Nytt index om dental erosion Möt Carl-Fredrik Arnelund som leder den nationella arbetsgruppen NAG dental erosion som tagit fram detta index.
SID 14–16
Jessica har alltid intresserat sig för de mer utmanande patienterna
Start i detta nummer av artikelserien »Min resa«.
SID 6–7
wh.com
Unik tätning - sitter i varje kopp!
Screw-in für YOUNG
› Arbeta flexibelt utan kablar
› Enkel hastighetskontroll med trådlös fotkontroll
› Optimal hastighet för skonsam och effektiv polering/rengöring
› Mindre aerosol genom roterande polering
4
– Mötena med lokalföreningarna har gett en stark känsla av energi och stor vilja att gå framåt
Tiotandvård – ett förslag som biter Ett förstärkt högkostnadsskydd för äldre än 67 år föreslås. sid 8–13
STHF på Odontologisk a Riksstämma n Läs om vad STHF bjöd in till och några referat från seminarierna.
UTGIVARE
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se
UPPLAGA
3 400 ex. ISSN 1102-6146
NÄSTA UTGIVNING 28 februari
PRENUMERERA
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr
18–20
Hur kan en organisation påverka politiken? Canadian Dental Hygienist Association har lyckats driva igenom stora segrar. ’
De får stöd för att bli tandhygienister Vardagen som distansstudent blir enklare för Jeannine och Titiya i Gävle.
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
ANSVARIG UTGIVARE
Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING
Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se
TIDNINGSLAYOUT
Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se
Murare eller katedralbyggare? Jag blir alltid lika fascinerad när jag läser denna metafor och samma sak hände nu på väg hem från Odontologiska Riksstämman i Göteborg. Under dagar som dessa då jag ser alla djupdyka i tandvårdens olika frågor och utmaningar blir det så tydligt att det ju är en katedral ni arbetar med att bygga, alla ni i tandvården. Bilden av katedralen blir liksom synlig i all sin glans när jag lyssnar på alla engagerade tandvårdare, era tankar och er forskning. Ni är inte bara murare (i ert fall tandhygienister) utan några som bygger på något större som vi kanske kan kalla hälsa eller till och med folkhälsa. Det i sin tur bidrar till en friskare befolkning i förhoppningsvis ett hållbart samhälle. Helt plötsligt hamnar vi i Sveriges Tandhygienistförenings vision: »En stark tandhygienistprofession – tillsammans för en god oral hälsa i ett hållbart samhälle«. Jag känner mig stolt över att bidra med mina kunskaper till denna organisation. Står du med en mursten i handen? Kom då ihåg att även de största katedraler började så. trevlig läsning!
TRYCK
Trycks av Ljungbergs
Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.
det blev givande och intressanta dagar på Odontologiska riksstämman i Göteborg i november. Ett välbesökt arrangemang med ett gediget vetenskapligt program och ett flertal seminarier som belyste tandvårdens situation utifrån olika synvinklar, men också allt aktuellt arbete som pågår kring tandvården just nu.
I Sveriges Tandhygienistförenings (STHF) monter var det mycket aktivitet med många viktiga och engagerande samtal om yrket, framtiden och de gemensamma utmaningarna vi står inför.
Dessa möten och samtal är oerhört viktiga för oss i styrelsen för vårt fortsatta arbete tillsammans för att stärka och utveckla professionen.
Det var mycket glädjande att med STHF:s seminarium ”Svensk tandhygienist - forskning i fokus” presentera ett urval av svenska tandhygienisters bredd inom forskningsområdet oral hälsa och hur deras arbete bidrar till att förbättra folkhälsan. Lika tydlig var tandvårdens och tandhygienistens
roll som folkhälsoaktörer i seminariet ”Nikotinet är oskyldigt vitt … eller? Vad kan tandvården göra? Goda exempel från verkligheten. Från riksstämman tar jag även med en oro över siffror som visar att andelen patienter med avancerad parodontit som inte behandlats har ökat. Det kan finnas många förklaringar till det och det är viktigt att detta följs upp i det fortsatta utvecklingsarbetet. STHF lyfter ofta behovet av att stärka de kliniska utövarnas möjligheter att påverka arbetsmodeller och rutiner samt prioriteringar. Dessa delar påverkar arbetsmiljön och kan minska yrkets attraktivitet samt viljan att stanna kvar inom yrket. STHF anser att för att hitta lösningar och vägar framåt måste alla, från regering och riksdag till enskilda arbetsgivare tillsammans med tandvårdens professioner, ta krafttag för att skapa rätt förutsättningar för medarbetare med patienter i centrum.
Ännu ett år går mot sitt slut där vi tillsammans arbetat för att stärka vår profession med stort
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT OLA LILJEDAHL ola@ordklotet.x.se LENA NYBLAD lena@ordklotet.x.se
SKRIBENT CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se
FOTOGRAF JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se
engagemang på olika arenor, inte minst har jag sett det i lokalföreningsmötena jag deltagit på under året. Dessa möten har varit mycket engagerande och gett en stark känsla av energi och stor vilja att gå framåt.
Stort tack till allas bidrag, det är det vi gör tillsammans som har störst betydelse!
Jag önskar er alla en fantastiskt fin jul och ett gott nytt år.
TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com
FOTOGRAF NATALIE GREPPI natalie.greppi@gmail.com
KORREKTUR MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com
2619 följer oss på Facebook. 1271 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister
Kom och fira med oss - 60 fantastiska år av fint samarbete
Läs mer och anmäl dig
här börjar en artikelserie om tandhygienisters resa till rollen de har idag. Under STHF:s verksamhetskonferens i oktober hölls ett pass där nio tandhygienister beskrev sin resa till den funktion de har idag inom tandvården. Berättelserna gav så mycket energi och glädje på konferensen att vi beslöt att dela dessa historier till en vidare grupp.
vi inleder med jessica friberg , tandhygienist och doktorand med fokus på äldretandvård.
– Jag gillar utmaningar och har lätt för att bli uttråkad, så har jag funkat i hela mitt liv, säger Jessica när hon svarar på frågan hur hon hamnade inom äldretandvården och den uppsökande verksamheten. På frågan om det var några avgörande händelser som lett henne dit svarar hon att hela hennes livsväg varit krokig, med traumatiska händelser och svåra utmaningar i tonåren. Då hon själv har upplevt psykisk ohälsa och har varit »på botten« som hon uttrycker det, blir det extra viktigt för henne att vara en röst för den som inte har någon röst eller inte orkar, som de äldre eller personer med funktionsvaria tioner. Och att möta dem där de är. – Jag måste vara fullt närvarande och inte dömande för att kunna möta dem med svårast behov. Jag har alltid intresserat mig för de mer utmanande patienterna som vi möter inom psykiatrin och den nödvändiga tandvården. Kortfattat: jag vet hur det är att inte ha förmågan att göra vissa saker – det är dem jag vill hjälpa. Och jag har alltid gillat äldre, säger Jessica. En avgörande händelse var en praktikplats på högstadiet. Jessica var på en slutenvårdsavdelning på ett sjukhus hemma i Dalarna där
Jessicas resa: Tandhygienistexamen 2002–2004. Klinikjobb på Folktandvården och privat 2004–2012. Kandidatexamen i psykologi 2010–2011. Uppsökande tandvård 2013–. Magisterexamen gerontologi 2022–2024. Doktorand vårdvetenskap 2024–(2032).
hon tillbringade dagarna med att gå runt och tala med patienterna. Hon märkte hur lite som behövdes för att göra en insats – att bara vara närvarande och lyssna gör stor skillnad.
– Sedan sådde Kerstin Öhrn, tandhygienist som bland annat blev forskare, professor och vicerektor vid högskolan i Dalarna, ett frö med intresse för forskning hos mig. Jag kände redan då att jag hade valt ett yrke där jag aldrig kommer behöva sluta att utvecklas.
På frågan om vad hon gör just nu svarar Jessica att hon doktorerar och efter det har hon idéer om en ny roll som munhälsostrateg. Det skulle behövas inom regionen.
– Jag tror att man skapar sin egen väg till den arbetssituation som man vill ha som tandhygienist, säger Jessica Friberg.
Och hon vill absolut skicka med ett citat som hon lever efter: Pippi Långstrump: »Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert«.
TEXT: LENA MUNCK BILD: PRIVAT
– Jag måste vara fullt närvarande och inte dömande för att kunna möte dem med svårast behov, säger Jessica.
Tandvården är än en gång i fokus för den politiska debatten. Regeringen beskriver satsningen på äldres munhälsa som »den största tandvårdsreformen på 20 år.« Branschen är mer avvaktande och från oppositionen är kritiken besk.
– Det viktigaste med utredningen är att det blir billigare för äldre med stora tandvårdsbehov att få dessa åtgärdade, sammanfattar utredaren Martin Färnsten.
regeringens tilläggsdirektiv har en tydlig inriktning på äldres munhälsa. Det är också utgångspunkten för utredningens förslag, där patienter som är 67 år och äldre får väsentligt lägre tandvårdskostnader än idag. Att ålder, och inte risk, är grunden för vilka som ska omfattas av högkostnadsskyddet har mött kritik från Svensk Tandhygienistförening (se separat artikel) och andra i branschen. Martin Färnsten förstår kritiken.
– Visst kan ålder vara ett trubbigt kriterium. I den bästa av världar hade vi haft ett nationellt system med riskbedömning på plats men det har vi inte, även om en nationell modell har diskuterats, säger han.
En annan fråga som väcker debatt är Tiotandvårdens finansiering och om de statliga pengarna är tillräckliga för att täcka vårdgivarnas
kostnader. Utredningen pekar på att reformen åtminstone till en början kan innebära minskad omsättning och lönsamhet för privata vårdgivare. Det gäller främst i storstadsområdena där såväl prisläget som andelen äldre patienter är högre än i övriga landet. Men att utredningens förslag leder till underfinansiering av branschen är något som Martin Färnsten tvivlar på. Däremot kommer arbetsförhållandena att förändras, understryker han.
– Om våra förslag genomförs kommer tandvårdsbranschen att behöva arbeta annorlunda, det kommer att leda till ett förändrat arbetssätt där man till exempel tar emot fler patienter per dag jämfört med idag.
Han fortsätter med att uttrycka förståelse för att det är förändringar som väcker känslor.
– Är man van vid vissa villkor, ja då kan det skava att ändra på dessa. Jag har full respekt för att det kan leda till stress och oro, säger Martin Färnsten.
Avslutningsvis ser han fram emot att följa den politiska debatten om förslagen och speciellt vilka reaktioner utredningen kommer att väcka hos oppositionen.
– Jag är inte minst nyfiken på hur Socialdemokraterna kommer att ställa sig. Partiet har själva drivit frågan om ett starkt högkostnadsskydd. Därför har jag svårt att se att de skulle avfärda den här reformen, även om den genomförs av en borgerlig regering.
TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST
Regeringens tandvårdsutredare Martin Färnsten presenterade sina förslag i slutet av oktober.
Bakgrundsfakta
Slutbetänkandet i tandvårdsutredningen "Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård, SOU 2024:70 lämnades till regeringen den 25 oktober 2024
• Tiotandvård– ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård
• SOU 2024:70
Slutbetänkandet i Tandvårdsutredningen tar enligt regeringens direktiv upp:
• Hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer efterlikna det i övrig vård. Äldre med dålig munhälsa prioriteras.
• Hur särregler för avgifter för tandvård för asylsökande och för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd kan tas bort, utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå.
Utredningen har genomförts i enlighet med Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
källa : regeringen. se
Det här är Tiotandvård Utredningens förslag innebär ett utökat statligt högkostnadsskydd. Tanken är att det ska införas stegvis för olika befolkningsgrupper utifrån ålder och behov. Det första steget ska omfatta patienter som är 67 år eller äldre. Det senare har regeringen redan avsatt medel för från 2026.
Ett pristak för Tiotandvården införs där patienten betalar 10 procent av referenspriset för de behandlingsåtgärder som omfattas. Det skulle kunna innebära att en lagning eller behandling för tandlossning kostar patienten 100 till 400 kronor. Ett annat förslag är ett så kallat kommuntypstillägg som ska ge utföraren av vården högre ersättning för patienter utanför storstäderna. Syftet är att öka tandvårdens tillgänglighet.
Vad händer med övriga delar av det statliga tandvårdsstödet? Undersökningar och hälsofrämjande åtgärder omfattas inte av Tiotandvård. Allmänt tandvårdsbidrag, ATB, finns kvar. Enligt förslaget ska det kunna sparas i tre år (idag två år). Särskilt tandvårdsbidrag, STB, höjs från 600 kr till 1000 kr per halvår. Nuvarande högkostnadsskydd finns kvar för alla yngre än 67 år och för sådan tandvård som inte ingår i Tiotandvård. De regionala särskilda tandvårdsstöden berörs inte.
Den andra delen av slutbetänkandet rör asylsökande och papperslösa personer som vistas i Sverige. Det är personer som har rätt till sjukvård och tandvård som inte kan vänta, det som brukar kallas »50-kronorsregeln.« Här är utredningens förslag att den som betalar för sin tandvård också ska göra det. Samtidigt säger utredningens direktiv att rätten till vård som inte kan anstå ska finnas kvar (något som även EU:s mottagandedirektiv föreskriver). Därför föreslår utredningen att asylsökande som saknar ekonomiska medel ska hänvisas till en behovsprövning av Migrationsverket. Gruppen papperslösa hänvisas till kommunernas socialtjänst. Sammantaget bedömer utredningen att åtgärderna kan öka samhällets kostnader för administration och handläggning. Utredningen tror dessutom att munhälsan kan försämras hos en ofta redan utsatt grupp.
fotnot :
På regeringen.se finns en presentation av utredningen. Sök på Slutbetänkandet Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård.
Socialminister Jakob Forssmed är nöjd. Han beskriver regeringens satsningar som den »största tandvårdsreformen på över 20 år«.
– Jag har träffat väldigt många äldre som tvingats välja mellan att besöka tandvården eller att köpa julklappar till barnbarnen.
Det säger socialminister Jakob Forssmed, KD, som är övertygad om att prioriteringen av gruppen patienter över 67 år är den rätta. Han pekar bland annat på att behovet av tandvård kan öka med stigande ålder och på samband mellan dålig munhälsa och kroppsliga sjukdomar.
– Det känns oerhört angeläget, fortsätter han.
Professionen är inte lika övertygad om att förslagen har rätt profil. Inom tandvården efterfrågar många i stället ett högkostnadsskydd som baseras på patientens behov, inte ålder. En sådan prioritering skulle även täcka in äldre patienter med dålig munhälsa. Vad säger du om den kritiken?
– Ibland måste man välja och det här är ett första steg. Det finns skäl att prioritera äldre och utredningens uppdrag var att ta fram förslag om ett kraftigt höjt högkostnadsskydd för den gruppen, svarar Jakob Forssmed.
Samtidigt som regeringen föreslår förbättringar för gruppen 67 år och äldre försämras villkoren för unga vuxna redan nästa år. Varför görs den prioriteringen?
– Det är inte så att neddragningarna för unga finansierar satsning -
en på äldre patienter som kommer att kosta närmare 3,5 miljarder när den genomförs i budgeten för 2026. Det ska jämförs med att neddragningarna för unga vuxna som ger ungefär 0,5 miljarder kronor till statskassan, säger Jakob Forssmed. Han tror att färre unga patienter kommer att frigöra personella resurser och kapacitet att ta emot mer behövande patienter, framför allt inom Folktandvården.
TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST
Tandvårdsutredningen riskerar att bli en papperstiger. Det tror Socialutskottets vice ordförande, socialdemokraten Fredrik Lundh Sammeli.
– Jag tycker att regeringen ställer grupp mot grupp. Det går inte att prata om en stor tandvårdsreform samtidigt som man redan nu försämrar villkoren för 19 till 29-åringar. Det är orimliga försämringar som leder till att stora grupper inte kommer till tandvården och som kan öka kostnaderna på sikt, anser Fredrik Lundh Sammeli.
Han välkomnar en diskussion om tandvårdens inriktning, men ifrågasätter om ålder är rätt kriterium för ett högkostnadsskydd.
– Hur viktig god munhälsa hos äldre än är måste inriktningen vara en jämlik tandvård som inte är beroende av klasstillhörighet eller var man bor i landet, fortsätter han.
Fredrik Lundh Sammeli, som är bosatt i Luleå, efterlyser åtgärder som gör tandvården mer tillgänglig utanför storstadsområdena. Ar-
betssituationen inom tandvården och det akuta behovet av att rekrytera personal är högaktuella frågor i Norrbotten.
– Referenspriser låter bra på papperet och fungerar kanske på Drottninggatan i Stockholm, men inte här i Norrbotten, konstaterar han.
Lundh Sammeli ogillar utredningsdirektivet om särregler för tandvård för «asylsökande och andra utlänningar«. Han ser en tydlig koppling till vad han kallar Sverigedemokraternas hårda retorik. – Jag har jobbat mycket med migrationsfrågor och vet att den tandvård som kommer asylsökande till del är väldigt begränsad. Det här är ett skapat politiskt problem som inte behöver utredas, avslutar Fredrik Lundh Sammeli.
TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST
Riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli, S, anser att regeringen ställer olika gruppers behov av tandvård mot varandra. Foto: Riksdagen
»Risk, i stället för ålder, borde
Ett förstärkt högkostnadsskydd ska omfatta patienter med störst behov.
Enbart ålder är fel utgångspunkt. Det anser Sveriges Tandhygienistförening, som även riktar kritik mot förslaget om en prisreglering.
– Generellt är det positivt att regeringen vill satsa på tandvården, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Samtidigt är hon kritisk mot delar av förslaget.
– Jag menar att det är risk, inte en exakt ålder, som ska avgöra vilka som ska omfattas av ett högkostnadsskydd. Risken för sämre munhälsa är inte enbart åldersrelaterad och äldre är ingen homogen grupp. Fokus ska alltid ligga på patientens munhälsa och behovsstyrda insatser, framhåller hon.
Enligt Fouzieh Eliassy borde även förebyggande och hälsofrämjande insatser omfattas av den tiotandvård som utredningen föreslår.
– Det är kostnadseffektivt, både för samhället och individen.
Det stämmer också väl med den demografiska utvecklingen i vårt land, med en allt större andel äldre i befolkningen.
Fouzieh Eliassy betonar betydelsen av att tandvården erbjuder en god och långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Det krävs för att säkerställa en fortsatt attraktionskraft till yrket. Hon befarar att utredningsförslaget om en prisreglering ska leda till negativa konsekvenser för hela tandvården.
– En prisreglering kommer att påverka vårdgivarens förutsättningar att upprätthålla en god arbetsmiljö. Möjligheterna att satsa på kompetensutveckling, nyinvesteringar, bemanning och löner minskar, avslutar hon.
TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST
Över hela landet vittnar tandvårdspersonal om att erosionsskador blir allt vanligare. Ändå har det hittills inte funnits något enhetligt sätt att gradera och registrera skadorna på. Nu ska det förändras med hjälp av ett nytt nationellt erosionsindex.
nya kostvanor , läskdrickande och en ökande konsumtion av energidrycker. Det är några av de orsaker som tros ligga bakom att erosionsskador blir allt vanligare, särskilt bland ungdomar.
– Vi ser hur energidryckerna kryper ner alltmer i åldrarna, trots att det finns åldersgränser, säger Carl-Fredrik Arnelund, som är övertandläkare och chef för specialisttandvården i Region Örebro län.
För närvarande leder han den nationella arbetsgruppen, NAG dental erosion, som sedan 2021 har arbetat med uppdraget att ta fram ett nytt index för erosionsskador. Ett index som snart kommer finnas i hela Sverige, med redan har införts på vissa tandvårdskliniker.
Han konstaterar att behovet av ett gemensamt index har varit stort. Inte minst för att avsaknaden av det har gjort det svårt att jämföra data på populationsnivå och över tid.
– Fram tills nu har vårdgivare bedömt och registrerat på lite olika sätt, vilket under ganska lång tid har setts som en brist i svensk tandvård. För även om många säger att de ser mycket erosion, har vi inte kunnat ge en säker bild av läget, säger Carl-Fredrik Arnelund.
Han säger att många organi-
Nya nationella erosionsindexet Indexet graderar och registrerar förekomst och grad av dental erosion hos både barn och vuxna. Registreringen föreslås ingå i varje revisionsundersökning från 5–7 års ålder. Det är framtaget på uppdrag av nationellt programområde (NPO) tandvård. Mer information går att hitta under rubriken Dental erosion på hemsidan för Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, NPO tandvård (https:// kunskapsstyrningvard.se).
Ett nationellt vårdprogram om Dental erosion är under utarbetning av NAG dental erosion.
sationer har haft bra riktlinjer på plats, men att det har varit lite spretigt sett till hela landet. Ett mer systematiskt arbetssätt kommer ge nya öppningar för epidemiologiska studier och skapa nya möjligheter för folkhälsoarbete i bred bemärkelse.
– Låt säga att vi skulle vilja göra en kampanj för att få ner intaget av energidrycker. Då behövs ett utgångsläge för att kunna se kampanjens effekter, säger Carl-Fredrik Arnelund.
Ett annat viktigt syfte med indexet är att det ska underlätta tidig diagnostisering. Något som i sin tur förbättrar möjligheterna till prevention av fortsatta erosionsskador.
– Tidig upptäckt är nyckeln. Vi som har jobbat länge kan se tecken på erosion ganska snabbt, men vi vill att alla ska lära sig att titta med "erosiva ögon«, säger han.
Det bygger dock på att indexet är lätt att använda. Att allt från gradering till registrering går att göra på ett rutinmässigt och, som Carl-Fredrik Arnelund säger, »resurssnålt sätt«.
– Vi har redan så mycket som ska undersökas, det är karies, parodontit och bettfysiologi. Lägger vi till något nytt måste det fungera i den kliniska vardagen, säger han.
I stora drag innebär det nya indexet en förenklad skala för gradering och en trestegsmetod med indikatortänder i stället för en helkäksregistrering av alla tänder. Alltihop ska läggas in i det ordinarie journalsystemet, kopplat till det nationella tandvårdsregistret SKaPa.
Hur snabbt en enskild organisation kommer att ha infört erosionsindexet kan variera.
– Indexet är publicerat, men det är upp till varje organisation att besluta när de ska börja använda det, säger Carl-Fredrik Arnelund. Nu väntar steg nummer två i ar-
– Tidig upptäckt är nyckeln. Vi som har jobbat länge kan se tecken på erosion ganska snabbt, men vi vill att alla ska lära sig att titta med »erosiva ögon«
betsgruppens arbete – att ta fram ett kliniskt kunskapsstöd för hur patienter med erosionsskador ska tas om hand. Fokus ligger på tidiga insatser.
Carl-Fredrik Arnelund berättar att det tidigare inte har funnits med någon tandhygienist i arbetsgrup -
pen, men att det ska bli ändring på det när behandlingsriktlinjerna författas.
– Från runt årsskiftet kommer vi att ha en tandhygienist i arbetsgruppen. Det är en viktig yrkeskår, med en värdefull roll i det förebyggande arbetet. Att arbeta
• Registrering startar som rutin 5-7 års ålder vid revision
• Kan vid behov utföras tidigare/annan tidpunkt Registreringsmodeller
Steg 1
Förenklad partiell registrering
Steg 2
med motiverande samtal och ge livsstilsförändrande råd är tandhygienisternas hemmaplan, säger han.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
Rutinundersökning Epidemiologi 51, 61 palatinalt 54, 64, 74 och 84 6 Basundersökning
Partiell registrering Ökat behov har noterats vid Steg 1 53-63 buckalt och palatinalt 54, 64, 74 och 84 (som ovan) 16
Steg 3
Utökad registrering ev. Helkäksregistrering
Utökat behov har noterats vid Steg 2 Efter behov Efter behov >16
• Hos barn/ungdom registreras erosion vid eruption och därefter vid varje undersökning eller särskilt behov
• Hos vuxna registreras erosion vid var undersökning eller särskilt behov
Registreringsmodeller
Steg 1
Kompletterande undersökning
Omfattande undersökning
Förenklad partiell registrering Rutinundersökning Epidemiologi 11, 21 palatinalt 36,46 4 Basundersökning
Steg 2
Partiell registrering Ökat behov har noterats vid Steg 1
Steg 3
Utökad registrering ev. Helkäksregistrering
och palatinalt
Utökat behov har noterats vid Steg 2 Efter behov Efter behov >16
Kompletterande undersökning
Omfattande undersökning
12 000 soniska vibrationer per minut
Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer
Utbytbart borsthuvud & batteri
Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*
GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött
Djupare rengöring
Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten**
* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)
** vs. en manuell tandborste för känsliga tänder + 50%
För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:
MALIN ÖSTEDT
Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20
JENNY BJÖRKÉN
Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
PERNILLA BOOK Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02
professional.sunstargum.com/se
SHILAN MADJID Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01
– Vi har en årlig lobbydag då vi träffar politiker från alla partier. För att de ska förstå att vi tandhygienister verkligen vill hjälpa det kanadensiska folket.
Hur kan en organisation påverka politiken?
Vi åkte till Kanada och träffade Ondina Love, som är vd för Canadian Dental Hygienists Association, för att förstå hur de lyckades driva igenom sina största segrar någonsin.
ondina love och hennes kollegor trodde knappt sina öron i december 2023. Den kanadensiska regeringen tillkännagav då den kanadensiska tandvårdsplanen. Äntligen!
– Det är något vi inom Canadian Dental Hygienists Association (CDHA) har förespråkat, och verkligen kämpat hårt för i många, många år.
I Kanada får du, lite förenklat, tandvård om du har det genom din försäkring, via din arbetsgivare eller betalar själv. Det finns dessutom en del särskilda hälsoförmåner för till exempel ursprungsbefolkning och krigsveteraner.
– Det innebär att 76 procent av befolkningen har tillgång till tandvård. Resten har inte det, säger hon. Eller, rättare sagt, hade inte det.
– Från nu får människor hjälp i och med att tandvårdsplanen genomförs. Har du en inkomst under 90 000 kanadadollar får du nu hjälp i stigande skala ju lägre inkomst du har. De med sämst inkomst får gratis tandvård.
Programmet sjösattes på allvar i maj 2024. Första gruppen var pensionärer, nästa grupp var människor med funktionsvariationer. De som har rätt till den ekonomiska hjälpen får beskedet i ett brev från regeringen. När vi träffas har 2 356 882 fått brevet – men 9 miljoner kommer att vara behöriga enligt tandvårdsplanens riktlinjer. Och 19 000 som arbetar inom tandvård har redan tagit emot dessa patienter.
Nyckeln till framgång
Ondina Love och CDHA fortsätter sitt arbete.
– Jag själv och ett par av mina anställda träffar nu regeringstjänstemän varje vecka. Jag träffar hälsoministern när jag får chansen. Vi bidrar med vår kunskap för att göra programmet framgångsrikt. Vi berättar vad som kan förbättras och ger dem feedback från våra medlemmar runt om i Kanada.
I Kanada får tandhygienister numera driva egna kliniker, utan att ha en tandläkare som chef, sedan ett år då den sista motsträviga provinsen gav upp. Det gör att det
idag finns 700 oberoende tandhygienistföretag.
– Fortfarande är det några områden längst i norr som inte har sådana, men där är det generellt väldigt få tandhygienister. Sjukvården har länge haft ett system kring studielån, där sköterskor och läkare får delar av sina lån betalda om de arbetar fyra år i glesbefolkade områden. Vi har slagits i tio år för att det ska gälla tandhygienister också och nu, äntligen, har vi vunnit den kampen också. En stor seger! Och vad är då nyckeln till framgången? Några tips?
– Bygg relationer med politiker och regeringstjänstemän. Och var uthållig! Man kan inte vända sig till dem enbart när man behöver något. Vi har en årlig lobbydag i Ottawa då vi träffar politiker från alla partier. Vi pratar om tandvård och lär dem om vårt yrke. De behöver få veta att vi hjälper gamla på boenden, om sambanden mellan tandhygien och andra sjukdomar och så vidare. Och att vi inte är där i egen sak för att prata lön, utan för att vi tandhygienister verkligen vill hjälpa det kanadensiska folket. Ondina har stor rutin när det gäller lobbyarbete, inte minst eftersom hon varit ordförande i organisationen HEAL, där 40 olika hälsoorganisationer arbetar tillsammans för att påverka i olika nyckelfrågor. Hon har fullt upp med andra ord.
Mycket Sverige nu
Men den här dagen tar hon sig tid för TandhygienistTidningen from Sweden.
– Jag ska ärligt säga att jag inte vet särskilt mycket om svensk tandvård. Här i Kanada skiljer tandvården sig mycket mellan våra olika provinser, men jag antar att det i Sverige är mer lika över landet. Det måste vara fantastiskt, säger hon medan hon visar runt i CDHA:s egen byggnad på Wellington Street West i huvudstaden Ottawa.
– Fast just nu är det mycket Sverige, skrattar hon, idag är ni på besök och nästa vecka får vi besök av en svensk tandhygienist. Vänta lite, hon heter…
Ondina letar bland sina mejl och
fortsätter:
– …Jessica Persson Kylén. Hon har fått ett fint pris och ska gå en utbildning i sex veckor här.
Vi går runt och hon presenterar oss för olika medarbetare. Känslan är att CDHA är en ytterst professionell organisation. Där är Tim som är grafisk designer, Megan som sköter tidningen, Angie som är på marknadssidan, Greg som håller i olika samarbeten. Och så finns förstås ett antal tandhygienister där också.
Ondina knackar på hos en av dem, Melissa Chaulk, som sagt att hon absolut måste få träffa svenskarna.
– Jag är nämligen från Finland, eller har finskt ursprung, förklarar hon och betonar att Sveriges är bra i ishockey men att Finland är bättre. Bara så vi vet.
TEXT OCH FOTO: LENA NYBLAD OCH OLA LILJEDAHL
i kanada finns 31 000 tandhygienister, varav 22 000 är medlemmar i CDHA. Det är framför allt tandhygienister i den franskspråkiga provinsen Quebec som inte är med. Kanada har ungefär fyra så många invånare som Sverige – men är 22 gånger så stort. En kanadadollar motsvarar ca 7,80 svenska kronor.
Ondina Love om…
…skillnad mellan provinser: »Alberta, med bland annat städerna Calgary och Edmonton, är den bästa för tandhygienister. Där får tandhygienister röntga, förskriva recept och ge bedövning. Här i Ontario, med bland annat städerna Toronto och Ottawa, får en tandhygienist röntga om en tandläkare är med, men får inte ge bedövning eller skriva recept.«
…obligatorisk fortbildning för tandhygienister: »Ja, det är ett krav från myndigheterna men regleras olika i landets provinser.«
…kvinnliga tandhygienister: »Av våra medlemmar är 97 procent kvinnor.«
…tandvårdskedjor: »En del stora köper upp små kliniker. Det är på gott och ont. Fördelen är att de har resurser och kan erbjuda förmåner. Nackdelen är att de förväntar sig vinster så det kan innebära större stress.«
Studier visar att en tandborste kan ta bort cirka 60% av placket 1, för resterande 40% behövs mellanrumsrengöring. TePe har produkter för tändernas alla vrår, dit tandborsten inte når. De är utvecklade i samarbete med tandvårdsprofessionen, för att säkerställa bästa funktion och kvalitet – in i minsta detalj.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
1. Slot DE, et al. The efficacy of manual toothbrushes following a brushing exercise: a systematic review. Int J Dent Hyg. 2012 Aug;10(3):187-97.
Den 13–15 november var det dags för Odontologisk Riksstämma/Swedental på Svenska Mässan i Göteborg. Sveriges Tandhygienistförening deltog med en monter på mässgolvet, medlemsmingel och två seminarier. Resultatet blev ett antal nya medlemmar, en genomförd enkät bland medlemmar och ett givande mingel med tandhygienister. Här följer bilder och referat från dagarna.
God uppslutning på STHF:s medlemsmingel gjorde att alla inte kom med på bild.
Maria Nouia, Ingela Jägestrand och Christina Prestgaard från Sveriges Tandhygienistförenings och Thusabs styrelser.
tandhygienist
har tillsammans med Sveriges Tandläkarförbund genomfört en enkät till tandhygienister och tandläkare om tobaksprevention. Syftet var att följa upp utvecklingen av det tobakspreventiva arbetet inom tandvården. Liknande enkäter har gjorts med cirka fem års mellanrum sedan 1991. Svarsfrekvensen i år var aningen lägre än den senaste enkäten, 24 procent.
Resultatet liknar i stort det som framkommit i de senaste undersökningarna: båda yrkesgrupperna frågar efter och diskuterar nikotin- och tobaksvanor samt dokumenterar dessa i journalen. En hög andel av respondenterna uttrycker även i denna enkät att det saknas förutsättningar att arbeta med tobaksprevention. Slutsatsen är ändå att många regioner idag har en god samverkan kring nikotin- och tobaksavvänjning. Men behöver vi bättre och mer resurser i kliniker där vi möter barn? Satsas det på hälsofrämjande åtgärder på klinikerna för att barn inte ska börja med nikotin?
Denna fråga och många andra diskuterades på ett seminarium som STHF anordnade tillsammans
med Sveriges Tandläkarförbund på Odontologiska Riksstämman i Göteborg i november.
Drygt 75 personer kom på seminariet och lyssnade till tandhygienist Johanna Reuterving Smajic och tandläkare och parodontolog Patricia de Palma som var föredragshållare. Helen Östholm, styrelseledamot i Sveriges Tandhygienistförening, var moderator och ledde diskussionerna. Patricia de Palma och Johanna Reuterving Smajic föreläste bland annat om den växande användningen av nikotinprodukter och vad nikotinet gör med vår hälsa. Vi vet idag med forskningens hjälp att nikotinet har negativa effekter på hjärnans utveckling upp till 25-årsåldern.
Andra frågor som diskuterades var hur vi kan öka skyddet mot tobaksindustrins anstormning av nikotinprodukter och deras smarta marknadsföring som effektivt når fram till barnen? Hur ska vi rädda kommande generationer från nikotin? Vad kan tandvården göra?
Seminariet avslutades med frågestund och diskussion. Tandvården kan göra mer till exempel genom att ställa korta och effektiva frågor till patienten. Nya produkter
regnar in på marknaden och det är viktigt att vi är uppdaterade på dem och hänger med i utvecklingen. Det är viktigt att vi skyddar barnen från nikotin – vi vuxna har ett stort ansvar gentemot barnen.
Lena Sjöberg, Tobaksfakta och ordförande i Tandvård mot tobak, deltog på seminariet och gjorde ett inspel angående vikten av att ha ett tydligt regionalt uppdrag att arbeta med tobaksprevention, både primär och sekundärprevention vad gäller nikotin och tobak, med adekvat finansiering.
– Finansieras detta arbete direkt från regionen kan det bli lika billigt för patienten som om hälsooch sjukvården skulle ha bedrivit den verksamheten.
– Vi hoppas få ett gott stöd för tobaksarbetet i de kommande reviderade riktlinjerna från Socialstyrelsen, angående levnadsvanor. Vi får aldrig bortse från alternativkostnader, sade Lena Sjöberg. Vad kostar det i ohälsa och faktiska sjukvårdskostnader om vi inte förhindrar att barn och unga använder nikotinprodukter?
TEXT: LENA MUNCK BILD: NATALIE GREPPI
sebastian malmqvist
birgitta jönsson
under torsdagen höll Sveriges Tandhygienistförening, STHF, ett seminarium dit ett trettiotal personer hade sökt sig. Ett smörgåsbord av forskningsstudier inom ämnet Oral hälsa presenterades av tandhygienisterna Anna Liss från Göteborgs universitet och Sebastian Malmqvist från Karolinska institutet.
Studierna, totalt 22 till antalet, kommer runt årsskiftet att publiceras i en specialutgåva av International Journal of Dental Hygiene, med anledning av att STHF firar 55 år i år. Birgitta Jönsson, universitetslektor på Göteborgs universitet har varit Guest Editor i arbetet med specialutgåvan.
Alla artiklar har gått igenom så kallad peer review där minst två personer, reviewers, har läst och kom -
menterat texterna. Totalt har 22 manuskript som rör olika typer av forskning skickats in, 21 originalartiklar och 1 systematisk översikt. Bland studierna som presenterades under seminariet kan nämnas ämnen som erosioner, obstruktiv sömnapné, parodontit och munhälsa efter behandling av huvud/halscancer.
I nästa utgåva av TandhygienistTidningen kommer du kunna läsa en intervju med Birgitta Jönsson och se hela listan över den svenska oral-hälsa-forskningen som nu publiceras på engelska och sprids över världen. Nyhet och länk kommer även att finnas på STHF:s webbsida.
TEXT: LENA MUNCK FOTO: NATALIE GREPPI
i de nationella riktlinjerna för tandvård skriver Socialstyrelsen att tandvården behöver samverka mer med den övriga hälso- och sjukvården, barnhälsovården, skolan, socialtjänsten med flera aktörer, för att främja en god mun -
hälsa i befolkningen. I de nationella riktlinjerna för diabetesvård rekommenderas att hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående parodontit till tandvården
för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit. Hur kan sådan samverkan gå till? Detta var temat för några av föreläsningarna på Riksstämman i Göteborg.
i seminariet Framtidens folkhälsoarbete – lärande loopar i organisatoriska mellanrum sattes ljuset på hinder för samverkan. Tandvård och hälso- och sjukvård agerar som två stuprör bredvid varandra med olika kulturer och skilda system för finansiering, ledning och styrning. Det saknas strukturer för samverkan, våra journalsystem och e-tjänster kan inte kommunicera med varandra. Kunskap om kopplingen mellan munhälsa och allmänhälsa är många gånger bristfällig. Moderator för seminariet var Björn Klinge, professor emeritus vid Karolinska Institutet (KI) och Malmö universitet.
Jessica Persson Kylén, tandhygienist, doktorand och projektledare för GAPA och Sven Persson Kylén FoU-chef i primär och nära vård, båda verksamma i Västra Götalandsregionen, talade om TAIK (tandhygienist i kommunal verksamhet) och att erfarenheterna från TAIK utmynnat i GAPA, en digital plattform för forskning och innovation. Med TAIK skapades en arena med öppenhet och tillit –man vågade testa och utvärdera. Tandvården och den kommunala omsorgen fick kunskap om varandras förutsättningar och kunde därmed skapa en gemensam målbild. Tandhygienist och undersköterska gjorde munhälsobe -
dömningen gemensamt vilket blev ett lärandetillfälle för båda. Praktik med spegel och pannlampa ingick vid utbildningstillfällena. Resultatet blev bland annat en tiofaldig ökning av antalet ROAG-bedömningar i Senior Alert-registret i jämförelse med liknande kontrollkommuner, som inte hade TAIK. ROAG är ett hjälpmedel för personal att göra en systematisk bedömning av munhälsa och Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister.
DentDI är ett projekt där undersökta patienter i Folktandvården Stockholm, som bedömts ha gul eller röd risk för karies eller parodontit i journalsystemet T4, remitteras till diabetessjuksköterska för screening. Anders Lindunger, klinikchef i Folktandvården Stockholm och doktorand och Katri Harcke, specialistsjuksköterska inom diabetesvård, berättade om utmaningarna från projektet.
För det första måste remiss och remissvar skrivas på papper, eftersom journalsystemen inte kan kommunicera med varandra.
För det andra uppdagades att det i diabetessjuksköterskans journalsystem inte går att söka på munhälsa.
För det tredje upplever diabetessjuksköterskan ett hinder att remittera patienter till tandvården, då stora behandlingsbehov leder till höga kostnader för patienten
och exemplifierade med två patienter samma dag som inte hade besökt tandvården på decennier.
Anders Lindunger visade upp en palett med allmänsjukdomar kopplade till dålig munhälsa och ställde sig frågan varför till exempel odontologisk röntgen inte används mer i utredningar för osteoporos. Kanske största hindret är att vi inte ens tänker tanken på att skicka en remiss?
Anders Gustafsson, parodontolog och professor vid KI, redovisade några siffror från PAROKRANKstudien (PAROdontal sjukdom och dess samband med KRANskärlssjukdom). Personer med parodontit har 20–30 procent högre risk att drabbas av en första hjärtinfarkt än parodontalt friska. Den högre risken gäller för personer yngre än 65 år. Risken för en oupptäckt diabetes är 2,5 gånger högre oavsett andra riskfaktorer. Förvånande nog saknas uppgift om munhälsa i det nationella diabetesregistret. Tillsammans med Anna Norhammar, kardiolog och adjungerad professor vid KI, med flera, publicerades artikeln »Diabetes och parodontit – viktig aspekt av diabetesvården« i Läkartidningen i våras. Artikeln innehöll några handfasta råd och förbättringsförslag:
• alla som har parodontit bör rekommenderas kontroll av glukos
hos distriktssköterska/husläkare
• utvidga STB (särskilt tandvårdsbidrag) till att gälla för parodontit vid typ 1- och typ 2-diabetes, oavsett HbA1c
• se över munstatus och remittera till tandläkare vid oförklarligt dålig blodsockerkontroll
• inför en ny variabel som berör tandhälsan i Nationella Diabetesregistret
• inför instruktionsfilm eller skriftliga och muntliga råd angående egenvård av munhälsan i »diabetesskolan«
Till seminariets avslutande paneldiskussion anslöt Karin Sunnegårdh-Grönberg, tandläkare, docent och tandvårdsstrateg i region Västerbotten. Hon framförde att vi behöver jobba mer preventivt på populationsnivå riktat mot BVC. Panelen tyckte att vi i tandvården kan ta första steget och bjuda in vårdcentralerna, som många gånger ligger i nära anslutning till folktandvårdskliniker, för att kunna lära av varandra och gå tillsammans till exempel vad gäller påverkbara gemensamma riskfaktorer för ohälsa.
Peter Lundholm från Socialstyrelsen satt i auditoriet och aviserade att i de nya nationella riktlinjerna om levnadsvanor, som lanseras den 22 november, lyfts tandvården som en viktig aktör i samverkan med hälso- och sjukvården.
i seminariet Nationellt hälsoprogram för barn och unga berättade Mårten Skogman från Socialstyrelsen om det pågående arbetet. Programmet är ett regeringsuppdrag som myndigheten fått i samverkan med fem andra myndigheter. Syftet är att främja barns och ungas hälsa och utveckling samt förebygga ohälsa. Mårten Skogman leder det delprojekt som handlar om att utforma hälsoprogrammet. Arbetet sker tvärsektoriellt och tvärprofessionellt med cirka 70 experter i samverkan. Hälsoprogrammet kommer att bestå av ett hälsosamtal, en hälsoundersökning och föräldraskapsstöd. Tandvården, mödrahälsovården, barnhälsovården, elevhälsan, vård-/hälsocentraler och eventuellt socialtjänsten är de centrala aktörerna i hälsoprogrammet. Det kommer att tas fram stöd för att underlätta samverkan och övergång mellan de olika organisationerna. Man behöver även underlätta användandet av befintliga kunskapsstöd och i vissa områden ta fram nya. Socialstyrelsen har även vänt sig till målgruppen för hälsoprogrammet för att ta reda på vad den själv anser sig behöva för att utveckla och bevara en god hälsa, bland annat genom en expertgrupp med unga i 4–19 års ålder och ett nystartat råd för barn och unga. Regeringsuppdraget ska redovisas hösten 2026.
i seminariet Hur kan tandvården bidra till en bättre hälsa för barn och unga? presenterade Carolina Klüft (välkänd före detta elitidrottare), verksamhetschef för Generation Pep, om en mer oväntad samverkan, nämligen i framtagandet av Sagasagor. Sagasagor består av sagoboken om Saga och Samir samt verktyg för professionernas hälsosamtal med barn. Josefin Sundström är författaren och illustrationerna har gjorts av Emma Göthner. Den första Sagasagor »Fiffiga kroppen och finurliga kroppen« har delats ut till mer än 500 000 barn.
På förfrågan från Folktandvården kommer nu även Sagasagor »Starka tänder och taskiga troll«. Författaren, som har stor kunskap i att förenkla och göra budskap pedagogiska för barn, har samverkat med Ida Brännemo på KI och Kristin Barkman från Folktandvården Stockholm för sakkunskapen. Bok och verktyg är nu klara och finansiering är ordnad för att trycka upp och dela ut boken. Titta in på Generation Peps webb, där du kan registrera dig och få tillgång till det mycket användbara verktyget. Samma gamla vanliga budskap, men i en ny tilltalande förpackning.
TEXT: MARIE SAND BILD: NATALIE GREPPI
27–29 APRIL
TEMA: PARODONTIT, KARIES OCH EROSIONER – vad är nytt?
Välkommen med din anmälan senast 25 februari 2025.tandhygienistdagarna.se
martin färnsten
I Riksstämmans seminarium »Tandvårdsutredningen – vad händer nu?« medverkade en panel bestående av riksdagspolitiker, regionpolitiker och företrädare för tandvården som skulle analysera utredningens förslag om Tiotandvård och de reaktioner som kommit på förslaget.
inledningsvis redovisade helt kort den särskilde utredaren Martin Färnsten om förutsättningarna för sitt regeringsuppdrag, vilka förslag utredningen kommit fram till och kritik som framförts sedan utredningen överlämnades till socialminister Jakob Forssmed (KD) den 25 oktober. Kritik har riktats mot att undersökningar och andra hälsofrämjande åtgärder inte föreslås ingå i Tiotandvården.
Utredningens uppdrag var att prioritera äldre med sämst munhälsa, följaktligen kan inte förslaget rikta sig till yngre och/eller friska personer.
Att utredningen föreslår att
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspris blir högsta pris som vårdgivare får ta ut inom Tiotandvården har kritiserats starkt. De pengar som regeringen avser att anslå till ett förstärkt högkostnadsskydd ska komma patienterna till godo enligt direktivet, vilket enligt utredningen gör fri prissättning svår att bibehålla för de åtgärder som hamnar inom Tiotandvården. I andra branscher i välfärden, där det allmänna står för en stor del av eller hela kostnaden, råder heller inte fri prissättning. Färnsten påminner om 65-plusreformen som infördes i slutet av 1990-talet och
som medförde betydligt högre kostnader för staten än vad som hade beräknats.
Utredningens förslag skulle även vara ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Ändamålsenligt definieras som tandvård till den som behöver, tandvård som ger frihet från smärta och sjukdom med ett utseendemässigt godtagbart resultat och som gör att man kan äta, tugga och tala utan hinder. Därmed föreslår utredningen att ny fast protetik inom Tiotandvården endast ersätts till och med tandposition fem i bettet.
Utredaren vill även passa på att slå hål på myten om att det är
förslaget om att åldern för fri tandvård sänks till och med 19 års ålder som ska finansiera Tiotandvården. Sänkning av åldersgränsen för fri tandvård genererar cirka 0,5 miljard kronor, Tiotandvården beräknas kosta 3,4 miljarder kronor.
Panelsamtal
Efter introduktionen följde en paneldebatt. Karin Fälldin (C), tandhygienist och ordförande i Folkhälso- och tandvårdsberedningen i Region Stockholm var bekymrad över att regeringen inte avser att kompensera regionerna för de merkostnader som övergångsreglerna för en sänkning av åldern för fri tandvård kommer att medföra. För Folktandvården i Stockholm beräknas kostnaden bli runt 17 miljoner kronor. Gällande Tiotandvården fruktar Fälldin att många kommer att avstå undersökningar och förebyggande behandlingar, eftersom skillnaden i kostnad för patienten blir så stor mellan dessa åtgärder och behandlingsåtgärder. Bättre då att vänta tills något havererar i munnen. Fälldin skulle hellre ha sett att reglerna för S-tandvård och Särskilt tandvårdsbidrag hade reviderats och luckrats upp i kanterna för att bli mer generösa. Fälldin framför också att hon i Tandvårdslagen saknar den skrivning som finns i Hälso- och sjukvårdslagen om att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Johan Hultberg (M), ledamot i Socialutskottet, säger att var tionde person inte söker tandvård, eftersom kostnaden är för hög. Han menar att detta är oacceptabelt och regeringens avsikt är att införa ett kraftfullt högkostnadsskydd i tandvården, som i ett första steg inriktar sig på den äldre befolkningen med störst behov av tandvård. Alternativet vore att sitta still i båten några år och invänta den perfekta hälsoprofilsmodellen, som skulle styra resurserna till dem med störst risk för ohälsa i munnen oavsett ålder. Angående att referenspris föreslås utgöra pristak i Tiotandvården säger Hultberg att referenspriserna kanske kan utvecklas för att bättre spegla tandvårdens kostnader. Torbjörn Ekelund (L), ordförande i Folktandvården Skåne, är nöjd med att tandvården blir billigare för många patienter eftersom 40 procent av skåningarna saknar tandvårdskontakt och en av orsakerna är den höga kostnaden.
Flera av paneldeltagarna belyste att utredningen inte adresserar det största problemet för tandvården, nämligen kompetensbristen. Vad spelar det för roll om tandvården är billig för patienten, om inte behandlare finns att tillgå? Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i Socialutskottet, konstaterade att etableringsfriheten (infördes 1999) inte gjort det lättare för honom att få tandvård i Norrbotten. Jonas Karlberg (V), regionråd i
Västerbotten framförde att regioner med stora problem att få personal till Folktandvården även har förhållandevis få privata tandvårdsmottagningar och han befarar att det föreslagna kommuntypstillägget i Tiotandvården inte kommer att räcka till för att omlokalisera tandvårdspersonal från storstad till glesbygd. Ekelund poängterar att även Skåne har orter med stora svårigheter att få full bemanning på folktandvårsklinikerna och han vill att fler utbildningsplatser kommer till stånd. Hultberg menar å sin sida att vi kan behöva tänka nytt kring hur rekrytering till utbildningsplatserna sker för en bättre geografisk spridning av varifrån studenter rekryteras. Fälldin poängterar att det även behövs god handledning när nyexaminerade kommer ut i verksamheterna. I paneldebatten deltog även Christian Karlsson (KD), ordförande i Socialutskottet.
Ute på remiss
Tandvårdsutredningen är redan ute på remiss. Hultberg uppmanar till väl genomarbetade och konstruktiva remissvar till hjälp för regeringen när de ska ta fram beslutsunderlag till ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården, som av utredaren föreslås införas vid halvårsskiftet 2026. Remissen ska vara besvarad senast den 16 februari 2025.
TEXT: MARIE SAND BILD: NATALIE GREPPI
GruppA
Endast undersökning
GruppB ≥ 1 200-åtgärd ≤ 2 Åtgärd 341
GruppC
Åtgärd 341
Tillstånd 4002
Tillstånd 4011
Tillstånd 4012
Åtgärd 342
Tillstånd 4001
Åtgärd 343
Tillstånd 3042
Tillstånd 3043
Tillstånd 3044
Tillstånd 3051
GruppD
Genomsnittligt antal borttagna eller rotfyllda tänder, per patient
elisabeth wärnberg gerdin var moderator
Regeringen vill ha en nationell modell för riskbedömning i tandvården. Syftet är att få en enhetlig bedömning av tandvårdens patienter i hela landet för att ge rätt vård efter behov och prioritera tandvårdens resurser.
i ett första steg fick Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) utreda förutsättningarna för att införa en enhetlig riskbedömningsmodell i tandvården. Regeringsuppdraget redovisades våren 2024.
I ett andra steg har nu Socialstyrelsen tillsammans med samma myndigheter samt Försäkringskassan (FK) fått regeringsuppdraget att utveckla en sådan modell. I seminariet deltog Elisabeth Wärnberg Gerdin, medicinalråd i tandvård och munhälsa hos Socialstyrelsen, Elena Borsci, tandläkare och odontologisk utredare på TLV och Helena Domeij, disputerad tandläkare och sakkunnig, SBU.
I tandvården är vi redan vana vid att arbeta med riskbedömningar. Problemet är att de inte är enhetliga och att de kan ha skilda syften, till exempel att avgöra riskklass i abonnemangstandvården, för kommunikation med patienten eller för terapiplanering och beslut om revisionsintervall.
TLV har tagit fram en prototyp för riskbedömning baserad på historisk tandvårdskonsumtion i det statliga tandvårdsstödet, enligt konceptet att vård föder vård. I modellen saknas data från den regionfinansierade tandvården för barn och unga samt N-, F- och S-tandvård. I studien ingår mer än 3,7 miljoner patienter. Studien startade 2013, riskbedömningen skedde två år efter att basundersökningen gjordes. Patienterna kategoriserades till låg, medel respektive hög risk baserat på hur mycket vård de erhållit under perioden. Fem år efter behandlingsperiodens slut gjordes utvärderingen och utfallsmåttet var antal rotfyllda eller extraherade tänder. Det visade sig att riskbedömningen som gjordes hade god samstämmighet med utfallet. Studien visade att risken ökade med ökande ålder. Ett annat fynd var att de friska patienterna tycktes gå lite för ofta på basundersökning och de sjuka lite för sällan.
SBU konstaterar att det saknas evidens för en riskbedömning som inkluderar alla sjukdomar som
bedöms vid en basundersökning i tandvården. Och det saknas vetenskapligt stöd för prediktion av karies och parodontit. Hur vet man överhuvudtaget om en faktor utgör en risk? Att olika faktorer korrelerar till varandra behöver inte alls betyda att det finns ett orsakssamband. Är det ens möjligt med en helt datadriven modell eller måste klinikernas fingertoppskänsla vägas in? Ska behandlaren kunna justera riskbedömningen manuellt? Denna fråga är inte helt okontroversiell. Och socioekonomiska faktorer – varifrån inhämtas data och är det juridiskt möjligt att ta med dessa faktorer? SBU konstaterar att det finns kunskapsluckor och tipsar om att hänvisa till av SBU identifierade kunskapsluckor gör det lättare att erhålla forskningsanslag. Många frågor återstår för myndigheterna att besvara innan slutredovisningen av regeringsuppdraget ska ske senast den 25 mars 2025.
TEXT/BILD: MARIE SAND
Se instruktionsfilm här!
1 minut
morgon och kväll
– det enkla och mer effektiva sättet att rengöra mellan tänderna!
Ekulf PowerFlosser är en effektiv mundusch för djupgående rengöring mellan tänderna och djupt ner i tandköttsfickorna – där tandtråden inte alltid når. Den pulserande vattenstrålen tar bort plack och bakterier samtidigt som den masserar tandköttet för bättre blodcirkulation och en friskare känsla. En enkel och skonsam lösning för din dagliga munvårdsrutin. Studier visar att användningen av en mundusch är dubbelt så effektiv som vanlig tandtråd.
Finns att beställa på ekulf.se eller hos ditt närmaste apotek.
Titiya Lepon och Jeannine Ntakarutimana bor i
Gävle och pluggar tandhygienistprogrammet på distans vid Karlstad universitet.
foto : fredrik mårtensson
I Gävleborg kan tandhygieniststudenter få ekonomiskt stöd från Folktandvården. För tredjeterminarna Jeannine och Titiya gör det vardagen som distansstudent lite enklare. »Det känns som ett kvitto på att Folktandvården Gävleborg verkligen månar om vår yrkesgrupp«, säger Titiya Lepon.
när vi träffas i Gävle är deras sikte inställt på terminens femveckorsblock med studier på plats vid Karlstads universitet, med start veckan därpå. Annars sitter de hemma och pluggar som distansstudenter och närmar sig nu halvtid i studierna, som är totalt sex terminer.
– Jag har tre barn hemma så för mig fanns verkligen inga alternativ. Skulle jag läsa till tandhygienist behövde jag göra det på distans, säger Jeannine Ntakarutimana.
När de började plugga, förra hösten, införde Folktandvården Gävleborg en ny modell med stöd till Karlstad-studenter som är folkbokförda i Gävleborgs län.
Folktandvården Gävleborg arbetar sedan höstterminen 2023 med ett stipendieprogram med ekonomiskt stöd för tandhygieniststudenter som läser distansprogrammet vid Karlstads universitet. Satsningen hålls ihop med regelbundna studie- och nätverksträffar. Projektet har sin grund i en ambition att öka andelen tandhygienister inom Folktandvården Gävleborg för att förbättra munhälsan i länet.
Modellen innebär 22 000 kronor per termin – tillfälligt sänkt till 11 000 kronor per termin under 2024 – som uppmuntran att slutföra studierna och i förlängningen en förhoppning att kunna rekrytera till Folktandvården Gävleborg efter examen.
– Det finns inget krav på att vi måste söka oss till Folktandvården Gävleborg. Men för min del är det ganska självklart, eftersom jag är rotad här och tjänstledig från Folktandvårdens klinik i Strömsbro utanför Gävle, säger Jeannine Ntakarutimana.
Hon har en bakgrund som tandsköterska, medan Titiya Lepon skolats in i branschen som lärling vid
Folktandvårdens klinik i Hofors.
– Jag märker nu under studierna att det har varit en jättebra grund för att bli tandhygienist. Mycket som jag fick lära mig som lärling är användbart, säger Titiya.
det ekonomiska stödet från hemlänets folktandvård delas ut som ett stipendium till studenter från det egna länet.
– Det betyder jättemycket, faktiskt. Det blir många tusenlappar i kurslitteratur varje termin och så ett antal veckor med dubbla boendekostnader när man behöver vara i Karlstad, säger Jeannine Ntakarutimana, som hyr in sig i boende i Kristinehamn under veckorna i Värmland.
Hon tycker inte att det är »surt« att Folktandvården under 2024 halverat stödet till 11 000 per termin.
– Man kan ju se det omvänt också – att det är positivt att en del av stödet blir kvar även när Folktandvården behöver spara. Men det är klart att man hoppas att det går tillbaka till den högre nivån.
jeannine och titiya läser i en kull med över 30 studenter, utspridda över hela landet. En kurskamrat bor till och med i Finland som lockats av att kunna läsa på distans.
– Jag vet att en student från Norrbotten får stöd från sin folktandvård. Men annars tror jag att Gävleborg sticker ut med stipendierna, säger Jeannine Ntakarutimana.
I satsningen ingår även regelbundna nätverksträffar på en klinik där studenterna får ta del av Folktandvården Gävleborgs arbetssätt och inte minst träffa övriga studenter.
– Det är smidigt att kunna köpa kurslitteratur av varandra och även få tips om studieteknik och annat från de som kommit längre i studierna eller tagit examen, säger Titiya Lepon.
Fem studenter omfattas i nuläget av stödet från Folktandvården Gävleborg. Fyra har gjort det tidigare och är nu färdiga tandhygienister.
– Alla fyra jobbar inom vår organisation och det ser vi
som ett bra kvitto på att upplägget med stipendier och nätverksträffar fungerar, säger Nina Löf, HRspecialist på Folktandvården Gävleborg.
Hon utvecklar tankesättet bakom tandhygienistprojektet:
– Det handlar ju om studenter som sökt nationellt, så vi kan känna oss säkra på att de är motiverade för studierna. Sedan är det tufft att läsa på distans och därför vill vi kunna bidra med att göra det lite enklare för dem och i en förlängning – att fler når en examen.
Hur skiljer det sig mot hur ni jobbat tidigare?
– Då har vi främst jobbat med uppdragsutbildningar och köpt platser som erbjudits våra medarbetare. Men vi har inte riktigt fått den effekt vi önskat med att tandhygienisterna sedan jobbar hos oss. Så det nya sättet att jobba i samverkan med Karlstad känns som ett spännande alternativ, säger Nina Löf.
Christer Lindgren, vd för Folktandvården Gävleborg. Foto: Stefan Estassy.
christer lindgren, vd för Folktandvården Gävleborg, ser projektet som ett sätt att stödja studenter, men också att öka attraktionskraften för yrket.
– Bristen på tandhygienister, nationellt och regionalt, medför stora utmaningar för vården – inte minst med perspektivet att vi har en åldrande befolkning att ta hänsyn till.
– Det känns rätt naturligt att vi gör den här satsningen utifrån en historik att vi som organisation länge arbetat med att stärka och utveckla tandhygienistrollen och varit innovativa att nyttja kompetensen i våra arbetssätt, säger Christer Lindgren.
Han tillägger att Folktandvården Gävleborg också stödjer en framtida specialisering för tandhygienister:
– Det skulle öppna för nya och spännande arbetssätt och även ge tandhygienistprofessionen ytterligare karriärvägar, vilket jag tror är väldigt viktigt för att öka attraktionskraften för yrket.
TEXT & FOTO: FREDRIK MÅRTENSSON
Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.
stipendium till professor Sture Nymans minne 2025
Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 3 februari 2025. Läs mer på www.tandhygienistforening.se
inom tandvården kan du som tandhygienist stöta på olika anställningsformer och varje form kan innebära olika saker för dig. Här går vi igenom några vanliga anställningsformer för att ge dig en överblick och hjälpa dig att orientera dig förbi olika hinder och falluckor.
Tillsvidareanställning och provanställning
En tillsvidareanställning, som ofta kallas fast anställning, innebär att du är anställd utan något slutdatum. Ofta vill arbetsgivaren inleda en sådan med en provanställning som får vara maximalt sex månader lång. Provanställning är en prövotid och är i sin uppbyggnad otrygg då den kan avslutas utan sakliga skäl. Om man kan anse att prövotiden är onödig, att din kompetens och skicklighet redan är uppenbar givet tidigare bedrifter, kan man försöka förhandla ned prövotiden. Uppsägningstiden på en provanställning är bara 14 dagar enligt lag men en månad i de Allmänna bestämmelser som gäller i exempelvis Folktandvården.
Särskild visstid: de många varianterna
Under 2022 genomfördes förändringar av LAS som innebär att en visstidsanställning – alltså en tidsbegränsad anställning – snabbare kan omvandlas till en tillsvidareanställning.
Kravet på anställningstid har minskat från två till ett år under en femårsperiod, alternativt att man har en kombination av särskild visstidsanställning, vikariat och/ eller säsongsarbete för att tjänsten ska konverteras.
Har du skrivit på ett avtal som gäller under en specifik tid som saknar uppsägningstid går avtalet inte att avsluta. Detta gäller oavsett om avtalet sträcker sig över en månad eller ett år. En vanlig formulering i ett tidsbegränsat anställningsavtal som du kan säga upp är att det står »tills vidare, dock längst till«. Det innebär att du kan säga upp dig – men också sägas upp, dock med uppsägningstid.
Ett vikariat är också en tidsbegränsad anställning då man anställs för att arbeta i stället för någon i den ordinarie personalen. Det behöver framgå vem vikarien vikarierar för och varför. Därtill
behöver det också finnas en bortre gräns för vikariatet. Efter två år övergår ett vikariat till en tillsvidaretjänst – i Folktandvården sker det emellertid efter 18 månader.
Det finns även tidsbegränsad anställning där arbetsgivaren kallar in personal efter behov och betalar per timme. Detta kallas i dagligtal för timanställning, men det utgör inte en egen anställningsform. Den innebär att du bara kallas in när arbetsgivaren har behov av det. Du får också bara betalt för den faktiska arbetstiden. På det viset är det en mycket otrygg anställning då du aldrig kommer veta hur mycket du tjänar varje månad.
Som ni nu förstår finns det många olika sätt att anställas på. De olika formerna ger olika typer av flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare och olika former kan passa i olika skeden av livet. Om du är osäker på hur anställningsformen påverkar din anställning och dina möjligheter däri, får du gärna höra av dig till SRAT:s kansli – helst innan du skriver på ett nytt avtal.
Hållbarhet i fokus!
Flux flyttar hem. Från och med nu produceras all Flux Fluoridskölj i hjärtat av Dalarna*. Även flaska, kork, etikett, doseringspump och kartong kommer från svenska tillverkare. Detta innebär kortare sträckor mellan fabrik och butik och en minskning på hela 60% av koldioxidutsläppen från transporter. Ytterligare nyhet är att flaskorna nu är gjorda av 100% PCR, dvs återvunnen plast. Detta medför att vi minskar koldioxidutsläppen från flaskan med 30% jämfört med tidigare. De nya produkterna kommer att fasas in från slutet av 2024 och sedan löpandes.
Vi hoppas att ni ska tycka om Flux förbättrade miljöprofil lika mycket som vi gör. Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
*Tidigare tillverkning i Danmark
Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag.
Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.
vård - och omsorgspersonal på särskilda boenden har en stor utmaning i att hjälpa de äldre att upprätthålla sin munhygien. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Att utveckla strategier för att förhindra försämrad munhälsa är avgörande för att undvika exempelvis smärta och tuggsvårigheter.
Frågorna i den aktuella studien var vad som underlättar respektive hindrar vård- och omsorgspersonal att arbeta med förebyggande munhälsa i de standardiserade och etablerade verktyg som används på många särskilda boenden i Sverige.
Av intervjuerna framkom att vårdoch omsorgspersonalen regelbundet tillämpade Senior alert och ROAG-J och beskrev verktygen som viktiga. Samtidigt såg personalen problem i otydlig ansvarsfördelning. Detta i kombination med stora variationer i utbildning och kunskap om munhälsa gjorde att riskbedömningar och munvårdsinsatser ibland inte utfördes på rätt sätt.
Överlag var munvård för sköra äld re utmanande för personalen, samtidigt som studien visar att en mer strukturerad
process främjar kommunikationen och medvetenheten om hur viktig god munhälsa är.
– Vi såg att ett strukturerat arbetssätt möjliggör för vård- och omsorgspersonalen att tidigare upptäcka problem i munhålan och därmed sätta in åtgärder innan problemen leder till onödigt lidande. Men en av de största utmaningarna är att få de äldre personerna att vilja delta i vården, särskilt när de har kognitiva sjukdomar, säger studiens huvudförfattare Lisa Bellander, tandläkare och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Helle Wijk, sjuksköterska och professor i omvårdnad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tycker att ledningen för särskilda boenden måste ta ett större ansvar.
– Ledningen behöver engagera sig i att skapa tydliga rutiner för munvård och ge förutsättningar för att all personal får nödvändig utbildning. Det krävs ett tydligt ledarskap för att arbetet kring munvård ska förbättras.
källa : göteborgs universitet
711 113 111 112 711 113 111
från och med den 15 januari 2025 införs och ändras ett antal åtgärdskoder som gäller tandhygienistens arbete. Den nya åtgärden 711 är en lagningsåtgärd för mindre omfattande fyllningar utförda av tandhygienist.
Referenspriser i 700-serien är beräknade på att det är en tandläkare som utför åtgärden. TLV:s förslag om en ny åtgärd 711, med referenspris beräknat på att en tandhygienist utför åtgärden, innebär en lägre kostnad både för TLV och för patienten.
Diagnostik av tandslitage läggs till i undersökningsåtgärderna utförda av tandhygienist; 111, 112 och 113. Det är en ändamålsenlig konsekvens av införandet av ett nationellt index för dentala erosioner, som pågår inom tandvården.
sedan 1995 har Region Västerbotten avsatt pengar varje år för att säkra tillgång till högspecialiserad vård. Nu får 15 kliniska forskare tre miljoner kronor vardera.
Professor Pernilla Lundberg ska studera hur immunförsvarets celler bidrar till bennedbrytning för att hitta metoder att bromsa tandlossningssjukdom. Genom att undersöka denna felanpassade immunitet studeras hur och om risken för allvarlig parodontit och periimplantit kan förutsägas genom blodprov och genetiska analyser. Målet är att utveckla nya behandlingar och visa risk för sjukdom så att insatser kan ges i tid.
källa : region västerbotten
antalet personer med käksmärta har ökat de senaste åren. Det visar siffror från Försäkringskassan.
källa : tlv
Tidigare undersökningar visar att åtminstone var tionde vuxen, övervägande kvinnor, lider av smärtor i käkarna. Nu visar nya siffror att antalet har ökat betydligt de senaste åren. Dessutom är det vanligt med käkledsknäppningar, käkledslåsningar och käkledsinflammation. Normala funktioner som att tugga, gapa, svälja och tala kan påverkas, och depression och ångest är mycket vanligt. Behandling är rådgivning, avslappningsövningar och rörelseträning.
Ofta tillverkas en hård bettskena. Under 2023 framställdes enligt Försäkringskassan 53 000 hårda bettskenor i Sverige, en ökning med cirka 20 procent under en tioårsperiod.
källa : folktandvården stockholm
Viktigt med snabb tillgång på läkemedel
sedan en lagändring förra året ska apoteken lagerhålla läkemedel efter kundernas behov som en del av stärkt försörjningsberedskap. Så många som möjligt ska kunna expedieras direkt då de hämtar receptbelagda läkemedel. Regeringen har nu gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att tillsammans med apoteksbranschen mäta öppenvårdsapotekens direktexpedieringsgrad efter år med sämre lagerhållning och fler restnoteringar.
– Snabb och effektiv tillgång till läkemedel för alla medborgare är kritiskt. Genom dessa mätningar kan vi följa upp att apoteken har en god förmåga att expediera läkemedel direkt, vilket är en viktig del i att stärka hälsooch sjukvårdens försörjningsberedskap, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
TLV ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 30 november 2025.
källa : socialdepartementet
bettavvikelser är vanligt bland barn och unga, men långt ifrån alla med besvär får kostnadsfri regleringsvård. Kön, socioekonomiska och var du bor kan påverka vem som får tandställning.
Emma Göranson, tandläkare och specialist på tandreglering vid Folktandvården Östergötland, har studerat jämlikhet inom tandregleringsvården. I en registerstudie på 17 000 ungdomar kunde hon se att barn födda i Sverige och med föräldrar som är höginkomsttagare oftare får kostnadsfri tandreglering än de som är utrikesfödda och har föräldrar med lägre inkomst. Även generell munhälsa spelar in, eftersom man måste ha friska tänder för att få tandställning.
I samma studie såg hon också en tydlig skillnad mellan könen: 31 procent av tjejerna fick tandreglering medan motsvarande siffra för killarna var 21 procent. Detta trots att bettavvikelser är lika vanligt hos killar som hos tjejer, och även förekomsten av karies.
källa : vetenskap & hälsa
den finska munsköljstesten aMMP-8 gör det möjligt att snabbt mäta inflammatoriska proteiner i munnen för att identifiera parodontit och typ 2-diabetes. Studier vid Helsingfors universitet visar att testet identifierar paradontala sjukdomar med 90 procents noggrannhet och prediabetes eller typ 2-diabetes med 85 procents noggrannhet. Testet kan utföras på sju minuter och har godkänts av myndigheter i USA och EU.
källa : helsingfors universitet
en tvärvetenskaplig forskargrupp inom Karlstads universitet ska tillsammans med Folktandvården i Värmland undersöka skyddsfaktorer mot karies hos barn i Värmland. Rekrytering av deltagare är i gång.
– För att förstå varför vissa barn utvecklar karies medan andra har friska tänder krävs en tvärvetenskaplig ansats, säger Ulrika Lindmark, professor i oral hälsovetenskap vid Karlstads universitet. Denna studie, genomförd i samarbete med Folktandvården och Karlstads universitet, syftar till att identifiera och analysera skyddsfaktorer som kan bidra till att bibehålla en god munhälsa.
En enkät skickas ut till föräldrar till alla 6-åringar i Värmland för att kartlägga munhälsorelaterade beteenden och attityder till tandvård. Barnens kariesstatus kommer också att samlas in via det nationella kvalitetsregistret SKaPa.
– Dessutom kommer 100 barn från ett högriskområde med lägre socioekonomisk profil och högre kariesförekomst än genomsnittet i Värmland att erbjudas en klinisk undersökning, säger Tita Kirkinen, forskare och specialisttandläkare inom barntandvård på Folktandvården Region Värmland. Förutom en munhälsoundersökning i samband med den ordinarie 6-årskontrollen lämnar de barn vars föräldrar gett samtycke, även saliv- och urinprov. Detta möjliggör analys av munbakterier och miljökemikalieexponering. Studien kommer även att inkludera intervjuer med 20–25 vårdnadshavare.
källa : karlstads universitet
Zendium stärker munnens naturliga försvar och innehåller samma naturliga enzymer och proteiner som skyddar din mun naturligt.
* Det är kliniskt bevisat att Zendium efter 26 veckor förbättrar plackindex vs. fluortandkräm utan enzymer och proteiner.
Registrera dig här för vårt nyhetsbrev och varuprover!
Vetenskaplig redaktör i TandhygienistTidningen och ledamot i STHF:s vetenskapliga råd
Var jobbar du och vilken roll har du där?
Jag är lektor i oral hälsa och programansvarig för tandhygienistutbildningen vid Umeå universitet.
Hur ser du på dina uppdrag inom STHF?
Jag tycker det är viktigt att synliggöra forskningen inom oral hälsa/oral hälsovetenskap i TandhygienistTidningen.
Vetenskapliga rådet har ett mångfacetterat uppdrag som rör både innehållet i Tandhygienistdagarnas vetenskapliga program och att lämna synpunkter och svar på inkomna frågor.
Vad är viktigast för Sveriges Tandhygienister just nu?
Att hela deras kompetens tas tillvara och att det finns förutsättningar för att utvecklas och vidareutbilda sig. Tandhygienisterna behövs i samhället!
Vilken bakgrund har du?
Jag har arbetat som tandhygienist både i privat och offentlig sektor och trivts mycket bra med mitt yrke. Jag disputerade 2007 och har sedan dess jobbat med både vetenskapliga och utbildningsmässiga frågor vid tandhygienistutbildningen.
Vad gör du när du inte jobbar/dold talang?
Jag leder en trevlig och duktig kör som sjunger finstämd klassisk musik. Roligt och inspirerande! Jag är också en stolt mormor!
12 000 soniska vibrationer per minut
Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer
Utbytbart borsthuvud & batteri
Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*
GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött
Djupare rengöring
Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten**
* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)
** vs. en manuell tandborste för känsliga tänder + 50%
För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:
MALIN ÖSTEDT
Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20
JENNY BJÖRKÉN
Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
PERNILLA BOOK Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02
professional.sunstargum.com/se
SHILAN MADJID
Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01
STYRELSEN för Sveriges Tandhygienistförening
Ordförande
Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
Ledamöter
Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se
Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se
Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se
Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se
Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se
Maria Nouia maria.nouia@tandhygienistforening.se
www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se
BLEKINGE
Linda Holtne Blekingetandhygienistforening@ outlook.com
BOHUS ÄLVSBORG
Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se
DALARNA
srat.dalarna@regiondalarna.se
GOTLAND
Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com
GÄVLEBORG
Christin Wahlberg christin.wahlberg@regiongavleborg.se
GÖTEBORG
Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com
HALLAND
Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN
Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com
JÖNKÖPING
Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com
KALMAR
Elena Shmarina elena.shmarina@regionkalmar.se
KRONOBERG
Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com
NORRBOTTEN
Eva Svanberg eva.svanberg@norrbotten.se
SKARABORG
Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com
SKÅNE
Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com
STOCKHOLM
Zaruhi Grigorian Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se
SÖDERMANLAND
Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se
UPPLAND
Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se
VÄRMLAND
Helene Mast Larsson helene.mast@regionvarmland.se
VÄSTERBOTTEN
Olle Strandin olleh88@gmail.com
VÄSTERNORRLAND
Marie Englund englundlindberg@hotmail.se
VÄSTMANLAND
Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com
ÖREBRO
Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com
ÖSTERGÖTLAND
Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se
STHF:s Nätverk
Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister
Nätverk Kliniska handledare
Nätverk Ledarskap
Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Parodontologi
Nätverk Sjukhustandhygienister
Nätverk Äldre
Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se
STHF:s Chefsråd
STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.
Ordförande Susanne Girmalm Roos susanne.girmalm.roos@rjl.se
Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com
Ledamot Ingrid Olofsdotter
STHF:s Vetenskapliga råd
STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.
Ordförande Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@odontologi.gu.se
Tandhygienistföretagare
Ordförande Valentina Angelhov tandhygienistforetagarna@gmail.com
Medlemsfrågor Benita Käld tandhygienistforetagarna@gmail.com
STHF:s Etiska råd
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
STHF:s representanter fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
ulrika lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se
Kansli
SRAT
Sveriges Tandhygienistförening
Box 1419.
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11, 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60.
E-post: info@tandhygienistforening.se
Administration, ekonomihantering Ingela Jägestrand, 070-144 32 74 ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se
Förhandlare
Hanna Adlerteg-Melinder, 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se
Christel Bridal, 08-442 4461 christel.bridal@srat.se
Medlemsservice kansli@srat.se
Kommunikatör STHF
Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se
STHF:s Valberedning
Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se
www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se
MUNVATTEN var rätt svar på krysset i nr 5. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Lena Stenström, Söderbärke och Katarina Löfgren, Krokom. GRATTIS!
NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-7) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 5 februari 2025 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 28 februari och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!
TALLBIT
DÅ FOPPA HADE SITT BYTE
PSYKSTÖRNING
KURS SLUT MINDRE MÅTT
SPRÅK OCH ÖDAM
ÅTER I BÖRJAN
KUBB HALT!
FLUGIT I LUFTEN
SÄTTS PÅ PROV BO
SJUKDOM HÖR KEMI TILL
NÄR DET PEKAR ÅT DET HÅLLET
GJORDE BELÅTEN UA KUND
GJORDE UGGLOR I MOSSEN
ETC TOLV DUSSIN
ÖSTRA ÄR UPPSALA
SÖKER HANDGRIPLIGT
SAMS LÄKARTJÄNST
KNEKT
METOD DELAD JÄMKA TÖSER FYLLER JUBILAR VILL FRUSEN DE ÄR RESTER UNDER KUPOR
TILLLÅTEN TALA OM
GICK ÅT TILL VASA STOL
RUIN
EN AV MUSERNA !
RESULTAT LURIG DIALOG SRI LANKABO HAR KOTTAR
DEN GÅR I LJUS
EXPANDERA
BARBIES VÄN SLAV
SLUTET PÅ FÄRD SVÄVAR
SKÄMT SÄTTS SOM HÄCK STUTERIUPPGIFT
HA KOLL PÅ
MILDEL BILKANT
FEM FÖRE HÖGHET
BÄRHJÄLP
DÅ LÄTTAS LAGER
Många har en ökad risk för
– utan att ens vara medvetna om det!
Informera och förklara för dem om deras riskprofil.
Och överväg Duraphat® som en del av kariesbehandlingen
Referenser: 1. Marinho VCC el al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 2. Ekstrand KR et al. Caries Res 2015;49(5):489-498 3. Baysan et al. Caries Res 2001;35:41-46 4. Ekstrand KR et al.Caries Res. 2013;47 (5):391-8 5. Schirmeister JF et al. Am J Dent 2007;20(4):212-216
Information om förskrivning
Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Ska endast användas av patienter som är 16 år eller äldre. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: På grund av det höga fluorinnehållet ska tandkrämen endast användas efter rekommendation av kvalificerad vårdpersonal, såsom tandläkare, farmaceut eller tandhygienist. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat som kan orsaka lokal irritation och spearmint-arom som kan orsaka allergiska reaktioner. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Sundkrogsgade 11, 1. sal, 2100 København Ø. Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt läkemedel. Förmån. 1 x 51 g tub Senaste översyn av produktresumé: 2024-05-24. För ytterligare information: www.fass.se. Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, ska ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Bör undvikas under graviditet. Det finns inte tillräckligt
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419
#whnordic
wh.com
› Uppväxlat
› Ännu högre & effektivare avverkning
› 20% längre hållbarhet - lägre servicekostnad
› Lättare att byta borr tack vare ny design
› Ny design på huvud för bättre precision
“Vi längtar till nästa gång vi ska slitsa en Zirkonium bro .....”
- Tandläkare Christina och Malin på Tandvården Skillingehus
“Workhorse med tillhörande borr är magiskt bra. Otrolig styrka och precission! Gick genom monolistisk zirkonium hur lätt som helst!”
- Tandläkare Martin Swanberg, Östertullskliniken Laholm
