Munnens
bakterier går att spåra till cancerceller. Läs om Margaret Sällbergs Chens forskarteams upptäckter.
SID 6–8
Tandvård som en del i att bryta generationer av fattigdom. Damaris hjälper barn från kenyanska slummen.
Varför snusa eller vejpa? Ungdomar uppfattar nikotinprodukterna som ofarliga.
i denna utgåva av tidningen får du möta en person som varit en drivande kraft inom Sveriges Tandhygienistförening, STHF, hela vägen från det att tandhygienistyrket endast handlade om tandköttsfickor till dagens folkhälsoprofession med treårig utbildning och en nyckelroll i det moderna tandvårdsteamet. Hon heter Yvonne Nyblom och kommer, efter 15 år som Sveriges Tandhygienistförenings ordförande, att avgå under årets kongress i Karlstad den 22–23 april. Hon slutar nu som pådrivare för munhälsans och tandhygienistyrkets utveckling och lämnar över tyglarna till nya krafter inom kåren. Du som deltar på TandhygienistDagarna kommer dock få chansen att möta henne som moderator för dagarna – det blir förhoppningsvis inte sista gången!
Den orala hälsan står annars i centrum i denna utgåva av din medlemstidning. Att kunna bibehålla en god munhälsa genom hela livet får en ny dimension när vi läser om Margaret Sällberg Chen, professor i klinisk oral immunologi på KI, som tillsammans med sitt forskarteam spårar munbakterier i cancertumörer. Att vissa munbakterier kan gömma sig inuti celler, till och med i celler som är en del av vårt immunförsvar, är svindlande hemskt, som i en skräckfilm. Ännu en indikation på hur viktigt arbete du har.
Tandvård i en av USA:s fattigaste delstater. Uppförsbacke med att stärka tandhygienistyrket.
UTG IVA RE
Sveriges Tandhygienistförening
Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se
UPPLAGA
3 500 ex. ISSN 1102-6146
NÄSTA UTGIVNING
2 juni.
PRENUMERERA
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se.
Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.
Tandhygienisttidningen / nr2 / 2023
Våga fråga om våld. Råd från en polis, tandläkare och rättsodontolog.
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
ANSVARIG UTGIVARE
Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se
ANNONSER, MATERIAL
OCH BOKNING
Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se
TIDNINGSLAYOUT
Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se
TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
Trevlig läsning!
SVANENMÄRKET
Trycksak 3041 0116
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.
– Jag lämnar nu stolt över stafettpinnen och tackar för mig.
så var det dags att för sista gången skriva en ledare till Tandhygienisttidningen. Så klart vill jag att det ska bli något klokt och tänkvärt, något som jag kan vara stolt över. Att vara stolt, engagerad och nyfiken är precis det jag vill skriva om och att saker och ting inte händer av sig själv, vi måste arbeta tillsammans för att påverka, utveckla och stärka tandhygienistprofessionen och därmed bidra till en god munhälsa. Jag vill säga tack till er alla som engagerar er, mycket eller lite spelar ingen roll. Ibland kan ett engagemang helt enkelt handla om att visa uppskattning för sina lokala företrädare, skyddsombudet eller den som säger ifrån på ett möte på arbetsplatsen.
Jag vill tacka dig som valt att vara medlem i STHF/SRAT och därmed bidrar till yrkesgemenskapen och den plats tandhygienister idag har i samhället. Jag hyser stor beundran för alla er som lägger tid och kraft på att företräda era kollegor, ordna möten och styra upp föreläsningar och trevliga samkväm. Att vara fackligt engagerad är en merit som berikar både en själv, kollegorna och arbetsplatsen. Utan detta engagemang skulle vår kår förlora det kit som håller oss samman och definierar oss som profession.
samtidigt ser vi att allt är i förändring. Det pratas mycket om bristande engagemang för ideella fackliga verksamheter och inom STHF ser vi svårigheten med att locka till möten. Men vi får inte glömma att vi själva kan styra över hur förändringar ska påverka oss och vilka nya vägar vi kan ta. Under ett långt arbetsliv finns alla möjligheter att bidra på så många olika sätt. I snitt lägger vi i Sverige 18 timmar i månaden på ideellt arbete, drygt halva befolkningen deltar i ideella aktiviteter. Det finnas därmed en mycket stor vilja att bidra till ett gott samhälle genom idrotten, friluftslivet, facket och vid särskilda krissituationer.
Min erfarenhet är att den som engagerat sig vet att det nästan alltid är värt insatsen. Det finns en glädje och tillfredsställelse i att tillhöra en gemenskap med höga ambitioner där alla kan göra något, om inte 18 timmar i månaden så kanske två?
vi lever i oroliga tider och ser att mycket som vi tar för givet kan ändras eller tas ifrån oss. En aktiv och engagerad kår ger en stark röst och vetskapen om att man faktiskt kan göra skillnad även i det lilla är viktig. Jag vill be dig som läser detta att:
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se
SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se
• Tala om medlemskapet, föreningen och betydelsen av en röst som talar för tandhygienisterna och det viktiga arbete vi gör. • Tala med dina företrädare och kollegor, ta del av det utbud av information som ett medlemskap ger dig, bjud in en kollega att vara med, fråga vad vi som förening kan göra, berätta för föreningen vad du och dina kollegor tycker är viktigt och inte minst, känn allt det roliga som ett engagemang medför.
jag lämnar nu över stafettpinnen och tackar för mig, stolt över att vara en av alla de pusselbitar som tillsammans medverkat till en tandhygienistprofession under ständig utveckling.
SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com
2508 följer oss på Facebook. 1063 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister
TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
KORREKTUR MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com
by Orsing
Produkter i biobaserad fossilfri Grön PE För en hållbar framtid
Genom att tillverka i Grön PE, en fossilfri biobaserad polyeten producerad av sockerrör, minskar vi koldioxidhalten i atmosfären och hjälper till att rädda vår planet för framtida generationer.
Bakterier från munnen kan både infektera och gömma sig i våra inre organ. Margaret Sällberg Chen vid Karolinska Institutet har visat hur vissa munbakterier kan ha ett samband med utvecklingen av bukspottkörtelcancer.
professor margaret sällberg chen fångades av sitt forskningsintresse under sin utbildning till tandläkare. Särskilt spännande var infektionsforskning: hur olika virus, bakterier och svampar infekterar våra celler och organ. Snart kombinerade hon sin kunskap kring munhälsa med forskning om vilka mekanismer som leder till sjukdom och hur immunsystemet sedan lär sig försvara sig bättre. De senaste decennierna har forskarna insett alltmer hur munhälsan samverkar med flera av våra stora folkhälsosjukdomar. Här finns flera exempel på hur bakterier och inflammationsämnen från munnen kan påverka allt från typ 2-diabetes till hjärt-kärlsjukdomar och olika former av cancer.
Sällberg Chen
Ålder: 55 år.
Arbete: Professor i klinisk oral immunologi vid Karolinska Institutet, och forskningsledare.
Inriktning: Forskar om sambandet mellan cancer och munbakterier.
Utbildning: Tandläkarexamen vid Karolinska Institutet 1992, och senare doktorsexamen 1998.
några år sedan blev hennes forskarteam ombedda att titta närmare på bukspottkörtelcancer. Särskilt undersökte de inflammationsmarkörer kring tumörer, när de upptäckte något oväntat.
– Det var verkligen förvånande när vi fann munbakterier i tumörer som växer inuti bukspottskörteln. Det är ett inre organ som tidigare ansetts vara en helt steril plats, säger hon.
Bukspottkörtelcancer är en av de svåraste cancerformerna att behandla, eftersom tumörer upptäcks så sent. Samtidigt utvecklas inte alla tumörer i bukspottskörteln till cancer. Många av dem är tvärtom godartade. Men forskarna misstänker att bakterierna har en påverkan som driver på själva cancerförloppet.
Särskilt tydliga är sambanden mellan tandlossning och diabetes. Men bakterier från munnen kan även ha en påverkan på såväl reumatism som demens. Idag har tandlossning blivit en viktig riskfaktor för flera andra folksjukdomar.
Margaret Sällberg Chen har särskilt ägnat sig åt att studera hur munbakterier kan påverka sjukdomsutvecklingen vid cancer. För
– Vi och andra har sett att bakterierna kan påverka cancercellerna på ett sätt som gör dem mer aggressiva. Samtidigt upplevs bakterierna mycket främmande av immunsystemet som då kan gå till angrepp på ett sätt som av misstag skadar vanliga celler. Det hela kan blir en ond cirkel som kan störa immunsystemets försvar mot cancern, säger hon.
Det finns dessutom teorier om att vissa munbakterier kan främja spridningen av cancerceller.
Starten en svår infektion
Hur bakterierna tar sig hela vägen från munnen till ett organ som bukspottskörteln kan förklaras på flera sätt, menar hon. Troligen startar det hela med en kraftig inflammation i munnen, till exempel en tandlossningssjukdom eller tandinfektion. Bakterierna ökar kraftigt i antal och en del av dem följer helt enkelt med saliven när vi sväljer. Andra kan ta sig direkt in i blodbanan eller lymfsystemet via det inflammerade området. När de väl tagit sig vidare i kroppen så har bakterierna ett skydd i form av en sorts hinna, eller biofilm. Vissa bakterier har också förmågan att kunna gömma sig inuti celler, även de celler som är en del av vårt immunförsvar. Det är troligen tack vare det skyddet som de sedan kan överleva inuti andra delar av kroppen.
– Om de tar sig in i våra vita blodkroppar vid en inflammation så kan de använda dem som ett sätt att transportera sig vidare i kroppen.
Bakteriernas förmåga att gömma sig i celler, och att omge sig med en skyddande hinna, kan göra att de överlever kraftfulla antibiotikabehandlingar.
– Vi människor har levt sida vid sida med bakterier sedan tidernas begynnelse. De har utvecklat många kluriga sätt att överleva som gör dem mycket motståndskraftiga, säger Margaret Sällberg Chen.
Kartlägger munnens bakterier
En del av gruppens forskning ägnas till att ta reda på exakt vilka bakterier som är vanligast vid en svår tandinfektion. Här har de tagit hjälp av tandinfektionsprover som samlats in under en tioårsperiod i Stockholms län.
Efter att ha undersökt dem kunde de skapa en lista över vilka bakterier som var de allra vanli-
Munbakterier vid svår infektion
Kartläggningen som forskargruppen gjorde visade att de vanligaste grupperingarna av bakterier var Firmicutes, Bacteroidetes, Proteobacteria och Actinobacteria. När det gällde enskilda släkten av bakterier så var de vanligaste Streptococcus spp, Prevotella spp, och Staphylococcus spp. Nu behöver resultaten bekräftas av ytterligare forskning.
gaste. Kartläggningen var möjlig tack vare de senaste årens snabba teknikutveckling av nya mikrobiomiska och proteomiska metoder. Idag är det möjligt att snabbt skilja olika bakterier från varandra och genomföra analyser i enskilda bakterieceller för att kartlägga deras arvsmassa.
– När jag började min utbildning så var det inte vidare känt att munbakterier kunde ta sig ut i den övriga kroppen hos friska personer. Men idag vet vi bättre, och det är mycket tack vare de senaste årens kraftfulla teknikutveckling.
Nu går forskarna vidare för att göra motsvarande analys av vilka svampar som är vanligast vid en tandinfektion. Svampar är ett stort släkte av fler än 100 sorter där vissa av dem kan orsaka skada och bidra till sjukdom.
– Ofta hittar man svamparna i tumörvävnad tillsammans med bakterier. Därför är det viktigt att vi tar reda på exakt vilka de är för att förstå hur de påverkar cellförändringar eller tumörtillväxt. Allt för att förbättra dagens cancerdiagnostik och behandling.
I framtiden hoppas hon att tandvården kan ta större del av de mer kraftfulla tekniska undersökningsmetoderna. Då kan ett närmare samarbete med tandvården hjälpa forskningen vidare och nå insikter som kan förbättra människors hälsa.
– Vi behöver öka kunskapen om tandinfektionernas betydelse särskilt för de patienter som redan har underliggande sjukdomar. När genetiska faktorer samverkar med inflammationer som läcker ut via tandinfektioner så ökar det troligtvis risken ytterligare för dessa patienter, säger hon.
För vissa patienter kan det bli aktuellt med särskilda screeningar efter vissa sorters bakterier, kombinerat med riktade mikrobiella eller andra mer effektiva metoder.
Utvecklar nya behandlingar Idag består hennes forskargrupp av elva personer, och här ingår såväl forskare på plats vid Karolinska Institutet som anknutna kirurger och tandläkare i Singapore. Forskningen har stöd från bland andra Cancerfonden och Vetenskapsrådet med målet att både förbättra diagnostiken och öka förståelsen för hur cancer uppstår.
Ett ytterligare mål är att utveckla nya behandlingsmetoder som kan nå de bakterier som lyckas gömma sig inuti andra celler och överleva antibiotikabehandling.
Mycket arbete återstår dock. Både för att ta reda på vilka bakterier som kan skada och vilken påverkan de har på immunsystemet.
– Det bästa skyddet vi har i dag mot dessa bakterier är en god munhälsa. Därför är det mycket viktigt att arbeta med förebyggande tandvård och här är tandhygienisternas arbete oerhört viktigt, säger Margaret Sällberg Chen.
TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN FOTO: HÅKAN LINDGREN
Lämnar
över stafettpinnen till ny ordförande.
Det uppmanar Sveriges Tandhygienistförenings ordförande Yvonne Nyblom som i samband med kongressen tackar för sig efter 15 framgångsrika år.
rösten som svarar är något beslöjad. Det är förkylningstider och den gråa morgonen bjuder på klassiskt Göteborgsväder. »Surdimma« som Yvonne Nybloms beskrivning lyder. Annars har hon bara gott att säga om sin nygamla hemstad.
– Göteborg blir bara bättre, det upplever jag sedan vi kom tillbaka hit från Stockholm för några år sedan, säger hon.
Men låt oss börja i Luleå, en annan plats som har haft stor påverkan på Yvonnes liv. Det var där hon utbildade sig till tandhygienist under tidigt 1980-tal. Luleå är också staden där hon träffade sin man, »fångade upp min göteborgare.«
Redan under studietiden såddes ett frö till fackligt engagemang. Inspirationen kom från dåvarande förbundsordförande Kerstin Öhrn, en av de första som utbildades till tandhygienist och senare bli bland annat professor i vårdvetenskap.
Sedan skulle det dröja ett antal år innan Yvonne på allvar klev in på den fackliga banan. Det var när två kollegor i Göteborg sa att »du ska bli ordförande i lokalföreningen.«
Yvonne protesterade först, men ordförande blev hon och sedan har det rullat på. Att det blivit så är knappast en slump. På olika sätt har intresset för att påverka tillsammans med andra funnits med sedan ungdomsåren.
– Jag har väl egentligen alltid varit föreningsmänniska, sedan elevrådstiden. För mig har det alltid varit naturligt och lockande att vara med och påverka.
Hon tog plats i föreningsstyrelsen 2002 och blev ordförande 2008, då hon efterträdde en annan välkänd facklig kämpe, Anitha Wijkström.
nu är det alltså dags att summera 15 framgångsrika år, där påverkansarbete och opinionsbildning varit en viktig del. Enkelt har det
inte varit. Dörren till beslutsfattarna i regering och riksdag står inte alltid öppen när en relativt liten organisation som STHF knackar på. Det gäller att vara ihärdig och det har Yvonne varit, inte minst i utbildningsfrågor. Efter hård kamp klubbades 2018 beslutet att göra tandhygienistutbildningen treårig.
– Det ger oss en stark roll i tandvården och öppnar för nya karriärvägar för våra medlemmar, säger Yvonne. Utbildning som bas för ett framgångsrikt yrkesliv är helt centralt för henne, och där känner hon medlemmarnas stöd i ryggen. Hon vet att tandhygienisterna är måna om yrkets status och utvecklingsmöjligheter.
– En viktig sak för kåren är att våra medlemmar kan utvecklas över ett långt yrkesliv, fortsätter Yvonne.
Hon gläds över en utveckling där tandhygienisten blivit en nyckelperson i tandvårdsteamet. På senare år har munhälsan också fått större tyngd inom omsorgen och hälso- och sjukvården.
Men allt är inte ljust. Yvonne nämner kompetensförsörjningen som det stora orosmolnet inför framtiden.
– Pensionsavgångarna är stora och det utbildas inte tillräckligt många tandhygienister, konstaterar hon.
Ett EU-beslut om att endast tandläkare får göra vissa behandlingar, som blekning av tänder, sved ordentligt hos tandhygienisterna. Där var Yvonnes och STHF:s motstånd resultatlöst, trots tappra och tålmodiga försök att påverka makthavarna i Bryssel.
– Det allvarliga är egentligen inte vilken typ av ingrepp det handlar om utan att man ändrar förutsättningarna för yrkesutövningen, menar hon.
Efter många års fackligt arbete ser Yvonne hur nya livsmönster förändrar förutsättningarna för
arbetsformer och engagemang. Då gäller det att ha förmåga att tänka om och tänka nytt.
– Föreningslivet är inte som förr. Det givna är inte alltid att man samlas på möten och fattar beslut. Kanske stannar det i stället vid att framföra åsikter i sociala medier och utbyta tankar där.
Därmed inte sagt att det fackliga engagemanget är på väg bort. Inför kongressen finns många namn nominerade till de olika posterna och nya arbetsformer kan också öppna upp för fler att engagera sig.
– Erfarenheterna från pandemin är många och goda. Fler digitala möten där man når fler medlemmar på ett annat sätt än tidigare. Det har blivit lättare att kommunicera även med medlemmar som kanske normalt inte hade kunnat delta i ett möte på plats.
Närmast ser Yvonne Nyblom fram emot att träffa och umgås med så många som möjligt under kongressdagarna i Karlstad.
Därefter börjar ett delvis nytt liv där hon ser fram emot att mer än tidigare kunna ta dagen som den kommer och att umgås med sin stora familj. Att spontant ta en tur ute i naturen, kanske »ut på öarna« och kunna resa mer.
– Jag har haft ett arbete som innebär att vara ständigt uppkopplad och har trivts med det, men nu ser jag fram emot att råda mer över min tid.
med sig in i pensionärslivet tar hon med sig alla upplevelser från ett rikt arbetsliv med ett engagemang utöver det vanliga.
– Jag är så tacksam och glad. Det har varit en helt fantastisk och rolig tid! avslutar Yvonne Nyblom.
TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST
FOTO: JULIANA WIKLUND
i varje individuellt möte i tandvården kan man se hur folkhälsopolitiken påverkar den enskilda patientens munhälsa. Det lilla barnet med karies till exempel, hur kan det bli så? Det enkla men ändå så svåra svaret är socioekonomisk bakgrund, det vet vi alla. Dålig ekonomi, låg utbildning, skräpmat, alltför stressig tillvaro bidrar till att minska möjligheten att klara av tandborstning varje morgon och kväll.
sedan har vi damen med parodontit. Rökare och orolig förstås. Tandvården kan motivera till tobaksstopp och erbjuda tobaksavvänjning. I någon region utan kostnad och dessutom inom tandvården, i bästa fall på hemmakliniken hos invanda tandhygienisten. I andra regioner efter remiss till primärvården om inte patienten själv väljer Sluta Röka-Linjen.
Efter alla mina år som ordförande i Tandvård mot Tobak har jag sett hur utvecklingen har gått framåt. Så fantastiskt bra för oss alla – inte minst för damen med parodontit!
min granne på landet, en inbiten före detta rökare med glappande provisoriska tandproteser, haltade i somras runt med höftsmärtor. Han fick inte operera sin höft förrän munnen var helt frisk. Ortopeden var benhård. Tänk om någon klok tandhygienist hade motiverat vår granne till tobaksstopp för länge sedan. När han började ansågs det helt ofarligt att röka.
tobaksindustrin förnekade risken med cigaretter i det allra längsta, men fick till slut erkänna att rökning är livsfarligt. Nu påstår industrin att världen ska bli rökfri och att de nya nikotinprodukterna är helt ofarliga. Trovärdigheten är låg.
En allt större patientgrupp i tandvården är tonåringar som använder nya nikotinprodukter som vitt snus. Vi ser ilsket röda slemhinnor, ibland med sveda och värk. Påhittiga patienter byter sida på prillan och löser det mest påtagliga problemet. Det underliggande problemet är nikotinberoende, det vet vi alla.
Den amerikanska tobaksjätten Philip Morris har nyligen köpt Swedish Match så den internationella marknaden ligger nu öppen för nikotinförsäljning. ”Tobaksfritt, vitt och ofarligt”, sägs det och rekommenderas av influensers på nätet. Lagstiftningen utgör inget nämnvärt hinder, eftersom det vita snuset bedöms vara tobaksfritt. Det är inte tobaksfritt eftersom nikotinet kommer från tobaksplantan, men lagtext tar inte hänsyn till det. Växtdelarna från tobaken är ersatta med andra fibrer och då räknas det juridiskt sett inte som tobak.
Men nikotin är ett gift. Beroendet är starkare än heroin och omprogrammerar hjärnan. Beroendet är minst lika förödande för individen som de sjukdomar som rökning orsakar. Infertilitet och risker för fostret ökar med all sorts nikotin. Nikotin ökar risken för andra beroenden och är lika etiskt oförsvarbart som rökning. Kan vi
motivera barn och ungdomar att inte röka, snusa, vejpa eller dricka alkohol är risken mycket mindre att de exponeras för narkotika och kanske testar.
Tandvårdspersonal motiverar till nikotinstopp, individuellt och på befolkningsnivå, på kliniken, i skolan och på andra arenor. Det är lönsamt med prevention, men det går inte att använda kvartalsekonomiska beräkningar för att se det.
Tobaksfrågan är knepig politiskt. Många politiker är okunniga om situationen och en del använder nikotin själva. Då blir det förstås laddat. Industrin är dessutom duktig på lobbyverksamhet och påstår att vitt snus riktar sig till vuxna personer, speciellt till rökare som vill sluta.
Nu har internationella grupperingar, där inflytelserika tandhygienister ingår, börjat inse allvaret med tobak och nya nikotinprodukter. Parodontit hör till de allra vanligaste sjukdomarna i världen och där har ju framför allt tandhygienister stora möjligheter att påverka. Kort sagt är det enkelt att se vilken kostnadsminskning det blir om människor håller sig friska.
tandhygienister har kompetens att behandla varenda tobaksbrukande patient och dessutom påverka politiskt på samhällsnivå, både nationellt och internationellt. Internationella krafter är urstarka och kan verkligen förändra situationen.
Vilken tur att det finns tandhygienister!
Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag bland annat både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Vi vill rikta ett tack till dig som jobbar inom tandvården för att du tillsammans med oss jobbar för att förbättra munhälsan i Sverige, tack!
Nyheter från Flux!
Nu finns serien Flux+. Dessa produkter ger en extra fördel, förutom att den verkar mot karies med innehållet om 0,2% NaF. Den extra fördelen på respektive produkt är:
• Flux+ Gum Care: Lugnar och skyddar känsligt tandkött1
• Flux+ Prevent Plaque: Förebygger och motverkar plack2
Ytterligare en nyhet från Flux är att de populära Flux Drops nu även finns med smaken Citron/Lime. Flux finns på apotek, i matbutiker och hos många tandvårdskliniker. Produkterna är fria från alkohol.
Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.
Xerodent är en sockerfri sugtablett mot muntorrhet med smak av apelsin.
DOSERING : En tablett tas vid behov vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 sugtabletter per dag under en begränsad period.
XERODENT INNEHÅLLER:
• Äppelsyra som ökar salivproduktionen
• Natriumfluorid som gör tandemaljen mera motståndskraftig mot hål i tänderna.
Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet.
Xerodent för behandling av muntorrhet finns som sugtablett och innehåller äppelsyra och fluor i burk om 90 och 270 stycken. En tablett tas vid behov, vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 tabletter per dag under en begränsad period. Xerodent är ett receptfritt och omfattas av högkostnadsskyddet. Läs bipacksedeln noga innan användning. För mer information och aktuellt pris se www.fass.se. Informationen är baserad på produktresumé daterad 2022-04-01.
Tillverkare: Karo Pharma AB, info@karopharma.se
INNEHÅLL PER TABLETT: 28,6 mg äppelsyra och 0,25 mg fluor Xerodent innehåller xylitol som kan ha en laxerade effekt.
För att få tillgång till förmånliga företagspriser och mängdrabatter behöver du logga in som företagskund.
Vi vill göra det ännu mer förmånligt för dig att handla munvårdsprodukter från oss. Därför har vi genomfört en helomvandling av vår webbshop, allt för att göra det så enkelt som möjligt för dig att ta del av EKULFs kompletta sortiment med prisvärda tand- och munvårdsprodukter.
BRETT SORTIMENT
Komplett sortiment med ca 500 olika artiklar i vår produktportfölj!
SNABB LEVERANS
Beställer du innan kl 11.00 skickar vi vanligtvis ordern samma dag.
SMIDIG BETALNING
Betala smidigt med Klarna som privatkund och faktura som företagskund!
Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.
På en plats vid namn Ngong Hills, cirka en timmas bilresa från centrala Nairobi, på en mark donerad av en lokal framgångsrik maratonlöpare bor och lever cirka 300 barn från den kenyanska slummen. En gymnasieskola, ett internat, en mödra- och hälsovårdsklinik, en yrkesskola samt en tandvårdsklinik har de senaste åren etablerats här och ändrat livsförutsättningarna för dessa ungdomar i grunden.
tandläkare åsa trulson, projektledare för Kenswed Dental Project, var nyligen på plats i Kenya och genom henne kunde TandhygienistTidningen ställa frågor till Damaris Odulwa som är Community Oral Health Officer på dentalkliniken. Damaris arbetar kliniskt på mottagningen, men även preventivt med skolbesök. Hon har under sitt första år undervisat om munhälsa och tandborstning för cirka15 000 barn på grundskolor i
närområdet vid sidan av sitt kliniska arbete.
Vilken är din utbildningsbakgrund och vilka behandlingar gör du i klinisk praktik?
Jag har ett diplom i »Community oral health«. En treårig kurs som erbjuds på Kenya Medical Training College i Nairobi. Efter examen var jag tvungen att göra en ettårig praktik på ett sjukhus. Inom mitt arbetsområde kan jag
utföra undersökningar av munnen, scaling, polering och ge munhygieninstruktioner inklusive korrekt borstteknik. Jag kan även utföra enkla extraktioner, göra tillfälliga och enkla permanenta fyllningar, fissurförsegling och andra mindre ingrepp som dränering och enkel suturering.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
En vanlig arbetsdag börjar kl. 8.00
fakta kenswed dental project nairobi
• Tandvårdskliniken som delvis sponsras av TePe öppnade i oktober 2021 i anslutning till en gymnasieskola som drivs av Zelmerlöw & Björkman Foundation. I anslutning till skolan finns även en vårdcentral med inriktning mot mödra- och förlossningsvård för skolans elever och det omgivande samhället. Kenswed Hospital arbetar förebyggande för att motverka tonårsgraviditeter framför allt bland Kensweds elever.
• På kliniken arbetar en så kallad Community Oral Health Officer på heltid och en tandläkare finns på plats ett par gånger per månad. I nära samarbete med Kenswed
Hospital utgör kliniken en bas för förebyggande munhälsoarbete i området Ngong Hills. I närheten av kliniken finns ett flertal grundskolor med många tusen elever i stort behov av hälsovårdande kunskap.
• Idén med skolan är att genom utbildning ta elever ut ur fattigdom. Tillsammans med lokala partners identifierar de ungdomar som lever i extrem utsatthet i Kenyanska slummen. Skolan tog först emot framför allt flickor då de bedöms ha större potential för förändring, men nu välkomnas även pojkar. Projektet fokuserar på utbildning, trygghet och hälsa. Genom att stärka de ungas självkänsla och följa
dem hela vägen till försörjning, genom utbildning och entreprenörskap, ökar chansen att de med egen kraft tar sig ur generationer av fattigdom.
• Ett internat byggdes så att flickorna kunde bo kvar på skolan och därmed slapp riskera att bli gravi da, vilket var vanligt tidigare. Nu finns även ett internat för pojkar, men på en annan plats.
• Kenswed Organisation har även startat en yrkesskola med praktis ka utbildningar som bland annat entreprenörskap, »hair & beauty«, programmering, konditorikunskap och webbdesign.
med att jag gör mitt rum inklusive alla arbetsytor rena och kontrollerar att alla maskiner fungerar, även min dator. Jag kollar min e-post för att se om det finns någon enhetseller organisationskommunikation jag behöver svara på. Sedan går jag igenom min tidbok med patientbesöken. Jag kontaktar alla bokade patienter för att bekräfta att de kommer och jag följer upp tidigare patienter för att veta hur de mår. De flesta så kallade »walk-
ins« börjar komma runt kl. 9.00. Vanligtvis hanterar jag var och en av dem när de kommer. Jag får en kort te-paus runt kl. 10.30 och lunchrast vid kl. 13.00. Enhetens aktiviteter fortsätter sedan fram till kl. 16.00. Efter det städar jag alla instrument och steriliserar dem innan jag slutar arbetet kl. 17.00. Minst en gång i veckan är jag ute på skoluppsökande program, så just den dagen är vår klinikverksamhet minimal.
Vilken patientmix ser du – barn, vuxna eller äldre patienter?
På Kenswed tandvårdsklinik träffar vi barn mellan 3 och 18 år, inklusive Kensweds gymnasieelever. Vi har dessutom många vuxna patienter och några äldre.
Vad är det allmänna orala hälsotillståndet hos dina patienter?
Munhälsostatusen hos våra patienter är inte så bra. Jag hittar ganska mycket obehandlad karies, gravt
fluorskadade tänder, dålig munhygien, restaureringar och saknade tänder.
Vilken del av ditt jobb på kliniken trivs du bäst med och ser som mest givande?
Jag tycker om att hantera och behandla barn! Deras oro och oskuldsfullhet får mig att göra mitt bästa för dem. Skolans munhälsoutbildningsprogram är det mest givande. Jag har lyckats nå ut till de »onådda«, det vill säga barn som för första gången fick instruktioner om borstning – barn som under hela sin livstid aldrig använt en modern tandborste.
Vad är den svåraste delen eller den mest utmanande delen av ditt jobb på kliniken?
Att hitta både akuta och kroniska tandvårdsfall som jag inte kan hantera på kliniken.
Har du rätt utrustning och material för att utföra ditt dagliga arbete?
Ja! Kensweds ledningsgrupp tillsammans med Kenswed tandkliniks projektgrundare Dr. Åsa säkerställer ständigt att jag får allt material och all utrustning jag behöver. TePe har också fortsatt att tillhandahålla tandborstar för våra skoluppsökande program.
Har du ett revisionssystem på plats för dina patienter? Hur ser det ut? Och hur prioriterar du patientgrupperna (ålder, riskfaktorer)?
Ja! Vårt revisionssystem består av patientens namn, ålder, kön, kontakter, bostad, anledning till kontakt, fynd/diagnos, behandlingsplan, given behandling och patientens revisionsdatum. Vi prioriterar inte någon grupp för behandling – vi erbjuder tjänster
på basis av ankomst eller bokade möten. Akuta fall prioriteras dock.
Har du något samarbete med en tandläkare?
Vi har ett samarbete med en tandläkare som kommer in månadsvis för att göra ingrepp som jag inte klarar av att utföra. Det brukar vara en trevlig upplevelse att arbeta med tandläkaren, jag får lära mig mycket!
I Sverige är balans mellan arbete och privatliv en viktig fråga. Känner du att du har en bra balans mellan arbete och privatliv? Det verkar som att balans mellan arbete och privatliv är en stor fråga i de flesta delar av världen! Jag hade önskat mig icke-linjära arbetsdagar, men tyvärr ger inte mitt yrke utrymme för det.
Våren står för dörren och när den kommer är det dags för lönesamtal för många tandhygienister. Löneutveckling och löneökningstakt har fått ovanligt mycket uppmärksamhet på grund av hög inflation, men också av att industrin ska sätta ett nytt märke för den svenska arbetsmarknaden under våren. Industrins märke är en sak att förhålla sig till, men brist på tandhygienister är också en aspekt för arbetsgivarna att förhålla sig till. Bristen blir påtaglig när man tittar på den färska statistiken från 2022 som inkommit från löneenkäten.
Vid en jämförelse mellan 2021 och 2022 ser man att genomsnittsökningen mellan identiska individer var 4,7 procent i såväl privat som offentlig sektor! Det låter väldigt högt och tyvärr är den siffran nog högre än vad den faktiska ökningen var. De som svarat båda åren har lägre medellön än vad medellönen visar enbart för 2022 och vanligtvis har man en högre löneökningstakt i början av sin karriär, vilket skulle kunna förklara den högre siffran mellan åren. Om man jämför siffran 4,7 procent
ovan med tidigare år ser man att från 2020–2021 har löneökningstakten ökat med 0,5 procent från 4,2 procent, vilket indikerar en allt tydligare brist. En tilltagande brist på tandhygienister i våra regioner – hela 19 av 21 regioner rapporterar brist – stöds också av en färsk rapport från Socialstyrelsen.
För att ytterligare bryta ned statistiken och löneenkäten kan man se att lönespridningen har ökat. Det betyder att de 10 procent som tjänar mest (och har svarat på enkäten!) drar ifrån de 10 procent med lägst lön. Det ser vi inom SRAT positivt på då möjligheten att göra en bättre lönekarriär ökar attraktiviteten för yrket. För er som är chefer eller ledare visade enkäten en högre löneökningstakt, 5,8 procent, mellan åren.
Ett intressant fynd är att om man ser vilka som i löneenkäten har uppgett att de använt Saco Lönesök, där statistiken är presenterad, under året hade en löneökning, 6,2 procent, kontra de som inte använt statistiken, 4,0 procent. Det kan vara en indikation på att det faktiskt
lönar sig att använda statistik och förbereda sig inför sitt lönesamtal samt utifrån det; ställa krav på sin arbetsgivare.
Den här artikeln har syftat till att dela med sig om löneutvecklingen för tandhygienister och hur arbetsmarknaden utvecklas för er. Tyvärr är det alltför få som svarar på enkäterna och dessa två år var det bara runt 20 procent av det totala antalet tandhygienister som svarade på lönenkäten. Det innebär att siffrorna blir mer osäkra och det kan vara svårt att se statistik för vissa delar av landet. Se sifforna som en indikation – en indikation om att arbetsmarknaden utvecklas gynnsamt för tandhygienister. Det är också en uppmaning till er alla att hjälpa er själva och andra tandhygienister genom att fylla i löneenkäten – men sedan också använda den till er fördel.
Att allt fler ungdomar snusar eller vejpar är inte längre någon nyhet. Men vad är det som får dem att börja? Och hur kan vuxenvärlden hjälpa dem att avstå? Vi frågade Helen Stjerna, generalsekreterare på A non smoking generation.
det talas ibland om en ny generation nikotinister. Men det vi ser är inte som på 1980-talet unga killar och tjejer i skolans rökruta. I stället är det ungdomar som stoppar godissmakande nikotinpåsar under läppen eller som vejpar, som användandet av e-cigaretter brukar kallas. »Den nya generationen nikotinister« är också namnet på en ny rapport från organisationen A non smoking generation, som regelbundet låter undersöka svenska folkets attityder till tobaks- och nikotinprodukter. Bland annat specifikt i åldersgruppen 14–18 år.
en av de frågor som funnits med sedan den första undersökningen gjordes 2016 är varför ungdomarna själva tror att man börjar röka. På senare tid har den kompletterats med en liknande fråga om nya nikotinprodukter. Oavsett vilket, har ungdomarnas svar visat sig bli ungefär desamma, år efter år.
– I topp ligger kompisars påverkan. Tätt följt av viljan att passa in, säger Helen Stjerna, generalsekreterare på A non smoking generation. Att de nya nikotinprodukterna »verkar mindre farliga« är också en vanlig orsak. Mer än hälften av de tillfrågade ungdomarna tror att det är därför man testar.
– Det här tror jag är direkt avgörande. Många unga skulle aldrig drömma om att utsätta sig för riskerna med att röka cigaretter eller
snusa vanligt snus. Det vita snuset upplevs som godis, som ofarligt, säger Helen Stjerna.
Hon konstaterar att tobaksbolagen har nått ut till en ny målgrupp med sin marknadsföring.
– Det är ungdomar som aldrig har rökt eller snusat förut. Och det räcker med att en person börjar. Cigaretter och snus är socialt smittsamma produkter, säger hon. Dessutom är kunskapen om nikotinets ursprung, men också dess effekter på hälsan, fortfarande låg. Både hos gruppen unga 14–18 år och de vuxna 18–79 år som fick svara på samma frågor.
att allt nikotin, även det som förekommer i e-cigaretter och det som tobaksbolagen brukar kalla tobaksfritt snus, framställs ur tobaksplantan var det få som hade full koll på. Samma sak med nikotinförgiftade barnarbetare och tobaksindustrins omfattande skogsavverkning. Nästan hälften trodde att det kan stämma, men var osäkra.
Undersökningen visar också att hela 45 procent av ungdomarna tror att psykisk ohälsa kan vara ett skäl till att man börjar röka. För de nya nikotinprodukterna var motsvarande siffra 35 procent. Men att nikotin också bidrar till ångest, oro och depression var inte alls lika känt.
– Tobak förknippas med något
som är avstressande, och mår man psykiskt dåligt kanske det lindrar lite i stunden. Men på sikt ökar det i stället risken för psykisk ohälsa. Till exempel är det vanligt att man får sömnproblem av nikotin, säger Helen Stjerna och tillägger:
– Det här budskapet skulle vi verkligen behöva lite hjälp med att sprida. Det är så viktigt att fler ungdomar förstår den kopplingen.
på det stora hela var dock ungdomarnas kunskaper något bättre än de vuxnas.
– Det tyder på att vi i alla fall når ut till en liten andel unga, säger Helen Stjerna.
Samtidigt synliggör rapporten ungas behov av vuxenvärldens argument för att avstå nikotin. Inte minst föräldrars engagemang spelar roll. Av 14–18-åringarna ansåg 37 procent att föräldrars nej är skäl nog att avstå tobak. Bara 23 procent av de vuxna trodde samma sak.
– Unga vill ha vuxnas stöd i frågan. De behöver vuxna att skylla på. Ingen vill bli »äcklig rökare«. De flesta tänker att de bara ska testa lite, men fastnar och kommer inte ur det. Det kan gå snabbt att bli nikotinberoende och det är svårt att sluta, säger Helen Stjerna.
Att 7 av 10 ungdomar vill ha ett förbud mot tobak på skoltid pekar i samma riktning. Helen Stjerna säger att många vuxna blir förvånade när de får höra det, eftersom de
flesta tror att tobak redan är förbjudet i skolan. Men den lag som finns sedan 1990-talet omfattar enbart cigarrettrökning på skolgården.
– Nuvarande lagstiftning betyder att du kan stå precis utanför skolgården och röka. Vi vill i stället ha helt tobaksfri skoltid. Det finns redan i många andra länder. Sverige är det enda landet i Norden som inte har det, säger hon.
helen stjerna är övertygad om att lagstiftning kan göra skillnad. Till exempel halverades andelen vuxna rökare i samband med att Sverige 2005 införde rökfria serveringar. När även uteserveringarna blev rökfria minskade antalet ytterligare. Men den lag som trädde i kraft i augusti förra året för att reglera marknadsföring och försäljning av de nya nikotinprodukterna ger Helen Stjerna inte mycket för. Inte minst ifrågasätter hon formuleringen om »särskild måttfullhet« vid marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter.
– Vad är egentligen måttfullhet? Vi ser ju att marknadsföringen fortsätter oförtrutet från de olika snus- och vejpbolagen, säger Helen Stjerna.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
– Unga vill ha vuxnas stöd i frågan. De behöver vuxna att skylla på.
– Julia, 6 år
Nyhet!
TePe Daily™ och TePe Pure™
TePe Daily™ och TePe Pure™ är ett nytt sortiment tandkräm för hela familjens olika behov, för känsligt tandkött och torr mun. En efterlängtad nyhet och perfekt komplement till TePes högkvalitativa munhälsoprodukter.
TePes tandkrämer är märkta med Bra Miljöval. Produkter med märkningen klarar hårda miljökrav som kontrolleras och följs upp av Naturskyddsföreningen.
TePe Daily™ Baby och TePe Pure™ Unflavoured rekommenderas av Asthma Allergy Nordic.
Vårt gröna hjärta värnar om människors hälsa och miljön. Hållbarhet är lika viktigt för oss som att bidra till att människor får bättre munhälsa. Vi verkar holistiskt och långsiktigt.
I natursköna Schwarzwald tillverkas GUM ® SOFT-PICKS ® av 100% sol- och vattenkraft. Det är vi väldigt stolta över. Liksom att GUM® SOFT-PICKS® förpackningar är tillverkade av 80% återvunnet materia l.
För oss är det lika naturligt att vårda naturen som munnen. Låt oss göra det tillsammans.
Välkommen till oss i monter 19, på STHFs TANDHYGENISTDAGAR 2023!
Alabama är en av USA:s fattigaste delstater. Och en delstat som sticker ut när det gäller tandhygienister. Utbildningen skiljer sig från övriga landet och lönerna är lägre. Vi åkte dit för att kolla läget.
Ibland måste man bara få börja från slutet. När vi precis är klara med intervjun med tandhygienisten Breanna Warren, 33, från Alabama säger hon nämligen att hon bara ska gå och titta till sina vänner där borta.
Vi tittar oss runt. Det är en halvtom parkeringsplats utanför ett köpcentrum. »Där borta« visar sig vara en dunge i en grop bakom själva köpcentrumet. Där bor ett gäng. Någon har sitt liv i en kund -
vagn, en är herointrött, en annan amfetaminpigg, några väldigt smutsiga… Säg så här: de flesta skulle nog gå en liten omväg. Men inte Breanna. Hon går fram och hejar och kramar om dem. Hon säger »hur gick det hos doktorn?« till någon och »du ser pigg ut idag« till en annan och »är du hungrig« till en tredje».
Hon berättar att vi gör reportage om henne och gänget i dungen säger att det är hon värd och berättar
att Breanna är deras ängel. Hon skrattar bort detta.
– Äh, jag hjälper dem med kläder och mat och behandlar dem som man ska behandla alla människor, säger hon. Och kollar förstås deras tänder om det behövs. Det är, kort sagt, en otroligt fin stund.
Många med dåliga tänder Varför blir man tandhygienist?
I USA möter man många som
har varianter av samma historia. De växte upp med dåliga tänder själva, hade inte försäkringar som täckte tandhälsa och bestämde sig för att någon gång få andra människor att våga le. Breanna Warren är en av dem. Detta i ett land där blekta och tandställningsfixade tänder är en klassmarkör.
– Jag vet hur det känns att ha det jobbigt. Jag träffar patienter där man knappt ser att de har tänder under all plack, tandsten och beläggningar. De vågar knappt öppna munnen när de kommer, men går ut från kliniken med ett enda stort leende. Tro mig, ett sådant leende kan förändra världen.
Men vägen till tandhygienist var inte spikrak.
Hon var 19 år när hon fick barn. Hennes man är militär och skickades till Afghanistan. De gifte sig när han hade permission.
– Vi var unga och för oss som familj var det viktigt att vara gifta. Som militär har han sjukförsäkring som täcker även familjen. Vi betalar bara 650 dollar per år, vilket är jättebilligt. Jämför med min syster som betalar 300 dollar varje vecka för sin familj, berättar hon.
Breannas man skadades i Afghanistan, opererades flera gånger och lider dessutom av posttraumatisk stress – vilket gjort att han var tvungen att sluta som militär. Breanna ler lite:
– Det har varit tufft i perioder. Vi flyttade till militäranläggningen Fort Campbell i delstaten Kentucky, nu bor vi på gränsen mellan Alabama och Florida i ett område för militärer.
Ville bli tandhygienist
Ett tag jobbade Breanna 60–80 timmar i veckan med diverse olika jobb – och som bartender på kvällarna för att få in pengar.
– Jag orkade till slut inte och blev deprimerad. Någon period orkade jag varken sköta mitt hår eller mina tänder. Jag måste därför göra något annat. Jag bestämde mig för att bli tandhygienist i stället. Alabama är den enda delstat där du inte behöver ha gått tandhygienistskola
och fått ett certifikat för att jobba som tandhygienist. Man kan i stället vara assistent och lära sig jobbet hos en tandläkare, lite beroende på hur mycket tid tandläkaren har att lära ut och visa. Problemet då är att du då bara är godkänd att arbeta i Alabama, där lönerna är lägre än i övriga USA, berättar Breanna.
Därför tog hon lån och gick en privat tandhygienistutbildning –och såg till att få en examen 2018 som tillåter henne att arbeta i 32 av USA:s 50 delstater.
– Utbildningen var fantastisk. En utmaning var att man måste skaffa sina egna patienter till skolans klinik. Hade du inte patienter en dag bokfördes den dagen som en nolla. Nu är jag rätt social och har stort kontaktnät så det löste sig. Vi fick även lära oss att titta efter cancer i munhålan och kolla blodtryck på våra patienter. Hon suckar lite.
– I USA handlar det mycket om vilken försäkring man har. Det är frustrerade att möta en patient som har jättestora behov men med en försäkring som bara täcker 45 minuter en gång per år. Då vill man gärna göra lite mer ändå. Men när jag vara klar och började arbeta på en privat klinik, ja, då gick det inte alls. Vi fick även hoppa över blodtryck och allt extra. Då var det bara att dra in dollar till kliniken som gällde… Säger hon och går mot gänget i dungen.
Sunnie McWhorter, engagerad medlem i amerikanska tandhygienistföreningen ADHA, yrket har tydligen en del utmaningar i Alabama?
– Ja, vi har två spår för att bli tandhygienist. Den ena är att få en gedigen och bred utbildning i någon av de tre tandhygienistskolorna i delstaten. Jag är rektor för den på Calhoun Community College i Decatur i norra Alabama. Med den utbildningen har man rätt att arbeta i många andra delstater. Ett problem är att många elever vi utbildat flyttar till andra delstater där de tjänar mer eftersom tandhygienistlönerna är lägre här än i grannstaterna.
Och det andra spåret?
– Då lär du dig jobbet på en klinik. Det är unikt för Alabama. Först genom att arbeta som tandläkarassistent i två år och sedan går du helgkurser en gång i månaden i nio månader och avslutar med prov. Alabama Dental Hygiene Program kallas detta och godkänns enbart i Alabama. De som går den får inte arbeta någon annanstans. Många väljer ändå den vägen. Därför borde det prioriteras av oss som arbetar med utbildning att få tandläkarna i den här delstaten att förstå att en certifierad tandhygienist från tandhygienistskola har hela skalan av yrkeskunskaper. Det här är uppförsbacke vi kämpar i när vi vill stärka vårt yrke i Alabama.
AVLÄGSNAR ENKELT MISSFÄRGNINGAR OCH PLACK
ContacEZ Hygienist Strip är flexibla, skonsamma strips i rostfritt stål som enkelt avlägsnar missfärgningar, beläggningar och plack från interproximala ytor utan att skada emaljen.
Skanna QR-koden för mer information eller besök www.directadental.com
Referat av avhandingen: The multifaced concept of oral health – studies on a Swedish general population and perspectives of persons with experience of long-term CPAP-treated obstructive sleep apnea
Studier av en generell svensk vuxenpopulation och perspektiv från personer med långvarig erfarenhet av CPAP-behandlad obstruktiv sömnapné.
oral hälsa är ett koncept som har diskuterats och definierats på olika sätt under lång tid (1). Genom åren har nya perspektiv och viktiga delar som funktionella och psykosociala aspekter inkluderats. Genom WHO:s beskrivning av oral hälsa som en »nyckelindikator« för hälsa, välbefinnande och livskvalité har den orala hälsans betydelse inom ramen för exempelvis utredning och behandling av allmänna sjukdomar tydliggjorts (2). Men den orala hälsan inkluderas inte alltid när vi planerar och följer upp vård inom hälso- och sjukvården trots att orala och allmänna tillstånd och sjukdomar ofta delar riskfaktorer och kan påverka varandra (3).
Tidigare har flertalet studier påvisat att det finns kopplingar mellan allmän och oral hälsa vad gäller exempelvis diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, men gällande andra sjukdomar och tillstånd vet vi mindre (2,3). Ett tillstånd där det saknas forskning är kopplingen mellan oral hälsa och obstruktiv sömnapné [OSA].
OSA medför repetitiva andningsuppehåll under sömnen, vilket leder till frekventa uppvaknanden som påverkar bland annat personens blodtryck och ökar sömnigheten dagtid. OSA behandlas ofta under lång tid med CPAP
(övertrycksandning via en mask), vilket är en effektiv behandling om CPAP:en används på rätt sätt. Personer med OSA, med eller utan CPAP-behandling, rapporterar ofta muntorrhet (4). Den möjliga kopplingen mellan CPAP-behandlad OSA och oral hälsa utifrån en bredare definition av oral hälsa har dock inte undersökts tidigare i någon stor utsträckning.
World Dental Federation [FDI] definierar oral hälsa som en mångfacetterad och föränderlig del av vår allmänna hälsa och välbefinnande då den bidrar till vardagliga funktioner som att äta, prata och skratta. Till definitionen presenterade FDI även ett teoretiskt ramverk som kopplar ihop oral hälsa med bestämningsfaktorer, modererande faktorer och allmän hälsa och välbefinnande (5). Genom att undersöka hur FDI:s teoretiska ramverk kan tillämpas i en generell vuxenpopulation kan vi få en ökad förståelse för hur oral hälsa kan beskrivas och därmed få en referensram för hur den orala hälsan kan påverkas och erfaras i en specifik vuxenpopulation.
Syfte
Det övergripande syftet var att få en fördjupad förståelse för hur FDI:s ramverk kan användas i en
generell vuxenpopulation och hur den orala hälsan erfars i en specifik vuxenpopulation med personer som har en ökad risk för försämrad oral hälsa.
Material och metod
För att besvara det övergripande syftet undersöktes FDI:s ramverk först i en generell vuxenpopulation (N=630) och sedan användes det i en specifik vuxenpopulation med erfarenhet av CPAP-behandling (N=18). I de två första delstudierna (I–II) användes tidigare insamlade data från Jönköpingsundersökningen 2013, vilken inkluderade klinisk och röntgenologisk undersökning samt en enkät. Datainsamlingen för delstudierna III–IV genomfördes genom individuella intervjuer med personer som hade lång erfarenhet av CPAP-behandling (>1 år). Data analyserades sedan statistiskt genom principalkomponentanalys (delstudie I) och strukturell ekvationsmodellering (delstudie II) samt genom kvalitativa metoder, riktad innehållsanalys (delstudie III) och kritisk incidentteknik (delstudie IV).
Sammanfattning av resultatet Sammantaget påvisade resultaten i de fyra delstudierna att FDI:s ramverk kan tillämpas för att beskriva
Hanna Ahonens är lektor på tandhygienistprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hennes forskningsområde är oral hälsa med ett specialintresse för odontologisk sömnmedicin, framför allt kopplingen mellan oral hälsa och obstruktiv sömnapné.
och förklara oral hälsa i olika urval av vuxna personer (≥ 20 år). Vidare kunde resultaten ge en bild av den orala hälsans mångfacetterade natur och påvisa att den är en del i vår allmänna hälsa och välbefinnande, vilket är i linje med FDI:s definition och ramverk för oral hälsa. Resultaten i framför allt delstudie III–IV visade också att vår orala hälsa är föränderlig och att många olika faktorer kan påverka en persons orala hälsa under en livstid. Detta kunde även ses i delstudie II där olika bestämningsfaktorer påverkade olika delar av den orala hälsan.
Delstudierna I–II fokuserade på oral hälsa i en generell vuxenpopulation. Med utgångspunkt i FDI:s ramverk undersöktes först den centrala delen »The core elements of oral health« separat och sedan undersöktes ramverkets samtliga delar (»The core elements of oral health«, »Driving determinants«, »Moderating factors«, och »Overall health and well-being«) avseende vilka aspekter som kan inkluderas samt hur de förhåller sig till varandra.
Resultaten i delstudierna I–II visade att FDI:s ramverk kan tillämpas för att beskriva eller förklara oral hälsa i en generell svensk vuxenpopulation, detta genom
att inkludera både kliniska och person-rapporterade aspekter av oral hälsa. I den första delstudien (I) visade resultatet att tretton olika aspekter relaterade till de tre komponenterna i »The core elements of oral health« (förekomst av orala sjukdomar och tillstånd, fysiologisk funktion och psykosocial funktion) kan användas för att tillämpa FDI:s ramverks centrala del. Resultatet i delstudie II, visade att modellen som konstruerats baserat på FDI:s ramverk kunde accepteras i sin helhet. Modellen undersöktes även avseende statistiskt signifikanta direkta och indirekta effekter mellan olika komponenter i modellen samt hur stor effekten i så fall var. Resultatet visade då att en del av de föreslagna relationerna (direkta effekter) utifrån FDI:s ramverk kunde bekräftas, helt eller delvis, men inte alla. Några av de kliniska aspekterna eller måtten som kan användas för att tillämpa FDI:s ramverk för oral hälsa är antal kariesskador och restaurerande tänder, erfarenhet av parodontal sjukdom, plackförekomst och antalet saknade tänder. Gällande de person-rapporterade aspekterna (från en omfattande enkät) framkom även där ett flertal aspekter såsom xerostomi, tillfredsställelse med tändernas/ munnens utseende, utbildningsni -
Huvudhandledare Ulrika
Lindmark, Karlstads universitet
Bihandledare: Anders Broström, Jönköping University, Hälsohögskolan/Universitetssjukhuset Linköping. Eleonor Fransson, Jönköping University, Hälsohögskolan
Studie I Clinical and self-reported measurements to be included in the Core elements of World Dental Federation’s theoretical framework of oral health. Ahonen H, Kvarnvik C, Norderyd O, Broström A, Fransson EI, and Lindmark U. International Dental Journal. 2020; 71(1): 53-62. https:// doi.org/10.1111/idj.12614
Studie II Applying the FDI’s theoretical framework for oral health in a general population. Ahonen H, Pakpour A, Norderyd O, Broström A, Fransson EI, and Lindmark U. International Dental Journal. 2021. https://doi. org/10.1016/j.identj.2021.09.001
Studie III Views about oral health determinants as described by persons with continuous positive airway pressure-treated obstructive sleep apnea: a qualitative study. Ahonen H, Neher M, Fransson EI, Broström A, and Lindmark U. (Submitted)
Studie IV “The terrible dryness woke me up, I had some trouble breathing»- critical situations related to oral health as described by CPAP-treated persons with obstructive sleep apnea. Ahonen H, Broström A, Fransson EI, Neher M, and Lindmark U. Journal of Sleep Research. 2022, e13670. https://doi.org/10.1111/jsr.13670
”Jag har arbetat med Lumoral sedan december 2021. Med egen erfarenheter har jag både upplevt och sett det fina resultat mina patienter fått efter användning av Lumorals behandlingsmetod i hemmet. Tandvården är helt förändrad, åratal av ständig kamp, en kamp mot dessa bakterierna som orsakar stora kostnader och lidande av tandköttsinflammationer och tandlossning. Vi har fått ett hjälpmedel som läker ut inflammationprocessen om vi behandlar den och i tid, minskar risken för antibiotika användning och andra metoder som ej är gynnsamt för munhälsan, Super nöjd!”
Katherina Trujillo, Leg. tandläkare, Aqua Dental, Stockholm
Så här får du mest ut av Lumoral-metoden enligt tandläkare Katherina Trujillo: Skanna QR-koden eller besök lumoral.se
Figurtext: Sammanfattning av resultaten i delstudierna I–V integrerade i FDI:s teoretiska ramverk för oral hälsa (+/- indikerar positiva respektive negativa effekter eller erfarenheter).
vå, intag av sockerhaltiga drycker, approximal rengöring och oralhälsorelaterad livskvalité (i denna studie mätt genom OHIP-14). När det gällde de indirekta effekterna (dvs. att en komponent kan påverka en annan genom en tredje komponent) kunde inga statistiskt signifikanta resultat påvisas.
Delstudie III–IV fokuserade på personer med CPAP-behandlad OSA och deras erfarenheter kopplade till oral hälsa över tid. I delstudierna framkom att CPAP-behandling kan ses som en bestämningsfaktor för oral hälsa, eftersom erfarenheterna som lyftes under intervjuerna visade att CPAP-behandling kan påverka fysiska, funktionella och psykosociala aspekter av den orala hälsan. En
intressant aspekt som framkom var att CPAP-behandling kan påverka en persons orala hälsa i både positiv och negativ riktning samt att de negativa erfarenheterna ofta kunde hanteras framgångsrikt. Detta resultat kan ses som något som tydligt beskriver den orala hälsans föränderliga natur och vikten av att inte enbart tänka på bestämningsfaktorer som något som påverkar den orala hälsan negativt.
Resultaten i delstudierna III–IV visade hur personer med lång erfarenhet av CPAP-behandling såg på bestämningsfaktorer för oral hälsa, hur de erfarit att deras orala hälsa påverkats genom åren både före och under CPAP-behandlingen samt hur de själva kunnat påverka sin orala hälsa.
Delstudie III fokuserade på bestämningsfaktorer för oral hälsa. Samtliga bestämningsfaktorer som informanterna beskrev kunde kategoriseras in i någon av de förbestämda kategorierna, baserade på FDI:s föreslagna dimensioner av bestämningsfaktorer för oral hälsa (biologiska och genetiska faktorer, social miljö, fysisk miljö, hälsorelaterat beteende, och tillgång till vård). Informanterna beskrev faktorer som exempelvis arv och salivens påverkan (biologiska och genetiska faktorer) och påverkan från familjemedlemmar och informationskampanjer (social miljö). Vidare beskrev de förutsättningar och förändringar i den omgivande miljön (fysisk miljö), formandet av egenvårdsrutiner under livet
(hälsorelaterat beteende), samt att ha förtroende för tandvårdspersonal (tillgång till vård). I delstudie III beskrevs CPAP-behandling som något som kan påverka den orala hälsan, men också en bestämningsfaktor som kan interagera med andra faktorer som påverkar den orala hälsan.
Just hur CPAP-behandlingen erfors ha påverkat den orala hälsan studerades vidare i delstudie IV. Informanterna beskrev både positiva (exempelvis minskad muntorrhet) och negativa (exempelvis andningssvårigheter på grund av svår muntorrhet, ökad muntorrhet och tandslitage, och negativa känslor) erfarenheter. Vidare beskrev de hur de hade hanterat de utmaningar eller svårigheter som de erfarit, vilka de ofta kunnat hantera framgångsrikt. Exempel på hur de hanterat svårigheter var att ha vatten tillgängligt under natten, använda befuktare och/ eller hakband, och att ta kontakt med tandvården för att få hjälp. Vidare lyfte även informanterna att den organisatoriska uppdelningen mellan tandvård och övrig hälsooch sjukvård kan bidra till att OSA inte behandlas.
Slutsatser och kliniska implikationer
Avhandlingen visar att FDI:s ramverk för oral hälsa är tillämpbart och användbart i olika vuxenpopulationer. Ramverket kan när det tillämpas i en generell vuxenpopulation inkludera både kliniska och person-rapporterade aspekter och det kan också användas för att beskriva synen på och erfarenheter av oral hälsa i en specifik population med förhöjd risk för oral ohälsa. Utifrån beskrivningar från personer med lång erfarenhet kan CPAP-behandling ses som en bestämningsfaktor för oral hälsa då den kan påverka en persons orala hälsa i både positiv och negativ riktning. Personer som erfar negativ påverkan på den orala hälsan under CPAP-behandling kan ofta
hantera detta framgångsrikt med relativt enkla eller lättillgängliga hjälpmedel eller metoder.
• Det är viktigt att ta hänsyn till både kliniska och person-rapporterade aspekter när vi undersöker en persons orala hälsa. Genom formella/informella samtal kan vi identifiera barriärer och möjliggörare för en god oral hälsa i patientens vardag, skapa förtroende och möjliggöra delaktighet. Genom samtal kan vi också få information om exempelvis patientens kunskap, motivation och vilja till förändring vid behov.
• Det är viktigt att tandvården har kunskap om och förstår hur CPAP-behandling kan påverka den orala hälsan. Vi behöver veta om patienten använder CPAP och fråga om de erfarit några svårigheter relaterade till den orala hälsan för att kunna ge personliga råd inom vår kompetens och därmed bidra till att ökad följsamhet med CPAP-behandling.
• S vårigheter relaterade till den orala hälsan under CPAP-behandling kan ofta avhjälpas och då bidra till följsamhet med CPAP-behandlingen. Många av de rekommendationer som vi kan ge inom tandvården kan även ges inom CPAP-vården, men måste baseras på patientens behov och med hänsyn till patientens orala status. Det är också viktigt att veta när vi behöver ta hjälp av varandra för att ge bästa möjliga vård till den här patientgruppen.
KONTAKT HANNA AHONEN: HANNA.AHONEN@JU.SE
1. S ekulic S, Theis-Mahon N, Rener, Sitar K. A systemic scoping review of oral health models. Qual Life Res 2019;28(4):1651-2668.
2.World Health Organization [WHO]. Oral Health. WHO, 2020. Hämtad från https://www. who.int/health-topics/oral-health/#tab=tab_1 den 14 oktober 2022.
3. Peres MA, Macpherson LMD, Weyant RJ, et al. Oral diseases: a global public health challenge. The Lancet 2019;394(10194):249260.
4. B roström A, Nilsen P, Johansson P, et al. Putative facilitators and barriers for adherence to CPAP treatment in patients with obstructive sleep apnea syndrome: a qualitative content analysis. Sleep Med 2010;11(12):126-130.
5.Glick M, Williams DM, Kleinman DV, Vujicic M, Watt RG, Weyant RJ. A new definition of oral health developed by the World Dental Federation opens the door to a universal definition of oral health. JADA 2016;147(12):915-917.
Fullständig referenslista finns i ramberättelsen och de separata delstudierna.
En användarrapport av tandläkare Sara Jalili
Protokoll för tandblekning kan vara lika komplicerade som valet av lämpligt blekmedel. När patienter med missfärgade tänder behöver en flexibel, bekväm och okomplicerad kosmetisk blekningsbehandling heter alltid lösningen i vår tandläkarpraktik Opalescence Go blekgel. Skälen är enkla och kräver ingen förklaring: blekgelen med 6% väteperoxid är färdig för användning direkt från paketet. Det är ett pålitligt material tack vare dess enkla hantering, korta behandlingstid och förbluffande resultat. Opalescence
Go blekgel är idealisk för nästan alla patienter så länge som de inte har för många restaurationer i det anteriora området, vilka naturligtvis inte kan blekas.
Innan vi startar blekningsprotokollet får våra patienter en professionell tandrengöring för att avlägsna fläckar, plack och ytliga missfärgningar. Sedan visar vi dem först på praktiken hur man använder Opalescence Go tandblekning på rätt sätt:
1 Efter tandborstning ska Opalescence Go:s speciella UltraFit skenor bäras i 60-90 minuter.
2 Efter att ha fått instruktioner på praktiken kan patienten fortsätta blekningsprocessen hemma, normalt med en skena per dag tills resultat uppnåtts. Vanligtvis räcker det med 5-10 skenor.
3 Tack var PF-formeln (kaliumnitrat och fluorid) är Opalescence tandblekningsgel mycket varsam. Sensibilitet uppstår väldigt sällan. I sådana fall kan fluoridlack eller fluoridgel användas under och efter behandlingen.
Fig. 2 visar en 24-årig manlig patient före och efter en blekningsbehandling med Opalescence Go tandblekning. Efter sju dagar uppnåddes ett fint resultat och patienten var nöjd med sitt nya naturliga leende.
Opalescence tandblekning är bara tillgänglig i tandläkarpraktiken, något som hjälper oss att vinna våra patienters förtroende.
SARA JALILI
Ensjø Tannklinikk
Oslo, Norge
Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.
Digitala avtryck? PROVA OSS!
Du får 50% rabatt på din första order!
• Nöjda patienter
• Lätt och smidigt
• Exklusiv förpackning
• Spar tid och pengar
Ord. pris 1.595 kr inkl. moms.
ERBJUDANDEN!
Köp 5 st Healthy Smile och få 1 extra utan kostnad!
Köp 50-pack Whiteness Perfect och få 10-pack på köpet!
Erbjudandena gäller t.o.m. 31 maj 2023. Kan ej kombineras med andra rabatter eller avtal.
Välkommen till oss i Enköping. Vi söker dig som är tandhygienist med ett genuint intresse för medicinsk- och äldretandvård.
Vi erbjuder dig ett omväxlande arbete med goda utvecklingsmöjligheter och ett gott arbetsklimat. Hos oss gör du skillnad!
En god oral hälsa har stor betydelse för människors allmänna hälsa och livskvalitet. Studierna i det här programmet lyfter vikten av ett hälsofrämjande arbetssätt med tvärprofessionell samverkan som kan bidra till en god oral hälsa för individer i alla åldersgrupper.
› Magisterprogram i oral hälsovetenskap 60 hp
Läs mer på JU.SE/MASTER/HHJ
Sista ansökningsdag 17 APRIL
Välkommen att söka via ftvuppsala.se senast 8 maj.
Våga fråga. Försök engagera hela kollegiet. Se hela bilden kring patienten. Det är några råd för att nå framgång i arbetet mot våldsutsatthet från Anna Jinghede Sundwall, som hoppas att ett utredningsförslag om skyldighet för behandlare i tandvården att fråga alla patienter om våld ska göra skillnad.
idag tillfrågas patienten om våld i huvudsak vid misstanke eller indikation. En statlig utredning –Tandvårdens stöd till våldsutsatta patienter, SOU 2023:10 – föreslog nyligen skärpta krav på vårdgivare genom en skyldighet att fråga alla patienter om våldsutsatthet som en del av anamnestagning.
– Jag ser mycket positivt på en sådan bestämmelse, säger Anna
Jinghede Sundwall som med sin unika kompetensbredd som polis, kriminaltekniker, tandläkare, rättsodontolog och forskarstuderande bistått utredningen med kunskap och råd. Hon tillägger: – Att rutinmässigt fråga om våldsutsatthet skulle avdramatisera hela processen och underlätta från bådas perspektiv: patienten känner sig sedd och förstår att det är ett sätt för behandlaren att fånga upp människor som är utsatta, och omvänt blir det lättare för den som ställer frågan att hänvisa till att det görs som rutin för alla patienter.
enligt den kartläggning som genomförts inom ramen för den statliga utredningen spretar det ordentligt idag i arbetssätt mellan olika folktandvårdsorganisationer.
Folktandvården Uppsala frågar exempelvis samtliga vuxenpatienter om våldsutsatthet som en del av anamnesen och har även skyddade sökord så att inte närstående genom nätjournalen kan ta del av anteckningar om våld.
Folktandvården Jönköping har däremot uppgett att man »aldrig«
frågar om våld och i en kommentar till den enkätundersökning som genomförts framfört att »det finns för lite kunskap hos tandvårdspersonal och en osäkerhet över vad som händer om man frågar och svaret är ja«.
tienten och vidga vyerna, bort från 2.1 eller 2.2 i munnen och faktiskt ta in vad du ser, hör och uppfattar hos patienten.
sättet som samtalet i behandlingsrummet inleds kan variera utifrån situation, menar Anna Jinghede Sundwall.
– Men ofta kan en bra ingång till uppfattningen om en patients livssituation vara ett enkelt »hur mår du idag?« när patienten sätter sig i stolen och särskilt när man har en känsla av att just den patienten är ledsen, rädd eller ångestfylld. Det är ett bra sätt att få igång ett samtal och närma sig frågan om våldsutsatthet.
Anna Jinghede Sundwalls erfarenhet är att många behandlare upplever det som laddat och svårt att fråga om våld – så till den grad att man i en del fall avstår.
anna jinghede sundwall ser det som grundläggande för att nå framgång i arbetet att relevanta frågor ställs.
– Ofta kan ett våld yttra sig mer subtilt än ett blåmärke eller en skadad tand och även där har tandvården ett ansvar.
– Förutom att ha en vilja att stödja våldsutsatta patienter så är mitt bästa råd att se hela bilden runt patienten. Enstaka fynd ger sällan alla svar. Du måste närma dig pa-
– Men det viktiga är inte hur frågan ställs utan att det verkligen sker. Här kan man hämta stöd från rapporter som visat att patienter som fått frågan sällan uppfattar den som obehaglig, utan snarare som en positiv signal att kliniken tar våld och våldsutsatthet på allvar. Varför är det så känsligt att fråga?
– Jag tror det kan ha att göra med att man kommer så nära patientens och individens vardag – på en mindre ort kan det vara en granne eller en bekant och då känns det superläskigt att fråga om våld i den personens hemmiljö. Dessutom måste du ha en plan för om svaret blir jakande.
– Samtidigt finns en paradox, där tandvårdspersonal ofta hanterar andra känsliga frågor lättare. Det kan röra psykisk ohälsa eller missbruk.
för osäkra behandlare rekommenderar Anna Jinghede Sundwall att söka stöd hos kollegor och att ta hjälp av det kunskapsmaterial som finns, exempelvis specifika informationsfilmer för tandvården som Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, tagit fram. Hon betonar värdet av att hämta stöd i den egna kliniken och att alla medarbetare involveras. Inte minst kan det vara värdefullt i arbetet med barns utsatthet och behovet av orosanmälningar.
en kartläggning från Socialstyrelsen visade att orosanmälningarna till landets socialtjänster ökade med 27 procent mellan 2018 och 2021. Socialstyrelsen pekar på ökad anmälningsbenägenhet som positivt, men att det finns tydliga förbättringsområden.
– Ofta kan man hantera konkreta iakttagelser på ett bra sätt som exempelvis barn som uteblivit, vilket är tandvårdens vanligaste grund för anmälan. Det upplevs troligen mindre otäckt att anmäla då med klara rutiner om informationsbrev om att fortsatt uteblivande leder till anmälan till socialtjänsten.
– Detta är naturligtvis bra, men det finns en rad andra tecken på våld och omsorgssvikt som tandvården förväntas reagera på och anmäla. Dessa kan ställa högre krav på behandlaren och där krävs både kunskap och att man verkligen prioriterar detta på kliniknivå. Anna Jinghede Sundwall betonar: – Finns det brister i omsorgen rörande munhälsa för ett barn så brister det ofta i omsorg i andra aspekter så det gör det särskilt viktigt med bra samverkan mellan tandvården och socialtjänsten.
i sin bok »Den våldsutsatta patienten i tandvården«, som gavs ut ifjol med en ambition att användas som kurslittereratur i tandvårdsutbildningar och av yrkesverksamma behandlare, lyfter Anna Jinghede Sundwall svårigheter som att barn har en lojalitet mot sina föräldrar som försvårar att berätta vad man varit med om, eller att våldsutövare ofta följer med den som utsatts, ibland till och med för dennes talan.
– Dessa situationer är utmanande, men oerhört viktiga att överkomma utifrån att tandvården är en av få enheter som möter en stor del av befolkningen regelbundet.
avslutningsvis lyfter Anna Jinghede Sundwall fram två punkter på en önskelista för att förbättra arbetet mot våld:
– Tandvården måste få bättre utbildning på att utfärda rättsintyg och dokumentation av skador. Kvalitén är ofta för låg idag och det kan innebära ett hinder för att bevisa brott och nå fram till lagföring där skadedokumentation, teknisk bevisning och rättsintyg är centrala delar.
– Jag skulle också vilja se lagstiftning motsvarande den som finns för barn i socialtjänstlagens
14:e kapitel och då för människor med nedsatt autonomi. Det kan vara äldre med demens och indikationer om att man far illa. Då skulle man få möjligheter att överföra sin oro till socialtjänsten som då kan se över situationen och sätta in stöd.
TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON
Martin Färnsten leder ett regeringsuppdrag med utredning om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn. Ett delbetänkande presenterades nyligen med bland annat förslag att tandvård för skador efter våld i nära relationer inte ska kosta mer än ett vanligt läkarbesök och att frågor om våldsutsatthet regelbundet ska ställas till tandvårdspatienter.
Sveriges Tandhygienistförening har representerats av Fouzieh Eliassy i utredningsarbetet där STHF lyft betydelsen av standardiserade frågor till alla patienter inte bara vid misstanke, regelbunden utbildning och fortbildning för alla medarbetare samt information till nyanställda.
Annas bok Läs ett referat av boken i TandhygienistTidningen nr 3/2022.
European Dental Hygienists Federation, EDHF, bjöd in till kvällswebbinariet »Hållbar munhälsa – nya sätt att tänka, nya sätt att arbeta«. Ett femtiotal tandhygienister från flera olika länder var med och lyssnade.
syftet med webbinariet var att starta en aktiv diskussion om hur vi som främjare för oral hälsa med förebyggande fokus kan bidra till bättre munhälsa, men framför allt hur vi kan påverka politiker att fatta rätt beslut och satsa på patientcentrerad vård. Vi måste ge politikerna lösningar på hur vi kan bidra. Syftet skulle uppnås genom att ge en översikt gällande tre publikationer från WHO; Oral Health Resolution, Global Strategy on Oral Health och Global Oral Health Action Plan (2023-2030).
Gitana Rederiene, ordförande i EDHF, tog upp den stora variationen i Europa gällande tandhygienisters utbildning, arbetsplatser, lön och krav på fortbildning. Hon berättade att antalet tandhygienister i förhållande till tandläkare i de 31 EES-länderna samt Storbritannien var ett till sex. I de flesta länder är tandhygienister anställda i privat regi. Relationen tandhygienister/tandläkare indikerar tydligt den hos nationella politiska beslutsfattare låga förståelsen för tandhygienisters roll i att främja munhälsa och förebygga oral sjukdom. Fler tandhygienister, mer fokus på prevention.
Ett nyckelområde för kvällen var hållbar oral hälsa och hur oral hälsopromotion och sjukdomsprevention kan vara en integrerad del av hälso- och sjukvård. Julian Fisher, tandläkare och rådgivare med expertis inom sociala och miljömässi-
ga bestämningsfaktorer för hälsa, föreläste om de tre publikationerna från WHO och projektet Sustainability in Dentistry från World Dental Federation (FDI). Klimatförändringarna kommer att få dramatiska effekter även för tandvården. En betydande del, 64,5 procent, av tandvårdens koldioxidutsläpp kommer från resor (Duane et al. 2019). Ett exempel som Julian gav är att i Indien är den dåliga luftkvaliteten ett så stort problem att man inte kan ta sig fram i städerna. Patienterna kan på grund av smog inte ta sig till varken sjukvårds- eller tandvårsbesök. Brist på vatten är en annan faktor. Julian betonade vikten av samarbete på olika nivåer och hur tandhygienister kan använda WHO:s strategi och handlingsplan för opinionsbildning. Han öppnade också upp för en förändring kring tandhygienistens titel – bör vi kanske kalla oss ”oral health hygienists” i stället? De finska och nederländska orden (suuhygienisti och mondhygiënist) för tandhygienist är ordagrant ”munhygienist”.
Den sista föreläsaren var Jenna Linden, amerikansk tandhygienist, som tog upp möjligheter för samarbete mellan sjukvård- och tandvård och hur tandhygienister på olika sätt kan vidga sina vyer. Hon berättade om projektet ”the Wisconsin medical-dental integration” där tandhygienister är anställda i primärvården på heltid. Man job -
bar i team, framför allt preventivt med barn, men även för att förhindra sjukhusförvärvade infektioner.
TEXT: LINA KANTERS GASSNER
WHO:S MÅL
FÖR ORAL HÄLSA
WHO:s resolution för oral hälsa och den globala strategin grundar sig på FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling, särskilt »mål 3 god hälsa och välbefinnande«, och »delmål 3.8 att åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla«.
Den globala handlingsplanen för oral hälsa (20232030) innehåller sex strategiska mål:
1. E tt folkhälsoperspektiv på munhälsa.
2. I ntegrering av munhälsa i primärvården.
3. I nnovativa arbetskraftsmodeller för att möta befolkningens behov gällande oral hälsa.
4. Människocentrerad tandvård.
5. S kräddarsydda munhälsointerventioner genom hela livet.
6. O ptimera digital teknik för oral hälsa.
Boka din kurs på tandlakarforbundet.se/kurser
Jag jobbade som tandsköterska i 12 år innan jag utbildade mig till tandhygienist genom Folktandvården Östergötlands uppdragsutbildning i Karlstad. Sedan dess har jag arbetat kliniskt på olika kliniker inom allmäntandvården, och sedan sex år tillbaka också på specialisttandvårdens enheter för pedodonti i Östergötland.
Jag har också fått möjlighet att jobba som kliniksamordnare, vilket blev starten på en karriär inom ledarskap som har lett mig till en tjänst som vårdenhetschef för munhälsoenheten för barn och unga i Östergötland.
Anmälan till höstens kurser är öppen!
Allt fler svenska lider av smärta i käkarna. Redan idag är detta en utmaning och situationen kan förvärras i framtiden. Det visar en avhandling från Umeå universitet av doktoranden Aurelia Ilgunas. Avhandlingen visar också att det är främst kvinnor som drabbas och som har en större risk att utveckla långvariga symtom.
källa : umeå universitet
Folktandvården Skåne bjuder in 4 000 barn till en forskningsstudie om emaljstörningar. Ungefär vart femte barn i Sverige drabbas av MIH – en störning av emaljen som kan leda till ilningar, smärta och karies. Studien ska ge mer kunskap om vad som orsakar de vita eller gula fläckarna på tänderna.
källa : folktandvården skåne
2023 års nationella planeringsstöd över legitimerad hälso- och sjukvårds- och tandvårdspersonal har nu publicerats av Socialstyrelsen. Rapporten innehåller både en statistisk kartläggning och en kvalitativ analys av kompetensförsörjningen inom vård och tandvård.
– Den nya strukturen för det nationella planeringsstödet, NPS 2023, är sedan länge efterfrågad och nu mycket välkommet, säger Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Kompetensförsörjningen står här i centrum och för tandhygienisternas del kan vi konstatera att bristen på tandhygienister har förvärrats sedan oktober 2021, 19 av 21 regioner rapporterar brist.
– Antalet utfärdade tandhygienistlegitimationer har förändrats mellan 2017 och 2021, en minskning med hela 57 procent. Söktrycket till utbildningen är 2,3 sökande till varje plats och tyvärr är det endast 77 procent som fullföljer utbildningen. Tillsammans är detta mycket oroande siffror, säger Yvonne Nyblom.
problematiken med att alltför många lämnar tandvården tas också upp. Arbetsmiljön måste ses
över utifrån flera aspekter – dels måste arbetsvillkoren skapa förutsättningar för en hälsosam balans mellan arbete och fritid. Tandvården måste attrahera genom bra rekryteringar, handledning, skapa en miljö som tar tillvara medarbetarnas kompetens och stimulerar till utbildning och kompetensutveckling. Grundutbildningarna och verksamheterna måste harmoniseras så att glappet mellan förväntningarna på yrket och verkligheten försvinner. Naturligtvis är också konkurrenskraftiga löner en nyckelfråga!
– En fråga som STHF brottats med är om nya utbildningsplatser behöver tillskapas för att möta verksamheternas behov nu och i framtiden. I planeringsstödet säger man att den samverkansutveckling vi ser mellan tandvård och kommunernas omsorgsverksamhet, exempelvis TAIK, förutsätter en utökad dimensionering av tandhygienistkompetens, säger Yvonne Nyblom.
tandhälsan hos landets 65–74 åringar varierar stort. I Danderyd har cirka 97 procent kvar minst tjugo av sina tänder, medan siffran för Grästorp bara är cirka 76 procent. Generellt har äldre i socioekonomiskt starka kommuner fler
tänder kvar i munnen än de som bor i glesbygden.
– Alla måste få möjlighet att ta hand om sin munhälsa innan tänderna går sönder och det blir akut. Förebyggande tandvård måste erbjudas alla äldre och tillgänglighe -
ten måste bli lika bra i glesbygden som i storstäderna, säger Liza di Paolo-Sandberg, SKPF Pensionärernas förbundsordförande.
Statistiken kommer från Socialstyrelsens årliga uppföljning av tandhälsan i befolkningen.
cirka 17 procent av svenskarna, eller cirka 1,8 miljoner personer avstår från tandvård på grund av kostnaden. Det visar en undersökning som gjorts av bland andra Hjärt-Lungfonden i början av 2023.
– Det är bekymmersamt att många avstår från tandvård eller från att åtgärda sin tandhälsa. Tidigt insatta åtgärder kan förhindra en allvarlig situation som skulle kunna påverka kroppen på fler sätt, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet och forskare inom tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom.
Undersökningen visar även att halva befolkningen inte känner till att tandlossning kan ha en koppling till ökad risk för hjärtinfarkt. Bara en av tio har hört om sambandet från sin tandläkare eller tandhygienist.
källa : hjärt - lungfonden
till Folktandvården Stockholm
Region Stockholm årliga ledarskapspris Gyllene Äpplet går till Folktandvården Stockholms biträdande områdeschef Maja Lovbrandt.
I motiveringen går att läsa:
»Med helhetssyn, tillitsbaserat ledarskap och stort engagemang har Maja Lovbrandt tillsammans med sina medarbetare utvecklat Folktandvården
Handen till en lönsam klinik som erbjuder tandvård med hög kvalitet och tillgänglighet.«
– Det här priset betyder otroligt mycket, eftersom det är mina medarbetare som nominerat mig, säger Maja Lovbrandt, klinikchef Folktandvården Handen. Prissumman på 20 000 kronor ska användas till en personlig utvecklingsinsats.
källa : region stockholm
Försäkringskassan informerade vid sitt branschrådsmöte i februari om pågående rättsutredningar angående otillåtna informationsinhämtningar från tandvårdsstödets IT-system.
Försäkringskassan ska på begäran av en vårdgivare tillhandahålla de uppgifter som vårdgivaren behöver för att kunna beräkna en patients kostnad för tandvården (lagen om statligt tandvårdsstöd, SFS 2008:145). Uppgifterna får endast avse patienter som vårdgivaren står i begrepp att behandla eller har behandlat (förordning om statligt tandvårdsstöd, SFS 2008:193). Information om ATB eller var en person befinner sig i högkostnadsskyddet är skyddade av offentlighetsoch sekretesslagen (SFS 2009:400). Detta innebär i praktiken att endast vårdgivare har rätt att ta del av denna information om egna patienter som i närtid har behandlats eller som har besök inbokat för behandling. Förfrågningar i andra situationer är således inte tillåtna.
Försäkringskassan genomför regelbundet slumpmässiga efterhandskontroller för att se att tandvården följer reglerna för tandvårdsstödet. Tidigare har kontrollerna främst varit inriktade på odontologi och i vissa fall även ekonomi. För att minska risken att tandvårdsstöd betalas ut felaktigt kommer Försäkringskassan från och med i år att granska ekonomin vid alla slumpmässiga efterhandskontroller.
– Vi vet att de allra flesta gör rätt, men trots det betalas varje år stora belopp ut felaktigt från tandvårdsstödet, säger Lars Sjödin, försäkringsodontologisk koordinator på Försäkringskassan. Att öka kontrollen av ekonomiska underlag är ett sätt för oss att se till att rätt ersättning betalas ut.
Det här innebär att ekonomiska underlag ska skickas in vid varje efterhandskontroll. Vilka underlag som ska skickas in varierar beroende på hur patienten har betalat för behandlingen. På Försäkringskassans webbplats finns mer information om vilka underlag som ska skickas in. Om ni har anslutit er till digital brevlåda kommer begäran om efterhandskontroll att skickas digitalt till er.
källa : försäkringskassan
2023 firar LM-Dental™️ 50-årsjubileum. När vi firar vårt jubileum reflekterar vi över de milstolpar och prestationer som har befäst vår position som en ledande designer och tillverkare av ergonomiska och innovativa tandvårdsinstrument.
Sedan grundandet 1973 har vårt uppdrag på LM-Dental™ alltid varit att förbättra ergonomin och kvaliteten på tandvårdsinstrument som används av yrkesverksamma inom branschen runt om i världen.
Vi har uppnått detta genom banbrytande innovationer som ergonomiska silikonskaft med färgkodning, och innovativa beläggningstekniker. Samma höga innovationsstandarder tillämpas på våra andra produkterbjudanden, inklusive ultraljudsapparater, ortodontiska apparater och LM Dental Tracking System™. Alla våra produkter är tillverkade i Finland med ett stolt nordiskt arv.
När vi ser på framtiden, förblir vi engagerade i vårt arv att tillhandahålla de bästa möjliga produkterna för tandvårdsindustrin. Följ med oss i vårt uppdrag att utveckla och tillverka säkrare, smartare och mer ergonomiska instrument!
Kom och möt oss under TandhygienistDagarna i Karlstad 23–25 april 2023 - MONTERPLATS 21
23–25 APRIL • KARLSTAD 2023
PRESENTATÖRER av vetenskapliga rapporter och postrar:
ELENA SHMARINA, ODONT DR, FOLKTANDVÅRDEN OSKARSHAMN
Oral health-related salutogenic factors: reviewing factors promoting oral health in older people and exploring dental professionals’ perspective
SANDRA LOD DIMENÄS, DOKTORAND, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Ungdomars självrapporterade upplevelser och utfall efter beteendeintervention för förbättrad munhygien
SUSANNE LINDQVIST, ODONT DR, UMEÅ UNIVERSITET
Är dålig munhälsa hos äldre personer en riskfaktor för undernäring?
CHARLOTT KARLSSON, DOKTORAND, MALMÖ UNIVERSITET
Hälsorelaterad livskvalitet och inverkan av oral mukosit vid huvud- och halscancer
CECILIA MATTSON, CERTIFIERAD HÄLSOCOACH , Folktandvårdens Folkhälsoinsatser, Region Örebro Län
Munhälsocoach
Det parallella vetenskapliga programmet kommer att spelas in och skickas till alla deltagare efter TandhygienistDagarna.
VARMT VÄLKOMMEN!
Närmare 140 000 vuxna i landets fyra nordligaste länen står i kö hos Folktandvården, skriver Dagens Nyheter. Skälet är brist på personal. Försäkringskassan redovisar en stor ökning av personer som istället söker stöd för vård i Finland. Något som även gäller länder som Spanien, Ungern och Polen.
källa : dn
Allt fler ungdomar i Västerbotten lider av tandlossningssjukdomen parodontit. Sjukdomen har tidigare varit mycket ovanlig bland svenska ungdomar, då risken att drabbas stiger med åldern. I en avhandling från Umeå universitet följdes drygt 1600 ungdomar i Västerbottens län. Resultatet visar en ökning, särskilt bland de med ursprung från länder där sjukdomen är vanligare. Avhandlingen visar också att det går att tidigt upptäcka sjukdomen som små förändringar på röntgenbilder och behandla den i tid. källa : umeå universitet
i hofors kommun erbjuds personal på SÄBO och i hemtjänst en utbildning i förebyggande tandvård av Folktandvården Gävleborg. Målet är att lägga grunden till ett nytt arbetssätt där personalen kan utföra förebyggande insatser hos boende och patienter.
– Vi vill skapa jämlik vård och öka hälsan för våra utsatta patienter med tanken kring att dessa patienter bör behandlas så nära hemmet som möjligt, säger Pernilla Hedberg, Folktandvården Gävleborg och projektledare för satsningen.
de medarbetare som väljer att gå vidareutbildningen får en odontologisk fördjupning i att lära sig professionell teknik för rengöring av munhåla. De får lära sig se avvikelser i en frisk mun och hur olika tandkonstruktioner i munnen kan se ut.
förklaringen till satsningen är att det är svårt för personal på SÄBO och i hemtjänst att komma till kliniken med sina brukare. Även närstående har svårt att följa med och andelen uteblivande inom gruppen är hög. Pilotprojektet inleds under 2023 och om det blir lyckat är målet att sprida arbetssättet till alla boenden och hemtjänst i kommunerna i regionen.
källa : folktandvården gävleborg
Äldre med försämrad tuggfunktion löper risk för undernäring. Det visar en undersökning från Folktandvården Stockholm. I studien visades hur äldre ofta överskattade sin tuggförmåga, samtidigt som de omedvetet valde bort livsmedel som var svårtuggade. Bortvalda blev bland annat frukt och morötter.
– Äldre som har förlorat många tänder vänjer sig vid funktionsförlusten. Vi i vården måste vara uppmärksamma på om de äter det de bör äta för att få i sig nutrition, säger Per Elgestad Stjernfeldt, disputerad ST-tandläkare Folktandvården Stockholm.
källa : folktandvården stockholm
Ordförande
Yvonne Nyblom
yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99
Fouzieh Eliassy
fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
Ingela Jägestrand
ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74
Monica Ringdahl
monica.ringdahl@tandhygienistforening.se
Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se
Ulrika Lindmark
ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se
Helen Östholm
helen.ostholm@tandhygienistforening.se
www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se
BLEKINGE
Linda Holtne linda.holtne@regionblekinge.se
BOHUS ÄLVSBORG
Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se
DALARNA
Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se
GOTLAND
Agneta Rahm Nordén agnetharn@gmail.com
GÄVLEBORG
Christin Wahlberg christin.wahlberg@regiongavleborg.se
GÖTEBORG
Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com
HALLAND
Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN
Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se
JÖNKÖPING
Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com
KALMAR
Susanne Svensson
susanne.svensson4@regionkalmar.se
KRONOBERG
Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com
NORRBOTTEN
Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se
SKARABORG
Åsa Friberg
asahfriberg@outlook.com
SKÅNE
Lina Gassner Kanters
tandhygienisternaiskane@gmail.com
STOCKHOLM
Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@smile.se
SÖDERMANLAND
Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se
UPPLAND
Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se
VÄRMLAND
Anna Filipsson
anna.filipsson@regionvarmland.se
VÄSTERBOTTEN
Emelie Larsson emelie.larsson@regionvasterbotten.se
VÄSTERNORRLAND
Marie Englund englundlindberg@hotmail.se
VÄSTMANLAND
Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com
ÖREBRO
Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com
ÖSTERGÖTLAND
Anneli Backman
anneli.backman@regionostergotland.se
STHF:s Nätverk
Nätverk Doktorander
Nätverk Forskarutbildade tandhygienister
Nätverk Kliniska handledare
Nätverk Ledarskap
Nätverk Lokala förhandlare
Nätverk Sjukhustandhygienister
Nätverk Äldre
Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se
STHF:s Chefsråd
STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.
Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se
Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com
Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se
STHF:s Vetenskapliga råd
STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.
Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se
Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com
Medlemsfrågor Olga Tagner tandhygienistforetagarna@gmail.com
STHF:s Etiska råd
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Kansli SRAT
Sveriges Tandhygienistförening
Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11
111 84 Stockholm
Tfn: 08-442 44 60
E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare
Hanna Adlerteg-Melinder
08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se
Christel Bridal
08-442 4461 christel.bridal@srat.se
Sverker Jutvik 08-442 4475 sverker.jutvik@srat.se
Medlemsservice kansli@srat.se
Kommunikatör STHF
Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se
STHF:s Valberedning
Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se
www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se
Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer
International Federation of Dental Hygienist’s
ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation
edhf www.edhf.eu
STHF:s representanter
yvonne nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
MUNSKYDD var rätt svar på krysset i nr 1. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Mikaela Wiggander, Hudiksvall och Monica Hult, Nyköping. Grattis!
NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-11) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 10 maj kl. 24.00 till
redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via e-post senast den 2 juni och får två biobiljetter var. Lycka till!
Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept
Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept
Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept
76% av patienterna föredrar smaken på
76% av patienterna föredrar smaken på
Duraphat 5000 ppm Fvs. generika#,1
Duraphat 5000 ppm Fvs. generika#,1
76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm Fvs. generika#,1
Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk*
för patienter med ökad kariesrisk*
• 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5
• 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5
Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet:
Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet:
• 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5
• 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig**
• 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig**
Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet:
• 76% av patienterna föredrar smaken på
• 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig**
Duraphat 5000 ppm F-1,#
• 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,#
• 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,#
• Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten
• Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten
• Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten
innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning:
2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se
212-216. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8. Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se
tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se
Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé:
