Nya europeiska riktlinjer för behandling av periimplantära sjukdomar
SID 20–21
SID 6–7
Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® tandkräm!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® tandkräm rekommenderas av Ann-Marie Roos Jansåker, Odont. Dr. Specialist i parodontologi.
“GUM® PAROEX® tandkräm kan med fördel rekommenderas till patienter med gingivit eller parodontit. Tandkrämen innehåller antibakteriella ingredienser som behandlar och skyddar mot tandköttsinflammation, och den innehåller dessutom 1450 ppm fluor som skyddar mot karies.”
NY förpackning, förbättrad formula, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® tandkräm!
PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr
m
t andhygienist d agarna 2025 Läs referat och abstrakt från årets dagar i Malmö. sid 18–26
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
Det är två frågor som just nu är aktuella i samhället men, även inom vården och tandvården. I detta nummer lyfter vi fram ett gott exempel på hur långsiktigt tänkande och engagerat ledarskap kan göra verklig skillnad. Folktandvården i Orsa visar hur nyutexaminerade medarbetare kan få en trygg och inspirerande start i yrket, med erfarna handledare vid sin sida och en arbetsmiljö som tar tillvara hela teamets kompetens.
Vi blickar också framåt – mot AI:s roll i tandvården. Är det teknikens möjligheter eller begränsningar som väger tyngst? Hur kan vi som yrkesverksamma förbereda oss på de förändringar som kommer?
Från praktik till framtidsspaning –detta nummer rymmer flera perspektiv på hur tandhygienistrollen utvecklas. Läs bland annat intervjun med tandhygienist Anida Saric som forskar om tandvårdsrädsla. Avgörande nycklar för att minska odontofobi är bemötande och kommunikation.
Som alltid bjuder vi även på nyheter från föreningen och myndigheter samt en inblick i aktuell forskning med fler referat och abstrakt från årets TandhygienistDagar. Vi hoppas att innehållet både inspirerar och väcker tankar!
TRYCK
Trycks av Ljungbergs
Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
Trevlig läsning!
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.
ånga vill undvika att ” få skäll” Nästan en av fem lider av tandvårdsrädsla.
LENA MUNCK REDAKTÖR
SVANENMÄRKET
Hårt påverkansarbete gav resultat
under sommaren tog Socialstyrelsen beslut om nya föreskrifter (HSLF-FS 2025:51) rörande behörigheten att utföra vissa arbetsuppgifter inom tandvården. Beslutet ligger i linje med tandhygienistens formella kompetens, vilket är ett tydligt resultat av vårt intensiva påverkansarbete under remissperioden. Sveriges Tandhygienistförening (STHF) har påverkat utvecklingen genom både skriftliga remissvar och enskilda möten.
jag vill poängtera att det ursprungliga förslaget kunde fått betydande konsekvenser för tandvården. Vi i STHF:s styrelse är mycket glada över att våra insatser och hårda arbete med att tydliggöra tandhygienistens kompetensområde har gett resultat.
denna utveckling visar tydligt vad STHF:s påverkansarbete innebär: ett målmedvetet engagemang
där vi lyfter fram vår yrkeskompetens och patienternas bästa i dialog med beslutfattare. Vår professionsförening är en plattform för samarbete, kunskapsutbyte och påverkansarbete. Det är bara tillsammans som vi kan skapa förändring på ett hållbart sätt. Ert engagemang och er kompetens är nyckeln till att driva denna utveckling framåt.
Vi gör verkligen skillnad tillsammans och som medlemmar är ni avgörande för att STHF ska kunna fortsätta att vara en stark röst för oss alla.
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT MARIE SAND marie.sand@tandhygienistforening.se
SKRIBENT
MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com
FOTOGRAF LINA HASKEL hello@linahaskel.com
låt oss fortsätta att arbeta ihop med fortsatt engagemang för att göra skillnad – inte bara för oss själva utan också för framtida generationer av tandhygienister, och inte minst patienter.
tillsammans gör vi skillnad!
SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING
Framsynt ledarskap och bra handledning lockar personal till glesbygden
Folktandvården i Orsa har varit framgångsrik i rekrytering av nya medarbetare trots utmaningarna med att anställa personal till glesbygden. Nyckeln till framgången är ett framsynt ledarskap som satsar på handledning och introduktion för nyanställda. – Man kan inte ligga på latsidan när det gäller rekrytering, säger verksamhetschefen Karin Sigås.
klinikens senaste tillskott är tandhygienisten Nouha Matar, 31, som tog sin tandhygienistexamen vid Umeå universitet i januari 2025. Under studietiden sommarjobbade Nouha på Folktandvården på hemorten Orsa. På så sätt fick hon inblick i tandvården och rutinerna på kliniken, men inte minst lärde hon känna medarbetarna som sedan skulle bli hennes kollegor. Nouha hade anställningsavtalet i handen redan innan utbildningen var avslutad.
– Jag har alltid tänkt jobba inom vård. En bekant som är tandhygienist, rekommenderade mig att utbilda mig till det. Jag gillar att träffa olika människor varje dag och att få hjälpa dem att se resultat i förbättrad munhälsa.
Framförhållning i rekryteringsarbetet Verksamhetschefen Karin Sigås tror att framgången ligger i att ha framförhållning i rekryteringsarbetet och att hela tiden ha tentaklerna ute. Sedan gäller det att ge de nyanställda en bra start med god handledning och introduktion.
– Det är viktigt att ta hand om de som kommer nya och ge dem ett trevligt bemötande och bra omhändertagande, så att de känner trygghet och vågar fråga när de behöver, säger Karin. Sedan är det
här en trivsam klinik med trevliga kollegor också, tillägger hon. Folktandvården Orsa har för närvarande full bemanning, även om man skulle få plats med ytterligare en tandhygienist. Kliniken har tre erfarna tandläkare, som jobbat länge i yrket, och hela teamet är väl inarbetat med varandra.
Att vara ny på jobbet tyckte Nouha kändes lite nervöst i början. Bara en sådan sak som att anpassa sig efter klockan och hålla koll på tiden. Det kändes utmanande att själv ha ansvaret för patienten och ta egna beslut. – Jag har mina kollegor som finns där för mig om jag behöver konsultera någon eller få hjälp i ett beslut. Tack vare dem känner jag mig trygg och de har bemött mig fint. Om det är något jag undrar kan jag vända mig till dem för hjälp. Att våga fråga och inte vara rädd är Nouhas viktigaste råd till andra nyexaminerade tandhygienister som börjar jobba i sin nya yrkesroll.
– Mina kollegor säger att inga frågor är dumma och det känns tryggt att veta. Det är viktigt att man får bra stöd och handledning.
Individuellt anpassad handledning I april började Nouha på Folktandvården Dalarnas introduktionsprogram för nyanställda. Det är en anpassad introduktion för tand -
hygienister och tandläkare som arrangeras av Folktandvårdens handledningsklinik Origo i Falun. Alla nyanställda tandhygienister erbjuds att delta i programmet. Både de som är nyexaminerade och de som arbetat som tandhygienister en tid. En del kan ha varit borta från yrket en period, har jobbat privat eller i en annan region. I programmet ingår en introduktion till Folktandvården Dalarnas organisation och värdegrund. Handledningen av nyanställda på Folktandvården Dalarnas kliniker är individuellt anpassad. Nouha har förmånen att ha två handledare. På kliniken i Orsa arbetar nu tre tandhygienister. Kristina Svälas, som till vardags kallas för Kina, är fortfarande yrkesverksam trots att hon har fyllt 74 år. Hon är en eldsjäl för yrket och har varit handledare för ett tiotal tandhygieniststudenter på Folktandvården Orsa. Nu är hon handledare för Nouha tillsammans med tandhygienistkollegan Majt Arkeberg, som knutits till kliniken i samband med att Nouha började där. Även hon är erfaren handledare som finns till hands i introduktionen av den nya medarbetaren.
– Att ha två handledare vid min sida ger extra trygghet, säger Nouha.
Kina tycker att det bästa med att vara handledare är att man får dela med sig av sina kunskaper, men också att man blir uppdaterad om nya rön och forskning via studenterna. När Kina började handleda studenter drevs hon av att kunna bidra till kompetensförsörjningen på orten.
– Jag ville att vi skulle få fler tandhygienister i området och att det fylls på när vi andra går i pension. Då är det viktigt att det finns en handledare till hands. Kina lyfter också vikten av att känna sig trygg i att fråga sina kollegor när man börjar som ny. Om framtiden tänker Kina att det är viktigt att det finns tandhygienister och att de spelar en avgörande roll för framtidens tandvård.
– Som en viktig pusselbit i ett team. Utan tandhygienister är en klinik inte hel.
Årets handledare
Förra året fick Kina Folktandvården Dalarnas utmärkelse Årets handledare, den första att få priset.
– Jag blev väldigt överraskad. Jag visste inte att den utmärkelsen fanns. Det betyder så mycket att det arbete man gör uppskattas och blir uppmärksammat, även av högsta ledningen.
Kina började sin bana som tandsköterska, men skolade om sig till tandhygienist och tog examen 1985. I år firar hon 50 år inom tandvårdsbranschen, varav 40 år som tandhygienist.
– Utan tandhygienister är en klinik inte hel.
Tandhygienist och
handledare Kristina "Kina" Svälas
Tandhygienist
Nouha Matar
Verksamhetschef
Karin Sigås
– Om jag fick välja yrke igen skulle jag välja att bli tandhygienist, säger Kina med ett leende.
Positiv framtidssyn
På Folktandvården Orsa förenas ett halvt sekel av gedigen yrkeserfarenhet med den nya generationens tandhygienist. Ett fint arv av stolt yrkeskunskap att förvalta i framtiden. Nouha står i startgroparna till sin nya yrkeskarriär och som nyexaminerad är hon rustad med de senaste rönen inom forskning och vetenskap.
– Jag ser fram emot att utvecklas som tandhygienist tillsammans med patienterna och att hålla mig uppdaterad inom yrket.
I framtiden kanske Nouha själv tar klivet och utbildar sig till handledare för nyutbildade tandhygienister. Förhoppningen är stor att det blir hon som tar över stafettpinnen och för arvet vidare som Orsas nyaste ambassadör för tandhygienistyrket. Karin är stolt över att kliniken i Orsa har lyckats profilera sig som en populär tandvårdsklinik som länge varit framgångsrik i att rekrytera personal.
– Här är vi ett sammansvetsat team med olika kompetenser, men även mångfacetterade med personal från världens olika hörn och i olika åldrar – det är en styrka!
TEXT OCH BILD: TINA LEIFSDOTTER
rengöringenViktigaste är tändernamellan
CYLINDRISKA BORSTHUVUDEN
0,4 mm – 1,5 mm
KONISKA BORSTHUVUDEN
0,7 mm och 0,8 mm
SVENSK FÄRGKODNING
för respektive storlek
KOMPLETT SERIE som passar alla tandmellanrum
av
Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.
Mickael Johansson, frilansande tandhygienist med egen firma
Jag funderade inte så mycket – jag körde bara!
mickael johansson, micke , bor i Nyköping men jobbar i Norrköping. Det blir långa dagar så en god planering är nödvändig för att få dagarna och logistiken att fungera, det är något Micke är bra på. Han fick frågan om han ville arbeta tre längre dagar i stället för fem vanliga, accepterade det och tog då ett jobb till på en annan klinik de andra dagarna.
– Jag tränar regelbundet – annars skulle jag aldrig orka jobba så här mycket. Jag får ett helt annat »go« i kropp och skalle när jag tränar, säger han. Det är gym och kondition som gäller för att orka det här jobbet och så bra kost som ger mycket energi!
som ung jobbade Micke med att köra lastbil när han kom på att han ville läsa vidare. Han började på Komvux och pluggade sen ekonomi på IHM Business School. En av lärarna där inspirerade honom mycket inför framtiden, att vara målinriktad och att våga satsa.
Något ekonomijobb blev det aldrig då Micke kände att han främst ville arbeta med människor. Några kompisar var tandläkare och försökte påverka honom att gå den utbildningen, men den tyckte Micke var för långdragen, då han redan hade pluggat en del. På en fest träffade han några tandhygienister som inspirerade honom att välja den utbildningen i stället. Sagt och gjort – Micke kompletterade Natur B, sökte och kom in.
efter tandhygienistexamen på Karolinska Institutet arbetade han
några år i Folktandvården. – Jag har alltid haft mycket driv och jobbat hårt men kände att här kommer jag att »slockna«. Att varken bli sedd eller hörd hur mycket du än levererar var inget för mig. Släcker man drivet så släcker man arbetsglädjen. Det passade inte mig i den fas jag var i livet, full av energi. Jag trivdes bra med arbetskamraterna och så men jag var rädd att jag skulle bli gnällig, bitter och tappa den energi jag hade, säger han.
fallen – hur lägger vi upp den fortsatta behandlingen för den här patienten? Samt tidsintervall för uppföljning av patienten.
micke började i en privat tandvårdskedja där han snart fick ett erbjudande om att starta eget och fakturera i stället för att vara anställd. Han blev därmed delägare i det kommanditbolaget, vilket senare blev uppköpt av en annan privat tandvårdskedja där Micke fortsatte som egen. Det passar honom bra då det är lite friare, men han är alltid på plats och sköter alla tänkbara uppgifter på kliniken. Han säger att den primära drivkraften för honom är patienten och det behandlingsbehov som finns därute.
– Vi tandhygienister har ett väldigt viktigt arbete – det är många som behöver oss nu när folk blir äldre och många är i behov av förebyggande tandvård, säger han. När vi jobbar i team på kliniken »bygger vi mycket i varandra«. Det bästa vore ju om det fanns en tandhygienist på en tandläkare, idag är det ofta en halv tandhygienist på en tandläkare. Det är så viktigt att vi har en bra dialog oss emellan och verkligen diskuterar patient-
micke tycker att det svåra är att få människor att ändra beteende, att få dem att förstå att den viktigaste insatsen för att få en frisk mun gör de själva hemma. Han menar att han har mycket nytta av att ha haft flera olika yrken och utbildat sig lite senare i livet, det känns i samtalet med patienterna att han byggt på sig en hel del livserfarenhet.
– Tandhygienistyrket har blivit en yrkesroll som har dåligt självförtroende vilket är synd – vi är ju mycket viktiga och ska sträcka på oss, säger Micke. Vad blir det för tandvård om det inte finns en tandhygienist med i teamet? Det parodontala måste ju vara friskt för att tandläkarna ska ha något att bygga på. Vi måste dessutom vara med för att lära patienten att sköta sin mun – det är ju vi bäst på samt att följa upp patienten.
Är det något du skulle vilja hälsa dina tandhygienistkollegor?
– Skapa din egen arbetsglädje och situation; sträck på dig, du är en viktig person – de är i behov av dig, både arbetsgivarna och patienterna.
TEXT: LENA MUNCK
När blir AI en naturlig del av tandvården?
AI lämnar få oberörda och framkallar allt från entusiasm till oro. Med olika perspektiv – vårdgivarens, forskarens, »användarens« – ges här en bild av nuläge och framtida utveckling inom tandvården.
är det » region - musklerna « som avgör? Så beskriver Per Bankvall, utvecklingschef på Folktandvården Östergötland, möjligheterna för en enskild organisation att driva på AI-utvecklingen.
Grunden är lagd
Stor region, större möjligheter att vara i framkant. I tandvårdens fall är det också de stora folktandvårdsorganisationerna som kan sägas leda »AI-tåget«. Stockholm och Västra Götalandsregionen var exempelvis tidigt ute med AI-stöd inom kariesdiagnostik.
– Östergötland står nog mitt emellan. Det finns en AI-koordinator och en del gemensamt stöd, men än så länge bevakar vi mest utvecklingen från Folktandvårdens sida, säger Per Bankvall.
Samtidigt har en grund lagts för att implementera artificiell intelligens. Inte minst gäller det regioner som gått över till nya journalsystem där Östergötland är en folktandvårdsorganisation som haft framtida AI-lösningar i åtanke. – Journalsystemet är en stor del av vår verksamhet, eftersom den håller merparten av vår kliniska information. Vi har varit noga med att i upphandlingen av nya journalsystemet kravställa på ett sätt som ger åtkomst till den informationen på ett öppet och transparent sätt. Det kan handla om att föda AI-algoritmer med lärdata, men också att kunna integrera diagnostikstöd,
ARTIFICIELL INTELLIGENS,
AI, är inte en enskild teknik utan flera olika grupper av teknologier som tillsammans skapar förutsättningar för att tjänster, service och produkter baserade på AI ska kunna utvecklas.
AI är användbart inom en mängd områden som analyser av stora datamängder, underlag för beslutsfattande och automatisering av uppgifter.
Det finns ingen entydig definition eller allmänt vedertagen avgränsning av AI, men EU-kommissionen har summerat det som: »Artificiell intelligens avser system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin miljö och vidta åtgärder – med viss grad av självständighet – för att uppnå särskilda mål.«
källor: sveriges kommuner och regioner och eu - kommissionen
förklarar Per Bankvall.
Virtuell assistent i patientkontakter En annan lösning kan vara en chattbot som en form av virtuell assistent för patientkontakter. Folktandvården Östergötland håller dörren öppen, men vill i så fall ha garantier för patientsäkerhet och en tydlighet mot patienten.
En utvärdering av organisatio -
nens telefonistruktur pågår med en ambition att kunna sortera ärenden bättre efter prioritet i kösystem.
– I den uppdaterade strukturen är det absolut tänkbart att klistra in en AI-receptionist som kan svara på en del frågor och hänvisa till information. Initialt har vi satt gränsen till rådgivande och informationsförmedlande delar och att den i sådana fall ska använda webbsidor eller informationsmängder som vi har valt ut. Den får absolut inte frispela på Internet, om man säger så, för att hitta svar till patienten, säger Per Bankvall.
Han tror allra mest på AI:s potential för kvalitetsuppföljning.
– Idag görs analysen helt och hållet manuellt – där tror jag att vi kan vinna väldigt mycket på att föda den data vi får ut av våra system in i en vettig datamodell och koppla på analysverktyg som kan få leta efter saker, säger Per Bankvall.
AI som tolk i vårdmötet Översättning i realtid kan vara ett annat område av intresse för vården och inte i minst i kontakter mellan behandlare och patient.
I tidskriften Nature presenterades nyligen fransk forskning om maskinöversättning för 100 språk som fyller luckor jämfört med tidigare teknik med stor precision.
Gabriel Skantze, professor i talteknologi vid KTH, följer utvecklingen med intresse:
Per Bankvall tror allra mest på AI:s potential för kvalitetsuppföljning.
– Att kunna översätta talat språk i realtid automatiskt har en mängd tillämpningar. Till exempel har det varit en del diskussioner om hur nyanlända ska få nog med tolkning i kontakt med bland annat vården.
Samtidigt som han betonar potentialen pekar han på risker och utmaningar:
– Översättningar kan bli fel och en mänsklig översättare kan ha större förmåga att tolka sammanhang och ställa klargörande frågor. Så även om man har kommit väldigt långt med tekniken är det ändå en skillnad mot en mänsklig tolk. Det man kan tänka sig är att de här systemen utvecklas mer i riktning att försöka efterhärma en mänsklig tolk med till exempel klargörande frågor. Gabriel Skantze tillägger:
– Det finns alltmer avancerade översättningar med exempelvis möjligheter att i viss mån även fånga uttryck och känslor. Sedan bör man skilja på att göra det offline eller online. Om du arbetar offline har du all tid i världen på dig att i efterhand processa översättningen och göra den så bra som möjligt. Online-arbete ger en översättning mitt under ett samtal och är självfallet en mycket större utmaning.
Ny AI-förening för tandvårdspersonal
Numera finns en särskild förening för tandvårdspersonal – Svensk
Gabriel Skantze, professor i talteknologi vid KTH, följer utvecklingen med AI-översättning i realtid av 100 språk.
odontologisk AI-förening, SOAIF – som vill vara en brygga mellan odontologi och AI.
Initiativtagaren och ordföranden Pedram Tadayon, som läser till tandläkare i Malmö, beskriver sig själv som »AI-nyfiken«.
– Det kluriga med AI är att det kan finnas både positiva och negativa delar som behöver vägas in. Så det känns viktigt att undvika en svart eller vitt-diskussion kring AI. Att ha en vilja att veta mer hela tiden är en bra ingång, säger han. SOAIF bildades i februari i år och har redan ett 60-tal medlemmar.
– Det har gått bättre än förväntat att starta upp föreningen, som är öppen för all tandvårdspersonal. Hittills är det flest tandläkare, men vi ser jättegärna att tandhygienister engagerar sig i föreningen.
Så här beskriver Pedram Tadayon nuläget för AI inom tandvården:
– Jag tror många vårdgivare känner en stress att fatta beslut om AI. Det är ändå ett läge där det finns rätt mycket AI att ta ställning till. De senaste årens riksstämmor har haft ett ökat fokus på AI och årets kommer att ha fokus på innovation. Det är lite därför vi startat föreningen för att höja kunskapen bland personalen när olika AI-lösningar kan bli aktuella i den organisation där man jobbar.
TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON
Pedram Tadayon har startat en särskild förening för tandvårdspersonal – Svensk odontologisk AI-förening, SOAIF.
Många vill undvika att »få skäll«
Nästan en av fem vuxna lider av tandvårdsrädsla. Många på grund av en negativ tandvårdsupplevelse från barndomen. Hjälp finns att få, men viktigast är att arbeta så att rädslan aldrig uppstår, menar Anida Saric, disputerad tandhygienist och universitetslektor.
alla faktorer kan vi inte styra över. Tandvårdsrädsla kan vara kopplat till en rad olika saker utanför behandlingsrummet. Som trauman som inte har med tandvården att göra eller kanske en förälder som har fört över den egna tandvårdsrädslan till sina barn.
Likväl är det ofta negativa erfarenheter av tidigare tandvård som ligger bakom rädslan.
– Den kan bero på smärtupplevelser, men också på hur vi i tandvården har bemött patienten. Tidsbristen gör att det ibland är svårt att arbeta förebyggande, men vi
ska alltid försöka. Är rädslan så stor att patienten måste behandlas på specialistklinik har det gått för långt, säger Anida Saric, disputerad tandhygienist och universitetslektor på Karlstads universitet.
Alltid tvåvägskommunikation När hon undervisar på tandhygienistprogrammet är det här centralt i det hon lär ut. Hon uppmuntrar studenterna att använda sig av metoder som finns med i de nationella riktlinjerna, som tell-show-do, och att fokusera på omhändertagandet. Oavsett om
patienten är ett barn som skolas in, en orolig vuxen eller någon som vid en första anblick tycks lugn. Avgörande nycklar är bemötande och kommunikation.
– Det handlar alltid om tvåvägskommunikation. Om att vara tydlig när du berättar och förklarar, men också om att bekräfta patienten och att vara en aktiv lyssnare, säger Anida Saric.
En sak hon lyfter lite extra är att aldrig bryta en överenskommelse.
– Gör aldrig mer än det du och patienten har kommit överens om. Det spelar ingen roll om allt fung -
erar kanonbra, och det känns möjligt att fortsätta. Patienten måste kunna lita på oss som behandlare. Den som ligger i stolen ska känna att den har kontroll, säger hon. Risken finns trots allt att nästa moment inte kommer gå lika bra som det förra.
– Ibland kan en medföljande person, som en förälder, tycka att man lika gärna kan fortsätta när allt går bra. Men även om ett steg går bra, är det inte säkert att nästa gör det. Och då är det viktigare att besöket kan avslutas så positivt som möjligt än att allt blir gjort, säger hon.
– Gör aldrig mer än det du och patienten kommit överens om.
Anida Saric, disputerad tandhygienist och universitetslektor på Karlstads universitet.
Rädsla ofta orsak till uteblivande I sin egen forskning har Anida Saric undersökt vad det är som gör att ungdomar uteblir från sina tandvårdsbesök. Ett av de främsta skälen visade sig vara rädsla, inte bara för själva tandvårdsbehandlingen, utan även för sådant som att »få skäll« för att inte ha skött
sin munhygien eller för att inte ha kommit på bokade tider.
Om rädslan inte bryts blir tandvårdsundvikandet lätt en ond cirkel. Den försämrade orala hälsan kan leda till känslor av skuld och skam. Samtidigt växer oron för att framtida behandlingar behöver bli ännu mer omfattande, vilket i sin tur stärker rädslan ytterligare.
Ibland är rädslan så stor att patienten diagnosticeras med odontofobi. Det drabbar ungefär 5 procent av Sveriges vuxna befolkning och innebär oftast totalt tandvårdsundvikande.
Jonas Rafi är psykolog och forskare vid Stockholms universitet. En dag i veckan arbetar han på Specialisttandvården Kronan, där han träffar tandvårdsrädda barn och ungdomar. Han berättar att det många fruktar är smärta, men att det finns mycket som kan vara förknippat med obehag. Konstig lukt och smak, fingrar och metallföremål i munnen, risken att bli bedömd för sina tänder och känslan av utsatthet. Även sprutor är ett vanligt problem.
Kognitiv beteendeterapi mot odontofobi
– De patienter som kommer till oss är remitterade från den reguljära tandvården och så pass rädda att tandvården inte har gått att utföra. Jag träffar dem för ett bedömningssamtal och utifrån det bestämmer vi tillsammans om vi ska påbörja en behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, säger Jonas Rafi.
Andra hjälpmedel för att få tandvården utförd kan vara lugnande medel och ibland narkos. Men med KBT får patienten en behandling som hjälper på sikt.
– Det är en effektiv behandling som hjälper många och som dessutom går någorlunda snabbt. Den går ut på att gradvis och under kontrollerade former närma sig det man är rädd för och det brukar räcka med 8–10 sessioner, säger Jonas Rafi.
För närvarande arbetar han med två olika forskningsstudier om tandvårdsrädsla. En av dem
– Den som ligger i stolen ska känna att den har kontroll.
Jonas Rafi är psykolog och forskare vid Stockholms universitet.
är tillsammans med Magnus Hakeberg och Ulla Wide på Odontologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Dessutom undervisar han på psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Bland annat om tandvårdsrädsla och samverkan mellan olika vårdgrupper.
Jonas Rafi ser gärna ett ökat samarbete mellan psykologer och tandvårdspersonal.
– De flesta tandhygienister är redan duktiga på att ta det lugnt och aktivt lyssna in patienten, även om stress och tidspress ibland utgör ett hinder för det. Men jag tror att vi behöver samarbeta mer över yrkesgränserna för att verkligen kunna hjälpa våra patienter, säger han.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
vill du läsa mer om Magnus Hakeberg och Ulla Wides arbete? Logga in på tandhygienisttidningen.se och läs THT nr 1 2021.
Active Gum Repair
Hjälper till att reparera blödande, svullet och inflammerat tandkött inom 1 vecka*
• Kliniskt bevisad formulering som tar bort 4 x mer plack**
• Smakförbättrande teknologi*** för en fräsch munkänsla utan den salta smaken
PARODONTAX
Nr.1 Sveriges mest sålda tandkräm mot tandköttsproblem2
Beställ varuprover via QR-koden
*Vid kontinuerlig användning 2 gånger dagligen.
**Jämfört med en vanlig tandkräm.
***Salt-masking technology.
Referenser: 1. Parodontax U&A Sverige April 2017. Nielsen, Total tandkräm, marknad DVH + Apotek Totalt, senaste rullande helår v.44 2024.
Högre utbildningsnivå hos dem som använder vitt snus
Över lag är det fler som snusar och röker i samhällsgrupper med lägre utbildningsnivå. Men för det vita snuset är sambandet inte lika tydligt. Det visar CAN:s senaste rapport om svenska folkets nikotinvanor.
sambandet mellan nikotinvanor och utbildningsnivå är känt sedan tidigare. Cigarettrökning, till exempel, är vanligast i samhällsgrupper med förgymnasial utbildning. Sedan minskar det stegvis i takt med att utbildningsnivån blir högre.
– För första gången tittar vi separat på de nya nikotinprodukterna. Vejpandet tycks följa samma mönster som äldre produkter. Medan det vita snuset sticker ut, säger Martina Zetterqvist på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, som står bakom rapporten »Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2024«.
På vilket sätt sticker det vita snuset ut? – Utbildningsnivån verkar inte spela så stor roll för vem som använder vitt snus, särskilt inte bland kvinnor. Det gäller även efter att vi har justerat för andra faktorer som kan påverka resultatet. Som att det främst är yngre som använder vitt snus och att de generellt har högre utbildning.
Vad tror du att det beror på? – Det vita snuset marknadsförs brett. Det smakar gott, upplevs som fräscht och trendigt och är populärt i den yngre målgruppen. Jag tror inte steget till att testa är särskilt stort. Men jag har inga säkra svar på den frågan, utan är också nyfiken på vad det beror på.
MARTINA ZETTERQVIST
Tittar ni på andra sociodemografiska faktorer?
– Ja, vi undersöker om nikotinbruket skiljer sig åt mellan de som har svensk eller utländsk bakgrund och även hur det ser ut utifrån var i landet man bor. Bland annat ser vi att den grupp som snusar mest är lågutbildade män på landsbygd, medan det är fler män med utländsk än svensk bakgrund som röker cigaretter.
Varför behöver vi den här kunskapen?
– Vi på CAN arbetar inte själva preventivt. Vår uppgift är att kartlägga hur bruket ser ut och skiljer sig mellan olika grupper. En solid kunskapsbas gör det lättare för både beslutsfattare och praktiker att sätta in rätt insatser där de verkligen gör nytta.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
FAKTA/CAN OM SVENSKARNAS NIKOTINVANOR
Sedan mer än 20 år följer CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, hur svenskarnas nikotinvanor utvecklas över tid. Rapporten »Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2024« bygger på svar från ungefär 18 000 personer i åldrarna 17–84 år. Årets rapport redovisar hur användningen av olika nikotinprodukter skiljer sig mellan olika sociodemografiska grupper samt innehåller en separat analys av nya nikotinprodukter.
Barn har rätt till hälsa och att inte bli påverkade av reklam
Svenska barns matvanor blir allt sämre. Samtidigt utgör reklam för godis, läsk och snabbmat nästan 70 procent av den matreklam som barn och unga stöter på i sociala medier. Det framgår av en ny kartläggning genomförd av Karolinska institutet.
grannarna i norge ligger steget före. Där har en lag redan klubbats igenom som förbjuder all marknadsföring av ohälsosam mat och dryck direkt riktad mot barn upp till 18 år. Nu hoppas Anette Jansson, dietist och ansvarig för preventionsfrågor på Hjärt-Lungfonden, att samma sak ska bli verklighet även i Sverige.
– Det går att reglera reklam för ohälsosam mat och dryck på samma sätt som vi gör med alkohol och cigaretter. Då dyker reklamen inte upp i barnens flöden, säger hon.
bakom karolinska institutets kartläggning står Hjärt-Lungfonden och UNICEF Sverige. De publicerade för några år sedan
På TikTok
kunde barnen exponeras för 17 skräpmatsannonser i timmen, det vill säga nästan var tredje minut.
en uppmärksammad rapport med namnet »In your face«, som synliggör hur barn och unga i mycket hög grad exponeras för skräpmatsreklam i olika utemiljöer. I den nya rapporten »In your phone« ligger fokus på digitala kanaler. Själva undersökningen är genomförd med hjälp av barn i åldern 13–16 år, som bland annat har fått samla in skärmdumpar från plattformar som Tik Tok och Instagram. Dessutom blev de intervjuade och fick diskutera i fokusgrupper.
resultatet visar att mer än en tredjedel av den reklam som barn och unga möter online handlar om mat och dryck. Av den tredjedelen utgör runt 70 procent reklam för läsk, energidrycker, snacks, godis, pizza och annan ohälsosam mat. På TikTok kunde barnen exponeras för 17 skräpmatsannonser i timmen, det vill säga nästan var tredje minut.
– Reklamen är dessutom sofistikerat utformad för att passa unga människor. Den spelar mycket på känslor, trender och viljan att ha en grupptillhörighet, samtidigt som den innehåller oerhört lite produktinformation, säger Anette Jansson och fortsätter:
– Det är vanligt med produkter i »limited edition« som skapar känslan av att du måste agera snabbt. Ska du hänga med och vara en del av »grejen«, måste du göra som reklamen säger.
enligt studien var det många deltagare som underskattade mängden reklam de faktiskt får till sig. Några tyckte också att det var svårt att identifiera när ett inlägg från en influencer de följer och gillar egentligen är sponsrat.
– Det är vanligt med produkter i »limited edition« som skapar känslan av att du måste agera snabbt. Ska du hänga med och vara en del av »grejen«, måste du göra som reklamen säger.
Anette Jansson
UNICEF Sverige.
– Barnkonventionen slår fast både barns rätt till hälsa och barns rätt att inte bli påverkade av reklam. Så i det här fallet följer vi faktiskt inte barnkonventionen, säger Anette Jansson.
Hon påpekar att den nuvarande lagstiftningen knappast underlättar för unga människor att göra informerade och hälsosamma val, vilket är alarmerande med tanke på att barn och unga redan äter allt mindre av sådant som till exempel frukt och grönt.
In your phone
–
about the online food environment of children and their exposure to digital marketing of food and beverages
– Det betyder att siffrorna från kartläggning kan vara i underkant, eftersom barnen främst har rapporterat in inlägg där det uttryckligen står att det är reklam, säger Anette Jansson.
idag finns inga svenska lagar som på ett tydligt sätt hindrar företag att rikta den här sortens annonsmaterial mot barn och unga.
Radio- och tv-lagen förbjuder reklam för barn upp till 12 år, men förbudet omfattar varken utländska kanaler eller digitala plattformar. Inte heller finns någon reglering som specifikt rör ohälsosam mat och dryck.
Något som däremot är svensk lag är FN:s barnkonvention – och det är en av anledningarna till att Hjärt-Lungfonden samarbetar med
enligt folkhälsomyndigheten har andelen barn med övervikt i åldern 11–15 år mer än fördubblats de senaste 30 åren, medan obesitas har blivit mer än fyra gånger så vanligt. – Ytterst är det här politikernas ansvar. Men också företagens. Det går inte att lägga det enbart på individen. Vi lever i den matmiljö vi lever i. Visst kan vi påverka vad vi äter, men då måste vi också ha möjlighet att göra bra och hälsosamma val, säger Anette Jansson.
inte heller vill hon göra det till en fråga om skärmtid eller föräldrars förmåga att säga nej.
– Jag tror inte vi kan stoppa utvecklingen, men vi måste göra den digitala miljön så säker som möjligt för våra barn. Det är inte tiden, utan innehållet som behöver regleras, säger hon.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
Fullt hus i Malmö
Årets TandhygienistDagar, som ägde rum på Malmömässan den 27–29 april, gästades av drygt 800 deltagare. Temat för TandhygienistDagarna 2025 var: »Parodontit, karies och erosioner – vad är nytt?«. Referat från föreläsningarna publicerades i nr 3.2025 av TandhygienistTidningen och på kommande sidor i denna tidning. Trevlig läsning!
Andreas Stavropoulos
Parodontit och kopplingen till inflammatorisk tarmsjukdom
Andreas Stavropoulos, professor och övertandläkare i parodontologi vid Malmö universitet och även verksam i region Blekinge, föreläste om de inflammatoriska tarmsjukdomarna (inflammatory bowel diseases, IBD) ulcerös colit och Chron´s sjukdom samt sjukdomarnas koppling till parodontit. IBD förekommer hos ungefär 0,2 procent av befolkningen i Europa, vanligast här uppe i norr samt i Ungern (flera mellaneuropiska länder samt Norge deltog inte i datainsamlingen). I Sverige är prevalensen nästan fördubblad sedan 1990.
ulcerös colit drabbar endast tjocktarmen medan Chron´s sjukdom kan finnas i hela tarmsystemet. Symtom på IBD kan vara buksmärtor, diarréer, blodig avföring samt viktnedgång. Sjukdomarna orsakar mycket lidande hos patienterna och Chron´s sjukdom drabbar hårdare än ulcerös colit. Liksom parodontit är IBD en oproportionerlig respons hos immunförsvaret på de bakterier som finns på tandytorna respektive i tarmsystemet. Genetiska faktorer i immunsystemet predisponerar för IBD. Omgivningsfaktorer kan vara diet, infektioner, stress, NSAID:s, blindtarmsoperation, antibiotika och rökning. Hos vissa personer med ulcerös colit, däremot, har rökning en skyddande effekt och dessa personer blir sämre i sin sjukdom vid rökstopp.
i djurförsök försämrar infektion med parodontitpatogener IBD
negativt och vice versa, IBD ger allvarligare parodontit. Tvärsnittsstudier / cross sectional studies, vilka ju inte säger något om kausalitet (orsaker), visar att förekomst av parodontit är 3–4 gånger högre hos personer med IBD – jämförbart med hur det ser ut för diabetes och parodontit. Risken att ha färre än 20 tänder i munhålan är fördubblad vid IBD. Siffrorna är högre för Chron´s sjukdom än för ulcerös colit. Av försökspersonerna uppgav 30 procent även förekomst av läsioner i munhålan.
kan behandling av parodontit göra patienter med IBD friskare? Det svaret får vi sannolikt vänta länge på då den typen av forskning är både svår och dyr att genomföra. Föreläsaren riktade en vänlig känga till oss tandvårdare eftersom nästan var tredje person med IBD inte känner till att de är berättigade till särskilt tandvårdsbidrag,
STB. Dags att steppa upp och informera patienten om att ta med ett läkarintyg för STB vid nästa besök. Som vi alla förmodligen vet får läkarintyget vara max tre månader gammalt vid besöket.
TEXT: MARIE SAND BILD: LINA HASKEL
Nya europeiska riktlinjer för behandling av periimplantära sjukdomar
european federation of Periodontology, EFP, har publicerat uppdaterade riktlinjer för behandling av periimplantära sjukdomar. Om detta berättade Andreas Stavropouolos, professor och övertandläkare i parodontologi vid Malmö universitet och även verksam i region Blekinge. Liksom vid parodontit är symtom på periimplantit inflammation, djupa fickor och fästeförlust. Av patienter med implantat har 43 procent mucosit, och drygt var femte periimplantit. Definitionen av periimplantit skiljer sig markant mellan olika studier och föreläsaren menade att troligen ligger förekomsten av periimplantit lägre, kanske runt 12 procent. Risken för periimplantit är sex gånger högre vid obehandad mucosit och uppmaningen till auditoriet var att inte avvakta med behandling av mucosit.
Förutsättningen för korrekt diagnostik är att ursprungsdata finns tillgängliga. Föreläsaren förordar att använda en elastisk sond vid fickdjupsmätning och att överkonstruktionen helst ska vara avmonterad. Fickdjup indikerar inte alltid sjuka förhållanden utan kan vara tecken på en förtjockad mucosa. Intraoral röntgen bör finnas både vid utlämning och ett år efter kirurgin, då käkbenets remodellering är komplett.
Periimplantär hälsa kännetecknas av avsaknad av visuella inflammatoriska tecken, ingen blödning vid sondering, inga ökade fickdjup eller tecken på fästeförlust över tid. En liten prick blod vid fickdjupsmätning är inte att beteckna som sjukt. Periimplantär hälsa kan även uppstå vid reducerat benfäste efter en lyckad behandling mot periimplantit.
Vid periimplantär mucosit finns visuella tecken på inflammation. Vid fickdjupsmätning ses en blodlinje eller kraftigare blödning samt eventuellt pus. Ökande fickdjup (max fem m.m.) jämfört med vid baseline, men ingen eller ringa fästeförlust synlig på röntgen (mindre än två m.m.).
Visuella tecken på inflammation, blödning eller pus vid sondering, fickdjup ≥ 6 mm och fästeförlust synlig på röntgen kännetecknar periimplantit. Periimplantit är mer komplex med aggressivare sjukdomsförlopp än parodontit.
Behandling av mucosit och periimplanti innebär kontroll av riskfaktorerna plack, rökning och parodontit. En överkonstruktion som går att hålla ren är förutsättningen för ett lyckat resultat. Vid behov och om möjligt bör överkonstruktionen korrigeras. Rökning trefaldigar risken för allvarlig sjukdom och ger ett sämre behand -
lingsresultat. En rökande 50-åring har samma läkningsförmåga som en 86-årig rökfri person.
Behandlingsstrategin för periimplantär sjukdom är densamma som för parodontit – kontroll av riskfaktorer samt icke kirurgiskt sub- och supragingivalt avlägsnande av biofilm och tandsten. Implantatytorna får inte skadas vid behandlingen. Antingen ultraljudsspetsar avsedda för implantat, titancuretter, blästring med glycerinpulver eller chitosanborstar (Labrida BioClean®) rekommenderas. Att kombinera flera av hjälpmedlen eller användning av laser rekommenderas ej. Vid mucosit kan probiotika sättas in, men rekommenderas inte vid periimplantit. Rutinmässig lokal eller systemisk antibiotikabehandling rekommenderas ej, varken vid mucosit eller periimplantit. Antibakteriella munsköljmedel kan övervägas som komplement till mekanisk infektionsbehandling. Utvärderingstiden bör vara kort och vid utebliven läkning görs behandlingen om och reutvärderas före eventuell kirurgi.
Minst två stödbehandlingar per år förordas. Vid uteblivna stödbehandlingar hos patienter med mucosit mer än fördubblas risken att tillika utveckla periimplantit.
TEXT: MARIE SAND
BILD: LINA HASKEL
– Använd elastisk sond vid fickdjupsmätning och överkonstruktionen ska helst vara avmonterad.
Andreas Stavropoulos
Anna Gunnerbeck
Hur påverkar nikotinanvändning under graviditet det nyfödda barnets hälsa?
Anna Gunnerbeck, barnneurolog på Astrid Lindgrens barnsjukhus och Karolinska Institutet, har disputerat på niktotinexponering under graviditet samt effekter på foster och det nyfödda barnet.
sedan decennier tillbaka uppmanas kvinnor som är eller planerar att bli gravida att avstå tobaksrökning. Kvinnans tobaksvanor registreras i det medicinska födelseregistret, sedan 1999 registreras även snusning, e-cigaretter registreras ej. Andelen kvinnor som röker tre månader innan graviditet har minskat från drygt 20 procent till runt 8 procent sedan millenieskiftet. Under samma period har andelen kvinnor som snusar tre månader innan graviditet fyrdubblats, från 2 till 8 procent. Efter att det vita snuset introducerades på marknaden runt 2020 har ökningen accelererat. Kvinnor utvecklar snabbare än män ett nikotinberoende och är målgrupp för tobaksbolagens cyniska marknadsföring och manipulering av produkterna. Vitt snus kan innehålla upp emot 20 mg nikotin per dos, en cigarett eller prilla brunt snus runt 8 mg. Rökningens negativa effekter på fostret är väl kända, men hur är det med snusanvändning? Om detta talade Anna Gunnerbeck, barnneurolog vid Karolinska Institutet, som har disputerat på nikotinanvändning under graviditet och effekter på foster och det nyfödda barnet.
det är framför allt unga kvinnor med låg utbildningsnivå och en tobaksanvändande partner som nyttjar tobak under graviditeten. Kvinnor med högre utbildningsnivå och som väntar sitt första barn slutar i högre grad att använda nikotinprodukter. De som inte lyckas sluta tenderar att öka sin konsumtion, eftersom graviditetens påverkan på ämnesomsättningen gör att det krävs högre doser för att nå samma plasmakoncentration som före graviditeten.
nikotinreceptorer finns hos fostret redan i den fjärde till femte graviditetsveckan. Nikotin passerar cellmembran, munslemhinna, lungvävnad, blod-hjärnbarriär, moderkaka och bröstmjölk. Nikotinet ackumuleras i fostervatten och bröstmjölk. Nikotin är en potent neuroteratogen (teratogen är en yttre faktor som kan orsaka fosterskador). Rökning tycks påverka moderkakan mer negativt, såsom placentaavlossning, än snusning. Både rökning och snusning under graviditeten ökar risken för LKG-defekter, graviditetskomplikationer, intrauterin fosterdöd, dödföddhet, tillväxthämning hos fostret, prematuritet och plötslig
spädbarnsdödlighet. Forskning har även visat att snusning under graviditeten ger en ökad kärlstelhet hos barn i förskoleåldern, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som vuxen.
amning är mindre vanligt hos mödrar som använder tobak. Trots att rökning och snusning påverkar det ammande barnet negativt rekommenderas mamman att amma, på grund av amningens många andra positiva effekter.
tobaksanvändning är en påverkbar faktor och slutsatsen utifrån dagens vetenskapliga läge är att undvika all typ av nikotin vid planerad graviditet och under graviditeten.
TEXT: MARIE SAND BILD: LINA HASKEL
ABSTRAKT
Prevalens av parodontit hos äldre män med eller utan bukaortaaneursym
syfte : Att beskriva och jämföra prevalens och svårighetsgrad av parodontit hos män 65 år eller äldre med eller utan bukaortaaneurysm (AAA).
material och metod: »Oral och vaskulär hälsa-studien (OVH)« är en fall-kontrollstudie där patienter med AAA jämförs med en åldersmatchad kontrollgrupp utan AAA. Deltagarna rekryteras i anslutning till det nationella screeningsprogrammet för AAA. Den första tredjedelen av de konsekutivt undersökta deltagarna ingår i de preliminära analyserna. Resultaten baseras på 10 individer med AAA och 36 individer utan AAA. En klinisk och röntgenologisk undersökning genomförs tillsammans med en medicinsk undersökning. Gingivalindex (GI), plackindex (PLI), blödning vid sondering (BoP), fickdjup, mobilitet, furkationsinvolvering och parodontal diagnostik registreras. Den statistiska analysen genomfördes med Chitvåtest, Fishers exakta test, Independent T-test och Mann-Whitney U-test.
resultat : De preliminära resultaten visar att 6 av 10 deltagare (60%) med AAA hade en allvarlig grad av parodontit i jämförelse
med 3 av 36 av deltagarna (9%) utan AAA (p=0,002). Inga skillnader kunde påvisas avseende GI, PLI, BoP, mobilitet eller furkationsinvolvering mellan deltagarna med AAA och kontrollgruppen. Antalet fördjupade tandköttsfickor var högre hos individer med AAA i jämförelse med kontrollgruppen (p=0,030). Resultatet var även statistiskt signifikant för fickdjup på specifikt 4 mm (p=0,025) och 5 mm (p=0,036) där AAA-gruppen hade högre förekomst i jämförelse med kontrollgruppen.
slutsats : Det finns en signifikant högre förekomst av parodontit och fördjupade tandköttsfickor hos individer med AAA i jämförelse med de utan AAA.
anslag: Studien har genomförts med anslag från FORSS och Futurum (Region Jönköpings län).
författare : Lena Patomella, doktorand 1*, Anna Bjällmark 1, Ma lin Stensson 1, Ola Norderyd 1,2. 1. Hälsohögskolan, Jönköping University.
2. Odontologiska institutionen, Region Jönköpings län.
* Korresponderande författare
Lena Patomella
TANDHYGIENISTDAGARNA – AKTUELL FORSKNING OCH VETENSKAP
ABSTRAKT
Behovsanalys gällande olika beslut för äldre personer, sjuksköterskor i hemsjukvård och tandhygienister vid
teambaserade munhälsobedömningar i hemmiljö – en kvalitativ studie
syfte : Att undersöka behov gällande olika beslut i samband med munhälsobedömningar i hemmiljö ur äldre personers, sjuksköterskors inom hemsjukvård och tandhygienisters perspektiv.
material och metoder : Data samlades in i hemmiljö genom 24 teambaserade munhälsobedömningar inklusive 39 korta, semistrukturerade intervjuer med äldre personer (n = 24), sjuksköterskor (n = 8) och tandhygienister (n = 7). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys och en deduktiv ansats. Analysen vägleddes av Ottawa Decision Support Guide.
resultat : Alla deltagare ansåg att det är viktigt att delta i beslutsfattandet vid munhälsobedömning, men de äldre personerna hade hittills inte deltagit i beslutsfattandet i frågor som rör munhälsa. De äldre personerna ansåg att det var viktigt att delta, eftersom besluten hade en stark inverkan på deras liv och påverkade deras hälsa. De professionella ansåg att beslutsfattande vid terapiplanering var viktigt för att veta vilket steg man ska ta härnäst samt för att kunna följa upp och utvärdera tidigare mål och behandlingar. Organisatoriska och personliga hinder för delat beslutsfattande bland sjuksköterskor och tandhygienister identifierades. Av de 24 äldre vuxna hade 20 olika
munhälsotillstånd som objektivt indikerade behov av vård. Ett första viktigt beslut handlade om huruvida den äldre personen ville boka tid för tandvård, och i så fall hur. En annan beslutskonflikt handlade om och hur assisterad munvård skulle genomföras.
slutsats : Det är viktigt att nyckelpersoner i hemmiljö deltar i interprofessionella team inom hemsjukvården. För att ytterligare förankra detta i teorin behöver konceptuella modeller för professionella från olika vårdorganisationer (kommunal vård, tandvård) utvecklas som även involverar äldre personer som deltagare. Framtida forskning skulle kunna överbrygga teori och praktik genom att inkludera teorier om lärande samtidigt som man utforskar interorganisatorisk planering av munhälsa i hemmiljöer.
Forskningen har finansierats av Västra Götalandsregionen och Lokala forsknings- och utvecklingsnämnden i Göteborg och Södra Bohuslän (VGFOUGSB-942302), Västra Götalandsregionen. Open access-finansiering som tillhandahålls av Högskolan Väst.
författare : Jessica Persson Kylén 1,2*, Sara Björns 3, Catharina Hägglin 2,4, Ingela Grönbeck-Lindén 2,4, Laurence Piper 5,6 och Inger Wårdh 7,8,9
1. Dept of Health Sciences, Univer-
sity West, Trollhättan
2. Centre for Gerodontology, Public Dental Service, Region Västra Götaland
3. Dept of Cariology, Institute of Odontology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg
4. Dept of Behavioural and Community Dentistry, Institute of Odontology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg
5. School of Business, Economics and IT, University West, Trollhättan
6. Economic and Management Sciences, University of Western Cape, South Africa
7. Dept of Dental Medicine, Karolinska Institute, Huddinge
8. Academic Centre for Geriatric Dentistry, Stockholm
9. Dept of Health Sciences, Karlstad University
* Korresponderande författare
Jessica Persson Kylén
För tändernas alla skrymslen och vrår
Studier visar att en tandborste kan ta bort cirka 60% av placket 1, för resterande 40% behövs mellanrumsrengöring. TePe har produkter för tändernas alla vrår, dit tandborsten inte når. De är utvecklade i samarbete med tandvårdsprofessionen, för att säkerställa bästa funktion och kvalitet – in i minsta detalj.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
1. Slot DE, et al. The efficacy of manual toothbrushes following a brushing exercise: a systematic review. Int J Dent Hyg. 2012 Aug;10(3):187-97.
Grattis till studerandepristagare 2025
Även i år har STHF:s och Tepe Munhygienprodukters studerandepris delats ut på fem lärosäten till tandhygieniststuderande som utmärkt sig under utbildningen. Priset berättar att man gjort något extra eller har särskilda egenskaper som är särskilt värdefulla i tandhygienistyrket. Studerandepriset har delats ut varje år sedan 2013, till en student per lärosäte efter sex fullbordade terminer. På Umeå universitet delas priset ut i januari varje år.
lärosätet nominerar en pristagare utifrån väl genomförda studieinsatser, bästa student på klinik eller bästa examensuppsats och STHF:s styrelse fattar beslutet och bestämmer prissumman. Årets pristagare har förutom goda resultat i både kliniska och teoretiska studier uppvisat både mognad och ansvarstagande som personer och kliniker. Studerandepriset överlämnades under utbildningarnas examensceremonier i maj och juni av representanter för Sveriges Tandhygienistförening och Tepe Munhygienprodukter. Här kan du läsa motiveringarna:
Tandhygienistprogrammet vid
Hälsohögskolan i Jönköping. Pristagare: Zarah Azizi
Tandhygienistprogrammet vid
Karolinska Institutet, Huddinge.
Pristagare: Ice Vesterlund
Motivering: Zarah har under sin tid på tandhygienistutbildningen utvecklats akademiskt och professionellt. Hon har visat på ansvarstagande och mognad i sitt sätt att ta sig an både teoretiska och praktiska moment, såväl enskilt som i grupp. Kliniskt arbetar Zarah noggrant och skickligt och har även visat god förståelse för vikten av patientcentrerad kommunikation. Under diskussioner och seminarier är engagemanget tydligt med genomtänkta reflektioner som bidrar till en positiv och lärorik miljö för gruppen.
Motivering: Ice har på ett föredömligt sätt visat på väl utvecklad analytisk förmåga, vilket bidragit till ett väl genomfört examensarbete. Har även visat på gott omdöme och engagemang för sina medstudenter och professionen genom sina åtaganden som representant i studentkåren.
Tandhygienistprogrammet vid
Karlstad universitet.
Pristagare: Felicia Hertze
Motivering: Felicia har med stort engagemang genomfört studierna med mycket goda resultat i både teoretiska och kliniska studier. Felicia har ett väl utvecklat akademiskt och föredömligt professionellt förhållningssätt samt visar stor kunnighet inför sin kommande yrkesroll som tandhygienist.
Tandhygienistprogrammet vid
Högskolan Kristianstad
Pristagare: Abas Ibrahimi
Motivering: Abas har visat engagemang, målmedvetenhet och en stark utveckling inom både teoretiska och kliniska studier. Den analytiska förmågan har stärkts tydligt, och framstegen speglar en professionell mognad.
Tandhygienistprogrammet vid
Göteborgs universitet
Student: Jennie Mikulandra
Motivering: Årets stipendiat har genomfört sina studier med engagemang och ödmjukhet. Genom en skicklig balans mellan teori och praktik har hen visat en djup förståelse för oral hälsa och sitt blivande yrke, alltid med ett helhetsperspektiv där människan står i centrum. Stipendiaten kommer bli en utmärkt tandhygienist.
Glädjande löneutveckling
tandhygienisternas löner har länge, precis som för många andra legitimationsyrken, haft en svag utveckling. Vi har kunnat läsa rapporter från Saco om att det inte lönar sig att utbilda sig till tandhygienist, något jag skrev om i tidningen tidigare under året. Löneutvecklingen har inte motsvarat det viktiga bidrag som ni tandhygienister gör i era verksamheter, inte minst ekonomiskt.
2024 var ett år som tydligt visade hur efterfrågan på tandhygienister ser ut på svensk arbetsmarknad. Inom Folktandvården var löneutvecklingen för våra medlemmar 4,7 procent i genomsnitt – siffror som får ses som mycket starka för ett så pass stort kollektiv spritt över hela landet. Det kan jämföras med märket på arbetsmarknaden som anger den generella löneökningstakten som samma år var på 3,3 procent. I krontal innebär det att medellönen inom Folktandvården steg från 36 067 kronor till 37 774 2024. Den procentuella ökningen inom privat sektor var i linje med den i offentlig sektor och där uppgick medellönen till 43 320 kronor 2024 och de 10 procent med högst löner hade nästan 50 000. Bland erfarna tandhygienister når de 10 procent som tjänar bäst nästan upp till 60 000 kronor.
utvecklingen är troligtvis ett resultat av en brist på tandhygienister och där arbetsgivaren snabbt behöver höja löner för att försöka behålla befintlig personal eller söka ny personal. Vanligt då är att arbetsgivaren höjer ingångslöner – för att det är billigast för dem – medan de kanske negligerar befintlig personal. Känner du igen dig i den bilden? Det kan vara ett tecken på att arbetsgivaren inte ser det bidrag till verksamheten som du gör, efter kanske många år på samma arbetsplats.
den snabba löneutvecklingen är en stor möjlighet för dig som individ att göra en lönekarriär – men det kan också vara en god gärning för kollektivet i stort. Arbetsgivare har nämligen lättare att hålla hårt i plånboken med den befintliga personalen än när de desperat försöker ersätta personal som lämnat. På så vis kan du hjälpa till att driva upp löneökningstakten på tandhygienisternas arbetsmarknad i stort när du sett vad andra arbetsgivare kan erbjuda dig. Även om du är relativt nöjd på din befintliga arbetsplats – testa att söka och se vad kliniken längre ned på gatan kan erbjuda dig! Du kan alltid tacka nej till ett jobberbjudande, men det är ett sätt att kunna bedöma hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. Kom bara ihåg att inte ta ett nytt jobb där du inte omfattas av kollektivavtal!
löneutvecklingen är glädjande , välbehövlig och en bra början. Klinisk skicklighet ska möjliggöra en lönekarriär där man får utväxling av sin utbildning och förkovran. Tillsammans driver vi på för att tandhygienisten ska värderas högre och blir synliggjord. Där har vi alla en roll att spela och en väg att vandra.
TEXT: SVERKER JUTVIK förhandlare SRAT
Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® munskölj!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® munskölj rekommenderas av Tom Guan, specialist i parodontologi.
“Jag har lång erfarenhet av att jobba med hela GUM® PAROEX® klorhexidinserie. Jag rekommenderar alltid mina patienter att skölja munnen med klorhexidin efter tandoperation för att optimera läkningen. Jag tycker att den goda smaken i PAROEX® klorhexidinserien verkligen ökar följsamheten hos mina patienter.”
NY förpackning, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® munskölj!
SHILAN MADJID
Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm
Grattis alla nya tandhygienister
Sveriges Tandhygienistförening vill rikta varma gratulationer till alla er som tagit examen. Räkna med att du är efterlängtad ute i tandvården. Vi finns här som stöd under hela ditt arbetsliv. Välkommen in i yrkesgemenskapen och lycka till framöver!
Tandhygienistprogrammet på Karlstads universitet.
Tandhygienistprogrammet på Karolinska Institutet, Huddinge.
Tandhygienistprogrammet på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Tandhygienistprogrammet på Hälsohögskolan, Jönköping University.
Tandhygienistprogrammet på Högskolan Kristianstad.
Hur ska vi prioritera mellan de nationella initiativen?
Den 21–22 maj höll Samhällsodontologisk förening sin årliga konferens i Stockholm, denna gång på temat »Tandvårdsaktuellt nationellt, med regionala och lokala perspektiv«. Programmet var gediget med talare från bland annat Prioriteringscentrum på Linköpings universitet, Kairos Future, Socialstyrelsen, Regeringskansliet, TLV och Försäkringskassan.
lars sandman från Prioriteringscentrum diskuterade det faktum att samhällets resurser är begränsade utifrån ett gammalt citat som lyder »Varje slöseri av en skattekrona är en stöld från folket«. Hur gör vi nu när befolkningen blir allt äldre, obesitas ökar och demensjukdomar ökar? Ska vi lägga eget ansvar för egenvård som grund för prioriteringar? Nej, våra
värderingar ligger till grund för hur vi fördelar resurserna, bland annat Människorättsprincipen i hälso- och sjukvårdslagen: »Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.«
Resursbristen behöver hanteras enligt tre principer menar Sandman: Utmönstring av vårdinsatser som har mycket lågt eller inget värde, effektivisering och ransonering – det vill säga ta bort vård som har värde, men lägre värde än annan prioriterad vård.
cecilia löfgren var på plats från analysföretaget Kairos Future för att berätta om en studie de genomfört om framtidens kompetensförsörjning. De hade sökt svar på frågorna; Vilka är framtidens kompetenser? Hur attraherar man som arbetsgivare rätt kompetens? Finns det en samsyn om arbetslivskontrakt? Studien genomfördes bland annat genom en enkät till 7000 personer i Sverige.
De hade bland annat undersökt vad som skapar mening hos människor och noterade att arbete är något som minskat som meningsskapare över tidsperioden 1982–2023, medan familj, fritid och vänner ligger mer konstant på värdeskalan.
Studien visar att framtidens kompetenser är att kunna nyttja möjligheten med automatisering, att kunna lära nytt och snabbt samt att vara problemlösare med ledaregenskaper och kunna bidra med det mänskliga.
När Kairos Future tittade närmare på hur personer från tandvårdsyrkena hade svarat visade det sig att den gruppen ser balans mellan arbete och fritid som viktigare än vad andra yrkesgrupper gör. Det kan då vara viktigt som arbetsgivare att ta hänsyn till de tre livsfaser som ofta präglar en persons karriär: första frihetsfasen – innan personen bildar familj, ansvarsåren –när personen har familj med unga barn och den andra frihetsfasen – som inträder när barnen blivit
vuxna och flyttat hemifrån. Cecilia Löfgren lämnade några tips om vad som är viktigast framåt vad gäller kompetensförsörjning i stort – skapa förutsättningar för automation för era anställda, där det är relevant; säkerställ en stödjande struktur för lärande; kompetens lockas av belöning snarare än engagemang; det är viktigare än på länge att ha en komplett kompetensförsörjningsstrategi, på grund av de stora förändringar som sker på arbetsmarknaden till följd av demografiskt skifte, automation och nya värderingar.
lars sjödin, tandläkare och före detta utredare på Försäkringskassan var med på dagarna och drog en uppskattad kort historik över tandvårdsutredningar, intentioner och resultat under de senaste hundra åren! Fascinerade kunde publiken konstatera att tandvårdsstödet har varit i ständig förändring och att tandvårdsutredningar har avlöst varandra under denna period.
från socialstyrelsens håll tog man upp att en utvärdering av de nationella riktlinjerna för tandvård utvärderas igen, rapport klar inom kort. Ida Nyström från vårdansvarskommittén höll en punkt om ökat statligt ansvar för tandvårdssystemet där hon punktade upp en mängd områden som skulle behöva fortsätta att utredas. Åsa Olsson, också från Socialstyrelsen, inbjöd till diskussion om drivkrafter, lösningsutrymmen och gemensamma mål för en hållbar personalförsörjning inom tandvården.
SSOF:s konferens var energifylld med ett fullmatat program, ett intensivt lärande och många givande gruppdiskussioner kring för tandvården heta ämnen.
TEXT: LENA MUNCK
Förstärkt högkostnadsskydd införs i tandvården
den 14 augusti fattade regeringen beslut om ett förstärkt högkostnadsskydd för äldre inom tandvården. Satsningen om cirka 3,4 miljarder kronor finns med i budgetpropositionen och reformen börjar gälla från och med den 1 januari 2026. Regeringsbeslutet innebär följande:
• En särskild tandvårdsersättning införs med ett reglerat högsta pris för personer som är 67 år eller äldre om 10 procent av referenspriset eller 10 procent av vårdgivarens pris om det ligger lägre än referenspriset. Samtidigt höjs det särskilda tandvårdsbidraget från 600 kr/halvår till 1 000 kr/halvår. Det allmänna tandvårdsbidraget ATB och den allmänna tandvårdsersättningen som gäller idag fortsätter att gälla för övriga behandlingar och ålderskategorier. Den särskilda tandvårdsersättningen gäller behandling av sjukdom och smärta, reparativ vård samt rehabiliterande och habiliterande vård av tänder i position 5-5, inklusive ny fast protetik på dessa tänder.
• Behovs- och solidaritetsprincipen, om att akuta besvär får förtur, skrivs nu in i tandvårdslagen. Den finns redan i hälso- och sjukvårdslagen.
• Förutsättningarna för tillgången till tandvård behöver stärkas. Vårdgivare som tar emot patienter som är bosatta utanför storstadsregionerna får en högre ersättning för de patienterna.
• Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, får i uppgift att genomföra informationsinsatser till vårdgivare och befolkningen om reformen.
samtidigt förstärker regeringen äldres förutsättningar för att förbättra sin munhälsa genom att stötta utbildningsinsatser för personal inom äldreomsorgen.
Det är viktigt att den personalen har kunskap och kompetens att bistå de äldre i sin egenvård för att mun- och tandhälsan ska kunna bibehållas. Kommunerna har möjlighet att söka statsbidrag i »Äldreomsorgslyftet« för detta.
regeringen lyfter även demenssjukdomarna genom att ge hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst i uppdrag att följa demenspatienters munhälsa under hela sjukdomsförloppet, enligt den nya demensstrategin.
socialminister jakob forssmed motiverade den kommande prisregleringen inom denna del av tandvårdsmarknaden med att det är en stor satsning av statliga medel som görs. Det är viktigt att de pengarna kommer patienterna till del och inte äts upp av höjda tandvårdspriser.
Stärkt kontroll över tandvårdssektorn
i en lagrådsremiss föreslår regeringen bland annat att det ska införas tillståndsplikt för privata vårdgivare inom tandvårdssektorn. Tillstånd ska sökas hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). För att få och behålla sitt tillstånd ska vårdgivaren bland annat bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, ha insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt bedömas lämplig. En ägar- och ledningsprövning ska göras när vårdgivaren är en juridisk person.
om kraven för tillstånd inte längre är uppfyllda, ska IVO få förelägga vårdgivaren att avhjälpa bristen. Regeringen föreslår bland annat:
• att IVO helt eller delvis ska få återkalla ett tillstånd, såväl när en vårdgivare inte följer ett föreläggande som utan föregående föreläggande. IVO
ska få förbjuda verksamhet som bedrivs utan tillstånd. Det ska också vara straffbart att bedriva tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd.
• att regionen ska anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en privat vårdgivare bedriver tandvårdsverksamhet utan nödvändigt tillstånd eller att en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas.
• att statligt tandvårdsstöd som huvudregel inte ska få betalas ut om behandlaren saknar legitimation eller särskilt förordnande att utöva yrket. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Instrumentergonomi
HUR DEFINIERAR MAN ETT ERGONOMISKT HANDINSTRUMENT?
Först och främst är ett halkfritt, naturligt grepp på ett instrument grundläggande
För det andra förhindrar en lättviktig och optimerad utformning effektivt yrkesskador.
För det tredje försäkrar en god taktil känsla och ett lätthanterligt instrument bästa kliniska resultat.
Funktionssäkerhet, slitstyrka och komfort är egenskaper som är självklara för både tandläkaren och patienten.
– Dessa är de ledande principerna för hur LM-Dental™ definierade instrumentergonomi redan på 1980-talet
Vi är en ledande innovatör som andra kopierar
LÄTTVIKTSSTRUKTUR
• lätt att hantera
SILIKONSKAFT MED STOR DIAMETER OCH OPTIMAL KONTUR
• bekvämt och halkfritt grepp, som kräver mindre kraft
PRECISIONSFORMADE SPETSAR OCH FINISH AV HÖG KVALITET
• vass och slät skärande egg
• hög slitstyrka
• utmärkt korrosionsbeständighet
LM-Dental -produkter utvecklas och tillverkas i Finland!
Making dental care safe, efficient and pleasant.
LM-Instruments Oy I Norrby strandväg 8 I 21600 Pargas, Finland I info@lm-dental.com I www.lm-dental.com
tel. 08-676 54 10 e-post: order@plandent.se
Gums annonsen har
betalat för sid 2 placeringen
ÖREBRO 19–21 APRIL 2026
NOTISER
Referenspriserna höjs från och med november
tandvårds - och läkemedelsförmånsverket, TLV, har fattat beslut om de referenspriser som ska gälla i det statliga tandvårdsstödet från och med den 1 november 2025. Referenspriserna kommer då att öka med i genomsnitt 6,3 procent (1 procent för 2025 och 5,3 procent för 2026), vilket är den största ökningen på ett decennium.
TLV arbetar löpande med att se över referenspriserna i det statliga tandvårdsstödet. En central del i detta arbete i år var att samla in kostnadsdata från tandvårdsaktörer runt om i landet – något som skedde bland annat genom en enkät till tandvården.
Referenspriser har höjts, sänkts eller lämnats oförändrade. Cirka 20 procent av åtgärderna har fått ett sänkt referenspris. Sänkningarna gäller främst tilläggsåtgärder som måste utföras med en annan åtgärd.
Nu har resultaten från enkäten använts för att beräkna de nya referenspriser som ska gälla från och med den 1 november 2025.
– Generellt har referenspri set för tandhygienistens åtgärder höjts mellan 14 och 24 procent, säger achilleas kitsoulis , odontologisk utredare på TLV. Det beror på att vi nu beräknar de fasta kostnaderna som mottagningar har utifrån hur lång tid behandlingsrummet utnyttjas. Dessa kostnader blir nu ett minutpris för hur mycket rummet utnyttjas och inte som tidigare ett procentuellt påslag till lönen för varje yrkesgrupp. Vi har tittat mer på helheten vid kostnadsberäkningen.
i stället för i januari, som tidigare år, beror på en juridisk teknikalitet som berör det stundande införandet av Tiotandvård för personer 67 år och äldre. För att kunna göra de anpassningar av föreskriften som krävs för Tiotandvården behöver de nya referenspriserna redan vara gällande.
– Det är viktigt och bra att TLV gjort en översyn av referenspriserna. Vi i Sveriges Tandygienistförening, STHF, har under många år fört fram att referenspriserna varit för låga i förhållande till de kostnader som finns för att bedriva tandvård, säger fouzieh eliass y, ordförande i STHF. Detta är ett steg närmare mot en full kostnadstäckning – vi är glada att TLV har lyssnat på oss.
Anledningen till att referenspriserna börjar gälla i november
sveriges tandhygienistförening
Hårt påverkansarbete gav resultat
under sommaren har Socialstyrelsen fattat beslut om nya föreskrifter (HSLF-FS 2025:51) om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter inom tandvården. Behörigheten är nu, i och med beslutet, förenlig med tandhygienistens formella kompetens, vilket är något som STHF har verkat intensivt för under remisstidens gång. STHF har påverkat både genom skriftligt remissvar och i enskilda möten.
du som är medlem nåddes i juni av STHF:s information om att Socialstyrelsens ursprungliga förslag på föreskrifter skulle få betydande konsekvenser för tandvården. Förslaget innehöll bland annat en begränsning för tandhygienister att ha behö -
righet att göra ingrepp i tandens hårdvävnader. STHF har arbetat hårt med att tydligt föra fram vad som innefattas i tandhygienistens kompetensområde och att till exempel behandling av parodontit genom scaling innebär ett ingrepp i tandens hårdvävnad.
– Vi är så glada över att vår påverkan och hårda arbete med att förklara vårt kompetensområde har givit resultat, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Det är mycket glädjande att Socialstyrelsen lyssnade på oss och ändrade i den slutgiltiga föreskriften.
föreskriften träder i kraft den 1 januari 2026 och då upphävs även SOSFS 2002:12.
Avtackning i Thusab
den 23 maj höll Sveriges Tandhygienistförenings dotterbolag Thusab, Tandhygienisternas Utbildnings- och Service AB, bolagsstämma då två styrelseledamöter avtackades efter många års styrel seuppdrag och arbete för bolaget och därmed för STHF.
ingela jägestrand har va rit ordförande och ekonomiansvarig i bolaget under perioden 2017–2023 och även ansvarat för planering och genomförande av de mässor STHF deltagit i, arbetat med samarbetsavtal som STHF har med dentalföretag, varit ekonomiansvarig för Thusab och svarat för egenföretagarfrågor fram till i år. Detta utöver den kanslitjänst som hon haft för STHF, med adminis
trativa uppgifter, medlemsfrågor och ekonomihantering. Ingela Jägestrand avslutade sin kanslitjänst hos STHF den sista augusti i år.
christina prestgaard har varit styrelsemedlem i Thusab 2017–2025 och arbetat med planering och genomföranden av mässor. Hon var också en del av projektledningen för TandhygienistDagarna 2017–2021.
TACK för det fantastiska arbete ni gjort – vi kommer att sakna er.
nya ledamöter till Thusabs styrelse valdes också in under stämman, Valentina Angelhov och Ann-Charlotte Dalvid. Närmare presentationer av dem kan du läsa i kommande utgåva av tidningen. Fouzieh Eliassy valdes också in som ordförande för Thusab. Befintliga ledamöter som fortsätter sitt uppdrag i styrelsen är Helen Östholm och Lena Munck.
SAHLGRENSKA AKADEMIN
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
1/2
annons
Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa. Kursen ges på kvartsfart, vårterminen och höstterminen 2026, mestadels på distans men med två till tre fysiska träffar på institutionen i Göteborg.
Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom parodontologi samt att få en ökad färdighet och självständighet att förebygga, diagnostisera och behandla parodontala sjukdomar.
tandvården där uppgiften kan utföras.
För tillträde krävs tandhygienistexamen med svensk legitimation. Se information på www.antagning.se.
Kursen söks via www.antagning.se senast 15 oktober 2025.
Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på https://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA113
För övriga frågor kontakta Maria Welander på maria.welander@odontologi.gu.se Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot parodontologi, 15 högskolepoäng (THA113)
I kursen ingår klinisk tillämpning där kursdeltagaren förväntas ha en anställning i
STHF fortsätter arbetet mot en specialisering för tandhygienister
den 3 juni lämnade utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälsooch sjukvård och tandvård sitt förslag till regeringen.
Utredningen talar för att ett flertal av yrkesgrupperna bör få författningsreglerade vidareutbildningar, men förutsättningar saknas för vissa yrkesgrupper, däribland tandhygienister.
sthf höll ett webbinarium i frågan den 10 juni då ett trettiotal medlemmar deltog. En central fråga som diskuterades var just varför inte tandhygienister hade föreslagits få en reglerad specialisering.
Det beror på flera saker – bland annat att grundutbildningen är på 180 hp/3 års heltidsstudier – de yrken som föreslås få reglerad specialisering har grundutbildning på fyra (logopeder) respektive fem år (psykologer) inkluderat avancerad nivå. En annan aspekt som utredningen förde fram som anledning till att inte fler yrken föreslogs få reglerad specialisering var att antalet potentiella specialistkandidater är för få.
sthf fortsätter nu arbetet med att starta upp en professionsreglerad specialistcertifiering för tandhygienister. Ett förslag på modell blev klar i juni 2024. Du som är intresserad av en framtida specialisering – detta kan du göra redan nu:
• fundera på vilket område du vill specialisera dig inom.
• läs befintliga kurser på avancerad nivå (inom val specialiseringsområde 37, 5 hp samt vetenskaplig metodik och examensarbete (7,5 + 15 hp).
• läs ett befintligt program på avancerad nivå lämpat för något av specialistområdena (ex. folkhälsovetenskap, gerontologi).
• ha en dialog med din arbetsgivare och potentiell handledare.
Cirkulära skyddsförkläden minskar klimatpåverkan
som första verksamhet i landet börjar Folktandvården Stockholm använda cirkulära skyddsförkläden, ett sätt att minska klimatpåverkan och samtidigt bidra till en mer resurseffektiv framtid. Cirkulära skyddsförkläden gör också Folktandvården Stockholm mindre sårbara vid till exempel leveransproblem.
i stället för att användas en gång och sedan brännas, samlas de använda förklädena in, tvättas och återvinns. Det sparar resurser och minskar utsläppen med upp till 75 procent jämfört med vanliga engångsförkläden i fossil plast, enligt leverantören Trioworld.
sedan 2022 har Folktandvårdens kliniker på Eastmaninstitutet och Vasastan deltagit i ett pilotprojekt som visat att cirkulära flöden fungerar i praktiken. Nu har Region Stockholm upphandlat tjänsten för fler verksamheter, bland annat akutsjukhus. Folktandvården Stockholm är först ut med att använda det nya avtalet.
källa : folktandvården stockholm
Bästa tandhälsa i Upplands län
barn och unga i Uppsala län har bäst tandhälsa i Sverige. 84,1 % är kariesfria enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Inom länet finns stora skillnader. Allra bäst är Örsundsbro där 91,5% av barn och unga är kariesfria.
sämst tandhälsa i länet finns i Gottsunda – och regionens chefstandläkare Anna-Cari Lindh pekar på socioekonomiska faktorer som en förklaring. – Vi försöker sätta in extrainsatser för att stötta.
källa : sveriges radio
DU KAN BARA FLUXA MED
Nya Flux - Hållbarhet i fokus!
Flux har flyttat hem. Från och med nu sker produktionen i Sverige, närmare bestämt i hjärtat av Dalarna*. Det ger inte bara en kortare sträcka mellan fabrik och butik, utan också att hela förpackningen – inklusive kork, flaska, etikett och doseringspump – nu kommer från svenska leverantörer. Även smakaromerna inköps numera lokalt, vilket gör att det kan upplevas en mindre skillnad i smaken.
Ytterligare nyhet är att flaskorna nu är gjorda av 100% PCR, dvs återvunnen plast.
Detta medför att vi minskar koldioxidutsläppen från flaskan med 30% jämfört med tidigare.
Vi hoppas att ni ska tycka om Flux förbättrade miljöprofil lika mycket som vi gör.
Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
Unga på SiS ska få bättre vård
barn och unga som vårdas på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem har betydligt sämre hälsa och större behov av hälso-, sjuk- och tandvård än andra jämnåriga. Trots det har de sämre tillgång till vård.
forskare från högskolan i Jönköping som gjort 107 kliniska undersökningar på SiS hem har stött på unga med bortskjutna eller utslagna tänder och tandskador på grund av narkotika. I snitt hade barn- och ungdomarna över fyra tänder med karies som krävde lagning.
regeringen ger nu SiS och Socialstyrelsen i uppdrag att förbättra barn och ungas tillgång till vård på ungdomshem.
Tillsammans med deltagande regioner ska samarbete och strukturer utvecklas för att bättre möta behoven. Det handlar bland annat om att i större utsträckning kunna ge vård på plats i ungdomshemmen och att vården ska följa barnet eller den unge.
myndigheterna ska senast den 30 november 2028 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet.
källa : regeringskansliet, svt
Ny professur vid Karolinska Institutet
genom en sjuårig donation kan institutionen för odontologi vid
Karolinska Institutet inrätta en ny professur. Satsningen markerar ett viktigt steg mot att göra tandhälsa till en självklar integrerad del av allmänhälsan – något som länge har efterlysts av både forskare och vårdpersonal.
– Munhälsan spelar en avgörande roll för vår allmänna hälsa, men har länge behandlats som ett isolerat område. Nu får vi möjlighet att förändra det, säger Bodil Lund, professor i käkkirurgi och prefekt vid institutionen för odontologi vid KI.
forskning visar allt fler kopplingar mellan oral hälsa och sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, demens och psykisk ohälsa. Trots detta är kunskapen om oral hälsa generellt liten i sjukvården, något som KI nu vill ändra på.
– Sambandet mellan munhälsa och annan sjuklighet är okänt för många och trots att en god munhälsa är inom räckhåll för alla i Sverige idag brister ibland följsamheten. Professuren är en strategisk investering i både forskning och folkbildning. Den stärker KI:s roll som ledande inom integrativ hälsa och är en milstolpe för hela branschen, säger Petter Höglund, professor i immunologi och prefekt vid institutionen för medicin, Huddinge, KI.
källa : karolinska institutet har du intresse av styrelsearbete och
adresser finns på sid 52–53 .
48 miljoner till oral hälsa i Malmö
forskningsprofilen
» främjande av oral hälsa« vid Malmö universitet får 48 miljoner kronor fördelade över åtta år av Stiftelsen för kunskap- och kompetensutveckling. I samarbete med tandvård och näringsliv ska enskilda patienters munhälsovård förbättras utifrån miljömässiga, ekonomiska, psykosociala och biologiska faktorer.
inom en rad sammanflätade områden kan forskningsupptäckter snabbt överföras till reell patientnytta. Dessa områden är oral hälsa, allmänhälsa och välbefinnande med stöd av precision i den munhälsovården, hållbar hälsa kopplad till livslångt bibehållande av tänder och oral funktion, jämlik hälsa genom att säkerställa tillgång till munhälsovård, implementering av e-hälsa som grund för kostnadseffektiv och målinriktad munhälsovård.
källa : malmö universitet
Större behov av tandvård hos för tidigt födda
barn och ungdomar som är extremt tidigt födda har oftare problem med munhälsan än jämnåriga. Det visar en ny studie som genomförts av forskare vid Malmö universitet.
– Tandvårdspersonal behöver vara extra uppmärksamma på och stötta dessa ungdomar, säger docent Liselotte Paulsson.
i studien, som utgår från EXPRESS (National Extremely Preterm Infants in Sweden Study) deltog sammanlagt 350 ungdomar mellan 13 och 18 år och deras föräldrar. Drygt hälften av ungdomarna var födda vecka 27 eller tidigare, medan övriga ingick i en kontrollgrupp.
Resultaten visar att det finns en signifikant skillnad mellan extremt tidigt födda ungdomar jämfört med jämnåriga när det gäller: mun- och ansiktssmärta, behov av tandreglering samt tandvårdsrädsla och tandborstningsvanor.
av de för tidigt födda ungdomarna uppgav var fjärde att de lider av mun- och ansiktssmärta en gång i veckan eller oftare, medan ungefär var åttonde i kontrollgruppen hade motsvarande problem. Dessutom uttryckte betydligt fler av de övriga för tidigt födda, som inte genomgått behandling, en önskan om att få tandreglering – jämfört
med övriga ungdomar i studien. – Det kan bero på att de för tidigt födda är något senare i sin käk- och bettutveckling än sina jämnåriga kamrater. Tandvården bör därför tänka på att tandreglering inom denna grupp kan behöva ske i ett senare skede än vad som är brukligt bland jämnåriga, säger Liselotte Paulsson.
De för tidigt födda pojkarna visade sig oftare än pojkarna i kontrollgruppen ha genomgått eller planerades genomgå någon form av tandreglering. Bland flickorna var dock ingen större skillnad mellan grupperna.
det är också vanligare bland de för tidigt födda än hos kontrollgruppen att känna rädsla eller oro för besök hos tandvården, då inte minst obehag inför sprutor. Likaså fastslås det i studien att ungdomar som är extremt för tidigt födda borstar sina tänder mer sällan på kvällarna än övriga jämnåriga utan att finna någon bakomliggande förklaring.
– Resultaten visar att det är viktigt att klinisk personal och föräldrar är uppmärksamma på dessa ungdomars munhälsa. En idé vore kanske att tandvården börjar rutinmässigt fråga sina unga patienter om de är för tidigt födda, säger Liselotte Paulsson.
källa : malmö universitet
Kunskap, innovation och nätverkande
Välkommen till Odontologisk riksstämma & Swedental, Nordens största mötesplats för tandvården på Stockholmsmässan den 12-14 november. Här samlas tandvårdsbranschen för tre inspirerande dagar.
Delta på årets tandvårdsfest
Svenska Tandläkare-Sällskapet bjuder in till fest i Stockholms Stadshus den 12 november. Förbered dig på en glittrande mingelmiddag, prisutdelningar, livemusik och DJ. Det blir en kväll du inte vill missa!
Möt utställarna
Upptäck senaste nytt, inspireras, hitta nya lösningar och nätverka på Swedental.
Ta del av det vetenskapliga programmet och köp biljett till Riksstämman här: Registrera dig idag!
Hämta kostnadsfri biljett till Swedental här:
Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.
Sök STHF:s
stipendium till professor Sture Nymans minne 2026
Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 2 februari 2026. Läs mer på www.tandhygienistforening.se
Skapar estetiska behandlingar personalbrist?
utanför storstäderna råder en brist på tandläkare och tandhygienister. Den årliga produktionen bland privata tandvårdsutförare inom det statliga tandvårdsstödet har minskat med 17 procent per behandlare mellan 2009 och 2019, konstaterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
Regeringen ser det som viktigt att legitimerad personal arbetar inom tandvården. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att kartlägga tandvård utanför det statliga tandvårdsstödet, exempelvis kosmetisk tandvård. En analys ska göras om estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar fått konsekvenser inom hälso- och sjukvård och tandvård.
Slutredovisning sker 27 februari 2026.
källa : regeringen
… och bemöts av privattandläkare
i ett pressmeddelande från Privattandläkarna bemöts Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, och skriver att 2024 behandlade den privata tandvården 11 procent fler patienter än 2009. Under 2024 behandlades drygt 2,5 miljoner patienter inom det statliga tandvårdsstödet av privata vårdgivare och det utfördes drygt 11 miljoner åtgärder på patienterna. Både antalet patienter och antalet utförda åtgärder är de högsta sedan det statliga tandvårdsstödet infördes 2008.
– Den privata tandvården tar ett stort samhällsansvar. Det gäller hela Sverige, men blir som tydligast utanför storstadsregionerna och då särskilt i glesbygden där Folktandvården ofta har brist på tandläkare och tandhygienister. I till exempel Norrbotten har antalet vuxna som går till den privata tandvården ökat med 38,8 procentenheter från 2015 fram till 2024, vilket i det närmaste motsvarar en fördubbling från 41,7 procent till 80,5 procent, säger Lars Olsson, näringspolitisk chef hos Privattandläkarna.
– Det är rekordhög produktion av tandvård hos de privata vårdgivarna över hela landet. Men ett stort problem för all vård i Sverige, inklusive tandvården, är att alltmer av behandlarnas tid går åt till administration i stället för tid med patienterna, säger Michael Grate, vd för Privattandläkarna.
källa : privattandläkarn
Vin påverkar
erosivt tandslitage
erosivt tandslitage , etw, ökar hos yngre. I vissa fall samspelar gener och miljö. Det visar studien Erosive Tooth Wear som undersökte sambandet mellan olika ETW-fenotyper, genetiska variationer av MMP2- och COMT och miljöfaktorer. MMP2 och COMT har i tidigare studier visat sig kunna vara länkade till erosivt tandslitage.
totalt 747 patienter i åldern 16–18 deltog. Salivprover, erosivt slitage och karies användes tillsammans med information om kost/beteende. Då patienter utan ETW jämfördes med dem med mild ETW hittades ett samband med COMT rs6269. Sambandet fanns även i jämförelsen mellan ETW-fria individer och dem med svår ETW.
studien visade , att tillsammans med mindre vanliga genetiska varianter av MMP2 rs9923304 och COMT rs6269 var ETW mer sannolikt att inträffa när individer drack vin. Då vinkonsumtion identifierats som en signifikant modulator, tyder det på att sambandet gen-miljö kan bidra till utvecklingen av ETW.
källa : karger
Högre
risk för
hjärt-kärlsjukdom vid dålig tandhälsa
personer med dålig tandhälsa har en högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer med en god tandhälsa. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Forskarna anser att en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom kan upptäckas redan hos tandläkaren. Dålig tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom delar samma riskfaktorer. – Våra resultat visar att personer med självrapporterad dålig tandhälsa har en högre tioårig risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med de som rapporterar god tandhälsa, enligt vedertagna skattningsformulär. Ett samarbete mellan tandvård och primärvård kan öka möjligheterna för att upptäcka personer i riskzonen. Tandläkaren kan bli den som först upptäcker en risk för hjärt-kärlsjukdom hos en patient, säger kristina sundquist, professor och verksamhetschef vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö.
studien omfattade 9 499 personer i åldern 40 och 50 år i södra Sverige. Syftet var att undersöka samband mellan självrapporterad tandhälsa och hjärt-kärlrisk enligt vedertagna skattningsformulär som beräknar sannolikheten för hjärtinfarkt eller stroke inom tio år. Studien visar att personer med dålig tandhälsa hade fler ohälsosamma levnadsvanor, som låg fysisk aktivitet, dålig kost och oftare var rökare. De hade även högre nivåer av blodfettsrubbningar och högt blodtryck, vilket är kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Gruppen hade i större utsträckning sämre socioekonomiska förhållanden, vilket också kan påverka både tandhälsa och hjärthälsa negativt.
centrum för primärvårdsforskning har nyligen påbörjat ett samarbete med forskare från Folktandvården Skåne för att undersöka samarbetsformer för effektiv prevention av hjärt-kärlsjukdomar.
källa : hjärt - lungfonden
Bilden är tagen med mina handledare, opponent och betygsnämnd, från vänster: Laurence Piper (huvudhandledare), Annica Backman (opponent), Staffan Karlsson (betygsnämnd), Jessica Persson Kylén, Sara Willermark (betygsnämnd), Annica Almståhl (betygsnämnd) och sedan bakre raden Thomas Pederson (bihandledare).
j essica har disputerat
jessica persson kylén disputerade den 28 maj vid Högskolan Väst. Avhandlingens titel är »Oral health care planning: A conceptual model based on collaboration an person-centred care«.
Varma gratulationer till dig, Jessica!
Från vänster Laurence Piper (huvudhandledare), Jessica Persson Kylén och Thomas Pederson (bihandledare).
Uppdrag att minska antimikrobiell resistens
socialstyrelsen och folkhälsomyndigheten får i uppdrag att tillsammans analysera hur tandvården ytterligare kan bidra i arbetet mot antimikrobiell resistens.
Myndigheterna ska analysera skillnader i antibiotikaförskrivning (smaloch bredspektrum) mellan olika regioner och utförare, och skillnader beroende på patienternas ålder, kön och socioekonomiska bakgrund, exempelvis genom en registerstudie. Myndigheterna ska också identifiera möjliga orsaker till skillnaderna och möjliga åtgärder för att minska antalet förskrivningar. Aktiviteter för att kunna genomföra den kommande strategin och i arbetet mot antimikrobiell resistens som en del av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska också identifieras.
källa : regeringskansliet
Börjar REPARERA ilande tänder inom MINUTER
32 % effektivare rengöring** , samtidigt skonsam mot emaljen.
Kliniskt bevisad långvarig lindring av ilningar.***
trots förbättrad tandhälsa bland barn och unga växer skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper i tandvården. Det visar två nya rapporter från Socialstyrelsen. Få regioner lever upp till målen i de nationella riktlinjerna för tandvården. Det finns också betydande skillnader mellan regionerna, liksom skillnader beroende på faktorer som socioekonomi, allmänhälsa och olika funktionsnedsättningar.
av utvärderingen framgår att män avstår från tandvård i större utsträckning än kvinnor. År 2024 var det 19,6 procent av männen och 17,6 procent av kvinnorna som uppgav att de avstått tandvård trots behov. Totalt 13,3 procent av männen och 12,8 procent av kvinnorna hade avstått av ekonomiska skäl – en andel som har ökat de senaste åren. Bland arbetslösa var siffran nära 30 procent, och utrikesfödda avstår i högre grad än svenskfödda.
– Vi ser ett tydligt mönster: tandhälsa hänger samman med socioekonomi. Det finns en stor risk att befintliga hälsoklyftor förstärks och här behövs ett arbete för att minska skillnaderna mellan regionerna, mot en mer förebyggande och jämlik tandvård, säger Peter Lundholm, sakkunnig på Socialstyrelsen.
trots att riktlinjerna betonar vikten av förebyggande och orsaksinriktad behandling, är dessa arbetssätt fortfarande ovanliga i praktiken. Endast 11 procent av vuxna patienter som behandlades för karies fick en behandling som fokuserade på att åtgärda sjukdomens orsak. Skillnaderna mellan regionerna varierade från 25 procent i Värmland till drygt 5 procent i Jämtland och Dalarna.
andelen kariesfria barn ökar. Bland 6-åringar steg siffran från 78 till 83 procent under perioden 2021–2024, och bland 12-åringar
från 69 till 73 procent. Samtidigt ökar karies hos den tredjedel unga som redan har störst tandproblem. Bland 12-åringar i denna grupp har antalet kariesskadade tänder ökat från 1,65 till 1,87 på ett år.
socialstyrelsen pekar på behovet av en omställning inom tandvården – där det orsaksinriktade arbetet utvecklas, kompetensen ökar, det förebyggande och hälsofrämjande arbetet stärks och samverkan med övrig hälso- och sjukvård förbättras.
– Vi ser att tandvården behöver ställa om. Det räcker inte med att behandla skador – vi måste arbeta mer förebyggande, särskilt för att nå de grupper som har sämst förutsättningar. Tandvården bör bli en mer integrerad del av folkhälsoarbetet, inte minst i socioekonomiskt utsatta områden där behoven är som störst, säger Peter Lundholm. källa : socialstyrelsen
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Internationellt:
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
TANDPETARE var rätt svar på krysset i nr 3. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Miranda Hedman, Bålsta och Elizabeth Sanborn, Värnamo. GRATTIS!
FLYGER I LUFTEN
VINSTANDEL
TOG VÄCK TANDSTEN FRAPPERA
OVIKTA SÖDERÄNDE
UTHÅLLIG
KYRKOBYGGEN
BAKGRUNDSLJUD
Cajsa Fabricius
RAKETFRONT
ÄR ENKLA LÅTAR NEKTAR RÖR DATA
NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-12) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 17 oktober kl. 24.00 till
RIK
BETALMEDEL DÅ
FÖRE EU KORTLEK
FEL FRID ROSSLIG
KAN STÅ FÖR KONTRA
STAD I TOSCANA
STÖTTA UPP
GÖR RÖST STÖRRE
RUNT RALEIGH
TILL I TILBURY I ÄNDAN PÅ ORRE
IOWA
HAR MÅNGA SVENSKAR
GRUNDGAS ÖSTATSSTAD
HAR ÅTTA KANTER
redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 7 november och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!
Johanna Bergström
MELLAN RUM NICKEL
SAND MELLAN TÄNDER PLATS FÖR TAJ MAHAL
HAR INTE LÅNGT TILL ÖREBRO
RAMAZZOTTI
VARA LIK
ARTIKEL SOM VÄXT
RÖRDA TRIM
FLYGA I LUFTEN
ÄR GLADA GLAD I KYLER SVAG
BLÅÖGD
FÖR ALLAS SYSSLOR
KORTAR PROMENADEN
LA PÅ LAGER BOKDEL
PILOT LEGAT I BREV
KAN BO UNDER KUPAN VISKAS I RÖR
SAKNAR ALTAR ÅLDER
HAR BLAD ORD FÖR JORD
GJORDE LÄKEMEDEL REDER MJUKT
SERIE MED EN SAGA
ÄR KÄNDA VISGUMMOR
KORT PÅ BREV
SEGERTECKEN
NYCKELDEL METOD
FÖDELSEMÄRKE KAN STÅ FÖR EN TIA DRINKBADARE
Många har en ökad risk för karies – utan att ens vara medvetna om det!
Informera och förklara för dem om deras riskprofil.
Och överväg Duraphat® som en del av kariesbehandlingen
Referenser: 1. Marinho VCC el al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 2. Ekstrand KR et al. Caries Res 2015;49(5):489-498 3. Baysan et al. Caries Res 2001;35:41-46 4. Ekstrand KR et al.Caries Res. 2013;47 (5):391-8 5. Schirmeister
JF et al. Am J Dent 2007;20(4):212-216
Information om förskrivning
Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Ska endast användas av patienter som är 16 år eller äldre. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: På grund av det höga fluorinnehållet ska tandkrämen endast användas efter rekommendation av kvalificerad vårdpersonal, såsom tandläkare, farmaceut eller tandhygienist. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat som kan orsaka lokal irritation och spearmint-arom som kan orsaka allergiska reaktioner. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Sundkrogsgade 11, 1. sal, 2100 København Ø. Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt läkemedel. Förmån. 1 x 51 g tub Senaste översyn av produktresumé: 2024-05-24. För ytterligare information: www.fass.se. Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, ska ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Bör undvikas under graviditet. Det finns inte tillräckligt
Sveriges Tandhygienistförening
c/o SRAT, Box 1419
#whnordic
wh.com
POINTED
Spetsig hård- rekommenderas till approximala ytor samt implantat, under broar och andra svåråtkomliga områden. Mycket bra till "bandade" patienter.
Säljs i fp om 144st.
100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2
