2010 #2 by Sveriges Hamnar

svensk

hamntidning stolt branschtidning sedan 1968 #2 2010

Årsstämman 2010 vid Ulfsunda Slott sid 9

Nordiska hamnar 14 Hamnars arbete med webb och sociala medier 6 Stora hamnar i liten förpackning 20 Nollvision för utsläpp i Östersjön 18 Sjöfartsverket 25 Svensk hamntidning

Vi har satt våra spår i Östersjön förut. 2013 är det dags igen. EU-initiativet Motorways of the Sea är en omfattande miljösatsning som syftar till att länka samman hamnar i Europa och öka godstrafiken på i första hand järnväg och till sjöss. Verköhamnen i Karlskrona ingår i det beviljade projektet ”Baltic-Link Motorways of the Sea – Gdynia-Karlskrona” och kommer att bli en viktig transportnod för framtiden. På bara tre år kommer 850 miljoner kronor att investeras av Trafikverket och EU i ny infrastruktur på Kust till kustbanan, delen Emmaboda – Karlskrona. Vidare kommer omkring 55 miljoner att satsas av Karlskrona kommun och EU på åtgärder i Karlskrona. Bland annat kommer Verköbanan, som förbinder Kust till kustbanan med Verköhamnen, att upprustas och elektrifieras. Detta innebär att intermodala transporter mellan järnväg och fartyg kommer att kunna hanteras. Verköhamnens fokus är Ro-Ro och Ro-Pax-trafik, bland annat med färjeläge för Stena Lines framgångsrika linje till Gdynia, Polen. Hamnen kan erbjuda mer än 100 000 m2 uppläggningsytor och marken klarar tungt gods och har använts för stora projekt som Öresundsbron, ABB:s sjökablar och gasledningen Nord Stream. LENNANDIA

Kung Karl XI valde en gång Karlskrona för dess strategiska placering i Östersjön. Ett utmärkt val skulle det visa sig – även 300 år senare. Kontakta oss gärna för mer information. Tore Almlöf +46 455 30 30 27 Bengt Lingman +46, 455 30 33 92 Liliann Bjerström +46 455 30 48 32

Besöksadress: Bredgatan 18, Telefon: 0455-30 30 41, Fax: 0455-30 30 30, E-post: naringsliv@karlskrona.se

Svensk hamntidning

svensk

hamntidning Svensk Hamntidning ägs och ges ut av Sveriges Hamnar Box 5384, 102 49 Stockholm Tfn 08–762 71 00 www.svenskhamntidning.se ISSN 0346-2110 Ansvarig utgivare Mikael Castanius mikael.castanius@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 90 Produktion Pratoo AB Tfn 054-7000 500 redaktion@svenskhamntidning.se Annonsförsäljning Fronthill Media AB Annika Olsson annika@fronthillmedia.se Tfn 08-545 517 30 Redaktörer Arman Teimouri Ingela Larsson Zenny Jönsson Layout Clara reklambyrå Korrektur Anders E Lundin Omslagsfoto Arman Teimouri Prenumerationer Christina Gisselberg christina.gisselberg@transportgruppen.se Tfn 08-762 71 51 Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Citera oss gärna, men ange källan. Tryck AWJ, Nyköping 2010 Miljöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001

ledare

Och den ljusnande framtid är vår! Denna min första ledare som nyvald ordförande för Sveriges Hamnar vill jag inleda med att tacka för förtroendet! Jag ser fram emot uppgiften att ta över stafettpinnen efter PO Jansson och ska göra allt jag kan för att bli en bra representant för förbundet. När man inser att en tredjedel av samtliga våra medlemsföretag är engagerade i förbundets styrelse eller dess två utskott, kan man konstatera att förutsättningarna att lyckas är goda. En hel del av de erfarenheter jag har gjort under mitt dagliga arbete som VD för Karlshamns Hamn hoppas jag kunna ta med mig till förbundet. Inte minst gäller det kontakter med myndigheter, politiker och organisationer i vår omvärld, som jag vill påstå att vi har lyckats väl med i Karlshamn. Det, i kombination med ökat fokus på förbundets marknadsföring, ska sätta våra prioriterade frågor på dagordningen.För i ärlighetens namn ska sägas att vi har en hel del stora utmaningar framför oss. Ett sådant exempel är att skapa konkurrensneutralitet mellan transportslag och nationer. I dag är sjöfarten missgynnad gentemot både andra

transportslag och andra länder. Ett exempel på det är de farledsavgifter som belastar sjöfarten. Något motsvarande finns ju inte för väg- och järnvägstransporter och inte heller i andra länder. En annan stor utmaning, som kommer att ställas på sin spets under nästa år, är att skapa goda relationer med våra fackföreningar, inte minst eftersom vårt kollektivavtal går ut i juni nästa år och inte har förändrats sedan 70-talet. I dag har vi alltså inte lyckats skapa ett tidsenligt kollektivavtal, men min förhoppning är att vi, genom god dialog och välfungerande samarbete, ska få till stånd ett sådant inom den närmsta tiden. Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt skön sommar och hoppas att få möta många av er läsare under Sveriges Hamnars arrangemang i Almedalen.

Björn Nilsson Ordförande Sveriges Hamnar

Upplaga 6 000 ex

foto: Arman Teimouri, Shutterstock

Svensk hamntidning

notiser

Foto: Christian Lagereke

Foto: Stena Line

Rutten Göteborg – Kiel får nya fartyg Två nya jättefärjor på rutten Göteborg-Kiel är resultatet av en högst angenäm dominoeffekt hos Stena Line. Det är världens största färjor, som under sommaren och hösten ska introduceras på linjen Hoek van Holland-Harwich. Då flyttas de moderna superfartygen Stena Hollandica och Stena Britannica till linjen Göteborg–Tyskland. De fartyg

som idag trafikerar Göteborg–Tyskland flyttas över till Karlskrona–Gdynia. Vad gäller Göteborg-Tyskland har hittills fyra fartyg trafikerat linjerna från Göteborg till Kiel och Travemünde. Dessa fyra skärs ner till två när Britannica och Hollandia tar över. Färjorna är större än sina föregångare, vilket betyder att såväl lastkapaciteten som passagerarkapacitet bibehålls. En positiv bieffekt blir även en tydlig miljövinst då koldioxidutsläppen beräknas minska med c:a 30 procent. Men först står renovering på programmet för färjorna. C:a fem miljarder kronor investeras i byggnationer och renoveringar.

På agendan står förbättrade fartyg, attraktiva restauranger, hytter och barer som kommer att resultera i ökat utbud och bättre service. Att ombyggnaderna bär frukt är redan tydligt. När den internationella organisationen Ship Pax delade ut sina årliga priser belönades Stena Line med priset för bästa fartygsombyggnad, för om-vandlingen av Stena Navigator. Motiveringen löd: ”Så mycket mer än bara en renovering. Överraskande moderna koncept […] varm och vänlig design …” Då vet vi vad vi har att vänta!

Kryssningspris till Köpenhamn och CMP CMP prisas för sin kryssningsverksamhet. Det är kryssningsrederiet Princess Cruises som delar ut pris till kryssningsvänliga hamnar. För första gången har en hamn utanför Nordamerika fått motta

Svensk hamntidning

utmärkelsen ”Port of the Year”, som årligen framröstas av Princess Cruises passagerare. I konkurrens med 33 andra hamnar knep Köpenhamn topplaceringen för 2009. Vad passagerarna har tagit

ställning till är bland annat service, infrastruktur och personligt bemötande. Utmärkelsen delades ut i mitten av mars i soliga Miami.

Invigning i Västerås Hamn Västerås Hamn, med sitt läge mitt i Mälarkorridoren, är en viktig logistiknod och som sådan kräver den sitt utrymme. Första spadtaget till en ny terminal togs i höstas och i februari var bjässen arbetsklar. Under Hamn- och kombiterminaldagen den 29 april invigdes Västerås kombiterminal och den nya sjöcontainerterminalen i hamnen. Med en yta lika stor som nästan 10 fotbollsplaner är den nya kombiterminalen en riktig jätte och kan hantera stora godsvolymer. Fortsatt expansion kan göra det möjligt att på sikt tiofaldiga kapaciteten, menar Västerås Hamn. Västerås kombiterminal, som ägs av Jernhusen och Mälarhamnar, bjöd in till

Båtarna gick, trots askan När flygplatserna i mitten av april stängde på grund av det enorma askmolnet över Europa exploderade efterfrågan på sjövägen.

en speciell dag för sjöfart och kombitrafik i Västerås. Bandet klipptes av en 90 ton tung truck inför de 70 inbjudna gästerna från bland annat kommuner, transportföretag, tågoperatörer och hamnar. Efter bandklippningsceremonin demonstrerades hur gods flyttas från väg till järnväg med hjälp av en truck som kan lyfta upp till 50 ton och smidigt flytta både containrar och trailrar. I hamnen bjöds det även på lunch och ett besök i kranen för de modiga där belöningen blev en milsvid utsikt över Mälaren. Landshövding Ingemar Skogö höll tal och poängterade Västerås som en viktig logistiknod och dess förutsättningar att vidareutvecklas.

För TT-Line AB som trafikerar färjelinjerna Trelleborg–Travemünde och Trelleborg-Rostock blev det sex hektiska dagar efter att askan blåste in över luftrummet. Under de första sex dagarna noterade TT-Line en 55-procentig ökning av passagerarantalet jämfört med normaltrafiken. Även för DFDS Seaways, som bland annat trafikerar Köpenhamn – Oslo, märkte man av den mäktiga askan. Redan de första dagarna mottog de 3 200 bokningar, utöver de ordinarie. Rutten Köpenhamn–Oslo sålde dessutom helt slut och något okonventionella åtgärder sattes in, då bland annat konferensrum omvandlades till sovplatser för att maximera passagerarantalet och kunna tillgodose efterfrågan.

Foto: Västerås Hamn

Rättelse På sidan 10 i nummer 1 2010 angav vi fel namn på koncernchefen och VD:n för Stena AB. Han heter Dan Sten Olsson och inget annat. Vi ber om ursäkt för felaktigheten.

www.piteahamn.pitea.se

Piteå Hamn Piteå Hamn AB Box 716, 941 28 Piteå. Tel: +46 (0)911 23 21 30. Hamnchef: Leif Öhman Hemsida: www.piteahamn.pitea.se E-Post: leif.ohman@piteahamn.pitea.se

       

Totalt 640 m kaj varav 60 m oljekaj Järnvägsterminal Styckegodsmagasin om 59.500 m2 Dubbla RoRo-lägen Skogsprodukter Petroleumprodukter Kemikalier Gasol

Svensk hamntidning

Hamnar som jobbar med webb och sociala medier Allt fler företag och organisationer finns representerade med webbsidor och är aktiva i de sociala medierna. De svenska hamnarna är inget undantag. I detta nummer undersöker vi hur hamnar kan kommunicera på Internet.

Svensk hamntidning

Hallå där Mikael Castanius, branschchef på Sveriges Hamnar! Nu finns Sveriges Hamnar på Facebook.

Är du aktiv inom sociala medier? – Ja, jag finns på Facebook och på en community som heter aSmallWorld. Där skiljer jag sällan på min privatperson och min tjänsteroll, utan tycker att dessa flyter ihop bra. Jag har i mitt arbete mycket kontakt med myndighetspersoner och politiker och ibland är Facebook ett kul alternativt sätt att kommunicera med dem på. Varför har Sveriges Hamnar skaffat en Facebooksida? – Det handlar främst om att vi behöver förnya vår kommunikation. Inom vår bransch är vi ibland lite väl trista och traditionella när det gäller att kommunicera. Detta gör att vi inte alltid når ut med våra budskap. Det är viktigt att vi anpassar vår kommunikation och hittar nya former, så att vi attraherar nya människor och får in nytt

blod i verksamheten. Sociala medier ger oss dessutom större möjlighet att snabbt komma ut med information och uppdateringar. Man kan helt enkelt sitta på ett möte och uppdatera med bilder och text direkt på plats. Mediet ger också respons direkt, eftersom det går att kommentera inläggen man har gjort. En annan betydelsefull tanke är att sociala medier, precis som hamnarna, verkar över nationsgränser och därför ger oss tillfällen att skapa spännande nätverk över gränserna.

Vilka vänder ni er till? – Utöver de som är i branschen är vår främsta målgrupp alla de nyfikna och intresserade människor, som finns ute i de sociala medierna. Vi vill så klart finnas där bland dem och kommunicera kring vår verksamhet. En annan viktig målgrupp är våra svenska politiker, som är väldigt engagerade och aktiva i sociala medier. Tror du att sociala medier som bloggar och Facebook kan vara en bra kanal för att lyfta fram och diskutera hamnfrågor? – Knappast på kort sikt. Men om man jobbar hårt med att ge bra och intressant information och tar till sig av de kommentarer och den feedback som man får, tror jag att sociala medier kan ha en viktig funktion på lång sikt. En sak som jag ser redan nu är att man med deras hjälp

text: Ingela Larsson Foto: Athina Strataki

har möjlighet att skapa en ny syn på hamnarna. Jag tror att många har en föråldrad bild av hur arbetet i hamnarna ser ut, där en del kanske fortfarande tror att man bär på kolsäckar. Här har vi möjlighet att skapa en modern och verklig bild av vad man sysslar med i en hamn.

Sveriges Hamnar på Facebook: www.facebook.com/sverigeshamnar

Att arbeta med sociala medier Sociala medier är ett samlingsbegrepp som omfattar bloggar, communities (Facebook, Lunarstorm, YouTube m.m.), podcasts, etc. Tidigare var Internet ett monologforum, men idag har Internet utvecklats, och det snabbt, till att vara ett dialogforum där användaren är i fokus. Internet har alltså blivit en kommunikationsplattform där vi människor styr användandet och innehållet. Det som är spännande ur ett kommunika-

tionsperspektiv är hur man genom sociala medier kan nå sina intressenter. Sociala medier kan vara en framgångsfaktor. Det svåra är att styra kommunikationen för att inte få en negativ inverkan. Att som företag aktivt arbeta med sociala medier kräver strategi och tålamod. Lika väl som man skapar lojala kunder med hårt arbete och tålamod, måste man arbeta hårt och ha stort tålamod med att skapa lojalitet på nätet.

Svensk hamntidning

Hallå där Camilla Strümpel, kommunikationschef på Stockholms Hamnar. Ni har precis dragit igång en ny webbplats! Hur jobbar ni med webb och sociala medier idag? – Vi har precis lanserat en ny webbplats med målgruppsfokus och möjlighet till dialog. Vi har tittat mycket på det här med sociala medier och hur vi skulle kunna använda dem i vårt arbete och för att nå ut till våra målgrupper. Vilka är era målgrupper? – Vi vänder oss till våra olika kundsegment – passagerartrafik, godstrafik och hyresgäster. Utifrån detta har vi sedan byggt upp en plattform med information som är intressant för dem. Men vi befinner oss mitt i en storstad där det är många som blir påverkade av och är nyfikna på vad som sker i Stockholms Hamnar och i våra stora infrastrukturprojekt. Här har vi både ett ansvar och

en vilja att kommunicera med dem som bor och rör sig kring hamnarna.

Vad är nytt med er webbsida? – Den ger bland annat möjlighet att kommentera våra nyheter och våra projekt genom kommentarsfunktioner, så att vi får en öppnare dialog. Vi har också en omvärldsblogg, som rapporterar vad som händer både i Stockholms Hamnar och i omvärlden kring projekt som vi är delaktiga i. Något som är nytt är också Stockholms Hamnars historiska webbplats där vi med hjälp av foton, film och text berättar om Stockholms Hamnars historia. Vi tycker att det är viktigt att inte gå miste om vår historia, nu när vi befinner oss i förändringarnas tider med ombyggnationer och bolagisering av stuveriet. Vi lanserar också en kartfunktion, som gör

det enklare att navigera geografiskt i våra hamnar och tydliggöra våra kunder och olika tjänster.

Vad har ni för planer inför framtiden? – Vi kommer att titta vidare på vad sociala medier kan tillföra vår verksamhet och våra mål. Vår webb blir navet som både eventuella nya satsningar inom sociala medier och satsningar inom traditionella medier, såsom trycksaker, kommer att utgå från. Utöver att själva kommunicera utåt tycker vi även att det är viktigt att lyssna av vad som sägs om oss av andra, i de sociala medierna. Där det pratas om oss vill vi också vara med och samtala. text: Ingela Larsson Foto: Viktor Brott

Hallå där Per Fredman, försäljningsansvarig vid Södertälje Hamn. Ni har startat er egen Facebooksida! Varför finns ni på Facebook? – Det är ett test från vår sida, för att se genomslaget i en sådan kanal. Tanken föddes genom att en av våra samarbetspartner fanns på Facebook. Vi blev nyfikna och efter att våra tankar mognat ett tag satte vi igång. Det var vår VD Erik Froste och hans dotter som en regnig eftermiddag satte sig ner och listade ut hur man skulle få till Facebooksidan. Idén ligger också i linje med Telgekoncernens inställning att man ska synas i de sociala medierna. Vilken är er målgrupp? – Vi vill att vår sida ska vara intressant inte bara för hamnfolk, utan även för den intresserade allmänheten. Informationen ska vara lättsmält och aktuell och ge inblick i flera olika delar i vår verksamhet. Hur har intresset varit? 8

Svensk hamntidning

– Det har varit gott och vi har fans bland både samarbetspartner, rederier, anställda och personer som bara är nyfikna på vår verksamhet. Vi har fått ett positivt genomslag och många samarbetspartner har nu gjort som vi och skaffat egna sidor på Facebook. Det tycker vi är roligt! Vi vill generellt gärna sticka ut lite grand och ligga i framkant. Det gäller även inom IT-området, inte bara när det gäller våra terminalsystem i hamnen utan också med sociala medier som Facebook. Jag kan passa på att nämna att Södertälje Hamn också finns tillgängligt via Linkedin.com och Wikipedia.

Vad har ni för planer inför framtiden? – Vi jobbar hårt med att göra vår webbsida snärtigare. Vi har gjort en hel del, men kommer att göra ännu mer. Detta är vårt främsta sätt att medialt marknadsföra oss. Vi annonserar inte så mycket på traditionellt sätt, utan satsar mer på att synas via vår hemsida och via sociala medier. text: Ingela Larsson Foto: Telge

6 tips för att sätta igång med sociala medier Visst är det spännande med sociala medier och möjligheterna är många att utnyttja dess styrkor. Men kom ihåg, sociala medier är inte fristående från världen i övrigt. Med våra sex tips kan ni påbörja ert arbete och minimera misstagen. • • • • • •

Glöm inte att skydda ert varumärke på olika sociala nätverk (Facebook, Twitter etc.) Försök att förstå tekniken och var inte rädda för att förlora kontrollen över varumärket. Ha en strategi och ett mål innan ni startar en Facebook-grupp och/eller ett Twitter-konto. Sociala nätverk är inflytelserika. Lyssna istället för att förklara. Glöm inte de sociala mediernas roll för exempelvis internkommunikation och kundtjänst Likaväl som ni försöker skapa goda relationer i ”verkliga livet” måste ni även se och bemöta den kritik som framförs på nätet.

Årsstämma 2010 Den 25 till 26 maj var det återigen dags för VD-konferens och årsstämma för Sveriges Hamnar. Denna gång hölls tillställningen på vackra Ulfsunda slott i Bromma.

Maria Löfven

dahl och Be nt-Erik

Bentsson

text: Ingela Larsson Foto: Arman Teimouri

Svensk hamntidning

rgaretha Anders Klingström och Ma på årsmötet

Gustafsson minglar

Tor Dahlberg , Lars Widelun d oc står redo med champagneg h Tor Carlsen lasen

Staffan Thonfors oc h Gunnar Eriksson har det fint i sällskapet av Maria Nygren. Ulf Svahn och Leif Åberg

trivs i minglet.

Erik Zetterlund och Jan Appelgren pratar om stort och smått.

sson avtackar och Peter Jepp Björn Nilsson son. ns Ja örande PO avgående ordf

Svensk hamntidning

Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd i Stockholm s stad, besökte VD-konfere nsen och berättade om Stockholms miljö- och trafi karbete.

rapport från årsstämman:

Utmaningar för hamnarna Under Sveriges Hamnars VD-konferens berättade Fredrik Bergström, affärsområdeschef för analys och strategi på WSP, om infrastrukturens betydelse och om vilka trender och utmaningar som möter de svenska hamnarna.

lägre än tidigare år. Det pågår även en krackelering av vår befintliga infrastruktur, där vi inte satsar på att underhålla de investeringar som redan är gjorda. Detta måste det ändras på eftersom man kan se att infrastruktur har långsiktig påverkan på tillväxt, säger han.

För att få en BNP-tillväxt måste man satsa på infrastruktur, menar Fredrik Bergström. – Sverige satsar dessvärre dåligt på infrastruktur jämfört med andra länder i Europa. Vi investerar bara 1,5 % av BNP, vilket är en siffra som dessutom är

Trender Enligt Bergström finns det trender och utmaningar som kan vara extra betydelsefulla för hamnarna att tänka på. – Sverige går allt mer från att vara en industriekonomi till en tjänsteekonomi. Detta blir en utmaning för hamnarna

då det blir mer export av hjärnor, d.v.s. tjänsteexport av olika slag, än av järn. En annan tydlig trend är att världshandeln ökar och att hamnarna kommer att finna sig själva på en allt mer internationell marknad. Då gäller det för hamnarna att vara förberedda på detta, säger Bergström.

Avtal 10 – hur gick det det?

som fanns innan, säger Claes Stråht. Han förklarar att många spådde att denna avClaes Stråht, generaldirektör på Medtalsrörelse skulle bli extra tuff, med tanke lingsinstitutet, besökte Sveriges Hampå finanskrisen, den stora mängden avtal nars förbundsstämma för att prata kring och det förestående politiska valet. Det ämnet: Avtal 10 – hur gick det? fanns helt enkelt anledning att vara bekymrad. Än är inte avtalsrörelsen över, utan delar Trots utgångsläget, där man mest såg av TransportGruppens avtal kommer svårigheter och få möjligheter, har dock senare under året. Claes Stråht lämnade avtalsrörelsen, enligt Stråht, gått bra. därför en lägesrapport kring hur det har – På det stora hela och utifrån förväntgått hittills i år, utifrån Medlingsinstitutets ningarna och farhågorna som fanns för perspektiv. ett halvår sedan har det gått riktigt bra. Det finns självklart de som inte är nöjda, Tufft utgångsläge men utifrån våra krav på en välfungeran– För att kunna säga hur det gick får man de lönebildning har det gått bra hittills, se till vilka förväntningar och farhågor säger han.

VD:ar utbildas kring terminalbestämmelserna Advokat Peter J Lindskog vid Eversheds Södermark Advokatbyrå, gick under VDkonferensen igenom Sveriges Hamnars terminalbestämmelser och gav råd och tips kring dessa. Terminalbestämmelserna tillkom 1989 och utarbetades av Sveriges Hamnar efter samråd med en stor del av hamnarnas kunder. Eftersom en så stor del av kundkretsen varit delaktiga har Terminalbestämmelserna blivit ett så kallat ”agreed doument” (”överenskommet dokument”). – Detta innebär att villkoren knappast kommer så oväntat eller oskäligt betung-

ande för kunden att de inte skulle godkännas som gällande vid en rättslig prövning, förklarar Lindskog. De är allmänna bestämmelser som rekommenderas av Sveriges Hamnar, men det föreligger inga hinder i att man som hamn kan avtala om andra villkor.

serna. En modern hamn kan idag ha fler uppgifter än terminaluppdrag. Här bör man alltså komplettera sina avtal med kunden och kanske även ta en sittning med sin försäkringsmäklare, säger Peter Lindskog.

Se över avtalen Peter Lindskog rekommenderade konferensens deltagare att titta igenom terminalbestämmelserna ordentligt för att försäkra sig om att det inte finns några luckor i hamnarnas avtal. Vissa delar av bestämmelserna är, enligt Lindskog, inte helt aktuella och skulle behöva kompletteras. – All verksamhet i hamnen täcks till exempel inte in av terminalbestämmelSvensk hamntidning

SAFETY AND SUPPORT AT SEA

YOUR GLOBAL PARTNER AT SEA Throughout our history of more than 170 years, SVITZER has been at the forefront of specialised marine activities. With 600 vessels in over 35 countries, SVITZER provides interrelated services in the fields of harbour, coastal, terminal/LNG, offshore and ocean towage as well as salvage operations and standby-rescue

SVITZER – we provide safety and support at sea.

A part of A.P. Moller - Maersk Group

SC P GÖTEBORG

Regional office Scandinavia Nya Varvet 85 · SE-426 71 Västra Frölunda · Sweden Tel. +46 (0)31 10 97 00 · segot.info@svitzer.com · www.svitzer.com

services. Experienced and well-trained crews cooperate closely with clients both at sea and ashore. With a diverse fleet of vessels built to the highest standards, SVITZER stands ready to serve you worldwide.

LÄGESRAPPORT: GÖTEBORGSREGIONEN ÄR UTSEDD TILL SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGE FÖR NIONDE ÅRET I RAD ! KOLLA LÄGET PÅ W W W.PORTGOT.SE 12

Svensk hamntidning

Nytt Nyttstyre styreiinom nom Sveriges hamnar

Nya styrelsen Bakre raden från vänster: Björn Nilsson, Karlshamns Hamn AB (ordf), Patrik Åman, Mälarhamnar AB, Peter Jeppsson, Sveriges Hamnar, Magnus Kårestedt, Göteborgs Hamn, Erik Froste, Södertälje Hamn.

Främre raden från vänster: Curt Kristoffersson, Umeå Hamn AB, Urban Häggkvist, Sundsvalls Hamn, Tommy Halén, Trelleborgs Hamn AB, Torbjörn Wedebrand, Wallhamn AB, Tor Dahlberg, Bottenvikens Stuveri

AB, Johan Röstin, Copenhagen Malmö Port AB, Bengt-Erik Bengtsson, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Jo Kristian Okstad, Helsingborgs Hamn AB

Ny styrelseordförande Nye ordföranden för Sveriges Hamnar, Björn Nilsson, tillsammans med förre ordföranden PO Jansson. – Jag ser fram emot att ta över stafettpinnen efter PO Jansson. Just nu är Sveriges Hamnar inne i en intensiv spännande period med många viktiga frågor på dagordningen. Med den nya styrelsen har förbundet stora möjligheter att flytta fram positionerna och öka förståelsen för hamnarnas betydelse, säger Björn Nilsson.

På gång i sjöfartsvärlden Just nu är Sjöfartsforum mitt inne i en strategiprocess. I denna samarbetar företag och organisationer inom olika delar av sjöfarten för att skapa en gemensam vision och handlingsplan för det maritima klustret.

Projektledare för arbetet är Anna Risfelt Hammargren, VD för Sjöfartsforum. Processen kommer att bli klar i höst och Svensk Hamntidning håller utkik och återkommer med mer information.

Svensk hamntidning

Nordiska hamnar Nordens hamnar skapar ett gigantiskt nätverk av linjer och handelsförbindelser inom Norden och ut mot övriga Europa och världen. Här finns hamnar i alla storlekar och lägen, med olika godstyper och förutsättningar. Vi gör i detta nummer ett litet nedslag i fyra av dessa hamnar. text: Zenny Jönsson och Ingela Larsson. illustration: Mattias Käll

Oslo Havn, Norge Oslo stad är till brädden fylld av kultur, med allt från Vikingamuseum till att följa i Edvard Munch och Henrik Ibsens fotspår. I nära anslutning till staden finns Oslo Havn. Oslo Havn är Norges största offentliga gods- och passagerarhamn. Hamnen har nästan 1000 meter kaj och ett djup upp till 11 meter. Man hanterar ca 5 275 000 ton gods per år. Just nu är omorganisering och omflyttningar i full gång i ham14

Svensk hamntidning

nen. Detta för att den ska kunna fortsätta fungera som en effektiv och modern nationalhamn, samtidigt som den måste anpassas till utvecklingen i staden Oslo. De delar av hamnen som ligger närmast centrum ska frigöras, för att ge plats åt bostäder. Godshamnen ska koncentreras runt Sjursøya och all containerverksamhet kommer att flyttas dit. Flytten skulle egentligen ha varit klar redan 2009, men Statoil har länge inte gått med på att flytta

sina etanoltankar som idag står på Sjursøya. Nu har man dock närmat sig en lösning och den färdiga containerhamnen kan stå klar 2014. När containerhamnen är färdigbyggd förväntas den kunna ta emot 280 000 containrar (450 000 TEU). Det kommer dock att bli en kostsam flytt där prislappen ligger på 1 miljard norska kronor. foto: Oslo Havn KS

Svensk hamntidning

Keflavik Hamn, Island Över 99 procent av all import och export till och från Island hanteras via de drygt 50 hamnar som ön ståtar med. Keflaviks Hamn, med anor från 1500-talet, är en av öns mångtaliga små hamnar och ligger i ett kargt landskap där marken till stor del täcks av basaltgrus och 52 procent holocena lavafält. Trots den otillgängliga naturen har Keflavik och hamnen ständigt utvecklats, mycket på grund av den viktiga fiskeindustrin och under senare år den ansenliga turismen, som är viktig för samhället och hamnens överlevnad. En klar dag kan man från hamnen se 115 km bort till Snæfellsjökullglaciären där Jules Vernes Resan till jordens medelpunkt tog sin början. Det lilla samhället Keflavik gick på 90-talet samman med Njardvik och Hafnir och bildade kom-

munen Reykjanesbær. Fem hamnar tillhör regionen och går under namnet Reykjanes Hamn: Keflavik, Njardvik, Hafnir, Grofin och Helguvik. De ägs och drivs av kommunen Reykjanesbær. Keflaviks hamn ligger centralt belägen nära den största shoppinggatan i regionen och bara några få kilometer från Keflaviks flygplats. På grund av sin centrala placering nyttjas hamnen ofta av passagerarfartyg. Mest används hamnen för godshantering och bulk, men även en del containertrafik förekommer. Hanterat gods innefattar cement, sand, grus, saltsäckar och pellets. Hamnen är väl utrustad för fiskefartyg med två kranar och en lastbilsvåg. Keflaviks Hamn kan erbjuda ett omfattande utbud av hamn- och leveransfasciliteter för fartyg i de flesta storlekar.

Huvudkajen är 165 meter lång och har ett djup på mellan 7 och 13 meter samt kan hantera fartyg på upp till 150 meter. Kajen skyddas av en nybyggd vågbrytare och rymmer ett lastområde för containerlagring. Hamnen har totalt 7 anställda. Totalt hanterade Reykjanesbær 5 029 384 ton under 2008, varav 131 828 ton utgjordes av export, bland annat fiskolja, fisk och metallskrot. Importsiffrorna låg på 4 897 556 ton och var till stor del import av olja, gasol, salt och cement. Intressanta fakta: Hamnen i Keflavik är välbesökt av s.k. valtittare som strömmar till platsen för att få se några av bjässarna. Tom Clancys roman Röd storm utspelar sig bland annat i Keflavik, på den numera nedlagda NATO-basen i närheten av flygplatsen. foto: Port of Reykjanes

Svensk hamntidning

foto: Rønne havn A/S

Rønne Havn, Danmark Rønne Havn har rötter hela vägen tillbaks till 1200-talet, då sillfisket skapade behovet av en hamn för att upprätthålla handeln med Nordtyskland. I och med detta började Rønne by att byggas upp och har sedan dess vuxit och utvecklats till Bornholms största stad. I en undersökning kan man se att mer än 1 850 personer direkt

eller indirekt lever av Rønne Havn och verksamheten kring havet. Av dessa är 31 personer heltidsanställda av Rønne Havn A/S. Längre bak i tiden har Rønne och Bornholms strategiska läge gjort att hamnen råkat ut för en hel del oroligheter under krig. Nu under fredstid är det dock

annorlunda och hamnens läge öppnar för andra möjligheter med gods och passagerartrafik. Rønne Havn är indelad i sektionerna Nordhamnen, Sydhamnen och Östhamnen. Godsmängden som passerade genom hamnen under 2009 landade på 1,4 miljoner ton. Hamnen har c:a 3 km kaj med ett vattendjup på 7 meter.

Karleby Hamn, Finland Karleby Hamn, Port of Kokkola, firar i år 185 år som hamn. Den hanterar c:a 5,5 miljoner ton gods per år och har specialiserat sig på hantering av råmaterial för industrin. Utöver råmaterialhanteringen har Karleby Hamn även containertrafik, trävaruhantering samt annan trafik i mindre skala. Det finns ett halvt dussin industrienheter kopplade till hamnen, bland annat Bolindens zink. Vidare servar hamnen också mellersta och en del av norra Finland vad gäller främst gruvindustrin. Den största kunden finns i Ryssland. Trots att Karleby är en relativt liten stad med 47 000 invånare är Karleby Hamn Finlands fjärde största hamn. I Karleby Hamn finns Skandinaviens enda allvädersterminal. Den blev färdig 2004 och gör det möjligt för hela fartyg att köra in under tak. Därinne finns kranar och kajer och hela arbetet sker inomhus. Terminalen skyddar från regn, snö och hårda vindar och det halkfria underlaget gör så att det alltid är säkert att lasta och lossa fartyg. Terminalen är 132 meter lång, 60 meter bred, och har 32 meter

upp till tak. Den rymmer fartyg på upp till 9 500 tons dödvikt. Bassängen hålls isfri året runt genom att det pumpas in fyragradigt vatten i den. Det plusgradiga vattnet värmer även upp luften, vilket gör att det vanligtvis är över nollan även inne i terminalen. Traverskranen som finns i terminalen är 6o meter bred, vilket gör den till en av de bredaste kranarna som finns när det gäller att lasta fartyg. Utveckling är värdeordet nummer ett för Karleby Hamn, både när det gäller kvalitet och när det gäller trafik. I framtiden vill Karleby hamn utveckla trafiken så att man kommer upp i totaltrafik på 6 miljoner ton. Kapaciteten finns och hamnen skulle klara av trafik på c:a 8 miljoner ton i dagsläget. foto: Karleby Hamn

Svensk hamntidning

Nollvision i sikte Sveriges Redareförening har en nollvision i fråga om utsläpp i Östersjön. Hur ska det gå till, vad har hänt och hur ser det vidare arbetet ut? Carl Carlsson, miljöansvarig inom avdelningen ”Arena Miljö” på Sveriges Redareförening, ger svar. Nollvisionen, vad innebär den? – Nollvisionen är den vision som EUkommissionen ger uttryck för i sin maritima strategi om sjöfart utan negativ miljöpåverkan. Sveriges Redareförening har som första redareförening i Europa antagit den. Det är förstås ett långsiktigt arbete. Förra året lanserade Sveriges Redareförening ”Östersjöpositionen” där vi bl.a. lade grunden till att arbetet måste delas in i områdena luft, säkerhet och vatten. En av slutsatserna i denna fas var att vi har ett stort eget ansvar, men att vi aldrig själva kommer klara av utmaningen. I år fokuserar vi därför på nyckelorden samarbete och system samt avgränsar oss till vattenperspektivet. Hur ska nollvisionen uppnås? – Tittar vi på de många lösningar som redan finns idag, har de oftast det gemensamt att de bygger på ett systemtänkande mellan fartyg och hamn. Rederierna eller hamnarna kommer, mer eller mindre per definition, aldrig själva eller enskilt att uppnå visionen – det krävs samarbete. Det är väldigt starkt att Sveriges Hamnar och Sveriges Redareförening arbetar tillsammans, men jag tror inte det räcker – staten och kunderna måste också engageras. Som jag ser det har staten bland annat en uppgift att medverka i nödvändiga infrastrukturinvesteringar och kun-

Svensk hamntidning

derna måste vara villiga att investera i miljöeffektivare sjötransporter. Dessutom handlar detta i första hand om Östersjön, så de lösningar som vi redan har i Sverige måste spridas.

Hur ser tidsperspektivet ut? – Utmaningen är förstås betydligt mer komplex än att referera till befintlig eller kommande lagtext och ett datum. Den snabbaste vägen framåt är, enligt min uppfattning, inte genom lagstiftning. Det handlar ju inte bara om Sverige, utan berör alla länder runt Östersjön. Hur ser samarbetena ut med de andra nordiska länderna? – När Finlands president Tarja Halonen inbjöd till Baltic Sea Action Summit i Helsingfors i februari 2010, ett initiativ för att få både beslutsfattare, organisationer och företag att göra något för miljön i Östersjön, valde vi att bidra med ett löfte att samla intressenter i branschen för att tillsammans visa hur vi kan nå en nollvision om utsläpp i Östersjöns vatten (Baltic Sea Position). Under Almedalsveckan lanserar Sveriges Hamnar och Sveriges Redareförening positionen och därefter påbörjas arbetet att bjuda in andra.

Var är vi nu? – Först måste vi titta på var det de facto fungerar redan idag. Det finns flera exempel där fartyg och hamn tillsammans har skapat ”slutna system”. Samtidigt skall vi heller inte ducka för de problem vi känner till. Både Sveriges Hamnar och Sveriges Redareförening svarade regeringen i samband med dess arbete med ”havsmiljöpolitiken” att systemet med no-special-fee inte fungerar. Att staten, hamnarna och redarna är överens om att den ordning som råder idag inte fungerar, är en bra början. Nu måste vi sätta oss ner och tillsammans bestämma vad vi skall göra härnäst. Hur bra är de svenska hamnarna och rederierna på att minska sina utsläpp? – Jag vill tro att vi är bäst. Vi har unika överenskommelser mellan hamnarna, redarna och Sjöfartsverket som har bidragit till att vi i våra farvatten kanske har den bästa sjöfarten. Beslutet i Sverige att reducera skatten på landansluten el hoppas jag verkligen nu godkänns av EUkommissionen och att det bidrar till ökat utnyttjande av landanslutningar och därmed reducering av t.ex. både partikelemissioner och buller. text: Zenny Jönsson foto: Shutterstock, Sveriges Redareförening

En partner – många tjänster Säkrare, enklare och lönsammare Få företag känner den nordiska industrin så väl som Inspecta. Med över 1250 engagerade medarbetare i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Baltikum har vi djup kunskap inom området. Vi vet vilka problem och specifika behov som du möter. Vår breda erfarenhet av besiktning, provning, teknisk konsultation, certifiering och utbildning är kraftfulla verktyg som är avgörande för din säkerhet, tillgänglighet och kunskap. Tre viktiga aspekter av att vara lönsam.

Vi erbjuder vår expertis och hela bredd av tjänster i ett paket. För att du ska kunna undvika ovälkomna och kostsamma driftstop.

Läs mer på www.inspecta.se

Missa inte seminariet för branschen

Växjö Krandagar 2010

10–11 november Anmäl dig till seminariet på www.inspecta.com/utbildning

Inspecta Sweden AB, Box 30100, 104 25 Stockholm,Tel 08 5011 3000 Svensk hamntidning

I fokus: Stora hamnar i liten förpackning Hargs Hamn och Lysekils Hamn är två mindre hamnar där det händer stora saker. Toppenår, gruvöppning, framtida kryssningshamn, vågkraftsprojekt och kanske Sveriges största lagerkapacitet för träpellets är bara några få exempel på vad som på gång. text: Zenny Jönsson foto: Lysekil: Tor Carlsen. Harg: Hargs Hamn

20 Svensk hamntidning

Lysekils Hamn blickar framåt Efter en tuff tid för den lilla hamnen i Västra Götaland blickar VD Tor Carlsen framåt och ser nya lösningar. Ett unikt vågkraftsprojekt står för dörren och ett program för kryssningstrafik färdigställs. Finanskrisen slog hårt genom hela Sverige och som i en dominoeffekt blev även Lysekils Hamn drabbad. Vid årsskiftet flyttade bland annat Stora Enso sitt gods från Lysekils Hamn. Det blev ett stort avbräck för hamnen som hanterat gods åt Stora Enso i 33 år. – Den hanteringen har varit en stor del av vår verksamhet och förlusten är helt klart kännbar. Alla ser över sina kostnader och vår största konkurrent är egentligen E6:an och landsvägstransporterna. Sjöfarten har stora pålagor i form av olika avgifter och det är svårt att konkurrera, när man inte gör det på samma villkor. Det här är något vi inte kan göra något åt och det är en besvärlig situation för många hamnar, inte minst ur miljösynpunkt, konstaterar Tor Carlsen. Idag hanterar Lysekils Hamn till största delen sågade trävaror som går till Spanien, Nordafrika och övriga Medelhavsområdet. Även kalk och talk importeras och omvandlas till flytgödsel (slurry) i hamnområdet, för att sedan gå vidare till pappersindustrin. Utöver det finns det i år

ett stort uppdrag inom byggnadssektorn, som innebär att i Lysekils Hamn omlastar moduler för ett stort hotellbygge i Köpenhamn. För Lysekils Hamn har det varit en tung period både för ledning och för personal. Hamnen har kraftigt fått minska personalstyrkan och idag är 15 personer anställda. Nerdragningarna har drabbat många kompetenta medarbetare och först nu börjar man se en ljusning. – Vi måste tänka nytt. När man hamnar i en sådan krissituation som vi har gjort gäller det att tänka annorlunda och inte se hindren. Vi har tidigare varit väldigt produktionsinriktade, men nu ser vi över verksamheten och fokuserar på att utveckla nya marknader. Vi har för första gången anställt en egen marknadsutvecklare, Veronica Rosén, och satsar nu för fullt på marknaden. En aspekt Lysekils Hamn väljer att fokusera på är kryssningsanlöp. Sedan Tor Carlsen kom till hamnen har man haft fyra anlöp, en siffra som ska stiga de kommande åren. – Vi arbetar med att sätta ihop ett seriöst och genomarbetat mottagningsprogram. Det här är något vi tror på. Lysekil med omnejd har mycket att erbjuda kryssningsresenärer, som t.ex. havs-

akvariet Havets Hus och Nordens Ark. Det finns inget liknande i hela Norden och Gullmarn med sitt oerhörda djup är väldigt populär bland dykare. Ökade kryssningsanlöp är inte bara positivt för hamnen, utan ökad trafik genererar även åtskilliga spin off-effekter som förhöjd turism och ett uppsving för handeln. En annan framtidsaspekt för hamnen är Vågkraftsprojektet som Svensk Hamntidning tidigare har rapporterat om. Det är företaget Seabased Industry AB som i nuläget hyr ett halvt magasin av hamnen för tillverkning av vågkraftverk. Seabased har fått 139 mkr i bidrag från Energimyndigheten för att uppföra 420 vågkraftverk. Miljödomstolen behandlar i detta nu frågan om att förlägga världens störta vågkraftspark till havet norr om Lysekil, där Lysekils Hamn kommer att lossa material såväl som att lasta färdiga kraftverk. – Ärendet ligger även hos konkurrensmyndigheten i Bryssel, som ska bedöma bidraget. Vi tror att allting ska gå i lås och slutgiltigt besked bör komma i höst. När produktionen av vågkraftverk är i full gång betyder det en genomströmning på 400 ton per dag för Lysekils Hamn. Utvecklingen är spännande och det här är en unik nisch som betyder mycket för oss. Tor Carlsen konstaterar att Lysekils Hamn klarade sig hyfsat under förra året, men att den kritiska punkten ligger i att öka intäktsvolymerna i år för att återfå lönsamhet i verksamheten. – Vi ser möjligheter för hamnen. Vi har gått igenom ett stålbad som varit mycket påfrestande. Nu satsar vi på nytt och tänker nytt. Vi lever i en föränderlig värld och vi måste vara omvärldsorienterade, flexibla och lyhörda för att snabbt möta marknadens snabba skiftningar och behov. Nu ser vi positivt på framtiden.

Svensk hamntidning

Lysande utsikter i Hargs Hamn

Hargs Hamn har alltid varit synonymt med järnmalm. Från 1600-talet och fram till 1990-talet var malmhanteringen en av de största exporterna från hamnen. Nu är malmhanteringen tillbaka i och med nyöppnandet av Dannemora gruva, men det är bara ett ess i rocken för den lilla stora hamnen i Östhammars kommun som expanderar i rekordfart. Tre personer är anställda inom hamnbolaget och genom kontrakt med maskinentreprenörer sysselsätter hamnen ungefär 30 personer. Tyngdpunkten har sedan 1997 legat på bulkhantering där hanteringen har vuxit från 0 till 665 000 ton de senaste åren. Specialiteten och tyngdpunkten ligger på energiråvaror av olika slag, med stort fokus på biobränslen med allt från ved, flis och träpellets till torvavfall. Merparten av kunderna är energibolag norr om Stockholm och Mälardalen, men kunderna finns även inåt landet och norrut. Hamnchef och VD Håkan Nilsson konstaterar att alla hamnar har sin egen nisch och Hargs Hamns kunder är mer av det regionala slaget än det lokala. Men i framtidsplanerna finns det även plats för lokala kunder. – SKB har beslutat att bygga ett central-

22 Svensk hamntidning

lager för uttjänt kärnbränsle i Forsmark, som ligger ett par mil norrut. De kommer att använda hamnen för att ta in bentonitlera och liknande som används för att bädda in kopparkapslarna. Fast det ligger långt fram i tiden, här pratar vi om 2020talet, berättar Håkan Nilsson. Även om Hargs Hamn ofta räknas som en mindre hamn visar siffrorna tydligt på att så inte kommer att vara fallet länge till.

Bästa året hittills – Förra året var ett toppenår för oss. Vi är en av de hamnar som har ökat mest under 2009. Det är faktiskt vårt bästa år hittills med en tillväxt på ungefär 30 procent. Det visar att det finns ett tydligt behov av våra tjänster. Vi kommer att fortsätta att växa på fler produkter såsom biobränslen och järnmalm. Just nu planerar Hargs Hamn för framtiden. Det är Dannemora Magnetit som återupptar gruvverksamheten, som har legat nere sedan 1992. När vi pratas vid lastas en malmbåt med 13 000 ton järnmalm, som ska till ett stålverk utanför Hamburg. – Järnmalmstrafiken kommer att växa till c:a 1,5 miljoner ton de när-

maste åren, i och med att gruvan nyöppnar. Tillsammans med de produkter vi redan har och fortsätter med kommer vi att komma upp i 2 miljoner ton hanterat gods per år och inte längre vara en så liten hamn – i alla fall inte tonmässigt. Även på infrastruktursidan händer det saker. Förutom upprustning av vägar och järnväg till och från hamnen ligger det hos Miljödomstolen en ansökan om att fördjupa farleden. – Vi har 8,5 meters djup i farleden idag och planerar för en muddring som innebär 11 meters djup. På så sätt kan vi ta emot större fartyg, dels för hantering av järnmalm, men också för bränslen av olika slag. Under de senaste åren är det träpellets som har varit den snabbast växande produkten för hamnen och Hargs Hamn har satsat på att bygga upp lagerfaciliteter. Med den senaste lagerhallen, som precis står klar, har hamnen antagligen Sveriges största lagerkapacitet för träpellets. – Vi kan för närvarande lagra 75 000 ton träpellets. Jag tror inte att det finns någon annan hamn i Sverige som har lika stor lagerkapacitet. Det vore intressant att höra om det finns! Vi får se om någon hör av sig, när de läser det här, skrattar Håkan Nilsson.

Hamn & Stuveriskolans nyaste simulator Här ses det senaste tillskottet i Hamn & Stuveriskolans simulatorsamling. Bilden visar en linkran, baserad på Gottwald. Att linkranar skulle vara utdöende, är inte riktigt sant och det behövs möjligheter att övningsköra. Den som behärskar linkrankörning, har lättare att lära sig andra typer av kranar.

Linkranen har f.n följande scenarier: * Stoppa slängar åt sidan och framåt/bakåt * Slalomkörning * Containerhantering I simulatorn kan även vikarmskranen köras.Utrustningen består av en komplett stol med dator och 46” LED-skärm och kräver således väldigt lite utrymme.

För mer information, kontakta: Wayne Svensson, Skolchef på Hamn & Stuveriskolan. Tel 08-734 52 28 – 070-565 15 78. Epost: wayne.svensson@tya.se

HAMN

STUVERI

SKOLAN

YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER For more info please visit www.sspa.se

Port logistics

Capacity utilisation

Port design

Svensk hamntidning

Hallengren om Sveriges hamnar Ordförande i riksdagens trafikutskott, Lena Hallengren (s), besökte Sveriges Hamnars VD-konferens. Hon pratade där om infrastruktur och hamnarnas betydelse. Svensk Hamntidning hade inför detta passat på att höra med Lena vad hon vill göra för hamnarna i Sverige. Hur ser du på Sveriges hamnframtid? – Jag tror att hamnarna har en ljus framtid. Det pratas mycket om hur vi ska kunna transportera klimatsmart och här kommer hamnarna och sjöfarten in. I första hand kanske man tänker på hur man ska flytta transporterna från väg till järnväg, men det handlar också om att flytta transporter från väg till sjöfart. Vi har stor

outnyttjad potential i vår långa kust och de många hamnarna. Den möjlighet vi har när det gäller överflyttning av transporter från väg till sjöfart saknar de flesta andra europeiska länderna.

Vad vill du göra för Sveriges hamnar? – Vi skulle behöva göra mer när det gäller sjöfarten generellt. Detsamma gäller

”Hamnarna spelar en viktig roll. Drygt 90 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen.”

miljöfrågan, som alldeles för länge har legat på is och där ingenting har hänt under denna mandatperiod. Jag tycker till exempel att vi i Sverige ska ha en tonnageskatt ur konkurrenssynpunkt. Ett införande av tonnageskatt är särskilt viktigt mot bakgrund av den nya gränsen för fartygens svavelutsläpp, som träder i kraft inom kort. De nya svavelreglerna kommer leda till ökade kostnader för rederierna, vilket på något sätt bör kompenseras för att behålla sjöfartens konkurrenskraft gentemot vägtransporterna. När det gäller hamnarna finns det idag en färdig men sovande hamnstrategi. Vi måste genomföra den, även om vi sannolikt först behöver se över och komplettera den. Jag tycker i stora drag att hamnstrategin är klok och ger oss någonting att utgå från. Detta när det gäller både infrastruktursatsningar och hamnarnas betydelse. Vi har föreslagit två miljarder i godspott under den här kommande mandatperioden, för att Trafikverket ska kunna arbeta just med satsningar som utvecklar godstransporterna. Där kan man se framför sig en del satsningar på järnvägsknutar, men också på hamnar. Det är ju just järnväg och hamnar som man tänker på när det gäller kombiterminaler och omlastningsterminaler.

Hur ser du på hamnarnas betydelse i infrastrukturen? – Hamnarna spelar en viktig roll. Drygt 90 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen. Med tanke på hur vårt land ser ut och var de varor som ska transporteras finns, spelar sjöfarten en stor roll och kommer också att göra det även i framtiden, hoppas jag.

text och foto: Ingela Larsson

24 Svensk hamntidning

Samarbete och konkurrens

Samarbete och konkurrensrĂ¤tt NĂ¤r det kommer till samarbeten mellan hamnar Ă¤r det enligt Karl Johan DhunĂŠr i fĂśrsta hand konkurrensrĂ¤ttliga regler som sĂ¤tter ramarna och grĂ¤nserna. Man ser dĂĽ till de regler som finns i EG:s konkurrensrĂ¤tt och i svenska konkurrenslagen. Dessa regler fĂśrbjuder avtal och samarbeten som har till syfte eller resultat att hindra, begrĂ¤nsa eller snedvrida konkurrensen pĂĽ marknaden. â&#x20AC;&#x201C; Det som inte Ă¤r tillĂĽtet Ă¤r vissa for-

mer av samarbeten och avtal mellan konkurrenter, det vill sĂ¤ga tvĂĽ eller flera hamnar som kan vara alternativa fĂśr sina kunder. DĂĽ handlar det framfĂśr allt om sĂĽdana frĂĽgor som gĂ¤ller prissĂ¤ttning, rabatter, affĂ¤rsvillkor samt uppdelning av marknader fĂśr produkter och tjĂ¤nster m.m. Dessa typer av avtal Ă¤r alltsĂĽ fĂśrbjudna, dĂĽ de anses fĂĽ negativa effekter pĂĽ konkurrensen.

MĂśjliga samarbeten Enligt DhunĂŠr kan man pĂĽ fĂśrhand sĂ¤ga att dessa typer av samarbeten inte Ă¤r mĂśjliga. Andra samarbeten fĂĽr bedĂśmas frĂĽn fall till fall. Allt beror pĂĽ hur samarbetet pĂĽverkar konkurrensen. â&#x20AC;&#x201C; Man kan sĂĽledes sĂ¤ga att alla samarbeten som inte pĂĽverkar konkurrensen Ă¤r tillĂĽtna. Det kan vara avtal som handlar om att man ska utnyttja vissa anlĂ¤ggningar och installationer, transportutrustning, miljĂśavtal eller utnyttjande av tekniska normer och standarder. Samarbeten som fĂśr med sig kostnadsbesparingar och effektivare produktion av varor och tjĂ¤nster lik-

som att dessa kan marknadsfĂśras pĂĽ ett rationellare sĂ¤tt, medfĂśr enligt Karl Johan DhunĂŠr ofta kostnadsfĂśrdelar fĂśr kunderna. SĂĽdana samarbeten menar han Ă¤r tillĂĽtna och till och med ĂśnskvĂ¤rda. â&#x20AC;&#x201C; Det finns andra typer av samarbeten, som till exempel satsningar pĂĽ infrastruktur, som kan medfĂśra fĂśrdelar fĂśr marknaden och fĂśr ett fĂśretags kunder och som inte pĂĽverkar konkurrensen, sĂ¤ger han.

Vad ska man tĂ¤nka pĂĽ? Ă&#x201E;ven om hamnar i mĂĽnga fall konkurrerar med varandra och dĂ¤rfĂśr normalt ser sjĂ¤lvstĂ¤ndigt pĂĽ sina investeringsbehov, tycker DhunĂŠr att man inte ska bortse ifrĂĽn att det kan finnas vissa omrĂĽden fĂśr samarbete fĂśr gemensamma behov. â&#x20AC;&#x201C; Man mĂĽste dock hela tiden titta pĂĽ vad det Ă¤r man Ă¤r ute efter och vad det Ă¤r man vill uppnĂĽ, sĂĽ att samarbetet inte gĂĽr emot konkurrenslagstiftningen och Ă¤r fĂśrbjudet. text:

Breakwater Publishing

InfĂśr stora investeringar och andra utmaningar kan det vara svĂĽrt fĂśr en hamn att vara ensam och stark. FrĂĽgan huruvida hamnar fĂĽr samarbeta med varandra kan vara aktuell. Svensk Hamntidning har dĂ¤rfĂśr tittat lite nĂ¤rmare pĂĽ vad som gĂ¤ller vid samarbete mellan hamnar. Karl Johan DhunĂŠr, vid DhunĂŠr JĂ¤rvengren AdokatbyrĂĽ, Ă¤r affĂ¤rsjurist med sĂ¤rskild inriktning mot sjĂśfart och transporter samt EU och konkurrensfrĂĽgor. Han berĂ¤ttar hur det ligger till.

Ingela Larsson foto: Shutterstock, Arman Teimori

9Â?UOGVVMÂ IDUWHQV GDJ <HDU RI WKH 6HDIDUHU VHSWHPEHU NO &KDOPHUV .Â?UKXV &KDOPHUVSODWVHQ *Â WHERUJ

44#0)Ă&#x2014;4'4U ,Ă&#x2014;(#465(147/ + 5#/#4$'6' /'&Y Ă&#x2C6;4+0)5&'2#46'/'06'6X ,Ă&#x2014;(#4658'4-'6X 756$'8#-0+0)'0X ,Ă&#x2014;(1.-X ,Ă&#x2014;$'(Ă&#x2C6;.5(Ă&#x2014;4$70&'6X 8'4+)'5 #46;)5$'(Ă&#x2C6;.5(Ă&#x2014;4'0+0)X +)*6*175'X *#./'45 '-0+5-# Ă&#x2014;)5-1.#X +00Ă?70+8'45+6'6'6f ,Ă&#x2014;(#465*Ă&#x2014;)5-1.#0X 8'4+)'5 '&#4'(Ă&#x2014;4'0+0)X 8'05- ,Ă&#x2014;(#465 +&0+0)X 8'4+)'5 -'225/Ă&#x2C6;-.#4'(Ă&#x2014;4'0+0)X 8'4+)'5 #/0#4X 9'&'0X 9'&1%'#0X 8'05-6 #4+06'-0+5-6 147/X 8'4+)'5 Ă&#x2014;45Ă&#x2C6;-4+0)5(Ă&#x2014;4$70&X Ă&#x2014;458#45/#-6'0f #4+0'0 1%* 70).+)# Âž4.1)5/#00#5Ă&#x2C6;..5-#2'6T

Svensk hamntidning

notiser Ja till utbyggnad av Trelleborgs Hamn Frågan om att bygga ut hamnen har splittrat Trelleborg och det var en lång debatt som föregick ett beslut i frågan. Ja-sidan har menat att hamnen måste byggas ut för att varken Trelleborg eller hamnen ska självdö, och anser att hamnen idag är för liten och inte fullt trafiksäker, medan nej-sidan har propagerat för miljöriskerna och lånet på 335 miljoner kronor som kommunen ska gå i borgen för. Efter över två timmars debatt i kommunfullmäktige blev det ett ja till att Trelleborgs Hamn byggs ut och att kommunen går i borgen för lånet. I utbyggnadens första skede kommer en stor muddring att genomföras samt att två kilometerlånga pirer ska byggas, öster och väster om hamninloppet. I nästa skede planeras fyra nya färjelägen med kajer.

Ystads kontroller blir lag Från och med den första juli blir det tillåtet för hamnar att anlita väktare eller ordningsvakter för nykterhetskontroller. Det är en försökslagstiftning som i huvudsak innebär att polis, kommuner och hamnar får anlita s.k. trafiknykterhetskontrollanter, som enligt lagen har samma befogenheter som polisen att stoppa fordon och utföra nykterhetstest. Det var efter en olycka på E65:an som Ystad Hamn år 2007 anlitade väktare för att utföra alkoholkontroller. Under de fem månader som kontrollerna genomfördes upptäcktes 133 berusade förare, som överlämnades till polisen. Verksamheten lovordades men var olaglig då väktarnas kontroller inkräktade på polisens myndighetsutövning. Det blev således startskottet för den statliga utredning vars förslag nu har röstats igenom av riksdagen. Lagen är antagen på försöksbasis och gäller fram till den 30 juni 2013.

Ubåt dyker upp i Visby Bli inte rädd om du ser ett periskop sticka upp ur havet i krokarna runt Visby i sommar. Det är bara Visby Hamn som får storbesök i form av ubåten HMS Halland som tillfälligt lägger till på kajplats 10 den 18-22 juni. Marinens första ubåtsflottilj är på övning i Gotska sjön och väljer samtidigt Visby Hamn som förtöjningsplats. HMS Halland är 60 meter lång och har en besättning på mellan 25 och 30 personer.

En sammanhållen grupp till nytta för våra kunder Alla våra enheter är nu samlade under ett och samma prefix, PMC, och de gamla bolagslogotyperna är borta. En sammanhållen koncern ger stora kundfördelar. Genom en gränslös samordning av våra kompetenser och resurser är vi starkare än någonsin inom hydraulikens områden, såväl här hemma som ute i världen. PMC Group bedriver verksamhet genom bolag i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Ryssland och Baltikum. På senare tid har vi dessutom etablerat oss i Kina, USA och i Qatar, där några av våra kunder har sin marknad.

www.pmcgroup.se

26 Svensk hamntidning

Your solution provider

Hallå där jonas lind

Chef för Mät- och GIS-gruppen, med samlingsnamnet Geografisk IT (GIT), på Grontmij. där man synliggör redan befintlig kunskap och information via kartan som den naturliga vägen till information för att hantera, utvärdera och planera för framtiden. All information och kunskap hanteras korrekt och rätt investeringsbeslut kan tas.

ställe. Om man istället har en GIT-lösning för att hantera den här typen av information klickar man bara på kartan på den fastigheten eller den del av hamnområdet som är intressant så får man all information som är kopplad till den punkten eller ytan.

Hur ser användandet ut i de svenska hamnarna? – Generellt sett arbetas det mycket med geografisk IT i Sverige. Inom hamnområdet används det till viss del, men det finns ett tydligt mått av eftersatthet. Det skulle kunna utnyttjas i mycket större utsträckning för att på ett effektivare sätt hantera kostnader vad gäller all drift- och underhållsplanering. Det tydligaste området för användning av GIT i hamnanläggningar är som tydligt stöd vid entreprenadupphandlingar och för att enkelt kunna synligHur använder man sig av det? göra och påverka kostnader för drift och – Tekniken används för att koppla samman information och är mycket användbar underhåll. I exempelvis Rotterdams Hamn har Grontmij varit starkt involverat i prininom just anläggnings- och fastighetsförvaltning. Tanken är att man har en central cip i alla delar av hamnen de senaste åren. databas för all typ av information, oavsett om det gäller mark, media eller byggnader Varför är GIT en bra lösning för en hamn? och sedan använder sig av ett geografiskt – En hamn är en stor komplex knutpunkt kartgränssnitt. Det är ett systemtänkande där väg, spår och hav möts. Det är ett stort flöde av människor, information, fordon och varor där det samtidigt finns anGrontmij läggningar, pirer och kajer som ska unGrontmij är ett teknikkonsultföretag inom energi, samhällsbyggnad, husbyggnad, projektderhållas. Med GIT fungerar hela kedjan ledning, arkitektur och miljö. Företaget har c:a smidigare. Säg att man söker ett besikt8 000 anställda på 170 kontor runt om i världen. ningsprotokoll som oftast förvaras i rena Grontmij finns på ett 25-tal orter i Sverige där dokumenthanteringssystem. Då kan det 800 anställda arbetar. Varje år utför Grontmijs vara svårt att hitta rätt och tillhörande inkonsulter 6 000 uppdrag åt över 1 000 kunder inom en mängd olika branscher. formation måste man söka på ett annat

Hur ser vinsterna ut? – Det finns absoluta vinster. Det här är en mycket effektivare hantering av anläggningsteknisk dokumentation och information. Matematiken är enkel och kan man snabbt och enkelt hitta korrekt och aktuell information sparar man både tid och pengar. Den centrala lagringen möjliggör även för god framtidssäkring av kunskap och information.

Vad är Geografisk IT? – Geografisk IT kopplar samman olika typer av datamängder och information där den minsta gemensamma nämnaren är geografi eller koordinatsatt information. Tänk dig att olika typer av information som ritningar eller väg- och spårnät ligger i lager på lager, samlade på ett ställe. Då kan man utifrån en geografisk kartaspekt ställa en fråga till den datamängd som skär ner genom alla informationslager. Man ställer frågor till ett geografiskt informationssystem (GIS) för att kunna analysera och utreda samtidigt som man använder sig av alla delar av informationen. Detta ger en bästa möjliga underlag för att kunna fatta snabba, korrekta och ekonomiskt fördelaktiga beslut.

Om man tycker att det här låter intressant, hur går man vidare? – Då börjar Grontmij med att utföra en konditionsbesiktning samt en inventering och översyn av verksamheten. Vad är det för typer av kunskap och information man vill hantera på GIT:s logiska och strukturerade sätt? Utifrån det kan vi lämna en rekommendation på vettiga lösningar för beställare. Många kommuner och andra stora privata organisationer använder sig av Grontmijs eget kart- och GIS-system, men därmed inte sagt att man måste köpa programvaran från oss. Man kan redan vara befintlig GIT-användare och komplettera med rena konsulttjänster för uppbyggnad av en GIT-databas och ajourhållning. Vi har dock styrkan av att ha en egen GIT-teknisk kartplattform som vi kan erbjuda och det kan verkligen inte alla, säger Jonas Lind. text:

Zenny Jönsson foto: Sten Jansin

Svensk hamntidning

Our Experience – Your Advantage Gottwald Port Technology

VDL

B&W Bulk Systems

MRS Greifer

E-Crane

Your Partner in Scandinavia

www.port-trade.com

Also for used equipment

Tel.: +45 7628 0102

Hos oss har du hamnat rätt. En hamn är ingenting utan dem som nyttjar den. Därför vill vi passa på att lyfta på hatten för de rederier, speditörer, transportföretag, infrastrukturhållare och alla andra som väljer Ystad hamn. Trots en svårartad lågkonjunktur som drabbade branschen hårt 2009, ökade vi mängden gods över kaj med hela tio procent. Det är tack vare er. Och det är därför vi med stolthet kallar Ystad hamn för... DIN OCH MIN HAMN.

www.port.ystad.se

28 Svensk hamntidning

Sjöfartsverket och Trafikverket I april slogs Banverket och Vägverket samman och bildade Trafikverket. Även delar av Sjöfartsverkets områden är nu en del av denna sammanslagning. Förhoppningarna om bättre samordning mellan transportslagen är stora, men många undrar också vad sammanslagningen egentligen innebär.

Svensk Hamntidning har talat med Tage Edvardsson, som är tillförordnad chef för sjöfart och samhälle vid Sjöfartsverket, för att ta reda på mer om sammanslagningen.

Delar av verksamheten De ansvarsområden som har gått över från Sjöfartsverket till Trafikverket är den långsiktiga planeringen och riksintressen. Kärnverksamheten och kompetensen för sjöfarten finns kvar på Sjöfartsverket. Två personer har flyttat över till Trafikverket, men det är fortfarande 1 100 personer kvar på Sjöfartsverket. – Vi har fortfarande infrastrukturansvar och det operativa ansvaret för denna typ av verksamhet. Sjöfartsverket är som tidigare i huvudsak finansierat av avgifter från sjöfarten och är alltså inte anslagsfinansierat. Den enda förändringen som har skett efter att den nationella planen nu har lagts är att två infrastrukturprojekt rörande hamnar ingår i planens 417 miljarder. Projekten rör Södertälje kanal och inseglingen till Gävle, berättar Tage Edvardsson. Intermodalitet Edvardsson förklarar att poängen och det viktiga med Trafikverkets bildande är att man nu förhoppningsvis får en mer övergripande syn på den långsiktiga

infrastrukturplaneringen. – Det handlar om att vi till exempel undviker att göra farledsinvesteringar utan att se över kopplingar till väg och järnväg och vice versa. Det är ju hela transportsystemet som är viktigt och hamnen är ju aldrig slutstationen för godset. Intermodalitet är ett modeord just nu, men det gör det inte mindre viktigt, säger Edvardsson. Trafikverket kan, enligt Edvardsson, inte ensamma klara av sådana frågor utan här handlar det om samarbete. – Här har vi historiskt sett inte haft någon jättebra dialog, eftersom det tidigare har varit tre myndigheter inblandade – Vägverket, Banverket och Sjöfartsverket, förklarar han. Samarbetet har dock fungerat bra i den nyligen genomförda åtgärdsplaneringen och Edvardsson berättar att man har tillsatt två grupper, som ska jobba

vidare med plan- och sektorfrågorna. Den ena gruppen jobbar med plan- och byggfrågor och hur de skall hanteras, medan den andra gruppen också jobbar tillsammans med Transportstyrelsen med sektorsfrågor. Genom detta hoppas man skapa samsyn mellan verken.

Problem Eftersom Sjöfartsverket är infrastrukturhållare ser Edvardsson vissa problem med att det skall vara en annan myndighet som yttrar sig i plan- och byggfrågor. – Detta kan ju ha konsekvenser för vår förvaltning av våra farleder. Vi har sjömätningen, farledshållningen, och i vissa fall isbrytningen, vi är kartmyndighet till sjöss och ger ut sjötrafikinformation, och när de allra största fartygen kommer in har vi lots ombord. Detta är ju en viktig parameter när man ska ta ställning i olika deltaljplaner och plan- och byggfrågor. Det är därför viktigt och grundläggande att det skapas nära och strukturerade samarbetsformer och att vi vårdar dessa, avslutar Tage Edvardsson. Under juni månad kommer Tage Edvardsson att resa runt till samtliga regioner för att informera om Sjöfartsverket och sammanslagningen. Han hoppas då på många intressanta diskussioner med hamnarna. text:

Ingela Larsson foto: Shutterstock, Leif Halleberg

Svensk hamntidning

6(11(%2*(1 (OHNWUR )|OMDQGH VSHFLÂ´NDWLRQHU JlOOHU Â&#x2021; (OHNWUR GULYV KHOW DY VW HOPRWRU Sn N: I|U DOOD IXQNWLRQHU Â&#x2021; %HUlNQDG HOnWJnQJ FLUND N: SHU WLPPH Â&#x2021; +HOK\GUDXOLVN YLNDUPVNUDQ Â&#x2021; $OO K\GUDXOLN L |YHUGHOHQ Â&#x2021; $JJUHJDW %RP P VWLFND P Â&#x2021; /\IWNDSDFLWHW FLUND WRQ Sn P YLG PDUNSODQ Â&#x2021; +\WW L ;/ YDULDQW PHG JHQHU|VW I|UDUXWU\PPH Â&#x2021; 3\ORQU|U PHOODQ XQGHUYDJQ RFK |YHUGHO Â&#x2021; 8QGHUYDJQ VSnUEXQGHQ PHG HOHNWULVND GULYPRWRUHU RFK VWRUPOnVPRWRUHU Â&#x2021; /LND HQNHO I|UÂµ\WWQLQJ L OlQJVOHG VRP HQ EDQGEXUHQ PDVNLQ Â&#x2021; ([WUD PRWYLNWHU L XQGHUYDJQ I|U ElVWD VWDELOLWHW Â&#x2021; 6SnUYLGGHQ NDQ DQSDVVDV HIWHU EHKRY Â&#x2021; 8QGHUYDJQHQV KMXOXQGHUUHGH lU NXQGDQSDVVDW I|U ElVWD YLNWI|UGHOQLQJ Â&#x2021; 0DVNLQHQV WMlQVWHYLNW WRQ lU MlPQW I|UGHODG Sn KMXO 9lONRPPHQ DWW NRQWDNWD RVV I|U PHU LQIRUPDWLRQ

)g5'(/$5 0(' (/'5,9(7 'HW lU HQ PLOM|YLQVW RFK HQ HNRQRPLVN YLQVW DWW VDWVD Sn HOGULYHW Â&#x2021; 0LOM|YLQVW Â¨ ,QJD DYJDVHU Â&#x2021; 0LOM|YLQVW Â¨ /lJUH EXOOHU Â&#x2021; 0LOM|YLQVW Â¨ 0LQGUH KDQWHULQJ DY ROMRU P P Â&#x2021; (NRQRPLVN YLQVW Â¨ /lJUH I|UEUXNQLQJVNRVWQDG Â&#x2021; (NRQRPLVN YLQVW Â¨ ,QJD VWRSSNRVWQDGHU I|U EUlQVOHSnI\OOQLQJ Â&#x2021; (NRQRPLVN YLQVW Â¨ /lJUH XQGHUKnOOVNRVWQDGHU VHUYLFH

Â&#x2021; (NRQRPLVN YLQVW Â¨ /lQJUH OLYVOlQJG Sn GULYPRWRU HOPRWRU

Â&#x2021; (NRQRPLVN YLQVW Â¨ /lQJUH OLYVOlQJG Sn K\GUDXOSXPS MlPQDUH JnQJ

9, .$1 (5%-8'$ Â&#x2021; 6SnUEXQGQD HOPDVNLQHU Â&#x2021; %DQGEXUQD HOPDVNLQHU Â&#x2021; 6WDWLRQlUD HOPDVNLQHU lYHQ Âµ\WWEDUD Sn VW|GI|WWHU

30 Svensk hamntidning

6(11(%2*(1 0DWHULDOKDQWHULQJVPDVNLQHU 7KRPDV 3LO] /HLI .DUOVVRQ ( SRVW SLO]#SDOJDUG VH NDUOVVRQ O#WHOLD FRP

helgessons vintips

Hög tid för Rosé Rosévin är något som hör sommaren till. Denna vinsort, som är mycket underskattad, framställs vanligen av röda druvor. Druvorna krossas och får jäsa tillsammans med skalen tills lagom mycket färg har dragits ut. Detta tar normalt 12– 36 timmar. Sedan hälls musten bort från skalen och får avsluta jäsningen, oftast vid låg temperatur, för att få en frisk och lätt smak. Inom EU får endast röda druvor användas. Det finns dock undantag. I det franska distriktet Champagne får man t.ex. blanda ett vitt och ett rött vin för att göra roséchampagne. Jag har valt ut och testat tre sorter inför grillkvällen, utflykten i det gröna eller med båten. Mulderbosch Rosé 5 hamnkranar Förra årets succé Mulderbosch Rosé (6077) från Sydafrika säljs fortfarande i samma spännande flaska men är nu en 2009:a. Den har en torr, fruktig aningen rökig smak med inslag av svarta vinbär, jordgubbar, örter och blodapelsinskal. Priset är 79 kronor och den skall finnas i alla butiker om den inte tillfälligtvis är slut, vilket jag drabbades av inför pingsthelgen.

Penascal Rosado 4 hamnkranar En annan favorit i det ordinarie sortimentet är Penascal Rosado (6951) från Spanien. Denna flaska kostar endast 57 kronor och finns i alla butiker. Det är ett torrt, mycket fruktigt vin med inslag av svarta vinbär och hallon. Portico Rosé 4 hamnkranar Slutligen har jag provat en nyhet från sommarens tillfälliga sortiment av rosévin. Portico Rosé (94237) har en skön rosa färg. Den har en bärig doft med inslag av geléhallon, smultron och örter. Smaken är torr och bärig med viss sötma, också den med inslag av geléhallon, smultron och örter. Priset är 65 kronor och den skall finnas i de flesta butiker. Dessa ädla drycker skulle jag vilja rekommendera som sällskapsdrycker i sommar, gärna till ljust kött, stekt fisk samt till alla sallader. Glöm inte att servera vinet väl kylt, 8-10 grader. En glad och trevlig sommar önskar jag er alla.

Per Helgesson

foto: Shutterstock, Athina Strataki

När vi nu tänker tillsammans, kan vi bli en ännu bättre partner Transporter och resor är en av Sveriges viktigaste näringar, och bakom varje trafikslag står en mängd leverantörer och partners. Kanske du är en av dem. För att underlätta för dig, och samtidigt ta oss an framtidens utmaningar inom miljö, säkerhet och tillgänglighet, startar vi nu en ny myndighet; Trafikverket. Vi kommer att arbeta med trafik- och transportfrågor, och tillsammans ska vi våga tänka vidare. I större perspektiv. Samtidigt får vi möjligheten att utveckla våra relationer med dig och andra leverantörer. Du får en kontakt, lättare hantering av faktureringen, smidigare upphandling, möjlighet till större affärer. Har du frågor om den nya myndigheten får du gärna höra av dig. Mejla oss på trafikverket@trafikverket.se

Trafikverket tog den 1 april 2010 över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket samt viss verksamhet vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SIKA. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. www.trafikverket.se, 0771-921 921.

Svensk hamntidning

nöje

Sommartips Turista som turisterna gör När internationella turister får välja är det Vasamuseet som är den bästa upplevelsen i Sverige. Det stod klart i oktober förra året när TRIP Global Award delades ut. Året dessförinnan var det Ishotellet i Jukkasjärvi som knep förstaplatsen. På andra plats kommer Skansen och andra topplacerade sevärdheter inkluderar Vildmark i Värmland, Säfsen Resort och Millennium Tour. Vinnaren väljs av en jury där researrangörer från Tyskland, Nederländerna, Italien, Frankrike, England, Ryssland och USA deltar. foto: Anneli Karlsson

Märkliga semesterförslag Hemsemestern har formligen exploderat de senaste åren. Nu är det till och med hippt att återigen semestra hemma och ta bilen på utflykt under de lediga veckorna. Vad kan då vara roligare än att ta till vara några av Fredrik Kullbergs tips på särdeles ovanliga sevärdheter i vårt land? I sin bok Sveriges 100 märkligaste sevärdheter listar han just de 100 märkligaste, konstigaste och kanske till viss del mest obegripliga kuriositeter, såsom Dragon Gate – en liten del av Kina i Gävle – eller världens längsta linbana, som nu är en restaurang på sträckan Kristineberg–Boliden, lilla Istanbul i en villaträdgård i Sala eller en livs levande medeltida stad i Skåne. På första plats kommer den rykande Kvarntorpshögen utanför Örebro, som drar ett 30 000-tal turister varje år. Eller vad sägs om Pollenkungens UFO-monument i Kronoskogen i Ängelholm, ett monument Gösta Carlsson lät uppföra i skogen som tack för hjälpen till de utomjordingar som 1946 lärde honom allt om pollen. På tal om excentriska män kan även tipsas om pyramiden i Stjärneberg som Malte Stierngranat lät uppföra 1924 och som är en replika av Cheopspyramiden. Efter en resa till Egypten bestämde Malte sig för att han ville ha en gravpyramid, och så blev det. Pyramiden ståtar fortfarande i de småländska skogarna och är sommartid öppen för besök.

Kvalificerade tekniska konsulttjänster med fokus på byggande och underhåll av hamnanläggningar.

NU ÄR VI FLER KONSULTER TILL ER TJÄNST! Magnus Harrysson Peter Täreby Adam Blom

Håkan Yhlen Martin Björklund

www.portengineering.se Port Engineering Göteborg AB Tel. 0767- 68 77 66 Magasinsgatan 22, 411 18 Göteborg

32 Svensk hamntidning

PLANLAGER • STÖDMURAR • BASSÄNGER invallningar brandskydd bullerväggar

Massiva betongblock Massiva betongblock, som enkelt byggs ihop som ”lego” - ingen gjutning eller fogning behövs.

Fördelar

Användningsområden

•

Lätt att flytta, ta bort och expandera

•

Robusta och tåliga

Permanenta eller tillfälliga lösningar för att lagra och avskilja material som t ex sopor, sand, flis, metallskrot, foder, kompost, ensilage, vägsalt mm.

•

Enkel grundläggning - en stabil grund, väl i våg är allt som krävs

• PLANLAGER

•

Snabbt montage - ingen gjutning eller fogning krävs, leverans är i stort sett synonymt med installation

• Utmärkt brandmotstånd och ljudisolering • Helt vertikala väggar - ger bättre åtkomlighet för maskiner

• Kostnadseffektiva • Väl beprövad produkt, bra referenser - ett av Europas mest sålda system.

• STÖDMURAR • BULLERVÄGGAR • BRANDSKYDD • EROSIONSSKYDD • INDUSTRIHALLAR • INVALLNINGAR AV OLJA OCH KEMIKALIETANKAR (kompletteras då med lining).

• Miljövänlig produktion

C3C Engineering AB 0470-34 74 60 info@c3c.se WWW.C3C.SE Svensk hamntidning

Lifting Systems Gunnebo Lifting Ă¤r agent i Sverige fĂśr en av Europas stĂśrsta och frĂ¤msta producenter av specialstĂĽllinor.

Ă&#x2013;kad flexibilitet och tidsbesparing.

FĂ¤rre kĂ¤ttingredskap

Ă&#x2013;kad sĂ¤kerhet

Tidsbesparande

Minskade kostnader

4VQFS $

)PJTU 4 $

Exempel pĂĽ urvalet

ÂŽ

FlexiLeg

VĂĽrt multifunktionella GrabiQ system med dess unika och starka egenskaper har utvecklats ytterligare.

3:e generationens kĂ¤ttingredskap

Genom sin mĂĽngsidighet i konstruktioner samt gedigna kvalitet levereras Python-linor idag till de stora anvĂ¤ndarna inom t.ex. mobilkranar, industri, gruvindustri, hamnar och sjĂśfart.

$PNQBD

'MBNFTIJFME

(VOOFCP *OEVTUSJFS "# t "GGĂ&#x160;STPNSĂ&#x152;EF -JGUJOH t #PY t (Ă&#x161;UFCPSH 5FM t 'BY t HCH!HVOOFCPMJGUJOH DPN

e d.n a r se

w Doosan DL200TC - Stark hjullastare - FĂśrbĂ¤ttrad sikt - Rymlig hytt - Steg 3-MiljĂśmotor - LĂĽg ljudnivĂĽ - Minskat underhĂĽll - Skopa: 2 kubik

Maskinia AB, Nyckelgatan 2-6, 589 41 LinkĂśping, 013-163000, www.maskinia.se Filialer: Staffanstorp - JĂśnkĂśping - LinkĂśping - Stockholm 0708-163082

34 Svensk hamntidning

0708-163095

013-163000

0708-163091

Ă&#x2026;terfĂśrsĂ¤ljare: Asarum - GĂśteborg - Gnarp

0705-584766 0705-532205 0703-409661

i tor k u .a ww

Konjunkturåterhämtning – men uppgången kan bli utdragen Tillståndet för den globala ekonomin blir allt ljusare. Tillväxtekonomierna i Asien har en stark utveckling. Däremot är situationen i euroområdet mer osäker till följd av de statsfinansiella problemen i flera länder.

TEXT: Catarina Annetorp Hörnsten, WSP

Den ekonomiska återhämtningen har fått fart i stora delar av världen. Efter fjolårets negativa BNP-utveckling bedömer IMF att den globala BNP-tillväxten under de närmaste åren kommer att bli omkring 4 procent årligen. Det är framförallt tillväxtekonomierna i Asien som utgör drivkraften i uppgången. Den årliga BNP-tillväxten väntas bli cirka 10 procent i Kina och över 8 procent i Indien under 2010 och 2011. I euroområdet kan den ekonomiska återhämtningen däremot bli långsam till följd av de statsfinansiella problemen i flera länder, däribland Grekland. IMF räknar med att BNP i euroområdet ökar med endast 1 procent i år och 1,5 procent nästa år.

Den svenska exporten väntas ta ordentlig fart 2011 Den svenska industrin drabbades hårt av lågkonjunkturen eftersom Sverige producerar mycket investeringsvaror, vars efterfrågan på världsmarknaden rasade under den ekonomiska nedgången. Allteftersom världshandeln nu återhämtar sig väntas den svenska exporten växa. Hittills har dock återhämtningen i den svenska exporten varit relativt svag. Detta beror till viss del på att det än så länge främst är efterfrågan från Asien som har ökat och Asien utgör en relativt liten del av Sveriges exportmarknad. Ökad export leder tillsammans med ökad inhemsk efterfrågan också till att importen ökar. Riksbanken bedömer att exporten kommer att växa med 4 procent och importen med nästan 8 procent i år. Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet räknar med en något högre exporttillväxt

i år. Nästa år räknar dessa bedömare med en exporttillväxt på över 7 procent.

Tillverkningsindustrin optimistisk Tillverkningsindustrin rapporterar betydande tillväxt på orderingången från både hemma- och exportmarknaden samt stark ökning av produktionsvolymen under årets första kvartal. Ordertillväxten har varit starkast för skogs-, stål-, metallvaru-, maskin- samt motorfordonsindustrin. Tillverkningsindustrin räknar med fortsatt god tillväxt under andra kvartalet, enligt KI:s konjunkturbarometer. Produktiviteten inom näringslivet bedöms återhämta sig efter krisen. Kronans växelkurs väntas bli starkare, vilket leder till lägre importpriser, och löneökningarna bedöms bli måttliga. Detta bidrar till ett relativt lågt inflationstryck under de närmaste åren. Inflationen mätt i KPI väntas dock öka i snabb takt eftersom hushållens räntekostnader stiger när reporäntan höjs.

Tidig ljusning på arbetsmarknaden Vändningen på den svenska arbetsmarknaden har kommit tidigare än väntat med tanke på det kraftiga fallet i ekonomin. Sysselsättningsnedgången bromsade in i slutet av 2009 och under mars noterade SCB en ökning av antalet sysselsatta. Arbetslösheten fortsatte att öka men med en lägre ökningstakt. Svensk ekonomi har goda förutsättningar för tillväxt Förutsättningen för återhämtning är mer gynnsam i Sverige än i många andra länder i Europa på grund av goda offentliga finanser. Dessutom är de svenska hushållen och företagen optimistiska om den ekonomiska utvecklingen och effekterna på arbetsmarknaden blev inte så allvarliga som bedömarna befarade. De svenska prognosmakarna räknar med att den svenska BNP-tillväxten blir över 2 procent i år och omkring 3-4 procent nästa år.

Stämningsläget inom svenska näringslivet starkare än normalt Konfidensindikatorn är ett mått på hur företagen uppfattar nuläget samt framtiden, totala näringslivet

40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

Anm: Konfidensindikatorn bygger på enkäter till företagsrepresentanter och är en sammanvägning av flera frågor. Källa: Konjunkturinstitutet

Svensk hamntidning

nöje

Biotips

Boktips Vad jag pratar om när jag pratar om löpning Haruki Murakami Murakami är Japans ledande författare idag och har översatts i rekordfart. Många av hans titlar tangerar det oförklarliga, men här kommer en träningsdagbok, rakt upp och ner. Efter att kapitalt ha misslyckats med ett maraton beslutar sig Murakami för att återgå till ursprunget och lägga upp en långdistansträning som håller. Här får vi följa författaren genom löprundor i Boston, på Hawaii och i Tokyo, samt få del av ett stort författarskap, privata tankar och triviala sysslor.

New York I love you

Fånge i hundpalatset Martina Haag

Först kom Paris je t’aime, som var en kärleksförklaring till Paris. Nu kommer uppföljaren, som förklarar sin kärlek till New York. Det är vad som kallas en konceptfilm med kortare novellfilmer, med tio olika små nedslag i livet och staden, skapat av tio regissörer och manusförfattare. Vi får bland annat följa ett pars promenad längs vattnet på deras 63:e bröllopsdag, en pojke som tar med en rullstolsbunden flicka på skolbalen och en pensionerad sångare som kontemplerar livet. En vacker film med eftertanke.

Martina Haag besvarar livets stora och små frågor i en högst aktuell krönikesamling. Hur mår man när man har proppat i sig ett kilo kött och en mindre majskolv? Vad är en ekobrottsling, egentligen? Och, hur går det till att strippa framför en prins? Vad är det som gömmer sig i källaren och varför börjar hotellet brinna mitt under semestern? Fånge i hundpalatset innehåller nyskrivna krönikor såväl som tidigare publicerat material från Aftonbladet och mama.

Shrek nu och för alltid Shrek, det riviga träsktroll vi alla känner och älskar, har blivit en uttråkad familjefar. Borta är drakjakter och spännande äventyr, byborna beundrar honom och ingen ser honom som ett hot. Hur har det gått till? Shrek vill känna sig som ett riktigt träsktroll igen och ingår en pakt med Bullerskaft, en sann skojare, som lurar Shrek och skickar honom till en alternativ värld där träsktroll är lovligt byte, Bullerskaft är kung och Fiona och Shrek aldrig har träffats … Den fjärde och sista filmen i serien.

Killers

Bröderna Karlsson

Spencer (Aston Kutcher) har levt ett liv i sus och dus som oåtkomlig internationell mördare. När han träffar sin drömkvinna Jen (Katherine Heigl) byter han snabbt sina pistoler mot ett liv i förorten. Tre år senare spricker fasaden, när han upptäcker att någon är ute efter honom och hans familj. Nu tvingas Spencer och Jen ut på en galen jakt, där vem som helst i deras närhet kan vara en iskall mördare, samtidigt som de måste hålla uppe fasaden i förorten och umgås med svärföräldrarna.

Enäggstvillingarna Niclas och Hasse skiljs åt vid födseln och växer upp utan kännedom om varandra. Niclas, pedantisk advokat, lever runt Stureplan, medan Hasse är en lat och notoriskt otrogen livsnjutare i Norrland. I samband med en bouppteckning får de kännedom om varandras identiteter, något som förändrar hela deras värld. Björn Bengtsson spelar dubbla roller i den här svarta förväxlingskomedin, signerad Kjell Sundvall, som utlovar både skratt och allvar.

36 Svensk hamntidning

Pansarhjärta Jo Nesbø Norges enda specialist på seriemord, Harry Hole, befinner sig i Hongkong, alkoholiserad och på flykt undan sina egna demoner. Två kvinnor hittas brutalt mördade i Oslo och Kaja vid Oslopolisen skickas till miljonstaden Hongkong för att engagera Hole i utredningen. Motvilligt intresserad hittar han tydliga samband mellan dödsfallen och en fjällstuga där de båda kvinnorna har övernattat. En efter en har stugans besökare fått plikta med livet. Jakten på en mördare är igång.

Tretton vid bordet Agatha Christie Den firade narcissistiska skådespelerskan Jane Wilkingson vill skilja sig från sin krävande man, för att gifta om sig med en hertig. När hon nekas sin frihet hotar Jane sin make till livet – ett uttalande som ställer till problem då han dagen därpå mördas. Den kände utredaren Hercule Poirot kallas in för att lösa mysteriet och ganska snart blir det tydligt att mördaren har en egen agenda. Agatha Christie är den perfekta strandvännen i sommar med sina lagom långa och lagom komplicerade gåtor att lösa.deltar i ett experiment som ska ge honom minnet tillbaka, det är bara det att minnet han får är någon annans.

7,// 6-g)$576$9'(/1,1*(1 , 1255.g3,1* 6g.(5 9,

+DQGOlJJDUH I|U VM|IDUWVVHNWLRQHQV DUEHWH PHG IDUOHGHU RFK KDPQDU 5HI QU 76* 9DG KDU YL DWW HUEMXGD" (WW SRVLWLYW NOLPDW GlU YL VW|WWDU YDUDQGUD I|U DWW NODUD DUEHWVXSSJLIWHUQD JlOODQGH IDUOHGHU RFK KDPQDU PHQ RFNVn LQRP RPUnGHQ VRP U|U VM|WUDÀ NIUnJRU RFK ORWVQLQJ 'LQD DUEHWVXSSJLIWHU 'LQD KXYXGVDNOLJD DUEHWVXSSJLIWHU NRPPHU DWW LQJn L VHNWLRQHQV DUEHWH PHG XWYHFNOLQJ RFK I|UlQGULJ DY IDUOHGHU RFK KDPQDU 9L EHK|YHU XW|ND YnUD UHVXUVHU RFK YnU NRPSHWHQV PHG DUEHWHW UXQW VM|PlWQLQJDU RFK DQGUD IDUOHGVDUEHWHQ 9L |QVNDU RFNVn XW|ND VHNWLRQHQ PHG NRPSHWHQV LQRP RPUnGHW I|U NDUWIUDPVWlOOQLQJ RFK KDQWHULQJ DY VM|JHRJUDÀ VN LQIRUPDWLRQ $UEHWHW VNHU PHG VWRUD NRQWDNW\WRU EnGH QDWLRQHOOW RFK LQWHUQDWLRQHOOW 'LQ EDNJUXQG 9L V|NHU GLJ PHG HUIDUHQKHW DY IDUOHGVDUEHWH GlU YL VlWWHU VWRUW YlUGH Sn NRPSHWHQV RFK HUIDUHQKHW DY VM|JHRJUDÀ VN LQIRUPDWLRQ 1DXWLVN EDNJUXQG RFK HUIDUHQKHWHU DY VM|PlWQLQJ lU PHULWHUDQGH 9L YLOO RFNVn DWW GX JLOODU DWW DUEHWD L HQ PLOM| GlU GX EOLU HQ YLN WLJ NXJJH L HWW PDVNLQHUL GlU YL VlWWHU VWRUW YlUGH Sn VDPDUEHWH 'X EHK|YHU RFNVn KD JRG I|UPnJD DWW XWWU\FND GLJ L WDO RFK VNULIW Sn VYHQVND RFK HQJHOVND $UEHWHW NDQ LQQHElUD UHVRU LQRP RFK XWRP ODQGHW YDUI|U N|UNRUW % lU HWW NUDY 7MlQVWHQ lU RFNVn VlNHUKHWVNODVVDG YDUI|U GHW NUlYV DWW GX lU VYHQVN PHGERUJDUH RFK DWW GX LQI|U HQ HYHQWXHOO DQVWlOOQLQJ NRPPHU DWW UHJLVWHUNRQWUROOHUDV $QVWlOOQLQJVYLOONRU 7MlQVWHQ lU HQ WLOOVYLGDUHDQVWlOOQLQJ PHG SODFHULQJ L 1RUUN|SLQJ 9L WLOOlPSDU LQGLYLGXHOO O|QHVlWWQLQJ RFK L QRUPDOIDOOHW SURYDQ VWlOOQLQJ 7LOOWUlGH 7UDQVSRUWVW\UHOVHQ HUEMXGHU HQ DWWUDNWLY DUEHWVSODWV VRP XWPlUNV DY VWUlYDQ DWW YDUD IUL IUnQ GLVNULPLQHULQJ RFK JH OLND P|MOLJKH WHU I|U DOOD 9LOO GX YHWD PHU )|U \WWHUOLJDUH LQIRUPDWLRQ RP WMlQVWHQ lU GX YlONRPPHQ DWW NRQWDNWD VHNWLRQVFKHI $QGUHDV +ROPJUHQ ² )DFNOLJD IUnJRU )DFNOLJD IUnJRU EHVYDUDV DY 0LFKDHO -RKDQVVRQ 6DFR WHO 'LQ DQV|NDQ 'LQ DQV|NDQ PlUNW PHG 76* VNLFNDU GX WLOO 7UDQVSRUWVW\UHOVHQ 1RUUN|SLQJ HOOHU YLD H SRVWDGUHVVHQ NRQWDNW#WUDQVSRUWVW\UHOVHQ VH $QV|NDQ VNDOO YDUD LQNRPPHQ VHQDVW

/lV PHU RP WMlQVWHQ Sn ZZZ WUDQVSRUWVW\UHOVHQ VH

Svensk hamntidning

3URIHVVLRQHOO EUDQVFKHUIDUHQKHW RFK JRGD NXQGUH ODWLRQHU KDU YDULW YLNWLJD LQVODJ QlU YL KDU VNDSDW Q\D NUDIWIXOOD IXQNWLRQHU L KDPQ RFK WHUPLQDOV\VWHPHW

*UD¿VN SDUN RFK NDMSODQHULQJ )|UDYLVHULQJ DY nNHUL RFK VSHGLW|U YLD ,QWHUQHW *UD¿VN SODQHULQJ RFK EHRUGULQJ DY NUDQ RFK WDOO\RSHUDWLRQHU *36 SRVLWLRQHULQJ DY FRQWDLQHUV $XWRPDWLVN LQWHJUDWLRQ DY IDUW\JHQV $,6 VLJQDOHU GLUHNW WLOO DQO|SVV\VWH PHW

38 Svensk hamntidning

.RQWDNWD RVV Sn HOOHU H PDLO LQIR#LQSRUW FRP /lV JlUQD PHU Sn ZZZ LQSRUW VH RP DOOD YnUD ORJLVWLNPRGXOHU

på nya poster

Veronica Rosén

Magnus Johansson

Jonas Paulson

Ny marknadsutvecklare i Lysekils Hamn. Veronica kommer närmast från posten som ansvarig för marknadsavdelningen på Extrafilm AB. Hon har även arbetat som projektledare för flera internationella marknadsprojekt på koncernnivå.

Ny försäljningschef i Mälarhamnar Försäljnings AB, dotterbolag till Mälarhamnar AB. Magnus är ingenjör i grunden och kommer närmast från en tjänst som produktchef inom BE Group AB. Magnus ersätter Bo Eriksson, som går i pension vid halvårsskiftet.

projektledare och kvalitetsansvarig i Port of Varberg. Jonas arbetade tidigare som speditör med huvudansvar för containertrafiken i Port of Varberg. Han har dessutom ett förflutet inom reklam- och marknadsföringsbranschen.

Anders Nilsson

Oskar Ekström

Ny platschef på Bottenvikens Stuveri AB i Luleå. Anders kommer närmast från Luleå Hamn där han har arbetat som driftchef för Victoriahamnen, Uddebo oljehamn och underhållsavdelningen..

Ny underhållschef i Luleå Hamn. Oskar kommer närmast från en anställning på Polarbröd AB där han var elansvarig. Innan dess arbetade han även under flera år vid SSAB på olika befattningar.

Jo Kristian Okstad verkställande direktör i Helsingborgs Hamn AB. Han tillträdde tjänsten den 1 mars 2010 då PO Jansson planenligt gick pension. Närmast kommer Jo Kristian från IKEA där han verkade som global category manager.

Björn Linbäck

Sven Porelius

Ny platschef vid Bottenvikens Stuveri AB i Kalix. Björn kommer närmast från BDX där han har arbetat som projektledare/projektchef för entreprenader.

Karin Skjöld

TERMINAL

Ny ekonomichef på Gävle Hamn AB. Hon efterträder Marianne Pedersen som har gått i pension. Karin kommer närmast från ESRI där hon var ekonomichef.

Anders Madsen Ny marknads- och produktionsutvecklare i Trelleborgs Hamn. Tidigare tjänster innefattar bl.a. tjänster inom försvarsmakten och kustflottan. Anders kommer närmast från Copenhagen Malmö Port AB (CMP) där han har arbetat som affärsområdeschef och haft totalansvaret för ro-ro & logistik.

Ny VD i Skandia Container Terminal AB i Göteborg, där han är inhyrd på konsultbasis från Manpower. Sven har tidigare innehaft olika chefspositioner i stora internationella företag, framförallt inom ”business to business”.

Tommy Engström Ny trafikchef i Södertälje Hamn. Han kommer närmast från tjänsten som chef för affärsområdet marknad på systerbolaget Telge Bostäder.

FÖR FULLSTÄNDIGT MODELLPROGRAM BESÖK WWW.HSP.SE ELLER KONTAKTA OSS FÖR MER INFORMATION.

of Sweden

DET FINNS BARA EN GRIP VÄRD NAMNET. VI HAR 40 MODELLER AV DEN.

HASSELA SKOGSPRODUKTER

Åkerivägen 11, 820 78 Hassela. www.hsp.se Telefon 0652-366 90. Fax 0652-405 50

Svensk hamntidning

pausunderhållning 

        





   

        







 

    



     

      



  

      

   

         



   







       



 

    



    





   

   

  

 



 

    

  



 

        





  



      









    

  



    

  

foglig eller form av styrmedel arrangerar vå r bransch för trevnad inom sjöfarten

nå r

har den vatten modige ganska lätt

s ›p k a ⁄ k bilhölje kyrka kort

k u r a g r e › e e n‹ l ä h l‹ ä

plats stirra för dansar brons skottar

to n två fylls på fraktfartyg

har vi slagit vad gäller passagerarantal på vå ra kryssn ingar

brukar fiskare

g ⁄ oç eç o r e k o r d d r a g s bildar mening ej vår

brukar snille man ro är vattcivil- en fyllda stå nd båtar

som en nyrakad haka

verkar avvisande

står för en liter

har skrikit för mycket

ö n h b e o s s k a l‹ o a a m ö n i m n s a a m n t a jättefin kan hovslagare

plywood t.ex.

snurrig begära

go-

rillor

tävling

kort

arbete







 





sç hç ç v e t l e g‹ a s a v n s e l y r‹ p o r s t e r n e d e a b o l r b a må ngen

odelad spikade luther upp

ger fortfarande

gör vå rträd gör kräftan

ger fäste för träden

tid för fritid tvättad

talade verkliga

faller mycket lå gvatten

bildas med aktier

bi ldar må n ga ham nar n um era

kan se rött





väldigt hett äm n e ino m vå r bransch hörs myggen

må som en prins

i n t a r i o‹ v s a å s r b a g r g

var akilles, nästan

Lösning på förra numrets korsord.

Förra numrets vinnare Svensk Hamntidning gratulerar Peter Engstrand i Oxelösund, som vann förra numrets Sudoku-tävling. En iPod Shuffle skickas till dig per post. Vi gratulerar också Siv Hansson i Lysekil, som vann korsordstävlingen i samma nummer. Fyra Triss-lotter är på väg hem till dig.

här blir det två stycken gen

Sjöfartspub under Almedalsveckan Måndag till fredag kl 17.00 – 19.00. Trädgården, Hamngatan 3 OBS! Den 6 juni och 7 juli hålls Sjöfartspub i Gotlandsbolagets trädgård, Hamngatan 1.

Vattenvägen – Framtidsvägen 40 Svensk hamntidning

4 1

3 2

Lös vårt sudoku så kanske det är just du som lägger beslag på nya generationens iPod Shuffle från Apple. Lyckas du att lösa vårt korsord kan du kamma hem fyra trisslotter! De första dragna rätta svaren vinner. Ta chansen att se vad du går för!

Skicka ditt svar senast den 30 juli 2010 till: Sveriges Hamnar, Box 5384, 102 49 Stockholm.

2 7

Märk kuvertet ”Sudoku” eller ”Korsord”.

6 6 5

Lös sudoku och vinn iPod Shuffle.

8 4

5 Lösning på förra numrets Sudoku.

Svensk hamntidning

I centrum

Bogdan Oldakowski, BPO Bogdan Oldakowski är generalsekreterare i Baltic Ports Organization (BPO) som arbetar för att värna om och utveckla sjötransporterna i Östersjöregionen. På medlemslistan finns mer än 40 hamnar runt Östersjön, en av de viktigaste och snabbast växande marknaderna i världen. Vad är BPO? – Baltic Ports Organization är en näringslivsorganisation bestående av hamnar runt Östersjön. BPO grundades 1991, efter kommunismens fall, då var målet att överföra de skandinaviska hamnarnas kunskaper till Östeuropa. Det fungerade väl och hamnarna på andra sidan Östersjön har utvecklats tekniskt och investerar mycket i ny infrastruktur. Transportsektorn i Östeuropa står nu inför nya utmaningar, som globala kriser, nya IMO-bestämmelser gällande svavel i drivmedel och användningen av EU-medel för Motorways of the Sea-projekt (MoS). Vad arbetar ni med? – Vårt uppdrag är enkelt, vi ska medverka till en hållbar utveckling av sjötransporterna i Östersjöregionen. Detta gör vi bl.a. genom att anordna seminarier och konferenser. Ett exempel är vårt uttalande i april i år angående den nya IMO-bestämmelsen om svavel i marina bränslen som vi motsätter oss. Samma månad organiserade vi även ett seminarium i Europaparlamentet där vi förklarade problemen för medlemmarna i EP och den europeiska kommissionen. Ett annat exempel är MoS, som vi nyligen organiserade ett seminarium om. Faktum är att distributionen av bidrag till olika MoS-projekt i Europa är orättvis. Mer pengar strömmar till Medelhavet än till Östersjön. Vi arbetar nu med en utredning av varför läget ser ut så. Kort sagt kan man säga att vi lobbar för lika villkor i Europa.Vilka frågor är viktiga för dig? Bogdan Oldakowski Generalsekreterare för BPO Ålder: 42 år Familj: Fru och två döttrar Intressen: Sport, modern konst och svenska kriminalromaner

42 Svensk hamntidning

– Den viktigaste frågan för mig är att hålla transportsektorn i Östersjön konkurrenskraftig. Om man tittar på IMOreglerna och EU:s politik kan man se att Östersjöregionen är i fara att hamna i underläge jämfört med andra regioner i Europa. Det är viktigt att komma ihåg att Centraleuropa kan använda sig av både hamnarna runt Svarta havet och Medelhavet, likvärdiga regler är en nödvändighet i Europa. – En annan viktig fråga är den om Östersjöns framtid ur en miljöaspekt. Östersjön lider av övergödning och återhämtar sig sakta. Transporterna på Östersjön ökar och så gör även oljevolymerna. Hur vi ska kunna hålla utvecklingen uppe, samtidigt som vi säkrar ett rent hav, är en viktig fråga.

Varför ska en hamn vara medlem i BPO? – Först och främst för att gå med i en organisation som strävar efter att skapa en rättvis marknad. Våra medlemmar tycker även att vinsten av att vara med i BPO är kontaktnätet mellan medlemmarna och andra sektorer, såsom shipping och järnvägsoperatörer, hur andra hamnar hanterar situationer, marknadstrender och konsekvenser av förändringar i marknadsstrukturen. BPO underlättar kontakten mellan de olika spelarna i transportindustrin. En annan viktig fördel med att vara medlem i BPO är kunskapsutbytet genom kontakter och deltagande i seminarier och konferenser.

Vad kan BPO göra för de svenska hamnarna? – BPO stödjer sjöfartens utveckling i Östersjön. Med tanke på att den svenska industrin är kraftigt beroende av sjötransporter, måste vi tillsammans göra vårt bästa för att säkra konkurrenskraften på och runt Östersjön, både gällande frakt och hamnar. Det och IMO-bestämmelserna är viktigt att vi tillsammans arbetar med.Vad ser du i framtiden för hamnarna runt Östersjön? – Hamnarna kommer att växa i takt med att ekonomin och näringslivet i regionen ökar. Förutom kortsiktiga nedgångar i marknaden ser framtiden i transportsektorn tämligen ljus ut. Ett av de viktigaste drivmedlen för transportsektorn på Östersjön kommer att bli utvecklingen i Ryssland och i Öst- och Centraleuropa. Dessa, med sina i ett längre perspektiv växande ekonomier, kommer att utvecklas och stimulera handel och hamnverksamheten. text: Zenny Jönsson Foto: BPO

,BO WJ ÐLB EJO QSPEVLUJWJUFU "CTPMVU

"## $SBOF 4ZTUFNT FSCKVEFS FUU TUPSU VSWBM BW BVUPNBUJLGVOLUJPOFS GÐS 454 LSBOBS "MMB J TZGUF BUU GÐSFOLMB GÐS GÐSBSFO BUU VQQO¿ IÐHSF QSPEVLUJWJUFU PDI TBNUJEJHU NJOTLB FOFSHJGÐSCSVLOJOHFO 7J HÐS EFUUB NFE FHFOVUWFDLMBEF QSPEVLUFS PDI HJWBSF JOUFHSFSBEF UJMM BOW¾OEBSW¾OMJHB PDI W¾M CFQSÐWBEF MÐTOJOHBS XXX BCC DPN DSBOFT

"## "# $SBOF 4ZTUFNT 5FM 'BY & NBJM DSBOFT TBMFT!TF BCC DPN *OUFSOFU XXX BCC DPN DSBOFT Svensk hamntidning

Posttidning B Svensk Hamntidning Box 5384 102 49 Stockholm

O_DBO ¦>J O_DBO ¦>J

BK JFKPQ> D>PABQBHQLOK CpO RMM QFII CBJ D>PBO O_DBO ¦>J EpO QFII BK KV DBKBO>QFLK D>PABQBHQLOBO PLJ E>O RQSB@HI>QP PMB@FBIIQ CpO MBOPLKPHVAA BKK> D>PABQBHQLO CpO BK QFII BK JFKPQ> D>PABQBHQLOK CpO RMM QFII CBJ D>PBO O_DBO ¦>J EpO QFII BK KV DBKBO>QFLK CBJ D>PBO J_QBO QFIICpOIFQIFDQ ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO P>JQ PVOD>P L@E PH>AIFD> HLK@BKQO>¦ D>PABQBHQLOBO PLJ E>O RQSB@HI>QP PMB@FBIIQ CpO MBOPLKPHVAA BKK> D>PABQBHQLO CpO BK QFII QFLKBO >S I L@E CBJ D>PBO J_QBO QFIICpOIFQIFDQ ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO P>JQ PVOD>P L@E PH>AIFD> HLK@BKQO>¦ K JdKDC>IA >S PMB@F>IH>IF?OBOFKD>O CpO ABK H>Q>IVQFPH> U¦PBKPLOK JpGIFDDpO _K EpDOB QFLKBO >S I L@E H_KPIFDEBQ SFA ABQBHQBOFKD >S PMB@F]H> ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO QORPQ>A JBA IdKDIFS>A K JdKDC>IA >S PMB@F>IH>IF?OBOFKD>O CpO ABK H>Q>IVQFPH> U¦PBKPLOK JpGIFDDpO _K EpDOB PBKPLOQBHKLILDF BO?GRABO O_DBO ¦>J J>UFJ>I P_HBOEBQ H_KPIFDEBQ SFA ABQBHQBOFKD >S PMB@F]H> ?O_KK?>O> D>PBO L@E dKDLO QORPQ>A JBA IdKDIFS>A pO JBO FKCLOJ>QFLK HLKQ>HQ> LPP Md QBI ¦ BIIBO ?BPpH TTT AO>BDBO PB PBKPLOQBHKLILDF BO?GRABO O_DBO ¦>J J>UFJ>I P_HBOEBQ pO JBO FKCLOJ>QFLK HLKQ>HQ> LPP Md QBI ¦ BIIBO ?BPpH TTT AO>BDBO PB O_DBO ¦>J

44 Svensk hamntidning

O_DBO ¦>J

O_DBO BHKFH CpO IFSBQ O_DBO BHKFH CpO IFSBQ