TandhygienistTidningen nr 6.2023

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

# 6/2023

Ny professor Träffa Ulrika Lindmark – en pionjär inom oral hälsoforskning.

SID 16–18

Vi behöver närvarande chefer. Läs artikel om hur chefers villkor påverkar allas arbetsmiljö.

SID 6–9

foto : j e a n e t t e da h l st röm

#whnordic wh.com

Trådlös polering med Proxeo Twist Unik tätning - sitter i varje kopp!

Screw-in für YOUNG

Proxeo Twist

› Arbeta flexibelt utan kablar › Enkel hastighetskontroll med trådlös fotkontroll › Optimal hastighet för skonsam och effektiv polering/rengöring › Mindre aerosol genom roterande polering

!

e prova åst s M

Ring för demo!

* Alternativ till Proxeo Twist

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2 W&H Nordic AB | t: 08-445 88 30 | office@whnordic.se

Innehåll #6 Vad ska vi ha chefen till?

– STHF är med och påverkar, utvecklar, stärker samt synliggör tandhygienister och vår yrkesroll.

sid 4

Om chefen är pressad att ägna mer och mer tid åt rapportering och dokumentation och därmed inte är tillgänglig för sina medarbetare – hur blir det då med arbetsmiljön? Om chefen samtidigt har ledningsansvar för en grupp om fler än trettio individer – hur blir det då? Är det som Linda Corin på Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen menar – att vi då har dyra administratörer och samtidigt individer och arbetsgrupper som helt saknar ledarstöd? Läs mer i denna tidning om hur chefers villkor påverkar allas arbetsmiljö. i årets sista utgåva av Tandhy-

sid 10–11

sid 12–13

Inkludera, implementera och integrera Läs om STHF:s inspel till regeringens nya demensstrategi.

I Norge stöttar tandvården hälsocentralernas arbete Träffa Cecilie Yttervik Robertsson, tandhygienist med rollen follkhälsokoordinator.

gienistTidningen får du lära känna några tandhygienister, en i Sverige och en i Norge, som arbetar med lite annorlunda metoder för att främja munhälsa och få barn som är rädda för tandvården att våga komma tillbaka. Du träffar också landets nyaste professor i oral hälsovetenskap, Ulrika Lindmark – en pionjär inom sitt forskningsområde. sthf är just nu involverad i flera stora

utredningar som berör tandvården.

I denna tidning kan du ta del av vad STHF genom Jessica Friberg fört fram till Socialstyrelsen i arbetet med en utvecklad nationell demensstrategi.

Det kan sammanfattas med tre ord: inkludera, implementera och integrera!

sid 36–37

Hjälper rädda barn Träffa Maria Vest5 sätt att ta kontroll över stressen lund som lyckats med att få barn som inte Läs Maria Ergüls krönika. vill, kan eller orkar komma till tandvården, att återvända till kliniken.

UPPLAGA 3 500 ex. ISSN 1102-6146 NÄSTA UTGIVNING 23 februari.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning!

Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se.

Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr.

Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se ANSVARIG UTGIVARE Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

LENA MUNCK / REDAKTÖR

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

UTGIVARE Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.

Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Trevlig läsning!

S

sid 20–22

Trycksak 3041 0116

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning.

SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.

3

ORDFÖR ANDE HAR ORDET

Tandhygienister i fokus Dagarna på Odontologiska Riksstämman i Umeå fylldes med många intressanta och givande möten. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, har under dessa dagar fokuserat på att diskutera kompetensförsörjningen av tandhygienister för att tandvården ska kunna möta framtida behov och fortsätta bidra till att munhälsan utvecklas positivt i befolkningen. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande är framtiden och innebär vinst för både individen och samhället i stort. Men då behöver tandvården bli bättre på att behålla och attrahera fler till att utbilda sig till tandhygienist. STHF betonade vad bristen på tandhygienister i landet medför och vilka konsekvenser den får, för munhälsan och i förlängningen för den allmänna hälsan. STHF lyfte oron över att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, som gjort svensk tandvård framgångsrik, nu får stå tillbaka.

För att kunna lösa tandvårdens utmaningar behövs samverkan mellan tandvårdens aktörer och STHF kan och vill bidra med lösningar. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika genom att lyfta vikten av att jobba enligt nationella riktlinjer och därmed satsa på folkhälsoarbetet, hälsopromotion och förebyggande arbete samt verka för ett hållbart yrkesliv. Vi behöver även arbeta tillsammans för bättre förutsättningar för tandvårdsutbildningarna.

Gemensamt behöver vi marknadsföra tandvårdens yrken, visa på utvecklingsmöjligheter, stimulera till kompetensutveckling samt tydliggöra tandvårdens kärnområden och villkor för ungdomar och studerande.

Under dagarna i Umeå var det mycket glädjande att SR Västerbotten ville lyfta bristen på tandhygienister och hur STHF ser på utmaningarna samt våra förslag till lösningar.

STHF är med och påverkar, utvecklar, stärker samt synliggör tandhygienister och vår yrkesroll.

Jag vill tacka ALLA som bidragit och gjort det möjligt under dessa dagar!

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

SKRIBENT OLA LILJEDAHL ola@ordklotet.x.se LENA NYBLAD lena@ordklotet.x.se

SKRIBENT CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se

4

SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com

FOTOGRAF JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se

TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se

ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se

KORREKTUR MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com

2 586 följer oss på Facebook.

1161 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Batteritandborste med soniska vibrationer Borsta som vanligt - få ovanligt rent!

DAILY

SENSITIVE 12 000 soniska vibrationer per minut

Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer

Utbytbart borsthuvud & batteri

+ 50%

Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*

GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött

I samarbete med Sveriges Tandläkarförbund

Djupare rengöring Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten**

* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)

** vs. en manuell tandborste för känsliga tänder

För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:

professional.sunstargum.com/se

MALIN ÖSTEDT

JENNY BJÖRKÉN

PERNILLA BOOK

SHILAN MADJID

Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01

CHEFERS ARBETSMILJÖ

linda cor in är doktor i arbets-

vetenskap och utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.

– En medarbetare är inte bara en siffra. Det handlar om hur många vi klarar av att bygga en relation till.

6

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Vi behöver närvarande chefer Jobba övertid, ha »sjuknärvaro« och krascha när arbetsdagen är slut. Så ser vardagen ut för många chefer, inte minst på kvinnodominerade arbetsplatser.

Det visar SRAT:s nya rapport om chefernas villkor och arbetsmiljö, där även tandhygienister deltagit i undersökningen. nästan hälften av SRAT:s chefsmed-

lemmar som besvarat enkäten, tycker att de har en orimlig arbetsbörda. Lika många, 47 procent, uppger att de inte har ork kvar att göra annat när arbetsdagen är slut. Det framgår av SRAT:s rapport »Jag är chef – men saknar superkrafter«. En titel som vittnar om en tung arbetsmiljö med många, olika arbetsuppgifter och stora grupper att leda.

fokus på rapportering och dokumentation, och ibland blir ledarrollen lidande.

– Det är ofta goda initiativ som läggs till, som till exempel mer jämställdhetsarbete. Men om vi bara lägger till och aldrig plockar bort uppgifter, blir summan till slut för stor, säger hon. en vanlig utmaning är

också att ha ett stort antal medarbetare på sitt ansvar. Av de som svarade på SRAT:s undersökning ansvarade över linda corin är en femtedel av cheferna doktor i arbetsför fler än 30 medarbevetenskap och uttare. Särskilt för kvinnvecklingsledare på liga chefer i vård- och Institutet för stressomsorg var grupperna medicin i Västra stora.

Götalandsregionen.

Exakt hur många Hon är inte förvåmedarbetare som är opnad över resultatet. timalt per chef går inte Det ligger väl i linje att fastslå. Forskare har SRAT:s rapport om med den forskning försökt, men slutsatsen chefernas villkor och arbetsmiljö som finns. är att det beror på en – Jag blir alltid frustrerad när jag ser rad olika faktorer. Som medarbetarnas en sådan här rapport. Det känns som att kompetens, uppgifternas komplexitet det inte händer något alls på området. och om det finns många olika funktioMen samtidigt är det fler som börjar ner i gruppen. Inom Västra Götalandsförstå att cheferna är en viktig grupp regionen finns ett normtal på 10 till 35 och att vi måste säkra chefernas arbetsmedarbetare per chef. miljö för medarbetarnas skull, säger – Den siffran bygger på hur många hon. vi klarar av att bygga en relation till. En Vad är det då som gör att det ser ut medarbetare är inte bara en siffra. En så här? Enligt Linda Corin beror det chef måste kunna ta hänsyn till både främst på att allt fler sysslor har landat sådant som medarbetarnas arbetsupppå chefernas bord de senaste decengifter och deras hemsituation, säger nierna. Bland annat finns idag ett större Linda Corin.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

7

med tanke på att den psykiska

sthf : s ordför ande Fouzieh

ohälsan ökar överallt i samhället är det här en viktig uppgift.

– Den psykiska ohälsan ökar även på arbetsplatserna. För att motverka det behöver vi ha närvarande chefer som hinner se och stötta varje medarbetare, säger hon. I grund och botten handlar det om vad vi ska ha våra chefer till.

– Vilket ledarskap eftersträvar vi? Om vi inte frågar oss det, riskerar vi att bara få dyra administratörer. När högre ledning sätter sig in i hur mycket cheferna faktiskt förväntas göra, vad som är deras arbetsinnehåll, blir de ofta chockade, säger Linda Corin och fortsätter: – Det brukar även cheferna själva bli. Hur hinner jag med allt det där? Men saken är ju att de sällan gör det. I stället blir ledarskapet ryckigt och med många brandkårsutryckningar.

Eliassy är inne på samma sak.

Hon har själv varit klinikchef och deltar återkommande i digitala möten med cheferna i STHF:s chefsnätverk. Hennes upplevelse är att de flesta trivs och tycker att chefsrollen är rolig och utvecklande. Samtidigt känner hon igen det SRAT skriver i rapporten. För att lyckas med chefsuppdraget behövs rätt förutsättningar.

– Cheferna glöms ibland bort när arbetsgivarna pratar om ett hållbart arbetsliv. Men även deras situation måste vara inkluderad i det systematiska miljöarbetet, säger hon. I vissa chefsuppdrag ingår ett antal timmar kliniskt arbete. Det är också lätt hänt att chefen får rycka in och täcka upp för sjuk personal. Då finns risken att det kliniska arbetet äter upp den tid som borde läggas på ledarskapet.

– Där gäller det att hitta en bra balans, säger Fouzieh Eliassy och fortsätter: – Vi måste komma ihåg att chefers villkor påverkar allas arbetsmiljö och när chefer får goda förutsättningar gynnas hela verksamheten. Det är en hel kedja som hänger ihop.

vad är då lösningen? Linda Corin

säger att cheferna måste få goda organisatoriska förutsättningar för att klara sina uppdrag. Det handlar om lagom stora grupper, men också om att veta att någon täcker upp när man blir sjuk. Dessutom krävs fungerande stödfunktioner inom sådant som HR, ekonomi och IT.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON FOTO: EMMA WAHLSTEDT

Om undersökningen Under våren 2023 genomförde SRAT en undersökning om chefers villkor och arbetsmiljö. En enkät skickades ut till alla chefsmedlemmar, sammanlagt 1 075 personer och 382 svarade, vilket är en svarsfrekvens på 36 procent. Cheferna i undersökningen arbetar både i privat och offentlig sektor, till största delen inom vård- och omsorg. Totalt 53 procent är kvinnor. Resultatet publicerades i oktober 2023 i rapporten » Jag är chef – men saknar superkrafter«.

Chefsrapporten i siffror 44 procent män och 22 procent kvinnor i chefsposition har ansvar för 1–20 medarbetare.

25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen ansvarar för 31 medarbetare eller fler.

47 procent håller »inte alls« eller" i »liten grad" med om att deras arbetsbelastning är rimlig.

21 procent av cheferna har »ofta" arbetat det senaste halvåret trots att de känt sig sjuka.

27 procent av cheferna arbetar i genomsnitt 46–50 timmar i veckan.

källa: Jag är chef – men

saknar superkrafter. SRAT:s undersökning om chefers villkor och arbetsmiljö

8

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Det finns ingen peppar i den här minten.

– Julia, 6 år

Nyhet!

TePe Daily™ och TePe Pure™

Nu lanserar vi en skonsam serie tandkräm för hela familjen TePe Daily™ och TePe Pure™ är ett nytt sortiment tandkräm för hela familjens olika behov, för känsligt tandkött och torr mun. En efterlängtad nyhet och perfekt komplement till TePes högkvalitativa munhälsoprodukter.

TePes tandkrämer är märkta med Bra Miljöval.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

9

AD7199SE

TePe Daily™ Baby och TePe Pure™ Unflavoured rekommenderas av Asthma Allergy Nordic.

UTVECKLAD NATIONELL DEMENSSTR ATEGI STRATEGISKA områden för en utvecklad nationell demensstrategi som lyfts av Socialstyrelsen: • Samverkan mellan hälsooch sjukvård och social omsorg • Personal • Kunskap och kompetens • Uppföljning och utvärdering • Anhöriga och närstående, • Samhälle • Digitalisering och välfärdsteknik

Inkludera, implementera och integrera! jessica friberg

foto : s on n y jona s s on , a n non s b l a de t da l a r na

10

Inkludera sköra äldre i förebyggande insatser genom att utfärda intyg direkt vid demensdiagnos, implementera befintliga riktlinjer och verktyg för att öka jämlikheten för äldres munhälsa samt integrera tandhygienisten som en naturlig del i teamet runt den demenssjuke. Det är själva kärnan i de förslag som STHF har lyft till Socialstyrelsen inför en utvecklad nationell demensstrategi.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

socialstyrelsen har fått rege-

ringens uppdrag att utveckla det utkast till nationell demensstrategi som togs fram och publicerades 2022. Tandhygienist Jessica Friberg från STHF Dalarna har representerat STHF i arbetet och medverkat i två av de hearings som myndigheten bjudit in till under hösten 2023. Den första hearingen hölls med representanter från tandvården medan den andra hölls med representanter för olika yrkesgrupper som möter äldre dementa personer i sitt arbete.

Ytterligare hearings har hållits med bland annat odontologiska nyckelpersoner inom forskning och utbildning.

– De har varit otroligt intresserade på Socialstyrelsen. Gemensam åsikt för samtliga som deltog dessa dagar var att förebyggande insatser behöver komma in tidigare i förloppet, gärna direkt vid diagnos, säger Jessica Friberg.

Här kan du läsa en sammanfattning av vad Jessica Friberg och därmed STHF har fört fram till ar-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

betsgruppen inom Socialstyrelsen som nu arbetar med ett utvecklat förslag till demensstrategi. Det ska vara klart att presentera för regeringen i februari 2024. den skör a gruppen äldre som bor hemma behöver identifieras och inkluderas i hälsopromotion i tidigt skede. Det finns redan bra verktyg och rutiner som behöver implementeras och användas i högre utsträckning, som till exempel riskbedömning munhälsa i Senior Alert och regionens tandvårdsstöd. Som exempel är täckningsgraden för intyg om nödvändig tandvård i landet i snitt endast 49 procent. Det innebär att hälften av dem som är berättigade till nödvändig tandvård inte får ta del av subventioner och hembesök.

Om intyg för nödvändig tandvård utfärdades direkt vid demensdiagnos skulle det leda till en bättre livskvalitet och en mer jämlik vård.

en självklar del i demensteamet kring den äldre individen med behov av särskilt stöd. I en personcentrerad strategi kan inte munnen lämnas utanför kroppen.

– Det behövs fler insatser i början av kognitiv svikt. Flera andra yrkesgrupper som möter äldre dementa, bland andra dietister och logopeder, menar att de inte kan göra sitt jobb om inte munhälsan är ok, säger Jessica Friberg. Vi i tandvården måste bredda vår syn på vad munhälsa är när det kommer till våra äldre vuxna. Munnen tillhör kroppen – även vi i tandvården måste ta till oss på djupet att det handlar om mer än bara tänder. God munhälsa inkluderar social samvaro, förebyggande av kroniska sjukdomar, nutrition och i slutändan om livskvalitet.

TEXT: LENA MUNCK

till sist förde STHF fram att tand-

hygienisternas hälsofrämjande profession behöver integreras som

Modell över fördelarna med att sköra äldre får nödvändig tandvård tidigare – schematisk bild över argumentationen som fördes fram till Socialstyrelsen framtagen av Jessica Friberg.

11

MUNHÄLSOARBETE I NORGE

Utjämnar sociala hälsoskillnader genom bättre tandhälsa Runt hela världen finns det tandhygienister som valt sitt yrke för att hjälpa andra. En av dem är Cecilie Yttervik Robertsen i Trondheim, Norge, som just nu har stort fokus på att tandhälsan ska vara lika för alla barn – och fått presentera sitt arbete på Oral Health Summit 2023 som hölls digitalt av International Federation of Dental Hygienists, IFDH, den 4 november. vad sk a man bli när man blir stor?

folkhälsoaspekten brinner hon

Cecilie Yttervik Robertsen funderade som alla unga människor.

Lärare? Frisör? Popstjärna? När man är ung finns alla möjligheter.

Hon hade många vänner som alltid visste att de skulle bli tandläkare.

– Men jag kände att det inte var något för mig. Både kompisar och studievägledaren tipsade om tandhygienistyrket. Jag tyckte att det lät intressant. Och det var det! Hon riktigt bubblar när hon berättar: – Jag älskar jobbet, jag älskar att möta människor och jag älskar att dela med mig av min kunskap och vägleda människor mot en bättre tandhälsa.

för. I sitt yrke, och som människa i samhället, ser hon att det finns alldeles för stora skillnader i tandvården. Även bland barn. Om man inte sätter in resurser tidigt riskerar skillnaderna att bara växa med tiden.

– I Norge möter barn tandvården första gången när barnet fyller tre år. Innan dess är det hälsocentralerna som har ansvaret för barnens munhälsa, berättar hon.

De ska undersöka barnens munnar efter sex veckor, sex månader, ett år och två år. Där han man identifierat en brist.

– Det är därför tandvårdens jobb är att stötta hälsocentralernas arbete med att skapa bra tandhälsa redan från den allra första lilla tanden. Bland det viktigaste anser vi är att föräldrar lär sig att borsta barnens tänder med fluortandkräm två gånger om dagen, säger Cecilie Yttervik Robertsen.

hon gick sin utbildning i Tromsø

i norra Norge och blev klar 2008.

Hon gick senare en vidareutbildning, speciellt framtagen för tandhygienister, i hälsofrämjande- och hälsoförebyggande arbete som hon sedan byggt vidare på och tog 2022 en masterexamen i folkhälsoarbete.

– Idag bor jag med man och två barn i Trondheim och arbetar 40 procent som tandhygienist i den norska motsvarigheten till Folktandvården, 10 procent som tandhygienist i Trondheims fängelse och 50 procent som administrativ folkhälsokoordinator för tandhälsan i motsvarande landstinget i Trøndelag.

12

det är också viktigt att skapa

rutiner i samarbetet mellan tandvården och hälsovården så att personalen på hälsocentralerna vet vad de ska leta efter. Om de vet vad de ska titta efter är ett stort steg taget. Och nästa steg är minst lika viktigt.

– Det handlar även om att vi ska säkra rutiner för remisser från hälsocentralerna till tandvården

vid smärta, karies och andra utmaningar kring munhälsan. Målet är att samarbetet mellan tandvården och hälsocentralerna ska bidra till att ge barnen bästa möjliga start och få tidiga hjälpinsatser insatta, så att alla får samma möjligheter till en god tandhälsa, säger hon.

Inte minst eftersom forskning visar att god tandhälsa är en viktig faktor för människors allmänna hälsa.

Kort sagt: bra tandhälsa bidrar till allmänt god hälsa.

– I mitt arbete som folkhälsokoordinator ser jag befolkningens hälsotillstånd i Trøndelag. Min uppgift är att ta fram strategier, åtgärder och mål för att bidra till att utjämna sociala hälsoskillnader genom bättre tandhälsa. bland åtgärderna finns ett nytt

undervisningsmaterial.

– Det har gjort att vi lättare kan kvalitetssäkra en jämn utbildning, med samma tjänster, i hela Trøndelag. Det arbetet har nu fått stor uppmärksamhet.

– Den grupp tandhygienister, där jag alltså är en, som arbetar med folkhälsa och tagit fram undervisningsmaterialet fick äran att presentera den insatsen på årets Oral Health Summit. Det är vi stolta över.

TEXT: LENA NYBLAD, OLA LILJEDAHL

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

– Jag älskar jobbet, jag älskar att möta människor och jag älskar att dela med mig av min kunskap och vägleda människor mot en bättre tandhälsa.

NAMN: Cecilie Yttervik Robertsen ÅLDER : 38 BOR : I Trondheim med man och två barn, 7 och 10 år GÖR : Tandhygienist och

folkhälsokoordinator

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

13

SR AT

Kompetensbristen kan inte belasta tandhygienisten det är många orosmoln som ligger

och svävar som ett grått täcke över vårt samhälle. Rapporter haglar tätt om lågkonjunktur, sjunkande krona, höjda räntor och ett hotfullt omvärldsläge. Trots detta läge måste vi fokusera på våra frågor och vad vi vill. runt om i många regioner och

företag påbörjas förberedelser inför nästa års löneöversyn. Det är viktigt att redan nu prata om att budget måste möjliggöra löneutveckling på kort och lång sikt för att lönesättande chefer ska ha förutsättningar att förändra sammanhållna lönestrukturer samt kunna premiera höga måluppfyllelser hos medarbetare. Den lönestrukturella bild som arbetsgivaren skapar måste verka för rekrytering och kvar-rekrytering i verksamheten.

Det finns stora verksamhetsrisker med att missköta lönepolitiken där verksamhetsutveckling blir lidande samt att verksamheten lätt blir föremål för transit vidare i karriären. En tandhygienist som varje år får lovord och högsta bedömning av sin lönesättande chef och trots detta inte får en nämnvärd löneutveckling får inga incitament till att se längre framåt eller stanna. Tittar vi bakåt i närtid så kan vi se att det finns arbetsgivare som faktiskt påvisar en vilja till att förändra lönebilden. Dessa måste fortsätta med det. Andra arbetsgivare behöver vakna upp.

14

de utmaningar som finns i Sverige ser lika olika ut som Sverige är avlångt. Storstäderna har sin problematik medan mindre städer och glesbefolkade områden har sina.

Jag tror att arbetsgivare i framtiden måste bli mer kreativa kring de villkor som de erbjuder tandhygienister om de ska kunna bemanna upp kliniker. Det kan handla om förändrad syn/lösning på arbetstider, förhöjda ersättningar, förmånligare lösningar för arbete på annan ort än den ort man vanligtvis arbetar på. På många platser behöver villkoren kunna stärka en mobilitet om tandhygienister ska vilja flytta till jobben.

De dåliga arbetsmiljömässiga situationer som uppstår i kompetensbristens Sverige kan inte belasta tandhygienister. Trots att

många brinner för sitt yrke och har en stark ansvarskänsla för sina patienter räcker det inte att arbeta fortare och ta emot flera. Likaså att de prioriteringar som vårdgivare gör försätter tandhygienister i en etisk kniptång som klämmer tandhygienisten mellan patient och vårdgivare. Vi talar ofta om pensionsavgångar och demografiska effekter som påverkar kompetensförsörjningen. Men vi talar väldigt sällan om andra faktorer; att unga utbildade lämnar yrket; att offentlig

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

verksamhet inte kan behålla sina anställda och att lokalt utvecklingsarbete kopplat till vetenskap nedprioriteras av arbetsgivare. de möjligheter som lagar och avtal

möjliggör för förbundet att organisera sig och påverka måste fångas upp runt om i landet. Vi behöver bli fler och vi behöver lyfta många lokala existensfrågor i våra lokala föreningar. Finns inte lokalförening behöver en sådan startas eller åter-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

upplivas. Det finns ett stort tryck på att lösa tandvårds-situationen på många ställen och den lösningen behöver ha en grund i tandhygienisternas profession. Om inte den fackliga drivkraften och rösten finns där kan huvudmännens beslut ta en riktning som inte är till fördel för professionskollektivet.

Det vill vi inte.

TEXT: MATTIAS TORELL Biträdande förhandlingschef, SRAT

15

K ARRIÄRVÄGAR

– Det som påverkat mig ligger mycket i min passion att utveckla tandhygienistens kompetens och framför allt viktiga roll inom tandvården. foto : j e a n e t t e da h l st röm

16

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Ny professor – en pionjär inom oral hälsoforskning I en värld där oral hälsa och allmänt välmående är tätt sammanlänkade, har professor Ulrika Lindmark ägnat över 25 år av sitt liv åt att fördjupa sig i och förstå de komplexa sambanden mellan munnens hälsa och det övergripande välbefinnandet. Som en framstående forskare och professor inom tandhygienistprogrammet har hon dedikerat sin karriär till att utforska och främja oral hälsa genom akademisk forskning och utbildning. ulrik a lindmark inledde sin

yrkesresa inom tandvården som tandsköterska på 1980-talet och fortsatte sedan med att vidareutbilda sig till tandhygienist 1991.

Hennes tidiga intresse för tandvården ledde henne till en passion för att främja till god oral hälsa hos människor i alla åldrar. Med åren tog hennes engagemang inom hälsofrämjande arbete en framträdande roll.

– Under mina studier inom folkhälsovetenskap kom jag i kontakt med den Salutogena teorin, som fokuserar på friskfaktorer och hälsofrämjande, berättar Ulrika Lindmark.

Denna teori skulle senare inspirera henne att förena den med oral hälsovetenskap och skapa banbry-

STHF-fakta om ULRIKA LINDMARK Ledamot i STHF Jönköping i början av 1990-talet Ledamot i Sveriges Tandhygienistförenings styrelse sedan 2020 Delegat från Sverige i EDHF och IFDH sedan 2023

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

tande forskning inom ämnet. Hon publicerade sin första avhandling 2010 och blev den första i Sverige att beskriva den Salutogena teorin inom tandvården.

– Hälsofrämjande forskning tar tid och kräver både resurser och finansiering, säger Ulrika Lindmark. Dessutom är antalet forskare inom ämnet begränsat och det är en utmaning att konkurrera om externa medel. Jag hoppas kunna inspirera fler att bedriva forskning inom området och främja samverkan med andra professioner inom och utanför akademin.

Två fokusområden Ulrika Lindmarks forskning fokuserar främst på två områden.

Hon undersöker psykosociala och kontextuella faktorer som främjar god oral hälsa, samtidigt som hon utforskar betydelsen av samverkan mellan olika professioner för att förbättra den orala hälsan.

Ett av hennes senaste projekt har visat att resiliens, med betydelsen egen motståndskraft och uthållighet, kan förklara varför vissa vuxna inte drabbas av karies, trots utmaningar i livet. Studien utfördes bland vuxna i Sydafrika som bor i utsatta områden och resultaten är av stor betydelse för en mer komplex förståelse av vad som påverkar oral hälsa.

Påverkan på samhället och framtiden för oral hälsa – Jag har en tydlig målsättning: att bevara en god oral hälsa bland befolkningen genom hela livet, säger Ulrika Lindmark. Genom att fokusera på friskfaktorer (skyddande) och samverkan hoppas jag kunna minska kostnaderna för både individer och samhället samtidigt som jag förbättrar människors livskvalitet.

Ulrika Lindmark uppmanar studenter och unga forskare att vara öppna och nyfikna på utvecklingen inom tandvårdens område. Hon betonar vikten av att forska på det man brinner för och att dra nytta av erfarna forskare och universitetets resurser. Hon råder blivande forskare att vara öppna för utveckling, bygga på sin utbildning genom kurser och fördjupningsstudier. Att samarbeta med erfarna forskare och dra nytta av deras kunskap är också ett värdefullt steg på vägen.

Aktuell utveckling inom oral hälsa En tydlig trend som Ulrika Lindmark lyfter fram är det ökande antalet äldre vuxna som behåller sina egna tänder längre. Detta är å ena sidan positivt och innebär å andra sidan utmaningar inom tandvården, och samverkan med

17

– Jag hoppas kunna inspirera fler att bedriva forskning och främja samverkan med andra professioner.

olika professioner blir allt viktigare. Dessutom är betydelsen av friska tänder i tidig ålder avgörande för god oral hälsa senare i livet.

Här har alla inte samma förutsättningar i samhället, vilket vi måste finna främjande strategier för.

– Det som påverkat mig ligger mycket i min passion att utveckla tandhygienistens kompetens och framför allt viktiga roll inom tandvården, säger Ulrika Lindmark.

Tandhygienisten möter idag många människor med varierande åldrar, bakgrund och erfarenheter av tandvård. Under min tid inom yrket, har tandhygienisten gått från att främst ha arbetat med tandlossningssjukdom (parodontit) till att idag möta, samtala och behandla en mångfald av människor, oavsett om det handlar om att främja till oral hälsa, förebygga eller behandla munsjukdomar som karies och parodontit.

18

Kommande projekt Ulrika Lindmark leder och håller på att starta upp ett tvärdisciplinärt projekt som avser att studera skyddande faktorer för karies bland 6-åringar i Värmland. Forskarna kommer att studera munhälsorelaterade kunskap och beteenden, förmåga till resiliens, biologiska faktorer och miljöexponering. Både munhälsodata och biologiska prover (saliv, urin) på barnen samt enkäter och intervjuer med vårdnadshavare kommer att genomföras för att få en helhetsbild av samverkande skyddande faktorer.

– Vår forskningsgrupp består av forskare inom oral hälsa, odontologi, folkhälsovetenskap och biologi, säger Ulrika Lindmark.

Projektet är ett av de första inom ramen för samverkansavtalet mellan tandvården i Region Värmland och Karlstads universitet och sker i samverkan med vår akademiska

folktandvårdsklinik, AFK, som är belägen i nära anslutning till universitetet. Projektets uppstart är delvis finansierat genom »Klinisk forskning i samverkan«, ett samverkansavtal mellan region Värmland och Karlstads universitet.

Ulrika Lindmarks arbete är en påminnelse om vikten av att främja god oral hälsa samt att förstå sambandet mellan oral hälsa och det övergripande välbefinnandet.

Ulrika Lindmarks insatser är ett inspirerande exempel på hur en engagerad person kan göra verklig skillnad i samhället genom sin forskning.

KÄLLA: KARLSTADS UNIVERSITET

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

ProphyCare® HAp Polerpastan för dina patienter med känsliga tänder!

ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.

Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

19

Nyckelordet är: förtroende

20

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

INITIATIV MOT TANDVÅRDSR ÄDSLA

Hjälper rädda barn Många barn har det extra jobbigt vid tandvårdsbesök. Maria Vestlund, tandhygienist i Söderhamn i Hälsingland, känner för den gruppen rädda barn. Hennes eget lyckade initiativ för barn som inte vill, kan eller orkar komma till tandvården får nu uppmärksamhet på Folktandvården Gävleborgs tjugotal kliniker. maria vestlund blev tandsköter-

ska i mitten av 1980-talet. Sedan bytte hon bana, gick en utbildning och blev förskollärare i Söderhamns kommun, innan hon så småningom vände tillbaka till tandvården.

– Jag blev färdig tandhygienist 2011 och har arbetat på Folktandvården Gävleborg sedan 2015, berättar hon. En frustration har växt inom henne.

– Jag såg att en hel del barn inte kom till oss. När jag tittade närmare fanns många anledningar.

Ibland diagnoser, ibland kanske en tuff familjesituation, ibland hemmasittare. Men ofta tycker barnet bara att det är extremt obehagligt.

Hon tänkte att, hm, det borde vi kunna lösa.

De barn som inte kommer på kallade besök hamnar efter ett tag på den så kallade Stopplistan, vilket innebär att Folktandvården Gävleborg i det här fallet inte får betalt för dem – men framför allt att det finns risk att barnen får problem med sina tänder. Maria Vestlund betonar att alla barn har rätt till god tandhälsa enligt FN:s barnkonvention.

Klinikchef i Söderhamn är sedan flera år Josef Khoshabi som själv är tandhygienist. Han gav klartecken att försöka hitta en lösning. Med sin erfarenhet från förskola och förstås av egna barn, hittade Maria Vestlund sin metod.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Nyckelordet är: förtroende.

– Jag kontaktar självklart vårdnadshavare först. Min erfarenhet har lärt mig att undvika att säga »nu måste barnet komma till oss«.

MARIAS TIPS # Jag och barnet bestämmer tillsammans vad som ska ske vid varje besök, och håller oss till detta, även om det går väldigt bra så barnet vill göra mer. Detta för att barnet ska känna att det har kontroll. # Vid första besöket på kliniken sitter vi ibland bara i väntrummet, och jag har privata kläder, om så önskas. # Jag berättar fortlöpande vad jag gör under behandlingen. # Jag väljer tider då det är lite folk på kliniken, ser till att ha behandlingsrummet längst in för att undvika liv utanför och sätter Stör ejskylt på dörren. # Stopphand är viktigt.

Barnet kan alltid stoppa behandlingen med sin stopphand.

Jag vill inte belasta föräldrarna ännu mer. I stället säger jag »kan jag hjälpa er med något?«. Redan där tas ett stort steg.

Hon kanske ser till att de får hämta fluor på apoteket eller skickar tandborstar. Hon skickar bildstöd så att vårdnadshavarna kan visa och prata med barnet. Nästa steg är att Maria etablerar en kontakt med barnet.

– Beroende på ålder kanske jag mejlar, ringer eller sms:ar. Allt godkänt av vårdnadshavare förstås. När barn och/eller förälder tycker att det känns övermäktigt att besöka kliniken erbjuder jag hembesök. De besöken har varit en succé.

– Jag brukar planera 30–60 minuter, beroende på barn och ålder, och involverar vårdnadshavare.

Hur gör vi för att det ska fungera bäst för barnet? Kanske lägga fokus på något annat än barnet själv, ett husdjur vi kan samlas runt?

Visa sitt rum? Det handlar om att vara flexibel.

– På hembesök har jag räknat tänder på både hundar, katter och mormödrar. Jag har pratat genom nyckelhål på inlåst barn och jag har pratat medan vi plockat äpplen i trädgården eller spelat tv-spel, berättar hon.

Barnen är mellan 7 och 15 år.

Om barnet är yngre tar hon hjälp av leken, om barnet är äldre bygger hon mer relation.

21

– Jag tar med utrustning till hembesöket helt utifrån vad vi bestämt ska göras vid hembesöket. Barnet måste känna kontroll. Till yngre barn brukar jag ta med vår apdocka Bertil med tillhörande tandborste. Bertil är bra för att lägga fokus på men även för att visa behandlingar på. När de yngre barnen sedan kommer till kliniken väntar apan Bertil där.

– Vid hembesöket tar jag även med instrument som kan komma att användas vid nästa behandling, för att kunna visa till exempel en röntgenhållare. Om vi har kommit överens om att jag ska titta i barnets mun tar jag med min pannlampa. Annars inte. Hon hade räknat med två hembesök hos varje men har hittills bara behövt göra ett besök hos varje barn.

Resultatet? Av femtontalet barn och ungdomar som hon gjort hembesök hos gör nu samtliga sina tandvårdsbesök på kliniken.

TEXT: LENA NYBLAD OCH OLA LILJEDAHL BILD: PETER CEDERLING

MER ÄN BARA SMAKAR GOTT! Bubble Gum Caramel

Cool Mint

Orange

Fluoridlacken Enamelast har bevisats ha både hög fluoridavgivning och ge ett högt fluoridupptag.1 Dessutom har den en patenterad vidhäftningspromotor som förbättrar retentionen, så du kan vara säker på att dina patienter kan dra nytta av alla fördelar med behandlingen.

Flavor-Free

Cream

Walterberry

1. Egna data

eu.ultradent.blog

U LTR ADENT.E U © 2023 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

pH professional Mellanrumsborstar

Finns på Apotek!

VIKTIGASTE RENGÖRINGEN ÄR MELLAN TÄNDERNA EN AV MARKNADENS BILLIGASTE MELLANRUMSTANDBORSTAR PER STYCK TILL HÖGSTA KVALITET SVENSK FÄRGKODNING

KOMPLETT SERIE

för respektive storlek

som passar alla tandmellanrum

CYLINDRISKA BORSTHUVUDEN

KONISKA BORSTHUVUDEN

0,4 mm – 1,5 mm

0,7 mm och 0,8 mm

FLEST ANTAL STORLEKAR PÅ SVENSKA MARKNADEN!

Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.

@ekulfab

UNIVERSITETSTANDVÅRD

– Det är en uppväxling av vårt gemensamma kvalitetsarbete som förväntas komma både student, den kliniska forskningen och i förlängningen patienterna till godo.

Peter Lingström, prefekt för Institutionen för odontologi.

– Vi kommer nu att jobba med dessa frågor på samma sätt som inom universitetssjukvården. Åsa Leonhardt, tandvårdschef på Folktandvården Västra Götaland.

24

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Satsning på universitetstandvård höjer kvalitet på utbildning och forskning Folktandvården Västra Götaland etablerar nu universitetstandvård i samarbete med Institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet. Beslutet förväntas öka attraktionen för både medarbetare, forskare och studenter. folktandvården och göteborgs

universitet/Institutionen för odontologi samarbetar sedan länge när det gäller klinikförberedande och klinisk träning av studenter samt samarbete kring klinisk forskning.

Med den satsning som görs nu kommer utvecklingen av forskningen och utbildningen att bli tydligare.

– Vi kommer nu att jobba med dessa frågor på samma sätt som inom universitetssjukvården, säger Åsa Leonhardt, tandvårdschef på Folktandvården Västra Götaland.

– Det är en uppväxling av vårt gemensamma kvalitetsarbete som förväntas komma både student, den kliniska forskningen och i förlängningen patienterna till godo, säger Peter Lingström, prefekt för Institutionen för odontologi. fördelarna med att införa univer-

sitetstandvård förväntas leda till att undervisningen kan utvecklas, samarbetet mellan Folktandvården och institutionen kring klinisk

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

forskning kan fördjupas och man kan säkra en kvalitetsutveckling av tandvården. På sikt hoppas man kunna attrahera nya generationer av studenter.

Inom Institutionen för odontologi och den kliniska verksamhet som ingår i universitetstandvården är många tandhygienister verksamma som lärare/forskare och handledare. Vid institutionen/ Göteborgs universitet examineras cirka 30 tandhygienister och cirka 90 tandläkare per år. vad betyder den nya satsningen

på universitetstandvård för de tandhygienister som idag arbetar och forskar inom denna verksamhet?

– På motsvarande sätt som inom universitetssjukvården kommer det arbete som bedrivs att gagna alla personalkategorier som arbetar på enheterna, det vill säga de båda utbildningsklinikerna och specialisttandvården belägen på Odontologen. Universitetstand-

vården bygger på 15 kriterier som identifierats med utgångspunkt i det så kallade TUA-avtalet (avtal mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen om samarbete kring utbildning inom det odontologiska området, odontologisk forskning och utveckling av tandvården). Vi kommer nu att långsiktigt arbeta efter de kriterier som fastställts, säger Åsa Leonhardt. vad kommer den nya satsningen

att innebära för tandhygieniststudenterna på institutionen?

– Det kvalitetsarbete som kommer att ske inom enheterna förväntas komma både tandhygienistoch tandläkarstudenter till godo, säger Peter Lingström.

TEXT: LENA MUNCK BILD: PONTUS ALMÉN

25

T H ET B T E OS FT H EE S B

OB FO

TB HO

T

H

H N YPDERRO OG X EI D HY YD DR RO OG GE H N EP E R O X I D E

6% FORMULA FOR A NPTFHOERMEO 6% HP HP FAST FAST ACTING ACTING 6% HP FAST FORMULA ACTING FORMULA FOR A 5 % C P F O R E5V %EC VSETN T H E M

r a d i a rnat dsi m a ni lt e s m i l es e n s i tsievnes istmi vi el e s m Skonsam tandblekning och inga ilningar! Vi har använt tandblekning White PP R O F E S S I O AFLE T HO IT P RNO SO S IO OTNHA LW T OETNDental HI NWGBeauty HITE NING i 5 år med fantastiska resultat!

A TG S D E N starkt!

Rekommenderar AV VA A II LL A A BB LL E E AFFVR RAO OI M L AA BL L E L FE RA OD MI NA G L LD LE ENAT DI SI N TISTS Läs mer här

Tandhygienist Anna-Karin Karlsson Tandläkarhuset Bromma tt +44 ee (0) sales@optident.co.uk www.optident.co.uk en www.optident.co.uk +44 (0) (0) 1943 1943 60 60 50 50 50 50 t +44 sales@optident.co.uk 1943 60 50 50 e sales@optident.co.uk del av Oral Care

Se också vår webbutik: www.dentman.se

H

T H E

B E S T

O F

B

O

T TH H E

Modell: ASH Färg: grå, svart/röd, grå/lila

Modell: LOOK & COOL Färg: emerald, Ruby

UNIVET LUPPGLASÖGON

Modell: ONE Färg: desert Sage, svart

en investering i din långa karriär utan nackbesvär

Modell: Techne Färg: vit/röd, vit/rosa, svart/grön

H Y D RO G E N P E ROX I D E

H Y D RO G E N P

6% HP FAST ACTING FORMULA FOR A

5 % C P F O R E V E N T6% H EHP M FAST O S T ACTING

mile radiant smile

s e n s i t i v e sr amdi il ae n t

MOST

Modell: ITA Färg: vit, vespagrön, svart

Se alla luppglasögon här

P RO F E S S I O N A L T O O T H W H I T E N I N G

PR

AVA I L A B L E F RO M A L L L E A D I N G D E N T I S T S

AV

t +44 (0) 1943 60 50 50

e sales@optident.co.uk

www.optident.co.uk

Se också vår webbutik: www.dentman.se Kontakta oss för demonstration! Ring 08-251075

KLINIK & FORSKNING

Referat av vetenskaplig originalpublikation

Tandläkare och tandhygienisters erfarenheter om obstruktiv sömnapné och oral hälsa Bakgrund Obstruktiv sömnapné (OSA) kännetecknas av flertal andningsuppehåll under sömnen där mellan 9-38% av den vuxna populationen drabbas (Senaratna, Perret et al. 2017). Riskpersoner är övervägande medelålders män och överviktiga personer. OSA är en multifacetterad sjukdom, vilket kan påverka den allmänna hälsan med bland annat metaboliska- och kardiovaskulära sjukdomar samt högt blodtryck (De Vega Sanchez, Juarros Martinez et al. 2017). Studier har visat att OSA har samband med orala sjukdomar så som parodontit (Ahmad, Sanders et al. 2013) och andra orala hälsorelaterade besvär exempelvis muntorrhet (Nordin, Stenberg et al. 2016). Den vanligaste behandlingen för OSA är Positiv Air Pressure (PAP) där luftvägen hålls fri genom lufttryck via en näs alternativt näs- och munmask (Senaratna, Perret et al.

2017). Syftet med studien var att studera tandläkare och tandhygienisters erfarenheter av vuxna patienter med potentiell, obehandlad, behandlad obstruktiv sömnapné och oral hälsa.

Metod I studien deltog sex tandläkare och sju tandhygienister från två regioner i Sverige. Intervjustudien utgick från semistrukturerade frågor och tre fiktiva patientfall.

Patientfallen beskrev patienter med potentiell, obehandlad eller behandlad OSA. I patientfallen fanns förutom text även bild på

28

Figur 1. Mallampati index, kliniskt riskbedömningsinstrument för OSA.

Kommentar. Bild från Wikipedia Commons, (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0).

Använd med tillåtelse.

Mallampati index (figur 1) kopplat till den orala hälsan med olika orala hälsorelaterade svårigheter. Syftet med patientfallen var att trigga deltagarnas erfarenheter om patientsituationer kopplat till OSA. Materialet analyserades kvalitativt genom innehållsanalys.

Sammanfattning av resultat Tre kategorier skapades utifrån tandläkarnas och tandhygienisternas erfarenhet av att möta vuxna patienter med potentiell, obehandlad eller behandlad OSA (Figur 2). Resultatet visade att le-

gitimerad tandvårdspersonal har olika erfarenheter gällande OSA och oral hälsa. Deltagarna beskrev att patientmötet, där legitimerad tandvårdspersonal möter patienten i samtalet, var av betydelse för att identifiera potentiell, obehandlad, behandlad OSA. Patientmötet bygger på sociala aspekter där förtroende och goda relationer till patienten är i fokus och kan delas in i det formella och informella mötet. Samtal som sker på patientens initiativ, exempelvis under den korta promenaden från väntrummet till behandlingsrummet, är exempel på informellt samtal. Här kan patienten beskriva symtom av OSA allt från huvudvärk och eller trötthet på morgonen till att make/ maka klagar över att hen snarkar.

OSA kunde även uppmärksammas när tandvårdspersonalen ställde frågor utifrån hälsodeklarationen under det formella samtalet. Erfarenhet fanns att frågor som var relaterade till huvudvärk, snarkning, behandling med PAP eller bettskenor kunde härledas till OSA. Deltagarna hade erfarenhet av att intraorala kliniska markörer gav indikation på OSA. Här beskrev deltagarna att en stor tjock tunga eller högt smalt gomvalv var sådana markörer.

Deltagarnas erfarenheter om anatomiska strukturer kunde inte alltid relateras till OSA. Stor tunga beskrevs i stället som en klinisk utmaning, exempelvis vid radiologisk undersökning.

Ett vanligt intraoralt tecken som uppgavs var muntorrhet, där del-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Figur 2. Översikt över kategorier och underkategorier.

Referenser:

Importance of the patient encounter

Identifying intra oral signs

Strategies for nurturing care

Informal conversation

Clinical mouth dryness

Prevention of oral disease

Formal conversation

Clinical anatomic markers

Collaboration within public healthcare

tagare kunde koppla muntorrhet till OSA, med eller utan PAP-behandling. Erfarenhet av muntorrhet och OSA var dock inte självklar utan orsaken kunde även härledas till mediciner eller patientens ålder.

Utifrån patienternas symtom och besvär uppgav deltagarna strategier för att arbeta preventivt, lindra eller behandla kliniska tecken så som muntorrhet, utifrån tandvårdens kompetensområde. Att arbeta preventivt, visade sig vara inarbetat och var en naturlig del i arbetsuppgifterna. Exempel var att instruera goda munhygienvanor, rekommendera salivstimulerande tablett eller att skölja med Natriumfluorid 0,2 %. Deltagarna önskade få mer kunskap om symtom och intraorala tecken relaterade till OSA. Samarbete mellan hälso- och sjukvården och tandvården beskrevs fungera väl för andra hälsotillstånd i jämförelse med OSA. – Ja, det [OSA] är verkligen en sjukdom som alla andra ... så vi borde ha mycket mer kunskap... Om du har kunskap och vet vad du pratar om blir det mer naturligt att koppla det till frågor som redan finns... vi har trots allt ett bra samarbete (med sjukvården)… Så absolut, varför skulle vi inte ha ett samarbete om detta också...

(Tandhygienist 4).

Slutsats Tandläkares och tandhygienisters erfarenhet av OSA varierar. Erfarenhet kring omhändertagande av patienter med OSA fanns men upplevdes osäkert. Bristande kunskap om OSA och om validerade instrument kan bidra till att patienter inte uppmärksammas inom tandvården.

Genom kunskap relaterat till OSA kan patientens orala samt generella hälsa främjas och samarbeten mellan tand- och hälso- och sjukvård gynnas.

För att ytterligare underlätta samarbetet med hälso- och sjukvården önskades validerade instrument eller strategier för hur tandvården kan vara en del av omhändertagande av patienter med OSA.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Ahmad, N. E., et al. (2013).

"Obstructive sleep apnea in association with periodontitis: a case-control study." J Dent Hyg 87(4): 188-199.

De Vega Sanchez, B., et al.

(2017). "Obstructive sleep apnoea, type 2 diabetes and cardiovascular risk factors." Eur J Intern Med 39: e16-e17.

Nordin, E., et al. (2016).

"Obstructive sleep apnoea: patients' experiences of oral appliance treatment."

Journal of Oral Rehabilitation 43(6): 435-442.

Senaratna, C. V., et al.

(2017). "Prevalence of obstructive sleep apnea in the general population: A systematic review." Sleep Med Rev 34: 70-81.

KONTAKT: KRISTINA BERGGREN, Universitetsadjunkt och doktorand, Hälsohögskolan Jönköping.Kristina.Berggren@ju.se Qr kod till originalartikel med fullständig referenslista.

Författare: Berggren K1, Broström A2,3, Firestone A4, Wright B5, Josefsson E6, Lindmark U1,5, 7

4) Division of Orthodontics, Ohio State University, Columbus, Ohio, United States.

1) Center of Oral Health, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden.

5) Division of Dental Hygiene, Ohio State University, Columbus, Ohio, United States.

2) Department of Nursing, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden.

6) Odontologiska Institutionen, Department of Orthodontics, Jönköping, Sweden.

3) Department of Clinical Neurophysiology, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden.

7) Department of Health Sciences, Karlstad University, Karlstad, Sweden.

29

NYHET! Den nya generationen MELLANRUMSBORSTAR med gummistrån som du och dina patienter kommer att älska!

GUM® SOFT-PICKS®

PRO +50% mer effektiv*

GUM® SOFT-PICKS® ADVANCED

GUM® SOFT-PICKS®

PRO

80

S

152

gummiborst

M

L

strån

ersätts av

till 12 rader

från 6 rader

SOFT-PICKS®

PRO

*Jämfört med GUM® SOFT-PICKS® ADVANCED. Data on file.

För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:

professional.sunstargum.com/se

MALIN ÖSTEDT

JENNY BJÖRKÉN

PERNILLA BOOK

SHILAN MADJID

Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01

Vill du presentera din forskning på Annonsplats TandhygienistDagarna 2024?

Anmäl ditt abstrakt till info@tandhygienistforening.se senast den 1 februari. Mer information finns på hemsidan www.tandhygienistforening.se

KRÖNIK A ARBETSMILJÖ

Fem sätt att ta kontroll över stressen stress är alltid på tapeten, eller

ja om den ändå stannade där. När jag är ute och föreläser möts jag nästan alltid av frågeställningen, »Hur blir jag av med stressen?«. Att uppleva stress är en naturlig del av livet. Alla kan drabbas av situationer där vi upplever att det som förväntas av oss eller svårigheter vi står inför, är större än vår förmåga att hantera det. Det handlar inte om att bli av med stressen, det handlar om att lära sig att hantera den.

Idag försöker vi människor göra allt för att hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Det leder till att många går omkring med ett (nästan) ständigt stresspåslag. Det första steget på resan mot mänsklig hållbarhet är medvetenhet kring sin stress. Det finns ingen allmän regel om vad som stressar människan. Det som upplevs stressande för dig behöver inte vara stressande för någon annan. Om du inte vet vad som stressar dig, kommer du heller inte kunna förstå vad du ska göra annorlunda för att hantera stressen.

Stressjournalen är ett verktyg där du kan notera din stress under två veckor för att lära känna din stress. Varje dag ska du besvara frågeställningarna: • Vilka situationer har stressat under dagen?

• Vilka stressignaler, stressbeteenden uppvisades i respektive situation?

• Hur hanterades situationen?

Det finns alltid något att göra för att hjälpa sig själv i situationer av stress. »Stresshanteringens 4A*«

är ett forskningsbaserat verktyg som utgår ifrån fyra olika metoder som möjliggör för användarna att lära sig hantera sin identifierade stress.

METOD 1:

UNDVIK ONÖDIG STRESS Den första metoden är att undvika onödig stress, det vill säga situationer du på förhand vet kommer att skapa stress och därför kan undvika. Ta kontroll över din omgivning. pendling: Om trafiken på väg till jobbet har långa bilköer, åk hemifrån tidigare/senare eller ta en annan väg om möjligt. kollega som stjäl tid: »Har du en minut?« Troligtvis den vanligaste frågan som ställs kollegor emellan på svenska arbetsplatser, näst efter »Vad gjorde du i helgen?« förstås. När kollegor begär en minut av varandra, övergår den ganska fort till 15 minuter och snart kan det även ha gått 30 och man inser att kollegan fortfarande betar av sin »minut«. Den här situationen upprepas flera gånger om dagen för en del. Här är det viktigt att sätta gräns när tiden går i väg. Att vara en bra kollega innebär inte att alltid vara tillgänglig.

METOD 2: FÖRÄNDRA

När man inte kan undvika onödig stress, kan du i stället förändra situationen som stressar. Tydliggör förväntningar i förväg. Lunch på egen hand är ett av de mest effektiva sätten att få återhämtning på.

Behöver du det – informera arbetsgruppen så undviker du viskningar om varför, och feedback från

chef om att du behöver bli »social«.

Man har rätt till minst 30 minuters rast per dag. Det är inte betald arbetstid och får disponeras som man önskar. 24-timmarspolicy.

Har du en tendens att svara ja direkt för att sedan sucka, »varför sa jag JA igen«. Inför en 24-timmarspolicy där du inte svarar ja direkt utan ger dig själv betänketid även om du vet att du vill säga ja. Det tränar bort omedelbara ja och ger dig tid att reflektera över om du vill säga ja. Det känns också enklare att säga nej efter en betänketid.

METOD 3:

JUSTERA FÖRVÄNTNINGAR I SITUATIONER SOM STRESSAR När stressorer varken kan undvikas eller förändras, kan känslan av kontroll återtas genom att justera förväntningarna i de situationer som stressar. Good enough. Tydliggör med din chef: »När jag har gjort ett bra jobb, vad är det jag ska ha levererat? Har du förväntansnivån tydlig, ser du när du rör dig inom eller utanför ohälsosam prestation. Samvetsstress. Att slitas mellan människors behov och möjligheten att räcka till kan leda till konstanta utmaningar med dåligt samvete, vilket triggar stress, speciellt i människonära yrken. Kom överens i arbetsgruppen, eller bara med en kollega, om feedback-loopar – det vill säga att utbyta svåra känslor ni upplever i jobbet. Att prata om svåra känslor avdramatiserar känslorna och gör att man mår bättre. Se på situationer som stressar ur en ny synvinkel. Blir du frustrerad över

* Mayo Clinic, amerikanskt medicinskt och forskningscenter.

32

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

att du «sätter kollegor i kläm« när du vabbar till exempel, se det i stället som ett tillfälle att få umgås med ditt barn och acceptera att du inte kan påverka situationen på jobbet hemifrån.

METOD 4: ACCEPTERA

En del stressorer är oundvikliga och okontrollerbara. När vi ställs inför dessa stressorer är acceptans den enda vägen framåt. Bli på det klara med vad du inte kan kontrollera. Dela upp stressorerna i kategorierna; "kan påverka« = gör en actionplan för hur, och »kan inte påverka« = acceptera. När det är

tydligt vad som är bortom kontroll blir det lättare att lägga åt sidan.

Valen du gör idag kommer att påverka hur du mår imorgon.

TEXT: MARIA ERGÜL

Maria Ergül är en prisbelönt HR-chef som grundat och driver Vägra väggen, en av Sveriges största digitala plattformar som arbetar förebyggande mot stress.

Du tar avtrycken, vi sköter resten!

Digitala avtryck?

PROVA OSS! Du får 50% rabatt på din första order!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

(Gäller ej avtalade priser)

• Nöjda patienter • Lätt och smidigt • Exklusiv förpackning • Spar tid och pengar

Ord. pris 1.595 kr inkl. moms.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

33

Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02

TANDHYGIENIST-

DAGARNA

GÖTEBORG 7–9 APRIL 2024 NÅGRA AXPLOCK UR PROGRAMMET

UTMANINGAR, DILEMMAN OCH ETIK

– stärk dig själv som tandhygienist UTMANANDE MÖTEN – HUR HANTERAR VI HOTFULLA PATIENTER OCH VÅLDSUTSAT TA PATIENTER?

Anna Jinghede, polisinspektör/kriminaltekniker och rättstandläkare PATIENTER MED SÄRSKILDA BEHOV

Annette Carlsson och Lovisa Dahlheim, tandhygienister Mun-H-Center TAIK – TANDHYGIENIST I KOMMUNAL VERKSAMHET

Annsofi Brattbäck Atzori, tandhygienist och taik VÄLKOMMEN!

Registreringen för deltagare och utställare öppnar den 18 december på 2024.tandhygienistdagarna.se.

STOLT HUVUDSPONSOR av TandhygienistDagarna 2024

NOTISER

Fokus på äldre vuxnas munhälsa under jubileumsdag i oktober fir ade Akademiskt

centrum för äldretandvård tioårsjublieum för sin årliga konferens ACTuell gerodonti. Under dagen presenterades en mängd forskning och kunskap från olika projekt. Wilhelmina Hoffman från Svenskt Demenscentrum talade om hur vi implementerar ny kunskap i klinisk praktik. Verksamheten Tandhygienist i kommun, TAIK, presenterades från projekt till koncept. Flera forskare var på plats och lyfte tuggfunktionens och sväljfunktionens betydelse för ett gott åldrande. Dagen avslutades med en konsensusdiskussion för prioriterade FoUU-aktiviteter med utblick mot 2033. I grupper diskuterade alla deltagare bland annat vilken som är äldretandvårdens viktigaste fråga.

Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum

Tove Fall

Tarmbakterier kopplas till plack i kärlen en studie ledd från universiteten i

Uppsala och Lund har upptäckt en koppling mellan ökade nivåer av vissa bakterier i tarm och plack i kranskärlen. Framför allt handlar det om olika varianter av streptokocker som också är vanliga i munhålan. Studien är baserad på data från Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS, med analyser av tarmfloran och avbildningar med datormografi av hjärtat hos 8 973 deltagare. forsk arna i studien fann att

ökade nivåer av bakteriearter i tarmen var associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Kopplingarna var starkast till olika varianter av streptokocker som i vanliga fall återfinns i munnen och i halsen och som är

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Marju Orho-Melander

inblandade i bildandet av plack på tänderna.

Forskarnas hypotes är att en god munhälsa skulle kunna minska mängderna av skadliga bakterier som färdas från munnen till tarmen.

– Resultaten i vår studie visar på en koppling mellan förhöjda nivåer av streptokocker i tarmen och en sämre hjärt-kärlhälsa. Drygt 40 procent av studiedeltagarna hade mätbar kranskärlsförkalkning. Nu behöver vi utforska detta vidare för att bättre förstå om detta är ett orsakssamband, säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet som ledde studien tillsammans med professor Marju OrhoMelander vid Lunds universitet. källa : hjärt - lungfonden

35

NOTISER

Vitbok om evidensbaserade

rekommendationer för egenvård sthf är medlem i den globala

tandhygienistorganisationen TEHRA I IAP IFDH, The International Federation of Dental Hygienists, där Duhcdmbd)aYrdc rdke)bYqd qdbnlldmcYshnmr lYssdq9 Ehmchmfr eqnl HECG fknaYk rtqudxr STHF:s ordförande Fouzieh Eliassy är vice ordförande.

IFDH har nu kommit med en vitbok om evidensbaserade rekommendationer för egenvård.

Under flera år har undersökningar gjorts bland organisationernas medlemmar om hur de arbetar med de sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande delarna av yrket. Baserat på resultaten från dessa undersökningar identifierar vitboken möjligheter och strategier för tandhygienister att ge ännu mer effektfulla evidensbaserade rekommendationer. Åtgärderna kommer att förbättra patienternas parodontala hälsa, påverka till patienternas välbefinnande och bidra till hållbar tandvård.

Sghr HECF Vghsd OYodq hcdmshydr noonqstmhshdr Ymc rsqYsdfhdr enq cdmsYk gxfhdmhrsr sn lYid dudm lnqd hloYbsetk duhcdmbd,aYrdc oqdudmshud rdke,bYqd qdbnlldmcYshnmr aYrdc nm fknaYk HECF rtqudx ymchmfr- Sgdrd Ybshnmr vhkk gdko hloqnud oYshdmsr% odqhncnmsYk gdYksg’ onrhshudkx hloYbs sgdhq vdkk,adhmf’ Ymc bnmsqhatsd snvYqcr rtrsYhmYakd cdmshrsqx-

HMSPNCTBSHNM

Gd‘ksg oqnlnshnm ‘mc chrd‘rd oqdudmshnm g‘ud addm qdbnfmhydc ‘r adhmf bqhshb‘k sn sgd l‘hmsdm‘mbd ne fnnc nq‘k gd‘ksg enq cdb‘cdr- Gnvdudq) cdrohsd oqdudmshnm adhmf sgd g‘kkl‘qj ne cdms‘k gxfhdmd dctb‘shnm fkna‘kkx) hlokdldms‘shnm ne sgdrd rsq‘sdfhdr g‘r bnmshmtdc sn ad ‘ bg‘kkdmfd- Rtoonqs eqnl ‘ qdbdms qdrnktshnm ne sgd 63sg ?rrdlakx ne sgd Vnqkc Gd‘ksg Nqf‘mhy‘shnm ’VGN( tqfhmf nq‘k gd‘ksg oqnuhcdqr sn enbtr lnqd nm ‘ zgd‘ksg,bdmsdqdc oqdudmshud ‘ooqn‘bg ‘mc kdrr nm ‘ o‘sgnknfx,cqhudm sqd‘sldms ‘ooqn‘bg–0 l‘x gdko aqhmf lnqd ‘ssdmshnm sn sgd hlonqs‘mbd ne oqdudmshnm- Sghr qdrnktshnm kdc sn etqsgdq ‘bshnm ax sgd VGN hm sgdhq rtardptdms 1/11 otakhb‘shnm ne ‘ zFinaUi NpUi GdUisg RsUstr Pdonps9 SnvUpcr tmhudprUi gdUisg bnudpUfd enp npUi gdUisg aw 1,2,“-1 Sghr qdonqs rs‘sdr) zsgd oqhl‘qx enbtr ne nq‘k gd‘ksg oqnedrrhnm‘kr& ‘bshuhshdr rgntkc sgdqdenqd ad nm cdkhudqhmf duhcdmbd,a‘rdc oqdudmshud b‘qd ‘mc lhmhl‘kkx hmu‘rhud hmsdqudmshnmr) rtoonqshmf o‘shdmsr hm deedbshud rdke,b‘qd oq‘bshbdr ‘mc ‘bshmf ‘r ‘cunb‘sdr enq onkhbhdr sn oqnlnsd onotk‘shnm nq‘k gd‘ksg–-1 Hm ‘cchshnm) sgd qdonqs dlog‘rhydc ansg bnrs ‘mc dmuhqnmldms‘k admd“sr ne rtbg oqdudmshud deenqsr rs‘shmf sg‘s zrtbbdrretk oqdudmshnm rsq‘sdfhdr b‘m kd‘c sn qdctbdc oq‘bshbd uhrhsr) e‘unq lhmhl‘k hmsdqudmshnm sdbgmhptdr % lhmhlhyd nq‘k gd‘ksg b‘qd v‘rsd) gdkohmf sn hloqnud sgd dmuhqnmldms-–1

STHF deltog både på OR i Umeå och på Swedish Dental Expo ett tjugotal tandhygienister slöt upp på

STHF:s mingel i Umeå den 16 november.

– Vi ville passa på att träffa medlemmar när vi åkte till Odontologiska Riksstämman/Swedental när den i år hölls i Umeå, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i STHF. Eftersom det i år var mässor på två orter samtidigt valde vi i STHF att ha vår monter på Swedish Dental Expo som gick i Stockholm. Men vi var några i styrelsen som reste till Umeå för att delta i paneler, lyssna på den senaste forskningen, mingla med medlemmar och träffa tandhygieniststudenter på Umeå universitet. Det blev lyckat! På Stockholmsmässan hade STHF en monter bemannad med styrelseledamöter i både STHF och Thusab som svarade på frågor, pratade med medlemmar och rekryterade nya.

– Vi har haft intensiva dagar i montern och även träffat många studenter, berättar Christina Prestgaard, styrelseledamot i Thusab.

Odqhncnms‘k chrd‘rdr ‘qd qdbnfmhydc ‘r ‘ l‘inq otakhb gd‘ksg bnmbdqm ‘mc drshl‘sdc sn ‘eedbs ‘qntmc 0 ahkkhnm b‘rdr vnqkcvhcd-2 Rdudqd odqhncnmshshr g‘r addm k‘adkkdc ‘r sgd 5sg lnrs oqdu‘kdms chrd‘rd fkna‘kkx-2 ?mnsgdq bnmbdqm hr sgd fqnvhmf duhcdmbd nm sgd ‘rrnbh‘shnmr ne odqhncnms‘k chrd‘rdr vhsg rxrsdlhb chrd‘rdr- Lnmr‘qq‘s ds ‘k-3 bnmctbsdc ‘ rxrsdl‘shb l‘oohmf ne bkhmhb‘k sqh‘kr hmudrshf‘shmf ‘rrnbh‘shnmr adsvddm odqhncnms‘k chrd‘rdr ‘mc rxrsdlhb bnmchshnmr ‘mc entmc 46 chrd‘rdr btqqdmskx tmcdqv‘x gxonsgdrhydc sn ad khmjdc vhsg odqhncnms‘k chrd‘rdr- Hm ‘cchshnm sn sgd atqcdm ne chrd‘rd b‘trdc ax odqhncnmshshr ‘mc sgdrd onsdmsh‘k rxrsdlhb khmj‘fdr) sgd dbnmnlhb hlo‘bs hr ‘k‘qlhmf- ? qdbdms rstcx ax Ansdkgn ‘mc bnkkd‘ftdr 4 drshl‘sdc sgd dbnmnlhb atqcdm sn ad 043-/5 ahkkhnm hm sgd TR ‘mc !047-53 ahkkhnm hm DtqnodHs g‘r addm che“btks sn ots ‘ oqhbd nm sgd deedbsr ne oqdudmshnm tmshk qdbdmskx- Svn Dbnmnlhrs HloUbs qdonqsr otakhrgdc sgd qdrtksr ne ‘ bnrs,admd“s ‘m‘kxrhr ne sqd‘sldms udqrtr oqdudmshnm sg‘s hmbktcdc rhw Dtqnod‘m bntmsqhdr 5 ‘mc sgd Tmhsdc Rs‘sdr-6 Eqnl sgdhq ‘m‘kxrhr) sgdhq qdonqs cdsdqlhmdc sg‘s dkhlhm‘shmf fhmfhuhshr sgqntfg hloqnudc rdke,b‘qd vntkc mns nmkx oqdudms oqnfqdrrhnm sn odqhncnmshshr) ats vntkc g‘ud ‘ rsqnmf qdstqm nm hmudrsldms ‘mc bntkc rhfmh“b‘mskx qdctbd rnbhds‘k bnrsr ‘rrnbh‘sdc vhsg chrd‘rd bnlo‘qdc sn sgd btqqdms zatrhmdrr ‘r trt‘k– ‘ooqn‘bg-5)6 /

vitboken är globalt relevant med tanke på förekomsten av

parodontala sjukdomar och deras skadliga effekter. Sjukdomsbördan har också ekonomiska och miljömässiga kostnader för samhället. Världshälsoorganisationen och andra grupper har efterlyst att munhälsopersonal ska fokusera på att tillhandahålla evidensbaserad förebyggande vård, vilket inkluderar att instruera patienter om effektiva egenvårdsmetoder.

Tandhygienister har en unik möjlighet för att svara på dessa uppmaningar.

Läs hela vitboken på IFDH:s webbplats, ifdh.org. källa : ifdh

Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare!

Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem men inte gjort slag i saken? Hjälp din kollega att ta steget, som tack får du ett presentkort med värde 200 kronor på Bokus. srat.se/Medlemskapet/Varva-en-kollega 36

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

STHF:s egna företagare höll medlemsträff

Valentina Angelhov, ordförande i STHF:s sektion för egna företagare

i oktober samlades Sveriges Tandhygienis-

ters sektion Egna företagare för en medlemsträff på The Winery Hotel i Solna. Styrelsen, som består av ordförande Valentina Angelhov, Annica Langetun-Henning, Gunilla Rehnsbo, Camilla Rosén och Benita Käld, bjöd med en gedigen agenda in till ett möte där vi kunde nätverka, utbyta erfarenheter och förkovra oss i flera av tandhygienistens specialämnen. kvällen startade med nätverkande, mingel

och middag. Nästa dag fylldes av föreläsningar. Carolina Modin, övertandläkare i parodontologi på Eastmaninstitutet, föreläste om dentala implantat – peri-implantär hälsa, peri-implantär mucosit samt periimplantit.

Maria Skalsky Jarkander, övertandläkare och specialist i pedodonti, föreläste om »Dental erosion – en modern tandskada kopplad till livsstil och hälsa«. Avslutningsvis visade parodontolog Dejan Tomic patientfall och diskuterade hur man bör tänka vid terapiplanering och behandling av olika tillstånd. vi är eniga om att dessa träffar är mycket gi-

vande och viktiga för oss egna företagare och vi ser fram emot nästa sammankomst våren 2024. Tack styrelsen för ett gott arbete!

TEXT: HELEN ÖSTHOLM Tandhygienistföretagare i Vaxholm

STHF i direktsändning om bristen på tandhygienister den 15 november intervjuades Fouzieh

Eliassy av SR Västerbotten i direktsändning. Hon tog upp kompetensförsörjningen i tandvården och specifikt bristen på tandhygienister i 19 av 21 regioner och gav förslag på lösningar.

Lyssna på intervjun genom att gå in i länken nedan och dra fram till exakt 2,40 timmar in i sändningen. https:// sverigesradio.se/ avsnitt/ 2273233

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

ny bok:

Tandborsten – en bok om funderingar medan du borstar Tandborsten är en liten lättläst och underhållande bok, full av fakta och funderingar. Hur var det med Harald Blåtands tänder och när blev tandborsten var mans egendom? Får man verkligen peta bort en hallonkärna från tänderna på Nobelfesten? Författare är Kerstin Naidu Sjöswärd.

37

NYHET! FLUX Neutral –den utan smak!

Nu kan ni erbjuda en fluoridskölj med 0,2% NaF från Flux – utan smak!

Vi har under de senaste åren fått förfrågningar från er inom tandvården om en 0,2% NaF från Flux som inte ska smaka något. Nu är vi glada att presentera att den finns: Flux Neutral - en fluoridskölj med 0,2% NaF men utan smak.

Produkten är utan alkohol, färgämnen och är vegansk.

Flaskan har den praktiska doseringspumpen som ger 10 ml vid varje fluxning. Används som tillägg till tandborstning med fluoridtandkräm.

För vuxna och barn över 12 år.

Flux Neutral säljs på apotek och finns även hos din dentaldepå.

SE_Flu_32_Okt2023

www.fluxfluor.se

ÅTER PÅ SVENSKA MARKNADEN

Behandling av muntorrhet

Xerodent är en sockerfri sugtablett mot muntorrhet med smak av apelsin.

DOSERING: En tablett tas vid behov vanligen

6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 sugtabletter per dag under en begränsad period.

XERODENT INNEHÅLLER:

• Äppelsyra som ökar salivproduktionen • Natriumfluorid som gör tandemaljen mera motståndskraftig mot hål i tänderna.

Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet.

Tillverkare: Karo Pharma AB, info@karopharma.se

INNEHÅLL PER TABLETT: 28,6 mg äppelsyra och 0,25 mg fluor Xerodent innehåller xylitol som kan ha en laxerade effekt.

SE_Xer_812_Maj2023

Xerodent för behandling av muntorrhet finns som sugtablett och innehåller äppelsyra och fluor i burk om 90 och 270 stycken. En tablett tas vid behov, vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 tabletter per dag under en begränsad period. Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet. Läs bipacksedeln noga innan användning. För mer information och aktuellt pris se www.fass.se. Informationen är baserad på produktresumé daterad 2022-04-01.

NOTISER

Stöd för att möta personer som involverats i gängkriminalitet våld som är kopplat till kriminella nätverk har ökat

kraftigt och allt fler barn och unga involveras och utnyttjas i kriminella aktiviteter. Det har också blivit vanligare att personal inom hälso- och sjukvården och tandvården bemöts hotfullt och våldsamt. Socialstyrelsen ska ta fram ett nationellt kunskapsstöd för att vårdpersonal bättre ska kunna bemöta personer som är drabbade av, eller involverade i, våldsbejakande miljöer.

– Tandvården och hälso- och sjukvården möter regelbundet barn och unga. Vi vill därför stärka personalen så att de på ett bättre sätt kan möta barn och unga som riskerar att involveras och utnyttjas i kriminella aktiviteter, säger socialminister Jakob Forssmed.

Kunskapsstödet ska bland annat innehålla kompetensutvecklande insatser avseende akut omhändertagande av våldsutsatta personer och övergripande kunskap om relevant lagstiftning. källa : socialdepartementet

Karies bland europeiska ungdomar sk andinavisk a ungdomar har

färre kariesangrepp än sina europeiska jämnåriga. Det visar en norsk-svensk studie, där karies bland europeiska ungdomar 12–19 år analyserats i en systematisk översikt. Studien har bland annat sett på hur karies fördelar sig i olika åldrar på individ-, tand- och ytnivå. Totalt 30 publikationer med data om 92 780 ungdomar i 11 av Europas länder inkluderades.

Få studier har kartlagt karies bland ungdomar, en fas i livet då självständigheten ökar och föräldrakontrollen minskar. Riskfaktorer som tidvis dålig kost och dålig munhygien ökar, samtidigt som besök hos tandläkare/tandhygienist lätt glöms bort. Kunskap om kariessituationen gynnar planläggning och utvärdering av tandhälsotjänster samt ger möjlighet att planlägga framtida icke-invasiv behandling. Karieskontroll i ungdomsåren grundlägger också en god munhälsa som vuxen.

Av de ungdomar som deltog i

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

studien hade 77 procent karies.

Genomsnittligt antal kariesskador var 5,93 (14 studier), men signifikant lägre bland de skandinaviska ungdomarna. De som undersökts mellan åren 1990 och 2010 hade högre kariesförekomst än de som undersökts senare, vilket indikerar att kariessituationen blivit bättre. Det fanns också en högre prevalens hos 16–19-åringar än 12–15-åringar. Bland 12-åringar fanns en variation efter i vilket land de bodde – tyska 12-åringar visade den lägsta siffran i två studier.

Emaljkaries utgjorde hälften av de totala angreppen, högst i åldersgruppen 12–15 år.

Siffran är troligen underskattad då röntgenbilder inte blivit tagna i de flesta studierna utanför Skandinavien. På dentinnivå, emaljkaries exkluderad, var kariesprevalensen 56 procent.

Tre studier med fokus på 12-åringar visade att den

första molartanden var den som oftast angreps av karies. En av studierna som också inkluderade 15-åringar rapporterade ökande grad av angrepp på andra molaren. De tänder bland 12–15 åringar som var minst utsatta var framtänderna i underkäken och hörntänderna i överkäken. Vid 18 års ålder var det fortfarande den första molaren som hade flest kariesangrepp. källa : tidende

39

Låt oss behandla tandköttsproblem tillsammans

Ett steg längre för ditt tandkött www.gskhealthpartner.com Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare.

PM-GL-PAD-20-00090

Scanna QR koden ifall ni önskar varuprover eller material på parodontax

NOTISER

Ökad risk för karies efter obesitaskirurgi

Specialistutbildning för fler legitimationsyrken ska utredas eventuella lagkr av för fortbildning för

personer som operer ats mot obesitas har högre risk för ka-

ries efter ingreppet. Ofta upplever de också en sämre munhälsa. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

I avhandlingen ingick 118 personer med obesitas. Deltagarna hade BMI på 40 eller mer, alternativt 35 eller mer ihop med annan sjuklighet. Högre BMI visade sig kopplat till högre kariesrisk enligt en stigande skala. Vid de högsta BMI-värdena sågs en dubblerad risk för karies, och mer sällan regelbunden tandvård.

– Bara i Sverige görs cirka 5 000 obesitasoperationer varje år, och trenden är ökande. Vi var därför intresserade av att se om det sker någon förändring i munhälsan hos dessa patienter efter operationen, säger Negin Taghat, disputerad på Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Två år efter behandling, kirurgisk eller medicinsk, fanns en tydlig uppdelning. De som genomgått kirurgi hade då gått från genomsnittet 15,0 kariesskador på tandemaljen till 19,1. I medicingruppen hade emaljskadorna tvärtom minskat. Även för djupare kariesskador in i tandbenet, med ett genomsnittligt ingångsvärde före behandling på 4,3 skador, syntes skillnader. Två år efter behandling hade personerna i kirurgigruppen i snitt 6,4 skador och i medicingruppen 4,9.

Sambanden var statistiskt signifikanta även när hänsyn togs till faktorer som socioekonomi och andra medicinska tillstånd.

– Hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal möter dessa patientgrupper i det dagliga arbetet. Det är av stor vikt att personalen är medveten om att munhälsan kan påverkas av både obesitas och obesitasbehandling så att förebyggande insatser kan planeras, säger Negin Taghat.

personal inom hälso- och sjukvård och tandvård ska utredas. För att hälso- och sjukvården och tandvården ska ha rätt kompetens och en hög patientsäkerhet ser en ny utredning över bestämmelserna kring yrkesreglering och specialistkompetenser.

– Det här är ett viktigt led i att långsiktigt stärka kompetensförsörjningen, inte minst inom tandvården. Det öppnar möjligheterna för fler karriärvägar och därmed att fler väljer att stanna kvar inom vård- och omsorgsyrkena, säger socialminister Jakob Forssmed. regeringen har utsett läkaren Harriet

Wallberg, professor i fysiologi och tidigare rektor för Karolinska institutet till särskild utredare. Utredaren ska bland annat: • bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper • bedöma det eventuella behovet av reglerad specialistkompetens eller specialistutbildning för fler legitimerade yrkesgrupper • kartlägga befintliga möjligheter till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper • a nalysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs • bedöma om det är lämpligt att införa krav på kontinuerlig fortbildning för

källa : göteborgs universitet

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

41

NOTISER de yrkesgrupper som ingår i yrkeskvalifikationsdirektivet samt överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses • lämna författningsförslag.

– STHF välkomnar utredningen som är ett viktigt led i att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården och möta behoven inom tandvården.

De ska bland annat utreda behovet av reglerad specialistkompetens eller specialistutbildning för de legitimerade yrkesgrupper som idag inte regleras av Socialstyrelsen. Vi ser fram emot att delta i arbetet med utredningen, säger Fouzieh Eliassy, ordförande STHF.

Harriet Wallberg

är läkare och professor i fysiologi vid Karolinska Institutet.

Fouzieh Eliassy,

ordförande STHF.

källa : regeringskansliet och sveriges tandhygienistförening

Yrkesfo

rum,

nyhete

r, forskni

ng och

facklig

a frågor

FRÅN

SVERIG

ES TANDH

YGIEN

ISTFÖR

ENING

# 5/2023

t ntlig Offe LDA TÄL r ANS stera prote tandär – Jag nist, inte hygie spolis. grän SID

6–9

vi – Det med nu på göra håller kunna ta. skulle cket nytmed så my arbetar tform Jessica ital plat rs en dig ra patiente för skö hälsa. mun 18–20

Tandhygienistmingel i Umeå

SID

foto

: ca m

illa

a dol

f s son

Vill du prenumerera på Tandhygienist Tidningen? du som är medlem i Sveriges Tandhygienister får tidningen gratis, som en av dina medlemsförmåner.

Myndigheter och företag i Sverige kan prenumerera på tidningen för 575 kr/år, företag inom Norden för 785 kr/år.

Icke medlem och företag utanför Norden betalar 1260 kr/år. Beställ via info@tandhygienistforening.se.

42

sveriges tandhygienister bjöd in

till medlemsmingel i samband med Riksstämman och Swedental den 15–17 november i Umeå. Sexton kollegor, från Dorotea, Skellefteå och Umeå i norr till Västerås, Stockholm och Uppsala i söder, hade anmält sig till minglet. Det var anställda i privat och offentlig sektor, egna företagare, lärare från tandhygienistprogrammet samt en student. På plats från STHF fanns Fouzieh Eliassy, Helen Östholm och Marie Sand. Samma kväll höll folktandvården en stor fest på temat glitter och glamour för sin personal, vilket kunde anas i klädseln hos vissa av minglets deltagare som skulle fortsätta kvällen på partaj.

Samtalen rörde sig kring både högt och lågt – från förutsättningar för lärosätena, fördelar och nackdelar med att jobba i folktandvård respektive privat regi, utmaningar för lokalföreningar, det rika utbudet av seminarier på Riksstämman till epatraktorer och andra motorfordon. Om du inte hade sett inbjudan till minglet, så är det bra om du loggar in i SRAT:s medlemsregister och kollar att din mejladress är riktig och att e-post från SRAT/STHF inte hamnar i skräpposten.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Sök STHF:s stipendium till professor

Sture Nymans minne 2024

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 1 februari 2024. Läs mer på www.tandhygienistforening.se

PLA230126SE1

NOTISER

Tandvårdspriserna fortsätter att stiga Tandvårdsproduktionen inom det statliga tandvårdsstödet minskade med 14 procent under covid-19-pandemin. Det visar en ny rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Volymen av utförd tandvård är 5 procent lägre 2022 än 2019. besöken hos tandvården började

minska före covid-19 pandemin och trenden fortsätter; 51 procent av befolkningen besökte tandvården 2022, jämfört med 56 procent 2019. Det är främst Folktandvårdens produktion och antal patienter som minskade, medan ingen synlig förändring skedde hos den privata sektorn. Generellt har antalet tandläkare och tandhygienister per capita minskat sedan 2019, vilket drabbat folktandvårdsorganisationerna särskilt hårt.

Trots minskningen var antalet patienter som omfattades av högkostnadsskyddet oförändrat, vilket kan bero på att tröskelvärdena varit oförändrade sedan införandet av tandvårdsstödet 2008, medan referenspriserna som används för att beräkna ersättningsgrundande belopp har ökat med 40 procent. Fler patienter kommer därmed över tröskelvärdena, trots minskningen i antal patienter.

Av de patienter som var berättigade till tandvårdsstöd fick tre av tio högkostnadsskydd. Statens kostnader ökade med 4 procent, främst beroende på ökade referenspriser. Det var en betydande ökning av antalet patienter som använde tandvårdsstöd 2022 jämfört med 2019, vilket kan bero på att fler känner till stödet. för tandvårdspriser ligger

Folktandvårdens priser i snitt 10

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

procent över TLV:s referenspriser, medan den privata sektorn har en genomsnittlig avvikelse på 23 procent. Avvikelsen är särskilt stor för tandstödd protetik och implantat, medan den är lägre för åtgärder vid undersökningar och förebyggande tandvård.

Priserna fortsätter stiga. År 2022 fick var tredje patient betala ett pris som översteg referenspriset

med mer än 20 procent, jämfört med var femte patient 2019. Trots införandet av prisjämförelsetjänsten Tandpriskollen har varken prisökning eller prisspridning minskat sedan 2019.

Det har även skett en förändring mellan stora och små företag, där småföretagens och Folktandvårdens marknadsandelar minskat och tagits över av större och mellanstora privata företag. Den relativt höga lönsamheten i branschen lockar riskkapitalister som köper små mottagningar.

de för ändringar och trender som

TLV visade i tidigare uppföljningar mellan 2009–2019 fortsätter. Detta kan på sikt utgöra en risk för ett välfungerande tandvårdsstöd. Redan idag gör den höga avvikelsen från referenspriset att patienter betalar en allt större del av kostnaden själva. Det finns en risk att den pågående marknadskonsolideringen kan driva på ytterligare prishöjningar. Resursbristen inom Folktandvården är en risk för minskad tillgänglighet. Det är i dagsläget svårt att förutse vilka konsekvenser de färre besöken kan ha för den allmänna tandhälsan på lång sikt.

TLV fattar beslut om vilka behandlingar som omfattas av högkostnadsskyddet för tandvård och fastställer referenspriser. Målen med det statliga tandvårdsstödet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Tandvårdsstödet ska stimulera till regelbundna besök hos tandvården. k älla : tandvårds - och läkemedels förmånsverket

45

HALLÅ DÄR

Hallå där Maria Nouia Ny styrelseledamot i STHF:s styrelse sedan kongressen i april.

Var jobbar du och vilken roll har du där?

– Jag arbetar kliniskt som tandhygienist på en privat klinik i Linköping.

Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF? – Jag kom in i det fackliga arbetet ganska tidigt i karriären för jag kände att jag vill vara med och påverka. Förmånen att arbeta med kompententa kollegor i styrelsen och det arbete som vi har framför oss är något som jag ser fram emot.

Vad tycker du är viktigast för Sveriges tandhygienister just nu?

– Tandhygienister behöver bli fler, inte bara i klinisk verksamhet utan även för att synas och höras i andra viktiga forum. En god arbetsmiljö, med möjlighet att utvecklas och påverka, är viktigt för att man ska vilja utbilda sig till tandhygienist och stanna kvar inom yrket. För att vi ska kunna påverka och representera Sveriges tandhygienister behöver vi vara många. Ju fler vi är, desto starkare röst har vi. Det är vi som driver professionsfrågorna, ingen annan kommer att kämpa för vår yrkesroll.

46

Vilken bakgrund har du?

– Jag tog min tandhygienistexamen vid Umeå universitet. Jag började arbeta inom Folktandvården och blev då även fackligt aktiv i STHF:s lokalförening Östergötland. Gemenskapen och kunskaperna jag har fått med mig av att vara aktiv inom STHF har betytt mycket för mig. Sedan 2018 jobbar jag på en privat klinik i Linköping.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Jag är mitt i småbarnslivet där jag just nu tillbringar mycket tid med att måla, pyssla och läsa barnböcker. Jag umgås med släkt och vänner, läser böcker eller tränar.

fo t o : j e a n e t t e da h l st röm

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne BLEKINGE

SKARABORG

Linda Holtne Blekingetandhygienistforening@ outlook.com

Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

BOHUS ÄLVSBORG Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

DALARNA

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

STOCKHOLM

srat.dalarna@regiondalarna.se

Zaruhi Grigorian Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se

GOTLAND

SÖDERMANLAND

Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com

Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÄVLEBORG

UPPLAND

Christin Wahlberg Annelie Mattsson christin.wahlberg@regiongavleborg.se annelie.mattsson@regionuppsala.se

GÖTEBORG

VÄRMLAND

Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

Helene Mast Larsson helene.mast@regionvarmland.se

Ordförande

HALLAND

VÄSTERBOTTEN

Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

Olle Strandin olle.strandin@regionvasterbotten.se

Ledamöter

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN

VÄSTERNORRLAND

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com

Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se

JÖNKÖPING

VÄSTMANLAND

Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com

Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com

KALMAR

ÖREBRO

Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se

Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

KRONOBERG

ÖSTERGÖTLAND

Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Maria Nouia maria.nouia@tandhygienistforening.se

NORRBOTTEN Eva Svanberg eva.svanberg@norrbotten.se

48

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

Nätverk Doktorander

Sveriges Tandhygienistföretagare

Nätverk Forskarutbildade tandhygienister

Ordförande Valentina Angelhov tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Nätverk

Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap

Medlemsfrågor Benita Käld tandhygienistforetagarna@gmail.com

Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Parodontologi

STHF:s Etiska råd

Nätverk Sjukhustandhygienister

STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Nätverk Äldre Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.

Ordförande Susanne Girmalm Roos susanne.girmalm.roos@rjl.se Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Ledamot Ingrid Olofsdotter

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Vetenskapliga råd

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9 –11, 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60. E-post: info@tandhygienistforening.se Administration, ekonomihantering Ingela Jägestrand, 070-144 32 74 ingela.jagestrand @tandhygienistforening.se Förhandlare Hanna Adlerteg-Melinder, 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se Christel Bridal, 08-442 4461 christel.bridal@srat.se Sverker Jutvik, 08-442 4475 sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice kansli@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

STHF:s Valberedning Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu STHF:s representanter fouzieh eliassy

fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se ulrika lindmark

ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

49

MUNRÅDGIVARE var rätt svar på krysset i nr 5. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Ann Nilsson, Roknäs och Christina Hedfors, Kungsör. GRATTIS!

NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-10) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 31 januari 2024 kl. 24.00 till

redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 23 februari och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!

CENTRAL HÖGG TILL SAK FJÄLL

LOTTKÅK

BRAHE- KYNNET HUS KLOCKA

3

BÅTLYKTA 8

Isabelle Johansson Jessica Persson

VILA REJÄLT

JOBBAR I VÅRDEN

GISS

DELA

JAZZLEGEND

RIKE

DUNFIN

GAL

KATT HUVUDSTAD

MANGAN

ANGER SURHET

1

MARK

BLÅSVÄSEN GAS MITTLINJE

PIAF I DEN DENNA HAR STUND GÄSTER

YTOR

TÄTT

ÄNDE PÅ SNÖRE

FINNS

KEY PÅ STRAND

LAND

INTE KONTANTA

4

FAN RÄVLIK NÄMNDE 7

9

BILJUD

TIDS- MAGASIN I PERIOD VÄST

SALE TILLTRO SÄGER BRUDAR

RENGÖR I MUN

5

MINDRE SKIVA

BRASA

ÖBO

ÖKA

KVÄVE

HUSGAS

10 MÅDDE UGGLA

KORTNUMMER

FILIPPINERNA

Ulrika Lindmark Jessica Friberg

ÄTS TILL VIN JOBB- ROSAR TEAM RUTA

BÄR KÅPA

FISK NASAL

MINNE LEVER PÅ LAST

LILJEVÄXT

LIGGPLATS SLÅR MOT LAGEN

2

1500 SJÖFÅGEL

DOSA

FRIAR ELLER FÄLLER

PLATSER PÅ BIO

KAN PÅVERKA SKOLA

6

DRYCK SEG DEG

DE BLÅ KARTLINJERNA © BENSONX BENGT CARLSON

1

50

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2023

NYHE T

4X STÖRRE

REMINERALISERING ÄN ENBART FLUORID 1

UNIK TEKNOLOGI FÖR NEUTR ALISERING AV SOCKER SYROR

ARGININ-BASERAD TEKNOLOGI

NYA COLGATE® BIG KIDS SMILES UTVECKLAD FÖR ATT NEUTRALISERA SOCKERSYROR I PLACK2,3

Sökar signifikant vilo-pH till en hälsosam nivå2,3 1450 ppm fluorid

Colgate® Big Kids Smiles tandkräm – kliniskt bevisad att ge överlägset kariesskydd4 Referenser: 1. Cantore M et al., J Clin Dent 2013; 24(Spec Iss A): A32-44. 2. Wolff M et al. J Clin Dent 2013; 24(Spec Iss A): A45-54.

3. Santarpia P et al. Am. J. Dent 2014; 27(2):100-5. 4. Cummins D. J Clin Dent 2010;21[Spec Iss]:25–37.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

#whnordic wh.com

God Jul önskar vi på W&H Nordic!

Lisa

Passa på att boka service när du är ledig.

W&H Nordic AB | t: 08-445 88 30 | office@whnordic.se