2010 #1 by Sveriges Hamnar

svensk

hamntidning stolt branschtidning sedan 1968 #1 2010

Sveriges snyggaste kran sid 22

Mönsterås Hamn 20 Avveckling av Loudden fördröjd 14 Skydd mot läckage i oljerum 12 InPort tar sikte mot Norge 19 Nya terminalbolag i Göteborgs Hamn 6 Svensk hamntidning

Att lita på. Året om. Vårt jobb är att underlätta ditt jobb. Hög produktkvalitet, trimmad serviceorganisation och reservdelar snabbt på plats håller din materialhantering igång. En stillastående truck genererar inga pengar. Cargotec Sweden AB | Box 1133, 164 22 Kista | tel. 08-445 38 00 Cargotec effektiviserar lasthantering med system och relaterade tjänster för lastning och lossning av gods. Cargotec’s varumärken Hiab, Kalmar och MacGregor, är globala marknadsledare i sina områden och lösningarna används både på land och till havs – där gods transporteras. www.cargotec.com 2

Svensk hamntidning

www.kalmarind.se

svensk

hamntidning Svensk Hamntidning ägs och ger ut av Sveriges Hamnar Box 5384, 102 49 Stockholm Tfn 08–762 71 00 www.svenskhamntidning.se ISSN 0346-2110 Ansvarig utgivare Mikael Castanius mikael.castanius@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 90 Produktion Pratoo AB Tfn 054-7000 500 redaktion@svenskhamntidning.se Annonsförsäljning Fronthill Media AB Annika Olsson annika@fronthillmedia.se Tfn 08-545 517 30 Redaktörer Arman Teimouri Ingela Larsson Zenny Jönsson Layout Clara reklambyrå Korrektur Anders E Lundin Omslagsfoto Freddy Billqvist Prenumerationer Christina Gisselberg christina.gisselberg@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 51

ledare

Mot en ny epok Vill inleda denna ledare med att tacka alla spännande och intressanta personer jag har haft äran att möta under mina 18 år som VD för Helsingborgs Hamn. Som ni förstår har jag efter en lång process nu valt att dra mig tillbaka för att njuta av en ny epok i livet. Tittar jag tillbaka på mina år i Helsingborg kan jag konstatera att branschen har genomgått en våldsam strukturrationalisering. Till exempel fanns det i mitten av 60-talet en handelsflotta bestående av 330–340 svenska linjefartyg som gick i transocean trafik över hela världen. I dag finns det bara ett fåtal svenska rederier, så den svenska rederinäringen har i princip försvunnit. Containeriseringen, som startade i början av 70-talet, är ytterligare ett exempel på en ”revolution” inom branschen och svarar idag för merparten av sjötransporterna. Inom tio år kommer 90 procent av allt gods att skickas med container. För Helsingborgs Hamns del kan jag, med viss stolthet, konstatera att vi har gjort vår omvärldsanalys väl. Containertrafiken svarar idag för mycket högre intäkter än färjetrafiken och hamnen håller posi-

tionen som Sveriges näst största containerhamn. I detta nummer av Hamntidningen blandar vi stort och smått. Bland annat ger ett antal näringslivsföreträdare sin syn på IMO:s beslut om svavelinnehåll i fartygsbränsle. Det är intressant hur enade stora delar av det svenska näringslivet står i denna fråga. Avslutningsvis vill jag meddela att Sveriges Hamnars årsmöte kommer att gå av stapeln i Stockholm den 26 maj och jag hoppas få se många kollegor, vänner och företrädare för Sveriges Hamnar på plats. Trevlig läsning och väl mött i Stockholm!

Per-Olof Jansson Ordförande Sveriges Hamnar

Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Citera oss gärna, men ange källan. Tryck AWJ, Nyköping 2010 Miöjöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001 Upplaga 6 000 ex

foto: Azote

Svensk hamntidning

Foto: Christian Lagereke

Miljöbojen till WWF Det var Världsnaturfonden som fick ta emot Miljöbojen för år 2009 när det prestigefyllda priset delades ut på Teaterskeppet i Stockholm i december. Fonden tilldelades utmärkelsen på grund av sitt framgångsrika arbete med att ha granskat, informerat och väckt debatt kring

fartygens avfallsutsläpp och hamnarnas möjlighet att ta emot svart- och gråvatten. WWF har under flera år arbetat med rederier och kryssningsfartyg för att stoppa dumpning av avfallsvatten i Östersjön. Som en följd har kryssningsrederiernas branschorganisation, European Cruise

Council (ECC), beslutat att avfallsvatten och toalettavfall inte längre får dumpas i havet. Miljöbojen delas årligen ut av Stockholms Hamnar och syftar till att uppmärksamma organisationer som visat starkt engagemang i miljöfrågor och sjöfart.

PO Jansson lämnar Helsingborgs Hamn AB Uppemot 120 kunder och medarbetare fanns på plats den 24 februari för att avtacka Helsingborgs Hamns VD Per-Olof Jansson då han nu lämnar sin post. Efter 18 år som VD och 21 år inom hamnen är det dags för PO att njuta livet som pensionär.

Vad ska du göra nu? – Jag ska ägna mig åt mina många intressen i livet. Jag ska lägga mer tid på ridningen och min häst. Sedan seglar jag ibland, åker skidor, träffar barnbarnen och så vidare. Så jag ser inga som helst problem med hur jag ska få dagarna att gå!

Svensk Hamntidning ringde upp honom efter firandet för att höra vad han skulle göra nu.

Vilket är ditt bästa minne från Helsingborgs Hamn? – Jag har haft så många fina minnen att det är svårt att gradera, men vi har haft flera stora framgångar sedan 2005 tycker jag. Då öppnade vi vår kombiterminal och fick väldigt bra utveckling på den. Sedan har vi fått så många nya linjer de senaste åren och det är ju stort för Helsingborg! Vi har ju haft väldigt positiv utveckling på marknadssidan genom detta. Men det som har varit viktigt för mig

Hur känns det att sluta efter så många år? – Det känns som när man var ung och gick ut på examensdagen och hela sommarlovet låg framför en. Skillnaden är väl att man har lite mer pengar att röra sig med nu! Det har varit väldigt roliga år, men nu känner jag allt att 18 år som VD räcker. Nu vill jag ägna mig åt annat i livet!

under alla år är att kunna ha drivet kvar – tycka att det är roligt att gå till jobbet och att tycka det är stimulerande att träffa kunderna och försöka utveckla mina medarbetare. Det tycker jag har varit det viktigaste. Ny VD för Helsingborgs Hamn AB är Jo Christian Okstad. Han tillträdde tjänsten 1 mars 2010.

Peter Lindmark, Unifeeder, Helsingborg, Per Dalgaard, Unifeeder, Aarhus, Danmark samt PO Jansson Foto: Ann-Catrin Elland

Svensk hamntidning

Framtidens fartyg visas i Japan

Uppsving för järnvägstrafiken i Helsingborgs Hamn

I Japan tar framtidens fartyg form. Containerskeppet för 8000 containrar ligger ännu på idéstadiet men förväntas om 20 år kunna minska koldioxidutsläppen med 69 procent jämfört med ett motsvarande fartyg idag. Maritima transporter står för cirka 90 procent av det internationellt fraktade godset, vilket 2007 motsvarade 3,3 procent av de globala utsläppen. Utifrån de siffrorna ställer skeppsbyggarna Nippon Yusen KK ut en modell av sitt framtidsfartyg Super Eco-ship 2030. Fartyget kommer i teorin att kunna sänka koldioxidutsläppen med hela 69 procent. Nippon Yusek KK tänker sig åtta hopfällbara segel, klädda med solpaneler och bränsleceller för energifram-

ställning och ett 20 procent lättare skrov. Super Eco-Ship 2030 är ett steg på vägen mot det övergripande målet att till 2050 kunna bygga fartyg med nollutsläpp. Fartyget beräknas blir 353 meter långt, 54,6 meter brett och ha ett djupgående på 11,5 meter. Bränsleceller ger 40 MW effekt, solceller ger 1–2 MW och vinden ger 1–3 MW. Ett motsvarande dieseldrivet containerfartyg idag ger 64 MW och använder tung eldningsolja som bränsle.

Hanterade godsvolymer toppnoteras i Helsingborgs Hamn. Trots finanskris och lågkonjunktur kan hamnen fira. Under 2009 omlastades 60 000 enheter till eller från tåg, vilket är 10 000 fler än året innan och ett nytt rekord för hamnen. Det är satsningen på en av Sveriges modernaste kombiterminaler som Helsingborgs Hamn investerade i fem år tidigare som nu presenterar sin absoluta topp, och som successivt ökat sin hanterade volym. Helsingborgs Hamn är idag sammankopplad med ett linjenät som gör det möjligt att transportera gods till i princip alla terminaler i Sverige. Två av exemplen är Intercontainers tågpendel mellan Wanne i Ruhrområdet och Helsingborg som når järnvägsterminaler i Göteborg, Västerås, Eskilstuna, Norrköping, Södertälje, Gävle och Borlänge fem dagar i veckan samt Green Cargos dagliga tågpendel med Cooptrailrar till och från Stockholm.

Dubbla rekord för Stockholms Hamnar

Foto: Nippon Yusen KK

Nollvision i sikte Under Baltic Sea Action i Helsingborg i februari kom Sveriges redarförening med ett löfte om att skapa ett nollsystem för utsläpp i Östersjön. Löftet syftar till samarbete mellan bland annat beslutsfattare och politiker för att skapa uppmärksamhet inför problemen som finns. I löftet ingår även att samla alla intressenter för att ta fram ett koncept till att nå en nollvision gällande utsläpp i Östersjöns vatten. Ett färdigt koncept planeras kunna pre-

senteras under politikerveckan i Almedalen i sommar. Lösningar finns inom samtliga områden: gråvatten, svartvatten, ballastvatten, länsvatten, slam, skrovrengöring, källsortering, land-el, no special fee och financial incentives. Utmaningen blir därför att samla både lösningar och samarbetspartner för att presentera konceptet, rapporterar SRF.

Nytt rekord för färjetrafiken till och från Stockholm. 12,1 miljoner resenärer med färja eller kryssningsfartyg till och från hamnarna i Stockholm, Kapellskär och Nynäshamn är resultatet när 2009 års passagerartrafik summeras. Inte bara för hamnarna som sådana är det här strålande siffror, utan även för turistnäringen i stort. Passagerartrafiken genererande förra året 5,5 miljarder kronor i intäkter i Stockholm, det vill säga cirka 25 procent av stadens turistintäkter. Även för den internationella kryssningstrafiken blev det en rekordsäsong. Under 2009 ökade trafiken med 23 procent och under sommarhalvåret anlände totalt 447 098 passagerare till Stockholm. Svensk hamntidning

”Syftet med själva uppdelningen är att öka hamnens konkurrenskraft och anpassa sig till en internationell hamnstruktur.”

Magnus Kårestedt

Sven Hulterström

Göteborgs Hamn Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med 900 anställda, 3,6 miljoner kvadratmeters yta och en godsomsättning på 39,5 miljoner ton gods. Göteborgs Hamn AB ägs av Göteborgs stad. Styrelseordförande i Göteborgs Hamn är Sven Hulterström (t.v.) och hamnbolagets VD är Magnus Kårestedt (t.h.).

Svensk hamntidning

Nya terminalbolag i Göteborgs Hamn Nu har startskottet gått för bolagiseringen av Göteborgs Hamn. I februari var verksamheten för de nya bolagen igång och nu blåser förändringens vindar i hamnen. text: Ingela Larsson Foto: Magnus Pajnert

Under 2009 fattade Göteborgs kommunstyrelse beslutet att Göteborg Hamn skulle delas upp i ett hamnbolag och tre terminalbolag, där de sistnämnda skulle drivas av externa operatörer. Hamnbolaget ska ansvara för marken och infrastrukturen och de externa operatörerna ska ansvara för driften och köper rätten att använda hamnens kajer och terminaler. Svensk Hamntidning har fått en lägesrapport av Magnus Kårestedt, som är VD för Göteborgs Hamn, och Sven Hulterström som är hamnstyrelsens ordförande.

Lång process Göteborgs Hamn har kommit så långt i processen att de tre terminalerna har blivit självständiga aktiebolag med egna lednings- och ekonomifunktioner, marknadsavdelningar etc. Skandia CT AB sköter nu containerterminalen, Älvsborgs Ro/Ro AB sköter ro/ro-terminalen och Gothenburg Car Terminal AB driver bilterminalen. När Göteborgs Hamn har hittat rätt

operatörer tar dessa över bolagen. – Vi vet inte hur marknaden ser ut för att sälja hamnar just nu. Processen kommer att påbörjas i mars och sedan är det ju tre terminaler som ska hitta tre olika operatörer. Hur lång tid detta tar är jättesvårt att bedöma i dagsläget, säger Magnus Kårestedt. Sven Hulterström berättar att man har sett ett visst intresse bland olika operatörer att överta någon av terminalerna, men några konkreta förslag har ännu inte kommit in. Det kommer, när det är dags, inte att bli en öppen förfrågan. Göteborgs Hamn kommer istället att välja ut ett antal av de operatörer som har visat intresse och som uppfyller de kriterier som finns. Därefter beslutar man vilka som blir aktuella för att ta över driften av bolagen. – Syftet med själva uppdelningen är att öka hamnens konkurrenskraft och anpassa sig till en internationell hamnstruktur. – Ett av huvudsyftena är att skilja utvecklingsverksamheten, som hamnbolaget,

Port Authority, jobbar med, från det dagliga stuveriarbetet, som nu läggs på de tre terminalbolagen. På detta sätt kan Göteborgs Hamn lägga mer kraft på utvecklingsfrågor och infrastrukturfrågor, förklarar Sven Hulterström.

Smidig omstrukturering för personalen Omstruktureringen har inte inneburit några nedskärningar av personal. Däremot har alla anställda placerats i något av de fyra bolagen, antingen i hamnbolaget eller i något av terminalbolagen. – Det har varit en process som har gått mycket bra och flutit på smidigt. För de flesta har det här med var man jobbar varit väldigt självklart, och då har det heller inte varit något konstigt med att man sedan tillhör ett specifikt bolag. Jobbar man till exempel på containerterminalen, hör man också till det bolaget. Där det har varit mest förändringar är huvudkontoret och i gemensamma staber. Där har det skett en uppdelning så att alla Svensk hamntidning

huvudkontoret och i gemensamma staber. Där har det skett en uppdelning så att alla bolagen får den kompetens de behöver, berättar Magnus Kårestedt.

Utveckling för framtiden Magnus Kårestedt ser omstruktureringen som en möjlighet för Göteborgs Hamn att fortsätta utvecklas och växa som ett godsnav och därmed ta upp konkurrensen med andra stora nordeuropeiska godsnav. – När vi ser till framtiden har vi tydlig tillväxtfokus. Vi måste fortsätta att växa för att bli ett starkt godsnav och det måste vi vara för att kunna attrahera många linjer, detta på sjösidan med fler shippinglinjer med många direktlinjer, liksom på landsidan med bra kopplingar till järnvägssystemet, så att vi kan erbjuda hela Sverige och Norge bra järnvägsförbindelser till ett transsocialt godsnav. Svensk industri vill ha en hög frekvens utåt för att kunna sänka sina transportkostnader. Det tror vi bara går att uppnå med ett stort och starkt nationellt godsnav. Viktigt med rätt samarbetspartner – Det kommer att bli jättebra det här, säger Magnus Kårestedt. Det är viktigt att nu hitta rätt operatörer som har hjärtat i Sverige och i Göteborg – en operatör som fortsätter att utveckla godsnavet tillsammans med hamnbolaget och som kommer att jobba starkt med det och stärka hamnen. 8

Svensk hamntidning

Välkommen till Sveriges Hamnars förbundsårsmöte! Årsmötet äger rum 25–26 maj på Ulfsunda Slott i Bromma. Förbundsmiddagen går av stapeln den 25 maj och förbundsmötet den 26 maj, samtidigt som årets VD-konferens. Kallelser och inbjudningar med ytterligare information kommer att skickas vid senare tillfälle. Väl mött!

MultiDocker sparar tid och pengar. Fråga bara våra kunder!

www.multidocker.com

MultiDocker kan nu också erbjuda produktnyheter såsom en ny rälsburen undervagn, miljöalternativet MultiDocker E-power samt en större materialhanterare - CH85! För mer information, vänligen kontakta oss.

Sv Hamntidning 2010_MultiDocker.1 1

2010-02-24 15:42:01

i tor

Doosan DL200TC - Stark hjullastare - Förbättrad sikt - Rymlig hytt - Steg 3-Miljömotor - Låg ljudnivå - Minskat underhåll

uk w.a

Staffanstorp - Jönköping - Linköping - Stockholm

net

ad. ser

Maskinia AB, Nyckelgatan 2-6, 589 41 Linköping, 013-163000, www.maskinia.se Svensk hamntidning

fråga 3 om svavel 1. Vad tycker du om IMO:s beslut angående nya svavelhalter? 2. Hur påverkar beslutet din bransch/ditt företag? 3. Vilket alternativt beslut skulle enligt dig ge bäst nytta för näringslivet och miljön? : Stora Enso, Arman Teimouri, Stena AB Foto

Stig Wiklund Vice vd, Stora Enso Logistics

1. Det är tyvärr ett slag i luften som snarare

1. Ett mycket märkligt beslut som helt går

motarbetar än hjälper de klimatåtgärder som vi arbetar med. Det är uppenbart att man gått ett steg för långt och man inte riktigt har fårstått vad man har gjort.

emot tanken om EU:s inre marknad och dessutom har marginell miljönytta.

2. För oss inom skogsindustrin kommer beslutet leda till att det blir färre transporter på sjön. Det första naturliga steget kommer att bli att flytta över transporterna till järnvägen. Då inte järnvägen har kapacitet för sådana här volymer hamnar i slutändan många av våra transporter på lastbilar. Även om svavelutsläppen totalt sett skulle minska, kommer vi istället att drastiskt öka koldioxidutsläppen och då har vi gjort miljön en björntjänst.

3. Vi har inom skogsindustrin sedan länge haft en intern överenskommelse om att ha lägre än 1,0 procent svavelhalt i bunkerbränslet. Det har vi haft i över 10 års tid och många kör med lägre halter redan idag. Att gå över till 0,5 procent har därför känts naturligt och det skulle vi kunna göra utan alltför stora ansträngningar. Det viktigaste tycker jag dock är att sätta press på övriga Europa med en gemensam nivå på 0,5 procent.

Fakta svavel

International Maritime Organization (IMO) fastställde under 2008 skärpta gränsvärden för marina bränslens svavelinnehåll. På global nivå innebär detta att det från och med 2020, med eventuell förskjutning till 2025, får vara en maximal svavelhalt av 0,5 procent i bränsle. Särskilda krav ställdes på Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen (SECA-området) där en nivå på 0,1 10

PO Jansson Ordförande i Sveriges Hamnar

Svensk hamntidning

DAN STEEN Koncernchef och VD Stena AB

1. Vår uppfattning är att beslutet var ett miss

2. Beslutet innebär ökade transporter på land, och då främst på vägarna, på bekostnad av sjötransporterna. Minskad trafik till sjöss är dåligt för hamnarna och för miljön.

3. Det enkla svaret är att alla ska ha samma regler och vid samma tidpunkt. Det rimliga svaret är att man inför 0,5 procent i hela Europa senast 2015. Ett sådant beslut skulle ge stora miljövinster och dessutom sätta stor press på övriga världen att följa efter. Ska man sedan gå ner ytterligare till 0,1 procent är det viktigt att konsekvenserna av ett sådant beslut först är väl kartlagda.

tag, där vissa medlemsländer inom IMO i sin iver att få ett avtal på plats underlät att undersöka de vidare konsekvenserna, både avseende den faktiska miljönyttan och inte minst följdeffekterna på nordeuropeisk basindustri. Ingen ansvarig kunde tydligen föreställa sig att detta skulle komma att kosta Sverige mellan 13 och 28 miljarder kronor per år. En handfull retroaktiva konsekvensanalyser stödjer vår uppfattning.

2. Vår färje- och roro-trafik på Östersjön och Nordsjön kommer över en natt behöva höja fraktpriserna med 20–40 procent år 2015; det är uppenbart att det kommer att slå på resultatet. Vi kommer inte att kunna behålla det linjenätverk som vi har byggt upp under 30 år. Långa linjer, som konkurrerar med landsvägen, kommer sannolikt inte att överleva. Vi har redan stoppat alla nyinvesteringar på dessa områden.

3. Svavelhalten i marina bränslen behöver

viktprocent ska nås 2015. IMO-beslutet har väckt starka reaktioner och farhågor för radikalt höjda kostnader för sjötransporter till och från svenska hamnar. De höjda transportkostnaderna befaras leda till att industrin flyttar sina transporter till vägarna. Industrin menar att detta sätter befraktare, sjöfart och även Sverige i en orättvis konkurrenssituation jämfört med övriga världen som har lägre ställda krav på svavelhalten.

komma ner till en hållbar nivå, där miljönyttan står i paritet med kostnaden för samhället. Vår bedömning är att den globala överenskommelsen som kommer att gälla från 2025, på 0,5 procent svavel, är långsiktigt hållbar även på Östersjön och Nordsjön. Det är för övrigt den nivå som Stena Line och många andra svenska operatörer har kört på frivilligt sedan 1990, medan resten av världen har använt 3-procentigt bränsle. Det är anmärkningsvärt att de som förhandlade fram IMO:s regler inte bemödade sig om att konsultera den berörda näringen först.

Replik

konsekvenserna av förslagen framgår. Sjöfartsverket själva har i sin konsekvensutredning visat på stor prisdifferens på Magnus Sundströms replik i Svensk Hamntidning nr 4 2009 mellan 0,1 procent och 0,5 procent svavel i bränsle. Naturligtvis kommer marknaSkogsindustrierna är fullt medvetna om att det är den svenska regeringen som den och därmed priset på drivmedel att fattar beslut om en förhandlingsinstruktion till den svenska delegationen. Det är förändras när fler svavelkontrollområden dock Sjöfartsverkets experter som ger regeringen underlag och som bistår dem etableras. Vad oljepriset är då vet varken med förslag till ståndpunkter. Detta ansvar kan Sjöfartsverket aldrig komma ifrån, jag, Magnus eller någon annan expert. även om det finns en underskrift från en ansvarig minister. Att friskriva sig från Vi vet inte heller vad prisdifferensen ansvar genom att hävda att EU har kompetens kring svavelpolitiken och därmed kommer att vara mellan 0,1 procent och 0,5 procent år 2025. bestämmer över Sverige är verkligen ett snedvridet argument. Låt oss därför börja med ett samhällsseende såväl svavel- som kväveutsläppsekonomiskt motiverat steg som 0,5 procent EU har inte någon plats eller rösträtt i nivåer. Som bransch har skogsindustrin betyder och fram till den dag då global sjöIMO. Det är de enskilda länderna som arbetat hårt och länge med att sänka sva- fart övergår till 0,5 procent. Om prisdifhar rösträtt inom IMO, d.v.s. det är Svevelnivån inom sjöfarten. Därför beslutade ferensen år 2025 då visar sig vara liten rige självt som har röstat för de nya regvi i en gemensam branschpolicy redan kommer det från transportköparperspeklerna – inte EU. Detta ansvar låg på 1997 om att tiv säkerligen svenska regeringen, liksom ansvaret att bara använda ”För EU:s inre marknad är det viktigt att vi har inte finnas ingöra en helhetsbedömning när beslutet 1,0 procent togs. Oavsett om det var till EU:s koorenhetliga nivåer för svavelutsläpp inom sjöfarten vändningar svavel i bunker och därmed minskar handelshinder.” mot en skärpdineringsmöte eller till IMO:s MEPCi våra systemning. Stegvis möte borde den svenska representanten fartyg, vilket vi har erhållit flera utmärimplementering är alltid föredra framha framfört det orimliga i en tillåten svakelser för. Vi kommer alltså ha använt 1 för ogenomtänkta språng. För EU:s inre velhalt på 0,1 procent ur såväl samhällsprocent svavel i bunker i cirka 14 år inn- marknad är det viktigt att vi har enhetliga som miljöperspektiv. Detta gjordes inte an det är obligatoriskt – helt frivilligt. nivåer för svavelutsläpp inom sjöfarten vid något av dessa två tillfällen, och unDet globala beslutet i IMO om att 0,5 och därmed minskar handelshinder. För derlag om följdeffekterna saknades. Om procent ska gälla för all internationell sjö- basindustrin är kraftigt högre kostnader det är Näringsdepartementets eller Sjöfart senast 2025 är ett mycket bra beslut än konkurrenternas inte acceptabelt och fartsvekets fel är egentligen ointressant som vi välkomnar. Vi förespråkar hårdärför är 0,1 procent inom hela EU inte eftersom det i slutändan är staten som da miljöregler på internationell nivå eflösningen. Endast med 0,5 procent kan har ansvaret för den svenska linjen. I alla andra nationella politikområden tersom det gör att vi fortfarande har kon- det på sikt bli kostnadsneutralt. kurrensneutralitet gentemot våra största skulle ett beslut utan en konsekvensanautomeuropeiska konkurrensländer USA, lys vara olagligt! I detta fall skyller NäKarolina Boholm Kanada, Brasilien, Chile och Kina. Skogs- Rådgivare Transportpolitik, ringsdepartementet och Sjöfartsverket industrin vill ha lägre svavelutsläpp från Näringspolitiska avdelningen, Skogsindustrierna först på EU och sedan på IMO, samtidigt som detta är organ där Sverige är re- sjöfarten. Vi vill dock inte att detta sker presenterat och hade kunnat lyfta viktiga till priset av industrins fortlevnad, utan att god miljönytta uppnås. Svenskt Näringssvenska ståndpunkter. liv har räknat ut den extra kostnaden för Beslutet i april 2008 var helt oväntat marint bränsle i och med de nya reglerna för den svenska basindustrin. Först efter beslutet tillsattes en konsekvensutredning. kommer att motsvara cirka 4–9 procent Denna konsekvensutredning genomfördes av förädlingsvärdet för stålindustrin och av Sjöfartsverket och fick mycket kort tid skogsindustrin, eller 7–16 procent i ett på sig att genomföra uppdraget, men det dyrare scenario. Detta skulle betyda slutet på nya investeringar i Sverige. blev en bra rapport inom den korta tidsMagnus Sundström menar att det inramen som gavs. Uppenbarligen fanns ternationella arbetet genomsyras av kompetensen på Sjöfartsverket att göra transparens och öppenhet. Detta är fel. en sådan utredning. Varför gjordes aldrig Transportköparna finns inte representeen sådan utredning innan? Sjöfartsverket rade i någon delegation inom IMO. Det konstaterar ju själva i den att detta får mycket stora konsekvenser för transport- är dessutom orimligt att det ska finnas en dialog om man inte har relevanta unköparna. Sjöfarten har miljöproblem att lösa av- derlag tillgängliga innan beslut fattas där Svensk hamntidning

Skydd mot läckage i oljerum För att övervaka, förhindra och begränsa problemen vid läckage och överspolningar sker ett noggrant mätarbete vid våra oljehamnar. Läckage kan leda till stora ekonomiska förluster och omfattande saneringsarbeten. Övervakning och mätning har därför blivit en angelägen fråga. Svensk Hamntidning har tittat lite närmare på övervakning med hjälp av radarteknik. Vid lagringsdepåerna finns flera kritiska områden där oljeläckage kan förekomma. Olja kan till exempel läcka ut genom överspolning, via trasiga eller frusna ventiler på lagringscisternerna, eller via grundvattnet i bergrummen. För att hålla sig inom ramarna för de miljökrav och de ekonomiska krav som finns är det därför nödvändigt att hitta lösningar för att ha koll på volymerna på de produkter som lagras. Svensk Hamntidning trotsade snöyran för att möta Leif Högberg på Euro Expos industrimässa i Karlstad. Leif är chef för affärsområde Wesmar på Hugo Tillquist och säljer Rosemount Tank Radar som är ett radarbaserat system för nivå-/ volymmätning i cisterner och bergrum och som också omfattar överfyllnadsoch läckagelarm. 12

Svensk hamntidning

Leif berättar att efterfrågan har ökat på mätutrustning som kan göra automatiska nivåmätningar för att ständigt ha kontroll på volymerna. – Radartekniken är den teknik som används i de flesta oljehamnarna nu för tiden. I takt med att man gör om och förnyar är denna den förhärskande tekniken vill jag påstå, säger Leif Högberg. Han berättar vidare att radartekniken inte påverkas av förändringar i temperatur, tryck eller densitet av produkten och därför inte är begränsad till en viss produkt. Radarmätning i oljecistern

Mätning och larm Radartekniken används i såväl bergrum som cisterner och fungerar genom att en mätgivare med hjälp av mikrovågor mäter avståndet till ytan samt den totala volymen av produkten i lagringsutrymmet.

En flerpunkts temperaturgivare mäter därtill medeltemperaturen och på så sätt får man fram temperaturkompenserade volymvärden. Informationen från mätgivarna kopplas till ett överordnat opera-

törsprogram som övervakar det hela. Där kan man läsa av volym, nivå, temperatur med mera i lagringstankarna och få larm om nivåerna är kritiska (vid exempelvis överspill eller läckage). Man kan även få larm via SMS. Dessutom är det brukligt att tankradarn har inbyggda reläkort för oavhängig larmhantering.

Hög noggrannhet – Idag visar det sig att radartekniken kan mäta noggrannare än vad man kan handpejla, berättar Leif Högberg. Våra radarnivåmätare kan mäta förändringar i nivån ner till 0,5 mm. De larm som är integrerade i en Rosemount Tank Radar är dessutom TÜV-godkända som överfyllnadsskydd av Technische Überwachungsverein, som är en tysk myndighet ansvarig för skyddsutrustning för överfyllnad enligt tyska WHG-institutets krav, vilken innebär att man har nått den säkerhet som man kan kräva och begära, den högsta typen som efterfrågas.

Lagring i bergrum Olja som lagras i bergrum hålls inne med hjälp av grundvattnet i det omgivande berget. När oljan lagras under grundvattenytan kapslas den in av trycket från vattnet som har högre densitet än oljan. Oljan ligger på en vattenbädd som har bildats av grundvatten som kontinuerligt strömmar in från sprickor i berget. Överskottet av detta vatten, läckvattnet, pumpas ut till en oljeavskiljningsanläggning och sedan ut i ett vattendrag. Man kan tillämpa fast eller rörlig vattenbädd. Vid rörlig vattenbädd

Kostsam investering Att skaffa radarmätutrustning är relativt sett en dyr investering. Leif Högberg menar dock att det kostar i både renommé och pengar att inte ha säkerheten av att ha en bra mätutrustning installerad. – Ibland kostar ju saneringen efter ett utsläpp lika mycket eller mer än vad själva investeringen skulle ha gjort.

pumpas vatten in och ut så att oljans yta håller en konstant nivå. Vid tillämpning av fast vattenbädd är vattennivån alltid är densamma. Skulle grundvattennivån sjunka under den översta nivån på den lagrade oljan försvinner den automatiska inkapslingen och oljan kan läcka ut tillsammans med grundvattnet. Trots trycket från grundvattnet kan olja också ibland tränga in genom sprickor i berget, speciellt om man lagrar den på en fast vattenbädd där bergsprickorna är tömda på vatten precis vid påfyllningen av olja.

Leif menar också att det över tid blir billigare att ha utrustning som är mer eller mindre underhållsfri än något som inköpsmässigt sett är billigare. Då radarteknik inte har några rörliga delar finns det inget som kan gå sönder på grund av slitage eller med tiden på samma sätt som med den mekaniska tekniken. text och foto: Ingela Larsson illustration: Rosemount Tank Radar AB

9$5 5('2 )g5 025*21'$*(1 .RQHFUDQHV VlWWHU ULNWOLQMHU I|U DWW I|UElWWUD XWIRUPQLQJHQ DY NUDQDU RFK NRPSRQHQ WHU VDPW I|UElWWUD SURJUDPYDURU I|U KDPQ RFK WHUPLQDOXWUXVWQLQJDU 9nU WUDGLWLRQ DY PLOM|DQSDVVDW WlQNDQGH OLJJHU EDNRP VnGDQD DYDQFHUDGH LQQRYDWLRQHU VRP YnUD

HQHUJLEHVSDUDQGH V\VWHP 8QGHUKnOO lU HQ YLNWLJ GHO VRP VHU WLOO DWW XWUXVWQLQJHQ IRUWVlWWHU DWW IXQJHUD HIIHNWLYW XQGHU VLQ OLYVOlQJG 0HG .RQHFUDQHV lU GX UHGR I|U PRUJRQGDJHQV NUDY

ZZZ NRQHFUDQHV FRP Svensk hamntidning

Avveckling av Loudden blir fördröjd Det har sedan länge pågått en diskussion om hur oljeförsörjningen till Stockholmsregionen ska lösas i framtiden. Ett beslut har tagits av Stockholms fullmäktige om att all oljehanteringen på Loudden i Stockholms hamnar ska upphöra 2011, om man då har hittat ett acceptabelt alternativ. Lösningen är dock ännu inte nära. Svensk Hamntidning har pratat med Kjell Karlsson, som är infrastruktursutvecklingschef på kommunägda Stockholms Hamnar AB, för att höra med honom om hur turerna har gått kring Louddens vara eller icke vara.

Betydande roll Loudden har idag en betydande roll för oljeförsörjningen i regionen. Under 2010 räknar Loudden med att hantera c:a 550 000 ton oljeprodukter. Regionen som skulle beröras av en nedläggning av Loudden består av c:a 40 kommuner. – När diskussionen började för 7–8 år sedan startade man ett utredningsarbete för att hitta alternativa lösningar. Där tittade man på vilka hamnar, hamnlägen och depåalternativ som kunde bli aktuella, berättar Kjell Karlsson. Slutsatsen var att om man stänger

Loudden behöver man etablera en distributionsdepå i Norra Storstockholm. De södra delarna av regionen skulle bland annat kunna försörjas genom Södertälje Hamn. Vägen dit är dock lång och kräver omfattande miljö- och konsekvensprövningar, infrastrukturplanering samt kraftfulla förhandlingar med berörda kommuner. Man insåg därför att det skulle bli omöjligt att påbörja en avveckling 2011. Stockholms Hamns styrelse har av den anledningen godkänt att man förlänger oljebolagens arrendeavtal från sluttid 2011 till 2016 med option om förlängning på ytterligare 3 år. Genom ett längre avtal kan man skapa de förutsättningar för de investeringar som behövs för att miljö- och säkerhetsarbetet ska kunna fortgå på Loudden samtidigt som sökandet efter alternativ fortgår.

Varför lägga ned Loudden? En fråga som ofta lyftes tidigare i diskussionen var Louddens problematiska placering, som innebär att fartyg med farligt och explosivt gods kör genom Stockholms skärgård och tankbilar med samma innehåll kör genom Stockholms stad. – Dessa problem är egentligen lösta i dagsläget, säger Kjell. Riskerna med

oljetransporter i skärgården är lösta med krav på dubbelskrov och dubbelbotten samt bättre kvalitet på tonnaget. Biltransporterna genom staden via bland annat Val- Kjell Karlsson, Stockholms Hamnar AB hallavägen får också sin lösning i och med Norra Länken. Den, enligt Kjell, starkaste drivkraften idag för att lösa oljehanteringen på Loudden är att området ingår i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. I projektet planerar man att bygga bostäder och kontorslokaler på Loudden som ska stå färdiga 2025.

Finns det någon lösning? Kjell menar att det finns möjliga alternativ i bland annat Sigtuna och Upplands Väsby kommun. Men för att komma närmare en lösning måste man se detta som en regional fråga, som behöver lyftas upp till en högre nivå, eftersom Stockholms Hamnar och Stockholms stad inte själva kan lösa den. Därför har Stockholms stad lyft frågan till Länsstyrelsen, för att förhandla fram möjliga lösningar. – Jag kan dock inte påstå att man har så mycket tid på sig bara för de åtta extra år som kommit till fram till 2019. Med tanke på att man under denna tid ska hinna hitta en ny plats, förhandla med kommuner, få lösningen prövad i miljödomstolen och sedan också bygga upp det hela är det egentligen kort om tid, avslutar Kjell. text: Ingela Larsson Foto: Christian Lagereke, Victor Brott, Shutterstock

Svensk hamntidning

Hallå där Johan Nyström

Från Svenskt Näringsliv till Econ Pöyry Varför denna flytt? Efter en tid inom akademin, där jag doktorerade vid KTH, och i den politiska sfären, som lobbyist på Svenskt Näringsliv, var det dags att ta klivet ut i näringslivet. Pöyry satsar i Sverige och tanken är att jag ska stärka den svenska positionen kring infrastrukturfrågor.

TERMINAL

Vilka är Pöyry? Pöyry är ett finskt bolag med över 7 000 anställda i 49 länder. Vi erbjuder konsulttjänster inom energi, klimat och infrastruktur. Visionen för nästa decennium är att bli den globalt ledande konsulten i förverkligandet av det förnybara samhället och vi expanderar snabbt, speciellt i Sverige. Min avdelning i Stockholm besitter unika modelleringsverktyg för att analysera den nordiska energimarknaden samt klimatfrågor ur ett europeiskt perspektiv. Vi jobbar även i Afrika och Asien med

energimarknadsfrågor, såsom reformer, marknadsoch investeringsanalyser med inriktning mot förnybar energi, kapacitetsuppbyggande och elektrifiering. Gällande infrastruktur har Stockholmskontoret tidigare jobbat med både privata och offentliga beställare samt utförare. Vi har genomfört marknadsanalyser för företag som vill in på marknaden men även för befintliga aktörer, finansiella upplägg för marknadsreformer, upphandlingsstrategier samt stöd för förfrågningsunderlag.

Vad kan ni erbjuda hamntidningsläsarna? Vår uppfattning är att det händer mycket kring hamnarna för tillfället. Vi har sett att Stockholms och Göteborgs hamnar har genomgått stora förändringar som är förenliga med utvecklingen i resten av Europa. Därutöver tillkommer en ny lag om offentlig säljverksamhet (osund konkurrens) som kommer påverka hamnverksam-

heten. Utvecklingen mot en liknande struktur som i resten av Europa samt effekter av den nya lagen, öppnar för flera intressanta frågeställningar om den framtida hamnverksamheten. En av frågorna är hur framtida upphandlingar och projekt ska genomföras. Den nya lagen som infördes den 1 januari ger möjlighet att tänka i nya banor och då kanske samverkansupphandlingar är av intresse. Det handlar om att beställarorganisationen och entreprenören arbetar på ett öppnare och mer flexibelt sätt med varandra. Min avhandling analyserade samverkansformer (partnering) i offentliga upphandlingar och besvarade hur det ska upphandlas, hur kontrakten ska skrivas samt hur den dagliga verksamheten ska organiseras. Vägverket, Banverket och kommunala bostadsbolag satsar stort på detta sätt att arbeta och det kanske även är något för de svenska hamnarna? Foto: Econ Pöyry

FÖR FULLSTÄNDIGT MODELLPROGRAM BESÖK WWW.HSP.SE ELLER KONTAKTA OSS FÖR MER INFORMATION.

of Sweden

DET FINNS BARA EN GRIP VÄRD NAMNET. VI HAR 40 MODELLER AV DEN.

HASSELA SKOGSPRODUKTER

Åkerivägen 11, 820 78 Hassela. www.hsp.se Telefon 0652-366 90. Fax 0652-405 50

Svensk hamntidning

6(11(%2*(1 (OHNWUR )|OMDQGH VSHFL´NDWLRQHU JlOOHU (OHNWUR GULYV KHOW DY VW HOPRWRU Sn N: I|U DOOD IXQNWLRQHU %HUlNQDG HOnWJnQJ FLUND N: SHU WLPPH +HOK\GUDXOLVN YLNDUPVNUDQ $OO K\GUDXOLN L |YHUGHOHQ $JJUHJDW %RP P VWLFND P /\IWNDSDFLWHW FLUND WRQ Sn P YLG PDUNSODQ +\WW L ;/ YDULDQW PHG JHQHU|VW I|UDUXWU\PPH 3\ORQU|U PHOODQ XQGHUYDJQ RFK |YHUGHO 8QGHUYDJQ VSnUEXQGHQ PHG HOHNWULVND GULYPRWRUHU RFK VWRUPOnVPRWRUHU /LND HQNHO I|Uµ\WWQLQJ L OlQJVOHG VRP HQ EDQGEXUHQ PDVNLQ ([WUD PRWYLNWHU L XQGHUYDJQ I|U ElVWD VWDELOLWHW 6SnUYLGGHQ NDQ DQSDVVDV HIWHU EHKRY 8QGHUYDJQHQV KMXOXQGHUUHGH lU NXQGDQSDVVDW I|U ElVWD YLNWI|UGHOQLQJ 0DVNLQHQV WMlQVWHYLNW WRQ lU MlPQW I|UGHODG Sn KMXO 9lONRPPHQ DWW NRQWDNWD RVV I|U PHU LQIRUPDWLRQ

)g5'(/$5 0(' (/'5,9(7 'HW lU HQ PLOM|YLQVW RFK HQ HNRQRPLVN YLQVW DWW VDWVD Sn HOGULYHW 0LOM|YLQVW ¨ ,QJD DYJDVHU 0LOM|YLQVW ¨ /lJUH EXOOHU 0LOM|YLQVW ¨ 0LQGUH KDQWHULQJ DY ROMRU P P (NRQRPLVN YLQVW ¨ /lJUH I|UEUXNQLQJVNRVWQDG (NRQRPLVN YLQVW ¨ ,QJD VWRSSNRVWQDGHU I|U EUlQVOHSnI\OOQLQJ (NRQRPLVN YLQVW ¨ /lJUH XQGHUKnOOVNRVWQDGHU VHUYLFH

(NRQRPLVN YLQVW ¨ /lQJUH OLYVOlQJG Sn GULYPRWRU HOPRWRU

(NRQRPLVN YLQVW ¨ /lQJUH OLYVOlQJG Sn K\GUDXOSXPS MlPQDUH JnQJ

9, .$1 (5%-8'$ 6SnUEXQGQD HOPDVNLQHU %DQGEXUQD HOPDVNLQHU 6WDWLRQlUD HOPDVNLQHU lYHQ µ\WWEDUD Sn VW|GI|WWHU

%(6g. 266 3c %$80$ 0h1&+(1 9L ´QQV UHSUHVHQWHUDGH Sn %$80$ L 0 QFKHQ DSULO 6(11(%2*(1 0RQWHU ) 9L YLVDU lYHQ PDVNLQHU Sn IDEULNHQ L 6WUDXELQJ %XVV PHOODQ PlVVDQ RFK IDEULNHQ ´QQV 6(11(%2*(1 (OHNWUR Sn SRUWDO YLVDV

6(11(%2*(1 0DWHULDOKDQWHULQJVPDVNLQHU 7KRPDV 3LO] /HLI .DUOVVRQ ( SRVW SLO]#SDOJDUG VH NDUOVVRQ O#WHOLD FRP

Svensk hamntidning

nöje

DVD-tips

Pockettips Utpressningen John Grisham Kyle McAvoy växer upp tätt intill sin fars advokatfirma i småstaden York i Pennsylvania och spås en lysande framtid i sin fars fotspår. Men Kyle har en hemlighet, en mörk sådan, som hamnar i händerna på fel personer. Kyle blir tvingad att ta ett jobb han inte vill ha, ett drömjobb för de flesta andra juridikstudenter, på världens största juristfirma på Wall Street. Hans uppgift är att ljuga, stjäla och lämna ut information. Alternativet är att plikta med sitt liv.

Lyckan är en sällsam fågel Anna Gavalda 2012 Mayaindianerna spådde att jorden skulle drabbas av stora naturkatastrofer och sedermera gå under år 2012. Nu är tiden inne och allt går snabbare än någon hade kunnat ana. Världen går sönder och mitt i alltihopa står en misslyckad författare (John Cusack) som kämpar för att rädda inte bara sig själv, utan också hela mänskligheten. Det bjuds på storslagna effekter och ett ganska svart porträtt över hur långt människor är villiga att gå för att rädda sig själva.

Gavalda följer sin framgångsmall och är tillbaka med en tjock roman om kärlek, människor och livet. Här får vi möta Charles, en framgångsrik arkitekt som i yrkeslivet har det mesta. Privat närmar han sig 50 och är trött. Men så kommer ett brev som förändrar allt. Den enkla raden ”Anouk är död” får Charles minnen att välla in och han kastas ut på en resa tillbaka. På vägen möter han Kate, en kvinna full av liv och vitalitet. Kate och Charles dras till varandra, men ingenting är på förhand givet.

Me Cheeta

Luftslottet som sprängdes The Box Den tredje och avslutande delen i Millenniumtrilogin efter Stieg Larssons böcker om Lisbeth Salander. Luftslottet som sprängdes tar vid där den förra filmen i serien slutade. Lisbeth Salander (Noomi Rapace) försöker bli fri från anklagelserna som riktas mot henne, samtidigt som Mikael Blomkvist (Michael Nyqvist) gräver i hennes dolda förflutna och kommer sanningen på spåret. De två föregående filmerna i serien är ”Män som hatar kvinnor” och ”Flickan som lekte med elden”.

Det är 1976 och Arthur och Normas lilla familj har det ganska knackig. Då anländer en trälåda med en stor röd knapp och lovar att radikalt förändra deras liv. Om de trycker på knappen kommer de att få en miljon dollar, pengar som skulle betyda allt för dem. Konsekvensen av att trycka på knappen är dock att någon i världen, som de inte känner, kommer att dö. Det är upptakten till en väldigt märklig historia. Med Cameron Diaz och James Marsden i huvudrollerna.

Kidnappad En ung man kidnappas i Colombia och krav från kidnapparna skickas till familjen. Tre veckor senare har hans familj ännu inte lyckats skrapa ihop den höga lösensumman. Kidnapparna ger dem 90 minuter att betala innan de dödar mannen. Nu tar en desperat kamp mot klockan sin början. Kidnappad är en tät och våldsam thriller som utspelar sig i dagens Colombia och på vissa sätt speglar situationen i landet. Med America Ferrera(Ugly Betty) i en av huvudrollerna. 18

Svensk hamntidning

Skådespelarna som blev världsstjärnor i Tarzan är sedan länge borta, kvar finns bara minnen, filmer och en 76-årig chimpans vid namn Cheeta. I den här boken berättar han sin historia, från det internationella genombrottet i Tarzan och den vita kvinnan 1934 till den drogrelaterade pensionen. Här paraderar mytiska regissörer, glamorösa kändisar och älskade filmproduktioner skildrade ur en chimpans synvinkel. En rolig och ärlig men på samma gång oerhört rörande självbiografi.

Man utan minne Nicole Krauss Samson Green har fått en hjärntumör. Tumören har i sin tur raderat alla hans minnen från 12 års ålder och framåt. Det är premissen när Samson vaknar upp i Nevadaöknen utan att egentligen veta vem han är. Hans fru hämtar hem honom till New York och de försöker pussla ihop ett liv Samson inte längre minns. Situationen är hopplös och Samson deltar i ett experiment som ska ge honom minnet tillbaka, det är bara det att minnet han får är någon annans.

InPort tar sikte på Norge

PORTIT

Det händer mycket för karlstadsföretaget InPort. Nya lokaler i Göteborgs Hamn, ett pilotprojekt med hamnar i Norge och en helhetslösning till Norrköpings Hamn är några av sakerna i InPorts och Kent-Ove Mobergs kalender.

IT-företaget InPort fokuserar på hamnar och terminaler i Sverige och Norden. Logistiklösningar och integration med hjälp av IT har gett dem en stark position i merparten av de svenska hamnarna. Nu ska den norska marknaden vinnas över med hjälp av PORTit, en svit av program-

varor för hamn- och terminalverksamhet. – Vi har fått väldigt positivt bemötande hittills. Det är ett projekt som kommer att pågå i tre månader och som kan leda till att vi skaffar oss en bra position på den norska marknaden. Det är ett pilotprojekt med hamnarna i Larvik, Ålesund och Tromsö där vår produkt kan komma att ersätta dagens IT-lösning, berättar KentOve Moberg, VD på Intelligent PORT Systems AB (InPort). Tanken är att de norska hamnarna ska värdera PORTits funktionalitet och integrationsmöjlighet, såväl som positionering för de tre hamnarna i ett IT-mässigt perspektiv i fråga om extern kommunikation mellan hamnarna, rederier och andra externa partner. Det händer stora saker i Norge, hur ser det ut på den svenska marknaden? – I Norrköping händer mycket spännande. Där har de satsat på en stor ny

hamn och vi levererar ett antal moderna produkter och lösningar. Det handlar bland annat om föraravisering, positionering med hjälp av GPS och integration och optimering av kajer, fartyg, magasin och containerparker.

Ni har även öppnat lokaler i Göteborg. – Vi ser en positiv trend och ökad efterfrågan på våra produkter och lösningar. Därför har vi sedan den 1 februari i år även lokaler i Göteborgs hamnområde. Där ligger vi ganska strategiskt i kombination med att vi har kontor i Århus, med närhet till de danska och tyska marknaderna, och här i Karlstad, som gränsar till den norska marknaden. Hur ser framtiden ut? – Idag och framåt är det för oss viktigt att satsa på integration till järnvägsoperatörer. Godstransporter per järnväg har ökat kraftigt de senaste åren och vi kan tillhandahålla bra integration mellan hamnar, sjöterminaler och järnvägstransportörer. Vi har även i dagarna skrivit avtal med en stor containeroperatör på järnvägssidan, vilket är spännande. Det som händer i Norrköping kan även ses i ett större framtidsperspektiv. De lösningarna kommer att bli dominerande och normgivande för hur man utvecklar program i Sverige. Jag skulle vilja säga att det systemet nog kan vara det bästa i landet. text: Zenny Jönsson illustration: Lasse Widlund

Svensk hamntidning

Positiva vindar i Mönsterås Hamn Det har varit tuffa tider för hamnarna runtom i Sverige, men i Småland vid Mönsterås Hamn har man inte upplevt samma förlamande kris som på vissa andra ställen i landet. Här har man tvärtom erfarit positiva tongångar och noterat goda resultat. Industrihamnen Mönsterås Hamn, som ägs av Södra Skogsägarna ekonomisk förening, har som huvuduppgift att serva Södras industrikombinat i Mönsterås. Ungefär 90 procent av själva godshanteringen finns inom koncernen. Med en stor organisation i ryggen som kontinuerligt genererar arbete har Mönsterås Hamn inte varit lika konjunkturkänslig som övriga landets hamnar. – I normalfall ligger vi runt en miljon ton gods om året, med tyngdpunkten på pappersmassa och sågad trävara. Importen har minskat sedan stormen Gudrun, som påverkade hela Södra och innebar att vi närapå halverade importen. Det var stor påverkan på hamNiclas Strömqvist 20 Svensk hamntidning

nen, säger Niclas Strömqvist, VD för Mönsterås Hamn. – Men om vi ser till detta år, gjorde vi ett positivt resultat på 2,7 miljoner totalt, trots finanskrisen. Vi hade en avkastning på det totala kapitalet på ungefär 11 procent. Godshanteringen uppgick däremot till 940 000 ton över kaj, vilket är en liten minskning mot föregående år, även om vi har ökat rent volymmässigt. Tappet handlade om rundvirke och det vägdes upp av sågade trävaror. Det är där jag känner att vi inte har blivit så påverkade av finanskrisen, utan vi hade redan vetat om att vi skulle få radikala minskningar på volymerna och kunde kompensera för det genom att bland annat fokusera på sågade trävaror.

Många ben att stå på Även om hamnen inte har känt av krisen har man trots allt rustat för sämre tider

och skaffat sig flera ben att stå på, likaväl som förändringsarbete och omstruktureringar. – Vi har lagt väldigt mycket energi på att skaffa oss fler verksamheter och att öka resursutnyttjandet. Som de flesta hamnar brottas vi till viss del med problematiken i en varierande arbetsbelastning. En dag skulle man behöva 30 man på plats och nästa vill man i ärlighetens namn inte ha någon som går här. I mars förra året övertog Mönsterås Hamnterminal verksamheten och logistiken från Södra Timber och hanterar nu hela logistikkedjan från upplastning och terminalarbete till det som går ut över kaj. – Där hanterade vi c:a 200 000 meter förra året och det gjorde en hel del på vårt resultat. Samtidigt är det ett resursutnyttjande i fråga om personal och maskinpark, vilket gjorde att om vi ser till den totala godsmängden ökade vi med 3,8 procent

jämfört med föregående år. Även nyinvesteringar har visat sig effektiva och skapat nya tillfällen för hamnen. – Då det har gått bra under några år har vi haft möjlighet att investera i bland annat automatok för lastning av pappersmassa, bättre kranar, utrustning och verktyg. Automatok för lastning av pappersmassa är relativt nytt för oss och det ligger mycket tänk och effektivitetsarbete bakom. Arbetet går smidigare och hela kedjan blir effektivare.

Framgångsformeln Att tillhöra en större koncern som Södra Skogsägarna bidrar säkerligen till Mönsterås Hamns framgångar. Hamnen ligger bra till för hantering av Södras råvaror och utskeppning; samtidigt vill Niclas Strömqvist lyfta personalen och ser den som den verkliga framgångsnyckeln. – Vi har väldigt förändringsbenägen personal med stort engagemang och som är positiv till produktivitetsbättringar och som själva kommer med många förslag. Vi jobbar konsekvent med att ta vara på vad vår personal tycker och tänker om förbättringar och idéer. Detta anammar vi kraftigt och det ger resultat på hanteringen. Ett led i det arbetet är hamnens produktivitetsarbete med idédatabaser där förslag metodiskt värderas, varpå man tillsätter resurser om det finns potential till vidareutveckling. – Det viktiga är tänket hos personalen. De tänker till om de små sakerna som kan bli bättre. De stora totala vinningarna föds oftast ur de små vardagliga rutinerna som personalen kommer på. Egen personal kontra entreprenörer Samtidigt som det går bra för hamnen har beslutet tagits att säga upp underentreprenörer och att istället sköta det mesta inom hamnen. – När det handlar om entreprenören som har tagit hand om importveden handlar det om att vi vet att volymerna för kommande år kommer att vara låga, så ser vi en möjlighet att istället öka resursutnyttjandet på personalen och nyttja det vi istället har. För Mönsterås Hamn är just den effektiviteten del i det som fått hamnen att klara sig igenom lågkonjunkturen så väl. För-

utom att lastning och – Vi har en väldigt förändringsbenägen lossning flyter effektipersonal med ett stort engagemang som vare och att personaär positiva till produktivitetsbättringar len kan hållas med en jämn ström arbete besvarighet till Manpower, skrattar Niclas rättar Niclas Strömqvist även att han ser Strömqvist och fortsätter: en oerhörd potential i att hålla de flesta – Vi hyr ut personal och maskiner när momenten inom hamnen. – Vi har även installerat en större våg, det behövs. Det handlar inte alltid om specifika stuveriuppgifter utan kan röra så att vi ska kunna sköta även den biten sig om att byta filter uppe i fabriken elsjälva. Blir det för många involverade i ler logistiska uppgifter på vedgårdarna. kedjan så skapas lätt i alla fall en flaskVår personal är oerhört mångsidig och hals. Om vi har allt här, inom hamnen, kompetent på flera olika stationer och ankan vi arbeta effektivare mot våra kunder, rederier och avlastare, samt att vi får vändbara inom stora delar av koncernen, berättar Niclas Strömqvist och fortsätter: lättare att hålla vår personal med jobb – Vi strävar hela tiden efter att hålla även om vi inte har fartygsanlöp inne. kompetensen hög och utbildar vår personal kontinuerligt, för att kunna utnyttja Personal till uthyrning Personalen är de som får alla hamnar att möjligheten med att både ta hand om vår fungera väl och i Mönsterås har man lagt egen verksamhet och att kunna hyra ut sig vinn om att stå bakom det uttalandet. dem till annan, avslutar Niclas Strömqvist. Behövs det personal någon annanstans i kombinatet står hamnens personal till tjänst. – Vi är kanske något av hamnens mottext: Zenny Jönsson Foto: Ola Åkeborn

mönsterås hamn En ren industrihamn som är helägd av Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Hamnen har en helhetslösning med hamn, stuveri och mäkleriverksamhet i samma bolag. Mönsterås Hamn har 24 heltidsanställda och extrapersonal som uppgår till mellan fyra och fem heltids-

tjänster. Mönsterås Hamn omsätter c:a 50 miljoner kronor och har som huvuduppgift att serva Södras industrikombinat i Mönsterås. C:a 90 procent av hamnens godshantering sker inom koncernen och handlar om lastning och lossning av skogsråvara, sågade trävaror, pappersmassa och färdiga produkter.

Svensk hamntidning

22 Svensk hamntidning

Svensk Hamntidning tycker att det är dags att vi uppmärksammar våra hamnars kanske vackraste klenoder – kranarna. Av denna anledning har vi låtit Sveriges hamnar nominera sina snyggaste kranar och nu är ”Sveriges snyggaste kran 2010” korad. Till vår hjälp har vi haft juryns ordförande Helén Högberg, VD för förpackningsdesignföretaget Kostym.

sveriges

Kran 19 kran i Helsingborgs hamn snyggaste

2010

Motivering En ståtlig skönhet som tornar upp sig mot himlen i Helsingborgs

hamn. Formen är väl avvägd, med rena linjer och ett harmoniskt färgspel. Tillverkare Cargotec Hej Ann-Catrin Elland som skickade in bilden på Kran 19 för Helsingborgs Hamn AB! Grattis, er kran har blivit utnämnd till Sveriges Hamnars snyggaste kran 2010! Hur känns det? – Det är underbart! Vad roligt! Alla blev så stolta när jag berättade att vi hade vunnit. Hur såg ni på era chanser att vinna? – Givetvis hoppades vi, men insåg att det skulle bli svårt, så glädjen visade inga gränser när vi blev informerade om vinsten.

Kan du berätta lite om kranen? – Kran 19 togs i bruk i november 2007. Det är en Kalmar-kran, numera Cargotec, som kan lyfta 2 fullastade containrar, totalt 65 ton under ok. Kranen väger 840 ton och finns i Västhamnen i Helsingborgs Hamn på kaj 904. Hur ska ni fira vinsten? – Firandet blir kaffe och tårta med mina kollegor. text: Ingela larsson Foto: Freddy Billqvist

Svensk hamntidning

Övriga nominerade Årets uppstickare Halmstads Hamn Namn: Kran 2 Tillverkare: Halmstad Nya Verkstads AB. Byggd 1922. Togs ur drift 1999.

Luleå Hamn Namn: Kran 2 Tillverkare: Konecranes

Foto: Sven-Erik Westman

Årets bild Oxelösunds Hamn Namn: Xiao Ping, PK 481 Tillverkare: ZPMC

Foto: Göran Wink

24 Svensk hamntidning

Stockholms Hamnar Namn: Afrika Tillverkare: Kocks

Foto: Per-Erik Adamsson

SAFETY AND SUPPORT AT SEA

YOUR GLOBAL PARTNER AT SEA Throughout our history of more than 170 years, SVITZER has been at the forefront of specialised marine activities. With 600 vessels in over 35 countries, SVITZER provides interrelated services in the fields of harbour, coastal, terminal/LNG, offshore and ocean towage as well as salvage operations and standby-rescue

Regional office Scandinavia Nya Varvet 85 · SE-426 71 Västra Frölunda · Sweden Tel. +46 (0)31 10 97 00 · segot.info@svitzer.com · www.svitzer.com

services. Experienced and well-trained crews cooperate closely with clients both at sea and ashore. With a diverse fleet of vessels built to the highest standards, SVITZER stands ready to serve you worldwide. SVITZER – we provide safety and support at sea.

A part of A.P. Moller - Maersk Group

Svensk hamntidning

Göteborgs Hamn

Gävle Hamn

Namn: Super-Post-Panamax Tillverkare: ZPMC

Namn: Alfred, LHM 400 Tillverkare: Liebherr

Foto: Göteborgs Hamn AB

Foto: Gävle Hamn AB

Södertälje hamn

Umeå Hamn

Kristinehamns hamn

Namn: GHMK 6407 Tillverkare: Gottwald

Namn: GHMK 6407. Tillverkare: Gottwald

Namn: Kone 3333. Tillverkare: Kone

Foto: Umeå Hamn AB

Foto: Vänerhamn AB

Foto: Södertälje Hamn AB

Komponenter för hamnkranar - special- std.växlar för lyft och åk - skiv- och trumbromsar - lintrummekopplingar - bågtandkopplingar - elastiska kopplingar - krokblock även motoriserade

JR1007A FZml Eng][^k` aZk Zglmªeeml lhf gr [^_ªeaZoZk^ i¬ Lng]loZeel AZfgl [h`l^k[¬m ;NEE ' AZg dhff^k gªkfZlm _k¬g Gh¬l b ¥kgldºe]lobd' F^] lbg ^k_Zk^ga^m _k¬g [h`l^k[¬mlo^kdlZfa^m dhff^k aZg Zmm [eb ^mm [kZ dhfie^f^gm b Lng]loZeel AZfg :;' Mcªglm^g bgg^[ªk h\dl¬ Zmm FZml dhff^k Zmm f^]o^kdZ b ]kb_m h\a nmo^\debg` Zo MngZ]Zelm^kfbgZe^g b Lng]loZee'

www.bronco.se, tel. 018-512000 26 Svensk hamntidning

7JMM EV IB EJOB BVUPNBUJTLB TUBQMJOHTLSBOBS J UJE "CTPMVU

"## $SBOF 4ZTUFNT ¾S W¾SMEFOT TUÐSTUB MFWFSBOUÐS BW TUZSTZTUFN UJMM BVUPNBUJTLB TUBQMJOHTLSBOBS ,PTUOBETFGGFLUJWB PDI EPLVNFOUFSBEF BVUPNBUJPOTMÐTOJOHBS HFS LPSUB JESJGUUBHOJOHTUJEFS PDI ÐLBE QSPEVLUJWJUFU XXX BCC DPN DSBOFT

"## "# $SBOF 4ZTUFNT 5FM 'BY & NBJM DSBOFT TBMFT!TF BCC DPN *OUFSOFU XXX BCC DPN DSBOFT Svensk hamntidning

Lös sudoku och vinn iPod Shuffle.

8 7

Lös vårt sudoku så kanske det är just du som lägger beslag på nya generationens iPod Shuffle från Apple. Lyckas du att lösa vårt korsord kan du kamma hem fyra trisslotter! De första dragna rätta svaren vinner. Ta chansen att se vad du går för!

1 1

Skicka ditt svar senast den 5 april 2010 till: Sveriges Hamnar, Box 5384, 102 49 Stockholm.

4 6

Märk kuvertet ”Sudoku” eller ”Korsord”.

6 8

3 foglig eller form av styrmedel arrangerar vå r bransch för trevnad inom sjöfarten

nå r

har den vatten modige ganska lätt

›

ej vår

brukar fiskare

28 Svensk hamntidning

brukar snille man ro är vattcivil- en fyllda båtar stå nd

‹

snurrig begära

må som en prins

var akilles, nästan

talade verkliga

rillor

›

‹

tid för fritid tvättad

goverkar avvisande

‹

⁄

tävling

faller mycket lå gvatten bildas med aktier

‹

här blir det två stycken gen

bi ldar må n ga ham nar n um era

står för en liter som en nyrakad haka

väldigt hett äm n e ino m vå r bransch hörs myggen

ger fortfarande

ger fäste för träden

‹

plywood t.ex.

plats stirra för dansar brons skottar

bildar ç mening

må ngen spikade luther upp

gör vå rträd gör kräftan

bilhölje kyrka kort

har vi slagit vad gäller passagerarantal på vå ra kryssn ingar

för mycket

ç odelad ç

jättefin kan hovslagare

⁄

to n två fylls på fraktfartyg

har skrikit

kort

kan se

arbete

rött

på nya poster

Thomas Andersson

Ann-Catrine Zetterdahl

Peter Karlsson

Ny chef på Stålhamn DP. Därmed lämnar han sitt chefsuppdrag för småbulkskajen i Oxelösunds Hamn.

Tillträder som ny generaldirektör för Sjöfartsverket den 1 maj. Ann-Catrine är utbildad civilingenjör och har sedan 2006 haft ledande befattningar inom TeliaSonera samt styrelseuppdrag för bl.a. Statens lokalförsörjningsverk.

Ny VD för Gothenburg Car Terminal AB. Peter kommer närmast från Göteborgs Hamn AB där han arbetade som styrekonomchef. Dessförinnan var han logistikchef på RNB RETAIL AND BRANDS.

Lars Nolander Efterträder Nils-Johan Haraldsson som chef för Transforest Shipping. Han kommer närmast från Interforest Terminal Sundsvall där han verkade som chef. Han tillträdde tjänsten den 1 februari.

Dwight Sjöstedt Ny VD i Skandia Container Terminal AB. Dwight har lång och bred erfarenhet av företagsledning, både som ekonomidirektör och VD inom bl.a. NCC, Celsius och Capiokoncernen.

Urban Häggkvist Tomasz Borowiec Ny operativ chef i Ystads Hamn. Närmast kommer Tomasz från Trelleborgs Hamn AB där han har innehaft en motsvarande tjänst. Bakom sig har Tomasz gedigen erfarenhet av sjöfart och är sjökapten i grunden.

Nils-Johan Haraldsson Utsedd till marknadsoch affärsutvecklingschef inom SCA Transforest. Han tillträdde tjänsten den 1 februari. Närmast kommer NilsJohan från Transforest Shipping där han tjänstgjorde som chef.

Utsedd till ny chef för Interforest Terminal Sundsvall. Närmast kommer Urban från Interforest Terminal Umeå. Han tillträdde tjänsten den 1 februari. Urban behåller även ansvaret för Umeåterminalen till dess att en ny chef är utsedd.

Thomas Nortoft Ny VD i Älvsborg Ro/ ro AB. Han har lång och bred ledningserfarenhet bl.a. som ekonomichef, affärsansvarig inom Mölnlycke och Indevo. Thomas har också ingått i Nobel Biocares ledning och varit VD för dotterbolagen i Kanada och USA.

Sjöfartspub under Almedalsveckan Måndag till fredag kl 17.00 – 19.00. Trädgården, Hamngatan 3 Vattenvägen – Framtidsvägen Svensk hamntidning

I centrum

Magnus Sundström

Utredningar, infrastruktur och utveckling är vardag för Magnus Sundström, chef på Sjöfartsverkets enhet för transportpolitik och internationellt samarbete. Dessutom är han en av dem som har arbetat hårt för bidrag till det svenska transportsystemet i enlighet med EU:s Motorways of the Sea-projekt (MoS). I ljuset från förra årets rapportering av de stora EU-bidragen till svenska aktörer ville Svensk Hamntidning veta lite mer. Enheten för transportpolitik och internationellt samarbete, vad innebär det? – Vi är en diversebutik med olika spännande frågor kan man säga. Vi hanterar en mängd frågor, alltifrån miljö till anpassning av den sjöburna kollektivtrafiken för funktionshindrade, samhällsplanering, rapportering av sjöfartens utveckling, utredningar och statistik, men även EU:s program för infrastruktur och de finansieringsmöjligheter man har för arbeten i hamnar och farleder. Jag har särskilt jobbat med MoS-konceptet, som handlar om att ytterligare förstärka sjöfartens infrastruktur i det intermodala perspektivet, från dörr till dörr. Vilka ser du som de största utmaningarna i ditt arbete? – Det är fortsättningsvis att ytterligare stärka sjöfartens roll i transportsystemet, att få sätta sjöfarten ännu tydligare på kartan och inte minst att minska miljöpåverkan från sjöfarten. Där finns saker kvar att göra, speciellt i fråga om miljön. Kan vi också få ekonomisk stöttning från EU för detta vore det jättebra. 30 Svensk hamntidning

Ni var väldigt resultatrika i arbetet med MoS-bidrag till svenska aktörer förra året, berätta. – Vi i Sverige har varit väldigt framgångsrika och fått EU-bidrag för tre MoS-projekt: Trelleborg-Sassnitz, Karlshamn-Klaipeda och Karlskrona-Gdynia. Då ska vi se det i ljuset av att totalt fyra projekt inom hela EU har fått bidrag för infrastruktur inom MoS. Att tre av dem har en direktkoppling till Sverige är ansenligt. Hamnarna är viktiga spelare när det kommer till infrastruktur. Arbetet med MoS är som en tvåstegsraket, det förutsätter att vi på regionalt håll först utlyser koncept och gör ett urval av projekt. Ett sådant hade vi 2006 och det resulterade i de projekt vi nu har fått bidrag för. De är ett utflöde för det regionala uppropet. Hur går det till? – Hamnar i minst två länder ska vara med för att göra sina investeringar och harmonisera så att det blir samma kvalitet på hamnarna på båda sidor om vattnet, för att effektivisera godsflödet

genom hela korridoren. Vi tittar tillsammans med våra kollegor i de berörda länderna och ser om det motsvarar de mål som finns med programmet. Bedömer vi att det är så, ställer vi oss bakom projektet och skickar in till EU-kommissionens årliga calls, för slutgiltigt avgörande. – Om man ska titta på vilka investeringstyper som ingår i de här projekten så handlar det till stor del om att effektivisera anslutningen till hamnarna från land- och sjösidan, investeringar i kombiterminaler, informationssystem, förlängning av kajer, ramper och andra hamnanläggningar – kort sagt att förbättra för intermodaliteten.

Hur står de svenska hamnarna sig mot sina internationella grannar? – Väldigt bra! De utför ett bra arbete och jobbar även på att förbättra infrastrukturen, så att de kan bli ännu bättre. Hur fortskrider arbetet? Nu i höstas öppnade vi ett nytt call för åren som kommer. Nu har svenska aktörer, i samarbete med utländska, möjlighet att komma in till oss med förslag på vad de vill göra inom ramarna för MoS. Det är bara att komma in med projektförslag! Vi planerar och funderar även tillsammans med bland andra Sveriges Hamnar på att ordna aktiviteter och seminarier för att informera om vilka möjligheter som finns. text: Zenny Jönsson Foto: Tommy Gardebring

Magnus Sundström Enhetschef Sjöfartsverket Ålder: 39 år Familj: fru och två barn Som person är jag: lugn, sansad och öppen När jag inte jobbar: umgås jag med familjen Detta får mig att skratta: barnen! På TV ser jag gärna: komedier, deckare och debattprogram Det senaste jag läste var: ”Den förlorade symbolen” av Dan Brown På semestern: umgås jag gärna med familj och goda vänner och gör små utflykter Det här visste vi inte om Magnus Sundström: Jag tillhör en liten skara personer som har badat i både norra och södra delen av Bajkalsjön i södra Sibirien, väldigt svalkande!

Our Experience â&#x20AC;&#x201C; Your Advantage Gottwald Port Technology

VDL

B&W Bulk Systems

MRS Greifer

E-Crane

Your Partner in Scandinavia

Also for used equipment

www.port-trade.com

Tel.: +45 7628 0102

GB_GottwaldrĂ¸dkran_Ann.OurExp.210x140_02.indd 1

25/02/10 13.48

Lifting Systems Gunnebo Lifting Ă¤r agent i Sverige fĂśr en av Europas stĂśrsta och frĂ¤msta producenter av specialstĂĽllinor.

Ă&#x2013;kad flexibilitet och tidsbesparing.

FĂ¤rre kĂ¤ttingredskap

Ă&#x2013;kad sĂ¤kerhet

Tidsbesparande

Minskade kostnader

4VQFS $

)PJTU 4 $

$PNQBD

Exempel pĂĽ urvalet

ÂŽ

FlexiLeg

3:e generationens kĂ¤ttingredskap

VĂĽrt multifunktionella GrabiQ system med dess unika och starka egenskaper har utvecklats ytterligare.

Genom sin mĂĽngsidighet i konstruktioner samt gedigna kvalitet levereras Python-linor idag till de stora anvĂ¤ndarna inom t.ex. mobilkranar, industri, gruvindustri, hamnar och sjĂśfart.

'MBNFTIJFME

(VOOFCP *OEVTUSJFS "# t "GGĂ&#x160;STPNSĂ&#x152;EF -JGUJOH t #PY t (Ă&#x161;UFCPSH 5FM t 'BY t HCH!HVOOFCPMJGUJOH DPN

Svensk hamntidning

Posttidning B Svensk Hamntidning Box 5384 102 49 Stockholm

O_DBO ¦>J O_DBO ¦>J

BK JFKPQ> D>PABQBHQLOK CpO RMM QFII CBJ D>PBO O_DBO ¦>J EpO QFII BK KV DBKBO>QFLK D>PABQBHQLOBO PLJ E>O RQSB@HI>QP PMB@FBIIQ CpO MBOPLKPHVAA BKK> D>PABQBHQLO CpO BK QFII BK JFKPQ> D>PABQBHQLOK CpO RMM QFII CBJ D>PBO O_DBO ¦>J EpO QFII BK KV DBKBO>QFLK CBJ D>PBO J_QBO QFIICpOIFQIFDQ ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO P>JQ PVOD>P L@E PH>AIFD> HLK@BKQO>¦ D>PABQBHQLOBO PLJ E>O RQSB@HI>QP PMB@FBIIQ CpO MBOPLKPHVAA BKK> D>PABQBHQLO CpO BK QFII QFLKBO >S I L@E CBJ D>PBO J_QBO QFIICpOIFQIFDQ ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO P>JQ PVOD>P L@E PH>AIFD> HLK@BKQO>¦ K JdKDC>IA >S PMB@F>IH>IF?OBOFKD>O CpO ABK H>Q>IVQFPH> U¦PBKPLOK JpGIFDDpO _K EpDOB QFLKBO >S I L@E H_KPIFDEBQ SFA ABQBHQBOFKD >S PMB@F]H> ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO QORPQ>A JBA IdKDIFS>A K JdKDC>IA >S PMB@F>IH>IF?OBOFKD>O CpO ABK H>Q>IVQFPH> U¦PBKPLOK JpGIFDDpO _K EpDOB PBKPLOQBHKLILDF BO?GRABO O_DBO ¦>J J>UFJ>I P_HBOEBQ H_KPIFDEBQ SFA ABQBHQBOFKD >S PMB@F]H> ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO QORPQ>A JBA IdKDIFS>A pO JBO FKCLOJ>QFLK HLKQ>HQ> LPP Md QBI ¦ BIIBO ?BPpH TTT AO>BDBO PB PBKPLOQBHKLILDF BO?GRABO O_DBO ¦>J J>UFJ>I P_HBOEBQ pO JBO FKCLOJ>QFLK HLKQ>HQ> LPP Md QBI ¦ BIIBO ?BPpH TTT AO>BDBO PB O_DBO ¦>J

32 Svensk hamntidning

O_DBO ¦>J

O_DBO BHKFH CpO IFSBQ O_DBO BHKFH CpO IFSBQ