ASKERSUND • HALLSBERG • KUMLA • LAXÅ • LEKEBERG
Sydnärkenytt.se Dagliga nyheter hittar du på sydnärkenytt.se
#3 2020 • www.sydnarkenytt.se
När gården hotas av staden Bernt - Inges gård har hotats av Kumlas expansion, under hela hans liv
Gör flädersaft – fast på syrén!
Konstrundan som pågår fast den blev inställd
De sjunger med hjärtat Kyrkan får världslig kraft från ovan
Ronny blev tagen som gisslan under pistolhot
Inte första gången Askerundsmarknaden ställs in
Rallarna som byggde miniatyrversion av Hallsberg
2
Sydnärkenytt • # 3 2020 MAJ 2020 REDAKTÖR HENRIK ÖSTENSSON henrik@sydnarkenytt.se
ANSVARIG UTGIVARE LARS LITZÉN MEDARBETARE I DETTA NUMMER: WEINE AHLSTRAND ING-BRITT JONASSON ANDERS BJÖRK SANDRA WALLIN ROGER LUNDBERG K-G MATTSSON WEINE AHLSTRAND MARGARETA SWENSON ROLF PETTERSSON ANNONSER
ANDERS BJÖRK
annons@kumlanytt.se
Vad vill vi ha? Information! När vill vi ha den? Nu!! TROTS ATT DU nu läser en vanlig, analog, gammaldags papperstidning, har jag funderat en del kring det här med information, i digitaliseringens och de sociala nätverkens tidevarv. SYDNÄRKENYTT ARBETAR ju nämligen till stor
del med att bevaka och distribuera information, nyheter på internet. Det snabba, dagliga flödet är rätt nytt för mig, då jag tidigare arbetat på något så långsamt som en veckotidning.
EN SAK SOM FÖRÄNDRATS under min tid i yrket
är det snabba behovet av information när något händer. För några veckor sedan inträffade ett storbråk i min hemort Pålsboda. Jag bevakade, både genom att prata med folk och studera sociala medier, Facebook.
PRODUKTION & ANNONS ERIK LODETTI erik@sydnarkenytt.se SANDRA WALLIN sandra@sydnarkenytt.se
REDAN INNAN POLISEN var på plats och sydde in en misstänkt blev det något av en lavin av frågor, spekulationer, påhopp och rykten. På Facebook var nyheten om bråket ute långt innan både myndigheter och press reagerat. Många hade bilden klar, många spekulerade vilt. I den situationen tickar klockan för oss journalister, och för även för andra aktörer.
KONTAKT Kanal Regional Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.sydnarkenytt.se Tel. 019 - 277 21 21
FOLK VILL VETA, folk vill ha svar, och de vill ha dem mycket snabbt. Kommer inte korrekt öppen information, ja, då uppstår snabbt rykten och skvaller som i värsta fall kan göra att folk råkar illa ut. Människor riskerar pekas ut med namn och skuldbeläggas.
TRYCK Pressgrannar, Linköping, 2020
PÅ SOCIALA MEDIER finns nämligen inga städ-
LEIF GUSTAFSSON
leif.gustafsson@sydnarkenytt.se
gummor i form av journalister och redaktörer, som försöker reda ut vad som är sant, falskt,
skvaller, myter, eller som tar bort personliga påhopp. KANSKE ÄR DET SÅ att även myndigheter, kom-
muner exempelvis måste fundera på det här. Att vänta med att svara på de där besvärliga frågorna, eller förneka fakta är kanske inte så bra, när informationen ändå redan har nått tusentals. Det gör att man tappar trovärdighet.
NÄR VI I MITTEN AV APRIL frågade en socialchef i Sydnärkenytts område om kommunen hade fall av Covid 19 bland brukare i äldreomsorgen, förnekade socialchefen det. Redan dagen innan hade Sydnärkenytt, via sociala medier, nåtts av informationen att smittan inte bara fanns bland kommunens brukare utan dessutom skördat två dödsoffer. SOCIALCHEFEN I FRÅGA hade säkerligen goda
skäl att hålla inne med informationen. Kanske för att hålla på patientsekretess. Sådant kan man bara spekulera i. Problemet är ju att om alla ändå vet, ja då framstår ju agerandet som oärligt, ett försök att mörka. Även om det kanske inte var avsikten.
SAMMA SAK i den så kallade batteriskandalen.
Kumla kommun försökte i ett initialt skede lägga locket på, hålla inne information om hur kommunen agerat, bland annat med hänvisning till förundersökningssekretess. Samma sak där. Resultatet blir mer spekulationer, mer rykten, mer skvaller. Det förekom rentav rykten om att personal, politiker var inblandade, just på grund av bristen på korrekt information.
UTGIVNINGSPLAN & UPPLAGA Tidningen Sydnärkenytt kommer ut med nio nummer under 2020. Kommande utdelningar: #4 - 4 jun # 2 - 0 aug # 2 -2 sep # 24-2 okt # 2 -22 nov # 2- de Upplaga: minst 27 000 ex med distribution till hushåll o h butiker i Kumla, Hallsberg, Lekeberg o h Askersund samt i ställ på utvalda platser i Laxå. Tidningen kan även läsas digitalt: sydnarkenytt.se JAG TROR man måste inse att de sociala me-
dierna och internet förändrat nyhetslandskapet för alltid. Det är bättre att köra med öppna kort och göra det snabbt, även om det i sig kan innebära problem. Kommuner är dessutom skyldiga till just det, enligt offentlighetsprincipen. Lätt att glömma bort ibland.
UNDER CORONAKRISEN har Laxå kommun blivit lite av ett föredöme. Dagliga uppdateringar, med avskalad, korrekt information. Öppna kort, även när man tvingats berätta att brukare i omsorgen drabbats av covid och att man har mycket stora problem att få fram skyddsutrustning, och att det ibland saknas personal.
HENRIK ÖSTENSSON
Bli av med mossan på taket
Sydnärkenytt • # 3 2020
r Vi har panele n i lager och ka n leverera inna sommaren!
Solkraft i Viby
Solkraft i Viby länets första certifierade länets första certifierade solcellsinstallatör solcellsinstallatör
370 Watt
Upp till 36% mer energi än standardpaneler på marknaden i Viby
www.solkraft.info 0768-910 340
3
4
Sydnärkenytt • # 3 2020
Torb örn Ahlin, ordförande för kyrkorådet o h Fredrik Fogberger, hef för kyrkogårdsenheten.
Så här ser sol ellerna på kyrkogårdsenhetens ekonomibyggnad ut.
Kumla församling hämtar kraften från ovan Sedan bara några veckor sattes den nya solcellsanläggningen ovanpå kyrkogårdsenhetens förråd vid Kumla kyrka igång. Med dessa solceller och de på kontors- och verkstadsbyggnaden vid kyrkogården, är man, åtminstone under vissa omständigheter, självförsörjande på el. Det bevisades under ett strömavbrott för några veckor sedan. TE T
FOTO
HENRIK ÖSTENSSON
Solceller var ett av nomineringsgruppen Aktiv kyrkas vallöften inför kyrkovalet 2017. Torbjörn Ahlin, ordförande för kyrkorådet, berättar: – Planen var ju att sätta solceller på taket på kyrkan södra sida. en idealisk plats. Men där satte länsantikvarien stopp. – Vi hävdade att kyrkan inte är historisk, utan i själva verket från början av 1970-talet. Då återuppbyggnaden efter den stora branden var klar. Länsstyrelser i andra län har släppt igenom liknande projekt. men inte här. Istället satsade pastoratet då på plan B, nämligen att placera solceller dels på kyrkogårdsenhetens ekonomibyggnad, där kontor, verkstäder, förråd och teknisk utrustning finns, och dels på ett öppet garage, förråd med sned-tak, som finns i anslutning. – Projektet är en del av en satsning där vi 2018 gjorde en energikartläggning av både verksamheter och lokaler i pastoratet. Där kom vi fram till att just den här delen drar mycket ström. Här finns pumpanläggningar, bevattningssystem, kylar, olika maskiner, datorer och liknande. Att sätta solceller här skulle med andra ord vara en bra idé, här fanns en stor bespraringspotential. Det är en förhållandevis stor anläggning. Den kan maximalt ge 59 000 kilwatt-timmar.
– Det är givetvis mer än vi förbrukar, även om solcellerna givetvis inte ger så mycket energi hela tiden. Men det innebär att vi under delar av året kan leverera ut el på nätet härifrån, säger Fredrik Fogberger, kyrkogårdschef.
Mer förbrukning sommartid
Han menar att ekonomin i det hela blir intressant när man ser det utslaget över ett år. – Framför allt handlar det ju om energi vi inte behöver köpa. Största delen av förbrukningen kommer ju sommartid, när vi vattnar och pumpar går här.
Att solcellerna fungerar vet man redan. – Ja. Det var ett större strömavbrott i området för några dagar sedan, men inte här. Solcellerna klarade galant av att försörja oss med ström. Torbjörn Ahlin inflikar att ekonomin inte var avgörande när kyrkan satsade på solceller.
Framförallt miljönytta
– Nej, det är ju framför allt miljönyttan vi ser. En församling har som vi ser det ett ansvar att ta hand om, värna guds skapelse. Det här är att göra det i praktiken. På det här sättet förbrukar vi mindre av jordens resurser.
Investeringen budgeterades till ungefär 850 000 kronor. Det hamnade strax under 800 000. – Då finns ändå en förstärkning av taket å det öppna förrådet med. Vi har sökt det investeringsstöd som finns, men har ännu inte fått några pengar. Solcellerna på byggnadens tak kom på plats redan i oktober, medan den stora panelen, på snedtaket, kom igång vecka 12. – På huset behövdes inget bygglov, då vi följer takets form. För panelen på snedtaket däremot, behövdes bygglov, men det var inte svårt att få. Exakt vilken besparing solcellerna innebär har inte Fredrik siffror på än. – Nej, vi behöver ju kunna jämföra med tidigare elförbrukning, kostnad. Facit kommer när det gått ett år.
Batteridrivna maskiner
Församlingen har genomfört andra åtgärder för att spara energi och gör verksamheten mer klimatvänlig. – Bland annat har vi gått igenom ventilationen i gamla byggnader. Den drar ofta en hel del ström. Bara genom smartare styrningar kan förbrukningen minskas. På kyrkogården har vi börjat använda batteridrivna motorsågar, röjsågar och grästrimmers. Alla våra fordon och maskiner körs antingen på HVO-100, ett förnyelsebart dieselbränsle, eller på biogas. Ledlampor i belysningen är en annan investering, forsätter Fogberger.
Ny framstöt om kyrktaket
Blir det mer solceller på andra håll i församlingen? – Det finns inte sådana planer just nu. Men jag planerar en ny framstöt med kyrkan. Vi har en ny länsantikvarie. Jag kommer trycka på att liknande tillstånd getts i andra län. Man kommer knappast kunna se solcellerna utan drönare, menar Torbjörn Ahlin. Snedtaket krävde en extra ställning för sol ellerna, o h därmed bygglov
Sydnärkenytt • # 3 2020
Vad är ditt bästa tips på en bra vårutflykt? MAUD CARLSON, FJUGESTA En vårut ykt för mig är att pa ka ryggsä ken
med en termos varm hoklad o h smörgås med stekt ägg. Styr gärna kosan mot något av Lekebergs na naturreservat. Besöker o kså gärna vattenparken i F ugesta o h spanar in vårfåglarna.
PER ARNE BRÅNSGÅRD, FJUGESTA Jag gillar att ta en tur på ykeln.
Gärna via Brotorp, Staveläng mot Hidinge nya kyrka. Ger en n vy från Kilsbergskanten ner mot slätten. För en kortare promenad blir det en tur till vattenparken i Fjugesta
GÖRAN DAHLBERG, LAXÅ Mitt tips är att göra en liten vandring i
Tivedens Nationalpark med ka i ryggsä ken.
ENGSTRÖM, LAXÅ Det nns ett ställe som ag ty ker är underbart o h det är Tjälvesta ängar
ANNA
ANN-CHRISTINE BJÖRK, KUMLA Strax innan Askersunds gräns mot
Karlsborg nns ett naturreservat som heter Utnäset. Jag hade aldrig om det innan o h blev överraskad över hur nt det var när ag nyligen var där första gången.
JONAS DAHLIN KUMLA Jag vill tipsa om Harge Uddar. En
vandringsled som är lite krävande men ligger otroligt va kert intill Vätterns kristallklara vatten. Nästintill havskänsla o h en oas för mig som är uppväxt vid ostkusten. Glöm inte kakorgen
Tel. 073-999 55 11 www.acwred . e
Vi hjälper våra kunder ed red vi nin k rin k lu l n h ka er Välk
en
Jag hjälper dig med ALLT i di rädg rd Plattläggning Murbygge Gräsklippning
Ogräsrensning
... och mycket mer!
Häckklippning 070-308 00 01
aniel
a insentrepena .se
5
6
Sydnärkenytt • # 3 2020
Leif Karlenby och Sabina Larsson är två av de sju arkeologer som arbetar med utgrävningen.
De gräver ut Ekebys historia Just nu pågår en större arkeologisk utgrävning framför Ekeby kyrka, på den så kallade Källarbacken. Sju arkeologer och ett antal maskinförare arbetar för att frilägga, gräva ut och dokumentera de fornfynd som finns, för att man senare ska kunna bygga bostäder på platsen. TEXT & FOTO
HENRIK ÖSTENSSON
Fynden man hittat sträcker sig över en lång tidsperiod, med lite tidshopp. – De äldsta fynden vi gjort är från bronsåldern, någonstans runt 1600-1300 före Kristus. Sedan har vi hittat fynd från den period som brukar kallas Folkvandringstiden, cirka 700 år senare, någonstans runt 400 efter Kristus, berättar arkeologen Sabina Larsson från företaget Arkeologgruppen som utför utgrävningen på uppdrag av Kumla kommun. Andra fynd är från medeltiden, cirka 8001200 efter Kristus. – Det vi vet är att här funnits bosättningar, hus. Bosättningarna kan alltså härstamma från en period av cirka 1500 år. Vi är förhållandevis säkra på att här funnits flera så kallade långhus och fler mindre hus, lämningar sju hus hittade vi redan i höstas, fortsätter Sabina.
Intressant skärvstensgrop – Här, närmare den befintliga bebyggelsen har vi hittat ett flertal så stolpgropar som vi tror härstammar från stolpar, pålar, nedkörda i marken. hus byggdes ofta så. Vi har också hittar en igenfylld brunn och något som brukar kallas en skärvstensgrop, eller skärvstenshög. – Skärvstensgropar är ovanliga i Örebro län. Mest brukar de innehålla kol och aska, men också mängder med sten som spruckit av värme, den här är från bronsåldern, berättar Leif Karlenby, också arkeolog. – Det verkar som man bränt avfall, ibland även mänskliga kvarlevor i de här groparna. Vi tror man haft sten för att få jämnare värme. Det är inte helt säkert att man bränt på samma
plats som groparna finns. Det kan vara så att man exempelvis bränt på en annan plats och sedan lagt resterna, stenskärvorna och askan här, säger han.
Vikingatida fynd intressanta Arkeologerna är särskilt intresserade av fynden från Vikingatiden. – Ja, vi vet att kyrkan står rester av en betydligt äldre kyrkobyggnad. De äldsta delar man funnit är från 1100-talet. Men så har man också funnit delar av en så kallad Eskilstunakista, en slags gravsten för en aristokrat. Den är äldre, ungefär från 1070. Det innebär att det kan ha funnits en ännu äldre kyrka på platsen. Kanske har folk, kopplade till kyrkan, bott just här på Källarbacken, säger Sabina Larsson. Man vet också att det funnits vikingatida bosättningar väster om riksväg 51. En bit norr om det område man nu gräver ut, vid den gamla riksvägen, finns rester av både vikingatida gravhögar och bosättningar.
Bränd skärvsten
– Vi vet också att vägen genom Ekeby, mot kyrkan, är från samma period.
Sker i flera steg Fynden man gör dokumenteras och bevaras.. – Vi kan givetvis inte bevara, magasinera allt. Vi gör ett urval, det mest vetenskapligt intressanta. När vi är klara kan kommunen börja bygga. Sedan har vi dokumentations- och rapportarbete som kan ta uppåt ett par år. En viktig del i arbetet är också att GPS-positionera alla fynd för att sedan kunna göra en bra karta över hur området sett ut. Finns det inget fynd som skulle kunna stoppa byggnation här. Något som måste bevaras på plats? – Nej, i det här skedet är det inte troligt. Sådana fynd görs sällan numera. Dessutom sker en sådan här utgrävning i flera steg. Först gör man en utredning, där man tar reda på om det finns fornlämningar. – Sedan gör man en förundersökning där vi
undersöker omfattningen av fornfynden. Hör bedöms också om det är rimligt att tänka sig bygga på platsen, eller om det finns så viktiga fornfynd att det är olämpligt att bygga. Eller om man helt enkelt ska hitta en ny plats. Det är också i det läget Länstyrelsen avgör om det ska bli en mer omfattande utgrävning. Det bestämde man här. Det är Kumla kommun som anlitar oss för utgrävningen, säger Sabina.
Klart i mitten av maj Under utgrävningen lyfts grässvålen bort och hela det så kallade kulturlagret, matjorden bort. Allt ner till lerlagret undersöks. Givetvis går det inte att gräva så mycket för hand, flera grävmaskiner finns på plats och massorna flyttas undan successivt och lagras på det område där man grävde ut i höstas. – Vi beräknar att vi är klara här, med fältarbetena, någon gång i mitten av maj, avslutar Sabina och återgår till grävandet. ◼
Skärvstensgropen från bronsåldern är ett intressant fynd.
Sydnärkenytt • # 3 2020
7
Sydnärkenytt • # 3 2020
Kumlin en nny t des med ist l in r rit nin Kumlingen Ronny Nilsson blev tagen som gisslan inför ett rymningsförsök på Kumlaanstalten. Bakbunden lyckades han fly från den pistolförsedde gärningsmannen som genomförde fritagningen kort senare. TE T
ANDERS BJÖRK
Det är den 21 augusti 1971. Den då 20-årige Ronny Nilsson är på väg till Glanshammar och färdas ensam i sin sin bil genom centrala Örebro. Han står vid ett trafikljus med sin Volkswagen 1300 när passagerardörren plötsligt öppnas och en man kliver in.
Hotades med pistol
– Han satte direkt en pistol i sidan av mig och sa åt mig att åka ut på motorvägen, berättar Ronny drygt 50 år senare sittande i sin villa i Kumla. Det blev början på några ytterst dramatiska timmar. Vad som är smått otroligt är att Ronny dagen innan plockat upp samme engelske man när denne stod och liftade vid Säbylund, mellan Kumla och Örebro. Han fick då åka med till Örebro och Ronny upplevde honom som lugn och artig. Vad mannen var ute efter, när han dagen efter åter satt i Ronnys bil och var hotfull istället för artig, fattade inte Ronny, men det var inte läge att mopsa upp sig utan Ronny gjorde som han blev tillsagd och det var att köra ut på motorvägen. – Jag kunde knappt ingen engelska alls och han förstod inte svenska heller, men han pratade inte så mycket. Några gånger när vi körde på motorvägen sa han “take it easy”, det fattade jag ändå. Ronny försökte signalera till övriga bilister att allt inte stod rätt till. Det gjorde han genom att köra om dem på fel sida. Anmärkningsvärt var att en polishelikopter befann sig i luften ovanför och såg detta, men inget hände ändå.
Stannade mitt emot polisstationen
– De åkte till Arboga och fikade istället, berättar Ronny. Anledningen att helikoptern var uppe i luften var att polisen fått tips från Interpol om
Det blev stora rubriker i tidningarna dagarna efter o h Ronny har en hel del sparat. Anstalten i Kumla drabbades av ertalet rymningar under 70-talet, så rymningssäker som den sades vara då var den uppenbarligen inte. Idag är det betydligt svårare att ta sig ut, den senaste rymningen skedde 200 .
att en rymning kunde vara i antågande, så i en dryg månad hade man haft extra utkik. Man visste dock inte när rymningsförsöket skulle inträffa, men det var denna dag det skulle ske. Ronny blev tillsagd att svänga av från motorvägen mot Hallsberg. Väl där fick han köra till Kvarngatan där de stannade undanskymt och Ronny fick händerna bakbundna. Engelsmannen tog över vid ratten men behöll Ronny i bilen. Mitt emot polisstationen i Hallsberg, av alla ställen, stannade de därefter och engelsmannen gick ut för att köpa dricka. – Jag tror inte han märkte att polisstationen
låg mitt över gatan. Han frågade mig innan han gick ut om jag skulle ha något med att dricka och jag tackade ja, minns Ronny.
Kastade ner repstege till rymlingar
Denna del i historien känns lite märklig. Ronny lämnades ensam i den olåsta bilen mitt i Hallsberg. Engelsmannen borde haft på känn att Ronny skulle försöka fly. Något som även skedde. – När han gick iväg för att handla lyckades jag peta upp dörren trots jag var bakbunden och så sprang jag raka vägen in till polisstatio-
nen via dess baksida, säger Ronny. När engelsmannen upptäckte att Ronny flydde hoppade han in i bilen och drog omedelbart iväg. Ronny förklarade för polisen vad han varit med om, men då inte ett ord yppats om att det framöver gällde en fritagning i Kumla gjordes aldrig denna koppling. Ett par timmar senare, kring kl 18, inträffade alla fall fritagningen. Engelsmannen satte upp en sju meter lång aliminiumstege mot muren samtidigt som tre män bröt sig ut med kofot och huggjärn från en lokal inne i anstalten. När engelsmannen såg dem komma
Sydnärkenytt • # 3 2020
jade fångvårdarnas bil av vägen i tron att det var dem som var rymmarna! På polisstationen i Hallsberg satt Ronny Nilsson och hörde dramat över polisradion. – Det blev en del svordomar när de insåg att de gått på fel bil, poliserna blev förbannade. Det såg ut som om brottslingarna skulle komma undan då kontakten med dem tappades. Men i Hallsberg upptäcktes dem körande över järnvägsbron mitt i stan. Polis satte återigen fart efter dem.
Tappade lampa genom framruta
Rymmarna svängde västerut mot Tomta, men nu dröjde det inte länge innan deras färd tog stopp. En polisbil körde om och “slängde” in en lampa genom framrutan på det undflyende fordonet. Efteråt sa polisen att han hade “tappat lampan”. Dessutom hade en polishelikopter anslutit och svävade alldeles ovanför bilen. Rymmarna prejades ner i diket och kunde gripas. Det blev återfärd till fängelset och där fick de tre rymmarna sällskap av Angus Hall som var namnet på den engelsman som iscensatt det hela. Angus Hall dömdes till två års fängelse för sina brott. En av personerna som Angus Hall fritog var en kompis. De två övriga var holländska knarksmugglare, med ett betydligt större CV inom brott.- Holländarna fick nog vetskap om att en fritagning var på gång och följde med på köpet.
Fi k betala skador på bilen själv
springande kastade han ner en repstege så de kunde klättra upp.
Polis prejade fel bil av vägen
Kuppen var över på ett par minuter. Vaktpersonal hann aldrig uppfatta vad som skedde förrän larmet kom från en privatperson utifrån som såg männen klättra över muren. Personal från anstalten hoppade in i en egen bil och tog upp jakten bakom rymmarna i Ronnys WW. Bakom vårdarna anslöt en polisbil som fått häng. Plötsligt skedde ett misstag, polisbilen pre-
Hur känner du idag för det här Ronny, nästan 50 år senare? – Det är klart att man fick med sig vissa funderingar. Jag vill inte gärna sitta med ryggen mot en dörr till exempel. Samtidigt har det gått så många år idag, så det är ingen större fara. Ronny Nilsson fick ingen erbjudan om psykologisk hjälp efteråt. Och skadorna på sin kraschade bil fick han betala själv via självrisken. Förvisso blev domen att Angus Hall skulle skicka pengar i skadestånd för bilen, men de dök aldrig upp. – Jag har inte sett några än alla fall, avslutar Ronny Nilsson.
9
0
Sydnärkenytt • # 3 2020
kor o h h älpmedel
nda f tter knän h fter eller r gg En felställning kan vara orsaken. Vi tillverkar ortopediska fotbäddar. Mer info på vår hemsida pkfotbadd.se Öppet: Vardagar 9-17 (lun hstängt 1 . -1 . es ksadress: Engelbrektsgatan 7 Örebro fn: 19-1 11 E-post: pkfotbadd gmail. om
.pkfotbadd.se
CULLBRANDS BYGG AB 070-5935546 patrik@cullbrandsbygg.se
Utnyttja ROT a draget a arbets k stnaden
Nybyggnati n Ren ering O c tillbyggnad Tak asad c nsterbyten Altaner c uteplatser lk
en att k ntakta ss r k stnads ri ert c Cullbrands Bygg AB atrik Cullbrand agagatan jugesta
r dgi ning
HYRA BUSS? t ni ill n
ni ill
Tel: 019-24 06 06 info@letsgobybus.se www.letsgobybus.se
ont
t oss f
o e t
Sydnärkenytt • # 3 2020
Kalvar vid Långgälla gård. I bakgrunden skymtar Kumla
Bernt-Inge vet aldrig om han får skörda sina åkrar Bernt-Inge Johansson är den femte generationen i sin familj som brukar Långgälla gård, väster om Kumla. Det är frågan om småskaligt, diversifierat jordbruk på det sätt som nog många vill se. Trots det har Kumlas tillväxt hotat gården, under hela hans liv. TE T
FOTO
HENRIK ÖSTENSSON
När vi kör in på gården den första varma aprildagen möter en skrockande höna upp på ladugårdsbacken. Bernt-Inges mamma håller på att fylla på vatten till korna som dåsar i solen. Bernt-Inge själv harvar intill med traktorn. – Just den här marken köpte kommunen upp redan på 1970-talet. Redan då fanns planerna på att bygga i det här området. Kommunen började köpa upp gårdar i det syftet längs hela Långgällagatan. En del tvångsinköptes, andra såldes frivilligt, säger Bernt-Inge och sveper mer armen över den åker han precis harvat. Sedan dess har först Bernt-Inges far arrenderat marken, sedan, Bernt-Inge själv, än har det inte byggts, men hotet finns där. – Det är inga långa avtal skrivna. I princip kan vi bli av med åkermarken när som helst. Delar av området finns med i översiktsplanen, andra delar är redan i detaljplan. Det har redan grävts ledningar och gjorts arkeologiska utgrävningar.
Kommer kanske få fortsätta odla
Planen sist Bernt- Inge frågade på kommunen var att bygga ett sextiotal villor, och några flerfamiljshus. – Det var några år sedan. Det har inte hänt
odla. Men jag gör mig inga illusioner om det här med djuren. Stadsbebyggelse passar inte med kor, vi kommer få backa. När det blir gott om folk här kommer inte de som betalat dyra pengar för boende acceptera gödsellukt, flugor och kor som råmar tidigt på morgonen.
Lokal förädling
Bernt Inge Johansson är femte generationens brukare på Långgälla gård
något sedan dess. Men det är det som är det jobbiga. Jag har haft hotet hängande över mig i år efter år, hela mitt liv. Jag sår mina grödor och vet inte säkert om det är sista gången, eller om jag ens får skörda när hösten kommer. Just nu är marken, både väster och öster om Långällagatan inritade i översiktsplanen. Det rör sig om ytor ända fram till något 50-tal meter från det hus där Bernt-Inge och hans familj bor. – Jag tror inte man kommer köpa ut oss. Vi kommer nog få bo kvar och kanske fortsätta
En ko med sin kalv på Långgälla gård. Bernt- Inge o h hans famil föder upp köttd ur av rasen Hereford
Bernt-Inge odlar på ungefär 35 hektar. Han odlar vall, gräs som ska bli foder, och lite spannmål. Alla gårdens produkter förädlas lokalt. – All odling är ekologisk. Jag odlar mest äldre svenska spannmålssorter. Jag samarbetar med Gunnar Persson på Kullens kvarn i Glanshammar som köper min spannmål för att mala till högkvalitativt mjöl. Spannmålen torkas först på Gunnars gård Råberga, i Täby. En del av det säljs sedan till surdegsbageriet Lokal här i Kumla. Han har också 11 dikor av rasen Hereford för köttproduktion, som betar bakom gården. – Det är samma där, lokal förädling, som ger arbetstillfällen i grannskapet. Jag slaktar djuren i Gällersta, de styckas hos Närkekött i Kumla, som packad i lådor, som vi tar hem hit. Samma dag hämtas de av våra kunder. De allra flesta finns i grannskapet, och Åbytorp. Konsumtion så nära det går, med så lite transporter som möjligt.
Ett särintresse
– När jag ifrågasatt planerna hos kommunen har man sagt att det jag gör är ett enskilt särintresse. Lite som en hobby. Så kanske det är, men det kan vara värt att påminna om att det jag och min familj gör här faktiskt är att
Den senaste satsningen på gården är sol eller.
producera mat. Lagstiftningen ger Bernt -Inge rätt, men hjälper honom inte när Kumla kommun tolkar lagen. I Miljöbalken och plan- och bygglagen är det tydligt att man inte får bygga på produktiv åkermark. Ska det ske ska man kunna påvisa att samhällsnyttan överstiger produktionsvärdet på marken. I praktiken görs ytterst sällan några sådana beräkningar eller ställningstaganden,
Slentrian
– Jag tror inte ens man funderar i de banorna. Jag tror man använder åkermark för byggnation mycket av slentrian. Det är billigt och drabbar ju bara enskilda jordbrukare – och hela världens matförsörjning, funderar BerntInge. Även regeringens livsmedelsstrategi slår fast att vi behöver värna all jordbruksmark och öka jordbruksproduktionen i Sverige. När strategin skulle omvandlas till handling regionalt klubbade regionen och länets kommuner, en regional utvecklingsstrategi för vår livsmedelsförsörjning. I den slås fast att jordbruksmarken inte bara ska bevaras utan även utökas för att vi ska kunna öka vår självförsörjningsgrad av livsmedel. Totalt finns ungefär 650 hektar åkermark inritad för byggande av bostäder i Kumla kommuns förslag till översiktsplan. Kumla kommun kommer troligen inte klubba översiktsplanen före sommaren. Mer än 200 remiss-svar har inkommit på förslaget.
2
Sydnärkenytt • # 3 2020
Jeanette Sundberg o h Elin Ölvestad har obbat 16, respektive 1 , år inom LSS i Kumla.
Frasses ny dagverksamhet för hemmasittare "Frasses" är namnet på en ny aktivitet inom LSS-omsorgens dagliga verksamhet. Håller till gör man i ISU:s gamla lokaler på Kumla Frasses gata och här vill man nå ut till en något bortglömd grupp i kommunen: de personer som inte hittat sin tillhörighet i samhället eller funnit rätt aktivitet. TE T
FOTO
SANDRA
Målning Tapetsering samt allt i bransc en re mman e arbeten
ALLIN
Senast Sydnärkenytt var på besök i lokalerna var det ISU:s verksamhet som upptog utrymmet. Den verksamheten lades ner i slutet på förra året och nu är det istället den nya aktiviteten Frasses som tagit över lokalerna, döpt efter den lokala idrottaren och speedwaylegenden Evert “Kumla-Frasse” Fransson, vars gata man huserar på. Frasses vill erbjuda en kedja av verktyg såsom social träning, motivation och rutiner, för att i förlängningen gå mot studier, praktik och anpassat arbete. Verksamheten leds av Elin Ölvestad och Jeanette Sundberg som börjat känna sig ganska hemma i det nya utrymmet och i de nya rutinerna. Planeringen inleddes redan vid årsskiftet och i lokalerna har man huserat i några månader. – Vi har jobbat inom samma arbetsgrupp i många år men det här är faktiskt första gången som vi jobbar tillsammans. Det har gått fantastiskt bra och vi känner att vi kompletterar varandra, säger Elin.
Erfaren personal
Telefon: 019-57 55 54 070-330 92 0 070-5 1 0
0
Elin och Jeanette, som jobbat inom daglig verksamhet i Kumla kommun i 16 respektive 15 år, fick uppdraget att starta en ny dagverksamhet av verksamhetschef Frank Hartwig efter att man uppmärksammat att det kommer allt fler beslut som inte är kända från skolan, utan härrör från andra instanser så som coachning- och mottagningsteamet eller Ar-
betsförmedlingen. – Det handlar om personer som inte känner att dom passar in i daglig verksamhet, även fast man får det beslutet. Var hamnar man då? Jo, man vill inte gå dit för man känner sig inte hemma och hamnar i något slags mellanläge, förklarar Elin. – Och hur ska man jobba med dom, för att dom ska kunna känna att dom tillhör samhället på något vis? Det handlar om att komma vidare och inte fastna här. Det gäller bara att hitta rätt.
Tagit tid att nå hemmasittarna
Att kunna nå ut till hemmasittarna har varit en stort problem som man iakttagit under en längre tid. – Vi har ju dessvärre inte haft några lokaler, en plats att vara på. En plats som är helt neutral att komma till. Det finns inga grupper här och det är bara vi två som är här, så det är väldigt lugnt och stilla, säger Jeanette. Dom båda beskriver att många i målgruppen för den nya verksamheten ofta har känt att de misslyckats, exempelvis i skolan, och är helt under isen. – Det är inte så lätt att hitta ett arbete och komma ut, så det här är något som verkligen behövs, menar Jeanette. – Jag tycker dessutom att man hör ganska ofta att, hur länge ska du orka med mig? Dom är vana vid att folk tappar intresset och slutar höra av sig. Men vi kan hålla på och ringa och sms:a och inte få något svar, men dom vet att vi finns där och att vi inte ger upp. Rätt vad det är så står dom här sen, inflikar Elin.
Man arbetar mycket via telefonsamtal och sms, samtidigt som man försöker vara så tillgänglig som möjligt under arbetstid. Har någon hört av sig försöker man återkomma så snabbt man bara kan. – Vi finns alltid här som en back up. Blir det något strul på praktikplatsen, exempelvis, då åker vi iväg så fort det bara går och försöker lösa det. Ibland är vi också med i början på praktiken, för att vara med under inskolningen och göra personen trygg, fortsätter Elin.
Tar hand om 0 personer
I nuläget har man hand om cirka 50 personer. Elin och Jeanette fungerar som handledare och har delat upp ansvaret sinsemellan. Positiv respons har man fått från både de praktikplatser som står till förfogande och från de individer som nu är med i den nya dagverksamheten. Man påpekar också att samarbetet funkar bra med externa enheter, så som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. – Vi brinner verkligen för det här och den här målgruppen, båda två. Det kanske tar lång tid och det får det göra, men det går! Och vi ser verkligen att vi behövs, menar Jeanette. Något man har lagt märke till är också att deltagarna, förutom att träffa Elin och Jeanette, även börjar socialisera med varandra och bygga ett nätverk. Att gå till Frasses är så mycket mer än det kan verka på ytan - här får människor en chans att växa och utvecklas, utan tidspress och alltför hårda ramar. – Det är så roligt att se att det går bra för dom som kommer hit, att det gör skillnad och att vi kan bistå med hjälp. Det är precis det vi är ute efter, slår de båda fast.
Sydnärkenytt • # 3 2020
3
4
Sydnärkenytt • # 3 2020
ie
ude
elt kande tj nster in m mr dena
- Redovisning - Bokslut - Dekl -
ne d inist tion
- kono isk
J
B J
tione dgivning
- k tte dgivning - Bol gs ildning -
et gs ve l telse
Plåtslageri Byggnadsarbeten Admit Lekeberg AB Vallgatan 43 716 31 Fjugesta Tel 0585-317 00 lekeberg@admit.se Tele n
Linda Wallgren obbar som samordnare för nskt förvaltningsområde Laxå. Foto: Margareta Swenson
Laxå kommun ett finskt förvaltningsområde Sedan februari 2019 är Laxå kommun finskt förvaltningsområde tillsammans liksom 65 andra svenska kommuner. Det innebär att finskspråkiga kommuninvånare har särskilda rättigheter, reglerade i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I kommunen har finskspråkiga rätt att använda finska vid myndighetskontakter och rätt till såväl förskola som äldreomsorg på modersmålet. Det var under -50, -60 och 70-talen som det skedde en stor invandring från Finland till Sverige. I Sverige fanns det gott om arbete, medan det var arbetslöshet i hemlandet. Idag lever cirka 600.000 finlandssvenskar i vårt land. Linda Wallgren, kommunens samordnare för finskt förvaltningsområde, berättar att 10,2% av Laxås invånare har finskt påbrå. Då räknas tre generationer, de ursprungliga invandrarna och deras barn och barnbarn.
Modersmålet viktigt
Linda, som själv flyttade till Sverige för sju år sedan, menar att kultur och språk hör nära samman. Det är viktigt för bevarandet av den finska kulturen och för kontakten mellan generationerna att modersmålet behålls. Kun-
skaperna i det finska språket inom Laxås sverigefinnar varierar. Det uppskattas att en tredjedel av landets sverigefinnar talar flytande finska. Det kan kanske behövas en språkkurs för att fräscha upp slumrande språkkunskaper.
Ska informera om vad minoritetslagen innebär
Som samordnare har Linda i uppgift att informera om minoritetslagen och dess rättigheter. Det gör hon på kommunens hemsida och på olika informationsmöten. Hon samarbetar med biblioteket för att ta fram lämplig finsk literatur och ordnar med olika kulturevenemang. Ett sådant evenemang den senaste julmarknaden på Laxå torg, då finskspråkiga sångerskan Helena Salo uppträdde från centrumscenen. Linda har ordnat med månatliga träffar på Träffpunkt 18 för gemenskap och information för den finskspråkiga gruppen. Men som så mycket annat har den aktiviteten fått ta paus under den pågående Coronapandemin. Under våren var det planerat en teaterföreställning om identitetsfrågor för högstadiet och även den aktiviteten har fått ställas in. – Välkomna att höra av er till mig, säger Linda Wallgren, som gärna tar emot fler tips och önskemål på hur vi kan stärka och bevara den finska kulturen.
Sydnärkenytt • # 3 2020
5
Keijlos ild i passet han ått när han reste till Sverige.
Så här ser Kei o Paakkari ut i dag.
Tvillingarna skiljdes åt. Det här är Keijos syster, Tuula
Keijo som skolpojke i Sverige.
Keijo ett ensamkommande ykting arn rån inland Tvillingarna Tuula och Keijo Paakkari kunde ha fötts under gynsammare omständigheter. De föddes i finska Karelen och var bara några månader gamla när det finska vinterkriget bröt ut. Ryska bomber föll över Viborg och pappa Lauri blev inkallad. Han blev borta länge från familjen. Det ena kriget avlöstes av det andra. Med hjälp av bland annat Röda Korset började finska barn evakueras till Sverige. Det skedde med kvotering. Hur många barn som varje familj fick skicka bestämdes av hur stor familjen var. I familjen Paakkaris fall fick ett barn skickas, eftersom det bara fanns två barn i familjen. Det var Tuula som skulle få åka, men när de väl kom till järnvägsstationen i Villmanstrand grät hon så hjärtslitande efter mamma Saimi. Så istället var det Keijo som fick göra resan, inte fyllda 5 år, med adresslapp om halsen, iklädd sidenskjorta med pärlemorknappar och hållande en liten resväska.
Transporterades i gods nka
Barnen transporterades i godsfinka till Åbo och fick sedan åka med ett finskt fartyg till svenskt territorialvatten, där de plockades upp av en svensk båt. Keijo minns att han tyckte att
det var otäckt att ta sig över från en båt till en annan. Fasan för vatten satt i länge.I Keijos akt på Riksarkivet, akter som finns för alla finska krigsbarn, står det att han anlände den 7 juni 1944 till Stockholm och att han skulle till Skånska Cement i Lidköping för vidarebefordran till lantbruksfamiljen Johansson i Larstorp. En handskriven anteckning meddelar att han kom fram till den nya familjen den 19 juni. Två omständigheter förbryllar honom: Varför Skånska Cement? Och vad hände under de 12 dagar som gick mellan att båten angjorde Stockholms hamn och tills att femåringen blev upplockade av sina fosterföräldrar?
Lärde sig Svenska snabbt
När lille Keijo kom till Sverige pratade han bara finska. I början kunde det lätt bli viss språkförbistring. Första kvällen,vid läggdags,
stoppade hans svenska mamma om honom i den blå kökssoffan. Keijo var nog lite ledsen, men så fick han syn på den svartvita gamla kattan och sa ”Kissa!”. Mamman förstod inte att det var katten han menade utan tog fram pottan. Men snart nog pratade Keijo svenska som en inföding och finskan försvann.
Hamnade på Esabs vekrstadsskola
Keijo fick en bra uppväxt och trivdes gott i skolan och hos paret Johansson. De adopterade honom 1947, när finska mamma Saimi gick bort och pappa Lauri låg på lasarettet. Kontakten med Finland upphörde, men långt senare kom ett eftersänt brev från syster Tuula. Hon ville gärna träffas och några månader senare åkte Keijo över och hälsade på henne och pappa, som hade gift om sig. Det var förstås svårt att kommunicera, när de inte kunde varandras språk. Men de fick ta bekanta till hjälp. Så småningom hamnade Keijo på ESABs verkstadsskola i Laxå, en skola som garanterade arbete efter genomgången utbildning. På ESAB, ett världsomspännande svetsföretag, blev han kvar hela sitt yrkesverksamma liv och
Vuxenutbildningen i Kumla erbjuder Grundskolekurser, G mnasiala kurser, rkesvux, istansstudier, oc rvux
fick många kontakter både inom och utom landet. Han reste en hel del och fick ta emot stora delegationer från bland annat Ryssland och Kina.
Hittade kärleken
Det var också i Laxå som han i vimlet utanför biografen fick ögonen på en vacker ung dam med fin hållning, klädd i röd dräkt. Det var Rigmor Ström, som han flera år senare skulle gifta sig med och dela ett långt, innehållsrikt liv med. Tillsammans fick de sonen Jonas, som till sommaren fyller 50 år. - Ofattbart, vart har tiden tagit vägen? undrar Keijo som reser sig från bänken på skogskyrkogården där vi sitter. Han går fram till Rigmors grav och lägger en ny röd ros vid hennes namn. - Tänk så annorlunda och så gott livet blev för ett litet ensamkommande barn från ett krigshärjat land, konstaterar vi när vi skiljs åt och går åt varsitt håll. TE T
MARGARETA S ENSON
ntresserad av att studera
Vill du läsa upp dina betyg? Du har kanske ett samlat betygsdokument, studiebevis, ofullständigt grundskolebetyg eller vill höja dina betyg. Vill du läsa grundskolekurser och gymnasiekurser är det hög tid att söka dem nu. u kan du s ka till v ra rkesutbildningar som startar
yggutbildning med tolv yrkesutg ngar veckor arnskötare veckor
agare onditor veckor utikssäljare veckor ock veckor
sten 0 0 inom
ljande omr den
askinförare 22 veckor lare veckor okalv rd 1 veckor
V rd och omsorgsutbildning veckor Serviceassistent rkesförare godstransporter
Sista ansökningsdag till dessa utbildningar är den 12 juni 2 2 . ontakta omvu p din hemort s hjälper de dig med ansökan. ör övriga kurser gäller fortlöpande antagning till hösten, numera kan du göra ebbansökan till dessa kurser förutom distanskurser och yrkesutbildningar.
019-58 80 00 servicecenter@kumla.se www.kumla.se
er in ormation ontakta studievägledare oger ällström, tel 1 eller e post roger.kallstrom kumla.se
16
Sydnärkenytt • # 3 2020
Två sidor av Hallsberg – i m I en lite oansenlig lokal bakom Bergööhuset i centrala Hallsberg finns vad som sedan 2012 utvecklats till ett av Hallsbergs största besöksmål, en av landets största modelljärnvägar, ett Hallsberg i miniatyr. Vi träffade några av eldsjälarna bakom projektet. TEXT & FOTO
HENRIK ÖSTENSSON
Mer än 1 200 meter modelljärnvägs-räls, mer än sju kilometer sladdar och otaliga miniatyrhus, fordon och, inte minst, massor med tåg är grunden i bygget. – Målet var ju att bygga en exakt modell av Hallsberg omkring järnvägen. Riktigt så har vi inte kunnat göra, eftersom lokalen helt enkelt inte är tillräckligt lång. Hallsberg är ju liksom byggt på längden, längs järnvägen, säger Lennart Eriksson från Sköllersta, en av eldsjälarna som varit med från början. Lösningen blev att göra en del, centrala Hallsberg, på ena sidan en vägg, sedan en fiktiv 180-graders Kurva runt hörnet till andra sidan väggen, där det gigantiska området kring rangerbangården finns återgivet. Intrycket bakom väggen får en att häpna. Man inser genast vilken gigantisk anläggning rangerbangården är.
Mängder med räls – Allt styrs digitalt från ett datasystem. Vi kan styra varje tåg individuellt, eller köra dem i ett speciellt program. Vårt styrsystem är mer avancerat och mer exakt än det verkliga, säger Andreas Karlsson och pekar ut genom fönstret, där tågen på modellens förebild dundrar förbi. – Sedan har vi byggt lite andra dioraman i lokalen som är fiktiva, fortsätter Andreas Karlsson, som också varit med från början. Tågen kan köra runt i anläggningen via ett
oerhört sinnrikt system, med tunnlar ute i hallen och ett magasin, inne i en särskild verkstad, med mängder med spår där tågen förvaras. Detaljrikedomen är oerhörd. Det flesta husen på norra sidan om Storgatan i Hallsberg finns med. Stationen, polishuset, kyrkan, församlingshemmet, Samzeliviadukten, för att bara nämna något. Men där kommunalhuset står är det än så länge tomt. – Men det är på gång.
Stor detaljrikedom Framför församlingshemmet står en färdtjänstbuss från Lindbergs och lastar ur en person i rullstol. På en annan plats i modellen har polisen stoppat en bil. Plötsligen kommer en buss åkande, på en annan plats kör en lastbil, med lysen och allt. En traktor med vagn kör i en annan del av maskinen. – Det mesta har vi konstruerat själva. Fordonen på vägen styrs av en magnetfunktion och en tråd i vägen, inflikar Lennart. Det hela började 2012. Dåvarande kommunalråd i Hallsberg, Thomas Doxryd, initierade tanken på att bygga en gigantisk modelljärnväg som en kopia av järnvägsområdet i Hallsberg. – Jag har för mig att man hade en diskussion om det här med besöksmål och kom fram till att centrala Hallsberg inte hade så mycket sådant. Järnvägen och arbetet på den är ju central i orten. Att göra ett besöksmål av den var en av idéerna, EU-pengar söktes, och på den vägen blev det, säger Anders Nilsson, som
också varit med från början.
Frivilliga söktes – Man sökte frivilliga, man annonserade bland annat i tidningen Hallsbergaren. Man sökte frivilliga, ideella krafter som vill bygga modelljärnvägen minns Andreas Karlsson. Vi här inne tillhörde de som nappade. Hallsbergs modelljärnvägsförening startades och arbetet drog igång. – Man kan säga att vi planerade hur vi skulle göra, gjorde ritningar under hela 2012. Samtidigt renoverades lokalen. I december började vi bygga. – För mig var det så att hustrun övertygade mig. Jag hade ägnat mig åt modelljärnvägar som ung, men aldrig helt släppt intresset, säger Anders Nilsson, som är präst och bland annat varit kyrkoherde i Lerbäck. Även Andreas, som arbetar som lärare, hade modelljärnväg som ung. – Den finns kvar i mitt barndomshem, hos pappa.
Olika styrkor Totalt har ett tjugotal eldsjälar arbetat med modellen. Mest män, men även tre fyra kvinnor. – Vi har lite olika styrkor. Några tekniker, några som gillar att bygga husmodeller När man kikar runt i modellen inser man storheten i detaljarbetet. Tågen, rälsen, är givetvis inköpt, men allt annat detaljarbete har åstadkommits i föreningen. – Exempelvis lösningarna med de rörliga vägfordonen, som går in i speciella byggnader för att laddas, har vi pillat ihop. En annan stolthet är de nedfällbara stoppbockarna på rangerbangården. Det fungerar på samma sätt
NÅGRA AV DE ELDSJÄLAR som byggt och visar modelljärnväg
som de riktiga och fanns inte att köpa. Husmodellerna är exakta kopior. Några räkningar fanns inte. Gänget har mätt förlagorna och fotograferats. – Det fanns ritningar på församlingshemmet. Men när modellen var klar såg vi att man frångått ritningen i verkligheten på några fönster, säger Lennart.
Blir aldrig klar Gänget är överens om en sak, modellen blir nog aldrig klar. Det finns alltid något att pyssla med. 35 000 timmar ideellt arbete är nedlagt så här långt. 3000-4000 personer kikar på järnvägen varje år. All visning är dock inställd på grund av Corona. ◼
17 Sydnärkenytt • # 3 2020 17
Vy från rangerbangården
Del av rangerbangården. Bangården innefattar en oerhörd massa spår.
miniatyr Ett X 2000 rullar in på Hallsbergs station
gen. Andreas Karlsson, Anders Nilsson, Lennart Eriksson och Anders Nilsson.
Ett avsteg från verkligheten. Hallsberg blev för långt för lokalen. Runt hörnet finns rangerbangården.
Här inne i verkstaden byggs husmodeller, i skåpen magasineras tågen. De kör in själva.
Sydnärkenytt • # 3 2020
Gunnar Ros n, Gunilla Ros n o h Kerstin Swärd tillhör de som obbat med modellen.
Parti av mmebergs herrgård.
Modellen berättar mmebergs historia De flesta som någon gång varit i Åmmeberg slås nog av alla både stora och rätt gamla byggnader som finns i byn. – Utomstående brukar undra vad som egentligen pågått här. Vi ville bygga en modell för att kunna berätta om allt som hänt här historiskt, berättar Gunnar Rosén. TE T
FOTO
HENRIK ÖSTENSSON
Modellen byggs inne i Mamrelund. Det gamla bönhus som i dag utgör Åmmebergs bygdeförenings lokaler. Det är Gunnar, hustru Gunilla Rosén och Kerstin Swärd som för dagen pysslar med den stora modellen. – Bergshanteringen har ju gamla anor i bygden. Men man kan väl säga att mycket av vad som är Åmmeberg tog sin början 1857 när det belgiska bolaget Vieille Montagne köpte brytningsrättigheter vid det som i dag är Zinkgruvan, en bit härifrån. Det var frågan om ett flertal mindre gruvor som var aktiva. Med bolaget började en enorm byggrush här. Man investerade enorma pengar i hus och infrastruktur, arbetarbostäder med mera, berättar Gunnar.
Anrikning vid hamn i Åmmeberg
Bolaget beslutade att brytningen skulle ske vid Zinkgruvan, med förädlingen, anrikningen av metallen, skulle ske i Åmmeberg, där den anrikade malmen kunde skeppas ut via Alsen
och vidare ut till Göteborg vi Göta kanal. – Det byggdes en järnväg som tog malmen hit till Åmmeberg. Här byggdes massor. Industrier, kontor, matsalar, hotell, ett folkets hus. Det fanns rentav en saluhall. Runt om på området fanns också ett flera, åttkantiga, lusthusliknande byggnader. De hade en viktig funktion, de inhyste dass.
Tiden fryst vid
0
Bygdeföreningen beslutade att modellen skulle frysa tiden vid 1960. – Då var det full verksamhet och mycket hade moderniserats. Anrikningen, förädlingen av malm i Åmmeberg fortgick till 1975. Då beslutade bolaget att denna verksamhet skulle flyttas till Zinkgruvan. Ett nytt anrikningsverk hade byggts. Utskeppningen med båt upphörde. Man började istället köra den anrikade malmen med långtradare till Otterbäcken vid Vänerns strand. – Sedan dess har en del hus rivits. Annat används, annat står kvar och förfaller Industrilokalerna används av andra mindre företag. Båtklubben har en större hall. En annan är Maskinhall för golfklubben. – Målet med modellen är att kunna visa och berätta om historien, utan att vandra runt i bygden, vilket vi i och för sig också gör, inflikar Kerstin Swärd.
Pyttesmå tåg – D-printade hus
Det var tågen som fick avgöra skalan på modellen.
Handpåläggning. Var ska granen stå egentlgen?
– Allt ska ju ta rimlig plats här inne. Så vi skaffade Märklintåg i skala 1:220. Det som brukar kallas z-skalan. Husen har vi gjort genom att vi tagit bilder på befintliga hus och tittat på fotografier av det som är försvunnit. Allt är sedan inlagt i CAD-program på dator. Sedan har vi skrivit ut fasader och tak. Stommarna till huset är utskrivna i plast på 3Dskrivare. Det ger mycket stabila, hållbara mod-
ellhus. – Här ska det stå en stor gran, säger Gunilla och placerar en utanför modellen av Mamrelund. Det är också det enda hus där det än så länge lyser i fönstren. Vi ville se hur det ser ut. Modellen är i princip klar, även om det altid finns att pilla med. Invigningen skulle varit den andra maj, men är uppskjuten.
V mell i firar 1 an 3 0 år -5 ju 20% ni rab
R L -
yg
ED
Sydnärkenytt • # 3 2020
ra r ba och beta Vi ar e bästanliga d ä med t miljöv n på mes ernative en alt rknad ma
a alla ty tt på garnger & er Ps. V i bju tårta
garnaffären i lantlig milj
9
de i trä r på kaf f dgå rden e &
STOR SORTERING AV BOMULLSTYGER & SYBEHÖR TEXTILA HANTVERK
GARN & STICKOR
ÄGG & OSTKAKOR FRÅN BERGA GÅRD Vi nns tillgängliga vardagar mellan kl. 08.00-17.00
ÖPPETTIDER:
Onsdag-fredag 12-18 & Lördag 1 -1 Välkommen önskar Raija & Lilian Rala 12
2 2
mla
-21
eller
-
Roger Ol sson 070-224 13 98 info@miljoisoleringorebro.se
8 8 2 s &s ra a gmail om
Vallgatan 43, Fjugesta
www.miljoisoleringorebro.se
Vi utför takrenoveringar, fönsterbyten, om- och tillbyggnader m.m Hör av er för en kostnadsfri offert!
Telenr
BONA TRÄD
RD
2000 v odling av so
ed egen ar lo or
a
a at
ed he
Vi säl er li an rod ter o h rod ter r n lo ala hantver are i a et 3
söder o
s ers nd
Tel: 072 - 211 20 43, 0141 - 22 11 20 Ni hittar oss även a e oo o h nstagra
Vardagar 9 - 18 Lör, Sön, helgdagar 9-16
Sydnärkenytt • # 3 2020
20
Marknaden inställd – men marknadshistorierna lever Årets vårmarknad i Askersund ställdes in på grund av Covid-19. En ovanlig åtgärd, nästan unik, men ändå inte. Marknader har ställts in förr och marknader har flyttats till andra dagar än onsdagar som Gustav Vasa en gång proklamerade. TE T
EINE AHLSTRAND
Askersunds vår- och höstmarknader är bland de äldsta i Sverige. Det var i februari 1550 som Gustav Vasa förordnade att det skulle förläggas en marknads- och handelsplats i Askersund, så att undersåtarna i det till Vättern gränsande landskapen kunna segla till Askersund med sina varor, som äro järn, oxar, hudar och smidesverk med mera, och där förbyta dem i goda ryska och finska varor. Mycket talar för att Vasa vid det tillfället var på plats i Askersund. Några månader senare tillägger han i en ny förordning att ”marknader skola hållas i Askersund två gånger årligen, fjorton dagar efter Bartolemei och fjorton dager efter kyndelsmässan”. Det här var långt innan Askersund fick sina stadsprivilegier 1643. Men Askersund hade längre tillbaka än så varit ett centrum för handel genom sitt läge med en hamn vid Vätterns spets och där flera viktiga vägar sammanstrålade.
Barnförlamningen stoppade marknaden
Marknaderna i Askersund har därmed en oerhört lång tradition. Men en helt obruten sedan 1500-talet är den inte. Kristider och epidemier har gett hack i traditionen. Ett exempel, som har likheter med årets, är den inställda marknaden hösten 1912. ”Askersunds marknad den 27 augusti 1912 är på grund af den pågående barnförlamningsepidemien tills vidare in‐ ställd”, annonserades det i tidningarna. 1911 drabbades Sverige av en omfattande barnförlamningsepidemin (polio) som inte släppte sitt grepp förrän slutet av 1913. Under den här perioden insjuknade närmare 10 000
Marknad o h folktätt på 2010-talet. Foto Weine Ahlstrand
personer. Så oron var stor vid den här tiden. Dessutom var det inte första gången. Bara några år tidigare for samma farsot över landet. Så nu förbjöds större folksamlingar som marknader, begravningar och gudstjänster. även biografer och teatrar stängdes i perioder. Känns det igen?
Bevilket till behöriga kännedom härmed kungöres
Genom åren har det även hänt att Gustav Vasas förordnande brutits genom att marknadsdagar flyttats från de statuerade onsdagarna. Förr i tiden krävde ett sådant förfarande tillstånd från högre ort. Som hösten 1894: ”Askersunds höstmarknad har af kongl. Maj:ts och kungligt kommerscollegium blivit utsatt att år 1894 hållas i Askersunds stad tisdagen den
Herman med tittskåpet på en marknad i slutet av 1 00-talet. Bild ur Leif Linus Larssons bildarkiv
28 nästa augusti, istället för den 17 augusti så‐ som den uti årets almanacka finnes upptagen, bevilket till behöriga kännedom härmed kungöres. Askersund den 18 juli 1894. Drät‐ selkammaren.”
Med klaver i klaveret
Men sett över tid är inställda marknader ändå sällsynta. I snart 500 år har varor bytt ägare vid handelsstaden Askersund, i hamnen, på torget och även vid Oxgropen en gång i tiden. Det har sålts oxar och karameller och allt däremellan. Och ibland skedde oegentligheter: ”Askersunds Rådhusrätt: En italienare, som utfört klavermusik inom staden, åtföljd av en 11-årig flicka, fick därför böta 5 kr. Kvinnokön under 15 år får ej medverka vid dylik musik eller andra jämförliga tillställningar.” Det var 1910. Och tidningsnotiserna berättar mer om den här tidsperioden: En caféä-
garinna fick böta 5 kronor för att hon serverat öl till en redan tillräckligt berusad marknadsbesökare. Den dubbla bötessumman fick en överförfriskad marknadsbesökare från Göteborg som utövade våld i Torgparken mot en person från staden. Notiserna berättar också om vad det kostade när en ko eller dragoxe bytte ägare.
Många marknadsbesökare drunknade
Genom åren har marknadsdagarna i Askersund oftast varit ett nöje för både besökare och knallar. Men ett år för länge sedan fick folknöjet ett oerhört tragiskt efterspel. På kvällen efter vårmarknaden den 17 april 1828 klev 53 personer på färjan vid norra sidan av Stora Hammarsundet. Det var folk på väg hem efter en lång marknadsdag i Askersund. Det fanns även oxar, vagnar och diverse marknadsvaror på den alltför tungt lastade
Askersunds torg en marknadsdag på 19 0-talet. Bild ur Leif Linus Larssons bildarkiv
Sydnärkenytt • # 3 2020
Sörbyvägen 4
019-5
15 e
Här drunknade 2 personer den 17 april 1 2 . De esta, kanske alla, var på väg hem efter besöket på Askersunds vårmarknad. Foto Weine Ahlstrand
färjan. Innan man hunnit halvvägs brast färjelinan, varvid en oxe föll överbord. Flera människor skyndade fram för att dra upp oxen, med följd att färjan fick slagsida och började sjunka. Den kvällen drunknade 25 människor, 20 från Hammars socken, 3 från Motala och 2 från Godegård.
komplement till de vanliga marknadsstånden. På så sätt skulle vi få ett mer aktivt torg, förklarar Lionspresident Hans Lindgren. – Nu tar vi med oss den planen till kommande marknader.
Höstmarknad
Sedan 2013 har Lions ansvarat för Askersunds marknader genom avtal med kommunen. Till årets vårmarknad var det planerat för en nyordning. Den 26 augusti är datumet för höstmarknaden. Om den blir av är oklart i skrivandets stund. – Vi tänkte bjuda in allmänheten till loppisförsäljning på torget som
Magasinera Till Bästa pris, Jämför gärna en ämtning o
00st för mö ler m m inns era storle ar e 6m , 520:-/månad 2 ro
lyttstädning Kallförråd i nya 20-fot Container 650:-/månad
m
Mer info r i ering Bo föring m m en större mängder på pall Askersundsmarknad i slutet av 1 00-talet. Bild ur Leif Linus Larssons bildarkiv
0 -5 0 0 aml n
2
22
Sydnärkenytt • # 3 2020
Ett re ept. Många safter. Flädersaft, aroniasaft, älggrässaft 1 år gammal o h inte ett dugg godare för det , syrensaft som ag aldrig g ort o h svarta vinbärsbladsaft görs alla på samma re ept Jag minskar på so kret o h ökar vattenmängden o h av äde
Hägg, fläder, syren, älggräs, björkblad, svarta vinbärsblad, rosor…
Massor med saft av ett enda recept Nu har jag satt flädersaft, sa vännen Lisbeth. Nej det har du inte, sa jag. För det här var i mitten på maj och flädern blommade på den tiden inte förrän i slutet av juni. Det var mycket riktigt druvfläder gula nedhängande blommor och röda bär som hon hade plockat. Bort med den saften, den dricker man inte. I år lär flädern vita uppåtriktade blomklasar och svarta bär blomma i början på juni, så tidigt som allt är denna vår. Det är dessa blommor, och faktiskt också bär, man gör flädersaft på. TE T
FOTO
ING-BRITT JONASSON
ROGER LUNDBERG
Men gillar du blomsaft behöver du inte hålla dig till fläderblommor. Med i stort sett samma recept kan du göra saft av häggblom, bondsyrener, älggräsblommor och rosenblad (helst röda för färgens skull). Sydnärkenytts nye redaktör, Henrik Östensson sätter fläderblomssaft minst 4-5 gånger under blomningen. – Förra året gjorde jag sju, det var gott om fläderblommor säger han. Flädersaft är mycket gott och mycket sött. Men man kan minska på sockret, det går utmärkt. Att göra större satser är inte att rekommendera. Och att frysa blommor går inte bra. Bättre att göra som Henrik, frysa saften.
Enkelt re ept
Det här receptet är hämtat ur Stora bärboken av Inger Ingmanson och Pelle Holmberg. Receptet kan också användas för svarta vinbärsblad, björkblad eller rosor. Ta då 3 liter blad eller kronblad av doftande röda rosor och följ fläderblomsreceptet.
Fläderbloms-dri ka
20-40 stora fläderblomsklasar, 3 fint skivade citroner eller 4 limefrukter (som ger en mer sofistikerad smak), 40 g citronsyra, 2 liter socker (eller 1 liter socker plus 1 liter brun farin, 1 ½ liter kokande vatten, konserveringsmedel Atamon. Skölj blommorna och klipp bort så mycket som möjligt av skaften. Varva blommor, socker, citroner och citronsyra i en kruka eller hink. Häll över kokande vatten och rör tills sockret löst sig. Låt stå svalt i minst 5 dagar. Rör då och då. Rör i Atamon, sila, häll på flaska och förvara svalt. Jag tar 1,3-1,5 liter socker och 3 liter vatten och får en mindre söt men läskande måltidsdryck. Saften kan också användas till en välkomstdrink spetsad med lite vodka.
Syrensaft från Östergötland
Följ receptet ovan men ta 40-60 klasar av blå bondsyren och lägg blomklasarna på ett vitt tyg så att rapsbaggarna kryper ut.
Älg-gräs-saft
Jag har inte gjort syrensaften själv men älggrässaft har jag gjort och inte tyckte jag att den blev så värst god. Men gamla grannen Nelly Hörnström från Jämtland gjorde den och tyckte om att bjuda den i drinkar och låta folk gissa vad det var dom drack. I hennes recept står det 500 gram älgörtsblommor. Häggblomsaften har jag inte heller gjort, men saften på svarta vinbärsblad blev utomordentlig. Om bara inte några av flaskorna hade exploderat! Så låt inte din saft står för varmt så den börjar jäsa. Men här finns alltså plats för många experiment. Jag gjorde saft på aroniabär i höstas efter fläderblomsrecept och den blev rubinröd och mycket god. På slånbär gör man en liknande saft.
Om några ve kor bör ar ädern blomma. Här uppe hos oss växer inte ädern vild men i Skåne o h Halland lyser det vitt över dikesrenarna i blomningstider. Har du aldrig g ort ädersaft? Dags att pröva. Re eptet på äderblomssaft är my ket enkelt. Blommor, so ker, itroner, itronsyra o h kokande vatten är allt som behövs. dagars omrörande befalles. På SVAL plats. Annars kan det gå som med svarta vinbärsbladsaften. Den exploderade.
Sydnärkenytt • # 3 2020
Svenska Skoindustrimuseet
- ett levande museum
Utställningar, Tillverkning, Försäljning
Nya öppettider: Tis-Fre kl. 13-17 Lör kl. 10-14 Sveavägen 19, Kumla
Kompletta a lopp l A alte Ma
a
a
a ete
Ko ta ta o M e m ll
e
www.skoindustrimuseet.se
23
24
Sydnärkenytt • # 3 2020
2
osth g lev prisvinnare För nio år sedan köpte Lennart Rimmerfors i Kumla en isärplockat bil. En rostig gammal Ford Mustang från 1965. Men efter många timmars flitigt arbete förvandlade han vraket till en skönhet som vunnit en rad priser. – Den är skön att sitta i, och väldigt härlig att köra, säger Lennart Rimmerfors, TE T
K-G MATTSSON
Den känns väldigt mycket bil. Lennarts Ford Mustang med V8 motor och 230 hästkrafter. Med svart vinylklädsel i stolar och baksäte. Bred instrumentbräda med mätare för hastighet, temperatur och bränsle, därtill radio, varvräknare och klocka. Den låter dessutom skönt, det kraftiga V8 ljudet hörs både i och utanför kupén. Trots sin höga ålder har den gott häng med den övriga trafiken. Mycket tack vare förnyad stomme, som gör att den inte alls så där gungig och mjuk som gamla amerikanare brukar vara.
Stod på billa kerings rma
Det var på en billackeringsfirma i Örebro som Lennart fick tag på bilen. Då ett reparationsobjekt som ägaren inte hade tid att förbättra. Dock inte helt isärplockad och med många vitala delar kvar. Lennart fick den för 60.000 kronor. – Jag hade väl ingen större längtan efter just en Mustang utan var mer ute efter ett lite lagom reperationsobjekt. Fördelen med Mustang är att det är enkelt att få tag på reservdelar. Mycket nytillverkas till rimliga priser.
Hustrun varit tålmodig
Mustangen anlände på släpvagn till Rimmer-
fors garage, vilket förvandlats till bilverkstad. Lennart har nämligen reparerat bilar tidigare, och har ägt både ett 40-tal bilar och motorcyklar genom åren. Intresset för bilar började tidigt och redan som tonåring blev det en pojkdröm för Lennart att ratta en bil med V8. Redan 1979 kunde han förnjuta lite då storebror Hasse köpte en gammal Mustang. De mekande på den länge. -Oj, vilken känsla det var att få den klar. Sedan dess har det alltid funnits minst en Mustang i familjen. Lennart fru Kicki hade till att börja med inte något större intresse för bilar. Inte mer än att åka med och känna fartens susning. Under Lennarts bilrenovering skötte hon hushållet och lagade mat. – Hon har varit väldigt tålmodig när jag ägnat mig åt mitt mekande. För det tog fem år och 1600 timmars arbete innan den blev klar för besiktning. Helt färdig blir den nog aldrig,
det finns alltid något att förbättra.
Gi k grundligt till väga
Lennart har gått grundligt tillväga, plockat isär varje del av bilen. Tills det bara var kvar en härva av kablat under instrumentbrädan. Sedan började arbetet med att rostlaga, rostskyddsbehandla och till slut lackera och sätta ihop allt igen. Tack vare ett egentillverkat stativ, en så kallad karossvagga, har han kunnat snurra runt kärran för en bekväm arbetsställning. Och på så vis sluppit kröka rygg och åla under bilen. Reservdelar har han hittat via privatpersoner, annonser och företag som säljer amerikanska bildelar. När det var 50-årsjubileum på Las Vegas Motor Speedway för Mustang reste Lennart och Kicki till i bilens förlovande land, USA. De hyrde en Mustang och for utmed Highway 1 från San Fransisco till Los Angeles. Bagaget fylldes under resan gång sv allt fler delar, som
Sydnärkenytt • # 3 2020
25
4
Annika Gelin, sa Medin, Lena B erfalk, Frida Gelin, Anna-Malin Elvbring, Anna Fornander, Maria Hermansson Saknas på bilden gör Jeanette Grahn o h Karin Segerås
ennart med u kla r
2
ästa il generation
rån ustangklu en
GLÖD - t e erna som s unger med h ärtat
enoveringen startar hemma i immer ors garage. ilen uppsatt i ennart karossvagga. nredningen såg inte ättre ut. ilen provk rs ute på ygden.
4
ilen ärdig r transport till la kering. Så här såg ilen ut när ennart hämtade den på il rman 20 .
sedan togs med i resväskan hem. Fem år senare for de på 55-årsjubileum i Charlotte. Mustangmuseum invigdes med pompa och ståt. – Det har blivit fler USA-resor genom åren, med inköp av fler delar.
La kerades gräddgul
Våren 2016 lackerades Mustangen gräddgul, eller Phonecian Yellow som färgen heter i facksammanhang. En ursprunglig, men högst ovanlig färg på Mustanger. De flesta brukar annars vara vita eller röda. I juni 2016 besiktades den utan anmärkning och var godkänd för körning på allmän väg. En representant från MHRF noterade; ”En riktig pedantrenoverad bil i 100 procent originalskick”. Mustangen nyttjas helst på dagsturer i vackert väder. Till onsdagsträffarna i Vadstena och Hajstorp. Men några längre semesterturer blir det inte.
– Nej vi har varit till Stockholm, Skänninge och Skövde, det får räcka, avslutar Lennart Rimmerfors.
FAKTA OM LENNARTS BIL Lennart Rimmerfors bil hör till den första generationen Ford Mustang, de tillverkades från mars 196 fram till 1973. Lanseringen av Mustang anses vara en av de mest ly kade i bilindustrins historia. Mustangens stil, med sin långa motorhuv o h korta överhäng bak, visade sig vara väldigt populär o h var allt från en enkel billig vardagsbil till hästkraftsstinna tävlingsbilar. Senaste generationens Mustang kan återigen köpas ny i Sverige. De har genom åren funnits med i en mängd olika bio lmer, ex Bullit, Geta ay och Gone In Sixty Seconds.
Det här är historien om systrar, kusiner och vänner som alla har minst en gemensam nämnare, nämligen lusten och förmågan att sjunga. Exakt hur det började minns de inte riktigt idag. Men det var 1998 och i centrum fanns systrarna Annika Gelin, Åsa Medin och Lena Bjerfalk, kusinen Sofia Medin Lindström samt kompisen Jeanette Grahn. Alla med ursprung från Svennevad och Pålsboda. – Vi är uppväxta med sång och musik och kände att vi ville göra något med dem vi gillade, säger Annika och tillägger att det även var viktigt att få göra gott. – Så vi bestämde oss för att alltid skänka intäkterna från våra konserter till Barncancerfonden.
Skaran utökades
Efter några år utökades skaran med Anna-Malin Elvbring, Malin Söderbäck, Anna Fornander, Karin Segerberg och Maria Hermansson. Nu lät det både mycket och bra om sånggruppen och deras komp som från allra första början bestått av Magnus Andersson, ”mannen med det röda dragspelet”. Kompet kom att utökas med ytterligare musiker vid vissa tillfällen. Som när det var dags för 60-talsshow 2008. – Först gjorde vi mest julkonserter. Men efter några år fick vi lust att prova på andra koncept. 60-talet var jättekul att göra för här ingick ju inte bara de härliga låtarna utan även kläderna och frisyrerna.
Glödheta sångerskor
Det gav mersmak och nästa koncept blev att hylla kända sångerskor - ”glödheta” sådana. Då hade gruppen tagit ytterligare ett steg och blandat in såväl scenografi och koreografi. Uppskattningen lät inte vänta på sig och det blev framträdanden även utanför i länet, bland annat i Stockholm. Att de alltid samlade in pengar till Barncancerfonden ledde också till en speciell sorts uppskattning. Glöd blev nämligen nominerade till programmet Svenska Hjältar och fick
sjunga i TV. Men livet kom i fatt och gruppen upplöstes 2018. Det betyder inte att de inte sjungit eller att de tappat kontakten. De är ju fortfarande släkt och vänner och sjunger i olika sammanhang. De behövde bara varva ner från Glödlivet.
Återsamling för 0-års rande
Att de nu ska stå på scenen igen har med Annikas 50-årsfirande att göra. – När jag förra året funderade över vad jag skulle vilja göra musikaliskt inför min kommande 50-årsdag, så kändes det helt plötsligt självklart. Jag hade verkligen saknat Glöd. Det kom för mig att vi skulle samlas kring ABBAs musik vilket också gjorde det naturligt att ta med min dotter Frida som alltid drömt om att få sjunga med Glöd. Inget ABBA utan Frida, säger Annika med ett leende. Idén togs emot med entusiasm även om två av medlemmarna, Sofia och Malin, inte kunde vara med. Man bestämde sig för att göra en enda konsert och att den skulle hållas på Sparbanksbörsen i Fjugesta. En scen gruppen, och även enskilda medlemmar, stått på vid ett flertal tillfällen. – Där finns det både professionalitet och hjärta. Vi känner oss hemma. En föreställning blev dock tre, publiktrycket var extremt. Men ”ABBA-frossa med Glöd, Frida Gelin och band” är ett av många vårevenemang som tyvärr fått ställas in på grund av Coronaläget. Nu siktar gänget i stället på september och lägger då till ännu en föreställning. Viljan att göra gott består och överskottet från de fyra konserterna kommer att gå till Hjärnfonden där Annika Gelin är en eldsjäl som brinner för att sprida budskapet om hjärnans betydelse i våra liv.
TE T
FOTO
GUNILLA PIHLBLAD
2
Sydnärkenytt • # 3 2020
Tegelgatan 1 694 32 Hallsbe g 2 61 1 62
Vill du köpa eller sälja en bostad i Örebro län? Då har du kommit rätt
ÖREBRO: Tel 019-126 550 orebro@maklarringen.se maklarringen.se/orebro
ASKERSUND: Tel 0583-126 55 askersund@maklarringen.se
Emelie Sanaksenaho, Adam Ketari, Moa Fälth, Arvid Pettersson, Ali e Johansson Kamara, Viggo Tärnström, Erik Morit , Tove Fristedt, Lexie Lagermyr Söderek
Elever tolkade Pi asso Sydnärkenytt möter upp några av de barn ur årskurserna 1 och 4 som jobbat med konstprojektet på Kumla bibliotek. Med sig har de lärarna Anna Frisell och Christer Jansson som varit med och handlett eleverna under skapandeprocessen. – Vi fick se en film om Pablo Picasso och hans konst, sen hade vi tre av Picassos konstverk som inspiration. Vi fick välja en av bilderna och så tolkade vi dom, berättar Alice Johansson Kamara som går i årskurs 4.
Konstprojektet är också en del av Malmens satsning på faddergrupper. Det innebär att klasser i årskurs 4 agerar som faddrar, en stöttande äldre kompis, åt de yngre eleverna i årskurs 1. – Vi träffas och har lektioner tillsammans med jämna mellanrum. Vi brukar syssla med olika projekt, bland annat har vi haft ett i matte och så det här konstprojektet, berättar Anna Frisell.
Rolig uppgift
Faddergrupperna består fram till dess att årskurs 4 blir årskurs 6 och sedan slutar mellanstadiet. Eleverna i de olika åldersgrupperna följs alltså åt i sammanlagt tre år. Tanken är att ettorna som växer och så småningom själva blir årskurs 4 sedan ska ta över som faddrar åt nya ettor. – Vi jobbar med att man ska umgås över årskurserna, att man ska kunna ha en äldre kompis som man kan vara med på rasterna. Det blir en trygghet för eleverna, förklarar Anna och berättar att man inte har några fasta faddrar, utan att eleverna brukar rotera med varandra, för att på så vis känna trygghet till alla. – Dessutom är det bra för eleverna att få träffa oss andra lärare och veta vilka vi är och att man kan gå fram till oss på rasterna om man vill, inflikar Christer Jansson som är lärare i årskurs 4. Barnen som är med på intervjun tycker även dom att faddergrupperna är bra. De yngre eleverna tycker det är skönt att ha en äldre kompis och de äldre eleverna tycker i sin tur att det är roligt att få vara med och stötta, säger de när Sydnärkenytt frågar. – Det här fadderprojektet är så bra också för att vi får komma ut till olika platser i kommunen, som här på biblioteket, med eleverna. Vi får tillfälle att göra sådana små utflykter. Vi har bland annat lånat utrustning på fritidsbanken och varit iväg och åkt skridskor tillsammans, berättar Christer. Utställningen på biblioteket är snart slut. Nu ska konstverken tas med hem och hängas upp på väggarna av stolta föräldrar. Här näst väntar en utflykt för faddergrupperna i årskurs 1 och 4, men var den bär av och vad eleverna då ska göra för spännande håller man på. – Det är fortfarande lite hemligt! avslöjar Anna med ett skratt.
Barnen är exalterade över att få visa sina konstverk och bjuder Sydnärkenytt på en tur i utställningshörnan. Trots att många av målningarna har samma verk som inspiration så bjuds det på en härlig variation i elevernas tolkningar. Starka färger, skarpa konturer och fantasifulla drag så långt ögat kan nå. Det är nästan så man blir avundsjuk! – Det var en väldigt rolig uppgift men jag blev också lite stressad. Vi hade bara två dagar på oss att göra klart det på, skrattar Arvid Pettersson och förklarar att han gärna jobbat lite längre på uppgiften. Men att det har varit en rolig uppgift håller de andra med om. Särskilt faktumet att få visa sina konstverk för hela Kumla verkar barnen särskilt förtjusta i. – Det är jättekul att få visa upp vad man målat här på biblioteket! Det känns roligt att ha en utställning, säger Adam Ketari och de andra eleverna nickar instämmande. Tanken med konstprojektet är att förena nytta med nöje. Eleverna får kunskap i ett ämne samtidigt som de även får göra något kreativt.
Trygghet för eleverna
TE T
Norra Vätterns konstrunda hela ma – Vi kände väl att vi ville göra något. Vi valde ju mellan att göra något digitalt eller ställa in och det är vore ju tråkigt, berättar keramikern Jeanette Wallgren i Stora Forsa. – Vi har helt enkelt utgått från den katalog vi gjort ordning för den riktiga konstrundan, säger Sten Forsberg, styrelseledamot för Norra Vätterns Bild & formkonstnärer. Den digitala konstrundan utgår från den ordning som finns i katalogen. På föreningens hemsidan finns länkar till de konstnärer och formgivare som deltar. – Antingen länkar vi till konstnärernas egna hemsidor eller till deras Facebook och Instagramsidor. Det beror lite på vad konstnärerna är vana att arbeta med, fortsätter Sten. Det kommer också finnas en särskild videosida, där konstnärerna i konstrundan ska lägga upp videoklipp på sig själva, sina ateljéer och sina verk. Adressen är: www.nvbof.se för den som vill gå den digitala konstrundan. – Vi uppmanar konstnärerna att tänka i bilder som fungerar digitalt och hitta på något roligt. Vi hoppas det här ska kunna bli en trevlig upplevelse både för den ordinarie publiken och nya, menar han. Det är ju nytt, inget vi gjort tidigare, så det får växa fram lite efter hand. Jeanette Wallgren berättar att konstrundan är viktigt för henne. – Jo men så är det. 600—700 personer brukar hitta hit till min ateljé. Klart att det innebär en del försäljning. Jag kommer ju vara här och ha
FOTO
SANDRA
Lärarna Anna Frisell o h hrister Jansson.
Jeanette Wallgren o h Sten Forsberg i Jeanettes atel . Keramikern Jeanette Wallgren, Stora Forsa, är en av de konstnärer du kan träffa i den digitala konstrundan
ALLIN
Några av Jeanettes kermaiksaker.
öppet. Man får komma. Men jag vill ju inte att det ska komma för många heller, som allt annat med Corona är det hela tiden en avvägning, säger hon och visar sin ateljé.
Kavlar keramik
Drejskivan står centralt. – Men den här är minst lika viktig säger hon och håller fram en stor kavel. Mycket av keramiken skapar hon nämligen genom sammanfoga tunna bitar av utkavlad keramik. Vackra tekannor exempelvis. – Men jag drejar också säger hon. Föreningen Norra Vätterns Bild & formkonstnärers största årliga evenemang är just konstrundan. Årets runda skulle blivit den 24 i ordningen. Konstrundan kräver omfattande förberedelser. – Vi börjar jobba med konstrundan redan på hösten. Så det är klart att det kändes tråkigt att helt ställa in. Därför såg vi det här som en bra alternativ, menar Sten Forsberg. Ett sjuttiotal konstnärer och formgivare i föreningen brukar delta i konstrundan, plus ytterligare något 30-tal inbjudna konstnärer. Men föreningen har också en höstsalong i september och oktober. – Vi visar verk en månad på Sjöängen i Askersund och en månad i en konsthall i Motala, en gammal Konsumbutik. Anmälan till höstsalongen går ut i sommar. Vi hoppas kunna genomföra den, avslutar Sten Forsberg. TE T
FOTO
HENRIK ÖSTENSSON
2
Sydnärkenytt • # 3 2020
Vi städar allt - ingenting är omöjligt! Hoffes Fönsterputs & Städ AB är verksamma inom all sorts fönsterputs och städ.
- Noggrant utfört arbete, fortsatt förtroende Fönsterputs Flyttstäd Golvvård Trädgårdsarbete Storstäd Visningsstäd Byggstäd Hemstäd Trappstäd Mattrengöring Snöskottning Kontorsstädning Takrengöring Garage/vindsröjning Ta kontakt med oss i alla frågor som gäller fönsterputs och städ. Vi diskuterar gärna arbetsutföranden och priser. Ring: 0582-153 81 Maila: info@hoffes.com
Vi gör jobbet t dig En unik resurs med lokal förankring 072-502 01 00
info@ftkumlahallsberg.se
Vi erbjuder hjälp med följande: rädg rdstjänster astighetsskötsel
ontage
ersonaluth rning
nöskottning
ontakta oss för mer information
En samarbetspartner att lita p
Sydnärkenytt • # 3 2020
29
0
Sydnärkenytt • # 3 2020
NYHET
Vi gör våra egna goda frukostmackor!
Det lilla extra
r g g e5
in h S X
: 0 95 :
95 4 1 . ord
Öppettider Mån-fre 06.00-22.00, Lör-sön 08.00-22.00 Stenevägen 19-21, 692 35 Kumla • Tel: 019-57 10 19
Ny Biltvätt
t t ä v t n a l : l 0 e M 25 1 r g 0g 0:-
1
9
8 ord. 1
Ta med denna kupong för att få erbjudandet. Erbjudande gäller t.o.m. 31 juli 2020 Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Kumla
Ta med denna kupong för att få erbjudandet. Erbjudande gäller t.o.m. 31 juli 2020 Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Kumla
Ren och fin
t t ä v t n a l l e : M 0 6 5 r g g 6:5 4 7 . ord
Ta med denna kupong för att få erbjudandet. Erbjudande gäller t.o.m 31 juli 2020 Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Kumla
31 Sydnärkenytt • # 3 2020 31
Sydnärkekrysset Efter några månaders uppheåll är ett nytt korsord här. Detta gång behöver du inte skicka in krysset. Lösningen hittar du på www.sydnarkenytt.se/tidning
Sydnärkenytt.se Dagliga nyheter hittar du på sydnärkenytt.se
2
Sydnärkenytt • # 3 2020