taikrollen blir en ny karriärväg. Som taik får du använda hela din kompetens.
sid 34–35
– Det har varit ett stort och omfattande arbete som pågått under en längre tid, säger programansvariga Sofie Cronholm.
sid 6–8
*kompatibel med EMS
Sub- och supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.
I skrivande stund har sommaren gjort ett återtåg till Mellansverige, vilket jag är enormt tacksam över efter en sommar med tvära kast mellan badväder och sitta-inne-ochspela-kort-väder. Återstår att se hur det ser ut när denna tidning nått din brevlåda i slutet av september. Då har det nya läsåret börjat och TandhygienistTidningens redaktion har förstås träffat ansvariga på den nystartade tandhygienistutbildningen på Malmö universitet. De slår nu upp portarna och välkomnar sin första kull tandhygienister sedan 2020 till den odontologiska fakulteten. Här möter vi Sofie Cronholm, stolt programansvarig tandhygienist som berättar hur den helt nya utbildningen vuxit fram och vad som kännetecknar den med bland annat ett utmaningsbaserat lärande.
TandhygienistDagarna 2023
Läs fler referat och abstrakter från programmet.
Tandvården tillsammans
Utmaningar presenterades och diskuterades på SSOF-konferens.
UTG IVA RE
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se
UPPLAGA
3 500 ex. ISSN 1102-6146
NÄSTA UTGIVNING 10 november.
PRENUMERERA
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se.
Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr.
Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
ANSVARIG UTGIVARE
Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
ANNONSER, MATERIAL
OCH BOKNING
Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se
TIDNINGSLAYOUT
Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se
En annan nystart i vår värld är att projektet TAIK nu gått över i driftsorganisation inom VG-region och allt fler kommuner anställer så kallade taikar. I denna tidning möter du Carola Svensson som ville utvecklas i yrket och tog chansen att bli taik i Härryda kommun. Där kommer hon att arbeta med att förbättra rutiner för intygsbeställningar och nödvändig tandvård samt utöka samarbetet med den uppsökande verksamheten.
Tandhygienistyrket bryter ny mark.
Trevlig läsning!
TRYCK Trycks av Ljungbergs
Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
SVANENMÄRKET
STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.
– Du som medlem är avgörande för STHF:s möjligheter att lyckas i sitt arbete.
innan sommaren hade jag glädjen att delta vid olika konferenser och medverka i rundabordssamtal samt paneldiskussioner kring angelägna frågor för oss tandhygienister och för tandvården i stort.
Fokus har varit tandvårdens utmaningar idag och framåt – hur kan tandvården tillsammans nå god munhälsa? Den fortsatta kompetensbristen i tandvården har synliggjort behovet av mer effektiv samverkan och vikten av ökad dialog för framtiden samt alla de utmaningar vi gemensamt står inför.
STHF har lyft hur brist på tandhygienister och övrig tandvårdspersonal starkt bidrar till den ansträngda arbetssituationen på många håll. När man talar om vad som är viktigt för en god arbetsmiljö lyfts ofta behovet av att känna att man har inflytande och möjlighet att påverka sin arbetssituation.
Många kollegor beskriver en otillfredsställelse i att arbetet blir enahanda när patientgrupper behöver nedprioriteras för att den lagreglerade tandvården måste gå före. Detta urholkar på sikt även kompetensen.
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com
SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se
FOTOGRAF JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se
FOTOGRAF JEANETTE DAHLSTRÖM fotograf@jeanettedahlstrom.se
KORREKTUR MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com
Ett orosmoln är att det finns tandhygienister som lämnar tandvården redan efter några år i yrket.
STHF anser att för att hitta lösningar och vägar framåt måste alla, från regering och riksdag till enskilda arbetsgivare tillsammans med tandvårdens professioner, ta ett krafttag för att säkerställa kompetensförsörjningen inom tandvården. Här behövs en adekvat riskbedömning och en plan med tydliga prioriteringar. Det gäller löneutveckling, arbetsmiljö och karriärvägar, men även stöd till lärosätena för att kunna utöka utbildningsplatserna. Forskning och lärarkompetens måste stärkas för att säkra kvaliteten i tandvårdsutbildningarna.
under hösten kommer STHF fortsatt att delta i arbetsgrupper och som experter i statliga utredningar. Det innebär att vi har möjlighet att påverka och vi gör det tillsammans. Du som medlem är avgörande för STHF:s möjligheter att lyckas. Med gemensamma krafter tar vi oss nu an höstens spännande arbete!
TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
Den 28 augusti slogs dörrarna upp för den treåriga tandhygienistutbildningen vid Malmö universitet och 35 studenter har blivit antagna.
– Det har varit ett högt söktryck. Det är väldigt positivt att en nystartad utbildning är så populär, säger vicedekan Sofia Petrén.
mottagandet av tandhygienistutbildningen
vid Malmö universitet blev över förväntan. Totalt 795 personer sökte till de totalt 35 platserna, och 282 personer angav utbildningen som reserv. Utbildningen hamnade på en sjunde plats bland programmen med högst söktryck på universitetet.
Helt ny utbildning
Malmö universitet har tidigare haft en tvåårig tandhygienistutbildning, där de sista studenterna gick ut våren 2020. Nu har utbildningen fått helt ny form. Den har breddats och fördjupats med oral hälsa som huvudområde.
– Vi har inte lagt till ett tredje år till en tidigare utbildning utan skapat ett helt nytt program, anpassat till de examensmål som finns. Odontologiska fakulteten har en pedagogisk profil med utmaningsbaserat lärande som bygger på eget lärande och studiegrupper så vi har anpassat utbildningen efter det. Det har varit ett stort och omfattande arbete som pågått under en längre tid, säger programansvariga Sofie Cronholm.
– Våra studieområden har inriktningar som stärker lärandemiljön för tandhygienistprofessionen. De blir tvärvetenskapliga, odontologiska och medicinska, men samtidigt samhälls- och beteendevetenskapliga. I relation till odontologin ser oral hälsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser både på individ- och gruppnivå.
Utökat studentantal Ursprungligen planerades att bereda plats för 24 studenter, men utökades till 35. Lokaler och lärare klarar att ta emot det högre antalet, säger Sofie Cronholm.
– Vi har skapat ett helt nytt program, anpassat till de examensmål som finns.
– Vi vet att alla längre utbildningar stöter på stora utmaningar. Många fakulteter har stora avhopp då vissa studenter väljer att byta utbildning eller kanske göra studieuppehåll. För oss är det första intaget till en helt ny utbildning, det är ett högt söktryck och vi vet inte vilka studenter vi kommer att möta. Med ett överintag kan vi nå målet att få ut det antal examinerade studenter vi vill.
malmö universitet startade 2020 i samarbete med Högskolan i Kristianstad en forskarskola i oral hälsa. Forskarskolan är den enda av sitt slag i Sverige och kan bidra till en långsiktig kompetensförsörjning av forskarutbildade tandhygienister. Några av de inskrivna doktoranderna kommer också att fungera som lärare, vilket förstärker forskaranknytningen i utbildningen.
– De är involverade i utbildningsplaneringen så mycket de kan, men måste naturligtvis fokusera på sin forskning just nu.
Teamarbete
En annan viktig del är att vi finns på en fakultet med tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerstudenter. Det gör att vi kan skapa samarbeten över utbildningsgränserna. Studenterna kommer att ha både
lärandeaktiviteter och faktiska patienter gemensamt. De ska arbeta i team runt patienten, terapiplanera, utvärdera och genomför behandlingar tillsammans. Det är en fördel att integrera studenterna med verkliga fall, på så sätt förbereds de på det som komma skall, säger Sofia Petrén.
– Kursplanerna kommer att utvärderas av studenterna, vi måste lägga till och dra ifrån för att forma den på bästa sätt. Det är spännande att få igång den här utbildningen som vi väntat på så länge, vi känner oss väldigt förberedda, säger Sofie Cronholm.
– Det här är en treårig utbildning med legitimation och patientansvar, att få jobb blir inget problem. Våra studenter går mot en säker arbetsmarknad, säger Sofia Petrén.
Nästa intag är hösten 2024.
TEXT: MARIE SKOGLUND FOTO: LINA HASKEL
Nu lanserar vi en skonsam serie tandkräm för hela familjen
TePe Daily™ och TePe Pure™ är ett nytt sortiment tandkräm för hela familjens olika behov, för känsligt tandkött och torr mun. En efterlängtad nyhet och perfekt komplement till TePes högkvalitativa munhälsoprodukter.
– Julia, 6 år
Det finns ingen peppar i den här minten.TePes tandkrämer är märkta med Bra Miljöval.
INOM ERGONOMISKA HANDINSTRUMENT
Sedan grundandet 1973 har vårt uppdrag på LM-Dental™ alltid varit att förbättra ergonomin och kvaliteten på tandvårdsinstrument som används av yrkesverksamma inom branschen runt om i världen.
Vi har uppnått detta genom banbrytande innovationer som ergonomiska silikonskaft med färgkodning, och innovativa beläggningstekniker. Alla våra produkter är utvecklade och tillverkade i Finland med ett stolt nordiskt arv.
En av våra innovationer är Syntette-instrument som utvecklades på 80-talet baserat på idén av en svensk tandläkare Leif Ericsson. Alla LM Dual Gracey™-spetsar har två ellipsformade skärande eggar – en mesial och en distal egg vilket gör att färre instrument behöver användas.
svensk tandläkare Leif Ericsson. Alla LM Dual Gracey™-spetsar har två ellipsformade skärande eggar – en mesial och en distal egg vilket gör att färre instrument behöver användas.
FÖR ENKEL INSTRUMENTERING
FÖR ENKEL INSTRUMENTERING
Syntette™ Anterior 275-276SDES
Mini Syntette™ Anterior 275-276MSDES
Syntette™ 215-216SDES
Mini Syntette™ 215-216MSDES
tel. 08-676 54 10
e-post: order@plandent.se
2023
TandhygienistDagarna 2023 ägde rum den 23–25 april på Karlstad CCC. Temat för dagarna var »Hållbar munhälsa – hållbar tandhygienist«. I förra numret av tidningen kunde du ta del av några referat från föreläsningarna, några abstrakt från det vetenskapliga programmet och intervjuer med deltagare. I denna tidning följer vi upp med ytterligare några referat och abstrakt.
Emma Frans, forskare och doktor i medicinsk epidemiologi, kan sin sak och pratar fritt om vikten av att tänka vetenskapligt i digitala tider. Hennes föreläsning heter Sant eller falskt – om vetenskapligt förhållningssätt i en oförutsägbar omvärld och är i en tid av osäkerhet och ett alltmer komplext informationssamhälle högst aktuell. Hur lyssnar vi rätt på de rätta experterna?
det fanns ett vaccinmotstånd långt innan pandemin, men det blossade verkligen upp med covid-19 då sociala medier och bloggar användes för att sprida felaktigheter. Man kunde läsa om kopplingar mellan autism och vaccin – statistiken var dock missledande, studier visar nämligen att det inte finns någon koppling. Men det räckte med en enda studie i the Lancet, på endast 12 barn, där en läkare såg en koppling mellan autism och ett vaccin för mässling, påssjuka och röda hund för att ryktet skulle vara igång. Det var dock forskningsfusk och författaren Andrew Wakefield blev av med sin läkarlegitimation. Myten lever dock kvar. Tyvärr kan myter som denna påverka folkhälsan allvarligt och WHO har med vaccinmotstånd på listan över de största hoten mot hälsa. Som tur är har vi i Sverige ett högt förtroende för våra forskare och experter och 97 procent av barnen vaccineras enligt vaccinationsprogrammet.
fake news är ett begrepp som de flesta av oss har hört och vi vet att det är felaktig och vilseledande information presenterad som nyheter. Men hur bra är vi på att urskilja fejknyheter? Fejknyheter innehåller ofta ett korn av sanning, men skräddarsys så att de väcker starka känslor. Om vi blir oroliga eller rädda av nyheter tänker vi inte rationellt och falska,
uppseendeväckande påståenden sprids snabbare och bredare än vanliga nyheter. En fejknyhet som drabbade socialtjänsten hårt var ryktet att svenska staten kidnappar barn för att tvångsassimilera dem. Det började på Youtube, men spreds snabbt till sociala medier och internationella kanaler som Al Jazeera och ledde till demonstrationer, hot och hat mot kommuner och socialtjänst. Det här var alltså ytterligare ett exempel på att information använts som ett maktmedel för att vilseleda.
emma tar under föreläsningen upp flera exempel, många väldigt roliga, på hur traditionella medier rapporterar kring forskning. De kan välja att uppmärksamma en enda studie, till exempel en studie som visar att även måttligt drickande kan leda till skador på hjärnan. Men veckan efter rapporteras det om en studie som visar att 40-plussare kan unna sig tre glas vin om dagen utan att riskera hälsan. Sedan läser vi att vara singel är lika farligt som att röka. Eller att ett dåligt äktenskap kan vara lika farligt som stillasittande. Utifrån sådana rubriker kan människor ledas att göra felaktiga val och det blir väldigt enkelspårigt.
vissa experter får mycket plats i media och för att inte gå vilse i informationsdjungeln är det viktigt att förstå vad vetenskap är.
Vetenskap tar tid att få fram och innan forskare når konsensus, om de gör det, så är de oeniga och det är naturligt. En enskild expert kan inte ge ett »sant« svar, utan vi måste lyssna på olika experter. Dessutom måste vi tänka på att de ger olika råd och har olika syn på saker utifrån sin egen verklighet. En smittskyddsexpert och en barnpsykolog har säkerligen olika åsikter om huruvida en skola ska stängas eller ej.
så nästa gång du scrollar – var kritisk och fundera på om det du läser är sant eller falskt.
vilka experter ska vi vara kritiska till?
• Hänvisar inte till fakta
• Framhäver sin titel och status
• Uttalar sig om saker långt utanför det egna expertområdet
• Uttrycker sig tvärsäkert om komplexa frågor eller framtiden
• Lyfter sin egen forskning och ignorerar evidens som går emot
• D öljer eventuella intressekonflikter
TEXT: LINA GASSNER KANTERS
FOTO: JEANETTE DAHLSTRÖM
Inger Wårdh, tandläkare sedan 1978, docent i gerodonti, specialist inom orofacial medicin och forskare med ett femtiotal publikationer – det är svårt att hitta någon med mer erfarenhet inom äldretandvård. Ingers föreläsning »De sista ljuva åren, hur når vi dem med munhälsan i behåll?« fokuserade på en av Ingers hjärtefrågor, nämligen vikten av samarbete mellan olika professioner inom hälso- och sjukvård för att framgångsrikt kunna bibehålla god munhälsa hos äldre och sköra människor.
föreläsningen tog avstamp i organisatoriska och strategiska frågor, som att det behövs ett folkhälsoperspektiv på tandvården. För att hela befolkningen ska kunna uppnå bästa möjliga orala hälsa behöver förebyggande munhälsoprogram integreras i folkhälsosatsningar. Som det ofta konstateras – munnen är en del av kroppen.
Inger menar också att munhälsan bör integreras i primärvården som en del i arbetet med icke smittsamma sjukdomar (eng: non-communicable diseases, NCDs). De icke smittsamma sjukdomarna står för 74 procent av hela världens dödsfall och vi behöver arbeta med riskfaktorerna – tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet – på flera plan och inom flera arenor. Inger nämner att tandvården har en stor fördel i och med vårt revisionssystem, något som primärvården saknar och kanske är lite avundsjuka på. Hög tid för ett mer intensivt samarbete!
som bekant behandlar vi många äldre patienter med många äldre tänder. Äldres tänder är ofta restaurerade och i munnen finns olika konstruktioner som kräver noggrant underhåll. Andelen friska patienter sjunker med ökande ålder och det finns stor anledning att besöka tandvården, men hindren tilltar. Förlorade tandvårdskontakter är en utmaning och med kognitiva funktionshinder följer stor risk för minskade besök hos tandvården och bortglömda munvårdsvanor. För sköra äldre rekommenderas att involvera anhöriga, motivera patienten att komma till mottagningen samt instruera, förenkla och introducera lämpliga hjälpmedel.
för patienter som inte kommer till kliniken kan risker för dålig munhälsa uppmärksammas ge -
nom uppsökande tandvård, där en munhälsobedömning genomförs av en tandhygienist. Sjuk- och undersköterskor kan använda sig av bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assesment Guide). ROAG ingår i riskbedömningspaketet Senior Alert där också fallrisk och risk för inkontinens, trycksår och undernäring ingår. Ett exempel på ett forskningsprojekt där ROAG använts och olika professioner (tandhygienist, sjuksköterska och logoped) samarbetat är Sofiaprojektet. Där har forskarna tittat på sväljfunktion, munhälsa och matintag i hög ålder. Resultatet visar att kombinationen av sväljsvårigheter och dålig munhälsa gav tre gånger så hög risk att dö jämfört med dem som hade normal sväljfunktion och god munhälsa. Således är både sväljfunktion och munhälsa något som systematiskt bör bedömas inom äldrevården.
hur är det då med hälso- och sjukvårdspersonal och deras kunskap inom munhälsa? Munhälsa ingår sällan i grundutbildningen och därför saknas insikt om hur munhälsa och allmän hälsa påverkar varandra. Munvård prioriteras också lätt bort i ett krävande omsorgsarbete. Studier visar dock att omsorgspersonal uppskattar stöd och undervisning från tandvårdspersonal, så det ska vi så klart ge dem.
slutligen fick vi lite handfasta tips :
• Eltandborste kan vara en hjälp i omsorgsarbetet, men bör introduceras innan kognitiva brister uppstår.
• Avtagbara proteser ska sköljas efter måltider, rengöras två gånger per dag, tas ut nattetid och förvaras torrt (gäller omsorgsberoende patienter).
• Starkt skummande tandkräm ska undvikas vid sväljproblem.
• Vid muntorrhet eller känsliga slemhinnor ska man välja en skonsam tandkräm – om tandkrämen svider används den inte.
• Högfluoridtandkräm är ett bra val vid hög kariesrisk.
• Gällande munskölj är en mer viskös skölj bättre för patienter med känslig munslemhinna.
Föreläsningen med Inger Wårdh sponsrades av Oral-B.
TEXT: LINA GASSNER KANTERS
FOTO: JEANETTE DAHLSTRÖM
Pricken över i:et, sistan och vinsten – Tandhygienistdagarna avslutas ofta med ett inspirerande dragplåster och den här gången var det Olof Röhlander som fick agera grädde på moset. En Olof Röhlander i, för att citera honom själv, toppform.
det här är en föreläsning som går i 190 och helt utan ackompanjerande Powerpoint-bilder. Syftet med föreläsningen är att det ska vara mycket energi, men också lite kul och att vi som publik ska lämna med en känsla av glädje för att föreläsningen gav oss någonting. En i föreläsningen frekvent återkommande mening har malt i mitt huvud sedan den där dagen i april. Bli inte frustrerad, bli fascinerad!
Olof Röhlander kallar sig mental styrketränare och inspiratör. Han är en flitigt anlitad föreläsare och författare till sex böcker. Han har flera podcasts och 115 000 prenumeranter på sitt digitala veckobrev Veckans Peptalk. Hans näst senaste bok, skriven tillsammans med psykologen och forskaren Magnus Lindwall, heter Motivationsrevolutionen och handlar om hållbar motivation. Boken går igenom självbestämmandeteorin och är enligt mig en väldigt bra bok för den som arbetar med beteendeförändring –en tandhygienist till exempel.
Bra – inte bäst
Tillbaka till föreläsningen. Olof berättar att han får många mejl från människor som varit nära att »gå in i väggen«. Stress har blivit en folksjukdom och sjunkit ner i åldrarna. Han listar tre misstag som många gjort; ignorerat kroppens signaler, prioriterat ner sig
själv och bara kört på. Han menar att det är en press att vara bäst på allt. Bästa mamman, bäst på jobbet, bäst på än det ena och än det andra. Ibland är man säkert bäst, men ibland även sämst för att man helt enkelt inte pallar. Att i stället vara BRA är mer långsiktigt och hållbart.
Hitta ditt Matfors
Olof Röhlander är född i Matfors, en liten prick på kartan, strax utanför Sundsvall. Han menar att alla behöver hitta sitt Matfors. En trygg plats, tillfälle eller stund, där du känner att du inte behöver överleverera eller tänka dig för. Omvärlden idag är ofta inte trygg och lugn – förändring har blivit en norm och i arbetslivet förväntas vi tycka om förändringar. Till och med de i vårt tycke dåliga idéerna ska vi omfamna. Här är själv-ägande ett nyckelord och någonting som vi behöver känna både hemma och på jobbet. Frivilliga förändringar som innehåller själv-ägande är mer positiva och vi »köper in« bättre på förändringar om hjärtat också är med. Här finns ett viktigt budskap från Olof: vi behöver förstå förändringsprocesser och få en förklaring, även när det gäller små förändringar och enkla saker.
Vilka är de bärande argumenten?
Vilken blir min roll? Är jag en viktig pusselbit? Alla har behov av att
känna sig inkluderade. Dessutom vill de flesta av oss ha svar på om förändringen kommer att innebära en förbättring. Ingen är emot förbättring. Men om vi inte får svar på de här frågorna köper vi inte in på förändringen. Någonting som ofta missas i ivern att förändra.
Ta ditt välmående på allvar När mådde du bra senast? Olof poängterar att det är viktigt att ta sitt välmående på allvar, inte bara för oss själva utan också för vår omgivning. Vi är varandras arbetsmiljö och vi kan därför inte ta med alla problem till jobbet, eftersom de smittar av sig på våra kollegor. Så hur var det när du senast mådde bra? Vilka byggstenar fanns det då? Försök må bra så ofta du kan genom att bli av med jobbiga saker och säg nej till vissa saker. Och säg ja till roliga saker för att orka med alla måsten.
Att se styrkan i olikheter »Har du märkt att alla inte är som du? Visst är det synd? För du är ju så himla vettig och har rätt så påfallande ofta«. Olofs föreläsning framkallar många skratt. Men om du vill utvecklas som människa tipsar Olof om att du inte ska vara rigid utan utveckla ett dynamiskt mindset. Ingen är bäst på allt, har inte alltid rätt och det är en styrka att ändra sig eller att be om ursäkt.
Hur vi hanterar andra människors olikheter påverkas av hur vi mår och påverkar också hur vi mår. Det är nu Olofs mantra kommer in: Bli inte frustrerad, bli fascinerad av att en annan människa tänker eller beter sig annorlunda än vad du gör.
Hållbar motivation Olof sammanfattar vad hållbar motivation handlar om. Inom självbestämmandeteorin har man identifierat tre grundläggande behov; kompetens, tillhörighet och autonomi. Att känna tilltro till sin egen förmåga, att ha en känsla
av sammanhang och att känna att man har valfrihet och valmöjligheter. Och att inte vara bäst utan bra. Det, menar Olof Röhlander, är hållbart.
FOTO: JEANETTE DAHLSTRÖM
Under TandhygienistDagarna 2023 hölls även ett parallellt vetenskapligt program med tre forskningsrapporter och två posterpresentationer. Abstrakten kan du läsa här samt i förra tidningen som kom ut i juni. En videoinspelning har gått ut till samtliga deltagare på TandhygienistDagarna 2023.
MUNTLIGA PRESENTATIONER
elena shmarina , Odont dr., Folktandvården
Oskarshamn. Oral health-related salutogenic factors: reviewing factors promoting oral health in older people and exploring dental professionals’ perspective.
POSTERPRESENTATIONER
sandra lod dimenäs Doktorand, Göteborgs universitet. Ungdomars självrapporterade upplevelser och utfall efter beteendeintervention för förbättrad munhygien.
susanne lindqvist Odont dr, Umeå universitet. Är dålig munhälsa hos äldre personer en riskfaktor för undernäring?
charlott karlsson
Doktorand, Malmö universitet. Hälsorelaterad livskvalitet och inverkan av oral mukosit vid huvud- och halscancer.
cecilia mattson
Certifierad Hälsocoach, Folktandvårdens Folkhälsoinsatser, Region Örebro Län. Munhälsocoach.
annica almståhl , universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samordnade och presenterade det vetenskapliga programmet under TandhygienistDagarna 2023 i Karlstad. Eftersom det vetenskapliga programmet går parallellt med föreläsningarna i den stora kongresshallen, spelas det in och skickas ut till samtliga deltagare.
foton: g u n i l l a l u n mörtsd
bakgrund: Oral mukosit (OM) är en inflammatorisk slemhinneskada orsakad av strålbehandling och behandling med cytostatika hos patienter med huvud- och halscancer. OM är en smärtsam, oundviklig biverkning som orsakar flera komplikationer i munnen, som också kan påverka patienternas hälsorelaterade livskvalitet (HRQL).
syfte : Att prospektivt utvärdera hälsorelaterad livskvalitet och inverkan av OM hos patienter med huvud-halscancer.
metod: Patienter som skulle genomgå kurativ behandling för huvud- och halscancer rekryterades före behandlingsstart. Mätning av HRQL med frågeformulär European Organization for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Core Questionaire (EORTC QLQ) C30 och H&N35 besvarades vid baseline, vecka 2,4,6 under samt 3 månader efter behandling. OM (erytem och ulcerationer) registrerades vid samtliga mättillfällen med Oral Mucositis Assessment Scale (OMAS). Patienterna delades in i två grupper: Ingen/mild OM samt svår OM.
resultat : I studien ingick 57 patienter (43 män och 14 kvinnor), medelålder 58 år. Den vanligaste diagnosen var orofaryngeal
cancer. Patienterna rapporterade signifikant värre besvär vecka 4 och 6 under onkologisk behandling avseende problem att äta tillsammans med andra (p <0,001), smärta (p <0,001), problem med smak och lukt (p <0,001) samt problem att svälja (p <0,001). Patienter med svår OM rapporterade sämre HRQL än de med ingen/mild OM, avseende rollfunktion (p <0,01), smärta (p <0,01) och behov av näringstillskott (p <0,05).
slutsats : Patienterna rapporterade gradvis sämre HRQL under den onkologiska behandlingen. Patienter med svår OM rapporterade mer symptom och besvär jämfört med de med ingen/mild OM.
studien genomfördes med forskningsanslag från : Cancerfonden, Futurum, Stiftelsen fonden för klinisk cancerforskning i Jönköping, FRF-stiftelsen, TUA-medel Göteborg.
författare : Charlott Karlsson, doktorand1,2,3*, Niklas Bohm, doktorand4, Jessica Skoogh Andersson, odont dr5, Caterina Finizia, professor6,7, Annica Almståhl, docent 1.4
1. S ektion 4 - Oral hälsa, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet;
2. K äkkirurgiska Kliniken, Odontologiska institutionen, Region Jönköpings län;
3. Avd. för Odontologi och Oral hälsa, Hälsohögskolan, Jönköping University;
4. Avd. för Oral mikrobiologi och immunologi, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet;
5. Avd. för Parodontologi, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet;
6. Avd. för öron-näs-och halssjukdomar, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet;
7. Avd. för Otorhinolaryngologi, Huvud- Hals Kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen
syfte : Att analysera ungdomars självrapporterade upplevelser och utfall av en personcentrerad, teoribaserad, undervisningsmodell i jämförelse med konventionell information/instruktion för ökat egenansvar i den parodontala infektionskontrollen.
material och metod: Data kommer från en klinisk fältstudie genomförd i Folktandvården, Västra Götalandsregionen. Tandhygienister randomiserades och utförde behandlingarna. De 16–17-åringar som uppvisade bristande munhygienstatus rekryterades till studien. Den personcentrerade undervisningsmodellen (test) baserades på hälsopsykologiska principer och tandhygienisterna använde en kommunikationsmetod inspirerad av motiverande samtal. Den konventionella behandlingen (kontroll) bestod av information/ instruktion, enligt tandhygienistens bedömning. Kliniska undersökningar genomfördes och enkäter delades ut vid baseline och 6 månader. Statistisk analys av data genomfördes med fokus på skillnader mellan grupperna samt för att identifiera potentiella faktorer associerade med utfall av behandlingen. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnd/ myndighet (Dnr: 284-15). ClinicalTrials.gov (NCT02906098).
resultat : Totalt 276 ungdomar (88 procent) fullföljde studien till 6 månader. Ungdomarna i testgruppen var mer nöjda med den utbildning de fått och kommunikationen under behandlingen jämfört med kontrollgruppen. En högre andel i testgruppen rapporterad sig vara mer noggranna med sin munhygien efter behandlingen och ha starkare tilltro (self-efficacy) till att kunna hålla sig friska i munnen framöver, i jämförelse med kontrollgruppen. Munhygienstatus och attityd till munhälsa vid baseline samt kommunikation under behandlingen var associerade med patientrapporterade utfall.
slutsats : Den personcentrerade och teoribaserade undervisningsmodellen resulterade i mer positiva självrapporterade upplevelser och utfall i jämförelse med konventionell information/instruktion.
studien har genomförts med stöd från : Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv & samhälle), Regionala FoU-medel inom Västra Götaland, TUA-forskningsmedel från Västra Götalandsregionen, Patentmedelsfonden för odontologisk profylaxforskning och Folktandvården, Västra Götaland.
författare : Sandra L Dimenäs*1, 2, Jessica S Andersson1,2, Birgitta Jönsson1, 3, Jesper Lundgren4, Max Petzold5, Anna-Lena Östberg6, Kajsa H Abrahamsson1, 2
1 Avdelningen för Parodontologi, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Sverige.
2 Specialistkliniken för Parodontologi, Göteborg, Folktandvården, Västra Götaland, Sverige.
3 Tannhelsetjenestens Kompetansesenter for Nord Norge (TkNN), Tromsø, Norge.
4 Psykologiska Institutionen, Samhällsvetenskapliga Fakulteten, Göteborgs Universitet, Sverige.
5 Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Sverige.
6 Avdelningen för Odontologisk Psykologi och Folkhälsa, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Sverige.
ERBJUDANDEN!
Köp 3 st HealthySmile och få 1 st 10-pack Whiteness Perfect blekgel på köpet
Projektledningen för
dagarna tackar för fin
återkoppling och hoppas
på att se er igen i Göteborg i början av april för TandhygienistDagarna 2024.
Du tar avtrycken, vi sköter resten!
Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.
Digitala avtryck? PROVA OSS!
Du får 50% rabatt på din första order!
• Nöjda patienter
• Lätt och smidigt
• Exklusiv förpackning
• Spar tid och pengar
6% HP FAST ACTING FORMULA FOR A radiant smile
6% HP FAST ACTING FORMULA FOR A radiant smile
6% HP FAST ACTING FORMULA FOR A radiant smile
5%
5%
FOR EVEN THE MOST sensitive
FOR EVEN THE MOST sensitive smile
5%
FOR EVEN THE MOST sensitive smile
Skonsam tandblekning och inga ilningar! Vi har använt tandblekning White Dental Beauty i 5 år med fantastiska resultat!
UNIVET LUPPGLASÖGON
en investering i din långa karriär utan nackbesvär
THE
Modell: LOOK & COOL
Färg: emerald, Ruby
Modell: ONE
Färg: desert Sage, svart
Modell: Techne
Färg: vit/röd, vit/rosa, svart/grön
Modell: ITA
smile BOTH THT4_montage.indd 25 2023-09-08 08:32
OF BOTH AVAILABLE
Se också vår webbutik: www.dentman.se Kontakta oss för demonstration! Ring 08-251075
PROFESSIONAL
+ 50%
Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*
GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött
med Sveriges Tandläkarförbund
JENNY BJÖRKÉN
Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88
Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02
SHILAN MADJID
Skåne, Blekinge, Kronobergs län samt Kalmar län shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01
Anmäl ditt abstrakt till info@tandhygienistforening.se senast den 1 februari. Mer information finns på hemsidan www.tandhygienistforening.se
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bedöma förutsättningarna för ett införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården. I Socialstyrelsens riktlinjer för tandvård 2022 konstateras att tandvården behöver arbeta mer systematiskt med att bedöma risker för sjukdomar i munnen.
sveriges tandhygienistförening, sthf, är representerad med tre personer i Socialstyrelsens referensgrupp för detta uppdrag. Med bakgrund av uppdraget att bedöma förutsättningarna för ett införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården och rekommendationerna i de nationella riktlinjerna ser Socialstyrelsen ett behov av att öka kunskapen om hur tandvården idag arbetar med riskbedömningar och hur riskbedömningssystem används.
under sommaren har en enkät gått ut till tandvårdskliniker i syfte att undersöka hur tandvården arbetar med riskbedömningar för sjukdomar, tillstånd och skador i munnen och hur eventuella stödsystem används för detta.
socialstyrelsen ska vidare inom regeringsuppdraget:
• bedöma det vetenskapliga underlaget i en nationell modell för riskbedömningar.
• analysera och föreslå hur en nationell modell för riskbedömning
kan utformas samt presentera en plan för fortsatt arbete med att genomföra modellen.
• samtala med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Försäkringskassan, regionerna och Sveriges Kommuner och Regioner.
• slutredovisa uppdraget till Regeringskanslietsenast den 31 mars 2024.
eventuella förslag ska vara ändamålsenliga och kostnadseffektiva, rymmas inom befintliga ekonomiska ramar och inte medföra ökade kostnader för det allmänna tandvårdsbidraget eller för det statliga tandvårdsstödet i övrigt. Eventuella förslag ska också utformas så att riskerna för felaktiga utbetalningar minimeras.
® HAp
ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.
Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden
Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp
I september kliver sex ungdomar in på Folktandvården i Värmland för tre månaders praktik. Satsningen görs för andra året i rad och målet är att väcka intresset för en framtid inom tandvården.
folktandvården i värmland välkomnar ungdomar som gått ut gymnasiet till tre månaders betald praktik. Projektet inleddes förra året och blev så uppskattad att i år har antalet praktikplatser fördubblats från tre till sex.
– I år hade vi 18 sökande till de sex platserna vilket är jättekul. Främst vänder vi oss till unga som precis gått ut gymnasiet och ännu inte valt utbildningsväg. Men även de som redan är nyfikna på en framtid inom tandvården, säger Julia Wall, HR-konsult, Folktandvården Värmland.
Prova på tandvården Initiativet är inspirerat av Region Gävleborgs mångåriga lärlingsutbildning som fått ett flertal efterlöpare i landet (se faktaruta). Samtliga med målet att locka fler att utbilda sig till ett yrke inom tandvården.
– Flera av de sökande står inför valet mellan ett tandvårdsyrke och ett annat vårdyrke. Bland årets sökande finns även de som funderar på att byta karriär och vill prova på att arbeta i tandvården, säger Julia Wall, som genomfört personliga intervjuer med samtliga sökande.
De sex ungdomar som börjar sin praktik i september kommer att arbeta i par vid tandvårdskliniker i Säffle, Arvika och Sunne. Här kommer de att få ”skugga” flera professioner vid klinikerna, genomföra egna projekt som att borra i gipständer och delta i löpande planeringsmöten. Praktiken ska
Lärlingsprogrammet inom Folktandvården i Region Gävleborg startade redan 1999. Varje år erbjuds cirka 20 ungdomar en årslång praktik i tandvården. Resultatet är att fler unga fått upp intresset för tandvården och de som gått vidare till en högskoleutbildning har varit mer förberedda än andra blivande studenter. Gävleborgs lärlingsutbildning har inspirerat liknande satsningar bland annat i Region Kalmar, Västernorrland och nu i Region Värmland.
Läs mer om Gävleborgs initiativ i Tandhygienisttidningen nr 3/2021.
ge en så bred insikt i tandvårdens vardag som möjligt.
– De kommer även att få agera löpare i korridorerna och hjälpa till i sterilen. Inför årets praktikperiod har vi gjort en mer noggrann planering tillsammans med klinikerna för att tiden ska bli så givande som möjligt.
Nära utbildning hjälper
Av förra årets praktikanter har två valt att söka vidare till högskolans tandvårdsutbildningar. Goda nyheter för regionen som likt andra har haft problem att rekrytera personal. Något som underlättar för Region Värmland är dock de
två tandvårdsutbildningar som erbjuds i Karlstad. Förutom Karlstads universitets tandhygienistutbildning ger även Vårdyrkeshögskolan en YH-utbildning till tandsköterska.
– Vi har precis fått ut den första studentkullen från tandhygienistutbildningen vid Karlstads universitet. De behövdes verkli-
gen, men framgent ser vi återigen en annalkande brist på tandhygienister, säger Julia Wall.
TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN
hr - konsulten julia wall har goda erfarenheter från praktikprojektet för unga i Region Värmland.
Folktandvården i Värmland erbjuder ungdomar tre månaders praktik i tandvården för att guida fler till yrket.
NOLIA I UMEÅ DEN 15-17 NOVEMBER!
Delta på det vetenskapliga programmet, ta del av den senaste forskningen, besök mässan och medverka på våra arrangerade sociala kvällsevents.
Tillsammans med dina kollegor kan du delta på våra kvällsaktiviter. Boka en eller båda kvällarna för att äta och umgås tillsammans med branschkollegor från hela Sverige. Efter middagarna öppnar vi för efterinsläpp. Boka detta i samband med registeringen!
ONSDAG KVÄLL, 15 NOVEMBER
Middag och fest på Facit Bar
Facit Bar är en resturang med fokus på svenska råvaror. Det kommer att serveras en trerättersmidddag där smakexplosion utlovas.
TORSDAG KVÄLL, 16 NOVEMBER
Mingelmiddag på REX
Kvällen kommer att bestå av ett unikt mingelkoncept där ett flertal smakupplevelser utlovas, tillsammans med jazzband och festlig stämning.
Ta del av senaste nytt, inspireras, se nya lösningar och nätverka på Swedental. Ett gyllene tillfälle för hela tandvårdsteamet att samlas och träffa leverantörer i ett professionellt sammanhang.
SE VILKA SOM STÄLLER UT PÅ SWEDENTAL!
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Tandvård som handelsvara
Onsdag 15 nov, 14:15
När patient blir kund och tandläkaren säljer vård - etiska dilemman? Utmaningar för yrke, samhälle och tillit när människor kommersialiseras. Kan marknadskrafter förbättra tandvårdsjämlikhet och tillgång?
Talare: Gunnar Henning & Bjørn Hofmann
Vad är det som egentligen händer på en riktigt bra arbetsplats?
Torsdag 16 nov, 13:15
Clas Malmström berättar om arbetsglädje på den goda arbetsplatsen, hälsofrämjande och högpresterande. Deltagare får verktyg för att hantera utmaningar, må bra och nå sina mål på arbetsplatsen.
Talare: Clas Malmström
– hur hänger de ihop?
Fredag 17 nov, 10:30
I tandvården är gott bemötande viktigt. Seminariet tar upp bemötande av barn och ungdomar med ADHD, autism och ätstörningar i tandvården. Vad kan vi lära av andra som möter dessa diagnoser? Hur anpassar vi oss för att ge bästa vård?
Moderator: Johanna Gyll Talare: Pamela Hasslöf & Olof Lagerlöf
Fredag 17 november, 15:00
Denna föreläsning ger en översikt över tandvärksdiagnostik och aktuell behandling enligt nationella riktlinjer för effektiv symptomlindring och god framtidsperspektiv.
Moderator: Emma Wigsten
Talare: Helena Fransson & Maria Pigg www.tandlakarforbundet.se/riksstamman
Skanna QR-kod för att komma till anmälan och se årets program!
Sedan TAIK, tandhygienist i kommunal verksamhet, gick från att vara projekt till att bli en del av Folktandvården Västra Götaland, har intresset ökat.
Härryda och Partille har redan varsin »taik« på plats och samtal förs även med Göteborgs stad.
i december förra året började carola svensson sitt arbete som så kallad taik i Härryda kommun. Kommunen hade redan identifierat en del brister som de ville få hjälp med och genom en processkartläggning upptäcktes ännu fler behov.
– De ville förbättra sina rutiner för intygsbeställningar och nödvändig tandvård samt utöka samarbetet med den uppsökande verksamheten, säger Carola Svensson.
efter snart 30 år som tandhygienist har hon gedigen erfarenhet av både kliniskt arbete och uppsök. Ändå tycker hon att jobbet som taik är som att kliva in i en ny värld.
– Att komma in i kommunens arbete och se vad som görs från den här sidan är något helt annat. Vissa tror att de bara är pappersvändare, men de gör jättemycket, säger hon.
taik , tandhygienist i kommunal verksamhet, startade som ett projekt 2018. Då hade idén redan testats som en pilot i Mariestad. Nu skulle det i stället genomföras i fyra av Västra Götalandsregionens kommuner – Borås, Kungälv, Trollhättan och Skövde. Medan
Uddevalla och Alingsås fick fungera som kontrollkommuner.
Resultatet blev övervägande positivt och visade att taiken kunde göra skillnad. I projektets kommuner ökade till exempel andelen utfärdade intyg för N-tandvård till den äldre befolkningen med 8 procent. I kontrollkommunerna minskade den med 7 procent.
I dagsläget är det sex kommuner i Västra Götalandsregionen som har en tandhygienist anställd. Det är de fyra som deltog under projekttiden. Plus Härryda som tillkom den 1 december 2022 och Partille som gick med den 1 juli i år. Klart är dock att Borås av budgetskäl inte kommer förnya sitt avtal för 2024. Men förhoppningar finns om att kunna prova konceptet
alla » taikar « … är formellt anställda i Folktandvården Västra Götaland, som samordnar och leder verksamheten. Kommunen tjänsteköper sedan taiken.
… arbetar halvtid för »sin« kommun och halvtid som tandhygienist inom Folktandvården.
… träffas en gång i månaden för att utbyta erfarenheter med varandra.
i någon del av Göteborgs stad, vilket i så fall skulle kunna dra igång i slutet av 2024. I höst kommer dessutom en delegation från Hälsodirektoratet i Norge till Sverige för att lära sig mer om TAIK.
peter engstrand är teamledare för TAIK. Han berättar att övergången från projekt till nuvarande driftorganisation har fört med sig en del utmaningar. När taiken inte längre betalas med projektmedel, utan bekostas av kommunerna själva, aktualiseras åter frågan »vem gör vad?«. Vad ska taiken göra? Och vad är egentligen tandvårdens uppgift?
– Tyvärr finns gråzoner i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är inte alltid lätt att avgöra vems uppdrag något är, säger han.
En annan insikt är att inte ha för bråttom. TAIK måste få växa långsamt.
– Det har med bristen på personal att göra. Tandhygienisterna behövs i våra andra verksamheter, och då kan vi inte starta överallt på en gång, säger Peter Engstrand.
Samtidigt tror han att taiken är här för att stanna. Även om innehåll och organisation troligen kommer se annorlunda ut om tio år.
Behovet är stort.
– Det är tydligt att TAIK ger bättre förutsättningar för att för-
bättra äldres munhälsa och förhoppningsvis även livskvaliteten. Det glöms av i många kommuner. Inte så ofta av enskilda medarbetare, utan det handlar främst om strukturer och rutiner som inte alltid finns, säger han.
Dessutom ser han taik-rollen som en ny karriärväg för tandhygienister som vill vidare.
– Som taik får du använda hela din kompetens. Du måste vara pedagog och kunna lära ut, skriva rutiner och kanske ha mer datavana än vad en tandhygienist normalt behöver, säger Peter Engstrand.
för carola svenssons del var det just de här möjligheterna som lockade.
– Jag ville utvecklas i yrket. Det var därför jag sökte tjänsten i Härryda, säger hon.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
– Tyvärr finns gråzoner i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är inte alltid lätt att avgöra vems uppdrag något är
Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag bland annat både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Vi vill rikta ett tack till dig som jobbar inom tandvården för att du tillsammans med oss jobbar för att förbättra munhälsan i Sverige, tack!
Nyheter från Flux!
Nu finns serien Flux+. Dessa produkter ger en extra fördel, förutom att den verkar mot karies med innehållet om 0,2% NaF. Den extra fördelen på respektive produkt är:
• Flux+ Gum Care:
Lugnar och skyddar känsligt tandkött1
• Flux+ Prevent Plaque:
Förebygger och motverkar plack2
Ytterligare en nyhet från Flux är att de populära Flux Drops nu även finns med smaken Citron/Lime. Flux finns på apotek, i matbutiker och hos många tandvårdskliniker. Produkterna är fria från alkohol.
Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.
Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se
Xerodent är en sockerfri sugtablett mot muntorrhet med smak av apelsin.
DOSERING : En tablett tas vid behov vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 sugtabletter per dag under en begränsad period.
XERODENT INNEHÅLLER:
• Äppelsyra som ökar salivproduktionen
• Natriumfluorid som gör tandemaljen mera motståndskraftig mot hål i tänderna.
Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet.
Xerodent för behandling av muntorrhet finns som sugtablett och innehåller äppelsyra och fluor i burk om 90 och 270 stycken. En tablett tas vid behov, vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 tabletter per dag under en begränsad period. Xerodent är ett receptfritt och omfattas av högkostnadsskyddet. Läs bipacksedeln noga innan användning. För mer information och aktuellt pris se www.fass.se. Informationen är baserad på produktresumé daterad 2022-04-01.
Tillverkare: Karo Pharma AB, info@karopharma.se
INNEHÅLL PER TABLETT: 28,6 mg äppelsyra och 0,25 mg fluor Xerodent innehåller xylitol som kan ha en laxerade effekt.
tack för att jag fick komma och delta i er kongress och vid Tandhygienistdagarna i Karlstad. Kongress och lokala årsmöten är en förenings hjärta och överlevnad.
Det är en återfödelse där tiden som varit summeras och riktning ges för den tid som kommer. Vi väljer de som ska vara vår röst i våra frågor och vi bestämmer oss för vad vi tillsammans som förbund vill säga i olika frågor. Även om några inom förbundet väljs till roller eller verkar som fackliga företrädare på arbetsplatser så får vi inte glömma perspektivet att det är något vi gör tillsammans. Vi håller ihop. Sveriges tandhygienister håller ihop.
den tid vi nu genomlever är på många sätt en oklar tillvaro där ekonomin i våra verksamheter och samhälle står inför prövningar. Allt färre ska göra allt mer. Den kompetensbrist som på många håll råder pressar våra medlemmar och de patienter som de finns till för. De effektiviseringsperspektiv vi levt med under en lång tid
behöver analyseras utifrån ett villkorsperspektiv och professionsperspektiv där tandhygienisternas röst är självklar. Det kan handla om tandhygienistens inflytande på tidböcker och behandlingstider till egeninflytandet över besöksfrekvensen för enskilda patienter etc.
förbundet verkar i sina båda strukturer för att förändra, påverka och utveckla. Vissa frågor handlar om avtalsmateria, lön, arbetsmiljö och lokala frågor medan andra handlar om professionens koppling till forskning, vetenskap och yrkets utveckling. Båda strukturerna är viktiga för att stärka tandhygienisternas frågor och för det behövs anslutning och en levande organisation. Lokalföreningen är viktig för att möta upp lokala frågor som rör yrket där den lokala representation och rösten väger tungt. Den känns igen lokalt och den har en relation till sin omgivning. Likaså är lokalföreningen ett viktigt stöd för löneförhandlarna som samverkar i SRAT:s lönedelegationer.
förbundet behöver gå in i en uppbyggande fas och vi behöver jobba utifrån ett påverkansperspektiv genom lokalföreningar. Jag hoppas att de lokalföreningar som i nuläget vilar kan hitta en väg tillbaka till en nystart och uppvaknande. Ni är tandhygienisternas röst. Hörs inte ni kommer någon annan höras. Ta därför er plats.
jag lovar att komma till nästa kongress. Då hoppas jag att jag får träffa en fullbokad kongress med delegater från norr till söder.
jag hoppas ni har fått en fin sommar och att jag får möjlighet att träffa några av er under hösten. Jag lovar att använda mellanrumsborsten och jag fick med mig en hel kasse med utrustning från utställarna.
text : mattias torell biträdande förhandlingschef, srat
Vi lever i en kultur som är besatt av produktivitet. Vi slukar böcker om, »How to get things done«. Och vi normaliserar hustle-kultur och ser vila som något man måste förtjäna. Nyckeln till att få saker gjorda får vi ofta höra är time management. Om du bara kunde planera bättre skulle du kunna nå produktivitetens nirvana. Denna outtröttliga produktivitetshets lägger grund för en framtida utmattning.
Vi alla har suttit i den, jag pratar om den berömda behandlingsstolen hos tandvården. Ibland rädda, ofta stressade men aldrig entusiastiska. Vi förväntar oss att mötas av trygghet, och gud förbjude om man skulle få vänta några minuter extra på sin tid. I skottgluggen står personalen, som vet, hamnar man efter i schemat är det svårt att komma i kapp. Idag var en sådan dag. Personalen tröstar en patient samtidigt som man sneglar på klockan som tickar snabbt i kapp med stressen. Man hinner inte bearbeta utan måste vidare till nästa patient, och nästa patient och nästa patient. Stressen ackumuleras. Jämför det med en brand. Om branden inte släcks sprids den och blir okontrollerbar. På samma sätt verkar ackumulerad stress. Lösningen på tidspressen föreslås till, »håll er till satt tid per patient så att ni hinner med«. Det finns inget element av tidshantering som kan planera för patienter som behöver extra stöd, såvida man inte tar beslut om att patientstöd inte längre är del av tandsvårdsbehandling.
Att arbeta i blindo
Den elektroniska tidboken infördes för att minska administration. I stället har det resulterat i att många
tandläkare och tandhygienister ofta bara vet när dagen börjar och slutar, däremellan lever man på hoppet om att den som bokar visar barmhärtighet med andnings utrymme mellan varven och tillräckligt med tid per patient. Att ha ansvar i arbetet är en möjliggörare för stress, men hälsovinsten av att ha kontroll som tillkommer med ansvar, övervinner det. Att sitta i förarsätet av sin arbetsdag leder inte bara till ett hälsosammare arbetsliv, det ökar även produktivitet, vilket föga förvånande ökar lönsamhet.
Jakten på perfektion
Begreppet »good enough« ser många som medicinen mot stress. Men vem vill sitta i en behandlingsstol hos tandvården för att laga en fyllning om inställningen är, så länge resultatet är good enough? Inte jag. Att vara perfektionist är nästan synonymt med tandvårdspersonal. Men att kliva in med förväntan om att möta alla patienters krav är en expressbiljett mot otillräcklighetens land, där många kompenserar genom att prestera hårdare, vilket mer ofta leder till utmattning än faktiska resultat.
5 verktyg som förebygger ackumulerad stress
1.Delegera kontroll
Att delegera ansvar för tidbok till tandläkare och tandhygienister är inte lösningen, men att implementera samsyn mellan den som bokar och den som ska utföra bokningen ska införas. Att inte veta vad dagen har att erbjuda är som att skicka ut orienterare till skogen utan karta –de kommer tillbaka stressade.
2. Emotionella stödgrupper
Stress smittar, både mellan kollegor och mellan vårdgivare och patient. För att förebygga ackumulerad stress är det viktigt att stär-
Bakterier som är vanliga i munhålan är då de hittas i tarmen förknippade med ökad plack i hjärtats små artärer. Särskilt gäller detta olika varianter av streptokocker. Det visar en stor svensk studie som letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Studien baseras på analyser av tarmfloran och avbildningar med datortomografi av hjärtat. Totalt 8973 personer utan känd hjärtsjukdom deltog.
Kopplingen mellan bakterierna Streptococcus anginosus och S. oralis subsp. oralis och ateroskleros är de tydligaste. Forskargruppen fann också att vissa av de arter som kunde kopplas till aterosklerotiska plack samvarierade med nivåerna av samma arter i munnen. Dessutom var dessa förknippade med förhöjda inflammationsmarkörer i blodet.
källa : uppsala universitet
Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa. Kursen ges på kvartsfart, vårterminen och höstterminen 2024, mestadels på distans men med två till tre fysiska träffar på institutionen i Göteborg.
Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom parodontologi samt att få en ökad färdighet och självständighet att förebygga, diagnostisera och behandla parodontala sjukdomar.
I kursen ingår klinisk tillämpning där kursdeltagaren förväntas ha en anställning i
tandvården där uppgiften kan utföras.
För tillträde krävs tandhygienistexamen 180 hp eller motsvarande med svensk legitimation. Se information på www.antagning.se.
Kursen söks via www.antagning.se senast 15 oktober 2023.
Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på https://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA113
För övriga frågor kontakta Maria Welander på maria.welander@odontologi.gu.se
MED OPALESCENCE GO™
TANDBLEKNING
En användarrapport av tandläkare Sara Jalili
Protokoll för tandblekning kan vara lika komplicerade som valet av lämpligt blekmedel. När patienter med missfärgade tänder behöver en flexibel, bekväm och okomplicerad kosmetisk blekningsbehandling heter alltid lösningen i vår tandläkarpraktik Opalescence Go blekgel.
Skälen är enkla och kräver ingen förklaring: blekgelen med 6% väteperoxid är färdig för användning direkt från paketet. Det är ett pålitligt material tack vare dess enkla hantering, korta behandlingstid och förbluffande resultat. Opalescence
Go blekgel är idealisk för nästan alla patienter så länge som de inte har för många restaurationer i det anteriora området, vilka naturligtvis inte kan blekas.
Innan vi startar blekningsprotokollet får våra patienter en professionell tandrengöring för att avlägsna fläckar, plack och ytliga missfärgningar. Sedan visar vi dem först på praktiken hur man använder Opalescence Go tandblekning på rätt sätt:
1 Efter tandborstning ska Opalescence Go:s speciella UltraFit skenor bäras i 60-90 minuter.
2 Efter att ha fått instruktioner på praktiken kan patienten fortsätta blekningsprocessen hemma, normalt med en skena per dag tills resultat uppnåtts. Vanligtvis räcker det med 5-10 skenor.
3 Tack var PF-formeln (kaliumnitrat och fluorid) är Opalescence tandblekningsgel mycket varsam. Sensibilitet uppstår väldigt sällan. I sådana fall kan fluoridlack eller fluoridgel användas under och efter behandlingen.
Fig. 2 visar en 24-årig manlig patient före och efter en blekningsbehandling med Opalescence Go tandblekning. Efter sju dagar uppnåddes ett fint resultat och patienten var nöjd med
Opalescence tandblekning är bara tillgänglig i tandläkarpraktiken, något som hjälper oss att vinna våra patienters förtroende.
SARA JALILI
Ensjø Tannklinikk
Oslo, Norge
En ny rapport från CAN (Nationellt kompetenscentrum inom alkohol, narkotika, doping och spel) visar hur användningen av snus, cigaretter och e-cigaretter har förändrats
2003–2022 i Sverige. Rapporten är baserad på självrapporter där cirka 18 000 personer i åldrarna 17–84 år svarar varje år.
Användningen av e-cigaretter (vapes) som kan användas både med och utan nikotin har ökat. Ökningen syns främst i åldersgruppen
17–29 år, där andelen som vejpat den senaste månaden ökat från 4 procent 2021 till 14 procent 2022. Även snusandet ökar, då främst bland kvinnor. För män har snusningen legat på en ganska jämn nivå de senaste åren.
Vitt snus, som innehåller nikotin, är ungefär lika vanligt bland kvinnor och män, till skillnad från det traditionella tobakssnuset som fortfarande är vanligast bland män. År 2022 hade 8 procent av befolkningen använt vitt snus senaste månaden. Det var små skillnader mellan män och kvinnor, men betydligt vanligare i den yngsta åldersgruppen 17–29 år (22 procent).
– Vitt snus är en relativt ny produkt och vi ser att det är absolut vanligast bland unga vuxna och att användningen fortsätter att öka, säger Marina Zetterqvist, utredare på CAN.
Sedan 2003 har andelen dagligrökare halverats och är numera den lägsta inom EU. Rapporten visar även att cigarettrökning fortsätter att minska något. Störst andel dagligrökare finns i åldersgruppen 50–64 år.
Den absolut vanligaste tobaks-/nikotinprodukten bland män är snus och bland kvinnor cigaretter, tätt följt av snus. Totalt sett hade 30 procent av befolkningen 17–84 år snusat, rökt cigaretter eller vejpat minst en gång den senaste månaden.
källa : can
socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett underlag till en utvecklad nationell demensstrategi. STHF är inbjuden till hearing.
Då antalet personer med någon form av demenssjukdom beräknas fördubblas till 2050 förutses stora utmaningar för vård, tandvård och omsorg. Därför har regeringen nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag till en utvecklad demensstrategi. I arbetet ska myndigheten inhämta synpunkter bland annat från berörda intresseorganisationer, däribland professionsföreträdare.
Sveriges Tandhygienistförening har blivit inbjuden till en första hearing under hösten och kommer att representeras av Jessica Friberg, leg. tandhygienist, Dalarna . Jessica Friberg är även en del av Nationell arbets-
grupp för äldretandvård (NAG äldretandvård) sedan något år tillbaka.
Den befintliga demensstrategin ska utvecklas inom följande områden:
• Hälso- och sjukvård
• Tandvård
• H älsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv
• Ta ställning till om fler sjukdomar inom området kognitiva sjukdomar är relevanta att utveckla inom ramen för strategin.
– Att inkludera tandvården är jätteviktigt i arbetet med att utveckla den nationella demensstrategin, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Tandvårdens insatser är viktiga för det främjande och förebyggande arbetet, munhälsans betydelse för
allmänhälsan och inte minst livskvalitet för personer med demenssjukdom.
Underlaget ska levereras till regeringen senast den 29 februari 2024.
GÖTEBORG 7–9 APRIL 2024
UTMANINGAR, DILEMMAN OCH ETIK – stärk dig själv som tandhygienist
Det senaste året har varit ett rekordår i energidryckskonsumtion. Hela 74 miljoner liter energidryck dricks per år i Sverige. Det är fyra gånger mer än det som dracks 2010.
källa : svt
Barn och unga i Uppsala län har Sveriges friskaste tänder, visar en rapport från Socialstyrelsen. Allra bäst resultat har Folktandvården i Örsundsbro, där 94,52 procent av patienterna i åldern 0–23 år är helt hålfria.
– Vi börjar redan när barnen är två år, med information till föräldrarna om att barnen ska borsta tänderna och inte springa och småäta, säger tandhygienist Birgitta Westin.
källa : sveriges radio
Disputerade lärare behövs för att hälso- och sjukvårdsutbildningar ska kunna bedrivas och utbilda legitimerad vårdpersonal. Nationella vårdkompetensrådet bedömer att det råder brist på lärabrist inom vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar.
– Att det finns en tillräcklig tillgång till disputerade lärare är förutsättningen för att kunna utbilda ny sjukvårdspersonal och för att kompetensförsörjningen ska fungera. Om lärosäten inte kan utbilda kommer legitimerad personal i hälso- och sjukvården att minska, vilket i sin tur kommer att påverka kvalitet och patientsäkerhet, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet.
Rådet lämnar i sin första delredovisning förslag på tre insatser som kan bidra till att stärka förutsättningarna för att öka antalet disputerade lärare. Dessa är långsiktig finansiering av forskarskolor, förenade anställningar och att införa VULF-avtal. VULF står för vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning. Avtalet ingås mellan staten och vårdgivarna och reglerar bland annat samarbete mellan regioner och lärosäten, statens ersättning till regionerna för medverkan i utbildningen, samt utveckling av den kliniska forskningen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.
källa : nationella vårdkompetensrådet
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ska genomföra en informationsinsats för att öka patienters kunskap om tandvårdens skyldigheter och tandvårdspatienters rättigheter. Patienters förmåga att göra välgrundade val ska öka genom att informera om tandpriskollen, tandvårdens referenspris samt vårdgivarnas prissättning.
– Att tandvårdens patienter har stort förtroende för branschen är värdefullt och viktigt att upprätthålla och ta tillvara, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Patientens ställning behöver alltjämt stärkas vad gäller information om ekonomi och tandvårdsstödet utformning, rådgivning och behandlingar.
Bristen på läkemedel i Sverige har förvärrats. En orsak är att den svaga kronan får läkemedelsbolag att välja bort den svenska marknaden.
– I vissa fall säljer man produkterna med förlust, eftersom produktionskostnaderna är högre än det man får ut i svenska kronor, säger Bengt Mattsson som är hållbarhetschef på branschföreningen Lif.
Bristen på läkemedel är ett internationellt problem, då fler länder konkurrerar om samma resurser. Läkemedelsbolagen klarar ibland inte av att möta den ökande efterfrågan i världen.
Cecilia Frostegård är avdelningchef på Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket som ansvarar för prissättningen av läkemedel i Sverige. Där är man medvetna om problemet.
– På äldre läkemedel har Sverige de lägsta priserna i Europa, så låga att det finns en risk att den svenska marknaden inte prioriteras.
källa : sveriges radio
Bakterierna som förekommer vid parodontit tros kunna bidra som en utlösande faktor till autoimmuna sjukdomar. Tandlossningssjukdom skulle då kunna orsaka autoimmuna tillstånd. Vid autoimmuna sjukdomar vänder sig immunförsvaret mot den egna kroppen, som till exempel ledgångsreumatism, systemisk lupus erythematosus (SLE) och Sjögrens syndrom. Orsakerna är okända men immunglobuliner som är riktade mot den egna kroppen, autoantikroppar, är viktiga.
I en ny avhandling från Folktandvården Stockholm och Karolinska Institutet har tandläkaren Guillermo
Ruacho Barraza analyserat biomarkörer i saliv för att se om de kan användas istället för blodprover för att övervaka reumatiska sjukdomar. Ett snabbt och enkelt salivprov skulle underlätta övervakningen och skulle kunna utvecklas som hemtest.
Forskargruppen tittade på om tandlossningsbakterier är förknippade med förekomsten av utvalda autoantikroppar som sedan tidigare är kända för reumatisk sjukdom. På så sätt kan parodontitpatienter med ökad risk att utveckla autoimmunitet identifieras.
källa : folktandvården stockholm
Vi sitter stilla på tok för mycket. År 2020 fick Kommittén för främjande av fysisk aktivitet regeringens uppdrag att lämna förslag som kan leda till att vi rör oss mer.
Det saknas en sammanhållande nationell struktur för arbete med att främja fysisk aktivitet, konstaterar kommittén. Redan idag finns stora möjligheter för staten, myndigheter, regioner, kommuner, organisationer och andra att göra mer.
Kommittén har lagt fram förslag för hur arbetet kan drivas och stödjas på alla nivåer. Bland annat ska regeringen ta fram en strategi. Departementets ansvar för att främja fysisk aktivitet och jämlik hälsa ska göras tydligt, ett nationellt kom-
petenscentrum inrättas och Folkhälsomyndigheten stärks i uppdraget att sprida kunskap och bidra till beteendeförändringar. Det ska göras en beräkning av vad bristande fysisk aktivitet kostar samhället, tillsammans med potentiella vinster och besparingar av minskat stillasittande. Ytterligare förslag finns inom flera områden som rörelsefrämjande samhällsplanering, aktiv transport, rörelserik förskola, skola och fritidshem, fritid, idrott och friluftsliv, hälsofrämjande arbetsliv och sysselsättning samt hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt omsorg.
källa : regeringskansliet
Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.
Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 1 februari 2024. Läs mer på www.tandhygienistforening.se
i år har STHF:s och Tepe Munhygienprodukters studerandepris delats ut på fem lärosäten till tandhygieniststuderande som utmärkt sig under utbildningen. Priset berättar att man gjort något extra eller har särskilda egenskaper som är särskilt värdefulla i tandhygienistyrket. Studerandepriset har delats ut en gång per år sedan 2013, till en student per lärosäte efter sex fullbordade terminer. På Umeå universitet delas priset ut i januari varje år.
tandhygienistprogrammet på varje lärosäte nominerar en pristagare utifrån väl genomförda studieinsatser, bästa student på klinik eller bästa examensuppsats. STHF:s styrelse fattar beslutet och bestämmer prissumman. Årets pristagare har förutom goda resultat i både kliniska och teoretiska studier uppvisat både mognad och ansvarstagande som personer och kliniker.
hälsohögskolan i jönköping
pristagare : Ellen Hagberg
motivering: Ellen har under hela utbildningen varit ambitiös och målinriktad på ett positivt sätt. Hon bidrar med genomtänkta och relevanta reflektioner i både den
kliniska och teoretiska verksamheten. Ellen visar på en mognad inför sin kommande professionella yrkesroll och visar stor självständig förmåga. Hon är omtyckt av såväl studiekamrater som patienter.
högskolan kristianstad
pristagare : Alva Tapio
motivering: Alva Tapio har på ett föredömligt sätt visat ett målmedvetet och ansvarsfullt arbete under hela sin studietid.
karolinska institutet, huddinge
pristagare : Minna Milesson
motivering: Minna Milesson har på ett föredömligt sätt visat stor analyserade skicklighet, kritisk förmåga och därtill en betydande reflekterande förmåga, vilket har bidragit till ett mycket välskrivet examensarbete.
göteborgs universitet
pristagare : Irina Baranova
motiverin : Studerandepriset i år går till bästa student på klinik. En student som alltid varit ambitiös och reflekterande, lämnar ingenting åt slumpen och har ett fint patientomhändertagande. Studenten vill lära sig så mycket som möjligt och lämnar kliniken sist av alla. Studenten som vi har valt bemöter
även oss lärare professionellt och har alltid varit hjälpsam mot sina kurskamrater. Årets pristagare heter Irina Baranova.
karlstad universitet
pristagare : Louise Ring
motivering: Louise har på ett föredömligt sätt och med stort engagemang genomfört sina studier med mycket goda resultat i både teoretiska och kliniska studier. Louise har uppvisat ett reflekterande och professionellt förhållningssätt med stor empati gentemot studiekamrater, patienter och framtida kollegor.
Vinner du priset nästa år?
text : lena munck
Sammanfattning
Vid kraftig övervikt kan det bli aktuellt med en fetmaoperation, ett kirurgiskt ingrepp som minskar magsäckens volym. Operationen är oftast lyckosam och leder till en bestående viktminskning och minskad samsjuklighet, såsom till exempel diabetes. Men effekten av fetmakirurgi på munhälsan är inte klarlagd. Syftet med studien var att undersöka om munhälsan påverkas av fetmakirurgi genom att följa fetmaopererade patienter över tid, både före och efter ingreppet. En matchad kontrollpopulation har använts som jämförelse. Studien visar att fetmaopererade fick nästan dubbelt så många fyllningar, rotbehandlingar och tandextraktioner som personerna i kontrollgruppen.
Inledning
Fetma är ett globalt hälsoproblem med ökad prevalens. Fetma har allvarliga hälsoeffekter; typ 2-diabetes, hyperlipidemi, högt blodtryck, kranskärlssjukdom, obstruktiv sömnapné, stroke och depression samt många cancerformer är några av de tillstånd som är förknippade med övervikt och fetma (Kyrgiou et al. al. 2017).
Patienter med ett BMI över 35 kg/m2 är kandidater för fetmakirurgi där magsäcken minskas i storlek, vilket begränsar födointaget per måltid och kräver mer frekvent ätande.
Fetmakirurgi har en betydande och bestående effekt på vikt och resulterar ofta i förbättring av komorbida sjukdomar och högre livskvalitet. Effekten på munhälsan är dock mindre studerad. Det är känt att patienter som remitteras
till fetmakirurgi har dåliga matvanor med högt sackarosintag och hög risk för karies och tanderosion redan före operationen. Fetmakirurgi innebär kostförändringar till 6–8 små måltider dagligen och i synnerhet sleeve resektion kan orsaka ökad gastroesofageal reflux (GERD), vilket kan påverka munhälsan negativt. Syftet med studien var att undersöka om munhälsan påverkas efter fetmakirurgi.
Material och metod
Vi har inkluderat alla vuxna som genomgått fetmakirurgi i Sverige mellan 2009 och 2018 med hjälp av Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOREG). I studien har drygt 50 000 patienter inkluderats, liksom en frisk jämförelsegrupp. Genom att länka data från Tandhälsoregistret undersöktes händelsefrekvenser för olika tandingrepp: reparativa, endodontiska och parodontala ingrepp samt tandextraktioner.
Resultat
Den överviktiga gruppen fick något fler fyllningar, rotfyllningar och extraktioner tiden innan fetmakirurgi. Efter ingreppet ökade alla typer av interventioner markant, utom de parodontala.
Reparativa åtgärder ökade med 32 procent (Bild 1), extraktioner med 27 procent och endodontiska åtgärder med 29 procent i operationsgruppen.
Diskussion
Fetmaoperationen påverkar munhälsan avsevärt negativt, då fyllningsterapi, endodontisk behandling och tandextraktioner ökade markant efter ingreppet.
Sambandet mellan dålig munhälsa och fetma är multifaktoriellt, där båda tillstånden delar många av de bakomliggande orsakerna. Dåliga kostvanor är den mest uppenbara faktorn. Komorbida sjukdomar som typ 2-diabetes och GERD är vanliga bland överviktiga individer och kan även ha en inverkan på munhälsan. Låg socioekonomisk status är associerat till både fetma och dålig munhälsa. I denna studie hade den kirurgiska gruppen lägre utbildningsnivå och lägre inkomst. De hade en sämre munhälsa än referensgruppen före operationen och denna skillnad ökade markant efter operationen.
Frekvensen och mängden socker och stärkelsehaltigt födointag är riskfaktorer för karies. Ett högt intag av sötade drycker är riskfaktor för såväl fetma som karies och erosionsskador. Kostomläggningen efter fetmakirurgi inkluderar en rekommendation om flytande diet under de första två veckorna, för att sedan övergå till först mjuk och sedan fast föda. Därefter instrueras patienterna att äta 6–8 små måltider varje dag. Om kostrekommendationerna följs av patienten men med större inslag av sockerhaltiga produkter, kan detta delvis förklara ökningen av munhälsoproblem som observerats i denna studie.
I de svenska riktlinjerna för vård efter fetmakirurgi omnämns kort att småätande utgör en risk för karies, men det finns inga rekommendationer gällande munhygien eller förebyggande åtgärder.
Vår studies styrka ligger i studiedesignen, de stora studiegrupperna, den långa uppföljningstiden och SOREG där 99 procent av individerna som har genomgått en
fetmaoperation finns registrerade sedan 2007. Operationsgruppen kan därmed anses vara representativ för en västerländsk miljö.
Studien har vissa begränsningar. Då den är registerbaserad saknas information om viktiga aspekter som munhygien, rökning och kostvanor. Möjligen kan fetmaoperation ha lett till en ökning av vårdsökande beteende i allmänhet. Resultaten visar signifikant fler tandvårdsbesök efter operationen, men det är inte möjligt att säkerställa om dessa besök föranleddes av nyförvärvade sjukdomstillstånd i munnen eller om dessa funnits sedan tidigare.
Konklusion och klinisk relevans
Resultaten av den här studien indicerar ett stort behov av rådgivning om kost och munhälsa till patienter inför och efter fetmakirurgi. Idag saknas samarbete mellan överviktskirurgiska enheter och tandvård. Det är viktigt med en multidisciplinär insats i denna viktiga och förbisedda fråga.
Referenser
Collaborators GBDO, Afshin A, Forouzanfar MH, Reitsma MB, Sur P, Estep K, Lee A, Marczak L, Mokdad AH, Moradi-Lakeh M et al. 2017. Health effects of overweight and obesity in 195 countries over 25 years. N Engl J Med. 377(1):13-27.
Tremmel M, Gerdtham UG, Nilsson PM, Saha S. 2017. Economic burden of obesity: A systematic literature review. Int J Environ Res Public Health. 14(4).
Kissler HJ, Settmacher U. 2013. Bariatric surgery to treat obesity. Semin Nephrol. 33(1):75-89.
Kyrgiou M, Kalliala I, Markozannes G, Gunter MJ, Paraskevaidis E, Gabra H, Martin-Hirsch P, Tsilidis KK. 2017. Adiposity and cancer at major anatomical sites: Umbrella review of the literature. BMJ. 356:j477.
Gu L, Lin K, Du N, Ng DM, Lou D, Chen P. 2021. Differences in the effects of laparoscopic sleeve gastrectomy and laparoscopic roux-en-y gastric bypass on gut hormones: Systematic and meta-analysis. Surg Obes Relat Dis. 17(2):444-455.
Önskas hela referenslistan –kontakta författaren.
Författare
Richard Marsk
Överläkare, PhD, allmänkirurg
Danderyds Sjukhus, Karolinska Institutet – D1 Kirurgi och urologi, 171 77 Stockholm Richard.Marsk@ki.se
Freja Freedman
Leg. Tandläkare
Institutionen för odontologi, Box 4064, 141 04 Huddinge
Karolinska Institutet
Frejafreedman@gmail.com
Jacinth Yan
Biostatistiker
Institutet för miljömedicin
Karolinska Institutet, Stockholm
Jane.Yan@ki.se
Lena Karlsson
Docent, universitetslektor
Institutionen för odontologi, Box 4064, 141 04 Huddinge
Karolinska Institutet Lena.Karlsson@ki.se
Gunilla Sandborgh-Englund* Professor
Institutionen för odontologi, Box 4064, 141 04 Huddinge
Karolinska Institutet
gunilla.sandborgh@ki.se
* Korresponderande författare
Originalartikel: https:// onlinelibrary.wiley.com/ doi/10.1111/odi.14548
Hos oss bidrar du med jämlik vård från första tanden till den sista – för alla människor i alla livets stunder. Här har du tillgång till ny teknik och specialister inom alla områden. Det finns alltid någon att lära av, och många att trivas med. Hos oss finns stabiliteten för en trygg vardag och möjligheter att hitta just din väg. Här finns utrymme för dig att växa.
Var med och forma framtiden! Se alla lediga tjänster här.
Tandvården tillsammans för en god munhälsa på en komplex marknad i en föränderlig tid var det långa och förpliktigande temat på årets konferens i Samhällsodontologisk förening. TandhygienistTidningen var med online och lyssnade på detta viktiga möte inom tandvården.
elisabeth wärnberg gerdin, ordförande i Samhällsodontologisk förening, inledde med att förklara att årets konferens handlade om att alla inom tandvården måste samverka. Tidigare konferenser har ofta fokuserat på att tandvården måste samverka med övriga hälso- och sjukvården, men i år riktade sig temat till tandvårdens olika aktörer.
de två konferensdagarna inleddes av PO Tidholm, journalist och författare, som gav sin bild av läget i landet – landsbygdernas kris. PO Tidholm, som själv är uppvuxen på landsbygden i norra Sverige och skrivit boken »Norrland«, beskrev att landsbygdskommuner som är avlägset belägna från arbetsmarknaden finns över hela landet. De ligger insprängda mellan storstäderna, alltså inte bara längst upp i norr. Ålderspyramiden i dessa kommuner skiljer sig från storstadskommunerna. I Torneå finns det två pensionärer per yrkesverksam medan det i Solna bara finns 0,7. Sverige delar de demografiska problemen med andra välfärdsländer.
Visioner om livet i framtiden skildras ofta i medierna, men då endast hur ett liv i storstad kan komma att se ut. Visionen om fram -
tidens storstadsliv är grön, ekologisk, människovänlig och hållbar. Men hur ska vi få människor att satsa på ett liv i glesbygden?
konferensens nästa pass tog upp nya förväntningar på tandvården. Det rörde bland annat stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta där utredningens förslag är ute på remiss samtidigt som tandvårdens arbete med våldsutsatta utvärderas. Utredare Martin Färnsten tog
upp att allt fler i tandvården nu rutinmässigt ställer frågor om våld och samverkar med socialtjänst, vård och polis. Det kommer inte att bli något formellt krav på polisanmälan för att kunna få stödet, övervägande skäl räcker, likt beviskravet inom arbetsskadeförsäkringen. Martin Färnsten tog även upp att det kan kännas hotfullt för personal i tandvården att ställa dessa frågor och att många undrar hur man ska få tid till det. Martin Färnsten menar att detta är ett arbetsmiljöproblem som måste lösas så att all tandvårdspersonal kan känna sig trygg att ställa frågor om våldsutsatthet. Helst ser han att patienten är ensam, alltså är utan anhöriga, i behandlingsrummet. För en behandlare som själv varit utsatt kan det vara extra svårt att ställa frågor om våld. Kompetensutveckling kommer att ske i regionerna och checklistor/telefonlistor behöver upprättas i varje kommun för hur tandvården skickar vidare en patient som utsatts för våld. Det behövs enkla och snabba kontaktvägar.
lars sjödin från Försäkringskassan var nästa talare och gick in på hur tandvården fördelar sig över landet och i olika grupper. Han berättade att det är totalt färre
personer som går till tandvården idag jämfört med för ett par år sedan. Samtidigt har antalet behandlare som rapporterar in till Försäkringskassan ökat. Dessa behandlare gör färre fyllningar och kronor än tidigare. Det utbetalade tandvårdsstödet har under samma period ökat till privat sektor och minskat till Folktandvården.
Lars Sjödin gick sedan in på var tandläkarna och tandhygienisterna finns och vad de gör. Det råder brist i Norrland och överskott i storstäderna samtidigt som patienterna har bättre tandhälsa enligt tandhälsoregistret. Tandvården har blivit dyrare vilket motverkar tandvårdens högkostnadsskydd. Som exempel tog Lars Sjödin upp en icke namngiven tandvårdskedja som erbjuder implantatkonsultation för 1 krona samtidigt som deras övriga priser ligger 42 procent över referenspriset. Lars Sjödin från Försäkringskassan summerade sitt pass med att konstatera att det verkar gå mycket bra för tandvården.
åsa olsson från Socialstyrelsens Nationella Planeringsstöd var också på plats för att tala om kompetensförsörjningen inom tandvården. Att antalet tandvårdspersonal i Sverige har ökat sedan 2008 är ett viktigt budskap att få fram tycker Åsa Olsson. »Vi måste sluta tala om brist för att kunna fortsätta rekrytera till dessa yrken över tid.« Åsa Olsson tog upp vilka utmaningar man nu diskuterar med de regionala aktörerna, däribland generationsväxlingen inom tandvården, Folktandvården i förändring, den politiska utvecklingen som enligt Åsa Olsson främjat den privata tandvården, för få handledare och mentorer samt att tillgängligheten på tandvård varierar stort över landet. Socialstyrelsen vill vara proaktiv och medverka till en framtida lösning av tandvårdens utmaningar i samverkan med tandvårdens aktörer.
nästa programpunkt tog upp några iakttagelser och tankar kring ökad kontroll över tandvårdssektorn. Martin Färnsten från Regeringskansliet och Lars Sjödin från Försäkringskassan talade. Den 30 november i år ska tandvårdsutredningen lämna sitt slutbetänkande till regeringen. Problemen som ska lösas är felaktiga utbetalningar (Försäkringskassan) och kvalitetsbrister inom tandvården (IVO).
Några tankar som togs upp:
– E tt enklare datasystem för tandvårdsstödet skulle minska felaktiga utbetalningar – 60 procent av felen är oavsiktliga enligt Försäkringskassan.
– Då samhället har begränsade resurser för kontroll och tillsyn behövs höga trösklar in i systemet. Behövs till exempel tillståndsplikt för nya vårdgivare i tandvårdsstödet?
– Gör patienten mer delaktig i hanteringen av hens ersättning.
– Möjliggör ökat informationsutbyte mellan myndigheter och regioner.
Lars Sjödin från Försäkringskassan menade att dagens tandvårdsstöd är bra och generöst. Men ett generöst stöd lockar till mer »konsumtion« då det är lätt att trycka på
»fel« knapp, så att det blir en annan åtgärd som ger mer subvention.
Försäkringskassan kollar sedan 2017 mer på nya vårdgivare som vill ansluta sig till tandvårdsstödet. Myndigheten kontrollerar bolaget, behandlarna, kopplingen till andra bolag och personer, tidigare verksamheter, internet samt Försäkringskassans register. Försäkringskassan kontrollerar numera alltifrån ritningar och hyresavtal till IVO:s vårdgivarregister och analyserar tidigare hantering av det statliga tandvårdsstödet. Man riktar nu mycket resurser på den mindre grupp vårdgivare som inte vill göra eller vara rätt. »Upptäcktsrisken« har mångdubblats sedan 2015.
dag två ägnades åt att ge tandvårdens aktörer en chans att ge sin syn på tandvårdens utmaningar. Sveriges Tandhygienistförening var en av aktörerna som hade fått ett fåtal minuter till att ge sin syn, vilket STHF:s nya ordförande Fouzieh Eliassy gjorde. Andra aktörer var bland andra Sveriges Folktandvårdsförening, Sveriges Tandläkarförbund, Privattandläkarna, Praktikertjänst, Tandvårdens beställarnätverk samt de odontologiska fakulteterna. De korta dragningarna avslutades med paneldebatt och bordsdiskussioner.
KONISK FORM ger smidig åtkomst mellan tänderna
EXTRA
MJUK SPETS hjälper till att skydda tandköttet
HANDTAG MED BÄTTRE GREPP och förlängningsbart skaft
STANDARDBORST för effektiv rengöring
Var jobbar du och vilken roll har du där?
Jag är sedan tre år delägare på en gruppraktik i Stockholm tillsammans med två tandläkare.
Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF?
Som ordförande för egna företagarna ser jag en möjlighet att vara med att stötta, utveckla, påverka och ha trevligt tillsammans med medlemmarna och styrelsen i vår fantastiska förening. Där är vi både erfarna tandhygienister och nyetablerade egenföretagare. Vi ger varandra matnyttiga råd, utbyter erfarenheter, håller oss uppdaterade och ser till att ha trevliga möten och kurser emellanåt.
Vad är viktigast för Sveriges
Tandhygienistföretagare just nu?
Jag tycker att en av de viktigaste utmaningarna är att vi tandhygienister tar mark inom tandvården, höjer vår status och våra löner. Jag önskar att patienten skulle känna till att de kan vända sig direkt till mig som tandhygienist. Dessutom är jag oroad över att tandhygienistens legitimation ytterligare ska försvagas. Vi inom Tandhygienistföretagarna har drivit frågan om att kunna fortsätta göra estetiska injektioner, men vi tandhygienister exkluderades när den nya skönhetslagen trädde i kraft förra sommaren. Jag är orolig för vad nästa inskränkning i vad en tandhygienist får göra skulle kunna bli.
Vilken bakgrund har du?
Jag tog min examen i Göteborg 1996.
Sedan dess har jag jobbat på Folktandvården och på parodklinik under ett par år. Den största delen av mitt yrkesliv har jag varit egenföretagare.
Jag har även startat uppsökande tandvård med mobil enhet, utbildat mig till personalvetare och arbetat som klinikchef på Folktandvården, för att sedan gå tillbaka till att vara egen företagare igen. Jag tycker det är kul att ha provat på de olika delarna och jag älskar mitt yrke!
Vad gör du när du inte jobbar?
Jag älskar att spela tennis med vänner och familj när jag får tillfälle.
www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se
STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne
BLEKINGE
Linda Holtne linda.holtne@regionblekinge.se
BOHUS ÄLVSBORG
Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se
DALARNA
Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se
GOTLAND
Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com
GÄVLEBORG
Christin Wahlberg christin.wahlberg@regiongavleborg.se
GÖTEBORG
Ordförande
Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
Ledamöter
Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se
Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se
Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se
Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se
Monica Ringdahl
monica.ringdahl@tandhygienistforening.se
Maria Nouia maria.nouia@tandhygienistforening.se
Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com
HALLAND
Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN
Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com
JÖNKÖPING
Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com
KALMAR
Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se
KRONOBERG
Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com
NORRBOTTEN
Eva Svanberg eva.svanberg@norrbotten.se
SKARABORG Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com
SKÅNE
Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com
STOCKHOLM
Zaruhi Grigorian
Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se
SÖDERMANLAND
Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se
UPPLAND
Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se
VÄRMLAND
Anna Filipsson
anna.filipsson@regionvarmland.se
VÄSTERBOTTEN
Emelie Larsson emelie.larsson@regionvasterbotten.se
VÄSTERNORRLAND
Marie Englund englundlindberg@hotmail.se
VÄSTMANLAND
Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com
ÖREBRO
Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com
ÖSTERGÖTLAND
Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se
STHF:s Nätverk
Nätverk Doktorander
Nätverk Forskarutbildade
tandhygienister
Nätverk Kliniska handledare
Nätverk Ledarskap
Nätverk Lokala förhandlare
Nätverk Sjukhustandhygienister
Nätverk Äldre
Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se
STHF:s Chefsråd
STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.
Ordförande Susanne Girmalm Roos susanne.girmalm.roos@rjl.se
Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com
Ledamot Ingrid Olofsdotter
STHF:s Vetenskapliga råd
STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.
Ordförande Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@odontologi.gu.se
Tandhygienistföretagare
Ordförande Valentina Angelhov tandhygienistforetagarna@gmail.com
Medlemsfrågor Benita Käld tandhygienistforetagarna@gmail.com
STHF:s Etiska råd
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Kansli SRAT
Sveriges Tandhygienistförening
Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11, 111 84 Stockholm
Tfn: 08-442 44 60. E-post: info@tandhygienistforening.se
Administration, ekonomihantering
Ingela Jägestrand, 070-144 32 74 ingela.jagestrand @tandhygienistforening.se
Förhandlare
Hanna Adlerteg-Melinder, 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se
Christel Bridal, 08-442 4461 christel.bridal@srat.se
Sverker Jutvik, 08-442 4475 sverker.jutvik@srat.se
Medlemsservice
kansli@srat.se
Kommunikatör STHF
Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se
STHF:s Valberedning
Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se
www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se
Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
STHF:s representanter
fouzieh eliassy
fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
ulrika lindmark
ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se
FÖR ORAL MORAL var rätt svar på krysset i nr 3. Bland många inskickade svar drogs vinnarna
Christina Blomgren, Ljungskile och
Birgitta Engdahl, Hjo. GRATTIS!
FLANERAT KOM ÅTER SALT BASSÄNG
HAR JAGET FÖRST
MÅTT PÅ VÅTT RUND SJÖ I SMÅLAND KAN DEN SOM MÅR BRA JETONG
PÅ ASKS SIDA PERIOD DREV MYCKET VÄGS ÄNDE KIKA UTSLÄPP KAN UTMÄRKA MIDSOMMARFESTER HÄR OCH VAR
GENERERADE HAR TORR MILJÖ NÄSTAS LÄT MELODISKT RUTTEN
UTAN ALL RISK
PROTES LÅTER GLATT GÖR VULKAN LAVA ENKEL PERIOD KÄRLEKSFULL
DEN SES I PANNAN SÅSSTAT FÖRSYN GER KLIRR I GLASET
EARL GRAY TRÖST SO I LJUS
REDER BO HÖGT
DRYCK TILLÄGG SÄTT KNÖL GUBBEN
OERHÖRD STARTA SPELET !
MINDRE GRABB @ SOLDATÄMNE SPANSK FLOD BETE
MÅLADE DANDY LITE MER ÅT VÄNSTER BLIR BIOBILJETT
redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 10 november och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL! PRATBUBBLA SALA STÄRKER BÄST VÄXANDE ARTIKEL
FORMGER SJÄLVHJÄLPARE EJ VÅR FÄLLS PÅ PASS SIMULERAT LIV PRONOMEN
TENNISSTEFAN DEN SLAPP SKATT GÅR DET LÄTTA SOM
Cecilia Mattson 11 6 4 5 9 2 10 3 7 8 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Colgate THT4_montage.indd 58 2023-09-08 08:32
©
Sveriges Tandhygienistförening
Box 1419
111 84 STOCKHOLM
#whnordic
wh.com
WP-64M Putsvinkelstycke
Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.
* Trådlöst putsvinkelstycke
100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2
