Mary Bertone gillar utmaningen med glesbefolkade områden.
SID 16–18
Nikotin – ett nervgift
Tobaksplantan använder nikotin för att skydda sig mot skadedjur.
SID 22–23
Parkinssons sjukdom Så säkerställs god munhälsa
SID 28
Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® tandkräm!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® tandkräm rekommenderas av Ann-Marie Roos Jansåker, Odont. Dr. Specialist i parodontologi.
“GUM® PAROEX® tandkräm kan med fördel rekommenderas till patienter med gingivit eller parodontit. Tandkrämen innehåller antibakteriella ingredienser som behandlar och skyddar mot tandköttsinflammation, och den innehåller dessutom 1450 ppm fluor som skyddar mot karies.”
NY förpackning, förbättrad formula, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® tandkräm!
Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland
Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se.
Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr
sid 8–10
t andhygienist till norr Bra arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling är det som ska få nykomlingar att stanna.
v ågar kasta sig ut – Min resa inom Sveriges Tandhygienistförening har varit utvecklande, säger Sofia Bertilsson, ordförande i STHF:s lokalförening Bohus Älvsborg. sid 15
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
Att vara tandhygienist i Sverige i dag innebär både utmaningar och möjligheter. I detta nummer lyfter vi några av de viktigaste frågorna som påverkar vår yrkesgrupp – från personalbristen till den pågående diskussionen om Tiotandvård och det växande hotet från nikotinprodukter.
I Gällivare ser vi en situation som blir allt vanligare: tandhygienister saknas, vilket leder till ökade arbetsbördor och en pressad tandvård. Samtidigt pågår insatser för att rekrytera från utlandet och att göra yrket mer attraktivt att välja och stanna kvar och utvecklas i. Kan en tandhygienistutbildning i Norrbotten vara en del av lösningen, frågar sig Gabrielle Knobbout, klnikchef i Gällivare.
På den politiska arenan är Tiotandvård just nu ett hett ämne. Samtliga organisationer för tandvårdspersonal har gemensamt fört fram sina kritiska synpunkter till regeringen, där betoningen på befolkningens tandhälsa och vikten av en hållbar arbetsmiljö är central.
Slutligen riktar vi blickarna mot en växande folkhälsoutmaning – nikotinprodukterna. Vejpning blir allt vanligare bland unga, och forskningen pekar på allvarliga hälsorisker. Läs intervjun med hjärtläkaren Magnus Lundbäck. trevlig läsning!
LENA MUNCK / REDAKTÖR
TRYCK
Trycks av Ljungbergs
Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.
Stärk och utveckla svensk tandvård
på söndag går remisstiden ut för utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd. Förslagen i utredningen riskerar att påverka munhälsan och tandvårdens yrken negativt.
svensk tandvård har en internationellt erkänd ställning och vårt systematiska arbete med prevention har gjort Sverige till ett föregångsland och mångfalden av både privata och offentliga aktörer har bidragit till att skapa tillgänglighet. Det är av stor vikt att inte försämra den svenska tandvården och riskera de hälsovinster vi har uppnått. Det är en framgångssaga som vi inte har råd att förlora.
nu står vi inför nya utmaningar. Utredningens förslag om prisreglering riskerar att undergräva den kvalitet vi har kämpat för att uppnå. Med 29 procent av tandvårdsmarknaden som föreslås reglerad, riskerar vi att skapa en situation där referenspriserna inte
speglar de verkliga kostnaderna för att bedriva tandvård. Detta kan leda till underfinansiering, vilket i sin tur påverkar både kvaliteten på vården och arbetsvillkoren för tandvårdspersonalen.
sthf vill påpeka att tandvårdens allra viktigaste resurs är personalen och STHF oroas över den stora bristen på tandhygienister. Vår profession är helt avgörande för att fler ska kunna bevara sina tänder och slippa sjukdom och ohälsa i munnen. STHF menar att kompetensförsörjningen är tydligt kopplad till hur framgångsrika vi kan bli i ambitionen att ge en kunskapsbaserad god och säker vård samt effektiva förebyggande insatser. Bristen som råder kräver satsningar. Det krävs fler tandhygienister.
sthf menar att för att säkerställa en hållbar och attraktiv arbetsmiljö inom tandvården krävs satsningar. En långsiktigt hållbar tandvård
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT OLA LILJEDAHL ola@ordklotet.x.se LENA NYBLAD lena@ordklotet.x.se
FOTOGRAF JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se
kräver att vi prioriterar både förebyggande insatser och personalens arbetsvillkor. Nu är det dags att agera för att bevara den svenska tandvårdens framgångar och förbättra den ytterligare inför framtiden.
SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
2632 följer oss på Facebook. 1281 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister
FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING
TePe®̶ stolt huvudsponsor till TandhygienistDagarna 2025
Kom och fira med oss - 60 fantastiska år av fint samarbete
Läs mer och anmäl dig
Det krävs mod
Möt Charlotte Björk Lillås, tandhygienist och egenföretagare. I Sjöbo, en liten ort i sydöstra Skåne, stiger jag in på Lottas klinik Hörntanden. Lokalen ligger i ett lugnt bostadsområde och huserade tidigare bank, auktionsverksamhet och kontor. Nu finns här ett stort behandlingsrum, en modern steril och ett härligt väntrum. Välkomna in för att höra Lottas historia om hur hon tog steget och startade eget.
lotta , som redan var tandtekniker, pluggade till tandhygienist i Kristianstad och tog examen 2009. Hon påbörjade ett mastersprogram i integrerad hälsovetenskap och gick ett år där. Under tiden arbetade hon på det hon själv kallar »den bästa arbetsplatsen«, en privat tandläkarpraktik i Dalby. Hon stannade där i åtta år, gick kurser för att vidareutbilda sig, gjorde därefter fyllningar och arbetade verkligen på toppen av sin kompetens.
Lottas andra arbetsplats var också privat, den här gången i Ystad på en klinik där Lotta var klinikchef. Där arbetade hon dock bara ett halvår och gick sen vidare till en privatklinik i Hörby innan nästa privatklinik i Sjöbo. Hon hade alltså erfarenhet från flera olika arbetsplatser när hon bestämde sig för att starta upp sin egen verksamhet.
Att ta klivet
Frihet, att terapiplanera utifrån sin fulla kompetens och viljan att arbeta för sig själv ledde till att Lotta bestämde sig för att starta eget. Hon hade hittat en tandläkare att samarbeta med och remittera till. Hon hade tur och hittade en lokal nära hemmet som var lämplig för tandvård. Naturligtvis behövs ett startkapital, antingen sparade pengar eller ett lån. Det kan ju dock vara tufft att ta ett lån när man inte tar över några patienter utan börjar från noll. Lottas startkapital
gick till lokalhyra, att renovera och anpassa lokalen till den nya verksamheten (till exempel flytta vatten och bygga steril), en unit och annat. Hyresvärden stod för byte av fönster, byggde en ramp och tillgänglighetsanpassade lokalen.
Hörntanden öppnar
Den 1 oktober 2021 tog Lotta emot sin första patient. Hon räknade med att hon behövde mellan 500 och 1000 patienter för att verksamheten skulle gå runt. Patientantalet har gått upp hela tiden och i nuläget har hon cirka 500. Det räcker dock inte riktigt fullt ut och Lotta arbetar två dagar i veckan på en privatklinik i Anderslöv. Dit remitterar hon också patienter. Det är praktiskt, eftersom hon då kan planera och diskutera behandlingen med tandläkaren när hon är på plats på kliniken. Målet för 2025 är att dra ned till en dags externt arbete och arbeta fyra dagar på sin egen klinik.
Att börja från noll Patienterna ökar hela tiden, men hur gör man för att få fler patienter? Lotta har tandläkare som skickar remisser till henne på parodontala behandlingar. Patienterna rekommenderar henne till vänner och familj. Vårdcentralen skickar remisser på salivprov. Nyligen gick hon med i ett kvinnligt företagarnätverk i Sjöbo och använder sociala medier.
När man arbetar ensam kan
man inte svara i telefon när det ringer, så Lotta har arbetat upp en rutin där patienterna lämnar meddelande och Lotta ringer upp när hon har tid. Online-bokning på hemsidan är en väldigt dyr tjänst att ha och förutom via telefon kan patienterna höra av sig på Instagram eller Facebook. Lotta vill gärna prata med patienterna innan de kommer, dels för att veta vem som kommer, dels för att säkerställa att de har rätt förväntningar på behandlingen.
Utmaningar och glädjeämnen När Lotta hade haft sin klinik i ungefär ett år opererades hon för malignt melanom. Idag är hon färdigbehandlad och mår bra, men det var naturligtvis ett litet bakslag. Utmaningarna nu ligger i det administrativa och att veta hur man ska lägga upp sin tid. Lotta har alltid en patient i timmen för att hinna med att ta hand om sterilen, ringa patienter, mejla, posta brev och allt annat som ska göras. Att ha en bra revisor är otroligt viktigt. Lottas revisor är dessutom tandhygienist i botten och har full koll på henne. Det lätta jobbet är arbetet med patienterna. Patientmötena är väldigt trevliga, de som går hos Lotta gör det för att de vill det. Det blir en mer personlig patientkontakt. Det bästa tycker hon är att arbeta för sig själv och äga sin egen tid. Vill Lotta gå på en skolavslutning så gör hon det. En annan sak är att använda sin fulla kompetens, att
terapiplanera, att göra fyllningar på tandborstskador och kilformiga defekter, att prata hälsa ur ett holistiskt perspektiv.
Du kanske också undrar över hur namnet Hörntanden kom till?
Tja, en uppkorkad flaska vin och en blankett som skulle skickas in till Skattemyndigheten. Lottas första och andra förslag var Tandhälsan och Tandhygienist Lotta, som tredje förslag skojade hon till det med Hörntanden. Och resten är historia, som man säger.
Lottas bästa tips till dig som funderar på att starta eget:
• Våga!
• Kolla upp olika journalsystem och försäkringar – funktioner och pris skiljer sig mycket. Se checklista på STHF:s webbplats, under Profession/Kunskapsbank/ informationsmaterial.
• Gör en riktigt bra budget, eller två rättare sagt. En på en väl fungerande verksamhet, men även en på en mindre väl fungerande verksamhet.
• Hitta någon som Kjell på Svensk Dentalservice – en kunnig, hjälpsam person som ställer upp i alla lägen.
• Det finns en sluten Facebookgrupp för tandhygienister som är egenföretagare där man kan få tips om journalsystem och betalsätt eller bara bolla idéer med andra som har sin egen verksamhet. STHF har också en sektion för egna företagare, Sveriges TandhygienistFöretagare.
följ gärna lotta på Instagram under namnet @horntanden, eller läs hennes krönikor på Dental 24.
TEXT OCH BILD:
Frihet, att terapiplanera utifrån sin fulla kompetens och viljan att arbeta för sig själv ledde till att jag bestämde mig för att starta eget.
– Bra arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling är det som ska få nykomlingar att stanna. Och folk söderut vet bara inte om att de gillar snö!
Klinikchef i Gällivare
På Folktandvården i Gällivare finns det just nu inte en enda tandhygienist. Gruvan anställer de lokala ungdomarna direkt från gymnasiet och de som går tandhygienistutbildningen vill inte uppåt i Sverige. Utlandsrekrytering är en lösning –så kom klinikchefen och tandhygienisten Gabrielle Knobbout hit.
utanför faller snön, inne på Folktandvården i Gällivare ekar det om stegen när en tandsköterska hastar förbi. Det finns 23 behandlingsrum här, men de stora lokalerna känns öde.
– Vi hoppas att kunna dela upp kliniken i två delar och bli av med en del för att spara på kostnader, säger klinikchefen Gabrielle Knobbout.
i de åtta behandlingsrum som används är verksamheten intensiv. Många behöver akut tandvård och personalen räcker inte till.
– Vi arbetar i team, för att kunna använda den legitimerade personal som finns på mest effektiva sätt. Vanligtvis undersöks vissa barn av tandhygienister, medan tandläkaren jobbar med behandlingen. Har vi inte tandhygienister är det tandläkaren som får göra undersökningen.
Just nu finns fem tandläkare, två tandvårdsbiträden och tre tandsköterskor. Dessutom finns tandsköterskor samt en tandläkare som arbetar administrativt på distans för att frigöra behandlingsoch undersökningstid för befintlig personal.
Gabrielle Knobbout skulle behöva fem tandhygienister i Gällivare. Med tio legitimerade, alltså både tandhygienister och tandläkare, kan man arbetsfördela optimalt. Hon är själv tandhygienist, född, uppvuxen och utbildad i Neder-
länderna. På den här kliniken kommer de flesta någon annanstans ifrån: Tyskland, Serbien, Iran Utlandsrekrytering har under många år varit ett sätt att lösa bristen på personal, men det krävs mycket rekryteringsarbete för varje person som stannat.
– Det kom tio tandhygienister till Region Norrbotten från Spanien 2016, de validerade sin utbildning och fick svensk legitimation. De gick sedan till den privata tandvården. En flyttade söderut.
folktandvården norr i region Norrbotten har sin bas i Gällivare och inkluderar Kiruna, Pajala, Vittangi, samt en annexklinik i Karesuando. Eva Holmgren, som är verksamhetschef, konstaterar att läget är ungefär lika på alla orterna:
– I Vittangi och Karesuando har vi stafettandläkare, i Pajala finns en tandläkare och tre tandsköterskor. I Kiruna har vi tandhygienister, men där har det hänt att de tagit arbete i gruvan i stället, berättar hon. Gruvindustrin kan erbjuda högre löner och långa schemalagda ledigheter. Ungdomarna får bra betalt utan att gå långa utbildningar. Den stora omställningen i Kiruna och Gällivare är också en utmaning; entreprenörer drar till sig personal för att arbeta med stadsflyttarna – vilket i sig leder till bostadsbrist.
tandhygienistutbildning på distans Att en medarbetare vid Folktandvården nu utbildar sig till tandhygienist på distans vid Karlstads universitet är naturligtvis värdefullt.
– Det finns ingen tandhygienistutbildning i Norrbotten, den närmaste ligger i Umeå. Och de få som utbildar sig där flyttar inte tillbaka. Kanske skulle det underlätta om det fanns en utbildning här.
För Folktandvården är det också svårt att konkurrera om personalen med de privata klinikerna. I Gällivare finns det fyra privata kliniker, som erbjuder högre löner och kortare arbetsvecka.
– I nuläget hinner vi inte med vårt uppdrag på grund av personalbristen. Vi jobbar efter den prioriteringsordning som är fastställd av regionstyrelsen: först kommer akuta barn, därefter akuta vuxna. Dem hinner vi med, men inte andra grupper.
äldre sköra med intyg för kostnadsfri tandvård får emellertid hjälp. Här finns en särskild ordning – tre tandhygienister
Eva Holmgren
som tidigare jobbat i regionen fortsätter efter pensionen att arbeta extra enbart med äldre patienter.
– Friska vuxna är lågprioriterade så de söker sig som regel till privata kliniker. Men då priserna där är annorlunda hör den gruppen ibland av sig till Folktandvården ändå, trots att vi inte kan ta emot.
Den här situationen är inte ny. Även den privata tandvården har mycket svårt att rekrytera, men det är Folktandvården som är värst klämd. Åratal av initiativ har bara hjälpt tillfälligt – att få människor att komma hit är en sak, men att få dem att stanna är en annan.
– Vi har haft sommarkampanjer där regionen har betalat boende och resa, så vi har klarat sommarvikariaten och hunnit arbeta lite mer med patienterna. Det har varit mycket bra, men ingen har hittills stannat, säger Eva Holmgren.
rekryterar i utlandet Utlandsrekrytering har fungerat relativt bra, även om det är en stor utmaning att behålla dem som kommit. Just nu pågår diskussioner i regionen om var och hur man kan göra rekryteringsinsatser, och om investeringen är påkallad.
Nederländerna har samma legitimationskrav som Sverige och det har visat sig vara en fördel att kunna visa att det finns landsmän i Norrbotten. Därför har Gabrielle Knobbout varit på rekryteringsmässa i Utrecht de senaste två åren.
– Det är en internationell mässa där det finns ett stort intresse för Skandinavien. Jag tror på att försöka där, även om jag hittills bara
har träffat på människor som kan tänka sig tillfälliga jobb i norra Sverige. Ska det vara mening med rekryteringen måste man vilja stanna.
Det är ingen lätt uppgift hon har i Utrecht. Även i Nederländerna råder det brist på tandhygienister. De nylegitimerade kan välja och vraka på hemmaplan och får dessutom en betydligt högre lön än i Sverige. Helt bortsett från det är livsbetingelserna i Norrbotten extrema för övriga européer, som exempelvis för de portugiser som kom för ett antal år sedan. De flyttade söderut.
– Men den bild som finns av Norrbotten är helt fel, vi behöver förändra den. Människor tror att här bara är mörkt och kallt i ett halvår. Men i själva verket har vi fantastiska soluppgångar och solnedgångar som varar i flera timmar!
För människor i Nederländerna kan skidåkning och natur vara ett dragplåster.
– Många åker till Österrike eller Frankrike på skidsemester. Här i Norrbotten kan man åka skidor direkt efter arbetet. I Nederländerna har vi ont om fri natur, men i Gällivare befinner jag mig i naturen. Jag behöver inte åka till den.
som naturfotograf trivs Gabrielle Knobbout som fisken i vattnet. Men hon har all förståelse för de studenter som kallar Gällivare för »glesbygd i glesbygden«.
– Det är inte billigt eller lätt att resa härifrån. Och vintrarna är långa. Men om man njuter av att vara ute i naturen så är inte det ett problem. Snön lyser upp, och stora delar av året har vi norrsken.
Gabrielle kom till Gällivare 2015, efter många semestrar i föräldrarnas stuga utanför Göteborg.
– Innan jag sökte jobbet hade jag aldrig hört talas om Gällivare. Jag började i februari och det hade kommit jättemycket snö dagarna innan jag flyttade dit. Det var väldigt exotiskt.
På plats fanns kollegor från bland annat Estland och Portugal som visste vad man går igenom vid en sådan flytt. Gabrielle blev
inbjuden till aktiviteter och över huvud taget mycket väl bemött. Hon började som tandsköterska, lärde sig språket och fick efter nio månader sin legitimation.
– Jag tänkte att jag stannar ett år och ser hur det känns. För mig är naturen och fotograferandet viktigt. Det är en jättefin miljö även om hösten med alla färger i skogen. Och norrskenet.
numera finns också familj och vänner här. Gabrielle Knobbout är kvar och ser gärna att fler landsmän tar samma väg. Men satsningarna på rekrytering är inte bara utåtriktade utan det pågår samtidigt ett arbete för att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Ingångslönerna i Norrbotten är redan jämförelsevis höga men att komma i kapp gruvan och den privata tandvården är inte en fråga på bordet. Det finns annat att göra:
– Vi har en pågående dialog med facket om arbetsinnehållet, vi ser över det tillsammans. Hur vill tandhygienisterna arbeta? Hur kan vi arbeta med utvecklingsvägar? Då det är ett handintensivt arbete försöker vi tillsammans med Arbetsmiljöverket se hur vi kan skapa variation under dagen, berättar Eva Holmgren.
Bra arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling är det som ska få nykomlingar att stanna. Gabrielle Knobbout tänker sig också att nya insikter behöver få en chans:
– Folk söderut vet bara inte om att de gillar snö!
TEXT OCH BILD: MARIKA SIVERTSSON
Knobbout
Gabrielle
Active Gum Repair
Hjälper till att reparera blödande, svullet och inflammerat tandkött inom 1 vecka*
• Kliniskt bevisad formulering som tar bort 4 x mer plack**
• Smakförbättrande teknologi*** för en fräsch munkänsla utan den salta smaken
PARODONTAX
Nr.1 Sveriges mest sålda tandkräm mot tandköttsproblem2
Beställ varuprover via QR-koden
*Vid kontinuerlig användning 2 gånger dagligen.
**Jämfört med en vanlig tandkräm.
***Salt-masking technology.
Referenser: 1. Parodontax U&A Sverige April 2017. Nielsen, Total tandkräm, marknad DVH + Apotek Totalt, senaste rullande helår v.44 2024.
– Tandhygienistföreningens nätverk för doktorander har gett mig mycket. Det är en öppen och välkomnade miljö för diskussioner som leder dig framåt i arbetet.
Nybliven doktor med
blodad tand
Redan under sin utbildning till tandhygienist lockades Jesper Dalum av tanken att ägna sig åt forskning. Nyligen disputerade han vid Karolinska institutet och nu ser han fram emot att bidra till kunskapen inom området äldretandvård.
när vi möter Jesper Dalum är han i full färd med att koordinera ett praktiskt prov för tandläkare med utbildning utanför EU. Proven är både teoretiska och praktiska med som mest omkring 100 deltagare per tillfälle. De anordnas av Karolinska institutet på uppdrag av Socialstyrelsen. I rollen som projektkoordinator har han bland sina uppgifter att se till att provtillfället går så smidigt som möjligt för alla som deltar.
– Det är verkligen full rulle de dagar vi håller proven. Bland det viktigaste är att bidra med ett lugn och se till att alla känner sig väl omhändertagna, säger han.
JESPER DALUM
Nyligen disputerad med avhandlingen Evaluation of the proficiency test for dentists educated outside the European Union and EEA.
Familj: Sambo Anna och barnen Vilma och Oskar.
Arbete: Adjunkt inom gerodontologi vid Karolinska institutet.
Framtidsplaner: Ser fram emot att fortsätta sin forskarkarriär, helst inom området äldretandvård.
Bidra med ny kunskap Kunskapsproven var även ämnet för hans doktorsavhandling. Men vi backar tillbaka till då han bestämde sig för att söka till tandhygienistutbildningen. Bland det som lockade med yrket var möjligheten att ägna sig åt så olika saker.
– Inom tandvården finns stora möjligheter att ägna dig åt många olika områden. Klinikarbetet skiljer sig mycket åt beroende på vilken arbetsplats du jobbar. Sedan finns det en chans att bidra till ny kunskap genom att ägna dig åt forskning, vilket lockade mig lite extra.
Han betonar hur väl han trivdes
som tandhygienist, men efter ett par år vaknade tanken på att forska igen.
– Den största delen av tiden arbetade jag inom äldretandvård, eller sjukhustandvård som det hette då, och med patienter med fysiska och psykiska utmaningar. Och det var lika roligt att gå till jobbet varje dag.
– När man jobbat ett tag kommer man på saker som man vill förändra. Jag insåg snart att vägen till att bidra till förändring gick via en forskarutbildning.
Viktigt med stöd
När han arbetat något år i rollen som projektsamordnare erbjöds han en möjlighet att söka en doktorandtjänst vid KI. Men forskningsämnet var nytt för honom så den första tiden ägnade han åt att fördjupa sig.
– Det är något jag verkligen rekommenderar. Jag ägnade tolv veckor till en kurs i ämnet, vilket gav mig en mycket god kontext. Då lärde jag mig också var jag kunde hitta mer material att använda i det fortsatta arbetet.
Han betonar det goda stöd han fått av huvud- och bihandledare under doktorandtiden. En av utmaningarna han ställdes inför var själva skrivandet.
– Hela processen kring skrivande och publicering har varit en puckel att ta sig över. Att skriva vetenskapligt var något jag behövde lära mig. Sedan gäller det att hitta rätt tidskrift för att kunna nå ut till rätt grupp av läsare, säger han.
Brinner för äldretandvård Parallellt med sitt avhandlingsarbete har han även bidragit till forskningen om äldretandvård, särskilt inom rehabiliteringen efter stroke.
– Gerodontologi är ämnet jag brinner mest för och även hoppas kunna fortsätta forska inom.
Sedan den 1 januari har han en tjänst som adjunkt inom gerodontologi vid institutionen. Under doktorandtiden undervisade han del i ämnet, förutom att handleda studenter som gjorde sina examensarbeten.
– För mig har pedagogiken alltid varit viktig, inte minst i yrket som tandhygienist. Där har du ett stort ansvar att nå fram till dina patienter, bland annat genom motiverande samtal, men också i vår uppsökande verksamhet.
Att ta emot hjälp och att söka stöd är viktigt när uppgifterna känns svåra. En forskarutbildning är ett teamwork, menar han. Det finns stöd att hämta både vid institutionen och i olika doktorandnätverk.
– Tandhygienistföreningens nätverk för doktorander har gett mig mycket. Det är en öppen och välkomnande miljö för diskussioner som leder dig framåt i arbetet, säger Jesper Dalum.
Konferenser ger nätverk
Han betonar vikten av en tät kontakt med andra. Att lyfta problem tillsammans och lyssna till andras erfarenheter är mycket värdefullt. Under perioden har han deltagit i flera forskningskonferenser, bland annat i Melbourne, Australien. Där har han hämtat både kunskap och fått ett viktigt nätverk.
– Konferenserna har gett mig en omvärldskunskap och en möjlighet att dela erfarenheter med andra doktorander från olika delar av världen.
Men det allra viktigaste stödet under doktorandtiden har kommit från familjen. Den färdiga avhandlingen inleds med en dedikation till Anna, Vilma och Oskar för att de hjälpt honom att »fokusera på det som är viktigt på riktigt«.
– Stödet från min familj har gjort att jag lyckats hålla en bra balans mellan forskningen och fritiden.
3 RÅD
TILL BLIVANDE
DOKTORANDER
Skriv enkelt
– Det är viktigt att texten du skriver är tillgänglig för dem du vill nå. Därför gäller det att undvika ett krångligt språk och att bjuda in till andra perspektiv än ditt eget.
Ha tålamod
– Tålamod är nödvändigt eftersom det kan ta flera år innan du når fram till en publicerad artikel. Dessutom får de flesta också göra korrigeringar innan publicering, vilket förlänger tiden ytterligare.
Planera din tid
– Under doktorandperioden behöver du gå en rad kurser för att lära dig nya metoder eller hämta in kunskap. Vissa ligger löpande och andra behöver du inför olika moment av arbetet. Se till att planera din tid.
När helgen kommer och barnen vill leka eller göra en utflykt, så finns det inget viktigare än det.
TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN BILD: PRIVAT
ProphyCare® HAp
Polerpastan för dina patienter med känsliga tänder!
ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.
Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden
Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp
Vågar kasta sig ut
»Du skulle ju kunna jobba här sedan!«, var det spontana glada utropet Sofia Bertilsson möttes av när hon hade kontakt med en klinik under sin utbildning på Karlstad universitet. Efter ett vikariat på en annan klinik blev det sedan denna klinik i Trollhättan som hon tog jobb på. Och där arbetar hon än idag.
– det är viktigt för mig att ha en fot kvar i verkligheten, säger Sofia Bertilsson, som nu även arbetar med handledning och introduktion av nyanställda inom Folktandvården Västra Götalandsregionen (VGR) till 80 procent. Men en dag i veckan är det klinik som gäller.
– Jag måste ju känna till tandhygienisternas utmaningar i vardagen och hänga med där för att kunna handleda och introducera nyanställda på ett bra sätt, säger hon.
sofia bertilsson utbildade sig först till undersköterska, men kände att hon inte ville jobba kväller, helger och nätter. Hon ville dessutom arbeta självständigt med något inom vården och började läsa till tandhygienist, på distans i Karlstad. – Jag tyckte det verkade intressant trots att jag i grunden var tandvårdsrädd och inte hade en aning om vad parodontit var, säger Sofia och skrattar.
Efter utbildningen fick Sofia ett vikariat nio mil enkel väg från Trollhättan där hon bor. Men redan efter ett år fanns det en ledig tjänst att söka på den trevliga kliniken hon haft kontakt med under utbildningen. Hon sökte och fick jobbet. – De kände igen mig. Chefen som då anställde mig har betytt mycket för min utveckling. Redan från början frågade hon hur jag ville utvecklas och ganska fort blev jag handledare för nyanställda, säger Sofia. Sedan kom frågan om jag
ville handleda studenter och jag utbildade mig till VFU-handledare.
– Jag tycker att det är fantastiskt roligt att få vara en del av studenternas utveckling och resa mot att bli tandhygienist.
att jobba med introduktion av nyanställda tycker Sofia känns extra viktigt då hennes egen yrkesstart inte blev så bra.
– I och med att min egen start i yrket blev mindre lyckad vet jag vad jag hade önskat för att känna mig trygg och säker i sitt jobb. När huvudhandledaren inom Folktandvården Västra Götalandsregionen skulle gå i pension sökte Sofia den deltidstjänsten och fick den. Nu arbetar hon med kompetensutvecklingsdagar för alla handledare i regionen och sköter även nätverksträffar med utbildning för nyanställda.
– Vi försöker hela tider kompetensutveckla vår personal och visa på de möjligheter som finns, säger Sofia. Men det är viktigt att man som anställd ändå »visar framfötterna« – att man vill utvecklas. Jag stöttar även klinikchefer där det behövs – vi har tandhygienister på alla nivåer och i olika roller i organisationen.
sofia arbetar med att samordna VFU både för studenterna på Göteborgs universitet och de i Karlstad. Dessa studenter utgör en stor del av Folktandvården VGR:s kompetensförsörjning.
Vi fortsätter artikelserien om tandhygienisters resa till den roll de har idag. Sofia Bertilsson är tandhygienisten som gärna tar sig an nya utmaningar.
– Vi har 107 allmänkliniker och 47 specialistkliniker inom FTV VGR med totalt runt 3000 anställda – det finns så mycket kunskap i organisationen som det är viktigt att dela med sig av. Som nyutbildad får man många möjligheter att komma in i yrket och få en bra start med rutiner och struktur i arbetet.
på frågan om vilka som inspirerat henne att göra sina val och ta olika steg i yrkeslivet nämner hon direkt den chef som såg henne redan under utbildningen och sedan anställde henne. Även den tidigare huvudhandledaren som såg hennes potential har betytt mycket.
– Min resa inom Sveriges Tandhygienistförening, nu ordförande i STHF:s lokalförening Bohus Älvsborg, har också varit utvecklande. Där har jag lärt mig mycket och fått med mig en helt annan del av yrket – den fackliga. Alla delar tillsammans har varit bra för mig.
TEXT: LENA MUNCK
BILD: PRIVAT
SOFIA BERTILSSON
Hon gillar utmaningen med glesbefolkade områden
Jorden runt finns det tandhygienister som verkligen brinner för sitt yrke. Vi hälsade på Mary Bertone i Winnipeg i Kanada och pratade utbildning, förståelse för patienter – och isbjörnar!
mary bertone , rektor på School of Dental Hygiene på University of Manitoba i Winnipeg, bjuder in oss till sitt kontor. Här på skolan är hennes huvudsakliga yrkesliv – men vi börjar prata om den lilla staden Churchill som kallas världens isbjörnshuvudstad och ligger 280 mil rakt norrut. Där arbetar hon en vecka fyra gånger per år.
– Jag ser inte isbjörnar varje gång, men nyligen precis när barnen skulle hoppa på skolbussen kom en isbjörn gående mitt på gatan, berättar hon.
Hon ser våra förvånade ansikten. – Alltså i själva stan? – Yes.
Eller stad och stad… I Churchill bor 880 invånare och man kan bara komma dit med flyg, båt eller möjligtvis med tåg. Inga bilvägar går dit. Den ligger på gränsen till Arktis och vintertid är det ofta minus 40. Tandvårdsområdet täcker även in små bosättningar långt, långt därifrån. Hon skrattar, vilket hon gör lätt och ofta, men blir sedan allvarlig.
– Jag älskar att jobba där. Det är en annan värld. Som tandhygienist är den stora utmaningen att många har väldiga problem med sin munhälsa där uppe i de extremt glesbefolkade områdena.
Inte minst gäller det ursprungsbefolkningen – First Nation och inuiter – där både okunskap och bristande ekonomi ställer till stora problem.
– En av mina patienter, en kille som bor långt från Churchill, har stora problem. Jag har förklarat att vi måste hålla på länge, flera år, för att få till hans tänder, säger hon. Tacksam dyker han trots långa avstånd upp varje gång hon är där. – När jag går av planet kommer människor och vill boka tid. Jag har bjudits hem till flera. Arbetet i Churchill är höjdpunkten i mitt yrkesliv!
Hittade till slut drömyrket Mary Bertone ville tidigt jobba med tandvård. Som barn kände hon sig trygg i den miljön. Hon växte upp i en småstad i provinsen Manitoba, blev tandsköterska och planerade att utbilda sig till tandhygienist. Men så kom livet emellan.
– Jag fick två barn men bestämde mig efter tretton år som sköterska att göra min utbildning till tandhygienist och kom in på School of Dental Hygiene i Winnipeg. I min klass stack jag förstås ut eftersom jag både var äldre och småbarnsmamma, minns hon. Möjligen stack hon ut på andra sätt också. Mot slutet av utbildningen fick hon nämligen en uppmaning att söka en tjänst på skolan. Redan som elev såg skolledningen att hon gärna sökte nya vägar. Den egenskapen ville de knyta till sig. Idag är hon rektor för tandhygienistutbildningen, 26 elever varje år, som delar lokaler och utbildningsklinik med tandläkarutbildningen. När hon visar oss runt hejar alla. Vi är med en stund på en lektion med sistaårseleverna. – En jättebra grupp. Där finns flera framtida ledare, säger Mary.
i utbildningens egen klinik får eleverna träffa patienter från alla samhällsklasser och grupper. Det kan vara unga föräldrar, äldre på boenden eller människor i ursprungsbefolkningens reservat. – Eleverna lär sig massor av att få höra historier från marginaliserade grupper som ofta inte har någon röst. Jag ser det som en extremt viktig del i vår utbildning. Under en av hennes arbetsveckor i Churchill följer alltid några elever med.
kanada har ungefär fyra gånger så många invånare som Sverige – och är 22 gånger så stort. Avstånden är långa och många områden saknar stationär tandvård. Det gör att vissa grupper, ofta från ursprungsbefolkningen, har dålig munhälsa.
Winnipeg
Höja yrkets status
Mary Bertone kommer ofta tillbaka till att tandhygienistens roll handlar om att hjälpa. Sällan har man träffat någon som brinner så för sitt yrke. Det bidrar till att hon nu doktorerar parallellt med sitt arbete. Tidigare har hon forskat kring äldretandvård, men hennes pågående doktorsavhandling handlar om hur tandvården ska bli bättre på att se och omfamna kulturella skillnader – för patientens bästa.
I Kanadas provinser är lagstiftningen olika. I Mary Bertones Manitoba, till exempel, får inte en tandhygienist driva en egen verksamhet utan en tandläkare inkopplad. I andra provinser är det tillåtet. Mary och en del av hennes kollegor, får ge lokalbedövning men andra provinser säger bestämt nej. – Vi måste gemensamt höja statusen på tandhygienistyrket.
Idag skiljer sig utbildningarna åt i de olika provinserna. En del har privata skolor, andra inte. Det finns fyra universitetsprogram i landet, varav University of Manitoba är en. Våra elever går ut med ett avgångsbetyg som gör att de är godkända och får börja arbeta. Om de vill ta en bachelor, kandidatexamen, måste de komma tillbaka och komplettera.
hon uppmanar tandhygienister överallt att plugga vidare för att forska, ta mastersexamen, doktorera.
– Det är givetvis inte för alla, men mer utbildning ger större möjligheter inom yrket. Och det höjer dessutom yrkets status generellt, säger hon och slår fast: – Det är vi tandhygienister värda!
TEXT OCH FOTO: LENA NYBLAD OCH OLA LILJEDAHL
mary bertone om :
manliga hygienister : – Det blir fler och fler. Vi har flera killar i varje klass.
arbetssituationen i kanada : – Tidigare uppmanade vi våra elever att skaffa 2-3 deltidsjobb för att få ihop en heltid. Idag behövs inte det. Efterfrågan är väldigt stor.
isbjörnar : – De är vackra men farliga. Man måste alltid vara på sin vakt i Churchill och ha en beväpnad vakt med när man är utanför staden.
TORR I MUNNEN?
”...goda, pH-höjande och salivstimulerande”
EN SUGTABLETT FÖR DIG SOM ÄR MUNTORR
EKULF Fuktisar stimulerar salivproduktionen med hjälp av xylitol och äppelsyra – perfekt för dig som upplever torrhet i munnen. Med hjälp av bland annat viktiga minneraler bidrar den långsamt utsöndrande tabletten till att återbilda en fuktig och skyddande slemhinna. De ger en behaglig och frisk känsla i munnen.
Tabletterna smakar gott, samt är både fluorfria och sockerfria. Dessutom kommer Fuktisar i en smidig, snygg ask som är enkel att ta med överallt.
Välj mellan sex läckra smaker – vilken blir din favorit?
Hur utvecklar munbakterier syratolerans?
Munnens bakterier skyddar oss från sjukdomar. När vi äter för mycket socker eller slarvar med tandborstningen så rubbas bakteriefloran och den orala miljön blir sur. En ny avhandling av Gabriella Boisen vid Malmö Universitet har i tre delstudier sett på hur munnens bakterier utvecklar syratolerans, bland annat genom att ha exponerat dem för sjunkande pH-värden och probiotiska bakterier. Avhandlingen visar att bakteriernas syratolerans kan påverkas av en mängd signaler i deras omgivning.
när bakterier i munnen utvecklar syratolerans så kan de bidra till en oral miljö med lågt pH. Det får i sin tur negativa konsekvenser för munhälsan och kan innebära att karies utvecklas.
– Jag upptäckte redan det första året på tandläkarutbildningen att den orala mikrobiologin var ett väldigt spännande område och fick möjligheten att skriva min kandidatuppsats om orala bakteriers syratolerans på avdelningen för Oral Biologi. Det som verkar skydda munhålan bäst är när den orala bakteriefloran består av många olika bakteriearter där enstaka arter inte får möjlighet att ta över och när tillväxten av bakterier inte blir för stor, säger Gabriella Boisen.
Många bakteriearter
I den första delstudien analyserade forskarna orala bakterier som isolerats från friska individer och hur bakterierna reagerade på att växa i biofilm och exponeras för gradvis sjunkande pH-värden. Resultaten visade att flera av munnens bakteriearter kan anpassa sig till en sur miljö. Syratoleransen kan dessutom förstärkas när bakterier fäster till en yta eller kommer i kontakt med salivproteiner.
– Det vi har kunnat se är att väldigt många olika bakteriearter verkar kunna anpassa sig till en sur miljö och utveckla en hög syratolerans. Utifrån mina egna resultat, men också andra studier, verkar det inte finnas specifika bakterier som orsakar utvecklingen av karies. I stället bidrar väldigt många olika arters gemensamma egenskaper till kariesprocessen. Hög syratolerans är en av nyckelegenskaperna, säger Gabriella Boisen.
Plackprover från barn
I den andra delstudien togs plackprover från förskolebarn 2–5 år gamla. De delades in i två grupper, den
ena med kariesfria barn och den andra med barn med mycket karies. Proverna visade att 25 bakteriearter var betydligt rikligare förekommande i kariesgruppen, bland annat arter av Streptococcus, Prevotella, Leptotrichia och Veillonella.
– Det var väldigt spännande att se att plackprover från barn med hög kariesaktivitet hade en högre syratolerans än plackprover från barn utan karies. Eftersom plackproverna bestod av så många olika bakteriearter, tyder detta på att bakterierna från barnen med karies har kunnat anpassa sig till en sur miljö. Plackets egenskaper kan skilja sig åt beroende på individens orala hälsa.
Probiotiska bakterier
I den tredje delstudien undersöktes om munbakterierna kunde utveckla syratolerans i närvaro av probiotiska bakterier. Resultatet visade att Lactobacillus reuteri förhindrade utveckling av syratolerans hos de orala bakterierna och även förändrade deras genuttryck.
– Vi har sett på tre gener som alla visat sig vara involverade i bakteriers syratolerans och det är extra spännande att alla tre nedreglerades i närvaro av den probiotiska bakterien.
– Trots att många studier visar en effekt av probiotiska bakterier så är det inte något specifikt som kommit fram som visat sig påverka just syratoleransen. Det vore väldigt spännande att utforska detta område närmare. Om vi kan se vad det är dessa bakterier producerar, skulle dess produkter eventuellt kunna användas i framtiden för att påverka egenskaperna hos de bakterier vi har i vår mun.
Gabriella Boisen kommer att fortsätta studera orala bakterier vid Aarhus Universitet i Danmark.
TEXT: MARIE SKOGLUND BILD: SHUTTERSTOCK
streptococcus mutans
lactobacillus reuteri
– Nikotin är ett nervgift. Det som tobaksplantan använder för att skydda sig mot skadedjur.
–Låt
dig inte luras in i ett beroende!
Forskare varnar för e-cigaretternas skadliga effekter. Samtidigt vittnar högstadie- och gymnasieelever om att det vejpas på både skoltoaletter och bussar. »En oroväckande, men inte oväntad utveckling«, säger Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus.
e - cigaretter , eller vejp som det även kallas, fortsätter vara populärt bland Sveriges unga. Det visar de senaste undersökningarna från både Folkhälsomyndigheten och CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Magnus Lundbäck är specialistläkare i hjärtmedicin på Danderyds sjukhus och forskningsledare vid Karolinska Institutet. Han har forskat på nikotinets påverkan på hjärta och kärl sedan 2016 och tycker inte att e-cigaretternas spridning är särskilt överraskande.
– Vi har sett den här utvecklingen i USA. Det som händer i Sverige är som att lägga karbonpapper på hur det har varit där, säger Magnus Lundbäck.
på bara några år har e-cigaretter gått från att vara en relativt okänd produkt till att 15–20 procent av ungdomarna vejpar. Enligt CAN:s nationella skolundersökning 2024 uppgav 16 procent av eleverna i nian och 20 procent i gymnasiet att de vejpat den senaste månaden.
Magnus Lundbäck menar att det framför allt är produktut-
vecklingen, med engångsvejpar och olika smaker, och tobaksbolagens aggressiva marknadsföring som driver på scenariot.
– De pinpointar unga och når dem via sociala medier. Vi vuxna ser sällan vejp-reklam, vilket gör att ungdomar och vuxna sitter på helt olika information om produkterna, säger han.
fokus för magnus Lundbäcks forskning är nikotinets akuta hälsoeffekter. I randomiserade kontrollerade studier har han och ett antal forskarkollegor undersökt vad som händer i kroppen efter
Magnus Lundbäck
att försökspersoner fått röka e-cigaretter med eller utan nikotin. Slutsatsen är att hjärta, kärl och lungor skadas – och att det är nikotinet som ger skadorna.
– Det som händer i kroppen när man röker en e-cigarett med nikotin är snarlikt det som händer efter att man rökt en vanlig cigarett. Luftvägarna blir trängre, blodkärlen stelnar till och man blir mer benägen att bilda proppar, säger han.
Hur e-cigaretterna påverkar kroppen, och därmed även folkhälsan, på lång sikt är i dag omöjligt att svara på. Produkterna är fortfarande nya. Men Magnus Lundbäck anser att forskningsresultaten ger goda skäl att misstänka att vejpning ökar risken för flera sjukdomar som vanligtvis förknippas med tobaksrökning, såsom stroke, hjärtinfarkt och KOL.
hur kan vi då stoppa en utveckling där allt fler ungdomar blir beroende av nikotin? Magnus
Lundbäck tycker att det främst krävs ytterligare lagstiftning och han skulle gärna se någon form av större kampanj på området. Parallellt uppmuntrar han alla som har kontakt med barn och unga att sprida den kunskap som finns om nikotinets skadliga effekter.
– Nikotin är ett nervgift. Det är vad tobaksplantan använder sig av för att skydda sig mot skadedjur. Dessutom är det starkt beroendeframkallande. När man väl har börjat är det oerhört svårt att sluta, säger han.
Just det faktum att det är så lätt att bli beroende tror Magnus Lundbäck kan ha en viss avskräckande effekt. Produkter som vejp och vitt snus marknadsförs som tobaksfria och därför inte så farliga, men nikotinhalten är ofta högre än i vanliga cigaretter och brunt snus.
– Ingen vill ha känslan av att ha blivit lurad in i ett beroende. Att inte låta sig luras kan vara ett värdefullt argument och en stark
motivator till att aldrig börja, säger han.
Extra bekymrad är Magnus Lundbäck över att allt fler unga tjejer blir nikotinberoende. Enligt CAN:s nationella skolundersökning från 2024 är det fortfarande flest killar som använder snus, även om det är tjejerna som står för den största ökningen. Vejpning har däremot blivit vanligare bland tjejer än killar, både i nian och i tvåan på gymnasiet.
– Det är allvarligt med tanke på vad vi vet om nikotin och graviditeter. Nikotin ackumuleras i fostervatten och för med sig risker för fostret. Jag är rädd att nikotinberoendet bland unga tjejer kommer bli ett stort problem för mödravården framöver, säger Magnus Lundbäck.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON BILD: MIKAEL SJÖBERG, DANDERYDS SJUKHUS
För tändernas alla skrymslen och vrår
Studier visar att en tandborste kan ta bort cirka 60% av placket 1, för resterande 40% behövs mellanrumsrengöring. TePe har produkter för tändernas alla vrår, dit tandborsten inte når. De är utvecklade i samarbete med tandvårdsprofessionen, för att säkerställa bästa funktion och kvalitet – in i minsta detalj.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
1. Slot DE, et al. The efficacy of manual toothbrushes following a brushing exercise: a systematic review. Int J Dent Hyg. 2012 Aug;10(3):187-97.
En personcentrerad och teoribaserad intervention
för att stärka ungdomars motivation till goda munhygienvanor
I maj 2024 försvarade Sandra Lod Dimenäs, Odont. dr., leg. tandhygienist, sin avhandling med titeln »Behavioral Intervention for Improved Oral Hygiene in Adolescents – A Person-Centered and Theory-Based Approach«. Med avstamp i en klinisk fältstudie i allmäntandvården har aktuell avhandling testat om en personcentrerad intervention, baserad på hälsopsykologiska teorier om beteende, kan stärka ungdomars motivation till goda munhygienvanor.
Bakgrund
Svenska ungdomar har bristande munhygien och hög grad av gingivit trots tandvårdens fokus på förebyggande av orala sjukdomar. Registerbaserade data från SKaPa indikerar också att svårighetsgraden och utbredningen av parodontal sjukdom ökar och särskilt hos unga vuxna i Sverige. Obehandlad gingivit kan utvecklas till parodontit, vilket är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna och kan ses som ett folkhälsoproblem. God munhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga parodontal sjukdomsutveckling. Det finns därför ett behov av att utveckla effektiva interventioner som kan hantera komplexiteten kopplad till beteende och beteendeförändring. Interventioner som baseras på hälsopsykologi och där tandvårdspersonal använder en personcentrerad kommunikationsmetod kan främja beteende relaterat munhygien hos vuxna med parodontit. Kan en sådan intervention vara mer effektiv än konventionell information/instruktion hos ungdomar i behov av förbättrad
munhygien? Syftet med avhandlingen var att bidra med kunskap för utveckling av interventioner för att stärka ungdomars motivation till goda munhygienvanor och därmed främja parodontal hälsa. Avhandlingen baseras på fyra delarbeten.
delarbete i & ii baserades på en randomiserad klinisk fältstudie som genomfördes på 17 folktandvårdskliniker i Västra Götalandsregionen för att testa effekten av personcentrerad och teoribaserad intervention jämfört med konventionell information/instruktion för förbättrad munhygien. Behandlingarna genomfördes av 30 tandhygienister som randomiserades till test- eller kontrollgrupp och 312 ungdomar rekryterades. Båda grupperna hade uppföljning vid 6 och 18 månader.
Personcentrerad och teoribaserad beteendeintervention (test) Testinterventionen baserades på social kognitiv teori och inkluderade beteendeförändringsteknikerna: personlig målsättning för mun -
hälsa och munhygien, planering och självmonitorering av beteende. Tandhygienisterna använde en personcentrerad och samarbetsinriktad kommunikationsmetod, som inspirerats av motiverande samtal, med fokus på ungdomens delaktighet och uppmuntran till att ta egna hälsosamma beslut. Den initiala interventionsfasen inkluderade tre besök under 10–12 veckor.
Konventionell information/instruktion (kontroll)
Kontrollinterventionen planerades av tandhygienisterna själva och skulle spegla det som ungdomar med bristande munhygien vanligtvis blir erbjudna i tandvården.
Vid 6 månader visade resultaten att testgruppen hade signifikant lägre nivåer av plack (32 % vs 43 %) och gingivit/blödning (20 % vs 26 %) jämfört med kontrollgruppen. Båda grupperna förändrades i positiv riktning, men testgruppen förändrades signifikant mer (-27 % vs -18 % för plack och -20 % vs -11% för blödning). Ungdomarna i testgruppen använde även
munhygienhjälpmedel mer frekvent än kontrollgruppen vid 6 månader (delarbete I). Resultaten visade även att testgruppen var signifikant mer nöjda med kommunikationen de haft med tandhygienisten och den utbildning de fått jämfört med kontrollgruppen vid 6 månader. Dessutom ansåg en signifikant högre andel av ungdomarna i testgruppen sig vara mycket mer noggranna med sin munhygien efter behandlingen och ansåg sig ha signifikant högre tilltro till att kunna bibehålla friska förhållanden (delarbete II).
delarbete iii & iv baserades på två intervjustudier med kvalitativ ansats. Totalt intervjuades 19 ungdomar från testgruppen om deras erfarenheter av den personcentrerade och teoribaserade interventionen (delarbete III). I delarbete IV intervjuades 13 tandhygienister om deras syn på att behandla ungdomar enligt testinterventionen och deras uppfattning om professionella och organisatoriska faktorer att beakta vid implementering av sådan intervention i den kliniska vardagen.
resultat från delarbete iii gav förståelse för att beteendeförändring mot förbättrad munhälsa upplevdes som en utmanande resa och belyste vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i behandling. Ungdomarna uppskattade de täta besöken i början av behandlingen där en god relation hade skapats med tandhygienisten, vilket gav förutsättningar för en beteendeförändring. Personlig insikt kring vikten av förbättrad munhygien och att själva få planera och monitorera sitt beteende, med guidning från tandhygienisten, ansågs också som viktigt för beteendeförändring. I intervjuerna framkom även behovet av påminnelser och stöd efter behandlingen för att inte falla tillbaka i gamla rutiner. Delarbete IV belyste att arbetet med testinterventionen hade medfört ett förändrat professionellt förhållningssätt, från att vara individuella experter till att
uppmuntra partnerskap, vilket hade varit utmanande men samtidigt ett roligare sätt att arbeta på. Förutsättningar för att implementera testinterventionen i daglig praxis var tillräckligt med kunskap och färdigheter, eget intresse och vilja till förändring samt en stödjande arbetsmiljö, medan tidsåtgången i relation till ekonomiska krav ansågs som hinder.
Slutsats och praktisk tillämpning
Att som tandvårdspersonal använda en personcentrerad och teoribaserad intervention kan mer effektivt förbättra munhygienen hos ungdomar jämfört med konventionella rutiner. Resultaten tyder på att en sådan intervention är mer fördelaktig för den unga patienten, men för vidmakthållande av goda munhygienvanor så finns individuella behov av påminnelser och fortsatt stöd. Resultaten bidrar med kunskap kring fortsatt utveckling av ett personcentrerat och teoribaserat förhållningssätt i behandling, men även med kunskap kring olika förutsättningar och hinder för att implementera ett sådant arbetssätt i den kliniska vardagen. Resultaten kan även gagna andra områden, utöver tandvård, som strävar efter att stärka motivation till beteendeförändring för att främja hälsa.
sandra lod dimenäs
För att läsa avhandlingen se: http:// hdl.handle.net/2077/79712
delarbete i : Dimenäs SL, Jönsson B, Andersson JS, Lundgren J, Petzold M, Abrahamsson I & Abrahamsson KH. (2022). A person-centred, theory-based, behavioural intervention programme for improved oral hygiene in adolescents: A randomized clinical field study. Journal of Clinical Periodontology, 49, 378-387.
delarbete ii : Dimenäs SL, Andersson JS, Jönsson B, Lundgren J, Petzold M, Östberg A-L & Abrahamsson KH. (2024). Adolescents’ self-reported experiences following a person-centred, theory-based educational intervention versus conventional education for improved oral hygiene: Analysis of secondary outcomes of a randomized field study. Journal of Clinical Periodontology, 51, 63-73
delarbete iii : Dimenäs SL, Östberg A-L, Lundin M, Lundgren J & Abrahamsson KH. (2022). Adolescents' experiences of a theorybased behavioural intervention for improved oral hygiene: A qualitative interview study. International Journal of Dental Hygiene, 20, 609619.
delarbete iv : Dimenäs SL, Jönsson B, Lundin M, Lundgren J, Abrahamsson KH. (2024). Changing from disease-centred to person-centred - Swedish dental hygienists’ views on a theory-based behavioural intervention for improved oral hygiene among adolescents. International Journal of Dental Hygiene, 22: 971-981.
författare
Sandra Lod Dimenäs
Odont. dr., leg. tandhygienist
Avdelningen för Parodontologi
Institutionen för Odontologi
Sahlgrenska Akademin
Göteborgs Universitet
Box 450, 405 30 Göteborg sandra.lod.dimenas@gu.se
Börjar REPARERA ilande tänder inom MINUTER
32 % effektivare rengöring** , samtidigt skonsam mot emaljen.
Kliniskt bevisad långvarig lindring av ilningar.***
Det finns en stark koppling mellan munhälsa och allmänhälsa där god munhälsa i hög utsträckning bidrar till god allmänhälsa och till allmänt välbefinnande. Risken för framför allt karies, men även för parodontit, ökar vid Parkinsons sjukdom (PS) varför det är av största vikt att ett gott samarbete mellan sjukvård och tandvård etableras tidigt i patientens sjukdom så att god munhälsa kan säkerställas.
Negativ påverkan i munnen av PS PS är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen och, på grund av förändringar i befolkningspyramiden, en av de neurologiska sjukdomar som ökar mest. Många sjukdomsrelaterade faktorer är viktiga för munhälsan, såsom handmotorik, oral motorik, sväljningsfrekvens, nedsatt exekutiv förmåga, försämrad salivkvalitet och salivproduktion, men också ett ofta rapporterat ökat sötsug. Munhälsa har nyligen föreslagits ingå i en av fem »vitalparametrar« för uppföljning och behandling av PS.
Samband mellan PS och karies respektive parodontala sjukdomar Det vetenskapliga stödet för att karies är ett problem vid PS är stort och över hundratals studier visar på fler karierade och fyllda tänder och tandytor, fler aktiva kariesskador och fler extraherade tänder.
Salivsekretionen är ofta nedsatt och många patienter, ända upp till 60 procent, upplever subjektiv muntorrhet. Nedsatt oral clearance påverkas av en rad faktorer, såsom läpparnas, kindernas och tungans rörelser samt av salivens sekre -
tionshastighet, som alla påverkas negativt vid PS.
Flera studier visar att det råder ett samband mellan parodontit och PS, sambandet är dock inte klarlagt i detalj. Allmänt råder uppfattningen att båda sjukdomarna ger en ökad låggradig systemisk inflammation, vilket skulle kunna påverka sjukdomarnas utveckling.
Samverkan mellan sjukvården och tandvården och tandvårdsbidrag
Läkare som diagnostiserar PS bör ha munhälsa i åtanke och som rutin remittera till tandvårdsklinik. På motsvarande sätt är det värdefullt att tandvården informerar den läkare som behandlar patienten
om det framkommer att patienten har svårt att upprätthålla god munhälsa. Personer med PS kan vara berättigade till F2-tandvård eller särskilt tandvårdsbidrag och förutsättningarna framgår av tabell 1.
Preventionsstrategier för god munhälsa
Tandvårdens uppgift när det gäller val av preventionsinsatser är att i dialog med patienten stärka befintliga goda vanor och ändra mindre goda vanor, att informera, instruera och följa upp att patienten behärskar rutiner avseende god kostordning, effektiv munhygien och adekvat fluoridtillförsel samt att vid kontinuerliga besök
Tabell 1. F2-tandvård och särskilt tandvårdsbidrag (STB)
Aspekt F2-tandvård Särskilt tandvårdsbidrag (STB)
Berättigad till bidrag
Ansökningsprocess
Patient med långvarig PS och allvarliga munhälsoproblem
Läkaren bedömer patientens tillstånd och fyller i ett särskilt läkarintyg från Socialstyrelsen
Beslut Regionen utfärdar ett intyg om F2-tandvård efter godkänt läkarintyg
Omfattning av vård
Högkostnadsskydd för hälso-sjukvård
Undersökning, behandling och förebyggande åtgärder
Ja
Bidrag Ingår i högkostnadsskyddet
Patient med PS och med muntorrhet på grund av sjukdom och/eller medicinering
Tandläkare eller tandhygienist bedömer tandvårdsbehov och ansöker hos Försäkringskassan efter att patientens läkare utfärdat ett intyg som stärker sjukdom och medicinering
Försäkringskassan beslutar
Förebyggande åtgärder för att undvika munsjukdom
Nej
600 kr per halvår
på tandvårdsklinik ge råd och stöttning och fluoridlackning. Faktaruta 1 visar på god tandkrämsteknik enligt 3x2-metoden. En eltandborste är att föredra framför en konventionell då vid PS finns svårighet att upprätthålla växelvisa rörelser. Om patientens dominanta hand är svårt påverkad kan det vara bra att träna upp förmågan att borsta med ickedominant hand och för att öka precisionen i tandborstningen kan armbågen stöttas på ett fast underlag. Övriga tips i behandlingsstolen framgår av faktaruta 2.
denna översiktsartikel kan läsas i sin helhet i Tandläkartidningen nr 8, 2024. Ulla Moberg Sköld, tdl, docent i kariologi, Sahlgrenska akademin, Göteborg, e-post: ulla. mobergskold@gmail.com, Filip Bergquist, Björn Klinge, Malin Stensson och Dowen Birkhed. Parkinsons sjukdom - så säkerställs god munhälsa. Tandläkartidningen 2024; 116 (8): 52–8.
Fakta 1. God tandkrämsteknik enligt 3 x 2-metoden
• Borsta tänderna med mild fluoridtandkräm minst 2 gånger per dag – på morgonen efter frukost och det sista innan läggdags.
• Använd minst 2 cm tandkräm utefter hela tandborstens längd.
• Lägg på tandkräm 2 gånger på eltandborste.
• Fördela tandkrämen runt i munnen med tungan.
• Borsta i minst 2 minuter.
• Borsta inte under rinnande vatten.
• Avsluta med att skölja med 0,2 procent NaF-lösning i 20 sekunder.
• Behandlingstid när patientens medicin fungerar som bäst.
• Korta behandlingspass.
• Lugn miljö för att minimera stress och smärta som kan öka tremor.
• Bekväm sittställning i behandlingsstolen för att förhindra att patienten sätter i halsen.
• Hjälpmedel som Tumlekudde, bitkloss, munvinkelhållare och specialspegel.
• Lustgas kan underlätta behandling och minska tremor.
• Efter behandling bör patienten resa sig i lugn och ro för att undvika yrsel och blodtrycksfall.
Bitkloss, munvinkelhållare och specialspegel kan vara bra hjälpmedel. foto : malin stensson
Tumlekudde bidrar till en bekväm och stabil ställning i behandlingsstolen. foto : ftv västra götaland
ULLA MOBERG SKÖLD
Fakta 2. Att tänka på i kliniken
Stora brister vid estetisk behandling
inspektionen för vård och omsorg, IVO, har sett över verksamheter som utför estetiska behandlingar i form av kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Många visar omfattande och utbredda brister och patientsäkerhetsrisker. Dessutom upptäcktes ett större antal oseriösa aktörer som systematiskt bedriver verksamheter i strid med lagstiftningen och som i många fall har lett till allvarliga vårdskador, vid enstaka tillfällen även dödsfall. Den vanligaste bristen är att olegitimerad personal utför estetiska injektionsbehandlingar och att relevant kompetens för vissa estetiska behandlingar saknas. Tillsynen har lett till mer än 180 tillsynsbeslut och ungefär 40 åtalsanmälningar. IVO har även förbjudit de mest patientfarliga verksamheterna och ett antal aktörer har tvingats avveckla sina verksamheter. Lagstiftningen följs just nu upp. källa : ivo
Tandvård och
munhälsa
Granskning av statens insatser för en god tandhälsa
riksrevisionen har inlett en granskning av statens insatser för en god tandhälsa. Det övergripande målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Det statliga tandvårdsstödet uppgår till cirka 7,3 miljarder kronor (2023) och utgörs av högkostnadsskyddet, det allmänna tandvårdsbidraget och det särskilda tandvårdsbidraget. Riksrevisionen avser att granska om statens insatser inom tandvårdsområdet är effektiva. Granskningen handlar om tandvårdsstöden, TLV:s tandvårdsuppdrag och myndigheternas information till patienter och vårdgivare om tandvårdsstöden och priser.
riksrevisionen har nu bjudit in Sveriges Tandhygienistförening till ett digitalt möte för att få föreningens syn och tankar på tandvården och statens insatser.
för dementa lyfts fram i ny strategi
regeringen avser att besluta om en utvecklad nationell demensstrategi för att stärka vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. Varje dag räknas: Nationell demensstrategi 2025–2028 pekar på flera utvecklingsområden och kommer omfatta både hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst.
i strategin har regeringen lagt större vikt vid tandvård och munhälsa än i den tidigare.
– Det är väldigt glädjande att den utvecklade nationella demensstrategin har ett tydligt mål mot förebyggande insatser och att tandvården omfattas. Tandvårdens insatser är viktiga för munhälsans betydelse för allmänhälsan och inte minst för livskvaliteten för
personer med demenssjukdom, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, STHF.
bland nyheterna finns en bestämd tidsram, tydliga mål för att underlätta uppföljning och flera nya områden som hälso- och sjukvården, tandvården och det förebyggande arbetet. Regeringen avser dessutom att fatta beslut om ett flertal uppdrag och bidrag för att stödja implementering, uppföljning och utveckling av strategin samt vården och omsorgen av personer med en demenssjukdom.
– Alltför länge har demensvården varit fokuserad på omvårdnad. Med den utvecklade strategin sätter vi nu tydliga mål inom utvecklingsområden som rör
Varje dag räknas: Nationell demensstrategi 2025–2028
förebyggande insatser, diagnosticering och behovsanpassad hälsooch sjukvård. Strategin betonar även särskilt ett utvecklat stöd till anhöriga, säger socialminister Jakob Forssmed.
källa : regeringskansliet
TANDHYGIE NI S T -
DAGARNA MALMÖMÄSSAN I MALMÖ 2025
27–29 APRIL
TEMA: PARODONTIT, KARIES OCH EROSIONER – vad är nytt?
platser kvar – välkommen med din anmälan på 2025.tandhygienistdagarna.se
FLUX INTRODUCERAR
En flytt till Sverige och en flaska gjord av 100% återvunnen plast
Hållbarhet i fokus!
Flux flyttar hem. Från och med nu produceras all Flux Fluoridskölj i hjärtat av Dalarna*. Även flaska, kork, etikett, doseringspump och kartong kommer från svenska tillverkare. Detta innebär kortare sträckor mellan fabrik och butik och en minskning på hela 60% av koldioxidutsläppen från transporter. Ytterligare nyhet är att flaskorna nu är gjorda av 100% PCR, dvs återvunnen plast. Detta medför att vi minskar koldioxidutsläppen från flaskan med 30% jämfört med tidigare. De nya produkterna kommer att fasas in från slutet av 2024 och sedan löpandes.
Vi hoppas att ni ska tycka om Flux förbättrade miljöprofil lika mycket som vi gör. Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
*Tidigare tillverkning i Danmark
Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag.
Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.
Smärta efter rotfyllning
varje år rotfylls runt 200 000 tänder i Sverige. Flertalet patienter blir smärtfria kort efter behandlingen, men för vissa kvarstår besvären.
– Jag har velat beskriva hur stort det här problemet är, hur ont patienterna har och hur det påverkar dem i vardagen. Vi har tidigare inte haft tillräcklig kunskap om hur det ser ut för patienter inom allmäntandvården med smärta i rotfyllda tänder, säger Jakob Jonsson Sjögren som doktorerat vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.
jakob jonsson sjögren är verksam som allmäntandläkare i Folktandvården Region Örebro län. I sin
avhandling har han bland annat utgått ifrån en datainsamling med patienter som kallades till undersökning av allmäntandvården i Örebro län under april 2015.
den vanligaste orsaken till patienternas problem visade sig vara apikal parodontit men för en liten del, runt 10 procent, kunde man inte hitta någon tydlig orsak till smärtan.
– Ett intressant fynd var att patienterna hade ungefär samma symptom oavsett om de hade en inflammation eller inte. Det fanns
Tandvårdsbesöken minskar
färre besöker tandläkaren och det finns stora socioekonomiska skillnader i tandhälsa, visar ny statistik från Socialstyrelsen. En undersökning från Novus pekar på att 1 miljon svenskar inte har råd att gå till tandvården. Inom tandvårdsstödet 2022 fick cirka 3,9 miljoner vuxna tandvård. Det är den näst lägsta noteringen sedan 2009, efter pandemiåret 2020.
Tandvårdsbesöken har stadigt minskat i alla åldersgrupper förutom 85+ där de ökade något. I åldersgruppen 24-34 har besöken minskat med 15 procent bland kvinnor och drygt 16 procent bland män sedan 2018. En orsak kan vara att tandhälsan har förbättrats och bäst tandhälsa har yngre med eftergymnasial utbildning.
tandhälsan och tandläkarbesöken skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå. Av den högutbildade befolkningen har 70 procent gjort en tandundersökning de senaste tre åren, mot 49 procent av de med endast förgymnasial utbildning.
samtidigt är andelen som endast gjort akuta tandläkarbesök dubbelt så hög bland de med endast förgymnasial utbildning jämfört med de högutbildade, 12,3 procent respektive 6,1 procent. Undersökningen från Novus, som gjorts på uppdrag av Tandläkarförbundet, visar att 1 miljon svenskar inte har råd att gå till tandvården. Fyra av tio av de som inte har råd uppger att de inte kunnat prioritera tandvård på fyra år eller längre.
källa : socialstyrelsen, dagens arena
stora likheter mellan grupperna, vilket antyder att det kan vara svårt att skilja mellan olika smärtursprung. – Baserat på våra slutsatser är det rimligt att man letar efter tecken på apikal parodontit när man undersöker smärtsamma rotfyllda tänder. Men det innebär också att man ska vara beredd på att hitta andra orsaker till smärtan i de fall som behöver undersökas vidare, säger Jakob Jonsson Sjögren.
källa : malmö universitet
Gemensamt svar från tandvården
samtliga föreningar som organiserar tandvårdspersonal samt branschorganisationen för privattandvården har lämnat ett gemensamt yttrande till regeringen på förslaget Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården. I yttrandet lyfter man bland annat vikten av att även inkludera sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser i Tiotandvårdsreformen under förutsättning att fri prissättning fortsatt råder. Vad gäller glesbygdstillägget anser organisationerna att det borde finnas bättre sätt att skapa bra arbetsplatser runtom i landet som patienterna kan ha god tillit till och som kan locka tandvårdspersonal. logga in och läs hela remissyttrandet på webben. Där hittar du även STHF:s egna remissvar på förslaget om Tiotandvård.
Digitalt kunskapsmaterial om
din arbetsmiljö
läste du artikeln i TandhygienistTidningen nr 5.2024, om det digitala kunskapsmaterial som Prevent tog fram om arbetsmiljön i tandvården? Nu är materialet klart och finns att ladda ned på prevent.se/tandvard. Där finns filmer, fakta och diskussionsfrågor om arbetsmiljöarbetet, trivsel, ergonomi, stickande och skärande verktyg, kemiska risker och personlig skyddsutrustning. Materialet är resultatet av ett uppdrag Prevent fick av Almega, SRAT, Unionen och Tjänstetandläkarna tillsammans.
Ny rapport om vitt snus
visir (vi som inte röker ) har nyligen publicerat en rapport om konsekvenserna av det vita snuset. Den visar att unga börjar röka tobakscigaretter efter att vitt snus har gjort dem nikotinberoende. Den mångåriga positiva trenden där allt färre barn och ungdomar börjat röka är nu bruten och ersatts av en negativ utveckling där allt fler unga börjar röka. Detta efter att ha börjat med vitt snus och sedan fastnat i nikotinberoende. Läs rapporten på VISIR:s webb: visominteroker.se
GAPA vill trygga munhälsan hos äldre
sverige har strukturer som skulle kunna vidareutvecklas för att bli en internationell förebild för att trygga äldres munhälsa. Det nya GAPA-projektet vid Karlstads universitet vill skapa en personcentrerad och teambaserad vårdmodell som förbättrar samordningen mellan tandvård och omsorg. – Målet är att höja äldres livskvalitet genom bättre munhälsa, säger Ulrika Lindmark, professor i Oral hälsa och projektledare. Samskapande med äldre, anhöriga och vårdpersonal står i centrum för att säkerställa att modellen möter verkliga behov.
i sverige finns subventionerad tandvård, munhälsoscreening i hemmet och gemensam dokumentation mellan tandvård och omsorg. Trots detta visar forskning att dagens modell inte ger tillräckliga re -
sultat för att förbättra munhälsan hos äldre.
Genom att utveckla en sammanhållen vårdmodell där personcentrering är i fokus hoppas forskarna överbrygga barriärer mellan olika journalsystem, finansieringsmodeller och yrkesroller.
projektet gapa har som mål att utvärdera en ny arbetsmodell som kombinerar personcentrerad vård, teambaserat samarbete och en
gemensam digital plattform för dokumentation och kommunikation. Idén har formats av tidigare projekt, såsom TAIK (Tandhygienist i kommunal verksamhet) i Västra Götalandsregionen. En central del är att äldre personer, närstående och yrkesutövare aktivt deltar i både utvecklingen och utvärderingen av modellen. Genom att inkludera alla berörda parter kan lösningen motsvara behoven och får brett stöd. Bland annat testas den digitala plattformen och olika insatser anpassas utifrån den feedback som samlas in.
– Den äldre personens preferenser ska styra vårdplaneringen och leda till individanpassade insatser, säger Ulrika Lindmark.
källa : karlstads universitet
STHF stödjer inte förslag om behörighetsreglering
socialstyrelsen har sett över sina föreskrifter kring delegering av arbetsuppgifter inom hälsooch sjukvård och tandvård samt gjort förslag på nya föreskrifter för behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i tandvården. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, har fått förslaget på remiss och svarat Socialstyrelsen i december. STHF stödjer inte förslaget utifrån flera aspekter.
STHF menar att när regleringen inte överensstämmer med formell kompetens förloras möjligheten till arbetsfördelning och att arbeta i te -
am, vilket kan försvåra en effektiv arbetsfördelning och ett effektivt arbetssätt. En begränsning av vem som får göra vad i tandvården som inte överensstämmer med den formella kompetensen inskränker i yrkesutövningen, vilket också kan medföra ökade kostnader för verksamheten på grund av minskad möjlighet till arbetsfördelning. Tandvårdens arbetssätt behöver vara resurseffektivt och ändamålsenligt. STHF förde även fram att man ser en ökad brist idag på legitimerad personal, vilket riskerar att förvärras genom förslaget och med
Chefsrådets träffar under året
här kommer datum för de träffar STHF:s Chefsråd planerar att hålla under 2025. Boka gärna in i era kalendrar redan nu så ni har möjlighet att delta. Inför varje träff kommer vi skicka ut en påminnelse med datum och information om vilka frågor som ni vill diskutera på kommande träff.
planerade träffar 2025 : Torsdag 20 februari kl. 15-16. Onsdag 23 april kl. 15-16. Torsdag 12 juni kl. 15-16. Onsdag 10 september kl. 15-16. Torsdag 20 november kl. 15-16.
det en minskad tillgänglighet till tandvård.
STHF visade även på de nationella examensmålen som finns för tandhygienistutbildningen samt att legitimationen markerar yrkesutövarens självständiga ansvar för den vård som utförs och att veta vad man har formell kompetens att utföra. Formell vidareutbildning från högskola eller universitet genomförd efter grundutbildningen, är viktig att beakta.
Läs mer om detaljerna i remis ssvaret på webben, tandhygienistforening.se.
Välkomna till Barntandvårdsdagarna 2025
Vägar till framgång
Tandhygienist sökes till
privat klinik i Karlshamn
Vi söker en tandhygienist till Tandläkare Sara Lovén i Karlshamn på grund av en pensionsavgång. Skicka CV till saraloven@gmail.com om du har frågor och är sugen på nya äventyr.
Hälsningar, Team Sara Lovén
18-19 september Örebro
För mer information, se: www.spf.nu
Guide vid smärta i käke och ansikte
ungefär en av tio vuxna svenskar lider av långvarig ansiktssmärta, och problemen är vanligast hos kvinnor. Kronisk ansiktssmärta kan vara svår att upptäcka och många förblir obehandlade.
Nu har en grupp forskare vid Odontologiska fakulteten i Malmö tagit fram internationella riktlinjer för att hjälpa allmäntandläkare att ta hand om patientgruppen.
– Vi vet utifrån ett flertal studier att patienter med svår ansiktssmärta inte får den behandling de borde. Det finns en stor underdiagnostik och underbehandling. En anledning är att vårdgivare upplever osäkerhet kring hur de ska omhändertas, säger Birgitta Häggman-Henrikson, övertandläkare och professor i bettfysiologi vid Malmö universitet.
Riktlinjerna har tagits fram i samarbete med konsortiet INfORM, International Network for Orofacial pain and Related disorders Methodology och har precis publicerats i en vetenskaplig artikel.
Artikeln innehåller tio nyckelpunkter, tänkta som en övergripande guide, som ska hjälpa allmäntandläkare att ta hand om patienter med smärta i käkar och ansikte.
– Viktigast är att utgå från ett patientperspektiv; att undvika föråldrade invasiva ingrepp och istället hjälpa patienter med effektiva verktyg för egenvård.
Fakulteten har tidigare medverkat i att ta fram och implementera en enkel screeningmodell och diagnostisk metod som gör det lättare att fånga upp patienter med käk- och ansiktssmärta. Modellen
är idag implementerad i allmäntandvården i ett flertal svenska regioner.
källa : malmö universitet
Tänker du på din arbetsmiljö?
Upptäck Prevents kostnadsfria material om ergonomi och arbetsmiljöfrågor, speciellt framtaget för dig inom tandvården.
Våra filmer och texter ger dig praktiska tips för att förbättra din arbetsdag.
Materialet är framtaget av fack och arbetsgivare i samverkan.
Besök prevent.se/tandvard eller scanna QR-koden
birgitta häggmanhenrikson
Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® munskölj!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® munskölj rekommenderas av Tom Guan, specialist i parodontologi.
“Jag har lång erfarenhet av att jobba med hela GUM® PAROEX® klorhexidinserie. Jag rekommenderar alltid mina patienter att skölja munnen med klorhexidin efter tandoperation för att optimera läkningen. Jag tycker att den goda smaken i PAROEX® klorhexidinserien verkligen ökar följsamheten hos mina patienter.”
NY förpackning, förbättrad formula, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® munskölj!
Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20
JENNY BJÖRKÉN
Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
den 9 januari träffade Fouzieh Eliassy och Ulrika Lindmark, ledamot i STHF:s styrelse, Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson och Mariana Näslund
Blixt, CDO samt Peter Lundholm, odontologisk sakkunnig. Det blev ett bra samtal om tandhygienistens roll för en god och jämlik munhälsa.
Möte med politiker
den 14 januari träffade STHF
Anders W Jonsson (C) riksdagsledamot, för en dialog om tandhygienistens roll för en jämlik munhälsa och vikten av tandhygienisters fort- och vidareutbildning. STHF representerades av Fouzieh Eliassy, ordförande Sveriges Tandhygienistförening och Zaruhi Hällqvist Grigorian, ordförande i lokalföreningen Stockholm för STHF.
Lena Munck Kommunikatör, projektledare och redaktör
Var jobbar du och vilken roll har du där?
Jag arbetar med kommunikationen inom STHF – alltifrån medlemsbrev, webb och sociala kanaler till projektledning av TandhygienistDagarna och redaktör för tidningen.
Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF?
Jag tycker att det är kul och meningsfullt att arbeta med era frågor och att kunna stödja en profession inom vården, mitt bidrag till samhällsnyttan. Jag känner att det är en stor ära att få leda arbetet med TandhygienistDagarna och TandhygienistTidningen då de är två centrala aktiviteter som STHF satsar på för sina medlemmar. För mig handlar det om att ha nyhetsnäsa och en ständigt pågående omvärldsbevakning samt kreativ spaning efter intressanta och givande ämnen att lyfta, både i tidningen och på kursdagarna. Med ett välutvecklat nätverk inom tandhygienistkåren men även utanför lyckas vi få ihop både tidningar och kursdagar med uppskattat innehåll.
Vilken bakgrund har du?
Jag är utbildad kommunikatör från Högskolan i Jönköping. Efter min examen på 90-talet har jag jobbat med marknadskommunikation i företag, information inom statlig myndighet och många år på Sveriges Tandläkarförbund som kommunikationsansvarig. Där arbetade jag bland annat med oral hälsa-frågor och hade en del samarbeten med Sveriges Tandhygienistförening och andra organisationer, bland annat i projekten Nationella munhälsodagen och handlingsprogrammet för sköra äldres munhälsa, "Munnen är allas ansvar".
Vad gör du när du inte jobbar?
Jag sjunger i kör, går i skogen, läser och umgås med familj och vänner.
Tandhygienisters livslön
i slutet av november släppte Saco en uppdaterad rapport om livslöner. Livslöner är ett begrepp som avser att mäta huruvida en högskoleutbildning är lönsam jämfört med en gymnasial utbildning. Livslönerna inkluderar olika typer av arbetsrelaterade inkomster som sammanräknas över hela livet, såsom studiemedel, lön och pension. De tar dessutom hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet och inkomstskatt. Dessa livslöner jämförs med motsvarande beräkningar för personer som börjat arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. På så vis går det att beräkna den privatekonomiska lönsamheten av att studera en viss högskoleutbildning.
ett av de yrken som belyses i rapporten är tandhygienister. Som nämnts är Sacos rapport en uppföljning från tidigare livslönerapporter. Precis som tidigare rapport visar denna en negativ avkastning för tandhygienister jämfört med gymnasieutbildade. En tandhygienist tjänar i genomsnitt in 24,7 miljoner kronor i bruttolön under sin karriär, vilket är 8 procent mindre än kontrollgruppen. Vad skulle då krävas för att tandhygienistutbildningen skulle löna sig? Ett sätt skulle kunna vara en bruttolöneökning på 8,9 procent. Ett annat sätt skulle vara att kollektivet arbetar längre tid, i det här fallet till 69 år.
Det är förstås mycket problematiskt att tandhygienistutbildningen – tillsammans med andra välfärdsyrken – inte är lönsam idag. Det rimligaste sättet att motverka detta är förstås genom lönehöjningar och skulle troligtvis minska bristen av tandhygienister.
Värt att ha i åtanke är att detta är på en aggregerad nivå och att det kan finnas viktiga individuella skillnader som förändrar den enskildas livslön. Samtidigt är det här ett viktigt perspektiv för er tandhygienister att känna till och ha i åtanke. Vi behöver gemensamt arbeta för att motverka den här situationen. Genom opinionsbildning, stärkandet av våra duktiga förtroendevalda och professionsutveckling driver SRAT och STHF på för snabbare löneutveckling. Tyvärr är det så att lojalitet sällan lönar sig på arbetsmarknaden och i tider av tandhygienistbrist kan det löna sig mycket väl att vara aktiv på arbetsmarknaden. Den enskilde kan se om sitt eget hus genom att se om kliniken längre ned på gatan kan erbjuda dig högre lön och bättre villkor. Därtill, om man arbetar utan kollektivavtal, ska man söka sig till arbetsgivare med kollektivavtal för att få en bra tjänstepension och rätt till andra ersättningar som förstås har en direkt inverkan på livslönen.
även om dagens tandhygienistutbildning är olönsam har gemensamma ansträngningar och en brist på tandhygienister ändå satt sina spår. Vid Sacos tidigare rapport om livslöner 2020 krävdes en höjning av tandhygienistens bruttolön på 12,4 procent mot 2024 års behov på 8,9 procent. På några få år har tandhygienisterna knappat in ett stort löneutrymme på svensk arbetsmarknad. Om vi fortsätter driva på för ökade löner på samtliga nivåer med alla våra olika verktyg så hoppas vi att framtida rapporter målar en mycket ljusare bild.
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Internationellt:
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
BIT IHOP var rätt svar på krysset i nr 6. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Ramona Wieland, Ängelholm och Christina Blomgren, Ljungskile. GRATTIS!
NYA KRYSSET. Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-13) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 26 mars 2025 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 22 april och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!
ÖTRAKT GRÄNSFALL
TOM OCH LOTT
PÅ GLADA GRISAR
PATOS
UTVANDRINGSORT
SKOGSFÅGLAR DRIVMEDEL
ÄR FRÄMLINGAR
PJÄS AVICII
BLIR REVYPUBLIK
U-SVÄNG
SKARE FÅ TAG I DNA
KONSTGENRE KONTAKTA
UNG MAN
KORT KANSKE
KLÄMDE PLAGG
ÖGONBESVÄR SÅSDANSEN
DOPNING STORA PÅ KARTAN
ÅDER
SAGOVÄSEN
MEDDELANDE
MOT POLEN
SLÅ TILL STENHÅRT
KAN OST VARA
BLIVIT SMÖRJD
FÖRST I FORMEL
ÖPPEN
KRÄM SLITEN
VEMS BROR ÄR MARIO?
ÅRSRIK MARKBUNDEN FÅGEL
JOHN, AM. LÅTSKRIVARE ALLDELES
NATTAKTIV FÅGEL LÄRDOM TUNG OVANA
FÖR DE RIKTIGT DÅLIGA EN AV DE SOM LEVER I EN KUPA
HURSA? FLINAT
ÄR DEN RAKA VÄGEN OCH NU PÅ
GÖR TULLEN
POLLENSJUKA
UPPRÄKNING AV VERBFORMER ELLER RÖD TRÅD
PÅ ROS BALJA
FRÅNSLAGEN
INSEKTSFISK
KAN FÅS UR FALL !
Jessica Friberg
Titiya Lepon Jeannine Ntakarutimana
Många har en ökad risk för karies – utan att ens vara medvetna om det!
Informera och förklara för dem om deras riskprofil. Och överväg Duraphat® som en del av kariesbehandlingen
Referenser: 1. Marinho VCC el al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 2. Ekstrand KR et al. Caries Res 2015;49(5):489-498 3. Baysan et al. Caries Res 2001;35:41-46 4. Ekstrand KR et al.Caries Res. 2013;47 (5):391-8 5. Schirmeister
JF et al. Am J Dent 2007;20(4):212-216
Information om förskrivning
Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Ska endast användas av patienter som är 16 år eller äldre. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: På grund av det höga fluorinnehållet ska tandkrämen endast användas efter rekommendation av kvalificerad vårdpersonal, såsom tandläkare, farmaceut eller tandhygienist. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat som kan orsaka lokal irritation och spearmint-arom som kan orsaka allergiska reaktioner. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Sundkrogsgade 11, 1. sal, 2100 København Ø. Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt läkemedel. Förmån. 1 x 51 g tub Senaste översyn av produktresumé: 2024-05-24. För ytterligare information: www.fass.se. Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, ska ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Bör undvikas under graviditet. Det finns inte tillräckligt
Sveriges Tandhygienistförening
c/o SRAT, Box 1419
111 84 STOCKHOLM
#whnordic
wh.com
WP-64M Trippelseal
WP-64M Putsvinkelstycke
Specialpris i webshopen
Gäller till 16/3-25
Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien. 100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs
