Sanne Vreys, belgisk tandhygienist flyttade med familjen
2 485 km för ett lugnare liv i
Norrbotten
Jessica Persson Kylén och Sara Björns vann internationellt innovationspris för GAPA – gemensam arbetsmodell för personcentrerad samverkan.
WP-64M Putsvinkelstycke
Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.
I höstens andra nummer av TandhygienistTidningen tar vi en tur till Norrbotten och talar med en person som flyttat långt med hela familjen för att bli en del av den svenska tandvården. Sanne Vreys, tandhygienist utbildad i Belgien, blev under en turistresa förälskad i Norrbotten och Kalix. Då mannen och barnen kände likadant bestämde de sig för att flytta. Hon har kämpat med bland annat språktestet för att få sin svenska legitimation. Nu är hon jättenöjd på sin tjänst på Folktandvården i Kalix.
Som vanligt är vi stolta över att kunna presentera aktuell forskning i TandhygienistTidningen under rubriken Klinik & forskning. I detta nummer kan vi läsa en aktuell studie om sublinguala varicer och dess samband med kardiovaskulära riskfaktorer samt kardiovaskulära sjukdomar.
Du vet väl att STHF:s hemsida dagligen uppdateras med bland annat omvärldsnyheter? Se längst ned på förstasidan under rubriken Tandvård i media. På webben hittar du även kunskapsdokument i Kunskapsbanken under Profession, etiska riktlinjer och kontaktuppgifter till STHF:s tre råd –Etiska rådet, Vetenskapliga rådet och Chefsrådet. Kontakta dem med frågor du har, de fungerar som bollplank och rådgivare för dig som medlem.
Kommer du att besöka Odontologisk Riksstämma? I så fall hoppas STHF att träffa dig på medlemsminglet, på våra seminarier eller i STHF:s monter B01:21. Vi ses!
TRYCK
Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.
LENA MUNCK / REDAKTÖR
Både lokal och internationell tandhygienist Träffa tidigare ordförande i IFDH, Wanda Fedora, i Kanada
Arbetsmiljöns utmaningar
tandvården står idag inför utmaningar som påverkar arbetsmiljön för tandhygienister. STHF anser att det är viktigt att sätta fokus på arbetsvillkoren inom tandvården – en fråga som har en direkt inverkan på kompetensförsörjningen, både nu och i framtiden, och inte minst på patienterna.
Det har inte undgått någon att det råder kompetensbrist inom tandvården, hela 90 procent av tandvårdens arbetsgivare har brist på erfarna tandhygienister. STHF oroas av att de senaste årens resursbrist och höga arbetsbelastning har skapat en arbetsmiljö som inte är hållbar och som gör att alltför många går ner i arbetstid för att orka. Sjukskrivningarna ökar och vi ser en tendens till flykt från yrket redan efter några år som verksam.
Tandhygienisten har en stor och viktig roll i tandvården och ännu viktigare blir den för att möta framtidens utmaningar. För detta krävs, bland annat, fler som vill utbilda sig inom tandvårdens yrken och
fler som vill stanna och utvecklas i tandvården!
STHF uppmanar tandvårdens aktörer och beslutsfattare att arbeta och samverka för en mer hållbar framtid för tandvårdspersonalen samt möjliggöra en högkvalitativ vård. Forskning visar att en välfungerande arbetsmiljö inte bara gynnar medarbetare utan även förbättrar patientresultaten.
Det är avgörande med ett stöd från arbetsgivare och en löneutveckling som stimulerar den erfarne tandhygienisten till att vidareutbilda sig både vetenskapligt och pedagogiskt. Den höga arbetsbelastningen får inte hindra denna utveckling.
Kompetensutveckling, fortbildning och specialistkompetenser är nödvändiga förutsättningar för att möta behoven av en god och effektiv tandvård för patienterna, men även för att vara en attraktiv arbetsmiljö.
Vi måste arbeta tillsammans för att skapa en tandvård där tandhy-
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENTER
OLA LILJEDAHL ola@ordklotet.x.se LENA NYBLAD lena@ordklotet.x.se
FOTOGRAF
JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se
gienister kan utföra sitt jobb med stolthet och där patienterna får den behandling och det stöd de behöver för att upprätthålla en god munhälsa.
STHF kan och vill bidra med lösningar. Tillsammans kan vi bygga en starkare och mer effektiv tandvård där både tandhygienister och patienter kan trivas. För ett bättre arbetsliv och en bättre tandvård –låt oss agera nu!
FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING
2612 följer oss på Facebook. 1257 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister
För tändernas alla skrymslen och vrår
Studier visar att en tandborste kan ta bort cirka 60% av placket 1, för resterande 40% behövs mellanrumsrengöring. TePe har produkter för tändernas alla vrår, dit tandborsten inte når. De är utvecklade i samarbete med tandvårdsprofessionen, för att säkerställa bästa funktion och kvalitet – in i minsta detalj.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
1. Slot DE, et al. The efficacy of manual toothbrushes following a brushing exercise: a systematic review. Int J Dent Hyg. 2012 Aug;10(3):187-97.
TANDHYGIENIST I VÄRLDEN
Wanda Fedora har en lång internationell karriär bakom sig, men det kliniska arbetet har hon hela tiden fortsatt med.
Wanda – både lokal och internationell tandhygienist
Wanda Fedora klev nyligen av som ordförande för det Internationella tandhygienistförbundet, IFDH. Vi pratade med henne hemma i Kanada om yrkesrollen och vikten av internationellt arbete –och fick en hyllning till svenska tandhygienister.
hemma på den vackra ön Cape Breton i allra östligaste Kanada bor Wanda Fedora med man, vuxna barn och en svåger som behöver hjälp. Därifrån jobbar hon ihärdigt på med dubbla fokus: den lilla ön och den stora världen.
– Jag har arbetat här i 45 år, både på mottagningar och äldreboenden. Jag älskar att sprida budskapet om munhälsa här på ön, säger hon.
Möjligen beror det på hennes egen bakgrund.
– När jag var liten var tandvården väldigt begränsad här på ön. Det fanns inte förebyggande tandvård här. När jag blev lite äldre åkte jag med buss till min moster på fastlandet fem timmar bort för att få akut tandvård.
På kliniken där fanns förutom tandläkaren en kvinna med den märkliga titeln ’tandhygienist’.
Där föddes Wandas längtan efter yrket.
hon gick så småningom utbildningen och drömde om att arbeta med patienter med särskilda behov.
– Det kan vara autism, demens, tandläkarskräck, funktionsvariationer… Vår lagstiftning tillät på den tiden inte att tandhygienister fick driva egen praktik. I många, många år arbetade jag i en kommitté för att få lagen ändrad. Till slut gick det! Jag hade planerat för
Wanda Fedora om…
…utbytesstudenter: »Jag och min man Ed har tagit emot utbytesstudenter i 20 år. Det är en del av mitt internationella intresse att träffa dessa tonåringar.«
…lapptäcken: »Jag syr lapptäcken på den lilla fritid jag har. Vid symaskinen försvinner övriga världen och jag kopplar av helt.«
…Immediate Past President: »Det är min titel idag inom IFDH, vilket betyder att jag inte sitter i styrelsen men finns med som stöd och bollplank.«
den dagen, startade en mobil verksamhet och åkte runt till boenden över hela ön. Det började med ett boende och är nu 18 boenden och fyra deltidsanställa hygienister, säger hon.
men wanda fedora vore inte Wanda Fedora om hon nöjde sig med det. Hon arbetade parallellt på en allmänklinik, började enga-
gera sig i en lokal tandhygienistorganisation och fick snart uppdrag i det nationella förbundet. Hon blev ordförande i CDHA, kanadensiska tandhygienistförbundet, och tog klivet in i IFDH, det internationella förbundet, där hon efter fjorton år i olika roller alltså nyligen tackades av som ordförande.
Arbetar internationellt
Wanda Fedora har alltid sett möjligheter.
– Att växa upp och leva på en vacker ö som Cape Breton (tre gånger Gotland i storlek) är en ynnest, men det innebär även utmaningar. På grund av få invånare saknas en hel del service. Jag bestämde mig tidigt att det inte skulle begränsa min karriär som tandhygienist.
Där kom det internationella arbetet in.
– Jag har under åren rest och arbetat i många fattiga länder i Sydamerika och Centralamerika som en del i en missionsgrupp med sjukvårds- och tandvårdspersonal som gjort volontärarbete där. Vi har bedrivit tandvård och gett utbildning där behoven varit som störst. I stora städer, små byar, djungelområden, avlägsna bergsområden osv.
hon betonar att det förändrar synen på livet när man får förmånen att bidra med en liten del av
»Fantastisk upplevelse och erfarenhet att få arbeta med tandvård på Haiti.«
»Det är
alltid roligt, och viktigt, att arbeta förebyggande med barn.«
sin kunskap och konkret se hur den gör skillnad för människor.
– Jag önskar att alla skulle få den möjligheten, slår hon fast. Själv menar hon att ett internationellt perspektiv på tandhygien varit oundvikligt för just henne. Hon har alltid haft ett stort intresse för andra kulturer.
– Mitt första möte med IFDH var i Skottland 2010. Det var så spännande att se hur mitt yrke fungerade i olika länder. Att ha fått följa yrket i så många länder är något inte alla tandhygienister får uppleva, konstaterar Wanda.
– Jag är övertygad om att förbättrad global tandhälsa handlar om att förebygga. Där är vi tandhygienister en viktig yrkesgrupp. Därför är det viktigt att mötas över gränser. Genom att dela forskning och erfarenheter kan vi alla hjälpas åt i strävan efter att nå bättre munhälsa globalt och i våra egna länder.
Många duktiga svenskar
Det finns stora nationella skillnader när det gäller synen på tandhygienistyrket.
– En del tandhygienister får kämpa hårt för att få sitt yrke både reglerat och erkänt. Mer progressiva länder, som Sverige och Kanada, har både en tydlig yrkesidentitet och tillsynsorgan. Och apropå Sverige…
»I tandhygienstens kall
ligger att hjälpa. På Haiti fanns stora behov«.
– Jag har träffat många svenska tandhygienister genom åren. Jag arbetade tillsammans med Yvonne Nyblom i över tio år. En klok kvinna som bidrog starkt under våra möten. Även andra svenska tandhygienister har visat stor integritet i olika sammanhang. Nu trivs jag med att vara i samma lag som Fouzieh Eliassy som har samma engagemang och känsla för etik. Hon funderar kort.
– Just ja, nyligen fick de svenska tandhygienisterna Jessica Persson Kylén och Sara Björns ett pris för att utveckla en digital plattform. Jag är mycket imponerad av deras arbete och ser fram emot hur det kommer att förbättra munhälsan i framtiden.
REPORTAGE: OLA LILJEDAHL OCH LENA NYBLAD
Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.
Sök STHF:s
stipendium till professor Sture Nymans minne 2025
Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 3 februari 2025. Läs mer på www.tandhygienistforening.se
De vann internationellt innovationspris
Det svenska forsknings- och innovationsprojektet GAPA –Gemensam arbetsmodell för personcentrerad samverkan – väcker uppmärksamhet utomlands. Arbetet med att utveckla en gemensam arbetsmodell så äldre personer och olika yrkesgrupper kan samverka kring munhälsobedömningar har lett till vinst i Haleons och International Federation of Dental Hygienists innovationspris.
i en tid då olika samarbeten inom hälso-, sjuk– och tandvård är i fokus, skapar GAPA intresse. Nyligen kom en av projektledarna, Jessica Persson Kylén doktorand och anställd vid hälsoodontologiska enheten i Västra Götaland, hem från en tre-veckors kurs i Kanada.
– Det är jättemånga som är intresserade och det är så roligt. Vi skickade ansökan till innovationspriset nästan på skoj och blev väldigt glada då vi vann. Eftersom vi blev granskade tillsammans med projekt från hela världen förstår vi att vår forskning står stadigt i jämförelse med andra. Det är en validering av vad vi gör som står sig väl i internationell konkurrens. Vid prisutdelningen i Seoul sa den tidigare presidenten för International Federation of Dental Hygienists, Wanda Fedora, »This is the future«. Vi har inte hittat metoden någon annanstans, det finns olika ansatser, men inget som motsvarar GAPA, säger Jessica Persson Kylén.
Samlad kunskap GAPA föddes ur den lagstadgade vårdprocessen Nödvändig tandvård och behovet av att se över den samlade kunskap som finns runt nära vård av äldre ur ett munhälsoperspektiv. Då munhälsobedömningar genomförs hemma hos den äldre personen deltar undersköterska och tandhygienist.
GAPA bygger på det som redan fungerar för vårdplaneringen och tar fram metoder som skapar en gemensam arbetsmodell tvärs över de olika yrkesgrupperna. Vad behöver förändras, vad faller mellan stolarna? Vilka möjligheter och hinder finns för att integrera ett munhälsoperspektiv inom hemsjukvård?
– Eftersom du själv ansvarar för din tandvård faller många äldre personer mellan stolarna och risken för sjukdomar i munnen blir hög. Lyhördhet är en stor sak för oss. Vad har de äldre för mål, vad skapar värde för dem, hur kommer vi in? Det behövs någon som kan hela processen och de gemensamma övergripande målen, så vi kikar på hela arbetet. Vi måste samarbeta med de äldre personerna, tandvården och kommunen. Tandvården kan inte ensamt bestämma allt. Vi behöver lära av varandra och bygga ihop detta.
Innovation och forskning
Innovation och forskning löper som två parallella spår för GAPA, där de studier som publiceras sedan kan omsättas till klinisk verklighet.
– På så sätt kan vi koka ihop den samlade kunskapen. Samtidigt som vi gör en studie ser vi hur det kan implementeras bäst, men vi behöver sätta det i större skala
och se lite mer på lärandet och studera det som gör nytta, säger Sara Björns, doktorand och anställd vid hälsoodontologiska enheten i Västra Götaland och även hon projektledare för GAPA.
– Många har varit med i processen för att se utmaningar och lösningar. När man låter människor gå lite utanför ramen ser de nya saker. Vår approach är att lära av det som finns. En genomsyrande frågeställning handlar om hur vi kan göra tandvård tillgänglig för underprivilegierade grupper och medverka till att utjämna omotiverade skillnader i hälsa. Det är mycket samverkande och nätverkande för att hitta vägar framåt tillsammans.
Samarbete
Nu ses möjligheter till samarbete med forskare i andra länder över.
– Personcentrerad vård exempelvis, vad är det? Det är inte alltid vi vet och kan konkretisera. Vi kollar på samarbete med forskare Köpenhamn och i Kanada inom omvårdnaden, säger Jessica Persson Kylén.
Samtidigt söks forskningsmedel till fortsatta studier inom ramen för projektet. Jessicas avhandling som bygger på projektet förväntas publiceras nästa år.
TEXT: MARIE SKOGLUND
sara bjorns och jessica persson kylén
foto : folktandvården vgr / niklas jendeby
Värdet av ett kollektivavtal
att vara medlem och omfattas av kollektivavtal ger dig som arbetstagare trygghet och större ekonomisk säkerhet. Kollektivavtal reglerar viktiga arbetsvillkor och förmåner som är betydelsefulla värden i din anställning. Dessutom erbjuder kollektivavtalet förmåner som tjänstepension, omställningsavtal och försäkringar.
Tjäns tepensionen, som din arbetsgivare betalar in utöver din lön när du har kollektivavtal, kan stå för en betydande del av din framtida inkomst när du går i pension. Om du omfattas av kollektivavtal under hela ditt arbetsliv kan tjänstepensionen motsvara en stor andel av din totala pension. Utan kollektivavtal går du miste om denna viktiga del av din pensionsinkomst, vilket påverkar din framtida ekonomi avsevärt.
Kollektivavtalet gäller på arbetsplatser där arbetsgivaren antingen är medlem i en arbetsgiva-
rorganisation eller har tecknat ett hängavtal. Det påverkas alltså inte av din fackliga tillhörighet, utan du behöver själv säkerställa att du omfattas av kollektivavtal.
Vid uppsägning, exempelvis på grund av arbetsbrist, hjälper kollektivavtalet dig genom omställningsavtal. Det innebär att du kan öka dina chanser på arbetsmarknaden genom Omställningsstödet från Trygghetsrådet (TRR) – det kan vara avgörande för att snabbt komma vidare efter uppsägningen.
Förutom tjänstepension och omställningsavtal omfattar kollektivavtal flera andra viktiga förmåner. Det ger övertidsersättning och ersättning för arbete på obekväm arbetstid, vilket kan inbringa betydande extrainkomster varje år. Dessutom omfattas du av försäkringar som ger ersättningar vid exempelvis arbetsskada. Kollektivavtalet reglerar också eventuell
restidsersättning, sjuklön och föräldraledighetstillägg.
Sammanlagt kan kollektivavtalets förmåner innebära stora ekonomiska fördelar över ett arbetsliv. Genom tjänstepension, omställningsstöd, försäkringar och övertidsersättningar får du både omedelbara och långsiktiga fördelar som stärker din ekonomiska trygghet, både under och efter ditt arbetsliv. Det är därför viktigt att du alltid ser till att vara del av ett kollektivavtal – det ger dig en stark grund för ett tryggt arbetsliv och en säkrare framtid.
TEXT: SVERKER JUTVIK Förhandlare SRAT
Registrera dig här för vårt nyhetsbrev och varuprover!
KLINISKT BEVISAT ATT BOOSTA
DE GODA BAKTERIERNA PÅ
14 VECKOR
Zendium stärker munnens naturliga försvar och innehåller samma naturliga enzymer och proteiner som skyddar din mun naturligt.
Det är kliniskt bevisat att Zendium med sin prebiotiska fördel ökar de goda bakterierna i munnen medan de dåliga bakterierna reduceras,* vilket skapar balans i det orala mikrobiomet.
*Adams SE et al. Nature Scientific Reports 2017; 7:43344
Magdalena Gustafsson fysioterapeut och ergonom
Vägen till en bättre arbetsmiljö –kunskap som gör skillnad i din vardag
Hur hanterar du en stressfylld vardag med obekväma arbetsställningar? Borde du tänka ett varv till kring din arbetsmiljö? Nu utvecklas ett nytt digitalt kunskapsmaterial som kan bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö.
tack vare en gemensam insats av fyra av branschens arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utvecklas ett nytt kunskapsmaterial som ska förbättra arbetsmiljön i tandvården. Almega, SRAT, Unionen och Tjänstetandläkarna har gett arbetsmiljöorganisationen Prevent i uppdrag att ta fram det digitala materialet.
– Målet är att ta fram ett material som är så konkret och handfast att det enkelt kan ge nytta i vardagen. Vi vill både öka kunskapen om arbetsmiljöarbetet och ge verktygen till att förbättra sin egen arbetsmiljö, säger Ann Appelberg, projektledare, Prevent.
Inledde med intervjuer Arbetet påbörjades under hösten 2023 med en förstudie som bland annat innehöll djupintervjuer med ett tiotal
tandhygienister, tandläkare och tandsköterskor. Intervjuerna gav en ökad förståelse kring inom vilka områden det finns ett behov av mer kunskap inom arbetsmiljö.
– Vi inledde arbetet med att fokusera på områdena dental ergonomi och kemiska riskkällor. Men under förstudien såg vi ett behov av att bredda oss för att inkludera fler delar av arbetsmiljöarbetet.
Breddningen har lett till ett större grepp som omfattar såväl det systematiska som det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. Med andra ord täcker det hela kedjan från hur man bäst undersöker, organiserar och följer upp klinikens arbetsmiljöarbete, till vilka insatser som gör bäst nytta i vardagen.
– Utbildningsmaterialet ska hjälpa till att ge en överblick samtidigt som det
motiverar till positiva förändringar, säger Åsa Lindelöf, projektledare, Prevent.
– Här ska alla i hela organisationen hitta ett stöd för att tillsammans förbättra arbetsmiljön till det bättre.
Fritt för alla Kunskapsmaterialet utformas för att bäst motsvara behovet hos tandhygienister, tandläkare och tandsköterskor. Och ska passa lika bra oavsett storlek på klinik. Väl färdigt utformas det som ett kostnadsfritt webbaserat material av bland annat texter, bilder och filmer.
– En viktig del baseras på tips och råd från yrkesverksam tandvårdspersonal som vi samlat in via intervjuer. Materialet ska ge lika gott stöd oavsett om du arbetar i team eller mer på egen hand, säger Ann Appelberg.
Tanken är att det digitala
materialet ska vara lika lätt att genomföra på egen hand som i grupp, till exempel vid en arbetsplatsträff.
– Om man tittar på materialet tillsammans så öppnar det ju också upp för diskussioner om vilka delar som är mest relevanta för ens egen klinik.
Tandhygienisttidningen får en tjuvtitt på en av filmerna som är under produktion. I filmen instruerar Magdalena Gustafsson, fysioterapeut och ergonom, en tandvårdspersonal i god vardagsergonomi. Hon ger tips om allt från sittställning till hur man bäst tar stöd på patienten, allt inspelat i en verklig klinikmiljö.
– Inte minst när det gäller filmerna så är det viktigt att utbildningsmaterialet är verklighetsförankrat. Det måste vara lätt för tandvårdspersonalen att känna igen sig i situationer och arbetsuppgifter.
Sakkunniga deltar I det inledande arbetet dammsög man utbildningsmarknaden efter
hjälp i arbetsmiljöarbetet
Prevent är en ideell organisation som arbetar med att informera, utbilda och ta fram användbara produkter som är till hjälp i arbetsmiljöarbetet. Genom att utveckla och sprida digitala och fysiska utbildningar, böcker, enkäter och checklistor hjälper Prevent privata företag att förbättra arbetsmiljön. Prevent ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
Mer: prevent.se
befintliga utbildningar i arbetsmiljö för tandvården. Allt för att skapa en solid bas av kunskap. Dessutom har sakkunniga från branschens arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer deltagit under hela produktionen.
– Att ha sakkunniga med i utvecklingen av materialet är verkli-
Åsa Lindelöf projektledare, Prevent
gen en fördel, säger Åsa Lindelöf. – Något som blev extra tydligt under intervjuerna med tandvårdspersonalen var hur engagerade de är i sitt arbete, ibland är de så måna om sina patienter att det kan gå ut över deras egen arbetsmiljö.
Kunskapsmaterialet som helhet byggs upp i olika delmoment för att du själv ska kunna välja vilket område som du vill fördjupa dig inom. Det finns heller inga krav på att gå igenom materialet i en viss ordning.
Mottagarna är primärt privata kliniker, men eftersom materialet ska finnas fritt tillgängligt på webben så hoppas man på en spridning till den offentliga tandvården. Men även till studenter på högskolans tandvårdsutbildningar.
Prevents material om arbetsmiljö för tandvården ska finnas klart till årsskiftet och finnas lätt tillgängligt via organisationens webbplats.
TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN FOTO: BENGT ALM OCH PREVENT
Ann Appelberg projektledare, Prevent.
Kan man uppnå inre hållbarhet i en ohållbar organisation?
är inre hållbarhet individens ansvar om problemet ligger i strukturerna? Det finns flera mer eller mindre rätt svar på den frågan. För en självhjälpsbok som »Inre hållbarhet – för dig som arbetar med människor« är utgångspunkten läsarens hälsa. Den som någon gång har gått en kurs i stresshantering, eller en utmattningsrehabilitering, kommer att känna igen en hel del.
Och varför ska det vara förbehållet den som redan kraschat? Psykisk ohälsa står för hälften av alla sjukskrivningar, de flesta stressrelaterade. Nästan 80 procent av dem som sjukskrivs är kvinnor. Det är frågan om kontaktyrken där vi går in med oss själva som arbetsredskap – vård, skola och omsorg.
En tanke som boken väcker är om det inte är dags att bättre rusta studenterna, dem som utbildar sig i dessa yrken, för den verkligheten. Det kräver kunskap om hur den egna hälsan såväl som yrkesutövandet påverkas av olika förutsättningar och situationer.
Inte minst har vi att hantera ett dilemma: det är när vi känner att vi har hjälpt någon som vi känner tillfredsställelse i arbetet – det finns ett begrepp för det: Compassion satisfaction. Den tillfredsställelsen skyddar oss från stressen som uppstår när förutsättningarna känns orimliga, när hela vårt inre hotsystem börjar larma.
Den inre förmågan till skydd bygger på resurser som vi använder varje dag, och med de metoder som presenteras i boken är tanken att vi ska använda dem
mer medvetet – till gagn även för patienter/elever/brukare.
Det kan ske lättillgängligt, visar författarna. Ibland till den grad att det känns banalt: »föreställ dig en vän i din situation. Vilket råd skulle du ge?«. Men i det här sammanhanget fungerar den tankefiguren konkretiserande. Den lägger pusselbitarna på plats.
En stor del av texten utgår från förutsättningarna i organisationen och hur vi fungerar i dem – hur vi kan uppnå socialt stöd och återhämtning på arbetsplatsen. Hur empati och medkänsla tillsammans kan hjälpa oss att gå in med oss själva lagom mycket, och hur det innebär att vi gör ett bra jobb.
Här ligger tyngdpunkten på hur vi kan undvika att offra oss själva i organisationer som ofta ger oss känslan av att springa i nedförsbacke i rullgrus. Ett accepterande förhållningssätt med rimliga förväntningar på vad vi kan åstadkomma ökar möjligheterna till compassion satisfaction.
Det är också i genomgången av skyddande faktorer som boken visar brist – visst presenteras möjligheten att säga upp sig som ett alternativ när inga skyddsfaktorer i världen håller stånd mot påfrestningarna.
Men när det nu finns ett kapitel med titeln »Ensam är inte stark« – varför inte presentera skyddsombudet, det systematiska arbetsmiljöarbetet, och apt – arbetsplatsträffen? De institutionerna har en del att bidra med. Dels för att förändra förutsättningarna i organisationen, dels för att skapa rum för det inre hållbarhetsarbete
som boken ger vägledning i.
Med det sagt är »Inre hållbarhet – för dig som arbetar med människor« en bok för alla i kontaktyrken.
Den är enkel och lätt att läsa, men kan för att komma till sin rätt kräva ett tyngre efterarbete. Om den kunskap och de metoder som förmedlas ska bli verkstad krävs beteendeförändring. Det är uppenbart svårt att åstadkomma på arbetsplatser där det finns förutsättningar och ideal som konserverar vissa beteenden. Ensam är inte stark.
Kanske boken kan komma till användning på en apt?
TEXT: MARIKA SIVERTSSON
BOKRECENSION
titel : Inre hållbarhet – för dig som arbetar med människor författare : Anna Ehnvall, Maria Niemi, Anna Rask Sanchez Parus Förlag 2024
FLUX INTRODUCERAR
En flytt till Sverige och en flaska gjord av 100% återvunnen plast
Hållbarhet i fokus!
Flux flyttar hem. Från och med nu produceras all Flux Fluoridskölj i hjärtat av Dalarna*. Även flaska, kork, etikett, doseringspump och kartong kommer från svenska tillverkare. Detta innebär kortare sträckor mellan fabrik och butik och en minskning på hela 60% av koldioxidutsläppen från transporter. Ytterligare nyhet är att flaskorna nu är gjorda av 100% PCR, dvs återvunnen plast. Detta medför att vi minskar koldioxidutsläppen från flaskan med 30% jämfört med tidigare. De nya produkterna kommer att fasas in från slutet av 2024 och sedan löpandes.
Vi hoppas att ni ska tycka om Flux förbättrade miljöprofil lika mycket som vi gör. Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
*Tidigare tillverkning i Danmark
Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag.
Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.
– Hur farligt är vitt snus?
När allt fler patienter började fråga hur det vita snuset påverkar munhälsan insåg Folktandvården Stockholm att de saknade bra svar. I ett unikt och uppmärksammat forskningsprojekt försöker de nu fylla igen kunskapsluckorna.
allt fler unga snusar – och det är fortsatt det vita snuset, små nikotinpåsar som säljs i smaker som mint, espresso och röda bär, som ökar i popularitet. Ändå är den belagda kunskapen om vilka effekter det har på tänder och munhåla i det närmaste obefintlig.
På Folktandvården Stockholm försöker
man råda bot på det. Sedan förra våren pågår forskningsprojektet »Orala förändringar vid användning av nikotinpåsar«.
Forskningsledare är tandläkaren Lars Fredriksson. Han konstaterar att det vita snuset är en produkt som verkar ha kommit för att stanna, som patienterna använder och har frågor om.
– Vi måste kunna ge dem svar. Samtidigt behöver vi få veta vad som händer hos våra patienter för att kunna avgöra vårdbehov och utveckla behandlingsmetoder, säger han.
ringar och fickdjup till kariesförekomst. Det är samma saker som vid en vanlig undersökning, men mer fördjupat, säger han.
Några av de frågor som söker svar är: Hur påverkar det vita snuset slemhinnorna? Vad innebär den i många fall höga nikotinhalten?
Han konstaterar att det vita snuset är en produkt som verkar ha kommit för att stanna, som patienterna använder och har frågor om. – Vi måste kunna ge dem svar. Samtidigt behöver vi få veta vad som händer hos våra patienter för att kunna avgöra vårdbehov och utveckla behandlingsmetoder, säger han.
Deltagare till studien rekryteras genom de folktandvårdskliniker i Stockholmsområdet med störst andel snusanvändare. De delas in i tre grupper som ska jämföras med varandra: de som använder vitt snus, de som använder brunt snus och icke-användare. Alla är i åldrarna 18–30 år.
Lars Fredriksson berättar att patienterna får frågan om att delta i samband med ett ordinarie tandvårdsbesök. De som tackar ja ombeds svara på ett frågeformulär och får komma tillbaka till kliniken för ytterligare en klinisk undersökning.
– Då undersöks allt från slemhinneföränd -
Smaksättningarna – kan de framkalla allergier?
eftersom studien
ännu inte är avslutad kan Lars Fredriksson inte säga något om det slutliga resultatet. Men flera av de
tandläkare som utför studiens undersökningar har rapporterat att slemhinneförändringar hos patienter som använder vitt snus skiljer sig från de förändringar man brukar se hos patienter som snusar brunt.
– De ser annorlunda ut än den traditionella snuslesionen. Det verkar inte bara bli en retning där prillan sitter, utan det vita snuset tycks påverka ett större område av munnen, säger han och fortsätter: – Vitt snus har
Lars Fredriksson forskningsledare och tandläkare.
ofta högt nikotininnehåll, så vi misstänker att det kan ha med det att göra.
Det finns också tecken på att de kemiska substanser som smaksätter det vita snuset kan framkalla allergiliknande reaktioner. Lars Fredriksson säger att en av de forskare som är kopplade till studien, Karin Garming-Legert, specialist i oro-facial medicin på Karolinska institutet, har gjort sådana upptäckter.
– Hon har sett att det kan hänga ihop med vilken smak det är på snuset. Det är utanför den här studien, men bland annat har hon märkt att snus med mintsmak tycks ge större slemhinneförändringar. Så vi tror att smaksättningen har betydelse, säger Lars Fredriksson.
han hoppas att den pågående studien på Folktandvården
Stockholm ska ge tydligare svar. Förhoppningen är att all data ska ha samlats in före slutet av november. Det som gjort att det tagit lite längre tid än väntat är att det har varit svårt att rekrytera tillräckligt många patienter som använder det traditionella, bruna snuset.
Han tycker att det i sig säger något om utvecklingen på området.
– Det var otroligt lätt att fånga upp deltagare som snusar vitt snus i den här åldersgruppen. Utmaningen är att samla in deltagare
till gruppen brunt snus. Särskilt med tanke på att vi även strävar efter en jämn könsfördelning, och att det fortfarande är fler killar än tjejer som snusar brunt, medan jättemånga unga tjejer använder det vita snuset, säger han.
Lars Fredriksson menar att vi är på väg mot ett paradigmskifte. Om utvecklingen fortsätter i enlighet med de siffror Folktandvården Stockholm har i dag, kommer det redan i slutet av nästa år vara fler kvinnor än män som snusar i åldersgruppen 18–30 år.
– Det blir i så fall första gången det är fler tjejer än killar som snusar.
Han tycker att det är oroväckande siffror. Inte minst med tanke på att det handlar om en ökning bland kvinnor i fertil ålder, samtidigt som forskning visar att nikotinet i snus kan påverka fostret hos gravida kvinnor.
– Några av riskerna är för tidig förlossning och att fostret får mindre näring. Ju högre nikotinhalt, desto större risk.
Därför välkomnar han utredningen »En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas«, som tidigare i år presenterades för Socialdepartementet. Bland de åtgärder som föreslås finns bland annat ett förslag på att införa en högsta tillåten nikotinhalt på 12 mg/g snus.
– I dagsläget finns ingen övre gräns. Många av de unga tjejer som börjar snusa nu, har ingen koll på hur mycket nikotin det snus de själva använder innehåller, säger Lars Fredriksson.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
om hur vitt snus påverkar munhälsan
Studien startade våren 2023. Genomförs på nio kliniker inom Folktandvården Stockholm. Består av dels ett formulär med frågor, bland annat om vilket märke deltagaren snusar, dels en klinisk undersökning av tandläkare som specialutbildats för forskningsprojektet. Sammanlagt ingår nästan 400 patienter. I nuläget förväntas studien vara avslutad i början av 2025.
Mer om »En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas«
Sommaren 2022 fick den särskilda utredaren Inga-Lill Askersjö i uppdrag av regeringen att göra en översyn av hur alkohol, nikotin och lustgas ska regleras. I mars i år presenterade hon utredningen »En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas«. Den innehåller förslag på en rad olika förändringar. Bland annat att införa tobaks- och nikotinfri skoltid, att styckförpackningar med så kallat tobaksfria nikotinprodukter ska innehålla minst 20 portioner och att 12 mg/g ska vara högsta tillåtna nikotinhalt för både vitt och brunt snus. Utredningen har varit på remissrunda och Sveriges Tandhygienistförening har ställt sig bakom de förändringar som utredningen föreslår på nikotin- och tobaksområdet.
BIO LINE
Produkter i biobaserad fossilfri Grön PE För en hållbar framtid.
Därför Orsing!
Genom att använda biobaserad fossilfri Grön PE från sockerrör, till våra salivsugar och aspiratorrör, minskar vi CO2 utsläppen med >80 % jämfört med fossil plast.
Hur?
Sockerrör är förnybar med upp till åtta skördar. Inget eller lågt behov av maskiner mellan skördarna.
Fotosyntes. De stora gröna bladen absorberar en enorm mängd CO2 medan de växer.
FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID
Möt Sanne Vreys, belgisk tandhygienist
FLYTTADE 2 485 KM FÖR ETT LUGNARE LIV I NORRBOTTEN.
sanne var egentligen inte särskilt förtjust i snö och kyla, men under en semesterresa till Överkalix i januari 2022 hände något. Efter två dagar infann sig nämligen en känsla av att inte vilja åka hem. Nu bor hon med sin man och deras tre barn i Siknäs, en by ungefär i mitten av en triangel som utgörs av orterna Luleå, Kalix och Överkalix. Följ med på Sannes resa från multipla jobb i Belgien till en deltidstjänst på Folktandvården i Kalix.
Pionjär i dubbel bemärkelse
Sanne är den första tandhygienisten från Belgien som fått svensk tandhygienistlegitimation. Men hon är banbrytande på fler sätt – hon studerade i Leuven och tillhörde den första kullen tandhygienister som 2019 examinerades i Belgien. Tandhygienistprofessionen i Belgien firar alltså femårsjubileum i år!
Under åren 2019–2023 arbetade Sanne på tre kliniker, på universitetet och med EMS. Hon var även ledamot i Belgische Beroepsvereniging voor Mondhygiënisten (BBM), den belgiska tandhygienistföreningen. Ett hektiskt liv alltså, men Sanne hade inga tankar på att byta ut det. Fram till att hennes mamma gav henne en resa till Överkalix förstås. Luften var klar, himmelen oändlig och man kunde promenera i timmar utan att möta någon. Sanne och hennes man
besökte senare andra ställen i mellersta och södra Sverige, men ingenting kändes som Överkalix. Norrland slog helt enkelt ner som en blixt i det Vreyska hushållet.
Mot svensk legitimation
Sanne skickade in sin första ansökan till Socialstyrelsen under 2022. I maj 2024 fick hon sin svenska tandhygienistlegitimation. Det där med att vara pionjär är kanske inte alltid en fördel, men Sanne har åtminstone banat väg för att fler belgiska tandhygienister kommer och arbetar i Sverige. Det blev totalt tre ansökningar till Socialstyrelsen (à 800 kr.) Sanne skickade först in sitt diplom och information om vilka kurser som ingått i programmet och vad kursmålen varit. Informationen var dock inte på engelska, utan på nederländska,
vilket innebar ett avslag och en kostnad på drygt 20 000 kr för att få alla dokument översatta av en auktoriserad översättare. Sedan var dokumenten i sin ordning, men för att få arbeta i Sverige krävs ett godkänt resultat i svenska på nivå C1. Efter två månader med en privatlärare i Piteå klarade Sanne testet och legitimationen var i hamn.
Flyttlasset går
I slutet av juni 2023 gick flytten. Familjen sålde sitt hus i Herent, Belgien, och kunde köpa sitt nya hem utan att behöva fundera på om räntan skulle gå upp mer eller inte. De hade samtidigt lite pengar över till renovering. Dessutom var de nu ägare till 1,4 hektar skog – stor skillnad mot en radhusträdgård i Herent. Ett drygt år senare konstaterar familjen att flytten var positiv. Varje dag är de glada att ha mindre trafik och färre människor omkring sig och ha skogen och vattnet runt hörnet. Naturen är fri från skräp och människorna här tar hand om den. Allt detta ger en livskvalitet, en känsla av frihet och betydligt mindre stress.
Barnen trivs mycket bättre i skolan än vad de gjorde i Belgien. Yngsta barnet Anna, 11, rider, dansar och går på Kulturskolan. Hennes storebröder Korneel och Kamil, 12 och 14, spelar basket. Vintersport har de inte riktig koll på än, men snart kommer barnens önskan om en snöskoter att gå i uppfyllelse.
Karan
– De har tålamod med mig, är vänliga och söta och hjälper till där det behövs. Jag känner mig glad över att jag hamnade här.
Batteritandborste med soniska vibrationer
DAILY
12 000 soniska vibrationer per minut
Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer
Utbytbart borsthuvud & batteri
Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*
GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött
Djupare rengöring
Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten**
* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)
** vs. en manuell tandborste för känsliga tänder + 50%
För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:
MALIN ÖSTEDT
Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20
JENNY BJÖRKÉN
Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
PERNILLA BOOK
Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02
Språket är det som är svårast, åtminstone för föräldrarna. Sanne pluggar svenska på distans och går ofta till biblioteket och lånar lättlästa böcker. Egna hobbys är svårt då barnen behöver skjuts till sina akti viteter, men Sanne har börjat baka mer och även testat att odla grön saker. En utmaning när man bor i odlingszon 6!
Nya utmaningar på Folktandvården i Kalix Sanne började jobba i september 2023, men fram till att hon fick sin legitimation arbetade hon som tandsköterska. I nuläget arbetar fem tandläkare och två tandhygienister på kliniken, samt ett antal tandsköterskor. Det finns ytterligare en tandhygienist, som också är Sannes handledare, men hon arbetar mest på skolor och med äldretandvård.
Det är kö till kliniken och den blir inte kortare eftersom de
19–23-åringar, akut tandvård och HSE-patienter (patienter med funktionshinder eller någon form av stöd från hälso- och sjukvården). Varje dag har Sanne en eller två HSE-patienter. I övrigt är det mest undersökningar på barn över 7 år, det blir för svårt att kommunicera med de yngre barnen. En del parodpatienter hinns med, men de remitteras oftast till Luleå. Sanne jobbar deltid, tre dagar i veckan. Hon trivs på jobbet, har bra kollegor och är tacksam för att de tagit emot henne så varmt. »De har tålamod med mig, är vänliga och söta och hjälper till där det behövs. Jag känner mig glad över att jag hamnade här.«
Skillnader och likheter
Den största skillnaden enligt Sanne är att patienterna här har mer tålamod och inte är så fokuserade på kostnaden. De är lugna och tacksamma. Hon tycker att det känns bra att människor i Sverige vet vad en tandhygienist är och att det ses som ett väletablerat legitimationsyrke. I Belgien ser man fortfarande på tandhygienister som tandsköterskor. Sanne til llägger att BBM jobbar hårt för att ändra på det och de gör ett fantastiskt jobb!
Man dricker lika mycket kaffe i Belgien som i Sverige, men skill naden är att Sanne nu har tid för det. Två fika per dag och lunch, allt tillsammans med kollegorna. I Belgien var det för stressigt för att hinna ta paus.
Utbildningen och den formella kompetensen skiljer sig åt i Sverige och Belgien. I Belgien får tandhygienister inte lägga anestesi. För att lösa det problemet tog Sanne inför flytten en anestesikurs på Academic Centre for Dentistry in Amsterdam (ACTA) i Nederländerna. Tandhygienister i Belgien får inte heller diagnosticera karies och parodontit. De har den reella kompetensen, det ingår i utbildningen, men om man ser eller misstänker till exempel ett kariesangrepp måste man hämta tandläkaren. Att ta blodprov och sätta kateter ingår däremot i utbildningen i Belgien, det har Sanne dock inte direkt någon nytta av här. Men hennes arbetsuppgifter är mer omfattande här än i Belgien, hon kan utvecklas och lära sig mer inom olika områden. »Jag är tacksam för att jag kan utvecklas som tandhygienist här i Sverige och att jag hoppas få träffa fler tandhygienister och dela erfarenheter med dem«.
instruera patienten i munhygien eller ta avtryck.
Bara guld och gröna skogar?
Oändlig natur, fina kollegor, glada barn – finns det verkligen ingenting Sanne saknar? Jo, ibland saknar hon att arbeta med vuxna patienter, kanske för att hon tidigare var anställd på en parodklinik. Hon saknar också en specifik ultraljudsscaler…
Till sist Sanne, finns det något du vill skicka med till
läsarna av Tandhygienisttidningen? »Jag tycker det är viktigt att stötta Tandhygienistföreningen genom att vara medlem. I Belgien har jag varit medlem sedan föreningen grundades och jag var även aktiv som styrelseledamot och ansvarade för tidningen. Genom att vara fler i föreningen blir vi starkare och får större möjligheter att bli hörda och genomföra förändringar som gynnar vårt yrke.«
TEXT: LINA KANTERS FOTO: PRIVAT
Skillnaden i tandsköterskejobbet märks också tydligt. I Belgien får tandsköterskor endast assistera, de får inte ens trycka på knappen för röntgen och absolut inte
– Att flytta och immigrera är inte lätt – det är mycket jobb. Att lära sig ett nytt språk och en ny kultur är tufft. Att försöka passa in och hitta nya vänner är en utmaning. Att vara borta från sin familj och sina vänner i sitt hemland är inte alltid kul. Men barnen är så glada och lyckliga här. Vi också.
Sanne och Karan
INGEN MER SLIPNING!
LMSharpDiamond™
Slipfria instrument
-instrument med beläggning är ett idealiskt val för kliniker som ofta använder handinstrument och vill minimera tiden som ägnas åt instrumentunderhåll. Dessa instrument uppvisar optimala egenskaper av överlägsen skärpa, taktil känslighet och komfort samtidigt som de kombineras med förstklassig ergonomi med LM-ErgoSense®-skaft.
NYASTE SLIPFRIA LM SHARP DIAMOND™ INSTRUMENT:
Sickel NV1 SD
- Sickel, anterior
- Sickelände för att ta bort approximal tandsten och missfärgningar
LMErgoSense® 317-318SDES
Sickel LM23 Slim SD
- Universal sickel för anteriora och posteriora områden
- Tunn version av sickeln LM23
INSTRUMENTERING MED MINIMAL USÄTTNING AV INSTRUMENT
- Diskände för lingualytor och incisiver
Sickel NV2 SD
- Sickel, posterior
- Kraftigt vinklat lång hals för posterior åtkomst
LMErgoSense® 319-320SDES
- Tunna och långa blad ger enkel approximal åtkomst
LMErgoSense® 343-344SDES
Mini McCall 13S-14S SD
- För djupa, trånga tandfickor
- Vass, något rundad spets
LMErgoSense® 222-223MSDES
Vad säger tandhygienexperterna?
Skanna videons QR-kod.
Med LM Sharp Diamond™, gör jag inte bara mitt jobb, jag fulländar det. Jag väljer att arbeta smart. Jag väljer att arbeta effektivt. Jag väljer LM Sharp Diamond™.”
Dr. Joy Void-Holmes leg. tandhygienist BSDH, DHSc, CEO och grundare Dr. Joy
tel. 08-676 54 10 e-post: order@plandent.se
STHF mötte Folktandvårdsföreningen
den 5 september var STHF inbjudna till Folktandvårdsföreningens möte i Stockholm. Fouzieh Eliassy och Ulrika Lindmark var på plats för att tala om en framtida specialisering för tandhygienister. Mötet var positivt då intresset var stort och frågorna många från tandvårdscheferna.
Lyckad verksamhetskonferens i Stockholm
den 11–12 oktober träffades representanter från STHF:s lokalföreningar, råd, sektion och nätverk för en konferens på temat »Tillsammans för en stark och inflytelserik tandhygienistprofession«. Bland annat fick vi lyssna till nio tandhygienister som beskrev sin resa inom yrket till det de jobbar med idag. De kommer ni att få läsa mer om i kommande nummer av tidningen.
Avvikande proteiner visar på parodontit
individer med parodontit uppvisar en unik inflammatorisk proteinprofil i blodet. De visar en ny studie vid Umeå universitet. Fynden öppnar för forskning om vad som orsakar sjukdomen samt beskrivning av biologiska markörer, någon som helt saknas idag.
Studien visar bland annat att allvarlig parodontit är kopplad till kraftigt sänkta nivåer av proteinet EGF – epidermal growth factor, som är avgörande för sårläkning. Även nivåerna av ett protein associerat med hjärt-kärlsjukdom, OLE-1 – oxidized low-density lipoprotein 1, är betydligt lägre hos personer med svår parodontit än hos friska.
– Genom att identifiera de markörer i blodet som är avgörande för utveckling av allvarlig parodontit kan vi gå vidare och forska kring läkemedel som specifikt riktar in sig på att bromsa sjukdomsförloppet, säger Pernilla Lundberg, övertandläkare och professor vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och den som har lett studien.
Tidigare forskning har visat att det finns en stark ärftlig komponent bakom parodontit, men de specifika gener som spelar in är ännu okända. Umeåforskarna analyserar nu DNA från samtliga deltagare i studien för att identifiera genetiska förändringar som kan kopplas till utvecklingen av svår parodontit. Genom att kombinera genetiska och biologiska markörer kan det i framtiden bli möjligt att identifiera individer med hög risk att drabbas. Detta skulle också göra det möjligt att skräddarsy behandling som riktar in sig på de specifika faktorer som är avgörande för parodontitutveckling och risken för kopplade sjukdomar.
Studien PerioGene North bygger på data insamlade från cirka 1 000 personer inom Folktandvården i Region Västerbotten och Region Gävleborg mellan åren 2007 och 2019.
källa : umeå universitet
NOTISER
Förstärkt högkostnadsskydd för tandvård till alla över 67
regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 den första etappen av en omfattande tandvårdsreform där tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det som finns i övrig vård.
För reformens första etapp viks 3,4 miljarder kronor i regeringens budget. Det förstärkta tandvårdsstödet för alla över 67 år ska börja gälla från och med 1 januari 2026. Den exakta utformningen av stödet kommer att presenteras efter att utredningen är klar den 31 oktober, vilket är efter denna tidnings pressläggning.
Parallellt med detta sätts pengar av i budgeten för att öka kontrollen över tandvårdssektorn. Insatserna innebär bland annat en tillståndsplikt för företag i privat tandvård, stärkta villkor för att ansluta sig till Försäkringskassans system och ökad kontroll över utbetalningar av tandvårdsstöd.
Åldern för fri tandvård sänks till 19 år från och med 1 januari 2025, vilket regeringen menar frigör medel till de nya insatserna.
Läs mer om utredningens förslag på tandhygienistforening.se. källa : regeringen
Arbetet mot välfärdsbrottslighet är kartlagd
socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt och analyserat kommuners och regioners arbete mot välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården och tandvården.
Vad gäller tandvården har undersökningen begränsats till den regionalt finansierade tandvården som beskrivs som utsatt för överbehandling och felfakturering.
– Den bilden stärks av en statistisk analys vi har gjort av de regionfinansierade tandvårdsstöden. Där ser vi till exempel att uppgifter finns registrerade om personer utan tänder som ändå har fått tänder utdragna, säger Johan Lantto, utredare på Socialstyrelsen.
Analysen visar att regionerna har olika grad av riktat arbete mot väldfärdsbrottslighet. Förklaring till skillnaden i aktivitet kan vara resursbrist, men även att regionerna gör olika bedömningar av risken för välfärdsbrottslighet.
Det är primärt storstadsregionerna som har ett aktivt och strukturerat arbete mot välfärdsbrottslighet idag. Denna brottslighets konsekvenser för patientsäkerhet och vårdkvalitet varierar, enligt regionerna, beroende på utformningen av det ersättningssystem som används. Får vårdgivaren en fast ersättning kan den exempelvis underlåta att utföra arbetsuppgifter för att spara pengar. Får vårdgivaren i stället en rörlig ersättning kan den genomföra onödigt många eller omotiverade behandlingar.
Tecken finns på att välfärdsbrottsligheten ökar och att den, i enstaka fall, har kopplingar till organiserad brottslighet.
Kommuner och regioner efterfrågar mer praktiskt stöd från statliga myndigheter i arbetet mot välfärdsbrottslighet, även juridiskt stöd i specifika ärenden. Många som arbetar med dessa frågor inom kommuner och regioner menar att det krävs mer nationell samverkan mellan olika aktörer.
– De efterfrågar praktiskt stöd från statliga myndigheter. Det kan handla om allt från att skapa kontaktvägar mellan olika aktörer till utbildning, erfarenhetsutbyten och tips om arbetsmetoder, säger Johan Lantto.
Socialstyrelsen föreslår att regeringen ger myndigheten i uppdrag att bilda ett forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet.
källa : socialstyrelsen
Fortbildning för hela tandvårdsteamet
Dags att fördjupa dina kunskaper eller kanske lära dig något helt nytt?
Du vet väl om att du som tandhygienist kan fortbilda dig via Sveriges Tandläkarförbund? Välkommen med din kursbokning!
www.tandlakarforbundet.se/kurser
Lingonjuice mot inflammation?
mikrobiell dysbios kan visa sig som inflammation, både oralt och i mag-tarmkanalen. Finska studier pekar på att fermenterad lingonjuice kan ha effekt, då lingon innehåller flera bioaktiva molekyler, fenoler. Dessa har ett brett spektrum, inklusive antimikrobiell och antiinflammatorisk effekt. I kliniska prövningar visar fermenterad lingonjuice effekt mot tandköttsblödningar och minskade inflammationer i tandköttet.
Befintliga studier runt de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice har granskats och kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Forskarna betonar att ytterligare forskning behövs men föreslår att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan då munhålans mikrobiom modifieras.
studiens titel : Oral Anti-Inflammatory and Symbiotic Effects of Fermented Lingonberry Juice—Potential Benefits in IBD källa : mdpi
En av fem rädda för tandvård
nästan en av fem vuxna i Sverige lider av tandvårdsrädsla. Andelen har minskat över tid, men problemen är fortsatt stora för många. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
I avhandlingen ingår en nationell intervjustudie som inkluderade 3 500 slumpvist utvalda vuxna individer i Sverige. Andelen som uppgav någon grad av tandvårdsrädsla var 19 procent.
Hos 4,7 procent var tandvårdsrädslan svår, hos 4,5 procent måttlig och hos 9,8 procent låg. Övriga sa sig inte ha någon tandvårdsrädsla alls. Andelen orädda var mer än dubbelt så stor som i en liknande studie från 1960-talet.
– Det har skett en märkbar förändring, folk är inte alls så rädda för tandvården längre, säger Lisa Svensson, disputerad inom odontologisk vetenskap vid avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och tandläkare inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen.
Samtidigt är tandvårdsrädsla så vanligt att det utgör ett folkhälsoproblem, betonar Lisa Svensson, som i sin avhandling även specialstuderat individer med riktigt svår tandvårdsrädsla. Av dem uppgav 85 procent att vardagslivet påverkades av problem från munnen eller tänderna och 78 procent angav hög smärtintensitet från samma område.
– Det finns en hög grad av samsjuklighet i den här gruppen. Personer med svår tandvårdsrädsla är ofta ångestbenägna, lider av depression eller annan psykisk sjukdom och har fobi också för något annat.
Även svårt tandvårdsrädda personer väljer oftast att gå regelbundet till tandvården, sin rädsla till trots.
– Individerna uppgav att smärta och att inte ha kontroll var de vanligaste orsakerna till deras rädsla. För en tandläkare är dessa faktorer relativt enkla att kontrollera, och om vi gör det, engagerar vi oss i både förebyggande tandvård och behandling av svår tandvårdsrädsla, konstaterar Lisa Svensson.
källa : göteborgs universitet
Stora regionala skillnader för tandvårdsbidrag
användandet av det allmänna tandvårdsbidraget ligger sedan 2019 ganska oförändrat på runt 66 procent. Det är vanligare att kvinnor går till tandvården än män, under 24-månadersperioden juli 2022–juni 2024 använde 71 procent av kvinnorna bidraget jämfört med 62 procent av männen.
Det finns också stora regionala variationer, visar siffror från Försäkringskassan.
– Sett till hela riket är det ganska små variationer på nyttjandet, men vi ser att det finns ganska stora lokala variationer. Vi har inte undersökt närmare vad dessa regionala variationer beror på, men det är troligt att både närheten och tillgången till tandvård påverkar, säger Jonas Erlandsson, analytiker på Försäkringskassan.
I Norrbotten har 55,9 procent av befolkningen använt bidraget under perioden –landets lägsta siffra trots en ökning från 55,2 procent perioden innan. Mest nyttjande finns i Halland och Värmland där drygt 72 procent av invånarna varit hos tandvården och använt ersättningen.
källa : försäkringskassan
STHF mötte
Utbildningsdepartementet
i september var Fouzieh Eliassy och Ulrika Lindmark på utbildningsdepartementet för ett möte med statssekreterare Maria Nilsson. Mötet gav en fördjupad dialog om hur STHF ser på möjligheter och utmaningar gällande tandhygienisters fort- och vidareutbildning. –Det är av yttersta vikt att tillsammans säkra tandvårdens och lärosätenas framtida kompetensförsörjning, säger Fouzieh Eliassy.
Bra munhälsa viktig vid medfött hjärtfel
hos barn med ett medfött hjärtfel är munhälsan extra viktigt. Vid dålig munhälsa finns en ökad risk för infektiös endokardit som kan förstöra hjärtklaffarna.
I en finsk randomiserad studie från förra året har forskarna utvärderat effekten av en tidig och upprepad oral hälsofrämjande intervention bland barn med allvarliga hjärtfel. Totalt ingick 72 barn födda i Finland 1 april 2017–31 oktober 2020 med olika typer av medfödda hjärtproblem. I en parallell kontrollgrupp fanns 87 friska barn. Barnen med hjärtfel randomiserades 1:1 till interventions- och kontrollgrupper. I interventionsgruppen inkluderades rådgivning med motiverande intervjuer, tandkräm och tandborstar och skriftlig information vid 6, 12 och 18 månaders ålder.
Det primära utfallsmåttet vid 24 månader var barnets tandborstning, sockerintag och möjlighet att enkelt komma i kontakt med tandvården. De sekundära utfallsmåtten var föräldrars medvetenhet om vikten av munhälsobeteende och munhälsobeteende.
Vid 24 månader borstade 74 procent av barnen i interventionsgruppen tänderna två gånger om dagen, jämfört med hos 43 procent i kontrollgruppen. I den friska jämförelsegruppen var andelen 74 procent. Att använda elektriska tandborstar var också vanligast i interventionsgruppen.
Risken för dåligt munhälsobeteende bland barn med medfött hjärtfel skulle kunna förbättras med tidig och upprepad föräldrarådgivning, skriver forskarna.
studiens titel : Early Counseling to Improve Oral Health Behavior in Children with Major Congenital Heart Defects: A Randomized Controlled Trial
Uppföljning om parodontit och hjärt-kärlsjukdom
en långtidsuppföljning av den svenska PAROKRANK-studien stärker sambandet mellan parodontit och hjärt-kärlsjukdom.
Den första studien "Periodontitis and Its Relation to Coronary Artery Disease" (PAROKRANK) rapporterade ett samband mellan parodontit och den första hjärtinfarkten. I denna uppföljningsstudie testades hypotesen att personer med parodontit löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död, jämfört med friska. Totalt deltog 1587 personer vars tandstatus undersöktes mellan 2010 och 2014, och alla hjärt-kärlhändelser följdes upp i genomsnitt 9,9 år. Deltagarna delades in i två grupper; friska eller med parodontit.
Uppföljningen visar en ökad risk för kardiovaskulära händelser och död hos personer med svår till medelsvår parodontit. Antagandet att parodontit kan öka kardiovaskulär risk stöds, särskilt hos patienter med kranskärlssjukdom.
källa : journal of clinical periodontology
Tandhygienist sökes till halvtidstjänst i Malmö
Aktuellt jan-feb 2025. Vi erbjuder stor flexibilitet och goda anställningsvillkor till dig som vill bli en del av vårt team.
Vi har en lång erfarenhet av allmän tandvård och stor del avancerad tandvård i vår verksamhet.
Skicka svar till: info@malmoimplantatgrupp.se
källa : karger
30+ års erfarenhet 50+ utmärkelser inom blekning
100 miljoner ljusare leenden
Besök oss på Swedental! 13-15 november 2024 Monter: B05:50
TANDHYGIE NI S T -
DAGARNA MALMÖMÄSSAN
I MALMÖ 2025
27–29 APRIL
TEMA: PARODONTIT, KARIES
OCH EROSIONER – vad är nytt?
Sublinguala varicer och dess samband med kardiovaskulär sjukdom
Inledning
En del av munhålans mjukvävnad är tungan, som kan uppvisa ett antal tillstånd av mer eller mindre allvarliga sjukdomstillstånd, exempelvis malignitet, precanceros, virus-/svamp-infektioner, lichenoida förändringar och tecken på systemsjukdomar. Dessutom kan det på tungans undersida/sidoränder finnas ett tillstånd som kallas »sublinguala varicer«.
Vad är då sublinguala varicer?
Sublinguala varicer (SV) är ett tillstånd som kännetecknas av vidgade små vener, så kallade venoler, under tungan och på tungans sidoränder (figur 1). Patienten har inga symtom och tillståndet kräver ingen behandling. Varicerna kan ha olika utseende, allt från knappt märkbara, till kraftiga och utbredda. Förekomsten av sublinguala varicer är cirka 30 % bland den vuxna befolkningen och tillståndet ökar med åldern. Orsaken till att sublinguala varicer uppkommer är okänd, men det finns äldre studier som visat att det sker förändringar i bindväven och de elastiska fibrerna i kärlväggarna.
Forskning om sublinguala varicer och dess samband med kardiovaskulära riskfaktorer samt kardiovaskulära sjukdomar
Sedan 10–15 år tillbaka har vi studerat om det finns ett samband mellan sublinguala varicer och allmänsjukdomar. I en klinisk observationsstudie från 2010 omfattande 281 patienter i åldrarna 40–92 år fann vi ett samband mellan SV och ålder, rökning och kardiovaskulär sjukdom. Den vanligaste rapporterade kardiovaskulära sjukdomen var högt blodtryck och vi följde då upp detta 2015 genom att mäta blodtryck och bedöma digitala foton av tungans undersida på 431 patienter >40 år. Här fann vi ett samband mellan SV och ålder, rökning och högt blodtryck. Då det även fanns en tendens till samband med diabetes typ 2 och högt BMI fortsatte vi med en studie 2018–2020 för att se om det fanns samband mellan SV och de tillstånd som ingår i det metabola syndromet (högt blodtryck, diabetes typ 2, höga kolesterolvärden samt högt BMI). Dessa resultat är publicerade i två vetenskapliga artiklar: »The association between sublingual varices and cardiovascular risk factors« (1) och »Association of sublingual varices with heart- and cerebrovascular disease« (2).
SAMBAND MELLAN SV OCH KARDIOVASKULÄRA RISKFAKTORER
Metod och material
I den förstnämnda studien publicerad 2022 deltog 989 patienter i åldrarna 55–84 år. Patienterna fick fylla i en enkät om bland annat medicinering och sjukdomar. Dessutom togs två digitala foton av tungans undersida. Dessa bilder bedömdes av två tandläkare oberoende av varandra till antingen SV grad 0 (inga/få varicer) eller till SV grad 1 (måttliga eller många varicer). Registrering av längd, vikt, midje- och stussmått samt blodtryck utfördes av tandsköterska/tandhygienist. Patienterna informerades om att uppsöka vårdcentral för att fastande ta följande blodprover: fP-glukos, HbA1c fP-kolesterol, fP-HDL, fP-LDL, fP-triglycerider, CRP och kreatinin.
Resultat
De patienter som hade SV grad 1 var oftast män, rökare och rapporterade oftare högt blodtryck, diabetes typ 2 samt dyslipidemi. Det fanns också ett samband mellan SV grad 1 och större midje/stusskvot, större midjeomfång, högre BMI, högt systoliskt blodtryck, samt mellan SV grad 1 och laboratorievärdena fP-glukos och fP HDL. De patienter med SV grad 1 hade en ökad risk med 1,5–2 gånger för att ha någon eller några av ovan nämnda riskfaktorer jämfört med patienter utan SV (med korrigering för ålder och kön).
SAMBAND MELLAN SV OCH KARDIOVASKULÄR RESPEKTIVE CEREBROVASKULÄR SJUKDOM
Metod och material
Denna studie som publicerades 2023 omfattar patienter från 2010–2013 och från 2018–2020 och omfattar totalt 1139 patienter. Liksom i den ovan nämnda studien fick patienterna fylla i en enkät, digitala foton togs, och registrering av kardiovaskulär/cerebrovaskulär sjukdom gjordes via telefonintervju, post eller via regionens sjukhusjournaler.
Kardiovaskulär sjukdom (hjärtinfarkt, angina pectoris) registrerades som »gammal« om uppgiften lämnades av patienten via enkäten eller fanns med i sjukhusjournalen vid baseline. Sjukdomen registrerades som »ny« om den tillkommit efter baseline. Samma definition gjordes avseende cerebrovaskulär sjukdom (stroke, TIA).
Resultat
Det fanns ett samband mellan »gammal« kardiovaskulär sjukdom respektive »ny« kardiovaskulär sjukdom och SV grad 1, men vid riskanalysen kvarstod endast sambandet mellan »ny« kardiovaskulärsjukdom och SV grad 1, och då med en 2 gånger ökad risk (med korrigering för ålder, kön och rökning).
Det fanns även samband mellan »ny« cerebrovaskulär sjukdom och SV grad 1, men sambandet kvarstod inte vid riskanalysen (med korrigering för ålder, kön, rökning).
Sammanfattning
SV är en vidgning av venolerna på tungans undersida och förekommer i cirka 30 % av den vuxna befolkningen. Patienter som har SV grad 1 är oftare män, rökare, har en högre medelålder, samt oftare högt blodtryck, diabetes typ 2 och dyslipidemi jämfört med patienter med SV grad 0.
Vår studie från 2022 visade ett samband mellan SV grad 1 och högt systoliskt blodtryck, högre BMI, större midje/stuss kvot och större midjeomfång. Det fanns även ett samband mellan SV grad 1 och höga fP-glukosvärden samt låga fP-HDL värden. Det är första gången som det har påvisats samband mellan kardiovaskulära riskfaktorer och SV grad 1.
Från vår studie 2023 kunde vi påvisa att det finns ett samband mellan SV grad 1 och kardiovaskulär sjukdom (hjärtinfarkt, angina pectoris), men inte mellan SV grad 1 och cerebrovaskulär sjukdom.
Tandvården i Sverige omfattar större delen av den vuxna befolkningen, vilket innebär att de flesta undersöks med individuella revisionsintervall. I samband med en revisionsundersökning inhämtas en anamnes och fullständig undersökning görs av munhålans alla delar, som omfattas av odontologins ansvarsområde. Upptäcks då att patienten har sublinguala varicer, men inte rapporterar någon diagnostiserad sjukdom som ingår i det metabola syndromet (högt blodtryck, diabetes typ 2, dyslipidemi eller högt BMI) eller medicinering för detta, kan det finnas misstanke om att patienten har någon av de nämnda tillstånden. Högt blodtryck, diabetes typ 2 och dyslipidemi visar inga symtom förrän i senare skeenden. Här skulle tandvården kunna vara en aktör i den förebyggande hälso- och sjukvården och tidigt upptäcka riskpatienter
figur 1 : Tungans undersida på en patient med måttliga varicer.
för metabolt syndrom och kardiovaskulära sjukdomar (hjärtinfarkt, angina pectoris), liksom det resonemang man har med samband mellan parodontit och kardiovaskulära sjukdomar/diabetes typ 2 (3).
referenser
1.Bergh H, Albrektson M, Kastberg C, Baigi A, Hedström L. The association between sublingual varices and cardiovascular risk factors. Vasc Health Risk Manag 2022; 18: 319-27. Doi:10.2147/ VHRM.S354021.
2. Bergh H, Albrektson M, Kastberg C, Hedström L. Association of sublingual varices with heartand cerebrovascular disease. Int Dent J 2024; 74:216-222. Doi:10.1016/j.identj.2023.08.003.
3. Norhammar A, Kjellström B, Habib N, Gustafsson A, Kilnge B et al. Undetected Dysglycemia Is an Im-portant Risk Factor for Two Common Diseases, Myocardial Infarction and Periodontitis: A Report From the PAROKRANK Study. Diabetes Care 2019; 42:1504-1511. doi: 10.2337/dc19-0018
nedanstående författare bekräftar att manus är utformat i enlighet med TandhygienistTidningens författaranvisningar. Ingen av författarna har några jävsförbindelser. Forskningen är finansierad av Sparbanksstiftelsen Varberg (via FoU Halland), Vetenskapliga rådet samt Praktikertjänst. Studierna är godkända av etikkommittén vid Lunds universitet (EPN 2018/60).
Korresponderande författare Lennart Hedström h.lennart.hedstrom@gmail.com
Övriga författare
Margit Albrektson Clovis Kastberg Håkan Bergh
Lennart Hedström
SONIC POWERBRUSH
EFFEKTIV RENGÖRING OCH TANDKÖTTSMASSAGE MED SONISK TEKNOLOGI
Ge dina tänder och ditt tandkött det bästa med EKULF Sonic PowerBrush! Den kraftfulla eltandborsten använder 40 000 vibrationer per minut för att ge en skonsam men effektiv rengöring, även i svåråtkomliga områden. Med fem borstlägen – CLEAN, SENSITIVE, WHITENING, MASSAGE och POLISH – kan du anpassa din munvårdsrutin efter dina behov.
Nu kan du som tandhygienist testa EKULF Sonic PowerBrush till ett exklusivt demopris! Kontakta oss på order@ekulf.se eller 011-14 40 30 för mer information. Erbjudandet gäller fram till 30 november 2024
Fem borstlägen
2 borsthuvuden ingår. Borsthuvuden finns även att köpa separat.
Inbyggd 2-minuters timer
30 sekunders intervallpåminnelse
40 000 vibrationer per minut
Vattentät
Smart trycksensor
Vi ses i monter b 01:21
sveriges tandhygienistförening deltar på
Odontologisk Riksstämma/Swedental den 13–15 november. Vi vill gärna träffa dig som är eller vill bli medlem i Sveriges Tandhygienistförening. Besök oss i montern på mässgolvet och kom och lyssna till våra seminarier: svensk tandhygienist – forskning i fokus samt nikotinet oskyldigt vitt, eller?
Hälsar styrelsen
läs mer på tandhygienistforening.se
Amanda Backlund studerandehandläggare på srat
Vilken är den vanligaste frågan du får från studenter?
Frågorna varierar lite beroende på var i utbildningen studenten befinner sig. Men de flesta frågorna brukar komma under sista läsåret, då är det många frågor kring jobbsök, lön och anställning.
Vad är mest aktuellt i ditt jobb just nu?
Vi är snart klara med lärosätesbesöken hos termin 1:or. Under hösten har jag även påbörjat ett nytt projekt med syfte att SRAT ska bli ännu bättre på att nå ut till fler medlemsgrupper. Sedan lite närmare årsskiftet påbörjas bokningar för att träffa studenterna som befinner sig på sitt sista läsår.
Hur jobbar du med de tandhygieniststuderande?
Jag kommer främst i kontakt med tandhygieniststudenter genom lärosätesbesöken. Sedan brukar jag hjälpa till med tips och rådgivning kring cv, jobbintervju och lönedialogen.
Vilken bakgrund har du?
Jag är utbildad folkhälsovetare i grunden. Under studierna var jag fackligt engagerad i en annan SRAT-förening och genom mitt engagemang fick jag möjlighet att bli anställd på facket.
Vad gör du när du inte jobbar?
Jag har under de senaste åren försökt hitta nya aktiviteter. Jag har testat på att dansa feminine vibe och varit ledare inom parasport bland annat. Just nu funderar jag på att lära mig virka snygga väskor och kuddfodral.
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Internationellt:
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
TAPPA ALDRIG SUGEN var rätt svar på krysset i nr 4. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Sandra Blom, Offerdal och Sofi Öhrn, Västerås. GRATTIS!
NYA KRYSSET. Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1–9) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 27 november 2024 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 20 december och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!
KOLLA
OM BROTT LÖNAR SIG
RAPPAKALJA FARHÅGA
UBÅT I SIKTE
BLÅST
KAN DINERA INNE
HAR LÅNGA BEN
LJUSNAN
HÅLLER IHOP
TÖS FRÅN DUVEMÅLA
RÄNT ARBETSSKYGG
UTAN FLYT GRÄNS
GODS PÅ PALL
KLIPPSTÄLLE
HANDTAG OCH ORGAN
UNDVIKA
SKANK OFRAMKOMLIG MATTA
BO LEDA I LED ADDERAD
ÄR EN NOLLA KVOT
LASSO FIFFIGHETER
MEST SUR MASKA
FÖRE EU
KASS LOTT KEJSARE
STAGAR I SIDLED
KLANK
ORD SOM BEGRÄNSAR
FYN FÖRR ISRAELKULLE
KOLHYDRATRESERV
HÅLL MUN
FARBROR STÄMNING
VIGGAR VIRUS
NÖDUTRYMME
GÖR STÅL ÅBERG
DIVAS MANÉR LÅGLAND
POPMISS SLANTEN
ENTAL FAR I LUFTEN
REKLAMPLATS
IGEN ÅNGBÅT
BLIR VISSA BÖNOR
SOM AF RALLYEXPERT I TV
KÄND GRETA
TAPP DÅ SYNS SÄLLAN
ALT BONDDOKTOR VIND KASTA TÖS
BENGT CARLSON
Många har en ökad risk för karies – utan att ens vara medvetna om det!
Informera och förklara för dem om deras riskprofil.
Och överväg Duraphat® som en del av kariesbehandlingen
Referenser: 1. Marinho VCC el al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 2. Ekstrand KR et al. Caries Res 2015;49(5):489-498 3. Baysan et al. Caries Res 2001;35:41-46 4. Ekstrand KR et al.Caries Res. 2013;47 (5):391-8 5. Schirmeister
JF et al. Am J Dent 2007;20(4):212-216
Information om förskrivning
Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Ska endast användas av patienter som är 16 år eller äldre. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: På grund av det höga fluorinnehållet ska tandkrämen endast användas efter rekommendation av kvalificerad vårdpersonal, såsom tandläkare, farmaceut eller tandhygienist. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat som kan orsaka lokal irritation och spearmint-arom som kan orsaka allergiska reaktioner. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Sundkrogsgade 11, 1. sal, 2100 København Ø. Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt läkemedel. Förmån. 1 x 51 g tub Senaste översyn av produktresumé: 2024-05-24. För ytterligare information: www.fass.se. Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, ska ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Bör undvikas under graviditet. Det finns inte tillräckligt
