Page 1

svensk

hamntidning stolt branschtidning sedan 1968 #1 2011

Hamnen och staden sid 8

Miljรถ och dialog viktigt i Ystad Hamn 10 ESPO-vinnarna Helsingfors Hamn 13 TYA fokuserar pรฅ sparsam kรถrning 29 Ann-Catrine Zetterdahl i centrum 34

Svensk hamntidning

1


23 m/s 2

Säkrare till sjöss! Följ kustvädret på sjöräddning.se

Svensk hamntidning


svensk

hamntidning Svensk Hamntidning ägs och ges ut av Sveriges Hamnar Box 5384, 102 49 Stockholm Tfn 08–762 71 00 www.svenskhamntidning.se ISSN 0346-2110 Ansvarig utgivare Mikael Castanius mikael.castanius@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 90 Produktion Clara Tfn 054-7000 500 redaktion@svenskhamntidning.se Annonsförsäljning Fronthill Media AB Annika Olsson annika@fronthillmedia.se Tfn 0709-58 48 02 Redaktörer Arman Teimouri Ingela Larsson Zenny Jönsson Kristofer Brüngel Korrektur Anders E Lundin Omslagsfoto Freddy Billqvist Prenumerationer Christina Gisselberg christina.gisselberg@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 51 Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Citera oss gärna, men ange källan. Tryck AWJ, Nyköping 2011 Miljöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001 Upplaga 6 000 ex

Vill du fortsätta att dricka ditt morgonkaffe? För två år sedan drack svenskarna näst mest kaffe i världen per capita – 9,4 kg kaffebönor per person, stor som liten. Genom åren har jag gett mitt bidrag till den totalsumman. För många av oss är kaffet det smörjmedel som får samhället att fungera, långt viktigare än någon managementteori man kan tänka sig. Egentligen behöver man inte säga mer för att åskådliggöra de svenska hamnarnas betydelse. Utan hamnar stannar våra kaffebryggare. Vi kan naturligtvis beskriva hamnarna på andra sätt. Våra 4 300 medarbetare är avgörande för de 110 000 jobb som finns i det svenska maritima klustret. Och bara i Västsverige bygger 11 000 bilarbetares jobb på att materialet kan importeras och bilarna exporteras. I Stockholm skulle sju hotell behöva bomma igen om färjetrafiken slutade leverera turister. Eller så kan vi tala om att miljö- och kostnadsmedvetna företag flyttar transporter från flyg till sjöfart. Så olika verksamheter som Filippa K och Ericsson har flyttat över allt mer av sina transporter till sjöss. Till och med läkemedelsindustrin, som är så känslig för tid och temperaturväxlingar har insett att sjöfart är ett mer rationellt alternativ än att flyga läkemedel över hela världen. Ett exempel är AstraZeneca, med det långsiktiga målet att hälften av deras transporter ska ske till sjöss. Det är naturligtvis smickrande för de svenska hamnarna att svenska företag upptäcker fördelarna med att ta godset över hamnar. Men det ställer också krav på oss själva. Vi har lyckats med att för-

klara fördelarna för många gamla och nya kunder. Nu gäller det att leva upp till de kundernas förväntningar på än högre kostnadseffektivitet, leveranssäkerhet och service. Det ställer stora krav på hamnarna och på alla medarbetare, men innebär också att vi kan vara stolta över vad vi har åstadkommit, även om vi, för att låna en känd statsministers ord, inte ska vara nöjda. Och egentligen handlar det bara om att garantera att svenskarna får sitt morgonkaffe varje dag. Annars stannar Sverige.

Björn Nilsson

foto: Shutterstock

Svensk hamntidning

3


notiser

Harbor Master

Får det lov att vara en app? Det är goda tider för dig som inte får nog av sjöfart och hamnar. Nu kan du förena nytta och nöje via applikationer i smartphones som iPhone. Du kan till exempel hålla koll på sjövädret i Sjöräddningssällskapets app och snart även få vind- och vatteninformation från Sjöfartsverkets app. Eller varför inte följa världens fartygstrafik

genom Ship Finder eller Ship Tracking? Här kan du se allt från fartygsinformation till rutter och positioner. Vill du flytta gods även på fritiden finns spel som The little crane that could eller kanske Harbor Master, där du till ackompanjemang av vågskvalp och måsskrik blir din egen hamnchef.

Oxelösunds Hamn hälsodiplomeras Oxelösunds Hamn har blivit hälsodiplomerad efter att ha klarat det sextiotalet kriterier som krävs för att arbetsplatsen ska få diplom för sitt hälsoarbete. Hamnen har främjat hälsa sedan 2003 och målet har varit att öka medvetenheten och bidra till en hälsosam livsstil hos medarbetarna. Hamnen ser diplomeringen

foto: Oxelösunds

4

Svensk hamntidning

Hamn

som en kvalitetssäkring och en bekräftelse på sitt arbete. Processen att bli hälsodiplomerade har tagit ett år och utöver den tidigare organisationen som arbetat med frågorna om hälsa har även fem interna hälsocoacher utsetts att jobba med frågorna. För diplomeringen genomlyses fyra områden; vision, strategi, friskvård, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete. Inom området strategi granskas mätbara, realistiska hälsomål, detaljerad handlingsplan, utvärderingssystem, organisation och utbildning av chefer, skyddsombud och hälsoinspiratörer. En utomstående strateg hjälper företaget fram till avstämningen som görs av en oberoende person som kontrollerar både coachens och arbetsplatsens arbete och dokumentation. Efter två år görs en rediplomering med skärpta krav.

Ship Tracker

Priskoll för kryssningsfantaster WonderCruises lanserar Sveriges första prisjämförelsesajt för kryssningsintresserade där man med några få klick kan jämföra priser och utbud efter sina preferenser. Det är det ökade intresset för kryssningar som har sporrat igång tjänsten och med det efterfrågan om att på ett och samma ställe kunna jämföra rederiernas utbud. Vart i världen vill du åka, hur lång tid vill du vara borta och ungefär när ska fartyget lätta ankar? Fundera på det och besök sedan wondercruises.se och se vem som kan ta dig dit billigast, smidigast eller lyxigast.


Släck lampan! Earth Hour 2011

Vad gör du den 26 mars kl 20.30? Har du en timme över då så föreslår vi att du är med i den globala manifestationen Earth Hour och tar ett steg för att rädda vår planet. Genom att under en timme den 26 mars släcka ljuset är du med och skickar en gemensam signal till våra beslutsfattare om att klimathotet är verkligt. Vad är Earth Hour? Earth Hour är en klimatmanifestation som i år äger rum lördagen 26 mars 2011 klockan 20.30–21.30 över hela världen med tidszonanpassning. Under Earth Hour släcker människor över hela världen ljuset i sina hem för att visa sitt miljöengagemang. Varför Earth Hour? Syftet med Earth Hour är att skicka en politisk signal till makthavare om att ta klimatförändringarna på allvar och att skapa ett engagemang i miljöfrågor. Ju fler som deltar i Earth Hour och släcker ljuset, desto starkare blir signalen till politikerna.

Vad ska jag göra? Släck så många lampor du känner dig bekväm med hemma eller på din arbetsplats. Berätta för vänner, kollegor och familj att du planerar att delta och förklara varför. Kanske anordnar din stad en lokal manifestation på torget eller liknande. Vilka deltar? Över en miljard människor runt om i världen och ungefär hälften av Sveriges befolkning förväntas delta. Företag, organisationer, privatpersoner och kommuner deltar, såväl som kända landmärken och sevärdheter. Förra året släktes bland annat sfinxen och pyramiderna i Giza, Colloseum i Rom, Eiffeltornet i Paris och ljusbadandet The Strip i Las Vegas. På www.wwf.se kan företag, kommuner, organisationer, skolor och privatpersoner anmäla sitt deltagande i Earth Hour och få vidare information om vad just du kan göra för att visa ditt engagemang i miljöfrågan. Svensk Hamntidning kommer att delta, kommer du? foto: WWF/Sean Kelland. Brendan Gallagher

Tidningen Klassiska båtar relanseras

Samarbete i Trelleborgs Hamn

Klassiska Båtar gavs ut för första gången 2007 under namnet Nostalgia Special. Nu blir Klassiska Båtar en fristående titel med en utgivningstakt på fyra nummer per år och riktar sig till alla som har ett intresse för gamla båtar. Förlaget Albinsson & Sjöberg beskriver tidningen som ett livsstilsmagasin för båtentusiaster och den kommer att innehålla tips, råd och idéer rörande klassiska båtar såsom renovering, underhåll och inspiration. Det först numret gavs ut i december förra året och nästa nummer väntas finnas i handeln i slutet av mars.

Polisen, kustbevakningen, tullverket och Trelleborgs Hamn ligger i startgroparna för ett unikt samarbete som inte bara ska förhindra smuggling men även sätta stopp för rattonykterhet och fylla. Det är det gemensamma syftet att stoppa brott som har initierat samarbetet. De olika myndigheterna har olika befogen-

heter och i ett samarbete kan de komplettera varandra på ett tydligare sätt. I ett första skede handlar det om att stoppa alkoholpåverkade chaufförer som kör av färjan i hamnen och sedan beger sig ut på vägarna samt att kontrollera långtradarlasterna efter smuggelgods som narkotika, läkemedel, smugglade människor och vapen. foto: Trelleborgs Hamn

Svensk hamntidning

5


notiser foto: Boa Tugs

53 800 kr till Östersjöfonden Viking Line skänker intäkterna från auktionen på whiskymässan på Viking Cinderella till Östersjöfonden, som verkar för ett renare hav. De två senaste åren har intäkterna från whiskyauktionen med sällsynta whiskysorter tillfallit Läkare utan gränser, men i år gick intäkterna på över 50 000 kronor till Östersjöfonden, som är en obunden ideell organisation, som stöder miljöforskning och informationsspridning om Östersjön, där pengarna kommer väl till pass.

Nyetablering i Wallhamn Norska företaget Boa Group har etablerat sig i Wallhamn. Det handlar om fyra nybyggda ASD-bogserbåtar från 2009 och 2010, med en dragkraft på cirka 65 ton, med syfte att täcka marknaden på Västkusten i fråga om bogseruppdrag. Det betyder att det nu finns tre stora bogserbåtsoperatörer på marknaden, nämligen Nordane Shipping, Svitzer och nu Boa Group. Boa Group har sitt säte i Trondheim och är en global koncern inom bogsering, bärgning och offshore. Bakom etableringen står till viss del Sandinge Bogsering & Sjötransport i Lysekil som varit delaktiga i projektet  ända från början.

– Kunder började höra av sig till mig för 3–4 år sedan med önskemål om att vi i vårt företag Sandinge Bogsering & Sjötransport skulle skaffa större bogserbåtar, för hamnbogsering, etc. Detta är dock en annan del av branschen än den vi själva normalt jobbar i och därför tog jag upp saken med min kollega i Norge, Ole Björnevik, som strax därpå beställde fyra båtar i Turkiet, vilka nu har börjat operera så smått på Västkusten. Att det finns fler operatörer på marknaden är sunt för branschen och lär också leda till att rederiernas totalkostnad för ett hamnanlöp sänks, berättar Lennart Sandinge.

Sjöfartsverket på Facebook Nu finns Sjöfartsverket på det sociala nätverket Facebook som ett komplement till webbplatsen. Syftet är att erbjuda en kanal för användare att ställa frågor och att diskutera sjöfartsrelaterade ämnen, samt att informera om nyheter och händelser. Sjöfartverket är online 09.00–15.00 på vardagarna för frågor, diskussioner och kommentarer. Svensk Hamntidning gillar!

Tipsa oss!

Har du en nyhet, något vi borde uppmärksamma, en åsikt eller en bild du vill dela med dig av? Skicka ett meddelande till oss på redaktion@svenskhamntidning.se

Miljöbojen Det danska transportföretaget Unifeeder A/S får utmärkelsen Stockholms Hamnars Miljöboj 2010 med motiveringen ”Stockholms Hamnars Miljöboj tilldelas Unifeeder A/S för att på ett föredömligt sätt ha tagit fram en kalkylator för uträkning av koldioxidvinster vid sjötransporter”. Vad Unifeeder har gjort är att på sin webbplats erbjuda transportköpare att räkna ut en vinstbild av varor fraktade sjövägen istället för transport på väg och järnväg och på så sätt visat att transportköpare kan bidra till miljötänkande 6

Svensk hamntidning

såväl som miljövinst genom att nyttja närsjöfart. Fakta Miljöbojen Miljöbojen är ett pris som delas ut en gång per år till en person, ett företag eller en organisation som har bidragit till en miljöförbättring inom sjöfarten eller ökat uppmärksamheten kring sjöfartens miljöarbete. Syftet med priset är att uppmärksamma goda miljöexempel och skapa incitament för resultatdrivna miljöinsatser. Priset delas ut i samband med Stockholms Hamnars Sjöfartslunch som hålls första måndagen i december varje år.

foto: Stockholms Hamnar


foto: Göteborgs Hamn

Logent AB tar över bilterminalen i Göteborgs Hamn Det blir logistikföretaget Logent AB som från och med april ska driva bilterminalen i Göteborgs Hamn – Gothenburg Car Terminal AB. Logent AB och Göteborgs Hamn har tecknat ett tioårigt koncessionsavtal. Många har visat intresse för att driva Gothenburg Car Terminal men valet föll till slut på Logent AB, ett snabbväxande svenskt logistikföretag med 1000 anställda som driver både hamnar, kombiterminaler och lager i Sverige och Norge. Göteborgs Hamn meddelar att valet föll på Logent då de är nytänkande och delar hamnens visioner som passar in i den moderna hamnen och även ger tillgångar till andra delar i logistikkedjan och på så sätt ger en stor konkurrensfördel. Bakgrunden till affären är att hamnen har delats upp i ett kommunalt hamnbolag och tre separata terminalbolag. Kajer och infrastruktur är liksom tidigare i kommunal ägo och avtalet gäller själva driften av bilterminalen. I oktober tecknade hamnen avtal med DFDS Seaways och C. Ports för drift av roroter-

minalen och härnäst står containerterminalen på tur i överlåtelseprocessen. Den fjärde april är datumet för övertagandet och då tar Logent över alla kundkontrakt och de 35 anställda. Fordonshanteringen var det som ökade mest i Göteborgs Hamn förra året, med 48 procent jämfört med 2009. Totalt importerades och exporterades 233 000 bilar. Skeppning av bilar och andra fordon till och från andra världsdelar hanteras av Gothenburg Car Terminal, den terminal som nu överlåts. Cirka en tredjedel av hamnens totala bilvolym gick via Gothenburg Car Terminal förra året. Därtill kommer 12 200 anläggningsmaskiner, chassin, stålenheter och annat tungt gods. 2010 omsatte terminalen 71 miljoner kronor. Logent finns etablerade på 16 orter i Sverige och Norge, och har c:a 1000 anställda. 2011 beräknas Logent omsätta c:a 500 miljoner sek.

Årets sjöfartsprofil korad Anna Risfelt Hammargren, vd för Sjöfartsforum har utsetts till Årets sjöfartsprofil 2010 med motiveringen att hon har ”lyckats samla hela det svenska maritima klustret och hitta dess minsta gemensamma nämnare, för att tillsammans kunna skriva en nationell maritim strategi för Sverige.” Anna Risfelt Hammargren är den femtonde i ordningen som får utmärkelsen Årets sjöfartsprofil. Utmärkelsen delas ut av Göta Älvklubben, som sedan 1944 är ett gemensamt forum för människor inom sjöfartsnäringen och sjöfartsintresserade journalister.

foto: Arman Teimouri

Svensk hamntidning

7


8

Svensk hamntidning


Hamnen och staden Det är tydligt att hamnen betyder mycket för regionen som den finns i. Den skapar arbetstillfällen, turism, starka logistikkedjor och tillväxt. Det är därför viktigt att hamnen, staden och regionen samverkar. Dialog och ömsesidig förståelse tycks vara nyckeln och i detta nummer besöker vi några hamnar som berättar om sin relation till staden och regionen. text: Ingela Larsson, Zenny Jönsson, Kristofer Brüngel illustration: Mattias Käll

Svensk hamntidning

9


10

foto: Freddy Billqvist

Svensk hamntidning


Miljön i fokus i Ystad Hamn Svensk Hamntidning har pratat med en entusiastisk och positiv vd i Ystad Hamn. 2010 var ett bra år och nu satsas det inför framtiden. Att vara en hamn mitt i staden är utmanande och ställer krav, men medför också förbättringstänkande och utveckling. Ystad hamn är med sitt centrala läge mitt i Ystad en del av stadsbilden. Ett läge där hamnverksamhet och tung trafik på vatten, spår och väg ska samsas med närboende och stadsliv. Björn Boström, vd för Ystad Hamn Logistik AB, är van vid att hamnen är ett ämne för diskussion. – Väldigt många som bor i närheten tycker att det är trevligt med hamnen,

men naturligtvis finns det även kritiker som tycker att det bullrar för mycket och som är oroliga över utsläppen, säger Björn.

Miljöarbete Trafiken till och från hamnen måste idag gå genom staden, vilket kan vara besvärligt både för de boende och för hamnen.

Björn Boström hoppas därför på att tillfartsvägen till hamnen ska dras om för att miljön i staden ska bli bättre. Med så många närboende är miljöfrågorna över lag högt upp på dagordningen. – Vi lägger ner väldigt mycket energi på att arbeta med miljö. Detta är något som vi, och alla hamnar egentligen, borde ha gjort för länge sedan. Men vi tar ett rejält

Svensk hamntidning

11


tag nu och har anställt en miljöansvarig, Cecilia Ejlertsson, för att riktigt sätta miljön i fokus. Vi mäter och beräknar utsläpp och följer rederiernas bränsleanvändning noga. Dessutom uppmuntrar vi genom miljörabatter våra transportköpare att välja rederier med fartyg som klarar våra miljökrav, förklarar han. Ystad Hamn jobbar även med att göra den egna anläggning så miljövänlig som möjligt när det gäller allt från bullerdämpning till inköp. Hamnen har exempelvis byggt om tre färjelägen till två för att kunna ta emot större, modernare och miljövänligare fartyg. Det ska också investeras i en anläggning som levererar landström till färjorna i hamnen.

Grön hamn Ystad Hamn har en vision om att bli en grön hamn och hoppas på att man tillsammans med ytterligare några hamnar kan starta ett projekt som kan ge svar på hur man ska definiera en grön hamn i Sverige. Miljöfrågorna får dock inte bli ett konkurrensmedel. – Miljöfrågorna är så viktiga att vi inte kan slåss om dessa. Hela branschen måste jobba med dem gemensamt, säger Björn. Levande dialog En levande dialog med dem som bor i staden är grundläggande. – Det handlar om att skapa förståelse för hamnens verksamhet, men även att hamnen ska få förståelse för Ystadborna. När folk 12

Svensk hamntidning

hör av sig och är seriösa måste vi ta dem på allvar och verkligen lyssna på de problem det har. Här är det inget som är rätt eller fel, utan här gäller det att hitta de möjligheter och lösningar som finns. Vissa saker kan ju vara enkla att åtgärda medan andra får bli en del i en mer långsiktig planering. Men får man inte igång diskussionen kommer det att ta ännu längre tid, säger Björn.

myter om de ”skitiga Polen-båtarna”. – Idag är båtarna som vi har på besök här i Ystad varje dag fantastiskt välordnade och har mycket hög standard, detta vill vi gärna visa upp. Till Hamnens dag har man också tänkt bjuda in ett antal aktörer från bland annat kommunen, rederier och myndigheter för att ha en öppen debatt med Ystadborna.

Öppen kommunikation Debatten är viktig men att den måste hållas saklig. – Att skriva en massa debattinlägg utan grund eller kopplingar till fakta tycker inte jag är samhällsengagemang utan det är bara dumhet. De som däremot är seriöst intresserade av frågan högaktar och uppskattar jag. Det är jätteviktigt att vi får en dialog. Att kommunicera och diskutera med Ystadborna tycker Boström hamnen har varit dålig på tidigare. – Det är något som vi nu håller på att lära oss. Vi försöker att vara mycket mer öppna, berätta om hur vi jobbar och om vilka målsättningar vi har, genom att skriva på vår hemsida, skicka ut pressmeddelanden, träffa journalister och så vidare, berättar han. Hamnen kommer också att bjuda in Ystadborna till Hamnens dag i maj. Syftet är att visa upp verksamheten med allt från kranar till miljöarbete. Rederierna kommer då också att visa upp sina båtar och hålla guidade turer. Med detta hoppas Boström på att slå hål på gamla

Framtidsplaner När det kommer till framtiden hoppas Boström på en spännande utveckling. Ystad Hamn är idag Sveriges andra största järnvägshamn och detta vill han gärna jobba vidare med. På önskelistan står därför ett nytt spår till Hässleholm, där det finns bangårdar som skulle kunna samverka mer med Ystads hamnverksamhet. Tillsammans med Ystads kommun tittar man nu dessutom på en helt ny detaljplan för yttre hamnen. På sikt vill man gärna flytta hamnen längre bort från staden. – Det är trevligt och pittoreskt att ha en hamnverksamhet mitt i staden, men med tiden får man en ny syn på saker och ting och kraven ökar, inte minst på miljösidan. Vi har goda möjligheter att flytta hela vår hamnverksamhet ut till en yttre hamnbassäng utan att behöva ta något nytt hav i anspråk, allt finns inom de yttre vågbrytarna. Förhoppningsvis kan projektering och förstudie komma igång redan nu i höst, avslutar Björn Boström.


Prisat samarbete i Helsingfors Hamn I november stod Helsingfors Hamn som vinnare av ESPO:s pris för ”Samhällelig integration av hamnen” för sitt arbete med att skapa en hamnorganisation i samklang med stadskärnan. Ett prestigefyllt pris som är ett kvitto på hamnens idoga arbete med en vid dialog och högt i tak. Hamnarna i bland annat Amsterdam, Marseille och Ponta Delgada fick se sig snuvade på vinsten av Östersjöns dotter Helsingfors. – Det var en väldigt viktig vinst för vår organisation, vi har alla arbetat hårt för att komma till det här resultatet. Vi var i gott sällskap också, därför är värdet så mycket högre, berättar Heikki Nissinen, VD vid Helsingfors Hamn.

Hamnstad sedan 1500-talet En femtedel av finlands befolkning bor i Helsingfors och de attraktivaste bostadslägena är just runt kustlinjen med utsikt över Östersjön. I teorin låter det som en omöjlighet att hamnen och stadslivet kan samsas på samma yta, men Helsingfors grundades som en hamnstad i mitten av

1500-talet där staden sakteligen växte upp runt hamnen och den maritima profilen etsades i sten. – Det är utmanande, men tillsammans med bland annat rederierna hittar vi lösningar på problem som buller och miljöaspekter. Elektricitet till fartygen vid kajerna är en insats. Man kan inte förvänta sig absolut tystnad i en hamn. Vi försöker minimera oljud och miljöpåverkan, men samtidigt måste det dagliga arbetet fortgå, konstaterar Heikki Nissinen. Även synlighet är en del i hamnens utmaning. Kommunikationschef Eeva Hietanen påpekar att hamnen måste ta del i stadens aktiviteter och på så sätt synliggöra sig. – Vi vill att folk ska minnas att Helsingfors skapades som en hamnstad och att vi är en del av Helsingfors historia. Därför

försöker vi alltid involvera oss så att hamnen finns i tanken. När det till exempel ska byggas hamnnära vill vi vara där och påminna om vår verksamhet, så att vi inte glöms bort, berättar Eeva Hietanen.

Skapar mer än 13 000 arbetstillfällen I en stad av Helsingfors storlek har hamnen en central plats i näringslivet. Både närheten till kontinenten och det lokala näringslivet såväl som det internationella kräver en väl fungerande och smidig hamn. Hamnen ska vara vinstinbringande då de ekonomiska aspekterna i mångt och mycket styr, men samtidigt ger hamnens aktiviteter rippeleffekter på det lokala näringslivet. – I en undersökning har vi sett att hamnen skapar mer än 13 000 arbetstillfällen

Svensk hamntidning

13


”Vi vill att folk ska minnas att Helsingfors skapades som en hamnstad och att vi är en del av Helsingfors historia”

kan verka enkelt. Dialog är nyckelordet, men Heikki Nissinen framhåller att även om hamnen ägs av staden finns skilda åsikter och önskningar, bland annat rörande hur de vattennära områdena ska bebyggas. Här återkommer vi igen till dialogen där hamnens viktigaste uppgift är att marknadsföra sig själv genom samtal och få stadsplanerare att inse Dialog framför allt Helsingfors Hamns projekt Hamnen som hamnens betydelse. – Det är viktigt att vara på samma sida en del av staden är inget nytt påfund utan ett mål organisationen har arbetat mot un- och att prata för sin sak. Samtidigt är dialogen med lokalbefolkningen lika der en längre tid. Ett arbete som fortgår viktig. Vi upplever att om vi informerar kontinuerligt och inte är färdigt i och boende runt hamnen om vad vi planerar, med ESPO:s prestigefyllda utmärkelse. – Vinsten är ett kvitto på att vi gör rätt till exempel att bygga, är oljud från hamnen inget större problem. De som lever och sporrar till vidare arbete. Det pågår alltid något, det finns alltid frågor att arbeta och arbetar nära hamnen är viktiga för med, problem som ska lösas och dialoger oss, de kanske har idéer, lösningar eller att föra. En del i vinsten kan nog vara att åsikter som är intressanta, menar Heikki Nissinen. vi arbetar konkret med att hamnen ska vara en del av staden och kämpar för att det ska vara så, vi har arbetat länge med Konst, turer och evenemang dessa frågor och detta fick nog vågskålen Hamnen i Helsingfors är integrerad i att tippa över i vår favör, säger Heikki samhället och som Heikki Nissinen har Nissinen. berättat förs dialog mellan rederier, föreHelsingfors Hamns framgångsformel tag, staden och lokalbefolkningen koni Helsingforsområdet. Samtidigt är passagerarhamnen och färjorna till Tallin en stor del av den ekonomiska aspekten. Med sina många turer är det möjligt för finländare att arbeta i Tallin och vice versa. Den utvecklade trafiken gör gränshandel lättillgänglig, menar Heikki Nissinen.

tinuerligt. För att ytterligare föra samman stadslivet med hamnverksamheten är delar av passagerarterminalerna vikta åt uppskattade utställningar, hamnen är med och organiserar evenemang och guidade turer runt hamnområdet. – Vi vill att folk kommer närmare hamnaktiviteterna och ser hur det fungerar, hur det ser ut på insidan och vad det är vi gör. Det är en del i att få folk att förstå hur viktig hamnen är, hur hamnen är ihopkopplad med finsk handel, import, export och passagerarflöde, berättar Heikki Nissinen. Bland annat är hamnen med och firar Sjöfartens dag i maj och slår upp portarna för Helsingfors födelsedag i juni och ett hett tips för matälskaren är att boka in första veckan i oktober för Helsingfors Strömmingsmarknad. – Bland många evenemang vi är med och ordnar är nog den här fiskfestivalen mest känd. Den organiserades för första gången 1743 och bjuder på strömming i många former, hantverk och marknad. Då rekommenderar vi verkligen ett besök, säger Eeva Hietanen.

nästa tema

foto: Helsingfors Hamn: Mikael Kaplar/studio Point. Skyfoto.

14

Svensk hamntidning

Nästa nummer av Svensk Hamntidning har temat LNG och Miljö. Hur arbetar er hamn med miljöfrågorna? Vad tycker ni att vi ska titta närmare på när det gäller miljöarbete i hamnen och inom sjöfarten? Hur jobbar ni med frågan om alternativa drivmedel? Hör av er till oss på redaktionen! redaktion@svenskhamntidning.se


Prenumerera gratis Från och med nummer 1 2011 blir Svensk Hamntidning gratis att prenumerera på. Saknar du en prenumeration eller vill du ge bort tidningen till någon? Maila Christina Gisselberg på christina.gisselberg@transportgruppen.se och anmäl dig.

European Maritime Day Det ska vi fira! Snart är det återigen dags att fira European Maritime Day. EU beslutade för fyra år sedan att hylla framgångar och potentialen hos Europas hav och sjöar genom att förklara 20 maj som en särskild Havets dag i Europa. Med detta ville man öka medvetandet bland européerna om att havet och de maritima näringarna är avgörande för Europas välstånd i en allt mer globaliserad värld. European Maritime Day är en dag att fira, men också ett tillfälle att reflektera kring och belysa de faktorer som påverkar den maritima näringen, i allt från politik till miljö. I år hålls European Maritime Day Conference i Gdansk med temat ”Maritime Policy: Putting People First”. Många möten och aktiviteter kommer

att ske under konferensen, men även runt om i Europa. Sveriges Hamnar hoppas att så många hamnar som möjligt tar initiativet att genomföra egna aktiviteter denna dag. Det är ett ypperligt tillfälle att marknadsföra er hamn och visa vad ni gör och vad ni betyder. Varför inte ha öppet hus i hamnen eller bjuda in till en workshop, till guidade turer eller till ett uppträdande? Passa på att berätta om era hjärtefrågor och öppna för debatt och diskussion! Svensk Hamntidning hoppas att många bilder och rapporter från firandet kommer in till redaktion@svenskhamntidning.se och lovar i sådana fall ett kollage till nästa nummer! (OBS! Vi behöver ert material senast 23 maj.)

Hamn & Stuveriskolans linkransimulator är färdig! Nu är den nya linkransimultaorn färdig. Den bygger på en Gottwald-kran och är mycket enkel att installera. Simulatorn består av ett chassi, reglage, 46" LED-TV och en monitor. Inga lösa delar och bara att ansluta till ett strömuttag. Scenarierna består av virkeslastning, lossning/lastning av container, lastning av sten

till dumper och lastning av timmer till bil. Att linkranar skulle vara utdöende, är inte riktigt sant och det behövs möjligheter att övningsköra. Den som behärskar linkrankörning, har lättare att lära sig andra typer av kranar.

För mer information, kontakta: Wayne Svensson, Skolchef på Hamn & Stuveriskolan. Tel 08-734 52 28 eller 070-565 15 78. Epost: wayne.svensson@tya.se Svensk hamntidning

15


3 röster om

Hamnens betydelse Att ha en hamn i regionen för med sig många fördelar när det gäller allt från turism till industrietableringar. Vi kontaktade tre hamnar för att ta reda på vad de betyder för regionen och för de närliggande städerna. Frågorna som vi ställde var:

1. Vad betyder ni för regionen? 2. Hur samarbetar ni med staden och regionen? foto: Johannes Jansson/norden.org

16

Svensk hamntidning


Patrik Åman, VD, Mälarhamnar AB

1. Vi betyder mycket. Bolaget har omkring 100 anställda och tittar man bredare arbetar 4 000– 5 000 personer i företag som direkt eller indirekt är beroende av hamnens verksamhet. Västerås och Köpings hamnar ligger i Sveriges äldsta industribygd, på gränsen till Bergslagen, med många industrier och bruk som kräver mycket bulkfrakter. Här är vattenvägen mest ekonomisk för dem som vill köra bulken långt in i landet. Skulle inte hamnarna finnas skulle de kanske inte behöva stängas, men andra transportslag skulle vara dyrare och det skulle vara svårt för dem att vara konkurrenskraftiga på sikt. För vissa företag såsom Yara (gamla norska Hydro), som har sin produktion i Köpings hamn,

är hamnen helt avgörande för verksamheten eftersom alla deras råvaror kommer in sjövägen.

2. Vi ägs av Västerås stad och Köpings kommun och samarbetet med dem fungerar mycket bra. De är väldigt insatta och intresserade av vår verksamhet och vill utveckla den. Mälarregionen är en del av Sveriges tillväxtmotor, men den är trångbodd och det finns en trängselproblematik när det kommer till infrastrukturen. All logistik kan inte läggas på väg eller järnväg utan hamnarna är ett måste för att kunna täcka hela regionens behov. Jag är därför inte orolig för hamnarna, varken för våra eller för någon av de närliggande. Vi behövs för tillväxten i regionen och vi är helt rätt i tiden, både när det gäller miljö och när det gäller logistiklösningar. foto: Arman Teimouri

KJELL KARLSSON, chef INFRASTRUKTURUTVECKLING, STOCKHOLMS Hamnar

2. I Norra Djurgårdsstaden utvecklas nu

hamn och stad till att bli närmaste grannar och den nya terminalen i Värtahamnen ger en bild av hur hamnområdet öppnas och blir en del av staden. Flytten av containerhanteringen 1. Stockholms Hamnar är Sveriges femte från Stockholms innerstad till Nynäshamn, största godshamn och med drygt 12 miljoner är ett bra exempel på ett projekt där Stockpassagerare är vi både Sveriges och Östersjöns holms Hamnar har haft ett nära samarbete största passagerarhamn. Förra året slog vi pas- med både Stockholms stad och Nynäshamns sagerarerekord – igen. Enbart de som kommer kommun. Med flytten tryggar vi varuförsörjmed färja bidrar årligen med över 5,1 miljarder ningen i regionen samtidigt som vi lämnar kronor. De skapar cirka 4 200 årssysselsättplats i innerstaden för stadsutveckling. I city ningar och fyller sju hotell i regionen – varje dag har vi kunnat se hur kaj efter kaj har rustats året runt. Det motsvarar ungefär 22 procent av upp. Det har legat i vårt intresse, så väl som Stockholms läns totala besöksnäringsomsättstadens, att även här öppna områdena och ning. Totalt omsattes 8 455 000 ton gods förra tillgängligöra dem. Arbetet har blivit lyckat, året i våra hamnar. Alla dessa siffror har i reali- attraktionsvärdet har ökat och flertalet aktörer teten stor betydelse för näringslivet i regionen är intresserade av ytorna på våra kajer. I framoch för transportnäringen i stort. tiden väntar en mängd utmaningar, däribland nybyggnaden av Slussen. foto: Stockholms Hamnar, Victor Brott

Mats Eriksson, hamnchef, Gotlands Hamnar

1. Gotlands hamnar betyder otroligt mycket eftersom Gotland är en ö. Rent konkret är hamnarna både den stora porten in och det stora fönstret ut mot världen. Hela Gotlands logistik hänger på att hamnen och linjetrafiken fungerar och på många sätt är vi livsnerven till ön. Logistikflödena bygger på konceptet ”just-in-time”. Detta innebär att det inte längre finns några lager på ön varken för läkemedel eller för livsmedel, utan allt kommer med Gotlandstrafik på natten och är ute i butikerna dagen efter. Vad gäller turism och resor rör sig dessutom ungefär 1,7 miljoner

passagerare i Visby hamn under ett år. Vi vill att Gotland ska vara navet i havet, där det ska finnas ekrar åt varje håll. Just nu har vi bara ekrar västerut, men vi hoppas på att få igång linjetrafik även österut.

satsar på tre hamnar. I Visby lägger vi kraften på linje- och kryssningstrafiken samt petroleumprodukter. Godset ska gå till Klintehamn och Slite. Eftersom turismen är betydande för regionen satsas det även mycket på vår stora gästhamn i Visbys stadskärna.

2. Vi är unika här på Gotland med 18 hamnar i regionen. Vi har inte gjort några hamn- och stuveriaktiebolag utan hela hamnförvaltningen ligger direkt under Region Gotland. Sedan har vi ett separat stuveribolag där Region Gotland är en av huvudägarna. Eftersom hamnarna är en sådan stor del av Gotland är vår ägare noga med att verksamheten fungerar. Mängden hamnar har gjort att vi har lagt upp en strategi där vi nu foto: Gotlands Hamnar

Svensk hamntidning

17


notiser Fraktfartyg energiklassas

Michelle Löwenhielm (19) gjorde två mål i matchen om femte platsen mot Tyskland.

Det segrande laget från USA firar.

Transportbranschen stödjer lovande hockeytjejer När Stockholm stod värd för 2011 IIHF World Women’s U18 Championship under januari visade transportbranschen att de menar allvar i sin satsning på att få fler unga kvinnor till branschen. Huvudsponsor för arrangemanget i Husby Ishall var Stockholms Hamnar och därutöver sponsrades arrangemanget av Bilproffs.se samt Sveriges Hamnar. Tyvärr gick det lite sämre för de svenska tjejerna än väntat och de fick nöja sig med en femteplats. Världsmästare blev USA efter att ha besegrat Kanada i finalen. Bronsmedaljen togs något överraskande av Finland.

En databas med energiklassade fartyg håller på att byggas upp. Bakom databasen står organisationen Carbon War Room som har på sin agenda att informera om de effektivaste fartygen som leder till renare sjöfart. Vitvaror har energiklassats i flera år, nu är det fartygens tur. Med en bokstav från A till G ska det bli lättare för företag att välja rederier som genom bättre fartyg reducerar utsläppen. Databasen bygger på officiella uppgifter för omkring 60 000 fartyg, såsom kryssningsfartyg, fraktbåtar och tankfartyg. Databasen presenterades vid klimatmötet i Cancún i Mexiko, som ett initiativ av organisationen Carbon War Room med Richard Branson som en av grundarna. För mer information klicka in dig på www.carbonwarroom.com.

Foto: Phillip MacCallum / HHOF-IIHF Images

TÄNK STORT! Det finns hamnar som är större än vi, men inte i vår del av världen. Göteborgs Hamn är störst i Skandinavien, med 175 fartygsanlöp i veckan. Tack vare effektiva och hållbara transporter når vi 70% av den nordiska marknadens industriproduktion inom sex timmar.

www.portgot.se

18

Svensk hamntidning


Visy vill se mer IT i hamnarna Hamnarna blir allt mer högteknologiska och många gör IT-investeringar för att kunna möta omvärldens behov och krav. Att automatisera verksamheten är en sådan investering och vi har därför talat med det finska ITföretaget Visy Oy, som är ett av branschens största när det gäller gate och access control i hamnarna. Peter Westerholm är marknadschef på Visy Oy och berättar att de levererar applikationer som automatiserar in- och utfarten av trafik i terminaler. – Vi kallar det Port access control. Det är en passerkontroll för gods, förklarar han. Visy bygger nu ett gatesystem i Södertälje hamn, som blir deras första i en svensk hamn. Tidigare har de i Sverige bara levererat gater till gruv- och metallindustrin.

Automatiserat I gaten läses registerplåten och containernumret av automatiskt. Är allt okej öppnas bommen och lastbilen kan sedan guidas vidare via displaytavlor och integrerade trafikljus till exempelvis lyftkranen, som då har fått information om lasten. All data som läses in i gaten kan sedan kopplas till terminalsystem, tullsystem eller vad som önskas. Man kan även integrera applikationer som längd- och volymmätningar, radiation control (genomlysning) eller damage inspection (skadekontroll). – Vid damage inspection tas högupplösta bilder på fordonet eller containern när den kör in och ut från terminalen. Då är det lätt att konstatera i vilket skick containern var när den kom till eller lämnade terminalen, säger Peter. Sparar resurser Automatiserade businessprocesser gör att verksamheten kan bli mer effektiv och sparar tid och pengar. De innebär färre arbetsmoment och ett smidigare flöde. Chaufförerna behöver exempelvis inte längre stanna och gå ur bilen för att anmäla sig. – Man minskar också risken för den mänskliga faktorn. Skriver man för hand upp registernummer och containernummer kan det gå fel ibland, säger Peter.

Större säkerhet Enligt Westerholm finns det också vinster att göra när det gäller säkerhet. – Det handlar om att man kan hålla personal och chaufförer borta från kajen och från gateområdet och bilarna, förklarar han. Snabb utveckling Teknologin har kommit väldigt starkt det senaste decenniet. – Om man ser tillbaks 10 år och pratade om utrustning pratade man mycket om bommar och kranar och om hårdvara. Nu bygger stora delar av verksamheten på olika IT-system och till och med kranarna är nu uppkopplade mot nätverk. Lång planering Att planera en automatiserad process för passerkontroll är ett omfattande arbete som tar ungefär sex månader. Det handlar om att få alla olika system att kommunicera med varandra, men också att planera nya arbetssätt. – Här måste man tänka om vad gäller hela arbetsprocessen och våga släppa taget. Många hamnar gör fortfarande vissa moment manuellt trots att man investerat i automatiseringar. Då är det svårt att hämta hem de besparingar som man önskat med investeringen, avslutar Peter Westerholm.

Foto: Visy Oy

Svensk hamntidning

19


Ökad effektivitet på agendan TTS Port Equipment AB designar och levererar system och utrustning till världens hamnar och terminaler. Svensk Hamntidning har pratat med Håkan Jönsson som är marknadschef på huvudkontoret i Göteborg, för att ta reda på vad de gör just nu. Företaget är ett dotterbolag till TTS Group ASA som levererar utrustning till fartyg, hamnar samt olje- och gasplattformar världen över. De har 1200 anställda och finns i mer än 15 länder.

Två ben Enligt Håkan Jönsson står TTS Port Equipment på två ben. – Det första benet är vårt arbete med RoRo-terminaler där vi levererar utrustning mellan land och fartyg. Det handlar om passagerarlandgångar samt ramper, så kallade ”linkspans”, som sitter fast i land och sträcker sig ut mot fartyget. Vi jobbar också med automatiska förtöjningar och stoppfendrar. Det andra benet som vi står på är horisontell förflyttning av containrar, dels mellan kranen och stacken, dels från stacken till järnväg och väg. Här har vi en speciell vagn som vårt

Överdäckslinkspan i Harwich, England. Foto: Albert Richardson

20 Svensk hamntidning

systerbolag i Finland tillverkar. Den kan smidigt sänkas ned och köras in under en container som står på en kassett, för att sedan lyftas upp igen och köras iväg.

Förbättrar verksamheten Denna utrustning hjälper enligt Håkan hamnarna och rederierna att utveckla verksamheten. Containervagnarna gör exempelvis godsflödet effektivare och säkrare genom att minska den manuella hanteringen av godset, detta minskar i sin tur kostnaderna. – Ett annat sätt för att minska kostnaderna är att reducera tiden i hamn för fartygen under hamnuppehållen. Ett exempel är att bygga dubbeldäcksramper, så att det går att köra ombord på två nivåer samtidigt, dels på huvuddäcket, dels på ett däck högre upp. Detta innebär att fartyget kan gå långsammare mellan hamnarna och därmed spara bunker och miljö, förklarar Håkan Jönsson. Mycket på gång TTS Port Equipment jobbar över hela världen, förra året mest i Europa. För Stena Lines nya superfärjor har man till exempel förra året levererat överdäcks-

ramper till Hoek van Holland och Harwich. Även i Sverige händer det mycket. – Till Malmö hamn levererar vi två dubbeldäcksramper som ska vara klara under våren. Dessa ska kunna opereras hydrauliskt och justeras i olika höjder för att passa de RoRo- och RoPax-fartyg som anlöper i hamnen. I Göteborg har vi till Stena Lines rutt Göteborg-Kiel bland annat byggt en passagerarlandgång från terminalen till fartyget och gjort automatiska förtöjningar samt en klaff till de nya fartygen som sätts i trafik, säger Håkan Jönsson.

Skräddarsydda lösningar Varje projekt skräddarsys till den specifika hamnen eller fartyget och ingen hamn är den andra lik. – Vi måste alltid titta på lokala miljöfaktorer som tidvatten, geometrier i hamnen, vindlaster och snö, när vi utformar utrustningen, säger Håkan Jönsson. Under 2011 kommer ett flertal spännande projekt att gå av stapeln och Håkan Jönsson lovar att vi kommer att höra mer från TTS Port Equipment framöver.


Sandöleden ska fördjupas Sandöleden, som är inseglingen till Luleå hamnområde, har blivit för grund efter nästan 50 års landhöjning och många fartyg påverkas negativt av detta. Därför undersöker man nu i projektet Fördjupning av Sandöleden möjligheterna att muddra den. Jeanette Lestander är hamningenjör i Luleå Hamn och leder projektet. Hon berättar om behovet från fartygstrafiken. – Fartyg som ligger på 75 000 ton får stanna utanför inloppet till farleden och läktra sin last där. Även om vi fördjupar kommer de inte att kunna ta full last men det minskar antalet läktringar. Det är en vinst för miljön och fördelaktigt ur ett kundperspektiv, när det gäller både tid och kostnader, säger Jeanette Lestander.

Unika borrningar Projektet inleddes med en förstudie där man gjorde övergripande utvärdering av volymer, kostnader och även marknadsanalys över framtidens fartygstrafik. Slutsatsen var att 4 till 4,5 miljoner kubikmeter material måste muddras bort. – Som ett nästa steg i utredningen gjorde vi i fjol geotekniska borrningar. För att kunna genomföra borrningarna på vintern och samtidigt ha en öppen farled med pågående trafik använde vi oss av en unik metod. Vi byggde om en bogserbåt där vi tog bort relingen och tog ombord en borrigg samt byggde en plattform för personalen som skulle hantera borrstålen. Det hela fungerade mycket bra och båten stod stabilt när den tryckt sig in i isen, berättar Jeanette Lestander. Lång process Projektet är omfattande och Jeanette räknar med att det kommer igång tidigast 2013. Man inväntar nu ett godkännande från Naturvårdsverket på den dispensansökan mot avfallsförordningen som behövs för att få dumpa muddermassorna. Sedan är det dags att ansöka hos miljödomstolen.

– Domstolsprocessen kan ta över ett år eftersom det handlar om många instanser, myndigheter och sakägare. Därtill kommer sedan arbetet med finansiering och upphandling av entreprenad, säger hon. Det finns väl dokumenterade undersökningar och kunskaper om hur Sandöleden påverkas av en muddring, sedan Stålverk 80-projektet i mitten av sjuttiotalet. – Vi har stor glädje av dessa kunskaper inför de beslut som ska fattas och förhoppningsvis hjälper de till att snabba på processen, avslutar Jeanette Lestander. text: Ingela Larsson Foto:

Luleå Hamn

Svensk hamntidning

21


Hallå där Cecilia carlsson Pressansvarig i Göteborgs Hamn Vi har hört att Göteborgs Hamn kommer att stå värd för ESPO:s konferens 2014, stämmer det? – Det stämmer och det är vi jätteglada för. Vi ser det som en chans att visa upp Göteborgs Hamn och förklara vår roll som hubb i Östersjön. Vad är ESPO för något och vad sker under deras konferenser? – ESPO står för European Sea Ports Organisation och är en branschorganisation för EU:s hamnar. Under konferenserna diskuteras hamngemensamma frågor, till exempel hur man kan påverka olika EU-beslut, miljöåtgärder, säkerhetssatsningar och hur hamnarna kan bli en så effektiv länk i logistikkedjan som möjligt och på så sätt bidra till tillväxt. Hur kommer det sig att konferensen hålls hos er? – Göteborgs Stad ansökte om att få hålla i konferensen och därefter fick vi möjlighet att göra det. Hur ser planerna ut? – Vi håller just nu på att förbereda EU:s European Maritime Day som kommer att hållas i Göteborg 2012 och har ännu inte riktigt satt igång med planeringen av ESPO-mötet. De frågor vi vill lyfta fram i båda sammanhangen är intermodala lösningar, industrins behov av starka godsnav samt miljösatsningar som elanslutning av fartyg och LNG. Foto:

Göteborgs Hamn

22 Svensk hamntidning


Sociala medier Sociala medier har diskuterats flitigt som en ny kanal för företag att nå ut med sitt budskap. Men vad är sociala medier egentligen och hur kan man som företag använda sig av dem? Sociala medier är egentligen ett samlingsbegrepp för aktiviteter på internet som på olika sätt skapas och delas av användare. De bygger på en princip om att dela med sig och att föra ett samtal. Det kan vara allt från bloggar och kommentarfält till sociala nätverk som Facebook. Det kan också vara sidor där man hjälper till att dela kunskap, som Wikipedia, eller platser där man kan dela bilder eller filmer som till exempel YouTube.

Ny era på webben Det häftiga med sociala medier är kanske inte tekniken i sig, utan att webben har gått från att vara en plats där någon skriker ut det den vill säga medan andra lyssnar, till att vara en plats där alla har möjlighet att både prata och lyssna. Internet har helt enkelt gått från att vara en megafon till att bli en telefon, där alla är med och skapar innehållet. Viktigt att hänga med Som företag är det viktigt att vara medveten om denna förändring. Här finns möjlighet att kommunicera med och nå ut till nya och gamla målgrupper på nya sätt. Det går snabbt, är enkelt och är relativt billigt. Det är också viktigt att hänga med i samtalet. Varje bloggare, Facebookanvändare och twittrare är en journalist som pratar om det som berör den. Deltar man inte i samtalet har man heller ingen möjlighet att påverka det som sägs eller inte sägs om en. I år kommer vi att titta lite närmre på hur man som hamn kan komma igång med sin närvaro i sociala medier.

Facebook Facebook är ett socialt nätverk där du kan följa och hålla kontakten med dina vänner. Här finns också goda möjligheter för företag och organisationer att skapa en närmare och mer personlig relation till kunder, medarbetare och omvärld genom inlägg och samtal om stort och smått. Facebook är en givande kommunikationskanal som ger er möjlighet att berätta om er verksamhet och skapa förståelse för vad ni gör och för era behov.

Såhär kan du använda Facebook: • Berätta om vad som händer i företaget – gärna med bild! • Länka till information på er webbplats. • Har ni en blogg? Länka till den. • Tipsa om nyhetsartiklar och tv-inslag som handlar om er och branschen. • Få ut information av allmänintresse snabbt. Exempel: Idag kommer det att låta lite extra från oss. Vi håller nämligen på att spränga för att kunna bygga ut. • Skapa delaktighet och ställ frågor. Exempel: Just nu skriver vi en bok om hamnens historia. • Har du några minnen som du vill berätta om? • Skriv i loggen eller mejla oss. • Bjud in till aktiviteter och kom med VIP information så att de som gillar er känner att det är givande.

Hur börjar jag? Att skapa en sida på Facebook är enkelt och du hittar ”Skapa en sida” direkt på startsidan. Följ sedan instruktionerna och vips är du igång. Innan du börjar kan det vara klokt att göra en kommunikationsstrategi. Det är inte så svårt som det låter och det är alltid bra att tänka efter före. Facebook blir ju ert ansikte utåt, precis som er webbplats. Fundera över vad ni ska skriva om och vem ska ni skriva till. Vad är syftet med Facebooksidan? Hur och när ska ni göra inlägg?

Tänk på detta när ni skriver i loggen! • Var personlig! • Håll er logg levande. Uppdatera ofta, men trötta inte ut. • Blanda innehållet! En kombination av text, bilder, filmer, tävlingar med mera gör upp- dateringarna roligare att följa. OBS! Även om ni i dag inte planerar att vara aktiva på Facebook kan det vara bra att ändå skapa sidan, så att ingen annan norpar ert namn. Håll sedan sidan dold till dess att ni vill sätta igång. Det kan också vara smart att registrera ert företag på Facebook Places, så att de som vill kan checka in hos er på Facebook. text: ingela larsson Foto och illustration: Shutterstock

Svensk hamntidning

23


AVTAL 11

Hamnarna, samhällets och industrins utveckling hör ihop Det kan tyckas som en tråkig inställning att varna när det går bra, men ibland måste det göras. Just nu går det bra för merparten av de svenska hamnarna. I takt med att ekonomin har stärkts och konjunkturen vänt uppåt har import och export ökat, vilket också märks tydligt i vår verksamhet. På kort sikt ser det alltså fortsatt bra ut. Men det betyder inte att vi i hamnarna kan luta oss tillbaka och räkna med att det kommer att gå bra också framöver. Utvecklingen i vår omvärld innebär att vi även framöver måste driva utvecklingsarbetet i hamnarna med kraft. I Sverige konkurrerar vi med andra transportslag, som väg och järnväg. I närområdet konkurrerar vi med tyska, nederländska och danska hamnar om trafik och globalt är våra konkurrenter moderna och effektiva hamnar som slåss om marknaden för omlastning och logistiklösningar.

Stora förväntningar Det är en utveckling som inte bara sker i Sveriges hamnar. I hela näringslivet görs intensiva insatser för att kapa onödiga led i verksamheten och säkra kvalitet och kostnadseffektivitet i produktion och distribution. Förväntningarna från våra kunder är att vi ska vara en partner i det arbetet, med hög leveranssäkerhet och tillgänglighet. Kan vi inte leva upp till de förväntningarna är risken stor att kunderna väljer andra logistiklösningar eller, i värsta fall, flyttar produktion utomlands. Gårdagens vinster är, kortfattat, ingen garanti för morgondagens konkurrenskraft. Smarta hamnar Ska man beskriva den utveckling som sker i hamnarna, inte bara i Sverige utan även globalt, är det kanske att vi går med snabba steg från att vara ”bara” hamnar 24 Svensk hamntidning

till vad som kan beskrivas som ”smarta” hamnar. Det senaste decenniet har vi sett en mycket snabb utveckling i hamnarna, med stora investeringar i ökad automatisering och samordning med andra transportslag. Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat lösningar som innebär att våra verksamheter alltmer integreras. Det innebär naturligtvis inte att de manuella momenten försvunnit och inget talar för att de kommer att försvinna. Men tanken på en ”smart” hamn förändrar naturligtvis såväl hela hamnen som de enskilda medarbetarna. Den moderna hamnen är ett kvalificerat tjänsteföretag, vars lönsamhet inte bara bygger på lastning och lossning, utan på de tjänster vi erbjuder i hela logistikkedjan. Det betyder också att vi som är aktiva i hamnarna arbetar i moderna serviceyrken, med stora förväntningar på att vi är med och skapar en fungerande logistikkedja, löser problem och är delaktiga i att gemensamt utveckla den service vi erbjuder våra kunder. Det kan tyckas som en lång bakgrund för att beskriva förutsättningarna för den avtalsrörelse som just har påbörjats, men det är viktigt att beskriva den verklighet där ett nytt avtal ska tillämpas.

Avtal 11 Grunden för dagens Hamn- och stuveriavtal skrevs i en annan tid, då konkurrensen, arbetsvillkoren och kraven från kunderna såg helt annorlunda ut än i dag. Många av de ledord som idag styr våra kunders verksamhet, som just-in-time, lean production och TQM, var då antingen helt okända eller ganska abstrakta begrepp som få tillämpade.För en modern serviceorganisation, som måste kunna svara mot kundernas behov, ibland dygnet runt, alla dagar, behövs också ett avtal som gör det möjligt att använda våra viktigaste resurser – medarbetarna – på

ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Det är så vi behåller konkurrenskraften, vinner nya affärer och skapar förutsättningar för fler fasta jobb i de svenska hamnarna. Konkret innebär det att hamnarna måste kunna svara snabbt på förfrågningar om leveranser är möjliga, vad det kostar och dessutom kunna leva upp till de löftena. Med dagens avtal är det svårt, eftersom avtalet inte är specifikt på vad olika slags övertid eller scheman utanför dagens ordinarie arbetstid ska ge i ersättning. Det är alltså svårt att på en förfrågan från en kund svara på vad en tjänst skulle kosta. I värsta fall är det inte ens möjligt utan att genomföra en särskild förhandling. På samma sätt kan vi inte garantera våra kunder att leveransen sker, då vi inte har klara regler om färdigkörning.

En mer hållbar lösning I många fall löser sig naturligtvis situationen ändå, efter lokala förhandlingar, men i längden är det ingen hållbar lösning för någon. Inte minst innebär situationen att möjligheten att använda blixtanställningar


utnyttjas i stor utsträckning och att det inte skapas fler fasta jobb i hamnarna. Tydligare regler för schemaläggning, färdigkörning och ersättning för övertid är naturligtvis viktiga för hamnarna och för vår konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Men de är också viktiga för anställda, som får större förutsägbarhet i sitt arbete och kanske allra viktigast för de som idag är blixtanställda genom att vi kan skapa utrymme för nya fasta jobb. Årets avtalsrörelse är för Sveriges Hamnar inte bara ytterligare en förhandling, utan en möjlighet att, tillsammans med alla anställda i våra anslutna hamnar, resonera kring de svenska hamnarnas framtid för att gemensamt kunna skapa förutsättningar för fler jobb, i hamnarna och hos våra kunder. I detta arbete är ett moderniserat kollektivavtal en nödvändighet för att kunna möta framtiden på ett framgångsrikt sätt.

Per Helgesson Förhandlingschef och vice VD, Sveriges Hamnar

Foto:

”Utvecklingen i vår omvärld innebär att vi även framöver måste driva utvecklingsarbetet i hamnarna med kraft. Ska man beskriva den utveckling som sker i hamnarna, inte bara i Sverige utan även globalt, är det kanske att vi går med snabba steg från att vara ”bara” hamnar till vad som kan beskrivas som ”smarta” hamnar.”

Freddy Billqvist, Athina Strataki

Svensk hamntidning

25


En dag med Joakim Ärlund Vad gör de egentligen på Sveriges Hamnar? Det bestämde vi oss för att ta reda på. I detta nummer får vi följa med Joakim Ärlund, som är förhandlare på Sveriges Hamnar, under en dag.

05.50

10.30

17.45

Väckarklockan ringer, konstaterar att det måste vara något fel eftersom det verkar vara midnatt. Dessvärre visar klockan rätt tid, så det är bara att ge sig upp och fixa frukost!

Förhandling som pågår fram till kl 13.30 ungefär.

Hemma! Lagar lite mat och går igenom morgondagen. Efter middag och kaffe lyckas jag ta mig till gymmet (ett kvarter, känns dock som längre) och efter träningspasset hinner jag med ett snabbt besök i bastun i huset.

07.00 Promenad till Arlanda Express, något sömndrucken, för att ta mig till Arlanda och åka iväg till dagens förhandling.

07.50 Träffar Per Helgesson i Terminal 4 för en välgörande kaffe och genomgång av det förberedda materialet angående dagens förhandling innan planet avgår norröver.

13.30 Visning av hamnen och SSAB:s masugn. Därefter avresa till Scandic Hotell som enligt uppgift serverar en av de bättre luncherna i staden. Visar sig riktigt då menyn bjuder på välsmakande soppa och fisk. Diskussioner om diverse arbetsrättsliga spörsmål men även en del kul historier som bl.a. Björn bjuder på.

14.30

Dags att åka tillbaka till flygplatsen, äntligen finns det tid att svara på frågorna som ligger och väntar i inboxen. Konstaterar att vissa frågor kräver mer än ett mail för att redas ut, t.ex. 09.15 beträffande omreglering av befintliga anställTouch-down på Kallax i Luleå, c:a -30 grader? På planet finns även Björn Borg från Hamnarbe- ningsavtal. Här finns det visst en färsk dom vill tareförbundet som är motpart i dagens förhand- jag minnas, vilket visar sig stämma, iPhonen ling. Samtliga hämtas för utkörning till hamnen. är inte alls dum. Passar på att läsa lite e-post i bilen och konstaterar att det har kommit lite medlemsfrågor 15.00 som kräver svar innan eftermiddagen. Inväntar flighten till Stockholm. Under tiden avhandlas diverse intressanta frågor med Per.

16.45 Landar på Arlanda och går direkt ner till tåget som visar sig stå redo för avgång, perfekt timing för en gångs skull.

26 Svensk hamntidning

20.00 Bokar biljetter till Göteborg för helgbesök, samtliga utom en av fredagens avgångar med SJ är slutsålda. Den enda kvarvarande kostar 1800 kr, konstaterar att Malmö Aviation tar 499 kr för samma resa så valet är givet.

23.00 Dags att sova, ingen bok och ingen TV, är för trött!


recept

Perfekt vitaminkick när du känner dig trött! Våren börjar närma sig, men ännu är den inte riktigt här. En smoothie är en perfekt start på dagen när mörkret och kylan gör att tröttheten smyger sig på.

Kapten Haddocks sjöbuse Ingredienser: 2 dl vaniljyoghurt 1/2 dl mjölk eller fruktjuice 1/2 banan 1 dl blåbär och/eller hallon (frysta eller färska) 1 msk flytande honung 1 tsk kanel

Gör så här: Blanda alla ingredienser i en mixer eller med en stavmixer och häll upp i ett glas. Garnera med färska bär och en kvist mynta.

foto: Shutterstock

Our Experience – Your Advantage Gottwald Port Technology

Your Partner in Scandinavia

www.port-trade.com

VDL

B&W Bulk Systems

MRS Greifer

E-Crane

Also for used equipment

Tel.: +45 7628 0102 Svensk hamntidning

27


nöje Boktips Inred ute

Reva Hallbäck

foto:

Film

Jonas Rudström

Hur många lingon finns det i världen Bio

Utkastad, ensam och arbetslös tvingas den charmerande slarvern Alex att söka jobb och befinner sig plötsligt på ett dagcenter för utvecklingsstörda. Steg för steg får jobbet Alex att se livet med nya ögon och upptäcka sin arbetsplats begåvning, vilket inte ses med blida ögon från anhörigas håll. Hur många lingon finns det i världen är en gripande och varm komedi med gängen från Glada Hudik som bjuder på en rejäl skopa av hjärta och själ. Filmens handling bygger dessutom fritt på Teatersällskapet Glada Hudiks bildande och verksamhet som gjort sensationell succé såväl i Sverige som internationellt med bland annat en firad Broadwayshow i bagaget. I regi av Lena Koppel med Vanna Rosenberg och Sverrir Gudnason.

Starke Man Säsong 1, DVD

Första säsongen av SVT:s succéserie Starke Man är äntligen här. Möt Lars-Göran Bengtsson, ett krisande kommunalråd med en medfödd talang för tvivelaktiga beslut som styr kommunen efter helt egna intressen. Det är i Svinarp, Skånes näst tråkigaste kommun, som handlingen utspelar sig. Där försöker Lars-Göran tillsammans med den lojale komunaldirektören Matts och den sönderrökta kanslichefen Gunvor göra kommunen till en attraktivare plats. Bland annat finns det planer på att byta ut delar av populationen… Valet står för dörren och opinionssiffrorna ser dåliga ut, hur ska det gå för Svinarps starke man? Hysteriskt rolig humorserie skapad av Anders Jansson och Wiktor Ericsson som vann den direktsända omröstningen i Komedikväll 2010. Tävla och vinn filmen på sidan 30.

28 Svensk hamntidning

Våren närmar sig med stormsteg och visst börjar det klia i fingrarna för att skapa den perfekta sommarängen, parkkänslan eller fågelparadiset i trädgården? Fast var ska man börja, vad behöver man och hur ska det egentligen genomföras? I Reva Hallbäcks bok Inred ute rätas alla frågetecken ut och hon tar oss med på en resa mellan olika trädgårdsprojekt med färg, form, material och en stor portion inspiration. Bland annat finns tips om indieninspirerade möbler, mosaikprojekt och byggnation av såväl grill som av en alldeles egen berså. Eller varför inte en damm till guldfiskarna, konstruktion av hängmatta för lata dagar och tips på ljuslyktor och andra accessoarer. Man behöver inte gröna fingrar för att skapa sig en egen oas, i den här boken kommer tipsen som ett brev på posten och det enda problemet är egentligen vilken del av trädgården man ska ta itu med först.

Mördaren är död Stewe Claeson

Tävla och vinn boken på sidan 30.

När storpatriarken Johannes Halland dör samlas hans sex söner för första gången på flera år för att reda upp dödsboet. Bland all bråten Johannes lämnat efter sig hittar sönerna det kinesiska skrin de alltid varit förbjudna att vidröra. Förväntansfulla öppnar de skrinet och finner ett brev som i ett slag förändrar de sex brödernas liv och tvingar dem ut på en resa i historiens spår för att konfrontera allt de trodde de visste om sin familj. Alla familjer har hemligheter, men Johannes Hallands hemligheter kastar långa och obehagliga skuggor. Mördaren är död en djupt melankolisk men också väldigt humoristisk roman och levandets villkor.


SKA: En långsiktig lösning

I skrivande stund förbereder TYA och Wayne Svensson sig på att pilottesta konceptet SKA, Sparsam Körning Arbetsmaskiner. En förädling av Hamn& Stuveriskolans koncept för miljöekonomisk körning med tunga maskiner. – Vi kör en pilotkurs för att utbilda instruktörer och fastställa det material vi har tagit fram. Det kan bli några mindre justeringar, sen är det skarpt läge som gäller. Från och med maj kommer SKA vara bokningsbart och det är bara att höra av sig, berättar Wayne Svensson projektledare och skolchef på TYA och Hamn- & Stuveriskolan. Bakgrunden till SKA ligger i TYA:s satsning i hamnarna på miljöekonomisk körning och sedermera idén med miljöekonomisk körning för tunga maskiner. Projektet tog form och efter att ansökan om ekonomisk stöttning från nuvarande Trafikverket rullade arbetet igång. Villkoret var att skapa ett långsiktigt och välplanerat projekt som även skulle omfatta maskiner för skog, jordbruk och entreprenad. Tillsammans med en omfattande referensgrupp har konceptet SKA metodiskt skapats. Långsiktigheten har varit ett ledord och hela processen från bokning till slutförd kurs beräknas ta alltifrån ett till tre år. – Erfarenhet har lärt oss att det är vettigare att planera långsiktigt än att köra en quickfix med endagskurser. Hamrar man in kunskapen under flera år stannar den kvar och det blir vardag, konstaterar Wayne Svensson.

Snabba resultat När ett företag har bestämt sig för att satsa på SKA är det några förberedelser som krävs innan själva utbildningen kan dra igång, nämligen insamling av fakta och siffror, hur såg bränsleförbrukningen ut förra året, hur många olycksfall eller sjukskrivningar berodde på maskinkörning, hur såg service- och underhållskostnaderna ut? Allt för att senare kunna jämföra med de nya siffrorna som den sparsamma körningen genererar. En nätbaserad kurs innehållande grunderna i sparsam körning kickar igång utbildningen och följs av praktisk träning i det dagliga arbetet där man även mäter bland annat bränsleförbrukning med jämna mellanrum. – På det sättet bör man få resultat ganska omgående. Jag kan tänka mig att man torde se resultat redan någon vecka efter den första nätbaserade utbildningen, berättar Wayne Svensson. Nästa steg är instruktörsledd teoretisk utbildning som avslutas med TYA-spelet, ett brädspel som bygger på kunskapsfrågor och diskussion. Efter den teoretiska delen går man återigen ut och använder sig av de nya kunskaperna i sitt arbete och mätningarna fortgår. – Som avslutning får man göra ett slutprov med ett trettiotal frågor att besvara, för att bli verifierad i SKA, fortsätter Wayne Svensson. Stora vinster Vinsterna med SKA är många, bland annat kan resultat i arbetsmiljö ses, färre

arbetsrelaterade skador och ett genomgående bättre flyt i arbetet. – Stora maskiner körs hårt, det vibrerar, ryker och låter, vilket kan leda till rygg- och hörselproblem för att inte tala om utsläppen. En sparsam körningsteknik kräver att man tar det lite lugnare och istället utnyttjar maskinens potential. Man tjänar inget på att gasa, full gas eller inte, det går lika lätt att höja gafflarna ändå, konstaterar Wayne Svensson. Förutom de arbetsrelaterade vinsterna syftar SKA till att spara in på bland annat bränsle- och servicekostnader. Ett mätbart mål som kommer att generera en monetär vinst för företaget. – En viktig fråga att ställa sig är: Vad ska vi göra med vinsten?. Det är en diskussion som måste tas i företaget. Ska det köpas nya maskiner, lottas ut resor, en bonus? Moroten är angelägen, hur den ser ut är upp till företagen att besluta, men något slags incitament måste finnas. Även utmaningen i hur det ska se ut när man kommer till vägs ände och det inte går att spara mer, hur ska man då bibehålla den nivå man har nått och hur ska moroten då se ut? poängterar Wayne Svensson. Intresset för SKA har varit stort redan innan kursen är bokningsbar och många inser vikten av att förändra den tunga maskinkörningen i en långsiktig modell. – I hamnarna finns ett jätteintresse, med tanke på hur mycket pengar man faktiskt kan tjäna. Man måste bara lägga den tid det faktiskt tar. Det finns inga nackdelar med SKA, det är ett optimalt arbetssätt, avslutar Wayne Svensson. Text: Zenny Jönsson foto: TYA

Svensk hamntidning

29


pausunderhållning

8

2 1

8

6

praktklä dräkt med jordnära plattor l ära

9

en torr en brukar barra

kräver plagg för ur och s kur

6

acceptera fela kt i g

8

2 6 6

låter prata vanl igt nodet i hem- kvin plagg grymt i lighet fö rr önskar den som frågar

6

4 4

8

÷

s

9

kl irrar mot glaskant

u

9

7

gnutta förslagen

2

bör ej vara lå ngran digt

Lösning på förra numrets sudoku. Lätt Sudoku till vänster och svår till höger.

s itte r man i k l i st r et

÷

f

Ç

brukar brå kas granne

s s t ä m n v a r a i s k u b n s n o s l u g t a l s i s k y a s‹ t r v e k e b ä r a r r s l o m n e j t o j u t r a m s

Ç

Ç

ätte l än g d grön

lukta som en hun d rock

viktigt äm ne i luften

sm ittar lätt av sig

inte alltid populär släkting

gå ut med risbå l

garn i stearin brukar straffa sig brukar ej nyisen

ä

hymen grannskap

s

⁄ barn-

väsen tjafsa

30 Svensk hamntidning

reva kan ta gods

Ç

art i lleripjäs

är det ute på hal is

verka alltför självgod

hörs droppe i vatten

9

3

s k r u d

kan r itare följa ansiktsd ra g

2

5

Ç

r k a l a g a n r s k g o t a ⁄ n b ÷ t o k i g m a l l ÷ m i n a o s t p u n k t l t r o d y k p r e t a p n a v a v i l e m m a i d a d s a g a k l i v a j t l l u f f a a l i a s r o r t m y l t a

÷

7 1

7

Lösning på förra numrets korsord.

5

Lösning på förra numrets korsord.

brukar ha torgplats blo nd

passeras i kanal för viss tvekan

omaka

Ç

l i n g n o r t o s a i p m i l m n i a s t a s t a u s s d nät g d d a a m tvättlapp

spira

vatte n fatt i g röra sig i vatten

ger liten text

stå tlig bo n ing peng i potten

språ k i asien kondor

ta bort felaktigt

ansträngning

petas in m ellan bokvistar ger mjölk t i ll roquefo rt

s om igen fyndas på

r e a ejder sovtid

n a t t resa i grekiska övärlden

a idag imorgo n

ö

Ç

slut markering sprida lj us

d f u l å n y r s r a l ä å d a g s t l e h a i y s b å t r n i g å d a ses yvig frisyr skräck

pratså ng gemen

postlapp tror ej på någon gud

föra bastard

webbplats gam mal lokrök

pseu-

do nym

norrs y lt

feta slagr i kt n ing

sl itstarkt i brallo rna

brukar bagare

hopp frå n tram pol in

m itt i n g rym m er klabbförrå d

häx-

ko nst

stol leg

lätta på nå go ns börda

viola

stort steg väcker oro

få r man sätta i sista m in uten

sam-

hälle

© svenska korsord ab


Vinnaren är korad! Vi tackar alla våra läsare som visat sin poetiska ådra. Vinnaren i vår rimtävling är nu korad och juryn hoppas på att 2011 fortgår i rimmets tecken. Årets rimmare är Anders Köster i Holmsund. Dina vinster kommer till dig inom kort!

Årets vinnarbidrag När jag ser tillbaka på åren som gått, inser jag vilket fint liv som jag fått. Jag ser ock med glädje på den utveckling som sker, må detta få fortgå, man hoppas och ber. Ty logistiken är ett måste på jordens rund och överallt finns nån som betalar – det är ju en kund.

Detta har Anders kammat hem: Kabinväska Titan Diamond Edition från www.bagatoo.se Boken Skinnarmo och Nordostpassagen av Ola Skinnarmo 10 valfria prenumerationer på www.paperton.com – digitala tidsskrifter på nätet Den nya generationens iPod Shuffle från Apple Totalt värde cirka 3000 :-

Lös och vinn!

P R I N FO I &N

illustration: Shutterstock

Lös vårt sudoku så kanske det är just du som lägger beslag på DVD-filmen Starke Man från SF Home Entertainment. Lyckas du lösa vårt korsord kan du kamma hem boken Mördaren är död av Stewe Claeson från Nordstedts. Läs mer om filmen och boken på sidan 28. De först dragna rätta svaren vinner. Ta chansen att se vad du går för! Skicka ditt svar senast den 8 april 2011 till: Sveriges Hamnar, Box 5384, 102 49 Stockholm. Märk kuvertet ”Sudoku” eller ”Korsord”.

Välkommen till ostkustens logistiknav Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Här möts trä och stål på väg ut i världen, samt kaffe och olja på väg in i Sverige. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg, bilar och containers.

Telefon 026-17 88 43 (vxl) E-post info@gavlehamn.se www.gavlehamn.se

Svensk hamntidning

31


på nya poster

Oskar Jonsson Helsingborgs Hamn AB har anställt Oskar Jonsson som VD-assistent. Han kommer direkt från Sjöfarts- & Logistik-programmet på Chalmers i Göteborg och sjöfartsstudier på John Moores University i Liverpool. Oskar Jonsson har tidigare arbetat bl.a. med Logistic Services på Vopak Sweden AB i Göteborg.

Åsa Wantzin Oxelösunds Hamn AB har anställt en ny produktionschef. Åsa Wantzin kommer närmast från SSAB och har erfarenhet från både produktion och personalarbete. De senaste åren har hon varit verksam som avsnittschef inom produktionen.

Per Sjögren Ystads Hamn Logistik AB har anställt Per Sjögren som underhållschef. Tjänsten innebär ansvar för hamnens underhållsarbete, såväl det dagliga som det framåtriktade. Per är utbildad sjöingenjör från Chalmers i Göteborg och har tjänstgjort som maskinbefäl ombord på fartyg i världsomspännande trafik. Han har även arbetat som serviceingenjör med ansvar för genomförande av fartygsreparationer, antingen på varv eller under pågående sjöresa, där han var stationerad både på USA:s ostkust och i Singapore. Erfarenheterna från sjön har kompletterats med ett antal år i land där Per har haft befattningar som teknisk chef, produktionschef, projektledare och fabrikschef inom såväl betong- som emballageindustrin.

32 Svensk hamntidning

Stockholms Hamnar förstärker sitt miljöarbete med miljöstrateg Miljöstrategen Lena Ekbom började på Stockholms Hamnar i mitten av januari. Närmast kommer Lena från Wallenius Marine AB där hon har varit anställd sedan 2005. Hon kommer främst att arbeta med att utveckla Stockholms Hamnars strategiska miljöarbete med särskilt fokus på el-anslutningar av fartyg, utveckling av mottagning av svartoch gråvatten m.m. Hon kommer också vara Stockholms Hamnars representant i det gemensamma arbetet med staden och miljöfrågor i projektet Norra Djurgårdsstaden. Lena har bland annat en civilingenjörsexamen inom kemiteknik från KTH och har efter examen även arbetat på KTH (industriell ekologi) med externa uppdragsprojekt.

Jens Madsen Ny ansvarig för service/ underhåll i Halmstads Hamn AB är Jens Madsen som tidigare arbetade som förman inom bolaget.

Christer Green Halmstads Hamn AB har anställt Christer Green som teknisk chef. Han har tidigare innehaft tjänsten anläggningschef inom bolaget.

Cecilia Ejlertsson Sedan januari är Cecilia Ejlertsson miljöansvarig för Ystad Hamn Logistik AB. Det är en ny tjänst, som innebär ansvar för hamnens miljö. arbete, såväl det dagliga som det framåtriktade. Hon har tidigare arbetat som miljöingenjör och har en gedigen erfarenhet av miljöarbete.

Per Norrby Gotlands Stuveri AB har anställt Per Norrby som arbetsledare/projektledare gällande byggandet av gasledning i Östersjön inom ramen för NordStream-projektet under perioden 2010–2012. Arbetet är dygnet runt-drift där han kommer att arbetsleda ett 30-tal personer anställda av Gotlands Stuveri AB. Per Norrby kommer senast från försvarsmakten där han har arbetat med sjöövervakningen vid sjöcentralen i Visby.

Bengt Kenneryd Bengt Kenneryd är anställd inom Halmstads Hamn AB med ansvar för säkerhet, miljö, arbetsmiljö, kvalité och hälsa. Han arbetade tidigare inom bolagets administrationsavdelning.

Mats Olsson Karlshamns Hamn AB har utsett en ny VD i Mats Olsson. Han är civilingenjör i grunden och har lång erfarenhet från logistikverksamhet både i Sverige och internationellt, bland annat inom befattningar som VD och vice VD i DHLbolag som UAE Logistics AB och DHL Danzas Air&Ocean Europe.

Ola Löfqvist Halmstads Hamn AB har utsett Ola Löfqvist till arbetschef. Han besatt tidigare posten som förman inom bolaget.


6 tips på städer som kickstartar våren Trött på snö, kyla och slask? Tjuvstarta då våren med en resa till någon av Europas vackra städer. För att försäkra oss om att rätt russin plockas ut ur kakan har vi tagit hjälp av Therese Klang på AKI Travel AB.

Barcelona Hoppa på en ”Hop on Hop off”-buss och se bland mycket annat mäktiga La Sagrada Familia och Parc Guell. Strosa sedan runt i de gotiska kvarteren och ät underbara tapas på Qu Qu.

Paris

Köpenhamn Hyr cyklar i Köpenhamn och ta en tur till fristaden Christiania. Ät en god lunch på restaurang Leonore Christine i Nyhavn och glöm inte bort den fantastiska shoppingen längs Ströget.

London Res till London och shoppa loss på Oxford Street, se staden från ovan i London Eye och gå på musikal i magiska West End. Sov sedan riktigt gott i ett rum på härliga Mandeville Hotel.

Eiffeltornet är ett måste i Paris, men se också till att äta macaroons på La Durée, ta en promenad i vackra Jardin du Luxembourg och åka upp till Montmartre för att få en fantastisk utsikt över staden.

Rom Kasta en peng i Fontana di Trevi, se gladiatorernas Colosseum och fika på Spanska trappan. Något som bör ätas är en riktigt god italiensk glass på San Crispino. För dig som vill sova gott rekommenderas Hotel B&B Trevi Rome.

Berlin Givna sevärdheter i Berlin är Check Point Charlie och Brandenburger Tor (och kanske nynna lite på den norska slagdängan). Titta även in på livsmedelsavdelningen på KaDeWe och avsluta din resa med ett restaurangbesök på Grill Royal.

text:

Terese Klang

Svensk hamntidning

33


I centrum

Ann-Catrine Zetterdahl generaldirektör på Sjöfartsverket Sedan maj förra året är det Ann-Catrine Zetterdahl som står vid rodret hos Sjöfartsverket. Hon har lång erfarenhet av att leda stora organisationer och kommer senast från TeliaSonera, där hon varit direktör för customer operations. Vi blev nyfikna och tog oss en pratstund med Ann-Catrine. Du är ju relativt ny på din post, har du hunnit landa? – Ja, det tycker jag. Det har gått ett tag nu och jag börjar få känsla för samhällsansvaret, affärerna, medarbetarna, kunderna och vår väg framåt. Men det tar ju givetvis lite tid när man kommer till ett nytt jobb. Jag har ägnat mycket tid åt att lyssna in, så att jag kan ta med mig historien in i framtiden på ett bra sätt. Du blev handplockad till den här tjänsten, hur reagerade du på det? – Först trodde jag nästan att de pratade med fel person, men när jag insåg vad tjänsten innebar och vad man ville åstadkomma, blev jag jätteintresserad. När man började prata om förbättringar, service, kundrelationer och drivkrafter, då kände jag att jag nog var rätt person ändå. Vad ser du som din viktigaste uppgift i din nya roll? – Att sätta en målbild. Jag ska motivera och utveckla medarbetare, för att förbättra servicen och lönsamheten och i samband med det införa en ny styrmodell. Jag vill driva Sjöfartsverket på ett modernt sätt och då gäller det att få med alla, motivera, utveckla, och betona vikten av att alltid stå på tå för sina kunder och intressenter. Vi är en serviceorganisation, samtidigt som vi är en myndighet. Vi ska bidra med konsulttjänster på ett snabbfotat och serviceinriktat sätt. 34 Svensk hamntidning

Tror du att Sjöfartsverket kommer att jobba i en ny riktning med dig vid rodret? – Jag hoppas verkligen att våra kunder, intressenter och medarbetare ska uppleva att vi faktiskt tar en ny riktning, vilket ska innebära att vi ska prestera mer för mindre pengar. Jag vill effektivisera, men samtidigt vidmakthålla den kompetens som krävs för att vi ska kunna vara konsulter med vår unika sjöfartskompetens. Jag vill vända blickarna utåt. Jag brukar säga att man ska ha ett utifrån-och-in-perspektiv, alltså titta på saker och ting ur ett kundperspektiv, för då blir det så mycket enklare att utveckla verksamheten. Så har man säkerligen jobbat tidigare också, för Sjöfartsverket har ju i mångt och mycket gjort ett jättebra jobb, men jag tror att man kommer märka en ny snabbfotad servicekultur. Den nya organisationen ska ha ökat kundfokus, vad innebär det mer konkret? – För mig är det väldigt viktigt att vi för en dialog med näringslivet för att öka Sveriges konkurrenskraft, att vi har rätt servicenivå på våra tjänster och att vi kan leverera det som departementet vill ha från oss. För mig är kundfokus en affärsmässighet och en insikt om att man inte lever i en isolerad värld. Det handlar om ett förhållningssätt mot dem man servar och levererar tjänster till. Jag vill skapa en leveranskultur och få ett race i att det är kul att leverera. Om man ser på den nya organisationen ur ett hamnperspektiv, hur kommer den öka inflytandet för hamnarna? – Hamnarna är för mig navet i verksamheten. Vi vill att den här organisationen ska öka inflytandet för hamnarna genom att vi för diskussioner om hur vi kan utveckla helheten runt dem. Här är det viktigt att tänka transportslagsövergripande och jag kommer personligen att träffa samtliga

hamnars vd:ar inom kort. Vissa har jag redan träffat och påbörjat ett gemensamt nytänkande med. Jag ser samarbete och nära dialog som ett grundfundament.

Temat för detta nummer är hamnen och staden, hur resonerar du kring den relationen? – Om vi ska kunna attrahera oceansjöfarten, om vi ska se till att näringslivet ska kunna konkurrera på en internationell marknad, och om våra transporter ska bli de mest effektiva utifrån ett globalt perspektiv, då handlar det om att alla de här spelarna ska samarbeta för att öka Sveriges konkurrenskraft. Där utgör alla viktiga kuggar för att helheten ska fungera. Men hamnen är ett viktigt nav i det här samspelet. Utan sjöfarten stannar faktiskt Sverige. 90 procent av Sveriges utlandshandel transporteras någon gång via sjöfarten. Dessutom tror jag att det är viktigt att synliggöra hamnen, så att den inte blir en isolerad plats som ingen vet något om. Jag skulle önska att folk såg och kände den puls som finns där. Avslutningsvis, vad kommer egentligen hända med farledsavgifterna framöver? – Vi håller på att ta fram en avgiftsstrategi, som vi vill diskutera i detalj med näringen under det närmaste kvartalet. Det är egentligen vad jag kan säga nu. Vi vill helt enkelt stämma av om vi är på rätt väg, om det bidrar till konkurrenskraft och där vänder vi näsan utåt och för en dialog innan vi tar några beslut. text: Kristofer Brüngel Foto: Leif Hallberg


Varje år dör en miljon människor av malaria. Visst är myggor irriterande.

Läkare Utan Gränser finns på plats runt om i världen för att hjälpa människor som drabbats av kriser, krig eller andra katastrofer. Varje minut dör två barn av malaria, bara i Afrika. Trots att malariabehandling för ett barn bara kostar fem kronor. Sms:a LÄKARE till 72990 för att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på www.lakareutangranser.se eller via plusgiro 900603-2 så gör du en insats där nöden är som störst.

Svensk hamntidning

35


Posttidning B Svensk Hamntidning Box 5384 102 49 Stockholm

Stora TransportDagen 2011 Onsdagen den 13 april kl 10-16 Plats: Polstjärnan konferens, Sveavägen 77 Stockholm (registrering och kaffe från kl 9.00) Program: - Europas framtida transportpolitik – ur ett svenskt perspektiv - Hur kan transporterna bidra till den hållbara staden? - Pegasuspriset – hela transportnäringens miljöpris - Var är strukturen i infrastrukturen? Behovet av en långsiktig strategi - Hur skapar vi en långsiktig konkurrenskraftig och hållbar transportsektor?

Några av de medverkande: Andreas Carlgren (C), miljöminister Carl von der Esch, statssekreterare, Näringsdepartementet Pierre Schellekens, chef EU-kommissionens Sverigekontor Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare Lena Erixon, ställföreträdande GD, Trafikverket Anders Ygeman (S), ordf trafikutskottet Jan-Evert Rådhström (M), trafikutskottet Dagens moderator: Erika Bjerström

Anmäl dig senast den 25 mars

www.storatransportdagen.se Stora TransportDagen 2011 arrangeras av:

36 Svensk hamntidning


2011 #1  

Svensk Hamntidning 2011 #1

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you