Tårta för tandhygienister Malmö universitet startar tandhygienistutbild ning hösten 2023.
SID 26–27
Erfarenheter av abonnemangstandvård Vad tycker behandlarna? Läs om Emelie Bobergs forskning.
SID 29–30
På väg mot specialisering – Min kunskap ska inte stanna hos mig, mitt mål är att hela tiden dela med mig.
SID 10–12
Elite latexfri Räfflad ut- och invändigt. Effektiv rengöring utan en massa stänk. 144 st./fp.
Det går framåt
När jag följer dagshändelserna i media får jag lätt en känsla av att utvecklingen går bakåt. Elpriserna stiger, landets säkerhet försvagas, miljön är hotad och räntorna stiger tillsammans med matpriserna.
sid 4
Nya idéer sparar både tid och resurser Arbetet blir mer effektivt, ergonomin förbättras och det bidrar till en tydligare information till patienten säger avdelningschef på innovationskliniken Idun.
– En viktig friskfaktor är att känna delaktighet. Folktandvården Örebro satsar på det friska i långsiktigt arbetsmiljöprojekt.
Men när jag nu går igenom inne hållet i nästa utgåva av Tandhy gienisttidningen får jag en annan känsla. Det visar sig finnas kraft, utvecklingspotential, framtidstro och engagemang i den här yrkeskåren och i tandvården. FTV Örebro till exempel satsar nu på friskfaktorer för att komma till rätta med höga sjuktal. FTV Umeå tar hjälp av ny teknik som röststyrning för att underlätta journalskrivning och därmed ergonomin samt infor mationen till patienten. Vi får nya vittnesmål om arbetsgivare som satsar på sina anställda som vill påbörja vägen mot specialisering som tandhygienist.
sid 38–40
Ny möjlighet till kompetensutveck ling Genom förändringarna i LAS har arbetstagaren fått större möjlig heter till omställningsstöd.
Dessutom har vi i denna tidning flera glada nyheter till skillnad från de vi annars läser i dagspressen. En av dem är att nästa höst startar tandhygienistutbildningen på Mal mö universitet igen. Vidare kan vi läsa om att nyheterna i LAS för med sig nya möjligheter till kompetens utveckling för anställda. Och slutli gen det stora glädjeämnet i denna tidning som vi hoppas kunna fortsätta presen tera i varje tid ning framöver – ny forskning inom oral hälsa.
Trevlig läsning!
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se
UPPLAGA
3 500 ex. ISSN 1102-6146
NÄSTA UTGIVNING 16 december.
PRENUMERERA
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklu sive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
ANSVARIG UTGIVARE
Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se
ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se
TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se
TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsför bund inom Saco.
att ha förutsättningar för att få växa och utvecklas i sin yrkesroll under ett långt arbetsliv är viktigt av många skäl. Att få stimulans, följa och leda utveckling, känna glädje och nyfikenhet och kunna påverka sin lön är några viktiga ingredienser i ett gott yrkesliv. I tider där många knappt hinner med att göra det mest grundläggande för att klara arbetssituationen, får många gånger fortbildning stå tillbaka.
b åde arbete och privatliv kräver sin tid och omsorg. Du mäktar kanske inte med att lägga in en ex tra växel för att skapa utrymme för lärande och kompetensutveckling. Eller så är det arbetsgivaren som inte kan undvara medarbetare för studier – alla händer behövs i den kliniska verksamheten.
d et finns idag oroväckande signaler att ambitiösa och intres serade tandhygienister anmäler sig till kurser på avancerad nivå, eller för att läsa in det tredje året, men seda n inte fullföljer. Naturligtvis finns många olika skäl till detta, men utifrån ett professionsperspek tiv är det en oroande utveckling. Lärosätenas vilja och ekonomiska
förutsättningar att erbjuda kurser förutsätter att kurserna blir efter frågade och fyllda, annars kommer kursutbudet att försvinna.
v år profession och tandvården kräver en ständigt pågående upp gradering och utveckling. Dels är det viktigt att vi ser till våra enskil da behov och förutsättningar – att stagnera i sin professionsutveckling skapar otillfredsställelse och stress, det måste vara roligt och bjuda på positiva utmaningar om man under ett långt arbetsliv ska kunna känna glädje i arbetslivet. Dels verkar vi i en bransch som är i ständig föränd ring, både inom organisationerna och utifrån med nya forskningsrön och nationella riktlinjer.
v åra lärosäten erbjuder en rad olika ämnesfördjupande kurser som ger förutsättningar för professions utveckling: Inriktning barn och unga, Kariologi, Parodontologi och Oral hälsa i ett samhällsperspektiv, är några intressanta exempel. Titta gärna på Tandhygienistprogram mens webbsidor för inspiration – det finns goda möjligheter att läsa kurser på grundnivå och avan cerad nivå, distans och halv- eller kvartsfart.
i sthf : s utvecklingsprojekt för en strukturerad specialisering för tandhygienister krävs olika typer av kurser på avancerad nivå som en del av en specialisering. Förutom att man ska välja att studera ett område som särskilt intresserar en, är ett viktigt moment att som anställd diskutera och förankra val av kurs med sin arbetsgivare så att man vet att de nya kunska perna kommer att tas tillvara i verksamheten. Att nischa sig inom ett område och så småningom gå vidare med en specialisering kan för många vara en både givande och intressant yrkesväg samtidigt som det bidrar till tandvårdens olika verksamhetsområden. För en del kan en kurs bli starten på en forskarkarriär, för andra ett sätt att hänga med och förkov ra sig. Så gå en kurs och se vart den leder dig!
CHEFREDAKTÖR
lena munck redaktion@tandhygienistforening.se
SKRIBENT marie skoglund skoglundreportage@gmail.com
SKRIBENT magnus trogen magnus@provins.se
FOTOGRAF juliana wiklund juliana@morethanwords.se
SKRIBENT camilla adolfsson camilla.adolfsson@pratminus.se
Vi ses på Swedental, monter B02:22
ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar. Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden
Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp
Hållbara och långsiktiga lösningar sätts i fokus när innovation inom tandvården växer fram vid Idun, en av Folktandvårdens kliniker i Umeå. Fyra år av utveckling sedan starten 2018 har täckt in ett skifte från inledande teknikfokus till behovsdriven innovation och möjligheten till breddinförande.
det som till det yttre ser ut som en vanlig klinik med 8 behandlings rum och ett 20-tal medarbetare har ett högst ovanligt uppdrag.
Idun är hela Folktandvården Västerbottens innovationsklinik för att utveckla nya, digitala lösningar och arbetssätt. En »resa« som med ett fyrårigt perspektiv, från starten sensommaren 2018, fått fasta former.
Verksamhetens behov har hela tiden stått i centrum för projekten med en teknisk lösning som växt fram i samverkan med IT-kompe tens inom Region Västerbotten.
Ett tydligt exempel är arbetet med en kommunikations-app för att underlätta teamtandvård och förbättra flödet runt patienten under behandling. Flödesappen ger en visuell spegling av klinikens behandlingsrum med överblick över pågående behandlingar och uppskattad tidsåtgång, kopplat till möjligheten att tillkalla personal ur olika yrkeskategorier.
där en av Folktandvårdens större kliniker, Skellefteå city, växeldrar med Idun i utvecklingen av teamar betsformen Flödespass med stöd av appen. Skellefteå city har betydligt fler behandlingsrum och en helt annan planlösning. De besitter en lång erfarenhet av teamtandvård så det är spännande att följa hur ar betssätt, hårdvara och app fungerar hos dem, säger Freya Johansson, innovationsledare på Idun.
– Lite av en bergochdalbana har det nog varit med till en början en utforskande fas, men vi är absolut nöjda med att ha åstadkommit så mycket under de här åren, säger Maria Hägg, avdelningschef på Idun.
Centralt på Rådhusesplanaden är Idun en av tre folktandvårdsklini ker i Umeå och den startades uti från ett behov av ytterligare en kli nik i Norrlands största stad. Men
Appen stärker möjligheterna för teamet att delegera, vilket i sin tur ger ökad kompetens genom samar bete. Modellen gör det enklare att planera för att den kompetens det är brist på kan användas där den allra mest behövs.
– Inför förra sommaren hade vi kommit till en punkt då vi kunde fastställa att lösningen är bra nog för att skala upp. Från i våras har vi jobbat med en spridningsfas
– Jag tycker om att förändra saker och har en bakgrund som egenföretagare som jag tror var nyttig för att jobba med innovation.
Frida Andersson har varit med och utvecklat Idunkonceptet med inno vation inom tandvården. foto : johan gunséus
Kan det komma till nytta även utanför tandvården?
– Absolut. Vi har exempelvis haft akuten och psykiatrin från regionen på studiebesök och de har sett nyttan av våra lösningar för sina teambaserade arbetssätt. För oss handlar det hela tiden om att tänka långsiktigt och att det vi gör ska vara hållbart med ett brett nyttiggörande.
Någon fast arbetstid för inno vation har inte Iduns medarbetare och i första hand är Idun en all mänklinik. Tiden för innovation varierar både över tid utifrån vilken fas som olika projekt befinner sig i, och mellan olika medarbetare.
Även i de delarna har en föränd ring skett. Tandhygienisten Frida Andersson, som i våras bytte till en annan arbetsgivare, var med och byggde upp Iduns verksamhet.
– I början hade vi en förmiddag i veckan för innovation och för en större grupp på kliniken. Det var en väldigt aktiv innovations period med tester, utveckling och omvärldsspaning.
Hon har själv drivit ett projekt för fler digitala möten mellan be handlare och patient.
– Jag är övertygad om att det kommer bli en viktig del av tandvården för att spara tid och resurser. Och det känns positivt att jag kunnat visa de möjligheter som finns, inte minst genom de teknis ka lösningar som redan används inom regionen. Sedan finns det utmaningar som man behöver ta hänsyn till som att förändra kultur och arbetssätt parallellt med att innovation växer fram.
Hur var det att jobba på Idun? – Jätteroligt och verkligen givande. Jag tycker om att förändra saker och har en bakgrund som egenföretagare som jag tror var nyttig för att jobba med innovation.
Röststyrning för att läsa in journaler är ett område som haft hög prioritet för Idun. Maria
Hägg, som själv är legitimerad tandhygienist, pekar på fördelarna för just tandhygienister när tekni ken införs inom Folktandvården i Västerbotten.
– Arbetet blir mer effektivt, er gonomin förbättras och det bidrar till en tydligare information till patienten, säger Maria, som arbe tat med utbildning av medarbete för just röststyrning.
I Umeåområdet har en modell med en »superanvändare« – en per klinik, oftast tandhygienist – växt fram och visat sig fungera väl.
– Den personen stöttar kollegor under pågående implementering och superanvändarna träffas även över klinikgränserna för att ge tips och råd till varandra.
Vad kan svårigheterna vara?
– Som allt annat nytt är det ofta lite uppförsbacke innan man lär sig hur nya lösningar fungerar och ser fördelarna. Men just när det gäller röststyrning så upplever jag att vi kommit över den tröskeln, säger Maria Hägg.
I processen har Idun lagt stor vikt på att kvalitetssäkra röststyrning.
– Ett fördelaktigt användnings område för röststyrning är vid fickstatus. Det är hygieniskt mer fördelaktigt, minskar risk för smittspridning – att slippa vidröra tangentbord vid registrering – och ger ökad patientsäkerhet vid jour nalföring. Varje inmatning upp repas i headset, vilket säkerställer korrekta uppgifter, säger Freya Johansson.
tidigare i år presenterades Idun på en nationell konferens, Swedish Medtech Spring Summit, och den positiva responsen där var tydlig. – Just att vi jobbat ihärdigt med innovation under flera år och orkat hålla i det när vårdtrycket samti digt är högt på offentlig tandvård fick vi starkt gehör för. Sedan tror jag också att vi är bra på att använ da förhållandevis knappa resurser på ett effektivt sätt, jämfört med
privata bolag som jobbar med innovation. Det handlar exempelvis att delfinansiera it-resurser med externa medel genom att jobba med partnerskap, säger Freya Johansson.
i ett inslag på Region Väster bottens webbplats betonar tand vårdschefen Anna-Maria Stenlund Berggren att hon är jättestolt över Idun och den utveckling som inno vationskliniken haft under fyra år.
Som framgångsfaktorer lyfter hon fram att Folktandvården valt att fokusera på en enhet och inriktningen att driva projekt med samarbetspartners.
– Idun är till nytta för inte bara Folktandvården Västerbotten utan hela Region Västerbotten och jag tror framgent även för andra regioner och nationellt, säger Anna-Maria Stenlund Berg gren, som varit tandvårdschef sedan 2018 och i grunden är tandhygienist.
Idun är till nytta för inte bara Folktand vården Västerbotten utan för hela Region Västerbotten och framgent även för andra regioner.
Munntorrhet är den tredje vanligaste biverkningen av läkemedel. EKULF Fuktisar stimulerar salivproduktionen med hjälp av bland annat xylitol och äppelsyra. De har en god smak och ger en frisk och behaglig känsla i munnen. Det är en stor tablett som utsöndras långsamt och är fri från fluor och socker. Med hjälp av bland annat mineraler så återbildas en fuktig och skyddande slemhinna.
Levereras med en fräsch design i en smidig ask som är lätt att ta med sig överallt. Sugtabletterna finns i sex olika smaker, vilken blir din favorit?
Katarzyna Swigon
Tandhygienist vid GHP Specialisttandläkarna. Pluggar för sin specialiseringscertifiering inom paradontologi Ålder: 42 år
Familj: Man och två söner: 9 och 12 år, plus både katt och hund Bor: Solna
Fritidsintressen: Gillar att sticka, gärna ulltröjor. Tränar varannan dag, springer och styrketränar. Tittar gärna på film med familjen. Pluggar ryska på fritiden, eftersom hon gillar rysk litteratur
Utbildningar: Tandhygienistutbildningen 2013–2016
Dramatiska Institutet 2008–2009
Statliga Filmskolan i Lodz, filmproduktion 2002–2004
Filosofi-magister-programmet 1998–2002
Pågående: Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot parodontologi, Göteborgs uni versitet, 2022–2023
Planerade: Beteendemedi cinsk prevention och behand ling, Göteborgs universitet, 2023–2024
Skriva magisteruppsats, 2023/2024
de exakta grundkraven för en specialiseringscertifiering som tandhygienist är ännu ej helt fär diga. Men låt inte det hindra dig för att starta resan på egen hand. Ett grundkrav är redan klart: att du gått den treåriga grundut bildningen. Dessutom ska du ha haft allmän tandhygienistpraktik under minst två år räknat i heltid efter att du fått din legitimation som tandhygienist.
fyra olika specialiseringsinriktningar kommer det finnas att välja mellan: parodontal hälsa, kariesprevention, barn- och ung domar samt äldre och omsorgs beroende.
det finns redan några kurser till varje inriktning, samtidigt som nya kurser utvecklas vid flera högskolor och universitet i lan det. Det betyder att du redan nu
kan tjuvstarta din specialisering genom att läsa någon av de av ancerade kurser som kommer att ingå i examen. Så se över vilka kurser som finns och ta gärna hjälp av STHF om du är osäker. Ta även upp en dis kussion med din arbetsgivare för att planera din vidareutbildning i god tid.
Katarzyna Swigon har bestämt sig för att ta begreppet livslångt lärande på allvar. Nu tar hon det första steget till en specialiseringscertifiering inom parodontologi. – Jag vill hela tiden förstå varför. Kunskapen är vad som lockar mig främst, och möjligheten att bättre kunna förklara för mina patienter, säger Katarzyna Swigon.
när vi möts för intervjun är Katarzyna Swigon i full färd att stänga kliniken för dagen. Snabbt släcker hon de sista lamporna och tar oss med en trappa ned till ett fikarum i det slottsliknande Sop hiahemmet. Privatsjukhuset som började byggas redan i slutet av 1800-talet och har sitt namn efter drottning Sophia. Fortfarande idag finns här olika former av privat specialistvård, däribland GHP Spe cialisttandläkarna där Katarzyna Swigon jobbar.
Sökte självgående yrkesroll Hon växlade bana i trettiofem årsåldern. Efter en flytt från Polen till Sverige sökte hon ett nytt yrke som innehöll mycket kontakt med andra människor. När Katarzyna Swigon upptäckte den treåriga tandhygienistutbildningen kände hon att det var helt rätt.
– Jag ville gå en utbildning där jag snabbt kommer i arbete och sedan kan utvecklas i min yrkes roll. Och i en roll där jag kan vara självgående och inte beroende av andra, säger Katarzyna Swigon.
Efter examen har hon arbetat på ett par andra platser innan hon fick platsen som tandhygienist vid GHP Specialisttandläkarna. Hon har inga planer på att slå sig till ro i yrkesrollen, utan pluggar nu för att så snart det blir möjligt hämta ut en specialiseringscertifiering inom parodontologi.
– Det allra viktigaste för mig är att få lära mig mer. Mitt mål är att hela livet ska vara ett långt lärande. Med mer kunskap kan också mitt yrkesliv bli mer spännande. Jag vill förstå de behandlingar jag ger ned på cellnivå. Då kan jag också dela med mig av kunskapen till mina patienter, säger Katarzyna Swigon.
– Och helt ärligt, tanken på att bara skrapa tandsten resten av livet gör mig lite galen.
Trivs på scenen
Det är lätt att smittas av hennes drivkraft och energi. Minnesgoda läsare känner även igen henne från tidigare nummer av Tandhygienist tidningen. I nummer 6/2020 gav hon råd om hur tandhygienister kan arbeta mer aktivt med tobaks avvänjning. Sedan 2018 har hon nämligen arbetat som tobaksavvän jare vid Sluta-Röka-Linjen.
– Genom mitt arbete med tobaks avvänjning och tobaksprevention känner jag mig hemma i den rådgi vande rollen. Det är kul att stå på en scen inför andra, säger hon.
– Min kunskap ska inte stanna hos mig – mitt mål är att hela tiden dela med mig.
– För oss som en specialistklinik är det mycket viktigt att vår personal har så hög kompetens som möjligt, och när Katarzyna presente rade denna möjlighet så kändes det självklart.
Ett starkt stöd från arbetsgivaren har varit en nyckel menar hon. – Min arbetsgivare är fantastisk som ger mig möjligheten att gå kurserna under arbetstid. Dess utom bidrar de med ersättning för utlägg jag har under resorna till Göteborg. De har varit både bekräftande och stöttande i mina val, säger hon.
Självklar möjlighet Att Katarzyna Swigon har valt att bli en av de första tandhygienister i landet som tar chansen till en spe cialiseringscertifiering är inget som överraskar klinikchefen Daniel Danielsson.
– Hon är framåt, driven och vetgirig, en mycket uppskattad medarbetare. Redan tidigare har hon också visat att hon vill utveck las vidare i yrket genom sitt enga gemang inom tobaksprevention,
och sitt deltagande under Tand hygienistdagarna, säger Daniel Danielsson, specialist i käkkirurgi och klinikchef.
– För oss som en specialistklinik är det mycket viktigt att vår per sonal har så hög kompetens som möjligt, så när Katarzyna presen terade denna möjlighet kändes det självklart, säger han.
Om certifieringen faller väl ut kan den komma att erbjudas fler tandhygienister vid kliniken som ett led i gruppens kompetensutveckling.
– Precis som att andra yrkes grupper inom tandvården kan specialisera sig så är det positivt att även tandhygienisterna erbjuds den möjligheten. Kunskaperna kommer ju våra patienter till godo, säger han.
Då specialistcertifieringen för tandhygienister är en ny utbildning
menar Daniel Danielsson att den också behöver utvärderas av alla inblandade.
– Och vi deltar gärna i en ge mensam utvärdering för att göra den så bra som möjligt.
Redo för nästa steg Trots att mycket plugg fortfarande återstår innan specialistcertifieringen är hemma underar Katarzyna Swigon redan på nästa steg efter den.
– Då är det dags för nya utma ningar. Kanske bygga vidare på rollen som stödjande till andra. Idag sitter jag i den lokala styrelsen för Tandhygienistföreningen. Där finns det möjlighet att sprida kun skap och stötta andra i sina yrkes roller, säger Katarzyna Swigon.
TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN BILD: JULIANA WIKLUND
Förebygg det sjuka genom att ta vara på det friska. Det är oftast något vi hör i relation till patienternas munhälsa. Men det är också utgångspunkten för Folktandvården i Region Örebros satsning på friskfaktorer för förbättrad arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro.
metoden kommer från Suntarbetsliv och fokuserar på så kal l lade friskfaktorer. Det vill säga så dant som gör organisationen stabil och får personalen att må bra. Så som tillgängliga chefer, tillåtande samtalsklimat och medarbetare som känner att de kan påverka sin arbetssituation.
För Folktandvården i Region Örebro län handlar det om ett långsiktigt förändringsarbete. Det kom igång för ungefär ett år sedan och målet är att få bukt med de höga sjuktalen. Siffror som jämfört med regionens övriga verksamhe ter har visat sig vara högst inom tandvården.
− Höga sjuktal är en signal om att något är fel. När ledningen hörde talas om Suntarbetslivs sätt att arbeta med friskfaktorer tänkte de att det kunde vara något för oss, säger Mia Schultz, facklig företrä dare för SRAT och tandhygienist på Folktandvårdens folkhälsoenhet i Örebro.
Hon uppskattar att satsningen inte bedrivs som ett projekt. Att förändringen får ta tid.
− Det här är inget vi ska göra i två år och sedan är det slut. Vi ska ändra hela vårt arbetssätt, allt från tankar och attityder till handlingar och beteenden. Det ska genomsyra hela organisationen. Än så länge är vi bara i början av den processen, säger Mia Schultz.
Suntarbetsliv och satsningen på friskfaktorer
Suntarbetsliv är en ideell or ganisation som drivs gemen samt av ett antal fackförbund och arbetsgivarorganisatio nerna SKR och Sobona. Upp draget är att bidra med kun skap, verktyg och metoder som kommunala och regio nala arbetsplatser kan an vända sig av i sitt arbetsmil jöarbete. Allt arbete bygger på forskning, beprövad er farenhet och gällande regel verk på arbetsmiljöområdet. Satsningen på friskfaktorer påbörjades 2018.
a rbetet sker stegvis och med stöd av Suntarbetslivs resursteam. Konkret kickade det igång förra våren när samtliga chefer fick delta i ett antal workshoppar för att bekanta sig med det så kallade friskfaktorhjulet, som lyfter åtta viktiga friskfaktorer. Tillbaka på kliniken har de sedan funderat på: Vad är vi bra på? Hur kan vi förstärka det? Vad kan vi bli bättre på? Därifrån har de sedan valt ut en eller två friskfaktorer som de har börjat arbeta med.
Git Nilson, verksamhetschef på Folktandvården Sofia i centrala Örebro, är en av de chefer som del tog i workshopparna. Nu leder hon klinikens friskfaktorarbete med hjälp av en arbetsgrupp bestående av två medarbetare; en tandhy gienist och en tandsköterska.
Har ungefär 580 anställda och 32 tandvårdskliniker. Friskfaktorarbetet omfattar samtliga arbetsplatser. Det vill säga allmäntandvård, specialisttandvård, verk samhetsstöd och kansli.
− Det är att rekommendera. Det här är ett arbete vi gör tillsam mans, inget som enbart ska komma från mig som chef. Ska det fungera måste du ha gruppen med dig, säger hon.
Den friskfaktor de har valt att börja med är kommunikation och återkoppling. Git Nilson tycker att det föll sig naturligt, eftersom kommunikation är det som lägger grunden till allt annat arbetsmiljöarbete.
− Vi har listat saker vi är bra på, men också sådant som vi behöver bli bättre på. Som att vi ska prata
– Höga sjuktal är en signal om att något är fel. Vi ska ändra hela vårt arbetssätt.
– Mycket i det här är sunt förnuft, det är inga konstigheter. Vi ska göra mer av det vi är bra på och samtidigt upptäcka sådant vi kan förbättra.
Mia Schultz , facklig företrädare för SRAT och tandhygienist på Folktandvårdens folkhälsoenhet i Örebro.
Git Nilson , verksam hetschef på Folktand vården Sofia i centrala Örebro
till varandra, inte om varandra. Att vi ska bli bättre på att ge och ta konstruktiv kritik samt att vi behöver bli bra på att skilja på sak och person, säger Git Nilson och fortsätter:
− Mycket i det här är sunt för nuft, det är inga konstigheter. Vi ska göra mer av det vi är bra på och samtidigt upptäcka sådant vi kan förbättra, som till exempel att avsluta ett möte med en »positiv runda«.
även på m ia Schultz arbetsplats, Folktandvårdens folkhälsoenhet, föll valet på att inleda föränd ringsarbetet med att fokusera på kommunikation och återkoppling som friskfaktor. I deras fall har det hittills handlat om att, som Mia Schultz säger, få till riktigt bra möten.
Då kanske den lediga tjänsten på vår parodontologiavdelningen i Växjö är något för dig! Förutom meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter kan vi också erbjuda en konkurrenskraftig lön och andra förmåner som tjänstepension, flyttbidrag, förmånscykel och friskvårds- och massagebidrag. regionkronoberg.se/jobb-och-utbildning/lediga-jobb
VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN SENAST DEN 2022-10-31.
och transparent organisation
Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap Delaktighet och inflytande Kommunikation och återkoppling
Prioritering av arbetsuppgifter
Kompetensutveckling hela arbetslivet
Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen
Tidiga insatser och arbetsanpassning
− Vi är ett gäng ivriga personer som alla pratar ganska mycket. Men vi avbröt varandra och alla fick inte lika mycket utrymme. Det var inga allvarliga saker,
men det blev röriga möten. Inte minst med tanke på att vi ofta har hybridmöten, där några är på plats medan andra deltar digitalt, konstaterar hon.
Mia Schultz påpekar att vardagen på klinik ofta ger annat att kämpa med som tandhygienist.
− En viktig friskfaktor är att känna delaktighet, vilket kan vara svårt i vårt yrke. Det är lätt att hamna vid sidan av. Man är duktig, men man gör sitt, och är »den där som jobbar i det andra rummet«, medan tandläkare och tandsköter ska är ett starkare team, säger hon.
Att det dessutom är brist på tand hygienister gör inte saken bättre.
− Kanske är man den enda tandhygienisten på en arbetsplats där det egentligen skulle ha varit fyra. På så vis finns risken att vi blir ännu mer avknoppade, säger Mia Schultz.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON BILD: JULIANA WIKLUND
www.gskhealthpartner.com
Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare. PM-GL-PAD-20-00090
Scanna QR koden ifall ni önskar varuprover eller material på parodontax
Anna Liss, odontologie doktor och leg. tandhygienist, försvarade i april 2022 sin avhandling med titeln (översatt från eng.) »Tandhygienistens evidensbaserade arbete vid icke-kirurgisk behandling av patienter med parodontit: behandlingsutfall och faktorer associerade med vårdkvalitet«. Avhandlingen utgår från VGparod-projektet, som har genomförts i samarbete mellan Göteborgs universitet och Folktandvården Västra Götaland. I projektet, som är omfattande och unikt i sitt slag, har 95 tandhygienister deltagit och 689 patienter inkluderats.
det övergripande syftet med avhandlingsarbetet var att undersö ka kliniska och patientrapportera de utfall av icke-kirurgiska behand lingsmetoder för parodontit samt faktorer associerade med vårdens kvalitet, när den utförs av tandhy gienister i allmäntandvården.
Avhandlingen består av fyra delarbeten. Delarbete I är en enkätstudie som genomfördes för att undersöka tandhygienistens professionella kompetens och arbetsrelaterat stöd i relation till parodontal behandling och arbets tillfredsställelse. Delarbete II och III är baserade på en randomiserad klinisk fältstudie som jämförde två evidensbaserade metoder för icke-kirurgisk behandling av paro dontit. Det fjärde delarbetet är en kvalitativ intervjustudie avseende tandhygienisters syn på evidens baserad praktik vid behandling av patienter med parodontit.
Bakgrund
Globalt sett är parodontit en av de vanligaste folksjukdomarna, med konsekvenser för såväl den drab bade individen som för samhället vad gäller kostnader för behandling
och rehabilitering. I Sverige är förekomsten av parodontit cirka 40 % i den vuxna befolkningen, varav cirkaa 10 % utvecklar avancerad sjukdom med risk för tandförluster. Den initiala icke-kirurgiska paro dontala behandlingen består av två grundläggande delar, (i) patientut bildning och (ii) mekanisk instru mentering av drabbade tänder och rotytor. Att etablera och bibehålla parodontal infektionskontroll är avgörande för att förebygga sjuk domsutveckling och för ett lång siktigt positivt behandlingsresultat. I detta sammanhang kan inte nog understrykas vikten av patientens egna insatser i den parodontala infektionskontrollen genom en effektiv daglig munhygien. Här har tandhygienisten (TH) en viktig roll då man i Sverige utför mer än 90 % av de åtgärder som syftar till att etablera parodontal infektionskon troll (SKaPa 2013).
De nationella riktlinjerna för vuxentandvård (Socialstyrelsen 2011; 2021) ger rekommendationer avseende behandling av patienter med parodontit. Vården som erbjuds ska vara patientcentrerad, effektiv, ge största möjliga nytta i
förhållande till kostnaden samt er bjudas till patienter på lika villkor. Riktlinjerna baseras på evidens, alltså på bästa tillgängliga kunskap om metoders effekt. En kunskap som främst kommer från randomi serade-kontrollerade studier (RCT), vilka ofta är genomförda inom spe cialisttandvården. Men det är inte säkert att likvärdiga resultat erhålls om behandling utförs utanför strikt kontrollerade RCT-studier och därför är kunskap om hur behand lingen fungerar i allmäntandvården ytterst angelägen (SBU 2004; Soci alstyrelsen 2011).
Evidensbaserad kunskap är en förutsättning för en evidensbaserad praktik, men inte tillräckligt. Kvaliteten på den vård som erbjuds samspelar med såväl evidensen, patienten och behandlaren/organi sationen (Socialstyrelsen 2011), se fig. 1. Det är dåligt kartlagt i vilken utsträckning TH i allmäntandvården använder sig av evidensbaserad kunskap som stöd i kliniskt be slutsfattande vid behandling av patienter med parodontit, och hur olika individrelaterade och organi satoriska faktorer samvarierar med den vård som erbjuds. Studier inom
området är i och med det angeläg na och kan bidra med kunskap av betydelse för att utveckla vårdens kvalitet.
Material och metod delarbete i : En webbaserad enkät skickades till samtliga TH (n=365) som var anställda inom Folktandvården, Västra Götaland (FTV, VG). Enkäten bestod av 69 frågor och berörde områden relaterat TH:s personliga och professionella profil, metoder i syfte att etablera parodontal infektionskontroll, upplevd kom petens, arbetsrelaterat stöd och arbetstillfredsställelse.
delarbete ii & iii : Studieunder laget utgörs av klinisk data och enkätdata från vuxna patienter med parodontit som inkluderats i en behandlingsstudie inom FTV, VG. Patienterna behandlades enligt ett av de två protokoll som prövades:
(i) ‘Guidad parodontal infek tionskontroll’ med initialt fokus på att etablera en god munhygien följt av icke-kirurgisk mekanisk instrumentering med ultra ljud vid ett behandlingstill fälle, eller
(ii) ’Konventionell ickekirurgisk behandling’ vil ken oftast genomförs upp delad på 3–4 tillfällen (sek tionsvis) där behandlingen inkluderar åtgärder för att etablera en god munhygien samt instrumentering med handinstrument och/eller ultraljud.
Behandlingen utfördes av TH som före studiestart genomgått en endagsutbild ning inför sitt deltagande i studien.
Kliniska registreringar gjordes av plack, blödning vid sondering och fickdjup vid baseline, 3 och 6 må nader. Patienterna fyllde
även i enkäter vid baseline och 6 månader, med frågor avseende munhälsa och munhälsobeteende samt upplevelse av behandling och behandlingsutfall.
delarbete iv : Enskilda intervjuer genomfördes med TH som hade deltagit i den kliniska fältstu dien och arbetat i enlighet med protokollet ‘Guidad parodontal infektionskontroll’. Tanken bakom urvalet var att TH skulle ha erfa renhet av både det guidade proto kollet och konventionell behand ling. Studiedeltagare valdes även i syfte att få en variation i gruppen avseende ålder, år i yrket, med anställning på kliniker av olika storlek, geografiskt belägna i om råden med olika socio-ekonomiska profiler inom VG. Intervjuerna genomfördes på TH:s arbetsplats och varade mellan 24–66 min (medel 44 min), spelades in och skrevs ut ordagrant och analysera des med kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman 2004).
De preliminära studieresultaten presenterades och diskuterades i en
uppföljande fokusgruppsintervju med ett urval av studiedeltagarna, i syfte att stärka giltighet/trovär dighet avseende de tolkningar som gjorts och att resultaten speglar TH:s kliniska verklighet.
delarbete i inkluderade 291 TH. Omkring 40 % av TH rap porterade att de definitivt hade den kompetens som krävs för att behandla patienter med parodontit och en tredjedel uppgav att de arbetade med specifika metoder för beteendeinterventioner (främst motiverande samtalsteknik).
evidensbaserad praktik (modifierad utifrån : Socialstyrelsen, 2011, Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 –stöd för styrning och ledning).
Resultaten visade att TH som ar betade med specifika metoder för beteendeintervention i signifikant högre utsträckning ansåg att de definitivt hade den kompetens som krävs att behandla patienter med parodontit. Upplevd hög kompetens var även förknippad med att man inte ansåg det svårare att motivera kostnaden för beteen deinterventioner/patientutbildning jämfört med instrumentering. Analyserna visade även att en god arbetstillfredsställelse var associerad med upplevelsen av att ens kompetens användes väl i det dagliga arbetet och att ha ett bra arbetsrelaterat stöd.
delarbete ii och iii jämförde effekten av två icke-kirurgiska behand lingsprotokoll för parodon tit; (i) ’Guidad parodontal infektionskontroll’ och (ii) ’Konventionell ickekirurgisk behandling’. Fältstudien involverade 689 patienter och 95 TH i allmäntandvården.
delarbete ii inkluderade 494 patienter som hade enkätdata och klinisk data vid baseline och 6 månader. Resultaten visade
att det inte fanns några väsentliga skillnader mellan de två behand lingsprotokollen när det gäller pa tientrapporterade upplevelser eller utfall av behandlingen vid 6 måna ders uppföljning. Däremot visade det sig att patientens upplevelse av att vara delaktig i behandlingen hade ett statistiskt säkerställt positivt samband med patientrap porterade utfall och kliniskt utfall i form av blödningsindex (som mått på patientens medverkan i den pa rodontala infektionskontrollen).
delarbete iii inkluderade 615 patienter som hade genomgått den inledande behandlingsfasen. Re sultaten vid 6 månader visade att båda behandlingsmetoderna gav signifikanta kliniska förbättringar, utan skillnad mellan grupperna. Dock var den ’guidade approachen’ signifikant mer tidseffektiv än kon ventionell behandling. Studieresul taten visade att cirkaa 70 % av alla fördjupade tandköttsfickor som registrerats vid baseline (≥5mm) hade läkts (≤4mm) vid 6 månaders uppföljning, utan skillnad mellan behandlingsgrupperna. Vidare analyser visade att rökning hade en negativ påverkan på behandlings utfallet vid 6 månader.
delarbete iv, som var en intervjustudie, inkluderade 18 TH. Resultaten visade på TH:s ambi valens mellan teori och praktik vid behandling av patienter med paro dontit. TH var väl medvetna om vad de skulle göra för att erbjuda god vård, men detta överensstämde inte med hur man vanligtvis arbe tade. Etablerade rutiner och kultur på kliniker, egna antaganden om patienters bristande motivation och förmåga att samarbeta, brist på tid och reflektion, ekonomiska krav i vården och bristande intresse/ stöd från samverkande tandläkare ansågs som hinder i behandlingen av patienter med parodontit.
Studieresultaten från avhandlingen bidrar med efterfrågad kunskap avseende icke-kirurgiska behand lingsmetoder för parodontit, när behandlingen utförs av tandhy gienister i allmäntandvården. Re sultaten bidrar också med kunskap om patienternas upplevelse av be handling och nyttan av densamma. Behandlingsstrategier vid icke-kirurgisk behandling av patienter med parodontit bör baseras på patientens individuella behandlingsbehov. Patientutbild ningen bör innehålla information om rökningens skadliga effekter. Oavsett behandlingsmetod så bör behandlarens fokus ligga på att involvera patienter i behandlingen, då det kan bidra till patientens medverkan i den parodontala infektionskontrollen och öka till fredsställelsen med vården.
Resultaten tyder på att det kan finnas ett behov av att förbättra kvaliteten på den parodontala vår den inom allmäntandvården, både på professionell och organisatorisk nivå. Fokus bör ligga på tand vårdspersonalens kompetens och motivation att erbjuda vård utifrån bästa tillgängliga kunskap och på att skapa en organisatorisk miljö som stödjer god vårdkvalitet.
FÖRFATTARE
ANNA LISS
Odontologie doktor, leg. tandhygienist Avd. för parodontologi, Institutio nen för Odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, anna.liss@odontologi.gu.se
Se avhandling: http://hdl.handle.net/2077/70525
Graneheim, (2004). U. H., & Lundman, B. Qualitative content ana lysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j. nedt.2003.10.001.
SBU. (2004). Kronisk Parodontit –Prevention, Diagnostik och Behandling, Statens bered ning för medicinsk och so cial utvärdering: (Swedish Council on Technology As sessment in Health Care).
SKaPa . (2014). SKaPa Årsrapport 2013: Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Retrieved from http://skapa. testversion.se/wp-content/ uploads/2014/08/SKaPa_ Arsrapport_2013.pdf.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning. Västerås.
Socialstyrelsen. (2021). Nationella riktlinjer för tandvård 2021 – stöd för styrning och ledning. Retrieved from https://www. socialstyrelsen.se/en/re gulations-and-guidelines/ national guidelines/
Önskas hela referenslistan – kontakta författaren.
Besök vår monter på Swedental och prova världsnyheterna. MouthFood ™ munskölj ger hållbar andedräkt i 12 timmar och MouthFood ™ Aloe Vera tandkräm med hög halt aloe vera (45%), har utvecklats i samarbete med svensk tandvård. Besök oss i Gamas monter B05:12 och få 20% rabatt på MouthFood ™ munskölj och tandkräm.
Hållbar andedräkt i 12 timmar med aloe vera och 0,2% NaF i bioplastflaska.
Hög halt aloe vera 45% och 1 450 ppm F (som MFP).
Tandkräm och munskölj med flera goda egenskaper för den orala hälsan och miljön
FÖRELÄSARE: Professor Emeritus Dowen Birkhed
NÄR: Torsdag 17 november kl 14–15
VAR: Lokal G1
Alla deltagare får en goodie bag
Det finns idag en allmän uppfattning om att det råder brist på tandläkare i Sverige. Denna uppfattning eldas på av folktandvårdchefer och det Natio nella planeringsstödet (NPS, Socialstyrelsen). NPS frågar tandvårdschefer om de har tillräckligt med resurser, och som man ropar får man svar. Anta let tandhygienister, eller brist på tandhygienister, har inte fått någon medial uppmärksamhet alls, ännu.
sveriges befolkning uppgår idag till cirka 10 miljoner invånare. Vi har ungefär 9000 tandläkare och 4000 tandhygienister i klinisk verksamhet. Det är behandlarin tensivt ur ett EU-perspektiv, tillika ett av världens bästa tandhälsotill stånd i populationen.(1)
Med den tandhälsa som de yngre i populationen i genomsnitt uppvi sar år efter år behövs knappast yt terligare ett lärosäte för tandläkare, som nu planeras i Jönköping. Med den fria etablering som finns idag, är det ingen bra idé att överutbilda så att Östermalmstandläkaren får patientbrist och tvingas flytta till Korpilombolo.
nej, jag är inte för fria mark nadskrafter inom hälso- och sjuk vård samt tandvård, så länge det finns skattefinansiering med i spe let. Marknadskrafterna har inget incitament att ge hela befolkningen en jämlik vård, trots det Jönköping lyfter fram.
Om Folktandvården inte lyckas behålla sin personal, så är det ett internt problem. Inget nationellt
tandvårdsproblem, då det idag inte sker ett utflöde till England och Norge som det gjorde på 1990talet. Snarare är den nationella obalansen ett problem, där staten har släppt ifrån sig alla styrmedel liksom inom bland annat skolan, apoteksbranschen och SJ.
beträffande tandhygienister , så är det ytterst beklagligt att Malmö Universitet »sumpade« sin examinationsrätt. Däremot är det mycket glädjande att de har styrt upp sin organisation så att de åter igen har examinationskompetens! Mot ovanstående beskrivning så är tandhygienisten verkligen en yrkes kategori som behövs i samarbete med tandläkaren för att fortsätta att »hålla det friska friskt«
Tandläkare som jag är, har jag inte låtit en tandläkare se mig i munnen de senast sju åren, men väl en tand hygienist var artonde månad.
(I) Edward Sinclair., et al. »The healthcare systems and provision of oral healthcare in European Union member states. Part 10: comparison of systems and with the United Kingdom«. British Dental Journal 227.4 (2019): 305-310.)
RAIMO PÄLVÄRINNE, LEG. TANDLÄKARE ODONT. LIC. SAMHÄLLSODONTOLOGI, F.D. TANDVÅRDSDIREKTÖR PALVARINNERAIMO@GMAIL.COMRaimo Pälvärinne
Det blev ja till en treårig tandhygienistutbildning vid Malmö universitet. Höstterminen 2023 beräknas de första 20 studenterna ta plats. Utbildningen är tvärvetenskaplig med huvudområde oral hälsa.
Emelie Stenberg, universitetsadjunkt/doktorand oral hälsa. Amela Fisic , universitetsadjunkt/doktorand oral hälsa. Sofie Cronholm , universitetsadjunkt, programansvarig. Gunilla Klingberg, dekan. Gun-Britt Östergård , universitetsadjunkt.
Liselotte Paulsson , vicedekan. På bilden saknas Annica Almståhl, docent och ämnesansvarig oral hälsa.
i malmö bjöds det på tårta efter beskedet från Universi tetskanslersämbetet att Malmö universitet får starta en treårig tandhygienistutbildning.
– Vi är jätteglada, det har varit en lång process och nu kan vi äntligen starta utbildningen igen. Det är viktigt att kunna bidra till kompetensförsörjningen bland tandhygienister i södra Sverige, säger Gunilla Klingberg, dekan på Odontologiska fakulteten.
under de senaste åren har Odontologiska fakulteten på Malmö universitet lagt ner mycket arbete för att stärka kunskaps- och forskningsområdet oral hälsa och tandhygienistprofessionen. Under 2020 startade en forskarskola som riktar sig till tandhygienister, med bland annat tre doktorandtjänster. Forskarskolan är den enda av sitt slag i Sverige och kan bidra till en långsiktig kompetensförsörjning av forskarutbildade tandhygienister. Det är ett stort behov att få fram disputerande tandhygienister till både lärosäten och den kliniska vården.
– Vi har tagit enorma steg när det gäller forskning och har på alla sätt visat att det är en viktig och seriös satsning, säger Gunilla Klingberg.
malmö universitet har tidigare haft en tvåårig tandhygienistut bildning, där de sista studenterna gick ut våren 2020. Nu har utbild ningen fått helt ny form, breddats och fördjupats med oral hälsa som huvudområde.
– Vi sitter i en fakultet där det även finns tandläkare och tand tekniker. Det är en stor fördel och en tillgång att det finns så många ämnesföreträdare under samma tak, säger universitetsadjunkt Sofie Cronholm.
– Våra områden har inriktningar som stärker lärandemiljön för tandhygienistprofessionen. Det blir
tvärvetenskapligt, odontologiskt och medicinskt men samtidigt samhälls- och beteendevetenskap ligt, vilket är viktigt.
I relation till odontologin ser oral hälsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser både på individ och gruppnivå. Utbildningen har en fördjupning avseende både barn, unga vuxna och äldre. Studenterna kommer att samverka med bland annat sjuk sköterskeutbildningen, äldreom sorg, skolor och barnavårdscentra ler. Kurserna stämmer väl överens med de nationella riktlinjerna.
– Dagens tandhygienister arbetar mycket mer hälsofrämjande och förbyggande – det gäller inte bara munnen, utan ett helhetsperspektiv på människan. Det är en ny peda gogik och en stor satsning som jag tror vi är ensamma om i Sverige. Utbildningen ligger rätt i tiden, säger Sofie Cronholm.
den pedagogik som används är utmaningsbaserat lärande, inriktning case-metodik. Den är studentcentrerad och bygger på eget lärande och studiegrupper.
– Studenterna får litteratur rekommenderad med tydliga hän visningar vid varje nytt case och område. De arbetar självständigt, men får verktygen för att kunna söka och värdera litteraturen. Metoden förbereder studenterna för ett livslångt lärande, säger vice dekan Liselott Paulsson.
Utbildningen sker tematiskt, där ämnena överlappar varandra utifrån relevanta kliniska problem och patientcase. Det kommer ock så att bli mer samarbete med tand läkar- och tandteknikerstudenter.
– Vi jobbar integrerat, både i teorin och praktiskt på klinik eller laboratorium. Det blir ett kontex tuellt lärande. Vi kommer att arbe ta mer med det interprofessionella lärandet där tandhygienister, tand läkare och tandtekniker arbetar i team runt patienterna och planerar
tillsammans i gemensamma terapimöten.
Forskarskolan stärker utbildningsmiljön.
– Forskarskolan och våra dokto rander blir förebilder och kan bi dra med sin senaste forskning rakt in i utbildningen. Den bryggan blir väldigt viktig och som framtida lärare brinner våra doktorander för detta, säger Liselotte Paulsson.
yvonne nyblom ordförande i Sveriges Tand hygienistför ening (STHF), säger att utbildningen innebär att det nu går att kom ma tillbaka till en tidigare nivå av examinerade.
– Tidigare examinerades 220–230 tandhygienister per år, nu är vi nere i cirka 170. Det är jätteviktigt att återfå balansen då det är en stor brist i hela Sverige. Det blir en ny modern utbildning i Malmö och det är fantastiskt bra. Dessutom finns Forskarskolan som behövs för att säkerställa att tandhygienis ter går vidare till forskarnivå och för att trygga lärarkompetensen. Professionenhar genom åren änd rats till att bli alltmer involverad i hälso- och sjukvård, säger Yvonne Nyblom.
– Vi har lärt oss så mycket mer om sambandet mellan allmän häl sa och munhälsa. Vi behöver sam verka på många fler plan, allt från palliativ vård till att stötta gravida kvinnor med sin munhälsa. För djupningen runt barn, unga vuxna och äldre som kommer att finnas i Malmö är viktigt då just dessa är några av de område som vi identifierat där tandhygienister kan behöva specialisera sig. Ett annat område är omsorgsberoende.
Hur definieras ett handinstruments ergonomi? Först och främst är ett halkfritt, naturligt grepp på ett instrument grundläggande. För det andra förhindrar en lättviktig och optimerad utformning effektivt yrkesskador. För det tredje försäkrar en god taktil känsla och ett lätthanterligt instrument bästa kliniska resultat. Funktionssäkerhet, slitstyrka och komfort är egenskaper som är självklara för både tandläkaren och patienten. Dessa är de ledande principerna för hur Pekka Kangasniemi, DDS, en av grundarna till LM-Dental™, definierade instrumentergonomi redan på 1980-talet.
Precisionsformade spetsar och finish av hög kvalitet • ytterst vass och slät egg
Speciallegerad metallkärna
lättviktsstruktur
metall-mot-metallanslutning för förbättrad taktil känslighet
Elastiskt, ergonomiskt ytmaterial och optimal kontur • bekvämt och halkfritt grepp
Optimal stabilitet
utomordentlig känslighet och effektivitet
enastående korrosionsbeständighet
Sedan tandvårdsreformen 2008 har landets befolkning kunnat erbjudas ett nationellt abonnemangsavtal. Mycket har hänt inom tandvården i Sverige sedan dess och denna intervjustudie undersökte tandvårdspersonalens erfarenheter av abonnemangsavtalet.
Abonnemangsvård är ett känt begrepp inom både hälso-sjukvård och tandvård. Det är en betalmo dell där patienterna erbjuds ett fast pris för sin vård och utgör därför en möjlighet för patienter att undvika höga oförutsedda kostnader. Vård givaren i sin tur gynnas genom att patienter blir knutna till kliniken och genererar regelbundna intäkter. Idag erbjuds abonnemangstand vård vanligtvis av Folktandvården under namnet Frisktandvårdsavtal. Sedan starten har abonnemangs tandvården växt i popularitet och 2020 beräknades det finnas 790 000 aktiva avtal. Enligt pa tienterna beror populariteten både på möjligheten till en översiktlig utgift för tandvård och på att de kan undvika eventuella framtida försämringar av den orala hälsan (1). Studier har även visat att patienterna är mer nöjda med sitt betalsätt än de som betalar enligt den vanliga tandvårdstaxan (2).
Det finns dock några högst ak tuella frågeställningar att studera gällande tandvårdsabonnemangen. De patienter som tecknat ett abon nemangsavtal besöker tandvården mer ofta än de utan abonnemang (3). Detta sker trots att majoriteten tillhör den friskare och yngre delen av befolkningen (2). Avtalspatien ternas genomsnittsålder har sedan starten varit inom spannet 19 till 29 år. Folktandvården har valt att fokusera på denna åldersgrupp då den annars lätt tappar kontakten med tandvården. En annan intres sant synvinkel är vad som skett vad
gäller tillgänglighet av tandvård och de resurser vi har idag. De sto ra pensionsavgångar som varit och som väntar inom tandvården behö ver mötas upp med fler nyexamine rade tandläkare och tandhygienister för att väga upp behovet (4). Detta är av särskild vikt att väga in för framtida planering av tandvården med målet att kunna ge mer jämlik vård till alla.
Utifrån denna bakgrund är det av intresse att undersöka behand larnas erfarenheter och perspektiv gällande abonnemangstandvården. Hur är det egentligen att arbeta med abonnemangstandvård som en del av de vardagliga uppgifterna?
Elva tandläkare och tandhygienis ter från Folktandvården i Västra Götaland, Värmland och Uppsala deltog i studien. Djupintervjuer utfördes i linje med den kvalitativa analysmetoden, Grounded Theory (5). En intervjuguide användes under studiens gång och en initial dataanalys påbörjades efter varje intervju, i linje med Charmaz konstanta jämförelsemetod inom Grounded Theory. Studien godkän des av Etikprovningsmyndigheten innan studien startade.
Studiens kärntema belyste att infor manterna fann det viktigt; att vilja finna en balans mellan attityder, ha följsamhet till riktlinjer samt att ha resurser.
Inflytandet av erfarenhet och attityd vid beslutsfattande, följ
samhet till riktlinjer och regler som behandlare samt skäl till ojämlik tillgång av tandvård var de tre underliggande teman som kunde urskiljas från informanternas svar.
Studien belyste att enskilda tand vårdskliniker erbjuder och tecknar fler avtal än andra. Patientens socioekonomiska situation, tillgången på tandvårdspersonal samt patientens eget intresse och lämplighet för att teckna ett avtal upplevdes som styrande för detta. Abonnemangstandvård föredrogs framför åtgärdstaxa då dess ut formning medförde att behandlarna ansåg sig ha en större terapeutisk valfrihet och inte vara styrda av åtgärdernas kostnad.
Informanterna konstaterade att de upplever det finnas en intresse konflikt i att dels ansvara för sin roll som behandlare, dels mark nadsföra abonnemangstandvården till patienterna. Utöver detta fram kom även att behandlares attityd till abonnemangstandvården och Folktandvårdens riktlinjer kunde påverka hur och om de erbjöd patienterna ett abonnemang. En välbalanserad tillgång av resurser är viktigt för att abonnemangstand vården inte ska riskera att tränga undan patienter utan avtal.
Artikeln går att läsa i sin helhet: Boberg, E., Franzon, B. & Jo hannsen, A. Dentists´ and Dental Hygienists´ experiences of the Capitation Contract System—the dilemma of conflicting loyalties. BDJ Open 8, 18 (2022). https://doi. org/10.1038/s41405-022-00110-y
Emelie Boberg är verksam
som tandhygienist vid Folk tandvården Stockholm samt vid institutionen för odonto logi på Karolinska Institutet. Som examensarbete i sin magisterutbildning gjorde hon denna studie som sedan publicerades i tidskriften British Dental Journal Open Access, sommaren 2022. foto : privat
1. Strand J, Andås AC, Wide Bo man U, Hakeberg M, Tidefors I. A new capitation payment sys tem in dentistry: the patients’ perspective. Community Dent Health. 2015;32:83–88.
2. Hakeberg M, Wide, Boman U. Patient characteristics in re lation to dental care payment model: capitation vs fee for ser vice. Community Dent Health. 2016;33:252–6.
3. Petersson GH, Twetman S. Relationship between risk as sessment and payment models in Swedish Public Dental Ser vice: a prospective study. BMC Oral Health. 2017;17:40–40.
4. Socialstyrelsen. Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälsooch sjukvård samt tandvård – Nationella planeringsstödet 2019. Stockholm: Socialstyrel sen; 2019. Hämtad från: https:// www.socialstyrelsen.se/globa lassets/sharepoint-dokument/ artikelkatalog/ovrigt/2019-2-14. pdf.
5. Charmaz, K. Constructing grounded theory: a practical guide through qualitative ana lysis. London: Sage.
Emelie Boberg, leg. tandhy gienist, klinisk handledare, Karolinska Institutet, emelie.boberg@ki.se.
Bengt Franzon, leg. tandläkare, doktorand, Malmö universitet.
Annsofi Johannsen, leg. tand hygienist, professor, Karolinska Institutet.
Vi ses i monter B02:22 på Swedental. Välkomna!
by Orsing
Produkter i biobaserad fossilfri Grön PE. För en hållbar framtid
Genom att tillverka i Grön PE, en fossilfri biobaserad polyeten producerad av sockerrör, minskar vi koldioxidhalten i atmosfären och hjälper till att rädda vår planet för framtida generationer.
STHF:s vice ordförande Fouzieh Eliassy och styrelseledamot Marie Sand närvarade vid årets digitala Dialogmöte mellan tandvårdens företrädare och myndigheter den 15 september. Myndigheterna hade mycket att förmedla och redan inför mötet aviserades att mötet inte skulle hinna med så mycket av dialog den här gången. Så som tidigare stod Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, värd för mötet och Peter Karlsson, odontologisk utredare, hälsade välkommen.
stvaldsdottir, odonto ocialsty , inledde med att redogöra för processen med att ta fram de nya nationella riktlinjerna för tand vård. Den preliminära versionen publicerades på Socialstyrelsens webbplats i slutet av september 2021 och ett år senare släpps den slutgiltiga versionen, där vissa för ändringar gjorts efter synpunkter i inkomna remissvar. Syftet med de nationella riktlinjerna är att de ska främja god vård och omsorg på lika villkor, de ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och utgöra ett viktigt instrument för nationell kunskapsstyrning. Dessutom fung erar de nationella riktlinjerna som ett stöd för prioritering på alla ni våer, ned till den enskilde behand laren. I den uppdaterade versionen av nationella riktlinjer för tandvård
har bland annat rekommendationer för barntandvård och tandvård för personer i behov av särskilt stöd tillkommit. Socialstyrelsen har även tagit fram målnivåer, till exempel hur stor andel av patienter med ett visst tillstånd som bör få ta del av en viss behandling, för fjor ton stycken så kallade indikatorer.
Tandvård 2.0 – stöd för imple mentering av riktlinjerna är en webbutbildning i två delar, till gänglig på Socialstyrelsens webb plats. Del ett riktar sig till samtliga verksamma i tandvården och del två till chefer, ledare och strateger med ansvar för implementeringsar betet. Följ länkar till webbutbild ningen på STHF:s webbplats.
S ophia Nyzelius informerade om det informationspaket om tand vårdsstödet som tagits fram och
som finns att t a del av på Försäk ringskassans webb.
Informationspaketet riktar sig både till yrkesverksamma inom tandvården och till studenter. Det består av sex kapitel och tar unge fär två timmar att ta sig igenom. Informationspaketet är pedago giskt upplagt med omväxlande fakta, exempel och övningar. Syftet är att samla all information om tandvårdsstödet på en plats, att det ska bli lättare för oss att göra rätt och att sprida en större kunskap om regelverket som ligger bakom Försäkringskassans beslut.
L ars Sjödin redogjorde för hur Försäkringskassans kontrollsystem går till. f örsäkringskassan har utvecklat omfattande algoritmer som varje natt söker igenom alla inkomna ersättningsbegäranden
och sorterar ut de besök som på något sätt avviker för manuell hantering nästkommande dag. Dessutom slumpas varje månad enskilda mottagningar ut för när mare granskning av inrapporterade besök. Ibland sker kontroller till följd av att Försäkringskassan fått in tips om att de borde granska en verksamhet närmare. Under 2023 kommer Försäkringskassan vid sina slumpvisa kontroller även att begära in underlag som visar hur mycket patienten betalat för den vård som givits vid mottagningen.
Försäkringskassan och Inspek tionen för vård och omsorg (IVO) har fått ett regeringsuppdrag att redovisa hur myndigheterna bättre kan samverka för mer effektiv kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdens aktörer. Uppdraget ska redovisas i maj 2023.
Tillsammans med Socialstyrelsen har Försäkringskassan fått ett regeringsuppdrag, som även det ska vara klart i maj 2023, om hur registret över hälso- och sjuk vårdspersonal bättre skulle kunna utnyttjas i olika sammanhang.
I den statliga utredningen om stärkt stöd till tandvård för vålds utsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn har Försäkrings kassan en roll vad gäller förslag om eventuell tillstånds- och lämplig hetsprövning av vårdgivare inom tandvården. Ett delbetänkande ska
presenteras i februari och slutbe tänkandet i november 2023.
Achilleas K itsoulis från t andvårds - och l äkemedelsförmånsverket, tlv, informerade om förändringar i tandvårdsstödet från och med den 15 januari 2023. Det som främst berör tandhygienis ter är de två nya åtgärderna 213 och 214, kvalificerat rådgivande samtal för sjukdoms- eller smärt prevention, som införs. Samtidigt ändras rubriken för de befintliga åtgärderna 313 och 314 till kvali ficerat rådgivande samtal vid sjuk doms- eller smärttillstånd. Särskilt tandvårdsbidrag kommer även att kunna användas vid åtgärd 213 och 214. Ändringarna i sammandrag, liksom hela författningen, finns att ladda ned på TLV:s webbsida.
Från lä kemedelsverket deltog E llenor Winquist med missionen att marknadsföra myndighetens nya etjänst för rapportering av negativa händelser och tillbud. Användare av medicintekniska produkter ska rapportera allvarliga negativa händelser och tillbud både till till verkaren och till Läkemedelsverket. Genom anmälan får tillverkaren kännedom om fel som uppstått och kan fullgöra sin plikt att återkalla produkten eller korrigera så den får avsedd verkan och blir säker att an vända. En avvikelse kan även gälla
fel i märkning eller bruksanvisning. Medicintekniska produkter är alla material eller utrustningar, men även journalsystem hör hit. Medi cintekniska produkter som används i EU ska vara CE-märkta. Enda undantagen är specialanpassade medicintekniska produkter, till exempel tandteknik, som utformas på individuell indikation efter en skriftlig anvisning från behand laren. Genom CE-märkningen garanterar tillverkaren att den medicintekniska produkten uppfyl ler gällande krav. Läkemedelsverket utfärdar således inga tillstånd för medicintekniska produkter utan har till uppgift att utöva tillsyn över de medicintekniska produkter som är i bruk på marknaden.
Det tycks råda en underrapporte ring av avvikelser från tandvården till Läkemedelsverket. Varje år be talar LÖF (regionernas ömsesidiga försäkringsbolag) ut ersättning till folktandvårdens patienter rörande cirka 500 fall där medicintekniska produkter varit inblandade. Till Läkemedelsverket har rapporterats mellan elva och trettiosju avvikel ser per år de senaste fem åren från tillverkare och användare.
Inspektör A nna Rundqvist på s trålsäkerhetsmyndigheten berättade om deras tillsyn av berät tigandeprocessen inom barn- och ungdomstandvården.
MALIN
Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20
JENNY BJÖRKÉN
PERNILLA BOOK Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02
SHILAN MADJID Skåne, Blekinge, Kronobergs län samt Kalmar län shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01 NYHET!
Fokus på bitewing bilden. Röntgen för tandhygienister
Tandhygienistens kompetens innefattar att självständigt undersöka patienter med avseende på karies och parodontit. Det är därför viktigt att förstå betydelsen av detektorplacering, projektion, exponering, eventuell bildbehandling och bildtolkning. Här går vi igenom bitewing bildens betydelse som ett hjälpmedel för ett lyckat resultat och även ökad kunskap om förändringar som kan ses på bilden utöver karies och parodontit.
30 januari, Göteborg, Hotel Riverton, Stora Badhusgatan 26
Arbetskurs i komposit för tandsköterskor och tandhygienister
Är du en tandsköterska eller tandhygienist som vill lära dig göra kompositfyllningar på ett enkelt och kvalitetsmässigt sätt? Då är detta en kurs för dig!
12 maj, Stockholm, Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35
..
Scanna koden for att komma till webben!Hitta och boka din kurs på: www.tandlakarforbundet.se/kurser
Av Strålskyddslagen framgår att verksamhet med joniserande strål ning som inte är berättigad är för bjuden. Berättigandebedömningen sker på tre nivåer. På nivå ett görs bedömningen om det över huvud taget är berättigat med medicinsk exponering i verksamheten. På den andra nivån bedöms om en specifik undersöknings- eller behandlings metod är berättigad för en viss frågeställning. Och på den tredje nivån gör behandlaren en bedöm ning om exponeringen är berätti gad utifrån patientens individuella förutsättningar. Det är verksam hetsutövaren som har det yttersta ansvaret för strålsäkerheten, vilket ska framgå av dokumentationen. Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn skedde i enkätform och riktade sig till samtliga 21 folk tandvårdsorganisationer samt till tre större privata tandvårdsaktörer. De områden som granskades var styrande dokument, fördelning av ansvar och befogenheter samt den internrevision som genomförs i verksamheten. Även om myndighe tens granskning visade att det finns förbättringspotential inom vissa områden, så uppfyllde mer än tre fjärdedelar av verksamheterna kra ven gällande dokumentation och fördelning av ansvar och befogen heter. Vad gäller intern revision var det tre verksamheter som inte upp fyllde kraven och för flera andra
gick det inte av svaren att bedöma huruvida de uppfyllde kraven eller ej. I flera fall tycks uppgiftslämna ren inte ha förstått vad begreppet internrevision innebär och därmed innebörden i föreskriftskravet.
Vid sin granskning fann Strålsä kerhetsmyndigheten ett par goda exempel där man i sin styrande dokumentation beskrivit att berät tigandet inför röntgenundersökning ska noteras i patientens journal eller att diagnostisk information ska inhämtas från tidigare vårdgi vare före exponering.
Tillsynen genererade individuella granskningsrapporter och i vissa fall även förelägganden. Rapporten SSM 2022:12 kommer att publicer as på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
i nspektionen för vård och omsorg, ivo, representerades av A nders Wikander, som presentera de ett fall där en anmälare rappor terat om patientsäkerhetsrisker för patienter med frisktandvårdsavtal och som inte fått vård i tid då folktandvårdskliniken enligt lag måste prioritera till exempel barn eller akuta patienter. Anmälaren menade att tandläkare på kliniken har starka ekonomiska incitament att teckna frisktandvårdsavtal, men att det saknas motsvarande incita ment att ta hand om patienternas tandvårdsbehov när abonnemanget
väl är tecknat. Dessutom uppgav anmälaren att det på kliniken finns tandläkare med utländsk utbild ning, som inte har den kompetens som krävs för att ta hand om patienter med stort behandlings behov. IVO:s upplysningstjänst får varje vecka in mellan 50–100 fall som rör tandvård. I varje enskilt fall görs en första bedömning om den så kallade impulsen ska leda till ett ärende och i så fall skickas vidare till berörd enhet. På den ansvariga enheten bedöms graden av risk, om det skett en vårdska da, om det finns en namngiven drabbad patient och en utpekad utövare. Enheten beslutar om fallet ska utredas, inte utredas eller rendera i en annan åtgärd. I det här fallet med frisktandvårdsavtalen fanns ingen uppgiven vårdskada, namngiven patient eller utpekad behandlare och IVO beslutade att vid Dialogmötet mellan tandvår dens företrädare och myndigheter informera (annan åtgärd) om fallet och därmed betrakta det som avslutat.
IVO och Försäkringskassan passade även på att skicka ut en efterlysning huruvida auditoriet känner till brukarorganisationer inom tandvård. Den som har infor mation om sådana organisationer kan kontakta Marie Sand , marie. sand@tandhygienistforening.se.
Mot bakgrund av den så kallade januariöverenskommelsen från 2019, har arbetsmarknadens parter tecknat nya kollektivavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd. Även förändringar i lagar har skett och de nya reglerna började tillämpas den 1 oktober 2022.
Förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS)
I korthet kan sägas att förändring arna i LAS gör det enklare för en arbetsgivare att säga upp en arbets tagare. Arbetsgivaren har också rätt att undanta fler arbetstagare från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Om en tvist om uppsägningens giltighet uppstår, måste inte arbetsgivaren betala lön under den period som tvisten pågår. Men ändringarna i LAS har i vissa fall gynnat arbetstagarna. Till exempel går det nu snabbare att få en tillsvidareanställning efter en tids visstidsanställning. Tidigare krävdes två års anställning medan det nu räcker med 12 månader.
Som kompensation för att arbets givaren har fått vissa förbättringar i LAS, har arbetstagaren fått större möjligheter till omställningsstöd. En arbetstagare har nu större möj ligheter att vidareutbilda sig under pågående anställning, men också vid till exempel en uppsägning på grund av arbetsbrist, vid sjukdom eller efter att en tidsbegränsad anställning har upphört.
Studiestöd enligt lag Kravet för att få studiestöd är att du studerar något som ökar din attrak tivitet på arbetsmarknaden. Det är
alltså inte möjligt att helt fritt välja utbildning. Du måste ha förvärvsar betat i viss omfattning för att ha rätt till stöd. Omfattningen anges som att du måste ha förvärvsarbetat minst 16 timmar per vecka under minst 8 år inom en 14-årsperiod och av dessa minst 12 månader de senaste 24 månaderna. Studierna kan ske på hel- eller deltid, men du kan få studiestöd under max 44 veckor (två terminer) om du studerar på heltid. Den utbildning du kan få studiestöd för måste motsvara minst en (1) vecka och mest 80 veckors studier på heltid. Det finns begränsningar i rätt en till studiestöd från 60 års ålder. Din ansökan kommer att prövas av Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Från den 1 oktober 2022 är det möjligt att ansöka om stödet hos CSN för studier som börjar från 1 januari 2023. Därefter kommer en ny ansökningsmöjlighet 1 april 2023. Fortsättningsvis kommer det att vara två ansökningsperioder per år, 1 april och 1 oktober. Det här är en attraktiv möjlighet för dig som kanske helt vill byta bana eller vida reutbilda dig inom ditt yrkesområde.
Det bidrag du kan få från CSN motsvarar 80 procent av din tidigare inkomst, upp till ett maxbelopp. År 2022 är maxbeloppet 21 298 kronor per månad före skatt. Bidraget är
skattepliktigt och CSN kommer att dra av preli minärskatt innan pengar na betalas ut. Bidraget är också pensionsgrundande.
Utöver bidraget kan du ta ett omställningsstudie lån om du vill. Hur mycket du kan låna beror också på din inkomst, och även här finns ett maxbelopp. År 2022 är maxbeloppet för lånet 12 514 kronor per månad. Läs mer om omställningsstudiestödet på CSN:s hemsida: Omställnings studiestöd – för dig som är mitt i arbetslivet – CSN.
Rätten till tjänstledighet för studier med omställningsstödet regleras precis som andra studier i studieledighetslagen. Tänk på att ansöka om studieledighet i god tid, helst 6 månader innan du planerar att börja studera.
Studiestöd genom kollektivavtal För dig som har förmånen att arbeta på en arbetsplats med kollektivavtal har du, utöver det lagstadgade studiestödet, rätt till ytterligare studiestöd. Du har rätt till ett grundläggande stöd från Omställningsfonden, se omstallningsfonden.se, som är den omställningsorganisation som re gioner och kommuner är kopplade till. Det grundläggande stödet kan bestå av bland annat rådgivning och vägledning. Stödet utformas individuellt i dialog mellan arbets tagaren och Omställningsfonden.
Från Omställningsfonden kan du också få ett kompletterande stu
diestöd för del av inkomstbortfall under studier (minst en vecka och maximalt 44 veckor vid heltidsstu dier). Det finns också ett förlängt studiestöd som kan ge ersättning under längre studier (minst 1 termin upp till 4 terminer). Ett kortvarigt studiestöd ersätter del av inkomstbortfall vid kortare ut bildning (maximalt en vecka) och kan beviljas under anställningen. Kvalifikationskravet avseende förvärvsarbete är detsamma som för det lagstadgade stödet. En annan förutsättning för samtliga studiestöd är att arbetstagaren är studieledig.
Den som har en anställning inom privat sektor där arbetsgivaren har kollektivavtal, får omställnings stöd via Trygghetsrådet (TRR), se trr.se.
Även om de olika omställnings organisationerna är bundna av olika kollektivavtal, är regelverket i stort sett detsamma.
För dig som är tandhygienist kan det här vara en möjlighet till kompetensutveckling. Vi ser att kompetenskraven för tandhygienis ter ständigt är i förändring. För att utveckla den professionella yrkesrollen är därför ett livslångt lärande nödvändigt. Den kompe tensutveckling som din arbetsgi vare ska tillhandahålla inom ra
men för din anställning, är inte tänkt att omfattas av det nya studiestödet. Men kanske kan du göra dig mer anställningsbar på en bredare arbetsmarknad genom till exempel en påbyggnad i Hälso vetenskap, en fördjupning i yrket genom att läsa kurser på avancerad nivå eller läsa ditt tredje år som tandhygienist om du bara har två års utbildning.
Om du vill ha exempel på hur mycket ersättning du kan få från de olika stöden, kan du hitta uträkningar på CSN:s och PTK:s hemsidor. I takt med att omställningsstödet börjar tas i anspråk kommer de olika om ställningsorganisationerna att ha mer information på sina hemsidor. Du kan också kontakta SRAT för mer information om reglerna i omställningsavtalet och den nya lagstiftningen.
»För dig som är tandhygienist kan det här vara en möjlighet till kompetensutveckling. Vi ser att kompetenskraven för tandhygienister ständigt är i förändring. För att utveckla den professionella yrkesrollen är därför ett livslångt lärande nödvändigt.«
Vi använder Healthy Smile!
Healthy Smile är enkelt, professionellt och ger mycket goda resultat. Vi har också noterat att ilande tänder markant har minskat.Det är lätt att rekommendera Healthy Smile till våra patienter!
Nyhet!
Nu tar vi emot digitala avtryck! Beställ dina blekskenor digitalt! (Gäller ej avtalspriser.)
Digitala avtryck? PROVA OSS!
Du tar avtrycken och vi sköter resten!
Healthy Smile 5+1
Nöjda patienter Lätt och smidigt Exklusiv förpackning Spar tid och pengar
Citytandläkarna i Borås
Erbjudanden!
• Köp 5 fp Healthy Smile och få ytterligare 1 fp på köpet! (valfri styrka 10% eller 16%)
• Köp 3x12 tuber Opalescence Whitening tandkräm och få ytterligare 12 tuber extra på köpet! (Valfri smak, Sensitive eller Original. Varje tub innehåller 100 ml.)
Du får 50% rabatt på din första order!
Frågor? Kontakta någon av våra representanter!
Annica Henning, 0709 -14 50 64 Annie Mark, 0709 -14 50 61
MÖT OSS PÅ SWEDENTAL!
Du hittar oss i monter B02-32 Varmt välkomna!
Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02
Folktandvården Skåne är alltid på jakt efter nya kollegor som brinner för sitt hantverk och för att ge rätt vård till alla oavsett behov. Hos oss utvecklas du genom närhet till forskning och genom en professionell kultur präglad av öppna dörrar och högt i tak. Tillsammans är vi 1 500 nyskapare som varje dag jobbar för att fler skåningar ska kunna vara stolta över sina leenden. Varmt välkommen! www.jobbaforleenden.se
instagram.com/ jobbaforleenden
Kampanjerna gäller t.o.m. 30 november 2022. Tandläkare Agnes Edberg och Catharina Sånevall FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER
Vi på TePe är övertygade om att det är både möjligt och nödvändigt att ställa om till en hållbar framtid. Tillsammans kan vi göra skillnad redan idag. Därför tillverkar vi våra munhälsoprodukter med förnybart material och grön energi. Genom att sänka vårt koldioxidavtryck hjälper vi dig att sänka ditt. www.tepe.com
Att samverka internationellt är en viktig del av STHF:s arbete med professionsutveckling. Att medverka till utvecklingen av tandhygienistyrket i andra länder stärker yrket som helhet. Dels genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte, dels genom synliggörande och harmonisering av grundutbildning och fortbildning. Under sommaren har bland andra STHF:s ordförande Yvonne Nyblom deltagit i flera internationella sammankomster. Läs hennes rapport här.
I augusti samlades international dental hygienist federation, ifdh , till kongress. Sverige representerades av STHF:s vice ordförande Fouzieh Eliassy och ordförande Yvonne Nyblom.
Delegater från 22 av federationens 32 medlemsorga nisationer samlades i Dublin den 9–10 augusti. Under två dagar avhandlades frågor som aktivitetsrapporter från kommittéerna, nomineringar och val till poster i federationen, medlemsrapporter, ekonomi, motioner och propositioner. Den strategiska planen för kom mande kongressperiod fastställdes med målsättningar
representerar : cirka 90 000 tandhygienister.
medlemsorganisationer : Aus tralien, Belgien, Kanada, Tjeckien, Danmark, Finland, Förenade Ara bemiraten, Indien, Irland, Israel, Italien, Japan, Korea, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Ryssland, Slovakien, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritan nien, Sverige, Sydafrika, Tysk land, USA, Österrike.
allierade anhängare : Kamerun, Georgien.
för det fortsatta arbetet med att förankra WHO-stra tegin för oral hälsa i världen. IFDH har även ambitiö sa program för socialt ansvarstagande, forskning och hållbarhet.
Från svensk sida är vi speciellt stolta och glada över att STHF:s vice ordförande Fouzieh Eliassy valdes in i IFDH:s styrelse som vice president – ett förordnande på två år fram till nästa kongress som hålls i Sydkorea 2024. Det är mycket positivt att vi från svensk sida får inflytande på det internationella arbetet med alla de frågor som står på agendan.
ifdh : s kommittéer : Medlem skap, Utbildning på grund- och fortbildningsnivå, Forskning, Socialt ansvar och hållbarhet, Resurscenter för spridning av kunskap och erfarenhet mellan medlemsorganisationerna, So ciala media och kommunikation. »Every child has a Toothbrush«, »Oral Health Summit«, World Dental Hygienists Awards.
ifdh : s styrelse 2022–2024 ordförande : Wanda Fedora, Kanada.
nästkommande ordförande : Jill Rethman, USA.
vice ordförande : Fouzieh Eliassy, Sverige. sekreterare : Sharon Friedman Yaniv, Israel.
kassör : Donna Parton, Irland Verkställan de direktör, Peter Anas, organisa tionsförvaltning med säte i USA.
besök gärna ifdh : s hemsida där du kan läsa mer om organisationens arbete och International Symposium of Dental Hygiene. https://www.ifdh.org.
2
Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag bland annat både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Vi vill rikta ett tack till dig som jobbar inom tandvården för att du tillsammans med oss jobbar för att förbättra munhälsan i Sverige, tack!
Nu finns serien Flux+. Dessa produkter ger en extra fördel, förutom att den verkar mot karies med innehållet om 0,2% NaF.
Den extra fördelen på respektive produkt är:
• Flux+ Gum Care: Lugnar och skyddar känsligt tandkött1
• Flux+ Prevent Plaque: Förebygger och motverkar plack2
Ytterligare en nyhet från Flux är att de populära Flux Drops nu även finns med smaken Citron/Lime.
Flux finns på apotek, i matbutiker och hos många tandvårdskliniker. Produkterna är fria från alkohol och andra onödiga tillsatser.
Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.
Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
1 SymGurad CD (phenylpropanol, o-cymen-5-ol & decylene glycol) och Aloe Vera.
I anslutning till IFDH :s kongress anordnades i nternational s ymposium on d ental h ygiene , isdh , den 11–13 augusti. Temat var »The Future in Our Hands« och bjöd på ett varierat och intressant program. En pampig och stämningsfull inledning med flagg ceremoni, tal och musikaliska inslag med typiskt irländska in strument och danser satte den positiva tonen för dagarna.
Tandhygienister och andra föreläsare från hela världen bjöd på vetenskapliga och kliniskt praktiska presentatio ner med stor variation. Bland de särskilt inbjudna talarna fanns Kajsa H Abrahamsson och Birgitta Jönsson från institutionen för odontologi i Göteborg. Deras ge mensamma föreläsning, Behavioural Inter ventions from theory to dental hygienist practice, lockade många engagerade deltagare. Ett flertal dokto rander från Sverige presenterade delar av sin pågående forskning tillsammans med kollegor från hela världen.
Två större seminarier arrangerades, däribland profes sor Richard Watt som gav en mycket uppskattad föreläs ning med rubriken »The role of dental hygienists in the promoting oral health policy change«. Watt menar att
nu är tandhygienistens tid – det hälsofrämjande och fö rebyggande insatserna kan och bör stärkas på alla plan. WHO:s deklaration om munhälsa är ett viktigt redskap där tandhygienisten har en nyckelroll.
Under dagarna presenterades också IFDH:s »Social responsibility project«: »Em powering women through access to oral health education and treatment«.
International Symposium on Dental Hygiene hålls nästa gång i Sydkorea den 11–13 juli 2024. Det kommer säkert bli väldigt intressant och spe ciellt så börja planera ditt deltagande redan nu.
»The Future in Our Hands« i Dublin
Proxident fluorskölj är speciellt utvecklad för torra och känsliga munnar. Den behagliga konsistensen fuktar munslemhinnan och ger en fräsch känsla i munnen. Finns in två varianter – salivstimulerande med äpple/pepparmintsmak samt fuktgivande utan smak.
Nu ingår Proxident i TePe-familjen och vi är glada att bredda vårt sortiment högkvalitativa munhälsoprodukter med produkter för muntorrhet. info.nordic@tepe.com | 040-670 11 05
association for dental education in europe , adee , höll årsmöte i Palma de Mallorca den 24–26 augusti. Yvonne Nyblom representerade Eu ropean Dental Hygienist Federation, EDHF, med två huvudsakliga uppdrag.
det första var att medverka i en Special Interest Group, SIG, om intraprofessionell utbildning och samverkan mellan professionerna tandhygienist och tandläkare på grundutbildningarna runt om i världen. I många länder sker undervisningen av tandhygienstu denter separat från undervisningen av tandläkarstu denter, ofta med begränsad eller ingen interaktion alls mellan de två studerandegrupperna. Detta är kontra produktivt, eftersom det finns en avsevärd överlapp ning mellan tandhygienist- och tandläkarprogrammen som lämpar sig för effektiv team-undervisning också i en tvärprofessionell miljö.
Målet med workshoppen var att undersöka hinder och möjligheter tillsammans med dem som ansvarar för och är involverade i utbildningen av tandhy gienister och tandläkare. I gruppdiskussionerna identifierades metoder för hur man kan implementera tvärprofessionella utbildningsmetoder som främjar målsättningen att förbättra teambaserad utbildning och höja kvaliteten för patienten och teammedlemmar na. Arbetet kommer fortsätta under kommande år.
den andra mycket viktiga ambitionen under ADEE-mötet var att bevaka att EDHF:s Common Education Curriculum, CEC, som presenterades 2020, inte glöms bort och att det på samma sätt som curriculum för examinerade europeiska tandläkare tas på allvar, uppdateras och används. Målet är att denna läroplan kan bli erkänd och en självklar del av undervisningen på universitet och högskolor med tand hygienistprogram i Europa. EDHF kommer att finnas med i det kommande arbetet med läroplanerna för tandhygienister, där nästa steg är att komplettera do kumentet med »skills and competences«. Nu fortsätter arbetet i digital form under året fram till nästa möte i Liverpool 23–25 augusti 2023.
u nder mötet blev EDHF äntligen erkänd som »affiliated member« i ADEE. Det var en stor ära att få motta medlemskapsbeviset sex år efter ansökan. År av intensivt arbete med att utveckla EDHF:s Common Education Curriculum, CEC.
på edhf : s hemsida finns länkar till the Common Education Curriculum, https://www.edhf.eu.
Värdar för european dental hygienist federation, edhf : s , årsmöte var Norges tandhygienistför ening som under pandemin fått avblåsa förberedelser na två gånger. I mitten av september blev det äntligen dags att träffas i Oslo. Från Sverige deltog STHF:s vice ordförande Fouzieh Eliassy och ordförande Yvonne Nyblom och på plats fanns delegater från 21 av EDHF:s 24 medlemsorganisationer.
m ötet inleddes med att norske professorn Pål Barkvoll, som bland många odontologiska meriter nu är ADEE:s president, talade om framtidens utma ningar för att strategiskt utveckla tandvården. Det är av största betydelse att arbete interprofessionellt med den viktiga förebyggande verksamheten genom påver kansarbete och samverkan med hälso- och sjukvårds professionerna. Barkvoll ser framtidens tandläkare som en specialitet inom läkarprofessionen och tandhy gienisten som den som arbetar med basen i tandvård och omsorg, men framför allt som en mer integrerad del av hela hälso-och sjukvården. Barkvolds idéer är på många sätt kontroversiella, men ger inspiration i diskussionerna om framtidens tandvård.
Det redskap som WHO-strategin för munhälsa utgör är något vi alla bör synliggöra och använda i kommunikation med berörda beslutsfattare på alla nivåer. EDHF och IFDH har i ett gemensamt uttalan de bidragit till WHO-strategin och särskilt betonat behovet av att utbilda tandhygienister samt prioritera åtgärder som kan bidra till en bättre munhälsa.
Uttalandet finns i sin helhet på EDHF:s, och IFDH:s hemsidor där WHO:s utkast till strategi också finns tillgänglig.
u nder edhf : s årsmöte behandlades både formalia och rapporter. Styrelsen presenterade även en strategi för hur organisationen ska arbeta för samverkan och utveckling av yrkesrollen genom utbildning, forskning och erkännande av tandhygienistprofessionen i alla Europas länder. En viktig uppgift för EDHF är att kunna stödja enskilda länders utvecklingsprocess utifrån specifika behov och förutsättningar. En arbetsgrupp har uppdraget att fortsätta arbetet med att harmonisera yrket med utgångspunkt i grundutbildningen som bas för erkännande i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv.
Nästa årsmöte kommer att hållas i Malaga 29–30 september 2023.
edhf : s styrelse o rdförande : Gitana Rederiene, Litauern v ice ordförande : Ellen Bol, Nederländerna s ekreterare : Anne-Claire van den Lans, Österrike k assör : Veronica Montebello, Malta s ocial media - ansvarig: Sharon Friedman Yaniv, Israel
Under våren och sommaren har fallen av apkoppor ökat. I Sverige har fram till den 8 september 168 fall konstate rats, främst i storstadsregionerna. I 25 procent av fallen är de första tecknen sår, fläckar och papler i den orala slem hinnan, så tandvårdspersonal ska vara observanta.
Apkoppsvirus är en art av ortopoxvi rus. Viruset bedöms inte som högsmitt samt, utan smittar framför allt vid nära fysisk kontakt via huden med en infek terad person. Det har också förekommit ett mindre antal fall med indirekt sprid ning, till exempel via sängkläder, hand dukar och sexleksaker. Sannolikt kan viruset även spridas via luftvägarna, skadad hud, slemhinnor eller sädesvät ska och slidsekret, men alla potentiella smittvägar är ännu inte helt klarlagda.
Apkoppor är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningsplik tig sjukdom. Alla fall av ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
källa : folkhälsomyndigheten
i slutet av september publicerade Socialstyrelsen en uppdaterad version av de nationella riktlinjerna för tandvård. De innehåller såväl rekommendationer som indikatorer och målnivåer.
tandvården behöver satsa mer på att förebygga munsjukdomar och stödja patienter med ohälsosam ma matvanor. Patienter med hög risk för dålig mun hälsa bör också undersökas oftare än patienter med låg risk. Det är några huvudbudskap i de nationella riktlinjerna för tandvård. Socialstyrelsens webbut bildning Tandvård 2.0 är framtagen som ett stöd för dig som kommer arbeta med nya nationella riktlinjer na för tandvård.
Anmäl ditt abstrakt till info@tandhygienistforening.se senast den 1 februari. Mer information finns på hemsidan, www.tandhygienistforening.se
Region Dalarna är bäst i Sveri ge på uppsökande munvård till äldre och de med funktionsned sättning, enligt SKR:s rapport Regionernas tandvårdsstöd –uppföljning av regionernas sär skilda tandvårdsstöd 2021. Av länets invånare som är berät tigade till nödvändig tandvård fick 92 procent uppsökande munhälsobedömningar under 2021.
Dalarnas resultat bygger på samarbete mellan kommuner nas sjuksköterskor, bistånds handläggare och enhetschefer, Folktandvårdens folkhälsofunk tion samt regionens beställa renhet för tandvård. Samarbetet startade 1999 och cirka 5 000 personer i länet tillhör den särskilda grupp som får tand vårdsstöd.
– Det goda samarbete vi har mellan alla parter bidrar till mindre lidande och mindre tandvårdskostnader totalt, då
det betyder mycket för mun hälsan att jobba förebyggande med kunnig personal, säger Ann-Marie Franklin, enhetschef tandvårdsstöd Region Dalarna. Regionens tandvårdsstöd riktar sig främst till personer med ett omfattande behov av hjälp med sin personliga omvårdnad på grund av funk tionsnedsättning eller långva rig sjukdom, där tandvården ingår i sjukvård. Varje person har möjlighet att tacka ja till ett besök av tandhygienist som gör munhälsobedömning och ger råd om hur munnen ska skötas. Det är Folktandvårdens folkhälsofunktion som ansvarar för att besöken genomförs och för att utbilda vård- och om sorgspersonal på boenden och i hemtjänsten. Region Dalarna har under 2021 utbildat 2 400 personer i munhälsa, vilket är flest i Sverige.
källa : region dalarna , skr
Nya studier visar att det inte går att utesluta risker med artificiella sötningsmedel, och WHO avråder nu från att använda dem. En stor genomgång av 238 studier, beställd av Världshälsoor ganisationen (WHO), visar att det finns ett svagt stöd för att sötningsmedel på kort sikt kan leda till viss viktminskning, men att det även finns ett svagt stöd för att de på lång sikt utgör en risk för ökad kroppsvikt.
Man såg även en något ökad risk för typ 2-diabe tes, hjärt- och kärlsjukdo mar samt ökad dödlighet, samt begränsad evidens för prematura födslar.
Besked är inte tydliga, men indikationerna är allvarliga och WHO presenterade nyligen förslag till nya re kommendationer som tar fasta på forskningsgenom gången och rekommende rar att sötningsmedel inte ska användas för att gå ned i vikt eller minska risken för folksjukdomar
källa : svenska dagbladet, who
Tandläkaren och verksamhetsutveck laren Charlotte Hansson vid Folk tandvården i Norrbotten säger att munhälsan generellt är god när det kommer till länets barn. Folktand vården har tidigare sett en dipp i tandhälsan i landet bland sexåring ar, men det gäller inte Norrbotten:
– När vi jämfört med nationella siff ror så har vi inte sett det problemet här. Jag tror att vi har en ganska bra tandhälsa i Norrbotten för att folk tagit till sig av våra råd och vill ha en frisk mun, säger Charlotte Hansson.
Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer
12 000 soniska vibrationer per minut Utbytbart borsthuvud & batteri
+50%
Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*
GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött
I samarbete med Sveriges Tandläkarförbund
Djupare rengöring Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten*
Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01
Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
PERNILLA BOOK
Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02
* vs. en manuell tandborste för känsliga tänder
professional.sunstargum.com/se
SHILAN MADJID
Skåne, Blekinge, Kronobergs län samt Kalmar län shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01
Riksstämman & Swedental på Svenska Mässan i Göteborg 16-18 november
Riksstämman & Swedental på Svenska Mässan i Göteborg 16-18 november
munhälsa i samverkan – tandhygienisten utanför tandvårdsklini ken är titeln på STHF:s seminarium under torsdagen den 17 november, kl. 9.45–10.45 i lokal G1, Svenska Mässan, Göteborg.
Ta del av det vetenskapliga programmet under Riksstämman och möt över 150 ledande leverantörer i branschen på Swedental.
Vi behöver skapa bättre parodontalvård - tillsammans
ETT AXPLOCK UR RIKSSTÄMMANS PROGRAM:
Ta del av det vetenskapliga programmet under Riksstämman och möt över 150 ledande leverantörer i branschen på Swedental. Vi behöver skapa bättre parodontalvård - tillsammans
Svensk forskning har på senare år redovisat oroande resultat vad gäller en försämrad parodontal hälsa i befolkningen samt en för tandhygienisterna förändrad arbetssituation. Dessa förändringar väcker många frågor. Behöver svensk parodontalvård förbättras?
Moderator: Björn Klinge
Talare: Anna Bogren, Anna Lizz, Ann-Marie Roos Jansåker och Kristina Edman
Svensk forskning har på senare år redovisat oroande resultat vad gäller en försämrad parodontal hälsa i befolkningen samt en för tandhygienisterna förändrad arbetssituation. Dessa förändringar väcker många frågor. Behöver svensk parodontalvård förbättras?
Riksstämman&SwedentalpåSvenskaMässan iGöteborg16-18november
Moderator: Björn Klinge
så här presenteras vårt seminarium i programmet : Munhälsa i samverkan med aktörer utanför tandvårdsklini ken är ett växande koncept. Hinder för samverkan mellan tandvården, kommun och hälso- och sjukvården är väl kända, till exempel olika ledning och interna kulturer, olika lagar och icke kompatibla journalsystem och inte minst bristande kunskap om varandras förutsättningar. För att säkra kompe tens och kvalitet vad gäller munhälsa i vård och omsorg samt vara sakkunnig i tandvårdsfrågor arbetar tandhy gienister på en strategisk nivå, utanför tandvårdskliniken. I seminariet delar vi lärdomar och erfarenheter från ett ut vecklingsprojekt – TAIK i VG-regionen och en arbetsmodell från Folkhälso funktionen i region Dalarna. Nytänkan
Talare: Anna Bogren, Anna Lizz, Ann-Marie Roos Jansåker och Kristina Edman
Att kosten påverkar vår hälsa är väl känt idag men tyvärr förekommer det även en hel del myter och tankevurpor inom området. Under föreläsningen kommer vi att titta närmre på de faktorer i kosten som faktiskt påverkar vår hälsa och vårt välmående.
Talare: Kristina Andersson
är Yvonne Nyblom och ta lare är Jessica Persson, Jessica Friberg, Catharina Hägglin och Elisabeth Söder. Passa även på att träffa STHF i sin mon ter på Swedental om du är på plats.
Att kosten påverkar vår hälsa är väl känt idag men tyvärr förekommer det även en hel del myter och tankevurpor inom området. Under föreläsningen kommer vi att titta närmre på de faktorer i kosten som faktiskt påverkar vår hälsa och vårt välmående.
Talare: Kristina Andersson
som den ende utställaren från tandvården deltog Sveriges Tandhygienistförening på Seniormässan på Stockholmsmässan i Älvsjö den 4–6 oktober. Den första dagen höll vi även ett seminarium om munhälsa för intressera de besökare. Föreläste gjorde tandhygienist Ewa Nyström som har lång erfarenhet av att besöka pensionärsorganisationer och tala till seniorer. Montern bemannades omväxlande av Ingela Jägestrand, Christina Prestgaard och Helen Östholm, alla från Thusabs styrelse. I montern ställdes frågor om allt från tandvårdsstödet till mellanrumsrengöring. En rundvandring bland seni ororganisationernas mon trar gav flera bokningar av STHF:s seniorföreläsningar.
För anmälan och fullständigt program, scanna QR-koden eller besök: www.swedental.se/valj-biljetter
För anmälan och fullständigt program, scanna QR-koden eller besök: www.swedental.se/valj-biljetter
Svenskforskningharpåsenareårredovisatoroanderesultatvadgälleren försämradparodontalhälsaibefolkningensamtenförtandhygienisterna förändradarbetssituation.Dessaförändringarväckermångafrågor.Behöver svenskparodontalvårdförbättras?
Moderator:BjörnKlinge Talare:AnnaBogren,AnnaLizz,Ann-MarieRoos
Attkostenpåverkarvårhälsaärvälkäntidag mentyvärrförekommerdetävenenheldel myterochtankevurporinomområdet.Under föreläsningenkommerviatttittanärmrepåde faktorerikostensomfaktisktpåverkarvårhälsa ochvårtvälmående.
Talare:KristinaAndersson
Så mycket som en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av ilningar – men bara omkring hälften av dessa tar aktivt upp problemet med sin tandläkare eller tandhygienist1. Det här är förvånande med tanke på att det finns en så enkel lösning på problemet som valet av tandkräm. Nu, tack vare ett banbrytande forskningssamarbete, kan vi börja se i detaljerade 3D bilder hur det fungerar.
Forskning har visat att det är vätskan som rör sig i dentinkanalerna som är den främsta orsaken till ilningar 1-3. Genom att blockera dentinkanalerna kan vi minska vätskeflödet och därmed förhindra nervpåverkan. Men, fram till idag, har vi inte lyckats visualisera hur tandkräm bildar ocklusioner.
GSK Consumer Healthcare har en drivkraft att ständigt utveckla forskningen inom ilningar för att kontinuerligt förbättra våra Sensodyne tandkrämer.
Det har lett oss till European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble för att ta reda på hur vi bättre kan förstå tandkrämsteknologi.
Synkrotronen på ESRF är en maskin motsvarande åtta fotbollsplaner i storlek som producerar ljus som är hundra miljarder gånger starkare än sjukhusröntgen. Det gör det möjligt för forskarna att visualisera ända ner till atomnivå4 Genom att använda denna teknologi har vi kunnat se djupt in i tanden och hur tandkrämsformuleringar påverkar dentinocklusionerna över tid. Vi anser att det här är banbrytande forskning, säger Dr Christabel Fowler, Innovation Lead, Oral Health R&D, GSK Consumer Healthcare.
”Vi försöker ständigt förbättra våra tandkräms-formuleringar och genom forskning erbjuda det bästa skyddet och lindringen för personer som lider av ilningar. Om vi kan visualisera bättre hur våra tandkrämer fungerar är det lättare för tandvårdspersonalen att förstå vetenskapen bakom dem – och på så vis kunna hjälpa sina patienter att välja en tandkräm som förhindrar ilningar i tänderna”.
Vi har nu jobbat med Sensodyne Repair & Protect i omkring ett årtionde och ville visualisera verkningsmekanismen av den nya formuleringen som vi har utvecklat de senaste fyra åren: Sensodyne Repair & Protect Deep Repair, som är kliniskt bevisad att lindra ilningar och ge ett långtidsverkande skydd mot ilningar5-7 Men vi ville gå djupare och se i ännu mer detalj hur det fungerar. Medan man i tidigare studier har använt elektronmikroskop och bara kunnat analysera 30-40 dentinkanaler åt gången, kan man i synkrotronen scanna tusentals kanaler på bara ett par minuter. Vi kan nu se hur djupt ocklusionerna går och hur länge de stannar kvar. Eftersom visualiseringen med hjälp av synkrotronen är icke-destruktiv, kan man vi titta på samma dentinkanaler om och om igen under olika tidpunkter och följa effekten av Sensodyne Repair & Protect Deep Repair på ocklusionerna över tid.
Dr Madi, som leder studien på ESRF säger: ”Det kommer hända mycket mer, men den här spännande tekniken kommer kunna öppna nya dörrar vad det gäller att optimera tandkrämsformuleringar.”
Vetenskap för små, speciella stunder. Livet är for kort för ilningar i tänderna.
1 Addy, M. (2002), Dentine hypersensitivity: New perspectives on an old problem. International Dental Journal, 52: 367-375. doi:10.1002/j.1875-595X.2002.tb00936.x. 2 D. G. Gillam, Management of dentin hypersensitivity, Current Oral Health Reports, vol. 2, no. 2, pp. 87–94, 2015. 3 M. Brännström, “A hydrodynamic mechanism in the transmission of pain producing stimuli through the dentine,” in Sensory Mechanisms in Dentine, D. J. Anderson, Ed., pp. 73–79, Pergamon Press, Oxford, UK, 1963. 4 ESRF (2020) Synchrotron science, https://www.esrf.eu/about/synchrotron-science (Last accessed September 2019).
5 Hall C et al; ”Exploratory randomised controlled clinical study to evaluate the comparative efficacy of two occluding toothpastes - a 5% calcium sodium phosphosilicate toothpaste and an 8% arginine/calcium carbonate toothpaste - for the longer-term relief of dentine hypersensitivity”; J Dent 2017; 60: 36–43. 6 Clinical Study number RH01748, An Exploratory Study to evaluate the efficacy of two occlusion technology dentifrices in the relief of dential hypersensitivity, 2013. 7 Hall, C et al; ”Reducing Dentinal Hypersensitivity Improves Oral Health-Related Quality of Life”; J Dent Res, 2017; 96 B:062 BSODR. 8 In vitro report number G7322/014; Occlusion depth measurements and visualisation of Sensodyne Repair and Protect Deep Repair using Synchrotron X-ray Tomography and Focused Ion-Beam Scanning Electron Microscopy; 2020 Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare.
GSK Consumer Healthcare samarbetar med European Synchrotron Radiation Facility: Annons från SensodyneMed oförminskad energi tar Marie Sand i STHF:s styrelse sig an nya tjocka utredningar som kommer på remiss från myndigheter och departement. Hon återkommer sedan med långa skrivelser med synpunkter som STHF:s styrelse bör diskutera och föra tillbaka till beslutsfattare och lagstiftare. Marie är en klippa i styrelsen och som skribent i TandhygienistTidningen.
Var jobbar du och vilken roll har du där? – Jag är hälftenägare i en privat tandvårdsmottagning i Sandviken, i vilken jag också jobbar. Mina hu vudsakliga arbetsuppgifter är pa tientarbete förstås. Det är framför allt parodontala och kariologiska stödbehandlingar som fyller mina dagar. Vi har ett högt patienttryck och tar inte emot så många nya pa tienter, men några gånger om året får jag nöjet att ta mig an patienter med obehandlad parodontit. Det är så himla roligt att följa patienten från sjukt till friskt! En del av min arbetstid ägnar jag åt kontorsarbete då jag sköter företagets hela admi nistration. Att upprätta och hålla vårt ledningssystem för kvalitet uppdaterat har också fallit på min lott, vilket även innebär att jag en gång om året skriver ihop vår pa tientsäkerhets- och kvalitetsberät telse. En stor och tung uppgift var att sätta sig in i GDPR och se till att vi har bra rutiner för hantering av personuppgifter.
Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF?
– Styrelsearbetet i STHF är en fritidssysselsättning. Det är bara våra styrelsemöten eller andra möten som hör till uppdraget som jag använder kliniktid till. Tandhy gienistyrket är för mig en passion – jag är mycket stolt över mitt yrke och överallt vi kan åstadkomma för en bättre munhälsa i befolkningen. I styrelsen tar jag gärna för mig när
det gäller myndighetskontakter och remisser som rör förutsättningarna att arbeta som tandhygienist i allmänhet och som egen företagare i synnerhet. STHF är ju den enda organisation som bevakar tand hygienistens professionsfrågor och genom styrelsearbetet kan man vara med och påverka på riktigt. Jag är något av en paragrafryttare och gillar att hålla mig uppdaterad och att dela med mig av mina kunskaper. Flera dokument som ligger på STHF:s webbsida till stöd för oss i vår yrkesroll har jag varit inblandad i. Det blir också en del texter till TandhygienistTidningen som du som läsare säkert sett.
Vad är viktigast för Sveriges Tandhygienister just nu? – Att behålla vårt yrkes attrakti vitet. Att tandhygienister har en god arbetsmiljö, kan utvecklas och känner stolthet i sin yrkesroll. Vi behöver fler karriärvägar – till ex empel möjlighet att specialisera sig. Vi behöver arbetsgivare som ser ett värde i att tandhygienister fortsät ter studera efter sin yrkesexamen. Vi behöver tandhygienister som också vill satsa på en forskarut bildning. Vi är en liten yrkesgrupp som behöver hålla ihop, oavsett om vi jobbar som anställda eller egna företagare, i chefsposition eller inom universitetsvärlden.
Vilken bakgrund har du? – Min grundutbildning är ettårig, jag tog tandhygienistexamen i
Gävle 1991. Det andra året läste jag på halvfart i Umeå i mitten av 1990-talet. Jag har pluggat vid sidan av jobbet en stor del av mitt yrkesliv. Det finns och har funnits ett fantastiskt utbud av relevanta och intressanta fristående kurser att välja och vraka emellan. Min kandidatexamen avlades i Falun och magisterexamen på Karolinska Institutet.
Innan jag blev egen företa gare i november 2020 jobbade jag på Folktandvården i Gäv leborg. Jag har länge varit aktiv i styrelsen för den lokala tandhygienistföreningen.
Vad gör du när du inte jobbar? – Som kontrast till pillergörat i vardagen hugger jag gärna i och jobbar med hela kroppen när jag är ledig – jag sågar, spikar och målar, allra helst ute i friska luften. Med två hus finns det alltid något som behöver underhållas. Lediga ons dagseftermiddagar brukar jag till bringa i skogen med våra hundar.
STYRELSEN för Sveriges Tandhygienistförening
Ordförande
Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99
Vice ordförande
Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74
Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se
www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se
STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne
BLEKINGE
Linda Holtne linda.holtne@regionblekinge.se
BOHUS ÄLVSBORG
Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se
DALARNA
Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se
GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetharn@gmail.com
GÄVLEBORG
Christin Wahlberg christin.wahlberg@regiongavleborg.se
GÖTEBORG
Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com
HALLAND
Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN
Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se
JÖNKÖPING
Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com
KALMAR Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se
KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com
NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se
SKARABORG
Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com
SKÅNE
Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com
STOCKHOLM
Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@smile.se
SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se
UPPLAND
Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se
VÄRMLAND
Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se
VÄSTERBOTTEN
Emelie Larsson emelie.larsson@regionvasterbotten.se
VÄSTERNORRLAND
Marie Englund englundlindberg@hotmail.se
VÄSTMANLAND
Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se
ÖREBRO
Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com
ÖSTERGÖTLAND
Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se
STHF:s Nätverk
Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre
Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se
STHF:s Chefsråd
STHF:s Chefsråd inom chefsnätver ket bidrar bland annat med chefs stöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se
Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com
Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se
STHF:s Vetenskapliga råd
STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i veten skapliga frågor.
Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se
Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com
Medlemsfrågor Olga Tagner tandhygienistforetagarna@gmail.com
STHF:s Etiska råd
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella. Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
SRAT
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60
E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare
Hanna Adlerteg-Melinder 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se Christel Bridal 08-442 4461 christel.bridal@srat.se
Sverker Jutvik 08-442 4475 sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice kansli@srat.se
Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se
Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se
www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se
Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
STHF:s representanter yvonne nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bok stäverna (1–15) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar se nast den 18 november kl. 24.00 till
redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via epost senast den 15 december och får två biobiljetter var. Lycka till!
När tandvårdsprodukter smakar obehagligt eller leder till missfärgning, kan det hända att patienter inte följer sin munhygienrutin.
et al. JADA 2021:152(2):105–114. 6. Data on file. Colgate-Palmolive Company, 2022.
Daglig munvård: PerioGard® Gum Protection tandkräm Långvarig antibakteriell effekt *,3-5
Utformad för följsamhet - 8 av 10 personer tycker om smaken från första användningen^6
ULTRALJUD med universalgänga
Sub- och supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.