TandhygienistTidningen 2.2024

Innovatör

Möt Charlotta

Streman som fann idén till digitalt stöd för patienter under behandling.

Trådlös polering med Proxeo Twist

Proxeo Twist

› Arbeta flexibelt utan kablar

› Enkel hastighetskontroll med trådlös fotkontroll

› Optimal hastighet för skonsam och effektiv polering/rengöring

› Mindre aerosol genom roterande polering

Måste provas!

Ring för demo!

Unik tätning - sitter i varje kopp! 100%

Screw-in für YOUNG

sid 4

Innehåll #2

– Vi behöver arbeta

tillsammans för bättre förutsättningar för tandvårdsutbildningarna

sid 10–13

Så kan robotarna platsa i tandvården Möt Sofia Thunberg som föreläser om vår relation till robotar.

sid 20–22

Att starta eget i Norrland

Elin Esbjörnsson tvekade aldrig när chansen dök upp.

sid 16–18

Inför producentavgift på sockersötad dryck Läs om ny handlingsplan för hälsosamma matvanor.

sid 24–25

Höga ambitioner i Sydafrika

Möt Andrea Bothma som valde tandhygienistyrket framför bokföring.

CHEFREDAKTÖR OCH

UTGIVARE

Sveriges Tandhygienistförening

Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.

Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA

3 500 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING

7 juni

PRENUMERERA

Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr

PRODUKTIONSANSVARIG

Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

ANSVARIG UTGIVARE

Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING

Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT

Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

Fyra varv klara med denna tidning har vår redaktion producerat fyra års utgåvor av TandhygienistTidningen. Det var precis i samband med pandemiutbrottet som vi gjorde första tidningen, nummer 2.2020. Som du kanske vet träffas ett redaktionsråd, utsett av STHF:s styrelse, regelbundet och har en rådgivande roll till redaktionen kring tidningens innehåll. STHF har en policy för tidningen som i korthet går ut på att den ska vara ett forum för reportage, diskussion och debatt i frågor som rör professionen i vid mening. Tidningen ska vara ett självklart yrkesforum för tandhygienister. Den ska spegla tandhygienisternas arbetssituation, dagens och framtidens utmaningar och möjligheter. Som redaktion följer vi utvecklingen inom tandvården. Vi försöker presentera ett så brett och varierat innehåll vi kan med mycket fokus på forskning och yrkesutveckling, men även fackliga frågor. Du som läsare är jätteviktig för oss. Skriv gärna ett mejl redan idag och berätta vad du är nyfiken på inom ditt yrke, vad du skulle vilja läsa mer om och vad du gärna läser mindre om. Det är dig vi skriver för – du som är medlem i Sveriges Tandhygienistförening.

vi hörs över mejlen ! redaktion@tandhygienistforening.se

LENA MUNCK / REDAKTÖR

TRYCK

Trycks av Ljungbergs

Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

STHF – EN DEL AV SRAT

Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.

Agera nu

Det nationella planeringsstödet 2024 från Socialstyrelsen visar fortsatt stor brist på tandhygienister runt om i landet. Samtidigt examineras det färre tandhygienister och utfärdas färre legitimationer.

STHF menar att kompetensförsörjningen är tydligt kopplad till hur framgångsrika vi kan bli i ambitionen att ge en kunskapsbaserad god och säker vård samt effektiva förebyggande insatser.

Vi i Sveriges Tandhygienistförening vill lyfta frågan vad bristen på tandhygienister i landet medför och vilka konsekvenser den får –både för munhälsan och i förlängningen för den allmänna hälsan.

STHF anser att för att hitta lösningar och vägar framåt måste alla, från regering och riksdag till enskilda arbetsgivare tillsammans med tandvårdens professioner, ta ett krafttag för att säkerställa kom -

petensförsörjningen inom tandvården. Vi behöver arbeta tillsammans för bättre förutsättningar för tandvårdsutbildningarna – de är nyckeln till framtidens kompetens.

Inom tandvårdens utbildningar av legitimerad personal råder det en betydande brist, främst på disputerade. Att säkerställa lärarkompetensen på lärosätena är en förutsättning för en fortsatt högkvalitativ och evidensbaserad utveckling av tandvården och munhälsoarbetet, samt för att upprätthålla intresset att utbilda sig och fortbilda sig inom odontologi och oral hälsa. Forskningsmedel och doktorandtjänster är avgörande för att säkerställa tillgången på grundutbildning.

De ekonomiska förutsättningarna för lärosätena att bedriva utbildning och forskning måste också säkerställas.

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

SKRIBENTER

OLA LILJEDAHL ola@ordklotet.x.se

LENA NYBLAD lena@ordklotet.x.se

SKRIBENT

CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se

STHF betonar att hela kedjan måste hänga ihop – från lärosätena ut i verksamheterna.

Om tandvården ska vara attraktiv och tillförlitlig, både för dem som arbetar där och för patienterna, måste vi agera nu!

FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com

SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se

TIDNINGSLAYOUT

STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se

ANNONSANSVARIG

CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se

KORREKTUR

MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com

2609 följer oss på Facebook. 1178 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

SKRIBENT MARIKA SIVERTSSON marika.sivertsson@gmail.com

Polerpastan för dina patienter med känsliga tänder!

ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.

Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden

Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp

– Intervjuerna visade att patienterna vill vara delaktiga i sin vård, de vill få kunskap och återkoppling av oss mellan sina besök.

Uppfann digitalt nav för patienter under behandling

Snart kommer patienterna att kunna logga in på 1177 för att få stöd i sin behandling. Charlotta Streman på Folktandvården Västra Götaland utvecklar ett program med text, filmer och animationer. Men det var nära att hon la projektet på hyllan.

hur ska tandhygienister , tandläkare och tandsköterskor få tid till de så viktiga samtalen om förebyggande munhälsa?

Klinikchefen Charlotta Streman kom lösningen på spåren för ett drygt år sedan. Hon började utveckla ett program med filmer, bilder och animationer. Det kommer att finnas inne i 1177, det ska kunna individanpassas och översättas till olika språk.

– Innovationen är tänkt som ett digitalt nav för våra patienter att ha under sin behandlingsperiod. Det här navet kan inkludera både fysiska och digitala besök i stödprogrammet. Jag hoppas att AI utvecklas på ett sådant sätt att man kan få informationen på sitt modersmål. Det finns redan verktyg för översättning som vi ska använda.

Stödprogrammen ska också bidra till bättre samverkan mellan allmän- och specialisttandvården och i förlängningen med andra vårdprofessioner, exempelvis fysioterapeuter.

för charlotta streman är kvaliteten på pedagogiken det viktigaste med projektet. Hon vill att barn är ordentligt förberedda inför sina tandvårdsbesök och att alla tandvårdens patienter får möjlighet att till fullo förstå sin diagnos och

förutsättningarna för olika ingrepp. Behandling ska ske med informerat samtycke och mer avancerad tandvård kan idag handla om tiotusentals kronor.

– Patienten kanske behöver ta ställning till om vi ska satsa på en parod- eller kariesskadad tand, samt hur. Ska vi göra en vanlig fyllning eller kronterapi? Och vad innebär en implantatbehandling? I sådana lägen ställer vi faktiskt ganska höga krav på patienten, konstaterar hon.

västra götalandsregionens innovationsfond har stöttat henne under 2023 med kontakter och pengar för att utveckla programmet. Det har gått mycket bra – för 2024 fick hon mer än en fördubbling av innovationsstödet. Men då tackade hon nej.

– Jag blev tvungen att göra ett val. Fixar jag att vara chef på två kliniker och samtidigt utöka innovationsprojektet? Jag kände att jag inte skulle hinna göra det på det sätt jag vill. Därför satte jag stopp. Jag valde att satsa på mitt ledarskap.

Men hon kom inte undan med det. Veckorna gick och den intensiva klinikplaneringen för 2024 var i princip spikad. Strax efter nyår låg dock ett oväntat möte i kalendern – hon skulle träffa områdes -

chefen och Folktandvårdens it- och fastighetschef.

Hennes nej hade gett upphov till diskussioner bakom kulisserna. Charlotta Streman fick erbjudandet att under ett års tid arbeta med digital utveckling för Folktandvården i Västra Götalandsregionen. Både med sitt eget och andra projekt.

– Jag blev så överrumplad att jag nästan trillade av stolen. Men nu tackade jag inte nej längre. Jag kastade mig ut!

när vi talas vid är hon fortfarande lite överraskad och framför allt supertaggad. Projektet i fråga är ännu i sin linda, men det står klart att potentialen är väldigt stor. I den digitala världen får allt rum.

I korthet innebär innovationen att tandvårdspersonal och patienter får digitala stödprogram för information och egenvård. Det kommer som nämnts att ligga på 1177, där det finns en plattform för stöd och behandling.

– Dels digitaliserar vi redan befintligt material, dels skapar vi nytt. Vi jobbar med bettfysiologi och karies som två grundområden och har spelat in instruktionsfilmer för bland annat rörelseträning.

En begränsning är pengar. Animation är väldigt dyrt och regionen har inte egna resurser för det.

– Men det här är framtiden. Jag

har föreslagit att vi skaffar oss de resurserna eftersom animation är väldigt bra. Vi kan åldersanpassa och göra uttrycket tilltalande med hjälp av animation – att titta rakt in i en mun kan uppfattas som ganska skrämmande.

stödprogrammet ska byggas på lättillgängligt material i form av text, bild, ljud, film och animation. På »pedagogiska« kallas det multimodalt lärande.

Det är Charlotta Stremans superkraft i detta sammanhang – hon är från början grundskollärare. Efter tio år med årskurserna ett till sju blev hon sugen på att gå vidare och hon lockades av det förebyggande och patientnära arbetet inom tandvården.

– Som tandhygienist upptäckte jag snabbt att jag fortfarande jobbade som lärare varje dag. Min bakgrund har också påverkat min syn på tandvården generellt. Hur gör vi egentligen för att få med oss patienterna?

Här har hon sett stora utvecklingsbehov.

– Den gängse bilden är denna: Nu har jag informerat, så nu ska kunskapen finnas i den andra personen. Men som lärare vet jag att det inte fungerar så. Vi behöver ta reda på var patienten befinner sig i sin kunskap och mötas där. Som regel finns dessvärre inte tiden till det i vår arbetsvardag.

Som hon ser det behöver tandvårdspersonal i högre grad ställa frågor och lyssna. Och patienterna behöver tid att reflektera och införliva informationen med vad de redan vet.

– Men självklart har vi inte tid att sitta med alla. Vi behöver digitala möjligheter.

Med den insikten gick hon för några år sedan in i ett utvecklingsprojekt som kallades »Folktandvården 2030«. Ett par hundra patienter intervjuades om hur de uppfattar tandvården och vilka behov de har mellan besöken.

– Intervjuerna visade att patienterna vill vara delaktiga i sin vård, de vill få kunskap och återkopp -

ling av oss mellan sina besök. Då började jag fundera över hur vi ska få till det i praktiken. Jag skickade en grundidé till VGR:s Innovationsplattform som fångade upp den. Sen var bollen i rullning.

Charlotta Streman fick coachning och kontakt med de kompetenser hon behövde. Hon fick också medel för att arbeta med projektet under 2023. Bland annat täckte de pengarna lönekostnad för en dag i veckan till utvecklingsarbetet.

– Fast jag får säga att det blivit många helger och kvällar också. Och det var det värt, det här är så otroligt utvecklande! Nu har jag fått mer pengar – det blir två dagar i veckan under 2024 plus övriga omkostnader. Men jag har också fått tillgång till ett större nätverk.

den närmaste tiden kommer hon tillsammans med sitt nätverk arbeta med att skapa olika stödprogram för »Karies barn«, »Karies vuxen« samt för de fem vanligaste diagnoserna inom orofacial smärta och käkfunktionsstörning. Upplägget för de senare stödprogrammen kan se ut så här:

• Patienten träffar en behandlare och berättar om sina besvär.

• Patienten får en inloggning och därmed tillgång till »sitt« stödprogram.

• Den första åtgärden i programmet är en självskattning av besvären.

• Därefter kommer patienten tillbaka på fysiskt besök, undersöks och får en diagnos.

• Behandlaren eller behörig administratör, markerar diagnosen och annat patienten behöver i programmet. Om modulen »Bettskena« aktiveras får patienten all information om vad bettskena innebär och hur det går till.

– Innovationen handlar om att skapa nya flöden. Jag hoppas att vi under detta år kan pröva det på ett antal patienter för att se hur det upplevs från patienternas, respektive behandlarnas håll.

Det ska inte bli mer utan helst mindre, men mer kvalitativt, arbete. I stället för att patienten ska behöva förstå allt under besöket ska hen kunna reflektera över och repetera informationen i stödprogrammet tills den sitter. Samtidigt ska tandvårdspersonalen kunna lägga sin tid där den ger mest utdelning.

namn : Charlotta Streman

yrke : tandhygienist, klinikchef, verksamhetsutvecklare/ innovatör

bor : Majorna, Göteborg

utbildning: leg. grundskollärare och leg. tandhygienist

karriär : krokig och sammanflätad gör helst när jag är ledig: njuter av livet på landet i Dalsland

TEXT: MARIKA SIVERTSSON FOTON: PRIVAT

GE DIN MUN 3 MINUTER MORGON OCH KVÄLL

Ge dina patienter verktygen för en optimal munhälsa med EKULF PowerFlosser och vårt senaste tillskott, EKULF Oscillating PowerBrush. Med denna perfekta duo får du en enkel, effektiv och snabb rengöring på bara 3 minuter. Använd EKULF PowerFlosser 1 minut före tandborstning för att effektivt avlägsna plack och bakterier mellan tänderna och djupt ner i tandköttsfickorna. Borsta därefter 2 minuter med EKULF Oscillating PowerBrush för en effektiv och skonsam rengöring.

NYHET!

2 standard-tippar ingår. Flera tippar finns att köpa separat.

2 borsthuvuden ingår. Borsthuvuden finns även att köpa separat.

Nytt demoställ för display av EKULF PowerFlosser Cordless och EKULF Oscillating PowerBrush – kontakta oss för mer information!

– Framför allt äldre med demens kan verkligen uppleva att katten trivs hos dem.

foto : david lagerlöf

Sofia Thunberg är doktorand vid Linköpings universitet och föreläser om vår relation till robotar.

Så kan robotarna platsa i tandvården

Artificiell intelligens eller AI har tagit stor plats på nyhetssidorna det senaste året. I dag tar också många hjälp av AI-tjänster som Chat GPT för allt från programmeringstips till snabba svar på kunskapsfrågor. Men vilken roll kommer artificiell intelligens och robotar att få i morgondagens tandvård?

sofia thunberg är doktorand i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet. Ett ämne där forskarna bland annat studerar samspelet mellan människor och maskiner. Under Barntandvårdsdagarna i september höll hon ett populärt föredrag med avstamp i vår relation till robotar.

– I min forskning har jag tittat mycket på vad det innebär att införa en robot på en arbetsplats. Vissa kan tycka att det är både kul och spännande att interagera med en robot, medan andra känner oro för att till exempel bli av med jobbet, säger hon.

Robotkatter under behandlingen Under våren går hon i mål med en studie tillsammans med Jönköpings högskola för att undersöka om robotkatter kan hjälpa barn med autismspektrumtillstånd som besöker tandvården. Idén till projektet kläcktes under en tandvårdsmässa för några år sedan där Sofia Thunberg fick kontakt med personal från tandvården i Jönköping.

Barn med autismspektrumtillstånd remitteras till specialisttandvården, eftersom det finns särskilda utmaningar med besöket. Förutom att använda tekniker som »tell, show, do« kan det behövas olika distraktionsmedel under behandlingen. Även olika trygghetsskapande insatser används som att

sjunga tillsammans eller låta barnet använda ett tyngdtäcke.

– Dessa barn kan bli stressade av att ha en person så pass nära sig under behandlingen. I projektet undersöker vi om det kan underlätta för barnen att ha en robotkatt i knäet, säger hon.

Rör sig och spinner Robotkatten som används i projektet är gjord för att uppföra sig likt en levande katt, berättar hon.

– Framför allt så spinner den när du klappar den. Den kan även rulla runt på rygg och slicka sig på tassen. Dessutom är den ganska tung så du får en känsla av att det är ett verkligt djur som ligger i ditt knä.

Katten kan även likt en vanlig katt jama högljutt om den inte får uppmärksamhet. Något som dock visat sig mindre uppskattat.

– Även om vi inte analyserat våra resultat ännu så har vi förstått att tandhygienisten lätt blir störd av ljudet från en katt som jamar uppfordrande.

Studien startade 2022 och under hösten ska resultaten analyseras inför publicering. I försöken har cirka tio barn med autismspektrumstillstånd fått ha robotkatten i knäet. Besöken har pågått under ett års tid där de både filmats och

barn och föräldrar intervjuats om upplevelsen.

Vanligt i annan vård Redan i dag används olika djurrobotar med framgång i vården, berättar Sofia Thunberg.

– I mitt avhandlingsarbete tittar jag närmare på användningen av hund- och kattrobotar i äldrevården, särskilt för personer med demens. Där har de visat sig ha mycket goda effekter.

I en av sina studier visar hon också att mer än 50 procent av landets demensboende också har tillgång till hund- eller kattrobotar.

– Så utbrett var det inte för bara några år sedan. Under mina fem år som doktorand har det gått

I projektgruppen bakom forskningen ingår Anna-Lena Sundell, övertandläkare, Anna Jönsson, tandhygienist, och forskaren Sofia Thunberg.

Nu undersöks om en robotkatt kan underlätta för barn med autismdiagnos att besöka tandvården.

foto : anna jönsson

foto : maria vårenius

väldigt fort och det tror jag kan förklaras av pandemin. När boendena stängde för besök behövdes alternativ.

Eftersom hund- och kattrobotarna är fyllda av sensorer så kan de programmeras att reagera till exempel av att man smeker och klappar dem.

– Framför allt äldre med demens kan verkligen uppleva att katten trivs hos dem.

De senaste åren har även husdjursrobotarna sjunkit betydligt i pris och det finns alternativ som kostar någon tusenlapp i inköp.

– Faktum är att jag själv köpte en robotkatt till min mormor när hon insjuknade i Alzheimers sjukdom. Det var väldigt fint att se hur hon verkligen knöt an till den här

katten. När hon inte längre mindes vem jag var så berättade hon för mig att det var hennes barnbarn Sofia som gett henne katten.

Väcka tvivel och oro

Men att introducera robotar i äldrevården kan väcka både tvivel och kritik. Själva ordet robot kan leda tanken till stora och farliga industrirobotar, långt från en mänsklig vårdmiljö.

– Att presentera detta som en verklig katt kan kännas obekvämt för vårdpersonalen. Det är lätt att uppfatta det som bara en leksak. Men många jag pratat med har blivit förvånade av hur snabbt de boende har tagit kattroboten till sig.

I leken kan vi förändra vårt förhållningssätt till tekniken. Att

Fler exempel på AI och robotar i tandvården

Folktandvården i Stockholm startade 2019 ett forskningsprojekt för att använda AI för att identifiera karies. Projektet är pausat för tillfället då lösningen mötte prestandaproblem. Ett projekt som dock pågår är forskning kring ett AI-baserat beslutsstödsystem för tidig upptäckt av muncancer. Här används AI för att upptäcka cellförändringar som löper risk att utvecklas till cancer.

Vid det norska forskningsinstitutets SINTEFS drivs projektet AI-Dentify som ska leda till nya metoder för att identifiera karies och parodontala sjukdomar. Här är målet att utveckla ett diagnosverktyg som både förenklar diagnosen och gör den mer likvärdig mellan olika vårdgivare. Internationellt finns även flera exempel där

låtsas att det är en verklig katt som sitter där i knäet bidrar så pass mycket till det övriga livet, menar hon.

– Att använda en hund- eller kattrobot för att hjälpa barn i tandvården kan vara enklare då det känns mer självklart att ge en leksak till ett barn.

Studien avslutas i vår och i höst ska resultaten publiceras. Sofia Thunberg går även i mål med sin doktorsavhandling i vår. Därefter hoppas hon forska vidare utomlands en tid. Länder som Japan, Storbritannien och Portugal har alla ledande forskningsmiljöer inom ämnet.

TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN

AI-driven bildanalys har använts för att tolka röntgenbilder, och då kan bli till ett stöd inför diagnos och behandling.

Här finns även mer ovanliga exempel som det kinesiska projekt där de utvecklat en robot som på egen hand ska kunna genomföra lagningar eller tandimplantat.

Dessutom finns en japansk robot som i princip är en fullstor docka som ska användas i utbildning av tandvårdspersonal. Den kan användas för att träna olika ingrepp och programmeras för att förmedla olika situationer från den dagliga vården.

Har du något spännande exempel på användning av AI eller robotar i tandvården? Hör gärna av dig till oss på TandhygienistTidningen!

Roboten genom tiderna

Vill du fördjupa dig om robotar genom tiderna så finns den nyutgivna boken »Robot: drömmar och mardrömmar om mänskliga maskiner« av Peter K Andersson. Här följer du med på en resa från stenålderns magiska skulpturer till vår tids androider.

Fler karriärvägar för

tandhygienister krävs

Professionell utveckling i yrkeskarriären är en avgörande faktor för det val som människor gör när de väljer utbildning. Det är även avgörande för de vägval en tandhygienist gör under sitt yrkesliv. För att säkerställa kompetensförsörjningen av tandhygienister behövs fler möjligheter till karriärutveckling, inte minst inom den kliniska patientnära verksamheten.

redan för en student behöver det vara tydligt att vägarna kan vara många i den framtida yrkeskarriären. Samtidigt måste nya karriärvägar underlättas och uppmuntras för tandhygienister med lång klinisk erfarenhet. Det betyder att arbetsgivare behöver ha en längre planeringscykel för kompentensutvecklingen inom verksamheten och för de kvalitativa mål som anställda förväntas sträva mot. Det kräver också en långsiktig finansiering med budgetramar som tidsmässigt sträcker sig lika långt som målsättningen. Är detta klart finns större möjligheter för individen att bidra till verksamhetens måluppfyllelse i den individuella kompetensutvecklingen. Villkoren måste därför vara följsamma med en sådan plan så att förutsättningar ges och en avspegling i löneutvecklingen kan göras. Vi behöver lyfta fram och uppmuntra fler vägar inom folkhälsoarbetet där tandhygienister är självklara aktörer och ledare. I dag finns många goda exempel inom äldreomsorgen där samarbete och utbildning sker för att hjälpa äldre med munhälsan genom att flera yrkesgrupper samarbetar mot gemensamma mål. Dessa vägar behöver bli fler och kommuner och regioner måste se värdet i det som uppnås i en sådan verksamhetsutveckling.

sthf vill bidra till yrkets attraktivitet och har skapat en struktur för tandhygienister att specialisera sig inom tandhygienistens kompetensområde. En specialisering för tandhygienister är betydelsefull för att möta de behov som finns inom tandvård, hälso- och sjukvård och omsorg samt i strategiskt folkhälsoarbete. Den specialiserade tandhygienisten ska bidra till ökad kvalitet och patientnytta i dessa verksamheter, vilket ger en ökad tydlighet och trygghet både för patienter och arbetsgivare. Vidare ska den specialiserade tandhygienisten vara länken som binder samman verksamhetsutveckling och evidensbaserad kunskap.

I detta finns stora värden för arbetsgivarna samtidigt som det är en viktig insats för framtida utveckling och återväxt.

en viktig karriärväg efter en längre tids erfarenhet är att bli chef. För många kan det vara en naturlig väg för att omsätta och ta till vara sin kunskap och erfarenhet inom dessa verksamheter. Tandvården är kvinnodominerad och på många håll vittnas det om villkor som vi måste börja se med öppna ögon och ur ett genusperspektiv. Vi behöver även se rimligheten kring förutsättningarna att bli och vara ledare. Att bli chef måste avspeglas i både villkor och lön. En tydlig proportionalitet mellan chefskapet och eventuellt kliniskt arbete måste också finnas. Hur ser det ut för andra grupper? Hur ser det ut för män i liknande positioner? Många chefer har i sina anställningsavtal avtalat bort övertidsersättningen eller så har chefsjobbet villkorats mot detta. Genom dessa lösningar skapas indirekta villkor – villkor som är konsekvenser av de förutsättningar som ges. Många kvinnliga chefer jobbar mängder av obetald övertid, en mängd som inte kan försvaras av löneläget. Det vore rimligt att analysera både osakliga löneskillnader och villkorsskillnader.

tandhygienistens yrkesbana måste kantas av fler möjligheter till utveckling. Saknas dessa möjliga vägar att gå är risken stor att tandhygienisten väljer vägen ut ur tandvården.

TEXT: MATTIAS TORELL, BITRÄDANDE FÖRHANDLINGSCHEF, SRAT, OCH FOUZIEH ELIASSY, ORDFÖRANDE STHF

Inför producentavgift på sockersötad dryck

Dåliga matvanor gör oss sjuka och kostar samhället pengar. Därför måste det bli lättare att göra hälsosamma val. Det är budskapet i Cancerfondens och Hjärt-Lungfondens rapport »Handlingsplan för hälsosamma matvanor«, som även Sveriges Tandhygienister, STHF, ställer sig bakom.

ta bort momsen på frukt och grönt, inför en producentavgift på sockersötad dryck och förbjud reklam för ohälsosamma livsmedel till barn. Det är några av de förslag som finns med i den handlingsplan som Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden presenterade tidigare i år. Utgångspunkten är att på samhällsnivå göra insatser som hjälper oss konsumenter att välja mat som vi faktiskt mår bra av. I butiken, på lunchstället eller i simhallens kafeteria.

– Vi föreslår olika åtgärder som kan styra hela samhället mot en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Förslagen bygger på WHO:s rekommendationer och även på vad som har gjorts och fungerat i andra länder, säger Anette Jansson, medförfattare till rapporten och intressepolitiskt ansvarig för preventionsfrågor på Hjärt-Lungfonden.

bakgrunden är det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fick i april 2021 och som slutredovisades i februari i år. Det gick ut på att ta fram nationella mål för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion och resulterade i förslag på både mål och delmål för att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa

fram till 2035. Kort därpå släppte Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden sin »Handlingsplan för hälsosamma matvanor«.

Konkreta förslag

– För att målen ska kunna uppnås krävs konkreta åtgärder, men att ta fram sådana ingick inte i regeringsuppdraget. Därför har vi som organisationer följt uppdraget noga och parallellt skrivit på den handlingsplan som nu publicerats, säger Anette Jansson.

Hon säger att behovet har varit påtagligt under en längre tid. Det

larmas allt oftare om att vi svenskar äter allt sämre. Mindre av frukt, bär, grönsaker, fisk och skaldjur, men desto mer av livsmedel med höga salthalter, fett och socker. Inte minst ökar konsumtionen av läsk och andra söta drycker, främst bland ungdomar.

Samtidigt visar forskningen i princip entydigt att ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för både sjukdom och förtida död. I Sverige är 5 procent av alla cancerfall kopplade till det vi äter. Samma sak med 46 procent av fallen i kranskärlssjukdom och 15 procent av strokefallen.

Är det då inte upp till individen själv att ta ansvar för sina matvanor? Anette Jansson vet att det är ett argument som ofta förs fram, men poängterar att frågan inte är fullt så enkel. Det är många faktorer som påverkar våra matvanor. Som utbud, pris, vilka sociala sammanhang vi befinner oss i och vilka socioekonomiska förutsättningar vi har.

– Som enskild individ är det svårt att ändra sina matvanor när utbudet ser ut som det gör. Bara en sådan sak som att hitta en hälsosam lunch på stan är inte alltid så lätt. Inte heller att enbart köpa en chokladbit när du kan få tre till priset av två, säger hon.

»Bilden är att vi i Sverige är jätteduktiga på folkhälsa och inte alls överviktiga.

Men det är ju inte längre sant.«

anette jansson hjärt-lungfonden

Effektivt att minska salthalt i mat Många av de föreslagna åtgärderna är dessutom väl beprövade i andra länder. Bland annat har det så kallade saltsänkningsprogrammet framgångsrika motsvarigheter i både England och Norge.

Anette Jansson tycker att det är märkligt att det inte redan finns i Sverige.

– WHO sätter saltminskning som den mest kostnadseffektiva förändringen man kan göra på området. Även livsmedelsindustrin vill ha det här. Som det är nu måste flera företag ha två produktionslinjer, med olika saltmängd. En för Sverige och en för export, säger hon.

Att vänja sig av med mycket salt är dock något som måste göras över tid och ske samordnat.

– Smaksinnet måste hinna med. Tar du bara bort saltet från en produkt kommer ingen att köpa den, den kommer inte att smaka gott. Så livsmedelsproducenter och restaurangbransch måste minska ner långsamt och göra det samtidigt, säger Anette Jansson.

Svenskarna stödjer handlingsplanen

För att lägga ytterligare tyngd bakom rapporten har Cancerfonden

och Hjärt-Lungfonden låtit intervjua 1 000 svenskar i åldrarna 18–79 år via Verian, tidigare Kantar Sifo.

Resultatet av undersökningen visar att handlingsplanen har ett stort stöd i befolkningen. Nästan nio av tio svenskar vill ta bort momsen på frukt och grönt. Två tredjedelar tycker att producenter med hög sockerhalt i sina drycker ska betala en avgift. Medan sju av tio svenskar vill se obligatorisk märkning av hälsosamma livsmedel.

– Vi blev nästan lite förvånade över hur högt stödet var. Det var egentligen bara ett av våra förslag som inte hade stöd hos över 50 procent av de intervjuade, och det var förslaget att förbjuda flerköpserbjudanden på ohälsosam mat, säger Anette Jansson.

I nästa steg hoppas hon att regeringen ska anta Folkhäl-

somyndighetens och Livsmedelsverkets förslag till nationella mål, och även ta fram en handlingsplan som kan klubbas igenom på politisk nivå.

– Det är ju inte alls säkert att det blir så, med tanke på att myndigheterna fick sitt uppdrag av den

handlingsplan för hälsosamma matvanor

En rapport från Folkhälsa för alla

FOLKHÄLSA FÖR ALLA

… är en partipolitiskt obunden satsning som lanserades 2021. Initiativtagare är Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden och det är inom det samarbetet som rapporten »Handlingsplan för hälsosamma matvanor« har tagits fram. Syftet är att visa att det finns ett brett stöd för politiska insatser på nationell nivå för att få bukt med våra försämrade mat- och levnadsvanor. Nästan 100 organisationer, universitet, stiftelser och företag har ställt sig bakom initiativet och bland dem ingår Sveriges Tandhygienistförening.

förra regeringen och inte den som sitter vid makten nu, säger Anette Jansson.

Dessutom tror hon att många svenska politiker har en felaktig bild av Sverige som land. – Vi har varit ett av de ledande länderna på folkhälsa och den bilden lever kvar hos en del politiker. Bilden är att vi i Sverige är jätteduktiga på folkhälsa och inte alls överviktiga. Men det är ju inte längre sant, säger hon.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

HANDLINGSPLANENS ÅTTA PUNKTER

• Anta målen för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion och ta fram en handlingsplan för hur de ska nås.

• Förbjud reklam för ohälsosamma livsmedel till barn.

• Ta bort momsen på frukt och grönsaker.

• Producentavgift på sockersötad dryck.

• Inför obligatorisk märkning av hälsosam och ohälsosam mat.

• Inför ett saltsänkningsprogram.

• Inför upphandlingsregler för försäljning av mat i skattefinansierade lokaler för barn och unga, som till exempel sim- och idrottshallar, fritidsgårdar och bibliotek.

• Förbjud flerköpserbjudanden av ohälsosamma livsmedel samt främja kampanjer och priserbjudanden på hälsosam mat.

Källa: Handlingsplan för hälsosamma matvanor. En rapport från Folkhälsa för alla.

EN HANDLINGSPLAN FÖR HÄLSOSAM MAT SIDA

Teeth whitening at the speed of light

Apply now!

As a key player, you will:

Introduce and demonstrate the BlancOne® System to dental clinics, highlighting its ability to enhance in-office whitening services.

Provide ongoing support and training to dental clinics on the use and promotion of the BlancOne® System.

Represent BlancOne® at industry events, trade shows, and conferences.

Requirements:

Certified Dental Hygienist with a deep understanding of dental procedures and products.

Ready to travel and visit customers mainly in the Stockholm metropolitan area.

Sales experience, preferably within the dental industry.

Excellent communication, presentation, and negotiation skills.

Entrepreneurial mindset.

Fluent in Swedish and English.

We are actively seeking a driven sales representative to become an integral part of our team. To excel in this role, you should possess strong sales skills, and we provide extensive product training, round-the-clock support for your tasks, and a competitive commission-based compensation.

As a valued member of our team, you will have the opportunity to earn a substantial percentage of sales by promoting the BlancOne® System to dental clinics, granting you autonomy over your income. Join our dynamic team, dedicated to enhancing smiles and revolutionizing teeth whitening in Sweden with BlancOne®, the fastest-growing in-office teeth whitening system globally.

Learn more by visiting www.blancone.se and apply by visiting www.blancone.pro/pages/apply

»Har fått möjlighet att fokusera på att vara tandhygienist«

Att starta eget i Norrland

Elin Esbjörnsson tvekade aldrig när chansen dök upp. Att driva tandvårdföretag i Sveriges minsta kommun har visat sig fungera över förväntan – snart två år efter starten.

– Det är det bästa jag gjort och något jag varmt kan rekommendera kollegor om man ser möjligheterna, säger Elin när vi träffas på kliniken i Dorotea.

det är en vanlig vinterfredag och de sista patienterna för arbetsveckan är på väg att lämna EE tandvård, mitt i samhället. Elin slår sig ned i väntrummet i det som var en folktandvårdsklinik på 70-talet och sedan hade tre privata ägare innan »Team EE« – Elin Esbjörnsson som tandhygienist och Emma Danvind som tandläkare – öppnade för patienter 1 juni 2022. Om vägen dit berättar Elin entusiastiskt

och det gick snabbt när den tidigare ägaren sonderade intresset.

– Jag fick erbjudandet att ta över på en måndag, ringde Emma på tisdagen eller onsdagen och på torsdagen sade jag upp mig från Folktandvården, säger Elin med ett leende.

Hon beskriver det som att »alla bitar föll på plats«.

– Jag bodde i Umeå efter gymnasiet, men kommer från grannkommunen Åsele och min man är härifrån Dorotea. Det är första gången som jag driver ett företag, men tror också att jag var mentalt redo. Här i inlandet finns många egenföretagare – man måste

liksom skapa sina egna förutsättningar.

elin esbjörnsson var tidigt inne på att knyta verksamheten nära en tandläkare. Med Emma Danvind klickade samarbetet direkt. Deras affärsmodell bygger på ett gemensamt bolag som äger kliniken och där de två tandsköterskorna har sin anställning. Kollegorna har också egna bolag för respektive patientintäkter och att täcka upp för det gemensamma bolagets kostnader.

Att det fanns tid några månader att reflektera och planera inför övertagandet ser Elin i efterhand

Välkommentill Tandhygienistdagarna

7-9ApriliGöteborg

Bio line

by Orsing

Senaste nytt i biobaserad fossilfri Grön PE. För en hållbar framtid

Scantube® Bio

Aspiratorrör med dubbla 45° ändar. Passar 11mm slanganslutning. Tillverkad i fossilfri Grön PE. Engångs

Spotnix® Bio

11mm aspiratorrör, ventilerat med mjuka behagliga kanter. Tillverkad i fossilfri Grön PE och autoklaverbar PP. Engångs.

Scantube® Vent Bio

Ventilerat aspiratorrör med dubbla S-shape ändar. Passar 11mm slanganslutning. Tillverkad i fossilfri Grön PE. Engångs.

som värdefullt.

– Jag var anställd några månader här på kliniken och det gav tid att lära känna rutiner, patienter och att få bra med tips från förra ägaren. Det gav också tid att ta fram att-göra-listor för respektive fack för det krävs en del tillstånd och annat innan man kan börja.

Vårmånaderna 2022 var viktiga på fler sätt. Elin Esbjörnsson använde tiden för att hämta in kunskap om att driva företag och få viktiga råd.

– Jag fick stöd med budget och hur man kan lägga upp saker. Det som var särskilt bra var att vi kunde få hjälp från olika håll. STHF har ju en egen sektion för företagare

som en resurs och utöver det har jag och Emma en gemensam vän som driver ett kvinnligt företagarnätverk i Mora som är driven och har hjälpt till att pusha oss.

mycket har hänt under två år som privat tandhygienist. Renovering av lokalerna – som kliniken hyr av det kommunala bostadsbolaget –har genomförts med bland annat ny utrustning och nya instrument i de två behandlingsrummen. På hedersplats i väntrummet står ett pris som Årets nystartsföretag i Dorotea kommun, som är minst i Sverige med drygt 2 300 invånare. – Jättekul att få priset och annan uppskattning, säger Elin.

FAKTA OM ELIN ESBJÖRNSSON:

Uppväxt i Åsele, bor i Dorotea med man och två barn. Tandhygienistexamen i Umeå 2007 och har arbetat i Örnsköldsvik, Umeå och Dorotea innan hon tog över klinik i Dorotea tillsammans med tandläkaren Emma Danvind 2022.

Att bygga upp ett stabilt patientunderlag kan te sig riskfyllt med så gles befolkning, men rådande problematik med att locka behandlare till glesbygd gör det snarare till en fördel.

– För fem år sedan fanns fem fasta tandläkare i det här området med tre kommuner. Nu finns ingen på fast basis. Det är klart att det skapar ett stort tryck för att komma till oss och vi har fått mer än 200 nya patienter sedan starten, säger Elin Esbjörnsson.

lite förvånad är hon över hur bra allting gått.

– Det har funnits lite beredskap på att det kan komma något hack under den här resan med att bygga upp företaget. Men vi har inte upplevt något sådant. Det är nästan så att jag och Emma frågar varandra ibland: när kommer bakslaget?

Vad är det bästa med privat verksamhet?

– Just friheten att styra över jobbet är fantastiskt. Sedan har det gett mig möjlighet också att fokusera på att vara tandhygienist med undersökningar, även en del akuta och att ta tandsten. På Folktandvården behövde man göra en del av tandsköterskans jobb också och det gillade jag inte.

hon hyllar samarbetet med Emma Danvind.

– Det är en lyx att få jobba med henne och att vi har samma vårdfilosofi där vi är måna om att patienten ska ha en god munhygien och tandstatus innan protetiska ingrepp kan komma ifråga. Många tandhygienister i privat regi jobbar kanske annars mer självständigt och skickar remisser till flera tandläkare. Men jag tycker det känns smidig att ha Emma i rummet bredvid och få svar direkt på olika funderingar.

Vad kan du ge för råd till kollegor som har företagarfunderingar?

– Jag tror man måste våga prova. Hjälp finns. Ta den – från facket eller från egna nätverk.

Jag älskar LM Sharp Diamond™-instrument. Som en regelbunden användare har deras utomordentliga skärpa, taktila känslighet och komfort verkligen gjort en skillnad i min mottagning. Med LM Sharp Diamond™, gör jag inte bara mitt jobb, jag fulländar det. Jag väljer att arbeta smart. Jag väljer att arbeta effektivt. Jag väljer LM Sharp Diamond™.”

Dr. Joy Void-Holmes

Legitimerad tandhygienist, BSDH, DHSc CEO/Grundare, Dr. Joy

LM Sharp Diamond™-sortimentet har 4 nya instrument!

- Sickel, anterior

- Sickelände för att ta bort approximal beräkning och färgning

- Diskände för lingualytor och incisiver

LMErgoSense® 317-318SDES NY NY

Sickel NV2 SD

- Sickel, posterior

- Kraftigt vinklat lång hals för posterior åtkomst

LMErgoSense® 319-320SDES

- Tunna och långa blad ger enkel approximal åtkomst

Sickel LM23 Slim SD

- Universal sickel för anteriora och posteriora områden

- Tunn version av sickeln LM23

LMErgoSense® 343-344SDES NY NY

Mini McCall 13S-14S SD

- För djupa, trånga tandfickor

- Vass, något rundad spets

LMErgoSense® 222-223MSDES

Höga ambitioner i Sydafrika

Sydafrika plågas av sviterna efter pandemin. Ekonomiskt, turistmässigt – och även när det gäller tandvård. Vi träffade Andrea Bothma, en engagerad tandhygienist som såg hur depressioner kring pandemin fick hennes patienter att missköta tänderna.

planen var utstakad. Andrea Bothma skulle arbeta med bokföring i sitt Sydafrika. Hon pluggade på universitetet i huvudstaden Pretoria, men tog ett sabbatsår i London, England. Av en slump hos en kompis träffade hon någon som drev en tandvårdsklinik och fick hjälpa till där lite.

– Det förändrade mitt liv. Jag lärde känna en tandhygienist som var fantastisk. Hon var mamma och yrkesarbetande. Jag hörde hur hon skrattade med sina patienter och verkligen älskade det hon gjorde, minns Andrea som tänkte att »det där måste vara världens bästa yrke«.

bokföring kändes plötsligt långt borta. – Jag åkte hem till Sydafrika och sökte 2002 till en tandhygienistutbildning på Stellenbosch University, i vindistrikten en timme från Kapstaden. Det var en tuff uttagning. Massor sökte – bara 16 antogs. Det var både tester och intervjuer, berättar hon.

Hon kom in, gick utbildningen och har njutit av sitt jobb sedan dess.

Just nu njuter hon extra mycket – inte bara för att hon trivs med sin arbetsplats mitt i Kapstaden och sina fem hygienistkollegor.

– Äntligen arbetar vi för fullt igen. Covid var en tuff period i Sydafrika precis som i hela världen. Dels på grund av nedstängningen av samhället, dels för att Sydafrika ekonomiskt är så beroende av turismen, förklarar hon.

I början av pandemin fick hon inte arbeta alls under fem veckor.

– Så småningom öppnade man

upp för samhällsviktiga yrken. Jag fick papper på att jag fick åka från hemmet till kliniken. Där arbetade vi i full skyddsmundering och såg ut som hämtade från en skräckfilm. Jag tog emot ungefär hälften så många patienter som annars, berättar hon.

Stora delar av samhället var nedstängt, men i kåkstäderna var det svårt att isolera människor då det kan bo stora familjer i små skjul tätt intill andra.

när turisterna inte släpptes in i landet innebar det att människors ekonomi rasade. Hotell och restauranger slog igen och den även annars höga arbetslösheten skenade. Många tvingades spara in på det mesta – bland annat tandvård.

Då, och efter covid, noterade Andrea Bothma en sak:

– Det var väldigt tydligt att depressioner ökade och, upptäckte jag, det märktes tydligt på tänderna. Människor sov bort dagarna, åt dåligt och orkade inte ta tag i sina liv. Hela situationen var skrämmande.

Hon har gjort en stor studie av detta.

– Jag hoppas få den publicerad så småningom. Min dröm är att ta en masterexamen på University College London och kunna använda studien i samband med det. Men det är dyrt för mig som sydafrikan så jag vet inte om jag har råd. Men helt klart kommer studien på något sätt att användas för jag vet att den kan hjälpa andra.

Och just det, att hjälpa andra, menar hon ligger i en tandhygienists själ.

När hon gick utbildningen var den tvåårig. Idag är den treårig och, ambitiös som hon är har hon läst in det som tillkommit på University of the Western Cape.

– Vi har dessutom mycket vidareutbildning. Det är ett system där man måste ta vissa poäng genom olika CPD-aktiviteter (Continuous professional development) för att behålla sina kunskaper och ta till sig nyheter. Det händer hela tiden mycket inom yrket så det är väldigt bra, säger hon.

idag arbetar hon på en Enamel Clinic, mitt i Kapstaden, men har som många inom tandvården genom åren hjälpt till en hel del i kåkstäderna.

Bara i den största kåkstaden, Khayelitsha, bor ungefär en halv miljon människor varav 98,6 procent är svarta – och många är illegala invandrare från andra afrikanska länder.

Behoven är förstås enorma. – Genom hjälporganisationen Dental Wellness Foundation har vi tandhygienister utbildat lokala ’Toothbrush Mamas’ som i sin tur sprider kunskapen hur man borstar tänder, äter nyttigare och så vidare, berättar Andrea.

– Det har varit fantastiskt inspirerande. Barnen är fantastiska, men de har inte kunskaperna och de äter mycket godis. Många av de riktigt små sväljer tandkrämen i tron att det är godis. Hon ler varmt och säger – igen – att tandhygienist är ett underbart yrke. Om hon saknar bokföring? Haha.

ANDREA BOTHMA

Ålder: 44

Bor: Med man och två barn, 11 och 9, utanför Kapstaden. Gör: Tandhygienist på Enamel Clinic »där jag arbetar mycket med implantat och tandsjukdomar«.

ANDREA OM …

… det bästa med yrket: Att jag träffar många patienter var tredje månad år efter år. Det blir som en vänskap där jag vet vad som händer i deras familjer.

… det sämsta med yrket: Vuxna patienter med svår tandvårdsskräck är en utmaning.

… män och kvinnor i yrket: När jag pluggade var två av sexton killar. Idag är det betydligt jämnare fördelat även om det är en övervikt av kvinnor.

… OHASA: Oral Hygienists Association of South Africa är vår huvudorganisation. Man behöver inte vara medlem, men många är det. Det finns andra organisationer också men OHASA är den största och viktigaste och utvecklar vårt yrke. (red.anm: OHASA är medlem i International Federation of Dental Hygienists, IDFH, där även STHF är medlem.)

… egen hygienistpraktik: I småstäder är det ganska vanligt och viktigt. Där behövs ställen som man kan besöka direkt, så kallade walk ups, och många tandhygienister driver sådana. De har självklart kontakt med tandläkare när det behövs.

… tandhygienistutbildningen: Är treårig numera och kostar ganska mycket pengar, även om det är lite subventionerat. Det går att få en sorts studielån om man har något som går i borgen för lånet. Det gör att många inte har råd att utbilda sig, trots att de är intresserade och det finns stort behov av hygienister. Det är ganska vanligt att utbildade åker till Europa och arbetar något år för att betala av sina skulder.

NOTISER

Digitala diariet borta efter hackerattack

statliga tandvårds - och läkemedelsförmånsverket (TLV) har förlorat hela sitt digitala diarium med myndighetens handlingar efter hackerattacken mot it-leverantören TietoEvry. En stor del data som är viktiga för verksamheten är därmed borta. Totalt rör det sig om 20 års data.

– Vi kommer aldrig kunna återskapa det som det var, säger Maria Bjurö, kommunikationschef på myndigheten.

hackerattacken har påverkat runt 120 svenska myndigheter och Jens Västberg, jurist på Riksarkivet, säger att situationen är unik.

– Det är första gången i den här skalan. Det är utomordentligt allvarligt och ett exempel på vad som kan hända. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ansvarar för att läkemedel med lägst pris lämnas ut på apoteken och att det levereras i tillräcklig mängd från läkemedelsbolagen. Då även it-system för att samordna detta slogs också måste nu allt hanteras manuellt.

källa : sveriges radio

Benskörhet i tandvården

sverige är ett av de länder i världen där benskörhetsfrakturer är vanligast. Varannan svensk kvinna och var fjärde svensk man beräknas drabbas av minst en benskörhetsfraktur under livet. En ny avhandling från Folktandvården Stockholm och Karolinska Institutet har undersökt metoder för tandvården att upptäcka risk för benskörhetsfraktur. Som underlag har forskarna använt den stora REBUS-studien med enkäter till 32000 stockholmare, 18–65 år.

Fracture risk assessment tool, FRAX, är ett webbaserat verktyg som främst används i primärvården för att bedöma risken för att få en benskörhetsfraktur inom tio år. Verktyget tar hänsyn till riskfaktorer som ålder, kön och tidigare frakturer.

Avhandlingen har undersökt om fysisk mobilitet och alkoholvanor samt käkbenets utseende på tandröntgen kunde kopplas till benskörhetsfrakturer under en uppföljningstid på upp till 47 år. Dessutom gjordes en intervjustudie om vad patienterna tyckte om att använda FRAX-undersökning i tandvården. Deltagarna var positiva om det skedde till samma kostnad som i primärvården. Om de befanns ha hög risk förväntade de sig samarbete mellan tandvård och primärvård.

Forskargruppen fann att metoderna att undersöka underkäksbenets utseende på tandröntgen inte kunde kopplas till benskörhetsfrakturer. Att använda FRAX i tandvården skulle istället kunna vara ett sätt att identifiera personer med hög risk.

källa : folktandvården stockholm /karolinska institutet

Forskare varnar om e-cigaretter

användning av e - cigaretter ökar bland ungdomar. I en skolundersökning från 2022 hade en av fem svenska niondeklassare använt e-cigaretter någon gång den senaste månaden, enligt CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Forskare varnar nu för att vejpning kan påverka munhälsan negativt.

– Vi vet att nikotin minskar blodcirkulationen i tandköttet men det behövs mer forskning på området för att se hur vejpning påverkar munhälsa och allmänhälsa. Vissa studier visar att det är skadligt för munnen och tandköttet, framför allt bland personer som aldrig tidigare rökt. Det ser ut som att vejpning påverkar den mikrobiella miljön i munnen negativt, säger Andreas Stavropoulos, professor med expertis inom

tandlossning och ordförande i den vetenskapliga kommittén för EFP, European Federation of Periodontology.

– Ytterligare en fara med e-cigaretter är att man kan ha dem i munnen hela tiden, man får ingen paus. Även nikotinfria vejps innehåller en rad andra kemikalier som vi inte vet hur de påverkar vår hälsa över tid. De hälsorisker som hittills uppmärksammats är skador på hjärtat, blodkärlen, och primärt lungorna. Ett flertal organisationer och myndigheter, som det amerikanska Center for Disease Control och American Heart Association samt WHO och World Dental Federation avråder från att använda e-cigaretter för att försöka sluta med vanliga cigaretter.

källa : malmö universitet

Nyhet

För torr mun

När det behövs mer än vatten

Vatten ger en snabb men ofta kortvarig lindring vid torr mun, något som drabbar 1 av 5 personer.1 TePe Hydrating Mouthwash och Mouth Gel ger en behaglig känsla vid torr mun, återfuktar slemhinnan och skyddar tänderna. Vi rekommenderar produkterna utan tillsatt smak för personer med väldigt torr och känslig mun och de milt smaksatta för dem med måttliga problem. Läs mer på www.tepe.com/sv/muntorrhet

1. Furness S, et al. Interventions for the management of dry mouth: topical therapies. Cochrane Database Syst Rev. 2011 Dec 7;(12):CD008934.

Bra kost tidigt tycks skydda mot IBD

mycket fisk och grönsaker i kosten vid ett års ålder tillsammans med ett lågt intag av sockersötad dryck tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som inkluderar Crohns sjukdom och ulcerös kolit, saknar tydlig förklaring. En bidragande orsak tros vara kostmönster som påverkar tarmmikrobiotan som är särskilt känslig under de först levnadsåren.

högt fiskintag vid ett års ålder, jämfört med lågt, kunde kopplas till 54 procents lägre risk för ulcerös kolit. Mycket grönsaker var associerat med generellt minskad IBD-risk. Högt intag av sockersötade drycker, jämfört med lågt intag, följdes av en 42-procentigt ökad risk för IBD.

studiens analys inkluderar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge. Uppgifterna om barnen som ingår kommer från de två populationsstudierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersøkelsen, MoBa.

källa : göteborgs universitet

Region Östergötland samarbetar runt tobaksavvänjning

i region östergötland samarbetar tandvård och hälso- och sjukvård runt tobaksavvänjning. Det finns mottagningar med legitimerade tandhygienister och sjuksköterskor och även utbildade tobaksavvänjare. För att komma till någon av tandvårdens/primärvårdens avvänjningsmottagningar behövs inte någon remiss och det spelar inte någon roll var man är listad i länet. Inom tandvården finns utbildade tobaksavvänjare både hos Folktandvården och den privata tandvården.

– Det minskar ledtider både för patienten och vårdpersonalen. Alla får ett första bedömningssamtal där man gör en kartläggning samt har en dialog om vilket stöd som passar den enskilda individen bäst, säger Lina Jarledal Blom, utvecklingsledare Region Östergötland. All tobaksavvänjning är kostnadsfri.

källa : tobaksfakta

Bättre uppföljningar med hälsoekonomiskt ramverk

uppföljning av svensk folkhälsopolitik behöver kompletteras med ett hälsoekonomiskt ramverk. Regeringen har därför gett Agneta Karlsson, generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, i uppdrag att lämna förslag på hur det nuvarande uppföljningssystemet kan vidareutvecklas. För att kunna följa utvecklingen av samhällets kostnader för påverkbara riskfaktorer för ohälsa ska utredaren undersöka vilka data som behövs för att genomföra analyserna och vilka hälsoekonomiska utvärderingar som kan behövas för att utvärdera insatser. – Hälsoekonomiska analyser kan öka förståelsen av vad

påverkbara riskfaktorer för ohälsa faktiskt kostar och göra det lättare att se hur mycket samhället har att vinna på förebyggande åtgärder, och hur mycket vi förlorar på att göra ingenting. Det blir ett effektivare folkhälsoarbete som sparar både mänskligt lidande och samhällsekonomiska resurser, säger socialminister Jakob Forssmed.

Utredaren ska också utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2025.

källa : regeringskansliet

Samarbete med primärvården runt diabetes

när primärvård och tandvård samarbetar kan fler personer med risk för 2-diabetes och prediabetes upptäckas och få hjälp.

DentDi är en samverkansmodell utvecklad av Akademiskt primärvårdscentrum och Folktandvården i Region Stockholm. Personer i riskzonen för prediabetes och typ 2-diabetes fångas upp genom selektiv screening, där tandläkare eller tandhygienister bedömer risker för tandlossning och karies under en vanlig undersökning. Fortsatt utredning och vård i primärvården erbjuds.

den första vetenskapliga utvärderingen av DentDi visar att av studiens cirka 370 deltagarna hade ungefär 30 procent förhöjda glukosnivåer. Av dessa fick 12 personer diagnosen typ 2-diabetes och 89 diagnosen prediabetes.

– Parodontit har starkare samband än karies med diabetes, eftersom det säger något om den inflammatoriska processen i kroppen. I nästan alla våra remitterade fall hade patienterna en förhöjd risk för tandlossning, säger Anders Lindunger, tandläkare inom Folktandvården och doktorand.

i dag arbetar 20 vårdcentraler och 9 Folktandvårdsenheter i Stockholmsregionen utifrån arbetssättet. Region Uppsala och Kronoberg är på gång att införa metoden.

STARTA EGET

Klinik bestående av ett behandlingsrum med modern utrustning och ett kontor totalt 50 kvadratmeter.

Kliniken ligger i Ystad. På våningsplanet finns hjärtspecialist, fotvård och naprapat.

Prisidé 700.000:För mer information maila: johann@celindental.se

Tandhygienistpraktik överlåtes

Centralt i Uppsala

- överlåtelse av hyreskontrakt.

Vid intresse, hör av dig till Inga-Lill Torgalsböen: 070-639 47 73, gärna efter klockan 17.

SÄLJES TANDHYGIENISTDEL I GRUPPRAKTIK

Nu går jag i pension och säljer min del i en trevlig liten gruppraktik. Belägen i Västerhaninge, tre mil söder om Stockholm.

Inarbetat patientklientel och fint samarbete med tandläkarna.

Är du intresserad, ring eller maila: Lena Hall

070-721 73 10, hyglena@hotmail.com

källa : region stockholm

Skatten sänks på snus

Regeringen vill sänka skatten på snus med 20 procent. Om förslaget blir godkänt och antas kan det nya beloppet börja gälla den 1 november. – Tragiskt, anser Yvonne Skogsdal, som forskat om snus och graviditet på Örebro universitet.

i dag beskattas ett kilogram brunt snus med 526 kronor. Det nya belopp som regeringen föreslår är 421 kronor per kilo, vilket innebär en sänkning med ungefär 20 procent.

Vitt snus ingår däremot i det som kallas »andra nikotinhaltiga produkter«, och kommer tillsammans med e-vätskor att ligga kvar på samma jämförelsevis låga skatt som tidigare, 202 kronor per kilo. Medan skatten på cigaretter och annan röktobak får en höjning med runt 9 procent.

– Höja skatten på cigaretter får de gärna göra. Men att sänka den på snus blir fel. Inte minst gentemot alla unga kvinnor som börjar snusa och kanske inte vet hur det påverkar kroppen eller en eventuell graviditet, säger Yvonne Skogsdal, som är barnmorska och forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

regeringens argument för höjd skatt på cigaretter men sänkt på snus, är att de olika skattebeloppen ska spegla produkternas relativa farlighet. Ju större hälsofara, desto högre skatt. En åtskillnad som redan görs, men som blir ännu tydligare med det nya förslaget.

I likhet med Yvonne Skogsdal är det flera av de remissinstanser som har fått ta del av förslaget som välkomnar en höjd skatt på cigaretter, men motsätter sig sänkningen på snus. Som till exempel Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Cancerfonden och Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning på Stockholms universitet.

– Om snuset blir billigare ökar tillgängligheten, vilket underlättar för fler att börja snusa. Då kommer vi få ännu fler som blir sjuka av snuset, säger Yvonne Skogsdal.

extra allvarligt tycker hon det är med tanke på det område hon kan bäst – snus och graviditeter. Hennes egen forskningsstudie visar att snusanvändning i tidig graviditet ökar risken för missfall med 28 procent. Något Yvonne Skogsdal tror få känner till.

I studien var dessutom missfallsrisken högre bland de kvinnor som snusade än bland kvinnor som rökte 1–9 cigaretter om dagen.

– Som gravid ska du varken röka eller snusa. Men i det här fallet visade det sig att det till och med var farligare att snusa än att röka under 10 cigaretter per dag, säger Yvonne Skogsdal.

förslaget om justerad skatt på tobak och nikotin aviserades av regeringen redan i budgetpropositionen och gick i februari på lagrådsremiss, vilket är ett av de sista stegen innan det kan antas av riksdagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

FOTO: ELIN ABELSON

Ta din kunskap till en ny nivå!

Du vet väl om att du som tandhygienist kan fortbilda dig via Sveriges Tandläkarförbund?

I höst har vi 33 kurser för tandhygienister som är professionella, kvalitetssäkrade kurser med välmeriterade föreläsare.

Läs mer och anmäl dig på tandlakarforbundet.se/kurser

Höstens anmälan är öppen!

7–9 APRIL•GÖTEBORG 2024

TANDHYGIE NI S TDAGARNA

Aktuell forskning och vetenskap

PRESENTATÖRER av vetenskapliga rapporter och postrar:

SEBASTIAN MALMQVIST

DISPUTERAD KAROLINSKA INSTITUTET

Laser treatment and disease characteristics of peri-implantitis

SARA BJÖRNS

DOKTORAND GÖTEBORGS UNIVERSITET

Utvärdering av hälsopromotörer i VGR

NIKLAS BOHM

DOKTORAND GÖTEBORGS UNIVERSITET

Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet mellan kvinnor och män som behandlas för huvudoch halscancer

EMELIE BOBERG

DOKTORAND KAROLINSKA INSTITUTET

Dentists’ and dental hygienists´experiences of the capitation contract system (- the dilemma of conflicting loyalties)

AMELA FISIC

DOKTORAND MALMÖ UNIVERSITET

Tandhygienisters och tandläkares erfarenheter av omhändertagande av individer med muntorrhet- en intervjustudie

ISABELLE JOHANSSON

DOKTORAND GÖTEBORGS UNIVERSITET

Tandhygienist i kommunal verksamhet (TAIK) –påverkas attityder, uppfattningar och munvårdsrutiner hos vård- och omsorgspersonal?

JESSICA PERSSON KYLÉN

DOKTORAND HÖGSKOLAN VÄST

Nära vård ur ett munhälsoperspektiv; gemensam arbetsmodell för personcentrerad samverkan

JOHANNES TODOROV

MAGISTERSTUDENT, KAROLINSKA INSTITUTET

Tandvårdspersonals erfarenheter och tillvägagångssätt vid riskbedömning av dental erosion

det parallella vetenskapliga programmet kommer att spelas in och skickas till alla deltagare efter TandhygienistDagarna.

VARMT VÄLKOMMEN!

Vibrationer bakom arbetsskador inom tandvården?

Tandvårdspersonal riskerar att drabbas av kärl- och nervskador till följd av vibrationer under arbetet. Men ingen vet med säkerhet hur sambandet ser ut. Forskare från Göteborgs Universitet (GU) ska därför undersöka 90 medarbetare vid Folktandvården Västra Götaland i en ny studie.

att vibrationer från verktyg och maskiner kan leda till nerv- och kärlskador vid arbete är väl dokumenterat. Inom yrken i industrin samt bygg och anläggning är skador som domningar och »vita fingrar« inte ovanliga efter ett yrkesliv med mycket utsatthet för vibrationer och slag. Därför finns idag regler som bland annat säger att vart tredje år ska en medarbetare som regelbundet utsätts för vibrationer och slag erbjudas en medicinsk kontroll av arbetsgivaren.

Inom tandvården utsätts personalen också för vibrationer (men utan slag). Till skillnad mot inom industrin görs här inga rutinmässiga kontroller, utöver vanliga hälsoundersökningar. Det beror på att dagens regler räknar bort frekvenser över 1 250 Hz (hertz) vid de medicinska kontrollerna. De verktyg som vibrerar i tandvården, exempelvis borrar, är mycket mer högfrekventa, runt cirka 5 000 Hz, vilket innebär att tandvårdspersonal upplevs som mycket lågt vibrationsexponerade och således inte anses vara i behov av medicinska kontroller.

lars gerhardsson är överläkare och professor i arbetsmiljömedicin vid Sahlgrenska Akademin på GU. I sitt arbete tar han emot patienter

– Tandvårdspersonal får liknande skador som inom industrin.

som drabbats av arbetsskador, och forskar i ämnet sedan många år. – Vi vet genom tidigare enkäter att tandvårdspersonal får liknande skador som inom industrin. Men få studier har undersökt sambandet mellan vibrationsskador och exponeringen för vibrationer i arbetet. Där behövs ökad kunskap och det är det vi vill försöka åstadkomma med den nya studien, säger Lars Gerhardsson.

Vi vill kunna förebygga arbetsskador

Studien görs på 30 tandhygienister, 60 tandläkare och 60 tandtekniker. Tandhygienisterna och tandläkarna rekryteras bland Folktandvården Västra Götalands medarbetare.

– Vi vill med forskningens hjälp kunna få bättre kunskap om arbetsskador i vår bransch, för att kunna förebygga dem bättre. Det var därför en självklarhet för oss att vara med i studien och se till så att den går att genomföra, säger Åsa Leonhardt, tandvårdschef forskning, utveckling och utbildning, Folktandvården Västra Götaland.

Ungefär 400 000 personer i Sverige har idag ett arbete där de utsätts för vibrationer under mer än två timmar per dag. Av Lars Gerhardssons patienter kommer drygt 20 procent på grund av skador som uppkommit efter vibrationer. Och utvecklingen går tyvärr åt fel håll.

– Vi ser en liten ökning av vibrationsskador, vilket är frustrerande. Det är ett av skälen till att jag ville göra denna nya studie, säger Lars Gerhardsson.

– Vad gäller tandhygienister är det instrument för ultraljudsbehandling och polervinkelstycken som ger vibrationer. Nu ska vi

ARBETSMILJÖ

undersöka om tandvårdens instrument med högfrekventa vibrationer också kan ge bestående men, som till exempel nervpåverkan. Tandvården har tidigare stått utanför dessa mätningar, men nu har vi instrument som kan mäta vibrationer även på dessa höga frekvenser.

Lars Gerhardsson betonar att det är viktigt med arbetsmiljön, men nämner också en sak som inte förändrats särskilt mycket genom åren.

– Om vi kan få tillverkarna att bli mer intresserade av att konstruera verktygen på ett sätt som gör att användaren inte exponeras

för vibrationerna så vore mycket vunnet.

Fakta om studien

I studien kommer deltagarna få svara på en enkät, med frågor om tidigare arbete, exponering för vibrationer och eventuella symptom. Varje deltagare får sedan besök av Lars Gerhardsson och hans kollega, fysioterapeuten Ewa Gustafsson. De genomför varsin uppsättning av tester under sammanlagt 90 minuter. Där undersöks bland annat tryck, beröring, vibrationströsklar och känslighet för kallt och varmt i händerna. Metoden MEBA (Medicinsk kontroll

vid ergonomiskt belastande arbete) används också, för att undersöka graden av muskuloskeletala besvär i nacke, axlar, armar och händer.

En viktig faktor i studien är att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Detta går inte att genomföra bland tandhygienisterna, eftersom det nästan uteslutande är kvinnor som jobbar i yrket. Därför är denna grupp 30 personer, medan grupperna för tandläkare och tandtekniker är 60 personer vardera (30 kvinnor + 30 män).

KÄLLA: FOLKTANDVÅRDEN VÄSTRA GÖTALAND

NYHET! FLUX Neutral –den utan smak!

Nu kan ni erbjuda en fluoridskölj med 0,2% NaF från Flux – utan smak!

Vi har under de senaste åren fått förfrågningar från er inom tandvården om en 0,2% NaF från Flux som inte ska smaka något. Nu är vi glada att presentera att den finns: Flux Neutral - en fluoridskölj med 0,2% NaF men utan smak.

Produkten är utan alkohol, färgämnen och är vegansk.

Flaskan har den praktiska doseringspumpen som ger 10 ml vid varje fluxning. Används som tillägg till tandborstning med fluoridtandkräm. För vuxna och barn över 12 år.

Flux Neutral säljs på apotek och finns även hos din dentaldepå.

Behandling av muntorrhet

Xerodent är en sockerfri sugtablett mot muntorrhet med smak av apelsin.

DOSERING: En tablett tas vid behov vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 sugtabletter per dag under en begränsad period.

XERODENT INNEHÅLLER:

• Äppelsyra som ökar salivproduktionen

• Natriumfluorid som gör tandemaljen mera motståndskraftig mot hål i tänderna.

Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet.

Xerodent, sugtablett (28,6 mg äppelsyra och 0,25 natriumfluorid) för behandling av muntorrhet. ATC: A01AA30. Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet och finns i burk om 90 och 270 stycken. En tablett tas vid behov, vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 tabletter per dag under en begränsad period. Varningar och försiktighet: Vid behandling med Xerodent bör andra produkter som innehåller fluor undvikas, man kan dock fortsätta att använda fluortandkräm. Datum för översyn av produktresumé 2022-04-01. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se Karo Healthcare, medinfoSE@karopharma.com

INNEHÅLL PER TABLETT:

28,6 mg äppelsyra och 0,25 mg fluor

Xerodent innehåller xylitol som kan ha en laxerade effekt.

Xerodent är ett receptfritt läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet

Referat av avhandlingen:

Laser treatment and disease characteristics of peri-implantitis

Laserbehandling och sjukdomsuttryck av periimplantit

Bakgrund

Periimplantit är en inflammatorisk sjukdom som påverkar mjukvävnaden såväl som hårdvävnaden runt tandimplantat [1]. Förekomsten hos implantatpatienter är ca 20 % [2]. Även om rådande teori är att periimplantit motsvarar parodontit, fast vid implantat, finns det vissa betydande skillnader sjukdomarna emellan [1]. Det inflammerade området tenderar att vara större vid periimplantit samt på röntgen ses kraterformade bendefekter istället för en mer horisontell bennedbrytning [3]. En annan skillnad är att periimplantit svarar sämre på traditionell mekanisk infektionsbehandling. Även kirurgisk behandling har lägre lyckandefrekvens, men ses som standardbehandling vid etablerad periimplantit.

Laserbehandling inom parodontologi kan ske på olika sätt beroende på vilken laser och energiinställningar som används [4]. Lasern kan användas antimikrobiellt, stimulerande eller avverkande av hård- och/eller mjukvävnad. Diodlasrar har en sådan våglängd som gör dem lämpliga för att avlägsna inflammerad mjukvävnad runt tänder eller tandimplantat. På så vis kan man mindre invasivt avlägsna granulationsvävnad runt tandimplantat vid periimplantit utan att behöva klaffa upp en lambå eller suturera därefter.

Det behövs mer forskning på periimplantits sjukdomsmekanismer och utveckling, olika icke-kirurgiska behandlingsalternativ samt även patienternas upplevelser av sjukdomen och dess behandling.

Syfte

Det övergripande syftet var att utvärdera laserbehandling av periimplantit så väl som att utforska patienternas upplevelser och sjukdomens immuncellsprofil.

Studie I

Målet med denna studie var att utvärdera säkerheten vid användning av diodlaser vid tandimplantat. Tidigare forskning har visat att vissa våglängder av laser kan potentiellt skada ytan på tandimplantat samt att det saknas forskning på åtgärder för att hålla värmeutvecklingen inom säkra gränsvärden för omkringliggande vävnader.

I denna studie jämfördes en blå (445 nm) och en infraröd (970 nm) diodlaser. Vid undersökning av titanytan i svepelektronmikroskop efter 4 minuters bestrålning på en hög energiinställning (2W) sågs inga skador på ytan (Figur 1). För att undersöka värmeutvecklingen placerades ett tandimplantat i en griskäke och temperaturen mättes på olika punkter längs tandimplantatet. De båda våglängderna av laser gav liknande värmeutveckling. Testerna visade även vikten av att använda rikligt med kylvatten under användningen av laser på tandimplantat, för att hålla temperaturen inom säkra gränsvärden, samt att utan vatten maximalt bestråla implantatet ca 15–20 sekunder, beroende på energiinställning.

Studie II

För att fånga patienternas perspektiv på tandimplantat, periimplantit och sjukdomens behandling intervjuades 18 personer som genomgått behandling av periimplantit

med antingen laser eller kirurgi. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys [5]. Upplevelser av att ha egna tänder, sedermera förlora dem och sedan få tandimplantat kan ses i tabell 1

Vissa deltagare upplevde innan diagnosen symptom av periimplantit, så som svullnad, blödning och ömhet, medan för vissa kom diagnosen som en överraskning. Dock var diagnosen periimplantit satt innan intervjutillfället och patientens kännedom/ vetskap om diagnosen kan ha inverkat på upplevelsen av att bära implantat. Det vore intressant att utforska om det skulle gå att utbilda patienter att själva utvärdera vävnaden runt sina implantat, mellan de sedvanliga besöken till tandvården, för att tidigt upptäcka sjukdom. Några av deltagarna uttryckte också att de saknade information och kunskap om sjukdomen samt om risken att drabbas av den. Vissa hade inte tänkt alls att det kunde bli sjukdom kring sina implantat, medan andra tyckte att de hade en generell kunskap om sjukdomen. Detta lyfter vikten av att inom tandvården kontinuerligt underhålla och uppdatera patienternas kunskap utifrån individuella behov.

Upplevelserna av ett milt obehag, där lokalbedövningen beskrevs som värsta momentet, var i stort likvärdiga oavsett behandling med laser eller kirurgi. I gruppen som fick kirurgisk behandling var stygnen huvudkällan till obehag och en del deltagare i lasergruppen uttryckte att det var skönt att slippa stygnen. De som fick laser beskrev en bränd lukt och att ap -

TABELL 1. Översikt av kategorier och subkategorier om hur deltagarna upplevde att ha egna tänder, förlora dem och sedan att bära tandimplantat.

Having your own teeth

Loosing teeth

Esthetics Well-being Healthy feeling

Facilitates chewing Fresh feeling

Nice smell Self-esteem Social life

Psychologically tough Sadness

Avoiding opening the mouth

Losing a part of yourself

Removeable prosthetic – unnatural & affected taste

Regained chewing ability Looks like teeth

Stable solution Feels like teeth

No difference Another feeling Numb

Dental implants

figur 1. Titandisk, med rå yta likt tandimplantats, före (a & c) och efter (b & d) bestrålning med laser i 4 min på 2 W. Varje rad har jämförbar förstoring och den röda cirkeln är pålagd efter för att illustrera bestrykningsområdet.

figur 2. Ekvivalenstest av fickdjup (a) och bennivå på röntgen (b), där gröna området är det i förväg definierade ekvivalenszonen på ± 1 mm och svarta linjen ett 90%-igt konfidensintervall av skillnaden mellan behandlingsgrupperna. För att ses som likvärdiga ska svarta linjen vara helt inom den gröna zonen.

Tabell 1 Översikt av kategorier och subkategorier om hur deltagarna upplevde att ha egna tänder, förlora dem och sedan få tandimplantat.

paraten lät mycket under behandlingen.

Studie III

Syftet med denna studie var att jämföra behandling av periimplantit med antingen 970 nm diodlaser eller lambåkirurgi. Primärt utfall var att undersöka om behandlingarna var likvärdiga (ekvivalenta) i förändring av fickdjup och marginell bennivå på röntgen 6 månader efter behandling. Sekundärt undersöktes skillnader i kliniska variabler, bennivå på röntgen, patientskattade utfall samt mikrobiella och immunologiska svar.

Totalt 26 deltagare fullföljde studien, något färre än väntat på grund av Covid-pandemin. Vi kunde inte konstatera statistisk ekvivalens enligt förbestämda kriterium (figur 2). Det reducerade antalet deltagare påverkade troligen studiens förmåga att jämföra behandlingarna. Båda behandlingarna hade däremot liknande antal deltagare som förbättrade sitt fickdjup, men bland dessa deltagare ledde den kirurgiska behandlingen till en större reduktion av fickdjupet.

Inga skillnader kunde ses mellan behandlingarna för blödningsindex, bennivån på röntgen, mängd sjukdomsassocierade bakterier och immunmarkörer (p ≥ 0,05). Deltagarna som fått kirurgi skattade signifikant högre nivåer av obehag under första veckan efter behandling än de som fick laser, medan inga skillnader sågs för skattad smärta.

Studie IV

I sista delstudien jämfördes sammansättningen av immunceller och deras markörer mellan periimplantit och parodontit. Vävnadsprover samlades in vid kirurgisk behandling av periimplantit och parodontit samt från områden utan dessa sjukdomar vid installation av tandimplantat. Periimplantit hade förhöjda nivåer av fler immunförsvarsmarkörer än parodontit jämfört med icke-drabbade områden, men det var inga signifikanta skillnader mellan periimplantit och parodontit. Vi observerade mellan grupperna en stegvis ökning av B-celler, som producerar antikroppar och kan fungera som min -

nesceller av tidigare infektioner, med lägst frekvens för icke-drabbade områden, högre frekvens vid parodontit och högst frekvens för periimplantit.

Konklusioner

Resultaten i denna avhandling visar på en potential för 970 nm diodlaserbehandling vid periimplantit. En lovande roll för behandlingen skulle kunna vara att behandla de tidiga stadierna av sjukdomen innan kirurgisk behandling. Ytterligare forskning behövs för att finslipa behandlingsprotokollet och jämföra olika våglängder av laser. Det är av intresse att vidare utforska patienternas förmåga att självmonitorera hälsan runt sina tandimplantat samt skillnaden i frekvens och aktivitet hos B-cellerna vid periimplantit och parodontit.

Författare

Sebastian Malmqvist

Leg. tandhygienist, medicine doktor. Avd. för oral hälsa och parodontologi, Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet sebastian.malmqvist@ki.se

Länk till avhandlingen https://openarchive.ki.se/xmlui/ handle/10616/48822

Referenser

1. Schwarz, F., Derks, J., Monje, A., & Wang, H.-L. Peri-implantitis. Journal of Clinical Periodontology. 2018;89 Suppl 1:S267-S290.

2. Lee, C. T., Huang, Y. W., Zhu, L., & Weltman, R. (2017). Prevalences of peri-implantitis and peri-implant mucositis: systematic review and meta-analysis. Journal of Dentistry. 2017;62:1-12.

3. Heitz-Mayfield, L. J. A., & Lang, N. P. Comparative biology of chronic and aggressive periodontitis vs. peri-implantitis. Periodontology 2000. 2010;53:167-181.

4. Schwarz, F., Aoki, A., Sculean, A., & Becker, J. (2009). The impact of laser application on periodontal and peri-implant wound healing. Periodontology 2000. 2009;51:79–108.

5. Graneheim, U. H., & Lundman, B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 2004;24(2):105-112.

Sebastian Malmqvist

Vi hälsar på Anna Hajna, tandhygienist i Tjeckien

I Tjeckien träffar TandhygienistTidningen Anna, en ung och entusiastisk tandhygienist som sedan fyra år tillbaka arbetar på en klinik i Brno, Tjeckiens näst största stad.

anna har läst en master i pedagogik efter sin tandhygienistutbildning för att bli ännu bättre på att påverka, framför allt barn, till en bättre munhälsa.

Jag är nyfiken på hur det är att utbilda sig till tandhygienist i Tjeckien och Anna berättar att utbildningen är treårig och ges på både universitets- och collegenivå. Hon studerade på Masaryk University i Brno. Den första tandhygienistutbildningen i Tjeckien startade 1996, i Slovakien 1993. På universitetet får man en kandidatutbildning medan collegeutbildningen ger ett diplom. Båda utbildningarna avslutas med ett nationellt slutprov som är både teoretiskt och praktiskt.

under utbildningens andra och tredje termin arbetar studenterna prekliniskt, men också kliniskt på varandra. Den fjärde terminen behandlar man vänner och familj. Under det tredje året tillbringas varje fredag på en tandvårdsklinik, men man får inte arbeta kliniskt, förutom lite profylax. Praktiken handlar mer om prevention. Tillsammans med klinikens tandhygienist får studenten polera men inte så mycket mer. Det finns inget samarbete med tandläkarstudenter, något som är en förutsättning för att lära sig arbeta i team.

Det som gav mest under utbildningen var när hon under det första halvåret som nyutexaminerad tandhygienist arbetade tillsammans med en erfaren tandhygienist. Hon trodde sig kunna

mycket efter utbildningen, men insåg att det fanns så mycket mer att lära sig och arbetet på klinik gav många nya perspektiv.

Under en vanlig dag på kliniken är det mest revisionspatienter, som ofta kommer var sjätte månad. Patienterna träffar först en tandläkare som undersöker och tar röntgen. Tandhygienister fick fram till nyligen inte ta röntgen, trots att det ingick i utbildningen. Numera får man ta röntgen under »uppsikt«, det vill säga om en tandläkare är på kliniken kan tandhygienister ta röntgen. Anna menar att lagarna som reglerar tandhygienistens yrkesroll är oklara. Tandhygienisten gör den parodontala undersökningen och får diagnosticera parodontit men inte karies. Precis som för många tandhygienister i Sverige blir det under en arbetsdag mycket munhygieninformation och icke-kirurgisk parodontal behandling. Tyvärr är det i Tjeckien inte tillåtet för tandhygienister att lägga anestesi (i grannlandet Slovakien får man lägga infiltrationsanestesi.) vilket försvårar parodbehandlingen något då man måste be tandläkaren lägga anestesti.

vi pratar lite om kommunikation och Anna berättar att de fick lite generella tips under utbildningen, men inte så mycket mer. Hon tycker att föräldrar och barn börjar bli mer intresserade av tandborstning, men det är fortfarande så att föräldrarna bara hjälper barnen upp till sexårsåldern. Sen låter man barnen borsta själva om de

vill det. Så visst finns det behov av kommunikationskunskaper.

Till sist, frågan som ofta kommer först: vad tjänar en tandhygienist? I Tjeckien ligger lönen för en nyutexaminerad tandhygienist på ca 11 000–13 500 kronor efter skatt. Lönen kan dock variera mycket och beror på var man jobbar, hur mycket patienterna betalar för en behandling och hur många patienter man har. Som jämförelse kostar en liter mjölk cirka 10 kronor och ett biobesök cirka 120 kronor i Tjeckien.

anna anser : det bästa med att vara tandhygienist : när patienter som inte tycker att de behöver en tandhygienist efter ett par besök har fått nya perspektiv och ändrat sina vanor, börjat använda mellanrumsborste och förstår att munnen är den viktiga entrén till kroppen.

mindre bra med att vara tandhygienist : när man försökt allt, kroppen värker och patienten inte samarbetar. Patienterna behöver inte vara tacksamma, men det är tufft när man gör mycket men inte ser någon förändring. Medvetenheten om munhälsa kopplat till allmänhälsa är låg i vårt land, anser Anna.

TEXT: LINA KANTERS

FOTO: PRIVAT

STHF på möte om estetiska injektioner

lagen om kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar följs nu upp. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått regeringens uppdrag att analysera och följa upp vilka effekter lagen har haft och om den lett till en ökad patientsäkerhet som det var menat.

lagen som började gälla i juli 2021 ska skydda personer som genomgår estetisk kirurgi eller estetisk behandling. Vårdpersonal som blev behörig att utföra estetiska injektioner var läkare, sjuksköterskor och tandläkare.

sthf mötte den 21 februari projektledaren på myndigheten för att redogöra för den hemställan som STHF tidigare lämnat till regeringen. Hemställan handlar om att även tandhygienister bör ingå i den begränsade grupp av legitimationsyrken som får utföra estetiska injektioner i ansiktet.

– Uppdraget som myndigheten har är mycket viktigt utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. STHF redogjorde för hur legitimerade tandhygienister kan bidra till att estetiska injektionsbehandlingar utförs på ett tryggt och patientsäkert sätt. Tandhygienisten utför redan i dag behandlingar inom tandvården som kräver injektioner och grundutbildningen ger förutsättningar att tillgodogöra sig den utbildning som behövs för att göra estetiska injektioner, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i STHF, efter mötet.

STHF träffade behörighetsutredningen

sthf fick en inbjudan att träffa behörighetsutredningens särskilda utredare Harriet Wallberg den 4 mars. Under mötet tog STHF upp hur behovet av tandvård ser ut i befolkningen och hur tandhygienistyrket ska kunna utvecklas och därmed bidra till den orala hälsan och folkhälsan. Mötet gav även en fördjupad dialog om utmaningarna med tandhygienisters fort- och vidareutbildning.

fortsatt stor brist på tandhygienister Socialstyrelsen publicerade nyligen 2024 års NPS-rapport – Nationell översikt över tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

– Vi ser att det fortfarande är stor brist på tandhygienister runt om i landet, vilket är oroande, säger Fouzieh Eliasssy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Samtidigt examineras det färre tandhygienister och utfärdas färre legitimationer. I rapporten framgår att antalet utfärdade legitimationer till tandhygienist har minskat med 50 procent 2022, jämfört med 2017. År 2023 bedömde mellan 80–94 procent av arbetsgivarna brist på nyutexaminerade tandhygienister. Samma år bedömde 90 procent av arbetsgivarna brist på erfarna tandhygienister.

läs hela nps - rapporten på Socialstyrelsens webbplats.

STHF träffade socialminister Jakob Forssmed

I mitten av februari träffade STHF:s ordförande Fouzieh Eliassy och styrelseledamot Ulrika Lindmark socialminister Jakob Forssmed. Samtalet rörde tandhygienisters kompetens vad gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete samt om tandhygienisters specialiseringsutbildning. Under mötet tog STHF bland annat upp att tandhygienister behöver vara representerade i den expertgrupp som stödjer behörighetsutredningen i sitt arbete med att se över legitimationsyrken och specialiteter inom vårdyrkena.

STHF:s styrelse fortsätter samtal med lokalföreningar

de senaste månaderna har STHF:s styrelse mött representanter för alla lokalföreningar i digitala möten. Detta är en uppföljning av de möten som hölls med varje lokalförening inför kongressen 2023. Nu bjöds lokalföreningar in flera tillsammans till digitala möten med styrelsen i syfte att diskutera och följa upp tankar och funderingar som tidigare kommit upp. En följd av dessa diskussioner är att en låst Facebook-grupp för lokala styrelser skapats som kanal för diskussion, pepp och utbyte av erfarenheter i arbetet med bland annat medlemsrekrytering.

Socialminister Jakob Forssmed, Fouzieh Eliassy och Ulrika Lindmark

Nr.1

TANDKRÄM SOM REKOMMENDERAS AV

TANDLÄKARE FÖR ILNINGAR I TÄNDERNA1 NYHET NYHET

Dubbelverkande – lindrar ilningar och förbättrar tandköttshälsa

Trippelverkande – speciellt utformad för att lindra ilningar, skydda tandköttet och stärka emaljen

Innehåller NovaMin som ger ett kliniskt bevisat skydd mot ilningar genom att bilda ett robust reparativt lager över områden med exponerat dentin*

På vår kunskapsportal haleonhealthpartner.com kan du nu hitta flera nya filmer om orsaker och behandling vid dentinöverkänslighet och olika tandköttsproblem. Se filmerna här!

STYRELSEN för Sveriges Tandhygienistförening

Ordförande

Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ledamöter

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se

Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

Maria Nouia maria.nouia@tandhygienistforening.se

www.tandhygienistforening .se

info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar

Från Norrbotten till Skåne

BLEKINGE

Linda Holtne

Blekingetandhygienistforening@ outlook.com

BOHUS ÄLVSBORG

Sofia Bertilsson

sofia.e.bertilsson@vgregion.se

DALARNA

srat.dalarna@regiondalarna.se

GOTLAND

Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com

GÄVLEBORG

Christin Wahlberg

christin.wahlberg@regiongavleborg.se

GÖTEBORG

Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

HALLAND

Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN

Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com

JÖNKÖPING

Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com

KALMAR

Elena Shmarina

elena.shmarina@regionkalmar.se

KRONOBERG

Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

NORRBOTTEN

Eva Svanberg eva.svanberg@norrbotten.se

SKARABORG

Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

SKÅNE

Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

STOCKHOLM

Zaruhi Grigorian Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se

SÖDERMANLAND

Lisbeth Eriksson

lisbeth.eriksson@regionsormland.se

UPPLAND

Annelie Mattsson

annelie.mattsson@regionuppsala.se

VÄRMLAND

Helene Mast Larsson

helene.mast@regionvarmland.se

VÄSTERBOTTEN

Olle Strandin olleh88@gmail.com

VÄSTERNORRLAND

Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

VÄSTMANLAND

Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com

ÖREBRO

Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

ÖSTERGÖTLAND

Anneli Backman

anneli.backman@regionostergotland.se

STHF:s Nätverk

Nätverk Doktorander

Nätverk Forskarutbildade tandhygienister

Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap

Nätverk Lokala förhandlare

Nätverk Parodontologi

Nätverk Sjukhustandhygienister

Nätverk Äldre

Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.

Ordförande Susanne Girmalm Roos susanne.girmalm.roos@rjl.se

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Ledamot Ingrid Olofsdotter

STHF:s Vetenskapliga råd

STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@odontologi.gu.se

Sveriges

Tandhygienistföretagare

Ordförande Valentina Angelhov tandhygienistforetagarna@gmail.com

Medlemsfrågor Benita Käld tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd

STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Kansli SRAT

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419.

Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11, 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60.

E-post: info@tandhygienistforening.se

Administration, ekonomihantering Ingela Jägestrand, 070-144 32 74 ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se

Förhandlare

Hanna Adlerteg-Melinder, 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se

Christel Bridal, 08-442 4461 christel.bridal@srat.se

Medlemsservice kansli@srat.se

Kommunikatör STHF

Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

STHF:s Valberedning

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer

International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org

European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu

STHF:s representanter fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

ulrika lindmark

ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se

TANDSKYDD var rätt svar på krysset i nr 1. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Zandra Snällman, Partille och Christina Sjörén, Ystad. GRATTIS!

NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-11) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 15 maj 2024 kl. 24.00 till

STÅR PÅ POST DATOR ?

GEN MEDGE

GÅTT PÅ GRUND

HOLKINNEVÅNARE

STRÖS PÅ ISGATA

SOULCHARLES FINNS TILL

SE PÅ

ROSA OCH VERKTYG

Foto: B Mattson

TORSK DRYCK MED MJÖLK

TAGIT REJÄLA

KLIV

redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 7 juni och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!

KASTA

APPARAT SLAGPLATS

SLAG UR SLAG HÅGKOMST

PÅLÄGGSHÅLL

IDÉSPÅR BYRÅJOBB

STÅR FÖR OGIFT

SOM DE

FAVORIT ÄR RÖRIGT LÄGE

RUM SVALDE DEL AV INDIEN VARUHUS

SORTI

FÖRE VISS TID

MÄTS I GRAY

MITT I PELARE

OLJEKÄLLA

LYALÄTE

MESSI

LAGAS POLERAT

ANGER KJOLLÄNGD RÖR DATA

FLYGARECARLÉN

VÄSEN PARTI SNATTA

AVSLAG I OMSK

LÄGGA UT BOMBER

ÅRSTIDEN RÖR RÖR

SPÅRSKIVA NIT

MATERIAL I FOTFOLK

SATIREN

MÅNFAS FISK

GER MENING

SNÖYRA

BLIR POTATISVATTEN

FINSKT AB

SKIVA

NÄTSÄCK TRÖG I KEMIN

FISKFÖRPACKNING

HAR MER ERFARENHET BLONDA SIFFRA

ÄR OND ELLER GOD SOM GLOBAL ROVA LÄGGER KÄR STATSFEDERATION HA ÖVERTAG

© BENSONX BENGT CARLSON

GÅR FÖR OSS ALLA

DÅRA

Susanne Girmalm Roos

Fr. v. Anna Forsling, Julia Överbring, Birgitta Källvik och Karin Blomberg

Omedelbar 1 och långvarig 2 smärtlindring Nu med förbättrad syraresistens 3

60.5 %

Reduktion av smärta från första användningen1

80.5 %

Långvarig reduktion av smärta från ilningar2

Överlägsen ocklusion av dentinkanalerna4 med PRO-ARGIN + Zinkfosfat

Referenser: 1. Nathoo et al. J Clin Dent. 2009;20 (Spec Iss):123–130 (För omedelbar lindring, applicera direkt på den känsliga tanden med ett finger och massera försiktigt i 1 minut). 2. Vid kontinuerlig användning, Docimo et al. J Clin Dent. 2009;20 (Spec Iss):17– 22. 3. Tidigare formulering, in vitro syraresistens efter 5 borstningar, rapport av Hines 2021, data på fil, Colgate-Palmolive Technology Center (2021). 4. PRO-ARGIN-teknologi vs. tennfluorid/natriumfluoridteknologi, in vitro-studie konfokala bilder efter 5 behandlingar, Liu et al. J Dent Res. 2022;101(Spec Iss B):80. Beställ patientbroschyrer och prover på ColgateProfessional.se

Illustration av funktionen

#whnordic

wh.com

Trådlös polering med Proxeo Twist

Enkelt 

Smidigt 

Hygieniskt 

Med vinklat huvud 

Screw-in für YOUNG Ring för demo!

Jonas Lagesson Mathias Jakobsén Mellan/Norr Syd/Väst Sveriges Tandhygienistförening c/o SRAT, Box 1419