Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® munskölj!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® munskölj rekommenderas av Tom Guan, specialist i parodontologi.
“Jag har lång erfarenhet av att jobba med hela GUM® PAROEX® klorhexidinserie. Jag rekommenderar alltid mina patienter att skölja munnen med klorhexidin efter tandoperation för att optimera läkningen. Jag tycker att den goda smaken i PAROEX® klorhexidinserien verkligen ökar följsamheten hos mina patienter.”
NY förpackning, förbättrad formula, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® munskölj!
BJÖRKÉN
Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20
Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
– Vi måste se till att tandvårdens arbetssätt är resurseffektivt och ändamålsenligt.
sid 10–12
t raineeprogram i ö rebro »För oss inom vårdyrken är det tufft i början.«
sid 14–16
r epresenterar sthf på myndighetsnivå Jessica Friberg har bidragit till att tandvården tar plats i den nya nationella demensstrategin.
Vilket driv!
Det är orden som kommer till mig när jag går igenom innehållet till tidningen du håller i handen. I varje artikel möter vi kreativa, ambitiösa tandhygienister med driv och nyfikenhet på att lära mer samt en vilja att bidra till en bättre oral hälsa på en massa olika sätt.
Allt ifrån de nyutexaminerade tandhygienisterna i Umeå, som blev klara i januari, till Amira Chamoun och Marwa El Nouaimi som läser kurser på avancerad nivå på distans visar på en framtidstro för tandhygienistyrket.
Driv finns det även på Karolinska Institutet där de satsar på ny teknik för att stödja upp mängdträningen under utbildningen. Med hjälp av simulatorer kan studenterna på ett verklighetsnära och roligt sätt träna sitt handlag och få den praktiska kunskapen att sätta sig. Sebastian Malmqvist, programansvarig på tandhygienistprogrammet, står vid rodret i pilotprojektet.
sid 18–19
s tudier på avancerad nivå gör jobbet roligare och ökar självförtroendet, tycker Amira Chamoun och Marwa El Noaimi.
sid 22–23
p rova - på - forskning Linn Sadik och Nathalie Sheerin lämnar kliniska vardagen en dag i veckan för att forska.
Driv finns det även hos er alla som anmält er till STHF:s stundande TandhygienistDagar i Malmö. Intresset har varit mycket stort hos både deltagare och utställare, vilket borgar för att vi kan se fram emot givande dagar.
vi ses i malmö!
LENA MUNCK REDAKTÖR
UTGIVARE
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.
Förändringar får inte hindra utveckling
socialstyrelsen har nyligen genomfört en översyn av sina föreskrifter för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt tandvård. I samband med det har de presenterat förslag på nya föreskrifter för behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter inom tandvården. STHF har framfört stark kritik då vi inte stödjer förslaget om behörighetsreglering.
I takt med att tandvården ställs inför nya utmaningar är det av yttersta vikt att regelverk är anpassade efter den verklighet vi står inför. Översyn av föreskrifterna är ett steg i rätt riktning, men vi måste vara vaksamma så att dessa förändringar inte hindrar utveckling. Nya och förändrade behov behöver mötas.
STHF lyfter den uppenbara diskrepansen mellan regleringen och den formella kompetensen hos yrkesutövarna i nya förslaget. När reglerna inte överensstämmer med den faktiska kompetensen riskerar vi att förlora den arbetsfördelning
och teamdynamik som är avgörande för att kunna erbjuda effektiv och högkvalitativ vård. Det är inte bara en fråga om rättvisa – det handlar om att säkerställa att vi kan arbeta på ett sätt som gynnar både personal och patienter.
STHF menar att den nuvarande bristen på legitimerad personal inom tandvården är ett faktum som inte kan bortses ifrån. Att införa begränsningar i vem som får utföra vissa arbetsuppgifter som inte överensstämmer med den formella kompetensen riskerar att förvärra denna situation ytterligare, vilket i sin tur kan leda till ökade kostnader för verksamheterna. Vi måste se till att tandvårdens arbetssätt är resurseffektivt och ändamålsenligt.
Det är också viktigt att påminna om de nationella examensmålen för tandhygienistutbildningen. Legitimationen är inte bara en formalitet; den markerar det självständiga ansvaret hos yrkesutövaren och säkerställer att de vet vad de har kompetens att utföra. En kontinuer-
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com
SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com
FOTOGRAF JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se
lig vidareutbildning är nödvändig för att hålla sig uppdaterad inom sitt område, och det är avgörande att regelverket stödjer detta. STHF menar att förslaget inskränker yrkesutövningen och hindra den utveckling vi behöver. Det är viktigt att kompetens och arbetsfördelning går hand i hand, så vi kan nyttja den potential som finns hos våra yrkesutövare för att skapa en hållbar och effektiv tandvård för alla.
SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING
TePe®̶ stolt huvudsponsor till TandhygienistDagarna 2025
Kom och fira med oss - 60 fantastiska år av fint samarbete
Läs mer och anmäl dig
Här vässar studenterna sina kunskaper med virtuella patienter
När tandhygieniststudenterna vid KI tränar med hjälp av simulatorer breddas möjligheten till inlärning. Samtidigt som simulatorträningen upplevs som både rolig och verklighetsnära av studenterna.
– oj, så coolt! Detta är ju jättero ligt, utropar Sana Mohamed, stu dent på andra terminen av tandhy gienistutbildningen vid Karolinska institutet. Hon är först ut av de tre studenterna i rummet som provar att ta bort tandsten i en träningssimulator.
När hon skrapar bort tandste nen från den virtuella 3D-modellen så hörs ett högt och verklighetstro get ljud från maskinen. Dessutom känns den skrovliga tandytan tyd ligt genom instrumentet hon håller i handen. Bit för bit skrapas tänder na i modellen rena och resultatet syns i realtid som en procentsiffra på skärmen.
– Se där, nu har du bara 20 pro cent kvar av all tandsten, säger Se bastian Malmqvist, uppmuntrande. Han är adjunkt vid institutionen för odontologi och ansvarig för att införa simulatorerna i tandhygienistutbildningen.
Malmqvist.
I bruk redan till våren I dagsläget finns fem simulatorer på institutionen som har använts i ett pilotprojekt med en utvald grupp studenter. Nu utvärderas studenternas intryck och träningsresultat av tandhygienisten Ida Victorin, som en del av hennes magisteruppsats.
– Utvärderingen planeras att bli klar till hösten, men redan innan sommaren hoppas vi kunna använda simulatorerna i delar av
Simulatorerna har använts inom tandläkarutbildningen vid KI sedan 2021. Där har studenterna möjlighet att själva välja när de vill ägna tid till simulatorträning. Fördelarna är flera. Uteblir en patient från en bokad tid vid studentkliniken kan tiden i stället ägnas till att simulera behandlingen, eller att träna moment som känns svåra i undervisningen.
– Vi hoppas ge tandhygieniststudenterna samma tillgång till simulatorerna i framtiden. Samtidigt är det viktigt med återkoppling från träningen, men det kanske kan lösas genom en vidareutveck-
ling av simulatormodellerna.
Simulatorerna kan laddas med olika övningar, lite likt att välja olika banor i ett datorspel. Hittills har tandhygieniststudenterna möjlighet att träna på att mäta tandfickor och att skrapa bort tandsten. Tekniken är fortfarande rätt ny och utvecklingen av nya modeller sker i samarbete med tillverkaren.
– De har varit mycket lyhörda för våra åsikter och snabba med förändringar. Dessutom är vi en del av en internationell grupp av lärosäten som alla bidrar till förbättringar, säger Sebastian Malmqvist.
En virtuell mun
När Sebastian Malmqvist möter upp oss vid KI i Flemingsberg har han med sig de tre studenterna Simon Peterson, Sana Mohamed och Marie Estelle Kacou N´Guessan. De går andra terminen på utbildningen och har tidigare övat på dockor och på varandra. Efter lite teknikstrul och en snabb genomgång slår de sig ned vid varsin simulator. Sittpositionen liknar den vid ett verkligt patientmöte. Men i stället för att titta ned i en mun så finns en särskild sorts skärm som ger en tredimensionell illusion av patientens öppna mun. Genom att fatta tag i instrumenten som finns anslutna till simulatorn går det att utföra olika behandlingar. Instru-
Sana Mohamed
menten är utbytbara och ger en direkt återkoppling i handen beroende på hur de används. Vid sidan av simulatorn finns en stödskärm för lärare som vill kontrollera handlaget hos studenterna.
När de tar plats vid simulatorn skärps koncentrationen direkt hos de tre. Men det tar inte lång stund innan de är i full färd med att noggrant kontrollera tandköttsfickornas djup hos de virtuella patienterna.
– Det var rätt svårt i början, men snabbt så blev det lättare. Det var faktiskt rätt likt hur det kändes när vi hade varandra som patienter. Det var dock lite svårt att hitta något sätt att stödja handen på, säger Marie Estelle Kacou N´Guessan.
Sebastian Malmqvist påpekar att det finns stöd som just nu saknades på simulatorn, men kan sättas på plats för att mer likna en patientsituation.
– Till en början kan det dock vara svårt att få grepp om djupet i bilden som visas på skärmen. Men både känslan av att möta tandsten med instrumentet och svikten i vävnaden känns mycket likt en verklig patient.
Komplement i undervisningen
Han ser simulatorn som ett välkommet komplement till annan form av undervisning. Den traditionella dockan kommer fortfarande ha sin plats, tillsammans med den viktiga möjligheten att ta emot verkliga patienter vid studentkliniken.
Utan att föregripa den kommande utvärderingen så kan han redan se vissa skillnader mellan studenter som tränat i simulatorn och på den traditionella dockan.
– Studenterna som använde dockan nådde botten på tandkötts -
fickorna mer konsekvent. Medan de som använde simulatorn var mer försiktiga, vilket gjorde att de ibland inte riktigt läste av korrekt.
Olikheterna kan ha att göra med en ilsket röd lampa hos simulatorn som varnar när studenterna använder för mycket kraft.
– I en förlängning skulle det vara bra om studenterna fick ett facit till sina mätningar när de ansåg sig färdiga med simulatorn.
Utvecklingen av nya och förbättrade modeller till simulatorn pågår. Redan nu finns möjligheten att ladda simulatorn med digitala inscanningar från verkliga patienter. Något som öppnar för att öva komplicerade ingrepp innan de utförs på patienterna. För de blivande tandhygienisterna kan övningstiden vid simulatorn ge en större trygghet inför patientmötet.
– Vi hoppas att mängdträningen som studenterna kan få av handhavandet kan skapa en praktisk kunskap som sätter sig hos studenterna. Nu behöver vi ta fram en tidsplanering och ett slags körkort för att studenterna själva ska kunna komma hit för att öva på sina lediga stunder, säger Sebastian Malmqvist.
TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN FOTO: HÅKAN LINDGREN
Marie Estelle Kacou N´Guessan
Sebastian Malmqvist är programansvarig på tandhygienistutbildningen på KI.
Simon Peterson
Active Gum Repair
Hjälper till att reparera blödande, svullet och inflammerat tandkött inom 1 vecka*
• Kliniskt bevisad formulering som tar bort 4 x mer plack**
• Smakförbättrande teknologi*** för en fräsch munkänsla utan den salta smaken
PARODONTAX
Nr.1 Sveriges mest sålda tandkräm mot tandköttsproblem2
Beställ varuprover via QR-koden
*Vid kontinuerlig användning 2 gånger dagligen.
**Jämfört med en vanlig tandkräm.
***Salt-masking technology.
Referenser: 1. Parodontax U&A Sverige April 2017. Nielsen, Total tandkräm, marknad DVH + Apotek Totalt, senaste rullande helår v.44 2024.
– Kommunikationen handledarna emellan är viktig, vi går igenom vad traineerna har gjort och vi kan fånga upp om någon behöver fortsatt stöd inom något område.
Hanna Martinez Öhrn
»För oss inom vårdyrken är det tufft i början«
På Folktandvårdens klinik i Haga, Örebro, får de tre tandhygienisttraineerna Julia, Sofie och Magdalena möta andra patienter än de träffar på sina hemmakliniker. Här står också handledaren Hanna redo att rycka in. Traineeprogram är ovanliga inom tandvården. I Örebro har det funnits länge.
folktandvården inom region
Örebro har under många år haft ett traineeprogram för nyutexaminerade tandhygienister och tandläkare. Det löper på ett och ett halvt år och innehåller handledning, föreläsningar och praktik samt möjligheten att auskultera inom olika specialiseringar som man är intresserad av.
Under termin två samlas traineerna en dag i veckan på Hagakliniken. Det är här vi träffar dem, en liten grupp på tre nya tandhygienister som gått i samma klass under utbildningen vid Karlstad Universitet.
– Det är oerhört skönt att vi har varandra, då känner man sig mindre ensam som ny. Vi är i samma sits, vi har roligt ihop och vi lär oss också av varandra – vi tar ju med oss våra erfarenheter från våra
hemmakliniker, berättar Sofie Nevalainen.
Hon kommer från Köping. Som nyutexaminerad hade hon många olika val; vilken stad ville hon bo i? Traineeprogrammet hade stor betydelse för att det blev Örebro, närmare bestämt på Hertig Karls klinik.
– Där är patientunderlaget ganska blandat. På Haga har jag haft mer av vissa patientgrupper som jag känner att jag vill träna mer på, som svårare parodontitfall. Att vara trainee ger mig trygghet i starten och möjligheter till utveckling, det var därför det var så viktigt för mig.
Traineeprogrammet var avgörande även för kollegan Magdalena Baccouche. Med flera års erfarenhet som lärare såg hon direkt
att traineeprogrammet var vad hon sökte. Framför allt uppskattar hon att rollerna är tydliga, att det finns dedikerade handledare.
– Jag känner att mitt självförtroende och min självständighet blir starkare av det stöd och den guidning jag får. Att gradvis få ta sig an nya utmaningar gör att man utvecklas fort. Alla yrkesgrupper borde ha ett traineeprogram, det gör en enorm skillnad.
Det finns inga intäktskrav under traineeperioden och hur lång tid man använder till varje patient går till viss del att påverka:
– Jag började känna mig trygg och bad därför att få kortare tider för behandlingar. Men det var förhastat och då var det bara att förlänga igen. Den friheten känns bra att ha. Vi är i ett lärande då vi
Magdalena Baccouche
Sofie Nevalainen
Julia Wendlemyr
behöver gå igenom vissa steg. Det blir bättre om man inte har så höga krav på sig själv, konstaterar Julia Wendlemyr.
De har alla tre lyckats frigöra en liten stund under arbetsdagen, men vi får vara snabba. Starten i yrket må vara relativt lugn men dagen är inrutad och patienterna går först. Stämningen är effektiv, saklig och prestigelös – här behöver man inte bevisa sig.
Det finns ytterligare en fördel med programmet, som rör den psykologiska aspekten. Vid Karolinska Institutet pågår omfattande forskning om övergången från studier till arbetsliv. Professor Petter Gustavsson har visat att nybörjarstressen, särskilt inom vårdyrken, är hög. En av de viktigaste faktorerna för att minska denna stress är att våga vara ny. Inte minst är den introduktion man får på sin första arbetsplats avgörande för både ens välmående och yrkesmässiga utveckling.
främst tryggheten i att ha en handledare som är fri från patienter under hela praktikdagen. Dessutom stärker det samhörigheten mellan traineerna, eftersom alla känner sig ensamma och osäkra i början.
I utvärderingarna har traineerna ofta uttryckt att programmet har överträffat deras förväntningar, och samma feedback kommer från Erik Gladborg på verksamhetens sida.
– Vi ser en mycket snabb utvecklingskurva, och vi tror att den gemensamma praktiken har stor
första som händer när hon möter traineerna är att hon frågar vad de känner sig osäkra på. Detta avgör vilka patienter de får och vilket stöd hon ger dem. Traineer som ofta arbetar med barn på hemmakliniken vill gärna ha äldre patienter och vice versa.
– Det här är en väldigt bra grupp, de vågar ställa frågor och vara öppna med sina funderingar. Ibland hämtar de in mig till patienten när de behöver hjälp. Då kan vi få be patienten vänta, det är lite så vi får jobba. Men själv har jag inga patienter under handledningsdagen, det ger oss väldigt bra möjligheter.
– Det finns flera fördelar med att praktisera på en gemensam klinik, främst tryggheten i att ha en handledare som är fri från patienter under hela praktikdagen.
Erik Gladborg
Tandläkare Erik Gladborg, som är ansvarig för traineeprogrammet, känner igen problematiken.
– Speciellt för oss inom vårdyrken är det tufft i början. Vi har märkt att vårt traineeprogram är väldigt uppskattat för att det ger en bra start. Det finns naturligtvis andra anledningar till att nyexaminerade söker sig hit, men många känner till programmet när de kommer.
Pra ktikdelen på en gemensam klinik lade han själv till i programmet för tre år sedan. Ibland uppstod brist på handledare och för att säkerställa att tandhygienisterna får den handledning de behöver valde man att samla dem en dag i veckan. Det är alltså ett relativt nytt upplägg och på många sätt ett framgångsrikt koncept.
– Det finns flera fördelar med att praktisera på en gemensam klinik,
betydelse för detta. Under praktiken försöker vi variera patienterna och låta traineerna ta sig an svårare fall. Målet är att de ska bli skickliga på terapiplanering och kunna hantera fler utmaningar på sina hemmakliniker.
när handledaren på Hagakliniken, Hanna Martinez Öhrn, var trainee 2020 såg programmet helt annorlunda ut. Hon gillar att vara den förbättring som hennes egen grupp inte hann uppleva: – Det är så roligt att se hur de utvecklas för varje gång. Och att få komma in och hjälpa dem – jag ger tips på hur jag själv skulle lägga upp behandlingen, och vad jag får för resultat av att göra just på det viset.
Hon själv har gjort nishutbildningstjänst på specialistavdelningen för parodontologi. På Haga finns också många sådana patienter, samt många äldre och barn. Det
Under hela praktikperioden har Hanna Martinez Öhrn kontakt på Teams med handledarna på traineernas hemmakliniker.
– Kommunikationen handledarna emellan är viktig, vi går igenom vad traineerna har gjort och vi kan fånga upp om någon behöver fortsatt stöd inom något område.
Hanna Martinez har också koll på utvecklingsmöjligheter inom regionen och kan hjälpa till i tänket inför framtiden.
– Många vet vad de vill med sin utveckling, och de är snabba att själva fråga om möjligheterna till specialisering. Då får jag förklara hur det ser ut.
Hon känner att hon är en del av ett program som bidrar till lyckosam rekrytering:
– Jag har varit med på mässor vid universiteten. Det som studenterna har absolut flest frågor om är traineeprogrammet: »Hur långa tider får man ha, har man intäktskrav, har man handledare?«. Det märks tydligt att detta är vad vi är kända för.
TEXT OCH BILD: MARIKA SIVERTSSON
NYHET
Börjar REPARERA ilande
tänder inom
2 MINUTER*
32 % effektivare rengöring** , samtidigt skonsam mot emaljen.
Kliniskt bevisad långvarig lindring av ilningar.***
– Vi från tandvården har blivit lyssnade på i stor utsträckning. Jag är väldigt nöjd med att de förebyggande och hälsofrämjande delarna får utrymme i det slutliga dokumentet.
Jessica Friberg
Representerar sthf på myndighet sniv å
Tandvården får betydligt större plats i den nya, nationella demensstrategi som tagits fram. Jessica Friberg har bidragit med underlag och synpunkter i arbetet med en förhoppning att uppmuntrande ord nu följs av kunskapsstöd i klinisk vardag.
– det är jättebra att strategin lyfter fram tandvården och inte minst vårt förebyggande arbete på ett helt annat sätt än tidigare. Nu vill vi även ge ett praktiskt stöd som får arbetet att fungera i vardagen, säger Jessica Friberg, legitimerad tandhygienist vid Region Dalarnas folkhälsofunktion i Falun.
Hon är en av ledamöterna i den nationella arbetsgrupp (NAG) för äldres munhälsa som har börjat se över möjligheterna att ta fram ett kunskapsstöd till vård- och omsorgspersonal för att stödja munhälsan hos äldre med särskilda behov.
modellen bygger på att vara uppmärksam på de dubbelriktade samband som finns mellan allmän hälsa och munhälsa. Kan allmäntillståndet (exempelvis vid demenssjukdom) orsaka sämre munhälsa? Och omvänt: bidrar ohälsa i munnen till försämrat allmäntillstånd?
– Utgår man från de frågorna och sedan jobbar efter en rutin med kontinuerlig riskbedömning, säkerställande av regelbundna munhälsobeteenden och rätt till tandvårdsstöd så kommer man väldigt långt, säger Jessica Friberg.
– Det är en enkel men väl fungerande strategi som vi från NAG:s sida hoppas kunna presentera framöver. Just att ha ett kunskaps -
Fakta: Demensstrategi
Regeringen presenterade i början av året en ny, nationell demensstrategi – »Varje dag räknas«. Strategin ska möta en utveckling där regeringen ser demenssjukdomar som en av vår tids stora folkhälsoutmaningar med allt fler som lever med en demensdiagnos, samtidigt som forskningen snabbt går framåt på området.
Strategin har två utgångspunkter – att demenssjukdom inte ska ses som en del av det naturliga åldrandet och möjligheterna till ett värdigt liv med bra vård och stöd vid sjukdom.
Fyra övergripande mål har satts upp för vård och omsorg: att insatser anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov, samordning mellan vården och socialtjänsten, att arbetet ska vara evidensbaserat och att anhöriga ska få bra stöd och kunskap.
stöd med enkla metoder för vårdvardagen skulle passa väldigt bra som förlängning till den nationella demensstrategi som nu finns.
Jessica Friberg tycker att arbetet med strategin – där Socialstyrelsen ansvarat för att ta fram ett underlag inför regeringsbeslut –varit mycket givande.
– Det har varit roligt på ett seriöst sätt där vi från tandvården blivit lyssnade på i stor utsträckning. Jag är väldigt nöjd med att de förebyggande och hälsofrämjande delarna får utrymme i det slutliga dokumentet.
den nya strategin betonar bland annat värdet av att uppmärksamma munhälsan under hela sjukdomsförloppet och den goda evidens som finns för att förebyggande åtgärder är effektiva. Nästintill ljuv musik för tandhygienistkollektivet.
Samtidigt pekar Jessica Friberg på det ansvar som tandvårdspersonal har.
– Ofta är det till tandvården som första återbudet kommer. Och många gånger är det ett tecken på skörhet, kanske kognitiv svikt, att man prioriterar bort besöket på kliniken.
– att behålla kontakten med patienten är ju en del av de nationella riktlinjer som vi ska jobba efter. Här kan jag känna att vi behöver arbeta mer med skörhetsaspekten, till exempel genom att öka kunskapen kring vad skörhet är och att inkludera det i våra riskbedömningar. Att vara beredda för att veta vilka som vi ska fånga upp.
Jessica Friberg arbetar själv med uppsökande munhälsobedömningar och då nästan helt mot
äldre som fortfarande bor hemma.
Lite piggare äldre än kollegorna som jobbar mot boenden möter –men ändå är känslan alltför ofta att hon möter patienten väl sent i ett sjukdomsförlopp.
– Jag behöver inte ha på papper på att patienten har en demensdiagnos – det kan jag se i munnen. Den springande punkten för äldre som har intyg för nödvändig tandvård är att komma in tidigt med insatser när det handlar om kognitiv svikt.
– Får man vård direkt vid diagnos kan man ofta säkerställa extra stödbehandling på klinik och underlätta den egna rengöringen i hemmet. Att exempelvis sanera, ta bort rotrester och göra klart proteser så att patienten hinner vänja sig och vara förberedd för den tid när sjukdomen blir svårare, säger Jessica Friberg.
i arbetet med den nationella demensstrategin har Jessica repre -
senterat STHF vid större hearings och även i mindre grupperingar med deltagare från vårdprofessioner och intresseorganisationer.
– Fokus i ett tidigt skede för min del var bland annat den uppsökande verksamheten och rätten till nödvändig tandvård direkt vid diagnos och att ha rätt förutsättningar för att ge vård. I senare del av processen har det varit mer diskussioner om områden som borde prioriteras för uppföljning och utveckling i det fortsatta arbetet. Högst prioritet fick kunskapsutveckling och samverkan mellan olika aktörer.
Kan man lokalt på en klinik hämta stöd från strategin?
– Jag hoppas det – även om det handlar om ett dokument med övergripande inriktning. Det som ändå är bra med en nationell strategi är att alltid kunna hänvisa till den. Om man exempelvis jobbar lokalt för att få till en utbildning och
möter på motstånd från arbetsgivaren, borde det underlätta att ha Socialstyrelsen i ryggen.
Kommer du att följa demensstrategin framöver? – Ja, så är tanken med en expertgrupp med dialogaktörer – att vi ska samlas regelbundet, i alla fall en gång per år, för att stämma av hur strategin tagits emot och gå igenom förslag till förbättringar.
Jessica Friberg har varit verksam som tandhygienist sedan 2004 med arbete inom Region Dalarnas uppsökande verksamhet sedan 2013. Hon blev ifjol även forskarstuderande på halvtid vid Högskolan Dalarna med forskning om sköra äldre och hur förändringar i munhälsobeteende kan fångas upp tidigare.
TEXT OCH BILD: FREDRIK MÅRTENSSON
Den innovativa
Ledarrollen –inte självklar till en början
anna magnusson valde tandvården redan när det var dags för gymnasieval – tandsköterska fick det bli! Efter de två åren gick hon direkt en kompletterande utbildning i de teoretiska gymnasieämnena. Det var tufft att plugga de kurserna då, men det kom väl till pass när hon några år senare valde att utbilda sig till tandhygienist, då var behörigheten klar. Anna valde tandhygienistyrket för att hon älskar att arbeta med människor, beteendeförändring och ville ha mötet med människan/ patienten själv. Det hade hon saknat under åren som tandsköterska. På min fråga om vilka händelser eller vägval som lett henne dit hon är idag, berättar Anna om ett minne från tandhygienistutbildningen. Dåvarande tandvårdsdirektören i regionen kom på besök till utbildningen och utbrast vid ett tillfälle: »Det är kanske några av våra framtida chefer som sitter här«. Anna minns tydligt hur hon tänkte att det i varje fall inte var hon, men ett tankefrö var kanske ändå sått.
Nästa händelse på vägen inträffade när Anna var nyutexaminerad tandhygienist. Den lokala STHF-föreningen ringde upp och frågade om hon kunde tänka sig att bli deras ordförande. Hon blev förbluffad över att de frågad henne, men tackade ja och var sedan ordförande i STHF:s lokalförening Jönköping under många år. Under de åren var hon aktiv inom regionen på ett nytt sätt då hon var med som fackligt förtroendevald på bland annat samverkansmöten.
en dag blev hon uppringd av tand vårdschefen för den norra delen av regionen. Han undrade om hon kunde tänka sig att gå en ledarskapsutbildning, vilket Anna tack ade ja till. Efter det rekryterades hon till STHF:s centrala styrelse.
– Då höjdes blicken – vad är bra för alla tandhygienister i Sverige? Jag lärde mig att tänka med ett helikopterperspektiv, säger Anna.
Efter cirka 4 år blev hon dock erbjuden sin första klinikschefstjänst hemma i Jönköping och insåg att det inte skulle gå att kom binera med uppdraget i STHF:s centrala styrelse så hon hoppade av det uppdraget.
– Som ny och oerfaren chef behövde jag all min tid till att vara på plats, minns Anna. Då var det 15 medarbetare på kliniken, nu är det 37. Nu är Anna dessutom klinikchef på ytterligare två kliniker! – Men nu har jag två enhetschefer och två klinikkoordinatorer som avlastar mig mycket i chefsrollen, säger Anna.
på min fråga om vad som lett henne framåt tar hon upp några personer som trott på henne och inspirerat henne, alltifrån tandvårdschefen som ringde och erbjöd ledarskapsutbildningen till den chef hon själv hade när hon arbetade som tandhygienist. Numera är det klinikchefskollegorna i ledningsgruppen som är hennes främsta inspirationskälla – där föds idéer som ger kraft långt efter mötets slut.
Har du något råd till den som vill utvecklas och gå vidare i karriären?
– Hade jag inte börjat jobba fackligt hade jag inte varit där jag är idag – jag lyfte blicken och blev synlig på ett annat sätt, jag blev ett namn inom organisationen. Vågar du ha dörren lite öppen är det bra, säger Anna.
TEXT: LENA MUNCK BILD: PRIVAT
»Att en medarbetare utbildar sig gynnar faktiskt hela arbetsplatsen«
Studier på avancerad nivå gör jobbet roligare och ökar självförtroendet.
Det anser tandhygienisterna Amira Chamoun och Marwa El Noaimi, som båda har vidareutbildat sig på de kliniskt inriktade ämnesfördjupningskurserna i oral hälsa vid Göteborgs universitet.
för tandhygienisterna amira Chamoun och Marwa El Noaimi är det självklart att ständigt försöka höja sin kompetens. Det handlar om yrkesmässig och personlig utveckling, men också om att hålla sig uppdaterad och få tillgång till de senaste forskningsrönen. – Vi jobbar trots allt med människor och kan inte förvänta oss att vårt nuvarande arbetssätt kommer vara rätt för alltid. Det som fungerade för tio år sedan, kanske inte längre är relevant i dag, säger Marwa El Noaimi.
hon och amira Chamoun är två av de tandhygienister som de senaste åren har läst flera av Göteborgs universitets ämnesfördjupningskurser i oral hälsa. Av de olika inriktningar som finns att välja mellan – teoribaserad beteendeintervention, parodontologi, kariologi för vuxna samt barn och ungdomar med särskilda behov – har Marwa gått två. Amira har läst alla fyra, en i taget. Eftersom kurserna är landets enda kliniskt inriktade fördjupningskurser för tandhygienister är de unika i sitt slag. Ändå är det inte alla som känner till dem och ibland brottas universitetet med få sökande. Något som Marwa och Amira tycker är både synd och förvånande.
Kurser på avancerad nivå vid Göteborgs universitet
På Göteborgs universitet finns ämnesfördjupningar i oral hälsa med inriktning mot
• teoribaserad beteendeintervention
• parodontologi
• kariologi för vuxna
• barn och ungdomar med särskilda behov.
Samtliga kurser är på 15 högskolepoäng, går på kvartsfart under ett helt år och omfattar en föreläsning i månaden online samt 1–2 träffar på plats i Göteborg per termin.
Kurserna är fristående kurser, men kan tillgodoräknas i en magister- eller masterexamen.
– Kurserna är ju gratis och borde utnyttjas av fler. Jag förstår att man är stressad på jobbet och inte tycker sig hinna med, men kunskapen man får ändrar ens sätt att tänka kring hur man lägger upp sin behandling. Det gör arbetet lättare och roligare, säger Amira.
sedan ett halvår tillbaka arbetar Amira Chamoun med parodpatienter på Karolinska institutets specialistklinik i Stockholm. Hon tycker att hon har haft stor nytta av kurserna. Både i sin nuvarande tjänst och under de år hon jobbade på Folktandvården i Eskilstuna.
– Särskilt ämnesfördjupningen mot barntandvård var en ögonöppnare för mig. Jag har haft många patienter med särskilda behov och på den kursen fick jag fördjupad kunskap om hur jag kan prata med och bemöta barn med ADHD, Downs syndrom eller autism, säger Amira.
Hon berättar att hon har blivit stärkt i sin yrkesroll gentemot patienter såväl som kollegor.
– Det är skönt att kunna luta sig mot forskningen och ibland hänvisa till att »det står i en vetenskaplig artikel som jag har läst«. Det är en trygghet, konstaterar Amira och fortsätter:
– Jag har fått mycket lättare för att ställa krav och argumentera för hur jag vill att vi ska jobba på kliniken. Kurserna har hjälpt mig att sätta ner foten och inse värdet i mitt arbete.
Marwa el Noaimi håller med. Studier på avancerad nivå kanske låter teoretiskt. Men kunskaperna från ämnesfördjupningarna har
varit enkla att omedelbart omsätta i behandlingsrummet. Inte minst de kliniska praktiska övningarna har varit lärorika.
marwa arbetar i dag på avdelningen för parodontologi på Tandvårdshögskolan i Malmö. Bakom sig har hon 17 år som tandhygienist. Hon har jobbat med allt från sjukhustandvård till undervisning. Ändå har kurserna i Göteborg påverkat hennes sätt att arbeta.
– Jag hade kunskaperna sedan tidigare, men på kursen om beteendeintervention fick jag ett mer strukturerat arbetssätt. Plötsligt hade jag en färdig mall att jobba efter, säger Marwa. Hur fungerar då studier av det här slaget i kombination med jobb? Bra, tycker Marwa och Amira. Studierna är på kvartsfart och löper över ett helt år. Sammantaget innebär det en föreläsning online varje månad och en eller två träffar per termin på plats i Göteborg.
Enda kruxet är att kurserna går dagtid och därför bygger på arbetsgivarens godkännande.
– Jag jobbade heltid när jag gick kurserna och fick följa föreläsningarna på arbetstid. Det blev också ganska mycket studier på kvällar och helger för att hinna med. Men för mig är det jätteviktigt att ha en arbetsgivare som ser mina studier som en tillgång, säger hon. Amira läste sin första kurs parallellt med heltidsarbete. När hon gick kurs nummer två och bestämde sig för att dessutom påbörja en magisteruppsats gick hon till att arbeta 80 procent.
Hennes råd är att prata med chefen och berätta vad du vill göra och varför. Själv upplever hon att de flesta arbetsgivare är stöttande när det gäller fördjupade studier.
– Att en medarbetare utbildar sig gynnar faktiskt hela arbetsplatsen. Man får ny kunskap som man delar med sig av. Det är berikande för både patienter och kollegor, säger Amira.
i dagsläget går ämnesfördjupningskurserna att baka in i en magister- eller masterexamen. Både Marwa och Amira har använt den möjligheten.
Som Tandhygienisttidningen tidigare har skrivit om skulle kurserna även kunna passa inom ramen för den specialisering som STHF föreslår.
Behöver vi en specialistutbildning för tandhygienister?
– Ja, det skulle göra yrket mer attraktivt. Jag vet flera tandhygienister som har slutat efter bara några år i yrket. Ges man möjligheten att specialisera sig kanske man stannar kvar. För mig var det avgörande att kunna läsa kurser på mer avancerad nivå, säger Amira.
Marwa fortsätter på samma spår:
– Jag hoppas att vi får till en specialisering. Då hoppar jag på tåget direkt. Jag är stolt över att vara tandhygienist, men tror att vi är många som gärna vill fortsätta utvecklas inom yrket.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON BILD: PRIVAT
Marwa El Noaimi
Amira Chamoun
Arbetsmiljö – känner du till dina rättigheter?
varje dag arbetar tandhygienister med precision och noggrannhet för att säkerställa god munhälsa. Men bakom arbetet finns vissa utmaningar – tandhygienistyrket innebär ofta statiska och repetitiva arbetsmoment och arbete med kemiska ämnen, stickande och skärande verktyg. För vissa kan detta resultera i sjukdom eller skada som påverkar både hälsa och arbetsförmåga. Samtidigt kan alla drabbas av sjukdom eller skada, oavsett vilka arbetsuppgifter man har, och ibland kan det innebära ett behov av rehabilitering för att kunna återgå i arbete. Vad innebär det? Vilka rättigheter har du som drabbas och vilket ansvar har din arbetsgivare?
enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd har arbetsgivaren en skyldighet att arbeta systematiskt och förebyggande för en god arbetsmiljö samt för att minimera risken för skada och sjukdom. Detta innefattar att identifiera och arbeta med förebyggande insatser för att minimera riskfaktorer i arbetsmiljön. Sådana insatser kan exempelvis handla om ergonomisk anpassning i det dagliga arbetet eller användning av personlig skyddsutrustning. Ett partsgemensamt arbete har genomförts med Prevent, där man särskilt tittat på dessa frågor och tagit fram filmer med handfasta tips
kring ergonomi, skyddsutrustning, stickande och skärande verktyg samt kemiska riskkällor. Prevent har också tagit fram checklistor, som är användbara när det kommer till att undersöka arbetsmiljön, riskbedöma och ta fram åtgärder. Materialet finns att ta del av på Prevents hemsida och är bra både för arbetsgivare och arbetstagare för att få konkreta råd kring hur man kan arbeta för en god arbetsmiljö. Ta gärna del av tipsen och dela materialet med dina kollegor och chefer så att ni tillsammans kan skapa de bästa förutsättningarna för en god arbetsmiljö.
trots systematiskt arbetsmiljöarbete drabbas en del tandhygienister olyckligtvis av sjukdom eller skada som kan påverka arbetsförmåga och framtida yrkesutövning. Om en sjukdom eller skada inträffar är det viktigt att känna till att arbetsgivaren även har ett lagstadgat rehabiliteringsansvar, som innebär att de måste vidta åtgärder för att du som drabbats så snart som möjligt ska kunna återgå till ditt ordinarie arbete. Sådana åtgärder innebär ofta att arbetsuppgifter anpassas, till exempel genom schemaändringar eller att vissa moment eller patientkategorier tas bort, beroende på de behov som finns. Alternativen är många.
rehabiliteringsprocessen handlar om att jämka samman olika perspektiv – dels den anställdes behov av rehabilitering och återgång i arbete, dels verksamhetens behov av att säkerställa en fungerande arbetsplats och drift. För att rehabiliteringen ska bli
framgångsrik är det viktigt att arbetstagaren själv deltar aktivt i processen. Rehabilitering är ett samverkansarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare, där båda parter har en viktig roll i att hitta lösningar som fungerar för både den drabbade arbetstagaren och verksamheten.
om du är sjukskriven och ska komma åter till arbetet, ta kontakt med din chef så att ni kan upprätta en plan för rehabilitering så snart som möjligt. Om det finns en facklig förtroendevald på din arbetsplats kan du även ta kontakt med denne, som vid behov kan vara med på rehabiliteringsmöten och liknande om du önskar.
att vara medveten om sina rättigheter är viktigt för att tandhygienister ska kunna säkerställa att de får den rehabilitering och det stöd de har rätt till efter en sjukfrånvaro. Genom förebyggande insatser och ett tydligt rehabiliteringsansvar kan vi sträva mot att minska sjukfrånvaron, så att tandhygienister fortsatt kan bidra med sin viktiga kompetens och erfarenhet. Kunskap och medvetenhet om rättigheter är en nyckel till förändring i det här arbetet.
TEXT: SAGA SJÖSTRAND Förhandlare SRAT
Friskt tandkött börjar här – experten rekommenderar GUM® PAROEX® tandkräm!
Vi är otroligt stolta över att GUM® PAROEX® tandkräm rekommenderas av Ann-Marie Roos Jansåker, Odont. Dr. Specialist i parodontologi.
“GUM® PAROEX® tandkräm kan med fördel rekommenderas till patienter med gingivit eller parodontit. Tandkrämen innehåller antibakteriella ingredienser som behandlar och skyddar mot tandköttsinflammation, och den innehåller dessutom 1450 ppm fluor som skyddar mot karies.”
NY förpackning, förbättrad formula, samma goda effekt & smak!
Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® tandkräm!
Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
En dag i veckan lämnar tandhygienisterna Linn Sadik och Nathalie Sheerin den kliniska vardagen för att testa tillvaron som forskare. De deltar i Folktandvården Västra Götalands prova på-program och kan båda tänka sig en framtid i den akademiska världen.
onsdag eftermiddag på Odontologen i Göteborg. I ett av kontorsrummen sitter Linn Sadik och granskar röntgenbilder, söker efter forskningsartiklar och tränar på att skriva vetenskapliga texter. Allt inom ramen för forskningsprojektet »Hitta parodontit tidigt i livet«.
– Vi vill se vilka patienter som utvecklar allvarlig parodontit. Det gör vi genom att granska röntgenbilder från 1 200 slumpmässigt utvalda patienter i Västra Götalandsregionen födda 1981. Först kollar vi dem i 30-årsåldern. Sedan följer vi upp 10–15 år senare, säger Linn Sadik.
Kombinerar vanliga jobbet med prova på-forskning I vanliga fall har hon sin arbetsplats på Folktandvården Kulan i östra Göteborg. Men sedan i höstas är hon en av två tandhygienister som deltar i Folktandvården Västra Götalands nya prova-på-satsning för att fånga upp de medarbetare som är intresserade av att forska.
Den andra är Nathalie Sheerin, som till vardags jobbar dels på Folktandvården Gibraltargatan, dels som sakkunnig inom demens på Centrum för äldretandvård. Nu, inom prova på-forskningen, verkar hon även i ett projekt som studerar muntorrhetens betydelse för munhälsa och livskvalitet. Hennes uppgift är att noggrant undersöka de patienter som ingår i kontroll-
gruppen, det vill säga patienter som inte upplever muntorrhet.
– Jag tar emot dem på kliniken på Gibraltargatan. Så till skillnad från Linn är jag på samma plats som jag brukar. Men varje onsdag ägnar jag mig helt åt forskningen, säger Nathalie.
I praktiken innebär det att hon hinner med en eller två patienter i veckan.
– Jag letar bland annat efter
Linn Sadik och Nathalie Sheerin
kliniska tecken på muntorrhet och samlar in salivprov från de patienter jag undersöker. Dessutom tittar jag på karies och parod, registrerar tidigare tandvård och låter patienterna fylla i en enkät om munhälsorelaterad livskvalitet, säger hon.
Har fått mersmak
När Tandhygienisttidningen träffar Linn och Nathalie har de hunnit ungefär halvvägs in i det sex månader långa prova på-programmet. Ingen av dem har ångrat att de sökte. Om något har de i stället fått mersmak och kan båda se framtida forskningskarriärer som en möjlighet.
Nathalie tycker att det är positivt att steget mellan klinik och forskning inte behöver vara särskilt stort. Ju mer inblick hon får i forskningsprocessen, desto tydligare ser hon att tandhygienisten besitter en kompetens som kan vara värdefull i sammanhanget.
– När jag samlar in data gör jag främst saker jag är van vid och brukar göra. Samtidigt bidrar jag till forskning som i sin tur kan leda till förändring och förbättring av den kliniska verksamheten. Något som i slutänden kan göra verklig
f orskningsprojektet om muntorrhet
Projektet heter Olika perspektiv på muntorrhet. Syftet med studien är att undersöka kliniska tecken på muntorrhet och besvär med muntorrhet i relation till salivens innehåll och egenskaper. Projektet i sin helhet består av både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Det startade 2020.
skillnad för patienterna, säger hon. Linn konstaterar att drömjobbet är en tjänst där hon kan kombinera forskning med arbete på klinik. Hon gillar den kliniska vardagen, men berättar att eftersom båda hennes föräldrar arbetar med cancerforskning, väcktes tidigt ett intresse för både vård och forskning.
Blev uppmuntrad att forska vidare – Det kan förstås kännas lite läskigt att börja forska när man är van att jobba kliniskt. Men ett prova-på-program av det här slaget fungerar som en brygga till vidareutveckling, säger Linn.
För Nathalie var det annorlunda. Hon hade till en början inga som helst planer på att forska. Inte förrän hon i samband med tandhygienistutbildningens kandidatuppsats blev uppmuntrad av examinatorn att forska vidare. Det sådde ett frö som bara växte sig starkare när hon efter några år i
f orskningsprojektet om tandlossning
Den fullständiga projekttiteln är Hitta parodontit tidigt i livet. Rutinröntgen kan identifiera riskindivider. Syftet är att genom granskning av röntgenbilder hitta de patienter som riskerar att utveckla en allvarlig form av parodontit samt ta reda på om de röntgenbilder som tas vid undersökning är tillräckligt »bra« för att diagnostisera parodontit. Dessutom analyseras hur diabetes, rökning, socioekonomi och parodontal behandling påverkar sjukdomsförloppet. Projektet startade i januari 2024.
tandhygienistyrket valde att skriva en magisteruppsats i gerontologi. – Jag trivs i den akademiska miljön. I och med prova-på-forskningen känner jag att jag vågar tro och satsa på den möjligheten. Nu är målet att söka doktorandtjänst, säger Nathalie.
prova på - forskning
• Två tandhygienister och nio tandläkare medverkar i programmet. Från början erbjöds tre platser, men antalet sökande var så stort att det utökades till elva platser.
• Programmet omfattar en dag i veckan under sex månader, men upplägget varierar.
• Deltagarna får prova att forska i ett befintligt forskningsprojekt i Folktandvården eller vid Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademien.
• Satsningen är den enda i sitt slag i Sverige och utgör en del av Folktandvården Västra Götalands forskningsstrategi 2024–2027.
• Ansökningsperioden var i augusti och september 2024 och platserna har fördelats utifrån intresse- och ämnesområden samt geografisk spridning. Ett av kraven var att deltagarna inte har tidigare erfarenhet av forskning inom de aktuella projekten.
• För finansieringen står Folktandvården Västra Götaland.
ProphyCare® HAp
Polerpastan för dina patienter med känsliga tänder!
ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.
Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden
Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp
Jesper Dalum Med dr, adjunkt. Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi
Utvärdering av kunskapsprovet för tandläkare utbildade utanför
Europeiska unionen och EES
Evaluation of the proficiency test for dentists educated outside the European Union and EEA.
tandläkare som har utbildats utanför EU/EES och vill arbeta i Sverige kan genomgå ett kunskapsprov genom Socialstyrelsen, för att få svensk legitimation. Kunskapsprovets teoretiska och praktiska prov genomförs sedan 2017 på Institutionen för Odontologi, Karolinska Institutet, på uppdrag av Socialstyrelsen. Kunskapsprovet, tillsammans med en sex månaders praktik på en allmän tandvårdsklinik säkerställer att utländska tandläkare uppfyller de krav som ställs i Sverige avseende teoretisk kunskap, kliniska färdigheter och yrkesmässig professionalism – alla avgörande faktorer för en säker och högkvalitativ tandvård. (Översikt över bedömningsramverket för kunskapsprovet beskrivs i Figure 1.)
i min avhandling har jag och mina medförfattare undersökt olika aspekter av de teoretiska och praktiska prov som genom -
förs innan deltagaren får gå ut på praktik.
forskningen fokuserade på fyra huvudfrågor :
1. Hur väl det teoretiska och praktiska provet lyckas identifiera de kandidater som uppfyller de svenska kraven på tandläkarkompetens (Studie I och II).
2. Vilka faktorer som påverkar provresultaten, exempelvis ålder och språkkunskaper (Studie I och II).
3. Hur tillförlitlig Angoff-metoden är när det gäller att sätta gränsen för godkänt i de teoretiska proven (Studie I och III).
4. Hur kandidaterna själva beskriver sin upplevelse av provet (Studie IV).
provdata samlades in från teoretiska och praktiska examinationer mellan 2018 och 2024, deltagares erfarenheter av provet samlades in från deltagarenkäter och
bakgrundsdata samlades in från Socialstyrelsen. Angoffbedömningar samlades in från en extern panel från tandläkarutbildningen på Malmö universitet. Studie I–III utfördes som kohortstudier, studie IV analyserade data från deltagarenkäter med systematisk textkondensering som är en kvalitativ metod.
Vilka var de viktigaste resultaten?
Studierna visade att både de teoretiska och kliniska proven effektivt kunde skilja mellan deltagare som uppfyller målen för tandläkarexamen och de som inte gör det. För att fastställa gränsen för godkänt på de teoretiska examinationerna används en modifierad version av metoden Angoff i tre steg1. Vid varje prov rekryteras en panel av 10–15 tandläkare, som bedömer sannolikheten för att den minst kvalificerade, men ändå godkända, tandläkaren skulle svara rätt på varje fråga. Bedöm -
figure 1 . Assessment blueprint mapping the professional qualifications of the degree of dental surgery in the domains competence, the levels of Miller's pyramid, examinations, assessments and undergraduate curricula. Abbreviations: OSCE: Observed Structured Clinical Examination, Figure from Dalum J et al. Clinical skills examination as part of the Swedish proficiency test of dentists educated outside of the EU/EEA. Eur J Dent Educ. 2024; 28: 880-888. CC-BY.
ningen sker i tre steg: ja, nej eller kanske. Genomsnittet av panelens samlade bedömning avgör sedan gränsen för godkänt, för att säkerställa att gränsen för godkänt anpassas efter svårighetsgraden på provets frågor. Studien visade att Angoffmetoden var en tillförlitlig och rimlig metod för att sätta gränsen för godkänt på det teoretiska provet. Resultaten visade även på god samstämmighet vid bedömning av gränsen för godkänt mellan referenspanelen på Karolinska Institutet i jämförelse med bedömningar från en extern panel från Malmö Universitet. Det framkom av studierna att äldre kandidater presterade generellt sämre än yngre, både på det teoretiska och det praktiska provet. En ytterligare faktor som påverkade provresultatet var språkförståelsen. Kandidater beskrev svenska språket som ett hinder för att kunna visa sin faktiska kunskap, särskilt i stressiga provsituationer.
Deltagare beskrev även att det var svårt att veta hur de skulle förbereda sig inför proven, och en diskrepans fanns mellan provens innehåll och deltagarnas förväntningar på proven.
sammantaget visar avhandlingen att kunskapsprovet är ett pålitligt verktyg för att bedöma tandläkares kompetens innan de går vidare till den sex månader långa praktiktjänstgöringen. De teoretiska och praktiska proven ska ses som en del av en helhetsbedömning, där den efterföljande praktiken spelar en avgörande roll för att säkerställa både patientsäkerhet och hög vårdkvalitet i Sverige.
JESPER DALUM jesper.dalum@ki.se
Referenser
1 Jalili M, Hejri SM and Norcini JJ. Comparison of two methods of standard setting: the performance of the three-level Angoff method. Med Educ 2011; 45: 1199-1208. 2011/11/30. DOI: 10.1111/j.13652923.2011.04073.x.
Dalum, J (2024). Evaluation of the proficiency test for dentists educated outside the European Union and EEA. Karolinska Institutet. Thesis. https://doi. org/10.69622/26893870.v1
ANVÄND RÄTT PRODUKTER FÖR DINA TANDMELLANRUM
Mellanrumsrengöring är viktig för att förebygga karies och tandköttsproblem. Med rätt verktyg blir det lättare för patienten att hålla rent där tandborsten inte räcker till. Våra produkter är utvecklade för att ge skonsam och effektiv rengöring – anpassade för olika behov.
EKULF EasyGlide är en slitstark och extra tunn tandtråd som smidigt glider mellan trånga tänder.
EKULF pH är
mellanrumsborstar av högsta kvalitet som finns i 10 olika storlekar.
Använd EKULF
PowerFlosser 1 minut före tandborstning för att effektivt avlägsna plack och bakterier mellan tänderna och djupt ner i tandköttsfickorna.
Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.
DU ÄR REDAN EXPERT PÅ TANDVÅRD
NU ÄR DET DAGS ATT DINA PATIENTER BLIR DET
Curaden Academy har utvecklat utbildningen iTOP - Individually Trained Oral Prophylaxis – som har revolutionerat förebyggande tandvård. Utbildningen bygger på den senaste forskningen, avancerade tekniker för biofilmshantering och effektiva strategier för beteendeförändring. Detta gör iTOP till en ledande utbildning inom branschen. Oavsett om du är erfaren eller nyutexaminerad, erbjuder iTOP dig en unik möjlighet att utveckla dina kunskaper och att bidra till dina patienters välbefinnande.
iTOP består av flertalet nivåer som alla har intressanta föreläsningar och praktiska moment. Utbildningen innefattar Touch to Teach där du vidareutbildar dig inom olika verktyg och praktiska tekniker. Touch to Teach är en effektiv metod för du ska lära dig att vägleda patienter i förebyggande tandvård, och hur patienter själva ska kunna påverka sin hälsa.
” Att iTOP är uppdelat i just teori och praktisk övning är det som är allra bäst. Hur många år man än arbetat i branschen måste vi erkänna att till slut arbetar vi utifrån ryggmärgen […] Men så som man alltid gjort är inte alltid bäst. Ingen vet hur en len och slät tand känns innan man går iTOP ”
Hawazen Buck, iTOP-utbildad sedan 2019 och legitimerad tandhygienist
Detta är en krönika. Det är skribenten som står för tankarna som förs fram i texten.
Värdet av 50 kronor
jag lever i ett av världens rikaste länder. Ändå ser jag hur grundläggande rättigheter allt oftare blir en fråga om ekonomi och juridisk status i stället för mänskliga behov. Vilken tur jag hade som föddes i Sverige.
just nu pågår flera stora krig, klimatet slår bakut, politiker ställer världsordningen på huvudet och i Sverige har vi en ny tandvårdsordning på förslag. Överallt verkar migranter och flyktingar få skulden. Det verkar vara det enda som riktigt gäller, att ställa grupper och människor mot varandra. Juridisk status, pengar, medborgarskap och principer spelar större roll än individens behov av vård. Det känns märkligt. Det är att ge tandvård jag är utbildad till, inte att kontrollera människors rätt till existens, juridisk status eller ekonomi. När jag fick min legitimation pratade jag och en kurskamrat om de etiska principer vi hade att följa. Vi var överens om att det var viktigt att försvara patientens rättigheter.
förändringens vindar viner – inte till det bättre. Flera förändringar föreslås i utredningen om Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Asylsökande ska enligt förslaget, om de har egna medel, betala 100 procent av sina tandvårdskostnader.
Svenska Röda Korset avstyrker i sitt remissvar genomförande av förslaget om att ersätta det
nuvarande systemet. Nu har asylsökande och papperslösa rätt till tandvård som inte kan anstå och vuxna asylsökande och papperslösa betalar en avgift på 50 kronor per besök hos Folktandvården eller hos tandläkare regionen har avtal med.
jag är helt enig med utredarens slutsatser – att förslaget sammanfattningsvis kommer att leda till sämre munhälsa för människor som redan är hårt utsatta samtidigt som det blir dyrare för det offentliga. Förslaget har brister. Vi vet en hel del om sambandet mellan oral hälsa och den allmänna hälsan. Jag undrar om det har gjorts konsekvensanalyser med medicinska perspektiv? Vad blir konsekvenserna för individen och samhället om tandvården skjuts upp för hen med diabetes, hjärt-kärl-
tyröverlevare att hens parodontit får vänta, eftersom hen saknar rätt papper och pengar? Kommer pressen öka på akuttandvården?
När jag suttit och läst utredningarna och varit med i remissvarandeprocesser slås jag av hur konsekvenserna kan bli om alla förslag röstas igenom. Inte bara för de människor vi som tandhygienister möter på kliniken utan även för oss själva. Vi kan komma att hamna i svåra dilemman om att avstå från att ge god vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, även om patienten har stora behov men inte kan betala. Eller kan hen det? Är det jag som ska avgöra en annan människas betalningsförmåga?
vilken tur jag hade som föddes i Sverige! Tur borde inte avgöra om man får den vård man behöver.
– Hur ska jag kunna säga till en tortyröverlevare att hens parodontit får vänta, eftersom hen saknar rätt papper och pengar?
sjukdom, eller komplex PTSD? Eller de minst omtalade, tortyröverlevarna, som enligt den av Sverige ratificerade Tortyrkonventionen har rätt till rehabilitering?
det är människor jag möter, jag ser smärtan, jag hör historierna. Hur ska jag kunna säga till en tor-
TEXT: CARIN KLEFBOM Leg. tandhygienist, Odont.kand/Oral hälsa Transkulturellt Centrum, Stockholms läns sjukvårdsområde/ Region Stockholm
Områden för en utökad statligt styrd tandvård
i en ny rapport har Socialstyrelsen undersökt hur staten skulle kunna ta ett ökat ansvar för tandvården. Landets tandvård behöver bli mer jämlikt fördelad, skriver Socialstyrelsen. Tandvårdssystemet behöver också ses över för att bättre möta behoven. Socialstyrelsen ger förslag på flera områden där mer statlig styrning skulle kunna leda till effektivare och mer jämlik tandvård.
Tandvårdssystemets utformning är svår att förstå, och många går inte till tandvården fast de skulle behöva. Enligt det Nationella planeringsstödet 2025 har andelen vuxna (26–66 år) som inte gått till tandläkaren de senaste tre åren ökat i alla socioekonomiska områden. I områden med stora socioekonomiska utmaningar är andelen mindre än 50 procent. En utveckling av tandvårdssystemet är avgörande för en tandvård på lika villkor.
Regionerna som ansvarar för tillgången till den tandvård som behövs får allt svårare att uppfylla ansvaret. Resurserna är ansträngda, och många brottas
Missat besök kostar även för barn
nära 13 procent av barn och unga i Skåne uteblir från sina besök hos Folktandvården Skåne. Från och med juni i år kostar ett missat besök 400 kronor, både för barn 3–19 år och vuxna. Kostnaden kommer vara densamma för besök hos tandsköterska, tandhygienist och tandläkare och gäller även vid sent återbud. En ny tjänst för ombokning finns på folktandvårdens hemsida om bokade tider inte passar.
källa : svt nyheter skåne
med personalbrist. Urbaniseringen och en åldrande befolkning förstärker problemen.
Flera myndigheter framhåller också att tandvården inom flera områden är drabbad av välfärdsbrottslighet och att det finns det ett samband mellan bidragsfusk och bristande patientsäkerhet.
Priserna för tandvård har under de senaste tio åren ökat, vilket innebär att en större andel av patienterna betalar höga priser. Priserna är i genomsnitt högre hos privata vårdgivare, men både privata och offentliga vårdgivare tar allt högre priser än referenspriset.
Socialstyrelsen menar att utöver tillsyn och kontroll är en möjlig åtgärd att införa etiska principer som grund för prioriteringar i tandvårdslagen. Prioriteringar behöver vila på en vetenskaplig grund, där tandvårdens brist på evidens också är en central fråga när det gäller statens ansvar – förutsättningar för forskning och utbildning behöver stärkas.
källa : socialstyrelsen, dental 24
DOKTORAND I FOLKHÄLSOVETENSKAP MED INRIKTNING ORAL HÄLSA
Vill du veta mer? Gå in på kau.se/jobb Sista ansökningsdag: 2025-05-04
KARLSTADS UNIVERSITET SÖKER
27–29 APRIL 2025
TANDHYGIENI S TDAGARNA
Aktuell forskning och vetenskap
PRESENTATÖRER av forskningsraporter och postrar:
JESPER DALUM
MED DR, KAROLINSKA INSTITUTET
Utvärdering av kunskapsprovet för tandläkare utbildade utanför Europeiska unionen och EES
SANDRA LOD DIMENÄS
ODONT DR, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Beteendeinterventions för förbättrad munhygien hos ungdomar – en personcentrerad och teoribaserad approach
JESSICA FRIBERG
DOKTORAND HÖGSKOLAN DALARNA
Munhälsorelaterad livskvalitet och munhälso beteenden hos hemmaboende äldre
EMELIE STENBERG
DOKTORAND MALMÖ UNIVERSITET
Påverkas tandhygienisters behandlingsstrategier vid övergång till 2017 års parodontala klassificeringssystem?
LENA PATOMELLA
DOKTORAND, HÄLSOHÖGSKOLAN JÖNKÖPING
Prevalens av parodontit hos äldre män med eller utan bukaortaanerurysm
CHARLOTT KARLSSON
DOKTORAND MALMÖ UNIVERSITET
Huvud- och halscancerpatienters självupplevda orala hälsa och tilltro till egen förmåga i relation till munhygien
MERSIHA VELIC
DOKTORAND KARLSTAD UNIVERSITET
Salutogena resurser som skydd mot karies bland små barn
JESSICA PERSSON KYLÉN
DOKTORAND HÖGSKOLAN VÄST
Behovsanalys gällande olika beslut för äldre personer, sjuksköterskor i hemsjukvård och tandhygienister vid teambaserade munhälsobedömningar i hemmiljö – en kvalitativ studie
Programmet tisdag förmiddag samordnas och presenteras av docent Annica Almståhl.
VARMT VÄLKOMMEN!
För tändernas alla skrymslen och vrår
Studier visar att en tandborste kan ta bort cirka 60% av placket 1, för resterande 40% behövs mellanrumsrengöring. TePe har produkter för tändernas alla vrår, dit tandborsten inte når. De är utvecklade i samarbete med tandvårdsprofessionen, för att säkerställa bästa funktion och kvalitet – in i minsta detalj.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
1. Slot DE, et al. The efficacy of manual toothbrushes following a brushing exercise: a systematic review. Int J Dent Hyg. 2012 Aug;10(3):187-97.
Civilplikt kan införas inom vården
civilplikt kan komma att införas i tandvården, liksom inom hälso- och sjukvården. På uppdrag av regeringen ska Socialstyrelsen förbereda införandet för att stärka vårdsektorns kapacitet vid höjd beredskap och se till att Sverige är rustat för framtida kriser.
Civilplikt är den civila motsvarigheten till värnplikt. Civilplikt innebär att personer med nödvändig grundläggande kompetens skrivs in och krigsplaceras och gäller till utgången det år man fyller 70 år. – Hälso- och sjukvården är en central del av vårt försvar. Det är av yttersta vikt att vi har en robust och motståndskraftig vårdsektor som kan hantera de utmaningar vi står inför vid höjd beredskap, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
– I och med dagens besked så tar vi nästa steg för att säkra tillgången till personal i händelse av höjd beredskap och ytterst krig, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.
Uppdraget omfattar bland annat att identifiera kritiska kompetenser, analysera personalbehovet och föreslå lämpliga befattningar för civilplikt. Socialstyrelsen ska även bedöma inskrivningsprocessen och behovet av utbildningar för de civilpliktiga.
källa : regeringen
Arbetet mot välfärdsbrottslighet ska stärkas
välfärdsbrottsligheten är alltmer märkbar inom kommuners och regioners verksamheter. För att motverka utvecklingen behöver samverkan mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter öka, kunskap delas och ett handfast stöd. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och hålla samman ett nationellt forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet.
Forumet ska samla aktörer inom hälso- och sjukvården, tandvården, socialtjänsten och verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Forumet ämnar utveckla kunskapsutbytet mellan berörda myndigheter och kommunal sektor för att stärka det gemensamma arbetet och aktörernas samverkan.
källa : regeringen
Antalet legitimerade tandhygienister minskar
totalt 315 000 personer sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården i maj 2024, visar Nationella planeringsstödet 2025.
Antalet legitimerade per 100 000 invånare ökade under 2024 för de flesta yrkena jämfört med 2020, medan antalet legitimerade tandhygienister däremot minskat med 3,7 procent till 39 per 100 000 invånare. Av det totala anta let legitimerade tandhygienister arbetade 17,7 procent utanför tandvården i maj förra året.
Medianåldern för tandhygienis ter är 61,5 år för de som jobbar under bemanningsliknande former alternativt är egenföretagare, medan den i övriga vårdfor mer är 46 år.
Måttet kvarvaro visar hur stor benägenhet olika yrkesgrupper har att stanna kvar eller lämna olika
vårdformer. År 2024 var kvarvaron störst för dem som arbetade inom universitetssjukvården eller annan specialistvård. Bemanning och egenföretagare har generellt en lägre kvarvaro än de andra vårdformerna. År 2023 utfärdades totalt 12 190 nya legitimationer i Sverige. Det var ungefär lika många som under de senaste tre åren, men något färre än 2019–2020. För tandhygienister har antalet nyutfärdade legitimationer minskat mellan 2014–2023, men ökat från 110 till 140 mellan 2022 och 2023. Antalet nybörjare i yrket har stigit med 13,1 procent de senaste tio åren. Dagens nybörjarnivåer behöver bibehållas för att inte personalbristen ska förvärras. Bristsituationen riskerar att bestå framöver, om inga större förändringkälla : socialstyrelsen
NOTISER
Skärpt kontroll över tandvårdssektorn
Ny nationell modell för riskbedömning i tandvården
socialstyrelsen redovisade den 31 mars arbetet med att utveckla en nationell modell för riskbedömning inom tandvården. Syftet är att skapa en strukturerad, evidensbaserad metod för att bedöma risker vid basundersökningar och säkerställa en mer effektiv användning av det statliga tandvårdsstödet. Detta initiativ är ett viktigt steg mot en mer kunskapsbaserad och effektiv tandvård i Sverige.
sveriges tandhygienistförening, sthf, är en av organisationerna som har nominerat personer till konsensusprocessen.
regeringen skärper kontrollen över tandvårdssektorn. Försäkringskassan får i uppdrag att påbörja arbetet med att förbereda skärpta villkor för anslutning till det statliga tandvårdsstödet. För att genomföra uppdraget ska Försäkringskassan samarbeta med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg. källa : regeringen
– Det är positivt med ett nationellt riskbedömningssytem och vi ser det som särskilt viktigt att även kontextuella parametrar såsom livssituation, beteende, förmågor och resurser inkluderas, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i STHF. De kan indirekt påverka munhälsan och har därför stor betydelse. Friskfaktorer och andra positiva resurser främjar förutsättningarna att bibehålla en god munhälsa, inte enbart avsaknad av riskfaktorer. Detta är områden som tandhygienisten har ett stort fokus på i möten med patienter. Kopplingen till nationella riktlinjer är också positiv, säger Fouzieh Eliassy.
läs mer på tandhygienistforening.se
Tänker du på din arbetsmiljö?
Upptäck Prevents kostnadsfria material om ergonomi och arbetsmiljöfrågor, speciellt framtaget för dig inom tandvården.
Våra filmer och texter ger dig praktiska tips för att förbättra din arbetsdag.
Materialet är framtaget av fack och arbetsgivare i samverkan.
Besök prevent.se/tandvard eller scanna QR-koden
Matvanor ger störst effekt på hjärtsjukdom
antalet nya fall av hjärt-kärl-sjukdom i Sverige väntas öka med 51 procent de närmaste 50 åren – från cirka 139 000 år 2024 till cirka 210 100 insjuknade år 2075 – med dagens levnadsvanor. Det visar siffror från simuleringar genomförda av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Simuleringarna visar också att förbättrade matvanor har störst positiv effekt på hjärt-kärl-hälsan. Om svenskarna skulle äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer beräknas antalet insjuknade i hjärt-kärl-sjukdom minska med nära 20 000 personer år 2075 jämfört med i år.
det nya verktyget NCD-sim – Non Communicable Diseases – kan simulera upp till åtta olika riskfaktorer. Genom att justera parametrar som rökning, saltintag och fysisk aktivitet går det att uppskatta effekterna av förebyggande insatser och få en bild av hur resurser och preventiva insatser bäst bör fördelas.
de åtta riskfaktorer som i dag är inkluderade är rökning, obesitas och otillräcklig fysisk aktivitet samt de fem kostrelaterade riskfaktorerna lågt intag av fiber, fullkorn, grönsaker och frukt samt högt intag av kött och salt.
källa : hjärt - lungfonden
Ny kunskap om orofaciala besvär
orofaciala besvär är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker tandvård. Var fjärde svensk lider dessutom av flera besvär i mun och käke samtidigt, vilket försämrar livskvaliteten. En avhandling av Ibrahim Oghlis vid Malmö universitet kan bidra till förbättrad vård.
rapporter från ett slumpmässigt urval svenskar visar att två av fem besväras av dålig andedräkt, medan cirka en av fem lider av olika käkbesvär respektive muntorrhet. Knappt var tjugonde person uppger att de har munsveda.
studien visar att det är vanligt med komorbiditet, och mer än var fjärde person i studien uppger att de lider av flera av dessa besvär samtidigt. Parallella problem i käken och munsveda har också störst negativ inverkan på den orala hälsorelaterade livskvaliteten, eftersom de olika besvären förstärker varandra.
äldre personer och de som har tandproteser drabbas oftare av bristande käkfunktion än andra vuxna svenska. Ibrahim Oghli har tagit fram riktvärden som kan fungera som stöd i olika kliniska granskningar och beslut, och poängterar vikten av att beakta ålder och tandstatus vid bedömning av käkfunktion. Ett värde på 28 eller högre på skalan för käkfunktionsbegränsning har klinisk betydelse och kan användas för att identifiera individer med allvarligare käkproblem.
studien kan ge förståelse för hur vanliga orofaciala besvär är, hur de påverkar vardagen och vilka faktorer som kan förutsäga långsiktiga effekter genom att kombinera data från tvärsnittsstudier och långtidsanalyser.
källa : malmö universitet
Länsövergripande i Västerbotten
i april startar folktandvården i Region Västerbotten en ny hälsoodontologisk avdelning på tre orter. Målet med den länsövergripande verksamheten är att förebygga tandlossning och karies och stärka munhälsan för invånare i alla åldrar. Förändringar i demografi och tandhälsa har skapat nya förutsättningar, bland annat då fler äldre i större utsträckning har kvar sina egna tänder och det inte finns resurser för att kalla in alla till regelbundna undersökningar.
Enheten ska samla nödvändiga och vissa nya kompetenser till satsningen. Arbetet sker länsövergripande i samverkan med alla tandvårdsenheter, kommuner, socialtjänst, skolor, primärvård, folkhälsoenheten i regionen och andra aktuella aktörer. Kvalitetssäkring, hantering av epidemiologiska data och samverkan med olika nätverk och projekt kommer att ingå i arbetsuppgifterna.
källa : region västerbotten
Stora skillnader i pris på tandvård
på de vanligaste behandlingarna kan tandvårdspriserna skilja tusentals kronor. Större städer är generellt dyrare än mindre och de dyraste behandlingarna finns i Stockholm. Det visar den oberoende prisjämförelsetjänsten Tandpriskollen, som drivs av myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
Genom att använda Tandpriskollen kan priser inom och mellan kommuner jämföras. Det går också att göra en jämförelse mellan mottagningens pris och referenspriset. Referenspriserna är kostnadsbaserade och innehåller alla kostnader som i genomsnitt krävs för att utföra tandvårdsåtgärden och tas fram av TLV.
källa : tt
Skev könsfördelning vid implantat
kvinnliga tandläkare utför betydligt färre implantatbehandlingar jämfört med manliga kollegor, enligt en rapport från Socialstyrelsen. För att öka patienternas förutsättningar till likvärdig tandvård kommer Cecilia Franzén på Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet att undersöka varför könsskillnaderna finns vid implantatbehandlingar. Studiens datainsamling kommer att ske genom intervjuer med kvinnliga och manliga tandläkare. Studiens resultat ska bidra med kunskap om genusnormers betydelse i tandläkares arbete. Det kan ligga till grund för jämställdhetsarbete i tandvården för att minska könsskillnader mellan tandläkares behandlingar.
källa : malmö universitet, socialstyrelsen
Unga skippar tandläkaren efter lagändringen
siffror från folktandvården i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne visar att i samtliga regioner har färre unga besökt tandläkaren under årets första månad. Hos Folktandvården Skåne har besöken under januari mer än halverats för åldersgruppen 20 till 23 år, jämfört med samma period förra året.
Många unga verkar ha passat på att gå till tandläkaren innan årsskiftet, då åldern för fri tandvård sänktes till 19 år. I Värmland, där besöken minskat med 43 procent, har Folktandvården skickat ut frisktandvårdsavtal till åldersgruppen för att locka dem till tandvården.
källa : svt nyheter skåne /värmland
DualGracey™
FÖR ENKEL INSTRUMENTERING
HELT ENKELT GENIALISK SPETSDESIGN
LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna med en universalkyrett och en Gracey-kyrett i ett instrument: Alla LM Dual Gracey™-spetsar har två ellipsformade skärande eggar – en mesial och en distal egg. Den traditionella uppsättningen av fyra Gracey-instrument kan ersättas av endast två LM Dual Gracey™-instrument: Anterior.
INGEN MER SLIPNING !
Se videon om den kliniska andvändningen av LM Dual Gracey™. Presentatör Minna Hyötilä från Åbo yrkeshögskola, Finland.
Grattis till examen, Umeå
den 17 januari examinerades tandhygienister 2025 på Umeå universitet efter tre års studier. Dagen firades tillsammans med anhöriga, lärare från Umeå universitet och handledare. Vi från Sveriges Tandhygienistförening önskar er alla välkomna in i arbetslivet – ni är efterlängtade. Stort grattis igen!
Två debattartiklar med kritik på tiotandvården
under februari månad medverkade Sveriges Tandhygienistförening i två debattartiklar tillsammans med övriga yrkesorganisationer inom tandvården. Den 13 februari i Dagens Samhälle publicerades en debattartikel med rubriken »Med Tidöpartiernas reform måste vi springa snabbare« och tog upp den kritik som organisationerna har kring förslaget om tiotandvård.
den andra debattartikeln »Politiker spelar hasard med människors tandhälsa« publicerades i Sydsvenska Dagbladet lördagen den 15 februari. Den var undertecknad av Fouzieh Eliassy och övriga experter i tandvårdsutredningen.
Möte i norr
i februari besökte Fouzieh
Umeå och mötte bland andra Anna-Maria Stenlund , tandvårdschef Västerbotten, och Katarina Konradsson, programansvarig på tandhygienistutbildningen Umeå universitet. Samtalet rörde tandvårdens och lärosätenas framtida kompetensförsöjning.
tandhygienisternas historia :
Legitimation för tandhygienister 1991
sveriges tandhygienistförening verkade från föreningens start 1969 för att få till en stånd en legitimation för tandhygienister. Redan i början av 1970-talet skrev föreningen till Socialstyrelsen i försök att få till stånd en legitimation för tandhygienister. Man skrev även till Socialstyrelsen om möjlighet för tandhygienister att få förskriva fluor. Båda dessa frågor avfärdades av Socialstyrelsen som hänvisade till att tandhygienistutbildningen endast var en försöksutbildning och inte ledde till ett självständigt yrke.
Men Sveriges Tandhygienistförening gav sig inte utan inledde ett långsiktigt påverkansarbete med att bland annat få till stånd en legitimation för tandhygienister. Efter en långdragen påverkansprocess led den äntligen mot sitt slut. Många engagerade och målmedvetna tandhygienisters fleråriga arbete belönades med framgång då riksdagen beslutade om legitimation för tandhygienister den 1 juli 1991. Tack vare legitimationen vidgades också möjligheterna för tandhygienister att på ett självständigt sätt bedriva egen verksamhet. STHF har vid denna tidpunkt en hög anslutningsgrad bland tandhygienisterna i landet. I nästa tidning får du mer historia om vad Sveriges Tandhygienistförening gjort för tandhygienister.
källa : Tandhygienisternas historia: STHF 50 år –från tandköttsficka till folkhälsa (enstaka exemplar kan rekvireras kostnadsfritt från STHF, info@tandhygienistforening.se, begränsad upplaga.)
Vill du presentera din forskning här i
Presentera din forskning här i
under rubriken »Klinik & forskning« publicerar vi forskning gjord av tandhygienister i Sverige. Det kan vara en sammanfattning av avhandling eller vetenskaplig originalpublikation.
vi publicerar även sammanfattningar från examensuppsatser på avancerad nivå. Läs mer på tandhgienisttidningen.se eller kontakta vår vetenskapliga redaktör Katarina Konradsson, se redaktionsrutan, sid 4.
DU KAN BARA FLUXA MED
Nya Flux - Hållbarhet i fokus!
Flux har flyttat hem. Från och med nu sker produktionen i Sverige, närmare bestämt i hjärtat av Dalarna*. Det ger inte bara en kortare sträcka mellan fabrik och butik, utan också att hela förpackningen – inklusive kork, flaska, etikett och doseringspump – nu kommer från svenska leverantörer. Även smakaromerna inköps numera lokalt, vilket gör att det kan upplevas en mindre skillnad i smaken.
Ytterligare nyhet är att flaskorna nu är gjorda av 100% PCR, dvs återvunnen plast.
Detta medför att vi minskar koldioxidutsläppen från flaskan med 30% jämfört med tidigare.
Vi hoppas att ni ska tycka om Flux förbättrade miljöprofil lika mycket som vi gör.
Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
Möte med politiker
den 17 februari träffade Fouzieh Eliassy tillsammans med Zaruhi Hällqvist Grigorian, ordförande i STHF:s lokalförening Stockholm, Anna Vikström, som är riksdagsledamot (S), för en dialog om tandvårdens kompetensförsörjning och vad tandhygienistprofessionen kan bidra med för en bättre mun- och folkhälsa. Diskussionen rörde även vikten av tandhygienisters möjlighet till fort- och vidareutbildning.
Medlemsmöte i Oskarshamn
i februari besökte Fouzieh STHF:s lokalförening i Kalmar på deras medlemsmöte. – Det är alltid en stor glädje att samlas och tillsammans diskutera viktiga frå-
gor som påverkar vår profession och tandvården. Ert engagemang och passion för vårt yrke är inspirerande, hälsar Fouzieh i sociala kanaler efter mötet.
Vid STHF:s sektion Tandhygienistföretagares årsmöte valdes följande personer till styrelsen: Ordförande: Valentina Angelhov. Vice ordförande och sekreterare: Gunilla Rehnsbo. Kassör: Camilla Rosén. Medlemsansvarig: Benita Käld. Klubbmästare: Ayan Shucayb.
Sektionen Tandhygienistföretagares årsmöte
den 14–15 februari samlades sektionen Tandhygienistföretagarna för föredrag, nätverksmiddag och årsmöte i Stockholm. Fouzieh Eliassy var inbjuden och inledde nätverksmötet med ett föredrag om de aktuella frågor som STHF arbetar med. Åsa Lindberg från Dental Business Group tog vid med ett föredrag om tandvårdens nya förutsättningar, styrkor, hot och möjligheter innan sektionen avnjöt en nätverksmiddag på hotell Mornington. Under lördag morgon hölls årsmöte. Sektionens styrelse består nu av följande personer:
Tina Leifsdotter
Delprojektledare för TandhygienistDagarna
Var jobbar du och vilken roll har du där?
Jag jobbar som tandhygienist på Folktandvården
Gagnef som ligger i Dalarna. Jag jobbar kliniskt med patienter ungefär halvtid och har utöver det administrativa uppdrag som VFU-samordnare och Huvudhandledare för tandhygienister i Region Dalarna. Det är stimulerande och givande att vara insatt i tandhygieniststudenternas utbildning. Jag driver också ett eget företag och skriver lite för tidskrifter som frilansande skribent.
Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF?
Jag har ett spännande uppdrag som delprojektledare för STHF:s utbildningsdagar – TandhygienistDagarna. Det är Sveriges tandhygienisters största och viktigaste mötesforum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Då är det viktigt att detta årliga event levererar aktuella och intressanta temadagar med föreläsningsämnen som berör alla tandhygienister, både de som arbetar kliniskt med olika klientel och de som valt att fördjupa sig i vetenskap och forskning.
Vad är mest aktuellt i ditt uppdrag just nu?
Just nu pågår planeringen för fullt inför årets TandhygienistDagar som går av stapeln i Malmö 27–29 april. Det krävs ett helt år av detaljplanering för dessa två dagars sammankomst och mest intensivt är det såklart veckorna innan öppnandet. Men samtidigt som fullt fokus ligger på årets TandhygienistDagar, så har vi hela tiden kommande års mötesdagar i åtanke och planerar parallellt ungefär två år framåt i tiden. Det är framför allt mötesorten som behöver planeras så lång tid i förväg, men var det blir nästa år är ännu mycket hemligt. Direkt efter att vi avslutat ett års evenemang, börjar vi med planeringen av kommande årets tema.
Vad tycker du är viktigast för Sveriges Tandhygienister just nu?
STHF har i decennier jobbat hårt för oss tandhygienister och för utvecklingen av vår profession. Tack vare STHF har vi fått legitimation för vår kompetens och en treårig högskoleutbildning, som höjt yrkets status. Det som står på tur nu är en specialisering inom vårt yrke, som skulle innebära en ny karriärmöjlighet för oss tandhygienister. Sedan tycker jag det är viktigt att komma ihåg att det vi i grund och botten arbetar med är människors livskvalitet, oavsett vilken väg man väljer att gå som tandhygienist. Vi har ett viktigt arbete som gör skillnad!
Vilken bakgrund har du?
Jag utbildade mig relativt sent till tandhygienist och sadlade då om helt efter att ha jobbat flera år i resebyråbranschen och som försäljare i detaljhandeln. Jag tog tandhygienistexamen i Falun 2012 och har sedan jobbat både inom privat och offentlig sektor. Jag är glad att jag valde att ta steget att utbilda mig till tandhygienist och tycker jag har fått goda möjligheter till att utvecklas inom mitt yrke.
Vad gör du när du inte jobbar?
Jag är en riktig hundmänniska och har haft flera hundar genom åren. Det är en livsstil att ha hund och jag tycker det ger så otroligt mycket. Jag har en samojed som är tre år, så det blir mycket promenader i skog och mark. Det är också en av fördelarna med hund – att man måste gå ut och gå i friska luften i alla väder.
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Internationellt:
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
BORT HALITOSIS! var rätt svar på krysset i nr 1. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Christina Hedfors, Kungsör och Margareta Nilsson, Högsby. GRATTIS!
NYA KRYSSET. Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-14) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 14 maj 2025 kl. 24.00 till
BARONREST
BAKBEN
SLÅS I BRUK
FLY
FÖDER KALV
TUNGSINNE
LABERONISCH VINST
SKOLPROV UTAN UPPEHÅLL
FÖRBI
GER UT VI ÄR SVAG VIND
DUBBLAS TILL KRYDDA
HON KASSA OFTA
UPPTAKTER
HADE MAO EGEN
REKLAM INRE TVÅNG
DAGENS DIKT
KAMP FÖR VÅR ELIT
NÄTFLABB
PILPLATS GATE SKAGEN
KASSA HÄNKEL
PARDON I EKA
RULLAR MELLAN HÅLEN
LEJONMAT HÄFTIG BRAND PERIOD
FYKT LITEN STJÄRNA
redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 9 juni och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!
PRATPROGRAM
KÄRLSIDOR
ÄR HYPOFYSEN
MORGONSTUND
TOK ÄVEN PÅ ÖLAND RUTT
ORGAN VERKAR MED SIG
ÄR FRANSYSKA
FORMGER FISK
RUNT BYGGE
OSTORT FYLLNING FÖRR
SES MED STOR OCH UTE
VIKT
SPELNING HISSLÄGE
FRÅNSLAGEN POPMISS
FÖDER SEXSYMBOL
SKUTA FRANSK STATION DIVERSE
BLEV SÖNDAGSKJOL?
Å I ÅBO OKOKT
HÅRDKOKT
HILLEBARD
Gabrielle Knobbout
Charlotte Björk Lillås
Många har en ökad risk för karies – utan att ens vara medvetna om det!
Informera och förklara för dem om deras riskprofil.
Och överväg Duraphat® som en del av kariesbehandlingen
Referenser: 1. Marinho VCC el al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 2. Ekstrand KR et al. Caries Res 2015;49(5):489-498 3. Baysan et al. Caries Res 2001;35:41-46 4. Ekstrand KR et al.Caries Res. 2013;47 (5):391-8 5. Schirmeister
JF et al. Am J Dent 2007;20(4):212-216
Information om förskrivning
Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Ska endast användas av patienter som är 16 år eller äldre. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: På grund av det höga fluorinnehållet ska tandkrämen endast användas efter rekommendation av kvalificerad vårdpersonal, såsom tandläkare, farmaceut eller tandhygienist. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat som kan orsaka lokal irritation och spearmint-arom som kan orsaka allergiska reaktioner. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Sundkrogsgade 11, 1. sal, 2100 København Ø. Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt läkemedel. Förmån. 1 x 51 g tub Senaste översyn av produktresumé: 2024-05-24. För ytterligare information: www.fass.se. Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, ska ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Bör undvikas under graviditet. Det finns inte tillräckligt
Sveriges Tandhygienistförening
c/o SRAT, Box 1419
#whnordic
wh.com
Trådlös polering med Proxeo Twist
Unik tätning - sitter i varje kopp!
Twist
› Arbeta flexibelt utan kablar
› Enkel hastighetskontroll med trådlös fotkontroll
› Optimal hastighet för skonsam och effektiv polering/rengöring
