Sydnärkenytt 7 2019 - November

ASKERSUND • HALLSBERG • KUMLA • LAXÅ • LEKEBERG

Kumla-Pierre bättre än någonsin #7 2019 • www.sydnarkenytt.se

Dags att skrota kommunslogans?

Askersund

Karin och Anita svenska mästare i Magnumskytte Hett värre på Allévux

Räddaren i nöden när strömmen går Elmontören Michael alltid redo

Fotboll i Sydnärke

Säsongen summerad

Askersund

“Vargen” kan pusta ut

2

Sydnärkenytt • # 7 2019

INLEDARE • Sydnärkenytt • # 7 2019

NOVEMBER 2019

ANSVARIG UTGIVARE

Nyheter så det räcker och blir över

LARS LITZÉN

VI SATT PÅ EN UTESERVERING i somras. Jag

MEDARBETARE I DETTA NUMMER: LARS LITZÉN JONAS CLASSON KENT HALTTUNEN ANNE HELGESSON ALICE SANDSTRÖM ING-BRITT JONASSON ROGER LUNDBERG K-G MATTSSON SANDRA WALLIN

och min gamle kompis som jag åkt tiotalet mil för att besöka i hans nuvarande stad.

Med sig hade han även ett par bekanta. Vårt samtal kom in på jobb och en av de bekanta frågade mig plötsligt, “Hur kan man hitta saker att skriva om hela tiden i så små städer”?

ANNONSER

ANDERS BJÖRK

Jag minns inte mycket av vad svaret blev, men minns att jag blev lite ställd. Hur som haver, det är ju inte direkt så att det väller in omvälvande nyheter till vår redaktion dagli‐ gen. Som väl mer är fallet om man jobbar på större rikstäckande medier.

MEN NOG FINNS DET TILLRÄCKLIGT med ny‐

LEIF GUSTAFSSON

heter även från vårt lilla, men ändock så viktiga område, att ge sig i kast med. Syd‐ närke har för närvarande drygt 63 000 in‐ vånare. Det är 63 000 individer som alla bär på sina olika livsöden, erfarenheter, tankar och funderingar. Klart att det finns massor att ta av där!

PRODUKTION & ANNONS ERIK LODETTI erik@sydnarkenytt.se SANDRA WALLIN sandra@sydnarkenytt.se KONTAKT Kanal Regional Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.sydnarkenytt.se Tel. 019 - 277 21 21

Många människor har fantastiska saker att berätta, eller tipsa om, utan att de ens tänkt på det ibland. Sen finns såklart också mot‐ satsen, de som tycker att allting de sysslar med är en nyhet värd att uppmärksamma, vilket det tyvärr inte alltid är, men det är en annan femma.

TRYCK Pressgrannar, Linköping, 2019

FÖRUTOM MÄNNISKORNA FINNS ÄVEN alla

existens hos oss. Då kan vi tillsammans ta ytterligare steg framåt. För nyheter finns det att ta av. Tro mig.

Och ni som vill stötta oss att fortsätta finnas till kan göra det genom att surfa in på www.sydnarkenytt.se/vanner. Som tack för medverkan där så bjuder vi in till ett par evenemang under året där mat, dryck, musik, sällskap, chans att vinna fina priser och mer därtill ingår. Nästa träff är strax efter årsskiftet.

Hoppas att vi ses då!

ANDERS BJÖRK

18.00 18.00 18.00 18.00

Julbord med dans och övernattning Från 1095:Som alltid alla vardagar har vi lunchbuffé 110:019-57 90 20

SYDNÄRKENY

TT finns ocks å på

www.sydnarke

nytt.se är adre

webben. ssen.

JAG HÅLLER TUMMARNA för deras fortsatta

annons@kumlanytt.se leif.gustafsson@sydnarkenytt.se

mang, oförutsedda händelser som inträffar, och mycket mer därtill. Så vårt “problem”, även om det är ett angenämt sådant, är snarare att hinna med att skriva om allt som vi vill med den bemanning vi har.

Nu tänker jag framförallt på våra nyhetssi‐ dor på webben ska sägas. Även om en tid‐ ning som denna tar sin tid att få ihop så är det på webben vi skriver varje dag, året runt, och ofta inte med så stora resurser som önskas. Men välkommet nog har det tillkommit ett par fina skribenter till vår samling nu den senaste tiden.

Onsdagar Fredagar Lördagar Söndagar

UTGIVNINGSPLAN & UPPLAGA Tidningen Sydnärkenytt kommer ut med åtta nummer under 2019.

Kommande utdelningar: #8 7-8 dec Följ Sydnärkenytt på webben för dagliga nyheter från våra fem kommuner: www.sydnarkenytt.se Upplaga: minst 27 000 ex med distribution till hushåll och butiker i Kumla, Hallsberg, Lekeberg och Askersund samt i ställ på utvalda platser i Laxå. Tidningen kan även läsas digitalt: sydnarkenytt.se

våra föreningar, byggnader, partier, evene‐

Välkomnar er på Julmarknad hos HACKVAVILLAGE Lördag den 23 November kl.10-15 Numera i det gamla Stationshuset på Storgatan 27 i Fjugesta Servering av gofika korv & sånt som hör julen till samt gästas vi av flertalet utställare som säljer sina finheter.

Merry Christmas!

hackvavillage.se

Hackvavillage

Tel: 070-5847022

Vetemjöl ICA 2kg

10:-

For you & your home

Julmarknad I Rala-Sannahed

Lördag, söndag 23-24 november Kl. 10-16

Försäljning av hantverk, ullplädar, grantomtar julkransar KRAV-ägg och ostkakor från Berga gård marmelad, saft, småkakor mm KAFFESERVERING

KORVGRILLNING

Tomten kommer på besök Present till barnen Öppettider: onsdagar-fredagar 12-18, lördagar 10-14 • www.syosprätta.se • 070 678 08 52

Julmarknad i Ålstaby Traditionellt julmarknad med hantverk och servering m.m

Solkraft i Viby länets första certifierade solcellsinstallatör

/st

Söndag 24/11 kl. 10.00 -15.00 Ålsta skola, Hallsberg

Solkraft i Viby länets första certifierade solcellsinstallatör

(mellan Hallsberg och Pålsboda)

Välkommen!

Saffran 2 för

25:-

Annas pepparkakor

19

90

/st. 375 g.

Kesella naturell Arlaköket

15

90

10:/st. 250 g

/st 1000 g

a r ä n a r e k r a P • t b b a n s & t l e k n e Handla 0,5g ICA

Öppet 8-21 Skolvägen 12 Kumla

3

Julbord med dans 13/12 595:-

Priserna gäller v. 47

REDAKTÖR ANDERS BJÖRK redaktion@sydnarkenytt.se LARS-GÖRAN MÅNZON lg.manzon@sydnarkenytt.se

t tar d s vent e M Ad 1

3

Profilen

370 Watt Svenska Skoindustrimuseet Skotillverkning - Försäljning Mode - Historia

Det ska rustas på museet!

Från och med 4 sept finns Skoindustrimuseet i Stadshusets gamla entré vid Kumla torg Öppet: vardagar kl. 10-17

Upp till 36% mer energi än standardpaneler på marknaden

Välkomna

i Viby AB

www.skoindustrimuseet.se

www.solkraft.info 0768-910 340

DET FINNS ÄVEN STOLPSKOR i bilen om Michael måste ge sig upp och fixa problem som när en trana kraschat i en högspänningsledning.

Vad har kommunen för beredskap när allt blir svart?

- Allt bara försvann. Jag var rädd att varorna i frysarna skulle smälta.

Klara dig själv 72 timmar

Michaels vardag fylld av spänning När det plötsligt blir strömavbrott upptäcker vi att vi blivit närmast totalberoende av elektricitet. Vi är el-knarkare och paniken kan ligga på lur om vi inte får vår ständiga dos.

Tur då att Kumlabon Michael Persson kan rycka ut och fixa felet.

FOTO

LARS LITZÉN

JONAS CLASSON

Det var vad som hände för några veckor sedan i Kumla. En torsdagkväll kl 19:10 blev allt svart för 7 837 abonnenter hushåll, butiker, mackar, pizzaätare.

- Jag var ute och gick med hunden och sköt en barnvagn, berättar Michael Persson.

Jag hade inte jouren men ringde en kollega och frågade om han behövde assistans.

Michael är elmontör, arbetar som ser‐ vicetekniker för Eon, som äger elnät i länet från Nora i norr ner till Åsbro. Vattenfall och Ellevio är andra stora nätägare i Syd‐ närke medan Skyllbergs bruk har en min‐ dre del.

Kollegan bodde längre bort så Michael skyndade hem i mörkret med barn och hund och tog firmabilen till Kumla väst, en fördelningsstation vid Sörbyvägen dit felet hade lokaliserats av Eons driftledning.

ansvaret att ge tusentals medborgare kraften tillbaka så snabbt som möjligt. Stora värden kan stå på spel.

- Var du rädd?

- Nej, säger Michael, man är ju van men visst får man ett adrenalinpåslag.

En trasig kabel Batteribackup ger nödbelysning inne i den gula tegelbyggnaden och som rutinerad reparatör kunde han konstatera att en ljus‐ bågsvakt hade löst ut, en slags automat‐ säkring kan man säga, med optisk sensor, som reagerat på en gnista från en trasig kabel.

- Det finns jättemånga skydd för att inte grejerna ska skadas.

Hundratals meter elkabel är rundmatade i 40 fack. Det gäller att hitta den felaktiga ka‐ beln - den visade sig ha ett litet hål där en enda gnista på en sekund slagit ut halva Kumla.

- Sen kunde jag slå igång processen igen, resetta skyddet, förklarar Michael Persson.

"De har ett kall"

Surrar av högspänning Där står vi nu, det surrar dovt av högspän‐ ning från transformatorn – naken och grym – på den inhägnade gården.

- Gå inte för nära, varnar Martin Callmeryd, Eons regionale kommunika‐ tionschef.

Han hade nästan lovat att vi skulle få komma in i stationen för att se vad Michael Persson mötte för utmaning vid felsöknin‐ gen. Men det blev tji. Skyddsskäl. Hemligt.

Vi får stanna utanför i höstkylan och höra vad som händer när en ensam elmontör bär

Ingen totalkontroll Det gick inte den där torsdagkvällen, avbrottet varade en dryg timme för de flesta abonnenterna och det är ungefär genom‐ snittet per år som Eons kunder drabbas av elavbrott (se annan artikel). Denna gång på grund av ett fjuttigt kabelfel eftersom det finns så många kablar och allt slits och det går inte att ha totalkontroll. Vad skulle kunna orsaka ett längre avbrott?

Michael Persson och Martin Callmeryd står och funderar en stund.

Bakom dem sträcker sig bolagets luftled‐ ning (den regionala 130 kilovolt), som är ansluten till det nationella kraftnätet bort mot Vretstorp, stamledningen med 400 kV. Transformatorn fortsätter surra och spraka när elkraften omvandlas. Kan upplevas som olycksbådande men levererar vad vi kräver i kontakterna.

Mobilernas svaghet

som släcker ner - eller orsakar brand. Då tar det längre tid att reparera.

Sabotage och krigshandlingar pratar vi inte om.

Några fåglar landar på en kraftledning. De kanske vill värma fötterna eller bara få lite spänning i livet. ◼

Det kom larm på larm

Rutinåtgärder får man väl säga. Men mobil‐ erna har en inbyggd svaghet jämfört med det gamla telefonnätet med koppartråd. Även om de är laddade måste uppkopplin‐ gen fungera. Om det skulle vara så illa att mobilmasterna är strömlösa står vi där.

Eller om Stadshuset är nersläckt.

Nu reagerar Sofie Elm, med titeln bered‐ skapssamordnare och säkerhetsskyddschef i kommunledningen och säger att om det är en större kris inrättas en incidentled‐ ningsstab eller på längre sikt en krisled‐ ningsstab.

Detaljer om vilka som sitter i dessa staber och hur Stadshuset klarar sin strömförsör‐

- Alla larm fungerar, säger verksamhetschefen Ulrika Winnerfjord och anser att Hemtjänsten har en bra beredskap för strömavbrott. Åtminstone på kort sikt.

SVERIGES RADIO P4 Örebro har en nyckelroll för att informera vid elavbrott och andra kriser.

jning vill hon inte gå in på utan hänvisar till OSL 18:13, en lag för sekretess som ger kommuner möjlighet att dölja känsliga uppgifter för att skydda sig mot sabotage.

Att kommunen har viss reservkraft är dock ingen hemlighet.

- Det lyste i kommunhuset vid senaste avbrottet, konstaterar Sofie Elm.

Alla lutar sig mot P4 Alla kommuner lutar sig i praktiken mot ra‐ diosändningar för att få ut info vid krislä‐ gen.

- All radio är viktig, säger Karin Moberg, och P4 är ganska stabilt.

Sveriges radios sändningsledare i Stock‐ holm får via SOS Alarm begäran om VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) och kan gå ut direkt i berörda kanaler. Om läget inte är akut allvarligt kan kommunen även direktkontakta den lokala radiokanalen P4.

Det gäller bara att ha en radio att lyssna på när strömmen gått.

Risk och sårbarhet Överallt svävar MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har av‐ talet med Sveriges radio, övervakar kom‐ munernas krisplaner och ger bidrag via deras paraplyorganisation SKL.

STRÖMMEN KOMMER in till Kumla via regionala

ledningar.

- Man blir lite dum i huvet i det här jobbet, störd, tillägger han.

Det tackar vi i så fall för. Michael menar skämtsamt att hans speciella jobb tvingar fram en envishet, gränsande tiill nördig be‐ satthet, för att veta vad som gått snett i de elektriska strömmarna.

- Det är skönt att hitta felet, säger han om belöningen.

Martin Callmeryd bygger under: - Folk i branschen har ett kall. De åker ut mitt i natten, drar på sig storstövlar, är på tårna för att de är intresserade av samhällets säkerhet. Problem ska tametusan bara lösas!

Han påpekar att en variant vid elavbrott är att Eons driftledning (fiuns i Malmö och Norrköping) kan leda om strömmen, kop‐ pla runt trassel på en station till en fungerande och förkorta avbrottet, ibland så att det knappt märks.

Om någon skulle fråga vilken teknik som påverkat mänskligheten allra mest räcker jag upp handen och säger elektricitet, kraftöverföringen.

Att tygla kraften i Norrlands älvar, leda starkström på stora stolpar genom landet, dela upp den i regionala nätverk, bryta ner den till hanterbar styrka i miljoner väggut‐ tag - vlken strålande revolution!

Min farmor Elin bodde i en stuga på Vär‐ mdö utanför Stockholm. Hon hade telefon men inte elektricitet. Det var vedspis och fo‐ togenlampa som gällde när jag bodde hos henne på 1950-talet.

Elektrifieringen av Sveriges landsbygd anses inte avslutad förrän i mitten av 1960talet. Ännu senare i enstaka avkrokar.

Bokför avbrotten

NÄR ALLT ÄR SVART rycker Kumlabon Michael Persson ut. Skolad på Fylsta och Allé gjorde han

lumpen i Knottebo och Porjus, blev en elmontör av högsta klass.

Det är inte värst länge sen och inte är det konstigt att det går sönder ibland i det allt finmaskigare nätverket. Vad brydde sig min farmor om ett kabelfel? Idag blir kon‐ sekvenserna stora.

De direkta kostnaderna för elavbrotten under 2017 värderas till över en miljard kr,

enligt statliga Energimarknadsinspektionen (Ei). De indirekta samhällskostnaderna är oräkneliga.

Eftersom Eon och de andra nätägarna är alldeles för viktiga för att samhället ska tol‐ erera misskötsel bokför myndigheten alla inrapporterade strömavbrott (förutom att Ei kollar elpriser och - faktiskt - nyligen beslöt att dämpa vissa nätavgifter).

Ei noterar att feltrenden är sjunkande.

Leveranssäkerheten ökar - om inte vädret ställer till det. Under stormåren (Gudrun 2005, Per 2007, Dagmar 2011) skjuter sta‐ plarna i höjden men 2017 är de lägre än på länge men inte överallt.

Kumla mest och minst strömlöst Gällande Kumla har Sydnärknytts arkiv på webben uppmärksammat följande avbrott: • aug 2015, två timmar • jan 2016, ca en timme • okt 2016, ca två timmar • juli 2017, drygt två timmar • okt 2019, drygt en timme Enligt Ei:s statistik för 2017 hade Eon strö‐ mavbrott på 156 minuter i genomsnitt per

När strömmen gick torsdagkvällen 10 ok‐ tober i centrala Kumla drabbades cirka 8 000 hushåll inklusive känsliga medbor‐ gare som är beroende av Hemtjänstens in‐ satser, en verksamhet som blivit mer teknikberoende med nyckelfria dörrlås, larm och kameror.

De personliga larmen har batterier, sig‐ nalen går till en dosa i lägenheten som går på el men har batteribackup. Den ringer upp en central i Malmö som via SMS in‐ formerar personalen i Kumla.

- FUNGERAR INGET ANNAT får vi ge oss ut i

kommunen med flygblad och ha uppsamlingsplatser, säger Karin Moberg och Sofie Elm.

Samt via Länsstyrelsen i Örebro samord‐ nas länskommunernas krisberedskap.

- Så att vi kan hjälpas åt vid större hän‐ delser, säger Karin Moberg.

Nyss har kommunerna gjort uppda‐ teringar av sina Risk- och sårbarhetsanal‐ yser. Dricksvatten och elektricitet toppar de flestas listor.

Fler reservkraftverk

Portlåsen problem

"För att kunna möta ett eventuellt omfat‐ tande elavbrott är det av vikt att bygga en stabilitet i form av t.ex. reservkraftverk såväl stationära, strategiskt fördelade, som mo‐ bila", heter det i Kumla kommuns sår‐ barhetsanalys. ◼

- Det kom larm på larm, berättar Annika Elmerssson, som jobbade på kvällen. En del var rädda, oroliga för att det var ström‐ löst, någon hade ramlat.

- Vi hade ingen speciell plan, vi jobbade på så mycket vi kunde. Kollegan fastnade i en hiss men kunde ringa själv efter jour‐ reparatör och kom loss efter 25 minuter.

- Ett problem var att vi inte kom in i por‐ tarna, berättar Annika.

Till skillnad från brukarnas dörrlås kunde Hemtjänstpersonalen inte öppna portlåsen vid avbrottet. Någon fick cykla upp till Skofabriken för att hämta nycklar.

Så ofta blir det strömlöst i Sydnärke

Då tar det längre tid - Det kan rasa en 130, säger Michael, en stolpe kan gå omkull. Någon kan klippa ett stag av misstag.

- Åska, säger Martin. Det kan bli nedslag

Men om strömavbrottet varar längre, om vi blir utan el, kanske i flera dygn, vad gör vi då och vad har kommunerna för beredskap?

Hur blir vi informerade?

Om du inte hängt med så kan vi repetera myndigheternas grundregel vid en samhäll‐ skris: Du ska kunna klara dig på egen hand i tre dygn (72 timmar) med vatten, mat och värme. Och se till att mobilen är laddad - Vi kan ha en blänkare på kommunens hemsida och länka till Eon vid kortare, avbrott, säger Karin Moberg, kommu‐ nikatör. Även informera i de andra kanaler vi har, som Facebook.

5

Hemtjänsten

George Gumussoy, föreståndare på OKQ8macken i Kumla, jobbade när det blev strömlöst en oktoberkväll. Inte mycket han kunde göra i det läget. Att tanka gick inte, nattsvart i butiken, korven kallnade, glassen smälte och inte ens larmet till dörrarna gick att koppla på.

George var förstås inte ensam om det plöt‐ sliga bekymret. Ett strömavbrott slår hårt mot nästan alla samhällsfunktioner, inte minst butiker. Denna gång blev det inte så farligt tack vare elmontören Michael Perssons insats.

TEXT

Sydnärkenytt • # 7 2019

abonnent i Kumla, det var den högsta siffran i Sydnärke. Men enligt de preliminära siffrorna för 2018 var bortfallet så litet som 25 minuter HALLSBERG (Eon och en mindre del Vatten‐

fall) hade 37 minuters avbrott i genomsnitt per abonnent under 2017 men 82 minuter 2018.

LAXÅ (Ellevio nätägare) hade 88 minuter

strömlöst i snitt 2017 och 92 för 2018.

LEKEBERG (delat mellan Eon och Ellevio)

hade 82 minuters avbrott 2017 men rasade iväg till 179 minuter 2018.

I ASKERSUNDS vidsträckta kommun delas

kakan av tre nätägare: Eon, Vattenfall och Skyllbergs bruk, snittet landade 2017 på 116 minuter men sjönk till 2018.

Skyllberg med sina 1 355 elkunder sticker ut, hade elavbrott på över fyra timmar per kund 2016-17.

Att strömavbrotten varierar över åren samt förekommer oftare på landsbygd än i tätorter torde inte förvåna någon. ◼

Levande ljus, ingen radio - Många hade ställt fram levande ljus när jag kom in, en var rädd och stod och ropade i trappen. De visste inte vad som hände.

De kunde ha lyssnat på radio...

- Men de hade ju ingen el! Även bland seniorerna har tanken på en batteriradio hemma för att få krisinfo inte riktigt fått fäste.

Kall kvällsmat Kvällsmaten gick inte att värma så det blev smörgås och kanske kräm.

- Det funkade men vi vart försenade, sammanfattat Annika Elmersson den ovanliga kvällen Verksamhetschefen Ulrika Winnerfjord ser samarbetet inom Hemtjänstens olika grupper som den stora styrkan i ett kris‐ läge.

- När man pratar med varandra och säger ”vi löser det”. ◼

TEXTER

LARS LITZÉN

6

Sydnärkenytt • # 7 2019

Sydnärkenytt • # 7 2019

Gänget det slår gnistor om En ny vuxenutbildning till svetsare har precis kommit igång på Allévux i Hallsberg.

- Det är ett kreativt jobb, och så finns det jobbtillfällen, säger Michaela Fält, från Hallsberg som går utbildningen som startade 30 september.

Tel: 0736-513263 Wellins väg 4 Hallsberg www.helandebehandlingar.se

Jills Helandebehandlingar erbjuder:

• Kundaliniyoga och senioryoga • Medial vägledning • Healing • Svensk klassisk massage

TEXT & FOTO

LARS-GÖRAN MÅNZON

Svetsare har beskrivits som ett ”hett yrke”, och det ligger väl en del i det med tanke på hettan som uppstår när metaller samman‐ fogas.

Men verkstadsindustrin i landet har brist på svetsare och med kommande pension‐ savgångar tros efterfrågan öka. Det har fört med sig att branschen engagerar sig för fler i yrket.

! le l ä llf i T Vill du BANTA på egen hand eller i grupp?

Då har jag alternativet för dig med Nya Cambridge viktprogram! Om du följer stegprogrammet lovar jag garanterad viktnedgång.

Yrke som kräver tålamod - Att utbildningen sker i nära samarbete med branschen ökar ju möjligheterna att få jobb, berättar Lena Hansson, rektor för Al‐ lévux.

Utbildningen rekryterar i hela Örebro län, den är ettårig, kostnadsfri och ingår i en statlig satsning på vuxenyrkesutbildning.

Eleven ska ha godkänt betyg från grund‐ skolan i matematik och svenska. Men det krävs ingen industribakgrund.

Viktigare är att verkligen vilja lära sig att svetsa – och vara utrustad med tålamod, för det tar tid. Noggrannhet är också viktigt, men den som är tålmodig är också nog‐ grann, säger Jörgen Öhnander, ansvarig svetslärare.

Utbildningen ger de grundläggande kun‐ skaperna i svetsning för att eleverna senare ska kunna avlägga prov hos branschen.

Det här är ett hantverksyrke. Det man svetsar ska både bli estetiskt riktigt – och hålla för påfrestningar – det handlar om säkerheten som är en viktig del i utbildnin‐ gen.

Teori och praktik varvas - Jag försöker hela tiden hitta projekt som vi kan hålla på med. Just nu skulle vi behöva fler praktikplatser i industrin, säger Jörgen.

Sammanlagt sökte 19 personer till de 12 platserna som fanns. Tre av eleverna är kvinnor. En av dem, Michaela Fält, 40 år, uppskattar den kreativa delen.

- Jag gillar att jobba med händerna. Tidi‐ gare har jag arbetat inom städ och assistans, men det här är roligare eftersom man får skapa något, fastslår Michaela.

Men vetskapen om att utbildningen ger stora möjligheter till jobb, är viktigast för de flesta.

SVETSKLASSEN. Första raden från vänster: Michaela Fälth, Emma Andersson, Sofia Bäckelin, i andra raden ser vi AliJan Rezai, svetsläraren Jörgen Öhnan-

der, Chokchai Skrikhot, Mattias Bruce, Arvid Grounes.Tredje raden från vänster: Jemal Seid, David Lindahl, Anton Hulen, samt Erik Larsson. Saknas på bild Robin Carlsson samt Per Olsen, i den 13 personer starka klassen (med ett överintag).

- Få ett fast jobb är min största prioriter‐ ing, säger Sofia Bäckelin, 23 år, från Degerfors. Där jag bor finns stora möj‐ ligheter till arbete, annars är jag öppen för att prova jobba ute i landet för där finns också stora jobbmöjligheter.

Stationsgatan 16 C, Kumla Ring Margaretha: 070-401 53 58

Svårt hitta kompetent personal Skyllberg Industri AB är ett av företagen som haft svårt att rekrytera svetsare.

- Vi har till och med behövt anlita beman‐ ningsföretag, det är jättesvårt att hitta kom‐ petent personal, säger Milena Rosell, svetsansvarig på företaget.

Att tillväxten inte varit så god tror Milena Rosell kan bero på att fördomen lever kvar om att yrket är tungt och smutsigt.

Men det är inte sant, menar hon. Stora krav ställs på arbetsmiljön och säkerheten.

Många tror också att är man svetsare får man stå och svetsa hela livet men så är det ju inte. Det finns så mycket andra möj‐ ligheter till vidareutbildning, man kan till exempel bli ingenjör.

Skyllberg Industri är ett av de företag som ingår i Allévux teknikcollege, och som medverkar i utbildningen. Företagen kom‐

JEMAL SEID hoppas på ett jobb som svetsare efter avslutad utbildning. ”Never” står det på kuben

han svetsat ihop. Never unemployed, kanske? Aldrig arbetslös …

Vi städar allt - ingenting är omöjligt!

Hoffes Fönsterputs & Städ AB är verksamma inom all sorts fönsterputs och städ.

DET SMÄLLER LITE OCH DUNDRAR, när yrkessvetsutbildningen i svetsning pågår på Allévux i Halls-

berg. Verkstadslokalerna delas med Alléskolans gymnasiums industriutbildning med svetsinriktning.

mer att ta emot elever på arbetsplatsförlagd praktik, då utbildningen varvar teori och praktik.

- Vi har ett bra samarbete med Skyllberg

Industri och Ahro Mekan i Hallsberg som är branschföreträdare, säger Jörgen Öhnan‐ der.

Den 2 oktober 2020 är det examen. ◼

DET LACKAR MOT JUL, och vad passar då bättre än att göra en julstjärna? Svetsutbildningens variant

är i stål förstås, något annat material är inte att tänka på …

- Noggrant utfört arbete, fortsatt förtroende Fönsterputs Flyttstäd Golvvård Trädgårdsarbete Storstäd Visningsstäd Byggstäd Hemstäd Trappstäd Mattrengöring Snöskottning Kontorsstädning Takrengöring Garage/vindsröjning Ta kontakt med oss i alla frågor som gäller fönsterputs och städ.

Vi diskuterar gärna arbetsutföranden och priser.

Ring: 0582-153 81 Maila: info@hoffes.com

Din skönhet- och friskvårdssalong i Hallsberg

Västra Storgatan 11 Hallsberg 076-320 30 21

7 7

8

Sydnärkenytt • # 7 2019

Sydnärkenytt • #7 2019

9

Enkät: Hur reser du helst och varför?

CULLBRANDS BYGG AB

Utnyttja ROT-avdraget

070-5935546 patrik@cullbrandsbygg.se

PER KRAFT, LAXÅ.

LINA HOLMBERG, LAXÅ

Helst reser jag med tåg.

Det är ett trevligt sätt att färdas på där man helt kan slappna av. Jag försöker tänka på miljön vid resande och samåker till jobbet i största möjliga mån

Om jag reser inom Sverige är det helst med bil och ska jag utomlands är det flyg. Jag gillar friheten med att resa med bil, att kunna stanna var och när jag vill

Björks åkeri snart 100 år i trafik

30%

av arbetskostnaden!

Nybyggnation Renovering Om- och tillbyggnad Tak-, fasad- och fönsterbyten Altaner och uteplatser Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri offert och rådgivning Cullbrands Bygg AB - Patrik Cullbrand Hagagatan 9 - 716 31 Fjugesta

NU OCH DÅ. Kusinerna Tobias, Thomas och Clas är fjärde generationen som driver Björks Åkeri med huvudsäte i Hackvads Via. Företaget har stadigt växt under de snart hundra år som det funnits.

I snart 100 år har Björks Åkeri funnits i Hackvads Via. Clas, Tobias och Thomas Björk är fjärde generationen Björk som driver familjeföretaget vidare. - Vi vill inte växa för fort; det är mycket viktigare att ta hand om de kunder och uppdrag vi har idag, säger Tobias Björk.

JOHAN SÖDERBERG, LEKEBERG

MATTIAS BRUCE, HALLSBEG

Jag föredrar att resa i en minibuss, inklämd mellan en gitarrförstärkare och en stor, skäggig karl.

Det talar för att kvällen kommer att bli bra.

Nu när jag går en utbildning i Hallsberg blir det buss. Vi är tre, ibland fyra, som pendlar med buss i veckorna. Det är ju bättre än att fyra ska åka i var sin bil.

TEXT & FOTO

KENT HALTTUNEN

Det började i Hackvads Via med en liten buss. Axel Björk, som var smed, byggde en buss 1923 för att köra runt på befolkningen i omgivningen.

Sedan dess har företaget växt. Busstrafiken är borta sedan 17 år. I stället är inriktningen olika typer av godstransporter. Björks Åkeri har 45 fordon, allt från små budbilar till långtradare. Men kontoret och en mindre verkstad ligger kvar i Hackvads Via.

Tog över efter fäder

CAMILLA NILSSON, KUMLA

Jag reser helt med tåg eller bil. Till jobbet tar jag bilen för det är svårt med tider annars, men ska jag in till Örebro i privat ärende tar jag gärna tåget. Buss? Nja, den tar så mycket omvägar, så hellre tåg.

FELIX NILSSON, KUMLA

Helst reser jag med tåg, jag tycker det är skönt och går smidigt och snabbt. Jag har inget körkort så bil kör jag ju inte.

- Vi tycker det här ligger centralt, säger Clas med leende. Åkeriföretaget kör i huvudsak transporter inom länet. Det innebär att det är nära till Hallsberg, Kumla Örebro och Karlskoga.

En del av åkeriets fordon utgår från Örebro där också den största kunden, DHL, har sin terminal.

Björks Åkeri drivs sedan 2011 av de tre kusinerna Clas, Tobias och Thomas. De är alla söner till den tidigare generationen, tre bröder Björk, som ansvarade för familje‐ företaget.

- Vi började hänga här redan när vi var små och fick tidigt åka med våra pappor på deras transportrundor, berättar Tobias.

- Därför var det kanske också naturligt för oss att börja jobba i företaget. I början av

2000-talet blev det ett stort teknikskifte när bland annat mobiler, färddatorer och e-post kom in i företaget. Vi var unga och hade lätt att klara den förändringen. Därför var det också naturligt att vi tog över, fortsätter To‐ bias.

Vill inte växa för mycket Företaget har ingen stor administra‐ tionsavdelning. Man tar lite hjälp med bok‐ föring och löner, annars är det de tre kusinerna som sköter det mesta och man har delat upp ansvaret mellan sig: Clas är ansvarig för transportledningen, Thomas har ansvaret för de cirka 60 anställda, och Tobias sköter kontakten med kunderna.

- Det går väldigt bra att jobba ihop och vi klarar av att täcka upp för varandra, säger Clas.

Under många år har det varit pressat inom åkeribranschen och det har också varit enormt stor efterfrågan på transporter. Det är också något som Björks Åkeri har känt av.

- Det har nästan varit lite hysteriskt, och vi hade kunnat växa ganska mycket. Men det är ingen målsättning i sig. Vi är nöjda med att göra ett bra jobb, och transporter bygger på ett förtroende och långsiktighet, säger Tobias.

- Det har också varit svårt att hitta bra personal. Jobbet som chaufför är så mycket mer än bara sitta bakom ratten, det handlar

om kundkontakter, om att lasta och lossa, och om att hantera fordonen på ett bra sätt, förklarar Thomas.

“Man lever med telefonen” Pressen inom transportbranschen, där många företag har sina lager på vägarna, gör också att det lätt blir sårbart.

- Blir det snökaos eller en chaufför blir akut sjuk på morgonen ställer det stora krav på oss att lösa problemen. Och ibland är det enklast att hoppa in själv och köra en tur, menar Clas.

Det blir naturligtvis både långa dagar och många timmar för de tre i ledningen för transportföretaget.

- Man lever med telefonen och det är svårt att stänga av, förklarar Thomas.

Trots det stora ansvaret och de långa ar‐ betsdagarna så är det ändå ett jobb de tre kusinerna trivs med. Det handlar både om ett arv att förvalta och fortsätta förädla, men också om förmånen att få jobba ihop med släkten som man känner sedan barns‐ ben.

- Vi har valt att inte bygga en stor terminal med en verkstad som kanske vore naturligt.

Vi väljer istället att försöka utveckla alla de‐ lar lite grann för att vi ska vara ett stabilt företag i transportbranschen många år framåt också, avslutar Tobias Björk. ◼

BAKGRUND Björks Åkeri grundades 1923 av smeden Axel Björk. I sin smedja i Hackvads Via byggde han en liten buss som han använde för att transportera ordbefolkningen i Fjugestatrakten.

Till en början handlade det mycket om persontransporter. Så småningom blev det mer och mer godstransporter, bland annat levererade åkeriet mjölk till Kumla mejeri från starten fram till 1965.

Bussverksamheten inom företaget avvecklades 2002.

I dag är det fjärde generations Björk som driver företaget.

Björks Åkeri har idag 45 olika fordon: lastbilar med olika typer av släp budbilar och hjullastare.

Företaget har fortfarande sin bas i Hackvads Via och huvuddelen av alla transporter sker inom länet.

Företaget har cirka 60 anställda.

Lyxtvätt / Maskinvaxning 890 kr ord pris 1 290 kr Utvändig-invändig tvätt och tork, asfaltborttagning, maskinvaxning

Helrekond 1 999 kr ord pris 3 999 kr

JÖ̈RGEN Ö̈HNANDER, HALLSBERG

Jag ska villigt erkänna att det brukar bli bil trots att jag bara har 200 meter till bussen. Man tänker allt oftare på miljöpåverkan och sådana frågor, men någon flygskam, nej, det känner jag inte.

STINA KARLSTRÖM, EDSBERG FJUGESTA

Jag föredrar att resa i en minibuss, inklämd mellan en gitarrförstärkare och en stor, skäggig karl. Det talar för att kvällen kommer att bli bra.

1.Utvändig rekonditionering, motortvätt, asfaltborttagning och smårost, underspolning, polering, vax, lackförsegling 2.Invändig rekonditionering. Bilen dammsugs i kupé och bagage, kemtvätt, tvätt av säten, golv, tak

Super tvätt 499 kr Utvändigt och invändigt, asfaltborttagning och smårost, handvax, underspolning

Tvätt utvändigt och invändigt 299 kr Utvändig tvätt 149 kr Däckbyte 199 kr

HALLSBERG REKOND CENTER Tegelgatan 1, 694 32 Hallsberg 0582-100 90 | 0707-58 58 52

10

Sydnärkenytt • #7 2019

Sydnärkenytt • #7 2019

Nu ekar skallen i Folkavi På vischan i Lekebergs kommun driver sedan ett halvår Maria Bratt sitt hunddagis. Maria har en sak som sticker ut med sin verksamhet - varje dag åker hon och hämtar och lämnar alla sina hundar i deras hem.

11 11

Marias hunddröm blev sann

TEXT & FOTO

ANDERS BJÖRK

Att jobba med djur och framförallt då hun‐ dar är en dröm som Maria Bratt haft i många år. Till slut gjorde hon slag i saken och påbörjade sin resa mot ett eget hunddagis, men det var lite en slumpens skörd som gjorde att hon i maj kunde öppna Björkholmens hunddagis.

Tog tre år att bygga upp - För tio år sedan stod det ett hus här, men det brann ner och sedan stod byggnader och mark öde i sju år innan det blev till salu.

Då såg jag möjligheten och tänkte att här skulle det passa perfekt att starta ett hunddagis, berättar Maria Bratt.

Platsen där vi befinner oss är Södra Folkavi i Lekebergs kommun, det känns som det är ungefär lika långt till centrum i såväl Kumla, Lekeberg som Örebro härifrån.

Efter att Maria genomfört köpet väntade dock en hel del jobb. Det var knappast så att hon kunde öppna efter ett par månader utan det tog tid att få ordning på allt. Det växte högt gräs och var helt igenväxt vid gården. Och utrymmena behövde självklart byggas om för att anpassas och bli god‐ kända som ett hunddagis. Men Maria job‐ bade, med viss hjälp ska sägas, oförtrutet på och efter tre år kunde hon äntligen öppna.

- Jag har alltid älskat djur och haft egna hundar sen jag var i tonåren, så det känns fantastiskt att få möjligheten att jobba med det här, fastslår Maria.

"Polisen ville gärna sätta dit mig"

EFTER ÄNNU EN DAG ihop på gården är Maria Bratt redo att skjutsa hem sina fyrbenta vänner.

sitt hunddagis. För tillfället har hon hand om åtta hundar.

- Som det är nu har jag hand om många unga hundar, så jag skulle väl kunna ta hand om ett par till äldre hundar, men det är nog det jag kan ta just nu eftersom jag är själv här.

Vad är det framförallt du gillar med det här?

- Att få vara kring hundarna, de ger så my‐ cket glädje och kärlek. Och det är även kul att se hur roligt hundarna har det tillsam‐ mans i flocken, och att få vara ute mycket med dem, avslutar Maria Bratt. ◼

Vargahed talar ut efter TV-succén Under åtta veckor sände SVT underhållningsprogrammet Tjuv och polis på bästa sändningstid under söndagar från Askersund.

Christian Vargahed blev ensam "tjuv" att klara sig. - Jag hade programmet i tanken hela tiden, berättar han.

Hämtar och lämnar varje dag Det är dock en sak som sticker ut med hennes hunddagis. Något som väldigt få an‐ dra kan erbjuda. Maria både hämtar och kör hem hundarna varje dag. Så deras ägare behöver alltså vare sig lämna eller hämta.

- Vi håller ju till lite utanför, och jag ville skapa möjligheten för hundägare att kunna ha sina hundar här ute i lugnet och naturen.

Så det är något som ingår om man har sin hund här.

För Maria börjar en vanlig dag vid kl 06:00. Då kommer hon till hunddagiset och gör i ordning innan hon tar minibussen och åker iväg. Första hunden hämtar hon kring kl 07:00 och vid kl 08:15 är hon tillbaka vid

DAGS FÖR PROMENAD! Då Björkholmens Hunddagis MYCKET SPRING och lek blir det en hel del av. Här är det hundarnas egen Stefan Holm som tar sig

ligger invid skogen är det inga problem att hitta fina promenadstråk.

över ribban.

TEXT

FOTO

ANDERS BJÖRK

ANNE HELGESSON

Tjuv och polis spelades in under april. Tio medborgare från Askersund deltog i pro‐ grammet som tjuvar och jagades av erfarna poliser för att kunna knytas till ett rån de begått.

Avslutningen handlade om att lämna sin pengasäck vid en båt som låg vid Stjern‐ sunds slott innan polisen lyckades haffa en.

För Christian Vargahed blev det ett minne för livet.

- Just ögonblicken innan jag kastar över säcken med pengar till båten är tur att det finns på film, för jag minns inte mycket av det. Det var ett jäkla adrenalinpåslag!

Tur och kunskap bakom framgång - När jag såg sista avsnittet syns det att jag går framåt i båten när vi närmar oss land, men jag har inget minne alls av det. Däre‐

mot minns jag att jag är nära att falla i vattnet när jag kastar över säcken för det var en rätt hög nivåskillnad på båtarna.

Det hade blivit en klassiker om du föll i vattnet i sista sekunden istället för att klara dig?

- Ha ha, ja det hade varit rart.

Tio deltog som “tjuvar” och bara du kla‐ rade dig. Varför?

- I efterhand kan jag se att det var en hel del tur. Bara en sån sak som att min tju‐ vpartner Ida erkände sin inblandning precis innan polis gick in i hennes lada och letade där mina pengar då låg. Så hennes erkän‐ nande räddade mig!

- Sen hade jag på baksidan av en räkning ritat upp en skiss av brottsplatsen som jag sen la tillbaka i en hög. Polisen lyckades missa den under sin husrannsakan som pågick hos mig i två dagar. Hade de hittat den hade det varit kört! Men sen är det också så att jag har ett genuint intresse för polisens arbete, så det är klart att det påverkat vilka tankar man haft.

Tänkte på Tjuv & polis varje minut

Vi bygger ny entré!

Ingång via lagret och drive-in så länge

DEN JAGADE "VARGEN" kan nu pusta ut.

Foto: Anders Björk

Den aktiva inspelningstiden för Tjuv och polis var 14 dagar. Hur gick Christians tankar under denna tid?

- Första veckan var rätt lugn skulle jag säga. Det var andra veckan när polisen bör‐ jade få upp spår som det blev väldigt stres‐ sigt att få ihop allting för vi skulle ju sköta vårt “vanliga” liv med. Under den tiden hade jag programmet i mina tankar varje vaken minut.

Vad tycker du var svårast med allt?

- Att det inte fick märkas nånting utåt.

Man blev ju väldigt upptagen och kunde inte riktigt förklara för folk vad man höll på

THERSE SCHÖLD knäckte de flesta i förhörsrummet, men hos Christian gick hon bet.

med. Så det var många lögner även mot vänner och familj under denna tid.

Det kändes som att polisen väldigt gärna ville sätta dit dig när man såg serien. Kände du det med?

- Ja, det märktes. Jag fick höra sen att in‐ gen så grundlig husrannsakan hade gjorts som hos mig. Det var väl för att jag retade upp dem när de försökte spana på mig genom att då vända bilen och börja åka efter dem istället.

- Sen hade jag en liten nonchalant attityd inne i förhörsrummet. Det blev rätt så irrit‐ erad stämning där några gånger faktiskt, men det var inget som visades i program‐ met.

Kändis på köpet Blev din medverkan som du trodde innan, eller var det stor skillnad?

- Vi visste ju inte ens vad programmet skulle handla om när vi anmälde oss. Bara att det var nån typ av äventyr, men inte att

vi skulle vara tjuvar och bli jagade av poliser. Allt var väldigt hemligt.

Christian var som sagt ensam om att klara sig i mål. Men paret Anne och Kalle Dufwa var också ytterst nära. De kom med sin båt strax bakom och var redo att slänga över pengasäcken, men Christians segervrål kanske hindrade det genom att locka poliser till platsen. Eller?

- Nej. När jag närmar mig med båten så ser jag att polisen på land fått syn på mig.

Och de var extremt nära att hinna ta mig. Så även om Anne och Kalle kom strax bakom var de chanslösa tyvärr.

Du blev lite kändis på köpet med när du vann. Vad tycker du om det?

- Det är fantastiskt kul! Det är två veckor sedan programmet tog slut nu, men jag håller fortfarande på och svarar på medde‐ landen på sociala medier, och vart jag än är så finns det någon som vill prata om det.

Men det är bara positivt, avslutar Christian Vargahed. ◼

12

Sydnärkenytt • # 7 2019 • NOVEMBERMAT

Sydnärkenytt • #7 2019

SLAKT HOS ANDERS ANDERSSON i Mormorstorp i Svartå på 1920-talet. Allt togs tillvara. Inälvorna blev

till hackkorv. Det färska blodet samlades omedelbart upp av bondmoran som gjorde paltbröd på direkten. Bildkälla: Statsarkivet i Örebro

13 13

PÖLSAN SER INTE DET MINSTA ROLIG UT på en tallrik. Tur att den smakar så bra ändå med kokt

skalpotatis och rödbetor. Egentligen äter vi i min familj också pölsa med – paltbröd! Jag minns i barndomen när vi åt nygjord hackkorv och nybakat paltbröd. Foto: Roger Lundberg

Nu ska vi göra riktigt go´ pölsa!

Tegelgatan 1 694 32 Hallsberg 0582-61 10 62

Pölsan har ett osedvanligt dåligt rykte. Någonting som blev över när allt det goda var slut. Så är det ju inte, även om min granne Lisa blir alldeles skrynklig i ansiktet bara jag nämner pölsa och hon är ändå bonddotter. Skyll på dåtidens skolmat.

2 dl korngryn, 1 rödlök, kryddpeppar, mejram.

MAL allt på köttkvarn. Koka korngrynen

färdiga i fläskspad eller köttbuljong.

JOXA ihop allt för hand så det blandas väl.

TEXT

ING-BRITT JONASSON

Men nu ska vi göra en riktigt god pölsa.

Häng på.

Först måste jag berätta från början: det var på 70-talet jag köpte min första egna gris till jul, från slaktare Björk i Björka utanför Öre‐ bro.

Han hade händer som pannkakslaggar och kom med grishalvan under ena armen som det var en påse morötter.

Ytterdörren öppnade han så rejält att den hängde sig. Mina små söta redigerarfingrar (jag både skrev och ritade sidor i ÖrebroKuriren) knycklade han ihop i ett ved‐ ertaget handslag.

Men fläsket var gott. Det var så fett att fläskkotletterna brann friskt på grillen. Och fett, det är gott det!

Både ränta och grishuvud På den tiden kunde man få fläsket med ränta, det vill säga med inälvorna: lungor,

God Jul! Gör ett klipp - Vi har klappen Therese

Mia

019-58 00 66

Petra

• Hagendalsv. 5

hjärta, njurar, lever.

Inte tarmarna förstås, men så sent som på 50-talet stod morsan i det iskalla köket och rensade tarmar och vi var förbjudna att sticka så mycket som näsan ditin.

Den första korv jag gjorde var faktiskt hackkorv.

Ränta sa vi. Hjärtslag står det i böckerna om inälvorna som kokades, maldes, blan‐ dades med kokta korngryn och stoppades i fjälster.

Utav slaktare Björk fick vi också hur många grishuvuden som helst. Ingen ville ha dom. Men oj vad mat det finns på en grisskalle.

Synd att slänga bort Det roliga tog slut, jag menar hackkorven.

Men vi fortsatte ju att äta rotmos med fläsklägg och fick svålar och fläskfett över.

Det var ju synd att slänga bort.

Ja, så blev det pölsa. Och det var ju ett plus att man slapp stoppa den i fjälster.

Krydda ordentligt (det går åt mer än du tror, kanske behövs ytterligare salt).

VÄRM pölsan. Koka potatis. Servera med PÖLSA KRÄVA sina rotfrukter.

Jag har tittat i kokböcker men från slutet av 1800-talet till en bra bit på 1900-talet finns det inget som heter pölsa!

Men sedan finns det massor av recept på pölsa och inget är det andra likt.

Man skulle ju kunna göra pölsa av hela fläskläggen, i så fall färsk fläsklägg, rimmat fläsk hör inte hemma i pölsan.

Men det blir för mycket fläsk och jag ty‐ cker kokt kött hör till. Billiga bitar går bra.

Kanske från kokta köttben.

Pölsa med paltbröd! ½ kg kokt fett fläsk och fläsksvålar, ½ kg kokta köttrester, 2-3 hg kokt grislever,

inlagda rödbetor och kanske ett stekt ägg.

Eller pröva den till paltbröd!

Detta fordrar en förklaring. När mamma och pappa gjorde hackkorv på inälvorna efter den slaktade grisen i Ekeby Kumla och mamma hade bakat paltbröd, var det just detta som avåts först.

Pölsa och hackkorv är närbesläktade.

Men inte kan man väl äta pölsa och palt‐ bröd med vitsås!

Nej det kan man inte. Men vi åt paltbröd på så sätt att det skars i tärningar och stektes i fläskflott. Därpå hälldes mjölk och palt‐ brödet fick mjukna, men absolut inte bli till någon sörja.

Att äta paltbröd på det här sättet har jag bara hört talas om att det lär förekomma någonstans i Uppland. ◼

14

Sydnärkenytt • # 7 2019

Sydnärkenytt • # 7 2019

Kumla-Pierre övertygar i blågult FOTBOLL: Efter att inte varit med sedan 2015 har Kumlasonen Pierre Bengtsson fått chansen i landslaget igen, och tagit den - Jag har gjort det såpass bra att jag ser mig som startspelare nu, säger Pierre.

TEXT

ANDERS BJÖRK

Han var med hela kvalspelet, och startade många matcher, men när truppen till EM 2016 presenterades petades Pierre Bengts‐ son av dåvarande förbundskapten Erik Hamrén. Dåligt med speltid i klubblaget angavs som orsak.

Visade klass mot Spanien Matcherna och åren gick, en ny förbund‐ skapten i Janne Andersson kom in, och Pierre Bengtsson var fortsatt utanför. Men under hösten kom chansen. Vänster‐ backen Ludwig Augustinsson skadade sig och Pierre inte bara kom åter till truppen utan gick direkt in i startelvan till EMkvalmatcherna mot Färöarna, Norge, Malta och Spanien.

Det har dessutom gått riktigt bra, mot världsnationen Spanien var Pierre Bengts‐ son, fostrad i IFK Kumla, en av Sveriges bästa spelare på sin vänsterbacksplats.

- Det är ett helt annat lag nu än senast jag var med. Då var det fler äldre och kanske fler profiler, men jag trivs väldigt bra i det här landslaget där alla verkligen jobbar för varandra, säger Pierre.

Hur ser du på att behålla platsen när skadade Augustinsson, som varit Jannes val tidigare, återkommer?

- Jag tycker att jag gjort det såpass bra att även när Ludwig är tillbaka så ser jag mig själv som startspelare i blågult. Jag hoppas att lagledningen håller med om det.

Saknar inte Zlatan Pierre Bengtsson spelar sin klubbfotboll i FC Köpenhamn. Senast 31-åringen var med i Sverige spelade fortfarande Zlatan Ibrahimovic. Saknar Pierre honom i land‐ slaget?

- Nej, jag tycker inte att vi saknar Zlatan.

Det är ett annat lag nu där fler har lyft sig.

Vi gör varandra bättre, det är så det ser ut nu.

När detta nummer kommer ut har Sverige för bara ett par dagar sedan spelat en väldigt viktig bortamatch mot

Ett nödrop gick att läsa i en insändare från Reidun Hannerz Zita den 25 september.

“Laxåbor förena er alla så vi får behålla Bowlinghallen. Vi behöver denna sam‐ lingspunkt i Laxå”, stod bland annat läsa.

Nödropet till trots så är verkligheten den att verksamheten ännu ligger nere. Men förhoppningen är att kunna öppna, om inte alltför länge.

”Är det jag saknar i min karriär” Det har aldrig blivit spel i något mäster‐ skap för Sverige tidigare för Pierre Bengts‐ son. Petningen inför senaste EM var sur, men ändock inte så förvånande. Nu hop‐ pas kumlingen få hänga med hela vägen.

- Senast var jag med hela kvalet och petades sen. Jag vill inte låta det hända igen, så mitt mål nu är att vi tar oss till EM och att jag är en del av laget som är med och spelar där. Ett slutspel med landslaget, det är det jag saknar i min karriär, Du är ingen ungdom längre, men är du bättre än någonsin?

- Jag vet inte, men det har gått väldigt bra för mig i år och jag hoppas det kan fort‐ sätta så.

- Jag är väldigt noggrann med alla detal‐ jer för att bli så bra som möjligt, det måste man vara om man vill ha en lång och bra karriär, avslutar Pierre Bengtsson.

4,5 milj i omsättning räckte inte Det var Patrik Harlén som lade grunden med att starta bowlinghall och gym i Laxå 2006. Han sålde verksamheten 2011 för att han ville göra något annat. Henrik och Hilde Forsberg övertog, Patrik behöll till att börja med fastigheten, men efter några år övergick den till makarna Forsberg.

Under åren har verksamheten utvecklats med fem anställda och gymmet har bytts ut mot en upplevelsehall med två simulatorer för jakt och skytte och golf. Det har varit mycket arbete och makarna har i stort sett aldrig varit lediga i synnerhet som Henrik också har drivit OK/Q8-macken i Karlskoga.

Från början hade man tänkt fortsätta i fem år. I stället blev det åtta när man märkte hur uppskattat det var av befolknin‐ gen. Hösten 2018 ville man dock avyttra

Janne om Pierre: Förbundskapten Janne Andersson var i Askersund 22 oktober och tillfrågades då om Pierre Bengtsson.

- Det är en av de positioner i landslaget som vi haft tuffast konkurrens på. Tidigare har Ludwig Augustinsson och Martin Ols‐ son varit de två jag satsat på där, men vi har haft koll på Pierre och när han nu fått chansen har han gjort det jättebra, det har varit fantastiskt roligt att se.

Blev du förvånad att han klarat sig såpass bra, mot exempelvis Spanien?

- Jag tror alltid att spelare ska göra det bra när jag tar ut dem, det är min grundtanke.

Så det hade jag nog både hoppats och trott.

Sen tror jag han kom till en grupp där han trivs och känner förtroende med, vilket bidrar. ◼

TEXT

ANDERS BJÖRK DIVISION 3 HERRAR

De två Kumlalagen IFK Kumla och Yxhults IK stod båda för riktigt bra säsonger. Yx‐ hults IK gjorde sin främsta säsong, placer‐ ingsmässigt alla fall, genom klubbens historia. Yxhult bildades 1929, men aldrig tidigare har man kommit så högt som i år då man blev fyra i Division 3. Man var en‐

För första gången sedan 1961 är lilla Vret‐ storps IF klart för spel i Division 3. Vret‐ storp vann serien efter att i en avgörande match på slutet krossat tabelltvåan Sture‐

“Mycket viktigt det finns kvar” Vid ett samtal med Andreas Jinnestrand på Fastighetsbyrån berättar han att det finns ett antal intresserade som också har för avsikt att få igång bowlingspelandet på nytt. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge förrän det kan bli en omstart.

Det är många seniorer som har spelat varje vecka. Undertecknad har talat med en del av dem som verkligen saknar både spelet och samvaron med andra tävlande.

Det är en sport som lämpar sig för alla ål‐ drar och Laxåborna har gärna tagit med besökande barn och barnbarn till hallen för att tävla några timmar. Banorna har alltid varit igång, ty om något gick sönder såg ägarna till att det snabbt blev reparerat och spelandet kunde fortsätta.

- Bowlinghallen har betytt mycket som samlingsplats i Laxå, både för unga och lite äldre. Det har etablerats en mycket aktiv bowlingserie som kanske kan växa ytterli‐ gare. Som kommun ser vi det som mycket viktigt att bowlingen och restaurangen blir kvar i Laxå och utvecklas, fastslår kom‐ munstyrelsens ordf. Bo Rudolfsson (Kd).

PRO brukar äta julbord i hallen och det blev ett stort bekymmer i år när det inte är möjligt. I det längsta hoppades festkom‐ mittén att allt skulle vara klart i tid, men tyvärr blev det inte så. Det blir att satsa på nästa år istället, för vi hoppas givetvis att det löser sig med både bowling och med restaurangen. Det behövs i Laxå! ◼

DIVISION 2 DAMER

hovs IK med 9-3. Så det råder inget tvivel om att rätt lag gick upp.

- Vi har varit snäppet bättre i år än tidi‐ gare. Vår tränare Dennis Fransson har fått ihop det riktigt bra. Så vi är det lag som är klart bäst, trots att fyran är en bra serie, summerade veteranen Gustav Larsson sä‐ songen.

IFK Askersund kom på åttonde plats av de tolv lagen och kommer spela i division 4 även nästa år. Nykomlingen Kumla BK kom dock näst sist med 13 inspelade poäng på 22 matcher och får ta nya tag i division 5 nästa år.

DIVISION 5 HERRAR

DIVISION 4 HERRAR

verksamheten, men just då kunde man inte finna några köpare. Och trots en årlig om‐ sättning på 4,5 miljoner kr har verk‐ samheten inte gått ihop ekonomiskt.

Företaget har gått i konkurs och ligger nu ute till försäljning.

ades vinna en match alla fall.

Fjugesta IF är en anrik klubb som bildades 1914. Men herrlaget har legat nere fyra, fem säsonger innan man till i år drog igång igen.

- Föreningen Fjugesta IF har ju funnits hela tiden med ungdomslag och friidrott, men herrlaget i fotboll har haft ett uppehåll.

Det var Kim Palmroth som var initiativta‐ gare till att det drog igång igen, han samlade ihop massa gamla spelare och det har varit superkul faktiskt, säger André Öhrn från klubben.

KUMLINGEN PIERRE BENGTSSON vill vara med på planen och skörda framgångar för Sverige vid EM 2020. Foto: fotbollskanalen.se

dast två poäng från en kvalplats till div 2.

För IFK Kumla gick det ännu bättre. Laget vann serien med nio poäng och säkrade se‐ riesegern redan med tre omgångar kvar att spela. Någon riktigt vass toppkonkurrent fanns inte detta år.

- Vi har nog varit så bra som jag visste att vi är, men jag trodde inte att vi skulle ha den här stabiliteten säsongen igenom. Vi har ly‐ ckats ha en väldigt hög lägstanivå och kom‐ mit undan med segrar även när vi inte spelat som bäst och de andra topplagen i se‐ rien har varit för svajiga bakåt. Det har varit den stora skillnaden tror jag, säger mit‐ tfältaren Albin Ek.

Laxå Bowlinghall är en samlingsplats där man bowlat, ätit och festat i många år. Men för tillfället ligger verksamheten nere och många är oroliga för framtiden. Hur går det med bowlinghallen? Blir den kvar med nya ägare som fortsätter som tidigare eller kommer det någon som vill ha annan verksamhet och i så fall vilken?

ALICE SANDSTRÖM

Tre seriesegrare – så gick det med bollsparkandet i Sydnärke Tre jublande seriesegrare finns bland de 21 seniorlagen i Sydnärke som var verksamma säsongen 2019 - IFK Hallsberg, IFK Kumla och Vretstorps IF. Här är en summering av alla lagens säsonger och några av dem tog vi även ett litet snack med.

Har bowlingen i Laxå en framtid?

TEXT & FOTO

Rumänien som jagar en poäng bakom i tabellen.

- Det blir en jättetuff match, men jag tror vi har bra chanser. Rumänien kommer ge allt för att vinna, men står vi upp bra så hoppas jag vi kan få med oss ett resultat som tar oss till EM.

15 15

IFK Hallsberg var nära att ta sig upp till fyran med ett ungt gäng av spelare. Men laget stupade i kvalet efter en tredjeplats i serien.

Fyra kom Sköllersta IF och sist i tabellen

med den jobbiga målskillnaden 20-101 kom Laxå IF. Därtill har Röfors IF lagt ner sitt herrlag så hur står det till med fotbollen i Laxå kommun egentligen?

- Jag som varit med länge ser att Laxå IF är på en historiskt svag nivå nu och klubben förtjänar bättre än spel i division 6. Det är en trend som varit i fyra, fem år att det gått utför med fotbollen Men jag ser ändå ljust på framtiden. Vi har gjort en kraftsamling för att få till en nystart och hade ett möte i oktober som lockade 30 spelare. Många av dem är Laxå-bor som de senaste åren spelat i klubbar på andra orter. Det ska inte be‐ höva vara så att de tar bilen från Laxå ett par mil till andra lag. Så nu ser det ut som att vi får ihop ett bra lag till nästa säsong och även en stark styrelse och en bra tränare i Lennart Welamsson, meddelar eldsjälen Christian Bichis.

DIVISION 6 HERRAR

Den här serien var riktigt jämn i toppen från start till mål. Till slut drog FK Örebro längsta strået och stod som seriesegrare, men Lekebergs IF knep andraplatsen en poäng bakom och går också upp till fem‐ man nästa år.

Kumlaklubben Stene IF låg länge bra till, men tappade i slutet och fick nöja sig med en tredjeplats. Femma kom Östansjö IF. Sexa Åmmebergs IF och näst sist Finnerödja IF som åkte ner ett pinnhål till division 7.

Äntligen för IFK Hallsberg! Laget har stu‐ pat på mållinjen för att gå upp i division 1 under flera säsonger, men i år lyckades man. Avancemanget säkrades i sista matchen när man vann med 4-0 borta mot IK Tun, som dessförinnan bara förlorat en match. Till skillnad från vid tidigare fadäser gjorde man nu årets bästa match när det verkligen gällde.

- Det var dags nu och det här var vi förtjänta av även om det blev spännande ända in i slutet, summerade spelaren Stina Gävbo efter sista matchen. Även Sköllersta IF fanns med i serien och gjorde en klart godkänd säsong. De slutade på sjätte plats av de tio lagen i serien.

MAN HAR VARIT NÄRA flera gånger, men i år tog äntligen IFK Hallsberg steget upp i division 1.

Foto: Lars Litzén

FOTBOLLEN I SYDNÄRKE Det fanns under 2019 sammanlagt 21 lag verksamma i seriesystemet i Sydnärke 16 av dessa var herrlag och fem damlag Det är två lag färre än 2017 då 23 var med.

DIVISION 3 DAMER

För damer finns tre av lagen inom Hallsberg och två av lagen i Askersund.

Här var Skyllbergs IK nära att snabbt ta sig tillbaka till division 2 som man ramlade ur 2018. Men laget missade andraplatsen i se‐ rien med en poäng och får fortsätta i trean.

På femte plats i serien kom IFK Hallsberg 2.

DIVISION 7 HERRAR

DIVISION 4 DAMER

Den lägsta nivån för herrfotboll i länet är division 7. Här fanns tre lag från Sydnärke med under året. Pålsboda GOIF kom på femte plats. Fjugesta IF blev nia och Fall IF, den relativt nybildade klubben i Sköllersta‐ trakten, kom på sista plats. Men man lyck‐

För herrarna är division 7 lägsta nivå. För damerna är det division 4 i Sydnärke. IFK Askersund har ett relativt nystartat damlag och fick därmed börja i fyran och under årets säsong kom de på femte plats. ◼

Även på herrsidan har Hallsberg flest lag med sex, följt av Kumlas fyra och Askersund, Lekeberg och Laxå med två lag vardera.

SLUTSIGNALEN LJUDER som betyder att Vretstorp

säkrat seriesegern 2019. Foto: Anders Björk

16

Sydnärkenytt • # 5 2019

Sydnärkenytt • #7 2019

17 17

019-57 35 10 Stene Brunn 106, Kumla Mån-fre kl. 09.00-18.00 Lör-sön kl. 09.00-15.00

Vi utför takrenoveringar, fönsterbyten, om- och tillbyggnader m.m Hör av er för en kostnadsfri offert!

Telenr: 070-8469292

me m o k Väl

ICA n till

Allé

t 7-22 e p Öp

18

KRÖNIKA • Sydnärkenytt Sydnärkenytt • #7 2019 • # 7 2019

Sydnärkenytt • # 7 2019

HYRA BUSS?

19 19

Vart ni vill när ni vill! Kontakta oss för offert!

Målning

Tapetsering

samt allt i branschen förekommande arbeten.

Tel: 019-24 06 06

Lägga på luren verkar aldrig försvinna...

info@letsgobybus.se

Telefon: 019-57 55 54 070-330 92 80, 070-561 06 80

www.letsgobybus.se Skidresor till Österrike: Uttendorf/Zell Am See v.8 och Saalbach v.13

Mer info på www.letsgoalpin.se

info@nd-service.se www.nd-service.se

BEGRAVNING & FAMILJEJURIDIK

HAR NI TÄNKT på alla gamla uttryck som fortfarande

Vi på Götmars erbjuder tjänster kopplade till livets olika skeenden, till exempel begravningar, boutredningar och juridisk service.

lever kvar trots att tiderna förändrats? Och trots att det inte går att hitta en koppling till verkligheten. ”JAG SLÄNGDE PÅ LUREN!” är ett sådant. Det var så man

sa förr när det hettade till under telefonsamtalet.

Luren? Ja, det var just en telefonlur man höll i ena han‐ den, pratade och hörde igenom.

Vi arbetar tillsammans med er för en trygg och värdig upplevelse och har jour dygnet runt.

Varmt välkommen att kontakta oss!

IDAG ÄR DET mobiltelefoner som gäller. Och när man

pratat klart i mobilen ”lägger man inte på”, som många fortfarande faktiskt säger. Man trycker på en knapp, det hörs knappt någonting och så är samtalet avslutat.

ANNAT VAR DET FÖRR. Ville man avsluta ett samtal med

ljudkuliss var det bara att dänga ned luren i telefonen.

De äldre telefonerna var tillverkade av, först bakelit, sedan den något lättare plasten. Bakelittelefonerna var värstingarna. Gav ifrån sig ljud som hette duga när den blytunga luren dansade ned i sin parkeringsplats.

Braka-bom-ka-bom! Det blev som ett kvitto på att nu var någon arg som ett bi. ”DU KAN VÄL SLÅ EN SIGNAL…” hette det förr när man

ville att någon skulle ringa upp. Det lever fortfarande kvar. Slå en signal? Och det var ju det vi gjorde. För att komma ut på nätet (det analoga) fick man snurra på en nummerskiva – petmoj sa folk – nummer från 0 till 9.

Och abonnenten svarade ofta med sitt telefonnummer.

JAG HAR SJÄLV slagit många signaler i min dar´. Jag var

säljare på Icas centrallager i Örebro. Det ingick att ringa säljsamtal till både små och stora butiker. En liten lanthandel långt söder om Askersund hade telefon‐ nummer nio-två-noll-noll-ett. De svarade alltid med numret, trots att det faktiskt var en affärsrörelse. De stora drakarna i Sydnärke köpte tonvis med färskvaror.

Nio-två-noll-noll-ett tillhörde de minsta. Säljsamtalen var – gulliga, så långt ifrån de stora åthävorna man kan tänka sig. Den vänliga damen, den rara stämman, jag minns det som i går. ”Jag tar fem knippor dill – för jag får väl inte köpa mindre än fem?”

I ETT TAPPERT försök att öka försäljningsvolymen och

butikens möjlighet att få bättre avkastning för kom‐ mande investeringar, trumpetade jag ut att ”vi har ex‐ trapris på vitkål denna vecka! Ska vi inte slå till med en säck på 25 kilo?”

Svaret blev: ”Ta med ett huvud”.

DEN LILLA LANTHANDELN finns inte kvar. Till och med så

verkar titeln säljare vara på utgående – ersatt av den snitsigt engelskklingande varianten ”Account man‐ ager”.

Vissa företeelser lever kvar, medan andra förändras …

KRÖNIKÖR

LARS-GÖRAN MÅNZON

Karina Karlsson

Sofie Svallin

Helene Åkerling

KUMLA 019-57 00 61

ASKERSUND 0583-100 08

HALLSBERG 0582-100 13

20

Sydnärkenytt • #7 2019

Sydnärkenytt • # 7 2019

21 21

ETT HOV av Barbie-dockor.

MAGNUM 44. Den här fina revolvern skjuter Karin med.

Karin och Anita gillar TUNGA MAGNUM 44

Karin Dybeck och Anita Olsson är svenska mästare i Magnumskytte. Ännu en sak har de gemensamt.

De är båda från Askersund. -Vi är de enda kvinnorna i hela Sverige som kommer från samma ort och som vunnit SM, säger Karin.

TEXT & FOTO

KARL-GUSTAF MATSSON

Den är stor och tung. Revolvern Magnum 44 med och 10 tums pipa. Väger ca 2,5 kilo.

Inte alls gjord för svaga armar eller darriga knän. Både Anita och Karin klarar biffen och har två fördelar till som behövs för att bli svensk mästare i att skjuta med en Mag‐ num. Starka nerver och en förmåga att kon‐ centrera sig helt på uppgiften när det väl gäller.

- Ja man har ju bara några sekunder på sig, säger Karin

Började med Hemvärnet

tiden är på 20-120 sekunder. Oftast skjuter man i ryggliggande ställning då rekylen är mycket hård. Håller med två händer och tar stöd med en skyddsmatta på knäna. Många har också en keps på sig med skygglappar - För att bättre kunna koncentrera sig.

Man kan då gå in i sin egen värld så att säga, säger Anita Smällen är ljudlig varför öronskydd är ett måste. Kulan lär nog kunna gå över en kilo‐ meter innan den dalar.

Magnum 44 är enbart en tävlingspistol, används varken av polis eller jägare. Mån‐ gen filmälskare tänker nog annars på Clint Eastwood som i en berömd scen i filmen ”Dirty Harry” använder sig av den tunga re‐

Anita var först ut av de båda. Började skjuta Magnum redan 1992.

- Alltihop började när jag engagerade mig i Hemvärnet och en av deras medlemmar fick mig att provskjuta en gammal svartkrutspistol. Det small och rök väldeliga och jag kände på en gång att det här vill jag hålla på mer med.

Det blev Hammars pistolskytteklubb, därefter Hallsberg och Torsby och Skytteal‐ liansen i Östergötland. Anita har vunnit många vapenklasser som ingår i Magnum‐ cupen. Prishyllan hemma i villan är propp‐ full med pokaler och medaljer. 2004 tog hon SM-guld i Magnumfält friklass. Karin är tämligen ny i sammanhanget men vann sitt första SM-guld i Magnum fältguld redan i somras. Efter att först ha vunnit sil‐ ver i precisionsskjutning.

- Hon har alla fördelar som skytt i de här sammanhangen, är lugn och kall i kritiska lägen. Hon kommer att gå långt, säger Anita

volvern.

- Nja, säger Anita, han kunde ju inte alls skjuta. Man promenerar inte lugnt över en gata, ätande på en smörgås och skjuter Magnum med en hand. Det kan nog gå i fil‐ mens värld, men inte i verkligheten.

En pålitlig pickadoll Men det är något speciellt med en Magnum 44 tycker både Karin och Anita. Känns väldigt mycket skjutvapen.

-Har man skjutit med den här ett tag, känns ett finkalibrigt vapen lite tråkigt, anser Anita Det var vapenuppfinnaren Samuel Colt som 1829 uppfann revolvern, en pistol med

MY GRUFMAN testar på klaffgitarren under ledning av Christer Folkesson. På fritiden sjunger hon i ett rockband.

Spela lätt med klaff En klaffgitarr kanske många inte hört talas om men det är en finurlig liten uppfinning som underlättar för alla att spela gitarr. Tillsammans med färgkoordinerad text kan vem som helst lära sig bemästra det KARIN OCH ANITA är svenska mästare i Magnumskytte

SANDRA WALLIN

särskild cylinder för sex patroner. Betydligt tillförlitligare än pistoler som kan slås ut helt i kontakt med sand eller vatten. Snabb‐ skjutande cowboys använde sig av Colts uppfinning, i alla fall i filmens värld. Att dra snabbt från hölstret hör inte heller verk‐ ligheten till. Lättrörliga poliser med vapnet fullt av kulor använder hellre pistol.

Karin arbetar till vardags som last‐ bilschaufför. Kör frukt och grönsaker runt hela Närke: Anita uppmuntrar nervösa pa‐ tienter och bistår tandläkaren i arbete. Är anställd på Tandhälsan i Askersund. Den ena med ett stadigt tag om ratten, den an‐ dra hållande tungan rätt i mun. Kanske två kvalifikationer för att bli en bra skytt?

- Ha, ha, ha. Nej men stadig på hand och ett gott psyke bör man ju ha. Det handlar nog mer om att vara kallsinnig än stark, för man blir ju stressad i tävlingssammanhang.

Fullärd blir man nog aldrig. Ibland går det väldigt bra, andra dagar helt åt skogen. Så det är ofta dagsformen som avgör om man vinner eller inte, avslutar Anita Olsson.

Både prisvärt och dyrt Medlemsavgiften i klubbarna är låg och tävlingarna gratis. Men en särskilt billig sport är det inte. Medlemsavgiften i klub‐ barna är inte jättehög men med vapen, star‐ tavgifter, ammunition och resor runt om i Sverige sticker det iväg fort. Bara inköpet av Magnumrevolvern kostar.

-En ny revolver kostar från 6 000 kr och upp mot 25.000 kr. Men ofta köper man be‐ gagnat och då kan man få en för 400010.000 kr, säger Karin Magnumskytte är en väldigt nationell sport, bara svenska mästerskap ingår. Drygt 100 personer tävlar och medelåldern ligger omkring 50, varför Karin med sina 31 vårar hör till de yngre. Gemenskapen är i alla fall väldig god. Man reser tillsammans, lever ihop och hjälper varandra på tävlingarna.

- Vi har nog våra allra bästa vänner i Mag‐ numsammanhang, avslutar Anita och Karin. ◼

Kula kan färdas långt En tävling går till så att skyttarna går runt på ett antal skjutstationer. Oftast åtta till an‐ talet. På ett avstånd mellan 15-180 meter skjuter de sex skott på olika måltavlor. På älgar, björnar, stridsvagnar och olika papp‐ figurer. Antal träffar ger olika poäng. Skjut‐ Anitas prisskåp är full av pokaler och medaljer

TEXT & FOTO

M5 Friklass pistol & revolver, kaliber 9-455 mm

Under en fredagsförmiddag i slutet av sep‐ tember samlades en skara om tre på Resurscentrum i Kumla för att påbörja en cirkel i klaffgitarr.

På plats för att lära ut hur man spelar det snillrika instrumentet fanns musikern Christer Folkesson som jobbar på Studiefrämjandet i Kumla.

– Redan 2003 körde jag igång med klaffgi‐ tarrer. Jag som är musiker fick sätta mig ner och bekanta mig med klaffen, för det är ett annorlunda sätt att spela på, men när man väl får grepp om det går det lätt, berättar Christer.

M6 Pistol kaliber 9.45 mm

Lär känna instrumentet

VAPENGRUPPER M1 Singel action revolver, kaliber 41-44 Magnum M2 Double action revolver, kaliber 41-44 Magnum M3 Singel action revolver, kaliber 357 Magnum M4 Singel action revolver, kaliber 357 Magnum

M7 Revolver SA-Da 357-44 Anita skjuter alla klasser och Karin håller sig än så länge till M4 M5 och M7

MAGNUMHISTORIA Före 1987 Skyttar i olika föreningar tränar med magnumvapen. Några få större tävlingar med varierande regler förekommer Slutet av 1980-talet tas de första kontakterna med Svenska Pistolskytteförbundet som visar positivt intresse 1990 Beslutar Pistolskytteförbundets årsmöte att inleda försöksverksamhet. De första formella regelverket tas i bruk 1991 Genomförs det första riksmästerskapet, i Hagfors 1992 Beslutar Pistolskytteförbundet att Magnumfältskyttet ska ingå i förbundets verksamhet från 1993 1995 Genomfördes Sveriges första svenska mästerskap i Magnumskytte i Gagnef. Dalarna

publik för ett tag sen, det var nervöst men kul, konstaterar hon.

Kanske bildar band Tanken med cirkeln är att deltagarna själva ska kunna sitta och spela tillsammans så småningom. Varje fredag kommer man att öva ihop och både My och Paulina ser fram emot att lära känna instrumentet bättre.

När undertecknad frågar om de kanske ska bilda ett eget band framöver skrattar de båda högt.

– Ja, det kanske vore något det! ◼

FAKTA Klaffgitarren är skapad av Leif Ljungberg Blom och är patentskyddad. Leif tillverkar klaffgitarrerna på både nya och gamla gitarrer.

Klaffgitarren är en vanlig gitarr men den har en slags låda, en klaff, monterad på halsen. I den finns tre förinställda ackord, varje ackord med en egen färg. Samma färger hittar man i sångtexterna som hör till, på så vis vet man när man ska byta ackord/klaffläge.

De spelsugna kursdeltagarna får känna på instrumentet. Christer står bredvid med sångtexter uppslagna och guidar kursdelta‐ garna i sitt spelande.

Texterna är färgade i rött, gult och blått.

Detta hänger samman med själva klaffen som har tre lägen, nämligen just rött, gult och blått. Färgerna indikerar när det är dags att byta ackord.

– I nuläget har vi ett tjugotal klaffgitarrer ute i länet. Bland annat dagverksamheter och seniorboenden har bra användning för den. Klaffgitarren gör det lätt för alla att spela. Jag brukar säga att kan du skala potatis, ja, då kan du spela klaffgitarr, menar Christer.

Musikvana tjejer testar Kursdeltagarna My Grufman och Paulina Schilling är intresserade av musik och an‐ mälde sig därför till kursen. De fnissar glatt medan klaffgitarren går deltagarna runt och man får chans att provspela. Lite klurigt är det förstås första gången.

– Jag tycker det är jättekul! Jag har en van‐ lig gitarr också men den har jag inte hunnit öva så mycket på, säger Paulina skämtsamt och pekar på sin egen gitarr som står vid sidan av.

My i sin tur är van vid att stå på scenen och rocka loss.

– Jag är med i ett rockband där jag sjunger. Vi spelade på Kvarngården framför CHRISTER FOLKESSON visar sina kunskaper i klaffgitarr. "Kan man skala potatis så kan man spela

klaffgitarr!"

22

Sydnärkenytt • # 57 2019

Sydnärkenytt • # #75 2019 2019

Klarar sig en kommun utan slogan?

Två kommuner i Sydnärke har så kallade slogans, ett slags nyckelord och valspråk för att uppmärksamma och sälja kommunen. Tre har nöjt sig med oskrivna målsättningar.

-En slogan väcker nyfikenhet för kommunen, säger Henrik Olofsson, utvecklingschef i Askersund TEXT & FOTO

KARL-GUSTAF MATTSSON

Det var i början 1980-talet som kom‐ munledningar runtom i Sverige började leta efter passande slogans för sina kommuner.

Allt för att marknadsföra sig på bästa sätt.

De skulle vara fyndiga och träffsäkra, och helst med en gnutta humor.

Bodens kommun

Övriga satsar på “visioner”

Fördel Boden

Borlänge kommun

Trevligt folk

Enköpings kommun

Sveriges närmaste stad Fagersta

Här får du livstid Filipstads kommun

Bra möe bättre Hjo kommun

I love Hjo

Karlstads kommun

Där solen alltid skiner Lunds kommun

Lund – den lilla storstaden Nykvarns kommun

Ung, Vild och Vacker Piteå kommun

Det är hit man kommer när man kommer hem Sunne kommun

Sagolika Sunne Torsby kommun

Vi har säsong året om Trosa kommun

Världens ände Vilhelmina kommun

Vild och vacker

Vingåkers kommun

En promille kan inte ha fel! Åmåls kommun

Alltid något, sa han som fick se Åmål

Utöver de officiella kommunslogans som existerar förekommer även slogans vilka inte är officiella. Sydnärkes tre övriga kom‐ muner har valt att inte sätta upp ens särskild slogan. De har istället valt målinriktade vi‐ sioner för sitt arbete -Vi har väl haft tankar om att skaffa en slo‐ gan, men avstått. Istället har vi satt en vision för samhället, nämligen ”Det öppna Halls‐ berg”, säger Lena Fagerlund, kommundi‐ rektör i Hallsberg.

-Lekebergs kommun har ingen slogan, däremot en vision, ”Trygghet och nytänkande - Naturligt nära”. Något annat finns inte, säger Karolina Jenneborg, kom‐ munikatör -Nej vi har ingen slogan för Laxå kom‐ mun. Frågan tas upp ibland av olika poli‐ tiker men läggs sedan på is. I Laxå lever vi istället efter tre mål 1) Tiveden 2) Närheten till Örebro 3) Lokala entreprenörer. Därtill har vi skapat ett slags löfte för kommunen, nämligen ”Här blir du sedd”, säger Hans Trav, utvecklingschef i Laxå

UTVECKLINGSCHEF HENRIK OLOFSSON i Askersund tror att en slogan väcker nyfikenhet för

kommunen

Har slogans en framtid?

Kanske håller slogans på att gå ur modet?

Flera av Närkes övriga kommuner som Örebro, Lindesberg, Degerfors och Nora har ingen slogan.

- Man kan fråga sig varför man egentligen ska ha en slogan. Jag tror inte det gör någon skillnad om man lever efter en vision eller under en slogan, säger Hans Trav Henrik Olofsson tänker annorlunda, att en slogan skapar en särskild igenkänning.

Något som upprepas i olika former av kom‐ munikation skapar nyfikenhet.

-Jag kan inte peka på något särskilt fall där jag vet att en person eller företag sökt sig till Askersund på grund av de läst våran slogan, Men jag har fått kommentarer som gjort att jag förstå att den lever. Folk jag träffat för första gången har sagt till mig: ”Jag känner till er kommun - och den är inte alls hemlig längre”, avslutar Henrik Olofsson ◼

Skor och hjälpmedel Onda fötter, knän, höfter eller rygg?

En felställning kan vara orsaken. Vi tillverkar ortopediska fotbäddar.

Mer info på vår hemsida pkfotbadd.se

www.pkfotbadd.se

Askersund lyfter fram skärgården

NÅGRA KOMMUNSLOGANS

Syftet var för att locka till sig turister, öka inflyttningen eller för att öka kännedomen om orten samt förknippa den med en posi‐ tiv känsla. Av Sveriges 290 kommuner uppges 246 i dag ha en slogan. Kumla och Askersund var bland de första att hänga på.

-Vår kommuns slogan är ”Kumla, en blomstrande kommun” vilken syftar till att sprida en positiv bild av Kumla. Som en plats som växer och utvecklas inom många

23

Öppet: Vardagar 9-17 (lunchstängt 12.30-13.30) Besöksadress: Engelbrektsgatan 74, Örebro Tfn: 019-12 32 11• E-post: pkfotbadd@gmail.com

områden, säger Karin Moberg, kommu‐ nikatör på Kumla kommun Kumlablomman används av externa ak‐ törer vid aktiviteter och arrangemang för att marknadsföra platsen Kumla. Askersund kommun har valt ”Askersund -vid Sveriges hemligaste skärgård” som platsvarumärke.

-Tanken med den är att vi vill väcka ny‐ fikenhet för skärgården, då många ännu inte vet att den finns. Det finns ständigt nya saker att upptäcka när man rör sig bland öarna och närheten till Vättern präglar trakten på ett påtagligt sätt, säger Henrik Olofsson.

Varje gång Askersund sammanställer tex‐ ter i turist- eller fritidssammanhang for‐ mulerar man dem tillsammans med bilder som utgår från ledorden ”sjönära, aktiv och trygg”..

-Men vi skriver aldrig ut orden, utan tror att bilderna liksom ”andas” det ord de står för.

Blomstrande Kumla

23

KUMLA VILL VÄXA och utvecklas som en växt. I övre delen den äldre logotypen med en blomma och

längre ner den nya symbolen i form av ett bladverk.

Sydnärkenytt • # 7 2019

24 24

25

Vittrar din skorsten sönder?

LA HOCK

K

M

E Y

U

Utan huv har du inget skydd mot regn & snö Vi har rostfria & öppningsbara skorstenshuvar från 2 500 kr ink. montering.

19 6 3

073-9799580

ØSTLANDET TAK & FASADE

A-lagets hemmamatcher 2019 Sön. 17/11 kl. 16 Kumla

Surahammar

Ons. 27/11 kl. 19 Kumla

Forshaga

Ons. 4/12

kl. 19 Kumla

Grums

Sön. 8/12

kl. 16 Kumla

Nyköping

Foto: Alexander Viktorsson

Vuxenutbildningen i Kumla erbjuder Grundskolekurser, Gymnasiala kurser, Yrkesvux, Distansstudier, SFI och Lärvux

Intresserad av att studera?

Vill du läsa upp dina betyg? Du har kanske ett samlat betygsdokument, studiebevis, ofullständigt grundskolebetyg eller vill höja dina betyg.

Utbildning till Yrkesförare/lastbil startar den 3 februari 2020. Sista ansökningsdag är den 13 december 2019.

Utbildning till fastighetsskötare startar den 30 mars 2020 ansökan kan göras from december 2019.

Eventuellt startar utbildning till serviceassistent i januari. För mer info kontakta oss.

För övriga kurser gäller fortlöpande antagning till hösten.

Numera gör du en webbansökan till våra kurser via vår hemsida.

019-58 80 00 servicecenter@kumla.se www.kumla.se

Mer information Kontakta studievägledare Roger Källström, tel: 019-58 80 40 eller e-post: roger.kallstrom@kumla.se

Kommande filmer • Le Mans '66 • Sune: Best Man • Last Christmas • En del av mitt hjärta • Ring Mamma!

• Frost 2 • Jumanji: The Last Level • Star Wars: Rise of Skywalker

Ny Operasäsong från Metropolitan Hösten 2019/ Våren 2020 23 NOV

Akhnaten

11 JAN

Wozzeck

1 FEB 29 FEB

Agrippina

14 MAR

Den flygande Holländaren

11 APR

Tosca

9 MAJ

Se hela vårt utbud och köp biljetter: kumla.fh.se

Porgy and Bess

Maria Stuarda

26

Sydnärkenytt • # 7 2019

Sydnärkenytt • # 2019 #75 2019

Saxat från webben...

Lokala nyheter på webben

Denna tidning kommer under 2019 ut i åtta nummer. Det här numret är vårt sjunde, därefter återstår "Julbladet" i December.

Ni som vill ha koll på Sydnärke dagligen kan följa oss på webben där vi har nyhetssidor som uppdateras varje dag året runt.

Du vet väl att Sydnärkenytt är mer än en tidning!

Vår samlingssida på webben där alla nyheter läggs ut heter Sydnärkenytt.

Utöver denna har vi specifika nyhetssidor för varje kommun, där samlas alltså de nyheter som handlar om den specifika orten.

På sydnarkenytt.se hittar du lokala nyheter och andra intressanta artiklar, dygnet runt.

Det är helt gratis att följa oss på webben och precis som denna tidnings utgivningsområde är det på webben Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå och Lekeberg vi skriver om.

Ni som har Facebook kan gilla och följa våra två sidor där som heter "Kumlanytt" och "Sydnärkenytt". Ett bra sätt att snabbt bli varse våra nyheter!

Här följer ett litet axplock av de nyheter vi publicerat på webben de senaste veckorna.

Askersund ATT HASTIGHETEN KOMMER ATT HÖJAS från 70 till

100 km/h på riksväg 50 utanför korsningen vid Skyllbergsvallen är något närboende Maria Gunnarsson reagerat mot med ett protestbrev.

- Vi är riktigt oroade, skriver Maria till beslutsfattarna.

PLANTERAT TRÄD TILL ALLA NYFÖDDA? Ja, detta

tycker alla fall Maria Welander att alla nya askersundare ska få. Hon har skrivit ett med‐ borgarförslag om saken och hoppas på ett posi‐ tivt svar.

Laxå LAXÅ HAR SVERIGES BÄSTA STÄDARE i Ann-

Christin "Ninna" Jalakas. På branschmässan Clean & Facility i Örebro korades hon till Årets städare.

- Hon har ett hjärta av guld och hon är vår hjälte, utropade "Ninnas" arbetskamrater.

Kumla ATT UNGA I KUMLA PRESSATS PÅ PENGAR och

saker genom hot och våld och sedan inte vågat anmäla är något som upprört läsare. Vad tycker politikerna i Kumla och vad kan göras för att komma tillrätta med problemen?

Hallsberg DEN NYA RIKSVÄGEN 51 har fått en försenad öppn‐

ing beroende på att bygget en så kallad faunabro för djur, som går över vägen, dragit ut på tiden.

Tanken var att öppna 24 oktober, men nu‐ varande öppningsdatum är satt till 18 novem‐ ber.

Lekeberg

• Förebygger allergier • Spar energi

• Vi utför mätningar och sanering av radon

Varje dag andas du in ca 25 000 liter luft.

Vi rengör, underhåller och nyinstallerar.

Fråga oss om rotavdrag och bidrag!

Tel 0582-500 90 • Fax 0583-500 92 www.sotaren.se • kontoret@sotaren.se KATARINA SKÖLD SCHÖLLIN med sin bokholk. Katarina recenserar regelbundet böcker på Instagram

där hon går under namnet "Ninas Bokhylla."

Bokholk i Hällbrottet Katarina Sköld Schöllins stora passion för litteratur ledde till att Hällabrottet nu har en egen liten bokholk på Kalkvägen 3. Där finns böcker för både vuxna och barn i en härlig mix av olika genrer. www.sydnarkenytt.se TEXT & FOTO

SANDRA WALLIN

Askersund

Bra ventilation!

Det är en strålande höstdag i oktober när Katarina tar emot Sydnärkenytt. Hennes hem på Kalkvägen i Hällabrotettet utgör också platsen för ”Ninas Bokholk,” ett minibibliotek av böcker där allmänheten kan ta, låna, byta eller lämna litteratur.

Holken är uppdelad i två, en del för vuxna och en del för barn.

– Jag började med en mindre holk men insåg att den var för liten så jag utökade.

Men den här egentligen alldeles för liten också, säger Katarina och stryker handen över den nätta bokholken.

Inspirerades på Instagram Det hela tog sin början när Katarina under en semester började fundera på vad hon skulle göra med sin fritid.

– Jag har alltid älskat att läsa så jag star‐ tade en blogg och ett instagramkonto, Ni‐ nas Bokhylla, där jag recenserar böcker.

Det var där jag såg att en annan tjej byggt en bokholk hemma hos sig och tänkte att det där är ju en toppenidé! berättar Kata‐ rina.

Bokholkar finns det lite varstans, både i Hällabrottet, Sverige och i hela världen. Det finns till och med en världsorganisation för bokholkar, The Little Free Library, som startade i USA år 2009, något som Katarina upptäckte efter att hon fixat sin egen bokholk.

Möts av beröm Responsen på hennes initiativ har varit stormande positiv och Katarina har fått

mycket beröm. Ett exempel på det är man‐ nen som aldrig läst en bok förut men in‐ spirerades så mycket av Katarina att han till slut gjorde det - och tyckte om det!

– Då kände jag bara, wow, vad härligt!

Många tycker det är fantastiskt bra att kunna gå och låna en bok här, det blir lik‐ som lättillgängligt. Det bor en del äldre i Hällabrottet som kanske har svårt att ta sig till biblioteket i Kumla. Då finns det här som alternativ, menar Katarina.

Extra roligt tycker hon också att det är när hon ser Hällabrottets barn rota runt i bokholken. Den ligger ju lägligt till för de små, bara ett stenkast från Tallängens skola.

– Det är kul också när man ser dom som nästan är tonåringar stå och välja bland böckerna. Annars är det ju mycket mobiler i den åldern, det är ju den tiden vi lever i, men det behöver ju inte utesluta böcker, säger Katarina.

Vill bygga ut Och böcker på lager, det har hon många av.

Så pass många att hon har fått skaffa en egen förvaringsplats åt dem, nämligen i tomtens lekstugan. Det positiva med det är att utbudet ofta varierar, Katarina byter ut böckerna med jämna mellanrum.

Drömmen för henne är dock att kunna bygga ut bokholken och erbjuda ett än större utbud.

– Det skulle vara jättemysigt att kunna ha som en filial till biblioteket. Kanske en liten stuga med läsfåtölj och kaffe där man kan sitta och läsa, både vuxna och barn. Jag har satt min man på det, så vi får se vad som händer i framtiden! ◼

Följ oss även på Facebook: facebook.com/kumlanytt facebook.com/sydnarkenytt

Kontakta redaktionen för tips och synpunkter: redaktion@sydnarkenytt.se

Kupéfläkt med av/på strömbrytare 1200W

Ord AD pris: 850:-

NU: 399:Art. 683430058

LEKEBERGS REVYSÄLLSKAP tar steget ut i cyber‐

rymden med sin senaste uppsättning ”Social nätvärk”. Den handlar om vad vi - och andra har för sig på nätet. En fråga som både roar och oroar.

Starta dagen i en varm bil med frostfria rutor.

Effektområde för små till medelstora personbilar.

Välkommen till AD Butik Kumla John Norlanders gata 13 692 31 KUMLA Måndag - Fredag Lördag Sön - och helgdagar

07:30 - 18:00 09:00 - 13:00 Stängt

Tel: 019-57 84 80 Email: kumla@adbildelar.se BARNBÖCKERNA är en hit bland Hällabrottets småttingar!

Älska varje mil

VENTILATION

27 27