2010 #4

svensk

hamntidning stolt branschtidning sedan 1968 #4 2010

Utveckling pågår sid 8

Shipping & Shopping 29 Skog, vind och vatten i Piteå Hamn 18 Årskrönika 24 I centrum: Catharina Elmsäter-Svärd 38 Avtal 11 21

Svensk hamntidning

1

) 0$ 7& $) +,* /&.$0$. .

-*'/.

, ) 3-. (- , %/ , .. -.*,. /,0 ' 0 /.*( .$&!/)&.$*) , !7, &, ) , '' $ -3!. .. !7, )&' !7, !7, , ) .. /++)6 #7", +,* /&.$0$. . * # - (.$ $". ($)-& ) ,"$!7, ,/&)$)" ) $ "7, .. ( " )/.0 &' +,* /&. , * # "$0 , $). ", , .$'' )05) ,05)'$" * # 05' +,70 '7-)$)" ,

'

2

( $' , ) - - ' - - *( . 111 *( , ) Svensk hamntidning 2 ). ,)

svensk

hamntidning Svensk Hamntidning ägs och ges ut av Sveriges Hamnar Box 5384, 102 49 Stockholm Tfn 08–762 71 00 www.svenskhamntidning.se ISSN 0346-2110 Ansvarig utgivare Mikael Castanius mikael.castanius@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 90 Produktion Pratoo AB Tfn 054-7000 500 redaktion@svenskhamntidning.se Annonsförsäljning Fronthill Media AB Annika Olsson annika@fronthillmedia.se Tfn 0709-58 48 02 Redaktörer Arman Teimouri Ingela Larsson Zenny Jönsson Kristofer Brüngel Layout Clara reklambyrå Korrektur Anders E Lundin Omslagsfoto Patrik Häggqvist Prenumerationer Christina Gisselberg christina.gisselberg@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 51

ledare

Välkommen Catharina Elmsäter-Svärd!

Undertecknad hade den stora förmånen att nyligen få träffa vår nya infrastrukturminister i Stockholm. Mina intryck från det mötet var framförallt att ministern verkligen tycks ha förstått de svenska hamnarnas betydelse och att hon går in i uppgiften full av entusiasm.

Catharina Elmsäter-Svärd påpekade bland annat att det måste vara likvärdiga konkurrensförutsättningar mellan nationer för att sjöfarten ska fungera fullt ut – en fråga som Sveriges Hamnar har slagits för under lång tid!

Hamnverksamhet och sjöfart måste underordna sig många lagar och regler, som oftast har sin grund i internationella bestämmelser. Och visst är lagstiftning ofta en effektiv väg men det är avgörande att lagstiftningen är konkurrensneutral främst länder emellan. För att kunna stå oss i den internationella konkurrensen behöver hamnföretagen långsiktiga spelregler och konkurrensneutrala avgifter för infrastrukturen.

Vad beträffar frågan om IMO:s beslut om svavelhalt i maritimt bränsle gav ministern även här positiva besked. Budskapet som förmedlades var att vi inte bör ha regler i Östersjöregionen som hotar den nationella industrins konkurrenskraft. In-

te heller var ministern positiv till de ökade landtransporter som IMO:s beslut kommer att innebära.

Kontentan av mötet var att vi från Sveriges Hamnar ser fram emot att inleda en djupare dialog med Catharina Elmsäter-Svärd och hennes medarbetare om de svenska hamnarnas förutsättningar och framtid.

I övrigt vill jag också passa på att skriva några ord om den stundande avtalsrörelsen. I detta nummer av tidningen bifogas foldern ”Sveriges Hamnar Avtal 2011”.

Foldern är grunden för den kommunikation som har blivit ett allt viktigare inslag i avtalsförhandlingar. I det arbetet har vi en viktig del i att ”vinna vardagssamtalet”.

Förberedelse, att börja i tid, förståelse för motpartens situation och de krav som han ofta tvingas framföra, att bygga förtroende, samt ha fantasi och uthållighet i arbetet med att hitta lösningar som leder till framgång för båda parter, är alla viktiga fundament för en lyckad förhandling.

Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Citera oss gärna, men ange källan.

Tryck AWJ, Nyköping 2010 Miljöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001 Upplaga 6 000 ex

foto: Shutterstock

Svensk hamntidning

3

Eriksbergskranen prisas för ljusdesign Eriksbergskranen i Göteborgs hamninlopp har belönats med tredjeplatsen i den prestigefulla internationella tävlingen city.people.light awards 2010, som uppmärksammar ljussättning av stadsmiljöer. Det är den unika konstruktionen och dess varma och energisnåla belysning som nu belönas.

Kranen lyses upp med hjälp av en specialbyggd armatur och LED-teknik från Philips.

Den är dock inte ensam om att prisas utan även belysningen av kajer och en gångbro ingår i motiveringen.

Bakom designen står Kai Piippo som har skapat en varm och välkomnande

atmosfär runt kranen. Miljö och energi har varit två grundpelare när ljusdesignen, som stod klar i februari 2009, skapades och för det har en energisnål teknisk LED-lösning för belysning använts, där kranens unika ljussättningsfunktion endast förbrukar 2000 watt.

I city.people.light awards motivering kommenterar juryns ordförande Cathy Johnston projektet: ”Belysningen har tagit fram oanade kvalitéer i det före detta hamn-området. Kranen har transformerats till både en skulptur och ett nytt landmärke.”

Stora förändringar i Göteborgs Hamn I februari i år delades Göteborgs Hamn upp i ett kommunalt hamnbolag med tre separata terminalbolag och i oktober avyttrades det första av dessa. Två av Göteborgs Hamns största kunder, danska DFDS och belgiska C Ports tar i ett gemensamt bolag över roro-terminalen. Med det tar de över själva hamnverksamheten och kvar i kommunens ägo blir endast kajerna och området i sig.

landade på 48 miljoner kronor och utöver det kommer det nya bolaget att betala en årlig koncessionsavgift till Göteborgs Hamn. Göteborgs Hamn ser utvecklingen som en möjlighet för de anställda och ett stort resursförvärv för hamnen då DFDS såväl som C Ports har en marknadsledande

position inom roro såväl som resurser att utveckla verksamheten i rätt riktning.

Roro-terminalen är det första av de tre terminalbolagen som får ny ägare, men även verksamheten i container- och bilterminalen kommer att överlåtas under nästa år.

Avtalet som tecknas sträcker sig 25 år framåt och innebär att det nya bolaget tar över terminalverksamheten, de cirka 320 anställda och kundkontrakten. Köpesumman foto: Göteborgs Hamn

4

Svensk hamntidning

notiser Ny tågpendel mellan Västerås och Halmstad En ny tågpendel ser dagens ljus den 7 februari. Det är sträckan mellan Västerås och Halmstad som ska trafikeras.

Inga höjda farledsavgifter

dalen och Halmstad. Även översjövolymer i Halmstads Hamn får snabba och miljövänliga transporter till och från Västerås Kombiterminal genom pendeln.

Halmstad Hamn och Stuveri AB, GN Transport i Halmstad AB, Intercontainer AB, Västerås Kombiterminal AB och DHL Freight AB har i samverkan enats om att gemensamt nå det planerade målet om 36 enheter i vardera riktningen, fem gånger i veckan. Den planerade trafiken kommer att motsvara c:a 20 000 lastbilstransporter per år och riktar sig till semitrailrar och containertransport. Satsningen är ett första steg i att få mer gods att gå per järnväg i korridoren mellan kontinenten och genom södra Sverige och är öppen för alla aktörer som vill transportera gods mellan Mälar-

Prenumerera gratis foto: Per Myrehed

Varbergs Hamn tecknar avtal med Stora Enso Varbergs Hamn har tecknat avtal med Stora Enso Timber AB, som i ett första steg handlar om den bränslepelletsdepå Stora Enso etablerar i Varberg och som tas i drift i juni 2011. Detta innebär att hamnen kommer att ta emot c:a 70 000 ton bränslepellets per år.

För Varbergs Hamn betyder det att man stärker sin position som skogsprodukternas hamn och det innebär en del nyinvesteringar, bland annat en modern säckningsanlägg-

ning, en ny bilvåg och ombyggnation av det befintliga pelletslagret, för att kunna ta emot de nya volymerna.

För Varbergs Hamn är affären ett kvitto på att dess arbete för att fokusera kärnverksamheten runt skogsprodukter har varit rätt väg att gå.

Etableringen av Stora Enso är en viktig satsning som i förlängningen kommer att leda till ökade volymer och fler arbetstillfällen.

sKORPan mönstrar på Sveriges äldsta korp har hittat ett hem i Göteborgs hamnområde. Korpen, som är ringmärkt, föddes den 29 april 1992 på Styrsö och är i och med det den nu den äldsta levande korpen i Sverige med sina 18 år.

Om ytterligare några månader slår hamnkorpen det gällande rekordet på 18 år och 10 månader.

Göteborgs Hamn utlyste tidigare i höst en tävling för att hitta ett namn till korpen. Korpfeber utbröt i medierna och en mängd namnförslag strömmade in till hamnen. Det blev sKORPan som drog vinstlotten efter ett förslag som inkommit

Det blir ingen höjning av farledsavgifterna under 2011, rapporterar Sjöfartsverket.

Däremot kommer lotsavgiften höjas med 5 procent från och med den första januari, som tidigare aviserats. Anledningen till att farledsavgifterna inte höjs rapporteras bero på att Sjöfartsveket genomför omfattande effektiviseringar och att godsvolymerna har gått upp. En långsiktig strategi för sjöfartsavgifterna planerar man att presentera innan året är slut och ska följas upp av diskussioner om framtida avgiftsstrategier och hur kundernas behov av ett hållbart och kostnadseffektivt system ska kunna mötas.

Från och med nummer 1 2011 blir Svensk Hamntidning gratis att prenumerera på. Saknar du en prenumeration eller vill du ge bort tidningen till någon? Maila Christina Gisselberg på christina.gisselberg@transportgruppen.se och anmäl dig. De första fem inkomna prenumerationsanmälningarna får dessutom en trisslott, så passa på.

Pst… … visste du att flera hamnar har webbkameror uppsatta i hamnområdet, till exempel storhamnen i Rotterdam? Även i Sverige sprider sig kamerafenomenet och vill man hålla ett öga på vad grannhamnen sysslar med, kolla in anlöp eller bara se hur vädret ser ut, kan man bland annat göra det genom kameror i hamnarna i Malmö, Södertälje, Visby och Stockholm.

Tipsa oss!

till Radio Göteborg. Andra roliga namnförslag var Kraxel, Rambo, Birdie Hamn Hamn och vår favorit – Hamnilton.

Har du en nyhet, något vi borde uppmärksamma, en åsikt eller en bild du vill dela med dig av? Skicka ett meddelande till oss på redaktion@svenskhamntidning.se

Svensk hamntidning

5

Miljötipset Datorn skulle ju ge oss det papperslösa samhället. Nu blev det inte riktigt så, men råd finns!

1. Tänk efter innan du skriver ut, behöver du verkligen en pappers kopia?

2. Återanvänd dina utskrifter genom att använda baksidorna till anteckningar.

3. Släng inte papper i soporna, skaffa en återvinningslåda och töm den i pappersinsamlingen.

Visste du att en normalstor tall ger 31 250 A4-papper? Hur många tallar gör din arbetsplats av med per år?

foto: Oxelösunds Hamn

Musikalisk invigning av Victoria Oxelösunds hamn växer och det senaste tillskottet i hamnen är en ny kran som fått årets populäraste namn, Victoria. Den nya kranen ska öka både effektiviteten och hamnens kapacitet.

Victoria, från tyska Ardelt, är en spårbunden, 45-tons vipparmskran och är ett viktigt tillskott i samband med att hamnen växer som logistikcentrum. Med den nya kranen kommer lossning av malmfartyg att

genomföras betydligt effektivare och systemet med pråmar kommer helt att fasas ut.

Den 23 september var det dags för invigning av kranen som gick i kulturens tecken och det var ordagrant med buller och bång som Victoria välkomnades till hamnen. Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl invigningstalade och de inbjudna gästerna bjöds på en unik musikupplevelse. Teknik fick möta musik i ett stycke komponerat av Kalle Källman

och Sebastian Printz, som skrivit ett stycke som framfördes av tre kranförare, två slagverkare och en bogserbåt betitlat ”Allt är inte guld som klingar” med vd Erik Zetterlund som tillförordnad dirigent.

Signal Partners Oy etablerar sig i Sverige I april i år fusionerade finska Signal Networks med finska Oy Finnohm och bildade Signal Partners Oy. I samma veva rekryterades Styrbjörn Torbacke att ansvara för all verksamhet utanför Finland. Det första Signal Partners gjorde var att köpa det svenska bolaget InTime Mobile Computers AB som då bytte namn till Signal Partners AB. I bolagskonstellationen är i dag 43 personer anställda och omsättningen ligger på c:a 15,5 miljoner euro.

Signal Partners Oy är en infrastrukturleverantör inom ICT och levererar ren hårdvara inom datainfrastruktur i form av nätverk, hand- och fordonsdatorer, support- och servicetjänster, men arbetar även nära mjukvaruleverantörer.

– Båda de gamla delarna av företaget har en hemvist i tung traditionell nordisk 6

Svensk hamntidning

industri och det finns nog inte en hamn i Finland där vi inte är inblandade i någon form, berättar territory manager Styrbjörn Torbacke.

Signal Partners är en ny aktör på den svenska marknaden och arbetet med att föra en dialog med hamnarna har precis inletts.

– Det finns ingen aktör som lika tydligt som vi jobbar med hårdvaruinfrastrukturen. De flesta försöker leverera en helhetslösning till kunden, vilket är väldigt svårt att göra. Olika kunder har olika behov och det är stora skillnader mellan hamnar beroende på vilket gods man hanterar och vilken mjukvara man behöver för att bäst stödja sin verksamhet. Därför har vi valt att inrikta oss på hårdvara. Dessutom förstår vi hamnmiljön väldigt väl och har stor möjlighet att tillgodose behoven.

Intresset för rena hårdvarutjänster är

stort och Styrbjörn Torbacke upplever att både kunderna och hårdvaruleverantörerna är positiva till en ny aktör på marknaden.

Intäktsökning, service och informationshantering går hand i hand och han menar att med bättre hårdvaruinfrastruktur tjänar man både pengar och tid.

– Att flytta information smidigt och effektivt är en nyckelbit i kostnadseffektivisering. Bättre styr på information betyder att man kan tillhandahålla bättre tjänster och på så sätt blir konkurrenskraftigare.

Signal Partners är på väg mot en flygande start på marknaden och Styrbjörn Torbacke är hittills nöjd med gensvaret.

– Framtiden ser ljus ut. Vi för dialog med hamnarna och pratar bland annat med Norrköpings Hamn om fortsatt arbete där i och med deras planerade utbyggnad.

Där har vi redan byggt hela nätverksinfrastrukturen.

Text: Zenny Jönsson

Viktigt nätverkande pü Ekonomix Efter ett par ür pü is har Sveriges Hamnars uppskattade Ekonomix üteruppstütt.

Ekonomix är en lunch-till-lunchkonferens som riktar sig till ekonomer inom hamn- och stuverinäringen. I ür hÜlls den i KÜpenhamn och samlade ett 20tal deltagare. Johan Frenning, som är controller pü Copenhagen MalmÜ Port AB, berättar om konferensen.

har satt upp, berättar Johan Frenning. – Synd att inte fler kollegor hade mÜjligheten att fü se en südan toppfÜreläsare som Johan Åkesson.

Liknande utmaningar Münga hamnar stür infÜr liknande utmaningar och träffar som Ekonomix ger mÜjlighet till diskussion och utbyte av erfarenheter. Nügot som är gemen– Vi hade en väldigt duktig fÜreläsare frün samt fÜr alla hamnar är till exempel att Handels i GÜteborg som heter Johan Åkesson. miljÜarbete är en viktig del av fÜretaget, Han kunde konsten att vara büde underoch att detta även üterspeglas i det ekohüllande och intressant. Under fÜrsta dagen nomiska. pratade han om ekonomi ur ett helhetsper– Avtalsfrügorna är ett annat exempel spektiv, där han gick igenom ekonomins där vi stür infÜr samma frügeställningar, historia, samhällets ekonomi och de samsäger Johan Frenning. band som rüder däremellan.

Sveriges Hamnars fÜrhandlingschef Under dag tvü brÜt han ner detta pü Per Helgesson tog under kursen tillfället fÜretagsnivü. Det handlade bland annat i akt och informerade Ekonomixdelom olika ekonomistyrningsmodeller och tagarna om fÜrbundets arbete och var att hitta rätt typ av styrverktyg fÜr fÜreparterna stür infÜr den kommande avtalstaget utifrün de mül och visioner som man rÜrelsen.

Nätverkandet är viktigast FÜr Johan är nätverkandet i Ekonomix minst lika viktigt som själva fÜreläsningen. – Vi har haft en lüng tradition inom Sveriges Hamnar att ses en güng om üret fÜr att träffa kollegor som jobbar med ekonomi i andra hamnar. Det känns bra att vi har sparkat igüng detta igen. Münga günger är vi konkurrenter men vi är ju ocksü kollegor i en ganska liten bransch. Vi behÜver nätverka och dela med oss av vüra erfarenheter. DärfÜr vill jag att vi ska se det som en utmaning att infÜr nästa ür att fÜrsÜka att samla oss ännu bättre med fler deltagare och hülla ihop det här nätverket.

Nästa ür vore det dessutom intressant att lägga träffen i en europeisk storhamn, fÜr att fü ett lite stÜrre perspektiv pü hamnvärlden, avslutar Johan Frenning.

foto: Copenhagen MalmĂś Port AB. text: Ingela Larsson

VI SĂ–KER NU

KRANFĂ–RARE TILL GASLEDNINGSPROJEKT I SLITE " &.2 -& - 6!..2! . &.2 $$&!& $2! 5& - 22 2! . - &. 2 +-(" #2, ;- 2 2 #(%% - 22 6 - . % $ 2 6 # 16 # % "( $$ 2! - + 9 & 2, )& &$! 2 .256 -! 62 $ 2,

)- 22 & % $ .)# - 6! #- & )- - % (#5% &2 - - - & 2 6 %&#- & %( $$ ! -- $$ - (227 $ ,

5+ - & - &2- +- &)- &$! 2 &2- +- & #(&2- #2 6. & 9 & 6 .$ &!& ! .2 -.")& !&(% - % & )- (- .2- %+-(" #2 2, 5+ - ! .!& 25- 2 #& 2 62 $ % (- -(5+ .(% + 5+ . 5++ - &.6 - - )- 6 -#. % 2 & ! $!2 , (2$ & . 256 -! ; #(%% - 22 2!$$ & $$ (- $$ 2 - - 2" &.2 - !&(% %& ( 5++$ .(%- 2 ! !# &, )-.2 + -!( & ! +-(" #2 2 - &5 6.$52 2 ( &5 (-2 . 22 - - 2 2 % + -!( 26 6!$# 2 +- $!%!& -2 !&& 22 - 4:** -5 -! . +2 % - ( 6.$52 .

6, % & #(-2 - + -!( -5 -! % -. 4:*4,

;&.)# & .#! # . 2!$$ (2$ & . 256 -! ; (8 **:* 04* 44 !. 9 $$ - 6! +(.2 2!$$ .$!2 (2$ & ..256 -!,.

(&2 #2 - 2.$ - - (-- 9 $ (& :/44 4 3/ 44

! - 22 2" &.2 )- 2 2 $ - 2 *'4* % ! 34 -. &.2 $$ , -2 565 . #$! - 2.(%- - 22 $ .2 ( $(.. -29 !

(2$ & .# %& - ( - 6 - % .2 29 $. 5$$ $ - )-$ 2!$$ -" 2- # & % $$ & (2$ & ( .2$ & 2 % & ( #. 22 $ .2 ( $(.. 5$# ( % .. 6 + -29 ! )-.2 & ! $!&2 %&, (% % $ % ( $ - ! (2$ & . # -! &2- $ 52 )- 6! ( #. ($!# (-% - 6 &2- +- & - 2 & % $ .2% .#!& ( %!&! - 6 - ,

Svensk hamntidning

7

8

Svensk hamntidning

Hamnar i utveckling Mycket är på gång inom forskning och utveckling i hamnarna. Vad sägs om muddring i Gävle Hamn, gas-satsningar i Helsingborg eller miljöarbete i Trelleborg? text: Ingela Larsson, Zenny Jönsson, Kristofer Brüngel illustration: Mattias Käll

CleanShip ska skapa grön sjöfart Trelleborgs Hamn är huvudansvarig för projektet CleanShip, som är ett led i EU:s östersjöstrategi. I denna vill EU att man ska minska näringstillförseln till Östersjön, bevara den biologiska mångfalden och fisket samt göra Östersjöregionen till en mönstermodell för renare sjöfart.

CleanShip är ett interregprojekt om 3 miljoner euro som ska pågå i 43 månader. Projektet ska genomföras av sjöfartens aktörer kring Östersjön. Detta innefattar hamnar, rederier, tillverkare av fartygsbränslen och företag som jobbar med säkerhet inom sjöfarten.

Tommy Halén, som är vd för Trelleborgs Hamn AB, berättar att man genom arbetsgrupper och olika typer av aktiviteter ska jobba fram miljölösningar som ger positiv inverkan på hav och luft i hamnen och i staden.

– Målet med CleanShip är att vi med gemensamma krafter ska skapa förutsättningar för grön sjöfart på Östersjön. Detta i sin tur kommer att smitta av sig så att vi även får grönare hamnar, säger Tommy Halén.

I projektet kommer man att titta på ekonomiska styrinstrument när det gäller miljöfrågor kring färjor, ro/ro och kryssningsfartyg, detta genom att hitta gemensamma nämnare när det gäller avfallsvatten, elanslutningar och andra miljöfaktorer i hamnen. Man kommer också att försöka hitta lösningar på hur man kan minska de negativa påverkningarna vad gäller utsläpp. Här tittar man på bränsle som LNG och biogas samt andra typer av lösningar och frågeställningar kring detta vad gäller exempelvis tillgång, säkerhet och bunkring.

– Detta är ett viktigt arbete som berör hela branschen. IMO:s beslut om minskade svavel- och koldioxidutsläpp kommer att påverka och förändra våra förutsättningar avsevärt. Detta kommer att ske så snart som 2015, så det är helt klart dags att sätta igång med detta omfattande arbete, avslutar Tommy Halén.

Svensk hamntidning

9

fakta SMOCS star för Sustainable Management of Contaminated Sediments in the Baltic Sea. Deltagande partner är institut, universitet och hamnar i Sverige, Finland, Litauen, Polen och Tyskland. Statens geotekniska institut (SGI) är projektledare, men även Luleå tekniska universitet (LTU) spelar en aktiv roll i forskningsprojektet.

Syftet med projektet är att ta fram vägledning och stöd för förbättrad hantering av förorenade sediment. En central del i projektet är att genomföra storskaliga försök för att demonstrera metoder för kartering av föroreningssituation, muddring, hantering och möjligheter till nyttiggörande av förorenade sediment. För mer information se www.smocs.eu och www.stabcon.com.

10

Svensk hamntidning

Gävle Hamn bygger ut – med förorenade muddermassor Gävle Hamn expanderar. Man är i behov av större landytor och tillsammans med Sjöfartsverket planerar man en omläggning, breddning och fördjupning av inseglingsleden till hamnen, detta för att kunna hantera fler fartyg, öka säkerheten samt minska väntetiderna vid kaj och ute till havs. Det är ett enormt projekt och arbetet innebär att man kommer muddra bort ungefär fyra miljoner kubikmeter havsbotten.

I Östersjön finns många områden där havsbottnen innehåller starkt förorenade sediment och Gävle Hamn är inget undantag.

Man deltar nu som enda svenska hamn i EU-projektet SMOCS, där man försöker stabilisera de förorenade sedimenten för att använda dem som fyllnadsmaterial till de planerade byggnationerna på land.

Utför fältförsök Under sommaren och hösten har man utfört fältförsök i Gävle. Under försöket fylls två mindre bassänger med stabiliserade och solidifierade muddermassor. De optimala proportionerna av ingående komponenter och blandningsutförande ska hittas under försöken, inför det fullskaliga projektet.

– I fältförsöket stabiliserar vi 10 000 kubikmeter. Om detta faller väl ut kommer vi sedan hantera upp till en miljon kubikmeter förorenade massor när vi gör den stora muddringen av infartsleden tillsammans med Sjöfartsverket, säger Jonas Rahm, teknisk chef i Gävle Hamn och projektledare för muddringen.

Inblandning av cement, slagg och flygaska Genom att tillämpa den så kallande stabiliserings- och solidifieringsmetoden (s/s) bildas ett material som både innesluter föroreningarna och har tillräcklig stabilitet och beständighet för att kunna användas som underbyggnad för hamnytor. Blandningen består av cement, slagg och flygaska och ska förhindra att föroreningar lakas ut i vattnet, samtidigt som de geotekniska egenskaperna förbättras betydligt. Försöken i Gävle startade i somras och såhär långt är man nöjd med resultatet.

– Det har gått bra, även om det är vissa småsaker som man hela tiden måste försöka lösa. Det är ju första gången man gör det

här, så det finns inget facit. Muddermassornas vattenkvot varierar till exempel lite mer än vad vi hade tänkt oss. Vi har tidigare testat i labb, men då tar man upp prover med dykare, nu gräver vi upp dem och det har visat sig bli större variationer än vad vi hade tänkt oss. Men det är ingenting som vi inte kan lösa, så vi är väldigt nöjda såhär långt, menar Jonas Rahm.

Hur hanteras förorenade muddermassor idag?

– Det finns väl två alternativ egentligen.

Det ena är att köra det till deponi och det andra är att dumpa det till havs. Att dumpa det till havs har vi inte ens frågat om vi får, utan det har vi förutsatt att vi inte får med tanke på den föroreningsgrad som råder i hamnen. Vi är själva inte intresserade av att göra det, med tanke på miljön i vår omgivning. Att köra på deponi hade väl fungerat bra, den möjligheten finns ju alltid kvar, men det är förenat med väldigt stora merkostnader, menar Jonas.

Metoden har alltså både en ekonomisk och miljömässig vinst. Men metoden är oprövad och Gävle Hamn lägger därför

även stora resurser på uppföljning av eventuell miljöpåverkan.

– Vi har ett gediget kontrollprogram.

Sediment virvlar alltid omkring i vattnet vid muddring, men vi begränsar det så mycket vi kan. Vi mäter hela tiden turbiditet och suspenderat material, vi tar vattenprover och vi har passiva provtagare. Där det är tekniskt möjligt har vi lagt ut siltskärmar i förebyggande syfte och tack vare att vi står inför ett jätteprojekt mäter vi till och med lite mer än vad länsstyrelsen föreskriver.

Under första året kommer vi göra prover enligt ett schema, där vi kommer göra mätningar med borrprover, grundvattenrör och även vattenprover utanför hamnen, säger Jonas Rahm.

Fältförsöket pågår någon vecka in i november. Sedan kommer arbetet att följas upp under ett år, för att se till miljöpåverkan och ta reda på om receptet för bindemedelsinblandningen är optimal eller om man ska göra korrigeringar inför det stora projektet. Målet är att den stora muddringen av infartsleden ska vara klar 2014 och det innebär att hamnen skulle kunna stå klar 2015 eller i början av 2016.

foto: Jenny Lundberg

Svensk hamntidning

11

LNG i sjöfarten snart verklighet?

LNG ses av många som ett intressant drivmedel för att minska utsläppen och skapa grönare sjöfart. Det pågår därför ett intensivt arbete i Sverige och Östersjöregionen med att ta reda på förutsättningarna kring detta. Edvard Molitor på SSPA är en av dem som ska försöka räta ut en del av frågetecknen.

Edvard Molitor är projektledare på Maritime Operations på SSPA Sweden AB, ett konsultföretag som verkar över hela världen inom områdena fartygsutveckling samt maritim miljö och säkerhet. Han utreder vilka riskbilder som finns kring LNG samt hur man skulle kunna bygga upp en tillgång och fungerande infrastruktur kring det hela.

Annan riskbild Det finns ännu inga större LNG-terminaler för just bunkring för sjöfart i världen och LNG är dessutom på det hela taget ett relativt oprövat drivmedel för fartyg.

Riskutredningar behövs därför för att på ett säkert sätt kunna etablera LNG inom sjöfarten i Sverige.

– Med LNG har vi en annan riskbild än med olja. Oljan är framförallt en miljöfara vid ett eventuellt utsläpp och riskerna för personal och allmänhet är relativt små.

Med LNG är miljöfaran mycket lägre, men faran för människor i närheten är högre.

Det kan handla om brand och explosion, men även om snabba tryckskillnader, när

den nerkylda LNG övergår i gasform.

Denna riskförskjutning är en stor förändring som gör att man måste vara förberedd på ett annat sätt.

Riktlinjer Utifrån riskbilden är nästa steg att fastställa regler kring hur LNG ska kunfoto: Sven Wessling na användas som bränsle i svenska hamnar. Här invän”Det är inte en fråga om ifall det kommer, tar vi nu tydligare riktlinjer utan när det kommer. ” och regelverk från myndighamnen och hur ser själva hamnområdet heterna och internationella organ som ut, vad är det för djup, vad är det för farIMO. Frågan om hur bunkringsprocesled in och så vidare. Sedan tittar man på sen ska ske och tillåtas är en stor och omkringliggande industri och samhälle. viktig del i detta.

Det spelar stor roll om man kan få syner– Det handlar framförallt om att begieffekter med industrin eller med pipelidöma hur stort säkerhetsavstånd som nenätverk. I samhällsdelen kommer synen behövs för att man ska kunna bunkra från politiker och allmänhet in och man titpå ett säkert sätt. Hur gör man till extar också på kringliggande satsningar på gas. empel i en hamn där allmänheten finns i närheten? Det är ju svårt att stänga av Snart verklighet all trafik för bunkerfartyg som tuffar in Edvard tror att fungerande användning av och ut ur hamnen dagligen.

LNG som maritimt bränsle kan vara verklighet redan 2015, när IMO:s tuffare krav Infrastruktur vad gäller utsläpp börjar gälla.

SSPA studerar också förutsättningarna – Det är inte en fråga om ifall det komför att kunna införa LNG som drivmedel mer, utan när det kommer. Vi har ju redan i olika hamnar i Sverige, utifrån tillgång idag ett antal skepp i Norge som går på och infrastruktur. Här jobbar de tillsamLNG och detta innebär ju att det finns mans med hamnar, rederier, energibolag fungerande teknik och system kring det samt gasbranschens föreningar. här. Nu handlar det om att förverkliga det – Det är väldigt många aspekter som här från svenskt håll och i de övriga Österkommer in. Man tittar först på de geosjöländerna, avslutar han. grafiska förutsättningarna; var ligger

.........en glädjande nyhet för alla miljövänner!!! w w w. m u l t i d o c k e r. c o m 12

MultiDocker_Sv.Hamntidning okt.i1 1

Svensk hamntidning

2010-10-25 08:57:02

Gasprojekt i Helsingborg Sjöfarten står inför stora utmaningar. År 2015 ska bränslet endast innehålla 0,1 procent svavel och oljan beräknas bara räcka i 30 år till. Det har sporrat igång ett gasprojekt i Helsingborg som syftar till att bana väg för gastdrift både i sjöfarten och på landsidan.

Helsingborgs Hamn är en stor intressant i projektet och förre hamnchefen P.O. Jansson är med och drar i trådarna.

– Det hela började när jag var ordförande för Sveriges Hamnar. Gasföreningen ville undersöka möjligheterna för gasdrift och som ordförande tyckte jag att det var väldigt intressant. Vår miljöprofil behöver konstant höjas, inte minst med omvärldens krav. Jag tror på gas och det känns bra att vara med och arbeta med ett projekt som kan förbättra sjöfarten. Vi måste minska våra utsläpp och de hårda svavelkraven sätter likaså press. Då är hamnarna väldigt intressanta, säger P.O. Jansson.

Världens största anläggning Tillsammans driver Helsingborgs Hamn, Sveriges Hamnar, Kemira, Öresundskraft, Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och Energigas Sverige frågan om gas.

En nyckelfråga är att med hjälp av politisk förankring etablera en gashubb. NSR producerar redan biogas, men för att täcka det framtida behovet räcker inte den gas som redan produceras. På NSR produceras cirka tio procent av Sveriges biogas och en ny metod att göra gasen flytande är framtagen.

– Vi initierar just nu ett projekt tillsammans med Terracastus Technologies, ett dotterbolag till Volvo där vi ska bygga en biogasanläggning som kommer att bli världens största. Vi har tagit fram ett sätt att rena

gasen och få den i flytande form, där är vi nu, berättar NSR:s vd Kim Olsson.

Helsingborg är en stor knutpunkt och ca 40 000 fartyg passerar sundet varje år. Kim Olsson menar att för att göra alla transporter fossilfria behövs en förgasningsanläggning.

– Fler än vi intresserar sig för den aspekten, till exempel E-ON. Tar man in träbränsle, förgasar det och producerar biogas i storskalig form kan behovet täckas. Man har funnit att Helsingborgsregionen är ett lämpligt område för en anläggning med sitt optimala läge, säger Kim Olsson.

Intresse stort På vissa fält börjar oljan sina och det är en resurs som inte alltid kommer att finnas kvar. Samtidigt är marknaden intresserad av att köra på gas, men hittills har det varit en kostnadsfråga.

Politisk förankring – Om prisen går ner till en rättvisare De sex företagen har kommit en bit på nivå, eller snarare att oljan blir så dyr att väg och skriver nu ihop ett visionsdokugasen plötsligt blir intressant, kommer ment för att visa på ambitionen och som gas i vidare fokus. Vid de flesta nybyggska förankra projektet politiskt.

– Lokalpolitisk uppbackning är viktig. nationerna dyker frågan om konvertering till gasdrift upp och det finns ett oerhört Det gäller att skapa ett intresse och komma igång. Våra förhållanden är idealiska, intresse, säger P.O. Jansson. Även om intresset är stort finns det men vi måste få förankring och förståelse brister i logistiken. Det är helt enkelt inte för att det är en bra satsning från de som möjligt att tanka med gas överallt och i nustyr och de som äger marken, innan vi läget finns två ställen, förutom Helsingborg, kan gå vidare, konstaterar P.O. Jansson. Även Kim Olsson slår fast att det poli- som tittar på gas: Göteborg och tiska intresset är viktigt för projektets rea- Nynäshamn.

– Börjar man bygga ut på fler ställen lisering och ser positivt på framtiden.

– Vi vet att frågan är politiskt intressant blir gas ett alternativ. Man måste börja någonstans och fler bunkringsstationer och att utveckla Helsingborg till ett biomåste till innan man börjar konvertera gascenter som håller i ett världsperspektiv fartygen. Det är en lång väg, men man är superintressant, menar Kim Olsson.

Samtidigt som projektet kommit en bra måste som sagt börja någonstans, avslutar bit på vägen är det mycket som ska hända P.O. Jansson.

Foto: NSR, Arman Teimouri P.O. Jansson

Kim Olsson

de kommande åren. Innan år 2035 ska utsläppen minska med 55 procent och det gäller att bana väg inför den sänkningen.

– Vi måste hitta alternativa vägar nu.

Det tar tid innan saker och ting kommer på plats, även lastbilar och fartyg måste anpassas, säger P.O. Jansson.

Den biogas som i nuläget produceras i Helsingborg motsvarar den mängd gas som skulle behövas för att köra färjorna som går mellan Helsingör och Helsingborg under ett år.

– Flytande biogas är dock i sin linda.

Den flytande naturgasen behövs som ett komplement. Tillsammans bildar de en produkt som är oerhört mycket bättre än dagens tjockolja, konstaterar Kim Olsson.

Kort gasfakta:

Biogas och naturgas kallas gemensamt för energigas (tillsammans med, fordonsgas, gasol, och vätgas). Biogas utvinns från biomassa som avfallsprodukter och naturgas utvinns från porösa berglager på land och i havsbotten. Biogas och naturgas är i princip samma produkt, men har olika härkomst. Biogas som kyls ner till flytande form för att ta mindre plats kallas LBG (Liquefied Bio Gas), medan naturgas som kyls ned på motsvarande sätt kallas LNG (Liquefied Natural Gas).

Svensk hamntidning

13

Södertälje Hamn gör som Toyota Den omtalade Leanmodellen är Toyotas ledningsfilosofi och handlar om att på ett effektivt sätt göra rätt saker i organisationen och undvika slöseri. Kan en sådan filosofi även fungera i en hamn? Vi kontaktade Södertälje Hamn, som har jobbat utifrån Lean i 4 år, för att ta reda på hur och om det fungerar.

Södertälje Hamns vd Erik Froste berättar att det handlar om att man som hamn ska göra så att allt innebär värde för kunden och att man inte ska ägna sig åt något annat.

– Huvudtanken är att man ska göra rätt från början, så att man exempelvis inte skapar en felaktig faktura som kräver en massa efterarbete. Det kan också röra containerhantering, där man ser till att ställa containrarna på rätt plats från början, så att man inte behöver göra några onödiga lyft, som ingen är intresserad av att betala för.

Öppenhet Modellen handlar också om en öppenhet och delaktighet i verksamheten, där man visar upp det man gör tydligt och enkelt.

– Det här genomsyrar hela vårt arbete.

Vi har knappt några ledningsgruppsmöten längre, utan vi har så kallade tavelmöten, som är öppna för alla. Tidigare fanns all information om verksamheten i pärmar, som vi ställde undan. Idag ser vi istället till att visualisera nyckeltal och liknande 14

Svensk hamntidning

genom att sätta upp allt på väggarna och prata om det, även problemen. Informationen visas dessutom upp så att kunder och leverantörer kan se dem.

– Vi är ju 65 stycken som jobbar här, så det är ju ganska många förbättringsförslag som faktiskt har dykt upp, diskuterats och genomförts.

Delaktighet Fördubblade volymer Leanfilosofin fordrar delaktighet av alla Sedan Södertälje Hamn började med leani organisationen när det gäller förbättmodellen för fyra år sedan har man förringsarbetet. dubblat sina volymer, utan att behöva – Det handlar om att man måste få köpa fler maskiner som kranar och stormed alla medarbetare på tåget, alla ska truckar. Terminaltiden har dessutom fördra åt samma håll. Ett exempel på förbättrats med 61 procent och dieselförbrukbättringsarbete är att efter varje fartygsningen har minskat med 26 procent. Även lossning eller järnvägslossning samlas de när det gäller arbetstiden per container stuvare som varit på båten och ägnar fem vid fartygslossning, har den förbättrats minuter åt att gå igenom vad som har med 30 procent. fungerat bra och dåligt. Man tittar både Fakta Leanmodellen är en tillväxtfokuserad ledningsfilosofi eller affärspå avvikelser och på strategi. Modellen går ut på att skapa kvalitet och resultat genom förbättringsförslag. delaktighet på arbetsplatsen. Tillsammans säkerställer man att de Under 2009 låg resurser man lägger ner och som inte skapar värde för slutkunden Södertälje Hamn på ses som slöseri och elimineras. Lean härrör främst från TPS (Toyota 6,5 genomförda förProduction System) – en modell som fick Toyota att växa från ett litet företag till att bli världens största biltillverkare. Källa: Wikipedia bättringar per anställd.

Automatiserat i Södertälje Hamn Södertälje Hamn investerar i en automatiserad gatepassage för lastbilar.

Hamnen har nämligen som mål att fördubbla containerhanteringen under de närmaste fyra åren och då behövs åtgärder för att kunna bibehålla effektiviteten och den korta terminaltiden på 10 minuter.

foto: Södertälje Hamn

Bra modell för hamnar Erik Froste förklarar att hamnar har en stor fördel när det gäller leanmodellen, eftersom de har en verksamhet som är så lätt att mäta. Utifrån dessa tal kan man sedan förbättras och utvecklas. Han hoppas att fler hamnar kommer att börja använda lean i sin verksamhet.

– Det är självklart knöligt i början med alla förändringar, men det är absolut värt det. Det ger så oerhört mycket tillbaka – både när det gäller att personalen mår bättre och när det gäller ekonomi och besparingar.

Erik Froste, vd för Södertälje Hamn AB, förklarar att lastbilarna i en automatiserad gate aldrig behöver stanna, utan kan köra rätt igenom en portal. Där används kameror som läser av registreringsnumret på bilen samt containernumret alternativt trailernummret. Detta matchas sedan med det som är förregistrerat. När lastbilen kör igenom portalen skapas också en arbetsorder så att truckförarna får veta att lastbilen kommer och vad den ska hämta eller lämna.

– Här lägger vi ju över en del av arbetet på våra åkerier och speditörer. De måste ge oss information via exempelvis vår kundportal för att systemet ska fungera.

Annars blir det manuell hantering i portalen som tar lite längre tid. För vissa åkerier innebär det här såklart en del jobb. Där är det viktigt att vi ger feedback och ger tillbaks information i form av statistik och annat som ger mervärde.

De flesta är dock positiva till detta eftersom de får ökad kontroll över var deras lastbilar är någonstans, säger Erik Froste.

Automatiserade gater finns i så gott som alla hamnar i Finland idag, men är ännu inte vanliga i Sverige. Erik Froste tycker att detta är en lösning som fler svenska hamnar och andra terminaler borde satsa på.

Här finns både tid och pengar att tjäna och i Södertälje Hamn sparar vi in motsvarande tre till fyra tjänster på denna investering. För oss är det ju stora pengar, säger han.

Efter trettonhelgen ska gaten vara på plats och då startar man med ett åkeri, för att sedan koppla på de andra allteftersom. Före semestern ska alla vara inne i systemet. foto: Visy Oy

Här för att stanna Erik Froste säger att Leanmodellen är här för att stanna och hoppas att fler hamnar kommer att börja använda den.

– Tankesättet genomsyrar hela verksamheten och vi kommer att fortsätta arbeta enligt Lean. Det är enorma förbättringar som har kommit ur det här.

Skulle man sluta nu, ja då gör vi nog tjänstefel, avslutar Erik Froste.

Ungefär såhär kommer gaten att se ut när den är klar.

Svensk hamntidning

15

foto: Christian Lagereke

Stockholms Hamnar tittar på smarta elnät I samband med Norra Djurgårdsstadens utbyggnad har ett pilotprojekt för smarta elnät dragit igång och förstudien är påbörjad. Målet med projektet är att ta fram ett mer hållbart energisystem där ett smart elnät ser till att resurserna används flexiblare och effektivare.

nästa tema

Smarta elnät kommer att vara en del av stadsmiljön och integreras i allt från bostäder och kontor till infrastruktur och hamn. Stockholms Hamnar är en aktiv part i projektet och tillsammans med andra företag som Fortum och ABB, organisationer, forskningsinstitut och Stockholms stad kommer man att studera och utveckla möjligheterna att skapa världens första stadsdel helt kopplad till smarta elnät. Ilka Ringdahl är elansvarig på Stockholms Hamnar och berättar mer om vad projektet innebär för hamnen.

– Hamnens störta uppgift kommer att vara att titta på elanslutning av fartyg. Får området som planerat bostäder och köp-

16

centrum, vill man ju inte att fartygen som passerar ska använda sina egna hjälpmotorer för att driva elen. Det för ju med sig både ljud och avgaser. Detta gäller främst den linjetrafik och de kryssningsfartyg som finns i hamnen, säger Ilka Ringdahl.

För att elansluta fartygen behövs en överenskommelse med rederierna. Detta hoppas Ilka kommer att bli av. Ett starkt argument kan vara att elenergi från och med årsskiftet blir skattebefriad för yrkesmässig fartygstrafik.

Energieffektiv terminal För att bygga Norra Djurgårdsdalen kommer hela hamnen att bygga ut sitt hamnområde. Siljaterminalen kommer att rivas och en ny terminal kommer att byggas i Värtahamnen.

– Terminalen ska vara så miljövänlig och energieffektiviserad som möjligt. Här kommer vi att utgå från forskning och insikter från Aktiva huset, som är en del i projektet för smarta elnät där alla bygga-

re är med. Det blir till exempel kanske solceller på den nya terminalen som kommer att styras av ett smart datanät som också kan koordinera belysningen efter tid och behov, säger Ilka.

Kraftstation för fartygen I Frihamnen, där containerterminalen finns idag, tänker man bygga en kraftstation där man kan ansluta kryssningsfartygen, allt utefter en tanke på hushållning av elen.

– Vi behöver ungefär 30 megawatt för att driva kryssningstrafiken. Dessa fartyg går under sommaren då övriga området med bostäder och kontor har relativt låg elförbrukning. När det sista kryssningsfartyget har gått i september har man sedan möjlighet att ge mer kraft till bostadsområdena igen, förklarar Ilka Ringdahl.

Själva förstudien kommer att vara klar under våren och Stockholms Hamnar inväntar nu en dom som godkänner ombyggnaden av Värtahamnen. Efter detta kommer projektet att sättas igång.

Nästa nummer av Svensk Hamntidning har tema Staden och Hamnen.

Svensk hamntidning

Hur platsar er hamn in i stadsbilden? Samarbetar hamnen med staden och hur integrerar ni stad och hamn? Vilken betydelse har hamnen för staden och vice versa? Hör av dig till oss på redaktionen! redaktion@svenskhamntidning.se

Hallå där Björn Nilsson

Nytillträdd vd för Halmstads Hamn & Stuveri, sedan den 1 oktober.

Hur känns det?

– Jo, det känns väldigt bra. Allt är ju fortfarande väldigt nytt, men det känns bra.

Har du hunnit landa och satt någon prägel på den här korta tiden?

– Det tror jag. Jag har jobbat länge inom branschen och har under den tiden från att det blev klart att jag skulle hamna här och fram tills nu, hunnit fundera ganska mycket.

Det blev ett glapp på fyra veckor där och det är ju en både kort och lång tid. Men jag hoppas att jag har satt mina avtryck i organisationen. Jag har hunnit träffa en hel del av våra kunder och även våra ägare, så präglingsprocessen är nog redan igång, så att säga.

Du har ju varit med i hamnbranschen länge nu, berätta lite om din bakgrund?

– Jag har tidigare haft flera ledningsfunktioner inom Karlshamns hamn, där jag var verksam i nästan 25 år. Där var jag ekonomichef, marknadschef och för tolv år sedan blev jag vd. Jag har varit aktiv inom styrelsearbetet för Sveriges Hamnar de senaste sex–sju åren. Jag var vice styrelseordförande i två år och sedan maj månad har jag varit ordförande. Sedan har jag även uppdrag i Transportgruppens styrelse, där jag är vice ordförande. Jag sitter även med som representant för Sveriges Hamnar i Svenskt Näringslivs styrelse. Sen har jag haft lite andra uppdrag; vi hade bland annat ett företag som hette Svensk hamndata, där satt jag med i styrelsen, och jag har suttit med i branschutskottet. Så jag har hunnit med en hel del hittills, tycker jag.

Björn Nilsson Ålder: 51 Familj: Fru och två barn.

Drömresemål: Jag har två. Det ena är Australien, för att det är den enda världsdelen jag inte varit i ännu. Sedan skulle jag gärna åka på solsemester till Aruba och spela lite golf.

Tittar på: En del sport blir det och en och annan bra film emellanåt.

Lyssnar på: Lite blandat på Spotify.

Det låter som om du har fullt upp, finner du tid till allt?

– Jo då, det gör jag. Jag tycker att det är roligt att ha många järn i elden. Det är bättre när det är åt det hållet. Det är bättre att ha för mycket att göra än för lite.

Varför blev det just Halmstads Hamn?

– För att Halmstad har jättefin utvecklingspotential. Det finns goda förutsättningar med mycket ytor och en relativt bra hamnanläggning, men det är en hamn som kanske inte har utvecklats så mycket de senaste åren. Det såg jag som en utmaning. Vi har fått ett antal stora etableringar av större företag och stora europalager här i Halmstad och jag känner att kommunen och näringslivet verkligen vill utvecklas. Jag tror på Halmstad som en stark logistikpunkt och hamnen kan dra nytta av detta samtidigt som vi kan hjälpa utvecklingen och stötta näringslivet och den övriga verksamheten i Halmstad. Jag ser det som en stor utmaning, med stora möjligheter.

Hur ser Halmstads Hamn ut om fem år, om du får bestämma?

– Då har vi ökat våra godsvolymer kraftigt, vi har fått bättre infrastuktur från E6:an och Västkustbanan in i hamnen.

Vi har gjort ett antal investeringar och ännu fler logistikföretag har etablerat sig i Halmstad.

Du har ju lång erfarenhet av att arbeta som vd, vilka erfarenheter tar du med dig som kan gagna Halmstads Hamn?

– Jag tror att jag kan bygga organisationer som fungerar. Dessutom tror jag mycket på delegerat ledarskap och att få laget att springa åt samma håll. Jag tycker också att det är roligt att göra affärer och marknadsåtgärder och jag tycker att det är roligt att jobba med strategier och visioner.

Vidare har jag lärt mig att kommuner är bra och långsiktiga ägare till hamnar och jag har stor erfarenhet av att jobba med kommunala organisationer. Man är som

hamn väldigt beroende av kommunen och deras samhällsbyggnadsfunktioner. Jag har under mina år hunnit bygga upp ett gott nätverk inom just dessa delar, som jag tror kommer vara till stor nytta.

Är det något speciellt på gång i hamnen?

– Vi har många intressanta kundprojekt på gång, som vi har startat och som vi hoppas att vi ska gå i mål med, inom det närmaste året. Sen är ju jag fortfarande väldigt ny här, så det finns fortfarande väldigt mycket att sätta tänderna i. Det känns som om det finns väldigt många kunder som är intresserade av Halmstad och det känns som om det finns väldigt många företag som är intresserade av att komma hit och göra affärer.

Vad gör du helst när du inte jobbar då?

– Då spelar jag golf. Jag tränar ganska mycket, jag springer en del och styrketränar. På vintern åker jag gärna skidor och så har vi ett ställe ute i Mölle dit vi ofta åker.

Vad har du för handikapp i golf?

– Jag har haft 8 som bäst, men nu har jag 12–13 ungefär. Sen tittar jag gärna på fotboll. Min grabb spelar i Mjällby, som också är mitt förstalag så att säga. Jag sitter med i styrelsen där.

Jag har även varit med i HIF och nu får jag väl även se till att titta lite på Halmstads matcher. text: Kristofer Brüngel

Svensk hamntidning

17

Skog, vind och vatten i Piteå Hamn Att säga att förändringarnas vindar blåser i Piteå Hamn må låta något klyschigt, men är inte desto mindre sant. Uppbyggnaden av en av världens största vindkraftsparker och den nya talldieselfabriken innebär spännande möjligheter för Bottenvikens ledande skogsprodukthamn.

Svensk Hamntidning har pratat med Piteå Hamn AB:s vd Ulrika Nilsson för att ta reda på mer om vad som är på gång i området kring Piteå Hamn. Hon berättar om betydelsefulla etableringar inom förnyelsebara energikällor i regionen.

– Här på hamnområdet finns världens första talldieselfabrik, SunPine, som invigdes i våras och beräknas producera 100 000 kubikmeter råtalldiesel per år. Vi är inblandade på transportsidan med bland annat utskeppningen av dieseln, som ska

transporteras vidare till Preem i Göteborg, säger hon.

Ett stort vindkraftverksprojekt, kallat Markbygden, är på gång och kommer, om allt går enligt planerna, att utmynna i 1 101 vindkraftverk i Piteåområdet.

Man har redan nu rest tolv verk och fler är på gång.

– Tittar man på vindkraftsutbyggnaden är vi i allra högsta grad inblandade.

Det är klart att detta är jätteviktigt för vår del – inte bara för hamnen utan för Piteå och för regionen. Det är viktigt både vad gäller investeringar och arbetstillfällen.

Stora investeringar Piteå Hamn planerar för logistiksidan kopplat till vindkraftsetableringen för

18

Svensk hamntidning

fullt nu. Det är ett omfattande arbete som innefattar många delar.

– En del av planeringen berör betongtornsfabriken som kommer att ligga nere i hamnen, en investering runt 250–300 miljoner. Vi planerar även för en hamnutbyggnad i form av förlängd kaj, lagringsytor och åtgärder på järnväg som kommer att landa på omkring 120 miljoner. Uppbyggnaden av olika logistiktjänster kopplat till projektet kommer säkerligen även att generera en hel del investeringar i regionen.

Ulrika berättar att anledningarna till att man projekterat vindkraftsparken just i Piteås inland är flera. Det beror dels på de mycket goda vindförutsättningarna i området, dels på att området är glest befolkat och att det därför finns få motstående intressen. Det beror dessutom på närheten till stora kraftledningar, som kan användas för att föra över elen från vindkraftverken.

Fler arbetstillfällen De stora investeringarna kring vindkraftverken kommer under uppbyggnadsfasen att innebära ungefär 400 nya tjänster i regionen.

– Man talar om 250 tjänster bara när det gäller servicepersonal till verken och när det gäller betongtornsfabriken handlar det om 150 arbetstillfällen. Detta är ju självklart en väldigt positiv effekt.

Vissa tjänster verkar enligt Ulrika även

komma för att stanna. Enercon, som är en av delägarna i projektet Markbygden, är en av världens största vindkraftsproducenter. De har planer på varaktig etablering i Piteå.

– De har uttryckt en ambition att etablera den här fabriken för att bygga betongtornen till Markbygden, men även att de har tänkt sig export av torn till andra stora projekt, till exempel i Barentsområdet. Här kan Piteå bli en attraktiv exporthamn.

Skogsindustrin viktig Piteå är en traditionell skogshamn och detta kommer att vara en viktig funktion även framöver.

– Vi ska jobba väldigt intensivt även i framtiden för att tillfredställa de behov våra skogsindustrikunder har, både när det gäller infrastruktur och logistik. Det bästa med Piteå Hamn är just kombinationen av att vi har relativt stabil utveckling och ett välutvecklat samarbete med vår kundbas inom skogsindustrin, samtidigt som att vi försöker hålla oss framme inom den utveckling som sker inom förnyelsebar energi.

bra samarbete tycker Ulrika. Detsamma gäller det samarbete som sker mellan dessa hamnar.

– Vi har ett samarbetsavtal mellan oss fyra nordliga hamnar under begreppet North Sweden Seaport, som jag tror blir väldigt strategiskt viktigt även för framtiden. Syftet med samarbetet är att vi ska etablera ett gemensamt varumärke och dela kompetenser och samverka för att stärka konkurrenskraften. Vi har ett unikt utgångsläge med fyra hamnar och ett starkt stuveribolag och möjligheterna är intressanta. Vi håller just nu på att utarbeta en handlingsplan för North Sweden Seaports fortsatta arbete.

Rivstart Ulrika Nilsson tog över vd-posten efter Tony Olofsson i juni i år och har minst sagt kommit in i en händelserik tid för Piteå Hamn AB. – Den första tiden har varit rolig, inspirerande och väldigt lärorik tycker jag.

Mycket jobb, men roligt, skrattar Ulrika. text: Ingela Larsson foto: Patrik Häggqvist

Samarbeten viktigt Samarbetet med Bottenvikens Stuveri, som även är verksamt i Skellefteå, Luleå och Kalix, är ett viktigt och

fakta Markbygdens Vind AB har av regeringen blivit beviljad att anlägga och driva upp till 1 101 vindkraftverk inom Markbygdenområdet i Piteå kommun. Fullt utbyggda kommer vindkraftverken att producera upp till 12 TWh el årligen. Detta är 4 gånger mer än dagens svenska vindkraftsproduktion och drygt hälften av Sveriges mål för landbaserad vindkraft till 2020. Huvudägarna är Svevind och Enercon och projektet kan komma att bli en av Europas största industriinvesteringar. Totalt omfattar projektet 5055 miljarder kronor och alla verk kommer att vara på plats om 10-15 år.

Källa: Pitea.se och regeringen.se

Svensk hamntidning

19

Helsingborgs Hamn är ny majoritetsägare i InPort

text: Zenny Jönsson foto: Freddy Billqvist illustratiuon: Lasse Widlund

IT är på agendan för Helsingborgs Hamn som har gått in som majoritetsägare i karlstadsbaserade IT-bolaget InPort som utvecklar och säljer system för hamn-, terminal- och tågverksamhet. InPort har ett flertal IT-system i bolaget, bland annat PORTit, som används i ett tjugotal svenska, tre norska och en finsk hamn. Helsingborgs Hamn har köpt aktierna av danska Cargo Service Holding och kommer att äga bolaget tillsammans med personalen.

Helsingborgs Hamn har länge varit en av InPorts största kunder och har baserat hela sin IT-struktur på deras plattform.

Med det nya ägarskapet är hamnen mån om att säkerställa långsiktighet i utvecklingen av InPorts system.

– För oss är våra IT-system själva livsnerven i verksamheten. Vi såg givetvis ett stort värde i att säkerställa befintlig struktur och vidareutveckling av systemen i samma anda som tidigare, säger Jo Kris20 Svensk hamntidning

tian Okstad, som är vd för Helsingborgs Hamn.

För InPort betyder en ny och investerad ägare starkare positionering på marknaden. Företaget kommer att fortsätta vara en fristående enhet och fortsätta utveckla IT-lösningar, men med ett starkt hamnbolag i ryggen.

– En kapitalstark ägare som Helsingborgs Hamn ger oss möjligheten att arbeta med utveckling av våra system så att vi kan fortsätta att erbjuda tjänster till hamnarna i Sverige och Europa. Vi blir starkare med en finansiellt stark ägare bakom oss, som dessutom förstår branschen och behovet av utveckling, konstaterar Kent-Ove Moberg, vd för InPort AB. Helsingborgs Hamn och InPort ser det nya ägarskapet som en viktig del i att stärka IT-utvecklingen i hela logistikbranschen. Förvärvet är inte enbart till gagn för Helsingborgs

Hamn, utan även för andra aktörer och konkurrenter som använder sig av InPorts system.

– Vi har stort intresse av InPorts produkter och som ägare och användare kommer vi att ge InPort de bästa förutsättningar att möta framtidens krav och förväntan, dels från oss själva men även från våra kollegor i branschen, säger Jo Kristian Okstad.

AVTAL 11 Vad handlar foldern om?

Inför den kommande avtalsrörelsen presenterar Sveriges Hamnar sina krav i en folder som bifogas i detta nummer av Svensk Hamntidning. Vi har pratat med förhandlingschefen på Sveriges Hamnar, Per Helgesson, för att ta reda på vad som är tanken med foldern.

– Vi vill vara tydliga både internt och externt med hur vi ser på avtalsrörelsen för att underlätta ett bra samtal utan konstiga överraskningar. Det handlar om en vilja att skapa en gemensam målbild, säger Per Helgesson.

Varför är det så viktigt? Det är väl ändå förhandlingarna som avgör frågan?

– Visst är det så. Ytterst måste vi ta varandra i hand i förhandlingsrummet. Men varken arbetsgivare eller fackföreningar lever i ett vakuum, utan en bra förhandling måste förankras i den verklighet som vi ser i hamnarna.

En viktig punkt i Sveriges Hamnars underlag är den förändrade hamnarbetarrollen, som Per Helgesson gärna beskriver som ett modernt serviceyrke. För honom är det en del i en större förändring av hela hamnsektorn.

– Dagens avtal kom till i en tid då Sverige hade mer än 150 kommersiella hamnar. I dag är de ungefär 50 stycken, med enorma transportvolymer och aktivitet dygnet runt. Fartyg löper an och ut på bestämda slottider och företag är beroende av att leveranser sker på dagen för att klara produktionen. Hamnen är mer än en hamn; det är ett nav i hela det svenska logistiksystemet.

Till sist: när kommer nästa folder?

– Den dröjer länge. Men jag tror mig kunna lova att vi blir mer synliga än i tidigare förhandlingar, både inåt och utåt. Vi ser det som ett bra tillfälle att både diskutera framtidsfrågor tillsammans och att diskutera hamnarnas betydelse med samhället i stort, avslutar Helgesson.

foto: Athina Strataki

Vad innebär då det för era avtalskrav?

– Vår utgångspunkt är att vi har ett gemensamt intresse och ansvar för att hamnarna ska vara moderna kundorienterade serviceföretag. Det är viktigt att se till att de svenska hamnarna står sig väl i allt hårdare internationell konkurrens. Det innebär trygga jobb och bra villkor för dem som jobbar i hamnarna. Men då måste vi också tillsammans kunna möta de krav våra kunder har, på större tillgänglighet, färdigkörning och förutsägbara kostnader och arbetstider.

Svensk hamntidning

21

utblick

Hamndirektör Helsingfors Hamn Heikki Nissinen

Helsingfors Hamn

Helsingfors Hamn vinner ESPO:s pris

Initiativpris till Fredrikshamns Hamn

I november delade ESPO för andra året i rad ut sitt pris för ”Samhällelig integration av hamnar”. Detta år gick priset till Helsingfors Hamn för deras projekt ”hamnen som en del av staden”.

Sveriges Hamnars motsvarighet i Danmark, Danske Havne, utdelade den 16 november sitt årliga pris Danske Havne Initiativpris till en hamn som utmärkt sig lite extra.

Helsingfors hamndirektör Heikki Nissinen mottog priset vid en ceremoni i Bryssel.

– Vi uppskattade speciellt Helsingfors Hamns beslutsamma arbete för att på ett hållbart sätt värna om hamnaktiviteterna i stadskärnan, för att på detta vis bevara Helsingfors marina miljö, sade juryn bland annat i sin motivering.

Helsingfors tog hem priset i konkurrens med Amsterdam, Antwerpen, Koper, Marseille och Ponta Delgada.

Priset delas ut för att uppmuntra och stimulera hållbar utveckling av europeiska hamnar och deras städer.

Kriterierna skiftar från år till år och årets tema var partnerskap med målet att belöna en hamn som har skapat störst mervärde genom sammarbete samt tillväxt och ökade arbetstillfällen.

De tre kandidater som nådde hela vägen till final var Hirtshals Hamn, Aalborgs Hamn och Fredrikshamns Hamn.Valet föll på Fredrikshamns Hamn med motiveringen att hamnen har skapat ett mervärde mellan hamn och sjöfart i kombination med turism och en vid komersiell vinkel som inte enbart gynnar hamnens egna resultat utan verkar positivt för företag centrerade runt hamnen och stadens aktörer.

Our Experience – Your Advantage B&W Bulk Systems

Gottwald Port Technology

on more ale – m For s de.co a r -t t por

MRS Greifer

Your Partner in Scandinavia

www.port-trade.com 22 Svensk hamntidning

E-Crane

Also for used equipment

Tel.: +45 7628 0102

LNG kan bli nästa steg för Viking Line Viking Line hör till de rederier som är intresserade av utvecklingen inom LNG som drivmedel för fartyg. Tony Öhman, som är direktör för Marine Operations & New Building på Viking Line ABP i Finland, berättar att de har kommit så långt i sina visioner att de har skrivit ett avsiktsavtal med ett finländskt varv för att bygga ett fartyg som går på LNG. – Det kommer då att vara ett dag-och-nattfartyg som ska gå på rutten StockholmÅbo. LNG som drivmedel är ett starkt alternativ inför fartygsinvesteringen, eftersom det är världens renaste fossila bränsle.

Det innehåller nästan inga tungmetaller, partiklar eller svavel och släpper ut 25 procent mindre koldioxid än den tjockolja som används idag, säger han.

Beslutet är dock ännu inte helt avgjort.

För att Viking Line ska kunna fatta beslutet måste det finnas ett gasbolag som är intresserat av att bygga infrastruktur och säkerställa tillgången av LNG i anslutning till rutten. AGA har byggt en terminal i Nynäshamn, men på finska sidan finns ännu inga färdiga planer. Det är heller inte helt klart hur transporterna till terminalerna ska gå till.

– Helst skulle detta ske med en liten bunkerbåt. Det skulle även kunna gå bilvägen, men då får man inte med sig så mycket per gång. Tekniken och LNGtankar finns redan idag, så det är bara bunkringsfrågan som måste lösas. Det får heller inte bli dyrare än att köra på olja för att vi ska ha möjlighet att satsa, säger Tony Öhman.

Förhoppningsvis kommer beslutet om LNG-fartyget att fattas innan året är slut. foto: Viking Line text: Ingela Larsson

Svensk hamntidning

23

Snackisar

2010

Årets projekt

Årets överlämnande

Efter lång och trogen tjänst lämnade P.O. Jansson över stafettpinnen för ordförandeposten i Sveriges Hamnar till Björn Nilsson.

Vi önska P.O. lycka till med hästen, seglingen och barnbarnen och önskar Björn lycka till med att styra Sveriges Hamnars skuta mot framtiden. Läs mer i nr 2/2010

Hur stärker vi de maritima näringarnas position? Den frågan har stötts och blötts under året i ett stort projekt där ett hundratal aktörer från olika delar av det maritima klustret slagit sina kloka huvuden ihop. Projektet samordnas av Sjöfartsforum och har i år nått ett viktigt delmål med dokumentet ”Vision och strategi för det maritima klustret”. Genom detta projekt hoppas man på ett bättre samarbete mot gemensamma mål, som ska kunna lyfta hela näringen. Läs mer i nr 3/2010

Årets största snackis

Svavel eller inte svavel, det är frågan. IMO:s beslut om en svavelhalt på 0,1 procent i fartygsbränslet i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen till 2015 rimmar illa med övriga världens krav på 0,5 procent till 2020. Är beslutet hållbart i fråga om konkurrenskraft och miljö? Sista ordet är ännu inte sagt. Årets störta snackis – to be continued.

Läs mer i nr 1/2010

Årets citat ”Du får inte bli hamnarbetare så som det ser ut i hamnen.

Det är ju bara med gripsen i ena handen och med flaskan i den andra” Christer Milefors berättar om fördomar förr om ett idag teknikinriktat och kvalificerat yrke.

Läs mer i nr 3/2010

Årets miljöfråga

Sveriges Hamnar och Redareföreningen fokuserar på sjöfartens negativa miljöpåverkan genom Baltic Sea Position. Det handlar om en nollvision vad gäller utsläpp. I år har man koncentrerat sig på samarbete och system, med stort fokus på vattenperspektivet.

Läs mer i nr 2/2010

24 Svensk hamntidning

Årets Flopp

Idol-Anna Bergendahl med sina röda gymnastikskor gick inte vidare i kvalet till Eurovision Song Contest. Är det slutet för Sveriges topposition på Europas dansgolv. Vi på Svensk Hamntidning tycker att det behövs nya grepp och vill tipsa Christer Björkman & co om orkestern i Oxelösunds Hamn. Se sid 6.

Årets omstrukturering

Starskottet för bolagiseringen av Göteborgs Hamn har gått och Göteborgs Hamn har delats upp i ett hamnbolag och tre terminalbolag. Det ska bli spännande att se utvecklingen. Anar vi en ny trend? Läs mer i nr 1/2010

Årets come-back

Årets vinnare

Spegel, spegel på väggen där… Sveriges snyggaste kran blev Kran 19 i Helsingborgs Hamn.

Utmärkelsen fick stor uppmärksamhet i både tidningar och TV. Vad ska vi sätta tänderna i nästa år? Arbetskläder? Fikarum? Hamnchefer? Läs mer i nr 1/2010

Trodde du att dokusåpor och reality-tv var en utdöd tv-art så gav 2010 oss flera anledningar att tänka om. Tränings-tv med Anna Anka, semestersvenskar i Böda Camping, en svensk variant av bantarsåpan Biggest Loser, Robinson, Idol, Bonde söker fru, fruar i parti och kvadrat i Hollywood, New York, Skåne och på Östermalm, Paradise Hotel, Fångarna på fortet, uppstickaren Kungarna av Tylösand och bortskämda curlingbarn. Sprängfyllt av fikarastsskvaller med andra ord. Nu väntar vi med spänning på Svenska Hamnchefer, Paradise Hamn och Truckförare söker fru.

Tre säkra snackisar under 2011:

Avtal 11

Nya avtal för hamn- och stuveriarbetarna är i antågande. Vi kan nog vänta oss mången diskussion och sena kvällar för förhandlarna.

Vi hoppas på en juste avtalsrörelse som lyfter hela branschen.

Årets nyårslöfte

Det blev ingen höjning av farledsavgiften 2011. Vågar man hoppas på att Sjöfartsverket kommer att avskaffa farledsavgifterna helt och hållet? Kanske ett nyårslöftetips till Ann-Catrine Zetterdahl?

Kungligheter

Årets val

Ett historisk val på mångas sätt som uppmanar till diskussion och nya samarbetskonstellationer. Vi ser med nyfikenhet på framtiden och hoppas på att valfläsket också innebär konkreta handlingar.

Ett kungligt bröllop säger ni. Ett hejdundrandes kalas i sjöfartens tecken säger vi. Såg ni båtarna? Kungligheterna tog sjövägen och våra blickar drogs från designerplagg och droskor till yachter och lyxbåtar. Vi spanar att allas blickar kommer att vara klistrade på kungahuset även under 2011. Liksom kungen vänder vi blad och väntar med spänning på nästa bröllop.

Kanske mellan Carl-Philip och Paradise-Sofia?

Gas

Branschen har börjat nosa på energigas som drivmedel inom sjöfarten och var eventuella bunkringsterminaler ska finnas i framtiden.

Intresset ökar och vi tror att gasfrågan är hetare än någonsin 2011.

foto och illustration: Shutterstock, Ann-Catrin Elland, Arman Teimouri

Svensk hamntidning

25

Stort intresse för eldriven materialhanterare

MultiDocker lanserar en eldriven materialhanterare. Fredrik Österström, produktchef på MultiDocker, svarar på varför E-Power är vägen att gå.

Ni utvecklar er MultiDocker och lanserar den med E-Power, berätta.

– E-Power-konceptet bygger på att vi har tagit vår standardmaskin och lyft ut den konventionella dieselmotorn samt ersatt den med en elmotor. Efterfrågan har ökat dramatiskt på miljövänliga produkter.

Det som är unikt är att föraren egentligen inte märker någon skillnad på diesel eller el. För föraren är det i det långa loppet ett tungt argument. Dessutom har vi gjort total integrering av systemet, vi använder Caterpillar som plattform och har gjort full integration med Caterpillars mjukvara, vilket gör att man kan utnyttja Caterpillars serviceoch reservdelsnät. Det är en stor fördel.

Hur ser intresset ut?

– Den första maskinen togs i drift i oktober, så nu börjar det på allvar. Intresset är väldigt stort. MultiDocker E-Power passar väldigt bra i hamnarna, det handlar ju om tunga maskiner som oftast står på en permanent plats, vilket gör det lämpligt att köra eldrivet. Samtidigt kräver de en viss infrastruktur, d.v.s. en elanslutningspunkt.

26 Svensk hamntidning

Vilka är fördelarna med E-Power?

– En elmotor kräver mindre service och underhåll än en dieselmotor, vilket betyder att man inte behöver ta maskinen ur produktion särskilt länge. Man sparar energi, motsvarande c:a 350 kronor i timmen, det är en stor kostnadsvinst. Maskinen kostar lite extra när man köper den, men redan efter två år har man sparat in de pengarna, då energiförbrukning och servicekostad blir betydligt lägre. Dessutom får man ner ljudnivån markant, vilket ger en trevligare

arbetsplats. Sist men inte minst är det ett miljövänligt val.

Hur ser framtiden ut?

– Vissa hamnar är snabba med det nya, medan andra (majoriteten) vill se hur det funkar, se konsekvenser och kostnader, innan de hakar på. Men, jag tror definitivt att det här innebär merförsäljning. Bara att kunna erbjuda en MultiDocker E-Power innebär en konkurrenskraft. För oss är det här en stor milstolpe, framför allt på sikt.

Text: Zenny Jönsson foto: Multiidocker Cargo Handling AB

Piteå Hamn - hamninfrastruktur för ett konkurrenskraftigt regionalt näringsliv

www.piteahamn.se

h

Totalt 640 m kaj varav 60 m oljekaj

h

Järnvägsterminal

h h h

Magasinskapacitet ca 60.000 m2 Dubbla RoRo-lägen Landström 6 KV

Box 716, 941 28 Piteå.

Tel: +46 (0)911 23 21 30.

Hemsida: www.piteahamn.se

www.northswedenseaport.eu

Växjö Krandagar Den 10 och 11 november var det för elfte året i rad dags för Växjö Krandagar. Arrangör för eventet var Inspecta, nordens ledande inspektionsföretag och fokus låg som vanligt på information om kranar och lyftsäkerhet. Krandagarna har utvecklats till en trevlig mötesplats för diskussion och informationsforum för krananvändare såväl som kranfantaster, där erfarenheter utbyts och värdefulla kontakter knyts.

Under den första dagen var programmet gemensamt där bland annat Statoil höll föredrag om smörjmedel. På plats var även Svensk Hamntidnings Arman Teimouri som föreläste om historien bakom Sveriges Snyggaste Kran, kran 19 i Helsingborg.

Dag ett avslutades med en uppskattad kvällsaktivitet som i år hade tyskt tema i sann Oktoberfestanda med god mat, sång och uppträdanden. Dag två bjöd på två parallella sessionerna om Hamn och Industri där sessionen Hamn genomfördes i samarbete med Sveriges Hamnar. foto: Arman Teimouri

Svensk hamntidning

27

En dag med Anders Klingström Vad gör de egentligen på Sveriges Hamnar? Det bestämde vi oss för att ta reda på. I detta nummer får vi följa med Anders Klingström, som jobbar med miljö och säkerhet på Sveriges Hamnar, under en dag.

5.57 Vaknar och skyndar ut i köket lagom till 6-nyheterna. Viktigt är att hämta in tidningen och slå upp den innan någon annan spekulant dyker upp. Normalt har jag cirka en halvtimme på mig, men man kan aldrig vara riktigt säker.

8.15 Nyduschad kastar jag mig över arbetsuppgifterna. En smärre upplagring har skett i Outlook efter ett par dagars resande, men inget akut. Det var mer drag när ISPS-reglerna infördes.

13.26 Mejlkorresponderar med INSPECTA om programmet på Växjö Krandagar och kollar med Arman Teimouri, redaktör för Svensk Hamntidning, var hans föredrag om ”Sveriges snyggaste hamnkran” kan ha försvunnit i cyberrymden.

8.20 Skickar en student mejlsvar på hennes frågor om hur priset för en sjötransport räknas ut, åtminstone allmänt om hur hamntaxor kan se ut. Vi får en hel del frågor från studenter, där förhoppningen ibland är att få hela uppsatsen skriven med vändande mejl.

14.59 Skickar ut dagordningen till nästa fredagsmöte i Sveriges Hamnars miljökommitté.

08.54 Gotlands Stuveri, Thomas Nyberg ring-

7.20 Avfärd med cykel till jobbet. Den dryga

er och undrar en del kring landström till fartyg.

Det är en fråga som blir mer och mer aktuell och en del har också hänt vad gäller standard och eventuella skattelättnader.

halvtimmens cykeltur sätter bart fart på endorfinerna och många stora frågor löser sig under trampandet. Lite slirigt denna morgon, hög tid att sätta på dubbdäcken.

15.47 Mejlar information till Anna Staaf, jurist på Sjöfartsverket och sammankallande i svenska FAL-kommittén, från möte i Europeiska hamnförbundets marina kommitté. Det handlar om förenklingar för sjöfarten genom att samla all information som rör ett fartygsanlöp i ett webbaserat ”Single Window”. I princip som FRS, men med fler funktioner.

09.10 Frukost på TransportGruppen, en av veckans höjdpunkter vid sidan av måndagarnas informationsmöten.

09.30 Telefonsamtal från Rikard Sahl från Ka-

16.25 Dags att cykla norröver. Halkan har gått över.

17.30 Hämtar dottern Sigrid vid bussen efter hennes tennisträning. Hon vill sparkcykla hem.

pellskär som ställer frågor kring IMO:s svavelbeslut. Det leder i sin tur till letande på IMO:s webbsida samt telefonsamtal både till Näringsdepartementet och till Sjöfartsverket för att reda ut att beslutet inte gäller inom ryskt territorialvatten, men på vägen dit, och vad det kan få för konsekvenser för sjötransporterna inom SECA-området med tuffare svavelvillkor.

11.35 Påbörjar protokollskrivande från Oljehamnsforums höstmöte i Lysekil, ett nätverk för oljehamnar och raffinaderier. I tiden ligger att forumet även har öppnats för andra energislag, så sedan våren 2010 är AGA:s LNG-terminal i Nynäshamn medlem.

28 Svensk hamntidning

18.00 Golvläggning och tapetsering av ett rum är inne på sin avslutning. Det är golvlister som ska på plats innan en hård dag får sin ände vid halv elvatiden.

Shipping & Shopping på Sjöhistoriska museet

Var kommer telefonen ifrån, hur var det att arbeta till sjöss under förra seklet och hur såg handel ut för tusen år sedan? Det är några av frågorna som Sjöhistoriska museet besvarar i utställningen Shipping & Shopping som slog upp sina portar i början av december.

Den nya basutställningen Shipping & Shopping har vuxit fram i Sjöhistoriska museets södra flygel under hösten. Omkring fem teman byggs en värld av sjöfart och handel som kommer att stå kvar under minst tio år. Utställningen byggs i två etapper och om några år ska hela museets övervåning ingå i utställningen.

– Vi öppnar utställningens första etapp runt tre teman, Handel, Fartyg och Sjömän, där vi berättar om sjöfart genom tiderna med början runt vikingatiden och går framåt i olika sammanhang och företeelser. I nästa etapp inriktar vi oss på temana Möten och Hamnen, berättar projektledaren Tove Frambäck.

Upplev sjöfarten En kaj, rum i form av containrar, massor med föremål och ca 150 av museets fartygsmodeller utgör grunden för Shipping & Shopping. Utställningen är en så kallad rum-i-rum-utställning med olika upplevelser.

– Besökaren ska få en känsla av att man går längs vattnet och kan gå in i containrar som innehåller föremål och berättelser. Nedanför kajerna har vi ”havet”

som vi kallar ”Till sjöss” med ett fyrtiotal fartygsmodeller av olika årgångar.

– De tre teman som öppnar utställningen, Handel, Fartyg och Sjömän, utlovar spännande upplevelser runt uppkomsten av sjöfart. I tema Handel berättas det om hur städerna växte och ökad handel lade grund för sjöfart runt kusternas handelplatser, men även om var varor kommer ifrån och hur de fraktas till konsumenten. C:a 90 procent av våra varor importeras och bara det är en hisnande resa genom handelsstråk, platser och hamnar över hela världen.

Frakt och faror I tema Fartyg visar Shipping & Shopping en kavalkad av olika fartyg. Beroende på vad man fraktade och varifrån fartygen skulle åka har de sett lite olika ut. Sjöhistoriska museet sätter också fokus på handelsmannens olika roller genom olika tider, dödlig utgång i samband med handel samt fartygens miljöpåverkan.

– Handel har inte alltid gått fredligt till, både nu och då har man stridit om varor. Vi berättar om ”varor värda att döda för”, såsom slavar, opium och muskot.

Livet till sjöss I det tredje temat, Sjömän, är det sjömännen som står i fokus och utställningen går in i ett mikroperspektiv. Livet ombord, i nutid såväl som dåtid, exponeras. Man kan lätt konstatera att livet till sjöss är lättare nu än då och här får vi se hur arbetet på exempelvis en bark kunde gå till.

– En rolig detalj är berättelser ur vårt arkiv. Museet har en mängd berättelser från sjömän som är födda i slutet av 1800-talet och det är väldigt intressant och berikande att lyssna på autentiska berättelser. Det ger en balanserad bild av hur livet till sjöss var och ger en kontrast till hur det är nu.

Då utställningen kommer att stå kvar under minst ett decennium finns det god tid att utforska varje skrymsle och vrå, vilket Tove Frambäck starkt rekommenderar.

– Det är en matnyttig utställning med oerhört mycket information som nästan inte går att beta av på en dag. Vi uppmanar besökarna att komma tillbaka och uppleva utställningen bit för bit och fördjupa sig i de delar som fångar intresset, avslutar hon.

Text: Zenny Jönsson illustration: Sjöhistoriska Museet

Svensk hamntidning

29

Nyheter från Tya

Godshantering på schemat Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA) och Hamn- & Stuveriskolan tar ett samlat grepp inför GY11. GY11 är den nya gymnasiereformen som träder i kraft 2011 och som innebär att 18 nya program blir valbara som antingen är högskoleeller yrkesförberedande.

Det nya i GY11 för transportbranschen är inriktningen ”godshantering”.

Elever som väljer den inriktningen får kunskaper och kompetens för arbete inom terminal- och lagerverksamhet och då bland annat inom hamn- och flygterminaler.

I början av året samlades företags-

företrädare, parter och projektledare på TYA för att gemensamt gå igenom det förslag på ämnes- och kursplaner för GY11 som Skolverket har skickat ut på remiss.

– Ganska snabbt insåg samtliga att grundförutsättningarna i förslaget mycket väl passade oavsett vilken bransch det gällde. En bred och rätt sammansatt grundutbildning skulle kunna innebära anställningsbarhet.

Spetsutbildningen får som tidigare ske på det specifika företaget, säger Wayne Svensson, projektledare och skolchef på TYA och Hamn- & Stuveriskolan.

I dagsläget arbetar TYA med att

ta fram utbildningsmaterialet ”Yrke – terminal- och lagerarbete”. Materialet utgår ifrån vad branschföreträdare från företag samt parterna anser är grundläggande kunskaper och kompetenser för yrket. Materialet byggs upp kring ett antal typiska arbetsuppgifter inom terminal och lager där nödvändiga yrkeskunskaper, arbetsmiljö och yttre miljö beskrivs på ett integrerat sätt.

– Det är TYA:s förhoppning att läromedlet ska fungera som en röd tråd i utbildningen och ge förståelse för hur de enskilda delkurserna i utbildningen hänger ihop, kommenterar Wayne Svensson.

Konceptet SKA i startgroparna TYA-projektet SKA, Sparsam Körning Arbetsmaskiner, är inne i ett mycket intensivt skede. Arbetsgruppen, referensgruppen och TYA:s projektdeltagare jobbar för fullt med att färdigställa konceptet SKA som ska vara färdigt i slutet av februari nästa år.

SKA är en förädling av Hamn- & Stuveriskolans koncept med miljöekonomisk körning med tunga maskiner där ledordet är långsiktighet och

30 Svensk hamntidning

innebär bland annat att mätbara mål, som exempelvis bränsleförbrukning och servicekostnader, följs upp med jämna mellanrum och vid ett visst, förutbestämt datum efter den sista punkten, samlas man igen och sätter upp nya mål.

– Med denna metod tror vi att långsiktighet i sparsam körning uppnås. Konceptet finns redan på lastbilssidan och nu tar TYA ett helhetsgrepp för samtliga arbetsmaskiner, alltså

även för skogs-, anläggnings- och jordbruksmaskiner, berättar Wayne Svensson.

Grundstenarna i SKA • Dokumenteringsfas • Diskutera och komma överens • Förarutbildning steg 1: webbaserad utbildning • Praktisk träning i eget fordon • Resultatuppföljning • Förarutbildning steg 2: TYA-spelet • Slutprov

JULMYS

Den Nordholmska glöggen Följande recept härstammar från Östergötland och snappades upp av Sveriges Hamnars egen Joakim Ärlund under hans tid som lundastudent.

150 g russin 50 g sötmandel 2 tsk kardemummakärnor 10 fikon 10 katrinplommon

20 kryddnejlikor 4 kanelstänger 2 pommeransskal 1 bit ingefära

Blanda ingredienserna ovan och koka i vatten i 3 min, (vattnet skall endast täcka innehållet).

Blanda gärna runt ingredienserna så de fördelas och smakerna kommer ut. Låt kallna (30 min.)

Slå sedan i en flaska vitt vin (enklare, t.ex. Chardonnay, 75 cl) Låt stå över natten (8 timmar).

Sila innehållet. Slå i 300 g Strösocker. Slutligen, slå i 1 flaska (75 cl) rött dessertvin (mycket sött) och en flaska (70 cl) renat (vodka). Värm upp innan servering.

Servera med russin och skalade mandlar.

Tips: Återanvänd vinflaskorna till glöggen, välj flaska med skruvkork.

SKÅL OCH GOD JUL! foto: Shutterstock, iStockphoto

på nya poster

Håkan Hallberg

Lisa Johansson

Lars-Åke Bengtsson

Visby Hamn har anställt en ny hamnfogde.

Håkan Hallberg efterträder bland annat Gösta Hammarberg som hamnfogde. Håkan har tidigare arbetat med sjöövervakning i Visbycentralen och har även verkat som stationschef inom Sjöräddningssällskapet.

Uddevalla Hamnterminal AB har inrättat den nya tjänsten speditörskoordinator. Tjänsten bemannas av Lisa Johansson som tidigare arbetade inom bolaget som speditör.

Sedan september månad är Lars-Åke Bengtsson ny driftchef för fastigheter på avdelningen Hamn & Trafik inom Stockholms Hamnar.

Lars-Åke har tidigare jobbat inom HSB Norra Stockholm som drift- och skötselchef. Han är utbildad sjöingenjör vid Sjöbefälsskolan i Stockholm och har sedan dess jobbat med teknik och drift hela sitt liv.

Bart Steijaert Ny chef för affärsområdet Port & Terminal Operations i Copenhagen Malmö Port AB. Bart verkade tidigare som chef för affärsområdet Bilar i CMP. Han har dessutom ett förflutet som ansvarig för planeringen av Toyotas nordiska hubb.

Brian Kristensen Från chef för affärsområdet Container i Copenhagen Malmö Port kommer Brian Kristensen och är ny chef för affärsområdet Olja i CMP. Brian har förutom tjänst inom CMP ett förflutet som sjöbefäl i Maersk.

Eske Madsen-Østerbye Copenhagen Malmö Port AB har fått en ny ekonomichef i Eske Madsen-Østerbye. Eske kommer närmast från en tjänst som ekonomichef inom SAS i Köpenhamn.

Svensk hamntidning

31

nöje En nobelpristagare i soffan Årets nobelpris i litteratur gick till den peruanske författaren Mario Vargas Llosa som har gjort sig ett internationellt namn med sina totalt 20 romaner och flertalet novell-, intervju- och berättelsesamlingar. Vargas Llosa är även verksam som dramatiker och manusförfattare och en flitig medarbetare i den spanska dagstidningen El País. Hans romaner finns utgivna i ett trettiotal länder.

Vi har valt ut två böcker av honom som förtjänar lite tid i soffan.

Den stygga flickans rackartyg

En dag får Leena ett telefonsamtal om att hennes mamma är döende. Minnena tar henne tillbaka till den svåra barndomen. Det är 70-tal och det nybyggda bostadsområdet, som snabbt fått namnet Svinalängorna, är fyllt med invandrare och låginkomsttagare, men för de boende är det höjden av lyx. Där finns lilla Leena, vars pappa är periodare och barndomen är mörk och trasslig. Regidebut av Pernilla August, med alltid aktuella Noomi Rapace. Bygger på storsäljande boken Svinalängorna av Susanna Alakoski.

Det är sommaren 1950 i en förort till Lima, där femtonårige Ricardo först träffar historiens stygga flicka Lily och blir handlöst förälskad. Lily avvisar hans kärleksförklaringar, men ödet vill annorlunda och under årens lopp stöter Ricardo och hans trolösa Lily ihop åtskilliga gånger i Paris, Madrid, London, Tokyo och Kuba. Varje gång faller Ricardo för henne och varje gång sviker eller bedrar Lily honom. Politik och romantik vävs skickligt ihop i en berättelse som spänner över 1900-talets senare hälft.

En stark roman och passande introduktion till Mario Vargas Llosa.

Änglagård – Tredje gången gillt

Tant Julia och författaren

3 x svenskt på bio Svinalängorna

foto: Rolf Konow

Mario Vargas Llosas alter ego, den artonårige Varguitas, kämpar som nyhetspreporter på en radiostation i Lima, där han förälskar sig i den mycket äldre frånskilda släktingen tant Julia. Tillsammans rymmer de för att i hemlighet vigas, trots familjens rysliga hotelser. Tant Julia och författaren är en osannolik, burlesk och fartfyllt historia, som varvas med kanske ännu osannolikt surrealistiska radioserier, som sammanfaller i ett myller av röster i den sjudande staden Lima. Räknas som en av Llosas mest komiska verk med en kavalkad av förväxlingar, dramaturgi och parodi.

Få svenska filmer har fått sådant genomslag som älskade och hatade Änglagård med fräcka Fanny och skamlöse Zac. Det är 15 år sedan Fanny och Zac lämnade Änglagård i Västergötland.

Nu återvänder de med dottern Alice, som vill veta vem hon är. Frågan om vem som är Fannys pappa blir åter aktuell, och Alice, vem är hennes pappa egentligen? Gör dig redo för ett persongalleri som heter duga och vik juldagen åt årets biopremiär, för Helena Bergström och Rikard Wolff är tillbaka.

Fyra år till

foto: Tony Nutley

Folkpartiledaren David Holst är Sveriges hetaste politiker med sin karisma och oerhörda popularitet och är självskriven som landets nästa statsminister. Den förhandstippade valsegern blir istället ett förödmjukande nederlag och det är Socialdemokraterna som får fyra år till vid makten. Mitt i kaoset blir David kär, problemet är inte att han redan är gift, utan att föremålet för de heta känslorna är Socialdemokraternas fruktade stadssekreterare, Martin. Hur ska David kunna förklara för sin familj att han är kär i en sosse? En smart, rolig, sorglig, snuskig och romantisk komedi signerad Tova Magnusson med en formidabel Björn Kjellman i huvudrollen.

foto: Sofia Sabel

32 Svensk hamntidning

Sommar i lurarna

Populära sommarpratare, cd-box Värm upp den smällkalla vintern med en dos sommar med den ultimata cd-boxen, som samlar de populäraste sommarpratarna sedan starten 1959, då Tage Danielsson lade grunden för Sommar i P1. I den här boxen med åtta skivor, en för vart och ett av de mest efterfrågade sommarprogrammen genom tiderna, bjuds det på såväl sommarkick som nostalgiresa med bland andra Jan Guillou, Astrid Lindgen, Felix Herngren och Cornelis Wreeswijk. Hör Astrid berätta om när hon fick varning i uppförande och om ett snuskjobb hon en gång hade, Felix Herngren avslöja traumatiska arbetsminnen (tillsammans med Dan Bäckman och Papi Raoul) och Guillou tala om sitt spännande yrkesliv. Det må vara långt kvar till sommaren, men med en dos sommar i lurarna känns vårblommorna plötsligt inte alltför avlägsna.

I Nordenskiölds fotspår

I juli 2009 gav sig äventyraren Ola Skinnarmo och hans lag ut på sin hittills längsta expedition, för att försöka upprepa Adolf Erik Nordenskiölds bedrift – att genom världens mest svårtillgängliga vatten ta sig igenom Nordostpassagen.

Skinnarmo och Nordostpassagen är en fängslande berättelse illustrerad med otroliga bilder. Expeditionen har tre huvudsakliga syften – äventyret, historien och naturen.

Ola Skinnarmo är som bekant äventyrare ut i fingerspetsarna, men den här gången gör han sin expedition i Nordenskiölds fotspår. Historiens vingslag är ständigt närvarande genom de spår Nordenskiöld lämnat efter sig på sin expedition.

Det de får se är otroligt vacker, men föränderlig och farlig natur. Expeditionen visar att effekterna av den globala uppvärmningen är allvarligare än vad många vill tro. Det är med skräckblandad förtjusning som man följer Skinnarmo och hans team mot Nordostpassagen.

Boken blandar fotografier från Nordenskiölds resa med fotografier från Skinnarmos dito 130 år senare. Den visar hur lite urbefolkningen har förändrats sedan Nordenskiölds resa, samtidigt som den på ett smärtsamt tydligt sätt visar hur mycket naturen har förändrats. Isarna har dragit sig tillbaka för att på vissa platser nästan vara helt utplånade.Den is som finns kvar ställer dock till stora problem för Skinnarmo och vid några tillfällen ställs frågan på sin spets – skall de ta sig helskinnade ige-

Tävla och vinn boken på sidan 35.

nom Nordostpassagen? Med boken följer en dvd med en specialproducerad dokumentär om hela resan.

Skinnarmo och Nordostpassagen är en fängslande berättelse och en fröjd för ögat, samtidigt som den manar till eftertanke.

Text: Kristofer Brüngel foto: Bokförlaget Max Ström

I maktens korridorer Drottningoffret, SVT1 den 27 december kl 21.00 Det är redan nu dags att ringa in julens tv i almanackan, för Alexandra Rapaport och Suzanne Reuter ligger i startgroparna för en hisnande kriminalare i tre delar på SVT. Drottningoffret är den fristående fortsättningen på romanerna och tv-serierna Kronprinsessan och Kungamordet, vilken avslutar Hanne-Vibe-

ke Holsts trilogi om kvinnor och makt i dagens samhälle. Elizabeth Meyer (Reuter) och Charlotte Ekeblad (Rapaport) ska vinna tillbaka makten åt Socialdemokraterna. På grund av sitt judiska ursprung utsätts Meyer för hot från ett internationellt terrornätverk, och tvingas leva med beskydd dygnet runt. Men hennes största problem är hotet ”inifrån”. Meyer håller sakta på att insjukna i Alzheimers och valkampanjen blir en kapplöpning med tiden.

foto: Johan Paulin

Svensk hamntidning

33

pausunderhållning praktklä dräkt med jordnära plattor l ära

Ç

÷

reva kan ta gods

Ç

en torr en brukar barra kräver plagg för ur och s kur

⁄

acceptera fela kt i g

art i lleripjäs

÷

är det ute på hal is

kan r itare följa ansiktsd ra g

÷

hörs droppe i vatten låter prata vanl igt nodet i hem- kvin plagg grymt i lighet fö rr önskar den som frågar

Ç

Ç

Ç

brukar brå kas granne

lapp

spira

ätte l än g d grön

petas in m ellan bokvistar ger mjölk t i ll roquefo rt

Ç

slut markering sprida lj us

om igen fyndas på

⁄

bör ej vara lå ngran digt

pratså ng gemen

ger liten text

m itt i n g rym m er klabbförrå d

stå tlig bo n ing peng i potten

viktigt äm ne i luften

postlapp tror ej på någon gud

sm ittar lätt av sig

häxko nst

ejder

stol

sovtid

leg

inte alltid populär släkting

gå ut med risbå l

föra bastard

garn i stearin brukar straffa sig

34 Svensk hamntidning

stort steg väcker oro

brukar ha torgplats blond

webbplats gam mal lokrök

passeras i kanal för viss tvekan

få r man sätta i sista m in uten

resa i grekiska övärlden

hymen grannskap

väsen tjafsa

språ k i asien kondor

ta bort felaktigt

brukar ej nyisen

⁄ barn-

lätta på nå go ns börda

viola

‹

⁄

bagare

ses yvig frisyr skräck

lukta som en hun d rock

gnutta förslagen

brukar

hopp frå n tram pol in

vatte n fatt i g röra sig i vatten

kl irrar mot glaskant

÷

tvätt-

feta slagr i kt n ing

sl itstarkt i brallo rna

÷

s itte r man i k l i st r et

Ç

verka alltför självgod

pseu-

nät

do nym idag imorgo n

omaka ansträngning

samhälle norrs y lt

© svenska korsord ab

Rimma dig till storvinsten!

Nu när det nya året snart är här, vi av dig en enkel sak begär.

Vill du vinna vår värdefulla låda, så ska du ta fram din poetiska ådra.

Du kan rimma om uppdrag som hamnen fått eller om året som har gått.

Om vad som händer här och där eller vad framtiden i sitt sköte bär.

Kanske en haiku om svavelreduktion, eller en limerick om din favoritstuvarportion?

I potten ligger ett stort paket, som skickas hem till vinnaren som skjutet ur en raket.

Skicka några rader till adressen nedan, Så får vi se om du vinner sedan. I juryn sitter vår redaktion, som för humor och finurlighet har en stor passion.

Ditt svar vill ha innan januari är till ända, så skynda på att oss med din penna blända.

Nu vi er en god jul önskar, Och hoppas att turen grönskar!

Märk ditt tävlingsbidrag ”Rim 2011” Skicka det till: Sveriges Hamnar, Box 5384, 102 49 Stockholm eller till: redaktion@svenskhamntidning.se senast 31/1 2011.

Vinner du vår rim-tävling kammar du hem allt detta: Kabinväska Titan Diamond Edition från www.bagatoo.se Boken Skinnarmo och Nordostpassagen av Ola Skinnarmo 10 valfria prenumerationer på www.paperton.com – digitala tidsskrifter på nätet Den nya generationens iPod Shuffle från Apple Totalt värde cirka 3000 :-

illustration: Shutterstock

Örnsköldsviks Hamn och Logistik Örnsköldsvikssöker Hamn och Logistik Örnsköldsviks Hamn och Logistik Chef för hamnverksamheten söker söker Chef för hamnverksamheten Chef för hamnverksamheten Läs mer på www.ornskoldsvikshamn.se Läs mer på www.ornskoldsvikshamn.se Läs mer på www.ornskoldsvikshamn.se

Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB är ett bolag i Rodret koncernen som ägs av Örnsköldsviks kommun.

Svensk hamntidning

Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB är ett bolag i Rodret koncernen som ägs av Örnsköldsviks kommun.

35

Sudoku: lätt

Sudoku: svår 6

4 3

6

Lösning på förra numrets korsord.

5

på förra 1Lösning numrets korsord.5

4

4

3 3

5 4

7

6

7

4

2

9 2

8

3

Lösningar på förra numrets korsord och sudoku.

9

7 «

Ç sç g f ö r b e v i l t t a p e t ⁄ s k e ›r ö r e ⁄ o n tç pryd ä k s s t a‹ t ⁄ Ç mä rr Ç s g b a r ›i s t u v a r p o r t i o s i s p l a s t en stuvares allredskap förr i tiden må ste ovan

gram vit i ansiktet

mj u kvara

vanl ig föda

iso-

lerats

börjar vanlig ramsa

tropisk växt ceremo n i

har vi med n it på lotten

36 Svensk hamntidning

material i må ngen produkt

helt naken os i norge

ç

väte

jägare

del av kro na gör smärta

rike här tar vi i

›h r e f e n e å‹ r t t a a g e o n t

hundras

skjuter

hända är det det inget kul aktu- på gamla ella på bilen

fartygsun ited drivmedel states även sex

6 9

5

isfigur

sa han som svor lite bondtyp

segt

virke

må som en prins

8

tç d e r å r u s c n k i s a t t u e a v e n e r u r i v

hugh, play-boyskaparen enär

framför nå d

ses artister på ansikte

glider last-och lossningsföretag

titta spelas golf på

kungsfisk lägger skytten

extra ordinarie uggla

är j u

bollen

9 7

8 6

3

2

8

3

4

viktigt gam mal hamnfordon längd

a l l e n aÇ s e a n r g e o n d a s hyr

barrträd

hamnvara

föra

sam man

© svenska korsord ab

6

5

1

1

1

7

2

1

7 8

5

Vinnare av förra numrets tävlingar Vinnare av förra numrets tävlingar Svensk Hamntidning gratulerar Hannu Seppänen, Oskarshamn, som vann förra numrets sudokutävling. En iPod Shuffle skickas till dig per post. Vi gratulerar också Bo Holmqvist, Göteborg, som vann korsordstävlingen i samma nummer.

Fyra trisslotter är på väg hem till dig.

6 klappar vi minns Sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut utsett en produkt till Årets julklapp. Minns du vilka? Vi har letat fram sex stycken mer eller mindre lyckade klappar.

1988: Bakmaskinen

2003: Mössan

2009: Spikmattan

Den första klappen som blev utsedd. Vem vill inte vakna till doften av nybakat bröd? Just det, men hur många gånger användes maskinen egentligen om sanningen skall fram. Som en relik från en annan tid hånar den oss från sin plats längst inne i köksskåpet.

Kanske den mest otippade och lite tråkiga klappen som satte fart på stickande mor- och farföräldrar i riket. Gav upphov till diskussion och fick aldrig någon riktig förankring som en uppskattad Årets julklapp, men den höll i alla fall öronen varma.

Bluff och båg eller tidernas frälsning? Åsikterna går isär men faktum är att spikmattan var överallt förra året. Nu sitter vi här med spikmatta, spikkudde, spikbälte och spikfotstöd och känner oss som mänskliga nåldynor och undrar om det är ok att magasinera tortyrvredskapen.

1997: Det elektroniska husdjuret 2005: Pokerset

2010: Surfplattan

Flugan från Japan som tog över i familjer runt om i landet. Det lilla digitala djuret skulle matas, badas, lekas med och nattis med jämna mellanrum. Så poppis att den blev portförbjuden i skolorna och föräldrar istället fick ta över ansvaret för den nya digitala familjemedlemmen.

Kaffemaskinen, värmefilten och surdegen fick alla se sig brädade av den mäktiga surfplattan, som inte helt oväntat intog den prestigefyllda platsen som Årets Julklapp.

Hiss eller diss återstår att se. Frågan vi ställer oss är: Kommer den med senilsnöre?

Året då alla skulle spela poker kulminerade i inflation gällande blankpolerade lådor innehållande lyxkort och perfekt avvägda chip. I varje hem och stuga finns ett pokerset och likt bakmaskinen står de dyra seten där på hyllan i det närmaste oanvänt.

Kriterier för Årets Julklapp:

2007: GPS-mottagaren En riktig smart klapp som tyvärr inte fick något större genomslag under sitt eget år, men i takt med humanare priser bevisat sin popularitet och borde vara årets julklapp varje år. Hejdå felkörningar – gör mig en ny rutt och allt är bra!

Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse för året, ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter och representera den tid vi lever i.

TEXT: Zenny Jönsson ILLUSTRATION: Shutterstock FOTO: Apple

Svensk hamntidning

37

I centrum

Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister Efter hösten riksdagsval är Catharina Elmsäter-Svärd (m) vår nya infrastrukturminister. Vi fick en pratstund med henne för att ta reda på vad hon tycker och tänker kring hamnar.

Hur har den första tiden på jobbet varit?

– Den har gått otroligt fort. Man kastas in mellan det ena och det andra, men det är fantastiskt roligt.

Vad vet du om hamnarna i Sverige?

– Jag vet att vi har ett stort antal hamnar med kommersiell sjöfart. Dessa består av både privata hamnar och hamnar som drivs och ägs av kommuner i olika tappningar. Jag är uppvuxen i Södertälje där hamnen alltid har varit ett stort diskussionsämne. Det har handlat om de boende i närheten och det har handlat om vikten för företagen av att ha en hamn i staden.

I Södertäljes fall handlar det om Scania och möjligheten att transportera bilar.

och järnväg. I framtiden tror jag att vi har ett mindre antal hamnar, än de som finns idag, som kommer att fungera som mycket viktiga noder där väg, järnväg och vattenvägar knyts samman.

Hur ser du på framtiden för hamnarna?

– Jag tror på att ha bra och vettig balans mellan de olika transportslagen och de sätt på vilka man transporterar gods och människor. Transporterna blir ofta beskyllda som ett problem när det gäller miljö och klimat, men man kan också se dem som en del av lösningen. Det gäller att hitta balans när man tittar på hur mycket som ska gå på väg och kombinera detta med sjöfart

Hur ser du på hamnarnas betydelse i infrastrukturen?

– Hamnarna är en viktig del av en helhet.

Det behövs fler typer av transporter för att passa transportköparna och dessa ska gå att kombinera. Vi måste komma ihåg att Sverige är ett avlångt land som är omgivet av väldigt mycket vatten. Det finns därför goda förutsättningar att använda sig av vattnet för fortsatt transport ut i övriga världen.

catharina elmsäter-svärd

Vad vill du göra för Sveriges hamnar?

–I det infrastrukturbeslut som fattades senast finns hamnarna med som en viktig del. Här har man tänkt i perspektivet ”vilka vägar och spår leder till vilka viktiga hamnar?” Här har man sett till hela resan i de investeringar som görs. Detta tycker jag är rätt ingångsvärden. Ser man till de 50 hamnar som vi har idag, är det bara en del av dessa som leder till de här viktiga noderna och då blir det naturligtvis en fråga för de som äger och driver hamnar hur man vill se framtiden an. Tittar man i ett nationellt perspektiv har vi i infrastruk-

VD Energigas Sverige Ålder: 45 Familj: Gift och har två barn Intressen: Jag tycker att det är avkopplande att vara i stallet. Det känns skönt att hitta den totala kontrasten. När man är med hästar är man här och nu. De har ingen förståelse för att man har bråttom, utan var sak har sin tid.

Jag gillar också att gå på hockey, gärna då hemmamatcher i Södertälje när SSK spelar.

Senast lästa bok: Mari Jungstedts ”Den farliga leken”, som ljudbok.

Det här visste ni inte om mig: Jag kan sopranstämman i Mozarts Requiem utantill, från början till slut.

38 Svensk hamntidning

turpropositionen punktat ut vilka hamnar som behöver stärkas extra när det gäller bättre tillgänglighet i form av väg och spår, för att få en helhet.

Kommer du att följa upp vad tidigare stadssekreterare Leif Zetterberg sade om att det är väsentligt att samma svavelhalter i fartygsbränsle gäller i hela Europa?

– Absolut, det kommer jag att göra. Sjönäringen är väldigt internationell och pratar man ur ett europaperspektiv tycker jag att det är viktigt, oavsett vilken näring det gäller, att det finns likvärdiga konkurrensvillkor när man verkar på samma marknad. Jag är orolig för att den här svaveldiskussionen, som pågått under ganska lång tid, landar i att det blir olika förutsättningar för norra Europa jämfört med övriga Europa. Det tycker jag skulle vara väldigt olyckligt. Jag hör från olika redare att de är oroliga, men även från andra branscher och näringslivsorganisationer. Framförallt gäller det de aktörer som är basen i svensk industri som malm- och skogssidan, där man är orolig för att kostnaderna ska öka. text: Ingela Larsson Foto: Sandra Baqirjazid

Svensk hamntidning

39

Posttidning B Svensk Hamntidning Box 5384 102 49 Stockholm

40 Svensk hamntidning