TandhygienistTidningen nr 3.2024

Intervju, referat, bilder och abstrakt från TandhygienistDagarna.

SID 7–20

Stärkande dagar i Göteborg

#whnordic

wh.com

PIEZO ULTRALJUD

Sub- och supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.

sid 4

Innehåll #3

– Tandhygienisten har en nyckelroll i det framtida arbetet för förbättrad munhälsa och i förlängningen förbättrad allmän hälsa i samverkan med övriga hälso- och sjukvården.

Specialisering för tandhygienister Läs lägesrapport om processen framåt mot en specialisering.

sid 32–33

Vitt snus

Kommer det att förbjudas inom EU?

sid 26–27

Forskning om arbetsmiljön i tandvården Hur främja ett hållbart arbetsliv med bibehållen hälsa?

Mitt val av yrke och min värld Möt tandhygienist Stefano

CHEFREDAKTÖR OCH

UTGIVARE

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.

Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA

3 500 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 13 september

PRENUMERERA

Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr

PRODUKTIONSANSVARIG

Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

ANSVARIG UTGIVARE

Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL

OCH BOKNING

Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT

Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

Mer kompetensutveckling

Solen och värmen är äntligen tillbaka, och med det kommer ett färskt nummer av TandhygienistTidningen. Om du inte kunde närvara vid TandhygienistDagarna i Göteborg kan du ändå ta del av en del av innehållet här, även om det är i skriftlig form. Dagarna blev lyckade och välbesökta, med ett fullspäckat föreläsningsprogram och ett ovanligt stort antal forskningspresentationer.

Ytterligare fokus på kompetensutveckling i detta nummer är vår lägesrapport gällande specialisering för tandhygienister. Frågan om reglerad specialisering för fler yrken inom vårdområdet är nu under utredning, och därför driver STHF särskilda initiativ gentemot departementen för att belysa tandvårdens behov av specialiserade tandhygienister. Nya möten är planerade, och frågan följs noga av STHF.

På området för departement och myndigheter ger vi er i detta nummer en uppdatering kring de senaste uppdragen och utredningarna som är av betydelse för och som påverkar tandvården. Detta inkluderar frågor som rör ökad kontroll av tandvårdssektorn, patienter med demens samt förslaget från TLV och Socialstyrelsen om en ny modell för nationell riskbedömning av tandvårdspatienter. Ta tillfället i akt att ta del av detta, kanske i en hängmatta under sommaren.

Jag önskar er trevlig läsning och en härlig sommar!

LENA MUNCK / REDAKTÖR

TRYCK

Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

STHF – EN DEL AV SRAT

Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.

Checchi i Italien.

Tand hygienistens nyckelroll för samverkan

idag är det välkänt att sjukdomar i munnen kan vara antingen orsak eller följd av sjukdomar i resten av kroppen. Vikten av att uppmärksamma munhälsan och samverkan mellan hälso- och sjukvården blir alltmer framträdande i riktlinjer som utvecklas av Socialstyrelsen. De flesta tillstånd relaterade till munhälsan kan till stor del förebyggas och behandlas i ett tidigt skede. Kostnaderna för förebyggande åtgärder är inte lika höga som kostnaderna för att behandla orala sjukdomar och tillstånd i ett senare skede.

för att kunna erbjuda en personcentrerad vård behöver alla involverade verksamheter integreras kring patienten. Inom vissa områden krävs det att kompetent tandvårdspersonal finns på plats som en del av teamet kring patienten. Men lika viktigt är ett välutvecklat samarbete där tandvården utgör en resurs för hälso- och sjukvården och vice versa. Här behöver de praktiska och ekonomiska för-

utsättningarna för ett effektivt samarbete mellan tandvård, regioner och kommuner lösas på ett bättre sätt än idag.

samverkansmodellerna för vård och omsorg behöver inkludera både tandvård och hälso- och sjukvård. Det behöver finnas fungerande samverkansmodeller med etablerade kommunikationskanaler till andra verksamheter. Tandhygienistens kompetens behöver alltså integreras på fler områden, såsom inom primärvård, sjukvård, omsorg och rehabilitering. Utmaningen vi ser är att dagens brist på tandhygienister begränsar den utveckling som redan påbörjats och som syns i enskilda projekt. En helhetssyn på hälsa inkluderar munhälsan.

den legitimerade tandhygienisten har en nyckelroll i det framtida arbetet för förbättrad munhälsa och i förlängningen förbättrad allmän hälsa i samverkan med övriga hälso- och sjukvården.

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se

SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com

VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

SKRIBENTER

OLA LILJEDAHL ola@ordklotet.x.se LENA NYBLAD lena@ordklotet.x.se

SKRIBENT CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se

SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com

för detta krävs bland annat att fler väljer att utbilda sig inom tandvårdsyrken och att fler tandhygienister väljer att stanna kvar och utvecklas inom tandvården. Det är viktigt att tandhygienistyrket blir attraktivt och hållbart samt att det finns möjligheter till utveckling och karriärval.

Jag önskar er en trevlig sommar.

FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se

ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se

KORREKTUR MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com

SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se

2617 följer oss på Facebook. 1209 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

FOTOGRAF

JULIANA WIKLUND

juliana@morethanwords.se

Registrera dig här för vårt nyhetsbrev och varuprover!

KLINISKT BEVISAT ATT BOOSTA

DE GODA BAKTERIERNA PÅ

14 VECKOR

Zendium stärker munnens naturliga försvar och innehåller samma naturliga enzymer och proteiner som skyddar din mun naturligt.

Det är kliniskt bevisat att Zendium med sin prebiotiska fördel ökar de goda bakterierna i munnen medan de dåliga bakterierna reduceras,* vilket skapar balans i det orala mikrobiomet.

*Adams SE et al. Nature Scientific Reports 2017; 7:43344

Nyhet

För torr mun

När det behövs mer än vatten

Vatten ger en snabb men ofta kortvarig lindring vid torr mun, något som drabbar 1 av 5 personer.1

TePe Hydrating Mouthwash och Mouth Gel ger en behaglig känsla vid torr mun, återfuktar slemhinnan och skyddar tänderna. Vi rekommenderar produkterna utan tillsatt smak för personer med väldigt torr och känslig mun och de milt smaksatta för dem med måttliga problem. Läs mer på www.tepe.com/sv/muntorrhet

1. Furness S, et al. Interventions for the management of dry mouth: topical therapies. Cochrane Database Syst Rev. 2011 Dec 7;(12):CD008934.

TANDHYGIENISTDAGARNA 2024

Stärkande dagar i Göteborg

i år ägde Sveriges Tandhygienistförenings årliga kursdagar rum på Svenska Mässan i Göteborg i början av april med temat: Utmaningar, dilemman och etik – stärk dig själv som tandhygienist. Över 800 personer upplevde dagarna tillsammans. TandhygienistDagarna bjöd på två hela dagars föreläsningar, ett parallellt seminarium med forskningsrapporter »Aktuell forskning och vetenskap «, dentalutställning och socialt program på kvällstid.

I denna utgåva av TandhygienistTidningen samt i nummer fyra som kommer ut i september, kommer du kunna läsa intervju, referat och abstrakt ifrån TandhygienistDagarna 2024. Nästa år hoppas vi på att få se dig igen – på Malmömässan den 27–29 april. Läs mer på tandhygienistdagarna.se. Vi ses!

FOTO: JULIA SJÖBERG

Årets TandhygienistDagar i Göteborg erbjöd ett mycket gediget seminarieprogram och berörde tunga teman så som att möta patienter med psykisk ohälsa, med neuropsykiatriska funktionshinder, sköra äldre eller barn med en svår munhälsosituation.

Etiska problem i tandvården

efter att sthf : s ordförande Fouzieh Eliassy hälsat välkommen och introducerat årets moderator, STHF:s tidigare ordförande Yvonne Nyblom, lämnades ordet över till Ann-Charlotte Sundelin som är tandvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen och vars välkomstanförande diskuterade begreppet jämlik tandvård. Temat plockades delvis upp av den förste föreläsaren, Thomas Kvist, som är docent och specialisttandläkare i endodonti vid Odontologiska Institutionen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Kvist gav ett flertal exempel på etiska dilemman till exempel när patienten inte har råd med föreslagen tandvårdsbehandling. Eller när patienten endast vill göra det mest akuta och inte vill genomgå den fullständiga terapin, som vore det bästa för patientens munhälsa. Ett annat exempel belyste en situation där tandhygienisten upptäcker en slemhinneförändring, som behöver kontrolleras av en tandläkare men patienten vägrar att boka en tid och vill inte heller att tandhygienisten informerar tandläkaren. Den som hade förväntat sig enkla svar på dessa och liknande etiska dilemman, som vi kan ställas inför, blev kanske besviken. Men auditoriet fick sig till livs en intressant exposé över etiska teorier och hur filosofer och andra tänkare reso -

nerat runt etikbegreppet genom tiderna. Och hur vi kan titta på oss själva – vad innebär det att i sin yrkesroll vara kunnig, noggrann och empatisk? Finns förbätt ringspotential hos mig själv?

Det etiska perspektivet kan inte lyftas ut som ett av flera olika perspektiv, när vi funderar över hur vi ska eller bör handla, utan etiken är allomfattande och inbegriper alla andra relevanta perspektiv som kan vara ekonomi, juridik eller av social karaktär. Inom vård förväntas vi jobba efter de fyra etiska principerna; att göra gott, inte skada, autonomi och rättvisa. Icke skada-principen hindrar oss att utsätta patienten för onödigt risktagande. Autonomiprincipen handlar om patientens rätt till informerat samtycke. Rättviseprincipen innebär att alla patienter med liknande behov ska behandlas lika, oavsett exempelvis kulturell bakgrund eller kön. När vi möter dementa, eller andra icke beslutsföra patienter, måste vi ofta fundera ett varv till på hur vi kan och bör agera. I vissa specifika fall kan vi tillåta oss att handla eller besluta för en annan persons räkning, om vi genuint tror att det är bäst för vederbörande, så kallad paternalism.

Kvist förde även ett resonemang kring hälso- och sjukvårdslagens respektive tandvårdslagens skilda lydelser. I hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I tandvårdslagen föreskrivs att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen och akuta fall ska behandlas med förtur. De vitt skilda systemen som finansierar hälso- och sjukvård respektive tandvård kan sätta målet med tandvård på lika villkor på sin spets. I ärlighetens namn, tandvård ges till den som har råd att betala för den och personer med god munhygien och god tandhälsa belönas i systemet genom låga avgifter. Patienter som inte kan betala ens efter tandvårdsstödets rabatter kan tvingas att avstå, trots små eller stora behov.

Den som vill fördjupa sig i ämnet kan läsa boken: Tandvårdens etik, som Thomas Kvist och Gert Helgesson, professor i etik, har författat.

TEXT: MARIE SAND FOTO: JULIA SJÖBERG

Thomas Kvist

Pia Dornérus och Maria Hall från Mun-H-Center i Göteborg pratade om neuropsykiatriska funktionshinder och hur vi på bästa sätt kan möta patienter med autism, ADHD och ADD.

Möta och bemöta barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF).

föreläsarna betonade vikten av inskolning i en takt som patienten klarar av. I de nationella riktlinjerna för tandvård har inskolning för barn med tandvårdsrädsla / behandlingsomognad enligt metoden tell-show-do prioritering 3, den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Dornérus och Hall gav en rad konkreta förslag på strategier, som kan underlätta när det är dags för det första besöket hos tandvården. Vid möten med barn med neuropsykiatriska funktionshinder använder man sig på Mun-H-Center ofta av bildstöd inför, under och efter tandvårdsbesöken. Man tar till vara anhörigas erfarenheter och är noggranna med att hålla sig till den plan som gjorts upp med patienten.

På Mun-H-Centers webbsida finns flera böcker, skrifter och filmer att köpa, ladda ned eller titta på. Bland annat en skrift om lågaffektivt bemötande, ett förhållningssätt som handlar om att förebygga och hantera starka känsloyttringar eller utmanande beteenden. Kunskaper om lågaffektivt bemötande underlättar vid möten med patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Metoden bygger på tre principer:

• ansvarsprincipen

Behandlaren är ansvarig både för sitt eget och för patientens känsloläge. Ett positivt förhållningssätt är grundläggande, det vill säga att behandlaren tror att patienten gör sitt bästa och behöver stöttning istället för att moralisera över patientens beteende och använda pekpinnar. Behandlaren har också ansvar för att ställa lagom höga krav på patienten.

• kontrollprincipen

Underlätta för patienten genom att ge vederbörande kontroll över situationen. Vad ska vi göra? När? Hur lång tid kommer det att ta? Kom överens om någon typ av stopptecken som patienten kan använda sig av vid behov.

• affektsmitta och spegelprincipen Känslor smittar, om behandlaren kan behålla sitt eget lugn även om patientens känslor far iväg är chansen större att situationen inte eskalerar.

Psykologen Bo Hejlskov Elvén, en nestor inom ämnet, var behjälplig vid framtagandet av skriften »Lågaffektivt bemötande« i tandvården. Den finns att ta del av på Mun-H-Centers webbplats.

TEXT: MARIE SAND FOTO: JULIA SJÖBERG

Maria Hall

Pia Dornérus

Annette Nordström, tandhygienist, folkhälsovetare och äldrestrateg inom Folktandvården i Stockholm föreläste om omhändertagande av äldre sköra patienter i tandvården.

Hur kan vi bäst ta hand om våra sköra äldre patienter?

många sköra äldre tappar kontakten med tandvården, i en fas när förmågan till egenvård sviktar, sjukdomsrisken ökar och behovet av en tandvårdskontakt egentligen är större än för den oberoende äldre. Enligt SKaPa-registret ligger revisionsintervallen på 42–46 månader för våra sköra äldre.

Först i beroendefasen återknyts kontakten med tandvården. Tyvärr kan munhälsan då ha försämrats så mycket att den kan äventyra allmänhälsan. Dessutom kan det vara svårt för patienten att klara av stora behandlingar. För varje patient ska en vårdambitionsnivå, som läggs upp i samråd med patienten, finnas dokumenterad i journalen.

Kan den orala hälsan förbättras eller bevaras? Eller måste ganska allvarliga sjukdomssymtom accepteras och insatserna begränsas till att fördröja progression eller att enbart lindra symtom såsom smärta?

I Sverige lever cirka 150 000 personer med en kognitiv sjukdom (demens). Vi lever allt längre och ju äldre vi blir, desto större risk att drabbas. Fram till 2050 förväntas antalet med kognitiv sjukdom att fördubblas. Annette Nordström berättade om de vanligaste kog -

nitiva sjukdomarna och vad som förenar respektive skiljer dem åt.

När vi i tandvården möter patienter med kognitiv sjukdom är det viktigt att patienten känner sig trygg, att vi undviker stress i behandlingsrummet och förbereder patienten på vad som kommer att ske. Vi bör tala med enkla och tydliga meningar, en sak i taget och undvika frågor som patienten kan ha svårt att ta ställning till. Bekräfta de känslor patienten ger uttryck för och försök få patienten att känna sig delaktig i behandlingen.

Andra vanliga sjukdomar eller tillstånd hos äldre är diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, Parkinsons sjukdom eller psykisk ohälsa / depression / ensamhet. Samtliga medför risker för den orala hälsan – det kan handla om muntorrhet av läkemedel eller att ansiktsmotoriken försämrats med följd att matrester blir liggande kvar i munhålan under lång tid. Tugg- och sväljsvårigheter kan göra att det blir lättare att sätta i halsen med risk för aspirationspneumonier.

Användning av fluorider är en effektiv metod att minska risken för karies. En muntorr person får samma fluoridkoncentration redan

efter 20 sekunders sköljning med fluoridlösning som en person med normal salivsekretion uppnår efter en minut. För personer med nedsatt ansiktsmotorik kan sköljning med fluoridlösning vara svår att genomföra. Att gnugga munslemhinnan i 20 sekunder med muntork indränkt i fluoridlösning ger samma effekt som att skölja. Ännu effektivare är att borsta tänderna med den högfluoridtandkräm, 5000 ppm, som vi kan förskriva till patienten.

TEXT: MARIE SAND FOTO: JULIA SJÖBERG

Annette Nordström

Det borde vara mer naturligt att säga hur man känner sig

Våga fråga och orka lyssna. Det kan vara avgörande vid psykisk ohälsa och självmordstankar. »Med små insatser kan vi göra stor skillnad«, säger Ullakarin Nyberg, psykiater, överläkare och en av TandhygienistDagarnas föreläsare.

hon har varit programledare i radio och skrivit flera böcker. Bland annat om sina egna erfarenheter av bröstcancer, både som patient och som läkare. Men störst uppmärksamhet har Ullakarin Nyberg fått för sin roll som suicidexpert inom psykiatrin. Inte minst efter att hon 2021 lyfte ämnet som sommarpratare i P1. Till vardags arbetar hon med suicidprevention och högsuicidala patienter på Norra Stockholms psykiatri. Om ett självmord har inträffat brukar hon även träffa anhöriga och andra berörda, till exempel vårdpersonal, för att ge stöd efteråt.

– Ett självmord är inte en död som andra. Det sätter stora avtryck hos alla inblandade och kan väcka många frågor som behöver tas om hand, säger Ullakarin Nyberg.

I Sverige dör årligen runt 1 200 människor av suicid. Kanske är det fler. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik registreras varje år även 300 fall av misstänkt suicid. Samtidigt har det blivit vanligare att söka vård för psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd. Något som Ullakarin Nyberg betraktar som ett folkhälsoproblem. Till viss del tabubelagt.

– Det har blivit bättre och intresset för de här frågorna är stort. Men det har alltid funnits en rädsla, särskilt för självmord, säger hon

och konstaterar att den känslan är begriplig.

– Man måste ha respekt för människors rädsla. Det här är svåra frågor, men viktiga. Och det som är svårt och viktigt är sådant vi måste öva på att hantera.

Så ofta hon hinner och kan är hon ute och delar med sig av sina kunskaper. Hon föreläser och folkbildar utifrån idén att alla som jobbar med människor bör ha grundläggande kunskaper om hur man bäst bemöter psykiskt sårbara individer.

– Det finns mycket att vinna på det. Ju fler som har förståelse för psykisk ohälsa, desto bättre, säger Ullakarin Nyberg.

Vid flera tillfällen under årens lopp har hon fått chansen att utbilda just tandvårdspersonal. Hon tycker att de flesta inom tandvården redan har en god känsla för att fånga upp patienternas mående och att det viktigaste är att hantera de situationer som kan uppstå.

– Behandling i munhåla kan trigga starka obehagskänslor och olika psykologiska reaktioner. Vissa kan känna att de sitter fast eller att de är utlämnade. Vi vet inte alltid vad människor varit med om och vad som kan väckas till liv, säger hon. Om man upplever någon som ångestfylld kan det vara bra att våga ställa frågor.

– En fråga kan vara »om jag ska kunna behandla dig på bästa sätt, är det något jag behöver veta om dig i förväg?«, säger Ullakarin Nyberg.

Tanken är inte att ställa psykiatriska diagnoser, utan att skapa ett så bra möte som möjligt.

– Psykiskt sköra människor är extra sårbara för både bra och dåliga möten. Men egentligen är det inte så farligt att säga fel saker. Är man engagerad och vill väl så märks det och väger tyngre än exakt vilka ord man använder, säger hon.

Mångas största rädsla är att fråga för mycket och på något sätt »bidra« till psykisk ohälsa och dess yttersta konsekvens – självmord. Men Ullakarin Nyberg säger att det är en obefogad rädsla. Att fråga en person som mår dåligt om den har »tankar på att avsluta sitt liv« riskerar inte på något sätt att förvärra situationen.

– Du kan aldrig någonsin utlösa ett självmordsförsök genom att fråga om någon tänker på det som utväg. Det är aldrig det som triggar. Det mest smärtsamma för den som mår dåligt är tvärtom undvikande och tystnad, säger Ullakarin Nyberg.

Förutom att våga fråga lite mer kan vi också sträva efter ett mer tillåtande samtalsklimat. Vad hän -

der till exempel om vi vågar vara lite mer ärliga med hur vi själva mår?

– Det borde vara mer naturligt att säga hur man känner sig, till exempel till sina kollegor. Det är ingen som är på topp varje dag. Man borde kunna berätta att man sovit dåligt och är lite extra trött, istället för att alltid svara »bra« på frågan hur vi mår.

Ullakarin Nyberg

Egentligen har alla förutsättningar att sätta sig in i psykisk ohälsa och hur den upplevs.

– Vi har alla erfarenhet av att må psykiskt dåligt. Oftast handlar det om helt normala reaktioner på onormala situationer, säger Ullakarin Nyberg.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

FOTO: JULIA SJÖBERG

Aktuell forskning och vetenskap

Forskningspresentationerna var ett parallellt program under TandhygienistDagarna 2024, i år med fler presentatörer och större publik än vanligt vilket var mycket glädjande. Flera av abstrakten publiceras i detta och kommande utgåva av TandhygienistTidningen, två av forskningsrapporterna har redan tidigare publicerats i tidningen, se nedan.

Dentists’ and dental hygienists´ experiences of the capitation contract system (- the dilemma of conflicting loyalties).

Emelie Boberg, doktorand Karolinska Institutet.

Läs sammanfattningen av den vetenskapliga artikeln i TandhygienistTidningen 5/2022.

Annica Almståhl, docent på Göteborgs universitet, koordinerade programmet med forskningspresentationer och var moderator.

Laser treatment and disease characteristics of peri-implantitis.

Sebastian Malmqvist, disputerad Karolinska Institutet.

Läs sammanfattningen av avhandlingen i TandhygienistTidningen 2/2024.

FOTO: JULIA SJÖBERG

Tandhygienisters och tandläkares erfarenheter av omhändertagande av individer med muntorrhet – en intervjustudie.

Amela Fisic, doktorand Malmö universitet.

Abstrakt publiceras i denna tidning.

Tandvårdspersonals erfarenheter och tillvägagångssätt vid riskbedömning av dental erosion.

Johannes Todorov, magisterstudent, Karolinska Institutet. Abstrakt publiceras i tidning nr 4/2024.

Nära vård ur ett munhälsoperspektiv; gemensam arbetsmodell för personcentrerad samverkan.

Jessica Persson Kylén, doktorand Högskolan Väst och Sara Björns doktorand Göteborgs universitet.

Abstrakt publiceras i denna tidning.

Programmet spelades in i sin helhet och gjordes tillgängligt digitalt för alla deltagarna efter TandhygienistDagarna.

Tandhygienist i kommunal verksamhet (TAIK) –påverkas attityder, uppfattningar och munvårdsrutiner hos vård- och omsorgspersonal?

Isabelle Johansson, doktorand Göteborgs universitet.

Abstrakt publiceras i denna tidning.

Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet mellan kvinnor och män som behandlas för huvud- och halscancer.

Niklas Bohm, doktorand Göteborgs universitet. Abstrakt publiceras i tidning nr 4/2024.

Utvärdering av hälsopromotörer i VGR.

Sara Björns, doktorand Göteborgs universitet.

Abstrakt publiceras i tidning nr 4/2024.

Tandhygienisters och tandläkares erfarenheter av omhändertagande av individer med muntorrhet – en intervjustudie

amela fisic 1*, Cecilia Franzén 2, Susanne Lindqvist 3, Annica Almståhl 4

1. Sektion 4 – Oral Hälsa, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet

2. Avd. Oral diagnostik – Sektion 4, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet

3. Institutionen för Odontologi, Umeå Universitet

4. Avd. Mikrobiologi och immunologi, institutionen för Odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

bakgrund : Prevalensen av muntorrhet i populationen är runt 20 %. Muntorrhet påverkar den orala hälsa, generella hälsan samt livskvalitén.

syfte : Intervjustudiens syfte är att undersöka tandvårdspersonalens erfarenheter av omhändertagande av individer med muntorrhet.

metod och material : Tandhygienister och tandläkare rekryterades och deltog i semi-strukturerade intervjuer. Inkludering baserades på profession, antal år i professionen, kön, region samt

arbetsplats (privat tandvård eller folktandvård). Alla intervjuer utfördes via Zoom/Teams samt transkriberades ordagrant. Dataanalysen är utförd enligt kvalitativ innehållsanalys.

preliminärt resultat : Totalt genomfördes 13 intervjuer (4 tandläkare och 9 tandhygienister). Informanterna arbetade inom både Folktandvården (n=9) samt olika privata aktörer (n=4) i Sverige.

erfarenheterna beskrivs i tre övergripande teman och dess kategorier ; Hantera komplexiteten i omhändertagandet av muntorrhet (hjälplöshet, heterogen grupp, patienters inflytande, diskrepans mellan patientens upplevelse och tandvårdspersonalens bedömning). Ömsesidig fördelning av arbetsuppgifter med delat ansvar (tandhygienisters särskilda roll, tandläkare fokuserar på samordning, interprofessionellt samarbete) och Organisatoriska hinder i omhändertagandet (krångligt med Särskilt tandvårdsbidrag, arbetssituation, utmaningar i samarbete med hälso- och sjukvården, saknas rutiner).

Amela Fisic

Tandhygienist i kommunal verksamhet (taik) –påverkas attityder, uppfattningar och munvårdsrutiner?

isabelle johansson 1*, Jessica Persson 2, Catharina Hägglin 1, Ulrika Lindmark 3, Birgitta Jönsson 1 1. Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2. Högskolan Väst 3. Karlstads Universitet.

introduktion : Äldre personer inom kommunal vård och omsorg har ofta bristfällig munhälsa, samtidigt som omsorgspersonal visat sig ha bristande attityder, kunskap och rutiner kring munhälsa/-vård. För att förbättra detta genomfördes ett projekt i fyra kommuner i Västra Götalandsregionen 2018–2021. Fem tandhygienister arbetade med munhälsofrågor inom kommunal vård och omsorg i samverkan med verksamhetens ansvariga.

syfte : Att utvärdera effekten av TAIK-interventionen på personalens attityder, uppfattningar och rutiner kring munhälsa/-vård.

metod och material : I TAIKkommunerna och i två matchade kontrollkommuner delades en en -

kät ut till ledarskap, sjuksköterskor, och omsorgspersonal på vård- och omsorgsboenden (VåBo) och hemtjänst vid projektstart (n=1557) och projektavslut (n=1341).

statistiska analyser : Chi2- och Fishers exakta test gjordes för att undersöka skillnader mellan grupperna vid projektstart. Förändring mellan projektstart och projektavslut för respektive grupp räknades ut tillsammans med konfidensintervall och jämfördes visuellt.

resultat : Svarsfrekvensen var 58 % vid projektstart och 51 % vid projektavslut. Andelen ledarskapspersonal med kunskap om de regionala tandvårdsstöden ökade i TAIK-kommuner (+22 %) jämfört med kontrollkommuner (-25 %). Andelen sjuksköterskor, omsorgspersonal på VåBo och omsorgspersonal på hemtjänst som fått utbildning i munhälsa/-vård ökade i TAIK-kommuner (+32, +22 respektive +17 %) jämfört med kontrollkommuner (-8, -10 respektive -13 %). Andelen omsorgspersonal på VåBo som fick ROAG-utbildning ökade i TAIK-kommuner (+34 %) jämfört med kontrollkommuner (-3 %). Det var

ingen skillnad mellan grupperna avseende attityd och uppfattningar om munhälsa/-vård.

slutsats : I TAIK-kommunerna hade fler av ledarskapspersonalen kunskap om de regionala tandvårdsstöden. Fler sjuksköterskor och omsorgspersonal hade fått utbildning i munhälsa/-vård i TAIK-kommunerna under treårsperioden jämfört med kontrollkommunerna.

Isabelle Johansson

Nära vård ur ett munhälsoperspektiv; gemensam arbetsmodell för personcentrerad samverkan

sara björns *[1, 2] & jessica persson kylén * [2, 3]

1. Avdelningen för Kariologi, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, 405 30 Göteborg, Sverige

2. Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården Västra Götaland, 402 33 Göteborg, Sverige

3. Institutionen för Hälsovetenskap, Högskolan Väst, 461 86 Trollhättan, Sverige

bakgrund : Årligen utförs cirka 91 000 munhälsobedömningar i Sverige. De som erbjuds munhälsobedömningar har stor risk

för orala sjukdomar, vilket påverkar livskvalitet och hälsa. Munhälsobedömningarna genomförs i personens hem med kommunal omsorg, där undersköterska och tandhygienist deltar. Vårdplaneringen är en lagstadgad insats som dokumenteras på papper ("munvårdskort") sedan 20 år tillbaka. Någon liknande modell som inkluderar tandvård rutinmässigt i omsorgen har inte identifierats vid internationell omvärldsbevakning, vilket gör det till en möjligt, unik plattform för vårdplanering i samverkan. Vid uppföljningar konstateras att gemensamma övergripande mål för vårdplanering saknas, att

Jessica Persson Kylén & Sara Björns

ansvar är otydligt, att munvårdsprodukter som rekommenderats saknas, att det finns svårigheter att tolka munvårdskorten samt att rekommendationer inte är evidensbaserade. Därtill saknas tydlig möjlighet för den omsorgsberoende att vara delaktig. Innovationsoch forskningsprojektet syftar till att utveckla en interorganisatorisk och interprofessionell digital lösning som i) reducerar identifierade hinder för Nära vård och ii) utgör en bas för en arbetsmodell med ökande möjligheter till personcentrering, kommunikation, patientsäkerhet, delaktighet och innovation. Detta för att främja Nära vård ur ett munhälsoperspektiv.

syftet är att presentera ett pågående innovations- och forskningsprojekt i Folktandvården, Västra Götaland.

material och metod : Utifrån faserna i det teoretiska ramverket Knowledge-to-Action (Graham et al., 2006) kommer ett studieprotokoll gällande projektet att presenteras. Därefter kommer hinder och möjligheter diskuteras tillsammans med deltagarna vid Tandhygienistdagarna/forskarsamhället oral hälsovetenskap. Studien har genomförts och genomförs med stöd ifrån Hälsopromotions- samt innovationsmedel, FoUII, Västra Götalands regionen.

DAGARNA VÄLKOMNA TILL

TANDHYGIE NI S T -

MALMÖMÄSSAN I MALMÖ 2025 27–29 APRIL

Specialiserad tandhygienist

– ett steg närmare

Utvecklingen av en specialistordning för tandhygienister har tagit en ny inriktning. Regeringen startade i höstas en utredning om framtidens kompetensförsörjning som inkluderar tandvården. – Nu är vår förhoppning att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att införa en specialistordning för tandhygienister, säger Fouzieh Eliassy, ordförande för STHF.

för två år sedan skrev Tandhygienisttidningen om STHF:s utveckling av en specialistordning för tandhygienister. Sedan dess har en arbetsgrupp med tidigare ordförande Yvonne Nyblom i spetsen arbetat med uppgiften.

– Vi ser ett stort intresse hos många tandhygienister att kunna specialisera sig inom yrket. Jag kan förstå dem som tycker det tar lång tid. Men det är viktigt att det vi sjösätter är av hög kvalitet, rättssäkert och i form av en solid utbildning som alla kan känna sig trygga med, säger Yvonne Nyblom, projektledare för arbetsgruppen som utvecklar specialistordningen.

I slutet av förra året tog arbetet en delvis ny inriktning. I september 2023 gav nämligen regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå förändringar av dagens reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildning inom hälso- och sjukvården och tandvården. Syftet är att ge hälso- och sjukvården samt tandvården tillgång till rätt kompetens såväl nu som i framtiden.

I regeringens pressmeddelande om utredningen betonar socialminister Jakob Forssmed att de vill se en långsiktig förstärkning av kompetensförsörjningen, inte minst inom tandvården.

– Utredningen öppnar en mycket spännande och intressant väg

framåt. Vår förhoppning är att specialistordningen för tandhygienister kan bli en del av Socialstyrelsens regleringar, säger Yvonne Nyblom.

Möte med minister

Under våren har STHF därför uppvaktat utredningen och även mött socialminister Jakob Forssmed.

– Vi har haft bra möten där vi fått möjligheten att lyfta vikten av en specialistordning för tandhygienister, både för att öka patientnyttan och för att stärka kvaliteten i tandvården. Vi ser en växande andel patienter med komplexa tillstånd, och dessutom en ökande andel äldre i befolkningen. Där är det viktigt att vi som yrkesgrupp

får möjligheten att bidra med fler avancerade insatser än idag, säger Fouzieh Eliassy, ordförande för STHF.

STHF har även publicerat en debattartikel i tidningen Altinget där texten särskilt lyfter den skriande bristen på tandhygienister.

– Där betonar vi också hur en specialisering i ett vidare perspektiv bidrar till att göra yrket mer attraktivt, och att en ny karriärväg kan bidra till att fler väljer att stanna kvar i sitt yrke. Vilket också ökar arbetsgivarnas möjligheter att planera, rekrytera och behålla medarbetare, säger Fouzieh Eliassy.

I det material som STHF tagit fram nämns speciellt några områden där det kan bli aktuellt med specialiserade tandhygienister: parodontologi, kariologi, det folkhälsoinriktade munhälsoarbetet, samt inom äldretandvård och för personer med särskilda behov.

– Vi ser särskilt ett stort behov av fördjupade kunskaper och kompetens på en högre nivå inom äldretandvården och för personer med särskilda behov. Dessutom ser vi hur det folkhälsoinriktade munhälsoarbetet blir alltmer betydelsefullt, och det i samverkan med både vården och skolan, säger Yvonne Nyblom.

Visionen är att de specialiserade tandhygienisterna kan fungera

som en bro mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Samtidigt som de kan stärka banden mellan tandvården, hälso- och sjukvården, och även skola och omsorg.

STHF kommer att dela sitt arbetsmaterial med utredningen. Förhoppningen är att detta kan underlätta det fortsatta arbetet och även förtydliga nyttan av en specialisering.

– Nu är det viktigt att vi fortsätter att öka kunskapen hos både beslutsfattare och allmänhet om vikten av specialiserade tandhygienister då de får en fördjupad kunskap om evidens, forskningsmetod, och olika utvärderingsinstrument med inriktning mot utvalda områden inom tandvården eller den övriga hälso- och sjukvården, säger Fouzieh Eliassy.

Flera kurser att söka

Trots att specialistordningen ännu inte är på plats så har flera tandhygienister börjat förbereda sin specialistutbildning på egen hand. Redan idag finns ett flertal högskolekurser som passar in i en

kommande specialisering.

– Vi har tyvärr sett att det kan vara svårt att få tjänstledigt för vidareutbildning, vilket gör att många kursplatser står tomma vid start. Det är ett dilemma som förklaras med dagens brist på tandhygienister, där arbetsgivare har svårt att prioritera kompetensutveckling när det råder brist på personal i den kliniska verkligheten. Här är det viktigt att vi kom -

Så kan en specialisering se ut STHF har sedan 2016 arbetat med att utforma riktlinjer för en specialistordning för tandhygienister. Arbetet drivs av en särskild arbetsgrupp med representanter från akademin, yrket och STHF. Här ingår att utveckla allt från förslag till kursinnehåll till hur ansökan och administration kan fungera. Ännu finns inget fullständigt förslag men bland grundkraven finns den treåriga grundutbildningen, samt att man utövat allmän tandhygienistpraktik under minst två år räknat i heltid efter sin legitimation.

I dagsläget föreslås valet av specialistområde vara parodontologi, kariologi, folkhälsoinriktat munhälsoarbete och äldretandvård/personer med särskilda behov. Här kan specialiseringen utgå från någon av områdena för att bli mer specifikt inriktad, till exempel på barn och unga, äldre eller personer med särskilda behov.

Möjliga kursval

municerar med arbetsgivarna om tandvårdens behov och vilka möjligheter som vidareutbildningen ger, säger Yvonne Nyblom.

På lite längre sikt stärker en specialistordning för tandhygienister tillgången på kompetens inom tandvården, menar hon.

Redan idag reglerar Socialstyrelsens specialistutbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare. STHF ser det som ett naturligt steg att även göra det för specialiserade tandhygienister.

– Det ligger i samhällets intresse att se till att den här typen av specialisering är reglerad via Socialstyrelsen. Att vi som förening tar ansvaret för administration och ekonomi är en stor belastning för en liten förening, säger Fouzieh Eliassy.

Utredningen ska gå i mål i mars 2025, läs mer om den på regeringen.se.

TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN FOTO: JULIANA WIKLUND

Redan nu finns det kurser vid flera högskolor som kan vara lämpliga inom ramen för en specialisering. Vid Göteborgs universitet finns ämnesfördjupning inom oral hälsa med inriktning mot teoribaserad beteendeintervention; parodontologi; barn och ungdomar med särskilda behov; samt kariologi för vuxna. Samtliga kurser ger 15 högskolepoäng och ges vartannat år med studier på kvartsfart. Dessutom finns möjligheten till ett examensarbete för magister i oral hälsa som genomförs vid intresse. Vid Karlstads universitet finns bland annat kurserna Oral hälsa för den åldrande patienten med särskilda behov, samt möjligheten till ett examensarbete i Oral hälsovetenskap som genomförs vid intresse. Lärosätet har även kurser och program inom folkhälsovetenskap som kan användas för en fördjupning inom folkhälsa.

fler kurser hittar du på antagning.se och respektive högskolas webbplats.

Mycket kunskap och erfarenhet krävs av tandhygienisten

tack för att jag fick delta och vara en del av TandhygienistDagarna. STHF sätter ett tydligt märke på kartan som betydelsefull aktör genom dessa dagar. Många gånger finns det bilder hos allmänheten över vad en profession gör och vad den är. Dessa bilder stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det tema som spände över tandhygienistdagarna är ett viktigt område att nå ut med till både allmänhet och blivande studenter. Att vara expert på att hjälpa människor med sin munhälsa, men samtidigt kunna hantera alla människans sidor i mötet och relationen. Det kräver mycket kunskap och erfarenhet av tandhygienisten. Det kräver även en hel del av de arbetsgivare som är ansvariga för den verksamhet där det komplexa mötet mellan patient och tandhygienist sker.

hur arbetsuppgifter är dimensionerande inom den tid som tandhygienisten har till förfogande är ett avsevärt viktigt villkor och något som är av stor vikt att lokala parter diskuterar för att arbetsförhållanden ska bli optimala. Det handlar också om att hitta olika spår inom verksamheten och yrket där det man är bäst på kan komma till bäst nytta. Ett viktigt inslag är att värdesätta seniora och juniora relationer. I detta finns ett arv, men samtidigt en trygghet som är viktig att kunna erbjuda nyexaminerade. Allt detta som inte stod i läroböcker eller hade en plats i föreläsningar eller för den delen går att utläsa i ett kollektivavtal. Man kan kalla det den gemensamma erfarenheten.

jag hade förmånen att få prata med en hel del individer i STHF:s monter under TandhygienistDagarna. Till er som inte är medlemmar ännu vill jag säga att det tycker jag att ni ska bli. Utan STHF blir det svårt att avnjuta en tillställning som TandhygienistDagarna. Jag pratade med studenter och fick även en hälsning tillbaka via kansli-mejlen. Tack för det! En del studenter vittnar om att arbetsgivare uttrycker det som att det finns en fastställd lön/ ingångslön när man är nyexaminerad. Jag vill vara tydlig med att vi inte har tecknat några sådana centrala kollektivavtal, utan det påverkas av tillgång och efterfrågan. Sök flera jobb – ni är eftersökta i samtidens och framtidens tandvård. Jag fick även många frågor gällande pension utifrån flera perspektiv. Det är ett komplext område och inte alltid ett område som lämpar sig att ge allt för raka svar på om man inte har hela bilden. Men några grundläggande saker ska man ha koll på:

1. Ha alltid en anställning där du omfattas av kollektivavtal, till exempel ITP, AKAP-KR eller annat.

2. Jobba heltid.

3. Löneutvecklingen är viktig för pensionen. Byta jobb kan ha bra effekt om den aktuella arbetsgivaren inte vill åstadkomma det.

4. Jobba heltid så länge som möjligt. Vill du gå i tidig pension behöver du se över ditt sparande för att finansiera det.

5. Ha ett privat sparande under hela yrkeslivet även om det är en liten summa.

6. Aktivera www.minpension.se för att få en överblick.

vi har precis landat en avtalsrörelse i KR-sektorn med SKR/ Sobona och vi inom AkademikerAlliansen är nöja med resultatet då vi fått igenom många av våra yrkanden. Det är en svår ekonomisk situation med besparingar och varsel i våra regioner. Det påverkar starkt vad som är möjligt i dagsläget. Trots det har vi fått in lydelser om kompetensutveckling för legitimationsyrken i vår HÖK T (löneavtalet) samt en möjlighet till central konsultation när processen inte fungerar i exempelvis en region. Vidare har vi bildat en avtalsvårdande grupp där vi som parter ska hantera frågor relaterade till avtalet. Vi har även fått in skärpningar om förskjuten övertid i Allmänna Bestämmelser samt att SKR lagt in ett nytt stycke i sina egna kommentarer gällande flextid. Ta gärna del av den information vi gått ut med samt se våra inspelade frukostar på olika teman. Jag hoppas vi ses snart igen. Trevlig sommar!

MATTIAS TORELL

Biträdande förhandlingschef, SRAT

Hur främja ett hållbart arbetsliv med bibehållen hälsa

Tre regioner och tre universitet går ihop för att söka svaren om hur tandvården kan bli mer hälsofrämjande för sin personal. – Här finns tydliga kunskapsluckor som gör det väldigt intressant att jobba med studierna, säger tandhygienisten Elena Shmarina som ingår i forskarteamet.

projektet består av två delstudier där den ena bygger på en kartläggning av hur tandvårdens medarbetare uppfattar sin arbetsmiljö och den andra har fokus på chefer som intervjuas. Elena Shmarina om bakgrunden: Två forskare från Linköpings universitet initierade arbetet utifrån att de som ergonom respektive sjuksköterska tidigare forskat om arbetsmiljön i tandvården och önskade en fortsättning utifrån de problem man kunde se. Forskare med tandvådsbakgrund har sedan knutits till projektet så i teamet finns både tandläkare och tandhygienister från tre regioner och tre lärosäten som samverkar.

I forskarteamet ingår bland annat Ulrika Lindmark, legitimerad tandhygienist och professor vid

Karlstads universitet (red. anm: även ledamot i STHF:s styrelse). Elena Shmarina är själv forskningssamordnare inom Region Kalmars folktandvård på en delad tjänst där hon även är undervisande lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping.

viljan att bygga upp kunskap för att göra tandvården mer hälsofrämjande för sin personal är central i det arbete som nu kommit i gång. Forskningen visar generellt att det går att göra mycket på en arbetsplats för att främja ett hållbart arbetsliv med bibehållen hälsa. Problemet är bara att det till stor del saknas kunskap som är specifik för tandvården.

Inom hälso- och sjukvården finns kunskap, men för tandvård-

ens del finns kunskapsluckor att täppa till. Frågan är ju högaktuell utifrån flera aspekter som exempelvis förväntningarna på att vi ska jobba längre och de svårigheter som finns till följd av bristen på tandhygienister.

– Det riskerar att gå ut över arbetsmiljön med mer stress i jobbet, säger Elena Shmarina.

den första delstudien , som vänder sig till tandvårdsanställda, har redan påbörjats med möjlighet för tandhygienister, tandläkare och tandsköterskor att bidra med svar via webben. Enkäten tar cirka 25 minuter att besvara med frågor om deras uppfattning av den egna arbetsmiljön, både fysisk och psykosocialt. Elena Shmarina är nöjd över hur arbetet fortskrider med

svar som börjat droppa in sedan april månad.

– Det är bara tillsammans med tandvårdens anställda som vi kan bygga upp ny kunskap för ett mer hälsosamt arbetsliv. Så det känns positivt att vi fått ett bra gensvar på projektet. Vi i forskarteamet har använt lite olika forum och fackliga kanaler för att sprida information om projektet. Jag har själv gjort så exempelvis på TandhygienistDagarna.

Enkäten vänder sig till medarbetare inom tandvården som helhet, oavsett om den har offentlig eller privat huvudman eller om det rör sig om allmän- eller specialisttandvård.

– Vi har inte satt något specifikt slutdatum utan behöver först få in ett visst antal svar för att kunna göra säkra, statistiska beräkningar. Tanken är att arbeta med enkätsvaren i sommar så att vi preliminärt kan presentera resultat under hösten.

i den andra delstudien kommer chefer inom tandvården att intervjuas med start efter semestrarna. – Vi vill undersöka hur den gruppen upplever vilka insatser som behövs, hur de arbetar med arbetsmiljön och vilket stöd de önskar att få för att kunna arbeta hälsofrämjande, säger Elena Shmarina.

Hon avslutar:

– Jag hoppas att så många som möjligt tar chansen att svara och bidra med kunskap för att göra våra kliniker mer hälsofrämjande för personalen. Alla inser nog att de här är väldigt viktigt och aktuellt.

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

forskningsprojektet hälsofrämjande arbetsmiljö inom tandvården syftar till att studera tandvårdspersonals uppfattningar om sin hälsa, arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Det sker inom två delstudier – en webbenkät med frågor till personal och en intervjustudie med frågor till chefer inom tandvården. Forskningshuvudman är Region Östergötland i samarbete med Region Jönköping, Region Kalmar, Linköpings universitet, Karlstads universitet och Umeå universitet.

är du intresserad av att delta?

Läs mer om projektet här.

Elena Shmarina

foto : j eanette d ahlström

Ulrika Lindmark foto : j eanette d ahlström

Tandhygienist behövs i Göteborg!

Det har blivit dags för mig att gå i pension efter många års arbete. Söker en engagerad tandhygienist som vill ta hand om mina patienter.

Hör av dig om du är intresserad!

Annika Johansson

Telefon: 031 18 44 45

Mail: annika@tandengel.se

Tandhygienister viktiga vid muntorrhet

unga med muntorrhet riskerar att falla mellan stolarna, visar en delstudie från Amela Fisic vid Malmö universitet. Hon har undersökt hur tandvårdspersonal inom allmäntandvården tar hand om patienter med muntorrhet. Totalt har 257 tandhygienister och 241 tandläkare i fem regioner har svarat på frågor om patientbehandling, medvetenhet om salivens funktioner, orsaker till och komplikationer av muntorrhet och självskattningsfrågor. Trots att muntorrhet finns i alla åldersgrupper är det fortfarande vanligare att äldre patienter får frågor kring det, visar studien. Tandhygienisterna var mer uppmärksamma än tandläkare på patienter med muntorrhet. De frågade också fler åldersgrupper och rekommenderade i högre utsträckning förebyggande åtgärder.

Muntorrhet ökar bland unga vuxna, vilket eventuellt kan kopplas till ökad medicinering med till exempel antidepressiva läkemedel.

– Vi vet att över 500 mediciner kan ge muntorrhet. Ur ett patientperspektiv är det viktigt att man informerar om komplikationer och om hur besvären kan lindras, inte minst bland yngre patienter, säger Amela Fisic.

I den andra delstudien gör Amela Fisic en fördjupning om bland annat vilken roll som tandläkare respektive tandhygienister har i omhändertagandet av patienter med muntorrhet och hur omhändertagandet går till. I ytterligare en studie kommer hon mäta och jämföra salivsekretion och salivsammansättning mot patientens upplevda muntorrhet. Läs Amela Fisics abstrakt från TandhygienistDagarna på sid 18. källa : malmö universitet

Melleruds-modellen

att bussa äldre till tandvård får årets hållbarhetspris i Västra Götaland.

– Att det vi gör för de äldre får den här uppmärksamheten, det gör mig jätteglad och stolt, säger Charlotta Streman, klinikchef på Folktandvården Mellerud. Idén att koncentrera resurserna för att få en effektivare och bättre tandvård för sköra äldre föddes 2022. Ofta kom de äldre från sina boenden utan information om hälsostatus, ibland även utan medföljande omsorgspersonal på grund av tidsbrist. I ett projekt som nu fått namnet Mellerudsmodellen avsattes behandlingstider till ett äldreboende. Under två timmar ställdes folktandvårdskliniken helt till förfogande för cirka fem äldre och medföljande personal. Projektet har fortsatt under hela 2023 och inledningen av 2024. Besöken på folktandvårdskliniken är alltid planerade i förväg tillsammans med boendets munvårdsombud. Resultatet har blivit mer effektiv tandvård som har hög kvalitet. – I det första test vi gjorde hade vi 15 patienter, varav 7 blev helt färdigbehandlade direkt efter undersökning och samtliga fick påbörjade behandlingar om det krävdes, säger Charlotta Streman. Även patienterna och personalen på boendet är nöjda. Flera patienter säger att de är tryggare med att åka i grupp, och personalen känner sig mindre stressad när de kan vara flera som åker med.

källa : vgrfokus

Vad vet vi? E-cigg och vitt snus granskas i forskningssammanställning

en sammanställning av svensk och internationell forskning om hälsoeffekter av elektroniska cigaretter och nikotinsnus/vitt snus har gjorts av Göteborgs universitet på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland. Tobaksfria nikotinprodukter har ökat kraftigt, särskilt bland ungdomar och unga vuxna. Många som testar tobaksfria nikotinprodukter fortsätter.

Bland annat kopplas e-cigarettanvändning till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, påverkan på luftvägar och lungor samt försämrad munhälsa, medan det i dagsläget finns få studier runt effekterna av nikotinsnus. En hög andel användare rapporterar skador på munslemhinnan, och vissa smaksättningar kan ytterligare skada munnens celler. Spår av cancerogena ämnen som finns i tobak har också återfunnits, trots att produkterna är tobaksfria.

Det finns inte något vetenskapligt stöd för att rekommendera produkterna för rökavvänjning.

källa : länsstyrelsen västra götaland/göteborgs universitet

AVLÄGSNAR ENKELT MISSFÄRGNINGAR OCH PLACK

ContacEZ Hygienist Strip är flexibla, skonsamma strips i rostfritt stål som enkelt avlägsnar missfärgningar, beläggningar och plack från interproximala ytor utan att skada emaljen.

Skanna QR-koden för mer information eller besök www.directadental.com

NOTISER

Fler tänder skapar större vårdbehov

äldre har fler och friskare tänder och fler implantatproteser än för tio år sedan, visar Socialstyrelsens lägesrapport om vård och omsorg för äldre. Bara 3,7 procent av 80–89-åringar saknar helt egna tänder.

Fler kvarvarande tänder innebär också ett större behov av regelbunden tandvårdtandvård. Bland personer som är 80 år och äldre ökade andelen som besöker tandvården under en treårsperiod.

Munhälsan är ojämlikt fördelad över landet. Intervallet mellan basundersökningar ökar, vilket kan bero på personalbrist. Hos folktandvården är intervallet för patienter i glesbygd 27 månader för de med minst 20 inte intakta tänder, i storstäder 23 månader. Hos den privata tandvården är intervallet 17 månader i glesbygd och 16 i storstäder.

Det behövs en gemensam planering av insatser från hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst, något som idag sker för sällan. Sköra äldre med hemtjänst har fått vänta två till fyra år mellan basundersökningar, vilket ökar risken för att ohälsa i munnen upptäcks för sent. Personer med demens har mer kontakt med tandvården än andra, vilket tyder på att deras munhälsa prioriteras.

källa : socialstyrelsen

Koppling psykisk ohälsa och munhälsa

det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och påverkad munhälsa, men det saknas tillräcklig forskning om insatser. Det visar en kartläggning som gjorts av SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Psykisk ohälsa kan innebära svårigheter att sköta munhygien och hålla kontakt med tandvården. Å andra sidan kan påverkad munhälsa öka risken för psykisk ohälsa. SBU har undersökt om det finns sammanställd vetenskaplig kunskap om kopplingar, samt om insatser som kan leda till en förbättrad psykisk hälsa respektive munhälsa. Insatserna kan exempelvis handla om att hjälpa personerna att söka tandvårdsstöd.

– Vår kartläggning visar tydligt att psykisk ohälsa kan påverka munhälsan negativt och vice versa, något som tandvården, psykiatrin och primärvården behöver bli medvetna om. Det här berör personer med komplexa behov i form av psykisk ohälsa och påverkad munhälsa. Men det saknas tillräcklig forskning om insatser som kan ges av tandvård, psykiatri och primärvård, säger Uliana Hellberg, projektledare vid SBU.

SBU har publicerat resultaten i fyra interaktiva kartor som kan utgöra ett stöd för myndigheter och yrkesverksamma i deras arbete för att förbättra psykisk hälsa och munhälsa. Ylva Ginsberg, specialistläkare i psykiatri och docent i psykiatri vid Karolinska Institutet, har varit sakkunnig.

– De relativt få systematiska översikter som studerat effekter av insatser tyder ändå på att tandvårdsinsatser kan förbättra den psykiska hälsan. Dessutom kan insatser från psykiatrin och primärvården förbättra munhälsan hos personer med psykisk ohälsa. Aktörerna på tandvårdssidan, inom psykiatrin och i primärvården behöver därför hitta sätt att samverka kring gemensamma patienter, säger hon.

källa : sbu

Samarbete kortar köer

i april och maj jobbar nio tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister från Folktandvården i Stockholm i Gällivare. Det är ett unikt samarbete mellan Folktandvården i Stockholm och Norrbotten och bidrar till att korta de långa köerna. Två team inom barntandvård har redan behandlat närmare 200 barn från fem år och med hög risk för karies. I maj kommer ytterligare fem medarbetare från Folktandvården Stockholm. De ska främst jobba med intygspatienter som har särskilda behov av kvalificerad tandvård efter den prioriteringsordning som finns.

källa : region norrbotten

Isabelle Johansson blev årets STHF-stipendiat

sveriges tandhygienistförenings stipendium till professor Sture Nymans minne 2024 gick till Isabelle Johansson, tandhygienist och doktorand på Göteborgs universitet. Stipendiet delades ut vid invigningen av årets TandhygienistDagar i Göteborg. Titeln på det aktuella doktorandprojektet är »Äldre personers uppfattningar om munhälsa och assisterad munvård vid framtida omsorgsberoende – en intervjustudie.« Projektet ingår som delstudie III i ett doktorandprojekt med titeln »Oral hälsa och munvård hos äldre personer beroende av vård och omsorg.« Syftet med intervjustudien är att beskriva äldre personers uppfattningar om munhälsa samt framtida behov och önskemål kring stöd med munvård från vård- och omsorgspersonal i samband med ett eventuellt omsorgsberoende. Läs mer på tandhygienistforening.se. källa : tandhygienistforening. se

Ylva Ginsberg

Isabelle Johansson

Nyhet från

En skonsam vardagstandkräm för dig som snusar eller röker

Vi på EKULF är stolta över att presentera lanseringen av en helt unik produkt i munvårdskategorin – PURE shine Snus & Tobac tandkräm. Tandkrämen är speciellt framtagen för att skonsamt ta bort fläckar och missfärgningar från snus och tobak, samtidigt som den ger en effektiv rengöring och en frisk andedräkt.

Rengörande: den unika formulan, med bland annat stora mängder enzymer och Tetrapotassium Pyrophosphate, rengör tandytan och löser upp plack och missfärgningar från snus, tobak, kaffe, te, vin och curry.

Stärkande: den höga fluoridhalten stärker emaljen och förhindrar syraattacker som annars orsakar karies.

FRÅGOR?

Tveka inte att kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information!

Anti-plack: eliminerar mikroorganismer som bildar bakterieplack och håller munnen fri från dålig andedräkt.

Frisk mintsmak som ger en långvarig och fräsch andedräkt.

Fri från parabener och SLS (Sodium Lauryl Sulfate).

KONTAKT

Telefon: 011-14 40 30 E-post: info@ekulf.se

NIKOTINPRODUKTER/VITT SNUS

Kommer EU förbjuda det vita snuset?

Det är en av de frågor som väckts i samband med att kommissionen börjat se över EU:s gemensamma tobakslagstiftning. – Mer troligt är att det blir regleringar, säger EU-experten Jörgen Hettne.

vitt snus ökar i popularitet över hela Europa. Samtidigt är det en relativt ny produkt, som inte omfattas av EU:s tobaksdirektiv från 2014. Det innebär att det inte finns några gemensamma EU-lagar på området och att varje land kan göra i princip som det vill – låta det vita snuset säljas fritt, reglera eller förbjuda. I till exempel Danmark är det liksom i Sverige 18-årsgräns på att köpa nikotinpåsar. I Belgien är all försäljning av vitt snus förbjuden sedan oktober 2023. När det gäller det bruna snuset lever Sverige med ett undantag. Det är förbjudet i övriga EU, men inte hos oss, vilket är en överenskommelse från tiden när Sverige gick med i unionen. Att tobaksdirektivet nu ska uppdateras har skapat både förhoppningar och farhågor. Främst beroende på om den som uttalar sig vill ha strängare regler eller inte. Finns rentav möjligheten att det vita snuset skul-

le kunna förbjudas helt? Och i så fall – kommer Sverige få ett undantag även för det vita snuset? Eller är det inte alls självklart?

– Det här är en produkt som totalt har överraskat EU:s inre marknad. Den har snabbt blivit osedvanligt populär, konstaterar Jörgen Hettne, som är professor i handelsrätt vid Lunds universitet och har EU-rätt som specialområde. Han fortsätter:

– Jag tror inte alls att Sverige kan räkna med ett undantag även för vitt snus. Det är så tydligt att det undantag som finns idag enbart gäller för traditionellt snus, säger han.

webbtidningen politico , som i sin europeiska utgåva har fokus på EU-frågor, publicerade tidigare i år en artikel med rubriken: »Europe’s war against tobacco has a new target: Nicotine«. Artikeln väckte viss uppmärksamhet. Inte minst eftersom den hänvisade till en hemligstämplad rapport som EU-kommissionen hade beställt och som hade läckt till tidningen.

Jörgen Hettne foto : johan bävman

I den läckta rapporten argumenterades, enligt Politico, för att EU:s snusförbud bör utvidgas till att omfatta även nikotinpåsar. Främst på grund av att det befintliga snusförbudet varit bra för folkhälsan.

Att folkhälsoargumentet väger tungt när tobaksdirektivet ses över framgår även av EU-kommissionens egen information. På deras hemsida står att läsa att det som ska utvärderas bland annat är om nuvarande lagar är tillräckliga för att nå »en tobaksfri generation till 2040«, vilket är en del av EU:s handlingsplan mot cancer. Jörgen Hettne tror dock inte att något totalförbud är att vänta, eftersom det i grunden strider mot EU:s principer om fri rörlighet för varor på den inre marknaden.

– Troligare är att det vita snuset kommer att bli reglerat i någon form. Det kan vara sådana saker som krav på varningssymboler, förbud mot vissa smaker eller att

den maximala nikotinhalten regleras, säger Jörgen Hettne.

Oavsett vilket kommer EU-kommissionens förslag på nytt reviderat tobaksdirektiv – eller om det till och med blir ett nikotindirektiv – att dröja. Än så länge är EU tidigt i processen. Förra året genomfördes ett öppet samråd för att få in feedback, och enligt den preliminära planen ska det finnas ett färdigt förslag under tredje kvartalet 2024. En plan som Jörgen Hettne tycker är väl optimistisk.

– Jag skulle säga att den senaste utvecklingen på området talar för att det inte blir förrän 2025. Kommissionen har mycket material att gå igenom och en komplex situation att hantera, säger han.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

vad är eu : s tobaksdirektiv ?

Egentligen finns det tre direktiv på området –tobaksproduktdirektivet, tobaksreklamdirektivet och tobaksskattedirektivet. De är EU-gemensamma regler och lagar som införts för att kunna reglera produktion, försäljning, marknadsföring och användning av tobaksoch nikotinprodukter. Nuvarande tobaksproduktdirektiv antogs 2014 och trädde i kraft 2016. Det revideras med jämna mellanrum.

Riskbedömning för tandvårdens patienter

Det finns ett starkt samband mellan de sjukdomar, åtgärder och tillstånd som ingår i det statliga tandvårdsstödet och patienters tandhälsa. Det visar en analys från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Data om patientens tandvård kan därför användas för att förutse patientens framtida tandhälsa och risk för sjukdom.

Störst behov prioriteras

TLV, har presenterat en nationell modell för riskbedömning av tandvårdens patienter. Den ska bidra till att identifiera vilka patienter som har störst behov och behöver prioriteras för behandling. TLV:s förslag stöttar Socialstyrelsens arbete med rapporten »Förutsättningar för en nationell modell för riskbedömning inom tandvården«.

Eftersom Försäkringskassan har detaljerade data om patientens tandvårdskonsumtion sedan 2008, är det möjligt att riskbedöma alla patienter på individnivå och över tid. Riskbedömningsmodellen baseras på tandvårdsdata för det statliga tandvårdsstödet från 2013 och framåt.

Ökad ålder, ökad risk

Med ökad ålder ökar risken för försämrad tandhälsa. Det är därför viktigt med snabba och korrekta prioriteringar inom tandvården så att patienter med akuta eller stora behandlingsbehov får den hjälp de behöver i tid.

Modellen delar upp alla patienter i friska (grön grupp), med medelrisk för dålig tandhälsa (gul grupp) och med hög risk för dålig tandhälsa (röd grupp).

De flesta personer under 30 år

tillhörde den gröna riskgruppen, mot bara hälften av 70-åringarna. Gruppen med medelrisk för dålig tandhälsa var den minst varierade med mellan 25 och 30 procent i alla åldersgrupper. För personer 65 år och äldre är den vanligaste riskgruppen den som indikerar hög risk för dålig tandhälsa. I åldersgruppen 70–74 år tillhörde nästan

Goda förutsättningar

hälften av alla personer denna riskgrupp och endast 28 procent tillhörde den gröna.

Analysen visar också att det finns en skillnad mellan de rekommenderade besöksintervallerna för tandläkarbesök och det faktiska utfallet. Friska patienter besöker tandläkare oftare än vad riktlinjerna rekommenderar, medan personer med högre risk för dålig tandhälsa gör det för sällan.

Det finns goda förutsättningar för en nationell modell för riskbedömning, bedömer Socialstyrelsen, där TLV:s riskbedömningsmodell kan ligga som grund i ett nästa steg. En nationell modell kan stärka patientens roll och göra patienten mer delaktig i sin egen vård. – En nationell modell för riskbedömning kan bidra till mer jämlik tandvård genom att samtliga patienter bedöms enligt samma kriterier. Det går att införa en modell stegvis, men vår uppfattning är att målet bör vara att hela befolkningen inkluderas. Då behöver man ta hänsyn till barns särskilda situation och individer i behov av särskilt stöd, säger Anna Bredin, utredare på Socialstyrelsen. En nationell modell med enhetliga begrepp och termer ökar möjligheten att byta information mellan tandvården och hälso- och sjukvården och andra aktörer, både nationellt och internationellt. Det ger också bättre möjligheter till utvärdering och skapar möjligheter för forskning och kunskapsutveckling inom tandvården.

källa : tlv, socialstyrelsen

NYHET! FLUX Neutral –den utan smak!

Nu kan ni erbjuda en fluoridskölj med 0,2% NaF från Flux – utan smak!

www.fluxfluor.se

Behandling av muntorrhet

Xerodent är en sockerfri sugtablett mot muntorrhet med smak av apelsin.

DOSERING: En tablett tas vid behov vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 sugtabletter per dag under en begränsad period.

XERODENT INNEHÅLLER:

• Äppelsyra som ökar salivproduktionen

• Natriumfluorid som gör tandemaljen mera motståndskraftig mot hål i tänderna.

Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet.

Xerodent, sugtablett (28,6 mg äppelsyra och 0,25 natriumfluorid) för behandling av muntorrhet. ATC: A01AA30. Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet och finns i burk om 90 och 270 stycken. En tablett tas vid behov, vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 tabletter per dag under en begränsad period. Varningar och försiktighet: Vid behandling med Xerodent bör andra produkter som innehåller fluor undvikas, man kan dock fortsätta att använda fluortandkräm. Datum för översyn av produktresumé 2022-04-01. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se Karo Healthcare, medinfoSE@karopharma.com

Vi har under de senaste åren fått förfrågningar från er inom tandvården om en 0,2% NaF från Flux som inte ska smaka något. Nu är vi glada att presentera att den finns: Flux Neutral - en fluoridskölj med 0,2% NaF men utan smak. Produkten är utan alkohol, färgämnen och är vegansk.

Flaskan har den praktiska doseringspumpen som ger 10 ml vid varje fluxning. Används som tillägg till tandborstning med fluoridtandkräm. För vuxna och barn över 12 år.

Flux Neutral säljs på apotek och finns även hos din dentaldepå.

INNEHÅLL PER TABLETT:

28,6 mg äppelsyra och 0,25 mg fluor

Xerodent innehåller xylitol som kan ha en laxerade effekt.

Xerodent är ett receptfritt läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet

Blödande tandkött?

Rekommendera parodontax – Sveriges mest sålda tandkräm mot tandköttsproblem1

4x effektiv på att avlägsna plack*

Innehåller inga antimikrobiella ingredienser Signifikant bättre renhetskänsla2

På vår kunskapsportal haleonhealthpartner.com kan du nu hitta två nya filmer om orsaker och behandling vid blödande tandkött. Se filmerna här!

Beställ varuprover här:

Tandhygienister föreslås ingå i demensteam

Tandhygienister föreslås bli en viktig del i teamet runt dementa personer. Det rapporterar »Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi« från Socialstyrelsen.

Insatser i ett tidigt skede är viktiga och med multifunktionella team direkt efter diagnos finns det möjlighet att anpassa åtgärder och insatser.

– Att inkludera tandvården i arbetet med att utveckla den nationella demensstrategin är jätteviktigt. Tandvårdens insatser är viktiga för det främjande och förebyggande arbetet, munhälsans betydelse för allmänhälsan och inte minst livskvalitet för personer med demenssjukdom, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, STHF.

Samverkan ska stärkas Runt 150 000 personer i Sverige lever med demenssjukdom, och sjukdomsförloppet pågår i genomsnitt under tio år.

Då antalet demenssjuka växer ställer det nya krav på vården och nya arbetssätt. Genom att stötta med multifunktionella demensteam direkt efter diagnos kan åtgärderna anpassas efter sjukdomsförloppet. Alla yrken som arbetar med personer med demenssjukdom behöver kunskaper om munhälsans betydelse och utbildningsmoment behöver därför inkluderas i all grund- och vidareutbildning.

Samverkan mellan tandvård, vård och omsorg behöver stärkas.

Att tidigt upptäcka om någon slutar besöka tandvården och snabbt erbjuda stöd är avgörande. Det behövs rutiner för att dela information om tandvårdskontakter och risk för dålig munhälsa med primärvården och omvänt, att information från primärvården delas med tandvården. Praktiskt förebyggande arbete inom tandvården behöver ske tillsammans med vård, omsorg och anhöriga, exempelvis besök i hemmet för att stötta och bidra till att rätt tandvård erbjuds.

– Munhälsan ingår som en viktig faktor i ett mycket stort antal tillstånd och sjukdomar. Inte minst ser vi denna utveckling i allt fler riktlinjer som idag tas fram av Socialstyrelsen. Det kommer att finnas behov av kompetent tandvårdspersonal som en del av demensteamet kring patienten och därför är det viktigt att driva ett utvecklat

samarbete mellan olika professioner för att skapa en vård och omsorg av hög kvalitet. Att inkludera tandhygienistens kompetens kring hälsofrämjande och förebyggande insatser i ett tidigt skede skapar bättre förutsättningar för en förbättrad munhälsa, säger Fouzieh Eliassy.

Orofacial medicin

Tandvården har stärkt kompetensen för patienter med behov av multiprofessionellt stöd genom den nya specialiteten orofacial medicin. Denna kompletterar allmäntandvården när samarbete mellan andra professioner är viktig, bland annat med hud, öron, näsa, hals och onkologi. Här behandlas vuxna patienter där diagnosen kräver särskild medicinsk kompetens, exempelvis medicinska riskpatienter, patienter med fysiska eller psykiska särskilda behov och patienter som behöver sövas.

Artificiell intelligens (AI) antas få en stor roll inom utvecklingen av ett demensvänligt samhälle. Alla sektorer behöver ha beredskap för AI:s utveckling och konsekvenser de närmaste åren.

källa : socialstyrelsen

Ökad kontroll över tandvårdssektorn

Under 2021 betalade Försäkringskassan ut 6,8 miljarder kronor i statligt tandvårdsstöd. Omkring en halv miljard är enligt Försäkringskassan felaktiga utbetalningar, av vilka upp mot 170 miljoner beräknas vara avsiktligt fusk. Enligt en studie från polisen 2021 går en stor del till den organiserade brottsligheten.

I SOU 2023: 82 »Ökad kontroll över tandvårdssektorn« undersöks möjligheterna att få bukt med välfärdsbrottsligheten. Bland annat föreslås tillståndsprövning för privata vårdgivare tillsammans med ökad kontroll från Försäkringskassan.

Sverige Tandhygienistförening, STHF, välkomnar en stärkt kontroll. I ett remissvar sägs att kontroll, uppföljning och sanktioner behövs för att komma till rätta med oseriösa vårdgivare.

– Vi är positiva till åtgärder som förhindrar oseriösa aktörer att verka inom tandvården. Det är viktigt med stärkt kontroll över utbetalningar från välfärdssystemen för att förebygga brottslighet och stärka tilltron till välfärdssystemen. Det statliga tandvårdsstödet är särskilt värdefullt för patienter med större behov av tandvård och skulle kunna vara än mer generöst och komma fler till del om det inte urholkades av kriminella aktiviteter. Sedan måste man komma ihåg att större delen av tandvårdens aktörer är seriösa och bedriver tandvård av hög kvalitet, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i STHF.

Tre viktiga områden – Ökad kontroll av privata tandvårdgivare syftar både till att öka patientsäkerheten och att minska fusket kring utbetalningar av statligt tandvårdsstöd. Arbetet med att stoppa välfärdsfusket är prioriterat

av regeringen, säger socialminister Jakob Forssmed.

Reglerna skärps på flera punkter, bland annat ska vårdgivare kunna avanslutas eller stängas av tillfälligt. Det ska krävas tillstånd hos IVO – Inspektionen för vård och omsorg – för att vara med i Försäkringskassans elektroniska system för utbetalning av tandvårdsstödet.

Tre områden är viktiga för en ökad kontroll; de villkor som ska vara uppfyllda för att få bedriva tandvård enligt tandvårdslagen, villkor för att bli ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd och de villkor som ska vara uppfyllda för utbetalning.

För att bli ansluten till Försäkringskassans elektroniska system ska det krävas att verksamheten är godkänd och finns i registret över verksamheter som omfattas av IVO:s tillsyn och för utbetalningar ska den person som ansöker om tandvårdsstödet vara legitimerad tandläkare eller tandhygienist. Idag förekommer att tandvårdsstödet betalas ut till personer som saknar legitimation och nu ska det bli lättare för Försäkringskassan att kontrollera behörighet.

Försäkringskassan ska kunna hålla inne med utbetalningar och grunderna för att bli bortkopplad från tandvårdsstödet ska bli fler. Anslutningen ska upphöra om

vårdgivaren har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift i ansökan eller på begäran inte lämnat uppgift.

Regionerna får underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar och regionalt ekonomiskt stöd ska omfattas av denna lag.

Oroade över administration

STHF vill poängtera att uppgiftsinhämtning inte bör göras mer omfattande än behovet och att hålla insamlingen av skyddsvärda uppgifter till ett minimum för personliga integritet. Myndigheternas ansvar och uppgifter behöver också förtydligas då det inte är resurseffektivt att två myndigheter gör samma kontroller.

STHF är oroade över den löpande administrativa bördan för vårdgivare och behandlare och menar att den inte ska öka.

källa : regeringskansliet och sveriges tandhygienistförening

LMSharpDiamond™ INGEN MER SLIPNING!

Jag älskar LM Sharp Diamond™-instrument. Som en regelbunden användare har deras utomordentliga skärpa, taktila känslighet och komfort verkligen gjort

en skillnad i min mottagning. Med LM Sharp Diamond™, gör jag inte bara mitt jobb, jag fulländar det. Jag väljer att arbeta smart. Jag väljer att arbeta effektivt. Jag väljer

LM Sharp Diamond™.”

Dr. Joy Void-Holmes

Legitimerad tandhygienist, BSDH, DHSc

CEO/Grundare, Dr. Joy

fyra nya instrument i LM Sharp Diamond™-serien!

Sickel NV1 SD

- Sickel, anterior

- Sickelände för att ta bort approximal tandsten och missfärgningar

- Diskände för lingualytor och incisiver

LMErgoSense® 317-318SDES

Sickel NV2 SD

- Sickel, posterior

- Kraftigt vinklat lång hals för posterior åtkomst

LMErgoSense® 319-320SDES

- Tunna och långa blad ger enkel approximal åtkomst

Sickel LM23 Slim SD

- Universal sickel för anteriora och posteriora områden

- Tunn version av sickeln LM23

LMErgoSense® 343-344SDES

Mini McCall 13S-14S SD

- För djupa, trånga tandfickor

- Vass, något rundad spets

LMErgoSense® 222-223MSDES

Batteritandborste med soniska vibrationer

B orsta som vanligt - få ovanligt rent!

DAILY

12 000 soniska vibrationer per minut

Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer

Utbytbart borsthuvud & batteri

Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*

I samarbete med Sveriges Tandläkarförbund

GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött

Djupare rengöring

Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten**

* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)

För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:

MALIN ÖSTEDT

Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

JENNY BJÖRKÉN

Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

** vs. en manuell tandborste för känsliga tänder

professional.sunstargum.com/se

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01 + 50%

PERNILLA BOOK Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

SHILAN MADJID

Nya arbetssätt krävs inom tandvården

Majoriteten av Sveriges regioner rapporterar en stor brist på tandhygienister och prognoserna visar att bristen kommer att bestå eller öka fram till 2035.

Det visar nationella planeringsstödet, NPS, 2024 från Socialstyrelsen, en årlig rapport om tillgång och efterfrågan på legitimerad personal inom vården. I år lyfts tandvårdens förutsättningar att klara personalförsörjningen i en särskild delrapport. Rapporten pekar på flera faktorer som påverkar samhällets möjlighet att erbjuda tandvårdstjänster, exempelvis kostnader, munhälsa, tandvårdens organisation, tillgång till personal och personalens erfarenhet.

– STHF levererar underlag till Nationella planeringsstödet varje år och tycker det är positivt att tandvården lyfts fram. Bland annat vill vi betona hur viktigt det är med ett utvecklat samarbete mellan tandvården, omsorgen och hälso- och sjukvården och att tandvården integreras vid utveckling av multidisciplinära team, säger Fouzieh Eliassy, ordförande för Svenska Tandhygienistföreningen, STHF.

Stora regionala skillnader Hälften av alla tandhygienister arbetade 2022 i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, medan minst antal fanns på Gotland och i Jämtland. Totalt 90 procent i yrket är kvinnor och 87 procent hittar sitt första jobb inom Folktandvården.

– Hela 90 procent av tandvårdens arbetsgivare har brist på erfarna tandhygienister, vilket är oroande. Samtidigt utexamineras färre tandhygienister och det ut-

färdas färre legitimationer, säger Fouzieh Eliassy.

Tandhygienister med längre erfarenhet jobbar i högre grad i storstadslänen, medan deras mer nyutexaminerade kollegor oftare arbetar i glesbygdslän. I Stockholms län, Skåne och Norrbotten fanns 2022 en högre andel tandhygienister med 11–13 års erfarenhet jämfört med 2012, medan Värmland och Jönköping hade färre.

Kompetensförsörjning på lärosätena viktigt

Medianåldern för tandhygienister är 45 år och cirka hälften slutar att arbeta kliniskt efter tio år.

– Vi har lyft fram hur viktigt det är att introduktionen av nyutexaminerade förbättras och pekar också på vilka förutsättningar som behövs för ett långt och hållbart arbetsliv, säger Fouzieh Eliassy.

Kopplingen mellan tandvårdsbehov och innehållet i utbildningarna behöver också stärkas, så att tandvårdspersonal har aktuell kunskap.

– I rapporten lyfts utmaningarna med kompetensförsörjningen på lärosätena. Inom STHF vill vi betona att lärarkompetensen vid samtliga tandvårdsutbildningar måste säkerställas, det är en förutsättning

för en fortsatt högkvalitativ och evidensbaserad utveckling av tandvården och munhälsoarbetet. Det behövs också för att upprätthålla intresset att utbilda och fortbilda sig inom odontologi och oral hälsa. Forskningsmedel och doktorandtjänster är avgörande för tillgången på grundutbildning.

Förändringar i befolkningens munhälsa påverkar hur tandvården behöver dimensioneras. Då tandvården allt oftare möter patienter med kroniska och mer komplexa tillstånd, behövs ett utökat samarbete med hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen har ringat in områden som måste utvecklas för en framtida god tandvård. Regionala prognoser behövs för att dimensionera tandvården efter behov, men också en organisation där personalens samlade erfarenheter används på bästa sätt. Det är viktigt att fånga upp personalens individuella skillnader, att utveckla multidisciplinära arbetssätt och introducera nya kompetenser.

– Våra prognoser visar att det kan vara svårt för hälso- och sjukvården och tandvården att möta framtida vårdbehov med dagens arbetssätt, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen. Det betyder att det inte bara handlar om att hitta personal utan han understryker behovet av att löpande utveckla nya arbetssätt.

källa : socialstyrelsen

Vill utveckla och uppmärksamma vårt yrke

Stefano Checchi, 48, hade sneda tänder som liten. Tur det! Annars hade han inte behövt gå till ortodontist varannan vecka och lärt sig fascineras av tandvård. Numera är han en tandhygienist som brinner mer än de flesta för internationella samarbeten.

det var under uppväxten i Bologna, mest känt för att Europas äldsta universitet ligger där, som Stefano Checchis föräldrar tog honom till tandvården.

– I början tyckte jag att det var tråkigt med besöken så ofta, men efter tre år var jag övertygad om att jag skulle bli tandläkare. Jag utbildade mig först till tandtekniker och fick när den var klar höra talas om en utbildning till tandhygienist, ett yrke som var nästan okänt i Italien på den tiden, berättar han. Det var ingen tvekan.

– Jag bestämde att det här skulle bli mitt val av yrke och min värld. Och jag har inte ångrat det en dag!

han bor sedan länge i Turin där han och hans fru Silvia (även hon tandhygienist) driver en egen privat klinik, en av få i Italien, för förebyggande tandvård.

– Jag undervisar också på tandhygienistutbildningen på Turins universitet och samarbetar dessutom med flera tandvårdsföretag som konsult och utbildare, berättar han.

I Italien är 97 procent av all tandvård privat. Samhället betalar bara tandvård för en liten del av de allra fattigaste och några särskilt utsatta grupper. Resten måste klara sin tandvård själv. Därför blir tandhygienistens roll viktig. Att lära sig sköta sina tänder är både bra för hälsan – och billigare.

– Generellt är tandvård dyrare i norr än i mellersta och södra Italien. Men priserna kan också variera kraftigt i en region eller

tandhygienister i italien I Italien finns 8 797 tandhygienister registrerade, varav 77 procent är kvinnor, 23 procent män. Eftersom yrket kom först 1997 är hela 53 procent av tandhygienisterna under 35 år, bara 1 procent är över 65. Det nationella målet är 1 tandhygienist/1 200 invånare. Universitetsbildningen, som är treårig, har både teori (1 700 timmar) och praktik (1 300 timmar) och avslutas med en bachelorexamen. Idag finns utbildningen på 32 universitet i Italien.

mellan olika stadsdelar, konstaterar han.

på senare år har privata tandvårdsförsäkringar och stora tandvårdskedjor fått en allt större roll i det italienska samhället, betydligt senare än i många andra nordeuropeiska länder. Problemet inte minst med försäkringar, som överallt, är att många inte har råd. Han ser att försäkringarna redan den närmaste tiden kommer att styra stora förändringar inom den italienska tandvården.

Där ser han internationellt samarbete som en nyckel. Han tror på att lära av andra – genom internationella utbyten.

– Italian Dental Hygienists Association, AIDI, var en av de åtta nationella organisationerna som bildade European Dental Hygienists Federation (EDHF) som

idag består av 24 medlemsländer som tillsammans samlar 38 000 medlemmar. I åratal har jag varit en aktiv del i detta, en period som sekreterare i styrelsen. Jag deltar fortfarande i en mängd aktiviteter, både nationella och internationella. Det är krävande och ansvarsfullt, men jag ser det verkligen som ett sätt att konkret bidra till att både utveckla och uppmärksamma vårt yrke.

stefano checchi rekommenderar verkligen att prova på olika typer av internationella utbyten. För även på det personliga planet är det internationella arbetet givande –och kul.

– Man träffar många kollegor som både är duktiga i sitt yrke och även stora personligheter. Över tid blir man inte bara kollegor utan också vänner, säger han. Svenskar då?

– Jodå, jag har träffat en rad svenska kollegor. I det här sammanhanget måste jag förstås nämna Yvonne Nyblom. Jag mötte henne första gången på vårt årliga möte som det året hölls i Milano med mig som organisatör. Det var första gången Sverige var med. Yvonne kom dit med en otrolig energi och sa, lite överraskande, att hon kunde tänka sig att bli ordförande. Och hon valdes direkt!

Stefano Checchi säger att European Dental Hygienists Federation under hennes ledning förändrades kraftigt – på ett positivt sätt – till att bli den organisation den är idag. Och på tal om internationella utbyten.

Stefano Checchi

– Jag undervisar mycket och önskar ett större utbyte mellan medlemsländernas olika utbildningar, säger han.

i grunden handlar ju yrket om att bidra till att människor mår bättre genom bra tandhälsa – och

där menar han att olika länders tandhygienister kan lära av varandra redan under utbildningen. Just de åren är viktiga då en grund och en grundinställning föds.

Hur var det nu Stefano Checci sa till sig själv redan under sin utbildning?

TEXT: OLA LILJEDAHL OCH LENA NYBLAD BILD: PRIVAT – Jag bestämde att det här skulle bli mitt val av yrke och min värld. Och jag har inte ångrat det en dag!

– Jo, jag bestämde att det här skulle bli mitt val av yrke och min värld! Och allt tack vara sneda tänder som barn.

Sveriges Tandhygienister Skåne förnyar styrelsen

årsmötet brukar inte vara vårt favoritevent, eftersom det är svårt att rekrytera personer till olika poster. I år var det glädjande nog annorlunda. Två av styrelseledamöterna skulle sluta och vi hade bara en ny på lut – men en person till anmälde intresse på årsmötet och styrelsen blev fulltalig. Två personer anmälde intresse för uppdraget fackligt förtroendevald inom FTV Skåne och en person anmälde intresse för fackligt förtroendevald privat. Fantastiskt, tycker vi!

Dessutom valdes den första verksamhetsrevisorn, en roll vi ser fram emot att samverka med. Verksamhetsrevisor är en roll som tillkom efter stadgeändring -

arna 2023. Syftet med rollen är att granska föreningens verksamhet genom att kontrollera att de beslut som fattats på årsmöte och styrelsemöten efterföljs.

Vårt årsmöte inleddes med information från vår sponsor Haleon, tack till Maria Stjernström! Efter årsmötet föreläste Emelie Stenberg, ledamot i Sveriges Tandhygienister Skåne samt doktorand på Malmö Universitet, om klassifikationerna för parodontit. Det var en nyttig genomgång som avslutades med en falldiskussion.

Vi i styrelsen ser fram emot ett nytt verksamhetsår tillsammans med alla nya aktiva! Vårt första styrelsemöte är inbokat och då ska vi prata strategier och planer för året.

TEXT: LINA GASSNER KANTERS, ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTER SKÅNE

Nordens största mötesplats för hela tandvården i Göteborg!

För 60:e året i rad arrangerar vi Odontologisk Riksstämma, årets tema är “Odontologi i framkant”. Vi erbjuder tre dagar med jubileumsföreläsningar, den senaste forskningen och kliniska programpunkter. Missa inte årets Riksstämma den 13-15 november på Svenska Mässan!

ETT AXPLOCK AV PROGRAMPUNKTER:

ONSDAG 13 NOV

Expektans, excavering eller extraktion – vad gör jag med MIH molaren?

Cirka var femte barn lider av MIH (Molar Incisor Hypomineralization), en av de vanligaste mineraliseringsstörningarna. Föreläsningen fokuserar på kliniska aspekter av behandlingen av MIH, inklusive hantering av skador och överväganden enligt nationella riktlinjer.

Medverkande: Hilde Garvald, Lisa Jagers, Nina Sabel & Tobias Fagrell

Arrangör: Svenska pedodontiföreningen

TORSDAG 14 NOV

Så blir vi attraktiva för framtidens talanger!

Sofia Rasmussen delar insikter från svenska och internationella studier om framtidens arbetsliv och unga människors arbetslivsvärderingar. I sin föreläsning utforskar hon omvärldstrender som påverkar arbetsgivare och avgörande faktorer vid val av arbetsgivare för den unga generationen.

Medverkande: Sofia Rasmussen

Arrangör: Svenska Tandläkare-Sällskapet

FREDAG 15 NOV

Prevention av karies och parodontit – en riktig lottovinst och ingen nit!

Sjukdomarna karies och parodontit är stora globala utmaningar. WHO har fokuserat på prevention, och svenska tandvården har historiskt varit ledande. Föreläsningen kommer att diskutera dagens status och förbättringsmöjligheter.

Medverkande: Anna Bogren, Ulf Örtengren, Peter Lingström, Shariel Sayardoust, Alfheidur qÁstvaldsdóttir, Gunilla Swanholm & Anders Jonsson

Arrangör: Svensk Förening för Cariologi & Svensk förening för Parodontologi och Implantologi

15% rabatt!

– BOKA DIN BILJETT IDAG!

För dig som vill gå på Riksstämmans vetenskapliga program erbjuder vi 15% rabatt om du köper din biljett senast 1 juli. Om du endast vill besöka Swedental är anmälan kostnadsfri.

Nätverksträff för egenföretagare

sektionen för sveriges

Tandhygienistföretagare bjöd in till nätverksträff och årsmöte den 1-2 mars i Stockholm. Det var stor uppslutning och glädjen av att träffas var stor.

Fredagen startades med information av Christian Silverswärd från Pensionsrådgivarna. En mycket givande och viktig information för oss egna företagare. Flera utställare deltog med en dentalutställning där vi hade möjlighet att mingla och förkovra oss.

Eftermiddagen avslutades med föredrag av Lena Wallin från Folksam om de försäkringar som finns att tillgå för oss. På kvällen intogs middag på Mornington hotell.

Årsmötet gick av stapeln på lördagen och samtliga i styrelsen arbetar fortsatt vidare med Valentina Angelhov som ordförande, Gunilla Rehnsbo, Benita Käld, Camilla Rosén och Annika Langetun Henning.

du som är egen företagare och medlem i STHF erbjuds också medlemskap i STHF:s sektion för egna företagare. För mer information, hör av dig till e-post: tandhygienistforetagarna@gmail.com.

TEXT OCH BILD: HELEN ÖSTHOLM

Barntandvårdsdagar

19–20 september i Malmö

”Smak av kost och karies” PROGRAM

SKaPa jämlik barntandvård: likheter och olikheter i landet

Álfheidur Ástvaldsdóttir (med. dr, registerhållare SKaPa)

Bra mat från början – råd och praktiska tips för en sund matstart

Sara Ask (dietist, författare)

Amning för barnets bästa – vilka råd ger vi i tandvården och vad grundar vi dem på?

Pernilla Lif Holgersson (docent, övertandläkare pedodonti)

Vegetabilier som ger vita tänder

Charlotte Erlanson Albertsson (professor vid Aptitkontroll)

Farsan, lördagsgodis och mitt perspektiv från middagsbordet.

En ny dimension på Vipeholmsexperimenten

Margareta Borgström Krasse (odont. lic., övertandläkare pedodonti)

Moderna livsmedel – om vilseledande marknadsföring i butiken

Ann Fernholm (fil. dr molekylär bioteknik, författare, grundare av Kostfonden)

Bra för tanden

Maria Anderson (med. dr, övertandläkare pedodonti, föreståndare Akademiskt barntandvårdscentrum)

Bemöta fluoridmotståndarna

Julia Davis (professor oral biologi)

Skratt – inget man skojar bort

Henrik Widegren (öron-näsa-halsläkare, artist med tre amalgamfyllningar)

För anmälan och mer information gå in på: spf.nu

STYRELSEN för Sveriges Tandhygienistförening

Ordförande

Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ledamöter

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se

Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

Maria Nouia maria.nouia@tandhygienistforening.se

www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar

Från Norrbotten

till Skåne

BLEKINGE

Linda Holtne

Blekingetandhygienistforening@ outlook.com

BOHUS ÄLVSBORG

Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

DALARNA

srat.dalarna@regiondalarna.se

GOTLAND

Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com

GÄVLEBORG

Christin Wahlberg christin.wahlberg@regiongavleborg.se

GÖTEBORG

Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

HALLAND

Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN

Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com

JÖNKÖPING

Janna Lindroos janna.lindroos@telia.com

KALMAR

Elena Shmarina elena.shmarina@regionkalmar.se

KRONOBERG

Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

NORRBOTTEN

Malin Frostevarg malin.frostevarg@gmail.com

SKARABORG

Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

SKÅNE

Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

STOCKHOLM

Zaruhi Grigorian Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se

SÖDERMANLAND

Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

UPPLAND

Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

VÄRMLAND

Helene Mast Larsson helene.mast@regionvarmland.se

VÄSTERBOTTEN

Olle Strandin olleh88@gmail.com

VÄSTERNORRLAND

Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

VÄSTMANLAND

Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com

ÖREBRO

Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

ÖSTERGÖTLAND

Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

STHF:s Nätverk

Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister

Nätverk Kliniska handledare

Nätverk Ledarskap

Nätverk Lokala förhandlare

Nätverk Parodontologi

Nätverk Sjukhustandhygienister

Nätverk Äldre

Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.

Ordförande Susanne Girmalm Roos susanne.girmalm.roos@rjl.se

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Ledamot Ingrid Olofsdotter

STHF:s Vetenskapliga råd

STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@odontologi.gu.se

Sveriges

Tandhygienistföretagare

Ordförande Valentina Angelhov tandhygienistforetagarna@gmail.com

Medlemsfrågor Benita Käld tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd

STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Internationellt:

International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org

European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu

STHF:s representanter fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

ulrika lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se

Kansli

SRAT

Sveriges Tandhygienistförening

Box 1419.

Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11, 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60.

E-post: info@tandhygienistforening.se

Administration, ekonomihantering Ingela Jägestrand, 070-144 32 74 ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se

Förhandlare

Hanna Adlerteg-Melinder, 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se

Christel Bridal, 08-442 4461 christel.bridal@srat.se

Medlemsservice kansli@srat.se

Kommunikatör STHF

Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

STHF:s Valberedning

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

VAR GOD SKÖLJ var rätt svar på krysset i nr 2. Bland många inskick

NYA KRYSSET. Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-13) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 21 augusti 2024 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 13 september och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!

DRÖJSMÅL

AVSLUTAR LÄSÅR

KAN BETYDA FJORTON

MED ANDRAS ORD

KILO ÄR RINGMÄRKT

BÖR EKA EFTER REGN

SLÄPPER FRÅN SIG BLÖTT

KAN FÅ BADA I WHISKY BOG

TAR SIG DOER SNITS

IGÅNG

KRÖKKOLL

SENIOR GÖRA EN PROGNOS VADEN SES I ADRESS

I BRÅDRASKET DRIFT

SPARKA HAR DET I ORMGROP

RYCKNING

GAMMAL ÄR INGEN GÅGATA BURMA

KANALAPPARAT KLÄMT

HJÄLPER VARANDRA

FÄRGGLAD GOJA

LOCKAT LEDDE FLOCK

SALA SKUTPLATS

GÅR FÖR TVÅ

ÄNDAN PÅ EN HARE

Yvonne Skogsdal

Illustration av funktionen

NY DESIGN

Omedelbar 1 och långvarig 2 smärtlindring

Nu med förbättrad syraresistens 3

60.5 %

Reduktion av smärta från första användningen1

80.5 %

Långvarig reduktion av smärta från ilningar2

Överlägsen ocklusion av dentinkanalerna4 med PRO-ARGIN + Zinkfosfat

Referenser: 1. Nathoo et al. J Clin Dent. 2009;20 (Spec Iss):123–130 (För omedelbar lindring, applicera direkt på den känsliga tanden med ett finger och massera försiktigt i 1 minut). 2. Vid kontinuerlig användning, Docimo et al. J Clin Dent. 2009;20 (Spec Iss):17– 22. 3. Tidigare formulering, in vitro syraresistens efter 5 borstningar, rapport av Hines 2021, data på fil, Colgate-Palmolive Technology Center (2021). 4. PRO-ARGIN-teknologi vs. tennfluorid/natriumfluoridteknologi, in vitro-studie konfokala bilder efter 5 behandlingar, Liu et al. J Dent Res. 2022;101(Spec Iss B):80. Beställ patientbroschyrer och prover på ColgateProfessional.se

Sveriges Tandhygienistförening

c/o SRAT, Box 1419 111 84 STOCKHOLM

#whnordic

wh.com

WP-64M Trippelseal

WP-64M Putsvinkelstycke

Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.

* Trådlöst putsvinkelstycke

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2