”Allt började med en groda på höften” text och foto: KG Mattsson
KVACKSAMLARE. Toini Gyllin älskar att samla på grodor. Hon har ett helt skåp fullt. På Kumla hotell. Men servera grodlår till gästerna tänker hon inte göra. – Nej, mina grodor är alldeles för sega för det, säger Toini Gyllin, 60.
De står uppställda i ett stort glasskåp innanför dörren i matsalen. Över 300 små och stora grodor i alla dess former. I plast, glas, trä, metall, porslin, gips, jade och diverse oidentifierade material. Men inte nog med det, på en vägg hänger smycken, halsband, örhängen och slipsar med grodmotiv. Från en hylla dinglar några fallskärmshoppande grodor och på bardisken ståtar hotellets egen grodtelefon.
Första tatueringen
Toni vet inte riktigt hur samlandet egentligen började. Men första känslan för grodor kan ha med besöket att göra som hon och en kompis gjorde i Köpenhamn 1978. – Vi kom på idén att vi ville tatuera oss, och mitt bland tatuerarens alla motiv fick jag se en söt liten groda. Den ville jag ha inristad i min högra höft. Själva samlandet kom dock inte igång förrän på 1990-talet när Toini startade ett smyckesaffär. En affär som utökades till åtta stycken med tiden, och med dem blev det åtskilliga besök på mässor. Både i Sverige och utomlands. – Jag fick tag på grodor i både Tyskland, Grekland, Korea och Thailand. Släkt och vänner var dessutom behjälpliga och ökade på Toinis samling med presenter och julklappar. Snart blev hyllor och skåp hemma i familjevillan i Kumla fulla av grodor. – Det blev snart ett himla dammande och en lite tröttande samling. Alltihop löste sig när hon och en kompanjon för två år sedan köpte Kumla hotell. Glasskåp inhandlades och grodorna fick en hedersplats. Till nöje för både lunch- och hotellgäster. – De tycker de är jättemysiga, stannar gärna till en stund och spanar in dem.
Åtta arter i Sverige
Av samlingen att döma ha Toini koncentrerat sig på den gröna varianten av lövgrodor. Och tur är ju det eftersom det finns över 4 000 grodarter i världen. Sverige nöjer sig med åtta av dem. Vanlig groda, åkergroda, ätlig groda, långbensgroda, gölgroda, lövgroda, lökgroda och klockgroda. Alla högst fredliga individer som ägnar livet åt att äta maskar, sniglar och föröka sig. – När jag var liten brukade vi samla grodyngel, men jag slutade när jag fick höra att man fick vårtor av dem. Jag vet inte om det är sant. Bara en gång har Toini haft levande grodor hemma. Två vattengrodor hon fick av sina barn och förvarade i en rund glasskål för guldfiskar. – Till slut blev jag dock trött på att mata dem och körde iväg med dem till en djuraffär. Det blev en skvalpig resa och på vägen dit måste en av grodorna hoppat ur, för hur jag än letade efter den när jag kom fram, kunde jag inte hitta den.
GRODFOBI får inte hotellgästerna hos Toini ha. Här finns de överallt, fler än 300...
Grodbrudpar, metande grodor och grodor på längden och tvären. Men inte på hotellmatsedeln, det lovar Toini Gyllin i Kumla.
Nu ska dina dina matrester matrester blimatrester biogasoch och biogödsel. bli biogas Nu ska dina blibiogödsel. biogas och biogödsel. Ahhh, hur hur -- Ahhh, ska vi vi få få plats plats ska med ännu ännu en en med grej under grej under diskbänken? diskbänken?
Nu ska––Kan dina matrester bli biogas och Ska den gröna – biogödsel. – Ja. Den sorteras ut – Så här växer Kanett ettapelsinskal apelsinskal verk– De gröna påsarna – Så –– Ska den gröna Ja. Den sorteras – De gröna – Skautden gröna – Ja.påsarna Den sorteras ut här växer – Kan ett apelsinskal verk– De gröna påsarna - Äh kom igen, denverkhär
Ähkom komigen, igen,den denhär här --Äh -smidig. Ahhh, hur ärså såliten litenoch ochsmidig. är ska vi få plats Ochgenom genomatt attkasta kasta - Ahhh, hur Och med ännu en matresternai iden den gröna ska vi få plats matresterna gröna grej under med ännu en påsenblir blirdet detjujumindre mindre påsen diskbänken? grej under skräpi iden denvanliga vanliga skräp diskbänken? soppåsen. soppåsen.
ligenbliblibiogas? biogas? ligen är så liten och smidig. - Äh kom igen, den här Och genom att kasta är så liten och äggskal smidig. Ja,fruktskal, fruktskal, äggskal ––Ja, matresterna den gröna Och genom att ikasta fiskben, kycklingben. fiskben, påsenkycklingben. blir idet jugröna mindre matresterna den Allamatrester matrestersom som Alla skräpblir i den vanliga påsen det ju mindre blir över ochvanliga intekan kan blir över och inte skräp i den soppåsen. sparas kankastas kastas sparas kan soppåsen. grönapåsen påsenoch och i igröna omvandlastilltillbåde både omvandlas biogasoch ochbiogödsel. biogödsel. biogas
påsen kastas påsen kastas i i ligen bli biogas?
den vanliga sop– Kan ett apelsinskal den verkvanliga soptunnan? ligen bli biogas? tunnan? – Ja, fruktskal, äggskal
kycklingben. – Ja, fiskben, fruktskal, äggskal Alla matrester som fiskben, kycklingben. Alla matrester blir översom och inte kan blir över och inte sparas kankan kastas sparas kan kastas i gröna påsen och i gröna påsen och omvandlas till omvandlas till både både biogas och biogödsel. biogas och biogödsel.
–– Självklart. Självklart. Alla påsar ska Alla påsar ska juju knytas med knytas med dubbelknut. dubbelknut.
och hand alltså i våra omvandlas sedan till detdet och tastas omom hand påpå alltså iomvandlas våra sedan påsen kastas omvandlas i biogas och tasbiogödsel. omtillhand på sedan till avfallsanläggningen. gamla bananskal och – Ska den gröna – Ja. Den sorteras utbiogödsel. – Så här växer – De gröna påsarna avfallsanläggningen. gamla bananskal biogas och den vanliga sopavfallsanläggningen. biogas och biogödsel. Du kom väl ihåg och kycklingben? Biogödsel ger påsen kastas i och tas om hand på det alltså i våra omvandlas sedan till Du kom väl ihåg och kycklingben? Biogödsel ger tunnan? Du kom väl ihåg Biogödsel ger den vanliga sopavfallsanläggningen. gamla bananskal biogas och biogödsel. dubbelknut? Smart! grödorna fälten dubbelknut? Smart! grödorna på på fälten grödorna på fälten tunnan? Du komnaturlig välnaturlig ihåg dubbelknut? och kycklingben? näring.Biogödsel ger näring. näring. dubbelknut? Smart! grödorna på fälten naturlig naturlig näring.
– Självklart. Alla påsar ska– Självklart. ju knytas medAlla påsar ska dubbelknut.
Från och med 1 juli 2016 ska alla i Hallsbergs kommun börja sortera sina matrester. Från börja sortera sina juni kommerkommun du att få hem gröna påsar, en matrester. behållare samt information om hur det kommer att gå till. Från och och med med 11 juli juli2016 2016ska skaalla allai iIHallsbergs Hallsbergs kommun börja sortera sina matrester. Från ochen med läsa 1 julimer 2016 ska alla i Hallsbergs kommun börja sortera sina matrester. kan också på kf.sydnarke.se. II juni kommer du att få hem gröna påsar, samt information juni kommer du att få hem gröna Du påsar, enbehållare behållare samt informationom omhur hurdet detkommer kommerattattgågåtill.till.
ju knytas med dubbelknut.
I juni kommer du att få hem gröna påsar, en behållare samt information om hur det kommer att gå till. Du Du kan kan också också läsa läsamer merpå påkf.sydnarke.se. kf.sydnarke.se. Du kan också läsa mer på kf.sydnarke.se.
14
– Så här växer det alltså i våra gamla bananskal och kycklingben? Smart!
http://gis.
http://gis. http://gis. hallsberg.se/ v30/ hallsberg.se/ hallsberg.se/ v30/ v30/
http://gis hallsberg v30/