Cajsa Fabricius gav verktygen för att möta problemet.
SID 20–21
TandhygienistDagarna 2025 samlade fler än 800 deltagare i Malmö.
SID 14–29
Hur kommer tiotandvården att påverka tandhygienisterna? Utredare Martin Färnsten svarade på frågor från publiken.
SID 22–23
Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® munskölj!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® munskölj rekommenderas av Tom Guan, specialist i parodontologi.
“Jag har lång erfarenhet av att jobba med hela GUM® PAROEX® klorhexidinserie. Jag rekommenderar alltid mina patienter att skölja munnen med klorhexidin efter tandoperation för att optimera läkningen. Jag tycker att den goda smaken i PAROEX® klorhexidinserien verkligen ökar följsamheten hos mina patienter.”
NY förpackning, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® munskölj!
– Vi är med och påverkar, utvecklar, stärker samt synliggör tandhygienisternas roll i samhället.
sid 6–7
f ler unga till tandvården ! Med Tiktok som verktyg vill Johanna Bergström få fler att utbilda sig till tandhygienist i Västerbotten.
sid 9
k ollegan såg hennes potential – nu gör Linnéa Lammi skillnad som fackligt förtroendevald.
Er styrka syns
Det pratas mycket om bristen på tandhygienister. Många regioner har svårt att rekrytera, antalet utfärdade legitimationer sjunker och kollegor slutar – inte sällan på grund av ohållbara arbetsvillkor. Samtidigt växer det förebyggande uppdraget, och tandhygienistens kompetens behövs mer än någonsin.
I denna tidning ser vi hur tandhygienister ändå kliver fram – för varandra, för patienter och för professionen. Vi möter två engagerade kollegor – Linnéa Lammi som förhandlar lokalt för bättre villkor och arbetsmiljö – och Johanna Bergström som använder sociala medier för att visa yrkets bredd och inspirera nya att söka sig till utbildningen. De delar ett gemensamt driv – att göra skillnad tillsammans.
e xamensuppsatsen som blev personlig
Mattias Kindberg och Abiyel Habtemichael skrev om varför munhälsa är viktig i palliativ vård. sid 10–11
UTGIVARE
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.
PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr
sid 32
d et är inte dig jag hatar – det är behandlingsstolen Läs Kahzal Mohammadis krönika.
CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
Styrkan finns i att ni delar kunskap, ifrågasätter, stöttar varandra och är nyfikna på hur andra gör. Det blev tydligt under årets TandhygienistDagar i Malmö. Med över 800 deltagare, aktuella föreläsningar och forskningspresentationer blev dagarna en kraftfull påminnelse om vad ni tandhygienister åstadkommer när ni samlas – tvärs över generationer, arbetsplatser och ortsgränser.
TRYCK
Trycks av Ljungbergs
Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
Läs referat och abstrakt från dagarna i denna tidning och i nästa.
Glad sommar!
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.
LENA MUNCK REDAKTÖR
Vi gör skillnad tillsammans!
under de senaste veckorna har jag haft den stora glädjen att delta på konferenser och möta er, tandhygienister, runt om i landet men också kollegor internationellt. Det är tydligt att vår profession är fylld av engagemang, kompetens och en vilja att göra skillnad. När vi samlas – nationellt och internationellt – visar vi styrkan i vår gemensamma kraft att påverka, utveckla och stärka vårt yrke.
tandhygienisternas roll är avgörande för att förbättra munhälsan för hela befolkningen. Genom att arbeta tillsammans kan vi bidra till en positiv utveckling inom tandvården, där förebyggande insatser och patientcentrerad vård står i centrum. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande är framtiden och innebär vinst för både individen och samhället i stort. Det är här vår profession kan göra stor skillnad och det är tack vare er, kollegor och medlemmar, som detta är möjligt.
sthf är med och påverkar, utvecklar, stärker samt synliggör tandhygienisternas roll i samhället. Vår professionsförening är en plattform för samarbete, kunskapsutbyte och påverkansarbete, och tillsammans kan vi skapa förändring på ett hållbart sätt. Ert engagemang och er kompetens är nyckeln till att driva denna utveckling framåt.
Vi gör verkligen skillnad tillsammans, som medlemmar är ni avgörande för att STHF ska kunna fortsätta att vara en stark röst för oss alla.
låt oss fortsätta att arbeta tillsammans, både nationellt och internationellt med fortsatt engagemang för att göra skillnad – inte bara för oss själva utan också för framtida generationer av tandhygienister, och inte minst patienter.
Jag önskar er alla en trevlig sommar!
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT MARIE SAND marie.sand@tandhygienistforening.se
SKRIBENT
MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com
FOTOGRAF LINA HASKEL hello@linahaskel.com
SKRIBENT CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se 2645 följer oss på Facebook. 1339 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister
SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING
För tändernas alla skrymslen och vrår
Studier visar att en tandborste kan ta bort cirka 60% av placket 1, för resterande 40% behövs mellanrumsrengöring. TePe har produkter för tändernas alla vrår, dit tandborsten inte når. De är utvecklade i samarbete med tandvårdsprofessionen, för att säkerställa bästa funktion och kvalitet – in i minsta detalj.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
1. Slot DE, et al. The efficacy of manual toothbrushes following a brushing exercise: a systematic review. Int J Dent Hyg. 2012 Aug;10(3):187-97.
Hon lockar fler unga till yrket med hjälp av Tiktok
Nyligen blev Johanna Bergström fackligt förtroendevald och har ivrigt tagit sig an uppgiften att sprida kunskap bland sina kollegor. Men redan i fjol startade hon flera sociala kanaler för att dela med sig av vardagen som tandhygienist. Via Instagram och Tiktok hoppas hon locka fler unga till yrket.
– det är en stor brist på tandhygienister hos oss. Vi behöver locka fler både till utbildningen i Umeå och till regionen som helhet. Genom att använda sociala medier som Tiktok kan jag nå ut för att inspirera yngre människor, säger Johanna Bergström, tandhygienist vid Folktandvården Västerbotten.
Livet bakom kulisserna Johanna Bergström driver sedan 2024 konton på både Instagram och Tiktok. Där visar hon upp sin vardag som tandhygienist. Själv beskriver hon det som att sprida kunskap om livet »bakom kulisserna«. I hennes sociala kanaler ryms inlägg om allt ifrån morgonrutiner till lönen som tandhygienist och utförliga listor på fördelarna med jobbet. – Innan jag började plugga så visste jag knappt vad en tandhygienist gjorde på dagarna. Därför vill jag ge mina följare en chans att se och uppleva hur det är att jobba i yrket. Förhoppningsvis kan det locka någon att utbilda sig till tandhygienist, säger hon.
I inslagen lyfter hon även exempel på olika patientfall för att visa bredden i yrket. Arbetsgivaren har gett tillstånd att filma i lokalerna så länge hon inte gör reklam för någon produkt eller visar patienter eller kollegor i bild utan medgivande.
Inspirera kollegor Förutom att locka nya till yrket hoppas hon också inspirera kollegorna i tandvården. Därför sprider
JOHANNA BERGSTRÖM
aktuell : Ny förtroendevald som driver flera kanaler på sociala medier om arbetet som tandhygienist under namnet »Tandguide«.
å lder : 25 år
f amilj : Sambo och katten Räkan som snart fyller åtta år.
f ritid: Umgås gärna med släkt och vänner. Tränar regelbundet för att arbetet kan vara fysiskt påfrestande. Sjunger i kör. Ägnar gärna fritiden till att tillverka pedagogiska bilder och material som hjälper henne i jobbet.
hon gärna kunskap om hur hon arbetar mot tobak och nikotin samt med anpassad kommunikation och
vilka strategier och metoder som går att använda för att individanpassa sina behandlingar utifrån den enskilda patienten.
– De områden som jag brinner lite extra för är barntandvård och tandvård för personer med särskilda behov. Därför tipsar jag gärna om att använda bildstöd under besöken och möjligheterna med TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, säger hon.
Trots att hon syns i flera sociala kanaler vill hon inte sätta etiketten influencer på sig själv.
– Nej, jag vill hellre kalla mig inspiratör. Dessutom blir mina kanaler ett sätt att sprida kunskap. Om någon ställer en kunskapsfråga om tandvård på min fritid kan jag hänvisa dem till mina sociala kanaler.
Frågorna ramlar också in. Några av de vanligaste hon får är vilken tandkräm som är bäst och om det är nödvändigt att dra ut visdomständerna.
– Många förstår heller inte hur vi gör när vi mäter tandköttsfickor. Istället undrar de varför vi måste sticka dem i tandköttet vid en undersökning.
Frågorna är många och varierande. Hon menar att det finns ett behov av att sprida mer kunskap om de olika behandlingsmetoderna i tandvården. För det får hon också beröm av kollegor runt om i Sverige.
– Så länge andra tycker det jag gör betyder något för dem vill jag
fortsätta. Och engagemanget är verkligen stort på alla möjliga inlägg.
Att få göra skillnad
I dagsläget arbetar hon 80 procent kliniskt och 20 procent vid den nyinrättade avdelningen för Hälsoodontologi i Region Västerbotten. Enheten är vigd till att utveckla det förebyggande arbetet i regionen och driver projekt bland annat för skolbarn.
Nyligen blev hon även fackligt förtroendevald inom Sveriges Tandhygienistförening/SRAT.
– När jag fick lära mig mer om det fackliga arbetet insåg jag att det var ännu ett sätt att kunna göra skillnad. Nu sammanställer jag matiga mejl till mina kollegor med nyheter om allt från karriärmöjligheter och Folktandvården Västerbotten, till den nya hälsoodontologiska avdelningen plus en massa peppande ord.
Under gymnasiet var hon osäker på vilken bana hon skulle välja i livet. Dessutom var hon tveksam till hur långt betygen verkligen skulle räcka. Samtidigt kände hon att det var något som inte riktigt stämde när det gällde studierna.
– Det har alltid varit en utmaning för mig att läsa och skriva. I gymnasiet gick det så långt att jag undrade om det var något fel på mig. Då jag gjorde en utredning
som visade att jag har dyslexi. Dyslexidiagnosen öppnade för att hon fick tillgång till flera olika hjälpmedel i skolarbetet. Bland annat inläst kursmaterial och förlängda provtider. Stödet gav henne en enorm skjuts. Så pass mycket att det slutade med toppbetyg i samtliga ämnen. Sen återstod bara valet av utbildning.
– Det var faktiskt min mamma som föreslog tandhygienist. Hon påminde mig om hur spännande jag tyckte det var med mina »tandställningsbesök«. Sen
– När jag fick lära mig mer om det fackliga arbetet insåg jag att det var ännu ett sätt att kunna göra skillnad.
hade jag redan extrajobbat en del inom LSS och äldreomsorgen och visste vad det innebar att jobba med människor.
Även under universitetsstudierna fick hon ett visst extra stöd. Men hennes dyslexi krävde att hon lade ned mycket tid på studierna. De många repetitionerna föll dock väl ut och hon gick igenom utbild -
ningen utan att kugga en enda tentamen. Vid examen 2022 mottog hon Sveriges Tandhygienisters och TePe Munhygienprodukters studerandepris.
Förebyggande är det bästa
I dag är det framför allt möjligheten att få arbeta förebyggande arbete som driver henne i vardagen.
– Jag älskar att arbeta förebyggande, eftersom det ger mig möjligheten att verkligen hjälpa andra människor. Allt från barn i förskolan till äldre eller de som kommit till Sverige från länder med sämre tandvård än vår, säger hon.
Helst av allt vill hon få fler nyblivna tandhygienister att söka sig till Västerbotten.
– Jag vill särskilt rekommendera att bo och arbeta i inlandet. Bostadspriserna är mycket lägre och det är lätt att leva ett bra liv där. Dessutom är det lättare att kunna påverka både sin egen arbetssituation och de insatser vi gör inom Folktandvården Västerbotten.
– Att utbilda mig till tandhygienist är bland de bästa besluten jag någonsin tagit. Det har gett mig ett varierat arbetsliv med en stor chans att utvecklas genom ansvar. Det allra bästa är att få se mina patienter lyckas vända sina vanor för en bättre tandhälsa.
Johanna Bergström tycker att utbilda sig till tandhygienist är bland de bästa besluten hon någonsin tagit.
ANVÄND RÄTT PRODUKTER FÖR DINA TANDMELLANRUM
Mellanrumsrengöring är viktig för att förebygga karies och tandköttsproblem. Med rätt produkt blir det lättare för patienten att hålla rent där tandborsten inte räcker till. Våra produkter är utvecklade för att ge skonsam och effektiv rengöring – anpassade för olika behov.
EKULF EasyGlide är en slitstark och extra tunn tandtråd som smidigt glider mellan trånga tänder.
EKULF pH är mellanrumsborstar av högsta kvalitet som finns i 10 olika storlekar.
EKULF PowerFlosser är en enkel oh effektiv mundusch som avlägsnar plack och bakterier mellan tänderna och djupt ner i tandköttsfickorna.
Linnéa blev headhuntad
Fackligt förtroendevald och lokal löneförhandlare Folktandvården Gävleborg samt vice ordförande STHF:s lokalförening Gävleborg.
linnéa , legitimerad tandhygienist sedan drygt 10 år, är headhuntad till fackligt uppdrag inom Folktandvården Gävleborg. – Det var inte självvalt men idag är det helt självklart, säger Linnéa med ett leende.
» vill du sitta med i fackliga förhandlingar och känna hur det känns?« var en fråga som Linnéa möttes av ganska tidigt i sin karriär. Det var under en utbildningsdag för alla tandhygienister inom organisationen, då Linnéa varit vetgirig och ställt många frågor till föreläsaren. Tandhygienist
Sara Hed Rann, ledamot i Sveriges Tandhygienistförening, STHF:s styrelse idag, uppmärksammade Linnéa och drog med henne in i det fackliga arbetet. Då de alltid är två från SRAT i lokala förhandlingar så det gick bra att skolas in genom att sitta med till en början.
– Jag tycker att det är utvecklande att arbeta fackligt lokalt, eftersom det ger mig en helhetsbild och helikopterperspektiv.
Som tandhygienist jobbar jag »på golvet«, men i den fackliga rollen behöver jag förstå vad som är bra för alla tandhygienister. Många vågar inte stå upp för sig själva och lösa de problem som uppstår – då känns det bra att kunna hjälpa till och vara en stöttepelare, säger Linnéa.
– I den fackliga rollen behöver jag förstå vad som är bra för alla tandhygienister.
linnéa ser det som utvecklande att kunna hjälpa tandhygienister som i sin tur hjälper patienter.
– Som facklig driver jag mina hjärtefrågor när jag företräder tandhygienister. Det är frågor som ledighet, föräldraledighet, rätt till fortbildning och andra medlemsfrågor. Det handlar alltid om individanpassad problemlösning –kommunikation och dialog. Det är kanske därför jag trivs med att arbeta fackligt då det alltid handlar om samarbete och om att vara lösningsorienterad, säger Linnéa.
Det gick ganska fort för henne att börja jobba fackligt då hon upptäcktes tidigt av sin kollega Sara. – Om inte Sara hade sett mig och frågat mig vet jag inte om jag hade tagit steget själv, säger Linnéa, och poängterar vikten av
att se varandras starka sidor och lyfta fram varandra. Tandhygienister är alltid engagerade personer och många patienter är inspirerande, vilket gör att det alltid är roligt att gå till jobbet men även att jobba fackligt, säger Linnéa.
linnéa har även genomgått ämnesfördjupningen »Beteendemedicinsk prevention och behandling*« på Göteborgs universitet, vilket medför att hon kan avsätta längre tider för samtal på vissa patienter. Hon tycker det är roligt och utvecklande att på så sätt kunna diskutera de levnadsvanor, såsom kost till exempel, som är grundorsaken till kariessjukdomen patienten har.
– När beteendeförändringen kommer från den inre motivationen finns det större chans att lyckas. Det är otroligt roligt att se hur en patient tar hand om sin mun på ett bättre sätt och att de förstår att det är vad de själva gör som gör skillnaden, säger Linnéa.
– Vi tandhygienister är ju intresserade av att jobba handgripligen, men ibland kan det vara bra att stanna upp och fråga patienten vad den vill med sina tänder. De flesta är ju motiverade att göra förändringar. Det är så kul att se hur motivationen kan växa hos en patient!
* Beteendemedicinsk prevention och behandling (nu kallad Teoribaserad beteendeintervention), 15 hp på Göteborgs universitet, kvartsfart på distans under ett år.
TEXT: LENA MUNCK FOTO: PRIVAT
Examenstiden är här och Tandhygienisttidningen har talat med två studerande, Mattias Kindberg och Abiyel Habtemichael, om deras arbete med examensuppsatsen. Hur valde de ämne, hur gick arbetet till och vilka resultat fick de fram?
Oral hälsa i palliativ vård
Hur kom det sig att ni valde att skriva om den orala hälsan hos personer som får palliativ vård? Ämnet palliativ vård har stått mig, Mattias Kindberg, varmt om hjärtat sedan jag började arbeta på en palliativ vårdavdelning som undersköterska på Sahlgrenska i Göteborg 2018. Jag sökte en tjänst där för att utmana mig själv, möta något som man först kände lite rädsla inför. Jag har alltid fungerat så som person och det gäller även min roll som frilansande skådespelare.
När pandemin bröt ut 2020 stängdes min ordinarie avdelning, och jag omplacerades till en av Sahlgrenskas särskilda karantänavdelningar för covid-19. Där togs patienter emot löpande och det var inte ovanligt att en patient som togs in i början av arbetspasset avled innan dagen var slut. Den täta närvaron av livets slutskede och de många livsöden jag mötte under denna period bidrog till en påtaglig personlig mognadsprocess, det kändes som att jag åldrades flera år på kort tid. Den lättsamma glädje man tidigare haft ersattes tillfälligt av en mer allvarsam livssyn.
Både unga och äldre patienter dog, men personer med en redan palliativ diagnos eller omfattande multisjuklighet innan pandemin, var särskilt sårbara och utsatta
hösten 2020 valde jag att börja studera till tandhygienist på distans. Jag arbetade dock helger och enstaka pass på sjukhuset i början av utbildningen. Under ett längre
Kindberg
ålder : 33
bostadsort : Göteborg
utbildning:
Skådespelare, undersköterska och snart
tandhygienist
familj :
Fyraårig son
studieuppehåll jag hade efter min föräldraledighet arbetade jag även som undersköterska på Änggårdens Hospice i Göteborg.
Något som jag uppmärksammade i mitt arbete som undersköterska, både i sjukhusvård och på hospice var att den orala hälsan ofta bortprioriterades. De såg den som något sekundärt. Både personalen, men ibland även personen själv som vårdades palliativt.
Denna upplevelse delas även av min studiekamrat Abiyel, vars far avled under pandemin till följd av en svår neurologisk sjukdom. Under faderns sista tid på sjukhus upplevde Abiyel att den orala hälsan i stort sett negligerades. Munvården föll till stor del på de anhöriga, vilka fick försöka upprätthålla basal munhygien med hjälp av munvårdspinnar som fanns i en
plastkopp i rummet.
Mot bakgrund av våra personliga erfarenheter blev detta examensarbete inte enbart ett examensarbete, utan också ett sätt för oss att bearbeta och reflektera kring det vi själva varit med om under denna påfrestande period. Samtidigt vill vi lyfta vikten av den orala hälsan livet ut. Vi ville välja ett ämne som inte många inom tandvården känner till och som måste uppmärksammas.
Vad har varit lätt/svårt i arbetet med uppsatsen?
Det lättaste var att med uppsatsen var att tydligt identifiera kunskapsluckor i palliativ vård kopplat till oral hälsa, vilket gav en tydlig riktning för litteratursökningen. En svårighet var att hitta tillräckligt många kvalitativa studier inom
Mattias
Abiyel Habtemichael
ålder : 26
bostadsort : Karlstad utbildning:
Snart tandhygienist
familj : Nyförlovad och bröllop väntas i sommar, en bonusson
det avgränsade ämnet, då mycket forskning är spridd över olika kontexter och ofta inte fokuserar direkt på symptomlindring av just oral ohälsa.
Hade ni några motgångar under skrivprocessen?
Ja, bland annat tekniska begränsningar i databaserna, såsom svårigheter att få tillgång till relevanta artiklar i fulltext. Det var också en utmaning att avgränsa materialet och bibehålla fokus på oral hälsa ur ett palliativt perspektiv, utan att glida över i andra närliggande vårdfrågor och områden runt palliativ vård.
Vad kom ni fram till i er uppsats? Uppsatsen visar att både farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder effektivt kan lindra orala
symptom hos personer i palliativ vård, under de olika palliativa faserna; tidig fas, sen fas, terminal fas. Det svenska validerade munskattningsinstrumentet ROAG och det internationella likvärdiga instrumentet OHAT, är instrument som hjälper vårdpersonal och tandvårdspersonal att införa rätt palliativa orala insatser.
Exempel på både farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder som lyfts är olika typer av återfuktande produkter i form av geler; oljor, sprayer, isbitar att suga på, sugtabletter och små klunkar vatten. Även vätskedropp lyfts för att minska symptomen på törst och muntorrhet (dock inte som ett alternativ i livets slutskedefas, då risken för lungödem är stor). Även närvaro av vårdpersonal är viktig för att lindra orossymptom,
vilket går att koppla till den orala hälsan. Ett tvärprofessionellt samarbete mellan vårdpersonal och tandvårdsteam visade sig avgörande för att förbättra den orala hälsan. Brist på utbildning och strukturerade rutiner utgör däremot hinder för god vårdkvalitet. Det är viktigt att kunna inkludera tandvårdspersonal i de palliativa vårdprocesserna, dvs. att patienten följs upp kontinuerligt under det hela palliativa vårdförloppet av en tandhygienist eller tandläkare. Vi uppmärksammade också att det var vanligt med candidiasis-infektioner i mun och svalg, vilket skapade oral smärta och obehag vid livets slut om dessa inte uppmärksammades och behandlades.
Vad vill ni uppmärksamma framtida kollegor på?
Vi vill lyfta vikten av att inte förbise den orala hälsan i palliativ vård. Regelbunden bedömning, enkla åtgärder och ett tvärprofessionellt förhållningssätt mellan tandvård och sjukvård gör stor skillnad. Framtidens tandvård och vårdpersonal bör se oral hälsa som en självklar del av livskvaliteten, även under den palliativa vårdens olika faser. Ökad utbildning och medvetenhet krävs för att höja vårdkvaliteten för denna sårbara patientgrupp och bör inkluderas redan under tandhygienist- och tandläkarutbildningarna.
TEXT: LENA MUNCK BILD: PRIVAT
Active Gum Repair
Hjälper till att reparera blödande, svullet och inflammerat tandkött inom 1 vecka*
• Kliniskt bevisad formulering som tar bort 4 x mer plack**
• Smakförbättrande teknologi*** för en fräsch munkänsla utan den salta smaken
PARODONTAX
Nr.1 Sveriges mest sålda tandkräm mot tandköttsproblem2
Beställ varuprover via QR-koden
*Vid kontinuerlig användning 2 gånger dagligen.
**Jämfört med en vanlig tandkräm.
***Salt-masking technology.
Referenser: 1. Parodontax U&A Sverige April 2017. Nielsen, Total tandkräm, marknad DVH + Apotek Totalt, senaste rullande helår v.44 2024.
Allt fler patienter som använder vitt snus kommer till tandvården med rött och svidande tandkött. Det är tydligt att slemhinnan påverkas. Frågan är på vilket sätt. Nu vill forskare hitta svaret i ett nytt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.
att brunt snus kan ge upphov till veckad, vit och förtjockad munslemhinna är känt sedan länge. Men sedan det vita snuset fullkomligt exploderade på den svenska marknaden har tandvården fått ta emot flera patienter som uppvisar en ny form av skador i tandköttet.
– Många har besvär med sveda där de lägger det vita snuset. Det kan vara tecken på inflammation med ganska utbredda rodnader och en uttunning av epitelet, men vi vet inte exakt vilken sorts inflammation det är, säger Gita Gale, disputerad övertandläkare inom orofacial medicin och en av forskarna bakom studien.
hos vissa patienter är skadorna svårläkta. Det kan ta månader, upp till ett år, innan besvären försvinner, trots snusstopp. Några får sår där nikotinpåsen läggs mot slemhinnan.
Gita Gale berättar att den nya forskningsstudien är en systematisk kartläggning av hur slemhinneförändringarna ser ut. I praktiken innebär det att vävnadsprov tas från både deltagare som använder vitt snus och friska icke-snusare i en kontrollgrupp. Resultaten jämförs därefter med redan tillgängliga data för brunt, traditionellt portionssnus.
– Vi tar biopsier och tittar på dem histopatologiskt. Samtidigt vill vi få veta hur mycket besvär patienten har av sina förändringar, säger Gita Gale.
SOM-undersökningen
Den nationella SOMundersökningen har mätt svenska folkets snus- och rökvanor sedan 1990-talet. År 2024 är första gången som det vita snuset har haft en egen frågeställning. Resultaten visar att 25 procent av 16–29-åringarna använder vitt snus regelbundet. För 30–49-åringarna är motsvarande siffra 12 procent och för 50–64-åringarna är den 7 procent.
Dessutom ska eventuella riskfaktorer identifieras.
– I dag vet vi inte alls om det finns några riskfaktorer, men det skulle kunna vara sådant som överkänslighetsreaktioner, mediciner, hur mycket nikotin det är i påsarna eller vilka smakämnen de innehåller, säger hon.
gita gale är bekymrad över att vi vet så lite om det vita snuset. Inte minst med tanke på att det har blivit så pass vanligt och populärt, särskilt bland unga kvinnor. Något som även den senaste nationella SOM-undersökningen från Göteborgs universitet bekräftar. Där uppgav 27 procent av de tillfrågade kvinnorna i gruppen 16–29 år att de använder vitt snus regelbundet.
På bilden syn s utbredda erytem och gingivala retraktioner hos en patient som använder vitt snus, berättar Gita Gale, disputerad övertandläkare inom orofacial medicin och en av forskarna bakom studien om vitt snus vid Göteborgs universitet.
– Bruket av vitt snus är skrämmande stort med tanke på hur lite vi vet om vilka konsekvenser det för med sig på lång sikt, säger hon. Hittills har ett 40-tal patienter rekryterats till forskningsstudien. Den ska pågå i minst fem år och finansieras av oberoende forskningsmedel.
– Av den forskning som finns i dagsläget är en stor del finansierad av tobaksbolagen själva. Vi kommer inte ta in några sådana finansiärer, säger Gita Gale.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
Fullt hus i Malmö
Årets TandhygienistDagar, som ägde rum på Malmömässan den 27–29 april, gästades av drygt 800 deltagare. Dagarna inleddes av ordförande Fouzieh Eliassy i en sorlande och fullsatt kongresslokal.
En aktiv publik som ställde många frågor under föreläsningarna, särskilt i passet om tiotandvård.
– tillsammans gör vi skillnad, sa Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, då hon invigde TandhygienistDagarna 2025 i Malmö.
Sedan starten för över 55 år sedan har föreningen utvecklats till att bli en stark röst för professionen. Redan i början av 70-talet började jobbet för att bli ett legitimationsyrke. Utbildningen har efter ett långt och hårt påverkansarbete nu blivit treårig och vi har skapat möjlighet att driva egen verksamhet. Idag har vi en nyckelposition inom svensk tandvård och spelar en avgörande roll för oral hälsa. Vi har redskap att möta befolkningens behov av god munhälsa med evidensbaserade metoder, sa Fouzieh Eliassy.
Hon konstaterade att munhälsan hos Sveriges befolkning förbättrats över tid, men att komplexa tillstånd ökar liksom antalet äldre. Samverkan mellan hälso- och sjukvård, tandvård och social omsorg står i fokus. – Det finns förslag till specialistutbildning för att utveckla tandhygienistens roll i det hälsofrämjande och förbyggande arbetet, vilket skulle göra yrket mer attraktivt. En kliniskt specialiserad tandhygienist kan ha rollen att stötta, utbilda och handleda personal, interagera och förmedla evidensbaserad kunskap och bidra till effektivisering och verksamhetsutveckling.
Många besökare i dentalutställningen under rasterna.
Sara Henricsson prisades Årets stipendium till professor Sture Nymans minne gick till Sara Henricsson för hennes forskning om äldre personers uppfattning av jämnårigas orofaciala utseende. Grattis Sara!
Stort intresse för dentalutställningen
Under rasterna var dentalutställningen öppen och där blev det snabbt full aktivitet. Ett fyrtiotal företag och två ideella organisationer ställde ut.
temat för tandhygienistdagarna 2025 var »Parodontit, karies och erosioner – vad är nytt?« Moderator Ulrika Lindmark guidade vant auditoriet igenom det två dagar långa programmet. Referat från föreläsningarna publiceras på kommande sidor i denna utgåva av TandhygienistTidningen samt i nästa tidning, som kommer ut i september. Programmet kan du läsa på 2025.tandhygienistdagarna.se.
det sociala programmet innehöll ett välkomstmingel på Luftkastellet vid Öresundsbrons brofäste och en konferensmiddag med underhållning och dans. Under söndagen bjöd huvudsponsor Tepe Munhygienprodukter på bland annat en virtuell rundvandring i deras produktionsanläggning i Fosie, utanför Malmö.
Vad tyckte deltagarna?
Första dagen träffade TandhygienistTidningen några av deltagarna för att höra vad de såg fram emot: 1. Har du varit med förut på TandhygienistDagarna? 2. Finns det någon programpunkt du ser fram mot lite extra? 3. Vad betyder det att träffa kollegor så här?
åsa andersson, linköping
1. Ja, jag har varit med på ett par stycken.
2. Jag ser fram emot att lyssna på erosionsskador och tiotandvården.
3. Det ger jättemycket att få input hur andra jobbar. Sedan är det kul att träffa gamla klasskamrater.
maloue kant eek , västervik
1. Ja, jag brukar vara med varje år. Vi är sju tandhygienister på kliniken och alla är här.
2. Erosionsskador, det är något vi stöter på hela tiden i jobbet. Sedan är det intressant att höra nyheter från andra områden.
3. Det är jättekul att vi på jobbet kan åka tillsammans på ett sådant här evenemang.
mia holmberg, mölndal
1. Jag har varit på några stycken, i år är jag och min kollega här.
2. Om man inte varit på utbildning på några år är det bra att höra om nyheter. Det ger alltid input och så är det kul att se produkter under rasterna.
3. Det är väldigt givande att träffa kollegor, tidigare lärare och andra. Det här är ju ett arrangemang för vår profession.
Karin Melander
Framtidens tandvård –utmaningar och möjligheter
Karin Melander, Folktandvården Skåne
För drygt två år sedan insåg Folktandvården Skåne att något måste göras. Personalomsättningen var hög och patientunderlaget vikande.
– det var smärtsamma insikter. Vi behövde helt enkelt bli en mer attraktiv arbetsgivare, sa Karin Melander, vd för Folktandvården Skåne då hon talade om framtidens tandvård på TandhygienistDagarna.
folktandvården skåne är ett av Sveriges 10 största hälsoföretag och finns på 44 orter med fler än 1 500 anställda. Det drivs som ett helägt bolag av Region Skåne och 97 procent av verksamheten är konkurrensutsatt.
efter en rad åtgärder är personalomsättningen på väg ner. Ett utvecklingsprogram för nyutexaminerade på upp till två år har startat, där nya medarbetare får handledning som stöttar i det kliniska arbetet. Utöver handledning ingår odontologisk introduktion och interna utbildningar. En långsiktig satsning på lönen för klinisk personal har också inletts.
– vi ska vara drivande tillsammans med personal, näringsliv och lärosäten. Bara vi kan förändra från att tänka tandvård till att istället tänka munhälsa. Vi behöver bort från att se på patienten som mottagare till att bli medarbetare och deltagare i sin egen munhälsa. Vi behöver också bli en mer attraktiv arbetsgivare som skapar utrymme för utveckling. Det är för många som lämnar yrket.
– tandvård är högt på agendan i Sverige, säger Karin Melander. Det finns förslag på tiotandvård och målet är en mer jämlik munhälsa i landet.
– referenspriserna är utmanande och måste kompletteras med stöd så vi kan arbeta hälsofrämjande. Regeringen måste hålla hög reformtakt, vi vill se ett ökat statligt ansvar och att villkoren för aktörerna blir mer likartade. Det behövs också en översyn av utbildningen.
– om vi ska nå en bättre munhälsa i hela Sverige måste vi alla ta ansvar. Allt det kunnande som finns samlat här i salen är fantastiskt. Visionen är att tillsammans skapar vi världens bästa munhälsa – en människa i taget.
TEXT: MARIE SKOGLUND BILD: LINA HASKEL
panelsamtalet rörde friskfaktorer i tandvårdens arbetsmiljö och det forskningsprojekt som pågår just nu. Bland synpunkterna som kom fram kan nämnas att det ska kännas bra att både gå in och ut genom dörren till arbetsplatsen och att arbetsmiljön är den viktigaste faktorn för medarbetare i tandvården när de väljer arbetsplats. Då omfattas variation i arbetet, ledarskap, trygghet samt möjlighet till kompetensutveckling. Arbetsmiljö värderas till och med högre än lönen.
Hur får vi en hälso främjande
arbets
miljö i tandvården?
Elena Shmarina
Den nationella forskningsstudien SAFE-DENT bjuder in tandvårdspersonal för att undersöka vad som behövs för att skapa en bra arbetsmiljö.
– det finns en kunskapslucka för just tandvården, så vi behöver se mer på vilka åtgärder som är nödvändiga för att skapa en hälsosam arbetsmiljö och vilket stöd medarbetare och chefer behöver för att driva arbetsmiljöarbetet systematiskt, säger en av forskarna bakom studien; Elena Shmarina.
En bra arbetsmiljö är en viktig pusselbit för en god hälsa under arbetslivet och för att kunna behålla personal. För tandvården finns utmaningar som hög arbetsbelastning och oergonomiska arbetsställningar som sliter på axlar och händer.
deltagarna i panelsamtalet var från vänster Magnus Nordström, SRAT, Fouzieh Eliassy, STHF, Karin Melander, FTV Skåne, Elena Shmarina, FTV Kalmar, och Anders Jonsson, Praktikertjänst.
– Jag tycker vi ska visa vad som är friskfaktorer, förhållande som främjar och bibehåller hälsan. Vad är det som gör att vissa arbetsplatser fungerar med hög kvalitet och bra resultat? Vi ska ta reda på vad är det som utmärker dem och hur vi ska göra för att nå dit, säger Elena Shmarina.
Tydlighet i verksamhetsidén är a och o så att alla ska kunna sträva åt samma mål. Ledarskap/ medarbetarskap måste fungerar väl och det måste finns en balans mellan resurser och krav i jobbet.
– På organisatorisk nivå är frågor som utvecklingsmöjligheter i yrket, lärande och delaktighet viktigt, liksom arbete med sjukfrånvaro och avdelningens mål och värdegrund. Så vilka insatser är nödvändiga för att känna trygghet och glädje på jobbet och ha krafter kvar då man kommer hem? Vilka individuella arbetsplatsanpassningar skulle fungera inom tandvårdsorganisationer? Med hjälp av forskningsrapporten vill vi tillsammans med tandvårdens anställda få ny kunskap som kan bidra till ett hälsosammare arbetsliv.
Föreläsningen följdes av ett panelsamtal om arbetsmiljön i tandvården. Där deltog förutom forskaren och tandhygienisten Elena Shmarina även representanter för arbetsgivare inom tandvården och de fackliga organisationerna.
TEXT: MARIE SKOGLUND BILD: LINA HASKEL
Elena Shmarina
Erosioner – ett problem för både patient och behandlare? Från tand till patient och behandling
Cajsa Fabricius, övertandläkare i cariologi och universitetsadjunkt på avdelningen för cariologi vid Göteborgs universitet, delade med sig av sina kunskaper inom området tanderosioner.
erosioner och annat tandslitage är inget nytt fenomen. Vid arkeologiska utgrävningar från vikingatiden har kraftigt tandslitage upptäckts på relativt unga individer och redan för drygt 100 år sedan beskrev GV Black, amerikansk tandläkare, den eroderade tandytan som hård och blank och att tillståndet var ovanligt. I moderna studier varierar prevalensen kraftigt, allt från ett par procent upp till 80 procent av den vuxna befolkningen. Erosion in till dentinet har i svenska studier noterats hos runt 20 procent av 20-åringar. Tandvårdspersonal vittnar om en ökad förekomst av erosioner och orsaken tillskrivs i hög grad beteendeförändringar med frekventa intag av sura drycker och andra sura livsmedel. Under 2010 såldes totalt nästan 710 miljoner liter läsk, energidryck, funktionsdryck och still drinks i Sverige. Under 2022 såldes 955 miljoner, vilket är en ökning med 35 procent. Under samma period har försäljningen av energidrycker nästan femfaldigats. Siffrorna motsvarade nästan 70 liter läsk per capita 2015. Utöver dessa drycker säljs stora mängder
kolsyrat vatten. Kolsyran i sig är mycket flyktig och är i normala fall inte skadligt för tänderna. Däremot finns anledning att se upp med smaksatt kolsyrat vatten. Svenska bryggerier säger att deras smaksättningar inte orsakar erosionsskador, däremot finns exempel på skadlig smaksättning av vatten från utländska bryggerier.
Erosioner skiljer sig från karies genom att erosion definieras som en kemisk upplösning av tandemalj utan inverkan av bakterier. Vid diagnostik måste behandlaren särskilja erosioner från andra typer av tandslitage. Erosivt tandslitage innebär att den av syra uppluckrade tandytan nöts till exempel av tandborstning efter kräkning. Attrition (nötning tand mot tand), abrasion (nötning av föremål mot tand) och abfraktion (kilformade defekter av mikrofrakturer cervikalt) uppstår utan inverkan av syror.
patientens subjektiva symtom kan vara gula/isande tänder, naggiga incisala skär, kortare tänder eller ihopsjunket bett. Men patienten kan även vara helt symtomfri.
Tidig diagnostik är av yttersta vikt och tandslitage bör registreras i patientens journal enligt de nya rekommendationerna från Nationellt programområde tandvård, arbetsgruppen för dentala erosioner. En partiell undersökning på indikatortänder, steg 1, föreslås ingå i den vanliga basundersökningen och i de fall erosioner noteras behöver patienten en mer omfattande undersökning enligt steg 2 och i förekommande fall görs en helkäksregistrering enligt steg tre. Inga tecken på erosion, E0, behöver inte registreras i patientens journal. Kom ihåg att torrläggning med bomullsrullar och luftbläster behövs inför registreringen.
vid tecken på tandslitage bör den allmänna anamnesen, utöver sjukdomar och läkemedel, uppmärksamma brustabletter och hälsokostpreparat. Har patienten besvär med magen/halsbränna/ reflux? Finns någon typ av ätstörning? Frekventa kräkningar? Ruminering, viljestyrd idissling, förekommer hos upp till 3 procent av befolkningen. Finns parafunktioner såsom nagelbitning? Arbetar
patienten inom batteritillverkning eller i någon annan liknande industri? Förekommer simträning ofta i klorerat vatten?
I den odontologiska anamnesen noteras patientens munhygienoch fluoridvanor.
Kostanamnesen kartlägger patientens mat- och dryckesvanor med särskilt fokus på riskprodukter. Det är inte enbart pH-värdet som avgör huruvida ett livsmedel är mer erosivt än ett annat, mineraler och buffrande substanser kan minska den skadliga effekten. Hänsyn måste även tas till kostens totala sammansättning. Föredrar patienten syrliga karameller fram -
för choklad? Vad har patienten för dryckesmönster, sväljs drycken ned direkt eller spolas den runt i munnen först?
behandling av erosioner är i första hand orsaksinriktad. Ibland räcker det med att patienten får information, i andra fall krävs mer eller mindre omfattande beteendeintervention med kvalificerat rådgivande samtal. Vid behov skrivs remiss till gastro- eller ätstörningsmottagning, antingen direkt eller via vård-/hälsocentralen. Patienten rekommenderas tandkrämer med tennfluorid. Eventuellt tillverkas profylaxskenor för behandling
med fluoridgel fem minuter per dag. Den reparativa vården består i att i ett tidigt skede täcka över exponerat dentin med dentinbindande bonding och flow-komposit.
Läs vägledningen för registrering och gradering av dental erosion på primära och permanenta tänder på Kunskapsstyrning hälso- och sjukvårds webbplats, kunskapsstyrningvard.se.
TEXT: MARIE SAND BILD: LINA HASKEL
Cajsa Fabricius
Tiotandvård –ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården
– allt pekar på att tiotandvården införs 1 januari 2026, sa Martin Färnsten som lett utredningen om den så kallade tiotandvården, ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården för patienter 67+.
Tiotandvården beskrivs som en av Sveriges största tandvårdssatsningar för äldre. Välkomnat av patientorganisationer, mer kritiserat av vårdgivare som utrycker oro över prisregleringens potentiella negativa effekter på tandvårdens kvalitet, tillgänglighet och arbetsmiljö. Kritiken befarar att reformen snarare försämrar munhälsan och ökar ojämlikheten.
I ett remissvar skriver STHF att det saknas tandhygienister i nästan hela Sverige, samtidigt som reformen förväntas leda till en ökad efterfrågan på tandvård. Föreningen saknar en analys av vilka konsekvenser förslaget får för tandvårdspersonalens arbetsmiljö samt branschens attraktivitet och oroas över att reformen kan leda till sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor.
– Ja, många är lite oroliga; hur blir det för oss, blir det stressigare? Jag kan inte ge tvärsäkra svar, men jag kan ge bakgrunden, sade Martin Färnsten.
tandvårdsutredningen utgår från regeringens tydliga direktiv. Satsade medel ska komma pa-
tienterna till godo och då till de patienter med sämst munhälsa och behov av reparativ tandvård.
– Svenska politikerna har bestämt sig för att skattemedel ska stå för merkostnaden. Idén har haft en väldig sprängkraft och höga offentliga subventioner har starkt stöd, däremot inte från tandvårdens sida förutom Folktandvården som är mer positiva. Tiotandvård är byggd runt referenspriser som är en bra modell att hänga upp ett förstärkt högkostnadsskydd på.
martin färnsten tror att tandvårdens verklighet kommer att förändras. Nya patienter som tidigare avstått tandvård kommer till, folktandvården får fler vuxna patienter och privata storstadskliniker kan få en minskad intäkt per patient men samtidigt fler patienter.
– Ska jag jobba dubbelt så fort då? På kliniken där jag jobbar finns inga tider förrän i oktober, sade en deltagare som möttes av applåder.
– På klinikerna finns intäktskrav på var person. Har ni tagit hänsyn till det, frågade en annan.
– Vi har sett på tandvårdens omsättning och gjort konsekvensberäkningar för ekonomin i branschen, svarade Martin Färnsten.
TEXT: MARIE SKOGLUND BILD: LINA HASKEL
Tiotandvård i korthet
Tiotandvård är ett förstärkt statligt högkostnadsskydd som innebär att patientgruppen 67+ endast betalar en tiondel av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV, referenspris för de åtgärder som ingår. För övrig tandvård behålls fri prissättning. Utanför storstäderna finns ett kommuntypstillägg som ger vårdgivaren mellan 10–20 procent extra. Vårdgivaren ersätts av staten med 90 procent av referenspris plus eventuellt kommuntypstillägg.
Tiotandvård kan införas stegvis för olika befolkningsgrupper utifrån ålder och behov. Statens kostnader förväntas öka med 3,4–4,5 miljarder kronor per år i steg 1 (67+).
Undersökningar och hälsofrämjande åtgärder omfattas inte av tiotandvård.
M artin Färnsten
Karies – något nytt? En exposé genom nationell riskbedömning, AI, genetik och minimalinvasiv behandling.
Cajsa Fabricius, övertandläkare i cariologi och universitetsadjunkt på avdelningen för cariologi vid Göteborgs universitet, gav auditoriet några exempel på nyheter inom området cariologi.
karies är oftast en långsamt progredierande sjukdom, hälften av angreppen progredierar inte alls på tio år. Förr var behandling av kaviteter progressiv och mycket tandsubstans avlägsnades. Idag förordas restriktiv användning av avverkande instrument. Djupa och mycket djupa caviteter kan räddas från rotbehandling genom successiv (stegvis) eller selektiv excavering. Till skillnad från den successiva excaveringen, som sker i två steg med täckförband och en
expectansperiod före permanent fyllningsterapi, sker den selektiva excaveringen i en sittning. Vid selektiv excavering ligger fokus på att kavitetens kanter är kariesfria och det karierade dentinet kapslas in av en permanent fyllning. Pulpalt åt excaveras tills ingen mjukt dentin finns kvar. En risk med metoden är att för mycket karierat dentin lämnas kvar med progression av kariesangreppet som följd. En annan risk är att behandlaren vid efterföljande revisionsunder-
sökningar misstar informationen på röntgenbilderna för sekundärkaries.
resin - infiltration är ett exempel på minimalinvasiv behandling och metoden används för kariesangrepp utan kaviteter (D2), »white spot lesions«, fluoroser eller hypomineralisationer (MIH). Behandlingen innebär applicering av lågvisköst resin, som får penetrera lesionen och ljushärdas utan föregående excavering. Metoden är
Cajsa Fabricius
ganska ny och långsiktiga utvärderingar har ännu inte gjorts, till exempel är det osäkert om resinet gulnar med tiden.
en annan minimalinvasiv behandling är mikroabrasion med 37-procentig fosforsyra och pimpsten. Metoden kan väljas som alternativ till skalfasader, där frisk tandsubstans måste avverkas för att ge plats för dessa. Föreläsaren visade bilder på lyckade patientfall där mikroabrasion använts utan eller med kombination av långvarig tandblekning i skenor hos patienter med mycket missprydande fluoroser bland annat. Skulle behandlingen inte ge förväntat eller acceptabelt resultat för patienten finns fortfarande möjlighet att gå vidare och göra skalfasader.
man ärver inte dåliga tänder utan man ärver dåliga vanor är ett mantra, som inte håller längre. Av kariessjukdomen kan 50 procent förklaras av genetik. Vart femte barn med hög risk för karies bär på en annan genetisk uppsättning av salivproteiner än andra barn och kan utveckla karies trots goda vanor. Dessutom kan den orala mikrofloran innehålla högvirulenta S. mutans, vilka producerar mer syra och kan orsaka mer skada än vanliga mutansstreptokocker.
Gener för tändernas morfologi, salivflöde, salivkvalitet, emaljutveckling, immunsvar, tidpunkt för tandframbrott och kombination av vissa orala mikroorganismer verkar också vara inblandade i kariessjukdomen.
socialstyrelsen har i sitt regeringsuppdrag om att utveckla en nationell modell för riskbedömning inom tandvården i en konsensusprocess kommit fram till 53 faktorer som bör ingå och 12 faktorer som inte bör ingå i riskbedömningen. 32 av riskfaktorerna kopplas till kariessjukdom (genetik finns inte med bland riskfaktorerna). Källor till information kan vara anamnes och statusanteckningar i patientens journal, Försäkringskassans register över tidigare utförd tandvård
figur 2. Faktorer där konsensus uppnåddes om att de bör ingå i en riskbedömningsmodell . Svarsalternativen bör vara med och bör absolut vara med jämförst med bör inte vara med och bör absolut inte vara med. Totalt 53 faktorer.
källa : Att utveckla en nationell modell för riskbedömning inom tandvården, Socialstyrelsen
eller uppgifter från den nationella läkemedelslistan.
som avslutning presenterade föreläsaren exempel på AI-projekt i tandvården. Ett av projekten handlar om att träna AI för kariesanalys på röntgen. Ett annat projekt handlar om att AI söker efter nyckelord i journalanteckningar för analys av
huruvida förskrivning av antibiotika skett på rätt indikation eller ej. Vi har en spännande framtid framför oss, där AI kan bli ett hjälpmedel för bättre kvalitet i tandvården.
TEXT: MARIE SAND
BILD: LINA HASKEL
TANDHYGIENISTDAGARNA VÄLKOMNA TILL
ÖREBRO 19–21 APRIL 2026
TANDHYGIENISTDAGARNA
Forskningsrapporter hölls parallellt
Under tisdagens förmiddag gick programmet »Aktuell forskning och vetenskap« parallellt med föreläsningarna i kongresshallen. Sex forskande tandhygienister presenterade där sina studier. Hela programmet spelades in och länken har skickats ut till alla deltagare efter TandhygienistDagarna. Flera abstrakt publiceras i detta nummer av tidningen och i nästa.
Sandra Lod Dimenäs, Odont dr, Göteborgs universitet
Titel: Beteendeintervention för förbättrad munhygien hos ungdomar –en personcentrerad och teoribaserad approach
Sammanfattning av avhandlingen finns i THT nr 1. 2025.
Mersiha Velic, doktorand Karlstads universitet
Titel: Salutogena resurser som skydd mot karies bland små barn
Abstrakt publiceras i denna tidning.
Lena Patomella, doktorand, Hälsohögskolan Jönköping
Titel: Prevalens av parodontit hos äldre män med eller utan bukaortaanerurysm
Abstrakt publiceras i tidning nr 4.2025.
Jessica Friberg, doktorand Högskolan Dalarna
Titel: Munhälsorelaterad livskvalitet och munhälsobeteenden hos hemmaboende äldre
Abstrakt publiceras i denna tidning.
Emelie Stenberg, doktorand Malmö universitet
Titel: Påverkas tandhygienisters behandlingsstrategier vid övergång till 2017 års parodontala klassificeringssystem?
För mer information kontakta: emelie.stenberg@mau.se
Jessica Persson Kylén, doktorand Högskolan Väst
Titel: Behovsanalys gällande olika beslut för äldre personer, sjuksköterskor i hemsjukvård och tandhygienister vid teambaserade munhälsobedömningar i hemmiljö – en kvalitativ studie
Abstrakt publiceras i tidning nr 4.2025.
FOTO: LINA HASKEL
Munhälsorelaterad livskvalitet och munhälsobeteenden hos
hemmaboende äldre
Jessica Friberg*, doktorand Vårdvetenskap Högskolan Dalarna, Susanna Nordin, Institutionen för Hälsa och Välfärd, Högskolan Dalarna, Riccardo Lo Martire, Centrum för Klinisk forskning Dalarna – Uppsala universitet, Susanne Lindqvist, Institutionen för odontologi, Umeå Universitet, Anne W Ekdahl, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Lunds universitet.
* Korresponderande författare
Munhälsan i Dalarna har undersökts var femte år sedan 1983.
Vid senaste mätningen noterades sämre munhälsa och var tredje individ uppgav någon negativ munhälsorelaterad inverkan på livskvaliteten. Restriktioner under coronapandemin i kombination med personalbrist bidrar till ökad risk för ytterligare försämring.
syfte : Att beskriva munhälsorelaterad livskvalitet och munhälsobeteenden hos hemmaboende äldre mellan 65 och 85 år samt undersöka skillnader i relation till ålder, kön, socioekonomi och tandvårdsutförare (folktandvård eller privat tandvård).
material och metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsundersökning med 22 enkätfrågor om munhälsorelaterad livskvalitet, munhälsobeteenden (vanor kring munhygien och tandvårdsbesök), socioekonomi samt upplevd munhälsa och allmän hälsa. Munhälsorelaterad livskvalitet mättes med det validerade instrument Oral Impact on Daily Performance (OIDP).
statistiska analyser : Skillnader mellan grupper beräknades med Chi2-test.
resultat : Svarsfrekvensen var 62 % (834/1344) fördelat på 391 män (47 %) och 443 kvinnor (53 %). Fördelning mellan åldersgrupper var 65–69 år (26,6 %), 70–74 år (27,5 %), 75–79 år (27,1 %) och 80–85 år (18,8 %). Analys pågår, men de preliminära resultaten visar generellt att en stor majoritet borstar tänderna dagligen och upplever god eller
mycket god munhälsa. Det förefaller dock finnas signifikanta skillnader i munhälsorelaterade livskvalitet och besöksfrekvens kopplat till kön, åldersgrupp och typ av tandvårdsutförare. De preliminära slutsatserna antyder att det finns ojämlikheter beträffande själv-rapporterad munhälsa i den äldre populationen.
Denna studie har genomförts med forskningsanslag från Regionala Forskningsrådet Mellansverige.
Salutogena resurser som skydd mot karies bland små barn
Presentatör:
Mersiha Velic, doktorand, leg. tandhygienist, Karlstads University, Fakulteten för hälsa, naturoch teknikvetenskap, Institution för hälsovetenskaper – oral hälsa.
övergripande syfte : Med stöd av ett Salutogent ramverk syftar projektet till att utforska skyddande faktorer bland kariesfria barn bosatta i sårbara områden, kännetecknat av ogynnsamt socioekonomisk status, mångkulturell bakgrund och hög kariesförekomst, med särskilt fokus på familjeperspektivet.
material och metoder : Avhandlingens delarbeten bygger på kvalitativ och kvantitativ design med avsikt att analysera skyddan -
de faktorer för kariesfrihet utifrån livssituation, levnadsvanor och resiliens. Samtliga föräldrar till barn födda 2018 bosatta i Värmland inbjuds att delta. En förälder får besvara en digital enkät, vilken kommer samköras och analyseras med barnets tandhälsodata från nationellt kvalitetsregister (Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit, SKaPa) (N=3000).
Intervjuer kommer erbjudas till förälder vars barn är kariesfri i samband med ordinarie revisionsundersökning (N=15–20).
Statistiska analyser består av deskriptiva och multivariata metoder med beaktande av medierande faktorer. Innehållsanalys avses användas för transkriberade intervjuer.
förväntat resultat /slutsats : Genom identifiering av salutogena resurser som skydd mot karies bland små barn utifrån ett familjeperspektiv, förväntas resultaten från avhandlingen ge kunskap om varför vissa barn i sårbara områden inte utvecklar karies. Resultaten avses bidra till fler kariesfria barn genom utveckling av hälsofrämjande strategier i tandvården, både på kliniknivå och i samverkan med andra arenor i barnets närmiljö. I en förlängning även medverka till att främja jämlik oral hälsa bland små barn oavsett olika familjesituationer och socioekonomiska bakgrunder.
Projektet genomförs med stöd av forskningsanslag från: Eklunds Foundation, Majblommans riksförbund samt Forskningssamverkansmedel från Region Värmland och Karlstads universitet.
DU KAN BARA FLUXA MED
Nya Flux - Hållbarhet i fokus!
Flux har flyttat hem. Från och med nu sker produktionen i Sverige, närmare bestämt i hjärtat av Dalarna*. Det ger inte bara en kortare sträcka mellan fabrik och butik, utan också att hela förpackningen – inklusive kork, flaska, etikett och doseringspump – nu kommer från svenska leverantörer. Även smakaromerna inköps numera lokalt, vilket gör att det kan upplevas en mindre skillnad i smaken.
Ytterligare nyhet är att flaskorna nu är gjorda av 100% PCR, dvs återvunnen plast.
Detta medför att vi minskar koldioxidutsläppen från flaskan med 30% jämfört med tidigare.
Vi hoppas att ni ska tycka om Flux förbättrade miljöprofil lika mycket som vi gör.
Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
Avtal 2025
avtalsrörelsen 2025 har varit ovanligt omfattande med över 500 kollektivavtal som omförhandlas, stäms av och ses över. Som ett led i avtalsrörelsen har också SRAT genom Akademikeralliansen förhandlat avtalen som gäller på kommun- och regionsektorn gentemot sin motpart SKR.
en viktig fråga i årets avtalsrörelse har varit arbetstid som har behandlats på olika vis inom olika avtal. Inom Allmänna Bestämmelser, kollektivavtalet som innehåller villkoren inom kommun- och regionsektorn, har frågan lyfts redan förra året. I många delar av sektorn vittnar medarbetare om att arbetet intecknar mer av privatlivet med konstant förskjuten arbetstid, vilket bidrar till att många inom kvinnodominerade yrken väljer att bara arbeta deltid. En välkommen utveckling är ökade ersättningar vid förskjuten arbetstid och övertidsersättning gäller nu också deltidsanställda som tidigare fick fyllnadslön. Vidare utgår ob-ersättningar tidigare på fredag kväll. Skyddet för kvinnor som är helt lediga med graviditetspenning vid arbetsbrist har stärkts då uppsägningstiden först börjar när de är helt eller delvis tillbaka i tjänst. För de som har beredskap betalas ersättning vid restiden samt att man snabbare når gränsen till förhöjd ersättning. Dessa utgör synnerligen välkomna förändringar i avtalet.
i löneavtalet har centrala parter förtydligat sin syn på karriär- och löneutveckling över tid. Här uppmärksammas
erfarenhet och kompetens i arbetstagarens karriär- och löneutveckling. Detta är viktigt för att skapa en ökad lönespridning och skapa möjlighet att attrahera och behålla personal. Många erfarna medarbetare har länge upplevt att deras bidrag till verksamheten inte värderas i löneutveckling. Förhoppningsvis ger detta en vägvisare i rätt riktning för lönesättande chefer. HÖK-T har även fått skrivningar som tydligare belyser lönesättande chefers förutsättningar och betydelse för en välfungerande löneprocess.
medlemmarnas fackliga engagemang i olika former är viktiga för att vi tillsammans ska kunna höras i våra frågor och påverka dem i rätt riktning. En viktig byggsten är att välja fackliga företrädare som kan ha en formell roll för förbundet gentemot arbetsgivaren och finnas där som en röst för medlemmarna och professionen i till exempel
medbestämmandefrågor och löneöversyner. De möjligheter som lagar och avtal erbjuder att påverka igenom är viktiga att fånga. Ni som åtar er dessa förträdarroller är mycket värdefulla för förbundet och dess medlemmar. Därtill är det mycket viktigt att den enskilde – på APT såväl som i lönesamtal –är tydlig med sina förväntningar på arbetsgivaren.
sammantaget är utvecklingen mycket positiv när motparten SKR hörsammat många av de yrkanden vi fört fram. Viktiga rättigheter de många kvinnodominerande yrkena i vården har stärkts och ekonomiska värden har tillförts. Tillsammans kan vi fortsätta påverka branschen i positiv riktning där vi alla – STHF, SRAT, våra duktiga förtroendevalda och inte minst alla medlemmar – ställer krav på goda villkor, karriärvägar och löneutveckling.
TEXT: SVERKER JUTVIK
Detta är en krönika, där skribenten står för tankarna som förs fram i texten.
Det är inte dig jag hatar –det är behandlingsstolen
– Jag hatar dig!!! Det var det första jag fick höra av en patient när jag precis hade börjat på min nya arbetsplats. Jag ryggade tillbaka och sa försiktigt:
– Hatar du... mig?
– Eh... va?
Nervöst. Jag hann tänka – herregud, vad har jag gjort? Jag tror att patienten såg hur ställd jag blev och sade kort därefter:
– Ja, alltså inte dig! Men det här!!
– Att vara här.
Det tog mig någon sekund att skaka av mig orden och förstå att hon inte menade mig personligen. Jag lugnade henne med att jag är försiktig och informativ i min behandling, så att hon som patient vet vad som händer i nästa steg (ibland nästan lite för mycket), och hon blev genast lite lugnare.
– Ja, det är bara bra. Ge mig så mycket information som möjligt, så ska jag komma ihåg att andas.
Rädsla är ursprungligen ett viktigt biologiskt försvar mot hot. Vi människor har överlevt tack vare denna egenskap. Rädsla finns i olika former, framför allt handlar det om rädsla för döden, men det finns många andra typer som är mer eller mindre relevanta, såsom fobier av olika slag (spindlar står högt upp på min egen lista). Rädsla tar över hela hjärnan och det autonoma nervsystemet: hjärtat slår snabbare, man spänner sig, börjar svettas och får svårt att andas. Allt detta för att varna oss om fara eller hot.
Är det inte fantastiskt att kroppen talar om för oss när vi är i fara?
Nej, skulle en tandvårdsrädd svara. Men för vissa av oss andra är tandvård easy peasy. Som när en annan patient, 70+, sa att han inte förstod
hur man kan vara rädd för att ligga i behandlingsstolen:
– Jag fick tänder utdragna redan när jag var 9 år, så jag kan somna här, sa han. Sen framkom det att han faktiskt varit sövd under behandlingarna.
För den som inte är tandvårdsrädd är det svårt att förstå vidden av den rädslan. Även fast vi jobbar med rädsla inom vårt yrke, så tror jag inte att vi fullt ut begriper den. Det är så lätt att tolka en tystlåten patient som otrevlig när man själv glatt hejar och välkomnar. Till svar får man en ilsken blick och tystnad – eller i extrema fall ett »jag hatar dig«.
I sådana ögonblick är det viktigt att komma ihåg att inte ta det personligt och att försöka behålla lugnet. Det är lätt att bli stressad i en sådan situation, inte minst med tanke på ökade kostnader för praktiken och mer tidskrävande behandlingar. Men det är vad vi kan göra på vårt plan som behandlare.
Tandvårdsrädsla är ett stort problem världen över – nästan en av fem vuxna lider av det – något som kan få långtgående konsekvenser för den allmänna hälsan. Vi behöver därför nya och fler strategier för att möta detta.
En strategi skulle kunna vara tidiga insatser i skolan, där man inför tandvårdsvänjning: barn får besöka tandkliniker utan att någon spegel sticks in i munnen eller något borrande sker. Bara ett tryggt möte, där miljön inte väcker rädsla, utan nyfikenhet.
Men det räcker inte att bara barnen får möta tandvården på nya sätt. Pedagoger – de som varje dag möter våra barn – borde få verk-
tyg att prata om tandvård utan att det blir laddat. Varför inte erbjuda subventionerad terapi via vårdcentralen för personer med tandvårdsfobi? Psykologiskt stöd borde vara lika självklart som bedövning hos tandvården.
Samtidigt måste vi våga prata mer om det. Göra det synligt. Visa att det är vanligt – och inget att skämmas över. Som i kampanjer där vuxna människor, tuffa till ytan med tatueringar och muskler, berättar om sin rädsla för tandläkaren. Det är just sådana röster som kan bryta stigmat. En tandvårdskedja har till och med instiftat en egen dag för tandvårdsrädda: Tandvårdsrädslans dag. Bara det är ett steg i rätt riktning – att erkänna att rädslan finns, och att det är okej att prata om den.
Är det kanske så enkelt – att ju mer vi pratar om rädslan, desto mindre makt har den över oss?
Och patienten som en gång hatade mig? Hon kom tillbaka – lite mindre rädd och denna gång med ett leende som faktiskt inte bara satt i munnen.
TEXT: KAZHAL MOHAMMADI BILD: PRIVAT
Börjar REPARERA ilande tänder inom MINUTER
32 % effektivare rengöring** , samtidigt skonsam mot emaljen.
Kliniskt bevisad långvarig lindring av ilningar.***
Vilka barn blir tandvårdsrädda och hur kan vi förhindra det?
Robert (psykolog och forskare)
Bemötande av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i tandvården
My Blomqvist (pedodontist, odont.dr)
OM BARNTANDVÅRDSDAGARNA
Hur skapar vi trygghet, bygger tillit och förebygger tandvårdsrädsla?
På Barntandvårdsdagarna 2025 får du ta del av forskning, praktiska metoder och inspirerande föreläsningar om bemötande och tandvård för barn med särskilda behov. Evenemanget vänder sig till dig som arbetar med barns tandhälsa och vill utveckla dina kunskaper.
För anmälan och mer information, barntandvardsdagarna.se
Pengar till forskning om
förbättrad livskvalitet
forskaren ylva tiblom vid Uppsala universitet får ett Fellowship inom vårdvetenskap på minst tre år av Cancerfonden. Hennes forskning fokuserar på att förbättra livskvaliteten för patienter som behandlats för huvud- och halscancer (HHC). De vanligaste behandlingarna – strålning, kirurgi och kemoterapi –kan ge biverkningar som nedsatt salivsekretion, sväljsvårigheter och strålningskaries, vilket påverkar patienternas livskvalitet negativt. Den pågående studien syftar till att utvärdera ett behandlingsprogram för att förbättra munhälsan, ätandet och livskvaliteten hos HHC-överlevare. Målet är att öka förståelsen för hur dessa faktorer kan förbättras och samtidigt undersöka hur de hälsoekonomiska kostnaderna kan påverkas i en positiv riktning.
källa : cancerfonden
Hygienombud i Kronoberg prisas
Munhålecancer ökar –ultraljud ger säkrare behandling
munhålecancer har ökat med 30 procent mellan åren 2008 och 2021. Det ställer högre krav på bättre diagnostik och behandling. Forskaren Olof Nilsson vid Universitetssjukhuset Örebro har kommit fram till att ultraljud är den mest effektiva metoden för att mäta invasionsdjupet vid tidig tungcancer.
Munhålecancer drabbar främst äldre, oftast över 65 år, och är något vanligare bland män än kvinnor. Cancern uppstår vanligast i tungan och tandköttet, men tumörer kan även utvecklas i kindens slemhinna, munbotten, hårda gommen eller området bakom kindtänderna och visar sig ofta genom sår och smärta.
Munhålecancer är en förhållandevis sällsynt i Sverige, men den har ökat. För tungcancer som utgör 41,3 procent av all munhålecancer ökade antalet från 153 till 221 mellan 2008 och 2021.
Forskningen fokuserar på tumörutbredning och hur man på bästa sätt kan ta bort tumören under operation. – Vi såg att ultraljud inte bara är den bästa röntgenmetoden för att bedöma tumörens djup, utan även lovande för att förbättra marginalerna vid operation. Det kan minska risken för återfall och förbättra prognosen för patienter. Grunden är att förstå hur tumören växer. Vi vill ta bort den med marginal. Genom att använda oss av ultraljud kan vi även mäta på djupet, säger Olof Nilsson. – Första stället tumören sprider sig till är halsens lymfkörtlar. Det är den viktigaste prognosfaktorn –om den har spridit sig eller inte.
källa : region örebro län
folktandvården i kronoberg har tilldelats Svenska hygienpriset 2025. Priset belönar verksamheter som arbetar aktivt för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning.
– Det är väldigt roligt att vi uppmärksammas för det hårda arbete som våra medarbetare gör inom detta område. Det här priset är ett erkännande för det engagemang och den samverkan som finns inom hela organisationen, säger hygiensamordnare och tandhygienist Jenny Nordell.
motiveringen till priset lyder : Med genomgripande engagemang och långsiktigt strukturerat förbättringsarbete har man skapat en verksamhet som håller arbetet med god hygienisk standard levande på alla nivåer i verksamheten.
Hygienombuden som finns på varje klinik och träffas regelbundet för utbildning och utbyte av kunskap. Region Kronobergs avdelning för vårdhygien besöker klinikerna där rutiner gås igenom tillsammans med klinikledning och personal, och hygiensamordnare har en kontinuerlig dialog med klinikledning och Region Kronobergs vårdhygieniska expertis för diskussion och rådgivning. källa : region kronoberg
Dålig tandhälsa kopplad till hjärtkärlsjukdom
personer med dålig tandhälsa har en högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer med en god tandhälsa. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Forskarna anser att en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom kan upptäckas redan hos tandläkaren. Resultaten tydliggör att dålig tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom delar samma riskfaktorer.
– Våra resultat visar att personer med självrapporterad dålig tandhälsa har en högre tioårig risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sundquist, professor och verksamhetschef vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö.
Studien omfattade 9 499 personer i åldern 40–50 år i södra Sverige. Syftet var att undersöka samband mellan självrapporterad tandhälsa och hjärt-kärlrisk enligt vedertagna skattningsformulär som beräknar sannolikheten för hjärtinfarkt eller stroke inom tio år. Studien visar att personer med dålig tandhälsa hade fler ohälsosamma levnadsvanor som låg fysisk aktivitet, dålig kost och oftare var rökare. De hade även högre nivåer av blodfettsrubbningar, högt blodtryck och hade i större utsträckning sämre socioekonomiska förhållanden.
Ett samarbete mellan tandvård och primärvård kan öka möjligheterna för att upptäcka personer i riskzonen för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
källa : hjärt - lungfonden
Högt förtroende för vården men ojämlikheten ökar
årets lägesrapport om tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvården visar flera positiva trender. Dödligheten i cancer, hjärtinfarkt och stroke fortsätter att minska. Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet ökade markant under 2024, till 67 procent. En åldrande befolkning, ökande psykisk ohälsa och fortsatt stora skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper skapar däremot utmaningar. Det ställer höga krav på rätt kompetens samt på ett personcentrerat bemötande som tar hänsyn till varje individs förutsättningar.
Användningen av antibiotika i öppenvård ökar igen och antalet uttag ligger över det nationella målet. I tandvården minskar däremot användningen över lag. Samtidigt är skillnaderna stora och personer i områden med socioekonomiska utmaningar får antibiotika i betydligt högre utsträckning än övriga befolkningen.
Andelen personer som under en treårsperiod besökt tandvården för en basundersökning har de senaste åren sjunkit, även om den nedåtgående trenden mattades av något under 2021–2023. Stora skillnader kan ses mellan regioner, men också mellan områden med goda socioekonomiska förutsättningar och områden med socioekonomiska utmaningar. Tillgängligheten kan också mätas genom kvalitativa faktorer som förmågan att ta till sig och värdera hälsorelaterad information, bemötande och nationell samordning i syfte att ge alla invånare tillgång till den bästa vården oavsett var man bor. På flera håll pågår arbete för att förbättra hälso- och sjukvårdens kommunikation med patienter.
Munhälsan hos barn i Sverige är generellt god och den har förbättrats över tid. Andelen kariesfria barn och unga vuxna har ökat i alla åldersgrupper utom bland 3-åringarna, som dock ligger på en fortsatt hög nivå, 96 procent.
Kundnöjdheten i tandvården ligger generellt högt, även om den i de senaste mätningarna har minskat en aning. Den är något högre i privattandvården än folktandvården. Skillnaderna i kundnöjdhet mellan privat- och folktandvården ökar, vilket bland annat kan bero på brist på personal, vilket leder till långa väntetider och försämrad tillgänglighet på flera håll. En annan anledning som anges är att kontinuiteten uppges vara större inom privat- än inom folktandvården. Detta problem förvärras av personalunderskott, särskilt tandläkare och tandhygienister i glesbygdsområden och socioekonomiskt utsatta områden inom storstäderna.
källa : socialstyrelsen
Utredare ska stoppa
oseriösa aktörer
regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utreda tillståndsplikt inom hälso- och sjukvården. Målet är att trygga patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården. Utredaren ska även kartlägga regionernas tillgång till information från privata vårdgivare och stärka arbetet mot falska läkarintyg. Uppdraget ska redovisas senast den 12 oktober 2026. källa : regeringen
Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® tandkräm!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® tandkräm rekommenderas av Ann-Marie Roos Jansåker, Odont. Dr. Specialist i parodontologi.
“GUM® PAROEX® tandkräm kan med fördel rekommenderas till patienter med gingivit eller parodontit. Tandkrämen innehåller antibakteriella ingredienser som behandlar och skyddar mot tandköttsinflammation, och den innehåller dessutom 1450 ppm fluor som skyddar mot karies.”
NY förpackning, förbättrad formula, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® tandkräm!
Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland
Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
Välkommen till Odontologisk riksstämma & Swedental på Stockholmsmässan 12-14 november. Här samlas tandvårdsbranschen för tre inspirerande dagar fyllda med kunskap, innovation och nätverkande.
Var med på årets tandvårdsfest
Svenska Tandläkare-Sällskapet bjuder in till fest i Stockholms Stadshus den 12 november. Förbered dig på en glittrande mingelmiddag, prisutdelningar, livemusik och DJ. Det blir en kväll du inte vill missa!
Möt utställarna
Upptäck senaste nytt, inspireras, hitta nya lösningar och nätverka på Swedental.
Köp din biljett med rabatt
För dig som vill gå på Riksstämmans vetenskapliga program erbjuder vi 15% rabatt om du köper din biljett senast 1 juli. Om du endast vill besöka Swedental är anmälan kostnadsfri.
Ta del av det vetenskapliga programmet och köp biljett till Riksstämman här:
Early bird-rabatt fram till 1 juli! 15%
Hämta kostnadsfri biljett till Swedental idag!
Betald praktik hos Folktandvården i Norrbotten
folktandvården i norrbotten lanserar nu ett lärlingsprogram med lön för att locka fler till tandvården. Lärlingsprogrammet riktar sig till de över 18 år som efter gymnasiet är nyfikna på tandvårdsyrken. Som lärling får man under sex månader följa tandvårdspersonalen och på nära håll se vad arbetet på en tandvårdsklinik innebär.
Tio lärlingar får arbeta med uppgifter som kan utföras utan utbildning, först med handledning och så småningom mer självständigt. I programmet ingår även gemensamma aktiviteter med andra lärlingar, däribland studiebesök på Folktandvårdens specialistkliniker.
Folktandvården är först ut bland Region Norrbottens verksamheter med betalda praktikplatser av detta slag. Piloten kan efter utvärdering få efterföljare i andra verksamheter, exempelvis i sjukvården.
källa : region norrbotten
F o r s k n i n g s a n s l a g 2 0 2 6 – O F R S
Odontologisk Forskning i Region Skåne
Medel för klinisk, patientnära forskning till nytta för Skånes medborgare är tillgängligt för ansökan förutsatt vederbörliga beslut. Ansökan ska inkludera samverkan mellan tandvårdens olika aktörer (folktandvård, privattandvård, universitetet, högskola och sjukvård) Med samverkan avses att projektet har medsökande från minst en annan aktör än projektansvarig.
Proj ektansvarig ska vara disputerad forskare och verksam i Skåne.
F ö r m e r i n f o r m a t i o n
För mer information: www skane se/om-region-skane/forskning
Välj ”OFRS” under ”För dig som forskar”
Sista ansökningsdag är 2025-09-08
Vid frågor kontakta ofrs@skane se
Förebyggande hemtandvård permanentas
folktandvården gävleborg har sedan 2023 drivit projektet Förebyggande hemtandvård tillsammans med Hofors kommun. Arbetssättet kommer nu att permanentas och spridas till fler boenden och hemtjänst i regionen.
undersköterskor på boenden har genomgått utbildning i professionell munvård. De har lärt sig att utföra korrekt rengöring av munhålan, identifiera vanliga avvikelser och känna igen olika tandkonstruktioner. Personalen kan nu upptäcka och åtgärda problem tidigare, vilket förbättrar den övergripande tandhälsan.
den första slutrapporten visar på flera positiva effekter. Tiden och kostnaderna för ledsagare vid tandvårdsbesök har minskat och det har blivit lättare för den enskilda individen att få den tandvård de behöver. Kommunen rapporterar också om en förbättrad tandhälsa och en förlängd livslängd hos de boende.
källa : hofors kommun
Färre legitimerade tandhygienister
totalt 315 000 personer med legitimationsyrken var sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården i maj 2024, visar Nationella planeringsstödet 2025.
Antalet legitimerade per 100 000 invånare ökade under 2024 för de flesta yrkena jämfört med 2020, medan antalet legitimerade tandhygienister däremot minskat med 3,7 procent till 39 per 100 000 invånare. Av det totala antalet legitimerade tandhygienister arbetade 17,7 procent utanför tandvården i maj förra året.
Medianåldern för tandhygienister är 61,5 år för de som jobbar under bemanningsliknande former alternativt är egenföretagare, medan den i övriga vårdformer är 46 år.
Måttet kvarvaro visar hur stor benägenhet olika yrkesgrupper har att stanna kvar eller lämna olika vårdformer. År 2024 var kvarvaron störst för dem som arbetade inom universitetssjukvården eller annan specialistvård. Bemanning och egenföretagare har generellt en lägre kvarvaro än de andra vårdformerna.
År 2023 utfärdades totalt 12 190 nya legitimationer i Sverige. Det var ungefär lika många som under de senaste tre åren, men något färre än 2019–2020. För tandhygienister har antalet nyutfärdade legitimationer minskat mellan 2014 och 2023, men ökat från 110 till 140 mellan 2022 och 2023. Antalet nybörjare i yrket har stigit med 13,1 procent de senaste 10 åren. Dagens nybörjarnivåer behöver bibehållas för att inte personalbristen ska förvärras. Bristsituationen riskerar att bestå framöver, om inga större förändringar sker inom systemet.
källa : socialstyrelsen
Vården ska upptäcka fler
våldsutsatta
nu finns ett nytt kunskapsstöd från Socialstyrelsen som ska stödja vården att upptäcka fler våldsutsatta. Många våldsutsatta har kontakt med hälso- och sjukvård av andra orsaker än just våld. Det gör att det finns möjlighet att upptäcka våldet om man har kunskap och ställer frågor. Socialstyrelsen bjuder även in till lunchwebbinariet "Så kan vården öka möjligheterna att upptäcka våld i nära relationer« den 11 juni och den 27 augusti. Läs mer på www.tandhygienistforening.se.
DualGracey™
FÖR ENKEL INSTRUMENTERING
HELT ENKELT GENIALISK SPETSDESIGN
LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna med en universalkyrett och en Gracey-kyrett i ett instrument: Alla LM Dual Gracey™-spetsar har två ellipsformade skärande eggar – en mesial och en distal egg. Den traditionella uppsättningen av fyra Gracey-instrument kan ersättas av endast två LM Dual Gracey™-instrument: Anterior.
INGEN MER SLIPNING !
Se videon om den kliniska andvändningen av LM Dual Gracey™ Presentatör Minna Hyötilä från Åbo yrkeshögskola, Finland.
Referensgrupp startad
sthf - sveriges tandhygienister har startat en referensgrupp med uppgift att identifiera och utforska frågan – vad behöver tandhygienister för ett hållbart arbetsliv inom tandvården, både nu och framåt? Första mötet hölls digitalt den 31 mars.
Fouzieh besöker lokalföreningar
under våren har ordförande Fouzieh Eliassy besökt STHF:s lokalföreningar i Västmanland (överst) och Stockholm.
AI-modeller ger svar på utbildning
ungefär en av fem svenskar har ångest inför sitt tandläkarbesök. Nu ska AI-patienter göra tandläkarstudenter i Malmö bättre på att bemöta tandläkarskräck. De virtuella patienterna är programmerade att reagera på olika sätt och svaren varierar utifrån frågeställningen. Studenterna stöter på de mest vanligt förekommande problemen som tandlossning, karies och nikotinanvändning. Metoden har utvecklats av lärarna på universitetet och vidareutvecklats i samarbete med lärare på Göteborgs universitet och Karolinska Institutet. I framtiden kan modellen även tillämpas i andra professionsutbildningar där kommunikation och språkliga barriärer utgör en utmaning. källa : göteborgs universitet
Fler söker tandhygienistutbildning i Karlstad
tandhygienistprogrammet är ett av de tio mest sökta utbildningarna vid Karlstad universitet inför höstterminen. Totalt inkom 1155 ansökningar, varav 219 i första hand. källa : karlstad universitet
Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist
nu finns en uppdaterad kompetensbeskrivning för tandhygienister på Sveriges Tandhygienistförenings webbplats. Med den vill föreningen bidra till en gemensam nationell beskrivning av tandhygienistprofessionens professionella profil, kompetens, ansvar och yrkesroll.
Läs mer på tandhygienistforening.se.
Publikrekord på Seniordagen
den 7 maj hade Sveriges Tandhygienister en monter på Seniordagen i Kungsträdgården, Stockholm. Syftet var att lyfta vikten av munhälsa och att besöka en tandhygienist regelbundet. Intresset från besökarna var mycket stort och STHF:s monterpersonal var fullt sysselsatta med att svara på frågor. I år besöktes Seniordagen av 29 000 personer.
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Internationellt:
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-10) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 20 augusti kl. 24.00 till
GÅR GÄRNA I PÄLS
ÅSNOR TÄCKE
FÖLJER VINTER
redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via epost senast den 12 september och får två biobiljetter var. LYCKA TILL!
DEKOR MIDJA SMÖRJA
SLÅR INTE EN STEGE
VARIERA DEN SUGER
FEMHUNDRA
GÅR HISS DE LÄGGER KIRURGER KLAR FATTA
TENN GJORDE ZELDA
JOBBAR PÅ ÅNGARE
KRONMATERIALET GES
HYLLNING DET GÖR REKLAMTJÄNST VISE KUL
ASTRIDTJEJ KROSSA
ÄR VISSA FENOR SLAGPLATS
GÅ FRAMÅT TEMA
PLUTTSPEL
LITEN LÅNGA
ARTIKEL MED ROT
SKIVA SLITA PÅ
GOUDA HIMLAKROPP ÄR GRENEN SLALOM RÖDTJUT
OENSE
DRAR FÖRST DY
SKAKAT NOG
RYGGSÄCK
PIGG
ID ÄR HÅRRESANDE
GETT EN VINK OM
Bli av med ilningar
ngar
och enkelt lika snabbt
Patienter talar inte alltid om sin smärta från ilningar,¹ men med den omedelbara² och långvariga³ lindringen från Colgate® SENSITIVE INSTANT RELIEF kan nästa gång bli den sista som ni diskuterar smärta från ilningar
100% 1.5X av patienterna upplevde omedelbar2 och långvarig3 smärtlindring
mer in vitro-ocklusion av tubuli jämfört med konkurrerande teknologi4
Rekommendera COLGATE® SENSITIVE INSTANT RELIEF
Referenser
1. Data på fil. Marknadsundersökning genom Zapera, Colgate-Palmolive, 2009. 2. För omedelbar lindring, applicera direkt på den känsliga tanden med fingertoppen och massera försiktigt i 1 minut. Data visar att 42 försökspersoner av 42 (100 %) upplevde omedelbar lindring både vid taktilt test och vid luftblästring, efter en enda självapplicering och massage av tandkrämen med fingertoppen. Delanalys av Nathoo S, et al. 2009 (J Clin Dent. 2009;20(Spec Iss):123-30). 3. Med 4 veckors kontinuerlig användning uppnådde 40 av 40 försökspersoner (100 %, 10 av 10) långvarig lindring av ilningar både vid taktilt test och luftblästring. Understöds av en subanalys av Docimo R, et al. 2009 (J Clin Dent. 2009;20(1):17-22). 4. PRO-ARGIN®-teknologi vs tennfluorid/natriumfluoridteknologi, in vitro-studie, konfokalbilder efter 5 behandlingar. Liu Y, et al. J Dent Res. 2022;101(Spec Iss B):80.
Sveriges Tandhygienistförening
c/o SRAT, Box 1419
#whnordic
wh.com
WP-64M
Trippelseal
WP-64M Putsvinkelstycke
Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa
100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs
