2010 #3 by Sveriges Hamnar

svensk

hamntidning stolt branschtidning sedan 1968 #3 2010

Hamnarbetaren i fokus sid 4

Viktig fortbildning 16 En 채kta stuvarportion 24 Progressiva Oskarshamn 12 Almedalen 2010 29 Nedg책ng och uppg책ng 26 Svensk hamntidning

L E I F .S E

Anders Levin, försäkringskonsult, Svenskt Näringsliv

Lugn, vi förklarar avtalsförsäkringarna så du förstår. Tycker du också att avtalsförsäkringarna är en enda djungel av konstiga förkortningar? Eller vill du kanske fördjupa dig i tjänstepensioner? Oavsett vilken kunskapsnivå du ligger på kan våra duktiga försäkringskonsulter hjälpa dig som är involverad i försäkringsfrågorna på din arbetsplats att reda ut begreppen. Gå in på svensktnaringsliv.se/forsakring så kan du läsa mer om alla våra kurser, från introduktionskurser till avancerade fördjupningskurser. 2

Svensk hamntidning

Gratis ordbok som reder ut begreppen. Beställ på svensktnaringsliv.se/forsakring

svensk

hamntidning Svensk Hamntidning ägs och ges ut av Sveriges Hamnar Box 5384, 102 49 Stockholm Tfn 08–762 71 00 www.svenskhamntidning.se ISSN 0346-2110 Ansvarig utgivare Mikael Castanius mikael.castanius@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 90 Produktion Pratoo AB Tfn 054-7000 500 redaktion@svenskhamntidning.se Annonsförsäljning Fronthill Media AB Annika Olsson annika@fronthillmedia.se Tfn 08-545 517 30 Redaktörer Arman Teimouri Ingela Larsson Zenny Jönsson Layout Clara reklambyrå Korrektur Anders E Lundin Omslagsfoto Freddy Billqvist

ledare

Hemläxan är gjord! Detta Svensk Hamntidnings första nummer efter semestern vill jag inleda med att önska er alla välkomna tillbaka till en intensiv och spännande höst. Flera viktiga frågor som berör vår bransch ska snart upp på politikernas bord och när detta läses vet vi också med största sannolikhet vilka politiker det är som ska ansvara för infrastrukturfrågor o.s.v. När vi nu går in i en ny politisk era ska vi stå beredda! För första gången har vi tillsammans med övriga organisationer i sjöfartsklustret gjort vår hemläxa. Därmed kan vi med gemensam kraft driva politiken framför oss i frågor som ska göra Sverige till en stark sjöfartsnation. Under nästan två år har exempelvis Sjöfartsforum samlat stora delar av branschen i syfte att gemensamt skapa en svensk maritim strategi. Många av Sveriges Hamnars medlemsföretag har varit mycket aktiva i denna process och starkt bidragit till att strategin nu i princip är helt klar. I denna process kommer Sveriges Hamnar bland annat att prioritera miljöfrågor och konkurrensneutralitet. Sveriges Hamnar har under ett antal år

verkat för en översyn av sjöfartsavgifterna. Sund konkurrens på lika villkor är sannolikt den viktigaste drivkraften på en väl fungerande transportmarknad. En väsentlig förutsättning för konkurrens på lika villkor är att avgifterna för transporter är rimliga och rättvisa. Sverige är tillsammans med Finland det enda land som belastar handelssjöfarten med statliga avgifter för att utnyttja havet som transportväg. Detta är inte att konkurrera på lika villkor! Låt mig avsluta med att berätta att vi, tillsammans med Redareföreningen, lanserade Baltic Sea Position under Almedalsveckan i år. Positionen är ett gemensamt arbete mot en nollvision av utsläpp i Östersjön och visar på lösningar som idag redan finns i hamnar och ombord på fartyg. Jag rekommenderar er alla att besöka hemsidan www.balticseaposition.com för att ta del av mer information om samarbetet.

Björn Nilsson Ordförande Sveriges Hamnar

Prenumerationer Christina Gisselberg christina.gisselberg@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 51 Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Citera oss gärna, men ange källan. Tryck AWJ, Nyköping 2010 Miljöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001 Upplaga 6 000 ex

foto: Arman Teimouri,

Shutterstock, Freddy Billqvist

Svensk hamntidning

Frisk luft och kamratskap Hamnarbetaryrket har funnits lika länge som handeln över vatten, vilket gör det till ett yrke som funnits i tusentals år. Det har dock hänt en del från det att de första lasterna gick iväg fram till idag. Nu handlar det inte så mycket om tungt och hårt kroppsarbete utan snarare om starka maskiner och avancerad teknologi. Den friska luften och det goda kamratskapet finns dock kvar. Svensk Hamntidning har pratat med två personer som har arbetat i hamnen i 40 år om hur de ser på sina jobb. text: Ingela Larsson. foto: Peter Magnusson och Freddy Billqvist

Världens längsta sommarjobb? Christer har jobbat i Göteborgs Hamn sedan 1971 då han var 24 år. Från början skulle han bara jobba över sommaren, men det blev en lång sommar och efter nästan 40 år är Christer fortfarande kvar här i hamnen. Idag jobbar Christer Milefors som chef för yrkesutbildningen i Göteborgs Hamn. Han har även hand om blixtpersonalen och är instruktör sedan 1985. När Christer började i hamnen lämnade han ett yrke som tandtekniker och en 4,5 år utbildning bakom sig. Att byta bana var dock inget svårt val. – För mig handlade det mycket om att jag gillade att träffa olika typer av människor. Det fanns

så många starka personligheter i hamnen och ett kamratskap som man drogs till. På det tidigare jobbet satt man ganska ensam. Det var också det här med att komma ut i friska luften och slippa tandteknikeriets lurig miljö med kvicksilver och farliga ångor.

Utvecklingen under 40 år Christer har varit med och format mycket runt om yrkesutbildningen i hamnen och även hjälp till centralt på TYA och på truckutbildningar. Han berättar att han sett hela utvecklingen av hamnarbetaryrket från när han själv gick i yrkesskolan till vad det är idag. – Egentligen är det ju inte så stor skillnad. Vi flyttar fortfarande gods från en punkt till en annan. Förändringen i själva arbetet handlar mest om den maskinella utvecklingen, tycker jag. När jag började 1971 jobbade vi mycket mer manuellt och med muskelkraft, men nu har maskiner och tekniken tagit över en hel del. Höjd status Christer berättar att statusen på hamnarbetaryrket inte var särskilt hög när han började.

Svensk hamntidning

– När jag berättade för mina föräldrar att jag skulle bli hamnarbetare blev de alldeles förskräckta och sa såhär: ”Du får inte bli hamnarbetare så som det ser ut i hamnen. Det är ju bara med gripsen i ena handen och med flaskan i den andra”. Det var den uppfattningen man hade om hamnarbetare på den tiden. Idag är det något annat och hamnarbetet har blivit ett mer kvalificerat jobb och statusen har höjts, mycket tack vare tekniken.

Ett bra yrke – Trivs man med att jobba utomhus, med arbetstiderna och med det klimat som råder mellan medarbetarna, är det ett fantastiskt bra jobb. Det är också många som uppskattar att när arbetstiden är slut så lämnar man jobbet. Man behöver ju inte ta med sig jobbet hem som man måste på många andra jobb. För att

locka fler till hamnarbetaryrket menar Christer att man ska fortsätta på den teknikutveckling som är och vidareutveckla den så att den blir ännu bättre och mer kvalificerad. – Det ser vi ju i Göteborgs Hamn med de nya datasystemen och logistiktänkandet som är runt omkring dem. Detta lockar fler personer helt enkelt och i Göteborgs Hamn har vi inga problem med att rekrytera folk.

Resan är bara påbörjad För Christer är sommarjobbet inte till än-

da ännu utan han trivs fortfarande i hamnen och med arbetet som sker där. – Det har varit en härlig resa, men den är ju bara påbörjad. Det gäller att jobba vidare för att nå ett bra resultat. Det tror jag man kan uppnå genom att ge hamnarbetarna större ansvar för den dagliga verksamheten. Det tycker jag att vi har varit dåliga på hittills inom hamnnäringen. Att fördela ansvar är en lika viktig del av ledarskapet som att kunna kommunicera och ha en positiv inställning. Då kan man nå nya höjder när det gäller till exempel produktivitet och lönsamhet.

Mycket har hänt i hamnen Många har enligt Bengt Pihlqvist en föråldrad syn på vad hamn- och stuveriarbetaryrket består av. Även om det var längesedan det gick ut på säckplock och tungt kroppsarbete tror en hel del att arbetet ser ut så än idag. För stuveriarbetaren Bengt Pihlqvist började banan i hamnen tidigt och de första arbetstimmarna gjorde han som gymnasist. – Jag jobbade lite extra i hamnen när jag gick i gymnasiet i slutet av 60-talet. 1971 började jag sedan jobba på Boliden Kemi, där jag ofta arbetade i deras hamn. 1981 fick jag fast jobb i Kopparverkshamnen, som hamnen kallades. Tio år senare tog Helsingborgs Hamn över stuveriverksamheten, så efter det har jag jobbat där, berättar Bengt. Genom extrajobbet i hamnen fick Bengt upp ögonen för hamnarbetaryrket. – Det var bättre betalt än fabriksarbete och sedan var miljön, med allt utearbete, betydligt bättre än att jobba på kemisk fabrik. Kamratskapet och alla människorna var också en viktig del. Man träffade ju mycket människor med olika livserfarenheter och även en hel del original.

Gammal syn på modernt jobb Enligt Bengt är det få utomstående som egentligen vet vad en hamnarbetare gör i hamnen idag. – Säger man att man jobbar i hamnen blir väldigt många förvånade och undrar 6

Svensk hamntidning

vad man sysslar med. De flesta har fortfarande en bild av att det är hårt fysiskt arbete och många tror också att alkohol är inblandat. Förr var det väl så att alkohol var en del av det hela, men idag ser man det sällan och inte mer än på andra arbetsplatser.

Fler maskiner Mycket har förändrats sedan Bengt gjorde sina första timmar i hamnen i slutet av 60-talet. – Från början handlade det ju mycket om kroppsarbete på olika sätt, men en hel del har mekaniserats med tiden. Hamnen var en bulkhamn som i huvudsak hade löst gods som skulle lastas in och ut. I början lossade man denna med kranar och kranskopor och vi öste mycket för hand. Men sedan dess har bulkhanteringen utvecklats och underlättats mycket. Nu använder vi ju mest olika utlastningsanordningar som bandanläggningar och skruvar, förklarar Bengt. Från lådor till containrar Bengt förklarar att hamnarbetaryrket har blivit mycket mer av ett maskinjobb idag,

där det handlar om att köra truck av olika slag och att köra dragbilar för att transportera bort eller hämta containrar. – Förr plockade man vare sig man lossade eller lastade. På 70-talet blev det mer och mer vanligt med pallat gods och nu är det mycket containerlast. Den frukt som vi till exempel plockade och sorterade för hand i lådor när jag börjande, kommer enbart i containrar idag.

Avsides Den bristfälliga kännedomen om yrket bland allmänheten tror Bengt också har att göra med att hamnens verksamhet är mer avskärmad idag än vad den var förr. – Hamnen låg förr mycket mer centralt och folk kunde komma ner i hamnen och gå på kajen. Nu ligger hamnarna mer avskärmat och ligger på speciella ställen Idag är vi också mer en del av logistikkedjan. Förr lagrades mycket ute i hamnarna, men nu ska containrarna så fort som möjligt iväg vidare. Bengt menar att detta märks vid rekryteringar, där en stor del av de som söker jobb i hamnen är folk som redan känner till arbetet och har lite grepp om det, som till exempel lastbilschaufförer.

Omväxlande Efter 40 år tycker Bengt Pihlqvist fortfarande om att arbeta i hamnen. – För min del är det ett omväxlande jobb. Man jobbar inte med samma människor hela tiden eller har samma arbetsuppgifter varje dag. Arbetet förändras beroende på vilka båtar som kommer in och det har också utvecklats under åren med många nya arbetsuppgifter, säger han. Svensk hamntidning

notiser

illustration: Stockholms Hamnar

Värtahamnens nya terminal på väg Stockholms Hamnar är ett steg närmare en ny terminal i Värtahamnen. Upphandlingen av arkitekter för den nya terminalbyggnaden är över och det blev Arkitektfirmaet C.F.Møller/Berg Arkitektkontor som tog fram det vinnande förslaget. Värtahamnen är belägen i Norra Djurgårdsstaden där bostäder, kontor och hamnverksamhet samsas på samma ställe, vilket kräver tuffa miljöåtgärder. Arkitekt-

firmaet C.F.Møller/Berg Arkitektkontors förslag integrerar hamn med stadsmiljö på ett naturligt sätt för såväl passagerare som stockholmare. Norra Djurgårdsstaden är ett av de stora stadsutvecklingsprojekten i Stockholm där stad och hamn utvecklas tillsammans. Allt sammanräknat omfattar utbyggnaden 84 000 kvm ny mark där bland annat Stockholms Hamnars nya terminal kommer att ligga.

Från Arkitektfirmaet C.F.Møller/Berg Arkitektkontors anbud: ”Vi vill skapa en arkitektur som med utgångspunkt i platsens skala, historiska lager och materialitet, kan skapa en tydlig relation och dialog mellan staden, hamnen och det stora vattenrummet. En terminalbyggnad som tillför området något särskilt utöver att blott vara en effektiv ankomstoch avgångsterminal.”

Jan Kallander går i pension

mellan administrationen och containerterminalen och vad vi fick ut av det – en effektivare organisation och bättre sammanhållning.

Efter drygt 20 år inom Stockholms Hamnar går containerterminalens chef Jan Kallander i pension. Under sin tid inom Stockholms Hamnar har han till största delen arbetat inom stuveriet – dock började han på trafikcentralen 1 december 1989. Efter det arbetade han på den så kallade angivningen i Magasin 10 (numera Stockholmsbörsen), sedan på Siljaterminalen och efter det återigen på angivningen och slutligen containerterminalen när dessa slogs ihop 2001.

foto: Per-Erik Adamsson

Svensk hamntidning

Vilket är ditt bästa minne från hamnen? – Det måste vara sammanslagningen

Vad kommer du att sakna med jobbet? – Gemenskapen, naturligtvis. Vi var lite som en familj i containerterminalen; när man arbetar på samma plats under många år kommer man nära varandra. Vad ska du göra nu? – Jag kommer att jobba en del med småprojekt rörande det nya stuveribolaget, umgås med min hustru och tillbringa somrarna på Fårö i sommarhuset.

foto: Bo Björkdahl

Ekonomix återuppstår

Annorlunda hamnverksamhet Sommarens märkligaste nyhetsrapportering kommer från Oxelösunds Hamn. Där var hamnen platsen för Svenska kyrkans musikmässa ”Just Do It” runt budskapet att tro på sig själv. Hamn och kyrka integrerades under den sena kvällen och 200 besökare kom för att fira nattvard under Oxelösunds Hamns Pingla, kranen Xiao Ping. En kväll att min-

nas, där kyrkans industrikör bjöd på Bon Jovi, nattvardsvinet fördes fram av en av hamnens jättemaskiner och korset fick sväva över vattnet. Idén kom från kyrkoherden Kim Bredefeldt som ständigt söker nya vägar för att lyfta fram och utnyttja orten och de fantastiska miljöer som finns i Oxelösund, en idé som hamnens VD Erik Zetterlund nappade på. Kvällen blev ett uppskattat initiativ som kanske kan sprida sig?

Ny ordförande för FEPORT Gunther Bonz är ny ordförande för The Federation of European Private Port Operators (FEPORT). Bonz är VD för Eurogate och efterträder Cecilia Battistello som lämnar posten efter fem år. Han är advokat i grunden och har under ett tjugotal år arbetat för det statliga ministeriet för ekono-

Ny ”medarbetare” i Södertälje Hamn Miljöinsatser behöver inte kosta skjortan och även små insatser kan få stora effekter, något som Södertälje Hamn har tagit fasta på. Elbilen, som snabbt döptes till Ägget av medarbetarna i Södertälje Hamn, är det senaste miljötillskottet i hamnområdet. När det fordon som använts för transport och underhållsarbete i hamnen skulle bytas ut föll valet på en elbil, en Global Electric Motorcar som tillverkas av Chrysler. Ägget tankas i ett vanligt motorvärmaruttag och topphastigheten är note-

mi och arbetsmarknadsfrågor i Hamburg, bland annat som stadssekreterare. Han är en erkänd auktoritet på hamn- och logistikfrågor. FEPORT, som organiserar Europas terminaloperatörer, är ett resultat av behovet av en organisation som företräder de privata hamnoperatörerna på europeisk nivå. Bland medlemmarna återfinns bland annat de nationella och regionala branschorganisationerna i EU:s medlemsstater, EFTA och kandidatländerna.

foto: Södertälje Hamn

rad till 42 kilometer i timmen, gott och väl över den hastighetsbegränsning på 30 kilometer i timmen som gäller i hamnområdet. Förutom elbil använder sig hamnen även av cyklar som går att fästa vid truckarna och används vid kortare transporter. Enbart dessa beräknas spara c:a 80 000 kronor om året.

Efter några år på is återuppstår Ekonomix, en konferens som riktar sig till personer i hamn- och stuveribolag med ansvarsområden inom ekonomi och personal. Årets kurstillfälle är satt till den 21–22 oktober i Köpenhamn. Föreläsare är Johan Åkesson från Handels i Göteborg. Anmäl dig till Mikael Castanius. mikael.castanius@transportgruppen.se Dag 1 – eftermiddag, c:a 3–5 timmar Ekonomi i ett helhetsperspektiv

Inledningsvis syftar passet till att ge deltagarna en uppdaterad förståelse för de national-, och/eller samhällsekonomiska samband som råder. Hur hänger investeringar, sparande och konsumtion egentligen ihop? Ur dessa samband lyfter vi frågan kring hur effektivitet kan skapas i dagens samhälle och näringsliv. Vilka tillgångar, eller kapital, bör vi satsa på?

Dag 2 – förmiddag, c:a 2–3 timmar Design av ekonomistyrningsmodeller.

Utifrån diskussionerna om de ”stora” sambanden och den utveckling vi har sett fokuserar vi här på betydelsen för det enskilda företaget. Hur kan jag (som delaktig i arbetet med utveckling av styrmodeller) använda kunskaperna om de övergripande sambanden lokalt i mitt företag? Tanken är att, utifrån den s.k. verktygslåda vi har av olika styrverktyg, försöka skapa en förståelse för hur olika styrmedel samverkar, eller kanske i vissa fall tyvärr motverkar varandra.

Tipsa oss!

Har du en nyhet, något vi borde uppmärksamma, en åsikt eller en bild du vill dela med dig av? Skicka ett meddelande till oss på redaktion@svenskhamntidning.se

Svensk hamntidning

Miljötipset

Lämnar du ditt skrivbord ofta? Ställ in datorn på viloläge/strömsparläge. Då sjunker energiförbrukningen med c:a 90 %. Glöm inte att stänga av helt när du lämnar jobbet. En dator som får stå på dygnet runt förbrukar nästan 1000 kilowatt om året.

Bjässen är sjösatt Som Svensk Hamntidning tidigare har rapporterat var Stena Lines storsatsning Stena Germanica på ingång. Nu är hon här och redo att trafikera Göteborg–Kiel. Stena Germanica rymmer lika många passagerare och bilar som en ordinarie färja plus ett fraktfartyg och är idag Nordens största skepp med sina 240 meter i längd och 29 meter i bredd. För att vända superfärjan i Göteborgs Hamn krävs även specialteknik. En storsatsning på miljöaspekten har gjorts och med ny

teknik som t.ex. katalytisk avgasrening, ecodriving och eldrivning vid kaj beräknas fartyget spara uppemot 50 miljoner kronor per år i bränslekostnader, då det ersätter två fartyg, men tar lika mycket last. Förutom kapacitet och miljösatsningar har man även investerat invändigt. Med 495 hytter med 3–5-stjärnig klass går det lätt att lyxa till det med virtuellt handledda vinprovningar, personlig hyttvärd och middagar under bar himmel på soldäckets brasseri.

Kort noterat…

Varbergs Hamn ändrar namn till Varbergs Hamnförvaltning … och Terminal West AB ändrar namn till Varbergs Hamn.

ne ad. r e s

i tor

uk w.a

Doosan DL500 - Kraftfull hjullastare - Diffbroms, fram/bak - Förbättrad sikt - Rymlig hytt - Steg 3-Miljömotor - Bränslesnål - Låg ljudnivå - Minskat underhåll - Skopa: 5,2 kubik

Maskinia AB, Nyckelgatan 2-6, 589 41 Linköping, 013-163000, www.maskinia.se Filialer: Staffanstorp - Jönköping - Linköping - Stockholm 0708-163091

Svensk hamntidning

0708-163095

013-163000

0708-163090

Återförsäljare: Asarum - Göteborg - Gnarp

0705-584766 0705-532205 0703-409661

Boden

0921-506 50

Svensk hamntidning

Progressiva Oskarshamn Hamnmuddring, framtida expansionsplaner och näringslivets önskan om transportlösningar är en del av Oskarshamns Hamns intressanta framtidsplaner. Marknadsutvecklare Anders Sjöblom berättar om text: Zenny Jönsson. Foto: Curt-Robert Lindqvist hamnens planer.

”Vi tror på positiv utveckling. Tyvärr bromsas vår tillväxt av andra projekt som finansieras med EU- och politiska bidrag. Flödet går så att säga åt ett annat håll i Sverige.” 12

Svensk hamntidning

Då hamnbassängen ska saneringsmuddras 2012 och således kommer att generera nya ytor finns planer på expansion av hamnen och nybyggnation av färjeterminalen är redan spikad. – Vi ser ett behov av en ny färjeterminal för Gotlandstrafiken. Terminalen ska flyttas längre ut i hamnloppet för ett bättre läge. Planen är att den ska stå färdig år 2014, berättar Anders Sjöblom.

TERMINAL

Krav från näringslivet Parallellt med expansionen av hamnen kommer även en ny strategi presenteras som ska stå klar samma år. Sågade trävaror har länge varit en expertis i Oskarshamns Hamn, något de arbetar hårt för, och fortsatt kommer att vara ledande i, och i den nya strategin kommer hamnen även att ta ett grepp om vidare hantering som ett svar på näringslivets krav. – Det finns många välmående hamnar på smålandskusten som alla arbetar med sågade trävaror och bulk. Näringslivet har börjat ställa krav och meningen är att vi ska ta ett större steg i vår hantering. Näringslivet på smålandskusten har eftersökt bättre lösningar för containeroch trailertransport. De funktioner som idag finns är eftersatta och hanteringen är kostsam, mycket på grund av stora avstånd. Behovet av transporter finns och efter förfrågan från regionsförbunden i Kalmar och Jönköping har Oskarshamns Hamn fått i uppdrag att titta på en lösning. – Företagen ställer krav på att vi måste få ordning på transporterna. Med dagens flöde måste transport beställas in som lastar gods här och kör tom tillbaka. Gör man inget nu finns det risk att företagen i regionen flyttar västerut.

Ökad godsvolym För att tillgodose näringslivets krav på hållbara transporter krävs en ökning i godsvolym. För att ta itu med problematiken har arbetsgruppen Cargoto, en samverkansgrupp mellan regionsförbunden i Kalmar och Jönköping, tågterminalerna på höglandet och Oskarshamns Hamn, bildats. – Problematiken ligger i att få mer gods att gå över vår hamn. Bland annat tittar vi på den baltiska marknaden som är en stor exportmarknad. Parallellt med det tittar hela Europa på att det eventuellt byggs upp ett nytt transportmönster per järnväg från Kina till Europa. När det väl rullar kommer godset att spilla vidare mot hamnarna i de baltiska staterna och vidare hit. Det bevakar vi noga. – Där ser vi i samband med Jönköping ett stråk från Göteborg mot Moskva, där Oskarshamn blir en mellanhamn som godset ska över. Venspil är en geografisk bra hamn som vi samarbetar med. Där finns redan idag stora transportvägar som sträcker sig mot Moskva och vidare till Kina. Vi för dialog med rederier som kan åka mellan Oskarshamn och Venspil, men avvaktar en marknadsundersökning, som pågår gemensamt mellan rederi och Cargoto, för att undersöka möjligheterna. Dialogen är viktig Samtidigt som Oskarshamns Hamn tittar på Baltikum vänder även Västra Götalandsregionen blicken mot Moskva vilket gör det viktigt för Oskarshamn att föra god dialog med Västra Götaland. – Godset bör åka till Jönköping och sedan österut mot en hamn på ostkusten och över till Baltikum, det är den kortaste vägen. Ska alla istället titta på sin egen region så blir inget åstadkommet med dagens

relativt låga handelsutbyte och godsflöde med Baltikum och Moskvaområdet. Ett linjeflöde mellan Göteborg och Oskarshamn måste till i ekvationen, menar Anders Sjöblom. På godsflöde via järnväg följer lastbilstrafiken och ett flöde av transporter som Oskarshamns Hamn idag inte har. En viktig kedja för att kunna tillgodose kravet på containeroch trailertrafik. – Om vi exporterar västerut har vi en dyrare prisbild än andra. Vi har varken tåg eller lastbilslinjer mot t.ex. Göteborg. Ska vi få en ökning av gods mot Moskva behöver vi linjer och samarbete.

Finansiering För att behålla näringslivet på orten krävs väl fungerande transporter, något som Oskarshamns Hamn arbetar för. Men för att kunna erbjuda sådana transporter måste både volymer och ekonomisk bäring finnas. – Vi är väldigt tydliga med att det här måste bära sig på verkliga volymer och inget annat. För det krävs en marknadsuppgång. Volymerna är inte tillräckliga för att vi ska kunna arbeta jämte konkurrenterna Nynäshamn och Karlshamn. Det finns inget värde i att urholka tre linjer och försöka konkurrera ut varandra, då urholkas bara våra kassor och vi tappar det vi är bra på, som sågade trävaror. Hur man ska locka till sig ökat gods är uppe för diskussion. Regionala Godstran-

FÖR FULLSTÄNDIGT MODELLPROGRAM BESÖK WWW.HSP.SE ELLER KONTAKTA OSS FÖR MER INFORMATION.

of Sweden

DET FINNS BARA EN GRIP VÄRD NAMNET. VI HAR 40 MODELLER AV DEN.

HASSELA SKOGSPRODUKTER

Åkerivägen 11, 820 78 Hassela. www.hsp.se Telefon 0652-366 90. Fax 0652-405 50

Svensk hamntidning

sportrådet anordnade bland annat ett seminarium i Oskarshamn i våras, där diskussioner fördes mellan producenter, konsumenter och varuägare, och framför allt logistikbolagen. Intresset för att starta en linje finns, men det är få som är villiga att ta kostnaderna i början. – Vi tror på positiv utveckling. Tyvärr bromsas vår tillväxt av andra projekt som finansieras med EU- och politiska bidrag. Flödet går så att säga åt ett annat håll i Sverige. På så sätt är Cargoto ännu viktigare för oss, då det visar på enighet mellan länen. Oskarshamns Hamn har valt att inte följa bidragslinjen, något som logistikbolagen ser positivt på. Vad som sker efter att bidragstiden runnit ut är annars ett stort problem, och Oskarshamns Hamn vill se

bärighet från dag ett. – Bidrag visar inte på en sann effekt. Den dagen bidraget är slut måste man ju fortfarande upprätthålla transporterna. Då sitter vi kanske där utan volymer och har bara skjutit på problemen. Vad som istället behövs är en infusion av gods – ett eller flera större företag som får en stororder i t.ex. Moskva där hamnen kan vara med och nappa. – Tillsammans med det företaget och logistikbolag kan man då bygga upp en hållbar rörelse. Det finns ett sådant bolag med i diskussionerna och det finns tecken på en marknadsuppgång.

Samverkan – en vinst Oskarshamns Hamn vill ha till en tågförbidelse till Göteborg, vilket även de andra hamnarna på smålandskusten eftersöker. Första steget för att få till en lösning är samverkan mellan hamnarna. – Så länge vi inte samarbetar blir det inget. Vi kan inte jobba med att försöka ta andelar ifrån varandra och bara titta på

specifika transportslag. Vi måste se en helhet, vilket Cargoto hjälper till med. Att se hamnarna här som en region med samverkan är viktigt. Tanken är projektet ska vara igång i januari 2012. Då räknar man även med en uppstartningsfas. Marknaden har efterfrågat en lösning och ett konkret förslag har presenterats. Om startskottet inte kan gå 2012 får hamnen bordlägga projektet. – Nu är det upp till marknaden att ta emot budskapet. Vi tror ju på det här och planerna finns ju kvar även om vi inte ser någon volymökning innan deadline. Kommer det en marknadsuppgång är vi beredda att köra. Hursomhelst har Oskarshamns Hamn skjutit startskottet för ett samarbete på smålandskusten. Cargoto kommer att överleva under lång tid, menar Anders Sjöblom, och har gjort ett bra jobb hittills. – Det har varit ett skriande behov efter samarbete och Cargoto har blivit startskottet för samarbete mellan hamnar och tågterminaler i Kalmar och Jönköpings län. Våra kunder önskar samarbete och det är vi på god väg att ge dem. Att se hamnarna på smålandskusten som en region med samverkan och samsyn på infrastruktur är viktigt, avslutar Anders Sjöblom.

Our Experience – Your Advantage Gottwald Port Technology

VDL

B&W Bulk Systems

MRS Greifer

E-Crane

Your Partner in Scandinavia

www.port-trade.com 14

GB_Gottwaldrødkran_Ann.OurExp.210x140_02.indd Svensk hamntidning

Also for used equipment

Tel.: +45 7628 0102 25/02/10 13.48

Kjell gillar när det flyter Sedan lång tid tillbaka har Kjell Eriksén jobbat med flytande hamnar runt om i världen – en innovation som har tagit med honom på många utmaningar genom åren. Kjell har byggt och levererat flytande hamnar, flexiports, i många år, idag via Flexiport Systems International Ltd Hong Kong. Med några avbrott beroende på oroligheter i världen har hamnbyggena pågått sedan 70-talet. – Idén föddes när jag jobbade inom Broströmskoncernen på lasthanteringsavdelningen. På den tiden var detta ett av världens största rederier som ägde mer än 100 fartyg. Vi hade bland annat trafik till Saudiarabien, ett land som tack vare olje fynd utvecklades snabbt och behövde stora mängder cement, säger Kjell. Han förklarar vidare att landet då inte hade någon hamn som kunde hantera de stora mängderna cement. – Då drog vi dit med en bogserbåt och en ponton. Sedan lastade vi trailrar som stod på pontonen med cementsäckar och släpade pontonen i land. Här föddes flexiport-idén som sedan har vidareutvecklats.

Flexiport-systemet Kjell Erikséns patent på Flexiport, som bygger på flytande pontoner, gick ut för 20 år sedan. Men än i dag har ingen kopierat det mer än i småbåtshamnar. – Det tycker jag egentligen är lite konstigt, med tanke på att det är både billigare och snabbare än de system som bygger på cementfundament, säger han. Enligt Kjell kan man bygga alla typer

av hamnar som flexiports. De kan också fungera där det är omöjligt att bygga konventionella hamnar, som i Amazonfloden där skillnaden mellan låg- och högvatten är upp till 30 meter. – Man kan bygga allt från mycket små hamnar för ett fåtal båtar upp till stora omlastningshamnar för järnmalm, som kan hantera 15 miljoner ton om året, förklarar han.

Uppdrag Kjell jobbar mest med projekt i Sydostasien, Afrika och Sydamerika där det finns ett stort behov av fungerande hamnar. – I Brasilien, till exempel, är behovet enormt och lastbilarna kan ibland behöva vänta med sin last i upp till 30 dagar i hamnarna. Under hösten finns många projekt på agendan, bland annat en containeromlastningsstation vid Nigers utlopp och ett hamnprojekt i Angola. – Det är mycket intressanta uppdrag, men det gäller att se upp så att man inte blir lurad i länder med mycket korruption, säger Kjell. Falklandsöarna Det roligaste projektet Kjell varit engagerad i var det flexiport-bygge han genomförde på Falklandsöarna i mitten av 70talet. Den brittiska regeringen behövde en hamn för att försörja sina trupper under

efterkrigstiden. Kjell, som under den tiden jobbade som teknisk direktör på ITM Off Shore Ltd, fick uppdraget. Han lovade nämligen att hamnen skulle stå klar inom 6 månader, jämfört med närmsta konkurrent som garanterade 3,5 år. Det var inget lätt uppdrag och det innebar vanskliga flygresor in och ut ur en krigszon samt kniviga transporter av utrustning och pontoner på stormiga hav. Men man klarade av att bygga hamnen på 5 månader och den står kvar än idag. – Det var ett betydelsefullt uppdrag och Margaret Thatcher sade när hon tackade oss att hade inte vi kommit på den här idén, hade inte Storbritannien kunnat behålla Falklandsöarna, säger Kjell.

Framtida idéer Kjell Eriksén tittar även på andra lösningar än flytande hamnar och har många planer inför framtiden: – Vi tittar på möjligheterna att bygga flytande sjukhus och flytande studentbostäder. Där tror jag att vi kan göra det både snabbare och billigare än om man skulle bygga på marken, säger han. text: Ingela Larsson Foto: Karin Magnusson,

Shutterstock

Svensk hamntidning

Utbildning

En essentiell del av hamnen Vare sig det är första dagen på jobbet eller om man är gammal i gamet är kunskaperna och möjligheten att lära sig nya saker det fundament verksamheten står på. I hamnarna i Norrköping och Helsingborg har man valt att sätta stort fokus på utbildning och fortbildning. text: Zenny Jönsson. Foto: Freddy Billqvist, Norrköpings Hamn

Svensk hamntidning

[UTBILDNING] är en beteckning på den, ofta målinriktade, process där någon genom systematisk undervisning och träning skaffar sig kunskaper, bildning och färdigheter. Wikipedia

eLearning i Helsingborg Helsingborgs Hamn är en av hamnarna som flitigt använder sig av eLearningutbudet och fortlöpande arbetar med utbildning av personalen på ett flexibelt och tidseffektivt sätt. – Att satsa på välutbildade medarbetare ökar framförallt säkerheten och säkrar kvaliteten på produktionen. Vår personal behöver utbildning, så det är en självklarhet, berättar biträdande stuverichef CarlHenrik Hägg. I Helsingborgs Hamn finns stort fokus på eLearning där utbildningar inom farligt gods, ISPS, första hjälpen och brand dominerar. De stora fördelarna med eLearning ligger i flexibiliteten. Det är lätt att ordna utbildningen och kräver ingen större planering än att frigöra medarbetaren från produktionen, till skillnad från t.ex. truckutbildningar, där den operativa driften av hamnen krävs även då en del av medarbetarna är på kurs. – Man sätter sig framför datorn när det finns tid. Det är högst intressant, då tidschemat ofta ändras. I den meningen är det ett bra verktyg att ta till när tidsutrymmet finns, säger kvalitets- och säkerhetsrådgivaren Ulf Rosén.

Dessutom finns inget tvång på att utbildningen måste ske i arbetsplatsens lokaler – finns dator med uppkoppling att tillgå i hemmet går lika bra att arbeta där. – Det är ett väldigt självständigt verktyg med ett individuellt anpassat tempo. Flexibiliteten gör att individen får stor valmöjlighet i fråga om när utbildningen ska genomföras, påpekar Carl-Henrik Hägg. Efter att ha arbetat med eLearning i flera omgångar ser Ulf Rosén ett utvecklingsbehov. Även då det generellt sett är bra utbildningar vill han slå ett slag för att utveckla eLearning i lokal riktning. – Vad som saknas är plats för lokala variabler, det vill säga att göra det enklare att lägga upp egna program i eLearning, som syftar till att uppfylla de egna behoven i exempelvis vår hamn, att utbilda och säkerställa kunskap med interna variabler som bara är intressanta för den hamn som genomgår utbildningen. Det skulle vara intressant att utveckla ett verktyg som gör det enkelt att lägga till utbildningsdelar som är specifika för den miljö som individen arbetar i, menar Ulf Rosén. I Helsingborgs Hamn är tongångarna till största delen positiva. Carl-Henrik

Hägg berättar att en del blandade känslor finns i fråga om de olika utbildningarna som erbjuds. – Vi bedriver många utbildningar och på det stora hela är åsikterna positiva, speciellt i fråga om eLearning. En nackdel är frågan om uppföljning och hur man ska kunna säkerställa att individen har tagit till sig utbildningen, menar han. Arbetet med eLearning och övriga utbildningar sker fortlöpande i Helsingborgs Hamn och Carl-Henrik Hägg kan konstatera att det fungerar bra. – eLearning fungerar bra hos oss, men allra bäst är det som ett komplement till lärarledda lektioner. Vi har även sådana utbildningar och planerar för tillfället att dra igång andra utbildningsprojekt och repetitionsutbildningar för att säkerställa kvaliteten. Vad är eLearning? eLearning är ett interaktivt lärande som läses genom dator och oftast sker via en CD-rom eller genom ett onlineverktyg. eLearning kräver dator och internetuppkoppling och kan ske på distans såväl som lokalt med eller utan instruktör i en kombination tillsammans med olika tekniker såsom CD-rom, digital-TV eller Internet.

Svensk hamntidning

Stora utbildningsinsatser i Norrköping För Norrköpings Hamn är utbildning i alla delar av hamnen viktigt och är något man arbetar kontinuerligt med. Miljö- och säkerhetssamordnaren Johan Lejdberg berättar om hamnens insatser. Utbildning är en stor del av er verksamhet, berätta! – Då vi har byggt vår nya containerhamn i Pampusterminalen och dessutom köpt två STS-kranar har den stora utbildningsinsatsen under 2009–10 varit riktad till personalen som arbetar där. Ingen av dem har tidigare kört STS-kranar och därför har vi tagit hjälp av både Hamn- och Stuveriskolan och Göteborgs Hamns instruktörer för genomförandet av simulatorutbildning. Personalen i terminalen roterar veckovis mellan olika arbetsuppgifter såsom reach-stacker, Tug-master, krankörning, tally och Gate Security. Därför har samtliga även uppdaterats i ADR-regelverket för att kunna kontrollera märkning och etikettering av containrar som ska in i hamnen. Vidare måste ju samtliga givetvis inneha behörighet för att få köra de tunga maskinerna. 18

Svensk hamntidning

Ni utbildar även på andra fronter. – Arbetsledare och chefer har genom Sveriges Hamnar genomgått en arbetsledarutbildning med inriktning mot systematiskt arbetsmiljöarbete och ansvarfrågor. Denna insats får ses både som utbildning och fortbildning då flera var nya i sina roller som arbetsledare och chefer. I skyddskommittén har underlag för fortbildningsinnehåll för stuveriarbetare tagits fram och en utbildningsgrupp bildats. Vi hoppas under hösten/vintern kunna landa i en fortbildning som ska vara intressant och givande för alla. Vi hoppas även kunna genomföra ECOdriving för maskinförare under 2011. Hur viktigt är det med utbildning? – Målsättningen är att utbildningarna ska ge våra medarbetare den kunskap de behöver för att kunna utföra sina arbeten säkert och med god kvalitet. Hamnarbete är ju idag att förknippa med ganska många roller och arbetsmoment, alla med sina specifika kunskapsområden och kompetenskrav. Alla olika maskinslag och modeller kräver ju givetvis sin kompetens

av förarna. Rätt riktad förarutbildning ger framförallt högre säkerhet men har även genomslag ekonomiskt och miljömässigt. Rätt utbildning och fortbildning ger också förutsättningar för medarbetare att känna säkerhet i sin yrkesroll, något som även bidrar till att känna delaktighet inom bolaget och även det bidrar till god kvalitet på det arbete som utförs. Satsas det tillräckligt på utbildning, generellt sett? – Tittar man på utbudet av utbildningar, både genom Sveriges Hamnar och TYA, visar ju det att det satsas och finns möjligheter till utbildning. Hamn- och Stuveriskolan har en bred utbildningsplan med flera inriktningar. Lokalt känner jag att man alltid vill göra mer och ännu bättre för att möta allas behov och efterfrågningar. Är det lätt att ordna utbildningar? – Det är många bitar som ska klaffa. Att identifiera var utbildningsbehoven finns och vilka delar som ska ingå brukar inte vara så svårt. Ett mindre antal personer med samma utbildningsbehov är också

lättare att ordna en utbildning för. Kommer vi sedan till en större grupp medarbetare med samma utbildningsbehov, måste vi dela upp dem i mindre grupper. Det kräver mer planering och flexibilitet hos både utbildare och produktion. Hur upplever personalen satsningarna? – Riktade utbildningar där personalen

kan relatera innehållet till sin yrkesroll upplevs genomgående positivt. Att lära sig nya saker och där kunskapen ger ökat ansvar brukar också upplevas positivt, man stärks och känner att man utvecklas vidare. Det är också viktigt att utbildningsformen är rätt – eLearning är ett suveränt och flexibelt utbildningsverktyg för personer med

datorvana, men för dem som inte är lika vana vid datorer blir det inte lika givande. Generellt upplever jag dock övervägande positiva tongångar. Många är de som efterfrågar utbildning och vill uppdatera sig, så vi kommer att satsa vidare.

”Viktigt med både uppdatering och nya kunskaper” När utbildningsbehov finns är det till Hamn- och Stuveriskolan och skolchef Wayne Svensson, som bedriver utbildningar både lokalt och regionalt, man vänder sig.

program som ligger på nätet och det finns även möjlighet att skapa egna program, bland annat har hamnarna i Helsingborg och Göteborg tagit fasta på det.

Behöver man utbildning även om man redan har arbetat i 10–15 år? – Även om man har arbetat länge behöver man utbildning. En anledning är att man enligt regelverken behöver uppdateringskurser vart eller vartannat år för att lära sig nya regler och rent teoretiska kunskaper. Sedan är det även viktigt för säkerheten med uppfräschning av vad man tidiSatsar hamnarna tillräckligt på utbildning? gare har fått lära sig. En tredje anledning – Nej. Vi vet att det finns behov av utbild- är att lära sig nya körsätt med ekonomisk körning av tunga maskiner för besparing ning, det visar enkätundersökningar vi gjort, framförallt gällande maskinkörning. på däck och bränsle. Det borde alla definitivt ta till sig. Jag har inget bra svar på varför man väljer bort utbildning. Möjligen kan det vara så att organisationen idag är så slimmad att En del yngre personal kommer till hamnen man inte har möjlighet att låta fem–sex direkt från gymnasiet, i vilken utsträckning anställda gå på utbildning. satsas det på utbildning av ungdomar? – Det är arbetsgivarna som avgör vem som eLearning kräver inga fasta utbildnings- ska anmälas till utbildning och så vitt jag vet finns ingen direkt satsning på ungdotillfällen, är det populärare? mar som grupp. Hamnarna är mer eller – Det har kanske inte varit någon kioskmindre självförsörjande. Det finns alltid vältare precis, men det utnyttjas. Vi har Utnyttjas kursutbudet av hamnarna? – Ja, det får man nog säga. Långt ifrån alla hamnar utnyttjar våra utbildningar, men de som gör det gör det kontinuerligt. Det är synd att inte fler utnyttjar möjligheten, det finns ju möjlighet att skapa utbildningar på plats i princip i hela landet.

extrapersonal och ur den gruppen plockar man sedan för att tillsvidareanställa och utbilda. Som regel handlar det inte om ungdomar dock, även om det finns vissa undantag.

TYA har varit med och tyckt till om en möjlig gymnasieutbildning med hamninriktning, berätta. – Vi har ingått i remissförfarandet som varit ute och fått tycka till om de utgångar som kommer att bli valbara för det tredje året. Ett förslag är hamnarbete, men vi har sagt att det som är intressantast är en allmän och generell terminalutbildning. Varför en allmän terminalutbildning? – När man väl är ute på arbetsplatsen får man en gedigen spetsutbildning på plats. Däremot ska man ha en bred utbildning i botten som bl.a. grundar sig på språk, logistik och viss maskinkörning som man kan få genom en generell utbildning. Vi får se hur det blir, beslut om GY2011 tas i oktober och efter det är det bara att vänta och se om någon söker.

Svensk hamntidning

19 19

på nya poster

Ulrika Nilsson

Bengt Burström

Håkan Söderlund

Ny VD i Piteå Hamn. Tidigare arbetade hon som controller, främst i Piteå Hamn, men även inom koncernen Piteå kommunföretag AB.

Har utsetts till ny produktionschef på Terminal West AB, Varbergs Hamn. Bengt arbetar sedan tidigare på företaget och innehade då tjänsten som terminalchef.

Har börjat som projektledare på teknikanläggningen inom avdelningen infrastruktur i Stockholms Hamnar. Håkan kommer närmast från Stockholms stad och trafikkontoret, där han har varit projektledare för mark och trafik inom anläggningsavdelningen.

Bert-Inge Storck Utsedd till tillförordnad VD i Karlshamns Hamn. Bert-Inge är VD i Karlshamns Bostäder AB och har mångårig erfarenhet av ledarskap med affärs- och kund-relationer. Rekryteringen av ny VD till Karlshamns Hamn efter Björn Nilsson har inletts.

Björn Nilsson Ny hamndirektör i Halmstads Hamn. Björn kommer närmast från Karlshamns Hamn där han har varit de senaste 25 åren och sedan 12 år verkat som VD. I skrivande stund är det inte klart när han tillträder sin nya tjänst.

Henrik Ahlqvist Hamnstyrman för kryssningar på sjöenheten i Stockholms Hamnar, tar över som affärsområdesansvarig för kryssningar efter David Schubert, som har gått vidare till Elite Hotels.

Ulrika Persson Är från Sweco, som har arbetat som miljöingenjör i Stockholms Hamnar sedan i januari 2010, har valt att stanna i hamnen som fast anställd.

Göran Lindgren Ny försäljningschef i Halmstads Hamn. Närmast kommer Göran från Karlshamns Hamn, men har ett långt förflutet i Halmstad, då han tidigare har arbetat i hamnen under 26 år.

Birgitta Andersson Ny enhetschef i Stockholms Hamnars containerterminal. Birgitta har tidigare arbetat i containerterminalen som processledare och ersätter Jan Kallander som efter drygt 20 år inom Stockholms Hamnar går i pension.

Elisabeth Dellner Ny HR-chef i Stockholms Hamnar. Elisabeth kommer närmast från tjänsten som HR-specialist inom samma enhet och hon efterträder Kersti Tagesson, som börjar som personalchef i Enskede-Årsta-Vantörs stadsförvaltning.

Lotta Cosford

Tipsa oss!

Kom ihåg att tipsa Svensk Hamntidning när ni får ny personal. redaktion@svenskhamntidning.se

20 Svensk hamntidning

Ny personalchef i Oxelösunds Hamn. Lotta har tidigare arbetat inom CSN, Hedemora kommun, Schneider Electric samt SSAB.

svensktnaringsliv.se/forsakring

,BO WJ ÐLB EJO QSPEVLUJWJUFU "CTPMVU

"## $SBOF 4ZTUFNT FSCKVEFS FUU TUPSU VSWBM BW BVUPNBUJLGVOLUJPOFS GÐS 454 LSBOBS "MMB J TZGUF BUU GÐSFOLMB GÐS GÐSBSFO BUU VQQO¿ IÐHSF QSPEVLUJWJUFU PDI TBNUJEJHU NJOTLB FOFSHJGÐSCSVLOJOHFO 7J HÐS EFUUB NFE FHFOVUWFDLMBEF QSPEVLUFS PDI HJWBSF JOUFHSFSBEF UJMM BOW¾OEBSW¾OMJHB PDI W¾M CFQSÐWBEF MÐTOJOHBS XXX BCC DPN DSBOFT

"## "# $SBOF 4ZTUFNT 5FM 'BY & NBJM DSBOFT TBMFT!TF BCC DPN *OUFSOFU XXX BCC DPN DSBOFT Svensk hamntidning

En dag med Sveriges Hamnar Vad gör de egentligen på Sveriges Hamnar? Det bestämde vi oss för att ta reda på. Först ut är branschchefen Mikael Castanius, som fick i uppdrag att föra dagbok under en dag. 06.45 Stiger upp. Inleder dagen med en Voltaren. Jag bar nämligen en soffa och slet sönder en muskel i benet. Tar c:a 2 minuter innan jag överhuvudtaget kan stå på benet men därefter går allt bra. Väcker barnen Smilla 8 år och Steen 5 år.

07.30 Frukost med barnen. Under frukosten berättar lillgrabben att han har haft en mardröm om mullvaden i Michael Jacksons video till Thriller. Efter ett tag inser jag att han menar varulven.

att lämna kontonummer! Noterar bland dagens pressklipp att mycket handlar om att godsvolymerna till Göteborgs Hamn har varit positiva för det första halvåret. Efter samtal med Göteborgs Hamns VD Magnus Kårestedt kontaktar jag Baltic Ports Organizations generalsekreterare Bogdan och föreslår att vi gemensamt ska genomföra ett seminarium om LNG i januari.

09.45 Konsulterar Martin Fredlund i Karlshamns Hamn och Johan Frenning i CMP ang. datum och föreläsare för årets Ekonomix, en kurs för ekonomichefer i hamnarna som har legat på is ett tag men som ska återuppstå i höst.

10.00 Uppdaterar Sveriges Hamnars sida på Facebook. Noterar att två riksdagsledamöter, som följer Sveriges Hamnar, fyller år idag. Skickar grattismail!

09.10 Inleder dagen med att svara på mail. Har fått 28 nya sen i går kväll. Har även fått ett mail från Zurich Financial Services Limited som konstaterar att jag har fått 2 500 000 euro! Bara

12.30 Har tre viktiga remisser som måste besvaras denna vecka. Förvånas varje gång över hur mycket text det är. Det gäller att fokusera på vilka remisser man besvarar. Trots insikt om att det finns bättre sätt att påverka politiken än att svara på remisser kastar jag mig över förbundets svar på remissen ”Sveriges Sjöfartssektor”. 13.14 Talar med Calle Carlsson, en riktigt skön och ambitiös kollega på Sveriges Redareförening, om Baltic Sea Position, ett gemensamt initiativ mellan Redareförening och Sveriges Hamnar, om en 0-vision för utsläpp i Östersjön. 13.27 Pratar med Karolina Boholm på Skogsindustrierna om IMO:s beslut att sänka svavelhalterna i maritimt bränsle för Östersjön.

Alltid lika peppande att tala med Karolina. Konstaterar efter samtalet att jag snarast måste boka möten med ett antal riksdagsledamöter. 14.08 Pratar med vår gode hamnvän Magnus Sundström på Sjöfartsverket ang. ett stort LNGprojekt som är under uppstart i flera länder runt Östersjön. Ber Magnus skicka mer information. Avser att lyfta frågan vid morgondagens möte med bl.a. Energigas Sverige.

10.45 Blir kontaktad av det nybildade Trafikverket om att föreläsa kring hamnar och intermodalitet vid deras marknadsdag den 19 oktober i Stockholm. Tackar ja.

14.20 Får en vink från kollegorna i Finland om att det diskuteras kring ett totalt förbud mot att spola rent fartygens lastrum i Östersjön.

11.05 Småpratar med Christina Gisselberg om sommarens Almedalsarrangemang och annat som är på gång. Undrar hur man skulle klara sig utan Christina. Hon är en klippa som sliter hårt för Sveriges Hamnar!

12.00 Isterband i personalmatsalen tillsammans med Joakim Ärlund. Lunchdiskussionerna handlar mycket om spekulationer kring utgången av riksdagsvalet. 22 Svensk hamntidning

14.45 Hämtar en kopp kaffe till kontoret. Tack och lov har vi en riktigt bra kaffemaskin.

På vägen kikar jag in på vår pressekreterare Dag Gustavssons kontor.

14.55 Försöker återuppta remisskrivandet. 16.15 Lämnar kontoret. Hämtar upp min sambo Anna, som gör sin tingsnotarietjänstgöring på länsrätten och åker hem.

17.15 Lagar mat, ett nyvunnet intresse som roar mig starkt. Är för stunden helt begeistrad av det spanska köket och försöker laga mycket spanskt. Idag blir det dock grillad fläskfilé med potatis från det egna landet. Stockholms goda kranvatten till det. Blir överraskad av dottern som helt själv har gjort smarrig äppelpaj.

jobba i lugn och ro. Hittar en bra plats att jobba på i SAS lounge.

20.00 Bordar SK 1427 mot Köpenhamn. Läser handlingar inför morgondagens möte med Energigas Sverige. Förvånas över att man för en gångs skull tydligt kan höra vad de säger i flygplanets högtalaranläggning. Hur ofta händer det? 23.00 Framme vid hotellet i Malmö. Scandic bjuder på 100 kr i baren. Tackar och beställer in en kall pilsner.

18.30 Mot Arlanda! Planet till Köpenhamn går först 20.10 men jag behöver lite mer tid att

23.30 Sovdags! I morgon bitti är det möte, på E-ON:s kontor i Malmö, om LNG. Ska bli spännande! God natt!

text: Mikael Castanius. Foto: Mikael Castanius, Athina Strataki, Shutterstock

north sea

Svensk hamntidning

Rivös oemotståndliga fisksoppa 4 portioner Grönsaker 1st fänkål 1st lök 2 st morötter 1st palsternacka 1/2 st selleri 1 st saft och skal av citron Fisk 200 g lax 50 g crabfisk 200 g havskatt 100 g räkor 50 g musslor

En äkta stuvarportion

1 l mjölk 2,5 dl grädde 1 dl crème fraiche 3 msk philadelphiaost 1 dl vitt vin Vitlök, timjan, basilika, svartpeppar samt fiskbuljong efter smak och tycke. Hacka grönsakerna i små bitar och riv skalet från en citron. Skär lax och havskatt i lika stora bitar. Bryn grönsakerna i en stor kastrull, tillsätt kryddor, citronskal, buljong/fond samt hälften av vinet. Låt sjuda i 2–3 minuter. Tillsätt sedan mjölk, grädde och crème fraiche. Koka upp. Tillsätt ev. redning, låt sjuda i 3–4 minuter. Komplettera sedan med resten av vinet samt saften av citronen. Smaka av och tillsätt philadelphiaost, låt sjuda i c:a 5 minuter. När soppan smakar så som du vill är det dags för fisken och skaldjuren. Låt det sjuda tillsammans, smaka av. Serveras direkt tillsammans med en brieostbaguette. Smaklig måltid!

Mikael Wendel och Maria Broberg förbereder lunchen.

Vad kittlar egentligen hamnarbetarens smaklökar och får det att kurra lite extra i magen, undrar Svensk Hamntidning. Vi kontaktade Maria Broberg, vars jobb är att se till att det serveras omtyckt mat på tallrikarna i hamnen. Hennes svar: husmanskost från hjärtat. Maria Broberg är restaurangchef på Rivö Matsal i Scandiahamnen, som är en av de två restauranger som ISS driver i Göteborgs hamn med Maria i spetsen. Här serveras 250 portioner under en dag fördelat på frukost, lunch och middag. Utöver detta går det att köpa mat i cafeterian och de som jobbar natt kan beställa matlådor som levereras till

personalrummen. Rivö har öppet sex dagar i veckan och de öppnar tidigt och stänger sent.

Att bygga en stuvarmeny När det kommer till att bygga Rivös menyer bestäms huvudråvarorna på ISS kompetenscentrum, där man säkerställer att maten är näringsriktig och lever upp till kraven på miljö och kvalitet. – Sedan formar vi rätterna utifrån huvudråvaran och vår erfarenhet av vad våra gäster gillar. Hamnarbetarna tycker väldigt mycket om husmanskost som ugnsbakad falukorv med potatismos eller pannbiff med stekt lök. De gillar rätter utan konstigheter som är lagade med

omtanke, säger Maria. Maria berättade vidare att portionerna gärna får vara stora och att det är viktigt för hamnarbetarna att de står sig länge på maten, så att de klarar av det fysiska arbetet.

En klassiker I Rivö Matsal finns rätter med recept som är speciella för Göteborgs hamn. – Vi har en fisksoppa som har serverats här i över tio år. Den är väldigt populär och är ett återkommande inslag i menyn, säger Maria. För att alla Svensk Hamntidnings läsare ska få smaka på denna favorit har Maria delat med sig av receptet – en stuvarportion med smak av hav! text: Ingela Larsson. Foto: Peter Magnusson

24 Svensk hamntidning

Joakim Ärlund är ny medarbetare på Sveriges Hamnar. Vi tog oss en pratstund med honom för att ta reda på vem han är och vad han ska göra. Välkommen till Sveriges Hamnar – hur känns det? – Tack, det känns mycket bra! Det är spännande och utmanande att börja jobba för Sveriges Hamnar och med den särskilda situation som organisationen befinner sig i med två jämnstora fackförbund genom Transportarbetarförbundet och Hamnarbetarförbundet. Vilken kommer att vara din roll? – Jag kommer att vara förhandlare och jurist, vilket innebär att jag kommer att jobba för Sveriges Hamnar i diskussioner och förhandlingar med facken.

Hej Joakim Ärlund

Vem är Joakim Ärlund? – Jag är 30 år gammal, kommer från Stockholm och är jurist från Lunds Universitet. Tidigare har jag arbetat bland annat på Ericssons huvudkontor och på uppdrag åt två andra branschorganisationer inom byggmaterial- och fastighetsbranschen. När jag inte tränar eller rör på mig sätter jag gärna på lite Chet Baker och försöker läsa svår filosofi, oklart hur resultatet utfaller. Det händer även att jag dyker och skärmflygningen har jag tänkt återuppta!

Foto: Karin Magnusson

Starkare tillsammans För drygt ett år sedan påbörjade Sjöfartsforum ett stort arbete med att utforma en gemensam plattform för hela det maritima klustret. Nu har man nått ett viktigt delmål med ett färdigt visionsoch strategidokument. Under visionsoch strategimötet den 6 september blev dokumentet ”Vision och strategi för det svenska maritima klustret” färdigbehandlat. Detta har samlat visioner, mål, förutsättningar, analyser och möjligheter och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Dokumentet har under sommaren varit ute ut på bred remiss och alla företag och organisationer inom klustret har haft möjlighet att lämna synpunkter. Nu revideras det en sista gång och skickas sedan ut i en ”sign-off”-process.

Stort engagemang Projektet samordnas av Anna Risfelt Hammargren på Sjöfartsforum och är ett

initiativ och samarbete mellan aktörer inom hela det maritima klustret. Omkring 100 företag och organisationer har hittills deltagit i processen med att ta fram det gemensamma strategidokumentet. Idén är att man tillsammans ska få en bättre bas att agera utifrån och att sjöfarten och den maritima näringen ska få en starkare röst i kontakten med politiker och samhället i stort.

Gemensamma krafter Processen har haft två syften, dels att starta en samverkan inom klustret kring viktiga och övergripande frågor, dels att få politiker att inse att Sverige behöver en politiskt beslutad och långsiktig strategi för att utveckla den maritima näringen. Genom att gå samman, visa på den gemensamma potentialen och ta ett övergripande ansvar för utvecklingsfrågorna tror man på bättre förutsättningar och stöd. Nu hoppas Sjöfartsforum på att så

många som möjligt inom det maritima klustret kommer att ställa sig bakom dokumentet och, för Sveriges Hamnars del, inte bara Förbundet Sveriges Hamnar utan även alla hamnföretag. Dessa företag kommer att utgöra en tydlig förteckning över klustrets bredd och potential som framtida arbetsgivare.

text: Ingela Larsson. Foto: Arman Teimouri

Svensk hamntidning

6 röster om

Nedgångar och uppgångar Det har varit en tuff tid med finanskris och konjunkturnedgångar, men nu kommer fler och fler signaler om att vindarna vänder. Vi kontaktade sex hamnar för att ta reda på hur det ser ut hos dem. Frågorna vi ställde var: 1. Hur påverkades ni av finanskrisen? 2. Hur ser volymutvecklingen ut idag? 3. Hur ser ni på framtiden? 4. Vad har ni dragit för erfarenheter av finanskrisen?

text: Ingela Larsson, Zenny Jönsson illustration: Shutterstock foto: Arman Teimouri, Bo Björkdahl

26 Svensk hamntidning

Erik Froste VD, Södertälje Hamn AB 1. Som bilimporthamn kände vi av den redan i augusti 2008, då volymerna kraftigt gick ner. Under de tre första kvartalen 2009 gick volymerna ner mer än 50 %. Sista kvartalet 2009 började dock uppgången. En liknande utveckling sågs i containerhanteringen med nedgångar under hösten 2008 och riktigt dåliga volymer året därpå. 2. De senaste fem månaderna har volymerna på bilimportsidan varit fantastiska och nu ligger vi 20 % över normalvolymerna. Inom containerhanteringen har ett uppsving också noterats, men det beror även på att vi har tagit fler marknadsandelar och inte bara på den generella till-

växten. Under juli månad har vi sett rekord på både containeroch bilhanteringen. 3. Vi är obotligt optimistiska. Naturligtvis finns det oro för en s.k. double-dip, men då pratar vi ändå inte om så kraftiga dippar som det har varit utan mer om vanliga konjunktursvängningar och det går att parera. Nu känns det väldigt bra och vi kommer att fortsätta växa, särskilt på containersidan. 4. Vi valde, med lite tur och skicklighet, att behålla all personal och inte varsla som många har gjort. Det känns som om det var rätt väg att gå; man får försöka hitta andra sätt att spara på än på personalen och lägga pengarna på utbildning, så behåller man styrkan. Under krisen låg vi ungefär 5 personer över vårt behov – idag har vi ett tiotal extra personer inne dagligen.

att exportvolymen av sågade trävaror totalt har minskat. Den totala effekten av nedläggningen visar sig nu under 2010. Tyvärr blev vi tvungna att dra ner på vår bemanning. 2. Vi har stark återhämtning inom alla varuslag förutom sågade trävaror. Återhämtningen är speciellt stark inom stålsektorn. Marknaden för sågade trävaror känns fortfarande osäker på grund av den ekonomiska krisen i Europa. Nästan alla personer som vi blev tvungna att varsla om uppsägning är tillbaka på sina jobb och vi planerar i dagsläget för viss nyrekrytering.

Tor Dahlberg VD, Bottenvikens Stuveri AB 1. Vi påverkades starkt och fick ett tapp på nästan samtliga godsslag, totalt en nedgång på c:a 25 %. Speciellt stark var nedgången inom stålindustrin där vi tappade c:a 45 %. Ett stort sågverk lades ned i vårt närområde, vilket innebar

Tommy Halén VD, Trelleborgs Hamn AB 1. Vi har påverkats som alla företag gjorde, med en nedgång på totalt 17 % i volymer som vi sedan fick arbeta med för att sänka våra kostnader. Slutligen förlorade vi inte lika mycket i resultat som i volym, procentuellt sett. Vi fick en tillfredställande vinst 2009. 2. Den ser bra ut, vi har många olika aktiviteter i hamnen, bilar, bussar, passagerare, trailrar, lastbilar och tåg. Slår vi ihop allting har vi haft en utveckling på ungefär 11 % under de första sju månaderna 2010 i jämförelse med samma period 2009. Det är en rätt bra utveckling.

3. Vi ser framtiden an med tillförsikt. Det investeras som aldrig förr i företag i Norr- och Västerbotten och våra basindustrier har stark framtidstro. Planerade investeringar i Norrbotten har till exempel beräknats till c:a 200 miljarder under den kommande 10-årsperioden. Framförallt investeras enorma mängder pengar i Malmfälten, men vi ser också att jättestora vindkraftprojekt dras igång. Störst av dem alla är ett projekt i Markbygden, där man planerar

att bygga 1101 vindkraftverk. Hela projektet beräknas kosta c:a 60–70 miljarder kronor och är, om det blir genomfört i sin helhet, ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Byggtiden planeras till 10 år och kommer att påverka Piteå Hamn mycket. 4. Finanskrisen slog till enormt snabbt och hastigheten i nedgången blev dramatisk, speciellt i stålindustrin där man i Europa på några få månader halverade stålproduktionen. Vi blev väl alla tagna lite på sängen men vi vidtog åtgärder i ett tidigt stadium och vi klarade oss på grund av detta rätt helskinnade ur krisen. Man kan så här i efterhand konstatera att det i själva verket nog inte var någon som visste hur det skulle sluta och jag tror att vi måste vara ödmjuka inför framtiden då sviterna efter finanskriserna i både USA och Europa kommer att bestå i många år framåt. Återhämtningen kommer nog att bli l ångsammare än vi tror och det blir säkert ett och annat bakslag under de kommande åren.

3. Vi ser positivt på framtiden. Vi har beslutat om en utveckling av hamnen, med en stor investering som påbörjas nu i höst, där vi utvecklar för att kunna ta emot större, bredare och längre fartyg. Vi planerar och arbetar för en utökning av hamnen för att ta emot mer gods. 4. Vi har dragit flera erfarenheter. En slutsats är att avtalsbiten är viktig, att man har täckning för fasta kostnader så att man klarar sig när det är konjunktursvängningar och även att man som ansvarig måste arbeta med saker som är otrevliga, som minskning av resurser, det vill säga personal och bland annat konsulter. Vid volymsänkningar måste man tyvärr möta dem med kostnadssänkningar.

Svensk hamntidning

Johan Röstin VD, Copenhagen Malmö Port AB

c:a 300 000 bilar. Så jämfört med förra året har vi tagit igen 50 % på bilsidan.

1. En stor del av vår verksamhet är nya bilar och den delen gick ner markant förra året, med en 73-procentig minskning under den värsta månaden. Då fick vi tyvärr även säga upp en del medarbetare, uppsägningar som direkt var kopplade till de minskade volymerna. Även containerområdet blev väldigt hårt rammat av finanskrisen. När det gäller olja och bulk var inte det några större problem i relation till den.

3. Det finns väldigt många ljuspunkter att fokusera på. Alla siffror går upp, sakta men säkert. Ett stort område för oss är kryssningsverksamheten i Köpenhamn, där vi har fler anmälningar till nästa år än vad vi hade detta året, med en uppgång på 15–20 %. Utbyggnaden av Norra hamnen är även ett viktigt projekt som vi håller på att klä med nya kunder. Det finns ett otroligt intresse för den nya hamnanläggningen.

2. Den ser bra ut. Sedan april har det varit en stabil uppgång på mellan 50 och 100 %. 2007 hade vi ett rekord med en genomströmning på 520 000 bilar; förra året låg vi runt 200 000 bilar och i år skulle jag gissa på att vi kommer upp i

4. Vi har bland annat gjort en nödvändig omorganisation. Vi har färre affärsområden där vi försöker jobba med effektiviteten, framförallt på maskinsidan, med att utnyttja maskinerna på ett bättre sätt.

Magnus Kårestedt VD, Göteborgs Hamn AB 1. En hamn är ju en spegling av industrin och vi påverkades därför liksom alla andra. På containersidan, som mer består av global handel, var

Erik Zetterlund VD, Oxelösunds Hamn AB 1. Det blev en väldigt kraftig nedgång i vår verksamhet. I och med att vi är hårt kopplade till stålindustrin blev det ett ordentligt fall. Hela världens stålindustri drog under den tiden ner sin produktion åtminstone till hälften. Det innebar att vi tappade ungefär 44 % i volym under 2009 jämfört med 2008. 2. Vi fick en riktig rivstart i år och den takt som vi körde med i våras har vi nog aldrig varit med om tidigare. Nu tangerar vi våra rekord och är tillbaks på en nivå när det gäller årsprognos så att 2010 blir ungefär som 2008. 3. Bortsett från 2009 har vi haft en kontinuerlig ökning de senaste åren och vi tror också på en

28 Svensk hamntidning

det ungefär ett 5-procentigt volymtapp. Det var inte speciellt mycket om man jämför med de andra stora europeiska godsnaven där man i många fall gick ner 20–25 %. Tittar man däremot på nya bilar som exporterades, blev den verksamheten så gott som halverad. Även ro/rotrafiken gick ned, ungefär 20 %, på grund av att mycket där är automotivrelaterat. Vi tvingades också att göra anpassningar av kostymen, där vi fick se över bemanning för att klara av nedgången. Nedgången i marknaden sammanföll med ett omfattande effektiviseringsarbete i hamnen. Något som var positivt var att järnvägstrafiken till och från hamnen faktiskt gick upp under förra året med 7 %. 2. Nu är det goda tider igen! Tittar man på containersidan har vi kommit upp i volymer som är bättre än de som vi hade innan dippen kom. Där har det gått upp ungefär 12 % det första halvåret. Den volymen har ökat månad för månad, vilket

fortsatt ökning. Men det är klart att det finns orosmoln på himlen som är svåra att hantera eller prognostisera. Hur kommer världsekonomin att utvecklas? Vart leder miljöproblematiken? Hur kommer oljepriserna att se ut framöver, och så vidare? Det är väldigt många frågetecken. Men om vi tror på en positiv utveckling i världen ser det ljust ut även för oss! Man måste dock ha beredskap för att saker och ting kan hända. 4. Under finanskrisen hade vi två förhandlingssvängar som handlade om anpassning av vår kostym. Den första var en traditionell neddragningsförhandling, medan den andra var en mer en kreativ diskussion med våra förhandlingsparter om hur vi skulle lösa det hela. Den här kreativa vägen ska vi ta med oss erfarenheter av inför framtiden, för att se hur man kan kliva över en sådan här svacka på ett förnuftigt sätt. I vårt fall tittade vi på de möjligheter som

innebär att det är en lite mer uthållig konjunkturuppgång som vi ser. Ro/ro-trafiken har gått upp 10 %. Nya bilar har gått upp 70 %, men är fortfarande inte uppe på gamla nivåer. 3.Jag kan idag inte se någonting som inte talar för att den här uppgången kommer att fortsätta och vi tror på en ökning. Alla signaler som vi får från omvärlden, från kunder, redare och industrin tyder på det. Det känns positivt. 4. Det har varit extremt svårt, både vid uppgång och vid nedgång, att bedöma i vilken takt den kommer att ske. Det gäller dock att hänga med och att vara så snabb som man kan vara, både när det går upp och när det går ned, och att ha beredskap för det. Med detta menar jag att man varken ska använda för mycket resurser under en nedgång eller befinna sig i en flaskhals när det går upp.

fanns inom den gemensamma kostymen mellan arbetsgivare och arbetstagare, för att se om vi kunde hitta andra vägar än uppsägning på grund av arbetsbrist. Det handlade bland annat om att tömma semester- och övertidsbanker och att låna tid, så att vi kunde minska personalstyrkan under den period då det rådde arbetsbrist.

hur ) om ren (s ktskifte. g n e a all ena H as av ett m gar L rk on frå ulle påve s s il N sk Björn näringen rts sjöfa

r Sto

ts åre på g nin lut ps up

. ub sp t r fa Sjö

Karo lin Lena a Boholm Halle , ngre Skogsind n (s) om k ustrierna ilome , tersk frågar att.

(fp) sklind ” ars Ty traffskatt L h c s o (mp) jöfartens h it m s S sson savgifter – Sven Karin rar ”Farled e t disku

Sveriges Hamnar i Almedalen Almedalsveckan 2010 slog alla tänkbara rekord – fler besökare än tidigare, fler arrangörer, fler seminarier och rekordmånga journalister. Sveriges Hamnar var i år involverade i två större arrangemang. Dels lanserades en nollvision för Östersjön tillsammans med Sveriges Redareförening, dels Sjöfartspuben. Sjöfartspuben arrangerades för tredje året i rad av Sveriges Hamnar, Sjöfartsforum, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sjöfartsverket och Skärgårdsredarna. Rekorddeltagandet märktes även i Sjöfartspuben som nästan varje dag drog dubbelt så många besökare som förra året. Totalt uppskattade vi att 900–1 000 besökare kom och lyssnade på våra gästtalare, träffade sjöfartskontakter och samtalade kring näringens utveckling. Programmet 2010 var mycket bra, kanske det bästa hittills. På måndagen pratade Stena AB:s koncernchef Dan Sten Olson om företagets miljöeffektivisering, luftkuddeprojekt och den 15 m långa prototypen Stena Airmax. På tisdagskvällen talade trafikutskottets ordförande Lena Hallengren (S) om hur sjöfartsnäringen påverkas av ett maktskifte. Farledsavgif-

terna stod i fokus på onsdagen när Karin Svensson-Smith (MP) och Lars Tysklind (FP) var gäster. Torsdagens gäst var Sjöfartsverkets nya generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl, som på ett mycket engagerat sätt talade om verkets framtida roll som ”snabbfotad serviceorganisation”. Sista ämnet var kollektivtrafik till sjöss i förändring. På fredagen berättade Styrsöbolagets VD Helena Leufstadius om VALÖ – företagets nya (och världens första) highspeed-klassade höghastighetskatamaran och den revolution fartyget (och det kommande systerfartyget) innebär för öbor och för en levande skärgård. Vår gemensamma nollvision med Redareföreningen Baltic Sea Position – för att nå EU:s nollvision om utsläpp i Östersjön – invigdes av biståndsminister

Gunilla Carlsson (M) under pompa och ståt. Därefter arrangerades ett seminarium med bland andra EU-kommissionens representant i Sverige Pierre Schellekens, AIDA:s VD Michael Ungerer, Peter Westman från WWF, Magnus Kårestedt från Göteborgs Hamn, European Shipowners’ HELCOM groups ordförande Johan Roos, Environmental Group European Sea Port Organisations (ESPO) ordförande Gun Rudeberg, havsmiljöambassadören och HELCOM:s ordförande under Sveriges EU-ordförandeskap Gabriella Lindholm samt Karin Andersson från Chalmers. Seminariet var mycket välbesökt och uppskattat. Mer om projektet kan du läsa på www.balticseaposition.com. text: Mikael Castanius, Anna Hammargren. Foto: Anna Hammargren, Leena Tegevi

Svensk hamntidning

Hallå där margaretha gustafsson

Terminalchef på SCA Interforest Terminal Umeå Sex månader in på din nya tjänst som terminalchef, hur känns det? – Det känns väldigt bra. Det har varit en intressant start med många nya uppgifter men jag har haft fin uppbackning från mina kollegor. Det behövs när man, som jag, är ny i branschen. Hur ser din bakgrund ut? – Jag kommer från sågverksbranschen. Det har varit rätt blandade uppgifter under åren, produktionsplanering och sen marknadsansvar för försäljning av sågade och hyvlade trävaror i Europa och Skandinavien. De sista fyra åren var jag sågverkschef för Holmsunds sågverk, även det ett SCA-företag. Under hela min yrkesverksamma tid har jag jobbat i exportföretag och alltså på ett eller annat sätt har jag haft kontakt med hamnar och stuveriverksamhet, så när det gavs möjlighet att söka det här jobbet tänkte jag att det vore kul att prova på något nytt.

Margaretha Gustafsson Terminalchef Ålder: 53 år Familj: Make och ett barn Boktipset: Händelser vid vatten av Kerstin Ekman och Hemsöborna av August Strindberg Ser på tv: Mumintrollet, deckare och kulturreportage

30 Svensk hamntidning

Varför fick just du tjänsten? – En svår fråga att svara själv på. Det fanns andra sökande, men man måste ha bedömt att jag hade bra möjlighet att leda den här verksamheten. Vilka är dina styrkor? – Jag är nog en rätt uthållig person, en positiv problemlösare som kan engagera mina medarbetare. Hur skiljer sig ditt arbete nu från din tidigare position? – Det är en helt annan bransch. Tidigare jobbade jag med produktion av produkter, men här producerar vi tjänster som spedition, klarering, lagring m.m. Den stora utmaningen är att kunna matcha resurser mot efterfrågan och att hitta bra balans som ger hög kvalitet i jobbet. Det är inga fasta produktionstider som på mitt tidigare jobb – här är ingen vecka den andra lik när det gäller den operativa verksamheten. Vilka är dina visioner för verksamheten? – Att förbättra lönsamheten, att jobba med effektivisering, som ger oss möjlighet att erbjuda bra logistiklösningar för våra kunder samt att växa och skapa fler arbetstillfällen. Vilka frågor är viktiga för dig? – Den miljömässiga biten är viktig. Vi jobbar bland annat med miljöekonomisk

körning och andra projekt för att hushålla med våra resurser. Eftersom vi är ett tjänsteföretag är det prio 1 att våra kunder är nöjda med vårt arbete. Därför blir effektivitet och engagerad personal viktiga bitar för mig att jobba med. När man trivs på sin arbetsplats och känner arbetsglädje når man målen lättare.

Du nämnde miljöekonomisk körning, hur går det arbetet? – Det genomfördes en utbildning för några år sedan. Nu startar vi igen och kommer under hösten att utbilda våra truckförare. Tongångarna är positiva. Vi har satt upp nya mål och det finns bra uppslutning och engagemang i de här frågorna. Förutom den externa miljön handlar det även om arbetsmiljö, att minska belastningen för tjejerna och killarna i maskinerna. Vad är på gång i hamnen för tillfället? – Det har precis beslutats att staten och EU ska investera 160 miljoner kronor för att bygga ut infrastrukturen i hamnen här i Holmsund. Pengarna ska användas till utbyggnad av E12:an och ny järnväg. Sen ska det också förberedas för nyetableringar som kombiterminaler m.m. Man satsar för att stärka hela regionens förutsättningar och det genererar givetvis positiva effekter för oss som verkar i hamnen. text: Zenny Jönsson foto: SCA

nöje

Vill du gå på bio?

Biotips Oceans Dokumentären Oceans bjuder på grymhet, kraft och oerhörd skönhet i en enorm produktion . Med det har årets vackraste film äntligen fått Sverigepremiär. Två tredjedelar av jordens yta täcks av vatten och fram tills nu har havens djup varit höljt i dunkel. Under sex år och ett 70-tal expeditioner på över 50 platser runt om i världen har 12 produktionsteam lyft på slöjan och tagit havets hemligheter till ytan. I tidigare omöjliga miljöer har jordens spektakulära världshav och de djur som lever där dokumenterats, under och över ytan, med ny och avancerad teknik för att fånga det omöjliga på film. För första gången visas oceanernas bländande skönhet, rikedom och ibland ofattbara grymhet upp som de förtjänar. Det här är en naturdokumentär som genom magi förflyttar tittaren till en ny värld som på många sätt är bisarr men samtidigt obeskrivligt vacker. Här får det fartfyllda samsas med det stillsamma och även om mycket vi får se är både näpet och bedårande finns det även utrymme för vassa tänder och blodtörst. Oceans är ett måste för såväl den naturintresserade som den actionälskande biobesökaren.

DVD-tips En galen natt Phil och Clara lever ett lugnt liv i förorten. För att skaka om förhållandet och inte fastna i rutiner dejtar de varandra varje torsdag. Just den här torsdagen går inte allt som de har tänkt sig och deras tillvaro vänds uppochner då de misstas för att vara gangstrar. De tvingas fly med maffian tätt efter sig, vilket bådar för galna förvecklingar och massor av tillfällen till extrem komik tillsammans med huvudskådespelarna Steve Carell och Tina Fey, som båda mycket väl kan vara det roligaste som fötts ur tv.

Vi har 5 biljetter till Oceans och allt du behöver göra för att vinna en av dem är att svara på frågan ”Vem är den svenska berättarrösten i Oceans?”. Skicka ditt svar till tavling@ svenskhamntidning.se senast den 7 oktober.

Den förlorade symbolen Dan Brown Robert Langdon är återigen på fartfylld jakt efter ledtrådar för att leta rätt på artefakter och gåtans lösning. Denna gång kidnappas Langdons mentor och för att hitta honom måste Langdon följa ett spår av mystiska uppmaningar och förborgande koder. Den förlorade symbolen är den tredje romanen om professor Robert Langdon.

Sista natten i Twisted River John Irving Det är 50-tal i det lilla sågverkssamhället Twisted River. Här finns kocken Dominic som utfodrar skogshuggarna. Här finns Dominics son Danny – blivande stjärnförfattare. Här finns även Ketchum, en speciell vän till Dominics familj. Och en stekpanna! En stekpanna som sparkar igång en flykt, eller en odyssé om man så vill, som sträcker sig över 50 år. Med humor och stort allvar ger Irving liv åt en rad färgstarka personligheter som får en att längta till ett liv i New Hampshire.

Biohöstens kom-i-håg Wall Street – Money Never Sleeps 24/9 Tusen gånger starkare 24/9 Himlen är oskyldigt blå 15/10 Hämnden 1/10

Oceans 1/10 The Switch 8/10 Social Network 22/10

text: Zenny Jönsson

Svensk hamntidning

nöje

6 tips som förgyller din höst och vinter! Dagarna blir mörkare och höstrusket drar in. Plötsligt kan man inte längre tillbringa långa kvällar på terrassen. Frukta inte, allt du behöver göra är att hitta något annat att lägga tiden på. Här är några tips som kan förvandlas till en ny hobby!

1. Dansa

3. Studera

6. Weekendresor

Lär dig en ny svängig dans. Det är inte bara bra för koncentrationen och konditionen utan kan mycket väl vara det roligaste du gör i år. Vad sägs om foxtrot, salsa, afrikansk dans eller varför inte balett?

Det finns en uppsjö av studiecirklar, kvällskurser och föreläsningstillfällen för att lära sig något nytt. Vad sägs om en kurs i japanska, akvarellmålning, 1700-talslitteratur eller modern teknik?

Boka in en weekendresa till någon av Europas städer och ha något att se fram emot. Bo billigt på ett B&B och upplev Paris magiska nattliv, Londons marknader eller Krakows goda mat och gästfrihet.

2. Laga mat

Vem är du egentligen? Har du kanske blått blod i ådrorna eller en galning eller två i släkten? Ta reda på det! Släktforskning är en utmanande och rolig hobby som (nästan) aldrig tar slut.

Leta fram fem nya recept i månaden och utmana dig själv på det franska, thailändska eller spanska köket. Godsaker och bakverk går också bra. Bjud in dina vänner och njut.

4. Släktforska

5. Heminredning Fengshuia ditt hem, färgkoordinera dina böcker eller möblera efter ett tema. Ta tag i de där stolarna som borde kläs om eller tapetsera. Besök loppis och second hand för de små detaljerna.

32 Svensk hamntidning

TEXT: Zenny Jönsson ILLUSTRATION: Shutterstock

Att lita på. Året om. Vårt jobb är att underlätta ditt jobb. Hög produktkvalitet, trimmad serviceorganisation och reservdelar snabbt på plats håller din materialhantering igång. En stillastående truck genererar inga pengar. Cargotec Sweden AB | Box 1133, 164 22 Kista | tel. 08-445 38 00 Cargotec effektiviserar lasthantering med system och relaterade tjänster för lastning och lossning av gods. Cargotec’s varumärken Hiab, Kalmar och MacGregor, är globala marknadsledare i sina områden och lösningarna används både på land och till havs – där gods transporteras. www.cargotec.com

www.kalmarind.se Svensk hamntidning

helgessons vintips

Hummertider

Vinfavoriter till hummern Vad dricker man då till denna havets läckerhet? Jag har valt ut tre drycker i lite olika prisklasser som jag skulle vilja rekommendera.Chablis är ett friskt och elegant vin som har blivit det klassiska valet till elegantare fisk- och skaldjursrätter som hummer och ostron. Petit Chablis (5588) är ett fynd i prisnivån under 100 kr. Den har en torr, mycket frisk, fruktig smak med inslag av gröna äpplen, päron, mineral och lime. Chablis Saint Martin (7143) får man för 147 kronor flaskan. Ett spännande alternativ som kan beskrivas som torr, ungdomlig, mycket frisk smak med inslag av mineral, gröna äpplen och citrus.

34 Svensk hamntidning

Michel Turgy Brut Blanc de Blancs Grand Cry Den perfekta drycken till hummern är champagne. Michel Turgy Brut Blanc de Blancs Grand Cry (7591) kostar 239 kronor. Mycket pengar men här får vi maximal smak för pengarna. Torr, något utvecklad smak med inslag av kex, grapefrukt, gula äpplen och nötter, är några av de smakupplevelser som hör ihop med denna dryck. ”Jeg er en hummer” Till sist skulle jag vilja avsluta med en Norgehistoria på detta tema. Det var fiskaren som kom in med sin last och fick frågan: – Hur har fångsten varit idag då? – Jo tack bara bra! Jag har fått 3 ton svenska räkor och en norsk räka, svarade han. – Hur kan du veta att det är en norsk räka? – Jo han håller på och slår sig för bröstet och skriker ”jeg er en hummer!”

Per Helgesson

foto: Prime Wine Group

Första måndagen efter den 20 september är det från klockan 07.00 tillåtet att fiska hummer. Fisket kan sedan pågå i alla månader med ”r” i, det vill säga till den sista april. Det redskap som får användas är hummertinor. Vid fritidsfiske får högst 14 tinor per person användas. Minimimåttet för en hummer är 8 cm från ögonhålans bakkant till huvudsköldens bakkant. Hummer med rom får inte fångas.

Svensk hamntidning

Kontakta oss på www.northswedenseaport.eu så får du transportpriser som tål att jämföras

Vi ordnar bästa transportlösningen från din dörr till världsmarknaden

North Sweden Seaport

North Sweden Seaport är ett samarbete mellan Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix hamnar samt Bottenvikens Stuveri AB.

www.northswedenseaport.eu

    



 

   





    

   

  

 

 

 

  



    



       

  

 



   



    

 



  





   





       

 

   

  



 







   



 

     

      

    

    

                                                             

       

      



  

    

   

       

    

  

   

     

   

        

   

   

      









       

   

  

  







 

                          

    

  









    

      

   







    

  



  

    





     

             

  

 

 

  





    

  

        

    



Lösning på förra numrets korsord.

Gratis bok för dig som vill reda ut begreppen.

Vinnare av förra numrets tävlingar Svensk Hamntidning gratulerar Åke Strömberg, Gideå, som vann förra numrets sudoko-tävling. En iPod Shuffle skickas till dig per post. Vi gratulerar också Maud Gudmundsson, Gävle, som vann korsordstävlingen i samma nummer. Fyra trisslotter är på väg hem till dig.

36 Svensk hamntidning

Ja, vi vet. Avtalsförsäkringarna är en enda djungel av konstiga förkortningar. Det är därför vi tagit fram den här lilla boken. Här skriver vi ut förkortningarna, förklarar innehållet och reder ut begreppen. Allt för att ditt arbete ska bli lite lättare. Beställ boken på svensktnaringsliv.se/forsakring

pausunderhållning        

        



   

                       

     

        

      









       

  

                                                

    

   

   

   

   

   

  





 

    

Lösning på förra numrets korsord.

 

   

                       





    

      

   





 



    

                         

  



  

 





  

    





2 4

    

  

        

    

1 5

3 7 6

Lösning på förra numrets sudoku.

Lös sudoku och vinn iPod Shuffle.

Rädda Östersjön! SKAFFA ÖSTERSJÖVIMPELN

Lös vårt sudoku så kanske det är just du som lägger beslag på nya generationens iPod Shuffle från Apple. Lyckas du att lösa vårt korsord kan du kamma hem fyra trisslotter! De första dragna rätta svaren vinner. Ta chansen att se vad du går för! Skicka ditt svar senast den 5 november 2010 till: Sveriges Hamnar, Box 5384, 102 49 Stockholm. Märk kuvertet ”Sudoku” eller ”Korsord”.

Med Östersjövimpeln kan du visa att du också vill ha ett friskt Östersjön. Vimpeln finns att beställa både som rockmärke och båtvimpel på Världsnaturfonden WWFs hemsida wwf.se. Överskottet går till våra Östersjöprojekt. Svensk hamntidning 37

I centrum

Anders Mathiasson, VD Energigas Sverige Anders Mathiasson är VD för Energigas Sverige och jobbar bland annat för att få fler inom transportsektorn att använda energigas som drivmedel. Bränslefrågan för fartyg är idag högaktuell och Svensk Hamntidning vill därför veta lite mer om Anders och Energigas Sveriges arbete kring detta. Vad är Energigas Sverige? Det är en branschförening för alla företag och organisationer som är intresserade av eller arbetar med energigaser. När jag säger energigaser är det naturgas, gasol, biogas, fordonsgas och vätgas det handlar om. Vad jobbar ni med? Vi jobbar för att allmänt öka intresset för gas i Sverige. Här är gas ännu ganska okänt och vi är nästan ett u-land i denna fråga, om man jämför med övriga Europa. Av hela vår energitillförsel är det bara 3 % som är energigaser. Europasnittet ligger på c:a 27–28 %. Nu börjar dock intresset öka inom transportnäringen i Sverige. Tidigare har det främst varit personbilar och bussar som har drivits av gas, men nu börjar även den tunga trafiken i form av lastbilar och sjöfart intressera sig. Vilka är energigasens fördelar? Den är mycket effektiv eftersom den är i gasform redan från början och slipper omvandlas till det. Energigaserna är också rena. Jämfört med andra bränslen har de väldigt låga utsläpp av såväl partiklar, svavel och kväveblandningar som koldioxid. Anders Mathiasson VD Energigas Sverige Ålder: 59 år Familj: Hustru och 5 utflugna barn Motto: Att leva i nuet. Imorgon kan det vara försent Fritidsintressen: Vara ute och röra på mig – gå, cykla och springa Denna mat älskar jag: Pata negra, en skinka från Spanien som lufttorkats i flera år Detta får mig att skratta: Det mesta Det senaste jag läste: var Tomas Lappalainens ’Ndrangheta och Arne Dahls Misterioso På semestern har jag: åkt runt i Andalusien Detta visste ni inte om mig: Jag har cyklat Vätternrundan 8 gånger 38 Svensk hamntidning

En annan fördel är att gas kan transporteras i rörform och därför inte orsakar några utsläpp i själva transporten.

Varför är energigas intressant för sjöfarten och hamnarna? Eftersom det från 2015 kommer att bli mycket tuffare krav när det gäller svavelutsläppen i Östersjön har bränslet för fartyg blivit något som man måste se över. Kraven innebär att man kan köra vidare på olja av olika slag om man använder renare olja samt även någon typ av rening av utsläppen. Ett annat alternativ är att använda sig av gas för att få ner halterna. Här pratar man oftast om LNG (liquefied natural gas) som är naturgas som är nerkyld till flytande form för att ta mindre plats på fartyget. I framtiden kanske man också kan tänka sig flytande biogas och då blir utsläppen av koldioxid ännu mindre. Sveriges Hamnar ingår i ett projekt tillsammans med Energigas Sverige. Vad handlar det om? Projektet har tre delar. Den första delen handlar om säkerhet och teknik, där vi till exempel tittar på hur man kan bunkra så snabbt som möjligt.Den andra delen handlar om att titta på infrastrukturen, inte bara för fartyg utan också hur man kan kombinera det här, så att sjö och land kan dra nytta av varandra. Här har hamnarna en intressant möjlighet att inta en position som spindeln i nätet och förse både landoch havstransporter med samma energiprodukt. Slutligen handlar projektet också om att informera i hamnarna och i olika politiska nivåer om vad det här är och vad det har för fördelar.

Vi försöker att intressera hela den möjliga branschen i det här. Sveriges Hamnar och Redare-föreningen är därför jätteviktiga samarbetspartner för att få ett så brett projekt som möjligt. Vill vi öppna möjligheten för sjöfarten att använda gas som drivmedel till 2015, måste vi sätta igång att bygga upp en infrastruktur kring detta och därför är det viktigt att informera tidigt.

Finns det någon hamn i Sverige som har kommit långt när det gäller energigas? Två hamnar ligger extra långt fram. Det är Stockholms Hamnar, där man bygger en stor anläggning i Nynäshamn, och det är Göteborgs Hamn, där man nu projekterar för en LNG-anläggning. Sedan finns det ett flertal andra hamnar som också har visat intresse och framfötterna i frågan. Det finns även rederier som har börjat titta på det här med gasdrivna fartyg och vi hoppas att någon av redarna ska besluta sig för att bygga ett gasdrivet fartyg att innan året är slut. text: Ingela Larsson Foto: Malin Hoelstad

Svensk hamntidning

Posttidning B Svensk Hamntidning Box 5384 102 49 Stockholm

40 Svensk hamntidning