__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

ASKERSUND • HALLSBERG • KUMLA • LAXÅ • LEKEBERG

+60%

Sydnärkenytt.se ökar 120 000 läsare under perioden 1 jan-25 mar 2020, en ökning med 60% jämfört med samma period 2019

#2 2020 • www.sydnarkenytt.se

Bä, bä mitt kära lamm

Foto: Klara Östensson

Därför finns det ofta lamm bland äggen på påskbordet

Torborg tecknar Nalavis historia Hos Beges sport kan man hitta nästan allt

Folkracesportens Grand Old Lady

Jordbruk i Pålsboda storsatsar på mjölk

Sandra och Johnny visar sin film internationellt


INLEDARE •Sydnärkenytt Sydnärkenytt • # • 2#2020 7 2019

2

APRIL 2020 REDAKTÖR HENRIK ÖSTENSSON henrik@sydnarkenytt.se

ANSVARIG UTGIVARE LARS LITZÉN MEDARBETARE I DETTA NUMMER: LISBETH AXELSSON ING-BRITT JONASSON ANDERS BJÖRK SANDRA WALLIN ROGER LUNDBERG WEINE AHLSTRAND MARGARETA SWENSON ANNONSER

ANDERS BJÖRK

annons@kumlanytt.se

LEIF GUSTAFSSON

leif.gustafsson@sydnarkenytt.se PRODUKTION & ANNONS ERIK LODETTI erik@sydnarkenytt.se SANDRA WALLIN sandra@sydnarkenytt.se KONTAKT Kanal Regional Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.sydnarkenytt.se Tel. 019 - 277 21 21 TRYCK Pressgrannar, Linköping, 2020

V

rh i ha

elh

en! g n i ösn e ts l

Bergvärme Badrumsrenovering Service av alla värmeslag och märken Övriga VVS-arbeten Vi är auktoriserad serviceombud samt installatör för Nibe villa- och fastighetsvärme!

Sörbyvägen 3, Kumla Tel. 019-58 21 30

Sjukvårdens personal behöver vårt förtroende VI LEVER JUST NU i en rätt upp- och nervänd

tillvaro. Coronapandemin har nog fått oss att fundera en hel del på hur samhället fungerar och hur all information påverkar oss. I skrivande stund är i princip allt resande ut ur landet lamslaget, inställt. Inte minst hotell, restauranger och reseföretag har snabbt tvingats ner på knä när vi slutar åka, äta ute och allt från spaweekends till konferenser ställs in. Utan att uppmana folk att bryta mot karantänsregler tror jag ändå det är viktigt att vi försöker leva så normalt det går, handla i era affärer, besök de få kulturevenmang som hålls och annonsera i Sydnärkenytt. Alla företag, även vi, behöver våra kunder för att fortsätta fungera, leverera varor, tjänster och nyheter även i en svår tid.

kunde jag börja jobba. Tre månader senare gör jag Sydnärkenytt nummer 2. BARA ETT DYGN innan jag skriver detta, mitt i

coronakrisen var det dags igen. Efter några dagars helt normal förkylning börjar min astma göra sig påmind. Fram emot kvällen var det bara att konstatera. Jag hade andnöd och det förvärrades snabbt trots medicinering. Det är ett mönster som upprepat sig många gånger under mitt liv.

medier. Det måste man kanske i min roll. Många klagar på sjukvården. ”Hur ska den klara coronapandemin när den kollapsat redan innan?” och ”Det är bäst att inte bli sjuk i Sverige” är citat jag fångat upp i flödet. JAG HAR FAKTISKT en helt annan bild. Jag till-

hör de som av olika skäl uppsöker vården, ofta. Jag är både lätt handikappad, har otur och lider av en kronisk sjukdom. JAG FÅR FAKTISKT hjälp när jag behöver. Strax

efter jul råkade jag ut för en olycka och bröt två ryggkotor. Akuten tog emot mig, jag fördes snabbt igenom de nödvändiga stegen och vården påbörjades. Okej, maten på avdelningen kanske inte var så festlig, men det får nog ses som en detalj. Mindre än en månad senare

TT finns ocks å på

nytt.se är adre

webben. ssen.

ETT KORT SAMTAL till vårdcentralernas jour-

mottagning i Fylsta, Kumla. Mindre än en timme senare var jag på plats. Ett par timmar senare fick jag åka hem. NÄR JAG BEHÖVER förnya mina recept, eller har

JAG LÄSER EN HEL DEL debatt och följer sociala

SYDNÄRKENY

www.sydnarke

någon lättare åkomma, ringer jag vårdcentralen i Pålsboda. Jag får mina recept, jag får faktiskt också en läkartid, inte sällan samma dag som jag ringer, om det behövs. JAG VET ATT det finns helt andra upplevelser av

vården. Jag vet att allt inte alltid fungerar. Men, jag tror ändå att det ibland är viktigt att fundera över vad vi har, vad som faktiskt fungerar. Trots allt som sägs brukar man tala om vår vård som en av de bästa i världen i internationella jämförelser. I det läge som vi har nu behöver vi nog stötta varandra och tro på varandras förmåga. Sjukvården kommer troligen utsättas för svåra påfrestningar och de som jobbar där behöver nog känna att vi har förtroende för dem.

UTGIVNINGSPLAN & UPPLAGA Tidningen Sydnärkenytt kommer ut med nio nummer under 2020. Kommande utdelningar: #3 #4 #5 #6 #7 #8 #9

9-10 maj 13-14 jun 29-30 aug 26-27 sep 24-25 okt 21-22 nov 12-13 dec

Upplaga: minst 27 000 ex med distribution till hushåll och butiker i Kumla, Hallsberg, Lekeberg och Askersund samt i ställ på utvalda platser i Laxå. Tidningen kan även läsas digitalt: sydnarkenytt.se

HENRIK ÖSTENSSON

Bli av med mossan på taket


Sydnärkenytt • # 2 2020

ra r ba och beta Vi ar e bästanliga d ä med t miljöv n på mes ernative en! alt rknad ma

Vi finns tillgängliga vardagar mellan kl. 08.00-17.00

r Vi har panele n i lager och ka n leverera inna sommaren!

Solkraft i Viby

Solkraft i Viby länets första certifierade länets första certifierade solcellsinstallatör Roger Olausson: 070-224 13 98 solcellsinstallatör info@miljoisoleringorebro.se Vallgatan 43, Fjugesta

www.miljoisoleringorebro.se

370 Watt

Upp till 36% mer energi än standardpaneler på marknaden Må ostar nga spän till p nande åskbo rdet!

i Viby AB

www.solkraft.info 0768-910 340

Norrströmsgatan 1, Hamnmagasinet, Askersund 070-2319959

Se våra öppettider: www.madamenature.se

Priserna gäller v. 15

! k c i l k t t e å p t a 1 a m l s m n u a k k / c e s e . a c i : t e Hela v t ä n r butik på å v i a l d n a H

Smör

Stammis-pris

29

90

/st

Ägg

29ª /st 18-pack, Alsbo

15ª /st 600g , ICA

59ª /st 500g, Pacific

500g, Arla

Öppet 8-21 Skolvägen 12 Kumla

Profilen

3


4

Sydnärkenytt • # 2 2020

CARL-AXEL, Kerstin och Edvard Larsson i den nya ladugården

Storsatsning på mjölk i Pålsboda På gården Föckelkärr utanför Pålsboda pågår ett storbygge, om bara någon vecka, den 15 april står gårdens nya ladugård klar. Familjen Larsson fördubblar därmed mjölkproduktionen och antalet mjölkande kor till drygt 130 kor. TEXT & FOTO

HENRIK ÖSTENSSON

Den nya stalllbyggnade förefaller gigantiskt på nära håll. Takhöjden och de stora ljusinsläppen skapar nästan känsla av kyrka. Höjd till nocken, kanske 12 meter. – Det är ett stort hus. 34 gånger 72 meter. Det kommer rymma totalt 200 djur, berättar Kerstin Larsson. Förutom mjölkande kor kom även sin-kor och kvigor bo i huset. – Kvigkalvarna kommer flytta in här när de blivit ett år.

RENT OCH FINT innan korna flyttat in.

Mycket stort beslut Att göra en så stor satsning på ett jordbruk är ett mycket stort beslut. – Ja, det största i våra liv rent ekonomiskt i alla fall. Men det kommer också förändra hela tillvaron, säger Carl-Axel Larsson. Familjen började fundera på nyinvestering för ungefär tre år sedan. – Vi har ju ett rätt ålderdomligt stall i dag. Vi har dessutom ungdjur på en annan gård. Det är tungjobbat och kräver ständigt underhåll. Vi var tvungna att göra ett val. Antingen, inom några år, slå igen mjölkproduktionen, eller satsa. Sedan funderade vi en del kring vad vi,

vår son Edward och Ellinor, ville med det här. Carl-Axel och Kerstin har fler barn, alla vuxna. Det är dock Edvard som är intresserad av mjölkproduktionen och också arbetar på gården. Som det ser ut vill han ta över så småningom. Det var förutsättningen för att Kerstin och Carl-Axel skulle våga satsa.

Tidsaspekt – Det finns också en tidsaspekt. Vi måste göra det innan vi blir för gamla, innan Edvard tar över. Om vi skulle göra ett generationsskifte innan vi byggt ett nytt stall skulle aldrig Edvard kunna finansiera ett sådant här projekt. Sådan ser verkligheten ut. Det är inte lätt för yngre lantbrukare. - Till sist kom vi till ett beslut. Efter en runda till tre banker fick vi till sist till finansieringen Vi fick gå ner lite från det drömstall vi först

presenterade, Men vi är nöjda, det här kommer bli mycket bra, säger Carl Axel

En riktig skitrobot Huggning av skogen och markarbeten pågick under hela 2019. I augusti drog själva bygget av huset igång. 15 april, direkt efter påsk, flyttar korna in – En omställning blir all teknik. Som bonde är man van vid teknik. Men det här blir mycket nytt att lära, säger Carl-Axel. Korna kommer mjölkas av två stycken mjölkningsrobotar. Korna väljer själva när de vill gå till roboten och bli mjölkade. De lockas dit av att de får lite godis, kraftfoder när de gå in. På golvet bland korna kommer en annan robot att åka omkring. Den har till uppgift att skrapa bort gödsel.

LADUGÅRDEN är en mycket stor byggnad. 74 gånger 34 meter.


Motorolja helsyntet 5W-30 C3 Art. nr. 611872373

FAKTA I dag har gården cirka 70 mjölkande kor i det gamla stallet. Det är ett av de större, traditionellt utformade, med uppbundna kor, i Mellansverige. Förutom Carl-Axel, Kerstin och Edward jobbar ytterligare en person med att mjölka några gånger i veckan. Gården har också säsongsanställd personal i växtodlingen. För den som inte vet det så är en Sin-ko en mjölkko som för tillfället inte mjölkar. Kor mjölkar inte hela tiden. När en mjölkko varit dräktig ett tag och väntar en ny kalv går de i sin. En kviga är en mjölkko som inte blivit dräktig än. Investeringen på gården kommer hamna på 16 miljoner kronor.

Sommartid kommer korna själva att kunna gå ut, när de vill. Betesmarkerna ligger koncentrerade runt ladugården Utfodringen kommer också ske automatiskt. Ensilage, alltså konserverat gräs, kommer transporteras ut i ladugården med transportband. Kornas halsband har ett elektroniskt chip som talar om exakt hur mycket kraftfoder, spannmål, kon får äta.

Tydlig trend Familjen Larssons nya ladugård följer en tydligt trend. De små producenterna, med kanske 20-30 kor försvinner. Flera sådana små gårdar har lagt ner i Sydnärke det senaste året. Men när en ny ladugård, som den i Föckelkärr byggs, är det så mycket fler ko-platser att det i stort sett tar igen den minskning det blir när de små gårdarna lägger ner. I princip kommer fördubblingen på gården Föckelkärr motsvara nedgången i vårt område. Gödseln från 200 kossor blir en hel del. Den ska samlas i en mycket stor brunn som rymmer 5 000 kubikmeter. Som en jämförelse innehåller en ordinär simbassäng i ett badhus ungefär 675 kubikmeter. – Vi kommer sprida all gödel på åkermark runt Pålsboda. Vi har mark så det räcker för det. Vi har ungefär 250 hektar som vi brukar, eller betar med några djur här runt om i Pålsboda. Sedan har vi ytterligare 250 hektar åkermark utsprid runt i stort sett hela Kumla. Vi har diskuterat att köra gödsel dit. Men i dagsläget skulle transporterna äta upp hela ekonomin med det, säger Carl-Axel. I dag producerar gården ungefär 700 000 kilo mjölk per år. – Nu går ofta korna ner lite i produktion när man byter stall. och inför robotmjölkning. Men vi räknar med att komma upp i det dubbla, alltså 1, 4 miljoner kilo mjölk, avslutar Kerstin Larsson. ◼

Köp 4l och få 1l utan extra kostnad!

Art. nr. 611872372

Välkommen till AD Butik Kumla John Norlanders gata 13 692 31 KUMLA 07:30 - 18:00 Måndag - Fredag 09:00 - 13:00 Lördag Sön - och helgdagarStängt Tel: 019-57 84 80 Email: kumla@adbildelar.se

Älska varje mil

Sydnärkenytt • # 2 2020

5


6

Glad Påsk Våryra!

Aprile rb

Therese

Petra

Mia

019-58 00 66

judan de : Färg a v bryn p lock 150 kr & I samb an lång- e d med lle r färgbe handl ing

•Hagendalsv. 5 SARA HAMMAR har en entrepenörsutbildning i grunden och är van vid att driva projekt. Svin(n)smart Kumla

tar upp hela hennes uppmärksamhet och tid. Foto: Sandra Wallin.

Sara vill ge matsvinnet ett värde Kumlabon Sara Hammar ser matsvinn som en resurs. Inspirerad av sin uppväxt, med en driftig mamma som tog till vara på allt, bestämde hon sig för att göra något positivt av matsvinnet i Kumla. Resultatet blev den ideella föreningen Svin(n)smart. Sara kommer urpsrungligen från Örebro men flyttade till Kumla med sin familj för två år sedan. Under tiden som gått sedan dess har hon redan hunnit bli, vad hon skämtsamt beskriver som, en ”Kumla-patriot.” – Jag fick ett sådant härligt mottagande som nyinflyttad, var jag än vände mig, och kände att jag ville ge någonting tillbaka, menar Sara.

Aktuellt problem Att valet just föll på matsvinn är kanske inte så konstigt. Dels är det en aktuell fråga, inte bara i Sverige utan stora delar av världen, och del är det ett ämne som Sara burit med sig genom livet. – Det har legat och grott i mig ganska länge, men jag har inte riktigt vetat vad jag ska göra eller hur, säger Sara. Hon säger att hon alltid haft svårt att slänga mat och som liten tyckte hon synd om dem som inte fick någon. Saras mamma var noga med att ta till vara på råvaror och livsmedel – Det är klart att en del av inspirationen kommer från min uppväxt, menar hon.

133 KILO MAT per person, så mycket onödigt svinn

slängs i Sverige varje år enligt Lantbrukarnas Riksförbund. Det mesta av svinnet sker hos butik och konsument. FN har som hållbarhetsmål att halvera globalt matsvinn till år 2030. En stor del av Sveriges klimatpåverkan, cirka 20-25 procent, beror på livsmedelshanteringen. Att kasta mat som egentligen kan användas är ett stort slöseri - och ett stort problem. Foto: Markus Spiske via Unsplash (CC-licens)

Som ung studerade Sara i Storbritannien och jobbade i en jourbutik. – Dom fick alltid över mängder av hämtmat som slängdes. Jag frågade om jag inte kunde få ta maten och dela ut till hemlösa, men det fick jag absolut inte, berättar hon. Svaret skavde i henne, en känsla som följde med genom åren. Sedan kom miljöfrågan upp och plötsligt blev det mer ”okej” att tänka i de banorna. Efter flytten till Kumla kände Sara att det var dags att göra något. Resultatet blev alltså den ideella föreningen Svin(n)smart Kumla. Sara sköter än så länge allt på egen hand. – Men vi har fått vårt organisationsnummer och har en styrelse, kommenterar hon.

Planerar för volontärer Framöver planerar man att ta hjälp av volontärer, för att göra hanteringen och distributionen av svinnmaten enklare. – Jag har funderat på att rikta mig mot dom lite äldre. Dels kan man få det fattigt som pensionär, och då har jag tänkt att dom som hjälper till kan få förtur till kassar. Sen blir man ju del av ett sammanhang där man kan få vara social och känna att man gör något bra, förklarar Sara. Sara har sporadiskt fått ta emot varor från olika affärer och företag, bland annat från en butik som skulle lägga ner och skänkte massvis med kassar, men hon hoppas på att få några fasta samarbetspartners i framtiden. – Det är både en kul och viktig grej. Dom som har hämtat varor hos mig har varit så glada och uppskattar initiativet, vill gärna byta ett par ord. Det känns väldigt bra, förtäljer hon. Än så länge förvarar Sara allt svinn hemma hos sig men tanken är att kunna låna en lokal med tillgång till kyl och frys. – Om det finns någon som sitter på ett tips får dom gärna höra av sig, hälsar Sara. Den som vill veta mer om Svin(n)smart Kumla kan surfa in på föreningens hemsida. Vem som helst kan ansöka om att bli medlem i föreningen. Just nu tar man inte betalt, men i framtiden kommer det kosta 100 kronor per år att vara medlem. ◼ TEXT

SANDRA WALLIN


Sydnärkenytt • # 2 2020

Sydnärke efter Corona

7 7

Det går inte att odla vete på asfalt Vad kommer vi lära oss av Coronakrisen? Kommer det mesta bli som tidigare eller får vi en tankeställare som förändrar medborgarna och samhällena i Sydnärke på djupet? Ska vi börja tänka på var maten kommer ifrån?

MOGET VETE. Svårt att odla på asfalt och hustak. Foto: Henrik Östensson.

KUMLA KOMMUN vill bebygga 650 hektar odlingsbar mark i sin överisktsplan.

LARS LITZÉN


8

Sydnärkenytt • # 2 2020

Välkommen till Allévux! Vård- och omsorgsutbildningen erbjuder följande: Vård- och omsorgsutbildning �ll undersköterska/ motsvarande med start 2020-08-17 Fortbildning: 200 poängs fördjupningskurser: Akutsjukvård, Psykiatri, Äldres hälsa och livskvalitet 100 poängkurser: Medicin 2, Pallia�v vård, Vård och omsorg vid demenssjukdom, Samhällsbaserad psykiatri, Specialpedagogik 2 Kurserna genomförs genom flexibel/distansundervisning under hös�erminen 2020

Sista ansökningsdag: 2020-05-29 Däre�er tas ansökningar emot så länge platser finns kvar i kurser/utbildningen. Validering för dig som har jobbat en �d inom vård- och omsorgsyrken och som vill validera dina kunskaper �ll en formell undersköterskeutbildning/ motsvarande. Du bör ha arbetat så länge a� du känner a� du har en �ds prak�sk erfarenhet med breda kunskaper/färdigheter a� validera.

Ansökningar �ll valideringen tas emot löpande och med antagning e� par gånger/termin. Valideringen är sökbar för alla inom Örebro län. Frågor om utbildning, kurser, validering och hur du ansöker: kontakta studie- och yrkesvägledare.

För mer informa�on om våra utbildningar: www.allevux.se Telefon: 0582-354 32 E-post: vux.vagledning@allevux.se


Sydnärkenytt • # 2 2020

9

GILLAR ATT PRATA. Shashu Aebregelegish, Adium Fegehay, Haimant Gidel och Hewan Ferede tillsammans med Maude Larsson och William Mousa, praktikant.

Viktiga vardagssamtal i Hallsberg För många som kommer till Sverige som invandrare blir språket ett problem. Speciellt som vuxen. Ett problem är att faktiskt hitta någon att prata vanlig vardagssvenska med. På SFI, Svenska för invandrare, hjälper pensionärer till som samtalspartner. TEXT & FOTO

HENRIK ÖSTENSSON

– Fredagarna är den bästa dagen på hela veckan. Jag längtar till den här tiden, då vi får prata, säger Adium Fegehay från Eritrea. Hon sitter med fyra vänninnor, också från Eritrea och pratar med Maude Larsson från Hallsberg.

av oss bor med andra som inte är från Sverige. Sedan är det inte så vanligt att grannar pratar med varandra i hyreshus i Sverige. Vi lär ju Svenska här på SFI. Men jag tycker vi lär oss mest av de här samtalen, säger Adium.

Risk att bli isolerad Hon menar att det är lätt gjort att mest bli sittande i sin lägenhet om man inte lär sig att prata svenska. Maude, som har varit samtalspartner ett tag har ungefär samma bild. – Ibland finns kontaktytorna, kontakterna med vanliga Svenskar. Men oftast saknas de tyvärr. Även läraren, Sebastian Molitor är nöjd. Det

Pensionärer som ställer upp Det är SPF, Sveriges pensionärsförbund i Hallsberg som ligger bakom samtalshjälpen på SFI. När Sydnärkenytt är på plats förekommer samtal i tre olika grupprum. Pensionärerna ställer upp helt ideellt. – Vi pratar om allt möjligt. Vardagliga saker, vad som händer i samhället, inga konstigheter, I dag blev det kvinnodagen, säger Maude. Shashu Aebregelegish, Adium Fegehay, Haimant Gidel och Hewan Ferede bor i Hallsberg, Laxå och Askersund. – Ingen av oss har någon som vi pratar Svenska med till vardags. Det är jättevårt. De flesta

här var vad som saknades. Undervisning är en sak, de här samtalet en annan. Hitills har vi kört en dag i veckan, på fredagar, säger han.

Pratar om livet – och bilar En trappa ner sitter Nils Gunnar Käck och pratar med Kasim Chammih, Ahmad Turkmani, Mohammed Alhuaimi och Yousef Mustafa. – Här sitter vi väl mest och pratar skit. Skämt och sido, vi pratar om allt möjligt. Livet, vad som händer i världen, fina bilar och lite av varje. Det är trevligt. Grupperna börjar tidigt på fredag förmiddag och brukar inte ta slut förrän framåt fyra. – De här killarna är från Libanon, Irak och Syrien. De har en sak gemensamt. De pratar arabiska till vardags. Men här är det svenska som gäller. – Vi pratar väl inte särskilt mycket Svenska annars. Det blir lätt att man pratar hemspråket med varandra. Min barn triggar mig dock. ”Pappa, fel språk”, säger de när jag pratar arabiska. De är duktiga på svenska. Samtalsgrupperna på SFI i Hallsberg har pågått sedan höstterminens start, förra året. ◼

KASIM CHAMMIH, Ahmad Turkmani, Mohammed Alhuaimi och Yousef Mustafa tillsammans Nils-Gunnar Käck

Vuxenutbildningen i Kumla erbjuder Grundskolekurser, Gymnasiala kurser, Yrkesvux, Distansstudier, SFI och Lärvux

Intresserad av att studera?

Vill du läsa upp dina betyg? Du har kanske ett samlat betygsdokument, studiebevis, ofullständigt grundskolebetyg eller vill höja dina betyg. Vill du läsa grundskolekurser och gymnasiekurser är det hög tid att söka dem nu. Nu kan du söka till våra yrkesutbildningar som startar hösten 2020 inom följande områden:

•Byggutbildning med tolv yrkesutgångar 60 veckor •Barnskötare 40 veckor

•Bagare/Konditor 40 veckor •Butikssäljare 40 veckor •Kock 40 veckor

•Maskinförare 22 veckor •Målare 60 veckor •Lokalvård 17 veckor

•Vård och omsorgsutbildning 60 veckor

Sista ansökningsdag till dessa utbildningar är den 15 maj 2020. Kontakta Komvux på din hemort så hjälper de dig med ansökan. För övriga kurser gäller fortlöpande antagning till hösten, numera kan du göra webbansökan till dessa kurser förutom distanskurser och yrkesutbildningar.

019-58 80 00 servicecenter@kumla.se www.kumla.se

Mer information Kontakta studievägledare Roger Källström, tel: 019-58 80 40 eller e-post: roger.kallstrom@kumla.se


10

Sydnärkenytt • # 2 2020

EVY NESTOR i sin "Grand old Lady"

Gasglada Evy

Folkracens Grand Old Lady I Hammar finns en riktig krutgumma som trots att hon närmar sig 80 år ger full gas och inte räds tuffa närkamper. Evy Nestor går under smeknamnet "Grand Old Lady" på folkracebanan. TEXT

FOTO

ANDERS BJÖRK

WEINE AHLSTRAND

Förutom ett år när hon var väldigt ung så har Evy Nestor alltid bott i Hammar. Hon och maken Per-Inge har varit tillsammans sedan 1960 och de träffades, såklart, i Hammar.

Äldsta kvinna som kör i Sverige – Vi träffades vid ett café som inte längre finns i Hammar. Jag raggade upp henne med bilen en lördagskväll, det var så det startade, fastslår Per-Inge Nestor. Huset som paret bor i är byggt 1967. Här har de uppfostrat sönerna Jonny och Johan som började att köra folkrace, och då passade mamma Evy på att börja även hon. Första året var 1989, Evy gjorde då som 46-åring premiär på folkracebanan. – Istället för att jag skulle sitta och vänta på dem när de körde så tog jag licens med, säger Evy. Det har blivit några tävlingar sedan dess för sportens “Grand Old Lady” som hon kallas. Idag är Evy 78 år och minst 20 tävlingar per år brukar det bli, bland annat på hemmabanan i Tycke där MK Ran håller till. Evy tävlar i damklassen och där är det alla möjliga åldrar med. Men Evy är äldst i hela Sverige.

Slog runt och hamnade på taket – När hon började att köra fanns det ingen damklass utan då fick hon tävla med herrar. Men det har växt enormt med kvinnor som kör folkrace, påtalar Per-Inge Nestor. Ett lopp i folkrace avgörs alltid med sex startande och det är tre varv som gäller, förutom i finaler då är det fem varv som ska avverkas. Närkontakt är tillåten, men vissa regler finns ändå. – Du får inte köra på nån bakifrån med flit utan då får du en svartflagg och måste köra av banan. Jag kör ganska schyst, men även jag har fått mina svarta flaggor, erkänner Evy. Det händer att bilarna slår runt efter knuffande. Senast hösten 2019 drabbade det Evy, två varvs snurrande blev det innan bilen

EVY MED MAKEN PER-INGE

la sig på taket. Men Evy klarade sig helt oskadd. Säkerheten är hög med skyddsbur i kupén, hjälm och overall självklart och speciella handskar och skor som föraren måste bära.

Gemenskapen i folkrace sticker ut Evys nuvarande bil hon går in i säsongen med är en Volvo S40. Hennes favoritmärke att köra är dock OPEL. Alla bilmärken är tillåtna, men det får inte vara någon turbo som sitter i, eller fyrhjulsdrift. Sönerna Jonny och Johan har lagt karriären på is. Men Evy har ändå ett familjärt sällskap på banan då ena sonens hustru kör. Och gemenskapen inom folkrace är speciell. – Det är just gemenskapen som är det roli-

gaste, det är otroligt hur många vänner och bekanta man fått genom sporten. Och man hjälper alltid varandra i depån även om man är konkurrenter, på det sättet sticker folkrace ut, fastslår Evy. Maken Per-Inge är en van chaufför med. Under många år hade han ett eget åkeri och PerInge höll också på med folkrace en tid, men nerverna satte stopp för mer tävlande. – Jodå, jag har kört. Men jag började bli så nervös över tävlingar att det blev en plåga till slut. Jag drömde till och med om det och jag förstod inte varför jag blev så nervös, säger Per-Inge Men du blir inte nervös Evy? – Nä, det kanske händer nån gång, men inte så ofta. Nu har jag hållit på i så många år så nu

tänker jag inte på det sättet, jag tar inte så allvarligt på det i min ålder. På bilen hennes står det med stora gula bokstäver “Grand Old Lady”. Det är ett namn som Evy haft i flera år på banorna, så det var passande att döpa även bilen till det. – Det började på en tävling i Mariestad när speakern utbrast att “Kolla här, nu kommer Grand Old Lady i full fart”, så det har hängt med sedan dess. Stolt visar Evy Nestor upp alla de pokaler hon samlat på sig genom åren. För att inte tala om de tidningsurklipp som finns. Och fler lär det bli. Sportens egen “Grand Old Lady” har inga planer på att pensionera sig. Hon fortsätter att köra så det ryker! ◼


11 Sydnärkenytt • # 2 2020 11

Behöver du nya däck? Kontakta oss! Sörbyvägen 4 019-57 81 57 www.kumladack.se

Skatorna bygger ut – snart blir det ägg KRÖNIKA

LISBETH AXELSSON VÅRA NÄRMASTE GRANNAR

herr och fru Skata verkar inte vara några surkartar. Inte syns de heller oroa sig nämnvärt över sakernas tillstånd i människors värld. Klimathot? Coronavirus? Börsfall? Kris i världsekonomin? Nej, nej, de har annat för sig, sitter och spanar efter funktionsdugliga sega kvistar i lagom längd att flaxa upp med i lönnen. Till det gemensamma boet. De räds inga stormar. Skatornas boning har suttit säkert i 20 år minst, genom Gudrun 2005, Per 2011, Simone och Sven 2013, Gorm och Egon 2015 och Alfrida 2019. De bygger ut och har nu bestämt att deras jättebo ska få ett annex. Varför, kan man fråga sig? De jobbar hårt. Och ger inte upp. De stretar med pinnar för att hitta jämvikten och flyger upp med den ena efter den andra i näbben och trär in dem, till synes utan särskilt plan, i det trassliga boet och sätter sig sen att betrakta sitt verk. Nybygget växer dag för dag. Ibland tar de lättfärdigt en paus. Att ha lite kul hör livet till, tycks de tänka och skrattar hest åt katten som lunkar över gårdsplanen. Så flyger de ner och landar på lagom retsamt avstånd för att testa kattens dagsform. Men den har tillräckligt många år på nacken för att ha lärt sig att det inte lönar sig att jaga efter en skata. – Schäck-schäck! Kolla på den, så tung i gumpen hon är! Ska vi testa om hon kan ta oss? BEKYMMERSLÖS tycks denna stiliga fågel flaxa

genom livet, så nära knutna till oss människor och mytomspunna! Var det herr Skata som tog kapsylen i grusgången i tron att den var av äkta silver? Ja, hur många glänsande bordsbestick har den genom århundradena snott från vackert dukade bord i världens blommande trädgårdar?

”Den tjuvaktiga skatan”, visst känner vi henne! Hon gör entré i en mäktig trumvirvel i Rossinis opera och stjäl en silversked, en stöld som pigan Ninetta beskylls för. Kvinnan döms till döden. Senare visar det sig att tjuven var skatan. Som tur är åker fågeln dit på ytterligare en stöld, ett silvermynt. Brottet bevittnas, den bestulne klättrar upp i boet och finner där inte bara sitt mynt utan även silverskeden! Allt slutar lyckligt. Men, att skatan är tjuvaktig är inte sant. Hon är falskeligen beskylld! Fakenews! Som vi säger nuförtiden. Denna fågel hör till de smartaste! Den gillar att plocka saker, undersöka och gömma. Särskilt intressanta grejer döljer den under lite löv eller gräs för att ha till senare. Den minns väl var de gömt dyrgriparna. Och med det här beteendet tränar den sin förmåga att samla och hamstra föda. Visst tycker skator att blankt är fint, men det gör många andra fåglar också! EN ANNAN BESKYLLNING, som är värre, är dess

förbund med Satan och döden, olycka, sorg, nöd och sjukdom. Men det var på medeltiden. Då kallades den ”galgfågel” eftersom den ofta besökte avrättningsplatser. Även om herr och fru Skata i vår lönn verkar ta tillvaron med en klackspark våren 2020, är de både renliga och miljömedvetna! För nu har jag tagit reda på varför de bygger ut. Ornitologen Staffan Åkeby, tidigare Närke, numera Skåne, är min uppslagsbok i fågelfrågor. Han berättar att nybygget kan bero på att det gamla boet har blivit fullt av parasiter. Ett rent hem ska det bli till våren! Samtidigt återanvänds vissa ytliga kvistar i det gamla boet när det nya byggs. Urboet kan överges. Det kan också ha varit samma par i boet hela tiden, för skator kan bli 20 år gamla. Och har de nu lagt näbben i vädret är det förmodligen ett nytt yngre par som tagit över och föredrar att bygga nytt! Då blir det väl ägg snart!

Vårt mål: att DU ska tycka det är trevligt att få tandvård Vi vet vad du som patient behöver för att känna dig trygg och få den bästa vården Boka gärna tid hos vår tandhygienist Emilia (800 kr) Tandläkare Tobias och Karl, tandhygienist Emilia

Digital klinik

Kort väntetid

Gott om parkering

Boka tid via vår hemsida www.kumlatandlakarna.se och läs vad våra andra patienter tycker om oss! Kumlatandläkarna

Vattugatan 1

Kumla

019-57 55 55


12

Sydnärkenytt • # 2 2020

BILAR KÖPES! Skor och hjälpmedel

AB Karl Hedin Bygghandel i Laxå

Onda fötter, knän, höfter eller rygg? 019-57 35 10 Stene Brunn 106, Kumla Mån-fre kl. 09.00-18.00 Lör-sön kl. 09.00-15.00

Handlar där proffsen handlar! Vi har ett komplett byggsortiment med noggrant utvalda varor

En felställning kan vara orsaken. Vi tillverkar ortopediska fotbäddar. Mer info på vår hemsida pkfotbadd.se

Nu extra bra betalt för VOLVO

ÖPPET: Vardagar 7-17 Helger 9-12

Öppet: Vardagar 9-17 (lunchstängt 12.30-13.30) Besöksadress: Engelbrektsgatan 74, Örebro Tfn: 019-12 32 11• E-post: pkfotbadd@gmail.com

Revirvägen 2, Laxå

www.pkfotbadd.se

LA H OCK

K

M

Lunchbuffé alla vardagar kl. 11.30-14 Middagsbuffé mån-tors kl. 18-20 HOTELLFRUKOST - KONFERENS - EVENT

Fest, catering och kalas Relax med bastu och bubbelbad

E Y

U

19 6 3

Tel. 0584-10 855

140 240 740

940 V70

RING Jörgen Hamrén 019-57 30 35 Kungsleden 43 Sannahed Kumla

Foto: Alexander Viktorsson

019-57 90 20

Alla märken 5 000 - 70 000 kr

Målning Tapetsering samt allt i branschen förekommande arbeten.

Tack publik och sponsorer för den gångna säsongen! Lagbygget för a� bli ännu starkare nästa säsong har redan börjat. Följ oss gärna på Facebook och Instagram

CULLBRANDS BYGG AB 070-5935546 patrik@cullbrandsbygg.se

Telefon: 019-57 55 54 070-330 92 80, 070-561 06 80

Utnyttja ROT-avdraget

30%

av arbetskostnaden!

Nybyggnation Renovering Om- och tillbyggnad Tak-, fasad- och fönsterbyten Altaner och uteplatser Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri offert och rådgivning Cullbrands Bygg AB - Patrik Cullbrand Hagagatan 9 - 716 31 Fjugesta

HYRA BUSS? Vart ni vill, när ni vill! Kontakta oss för offert!

Tel: 019-24 06 06 info@letsgobybus.se www.letsgobybus.se


13 Sydnärkenytt • # 1 2020 13


14

Sydnärkenytt • # 2 2020 KENT ÖHLIN har en speciell

traktopassion, de ovanliga Allgaier, Porsche diesel.

Kents passion stavas Po Att älska Porschar är Kent Öhlin långt ifrån ensam om. Men för Kent är det inga sportbilar som gäller, utan traktorerna som bär samma namn. Faktum är att traktorerna fanns före sportbilen. TEXT & FOTO

HENRIK ÖSTENSSON

Kent Öhlin, bosatt utanför Vretstorp har gillat veterantraktorer länge. Men det var först när han snubblade över en Porsche Junior det blev en verklig passion. Nu har han inte mindre än fyra Porsche-traktorer. Verkligt udda fåglar i Sverige, eftertraktade utomlands. Traktorernas historia börjar i själva verket långt innan sportbilen började tillverkas. Vad Hitler gjorde under andra världskriget behöver vi kanske inte närmare gå in på. Men förutom allt fasansfullt hade han en del tankar, idéer som med facit i hand var framsynta. Han ville motorisera Tyskland. Bland annat ville han producera en folkbil, det blev VW typ 1 och en folktraktor.

Folktraktor För att få fram en folktraktor vände sig Hitler till samma person som tog fram folkbilen,

nämligen Ferdinand Porsche. Redan före andra världskriget började Porsche tillverka traktorer, då med luftkylda bensinmotorer. Men vid krigsutbrottet blev det stopp. Efter kriget utlokaliserades tillverkningen till verkstadsföretaget Allgaier. Då utvecklades också tekniken med luftkylda dieselmotorer, Porsche-diesel, som blev lite av märkets kännetecken. Tillverkningen förlades till en fabrik vid Bodensjön, där man tidigare bland annat tillverkat zeppelinare, luftskepp. 1963 såldes fabriken till Renault. De fortsatte där att sätta ihop och utveckla traktorer som byggde på Porsches teknik. Renaults traktordivision såldes sedermera tillbaka till ett annat tyskt bolag, Claas, som dag levererar ljusgröna skördetröskor och traktorer i Sverige. Inte helt oväntat går mycket designdetaljer från gamla folkvagnar igen i traktorerna. Kents tvåcylindriga 52 har bland annat samma framfälgar som den gamla ”baggen”, VW typ 1.

Cylindrarna, med fläktkylning, liknar de på VW och Porsche bilar.

Systembyggt – Cylindrarna är likadana på alla modeller, gjutna en och en. Man har bara satt på fler cylindrar efter varandra säger Kent. Det samma gäller insprutningspumpen. Den finns i två modeller, en för en cylinder, en för två. På den trecylindriga traktorn är det alltså en pump för en cylinder och en för två, seriekopplade. Kents minsta traktor, Porsche junior har blott 14 hästkrafter, en cylinder. – Det är en extra lång variant, Tanken är nog att man ska ha redskap under traktorn. Det var vanligt förr. Kent har också en modell AP 22, med två cylindrar har 22 hästkrafter, Kents favorit. – Den har mycket ovanliga finesser.

Tidiga med diffrentialspärr Man kan låsa bakhjulen så de driver exakt lika mycket, diffrentialspärr, det var ovanligt 52, liksom hydraulik. Allra häftigast är dock turbinkopplingen. Det finns vanlig koppling,

men även turbinkoppling, ungefär som på en bil med automat. Under motorn finns också remskiva för sidomonterad slåtterbalk. Med slåtterbalken, slåtterkniven på sidan blev sikten bättre. Kents tredje Porsche, Den trecylindriga Porsche Supern från 1959 har fått den rundade, välvda huv som är typisk för märket. Den har 39 hästkrafter. Porsche Mastern, med fyra cylindrar, är från 1961 och har 50 hästkrafter. – Den har jag precis fått igång, men inte renoverat. Den lilla, encylindriga går, men är nedmonterad för renovering. Kents vurm för de här traktorerna började för några år sedan när hans dotter skulle köpa en gammal bil i närheten av Gällersta, nära Örebro. – Jag såg Porsche Juniorn inne i ett garage och frågade lite om den och sa, vilken häftig traktor, en sådan vill jag ha. Efter ett tag hörde ägaren av sig och ville sälja. – Nu är jag helt såld på märket. Annorlunda lösningar, modernt, häftigt. Men jag måste erkänna att första gången jag startade motorn på min junior stängde jag av blixtsnabbt,


15 Sydnärkenytt • # 2 2019 15

FAKTA Ferdinand Porsche som konstruerade både Porsche traktorer, Volkswagen typ 1 och bland annat terrängfordonet Kübelvagen som användes under andra världskriget, som figurerat en del i filmer om kriget. Men han hade lite eller inget att göra med tillblivandet av sportbilarna med hand namn. När bilföretaget startade var han redan gammal och sjuk. Det var sonen Ferry och ett barnbarn som drev på utvecklingen av sportbilarna.

orsche ljudet lätt mycket hårt nästan som något var trasigt. Men de ska låta så. Kanske är det så att släktskapet med sportbilarna går igen i prissättningen av reservdelar. – Det finns delar, inte allt dock. Det som finns är tämligen dyrt. ◼

Det var maskinimportören Söderberg & Haak som importerade och sålde Porsche-traktorer i Sverige. Det finns få uppgifter på hur många som tillverkats heller sålts i Sverige, men 3 000 sålda i Sverige är en siffra som florerar. KENT ÖHLINS PORSCH

E SUPER har en

v. En, två, tre karaktäristiskt motorhu rar har ind eller fyra lyftkylda cyl rtbilarna. spo som cis pre traktorerna,

ALLAGAIER

POR

SCHE AP 22 samma frm fälgar som ga har mla folkvagnar.

PORSCHE MASTER


16

Sydnärkenytt • # 2 2020

Ullgrisarna har jobbat i trädgårdslandet hela vintern ULLSVINEN har under vintern bökat runt i Emeley och Daniels odlingar. Grisarna har ett mycket

karaktäristiskt utseende. Påminner lite om vildsvin

Kumlas kanske närmaste grönsaksodling huserar vid en gammal skofabrik i utkanten av Åbytorp. Det är Emelye Leffler och Daniel Pettersson som brinner odling, grönsaker och en hållbar utveckling. Under hösten, vintern och våren har de haft fem riktigt speciella hjälpredor i trädgårdslanden. TEXT & FOTO

HENRIK ÖSTENSSON

– Griiisarna! Ropar Emelye när vi närmar oss de vintertrista odlingarna. Ut ur en lite skjul rusar…Ja..Något som ser ut som ett mellanting mellan får och grisar. – Det är Ungerska ullsvin. De har varit hur trevliga att ha här som helst, fortsätter hon. Grisrasen är välkänd för att ge ett mycket gott, väl marmorerat fläsk, och som sagt, för att de har ull. Det lär vara världens enda tamsvinsras med ull. Ullen påminner om fårull, men är lockig. Utseendet är svårslaget. Kultingarna påminner om vanliga vildsvin.

Effektiv jordbearbetning – Vi är egentligen bara fodervärdar. Tanken har varit att de ska jordbearbeta, plöja åt oss. Det har de verkligen gjort, menar Daniel. Och faktum är att fältet där grisarna tillbringar vintern ser nyplöjt ut. – De bökar igenom gjorden otroligt effektivt. Jag har styrt lite gran genom att flytta var jag ger maten Det här var en blandad hög med kompost, lite grästuvor och liknande, grisarna

har liksom gått igenom högen och blandat runt, säger Daniel och visar något som ser ut som finaste matjord efter ullsvinens behandling.

Fungerar inte med omgivningen Men om någon månad flyttar dock grisarna. – De har gjort god nytta. Men grisar, eller djur, fungerar inte riktigt förr oss. Dels är vi vegetarianer. Grisar har man ju för att slakta. Sedan skulle vi nog behöva mer mark. Dessutom är ju det lite nära till grannar här. Vi vill inte riskera att grisarna smiter och bökar upp grannens nyanlagda gräsmatta. Vi tog tyvärr samma beslut med hönsen när de la ägg i grannens garage. Emelye och Daniels odlingar heter 30-tum farm. De kallar sig själva en mikrofarm. – Målet är att leva på det här trots att vi bara har några tusen kvadratmeter. Det är fullt möjligt, menar Daniel. Namnet på den lilla gården kommer av bredden på de upphöjda odlingsbäddar de odlar sin blommor och grönsaker. Bäddarna är anpassade efter de verktyg och odlingstunnlar Daniel och Emeley använder.

DANIEL PETTERSSON och Emelye Leffler kallar sin egen odling mikrofarm

Förkultivering När vi är på besök har Emeley och Daniel precis börjat förkultivera, ta fram plantor. De första grönsakerna kan skördas i maj. – Vi odlar i bäddar på marken. Tanken är att de ska ligga kvar mellan varje säsong. Vi odlar på ett sätt att vi ska kunna erbjuda färska grönsaker av olika sorter under en stor del av året. Grön salladsmix kan vi erbjuda nästan hela vintern. Tanken är att avsätta grönsakerna i närområdet. Att inspirera andra är också viktigt. – Vi odlar enligt helt ekologiska metoder. Men vi har valt att inte ekocertifiera oss. Det ger helt enkelt inget mervärde för oss. Istället är vi helt transparenta och välkomnar folk till våra odlingar. Vill man inte komma kan man ju alltid följa oss på vår hemsida, eller våra sociala medier, menar Emelye.

Lokala samarbeten Hittills har Rekoringar varit huvudkanalen för försäljning.

– Vi har också varit på en del marknader i närområdet. Men nu ökar vi samarbetet med restauranger. Vi levererar redan grönsaker till Egastronomi här i Åbytorp och kommer denna säsong samarbeta med Bryggerikrogen i Nora, berättar Daniel – Egastronomi ska ha ett arrangemang där man både lagar och äter mat. Det hela börjar här hos oss, med en rundtur i odlingarna, där man kan plocka grönsaker till kvällens matlagning. Även företaget: Ät middag @atmiddag på instagram och Waldorf-förskolan i Örebro som kommer köpa alla sina grönsaker av Daniel och Emeley under kommande säsong. Det blir även samarbeten på en djupare plan. Nytt för den här odlingssäsongen kommer bli möjligheten att prenumerera på grönsaker. – Ja. Vi kommer erbjuda kunder att, mot en fast månadsavgift, prenumerera på grönsaker. Man får då en låda i veckan med närproducerade grönsaker, avslutar Emeley.


17 Sydnärkenytt • # 1 2020 17

Svenska Skoindustrimuseet

- ett levande museum

Idyllisk restaurang med sjöutsikt

Tillverkning, försäljning, mode & historia

Lunch - A la carte - Fest - Event www.restaurangsjosidan.se Vattugatan 24 Kumla 019-57 57 67

Sveavägen 19, Kumla skoindustrimuseet@kumla.se www.skoindustrimuseet.se

A RAMiS PIZZERIA

Kvarngatan 22

PIZZA

KEBAB

019-58 33 18

SALLAD

Snabbt och gott - m ycket för pengarna!

Behöver du service eller reparation av din värmepump? Vi kan hjälpa dig oavsett vilket märke du har på din maskin. Kontakta oss för mer information och tidsbokning!

0506-30795 service@hovaror.com www.hovaror.se


18

Sydnärkenytt • # 2 2020

ERIK CARLSSON har växt upp med affären som hans pappa var med och startade. Idag är Erik ensam ägare MÅNGA OLIKA ARTIKLAR gör det trångt, och det är meningen.

till Be-Ge:s.

Be-Ge:s 60 år

”Vi säljer lite grann av väldigt mycket” Den 9 januari fyllde klassiska sportaffären Be-Ge:s i Askersund 60 år. Jubileet gled förbi utan någon större uppmärksamhet. – Jag är inte så mycket för stora kampanjer och jippon. Så den dagen rullade på som de flesta andra dagar, säger Erik Carlsson som idag är ensam ägare till verksamheten. TEXT & FOTO

WEINE AHLSTRAND

De fina gamla neonskyltarna på fasaden. Välkända plinget i dörrklockan. De lika välkända dofterna. Mängden artiklar som gör det svårt att ta sig runt. Från fiskekrokar till kylskåp. Träningskläder, el-cyklar, jaktutrustning, fotbollar, motorsågar… Att kliva in på Be-Ge:s är att kliva in i en annan värld. Och konceptet tycks fungera. Det här är butiken som i sex decennier överlevt konkurrensen från stormarknader, förändrade kundmönster, lågkonjunkturer och allt annat. – Jag vet att affären är lite unikt. Vi får ofta höra det, både från kunder och experter i branschen, säger Erik. – Några är kritiska och menar att ”här ser man inte skogen för alla träd”. Men merparten menar att det är kul att komma in här, att man kan gå här en hel dag, och att man alltid hittar något att handla. Själv tror jag också på att det ska vara mycket grejer framme och att det ger en säljande miljö.

Många prylar är det ”Hur många prylar har ni här inne?” Det är den i särklass vanligaste frågan från kunderna. En fråga som aldrig får något svar. – Det breda sortimentet är huvudanledningen till att affären överlevt. Vi säljer lite grann av väldigt mycket. Tvärtom fungerar inte i lilla Askersund, menar Erik Carlsson. – Tack vare bredden i utbudet kan vi klara en varm vintrar som i år och andra förändringar i vad kunderna efterfrågar. Men tyngdpunkten i sortimentet har alltid vilat på vad som kan kallas ”ett aktivt liv”. Ett stort utbud av varor kräver stora utrymmen. Av den anledningen fick huset en övervåning redan på 1970-talet. Senare har det även byggts om och ut vid flera tillfällen. Så det som ibland sägs, att ”tiden stått still” på BeGe:s, är ganska fel. – Och omsättningen på alla varor är också god. Det är inte samma prylar eller kläder som fyller hyllor och montrar år efter år, betonar Erik Carlsson. Det plingar i dörrklockan. Eric avbryter vårt samtal och tar emot kunden som har sommar-

bostad utanför Askersund. Det blir lite fiskeprat och snart har några linor och drag lämnat butiken. – Varje gång jag kommer till Askersund så är ett besöka Be-Ge:s ett måste. En unik butik med fin service, säger kunden på vägen ut.

Bandybröderna startade Be-Ge:s Till Askersunds stolta bandytraditioner hör också Gunnar Carlssons bröder Bertil och Elis som även de spelade i allsvenska laget. Bandybröderna Gunnar och Bertil var de som startade Be-Ge:s 1960. Senare anställdes Elis i verksamheten. Visst drog bröderna nytta av sitt kändisskap inom sport. Men faktum är att det började med kylskåp, tvättmaskiner och andra vit-

Nästa generation tar över

Bandyn satte Askersund på kartan Men hur började det? Vi tar ett kliv bakåt i tiden, till tiden då lilla Askersund var känd i hela landet för framgångarna i bandy. Mellan åren 1945 till 1965 spelade IFK Askersund nio säsonger i högsta serien. Laget åkte under de här åren ”hiss” mellan Allsvenskan och näst högsta serien. Publikrekordet från 1956 då 4107 personer såg matchen mellan IFK och storebror Örebro SK lär aldrig slås i Askersund. Matchen slutade 2-2. IFK Askersund fostrade under den här tiden tre landslagsspelare i bandy, Karl-Erik Södergren, Svante Eriksson och sist men inte minst Gunnar Carlsson. Snabbskrinnaren och målsprutan Gunnar landslagsdebuterade 1945 mot Finland och utsågs då till planens bästa spelare. Denne Gunnar var Erik Carlssons pappa.

varor. Bröderna Bertil och Gunnar jobbade båda på järnhandeln Öhrmans i Askersund. Gunnar åkte runt i bygden och sålde vitvaror med stor framgång och Electrolux ville att han skulle öppna eget. Så blev lokalen på Storgatan tillgänglig. Bröderna fick ett bra avtal med vitvaruföretaget och kombinerade det med sportartiklar. – Det här var ju en tid då alla hem skaffade kylskåp, frysar och tvättmaskiner. Det var en guldålder för vitvaror, säger Erik Carlsson.

STORGATAN OCH STÖÖKS KLÄDESAFFÄR år 1912.

Sedan 1960 är det här Be-Ge:s finns. Ur Leif ”Linus” Larssons bildarkiv.

Som ung jobbade Eric och hans fem år äldre bror Anders i butiken på sommarlov. Så småningom blev de heltidsanställda. Och 1985 tog bröderna, andra generationen, över helt. Så rullade det på tills en tragisk dag 2013. Anders gick hastigt och helt oväntat bort, endast 62 år gammal. Nu har det ett antal år och Eric kan själv svara på frågorna. – Det var chockartat, tufft och förstås väldigt sorgligt, förklarar Erik Carlsson. – När det gäller affären så uppkom många frågor. Skulle jag klara av att ta över även Anders roll, ungefär dubbla min insats? Skulle folk fortsätta handla? Anders hade ju många personliga kontakter. – Det har fungerat. Det svåraste har nog varit att inte ha någon att diskutera med och att dela eventuella problem med, konstaterar han.

Inte mycket fritid Erik Carlsson växte upp med butiken på Storgatan och har sedan ägnat ett helt yrkesliv åt den. Alla vardagar och alla lördagar med ytterst få undantag. Mycket fritid har det inte blivit. – Jag är uppfostrad i den andan, att jobba mycket. Det är nog ett villkor för att överleva i den här branschen. Så får jag ju jobba med saker jag själv gillar, idrott, jakt, fiske, skogsbruk med mera. Så jag har inget att klaga på. Framtiden då? – Jag hade definitivt inte planerat att hålla på så här länge. Drömmen nu är att någon dyker upp som vill ta över hela verksamheten. Då skulle jag kunna vara kvar en tid och dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter, funderar Erik Carlsson. Snart ska han låsa porten och gå hem efter ännu en lång arbetsdag. Men före det ska en cykel servas och två par skidor vallas. Ytterligare några saker som sextioåringen Be-Ge:s erbjuder. ◼

ROBERT TIDLUND har arbetat på Be-Ge:s i många år. – Jag trivs bra här eftersom mycket av det jag

jobbar med och säljer finns inom områden jag är intresserad av.


19 Sydnärkenytt • # 2 2020 19

Vill du banta i grupp eller enskild? Måltidsersättning i kombination med goda kostvanor

MAGGANS MASSAGE & FRISKVÅRD

Stationsgatan 16 C, Kumla Ring Margaretha: 070-401 53 58

T RU för änd k d F r Go l! eha Inn tesede t a k s

Jannes Fönsterputs Jag hjälper dig med fönsterputs och lättare trädgårdsarbete! Kontakta mig så berättar jag mer om tillgänglighet och priser Jan Danielsson

073-088 5725

starclogs@hotmail.com

Kompletta avloppslösningar Asfalteringar Markarbeten ETT LAMM NJUTER av Sydnärkes vårsol tillsammans med sin mamma. Foto: Henrik Östensson.

Lammet och påsken För många är nog påsk framför allt ägg, kycklingar och sill. Men i den kristna världen är lammen mer centrala i påskfirandet. Internationellt är lamm på påskbordet viktigare än äggen. Det är ju Jesus lidande på korset och sedermera hand död och uppståndelse som är själva grunden för vårt påskfirande. Jesus kallas ibland för guds lamm. Det var troligtvis Johannes Döparen som lanserade det begreppet. I Johannesevangeliet introducerar han Jesus genom att utropa ”Se Guds Lamm som tar bort världens synd!” Fortfarande ett centralt utrop på högmässan i kyrkan. Det han menade var troligen att Jesus skulle vara det utlovade ”lammet” i Gamla Testamentet som profeten Jesaja hade skrivit om 700 år före kristus.

Men redan i gamla testamentet, Andra Mosebok 12 instruerar gud Israels folk att ta sig ett felfritt, årsgammalt lamm av hankön och slakta det i skymningen vid påsk. Efter att lammet blivit slaktat skulle folket ta av lammets blod och stryka det på dörrposterna och det övre dörrträet. Sedan skulle lammet ätas tillsammans med osyrat bröd och bittra örter. I Sydnärke föds det stora flertalet lamm på våren. Vill man, som andra mosebok föreskriver, ha ett årsgammalt lamm att äta utgör inte det några problem. Men på många, särskilt större lammgårdar, förekommer att

man får lamm hösten, och slaktar dem till påsken. Efterfrågan på lammkött ökar nämligen, inte helt oväntat, till påsken. Även om det finns flera större lammproducenter i Sydnärkenytts område så tillhör lammkött ett av de områden där vi har allra lägst självförsörjningsgrad. Man brukar säga att nästan 70 procent av det lammkött vi äter är importerat. TEXT & FOTO

HENRIK ÖSTENSSON

Mån - fre 8 -17


20

Sydnärkenytt • # 2 2020

Männen bakom Laxås gat Har du någonsin funderat på vilka personerna var som fått gator och platser uppkallade efter sig? Här kommer en genomgång av några av Laxås mest välkända. Men var är kvinnorna som fått gator uppkallade efter sig undrar skribenten? TEXT & FOTO

MARGARETA SWENSON

I Laxå finns många gator med personnamn. Det är namn på gamla kungar, på brukspatroner, politiker, järnvägsfolk, industrimän. Låt oss se vilka personerna var bakom några av gatunamnen:

Dr Hannerz Park Förra året i augusti fick parken vid Midsommarberget namn efter en omtyckt provinsialläkare, Dr Hanner, 1904 - 1978. Fred Åke Hannerz var verksam i Laxå från 1947 fram till sin pensionering 1965. Han hade ensam ansvaret för 10.000 invånare i Laxå, Röfors, Hasselfors, Vretstorp, Finnerödja och Tived. Hans arbete omfattade det mesta inom sjukoch hälsovård, från barnavård, mödravård, skolhälsa, sjukgymnastik, enklare operationer, röntgen till äldrevård med hembesök och jour under dygnets alla timmar. Han fick ofta rycka ut vid olyckor, ofta till bilolyckor i Finnerödjabacken. Många äldre ortsbor minns Dr Hannerz med värme och kan berätta anekdoter om hans kvicka repliker och handlingskraft. Han såg inte bara sjukdomen, han såg verkligen människan bakom symptomen. Dr Hannerz medverkade till att Laxå blev en av de första orterna i länet att få en vårdcentral, en nymodighet som drog till sig besökare långväga ifrån.

Doktor Hannerz park i Laxå uppkallad efter Fred Åke Hannerz .

Carl Sahlins väg i Laxå uppkallad efter Carl Sahlin.

Öfwerströmsgatan Börjar i norr vid Ramundeboda kyrka och sträcker sig förbi ett antal små villor, korsar Tavernagatan, och löper söderut förbi gamla bandyplan och hyreshus. Gatan har fått sitt namn efter Carl Ludwig Öfwerström, som kom till Laxå i slutet av 1895 för att tillträda tjänsten som stationsinspektor. Han hade tidigare arbetat på järnvägen som rallarförman och hade goda kunskaper av järnvägsbyggande. Men han intresserade sig

På våren snöar det körsbärsblom från de vackra japanska träden längs Casselgatan. Här ligger flera ståtliga gamla hus och gatan passerar även kyrkparkens norra sida. Familjen Cassel har skrivit in sig i Laxås historia. Dispaschören (haveriutredaren) Carl Cassel, 1766 – 1834, gifte sig med Vivica Strokirk, dotter till brukspatron Elias Strokirk, och kom därför att ärva och köpa ut hela Laxå Bruk år 1811. Han valdes till ordförande i fullmäktige i Jernkontoret och behöll den posten fram till sin död i kolera 1834. Då tog fru Vivica över chefsskapet över bruket, tills sonen Victor, sju år senare, valdes till ny disponent. Victor Cassel intresserade sig mycket för jordbruk och lät uppodla markerna kring herrgården för att de anställda skulle få sina behov av livsmedel tillgodosedda. Han lät även bygga en skola 1874 nere vid valsverket. Den förste läraren vid skolan hette August Aulin och även han har fått en gata uppkallad efter sig.

Johan Järlströms gata

Carl Sahlins väg Carl Sahlins väg är en lugn villagata i området Nyhammaren i Laxå. Mannen bakom gatunamnet, Carl Sahlin (1861 – 1943), var bergsingenjör och disponent för Laxå Bruks AB mellan åren 1900 till 1917. Vid den tiden bestod bruket av 117 000 tunnland skog, fem masugnar, tre lancashirebruk, ett valsverk, en cellulosafabrik, två sågverk och ett hyvleri och flera lantegendomar. Carl Sahlin var en idog forskare och en ivrig samlare av brukshistoria. Till sin hjälp anlitade han lärare och präster för att samla in anteckningar om seder och bruk, folk och fä, skrock och folktro. Han upprättade bland annat Laxå Bruksmuseum, som idag drivs av Ramundeboda-Laxå Hembygdsförening och var även med vid uppstarten av Tekniska Museet i Stockholm. År 1933 donerade han sin brukshistoriska forskning, hela 141 hyllmeter, till museet. Carl Sahlin var gift med Ellen, prästdotter från Undenäs och de hade fem barn. Han avled den 22 januari 1943 och ligger begravd på Ramundeboda kyrkogård.

Casselgatan

Öfverstörmsgatan uppkallad efter Carl-Johan Övferström

också mycket för samhällsbyggande och var drivande vid bildandet av Laxå Tomt & Byggnadsaktiebolag, vars ordförande han blev från starten. Att Laxå centrum ser ut som det gör idag anses var Örwerströms förtjänst. När Öfwerström lämnade sig tjänst i oktober

1912 för att bosätta sig utanför Norrköping gick han på avskedsvisit i järnvägshemmen och överlämnade ett foto av sig själv som minne. Idag lever hans minne kvar tack vare gatuskylten med hans namn.

Johan Järlströms gata är en lugn gata med villor på båda sidor och den förbinder Casselgatan med Järnvägsgatan. På denna gata, som då hette Torggatan, byggde Johan Järlström 1921 - 22 en tvåfamiljsvilla, som än idag bebos av släkten Järlström. Vem var då denne Johan Järlström? Jo, han föddes 1874 som yngste son till smeden Magnus i hans tredje gifte. Modern hette Albertina. Redan innan Johan hunnit bli ett år dog pappa Magnus, då han blev insnöad en februarikväll i smedjan och ådrog sig lunginflammation. Lille Johan fick tidigt hjälpa till med försörjningen av familjen. Han var inte mer än 4 år när han började rensa rovor och så småningom började han vid bruket, som så många i släkten gjort före honom. Men hans stora sociala patos och starka drivkraft fick honom att söka andra banor. Han var mycket aktiv inom nykterhetsrörelsen, Templet Laxås Framtid, och bildade tillsammans med två andra herrar,August Magnusson och Gustav Israelsson, Laxås första sjukkassa 1894. År 1903 bildade samma trio Laxå Arbetares Handelsbolag, så senare blev Laxå Konsumtionsförening. Johan såg också till att Laxå fick ett bankkontor, AB Nya Banken, som senare övertogs av Göteborgsbanken. Där jobbade Johan Järlström som bankkamrer vid sidan om sina uppdrag inom kommun och landsting. Vid avtackningen år 1944 hade Johan Järlström tillhört kommunalnämnden i 35 år, varav 25 år som dess ordförande. Han belönades med bland annat med Konungens medalj i guld av åttonde storleken. Den som fäste medaljen på hans bröst var Hjalmar Thyr, en man som också fått en gata i Laxå uppkallad efter sig.

Var är kvinnornas gator? Det var fem av de män som gjort sådant avtryck i Laxås historia att de fått en plats eller gata uppkallad efter sig. Men det finns många


tunamn fler, till exempel Arivd Röding, Bo Löwenström, Valter Edström, Anton von Boij för att nämna några. I Röfors finns det också män som varit värda en gatuskylt: Malmström, Muhr och Mäster Wångberg. Men bara män, inte ett enda fruntimmer! Inte ens regenterna Drottning Kristina eller Drottning Margareta har fått den äran. Men Gustav Wasa, Karl XI, Magnus Eriksson och Gustav III har däremot sina gator och vägar. Det finns visserligen en gata som heter Lin-

neagatan, men den sägs vara uppkallad efter Linneaberget. Hur går det till då gator får namn? Proceduren kan skilja sig mellan olika kommuner, men i Laxå Kommun tas besluten i kommunalfullmäktige. Förslagen kan komma in via medborgarförslag eller som ett resultat av en uppmaning från kommunen. Hur vore det med ett kvinnonamn nästa gång det är dags att döpa en gata? ◼

ERGS SKRÄDD LSB AR L E HA

21 Sydnärkenytt • #7 2019 21

Thiodora Naccachian

Lagning, ändring m.m. av kläder

Har nu flyttat till V. Storgatan 15 Hallsberg Öppettider: Måndag-fredag 09.30-17.00 Lunchstängt 12.30-13.00 Telefon 0582-134 40

Varmt välkomna!

Vi utför takrenoveringar, fönsterbyten, om- och tillbyggnader m.m Hör av er för en kostnadsfri offert!

Telenr: 070-8469292

VI HAR ! ÖPPNAT

BONA TRÄDGÅRD

Casselgatan i Laxå, uppkallad efter Victor Cassel.

2000 kvm med egen odling av sommarblommor! Café med hembakat! 35 km söder om Askersund Tel: 072 - 211 20 43, 0141 - 22 11 20 Ni hittar oss även på Facebook och Instagram!

Vardagar 9 - 18 Lör, Sön, helgdagar 9-16 Johan Järlströms gata uppkallad efter Carl-Johan Järlström


22

Sydnärkenytt • # 2 2020

Enkät 1. Har coronaviruset och restriktionerna kring det påverkat dig? 2. Känner du dig oroad?" DAG STRANNEBY, FJUGESTA

1. Restriktionerna har skapat mycket extraarbete, onormal personalfrånvaro och sänkt kvaliteten på våra tjänster. Vi har också fått förseningar. 2. Rent medicinskt är jag inte oroad, detta är en lätt förkylning för de flesta. Däremot är jag oroad av konsekvenserna av den överreaktion som myndigheter gett prov på. MARINETTE SÄVLUND, KUMLA

1. Jag har börjat jobba hemifrån. Vi har fått restriktioner om att jobba hemifrån. Det har funkat bra ändå eftersom jag har ett väldigt digitalt jobb. Även dotter studerar nu hemifrån. 2. Det känns oroväckande och otäckt. Det slår väldigt hårt, speciellt mot äldre och sjuka. ÄTTIKSTRÖMMING är helt enkelt stekta strömmingsflundror som lagts i en krydd- och ättikslag. Pröva på smörgåsbordet. En ättiksflundra på en hårdmacka är gott.

Eller pröva med potatismos till. Vad gör morötterna i lagen kan kritiska strömmingsläsare fråga s

LENNART M PETTERSSON, FJUGESTA

Fattigmansmaten som blev laxföda För 20 år sedan kunde den kosta 30 kronor kilot. På tisdagarna stod förväntansfulla kunder, gärna herrar, och väntade vid fiskdiskarna. Strömming, det var billig mat det. Men numera flockas vi inte. Rensad strömming kostar nästan alltid 70 kronor, ja till och med 80 kronor. TEXT

FOTO

ING-BRITT JONASSON

ROGER LUNDBERG

Till påsk gör jag i alla fall ättikströmming. Är vi för lata att göra strömmingsflundror som våra strömmingsrensande mammor stekte åt oss? Det är onekligen lite pyssel. Men strömmingsflundror med potatismos är gott. Och tar man i kan man köpa ett helt kilo rensad strömming och använda hälften till ättikströmming, helt enkelt flundror som läggs i ättikslag. Strömming säger vi här. Söder om Kalmar, drar man ett streck till västkusten hamnar man söder om Halmstad, heter det sill. Men det är samma fisk. Varför har då strömmingen blivit så dyr? Nej den säljs inte på fiskeauktion (Feskekyrkan) i Göteborg, utan tas oftast hand om av grossister som ibland kan distribuera fisken i lessna tråg till ett skyhögt kilopris.

Mat till laxen! Men vi strömmings-älskare har också konkurrens av – laxen! Laxodlarna behöver nämligen strömming, oftast från Östersjön, som mat till sina fiskar. Att vi denna vårvinter blivit utan strömming i affärerna ibland beror på den eviga blåsten.

Det har stormat otroligt mycket under ett par månader. Då blir det lite fisk. Det här berättar Karin Fagerståhl på Sjömatsfrämjandet, tidigare Svensk Fisk, i Göteborg, var annars, som har till uppgift ”att trygga en hållbar fisk- och skaldjurskonsumtion samt förmedla hur sjömat ska hanteras”. Det går utmärkt att via dator leta till exempel fiskrecept på Sjömatsfrämjandet. Men tillbaka till ättikströmmingen. Den blir fin på påskens smörgåsbord eller varför inte pröva den till potatismos?

Björn-strömming Det är inte lätt att få tag på orensad strömming men det är inget som retar mig. Jag försökte en gång lära den för sydnärkeläsarna så kände Kuriren-reportern Björn Widén att rensa strömming. Han tog i så han blev blåröd i ansiktet och då gällde det trots allt bara att bryta huvudet av fisken…

Ättikströmming 600 g rensad strömming, blir ca 12 flundror, 1 rödlök, dill, 10 lätt stötta vardera av kryddpeppar och vitpeppar.

Lagen: 2 ½ dl vatten, ½ dl ättiksprit (12%) eller mer, 3 msk socker, 1 tsk salt, 2 lagerblad. Lägg strömmingen med skinnsidan nedåt efter att ha klippt bort ryggbenet. Vitpeppra, salta. Lägg en klick smör på hälften av fisken. Strö på dill. Lägg ihop till flundror, tryck till lite och panera dom i mjöl blandat med ströbröd och lite salt. Stek knapriga. Varva strömmingen med skivad rödlök och kryddor. Koka lagen, jag brukar ta med kryddorna där, en stund. Smaka av. Är det för lite ättika? som det kan bli i det här receptet. När du är nöjd, häll lagen över fisken. Låt stå åtminstone över en natt. ◼

FOTNOT I. Karin på Sjömatsfrämjandet berättar också om varför havskräftorna blir mindre och mindre och säljs i sorgliga kilosburkar eller i lika sorgliga tråg. Det har EU beslutat. Om storleken alltså. Men över priserna råder inte EU. Havskräftor, även dom sorgliga, hör fortfarande till det som vi, som har måttligt med pengar, inte har råd med. FOTNOT II. Nej Karin visste inte vad strömmingen för dagen kostade i Göteborg. ”Men folk blir arga när dom färska räkorna kostar 400 kronor kilot” säger hon. Så det kanske inte är så stor skillnad på en fiskdisk i Göteborg och på en i Sydnärke.

1. Det påverkar väl alla genom att stora delar av samhället slår igen, och eftersom jag tillhör riskgruppen ska man ju ändå tänka sig för. 2. Nej, inte direkt. Men ska jag följa alla uppmaningar så får jag inte göra någonting. Det blir nog svårt att hålla till 100 procent. INGELA PIHLSTRÖM, TRÄFFPUNKT 18, LAXÅ

1. Situationen som den är nu känns på något sätt overklig. Hur länge kommer den här pandemin att pågå? 2. Inte så mycket för egen del utan mest ovissheten om framtiden och hur det går för alla företagare som drabbas och hur det blir för människor som blir sittande isolerade. PONTUS, BOLIN, HASSELFORS

1. Mest kännbart för min del har det varit att en del av de uppdrag som skulle göras i mitt arbete har fått ställas in. 2. Inte för egen del att jag ska bli smittad och sjuk utan mest för vad som händer med Sveriges ekonomi. CHRISTIAN LILJENHED KUMLA

1. Jag har inte drabbats personligen än så länge. 2. Jag är inte orolig för mig själv men det är klart att man är orolig för de personer som tillhör riskgrupperna. Jag kan bara uppmana alla, oavsett om du är ung eller gammal, att följa myndigheternas rekommendationer. Det är det bästa vi kan göra.


V

rh i ha

elh

23 Sydnärkenytt • # 2 2020 23

en! g n i ösn e ts l

Vi städar allt - ingenting är omöjligt! Hoffes Fönsterputs & Städ AB är verksamma inom all sorts fönsterputs och städ.

- Noggrant utfört arbete, fortsatt förtroende -

Bergvärme Badrumsrenovering Service av alla värmeslag och märken Övriga VVS-arbeten

Fönsterputs Flyttstäd Golvvård Trädgårdsarbete Storstäd Visningsstäd Byggstäd Hemstäd Trappstäd Mattrengöring Snöskottning Kontorsstädning Takrengöring Garage/vindsröjning Ta kontakt med oss i alla frågor som gäller fönsterputs och städ. Vi diskuterar gärna arbetsutföranden och priser. Ring: 0582-153 81 Maila: info@hoffes.com

Välkommen till en riktig Färg-, Tapet- och Byggnadsvårdsbutik

Askersunds Färghandel Väderkvarnsgatan 18 • Askersund 0583-123 00 • wisionshuset.se

Vi gör jobbet åt dig!

Vi är auktoriserad serviceombud samt installatör för Nibe villa- och fastighetsvärme!

En unik resurs med lokal förankring 072-502 01 00

info@ftkumlahallsberg.se

Vi erbjuder hjälp med följande: Trädgårdstjänster

Montage

Fastighetsskötsel

Personaluthyrning

Snöskottning

Kontakta oss för mer information!

Sörbyvägen 3, Kumla Tel. 019-58 21 30

En samarbetspartner att lita på

Välkommen till Lekebergs/Bergqvist Rör i Fjugesta och Askersund! Grundat

1930

Med drift i fjärde generation

FJUGESTA

ASKERSUND

Peter Eriksson 070-36 17 322 peter@lekebergsror.se www.lekebergsror.se

Låt oss göra jobbet! • SNICKERI • FLYTTSTÄDNING • STÄDNING • TRÄDGÅRD • MÅLNING • SNÖSKOTTNING M.M

Jag hjälper dig med ALLT i din trädgård! Plattläggning Murbygge Ogräsrensning Häckklippning

För mer information, ring

Mats Bengtsson tel. 010-175 19 41

070-308 00 01

Gräsklippning ... och mycket mer!

daniel@zaxinsentrepenad.se


24

Sydnärkenytt • # 2 2020

24 Sydnärkenytt • # 2 2020 24

Villa- och fastighetsägare! Tilläggsisolera vinden och minska din värmekostnad rejält, samtidigt ökar du värdet på din fastighet.

Vi erbjuder heltäckande tjänster inom områdena: Tegelgatan 1 694 32 Hallsberg 0582-61 10 62

Telefon: 019-12 94 10 E-post: hakan@mb-isolering.se

- Redovisning - Bokslut - Deklarationer

Vårt företag är miljö- och kvalitetscertifierat

Vi utför kostnadsfri besiktning av din vind!

- Löneadministration - Ekonomisk rådgivning - Skatterådgivning - Bolagsbildningar - Företagsöverlåtelser

Gårdsbutik Torsdag & Fredag 14-18 Lördag 12-16

Äggboden Alla dagar 06-22

Admit Lekeberg AB Vallgatan 43 716 31 Fjugesta Tel 0585-317 00 lekeberg@admit.se

Ekologiska ägg Lokalt Mathantverk Ostkaka & Glass Potatis Grönsaker efter säsong Följ gärna Berga Skafferi på våra sociala medier!

Berga Gård, Fjugesta

Telefon: 070-631 65 05

E-post: karolina@berga.net


26

Sydnärkenytt • # 2 2020

FILMSKAPARNA Sandra Wallin och Johnny Kickmaier från Kumla. Foto: Sandra Wallin.

EN AV HUVUDROLLSINNEHAVARNA, Isabella Alveborg, blir tilltufsad av Sandra som även

var ansvarig makeupartist på inspelningen. Foto: Per Larsson.

Johnny och Sandras film ska visas på festivaler världen över Snart går deras film ”Kull” upp på inte mindre än fem filmfestivaler runt om i världen. Johnny och Sandra från Kumla lever sin dröm och skapar spelfilm, med minimala resurser. TEXT

HENRIK ÖSTENSSON

– Vi var intresserade av film långt innan vi träffades. Jag skyller helt på min morfar och mormor. Min mamma jobbade mycket, så jag tillbringade mycket tid hos morföräldrarna. De hade 1500 vhs-band, med allt ifrån skräck, Hong-kongaction, Japansk film till Amerikan-

skt 50- och 70-tal. När jämnåriga tittade på Disneyfilm tittade jag på sådant, där föddes mitt filmintresse, berättar Johnny. Sandra regisserade en kortfilm under ett så kallat växthusprojekt med Film i Örebro län. Sedan läste hon filmvetenskap och manusförfattande på Universitetet i Örebro län. Sedan några år gör de film tillsammans. Det är deras fjärde film som nu är antagen till två filmfestivaler i USA, en i Storbritannien, en i Indien och en i Ryssland. Det Sandra och Johnny gör kallas novellfilmer, formatmässigt ett mellanting mellan en kortfilm och en längre spelfilm. Genren då? I vilket fack vill ni placera in era filmer? – Kull skulle jag vilja beskriva som ett slags mörk thriller med en dos av svart humor, menar Johnny. Vad innebär det då att filmen är antagen på en festival?

Festivaler utvecklar

REGISSÖR JOHNNY KICKMAIER förbereder

tagning tillsammans med fotograf Per Larsson, ljudtekniker Gabriel Sandqvist och skådespelaren Erling Lunde. Foto: Fredrik Kickmaier.

– Filmen har valts ut bland ett betydligt antal större sökande filmer. Vår film kommer tävla på festivalen. Att filmen visas innebär att vårt filmskapande blir känt i filmkretsar, att vi får kontakter och framför allt utvecklas. Vi får ju reda på hur vårt filmskapande fungerar för en

publik, menar Johnny. Den första festivalen, den i Ryssland, hålls redan i slutet av april, medan den sista i USA hålls först i november. Johnny och Sandra jobbar med minimala resurser i sitt filmskapande. Det är Sandra som skriver manuset. Johnny hjäper sedan till med strukturen. – Vi brukar säga att det är strukturen som är skelettet i manuset.

Professionella skådespelare Sedan följer arbete med att hitta skådespelare. – Vi har sedan casting, där skådespelarna får ett utsnitt av manuset och vi sedan ser hur de gestaltar det. Att vi inte har resurser och kan betala lön är givetvis en nackdel. Men vi har ändå fått bra skådespelare. Man hakar helt enkelt på när man ser potentialen i manuset och tror på våra idéer. Själva filmandet för Kull tog sex dagar. – Vi filmar allt här i Kumla. Filmdagarna låg lite utspridda i tid, men när vi filmar kör vi intensivt, med allt vad det innebär, berättar Sandra. Johnny gillar själva filmandet allra mest medan Sandra brinner för manusskrivandet. – Att gestalta en berättelse är häftigt. Ett sätt att både kanalisera sina egna demoner, sina egna tankar, men också att få fantisera fritt, menar Sandra. Efter filmandet följer en hel del arbete med klippning, färgkorrigering. Allt sådant sker digitalt i hemmet.

– Det är väl ingen tvekan om att tekniken öppnat massor med möjligheter för filmskapare som oss. Att jobba traditionellt, med film, krävde betydligt större ekonomiska muskler. Vill man se filmen Kull dröjer det tyvärr. Sandra och Johnny kommer inte börja visa den förrän alla festivaler är avklarade. Sedan kommer den börja distribueras digitalt, på bland annat Youtube. – Sådana här filmer visas ju mest på festivaler och digitalt. Vårt mål med det här är inte att tjäna pengar. Om vi skulle göra det skulle vi i första hand betala filmteamet, säger Johnny. I Kull spelar följande skådespelare: Erling Lunde, Isabella Alveborg, Sofia Bolander och Emelie Ulfeby. På frågan om Johnny och Sandra inte själva agerar framför kameran skrattar de båda. – Nej, det skulle vi aldrig göra. Det är inte vår roll. Sandras och Johnnys förra film, Crescendo, finns att se på Youtube.

Framtiden då? – Jo, vi jobbar med manus och planerar både för en kortfilm och en långfilm. Vi planerar för att filma redan i sommar, Vi samarbetar med en annan producent. Det ska bli roligt, säger Sandra. Johnny arbetar till vardags på Postnord. Sandra Wallin känner säkert många läsare igen. Hon är skribent och webbredaktör hos oss på Sydnärkenytt.

Tel. 073-999 55 11 www.acwredovisning.se

Vi hjälper våra kunder med redovisning, bokföring, bokslut, lön och skatter. Välkommen!


27 Sydnärkenytt • # 2 2020 27

Digital första hjälpen Kumla bibliotek har tidigare arrangerat en datastuga med drop-in där den som önskat få hjälp med allehanda teknik, under särskilda teman, kunnat vända sig

MAGNUS ANDERSSON med sin gitarr. Det var lustigt nog den som gav upphov till bandets namn. ”Den är

av märket DeArmond och jag tyckte att det lät ju ganska schysst, så jag inspirerades av det.”

Nu uppdaterar man arrangemanget och slår till med en ”digital första hjälpen.” Det vill säga att biblioteket kommer erbjuda assistans med enklare digitala frågor. Till exempel kan det gälla bibliotekets egna digitala tjänster, men den som behöver kan även få handledning när det gäller mobiler, datorer och internetanvändning. Varje torsdag, mellan klockan 15-17, är man välkommen att söka hjälp och handledning. Det är drop-in som gäller och instruktör är Karolin Löfstedt.

Instrumentalt är grejen i nytt band

Spelade in live Att vara med på en samlingsskiva har man redan hunnit med. Under vintern har The Dearmonds dessutom spenderat en hel del tid i studion. – Jag tog in de bästa musikanterna som jag har runtomkring mig och så spelade vi in några låtar. Vi körde det live tillsammans, istället för att dela upp instrumenten som man annars gör, för att få till den gamla känslan. Det är lite svårare att spela in live och det blev en del tagningar, berättar Magnus. Den instrumentala satsningen är en nick åt gamla tiders sound. En förhållandevis smal

genre som var särskilt populär under 1950och 60-talet. – Jag gillar all sorts musik och så även det instrumentala. Jag har alltid lyssnat på det och till och från spelat det själv, kommenterar han.

Börjar med en idé Magnus skriver alla låtarna själv. Skapandet börjar i huvudet; en melodi som uppstår och fastnar. – Jag får en idé och sen sätter jag mig ner och börjar spela, testar olika infall och vinklar, förklarar Magnus. Hittills har man alltså gett ut två låtar på en samlingsskiva. Till våren väntar ett singelsläpp och ytterligare två låtar på ännu en samlingsskiva. – Jag kommer kanske att trycka upp singeln på vinyl. Det är en kul grej och väldigt populärt idag. Alla trycker upp vinyler för det är ofta det folk köper. En CD-skiva är inte lika roliga att ha, skrattar han. Han hoppas även på att få till en spelning och en releasefest med The Dearmonds. Hur, var och när får framtiden utvisa. Planerna slutar dock inte där. – Jag satsar på att spela in fler låtar framöver. Kanske blir det lite vokaler på dom också, vi får se. Att få spela på en festival eller liknande är också ett mål, det skulle vara kul att få göra! TEXT & FOTO

SANDRA WALLIN MUSIKERNA som Magnus

arbetat med under inspelningen av The Dearmonds låtar: Adam Östlund (trummor), Antti Pihkanen (bas), Hampus Letskog (akustisk gitarr) och David Nordlund (piano). Fotografer: Edonald Duck, Anneli Nyströmer, Hans-Peter Grönkvist, Magnus Andersson.

Inställt på Sparbanksbörsen Många organsiationer, föreningar och företag har ställt in massor med arrangemang i spåren av Coronaviruset. Sparbanksbörsen i Fjugesta är inget undantag. Tre evenemang på Sparbanksbörsen under mars och april är så här långt inställda

Magnus Andersson, född och uppvuxen i södra Åby utanför Kumla, brinner för musiken. Han är en av de drivande krafterna bakom Big Beat Express och har bland annat spelat med Eva Eastwood. Nu satsar han på att inviga Sydnärke, och Sverige, i den akustiska genren, genom pinfärska projektet The Dearmonds. Magnus har spelat gitarr sedan unga år och brukar även stämma upp i sång, både i bandet Big Beat Express och som soloartist. Många är de band där han gjort inspel; kanske har någon sett honom skymta förbi i Hardemo Rockers, eller på scenen tillsammans med Eva Eastwood. Nu väntar nya, akustiska, äventyr. – Jag blev sugen på att göra något projekt inriktat på instrumental musik, det var så The Dearmonds kom till, berättar Magnus. Kärnan i bandet utgörs av honom själv och unge trummisen Adam Östlund. – Resten av bandet kan bestå av olika musiker. Det finns inga fasta roller, utöver mig själv och Adam, så det varierar vilka som spelar med oss, avslöjar Magnus.

Annika Gelin, Åsa Medin, Lena Bjerfalk, Frida Gelin, Anna-Malin Elvbring, Anna Fornander, Maria Hermansson Saknas på bilden gör Jeanette Grahn och Karin Segerås. Foto: Gunilla Pihlblad.

Foto: Sune Jansson

Traktorträff blir av Trots Corona-tider planerar föreningen Vretstorps traktorveteraner att köra sin årliga traktorträff i Vretstorps Folkets park. – Vi brukar ligga under de 500 som restriktionerna för folksamlingar gäller. Dessutom är vi ute i friska luften och det brukar inte vara någon som helst trängsel, vi får väl uppmana folk att hålla lite distans, säger Kent Öglin, eldsjäl. Förutom veterantraktorer som kör till från hela Sydnärke blir det även underhållning från scenen i form av ett band och traktorkortege genom Vretstorp. – En brasklapp finns givetvis, om det helt skulle bli förbjudet att ha folksamlingar, säger Kent. Kent kommer själv bland annat visa de Porschetraktorer som finns med i denna tidning.

Inställt så långt är Må bra-kören den 21 mars, Mr Tambourine man 4 april och ABBA-frossa med Glöd 17-19 april. När det gäller ABBA-frossan är redan nya datum bestämda. Med en extra föreställning. Det blir alltså fyra föreställningar i september, närmare bestämt den 11-13 september med dubbla föreställningar på lördagen. De som har bokat och betalat biljetter kan enkelt byta datum. – Vi hoppas hitta nya datum för både Må bra-kören och Mr Tambourine man. Men vi hade redan fyllt upp hösten med såväl en stor egen produktion som flera gästspel, så vi får se hur vi ska kunna pussla ihop det. Hur som helst så ser vi fram emot att få välkomna vår publik igen, säger Gunilla Pihlblad. Ytterligare två evenemang är planerade under våren: Vetenskapspub med Sveriges mest jagande kvinna, Ulrika Karlsson-Arne den 29 april och två konserter med Jonas Hofer & the Boppin’ Cats den 8 och 9 maj. Tills vidare kvarstår dessa. I sommar är Lekebergs Revysällskap en del av familjeföreställningen Pip-Larssons Kastrullresa, som spelas på Hallagårdens djurpark i Lekhyttan den 26 juni tom 5 juli. Som läget är just nu kommer de hållas.

PÅ GÅNG I APRIL 14 april kl. 16-18

Laxå bibliotek 50 år Laxå bibliotek firar 50 år i sina nuvarande lokaler. Besökare bjuds på en minnesutställning och tårtkalas. Fri entré. 19 april kl. 14

Konsert Birgittakyrkan, Olshammar ”Impulser från olika länder.” Klassisk musik med inspiration från andra länder. Medverkande musiker: Mårten Larsson, Roger Olsson och Elain Olsson. Afternoon tea serveras i Olshammarsgården efter konserten. 25 april kl. 11

Presentationsutställning: Konstrundan Sjöängen, Askersund En presentationsutställning inför Norra Vätterns Bild- och Formkonstnärers konstrunda 2020. På utställningen får besökarna ett smakprov på vad årets utställare visar under konstrundan. För för tider, se visitaskersund.se

Inställda påsliljekaféer De populära påskliljekaféerna med trevlig utställning, som brukar ordnas två helger i Boo skola under april utgår i år, till följd av corona-viruset. – Svårt att få folk som jobbar och osäkert om vi får några besökare i dessa tider. Många av oss som arbetar frivilligt med våra aktiviteter är äldre och ingår i riskgruppen, säger Catharina Ingjald från Boo hembygdsförening. Trots det rekommenderar föreningen ändå en vårutflykt till Boo när det är dags för påskliljorna att blomma vid kyrkan, för där är ju allt sig likt. De stora mängderna påskliljorna vid Boo kyrka är ett välkänt utflyktsmål i april.

B


28

Sydnärkenytt • # 2 2020

Profile for Kanal Regional

Sydnärkenytt 3 2020 -april  

Sydnärkenytt 3 2020 -april  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded