Snus riskerar din möjlighet att bli förälder – Den här kunskapen behöver nå alla i fertil ålder, säger Yvonne Skogsdal.
SID 6–8
Möt SEBASTIAN MALMQVIST som nyligen doktorerat – Målet var från början att ha en bredd av flera olika forskningsmetoder i avhandlingen.
SID 14–15
#whnordic
Sub- och supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.
Inte utan min tandhygienist Läs Karin Sjögrens krönika.
SKaPa ger dig ny inspiration i jobbet – Vi jobbar med att göra tandhälsodata i vår rapportportal mer tillgänglig för bland annat behandlare.
UTGIVARE
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se
UPPLAGA
3 500 ex. ISSN 1102-6146
NÄSTA UTGIVNING
5 april
PRENUMERERA
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr
– Det finns många anledningar till varför fortbildning behöver prioriteras.
Resultat som biter – Redan efter några månader ser vi resultat. Tandköttet ser friskt ut och det är rent och fint i munnen.
Förundrad över nikotinister
när jag var barn på sjuttiotalet följde jag ibland med mina föräldrar in på bankkontoret när de hade ärenden där. Eftersom ingen rökte hemma hos mig var jag förundrad över de stora askfaten i keramik på bankkontoret, både de vid de låga sofforna och de på själva kassadisken, för den kund som behövde fortsätta röka under tiden den talade med bankkassörskan. Förundrad var jag över alla äldre som rökte överallt.
idag går min förundran till någon generation efter mig. En ung person framför mig i kön på Ica verkar stressad och har inga varor utan vill bara ha en ask vitt snus. Hon ser ut att gå på mellanstadiet men visar leg och får betala för sin dosa. Vet hon hur mycket nikotin det är i dessa påsar? I bekantskapskretsen testade några manliga 50+-åriga vanesnusare det vita snuset vid ett tillfälle och blev illamående på grund av den höga nikotinhalten. Vet min unga medmänniska i Ica-kön att dessa påsar kan påverka hennes möjligheter att bli förälder senare i livet? Troligen inte. Läs artikeln om barnmorskan Yvonne Skogsdals forskning om hur missfall är vanligare bland nikotinister. Varmt välkommen att höra av dig till oss i redaktionen med synpunkter, reflektioner, ris eller ros om tidningens innehåll.
Teamtandvård i tandhygienistutbildningarna – Väl fungerande team med förståelse för varandras kompetenser är viktigt för tandvården.
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se
ANSVARIG UTGIVARE
Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING
Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se
TIDNINGSLAYOUT
Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se
trevlig läsning!
LENA MUNCK / REDAKTÖRTRYCK
Trycks av Ljungbergs
Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
Trycksak 3041 0116
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.
Det finns många anledningar till varför fortbildning behöver prioriteras.
för det första ger det den enskilda medarbetaren möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll, för det andra ger det personlig utveckling och tillväxt. Genom att lära oss nya färdigheter och utöka samt fördjupa vårt kunskapsområde bör detta även öka möjligheter till karriärutveckling.
Att kompetenta och engagerade tandhygienister ges möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens är också en förutsättning för en trygg och säker vård.
sthf vill lyfta bristen på fortbildning i tandhygienistkåren och menar att det måste finnas incitament för kompetensutveckling, ett stöd från arbetsgivaren och en löneutveckling som stimulerar den erfarne tandhygienisten till att vidareutbilda sig både vetenskapligt och pedagogiskt. Den höga arbetsbelastningen får inte hindra denna utveckling.
Kompetensutveckling, fortbildning och specialkompetenser är nödvändiga förutsättningar för att möta behoven av en god och effektiv tandvård, men även för att vara en attraktiv arbetsmiljö.
tandvårdens uppdrag inom hälsooch sjukvården och inte minst primärvård och omsorg, har utvidgats, vilket ställer nya krav på färdigheter och kompetenser. För detta krävs att tandvården blir bättre på att behålla tandhygienister och erbjuda tydliga karriärvägar samt kompetensutveckling.
STHF menar att kontinuerlig fortbildning och ett livslångt lärande i yrkeslivet är helt nödvändigt.
vi välkomnar utredningen »Rätt regelverk för behörighet, yrkesreglering och specialkompetenser« som är ett viktig led i att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården och möta behoven
CHEFREDAKTÖR
LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT OLA LILJEDAHL ola@ordklotet.x.se
LENA NYBLAD lena@ordklotet.x.se
SKRIBENT CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se
SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com
FOTOGRAF JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se
SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com
inom tandvården. Vi ser nu fram emot att möta utredaren och delta i arbetet.
FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING
TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
KORREKTUR MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com
SKRIBENT MAGNUS TROGEN PAHLÉN magnus@provins.se
2601 följer oss på Facebook. 1169 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister
– När de väl kommer till mödravården är det lite sent.
Allt fler ungdomar snusar. Samtidigt kan snusande i tidig graviditet öka risken för både missfall och plötslig spädbarnsdöd. – Den här kunskapen behöver nå alla i fertil ålder, säger Yvonne Skogsdal, barnmorska och forskare på Örebro universitet.
rökarna blir färre Snusarna blir fler. Så har utvecklingen sett ut under en längre tid. Inte minst bland unga tjejer har det vita snuset, som oftast har höga nikotinhalter och är starkt beroendeframkallande, blivit en allt mer populär produkt. CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, rapporterar att i deras senaste skolundersökning befann sig andelen unga tjejer som snusar på historiskt höga nivåer.
yvonne skogsdal , barnmorska och forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet, tycker att det här är en oroväckande ökning. Hon står bakom en nyligen publicerad forsk-
ningsstudie som visar att snusanvändande i tidig graviditet ökar risken för missfall och hon vill att den informationen ska nå unga kvinnor i tid.
– Jag hör ofta att »jag ska sluta snusa eller röka när jag blir gravid«. Inte »jag ska sluta innan«. Men när de väl kommer till mödravården är det lite sent, säger Yvonne Skogsdal.
Studien bygger på data från drygt 525 000 graviditeter under perioden juli 2014 till juli 2018. Uppgifterna är hämtade ur Graviditetsregistret och bygger på kvinnans första besök på barnmorskemottagning, där bland annat frågor om snus, rökning och alkoholvanor ingår.
Resultatet visar att snusandet ökade missfallsrisken med 28 procent. Med 1–9 cigaretter om dagen ökade den med 11 procent och fler cigaretter än så gav en riskökning på 38 procent.
Yvonne Skogsdal säger att resultatet i viss mån var väntat. Dels för att rökningens negativa effekter är kända sedan tidigare, dels för att det mesta i forskningslitteraturen tyder på att snuset ger upphov till samma saker. Ändå överraskades hon av att det framträdde så tydligt.
– Det är svårt att forska på missfall, eftersom vi egentligen inte vet hur vanligt det är. Det är också svårt att forska om snus. Som i den här studien, när vi inte vet om den
som snusar gör det vid enstaka tillfällen eller om den har en prilla inne dygnet runt, säger hon och fortsätter:
– Oavsett visar resultatet att missfallsrisken är högre om du snusar än om du röker 1–9 cigaretter om dagen. Det är oerhört intressant och gör att vi faktiskt ser att snuset påverkar.
Samtidigt är hon medveten om att det snus som de flesta tjejer i dag använder, det vita snuset, inte hade fått lika stor spridning under den tidsperiod som studien omfattar.
Går det ens att dra några slutsatser om det vita snuset utifrån er studie?
– Ja, så länge det vita snuset
innehåller nikotin bör vi förvänta oss liknande effekter, och när det handlar om graviditeter gäller alltid försiktighetsprincipen. Om det finns något vi misstänker kan vara skadligt, ska vi undvika det tills vi vet motsatsen, säger Yvonne Skogsdal.
De flesta unga tjejer planerar inte att bli gravida i morgon. Varför ska de tänka på det här?
– När du börjar snusa är det omöjligt att veta hur svårt det kan vara att sluta. Dessutom förekommer en del oplanerade graviditeter. Det är därför vi ska prata med kvinnor i fertil ålder om det här, så att de får chansen att sluta innan de blir gravida, säger hon.
CAN:s nationella skolundersökning
Varje år undersöker CAN, Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning, vilka erfarenheter ungdomar har av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.
Deltar gör elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2.
2023 uppgav 14 procent av niorna och 25 procent av gymnasietvåorna att de använt snus de senaste 30 dagarna. Siffrorna omfattar både traditionellt brunt snus och vitt snus.
Bland tjejerna i nian snusade 13 procent och på gymnasiet 22 procent, vilket är att jämföra med 2013 då 2 procent av tjejerna i nian snusade respektive 4 procent av gymnasietjejerna under 18 år. Den successiva ökningen sammanfaller med att det vita snuset lanserades 2016.
källa : can : s nationella skolundersökning 2023
– Snuset ökar risken för tillväxthämning, för tidig födsel och att barnet föds med läpp-, käk- och gomspalt.
liknande slutsatser drar Anna Gunnerbeck, barnläkare och forskare på Karolinska institutet, som i sina studier har kommit fram till att snusande under graviditeten går att koppla till större risk för plötslig spädbarnsdöd. Dessutom ökar snuset risken för tillväxthämning, för tidig födsel och att barnet föds med läpp-, käk- och gomspalt.
Även om mekanismerna bakom riskökningarna inte helt kan fastslås, lutar det mesta åt att nikotinet spelar en avgörande roll. Det är det som finns i både snus och cigaretter, och som enligt djurstudier kan påverka nervsystemets utveckling redan under tidig graviditet.
– Nikotin binder till de receptorer som finns i nervsystemet och som styr nervsystemets utveckling. En möjlig mekanism bakom den ökade risken för plötslig spädbarnsdöd kan vara nikotinets påverkan på styrningen av hjärta, blodkärl och lungfunktion, men det går inte att veta helt säkert, säger Anna Gunnerbeck.
Hon påminner om att plötslig spädbarnsdöd trots allt är extremt ovanligt och beror på flera faktorer.
– Det viktigaste är att följa de rekommendationer som finns, som till exempel att inte röka eller snusa under graviditet och spädbarnsperiod, samt känna till skyddande faktorer som amning och att barnet ska sova på rygg. Sedan rekommendationen att barn ska sova på rygg infördes har andelen drabbade barn gått ner avsevärt, säger hon.
värt att notera är också att även killarnas reproduktionsförmåga tycks försämras av snus. En tvärsnittsstudie från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har kommit fram till att män som snusar har runt 25 procent färre spermier än män som inte snusar, vilket skulle kunna försvåra deras möjligheter att bli pappor. Men för att kunna tala om ett verkligt orsakssamband mellan snus och antalet spermier krävs fler studier.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
a nna g unnerbeck barnläkare
Vill du fördjupa dig? Läs…
… mer i några av de forskningsartiklar som förekommer i artikeln.
The association of smoking, use of snuff, and preconception alcohol consumption with spontaneous abortion: A population-based cohort study av Yvonne Skogsdal med flera. Publicerad i Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica i januari 2023. Association of maternal snuff use and smoking with Sudden Infant Death Syndrome: a national register study av Anna Gunnerbeck med flera. Publicerad i Pediatric Research i augusti 2023.
Decreased sperm counts in Swedish users of oral tobacco av Agnes Kimblad och Gustav Ollvik med flera. Publicerad i Andrology i juni 2022.
»Även killarnas reproduktionsförmåga tycks försämras av snus.«
Bamse barntandkräm
• Skyddar mot karies
• Rengör varsamt barnets tänder
• Hjälper till att stärka tandemaljen
• 1000 ppm NaF
• Tandkrämens vita färg fasas ut under början av 2024 och ersätts med blå samtidigt som onödiga färgämnen tas bort
Bamse barntandborste
• Den har ett greppvänligt skaft som är bekvämt att borsta med, både för ett barn eller för en vuxen som hjälper till
• Borsthuvudet är litet och tandborstens hals är något vinklad vilket gör det lättare att komma åt långt bak i munnen
just nu har vi ett problem bland barn och unga. CAN rapporterade just om det. Det stavas nikotin och är ett nervgift som stoppas under läppen eller dras ner i lungorna. Användningen av nikotin ökar lavinartat bland minderåriga. Det är idag 42 procent i årskurs 2 på gymnasiet och 24 procent i årskurs 9 som använder nikotinprodukter.
Listan över skador och hälsorisker med nikotin kan göras lång. Det är akuttoxiskt, starkt beroendeframkallande, medför risk för bland annat infertilitet, fosterskador, hjärt-kärlskador, diabetes och psykisk ohälsa.
Om man nu tycker att hälsorisker är vars och ens ensak, kan man fundera på vad det kostar samhället att nikotin används. Svaret är ungefär 75 miljarder kronor per år. Tycker vi att vi har råd med det? Ska inte skattemedel användas bättre än att bekosta sjukskrivningar, produktionsbortfall, sjukvårdskostnader etcetera för något som går att förhindra helt?
Tobaksindustrin som säljer vitt snus och e-cigaretter, puff bars, påstår det är tobaksfritt och ofarligt, men det är en lögn.
Det är inte ens bra som rökavvänjningspreparat.
Nikotinet kommer dessutom från tobaksplantor, så tobaksfritt är en sanning med modifikation. Nikotin påverkar därmed samtliga mål i Agenda 2030.
Vi vuxna får nog helt enkelt krypa till korset och inse att vi återigen är lurade, precis som vi blev när det gällde cigaretter förra seklet. Vi gick på det där med dödlig produkt i guld och purpur och nu
luras barn och unga in i nikotinberoende på precis samma sätt. Det är inte alls häftigt och coolt och ofarligt att använda nikotin som rekreationsmedel och identitetsmarkör, det är bara giftigt.
Vad ska vi göra?
Följa Tobakskonventionens artiklar är det enkla svaret. Vi i Sverige har åtagit oss att följa alla artiklar som kort syftar till att eliminera tobak och nikotin i alla dess former.
Det finns en tobakslag att följa också, men så länge nikotinprodukter inte sorteras under tobakslagen fullt ut så flyger alltihop under radarn. Till exempel lyder snus delvis under livsmedelslagen.
Först och främst måste vi alla sprida kunskap och information, det säger sig självt.
Föräldrar må ta sitt ansvar, skolan må ta sitt ansvar, politiker må ta sitt ansvar…
Ansvariga inom hälsoprofessionerna må ta sitt ansvar och skapa nikotinfria utbildningsinstitutioner och arbetsplatser samt ge förutsättningar för medarbetare i hälsooch sjukvården att ge adekvat stöd till alla patienter, det vill säga primär- och sekundärprevention.
Lagar och förbud från politikerhåll kan upplevas lite trist, men det ger gott stöd. Tänk bara på rökfria restauranger – så bra det blev när vi alla slapp röken där. Många slutade röka och allt färre röker sedan dess, det syns tydligt i statistiken.
inför nikotinfri skoltid. Jättebra signalvärde. Ingen blir utsatt för grupptryck i skolan. Fungerar utmärkt i övriga Norden. Rektorer
är suveräna på sina skolor och kan införa nya regler väldigt snabbt om de vill.
exponeringsförbud är bra . Då ser inte barn och unga produkterna i butiker, och blir inte lockade, men det finns under disk för vuxna som förstås gör vad de vill med sina liv och sin hälsa.
högre skatt fungerar bra . Det påverkar alla, inte minst barn och unga. Vuxna tobaksbrukare slutar. De gånger skatten höjts sjunker alltid antalet som röker. Sverige är idag ett lågprisland. Varför då?
neutrala paket gör produkterna oattraktiva . Australien införde detta för över tio år sedan och fler länder har tagit efter med gott resultat. Ungdomar lockas inte.
bort med godissmaker ! Smaker är en stor anledning till att barn och unga vill prova och blir fast i beroende. Det är inte vuxna som ska sluta röka som köper snus med godissmak. Det är unga som aldrig tidigare rökt eller snusat.
Vi vet, vi kan, vi vill om vi tänker efter. Vi vuxna kan inte med berått mod se på hur en ny generation blir nikotinister.
Det enda som behövs för att denna negativa utveckling ska fortgå är att vi inte gör något. Ungefär så sa den engelske filosofen Edmund Burkes redan på 1700talet. »Allt ondskan behöver för att lyckas är att de goda inte gör någonting«.
hans gilljam
Professor, läkare
Ordförande Läkare mot Tobak
birgitta enmark
Leg Tandhygienist
V. Ordförande Tandvård mot Tobak
ingrid talu
Lärare
Ordförande Lärare mot Tobak
mona wahlgren Distriktssköterska
Ordförande Sjuksköterskor mot Tobak
ywonne wiklund Socionom
Ordförande Psykologer, Socionomer och Folkhälsovetare mot Tobak
lena sjöberg
Leg. tandläkare Ordförande Tobaksfakta
Kanslichef Yrkesföreningar mot Tobak
Artikeln har även publicerats i Gotlands Tidningar samt Västerbottens Kuriren.
klockan har ringt och ett nytt år har tagit sin början. Vi har levt en längre tid med oroligheter i vår omvärld, som tyvärr ser ut att fortsätta. Händelser som geografiskt ligger långt bort påverkar ändå våra vardagliga liv och når oss dagligen genom en uppkopplad värld. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur där prognoser ofta kan upplevas lika osäkra som meteorologernas väderprognoser. Trots att vi bor under västvindsbältets vandrande lågtryck rapporteras det alltmer om en svängning i den negativa ekonomiska utvecklingen där vikande inflation och en stärkt krona oftare nämns. Hur starkt sammankopplade våra låneräntor är med inflationsrörelsen har vi alla lärt oss de senaste åren. Det hårda ekonomiska trycket slår starkt mot individen, men också mot de institutioner och samhällsfunktioner som vi gemensamt finansierar genom våra skattemedel. Verksamheter prövas och kommer att prövas starkt när besparingar slår ned i verkligheten. I det läget är det viktigt att stå upp för professionens villkor och dess roll för att bibehålla och utveckla tandhälsan i Sverige. Risken är att när individen ska prioritera bland sina kostnader prioriteras tandhälsan bort. Därför blir nu professionens förebyggande insatser ännu mer viktiga.
i december växlade AkademikerAlliansen, där SRAT ingår, och SKR/ Sobona yrkanden inför den kommande avtalsrörelsen som kommer att pågå under vinter och tidig vår. »Anställda i kommuner och regioner behöver flexibla villkor – SRAT - Akademiker i samhällsbärande professioner« heter yrkandet som finns att läsa på SRAT:s webbplats. Målsättningen är att vara klara till den 1 april. AkademikerAlliansen har inte sagt upp avtalen inför avtalsrörelsen utan ligger kvar i vårt tillsvidareavtal HÖK T. Vi är överens med SKR om en hantering av våra frågor kring Allmänna bestämmelser och HÖK T under avtalsrörelsen. Det betyder att löneöversynsprocessen löper på som den gjort tidigare. Har överläggningarna inte redan kommit i gång så behöver de göra det omgående. Trots de rådande omständigheterna måste politiker och arbetsgivare ta ansvar för de ekonomiska ramarna som skapar möjligheter att stärka tandhygienisternas löner. Det är viktigt för dem som är yrkesverksamma nu och det är avgö -
rande för dem som eventuellt ska välja en utbildning som både lönar sig och ger en intressant, utvecklande framtid inom en profession. Ibland är dyra satsningar i dåliga tider billigare i ett längre perspektiv. Lågkonjunkturens negativa effekter förstärker de bekymmer som redan finns och kan bli ännu svårare att vända när väl konjunkturen vänder.
den 8–9 april är det dags för TandhygienistDagarna. Jag har blivit tillfrågad om jag kan delta och finnas i STHF:s monter under dessa dagar. Självklart vill jag det och jag kommer finnas på plats för frågor och dialog kring det jag kan. Att som profession ha en sådan sammankomst är ett uttryck för styrka, sammanhållning och stolthet. Det är också ett viktigt forum för att utvecklas och mötas. Utveckling sker inte isolerat på en ö i en verksamhet utan det är något som behöver genomsyra allt; grundutbildning, yrkesvardag, forskning samt verksamhetsstyrning. Ska tandhygienister utveckla verksamheten måste också investeringar i detta göras. Frågor måste ställas om riktningen i den verksamhet som bedrivs verkligen kan nå fram till de utvecklingsmål som satts? De kan inte uppnås med korta insatser utan måste vara omfattande, finansierade och långsiktiga. Lönen är då en viktig motiveringsfaktor och belöningsfaktor som måste respekteras. Löneprocesserna måste därför stärkas i sin koppling till individens prestation och uppnådda mål. Kriterier som är tydliga och går att förstå men som till stor del är kvalitativa och inte kvantitativa. Därför behöver lönesättande chef ges tidsmässiga möjligheter att föra den kontinuerliga medarbetardialogen med dem som denne ska lönesätta. Detta är avgörande för att skapa attraktiva förutsättningar för yrkesverksamma tandhygienister samt för dem som överväger att utbilda sig till tandhygienist. Det samhällsansvaret måste arbetsgivare ta runt om i landet då vi redan vet hur starkt sammankopplad munhälsan är med allmänhälsan.
TEXT:
MATTIAS TORELL Biträdande förhandlingschef SRAT
TEXT: KARIN SJÖGREN
Leg. tandläkare, odont dr, affärskommunikatör
En ny äldre patient med veteranbett. Guld som glimmar, amalgam som rostar, plast, plast överallt denna plast i alla färger. Jag står som Columbus när han siktade Amerika. Eller Vasco. Vasco da Gama. Svindeln kommer. Var ska jag börja?
Journalanteckningar, om de finns, är knapphändiga. Allt kan inte kartläggas på ett besök. Det värsta först, det mest akuta. Infektioner, skav, funktion, estetik - i den ordningen.
Tandhygienisten ska in tidigt. Hon behövs för att behandla parodinfektionen. Oj, vad bakterier det simmar i fickor som aldrig behandlats. Bakterier som vi vet påverkar hela kroppen. Stroke, hjärtinfarkt, sepsis – det hittas rester av bakterier från parodfickor i bukspottskörteln. Forskningen finns. Bara att kavla upp och dra i gång.
Jag frågar patienten om han träffat en tandhygienist nångång. Nää det brukar inte behövas… den gamla tandläkaren tog alltid tandsten vid undersökningen… jag klarar mig nog utan tandhygienist… Jag brukar svara att han absolut klarat det fint. Tills nu.
Nu gäller det. Här är mycket att ta hand om. Ett komplicerat bett. Jag tar hand om det tekniska med extraktioner, protetik, lagningar, det övergripande. Tandhygienisten är två ögon till som tar hand om det biologiska. Hon ser och behandlar infektioner i tändernas fäste. I skelettet. Och – hon hittar saker som jag missar. Vi behöver henne, du och jag, för att det ska bli bra. Vad säger du? Vill du ta en tid till Frida?
De svarar ja. De allra flesta.
Vi bygger en allians – patient, tandhygienist, tandläkare… vi vill nå samma mål. Friska tänder i en frisk mun.
Jag vill ha en dialog om vården. En öppen, stödjande, icke dömande miljö. Hittar du ett kariesangrepp som jag missat så är jag tacksam och ser du en dålig fyllning som jag gjort så ge mig en chans att göra om, göra rätt. Vi är varandras medarbetare. Inte motarbetare.
Tack alla ni tandhygienister som jag fått samarbeta med. Ni vet vilka ni är.
Jag klarar mig dåligt utan er.
sebastian malmqvist :
Sebastian Malmqvist har nyligen bärgat hem sin doktorstitel som disputerad tandhygienist. Hans råd till dig som funderar på att doktorera är att våga testa och satsa på ett ämne som väcker ditt intresse. – Dessutom är det bra att ha tålamod under alla steg i processen – det tar lång tid, säger han.
det är tidig morgon i korridorerna hos institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet. Ett blekt vinterljus kämpar sig in genom de stora fönstren utanför sal 9Q där Sebastian Malmqvist ska ägna förmiddagen åt att försvara sin doktorsavhandling. Redan väntar en handfull åhörare utanför dörren, och när opponenten professor Ola Norderyd inleder har cirka 45 personer bänkat sig i salen.
Efter närmare fyra timmars frågor och diskussioner är det en lättad och glad Sebastian Malmqvist som kliver ut till blommor och gratulationer. När vi ringer upp honom för en intervju har det gått en dryg vecka efter disputationen.
– Själva disputationen tyckte jag var väldigt kul. Du får tillfälle att diskutera ditt ämne på djupet med några som läst in sig rejält. Och nu gick det ju rätt bra, säger han.
Behov väckte forskningsintresset Avhandlingen som ledde till doktorshatten fokuserar på laserbehandling av periimplantit, bland annat genom att jämföra den med traditionell kirurgisk behandling. Idén till arbetet går att spåra hela vägen tillbaka till hans examensarbete som också handlade om laserbehandling. Under grundutbildningen väcktes ett särskilt intresse
Så blir du doktorand Först efter en magister- eller en masterexamen är det möjligt att söka en forskarutbildning för att ta doktorsexamen. Medan du läser –forskarutbildningen är du doktorand och efter examen blir du doktor. Större delen av utbildningen ägnas åt egen forskning där du genomför studier och skriver ett antal artiklar som läggs ihop till en doktorsavhandling. En doktorandtjänst utannonseras vanligtvis på högskolans eller universitetets webbplats. Men det är även möjligt att genomföra ett doktorandprojekt inom ramen för en annan tjänst.
Läs mer på antagning.se
för olika tilläggsbehandlingar.
– Efter att bland annat ha besökt flera dentalmässor såg jag ett behov av att utvärdera olika tilläggsbehandlingar. Det ledde mig vidare till forskningen, säger Sebastian Malmqvist.
Intresset för att läsa odontologi väcktes ännu tidigare i livet.
– Redan under tidiga tonår fick jag positiva erfarenheter av tandvården. Tandläkaren jag gick
till var bra på att förklara och när det var dags att välja inriktning så tänkte varför inte tandvård, säger Sebastian Malmqvist.
Fler sociala sammanhang
En forskarutbildning pågår i fyra år och vissa kan uppleva arbetet som en ensam syssla. Men visst finns det flera sociala sammanhang, menar Sebastian Malmqvist. Inte minst under kursmomenten där han mötte allt från läkare och sjuksköterskor till fysioterapeuter.
– Tack vare KI:s internationella inriktning träffade jag också människor från en rad olika länder. Men i mitt eget arbete med mätningar, patientmöten, behandlingar och uppföljningar så står jag själv. Har man dessutom höga krav på sig själv och stora ambitioner så kan det bitvis bli rätt stressigt.
Balansen mellan arbete och privatliv är utmanande för många doktorander. Doktorandstudierna rymmer både kurser, undervisning och egen forskning. Det är lätt att det privata får lida. Men för Sebastian Malmqvist fanns det något som satte ett extra fokus på privatlivet: ett litet barn var på väg. – Som tur var hade vi en rätt ordinär graviditet. Sen är upplevelsen att bli pappa också något som ger energi. Under slutperioden av
avhandlingen var jag föräldraledig på halvtid. Det har gett naturliga pauser från forskningen.
Flera avhandlingar i en Avhandlingen utreder i fyra olika studier hur laserbehandling av periimplantit fungerar i praktiken. Här finns labbtester av laserns påverkan, patientröster kring olika behandlingsalternativ och en kartläggning av immunsystemets reaktion vid sjukdomen. Och bland alla frågorna som Sebastian Malmqvist får under disputationen märks även förvåningen över att han genomfört så olika sorters studier. Någon liknar avhandlingen som flera separata avhandlingar i en. Men att inkludera såväl labbstudier som intervjuer och kliniska försök var planerat från start, menar han.
– Målet var från början att ha en bredd av flera olika forskningsmetoder i avhandlingen. Och visst krävdes en hel del inläsning. Samtidigt så gav det mig mycket och blev en viktig del av min forskarutbildning.
Nu återstår arbetet med att få
de sista studierna ur avhandlingen publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Därefter väntar flera pedagogiska projekt, bland annat utveckling av stödmaterial för studenter i grundutbildningen.
– Vi arbetar med att ta fram filmer och annat material som kan komplettera den traditionella undervisningen tillsammans med lärosäten i bland annat Belgien, Nya Zeeland och Hongkong.
Samtidigt grunnar han kring nya forskningsprojekt, gärna med inriktning på olika tilläggsbehandlingar. Men för det krävs forskningsanslag och konkurrensen är hård. Det gäller att utforma ett genomarbetat projektförslag för att lyckas. Lyckas han klättra vidare i sin akademiska karriär så finns professorstiteln där i toppen.
– Nu är ju inte själva titeln jag strävar efter utan möjligheten att få fortsätta forska och gärna handleda doktorander. Det öppnar för fortsatt undervisning på olika nivåer samtidigt som jag kan bidra till att skapa värdefull kunskap genom forskningen.
så vad är slutsatsen efter avhandlingen: är laserbehandling jämförbart med kirurgi vid periimplantit?
– Vi kunde se att patienterna svarade ungefär likadant på båda behandlingsformerna. Sedan är den kirurgiska behandlingen mer omfattande, vilket kan leda till ett bättre resultat. Slutsatsen är nog att vi behöver undersöka det närmare genom mer forskning.
Samtidigt kan laserbehandlingen både vara mer ekonomisk för klinikerna, inte minst i personalkostnad då den även kan utföras av tandhygienister.
– Behandlingsformen kräver en vidareutbildning men det gäller både för tandläkare och tandhygienister. När jag gick utbildningen så var det i sällskap av flera andra tandhygienister, säger Sebastian Malmqvist.
en sammanfattning av avhandlingen kommer att publiceras i ett kommande nummer av Tandhygienisttidningen.
Hofors kommun och Folktandvården Gävleborg satsade på ett projekt för att ge äldre patienter på boenden och med hemtjänst bättre tandvård. Det blev succé – och ett lyft för ett gäng tandhygienister.
hofors ligger i Gästrikland på gränsen till Dalarna. Drygt 9 000 invånare och, som i många små kommuner på landsbygden, många äldre. För att på allvar hjälpa den gruppen drogs ett projekt med hemtandvård i gång av Folktandvården Gävleborg. Det gick ut på att låta tandhygienister utbilda undersköterskor i grundläggande tandvård.
Resultatet?
Alla blev vinnare. Tandhygienister, undersköterskor och fram för allt de äldre. En som
jobbar i projektet och varit med från början är Anna Forsling som är tandhygienist och teamchef på en större klinik i grannkommunen Sandviken. Hon har varit med och utbildat undersköterskorna både på kliniken i Hofors och på boenden.
– Det har varit så kul att jobba med det här. Jag har uppföljningsmöten en gång i månaden på Teams med alla de 13 som utbildats hittills. Vi pratar om det som hänt och det kommer mycket kloka synpunkter, konstaterar hon och visar en tandvårdsvagn.
– Redan efter några månader ser vi resultat. Tandköttet ser friskt ut och det är rent och fint i munnen.
– Hofors kommun har köpt in den och den är utrustad med allt som används av tandhygienister och även tandläkare. De har fått vara med på kliniken några dagar och också varit på boenden tillsammans med tandhygienister för att lära sig att göra professionella tandrengöringar.
Undersköterskan Julia Överbring som jobbar på Persgården, ett särskilt boende i Hofors, är en av dem:
– Jag kände direkt att jag ville hoppa på det här. Jag vill ha all kunskap jag kan få. Vi lärde
oss mycket av Folktandvårdens tandhygienister och nu kan vi göra en hel del själva.
Tillsammans med sin kollega Birgitta Källvik ger de den förebyggande behandlingen till de boende som vill var fjärde månad.
– Vi vet också vad vi ska titta på och fråga om och jag upplever att de flesta är väldigt tacksamma, säger Birgitta Källvik som jobbat i 25 år och välkomnade att få andra arbetsuppgifter och utvecklas.
När vi hälsar på ska de träffa Karin Blomberg, 97 år ung, som har bott på Persgården i
ett år. Hon minns tandvården från barndomens Hofors då det »fanns tandvårdspersonal som ibland var hårdhänta. Och bedövning var hemskt. Annat är det nu.«
Hon nickar mot Anna Forsling och de båda undersköterskorna.
– Det är jättebra att de kommer hit till mig och tittar i munnen. Det
är så skönt att slippa åka i väg, ja, om det inte blir problem förstås, säger hon.
Pernilla Hedberg som är projektledare och klinikchef i Andersberg berättar att slippa transporter var en av anledningarna till projektet.
– Det händer ofta att patienter
– För kommunerna kostar dessutom ledsagning och transporter stora pengar. Vi såg att vi måste samarbeta för att lösa det här.
är för trötta när de väl kommer till klinikerna, det blir sena återbud och långa transporter i onödan. För kommunerna kostar dessutom ledsagning och transporter stora pengar. Vi såg att vi måste samarbeta för att lösa det här, konstaterar Pernilla Hedberg.
Hon föreläste om projektet på tandvårdsmässan Swedental i Umeå där det fick stor uppmärksamhet.
Resultaten syns redan När undersköterskor på Persgården och andra platser ser avvikelser kontaktar de kliniken i Hofors och kan få snabba svar. Det är en nyckel i framgången.
Anna Forsling blev en gång i tiden tandhygienist i Falun just för att hon ville hjälpa människor.
– Det lät som en bra idé och det har det verkligen visat sig vara. Vi har fått frigöra tid för det här och det har varit roligt att arbeta med. Vi var flera tandhygienister som hoppade på det och, det bästa av allt, är att vi redan efter några månader ser resultat. Tandköttet ser friskt ut och det är rent och fint i munnen.
Christer Lindgren, som är vd för Folktandvården Gävleborg, kan inte nog berömma sina tandhygienister:
– Projektet ligger helt i linje med de nya nationella riktlinjerna, där samverkan med andra lokala aktörer lyfts fram som särskilt värdefullt. Våra tandhygienisters engagemang har varit stort. Det känns bra att deras yrkeskunskap kan utnyttjas på det här sättet.
Än så länge pågår det här projektet bara i Hofors kommun, men förhoppningen är att det ska spridas även till andra kliniker och kommuner. I första hand i Gävleborg, förstås, men av intresset på Swedental att döma kan det nog bli en Hoforsmodell som vandrar vidare ut i landet.
TEXT:
LENA NYBLAD OCH
OLA LILJEDAHL
FOTO:
BRITT MATTSSON
Pernilla Hedberg projektledare
Nyhet
För torr mun
Vatten ger en snabb men ofta kortvarig lindring vid torr mun, något som drabbar 1 av 5 personer.1 TePe Hydrating Mouthwash och Mouth Gel lindrar symptomen vid muntorrhet, återfuktar slemhinnan och skyddar tänderna. Vi rekommenderar produkterna utan tillsatt smak för de med svår muntorrhet och de milt smaksatta för de med måttliga problem. Läs mer på www.tepe.com/sv/muntorrhet
1. Furness S, et al. Interventions for the management of dry mouth: topical therapies. Cochrane Database Syst Rev. 2011 Dec 7;(12):CD008934.
Grunden är lagd sedan 2008 med ett register som är unikt till sin längd och omfattning. Alfheidur Astvaldsdottir är ny registerhållare för SKaPa och leder arbetet i en tid med flera spännande utvecklingsprojekt.
– Vi jobbar bland annat med att göra tandhälsodata i vår rapportportal mer tillgänglig – för behandlarna, klinikerna och organisationerna. Vi vill att portalen ska vara ett bra verktyg för kliniknära vårdplanering och verksamhetsutveckling på alla nivåer. I ett pågående pilotprojekt tar vi i samverkan med ett antal behandlare fram information i rapportportalen så att behandlare kan se sina egna resultat, säger Alfheidur Astvaldsdottir i en intervju med TandhygienistTidningen.
Hon hoppas att testversionen på sikt kan öppnas för alla behandlare som rapporterar till SKaPa och att många tandhygienister då tar chansen och drar nytta av det nya verkyget.
– Genom att öppna data och ta del av kunskap från SKaPas hemsida och vår årsrapport, kan man få ytterligare inspiration i jobbet, en möjlighet att granska den egna verksamheten och inte minst identifiera områden för förbättringar.
– I ett första skede tittar vi på vilka mått som vi genom rapportportalen bör fokusera på för att kunna ge behandlarna möjlighet till ökad patientnytta. På sikt vill vi kunna stötta vårdverksamheterna ytterligare med ännu bättre tillgång till data.
SKaPa – Svensk kvalitetsregister för karies och parodontit – har varit i drift i mer än 15 år och byggt upp ovärderlig kunskap om sjukdomarna med information om cirka åtta miljoner patienter.
– Vi vill att portalen ska vara ett bra verktyg för kliniknära vårdplanering och verksamhetsutveckling på alla nivåer.
Det är nästan med lite känsla av andakt som Alfheidur Astvaldsdottir tagit över rodret för verksamheten som registerhållare sedan 1 juli ifjol. Hon är tjänstledig till 40 procent från uppdraget som odontologiskt sakkunnig på Socialstyrelsen för att förvalta och vidareutveckla registret.
– Det är verkligen en förmån att få ta över ett så fint arbete som många bidragit med sedan starten. Den stora mängden data som sträcker sig över tid är en skatt i sig och ger stora möjligheter till longitudinella studier som är viktiga för analyser av de långsamt progredierande sjukdomar såsom karies och parodontit är, säger Alfheidur Astvaldsdottir.
Hon ser två trender inom forskningen med SKaPa som bas. – Den ena är att forskningsansökningarna över lag ökar. Glädjande nog kan vi också se en utveckling med alltmer forskning om munhälsan som en del av den allmänna hälsan och andra sjukdomar. Det är inte längre bara odontologer som ansöker om tillgång till uppgifter i SKaPa.
Förutom det ständiga ansvaret att förvalta registret lyfter Alfheidur Astvaldsdottir fram en rad pågående utvecklingsprojekt.
Delregistret SKRI, Svenskt kvalitetsregister för implantat, har tagits i drift och rullas gradvis ut för att täcka in fler vårdgivare. Ett samarbete med Stockholms universitet är i sin linda för att utveckla AI-applikationer specifikt för databaser. Och en satsning på att vända sig med kunskap direkt till patienterna har inletts.
Alfheidur Astvaldsdottir om »patientprojektet«: – Nyligen publicerade vi digitalt en första omgång information som riktar sig till allmänheten. Vi tror
– Glädjande nog kan vi också se en utveckling med alltmer forskning om munhälsan som en del av den allmänna hälsan och andra sjukdomar. Det är inte längre bara odontologer som ansöker om tillgång till uppgifter i SKaPa.
att data från SKaPa, presenterat på ett enkelt och populärvetenskapligt sätt, kan göra nytta som patientutbildning.
Det första halvåret som registerhållare har annars präglats av att sätta sig in SKaPas verksamhet och har gett en insikt om att väldigt många bidrar till ett väl fungerande register.
Alfheidur Astvaldsdottir är disputerad i cariologi och har en bakgrund som enhetschef och ämnesansvarig i cariologi på Karolinska institutet innan tiden på Socialstyrelsen från 2018.
– Självfallet är jag bekant med SKaPa sedan länge, men det har ändå varit en inspirerande och spännande tid sedan jag började som registerhållare. Engagemanget i arbetsgrupper och andra sammanhang under SKaPas flagg är beundransvärt.
Ser du någon röd tråd mellan uppdragen för SKaPa och Socialstyrelsen?
– Det finns en tydlig röd tråd. Både Socialstyrelsen som Sveriges kunskapsmyndighet och SKaPa som en del av regionernas kunskapsstyrningssystem arbetar mot målet i tandvårdslagen – en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. SKaPas arbete med att stödja kvalitetsutveckling i tandvården bygger således på de riktlinjer, rekommendationer och vägledningar som Socialstyrelsen tar fram.
Alfheidur Astvaldsdottir hoppas att SKaPas utveckling kan bidra till
ökad användning av databasen för kvalitetsutveckling i tandvården.
– Generellt är munhälsan god, men en del av befolkningen har problem med oral ohälsa och står för en stor del av den tandvård som utförs. Om vi nyttjar de stora data- och uppgiftsmängder som finns i SKaPa kan det vara ett stöd för att förbättra munhälsan och en tandvård på lika villkor i Sverige.
Från SKaPas senaste årsrapport lyfter Alfheidur Astvaldsdottir fram en rad förbättringar: – Den positiva munhälsoutvecklingen bland barn bör noteras. Det är väldigt glädjande exempelvis att antalet fyllningar minskar i
SKaPa, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, har varit i drift sedan 2008 med insamling av data inom karies och parodontit med grundsyftet att förbättra och utveckla vårdens kvalitet och behandlingsresultat med både ett förebyggande och behandlande perspektiv. Registret finansieras av Nationella kvalitetsregister via SKR samt avgifter från deltagande organisationer och bygger på ett samarbete mellan offentliga och privata vårdgivare
Du hittar Skapas senast rapport, skriven både för allmänheten och tandvården, på Tandhygienistföreningens webbsida.
åldern 3-11 och att antalet förebyggande åtgärder ökar. Inom parodområdet ser vi att antalet undersökningar ökar och behandlingsinsatser med fokus på ökad egenvård blir vanligare.
– Men det finns också orosmoln, som situationen bland sköra, äldre där alltför många förlorar tänder och inte har någon regelbunden tandvårdskontakt, avslutar Alfheidur Astvaldsdottir.
TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON
BILD: JULIANA WIKLUND
sveriges tandhygienistförening, sthf, deltog vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV, utbildningsdag för resurspersoner där en lång rad myndigheter höll utbildning i sina frågor som rör tandvården. Medverkande myndigheter var TLV, Försäkringskassan, Läkemedelsverket, Strålskyddsmyndigheten och Socialstyrelsen. IVO skulle också hållit ett utbildningspass, men blev tvungna att ställa in. Mer information från IVO kommer att spridas i ett senare skede.
tlv gick igenom de förändringar i det statliga tandvårdsstödet som trädde i kraft i januari 2023 och de ändringar som trädde i kraft i januari 2024. De redogjorde också för huvuddragen i höstens rapport Uppföljning av tandvådsmarknaden mellan 2019 och 2022 som tittade på priser, marknadsandelar, tandvårdskonsumtion och nyttjande av det statliga tandvårdsstödet.
försäkringskassan, fk , redogjorde bland annat för hur de arbetat med regeringsuppdraget om hur FK och IVO kan förstärka sitt samarbete och ta fram metoder och arbetssätt, så att aktörer som avsiktligt eller oavsiktligt gör fel i tandvårdsstödet snabbare blir upptäckta.
strålskyddsmyndigheten och läkemedelsverket gick igenom de senaste ändringarna i lagstiftning och föreskrifter inom myndigheternas respektive område som styr tandvårdsverksamhet. socialstyrelsen avslutade utbildningsdagen med ett pass kring tillgång och efterfrågan på tandvårdspersonal och diskuterade utmaningarna med kompetensförsörjningen inom tandvården.
läs hela referatet med alla detaljer och lagrum på STHF:s webbplats, tandhygienistforening.se.
Jag ska gå i pension och säljer därför min del som jag arrenderar. Det är en liten klinik i Rimbo fem mil norr om Stockhom med en tandläkare, en tandhygienist samt en tandsköterska.
tandvården förlorar stora summor på att unga med gratis tandvård uteblir från sina tandvårdsbesök. Det uppger Sveriges Folktandvårdsförening. Det handlar om stora summor pengar som kliniker går miste om.
– Vi ser samma trend över hela landet. Samhällsekonomiskt är det värdelöst, säger Gunilla Swanholm, ordförande för Sveriges Folktandvårdsförening.
Föreningen har fått svar från 15 av landets 21 folktandvårdsorganisationer, som alla uppger problem med missade tandvårdsbesök och att ungdomar är överrepresenterade. Det är framför allt de äldre i åldersspannet för fri tandvård som uteblir. I exempelvis Region Örebro är det 4 procent av barn och unga upp till 20 år som missar tandvårdsbesök, medan det är 37 procent inom gruppen 20 till 23 år. Regeringen vill sänka åldersgränsen för gratis tandvård till 19 år från år 2025.
– Utifrån att det är svårt att få resurserna att räcka till på många håll, tror jag att det är ett klokt beslut, säger Gunilla Swanholm. källa : svt
GÖTEBORG 7–9 APRIL 2024
NÅGRA AXPLOCK UR PROGRAMM ET UTMANINGAR, DILEMMAN OCH ETIK
– stärk dig själv som tandhygienist
ETISKA PROBLEM I TANDVÅRDEN
Thomas Kvist är docent och specialisttandläkare i endodonti
PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION
Ullakarin Nyberg, psykiater och överläkare
HUR KAN VI BÄST TA HAND OM VÅRA SKÖRA ÄLDRE PATIENTER?
Annette Nordström, leg. tandhygienist och äldrestrateg VÄLKOMMEN!
Det finns platser kvar. Läs hela programmet och anmäl dig på 2024.tandhygienistdagarna.se
nu har även Umeå en studerandepristagare! Då Tandhygienistprogrammet vid Umeå universitet har intag på våren examineras studenterna först vid årsskiftet, till skillnad från övriga utbildningar som är klara till sommaren. STHF:s och Tepe Munhygienprodukters studerandepris 2023 delades ut på avslutningsceremonin på Umeå universitet den 13 januari. Priset berättar att studenten gjort något extra eller har särskilda egenskaper som är särskilt värdefulla i tandhygienistyrket. Studerandepriset har delats ut en gång per år sedan 2013, till en student per lärosäte efter sex fullbordade terminer.
Tandhygienistprogrammet vid Umeå universitet: Pristagare: Arnella Sherieva
Motivering: Arnella har under utbildningen utvecklats till en förebild för tandhygienistprofessionen genom sin förmåga att väva samman olika perspektiv inom oral hälsa. Arnella fattar välgrundade beslut, erbjuder sina patienter bästa möjliga behandling och hennes analytiska förmåga kommer att vara en tillgång för patienter och kollegor.
Grattis Arnella!
Nya uppdrag till IVO för att förhindra välfärdsbrott
oseriösa och kriminella aktörer förekommer i allt fler branscher inom välfärdssektorn. Mycket tyder på att detta blivit alltmer systematiskt och avancerat. Nu får Inspektionen för vård och omsorg, IVO, 14 miljoner kronor för att stärka arbetet med välfärdsbrottslighet inom omsorgen och inom hälsooch sjukvården och tandvården.
– Regeringen är fast besluten att strypa den kriminella ekonomin. Ett viktigt steg i det arbetet är att ge IVO och andra myndigheter
rätt förutsättningar att bekämpa oseriösa och kriminella aktörer inom välfärden. Människor som gör rätt för sig ska kunna lita på att deras skattepengar går till det de är avsedda för och inte hamnar i fickorna på kriminella, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
IVO ska se över hur myndigheten kan utveckla och vidta åtgärder som bidrar till kommunernas arbete mot välfärdsbrottslighet. För brottslighet inom hälso- och
sjukvården och tandvården ska IVO identifiera om det finns ett behov av utökat stöd på nationell nivå och i så fall beskriva hur ett sådant stöd kan se ut.
Arbetet ska genomföras i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan och andra myndigheter som deltar i arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten.
källa : regeringen
varje år betalas 430 miljoner kronor felaktigt ut i statligt tandvårdsstöd, där 40 procent beräknas vara avsiktligt. I en utredning som nu skickats på remiss »Ökad kontroll över tandvårdssektorn« undersöks åtgärder för att få bukt med välfärdsbrottsligheten. Bland annat föreslås tillståndsprövning för privata vårdgivare tillsammans med ökad kontroll från Försäkringskassan.
Den 4 december tog socialminister Jacob Forssmed emot delbetänkandet. STHF har deltagit i utredningens referensgrupp och är dessutom remissinstans. Remissvaret ska vara regeringen tillhanda senast den 14 april.
– Ökad kontroll av privata tandvårdgivare syftar både till att öka patientsäkerheten och att minska fusket kring utbetalningar av statligt tandvårdsstöd. Arbetet med att stoppa välfärdsfusket är prioriterat av regeringen, så parallellt med att utredningens förslag skickas ut på remiss kommer det att analyseras och beredas på Regeringskansliet för att vi snart ska kunna ha effektiva åtgärder på plats, säger Jakob Forssmed.
Tre viktiga områden
Utredningen har ringat in tre viktiga områden för ökad kontroll av privata tandvårdsgivare. Det första
handlar om vilka villkor som ska vara uppfyllda för att få bedriva tandvård enligt tandvårdslagen, det andra rör villkor för att bli ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd och det tredje handlar om de villkor som ska vara uppfyllda för utbetalning vid en begäran om ersättning.
Det ska krävas tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att vara med i Försäkringskassans elektroniska system för utbetalning av statligt tandvårdsstöd. IVO ska undersöka om ägarna har ekonomiska förutsättningar att bedriva tandvård, har ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, har rätt kunskap om hur tandvård bedrivs och har viljan att ge god tandvård. Via belastningsregistret kontrolleras laglydigheten hos de sökande och om det förekommer skatteskulder. IVO får ta en avgift som föreslås på 30 000 kronor för ansökningen. Reglerna skärps på flera punkter, bland annat ska vårdgivare kunna avanslutas eller stängas av tillfälligt.
Måste ha legitimation
För att bli ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd ska det krävas att verksamheten är godkänd och finns i det automatiska
registret över verksamheter som omfattas av IVO:s tillsyn. För utbetalningar ska den person som ansöker om tandvårdsstödet ha legitimation, det vill säga vara tandläkare eller tandhygienist. Idag förekommer att tandvårdsstödet betalas ut till personer som saknar legitimation, och nu ska det bli lättare för Försäkringskassan att kontrollera behandlarens behörighet och identitet hos Socialstyrelsen. Försäkringskassan ska kunna hålla inne med utbetalningar och grunderna för att bli bortkopplad från det statliga tandvårdsstödet ska bli fler. Försäkringskassan får bland annat besluta att anslutningen ska upphöra om vårdgivaren medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift i ansökan eller inte lämnat uppgift på begäran i ett ärende om upphörande av anslutningen. Försäkringskassan ska också få ta ut en årsavgift förslagen till 5000 kronor för att vara med i det elektroniska systemet.
Regionerna får underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och regionalt ekonomiskt stöd ska omfattas av denna lag.
källa : regeringskansliet
I Sverige minskar antalet tandvårdsbesök och bland besökarna har munhälsan generellt förbättrats. Samtidigt rapporterar många regioner om brist på legitimerad tandvårdspersonal. Det visar Socialstyrelsens kartläggning »Yrkesutövning bland olika generationer av legitimerad tandvårdspersonal«.
Aktiva, passiva och inaktiva Fyra kohorter har studerats; tandläkare och tandhygienister som legitimerats 1989–1991, 1999–2001, 2009–2011 och 2019–2021. Som aktiva i sin yrkesutövning räknas de som utför minst 100 åtgärder under ett år, som passiva de som utför färre. Som inaktiva räknas de som inte har utfört någon åtgärd under uppföljningsåren.
Antalet legitimationer minskar Tandhygienist blev ett legitimationsyrke 1 juli 1991 och samma år ansökte många, som varit yrkesverksamma länge, om legitimation. Bland tandhygienister som legitimerats 1999–2001 var 12 procent inaktiva och 65 år eller äldre 2022, vilket är högre än för tandläkarna motsvarande period.
Antalet utfärdade tandhygienistlegitimationer minskade betydligt när kohorten legitimerade 2009–2011 jämfördes med legitimerade 2019–2021; från 649 till 427, en minskning med 34 procent.
Fler unga patienter
för den med kort tid i yrket Andelen inaktiva som inte förklaras med emigration eller ålder är större jämfört med tandläkare i motsvande grupper. Särskilt stor var andelen inaktiva yngre än 65 år, 26 procent, av de som legitimerades 2009–2011.
Bland tandhygienister som legitimerades 2019–2021 hade 26 personer, 6 procent, inte svensk
utbildning. Tidigare hade endast några enstaka utländsk utbildning.
Resultat för 2022 visar att tandläkare och tandhygienister som varit kortare tid i yrket behandlar en större andel barnpatienter jämfört med de som varit legitimerade längre. Tandläkare och tandhygienister som varit längst i yrket har störst andel patienter som är 70 år och äldre. Barn och unga, 23 år och yngre, utgör en tredjedel av patientgruppen hos tandhygienister som haft legitimation i 1–3 år medan 12 procent av patientgruppen är 70 år och äldre.
Tandläkare och tandhygienister i folktandvården behandlar fler yngre patienter än de i privattandvården. Patientgruppens genomsnittsålder ökar med behandlarens tid i yrket, och trenden är tydligare i privat- än i folktandvården.
Variation av undersökningar I genomsnitt arbetar alla undersökta grupper av yrkesverksamma tandhygienister med en variation av undersökningar, hälsofrämjande åtgärder och olika typer av sjukdomsförebyggande och sjukdomsbehandlade åtgärder redan tidigt efter legitimation. Det ändras inte i någon större utsträckning med antalet år i yrket.
Fördelningen mellan olika åtgärder är relativt oförändrad över tid, men skiljer sig något mellan tandhygienister i privat- respektive folktandvård. I folktandvården utgör undersökningar och häl-
sofrämjande åtgärder mer än 60 procent, medan tandhygienister i privattandvården i större utsträckning arbetar med sjukdomsförebyggande och behandlande åtgärder.
Hälften hos privat tandvård Under 2012 var folktandvården arbetsgivare åt två tredjedelar av aktiva tandhygienister med 1–3 år yrkeserfarenhet. De första tio åren i yrket sker en mer omfattande förflyttning mellan vårdgivarkategorierna bland tandhygienisterna än bland tandläkarna. Ungefär hälften av tandhygienisterna både inom privat- och folktandvård ändrar vårdgivarkategori eller slutar arbeta inom yrket. Efter 11–13 år och 21–23 år sker inte någon nämnvärd övergång utan ungefär hälften av aktiva tandhygienister arbetar hos privata vårdgivare efter 20–23 års yrkeserfarenhet.
Andelen tandhygienister i storstäder är lägre jämfört med tandläkare, men med längre yrkeserfarenhet sker en förflyttning till större orter. Andelen tandhygienister som är verksamma i mindre städer och landsbygd minskade 2022 jämfört med 2012. Den tydligaste förändringen var att en fjärdedel av tandhygienisterna med 1–3 år yrkeserfarenhet var aktiva i storstäder 2022 samtidigt som en stor minskning skett av andelen tandhygienister i landsbygdskommuner.
källa : socialstyrelsen
När landets tandhygienistutbildningar lär ut teamtandvård så är det ofta genom praktiska samarbeten mellan studenterna. Här följer exempel från sex av landets lärosäten.
teamtandvård är ett arbetssätt som vuxit sig allt starkare. Definitionen av begreppet kan se lite olika ut både mellan regioner och kliniker. Men grundtanken är att flera olika professioner, tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister, samlas i team kring en patient eller runt en behandling. Allt för att kunna komplettera varandra genom att bidra med sina olika kompetenser.
Samtliga programansvariga som vi varit i kontakt med menar att arbetssättet teamtandvård är en viktig del av dagens tandhygienistutbildning och av tandvården. Flera uttrycker även en önskan om att kunna prioritera arbetssättet mer än idag. Här följer några exempel på olika sätt som teamtandvård inkluderas i utbildningarna.
Inblick i varandras kunskaper Malmö universitet öppnade så sent som i augusti 2023 dörrarna till sin nya tandhygienistutbildning.
– Vi bedriver tre moderna och uppdaterade utbildningar där studenterna efter sin examen ska vara väl förberedda för att arbeta i svensk tandvård. Där ingår förberedelser för att kunna arbeta i verksamheter som använder teamtandvård, svarar Sofie
Cronholm, programansvarig, i Tandhygienisttidningens enkät.
Sättet som studenterna förbereds på är bland annat genom interprofessionellt lärande. Här lyfts tre delar: lära tillsammans, lära av varandra och lära om varandra. Det senare ska ge en inblick i vilken kunskap respektive profession kan bidra med. Malmö universitet rymmer sin egen universitetstandvårdsklinik med såväl studentsom specialistkliniker.
– Vi har väldigt goda möjligheter för studenter på samtliga tre program att ha moment av interprofessionellt lärande inom sina utbildningar och att även kunna inkludera auskultation vid specialistklinik i utbildningen, svarar Sofie Cronholm.
Även Karolinska Institutet betonar det interprofessionella lärandet i sina tandvårdsutbildningar.
– Syftet är att träna studenterna inför kommande arbetsliv, där teamtandvård är en väletablerad arbetsform, men även att öka insikten i andra studenters kommande yrke, svarar Annsofi Johannsen i enkäten.
Här finns flera olika arbetsformer för att lyckas med lärandemålen, bland annat gruppövningar, interna seminarier vid universitets egen tandvårdsklinik och externa
– Syftet är att träna studenterna inför kommande arbetsliv, där teamtandvård är en väletablerad arbetsform, men även att öka insikten i andra studenters kommande yrke.
seminarier i samarbete med Folktandvården.
Själva teamsamarbetet startar med introduktionsföreläsningar för tandhygienist- och tandläkarstudenter där de tar del av råd och riktlinjer. När tandhygieniststudenterna nått sin sjätte termin, och tandläkarstudenternas sin åttonde, får de även samarbeta mer aktivt i att ställa diagnoser.
– Gemensamt ger de förslag på behandling utifrån sina professioners kompetensområde och riktlinjerna kring hur ett gott teamsamarbete bör utföras. I teamsamarbetet ska studenterna arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på patienten, och belysa eventuella etiska dilemman samt samhällsperspektiv, svarar Annsofi Johannsen.
Alla förstaårsstudenter vid KI deltar även i en gemensam utbildningsdag i interprofessionellt lärande, Interprofessional Learning Day. Här betonas förmågan att kunna identifiera och beskriva kompetensen hos de yrkesgrupper som samverkar inom sitt framtida område.
– Vi betonar att för gott samarbete krävs en ökad kommunikation, även ett bättre nyttjande av kompetensen, både hos tandhygienister och tandläkare, för att kunna bedriva vården effektivt. För att framtidens vårdteam ska fungera krävs en god kommunikation och förståelse samt en vilja att ta vara på varandras kompetens, svarar Annsofi Johannsen.
Prov i teamtandvård
Högskolan i Kristianstad ger bland annat ett delprov under tandhygieniststutbildningens fjärde termin med fokus på teamtandvård. Provet består av en rad frågor som studenterna ska svara på tillsammans med sina handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen vid Folktandvården Skåne. – Sedan har vi ett seminarium där studenterna får presentera i
halvklass hur teamtandvård såg ut på den klinik där de hade sin VFU. Där diskuterar de i grupper likheter och olikheter mellan de olika klinikerna samt fördelar och nackdelar med de olika arbetssätten, svarar Helen Asamoah, kursansvarig.
I provet som lämnas in som en hemtentamen finns frågor om allt från hur arbetsfördelning och samarbete fungerar i teamen, till personalsammansättning och ansvarsfördelning. Dessutom inkluderas personalens röster kring teamarbetet och även hur det påverkar ekonomin på kliniken.
– Studenterna tycker att detta moment är väldigt givande då teamtandvård och gruppundersökningar är ett arbetssätt som används väldigt mycket på folktandvårdsklinikerna. De tycker att det är bra att de får bekanta sig med det innan de kommer ut och får jobba självständigt, svarar Helen Asamoah.
– Samverkan mellan våra lärosäten är en viktig del i kalibrering mellan utbildningarna, detta för att säkerställa kvalitén. Dessutom har vi programavtal med drygt hälften av landets regioner där våra studenter genomför VFU, och teamtandvård är en viktig del av kursplanernas lärandemål, svarar Ann-Catrin André Kramer, programledare, vid Karlstads universitet.
– För att framtidens vårdteam ska fungera krävs en god kommunikation och förståelse samt en vilja att ta vara på varandras kompetens.
komplettera varandra. Det är även en viktig faktor för patientsäkerheten, säger Zahra Roshandel.
Högskolan samarbetar även med flera andra lärosäten för att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Under senare delen av utbildningen har studenterna möjlighet att auskultera på specialistavdelningar i regionen, vilket är mycket uppskattat, berättar Zahra Roshandel.
– När tandhygienistens fulla kompetens utnyttjas så får vi också en mer varierad arbetsdag. Det är även ett sätt att öka delaktigheten i patientens vård och delaktighet är viktig för en väl fungerande arbetsmiljö.
Även vid Karlstads universitet får studenterna möta teamsamarbete under sina kliniska veckor vid universitetets akademiska Folktandvårdsklinik, AFK. Vid behov deltar tandläkare under studenternas patientpass för att skapa samsyn kring varje patient. Under tandhygienisternas femte termin hålls även patientfallsseminarium där tandläkare deltar.
– Studenterna tycker det är lärorikt att man kan hämta in tandläkare när så behövs. Det viktigaste är att vi har »riktiga patienter« att samarbeta kring och det finns i AFK:s patientstock, svarar Karlstads universitet.
Här finns även samverkan med två andra lärosäten i den teoretiska och kliniska examinationen, varav en del innefattar teamtandvård.
Teamtandvård från start Teamtandvård är i fokus även vid tandhygienistutbildningen vid högskolan i Jönköping.
– Under utbildningen pratar vi och lär ut teamtandvård redan från första terminen och fortsätter med det till den sista. Vi arbetar mycket med kunskap om tandvårdsorganisation, samverkan med andra professioner, VFU, tandhygienistens kompetens och även huruvida remittering ska ske eller ej, säger Zahra Roshandel, programansvarig vid Högskolan i Jönköping.
Högskolan har som mål inför den planerade tandläkarutbildningen att skapa tillfällen för teamtandvård mellan utbildningarna, där olika studenter samarbetar kring samma patient eller fallbeskrivning.
– Väl fungerande team med förståelse för varandras kompetenser är viktigt för tandvården. Bra resultat nås genom god kommunikation och en förståelse av vikten av att
Vid Umeå universitet satsas brett på att skapa samverkan mellan alla utbildningar inom den medicinska fakulteten, även tandhygienistprogrammet. Här knyts studenterna samman under särskilda temasatsningar med hälsa som gemensam nämnare.
– Praktisk samverkan introduceras tidigt i utbildningen och den teoretiska delen fördjupas under termin fem där studenterna studerar samverkan, medarbetarskap, ledarskap, regelverk och arbetsmiljöaspekter, säger Katarina Konradsson, programansvarig universitetslektor vid Umeå universitet.
Även inom den verksamhetsförlagda utbildningen är samverkan i tandvårdsteamet central, berättar hon.
– Studenterna har till exempel samverkanspass på folktandvårdsklinikerna under termin fem. Här ligger fokus på att stärka studenterna att möta de normer som finns i tandvården och de begränsande föreställningar som finns kring tandhygienistens kompetens, säger Katarina Konradsson.
TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉNNu kan ni erbjuda en fluoridskölj med 0,2% NaF från Flux – utan smak!
Vi har under de senaste åren fått förfrågningar från er inom tandvården om en 0,2% NaF från Flux som inte ska smaka något. Nu är vi glada att presentera att den finns: Flux Neutral - en fluoridskölj med 0,2% NaF men utan smak. Produkten är utan alkohol, färgämnen och är vegansk.
Flaskan har den praktiska doseringspumpen som ger 10 ml vid varje fluxning. Används som tillägg till tandborstning med fluoridtandkräm. För vuxna och barn över 12 år.
Flux Neutral säljs på apotek och finns även hos din dentaldepå.
Xerodent är en sockerfri sugtablett mot muntorrhet med smak av apelsin.
DOSERING: En tablett tas vid behov vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 sugtabletter per dag under en begränsad period.
XERODENT INNEHÅLLER:
• Äppelsyra som ökar salivproduktionen
• Natriumfluorid som gör tandemaljen mera motståndskraftig mot hål i tänderna.
Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet.
Xerodent för behandling av muntorrhet finns som sugtablett och innehåller äppelsyra och fluor i burk om 90 och 270 stycken. En tablett tas vid behov, vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 tabletter per dag under en begränsad period. Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet. Läs bipacksedeln noga innan användning. För mer information och aktuellt pris se www.fass.se. Informationen är baserad på produktresumé daterad 2022-04-01.
Tillverkare: Karo Pharma AB, info@karopharma.se
INNEHÅLL PER TABLETT: 28,6 mg äppelsyra och 0,25 mg fluor Xerodent innehåller xylitol som kan ha en laxerade effekt.
Xerodent är ett receptfritt läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet
Personalbrist i tandvården och hur framtida kompetensförsörjning ska
kunna lösas var temat för flera av seminarierna vid Riksstämman i Umeå.
tandvårdsdirektör i västernorrland, Annri V Thimstad, agerade megafon för samtliga regioner i norr och skickade ut budskapet att situationen är akut, desperata personer söker sig över gränsen till Finland för att över huvud taget få tillgång till tandvård. Både Annri V Thimstad och ordförande i Sveriges folktandvårdsförening, Gunilla Swanholm, belyste problemet att vården inom folktandvårdsorganisationerna mer och mer går åt att enbart klara av att ta emot de patienter som regionerna har sistahandsansvar för. Privattandvården tar hand om de flesta vuxna inom det statliga tandvårdsstödet och i viss mån regionalt finansierad tandvård, såsom barn och unga vuxna samt omsorgsberoende. Flera talare, både politiker och tjänstemän, efterlyste ett större samhällsansvar från privattandvården, att bördan av patienter
som regionerna har sistahandsansvar för borde fördelas både på folktandvård och privattandvård. Flera ifrågasatte den fria etableringsrätten, som gäller sedan slutet av 1990-talet. Men det blir inte fler tandläkare i Norrland av att det blir färre i Stockholm, konstaterade Thomas Alfredsson från Smile tandvård. Privattandläkarnas näringspolitiske chef Lars Olsson menade att privattandvården redan tar ett stort samhällsansvar genom att ta emot majoriteten av vuxna inom det statliga tandvårdsstödet. Andra företrädare för privattandvården efterlyste nationellt enhetliga regler för regionfinansierad tandvård och rimliga ekonomiska förutsättningar för att ta emot dessa patienter. Samtliga talare var eniga om att tandvårdens samtliga utförare måste samverka, även om de inte var riktigt eniga om formerna.
Personalbristen handlar inte enbart om att de flesta vill jobba i storstadsregionerna och inte i glesbygd. Socialminister Jakob Forssmed, som deltog i en inspelad intervju, lyfte problemet att så många tandvårdsutbildade helt lämnar yrket. Han efterlyste en analys om vad detta beror på, för att kunna sätta in rätt åtgärder för att locka dem tillbaka. Han betonade att arbetsgivarna har ett stort ansvar för att vara attraktiva så att fler väljer att stanna kvar.
kan tandvården betraktas som jämlik när vuxna patienter i Stockholm kvitterar ut 1960 kronor per person i statligt tandvårdsstöd och vuxna i Västernorrland 1190 kronor? Jakob Forssmed redogjorde även för utredningen om ett obligatoriskt nationellt enhetligt riskbedömningssystem, som ska bidra till att tandvården blir mer jämlik i
hela landet. Riskbedömningen ska styra revisionsintervall och tandvårdsstöd så att vård endast ges efter behov.
Tandvårdsstödet kanske borde revideras i sin helhet så produktions- och affärsfokus får ge vika för ett hälsofokus? Hans Sandberg, disputerad tandläkare inom datorstödd verksamhetsutveckling och tidigare verksam vid Karolinska Institutet, stack ut hakan och menade att Tandpriskollen används av tandläkare för att jämföra priser och anpassa sin prislista efter vad kollegorna debiterar. Han efterlyste snarare ett system som sätter hälsan i fokus och föreslog ett hälsotantiem som ger bonus för uppnådda hälsoeffekter.
Även STHF:s ordförande Fouzieh Eliassy höll ett hälsofokus och underströk att det hälsofrämjande och preventiva arbetet inom svensk tandvård har gjort den framgångsrik och har bidragit till god munhälsa i befolkningen. Men hon hyste även farhågor att vi kan vara på väg åt fel håll. Under 2022 utfärdades 55 procent färre legitimationer till tandhygienist än 2017 och många lämnar yrket. Mer än var sjätte tandhygienist jobbar utanför tandvården. Som löneläget ligger nu lönar det sig inte att utbilda sig till tandhygienist, livslönen blir högre att gå ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet i stället för att söka sig till tandhygienistprogrammet.
fouzieh eliassy framförde också att lärosätena brottas med under-
finansiering utöver stora behov av kompetent personal. Hon betonade att hela kedjan måste vara intakt, från lärosätena ut i verksamheterna. Finns inte lärarkompetens och förutsättningar att bedriva undervisning blir det inga nya tandhygienister. Finns inte tandhygienister med intresse och förutsättningar för akademiska studier blir det inga kompetenta lärare.
Bodil Lund, prefekt för Institutionen för odontologi på Karolinska Institutet, var också bekymrad över underfinansieringen av tandvårdsutbildningarna och berättade att anslagen inte har höjts sedan 1990-talet. Hon beskrev även utmaningen med att många studenter, trots höga gymnasiebetyg, har bristande grundläggande förkunskaper – en ovälkommen situation som kräver mycket mer tid av lärare och handledare jämfört med förr. Tyvärr är det många som inte klarar av studierna. Stora avhopp har lett till att lärosätena numer gör överintag för att över huvud taget kunna examinera förväntat antal studenter. Dessutom har diskussioner förts om att införa andra intagningskriterier än enbart gymnasiebetyg.
Det tar fjorton år för en ny tandläkarstudent att bli meriterad för en lärar-/lektortjänst och åtta år för tandhygieniststudenten. Det råder redan nu brist på forskarutbildade, inget lärosäte har för närvarande docenter i samtliga ämnen. Detta problem löses temporärt med ett väl utvecklat samarbete mellan
studieorterna. Men för framtida kompetensförsörjning krävs att fler studenter väljer en forskarutbildning efter sin yrkesexamen.
socialstyrelsen har i ett projekt tittat på vart tandhygienister och tandläkare tar vägen efter sin examen. Alfheidur Astvaldsdottir, odontologiskt sakkunnig på Socialstyrelsen, och Lars Sjödin, tidigare försäkringsodontologiskt ansvarig på Försäkringskassan, redovisade slutsatserna. Antalet tandhygienister har minskat kraftigt under perioden 1989–2021 medan antalet verksamma tandläkare har ökat. Andelen tandhygienister per invånare har under de undersökta åren ökat i storstäderna och följaktligen har antalet i ännu högre grad minskat utanför dessa. Man kunde även konstatera att av tandhygienister verksamma inom hälso- och sjukvård var det ungefär var sjätte som inte jobbat kliniskt med vuxna inom det statliga tandvårdsstödet, en högre andel än bland tandläkare. Rapporten, Yrkesutövning bland olika generationer av legitimerad tandvårdspersonal, finns att läsa i sin helhet på Socialstyrelsens webbplats och fördjupade analyser kommer att ingå i det Nationella planeringsstödet, som kommer att publiceras i februari 2024.
TEXT: MARIE SAND
Foto: Helen Östholm
jag hade glädjen att få motta STHF:s stipendium till professor Sture Nymans minne 2023. Stipendiet bidrog till att jag kunde åka till Ottawa universitet i Kanada och delta i en kurs som handlade om att involvera patienter i beslutsfattande vid terapiplanering. Bakgrunden till detta var den intervjustudie (Persson et al., 2022) som jag varit med att genomföra och som presenteras nedan. I studien uttryckte omvårdnadspersonal en önskan om att inkludera ett nytt perspektiv i munvårdskorten – den äldre personens. Hur involverades den äldre personen i vårdplanering vid munhälsobedömningar? Jag började läsa om personcentrering och hittade relativt raskt begreppet ›delat beslutsfattande‹, därtill fann jag en forskargrupp vid Ottawa universitet som studerade just detta.
denna studie har bland annat bidragit till ett forsknings- och innovationsprojekt där vi kommer fortsätta att testa och utforska samverkansmodeller för äldre personer, omvårdnads- och tandvårdspersonal utanför tandvårdskliniken, till exempel i hemmet hos äldre personer. Målet är att skapa gemensamma strategier som främjar hälsa. Dessa modeller bedöms även behövas stödjas med någon form av gemensam dokumentation – kanske i digital form? Teorier som är baserade på personcentrering, för att tydligt inkludera den äldre personen, bör möjligen också inkluderas? Kort sagt – det är ett pågående, dynamiskt projekt, och jag är oerhört tacksam för stipendiet.
Tack även till alla fantastiska personer som deltagit i intervjuer, koordinerat och skrivit vetenskapliga artiklar, ventilerat tankar kring munvårdskort, eller på annat sätt bidragit i detta arbete.
VÄNLIGEN,
JESSICA PERSSON KYLÉN
Munvårdskort som ett stöd till daglig munvård för sköra äldre personer:
studien i sin ursprungliga form finns publicerad här: Oral Care Cards as a Support in Daily Oral Care of Frail Older Adults: Experiences and Perceptions of Professionals in Nursing and Dental Care—A Qualitative Study. International journal of environmental research and public health (nih.gov).
författare :
Jessica Persson Kylén 1,2 , Isabelle Johansson 2,3, Christina Joy Torgé 4 , Eva-Karin Bergström 2,5, Catharina Hägglin 2,6, Inger Wårdh 7, 8
1. Institutionen för Hälsovetenskap, Högskolan Väst, 461 86 Trollhättan, Sverige
2. Centrum för äldretandvård, Folktandvården Västra Götaland, 402 33 Göteborg, Sverige
3. Avdelningen för Parodontologi, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, 405 30 Göteborg, Sverige
4. Institutet för Gerontologi, Hälsa och Välfärd, Jönköpings university, 553 18 Jönköping, Sverige
5. Avdelningen för Cariologi, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, 405 30 Göteborg, Sverige
6. Avdelning för odontologisk psykologi och folkhälsa, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska
Akademin, Göteborgs universitet, 405 30 Göteborg, Sverige
7. Institutionen för odontologi och Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT), Karolinska institutet, 141 52 Huddinge, Sverige
8. Avdelningen för Hälsovetenskap, Karlstad universitet, 651 88 Karlstad, Sverige
Introduktion
Hälso- och sjukvård och tandvård står inför stora utmaningar vad gäller finansiering, styrning, organisering och bemanning (Världshälsoorganisationen, 2021). Andelen och antalet äldre personer ökar och allt fler äldre personer lever med komplexa vårdbehov under lång tid. Trenden är även att allt fler äldre personer vårdas i sina hem med flera sjukdomar, och inte som tidigare på sjukhus för en separat åkomma. Det leder bland annat till att alltmer specialiserad hälso- och sjukvård bedrivs i hemmet. Därmed kan sägas att kunskapsbasen vid vård i hemmet är väldigt komplex och bred, med många olika professioner. De olika professionerna kan beskrivas som specialister på just »sitt« område, utifrån bland annat sin förförståelse.
Behovet av att specialister samverkar och att framtida komplicerade frågeställningar löses tillsammans, tvärs över organisationsgränser, förväntas öka. En
grupp med specialister, i den här kontexten, kan till exempel vara tandhygienister. I en tid av livet med ökad sjukdom ökar även risken för munsjukdomar, vilket i sig ökar risken ytterligare för skörhet och ohälsa. Det kan tänkas bidra till ett ökat behov av att munhälsoperspektiv på ett tydligt sätt definieras och systematiskt inkluderas i omvårdnadsprocesser inom hemsjukvård och hemtjänst, i samverkan med olika professioner inom tandvården. Till skillnad från för bara några generationer sedan åldras Sveriges population med naturliga tänder och avancerade protetiska konstruktioner i munnen. Munhälsa är en viktig del av den allmänna hälsan (Glick et al., 2016). Den påverkar och påverkas av psykiska, fysiska och sociala faktorer. Hjärt- och kärlsjukdom, sjukdomar i andningsvägarna, diabetes och malnutrition är exempel på olika tillstånd som har visat sig ha samband med sjukdomar i munnen. Därtill påverkar dålig munhälsa livskvaliteten och självkänslan.
Äldre personer med skörhet är en riskgrupp gällande sjukdom i munnen, och det är till exempel mycket vanligt med karies och parodontit i gruppen sköra äldre personer. Med ökad ålder ökar dessutom risken för att tappa en tidigare regelbunden tandvårdskontakt. Detta indikerar ett ökat behov
Tabell 1. Deltagare i intervjuer fördelat på arbetsplats, svenska som modersmål och eventuell tillsvidareanställning.
Kondenserad meningsenhet Kod
Omvårdnadspersonalen ska delta vid munhälsobedömningar, men var ligger ansvaret?
Var ligger ansvaret?
Osäker fördelning gällande roller och ansvar
Tabell 3. Tema, kategorier och subkategorier i föreliggande resultat.
Koordination mellan omvårdnadspersonal och tandvårdspersonal
Tema ’ATT NAVIGERA ETT MUNHÄLSOANSVAR UTAN KARTA OCH KOMPASS’
Kategori TILLGÄNGLIGHET OCH ANVÄNDARVÄNLIGHET
Subkategori Behov av att se dentalt status
Behov av att beskriva munvårdsbehov
Behov av att skräddarsy för olika användare
Behov av att vara praktiskt och inom räckhåll
KOORDINATION MELLAN OMVÅRDNAD OCH TANDVÅRD
Ostrukturerad överlämning
Osäker ansvarsfördelning
Brister i att kunna följa upp
Inte integrerat i system
ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Behov av att ta hänsyn till den äldre personens tillstånd
Behov av att ta hänsyn till den äldre personens preferenser
Behov av att främja delaktighet
av samverkan mellan tandvård och andra aktörer i den äldres kontext, såsom till exempel vård och omsorg. Dessvärre har forskning visat att vård och omsorgspersonal har luckor gällande kunskap om munhälsa och munvård, samt att rutiner är bristande vad gäller munhälsa på arbetsplatsen, och att attityder gällande munhälsa och munvård är ett utvecklingsområde.
På ett strukturellt plan har konstaterats att hälso- och sjukvård och tandvård har olika journalsystem, finansieringssystem, utbildningar och ledning (Socialstyrelsen, 2019). Sammantaget kan sägas att det finns få befintliga strukturer för samverkan och gemensam förståelse mellan personal inom hälso- och sjukvård och tandvård. Bristen på gemensamma strukturer för samverkan kan till exempel försvåra kunskaps- och informationsöverföring. På sikt kan det bidra till att sköra, äldre personer inte får en sammanhållen, personcentrerad och patientsäker vård.
nödvändig och
uppsökande tandvård Nödvändig tandvård är ett regionalt tandvårdsstöd som erbjuds personer med insatser enligt lagen om stöd och service, eller personer som har ett omfattande, långvarigt omsorgsbehov (SFS 1985:125). De personer som omfattas av Nödvändig tandvård har betydande risk för återkommande ohälsa i munnen och får genom stödet tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Därtill etableras ett årligt vårdplaneringstillfälle (uppsökande tandvård med munhälsobedömning) där personen som har tackat ja till uppsökande tandvård deltar samt legitimerad personal från tandvård (ofta tandhygienist) och omvårdnadspersonal inom kommunal verksamhet. Vid dessa möten sker en enkel bedömning av munstatus och sedan sker en munhälsobedömning som mynnar ut i rekommendationer kring hur munvård på bästa sätt ska utföras i vardagen.
År 2019 utfärdades ungefär 91 000 munhälsobedömningar i Sverige. Munhälsobedömningarna sker i hemmet hos personen
med Nödvändig tandvård. I dagsläget är inte dokumentationen av momenten inom uppsökande tandvård digitaliserade, utan rekommendationer sker via överlämnande av ett papper (så kallade munvårdskort). Munvårdskorten ses inom tandvården som en journalhandling och inom Folktandvården Västra Götaland dubbeldokumenteras munvårdskorten, varvid ett exemplar upprättas för den äldre personen (och omvårdnadspersonalen) och ett exemplar skannas in i tandvårdsjournalen efter uppsökande tandvård. Tyvärr har interna rapporter inom Folktandvården Västra Götaland visat att omvårdnadspersonal sällan deltar vid munhälsobedömning, och att rekommendationerna inte når omvårdnadsjournalen för den äldre personen.
Baserat på de många barriärer för samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård kan munhälsobedömningen som sker genom uppsökande tandvård anses i viss mån unik. Den kan betraktas som ett lärandetillfälle med sköra äldre personer och deras kontext –tvärs över professionsgränser och organisationsgränser. Eftersom komplexa vårdprocesser tvärs över organisationer bedöms vara utmanande, men nödvändiga för att möta framtidens vårdbehov kan uppsökande verksamhet möjligen utgöra en redan befintlig arena som kan studeras för att lära framtidens hälso- och sjukvård hur vårdplanering över gränser kan genomföras.
För att ytterligare förstå hur förståelsen och användandet av munvårdskort kan möjliggöras behövde vi fråga personalen som i sitt dagliga arbete har munvårdskorten som arbetsredskap om vilka erfarenheter de har och hur de uppfattar munvårdskorten.
Syftet med föreliggande studie var således att utforska omvårdnads- och tandvårdspersonals erfarenheter och upplevelser av munvårdskorten.
Studien är kvalitativ och data samlades in genom tio grupp- och individuella intervjuer (totalt 30 deltagare) med personal inom om -
vårdnad och tandvård. Deltagare från såväl stad som landsbygd inkluderades. Tabell 1 beskriver det strategiska urvalet.
Studien har ett godkännande från etikprövningsmyndigheten och samtliga deltagare erhöll såväl skriftlig som muntlig information om studien. Deltagarna bekräftade sin medverkan genom skriftligt samtycke. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och dessa spelades in med diktafon. Samtliga intervjuer transkriberades ordagrant. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Metoden innebär att transkriptionerna lästes upprepade gånger utifrån det övergripande syftet. Transkriptionerna bröts sedan ner strukturerat och sorterades efter likheter och skillnader i data. Tabell 2 beskriver hur strukturen för dataanalys kunde se ut.
Resultat
Det övergripande temat »Att navigera ett munvårdsansvar utan karta och kompass« presenteras inledningsvis genom två representativa citat:
Omvårdnadspersonal, grupp 1: Men tanken med dom här korten, är det att dom ska användas till någonting, eller?
En tandhygienist gör en liknande reflektion:
Tandhygienist, grupp 7: Vem tittar på dom här korten, och vem använder dom? Vem är dom till för?
Deltagarna beskrev hur munvårdskorten inte fanns integrerade i rutiner och strukturer i respektive organisation, men att munvårdskorten kunde möjliggöra att på ett strukturerat sätt uppmärksamma och inkludera den äldre personens perspektiv och önskemål. Tabell 3 beskriver resultatets tema, kategorier och subkategorier.
Det övergripande temat abstraherades ur tre kategorier ›Tillgänglighet och användarvänlighet‹, ›Koordination mellan omvårdnad och tandvård‹ samt ›Etiskt förhållningssätt‹.
tillgänglighet
och användarvänlighet
Deltagarna uttryckte att de behövde förstå informationen på munvårdskorten, och förståelsen kom utifrån skilda behov beroende på vilken användare som tolkade kortet. Kategorin ’Tillgänglighet och användarvänlighet’ bygger på fyra subkategorier:
Behov av att se dentalt status
Det nuvarande munvårdskortet innehåller en animerad bild över tänderna (överkäke och underkäke). Detta tyckte många deltagare var bra och gjorde att informationen var lättare att förstå då personal kunde tycka att munnen, som kroppsdel, kunde vara svår att förstå och bedöma. En undersköterska berättade att munvårdskortet var den enda information som fanns tillgänglig i övrigt inom omvårdnaden, gällande munstatus.
Behov av att beskriva munvårdsbehov
Deltagare menade att munvårdskorten kunde hjälpa förståelsen kring hur munvård kunde understödjas, och i så fall även med vilka produkter. Det kunde skilja sig mellan personal inom hemtjänst och på särskilt boende i utförandet, då personal inom hemtjänst utförde aktiviteter utifrån en vårdplanering som de själva inte ansvarade för. Därmed kunde personal i hemtjänsten inte på eget bevåg lägga till aktiviteter som gällde munvård i vårdplaneringen även om sådana insatser hade beslutats vid munhälsobedömningen och dokumenterats i munvårdskortet. Hemtjänstpersonalen beskrev att rekommendationer på munvårdskortet borde kommuniceras och integreras på ett systematiskt sätt, till exempel i hemtjänstens digitala vårdplaneringssystem. På särskilda boenden bedömde personal att det var enklare att inkludera rekommendationer från munvårdskorten i den individuella vårdplanen för varje person.
Behov av att skräddarsy för olika användare Munvårdskorten tolkades och användes av skilda personer från
många olika professioner. Deltagarna beskrev att det fanns ett behov av att kunna förstå och följa upp information som äldre vårdtagare, eller som timvikarie inom hemtjänst, likväl som sjuksköterska inom hemsjukvård eller som tandhygienist inom uppsökande verksamhet.
Behov av att vara praktiskt och inom räckhåll Samtliga deltagare tyckte att det var viktigt att munvårdskortet var inom räckhåll. Tandhygienisterna ville att munvårdskortet skulle sitta vid handfatet, väl synligt, medan vissa inom omvårdnaden uppgav att det var kränkande mot den äldre personens integritet. Ofta förvarades munvårdskortet i en pärm, tillsammans med annan hälso-relaterad information. Hur lätt det var att använda och tolka munvårdskortet i daglig verksamhet diskuterades vid intervjuerna:
Omvårdnadspersonal, grupp 1: Allt som är behövligt liksom för att kunna hjälpa till, i stället för att springa i pärmar, för när man står där (och ska utföra munvård), alltså det är ju – ska man ta med sig en hel pärm in?
Inom hemtjänsten beskrevs vikten av att integrera information från munvårdskortet i hemtjänstens redan befintliga, digitala vårdplaneringsverktyg.
koordination mellan omvårdnad och tandvård Följande kategori beskriver kontexten för där munvårdskortet ska användas. Kontexten framstår som komplex och inkluderar äldre personer, anhöriga, till skilda professioner i olika verksamheter med olika system. Kategorien representeras av fyra subkategorier:
Ostrukturerad överlämning
Alla deltagare var eniga i att det saknades tydliga rutiner kring överlämnande av munvårdskorten. En tandhygienist uppgav att hon var rädd att den komplicerade processen med att skriva och distribuera munvårdskorten var meningslös. Olika tandhygienis -
ter fann olika lösningar för att kompensera för en ostrukturerad överlämning, såsom att skriva extra post-it lappar med särskilt väsentlig information och fästa på munvårdskorten, eller samla så många vårdpersonal som möjligt då munhälsobedömningarna var gjorda och förmedla en sammanfattning av vad som framkommit.
Tandhygienist: Det är ju väldigt sällan vi får personal med in till den boende (…). direkt när vi är klara, ta tag i personal då på avdelningen och informera om vad vi har skrivit ut och vilka rekommendationer vi har gett. (…)
Intervjuare: Vilken personal stämmer du av med då?
Tandhygienist: Det är undersköterskorna på avdelningen (…) Det beror på vem som är ledig. Ostrukturerad överlämning kunde anses påverka patientsäkerheten till exempel genom att en sjuksköterska beskrev en situation där hen, av en tillfällighet, fick information till sig från en munhälsobedömning utförd för flera veckor sedan.
Osäker ansvarsfördelning Munhälsa beskrevs av sjuksköterskan som ett område där fördelning gällande roller och ansvar var vag. Munvårdskortet bedömdes ha potential för att stödja roller och ansvar. En ökad tydlighet gällande detta beskrevs som viktig att ytterligare utveckla.
Brister i att kunna följa upp Tandhygienisterna beskrev att tidigare utförda munvårdskort kunde saknas vid de årliga munhälsobedömningarna, vilket gjorde det svårt att bedöma progression av munsjukdomar. En tandhygienist beskrev hur viktigt det var att kunna reagera på om någon fått tre nya rotrester sedan tidigare munhälsobedömning, jämfört med om de funnits där i många år.
Dessutom tycktes detta tyda på att munvårdskorten inte integrerades i omvårdnadens system på ett systematiskt sätt. En chef inom särskilt boende reflekterade kring att andra professioner inom kommu-
EKULF har äntligen tagit fram en högkvalitativ eltandborste. Vår ambition har varit att utveckla en eltandborste av hög kvalitet som ger en effektiv och skonsam rengöring till ett konkurrenskraftigt pris.
Du som tandhygienist har nu chansen att få testa din första EKULF Oscillating PowerBrush eltandborste till ett exklusivt demopris. Hör av dig till order@ekulf.se eller 011-14 40 30 för att veta mer och ta del av det fantastiska lanseringserbjudandet! OBS! Erbjudandet gäller fram till och med 31 mars 2024.
nal vård och omsorg, till exempel fysioterapeuter eller dietister, hade regelbundna uppföljningar inom vård och omsorgsteam, särskilt efter att rekommendationer eller status förändrats. I dessa team tycktes tandvården lysa med sin frånvaro.
Inte integrerat i system
Många deltagare från omvårdnaden beskrev munvård som viktig, men det var få som kunde beskriva hur och när den var genomförd. Personal inom hemtjänsten beskrev munvård som osynlig. De ansåg att syftet och användningsområden för munvårdskorten saknades. Att munvårdskortet var en journalhandling inom tandvård beskrevs som viktigt för tandhygienisterna. En tandhygienist funderade kring att det kanske bidrog till att munvårdskortet skattades olika i olika organisationer, då munvårdskortet inte är en journalhandling inom omvårdnad.
Vid avsaknad av rekommendationer gällande munvård beskrev omvårdnadspersonal hur rekommendationer som de själva fått i egna tandvårdssituationer applicerades på sköra äldre personer i det dagliga omvårdnadsarbetet.
etiskt förhållningssätt Kategorin ’Etiskt förhållningssätt’ beskrev deltagarnas upplevelser och erfarenheter som gällde att även kunna förstå och inkludera den äldre personens allmänna hälsotillstånd, värderingar och preferenser. Tre subkategorier utgör grund för kategorin:
Behov av att ta hänsyn till den äldre personens tillstånd Deltagare från omvårdnaden konstaterade att information kring personens allmäntillstånd saknades på munvårdskorten, trots att det bedömdes påverka en persons förmåga till att utföra munvård. Munvårdskortet ansågs behöva inkludera allmäntillståndet för att ytterligare kunna individanpassas, och det ansågs också viktigt att
tillstånd inte beskrevs för statiskt, en person med demenssjukdom kunde ha en väldigt skiftande dagsform.
En tandhygienist beskrev också hur hon, inom uppsökande verksamhet, hade ansvar för munhälsobedömningar för äldre personer vid 10–12 särskilda boenden. Det upplevdes omöjligt att memorera allmäntillståndet för samtliga äldre personer som hon skulle möta vid munhälsobedömningar, trots att allmäntillståndet var viktigt vid munhälsoplanering.
Behov av att respektera den äldre personens preferenser Majoriteten av äldre personer beskrevs ha ansvarat för sin munvård i decennier. Omvårdnadspersonalen beskrev att det var viktigt att involvera den äldre personen i hur eventuell assistans vid munvård skulle se ut, om det bedömdes behövas. Tandhygienisterna som utför munhälsobedömningar beskrev hur de träffade den äldre personen en mycket kort stund. För att förankra eventuella beslut om assisterad munvård bedömde tandhygienisterna att det var viktigt att systematiskt kunna inkludera den äldre personens preferenser, och dokumentera detta.
Behov av att främja delaktighet Många deltagare betonade vikten av att inte ta ifrån den äldre personen förmågor som fanns, utan snarare möjliggöra delaktighet.
Omvårdnadspersonal, grupp 1: (…) man måste ju ge dom möjligheten att klara av munvården själva. I den mån dom kan det. Det måste man ju, man får inte ta ifrån dom det. (…) Och sen får vi ju stötta upp då.
Omvårdnadspersonal beskrev att äldre personer i så hög grad som möjligt skulle utföra egen munvård, utifrån sin förmåga. Att ta autonomi i beaktande under munhälsobedömningar betonades av deltagarna som viktigt.
Resultaten pekar på att munhälsa och munvård inte har funnit sin plats inom omvårdnaden idag. Munvårdskorten, rekommendationer som löper tvärs över organisationer i den äldre personens kontext, tycks nästintill frikopplade från övriga stödjande system. Därtill tycks det saknas en övergripande vårdprocess som bland annat skulle kunna skapa förutsättningar för gemensam, interorganisatorisk förståelse och ett lärande, vilket kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Det tycks också sakna en tydlig gemensam uppföljning och utvärdering mellan omvårdnad och tandvård där ansvar och roller är definierade. Resultatet är inte unikt, utan stämmer väl överens med fynd i andra studier som beskriver munhälsoperspektiv i gränslandet mellan hälso- och sjukvård och tandvård. Det är många barriärer att överbrygga, såsom olika journalsystem, olika finansieringssystem, olika kulturer, kunskapsdomäner och olika ledning (Socialstyrelsen, 2019). Dessvärre är det de sköraste patienterna med störst risk för ohälsa och flest vårdkontakter som riskerar att fara mest illa.
Baserat på resultaten föreslår vi följande övergripande förbättringsområden för framtida munvårdskort:
– Rekommendationer från munvårdskort bör integreras i journalsystem i såväl omvårdnad som i tandvård, på ett enkelt sätt.
– Ett framtida digitalt munvårdskort för olika användare, från olika organisationer bör understödja skräddarsydd information för respektive användare.
– Uppsökande verksamhet bör genomföras utifrån en övergripande strategi där hälsa inkluderas som en viktig, övergripande parameter. Mål och mätetal bör följas över tid och bygga på en vårdprocess som är integrerad i flera organisationer.
– Etiska, personcentrerade förhållningssätt som involverar och inkluderar den äldre personen bör utvecklas ytterligare i arbetsmodeller, och understödjas av framtida munvårdskort.
Konklusion
Munvårdskort har potential att underlätta en personcentrerad, interprofessionell och interorganisatorisk dialog om munhälsa hos sköra äldre personer inom kommunal vård och omsorg. Dock tycks munhälsa ännu inte ha funnit sin plats i omvårdnadskontexten. Fortsatt forskning behövs för att undersöka hur ett munvårdskort kan utvecklas och designas för att stödja arbetet med munhälsa inom omvårdnad.
Referenser
Glick, M., Williams, D. M., Kleinman, D. V., Vujicic, M., Watt, R. G., & Weyant, R. J. (2016). A new definition for oral health developed by the FDI World Dental Federation opens the door to a universal definition of oral health. British dental journal, 221(12), 792–793. https:// doi.org/10.1038/sj.bdj.2016.953
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105–112. https://doi. org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
SFS 1985:125. Tandvårdslagen. Stockholm
Sverige. Socialstyrelsen. Kartläggning av hinder för samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård. Delrapport 2019. (2019), Stockholm: Sverige
Världshälsoorganisationen, Decade of healthy ageing: baseline report Geneva. (2021) Geneva: Världshälsoorganisationen
Var jobbar du och vilken roll har du där?
Jag arbetar som klinikkoordinator på Bankeryd Folktandvård i Region Jönköpings län.
Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF?
Jag är ny ordförande i STHF:s Chefsråd, dit man kan vända sig som tandhygienist för råd och stöd i rollen som chef eller ledare. Vi hoppas att vi kan göra ledarskapet mer synligt i STHF och samtidigt hitta enkla vägar för kontakt chefer emellan.
Vad tycker du är viktigast för Sveriges Tandhygienister just nu?
Vi kommer att behöva fler tandhygienister i framtiden. För att göra tandhygienist till ett attraktivt yrke krävs en god arbetsmiljö och en god löneutveckling. Det är också viktigt att man kan utvecklas i sin yrkesroll och hitta fler karriärmöjligheter.
Vilken bakgrund har du?
Jag tog min tandhygienistexamen i Jönköping 2005 efter att jag arbetat flera år som tandsköterska. Jag började arbeta fackligt i den lokala föreningen strax efter jag blev klar tandhygienist. Först som vice ordförande och senare som ordförande. Jag arbetar idag som klinikkoordinator sedan åtta år tillbaka.
Vad gör du när du inte jobbar?
På fritiden umgås jag gärna med barn och barnbarn. Tycker också om att resa.
ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.
Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden
Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp
Ordförande
Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
Ledamöter
Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se
Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se
Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se
Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se
Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se
Maria Nouia maria.nouia@tandhygienistforening.se
www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se
BLEKINGE
Linda Holtne Blekingetandhygienistforening@ outlook.com
BOHUS ÄLVSBORG
Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se
DALARNA
srat.dalarna@regiondalarna.se
GOTLAND
Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com
GÄVLEBORG
Christin Wahlberg christin.wahlberg@regiongavleborg.se
GÖTEBORG
Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com
HALLAND
Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN
Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com
JÖNKÖPING
Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com
KALMAR
Elena Shmarina elena.shmarina@regionkalmar.se
KRONOBERG
Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com
NORRBOTTEN
Eva Svanberg eva.svanberg@norrbotten.se
SKARABORG
Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com
SKÅNE
Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com
STOCKHOLM
Zaruhi Grigorian
Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se
SÖDERMANLAND
Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se
UPPLAND
Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se
VÄRMLAND
Helene Mast Larsson helene.mast@regionvarmland.se
VÄSTERBOTTEN
Olle Strandin olleh88@gmail.com
VÄSTERNORRLAND
Marie Englund englundlindberg@hotmail.se
VÄSTMANLAND
Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com
ÖREBRO
Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com
ÖSTERGÖTLAND
Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se
STHF:s Nätverk
Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister
Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap
Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Parodontologi Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre
Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se
STHF:s Chefsråd
STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.
Ordförande Susanne Girmalm Roos susanne.girmalm.roos@rjl.se
Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com
Ledamot Ingrid Olofsdotter
STHF:s Vetenskapliga råd
STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.
Ordförande Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@odontologi.gu.se
Tandhygienistföretagare
Ordförande Valentina Angelhov tandhygienistforetagarna@gmail.com
Medlemsfrågor Benita Käld tandhygienistforetagarna@gmail.com
STHF:s Etiska råd
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se
Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se
Kansli
SRAT
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419.
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11, 111 84 Stockholm
Tfn: 08-442 44 60.
E-post: info@tandhygienistforening.se
Administration, ekonomihantering Ingela Jägestrand, 070-144 32 74 ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se
Förhandlare
Hanna Adlerteg-Melinder, 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se
Christel Bridal, 08-442 4461 christel.bridal@srat.se
Medlemsservice kansli@srat.se
Kommunikatör STHF
Lena Munck
lena.munck@tandhygienistforening.se
Anna Magnusson
anna.magnusson@rjl.se
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
STHF:s representanter fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se ulrika lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se
TANDPETARE var rätt svar på krysset i nr 6. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Ulrika Jensen, Uddevalla och Elizabeth Sanborn, Värnamo. GRATTIS!
NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-9) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 13 mars 2024 kl. 24.00 till
redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 5 april och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!
Foto:
PROV
SIKTER
FLYGER I LUFTEN
TVÄRSTÅNG
SER MAN BARA I VATTEN
RIKTNING SMILA
MARKERAS MED RÖTT
FISKAR ÄR TALLRIK
LÄGGA FÖRBAND FÖRR
NISSAN
RADIOBAND DEN ÄR FRISK
KURVLINJAL HÅLL PEPPA
ÄR NUTELLA
SER GENOM DET MESTA
STURKAS OCH FJOSOK
I HÖGSTA GRAD
GÅTA GJORDES MELLAM HÖTAPPAR
SKRATT INDIVID VINST MANICK BÄCKMAN
TOLKA
RYKA
LÄKTARE PÅ TEATERN SNACKS HAMN
DEN ÄR OVAN
VAR SOLDATER FÖRR
ENBO STÅND
DIVISIONSRESULTAT MATA DJUR FISKA
VATTENPASS
SNEDVRIDNING PJÄS BAKGRUND
ENTAL
KRING
STÅFELA
KARP I DAMM
SVAR
HARRYS KOMPIS JAG
SOLDATMATERIAL
FLODMYNNING EN AV KYRKANS TJÄNARE HÅLLER BÅT PÅ PLATS
SPRÅKSLANG RÖR DATA JUSTERA
UPPFÖRA I RUBRIK CYLINDER
STIG SPETS STARTAR SPELET
DREV LÅNGT
SÅG ROAD UT
VY MED VATTEN
GRÖNOMRÅDE
HAR MEDAR UNG STÅ I RAD
SES BADA I SPRIT
© BENSONX BENGT CARLSON
Omedelbar 1 och långvarig 2 smärtlindring
Nu med förbättrad syraresistens 3
60.5 %
Reduktion av smärta från första användningen1
80.5
% Långvarig reduktion av smärta från ilningar2
Överlägsen ocklusion av dentinkanalerna4 med PRO-ARGIN + Zinkfosfat
Referenser: 1. Nathoo et al. J Clin Dent. 2009;20 (Spec Iss):123–130 (För omedelbar lindring, applicera direkt på den känsliga tanden med ett finger och massera försiktigt i 1 minut). 2. Vid kontinuerlig användning, Docimo et al. J Clin Dent. 2009;20 (Spec Iss):17– 22. 3. Tidigare formulering, in vitro syraresistens efter 5 borstningar, rapport av Hines 2021, data på fil, Colgate-Palmolive Technology Center (2021). 4. PRO-ARGIN-teknologi vs. tennfluorid/natriumfluoridteknologi, in vitro-studie konfokala bilder efter 5 behandlingar, Liu et al. J Dent Res. 2022;101(Spec Iss B):80. Beställ patientbroschyrer och prover på ColgateProfessional.se
Sveriges Tandhygienistförening
Box 1419
111 84 STOCKHOLM
#whnordic
wh.com
WP-64M Putsvinkelstycke
Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.
* Trådlöst putsvinkelstycke
100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2
