TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan:
“Varför gör vi så här mot barnen?”
Tips: Så kan du bli en hälsofrämjande ledare
Hur kan någon begå ett sexualbrott?
Nina Rung, kriminolog och genusvetare
”Jag vill ju se till att det inte händer!”
Det sexuella våldet
Många socionomer tycker att det är
svårt att prata om sexuellt våld
Sekter och extremiströrelser
En riskfaktor för att dras med i en sekt
är att vara mellan 16-26 år
Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.
Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.
eller ring 0771-11 33 11
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har cirka 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till 9 000 människor.
Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.
Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
”Deras största kamp och bekymmer är barnens mående”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Pia Eklund.
Läs krönikan på sidan 58
8 , december 2020 •
10| Nina Rung
Nina Rung är kriminolog och genusvetare med mångårig erfarenhet inom förebyggande arbete mot sexuella övergrepp och våld i nära relationer.
16| Aktuellt
Diagnoserna för depression minskar och adhd ökar.
19| Sexuellt våld
20| Låg kunskap
Linn Moser Hällen, Gita Rajan och Kalle Norwald pratar om de sexuella våldet, något som få vågar fråga om.
26| Storasyster
Många får tankar på självmord efter att ha blivit utsatt för sexuellt våld. Ofta känner man skam för sin reaktion under övergreppet, då det är vanligt att få en frysreaktion.
30| Förövaren
Johanna Lätth är psykolog på Kriminalvården och har skrivit boken ”Sexualbrottets psykologi”.
38| Sekter
Håkan Järvå var 20 år när han drogs in i Scientologikyrkan. I dag är han psykolog och författare med expertis inom radikala rörelser.
Sidan 38: Det är inte ovanligt att de som gick med i en sekt kring tonåren hoppar av när de kommer upp i trettioårsåldern.
42| Ledarskap
Ramin Kabiri blev Årets hälsofrämjande chef 2019 och är nu ute och föreläser om sina erfarenheter.
46| Demensvård
Petra Tegman på Stiftelsen Silviahemmet är specialist på demensvård och palliativ vård.
48| Aktuellt
Hemtjänstföretag svarar på tv4s kritik om munskydd.
50| Vårdmiljö
Altro tipsar om bra golv för äldreomsorgen.
52| Forskning Äldreboende med guldkant?
Vi kan hjälpa familjerna som ingen annan, eftersom vi själva är familjehem och vet hur viktig den trygga familjära känslan är.
Richard Pettersson
Vd och konsulent för Södra Sverige richard@forenadefamiljehem.se 070 547 26 60
Anki Syversen
Konsulent Norra Sverige från Gävleborg och norrut anki@forenadefamiljehem.se 070 394 19 67
Mikaela Kellgren
Konsulent Värmland med omnejd mikaela@forenadefamiljehem.se 070 473 93 45
Daniella Jakobsson
Konsulent Halland, Skåne, Småland med omnejd daniella@forenadefamiljehem.se 072 332 03 23
Jenny Persson
Föreståndare och konsulent för Mellansverige
jenny@forenadefamiljehem.se 079 325 53 30
Marcus Alexander Davis
Assisterande Konsulent Norra Sverige från Gävleborg och norrut marcus@forenadefamiljehem.se 070 433 19 96
Karolina Lindström
Konsulent Stockholm och inom 20 mils omnejd karolina@forenadefamiljehem.se 070 815 38 87
Mats Svensson
Konsulent Halland, Skåne, Småland med omnejd mats@forenadefamiljehem.se 070 553 60 50
Den andra vågen av corona-pandemin är över oss och många undrar hur vi ska orka att gå igenom samma sak igen, med skenande dödstal och personal som får slita hårt.
Många drabbas av den ökade isoleringen. Mäns våld mot kvinnor har belysts mycket i media den senaste tiden. Det är bra att vi vågar prata om svåra saker. Det sexuella våldet är det som många tycker är extra svårt att prata om. Man vill gärna slå ifrån sig det som känns för obehagligt, för det sexuella våldet är bland det värsta man kan bli utsatt för. Att minst lika många barn som vuxna drabbas av våldtäkt varje år gör att det här känns extra fruktansvärt. Därtill att det till största delen handlar om en förövare som den utsatte har en nära relation med. Det gör att sveket blir extra stort och att det kan vara svårt att anmäla brottet.
Bland det värsta tycker jag är att offret ofta inte blir trodd på. Man tror att personen hittar på då den berättar samma historia på olika sätt och beskriver händelserna i fel ordning. Att inte minnas gör ofta att vi uppfattar personen som icke trovärdig. Men det är precis tvärt om! Just det är tydliga tecken på trauma! Det berättade Gita Rajan, grundare av WONSA i podden ”Våld i nära relationer – det börjar med kärlek”. WONSA är en stiftelse som arbetar med behandling, forskning och utbildning kring sexuella övergrepp.
DET HÄR NUMRET kan du vinna boken ”Sexualbrottets psykologi” där Johanna Lätth hjälper oss att förstå förövaren, varför någon kan begå ett sexualbrott. Om vi kan förstå vad det är som kan leda fram till ett sådant agerande kan vi också förhindra brott. Vi lottar också ut boken ”Vi bryter tystnaden” där 12 kvinnor
berättar om våldet och eftervåldet som drabbat dem och barnen. Pia Eklund, som ligger bakom boken, är gästkrönikör i det här numret.
Nina Rung, som du kan läsa om i personporträttet, har startat projektet Huskurage. Det uppmanar till grannsamverkan mot kvinnovåld, att man ska våga plinga på dörren och säga att man är orolig om man har hört tecken på våld. Ett jättebra initiativ! Vi kan behöva påminnas om att visa omtanke om varandra och inte bara att var och en ska sköta sitt.
NU NÄR VI går in i en period av ökad isolering får det inte leda till ökad avskärmning. Det känns ibland som att man går där i mataffären eller bostadsområdet i sin egen lilla bubbla och ryggar till så fort någon är på väg att komma lite för nära. Rädsla och misstänksamhet kan göra att man känner allt större avstånd till andra, och då menar jag inte i meter.
Passa på nu när julen står för dörren och visa lite extra omtanke om dina medmänniskor. Kolla med dina grannar om du kan hjälpa dem med något eller överraska en vän med en extra personlig gåva. Bara att visa att du tänker på en speciell person ger stor glädje.
Sköt om dig och ha en god jul!
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
| www.ssil.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Robin Svensson, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 robin.svensson@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
(Öppnas 2020/2021)
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Nina Rung är föreläsare, utbildare och opinionsbildare inom våld och sexuellt våld mot barn och i närstående relationer.
Nina Rung är kriminolog, debattör och ligger bakom projektet Huskurage
Nina Rung är kriminolog och genusvetare med mångårig erfarenhet inom förebyggande arbete mot sexuella övergrepp och våld i nära relationer. Hon deltar i den offentliga debatten, föreläser och driver frågor kring utsatthet för sexualbrott, barns utsatthet, det svenska rättssystemet, lagstiftning och bemötande samt är grundare till Huskurage – en ideell förening som förebygger och förhindrar våld i nära relation. – Den sista tiden har jag bara arbetat förebyggande, säger Nina Rung.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: EWA STACKELBERG
Nina Rung var nio år när hon förstod att det var något konstigt när killarna tafsade så att det gjorde ont under tiden de lekte.
– Jag märkte tidigt att jag som flicka blev annorlunda behandlad i skolan än pojkarna. Det handlade om att killarna kommenterade tjejernas kroppar och utseende och att killarna fick större utrymme i klassen.
Redan på gymnasiet bestämde hon sig för att i framtiden jobba med jämställdhet samt sexuella övergrepp, våld mot barn och vuxna, våld i närstående relationer och våldsprevention. För att få bred kunskap och kunna kombinera jämställdhetsoch våldsfrågorna valde hon att studera både genuskunskap och kriminologi.
– Var fjärde kvinna har blivit utsatt för våld av en närstående man någon gång. Otroligt många kvinnor och tjejer är rädda när de är ute och går i mörker på kvällen. Oerhört många har utsatts för sexuella trakasserier, allt från dick-pics till tafsande händer och våldtäkter. Det här är en del av ett stort ojämställt system som vi fortfarande har och som upprätthålls på
en massa olika sätt, säger hon upprört.
Under intervjun återkommer Nina Rung ofta till att prata om problematiken med de skadliga maskulinitetsnormer som genomsyrar samhället.
– Unga pojkar lärs upp i ett system där de ska vara tuffa, stå emot och stå pall. De får inte visa sig svaga; gråta och framträda som känsliga. Flickor uppfostras till det motsatta. Så länge vi gör den här tydliga uppdelningen av barn och unga så kommer systemet att kvarstå.
Den yttersta konsekvensen av de rådande maskulinitetsnormerna är, att männen i stället för att kunna lösa situationer verbalt, prata om sin ångest, att de inte når idealen eller att de mår dåligt, uttrycker sin frustration i våld. Våld som de dels använder mot sig själva genom att dricka för mycket, ta stora risker eller till och med ta livet av sig. Tre fjärdedelar av alla självmord begås av pojkar eller män. Dels använder mot andra killar och män och dels använder de våldet mot flickor, kvinnor och icke-binära genom bland annat sexuellt våld och våld mot närstående.
Familj: Maken Peter Rung samt döttrarna Manja och Bonnie.
Yrke: Föreläsare, utbildare och opinionsbildare inom våld och sexuellt våld mot barn och i närstående relationer.
Övrigt: Driver Huskurage samt bokförlaget Rebel Books ihop med sin man Peter Rung. Nästa bok att släppas är ”Den stora porrboken”, en bok om porrens konsekvenser som utkommer den 25 januari 2021.
Huskurage utgår från civilkurage – att våga agera om du är orolig för att någon granne far illa. Foto: Getty Images.
För barn som växer upp i hem där de tvingas att uppleva våld och övergrepp är risken stor att upplevelserna påverkar hur de kommer att agera i framtida relationer. – Antingen att bli utsatt igen om man är flicka, eller genom att utsätta andra om man är pojke.
– Socionomerna kan därför ha stor betydelse. De är en otroligt viktig grupp i det förebyggande arbetet. Dels om man är ute som fältare och möter unga och kan snappa upp och försöker se dem som är på glid. Vi vet att missbruk och psykisk ohälsa i hemmet är en stor riskfaktor för
att det också förekommer både våld och sexuella övergrepp. Men socionomer behöver få mer utbildning i de här frågorna.
EFTER UNIVERSITETSSTUDIERNA ARBETADE Nina Rung i några år på Stockholmspolisen med att utreda grovt våld i nära relationer och grovt sexuellt våld. Då handlade det bara om vuxna över 18 år. Hon ville helst inte arbeta med brott mot barn. Dels hade hon själv fått ett barn, dels hade ett av de första ärendena mot barn på hennes utredningsgrupp handlat om grovt våld mot ett litet barn.
– Det rörde sig om en tremånaders bebis som knappt hade ett enda ben i kroppen som inte hade brutits under hans korta levnadstid. Det var frustrerande att se att rättssystemet fallerar kring så här små barn. I tingsrätten var det ingen som dömdes för vad den lilla pojken hade varit utsatt för. Det blev så småningom en dom i Hovrätten, men Nina Rung kände ändå att ärendet hade gjort starkt intryck på henne.
– Det var alltför smärtsamt att se att barn inte kan skyddas.
De sista åren på polisen utredde hon
endast grovt våld och grovt sexuellt våld mot barn på Stockholmspolisens Barnahus.
– Jag jobbade bara med det som redan hade hänt och det kändes väldigt frustrerande. Jag vill ju se till att det inte händer! Hon slutade inom polisen för att kunna arbeta mer förebyggande och har de senaste åren enbart arbetat preventivt och fokuserat på hur man ska agera för att minska utsatthet och förhindra brott. I dag arbetar Nina Rung med att utbilda, föreläsa och driva frågorna framåt i stället.
»Vi måste bryta de skadliga maskulinitetsnormerna som är en del av det samhälleliga systemet« Nina
Rung
Vad kan man göra förebyggande?
– Vi måste bryta de skadliga maskulinitetsnormerna som är en del av det samhälleliga systemet som man kan kalla ett patriarkat, könsmaktsordning eller ojämställdhet. Det är egentligen samma sak som vi ser inom alla stora områden, alltifrån skillnaden i lön till vem som tar vabb-dagar om barnen blir sjuka. Den yttersta konsekvensen av allt detta handlar om våld och sexuellt våld mot kvinnor.
Pojkar behöver få alla verktyg som de inte får just nu i vare sig förskola eller skola – de behöver lära sig att det är okej att gråta, att prata om känsliga saker och så vidare. Och vi måste sluta prata om att tjejer ska undvika att vistas ute vissa tider eller låta bli att klä sig på ett särskilt sätt.
– Det spelar absolut ingen roll så länge som det finns män som väljer att våldta. Det handlar om att vi måste få ett stopp på det skadliga manliga beteendet som vissa män använder sig av.
– BRÅ (Brottsförebyggande rådet, reds anmärk) släppte nyligen sin årliga rapport om otrygghet bland unga. I den svarade hälften av tjejerna att de är otrygga. Och mer än var fjärde tjej i nian har utsatts för sexuella ofredanden – ofta i skolan.
EN VIKTIG DEL i att förändra de rådande normerna är att inte acceptera nedsättande och sexistiska kommentarer och skämt som förekommer i många olika sammanhang – i omklädningsrummen bland killkompisar, vid fikabordet, på firmafesten och så vidare.
– Vi behöver ta ett ordentligt omtag om vi menar allvar med att de här frågorna är viktiga. Vi behöver göra så mycket i olika delar av samhället. Både på förskola, sko-
la, inom föreningslivet och inom företagskulturen.
För att kunna jobba förebyggande mot sexuellt våld mot barn så måste barnen tidigt får kunskap om vad som är okej och inte okej att göra med deras kroppar.
– Det innebär INTE att man lägger över ansvaret på barnen. Men om de åtminstone vet var gränserna går kan de berätta för någon om dessa överträds, så att man kan få stopp på det som händer och förebygga att fler drabbas.
Nina Rung menar att både metoo och samtyckeslagen 2018 har betytt mycket för att skapa kunskap och förändra attityder i samhället. Men förändringen går alltför långsamt.
– Om vi gör allt vi kan nu förebyggande och satsar pengar och resurser, så kommer vi kanske inte att se resultatet från det förrän den unga generationen blir äldre. Tidsspannet ligger på kanske femton–tjugo år. Men ett av problemen är politiken, den pendlar fram och tillbaka med korta mål och budgetar.
ETT ARBETE SOM ligger Nina Rung varmt om hjärtat är Huskurage som hon startade 2014 tillsammans med sin man Peter Rung. Det är en metod att angripa problemet med mäns våld mot kvinnor och våld mot närstående, vilket inbegriper barn.
– Det är den enda primärpreventiva metod som vi har i Sverige. Kvinnojouren gör ett fantastiskt jobb, men dit kommer man när något redan har hänt. Vi vill att alla agerar när det väl händer och får stopp på det. Därför samarbetar vi i alla kommuner där Huskurage införs med både kvinnojourer och polis- och självklart med bostadsbolagen som inför själva metoden.
»Kvinnojouren gör ett fantastiskt jobb, men dit kommer man när något redan har hänt«
Huskurage utgår från civilkurage – att våga agera om du är orolig för att någon granne far illa. Med enkla åtgärder kan de som bor i en fastighet eller i ett område förebygga och stoppa våld som förekommer i en nära relation.
KONCEPTET GER GRANNARNA verktyg att agera. Man sätter upp lappar och delar ut information till alla boende där det framgår vad man kan göra om man känner oro för att det pågår våld hos grannen. Då ska man knacka på. Man kan alltid gå därifrån om man inte vill stå kvar. Och man kan ta hjälp av fler grannar för att öka tryggheten, för att sedan kontakta polis om det var ett ärende för polisen. Men vid situationer som upplevs som akuta eller hotfulla uppmanar hon att alltid i första hand kontakta polisen. Det kan rädda liv och avbryta det som sker bakom den stängda dörren. När det handlar om barn ska man dessutom göra orosanmälan till socialtjänsten.
– Skriv inte ”misstänker våld”, säger Nina Rung bestämt. Du knackar på hos grannen av omsorg. Omtanke och oro har varit våra ledord. Det är två helt olika synsätt och handlar om hur vi kommer att bemöta dem som öppnar dörren. Om man är orolig kommer man med en helt annan känsla än om man säger att man misstänker något.
Enligt Nina Rung finns det kvinnor som har berättat att de överlevde tack vare att grannarna agerade.
– Genom att knacka på skick ar man också signaler både till den som blir utsatt och till barnet: ”Det här som händer just nu är inte okej.” Och till den som utsätter: ”Du kan inte hålla på med det här utan att någon kommer att agera”. ●
Nina Rung och Peter Rung står bakom Huskurage, som gått från idé till en landsomfattande organisation inom våldspreventivt arbete. Huskurage kan förebygga och förhindra våld i nära relation genom att
ge grannar verktyg att agera. Bostadsrättsföreningar och fastighetsägare kan sätta upp eller dela ut policyn. Boken Huskurage kom ut i oktober 2019 och finns att beställa på Bokförlaget Max Ström.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-399 05 34
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se
Stödboende för vuxna personer från 21 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
Inrapporteringen av nya fall av adhd har fortsatt att öka under
Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen har färre antal nya fall av depression och ångest inrapporterats, trots att man har befarat en ökad psykisk ohälsa på grund av pandemin. Däremot har inrapporteringen av nya neuropsykiatriska tillstånd som adhd ökat. Förskrivningen av adhd-läkemedel har också gått upp.
Det har funnits indikationer på en ökad psykisk ohälsa bland befolkningen under pandemin, framförallt hos de äldre. Det är något som inte har märkts i hälso- och sjukvården där antalet nya patienter som har sökt hjälp för depressioner, ångestsyndrom och andra psykiatriska tillstånd har minskat. Även uttagen av exempelvis antidepressiva läkemedel på recept har minskat, enligt rapporten som bygger på data mellan februari och juni.
SANNOLIKT BEROR DOCK inte nedgången på att färre mått psykiskt dåligt utan på att man i mindre utsträckning har sökt hjälp under pandemin, enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
– Man drar sig för att söka vård på grund av rädsla för att bli smittad, säger han.
SOCIALSTYRELSENS GENOMGÅNG VISAR också att personer som sedan tidigare har kontakt med psykiatrin och till exempel behandlas med läkemedel har fått vård och behandling vid behov under pandemin. Men det har skett en kraftig förskjutning mot digitala kontakter och telefonkontakter.
– Den digitala vården och telefonkontakter har fördubblats sedan motsvarande period förra året. Det innebär att det har
I linje med det har även förskrivningen av adhd-läkemedel gått upp.
– Det kan bero på att personer som väntar på en utredning inte vill tacka nej när det blir aktuellt med en utredning. Under pandemin kan bemanningen vid psykiatriska kliniker möjligen dessutom ha varit högre än normalt på grund av att man till exempel inte deltagit i konferenser eller tagit semester i samma omfattning som tidigare. Det kan ha medfört att man till och med haft större möjlighet än vanligt att utreda, säger Peter Salmi.
»Den digitala vården och telefonkontakter har fördubblats«
varit färre fysiska besök och gruppaktiviteter, säger Peter Salmi.
Samtidigt som ett minskat antal nya patienter har sökt för depressioner och ångestsyndrom under pandemin har inrapporteringen av nya fall av neuropsykiatriska tillstånd som adhd fortsatt att öka.
Peter Salmi
Det har också funnits en oro för att pandemin kan ha ökat risken för suicidförsök. Men under den period som studerats, februari till juni, har varken en ökning eller minskning av registrerade suicidförsök skett jämfört med tidigare.
TEXT: JENNY FORS
JUNO ® – Din juridiska kommuntjänst
Prova fritt i två veckor på: juno.se/social
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter •
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
•
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Möjligheternas vårdkedja
Tre familjära HVB-hem
27 platser i Stödlägenheter
Individanpassad Öppenvård med evidensbaserade behandlingsprogram
Möjlighet till akutplaceringar
Spetskompetens inom NP och TMO
Psykolog och Psykiatriker
Beläget på Gamla Väster i Malmö
Goda referenser finnes!
Placeringssamordnare: Maria Bergman maria.bergman@vaster-bo.se 070-206 79 82
www.vaster-bo.se I www.mynextmove.se
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
Dokumentation ”Hur skriver vi i journalen?”, ”Vem är journalen till för?” och ”Får vi skriva vad som helst?”
Handledning för IFO, omsorg, skolor, enskilda vårdgivare, familjehem.
UTBILDNING och HANDLEDNING för familjehem, kommuner och organisationer - Din trygghet -
Saxakullen erbjuder
Kontakta oss! Tomas Theorin 073-311 39 02, tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se
Att utsättas för sexuellt våld kan leda till PTSD och annan psykisk ohälsa. Kopplingen till självmordstankar och självmordsförsök är också stark. Trots att det sexuella våldet ger det värsta traumat så finns det dålig kunskap om hur man bemöter och behandlar de utsatta. Eftersom gärningspersonen till största del är någon närstående kan det bli svårt att anmäla brottet. Många tror också att de har blivit förstörda för all framtid. Det går att läka, men det kan ta lång tid.
Det våld som ger det värsta traumat är det sexuella våldet. Professionella har dessutom dålig kunskap om sexuellt våld och har svårt att ens fråga om det. Det finns få som är specialiserade på traumabearbetning för sexuellt våld. En bråkdel av alla som har blivit utsatta får rätt hjälp, vilket är förödande, då vi vet att skadorna leder till PTSD och annan psykisk ohälsa.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES, PETER COHN OCH PRIVAT.
När Linn Moser Hällen var nyutexaminerad socionom kom hon in på ämnet våld i nära relationer direkt.
– Jag hade också varit volontär i Guatemala, där många kvinnor mördas varje år. Där fick jag verkligen upp ögonen för våld mot kvinnor, och när man väl har börjat med det är det svårt att sluta, det blir en hjärtefråga, säger Linn Moser Hällen.
Många socionomer tycker att det är svårt att prata om just det sexuella våldet.
– Man pratar om fysiskt våld, psykiskt våld, men kan ha svårare att prata om det sexuella våldet. Hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer finns nästan alltid det sexuella våldet med, men den drabbade kanske inte förstår att den även har blivit utsatt för sexuellt våld. Det finns så starka normer över vad man förväntas ställa upp på.
Man brukar tala om husfridssex eller tjatsex. För att undvika våld är det vanligt att den utsatta går med på mer än vad hon egentligen vill.
– Många utvecklar även strategier för att undvika våld. En strategi kan vara att föregå förövaren och att själv vara den som initierar ”sex” då hon vet att detta kan lugna förövaren. Jag har haft klienter som har sagt att de kan känna av stämningen och direkt höra vad som är på gång. Det blir en strategi att försöka lugna partnern.
De kanske har sagt nej en gång och aldrig mer gör om det eftersom det blev så mycket värre då.
VISSA FÖRSTÅR FÖRST när de har lämnat sin partner att de även har utsatts för sexuellt våld.
– Om du ställer frågan ”Har du blivit utsatt för sexuellt våld?” så är det stor sannolikhet att du får ett nekande svar. Fråga istället ”Har du inte kunnat säga nej till sex med din partner någon gång fast du inte ville ha sex?”. Det är vanligt att förminska handlingen, även hos professionella.
Linn är handledare, författare och föreläsare. Hon har också startat podcasten ”Våld i nära relationer – det börjar med kärlek”, ihop med Rebecca Lagh, som är advokat. Detta för att sprida kunskap till dem som arbetar med personer som har utsatts för våld i nära relationer.
En av gästerna i podcasten på temat sexuellt våld var Gita Rajan som är läkare och även doktorand i sexuellt våld och övergrepp. Hon är också grundare av WONSA, en stiftelse som arbetar med behandling, forskning och utbildning kring sexuella övergrepp.
– Vi startade WONSA 2014 och tänkte först forska inom området innan vi startade kliniken. Men det saknades specialister inom traumabearbetning för sexuellt våld
och då blev det svårt att bedriva forskning. Därför startade vi kliniken och fick bedriva forskningen parallellt i samarbete med Karolinska Institutet, berättar Gita Rajan.
ENLIGT STATISTIK FRÅN Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, anmäls 2 av 10 sexualbrott. Studier på barn visar att det är ännu svårare för barn att berätta så där anmäls cirka 1 av 10 brott. Enligt BRÅ anmäls cirka 18 000 sexualbrott varje år. Av dessa är cirka 3 000 våldtäkter på barn och 3 000 våldtäkter på vuxna. Räknar man med BRÅs mörkertal när det gäller anmälningar så sker 90 000 sexualbrott, varav 30 000 våldtäkter mot barn och vuxna varje år. – När det gäller till exempel höftledsfrakturer eller vad som helst så brukar man titta på statistiken för att kunna möta efterfrågan på vårdplatser. Men de här patienterna har ingenstans att gå och det finns ingen förståelse från vårdens sida. För fem år sedan när vi startade WONSA fanns det bara 180 platser per år för barn som kan få specialiserad hjälp vid sexuella övergrepp (i Linköping och Stockholm) och 80 platser för vuxna (Asta-teamet i Umeå). I övrigt är det ett lotteri om någon skulle ha kunskap om sexuellt våld, säger Gita Rajan.
Hon berättar att 80 procent av patienterna som kommer till WONSA har försökt få hjälp inom sjukvården.
– De upplever att personalen inte har haft kompetensen och när den utsatte märker av det så känner den sig inte trygg med att berätta. Det är extra svårt att berätta om sexuellt våld eftersom det är så förknippat med skam och skuld. Vi behöver organisera vården så att den är anpassad för patienten.
Gita Rajan säger att det sexuella våldet är ett medicinskt problem.
– Att ha blivit utsatt för sexuellt våld ger skador i hjärnan och det behövs ett
strukturerat arbetssätt med specifika metoder för att läka. Ändå är det så mycket tyckande inblandat, det har blivit en åsiktsfråga. Jag tror det har sin förklaring i historien. Mannens våld mot sin fru blev en brottslig handling år 1965. Det var alltså inte så länge sedan som det sexuella våldet var en kränkning mot ägaren, det vill säga mannen, och inte mot kvinnan som brottsoffer.
Det finns också åsikter och normer kring vad som är sexuellt våld. Vissa tror att det krävs penetration av någon form. Eller att äktenskapet automatiskt ger samtycke till sex. Men sexuellt våld är helt enkelt en
sexuell handling som någon har gjort mot en annan person mot dennes vilja. Inom sjukvården ställs det frågor till den drabbade för att kunna ge rätt typ av vård. Vid trafikolyckor behöver personalen veta hastighet på bilen och om personen har haft bälte på sig för att snabbt kunna beräkna risken för inre blödningar. – Skadeutvecklingen ser olika ut beroende på vad en person har blivit utsatt för. Ju närmare relationen har varit mellan förövaren och den våldsutsatta desto större blir sveket och skadorna. Ett barn som blir utsatt av en förälder ger störst skada.
PTSD är vanligt förekommande vid sexuellt våld. Hjärnan förstår inte att händelsen är över, utan man får flashbacks där man upplever samma skräck på nytt. Man kan få mardrömmar och svårt att koncentrera sig.
– För att traumabehandling ska bli effektiv krävs kunskap om sexuellt våld. Det är svårt för våra patienter att genomföra behandling som bygger på exponering; att prata om händelsen, gå tillbaka till miljöer. Vi minimerar exponeringen i stället och fokuserar på att förankra det som har hänt i tid, sätta händelsen på en tidslinje. Perso -
nen ska behöva återuppleva händelsen så lite som det bara går. Metoden heter Lifespan Integration, och i den studie som vi nyligen publicerade blev 70 procent av patienterna som hade varit med om våldtäkt vid ett tillfälle, av med sin PTSD på en behandling på cirka två timmar, säger Gita Rajan.
Men våld i nära relationer handlar sällan om bara ett tillfälle och för barn som har varit utsatta under en längre tid handlar det om flera år innan behandlingen får effekt.
– Det måste få ta tid. Vi skulle ju inte ta bort ett gips i förtid.
»De här patienterna har ingenstans att gå och det finns ingen förståelse från vårdens sida«
Gita Rajan
Hon skulle önska att alla barn och unga kommer in direkt efter första händelsen. – Tyvärr vill de bara glömma då. Men utsatthet för sexuella övergrepp som barn ökar risken för att utsättas för våld i nära relation som vuxen med 900 procent. Det finns många olika skäl till re-viktimisering som det kallas för. Man tycker inte om sig själv och tycker inte att man är värd bättre. Det är vanligt att straffa sig själv och lindra sin ångest genom riskabla sexuella relationer. Många har också svårt att läsa av andra, att den här personen inte är att lita på, och det kan bland annat bero på att hjärnans spegelneuron har skadats.
För professionella är det viktigt att förstå hur personer uppträder som har blivit utsatta för sexuellt våld.
– När en person har svårt att få ihop en kronologisk ordning i händelseförloppet handlar det inte om att personen hittar på. Att uppfattas som strulig, berätta historien på olika sätt och inte komma ihåg gör ofta att vi ser personen som icke trovärdig. Men det är precis tvärt om! Just det är ett tydligt tecken på trauma. Kom ihåg det!
Det är svårt att prata om sexuellt våld, men man kan träna på det och se till att man själv har stöd.
Linn Moser Hällen tycker att professionella kan göra som de gör på kvinnojourerna. Att bekräfta och säga att ”Det som hänt inte är ditt fel”.
– Informera om att det är en normal krisreaktion att känna skuld och skam. Våld i hemmet kommer smygande och det är viktigt att förstå det. Då kan man också säga till personen att man inte tycker att det är konstigt att denne har stannat, så man kan bekräfta det och minska skamkänslorna. Det kan också vara ett
att bearbeta sitt trauma. Men där kanske man tänker att föräldrarna får ta det.
Porren har blivit grövre, vilket har gjort att vissa inspireras av det när de är tillsammans med en partner. Det har rapporterats i media om ökade skador av sex bland unga.
– Porren finns närvarande i det sexuella våldet. Att unga matas av den här bilden på sex gör att våld normaliseras. De tror att det är så här det ska vara, säger Linn. – Vi behöver träna oss att prata om sex
»Hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer finns nästan alltid det sexuella våldet med«
känsligt ämne för professionella då det kommer så nära en själv. Vissa kanske förstår att de själva har blivit utsatta för våld i en relation.
Unga som har blivit utsatta för sexuellt våld av en partner är en ganska osynlig grupp.
– Det är lättare för unga att inte bli tagna på allvar. Man tror att de överdramatiserar. Lisa 15 år som har blivit utsatt av Kalle 16 år har lika stor rätt att få hjälp
Linn Moser Hällen
för det är ju något som vi inte pratar öppet om. Vi kan prata om mycket känsligare saker, men sex blir för privat, säger Kalle Norwald, sexolog, terapeut och socionom. Han var gäst i ett annat podd-avsnitt som handlade om sexuellt våld.
– Sex ska vara något lustfyllt, roligt, fint och ömsesidigt. Det blir ett stort svek när det istället blir en våldshandling.
Det är svåra samtal för den professionella.
Linn Moser Hällen är handledare, författare och föreläsare inom våld i nära relationer.
– Du behöver också prata med din handledare och kollegor för att klara av dessa samtal, säger Kalle Norwald.
– Det är lite tabu att säga att man påverkas. Sekundär traumatisering, som det kallas, kan tyvärr också göra att man nedvärderar offret, för att skydda sig själv, avslutar Linn Moser Hällen. ●
www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se
Frälsningsarmén
Tjejer och killar 16-20 år
Lediga platser!
Konfliktfylld hemsituation/psykosocial problematik
Tidigare HVB/Familjehemsplacerade
Ensamkommande
www.fralsningsarmen.se/varsol-stodboende I 036-17 32 77
Duvgården HVB i Uppland
erbjuder en trygg behandlingsmiljö för tjejer mellan 15-19 år med psykosociala problem.
Vi har kompetens att arbeta med sexuella övergrepp, självskadebeteende och familjearbete.
9 platser för behandling, utredning och eftervård.
KONTAKTA OSS
Hatim Rweileh Föreståndare 070-775 56 88
Jens Wallman Placeringskordinator 070-450 15 80 www.duvgarden.se
God Jul & Gott Nytt År önskar
Konsulentstödda familjehem med fokus på mentalisering och anknytning
www.visocialcare.se • info@visocialcare.se 0708-14 77 90 • 0708-14 77 98
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.
Psykisk ohälsa kan bottna i sexuellt våld. Det är vanligt att känna ångest, skuld och skam. Främst på grund av sin reaktion under övergreppen, för det är vanligt att få en frysreaktion. Många tror att de är förstörda för all framtid. Det är också vanligt med självmordstankar. Men det finns hjälp att få. Ett första steg kan vara ett samtal till Storasyster.
TEXT: JENNY FORS
Julia Engström är kurator och sakkunnig på Storasyster, en ideell organisation som ger stöd till personer över 13 år utsatta för sexuellt våld.
– I vårt kunskapshöjande arbete använder vi alltid orden sexuellt våld. För att alla sexuella handlingar mot någons vilja är en våldshandling, säger Julia Engström.
Hon talade på Skyddsvärnets seminarium om sexuellt våld som webbsändes den 20 oktober.
Storasyster är en stödorganisation för personer från 13 år och uppåt som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Mejl- och chattjour, chattsystrar, juridisk rådgivning, medföljning till polis eller vård, samtalsmottagning och samtalsgrupper.
WWW.STORASTUSTER.ORG
– Vi har en samtalsmottagning i Stockholm och ett onlinestöd för hela landet som bemannas av 140 volontärer, berättar Julia.
Storasyster tar årligen emot över 2 500 stödsökande personer.
– För många är vi den första de berättar för om övergreppet. Det är viktigt att personen kan få vara anonym hos oss. När de har fått ta en första kontakt med oss och får ett respektfullt och empatiskt bemötande är de mer benägna att prata med
Enligt en enkätundersökning som Storasyster har gjort uppger 30 procent att de har haft suicidtankar och 17 procent att de har begått suicidförsök.
någon annan och också mer benägna att anmäla.
Därför är chatten oerhört viktig. Många går in med en föreställning om att de absolut inte vill berätta för någon eller anmäla, men när de väl har fått berätta kan de börja närma sig nästa steg i tanken.
– Vi har också chattsyster och chattbror för den som vill prata med samma volontär cirka en timme i veckan. Vi har också juristhjälp och medföljning om man vill ha med sig någon opartisk person till polis, gynekolog och liknande. Dock har vi inte det nu under corona.
MAJORITETEN AV DE som söker sig till Storasyster och har blivit utsatta för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp är tjejer/ kvinnor som har blivit utsatta i sitt eget hem av någon de känner. 25 procent är under 18 år. 48 procent har blivit utsatta av en närstående, som pappa eller styvpappa. Bara 8 procent har blivit utsatta av en okänd person.
– Det är alltså ovanligt att man blir utsatt av sexuellt våld av en okänd, utanför hemmet. Ändå är det den bilden som vi känner igen från media och liknande eftersom de rapporterar efter nyhetsvärde. Många tror därför inte att det ser ut så här, säger Julia Engström.
Bara 18 procent av de som kommer i kontakt med Storasyster har anmält övergreppet.
– Det hänger tyvärr ihop med att det oftast är en närstående. Det är svårare att anmäla då. Men 100 procent har blivit utsatta för ett brott. Det är ett misslyckande för samhället att människor som blivit utsatta inte känner att de vågar eller vill anmäla. Det är samhällets ansvar att skapa ett rättsväsende som människor känner tillit till.
I chatten informerar volontärerna alltid om att man kan anmäla och hur det går till. De berättar också att det finns hjälp att få för att bearbeta händelsen.
– Många mår så dåligt att de inte tror att de kan få tillbaka sitt liv och sin sexualitet igen. Men det är fullt möjligt. Och ju mer man bearbetar händelsen desto närmare kan tanken bli på att anmäla. Du kan börja fundera över hur det skulle bli för dig om du anmälde. Skulle det finnas något i det som är positivt för dig? Att visa att det här är inte okej? Du har en rättighet men ingen skyldighet att anmäla brottet.
Ibland kan man ha en bild av att poliser och domare är dåliga. Andras dåliga erfarenheter sprids snabbt.
De som hör av sig till Storasyster kan både vara utsatta just nu eller ha blivit utsatta tidigare. Ibland för länge sedan, när de var barn, men att de tar kontakt först i vuxen ålder.
– Det är vanligt med psykisk ohälsa och även självmordstankar bland de som har varit utsatta för sexuellt våld. Ofta har man känslor av skuld och skam. Även ångest, rädsla, försämrat egenvärde. Man kan känna sig äcklig, värdelös, att ingen skulle vilja vara med en. Det är också vanligt med tillitsproblem och gränssättningsproblem. Det är inte så konstigt. Någon har gått över deras gränser och för vissa kan det sedan vara svårt att tydligt känna var deras gränser går.
KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER ÄR ETT vanligt första tecken på sexuella övergrepp, främst hos barn. Enligt en enkätundersökning som Storasyster har gjort uppger 30 procent att de har haft suicidtankar och 17 procent att de har begått suicidförsök.
– Vi blev chockade själva när vi såg hur vanligt det var. Ofta när man talar om suicid så gör man ingen tydlig koppling till sexuellt våld. Det är viktigt att förstå vilka
»Ofta när man talar om suicid så gör man ingen tydlig koppling till sexuellt våld«
konsekvenser sexuellt våld ger, både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.
Storasyster publicerar löpande rapporter kring sexuellt våld för att bidra till kunskapsspridning.
EN VANLIG REAKTION under ett övergrepp är att stänga av både mentalt och kroppsligt, en så kallad frysreaktion.
– Det är den absolut vanligaste reaktionen. Det är ovanligt med fight- eller flight-reaktioner vid övergrepp. Alltså att personen som blir utsatt försöker springa därifrån eller ta sig loss, slåss eller skrika. Men vi kanske tror att det är så vi skulle reagera om vi skulle bli överfallna. Därför blir skulden så stor när vi tycker att vi inte gjorde något motstånd. Men det är en normal reaktion, kroppen gjorde motstånd på sitt eget sätt och det är viktigt att förstå det, säger Julia.
Hon berättar också om en annan vanlig reaktion.
– Man har nyligen upptäckt en inställsamhetsrespons, att personen automatiskt försöker ställa sig in hos förövaren för att minimera våldet.
Många känner skuld och skam för att de har reagerat på ett sätt som de inte
trodde att de skulle göra.
– För att kunna återhämta sig krävs det någon typ av bearbetningsprocess. Hur den ser ut är olika för alla. Många upplever ett behov av professionellt stöd, men för vissa kan det räcka att prata med någon närstående. Det kan ta både tid och energi att återhämta sig. Men det är viktigt att ge det tid. En del kan ha fått stöd tidigare som de upplevde som dåligt. Kanske har de träffat någon som har haft för lite kunskap om sexuellt våld och för lite verktyg. Med rätt stöd finns det möjligheter till återhämtning.
Julia tycker att samhället behöver bli bättre att lyssna på målgruppen.
– Det är livsviktigt med bra bemötande. Sedan behövs mer våldsprevention, att tidigt prata om det här i skolorna. För hur ska man känna igen våld när man inte vet hur det ser ut? Sedan behövs mer stöd oberoende av ort. Nu finns det bara en akutmottagning för våldtagna och den ligger i Stockholm. Det behövs också bättre uppföljning, hur det fungerar med sexualiteten. Det är viktigt att prata om. Hur fungerade du tidigare, hur är det nu? Det kräver kunskap. Men vi ser ett intresse att lära sig mer, avslutar hon. ●
&
Kontakta oss för platsförfrågan!
Kurt Strömberg 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se
• Individanpassad insats
• Akut/behandlingsplacering
• Omtanke, Trygghet, Respekt
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
”Ett tryggt boende i en kritisk situation” På Backsippan ligger fokus på kvinnans livssituation, omtanke om kvinna och barn. Hjälp och stöd att finna en väg framåt till trygghet och glädje.
Vi har en väl utvecklad verksamhet avseende skyddat boende för kvinnor och barn:
• Personalen är utbildade socionomer, undersköterskor med specialinriktning psykiatri, behandlingsassistenter och pedagoger.
• Vår personal är utbildad i Freda, Patriark & Arvin.
• Varje kvinna och barn har egen kontaktperson och individuellt utarbetad handlingsplan.
• Jour dygnet runt • Skal- och överfallslarm
• Upphämtningsservice årets alla dagar
• Personal medföljer till myndigheter, vårdbesök, rättegångar etc.
• Vi följer Socialstyrelsens riktlinjer för kvinnoboende
• Verksamheten är kvalitetssäkrad
Föreståndare: 073-059 97 64 Bitr. föreståndare: 073-059 79 83
E-post: info@backsippan.eu
HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
MÅNGSBO HVB AB
Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se
- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -
Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.
Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!
Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se Solsunda Steget mot ett självständigt liv www.solsunda.se
Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se
Varför begår någon ett sexualbrott? Det var en av de frågor som snurrade i huvudet på Johanna Lätth när hon sökte jobbet som psykolog inom Kriminalvården. En annan fråga som har väckt ännu större intresse och engagemang hos henne är ”Hur kan man förebygga sexualbrott?” Sexualbrott väcker känslor och det väcker ofta också en vilja att ta avstånd från gärningspersonen. Men Johanna tycker att det är viktigt att vi kan förstå den här brottsligheten. Att titta åt ett annat håll kommer med ett högt pris för de som utsätts.
Johanna Lätth är psykolog inom Kriminalvården och aktuell med boken Sexualbrottets psykologi som kommer ut den 14 december.
– Sexualbrott väcker starka negativa känslor. Det är fullt förståeligt att vi vill ta avstånd från det vi får höra. Men en del av lösningen är att närma sig de här frågorna och orka se. Det är viktigt att ta hand om sina egna tankar och känslor som kommer upp. Man kan också behöva förstå vad som kan ligga bakom de här brotten.
Johanna önskade att hon själv skulle ha haft en sådan här bok som vägledning när hon började att arbeta med sexualbrottsdömda. Boken präglas av hennes erfarenheter men riktar sig ganska brett till alla som träffar den här klientgruppen inom rättssystemet, hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.
Johanna Lätth är specialiserad på forensisk psykologi och har haft olika roller inom Kriminalvården under 12 års tid. Först som psykolog, där hon fick träffa sexualbrottsdömda i behandlingsrummet. På senare tid har arbetet mer handlat om att utbilda behandlare och hon har också tagit fram ett nytt nationellt sexualbrottsprogram.
– När jag utbildade mig till psykolog blev jag intresserad av det forensiska. Kanske för att är så svårförståeligt, hur någon kan begå sexualbrott. Det känns också så viktigt.
ATT SEXUALBROTTSLIGHETEN I stor utsträckning riktas mot barn gör den än mer allvarlig. Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2011) uppger ungefär var tionde flicka att hon
tvingats till samlag någon gång innan hon blivit myndig. För pojkar ligger andelen på runt en av tjugo.
Enligt Johanna kan förövaren se ganska olika ut. Det finns några faktorer som ökar risken för att begå sexualbrott.
– Vissa skapar aktivt sitt brottstillfälle, till exempel genom grooming. Andra begår sitt brott i stunden för att denne inte kan hantera situationen på något annat sätt.
I SEXUALBROTTSDÖMDAS BAKGRUND är det inte ovanligt att ha blivit utsatta för oacceptabla saker av andra. Till exempel fysiskt våld, sexuella övergrepp eller bristande omsorg. Egen utsatthet för sexuellt våld är överrepresenterat bland både män och kvinnor.
Hon beskriver fyra olika områden som enligt forskning är starka riskfaktorer för
återfall av sexualbrott. Ju fler av dessa riskfaktorer man har desto större är risken att begå sexuella brott:
1. Sexualitet. Sexuella avvikelser, stor omfattning av sexuella tankar och beteenden. Att lätt bli upphetsad och då ha svårt att reglera sig.
2. Tankemönster. Antisociala attityder och tankemönster, att inte bry sig om andra, inte bry sig om lagar och regler, psykopati, kvinnofientlighet eller förvrängda uppfattningar om barns sexualitet.
3. Självreglering. Svårt att stå emot impulser och känslor. Upphetsning kan reglera stress eller känslor.
4. Relationer till andra. Svårigheter att skapa nära och välfungerande relationer. Ensamhetskänsla, intimitetsbrist.
RISKFAKTORERNA KAN SE olika ut. Någon kanske får ett starkt påslag av ilska som eldar på hans negativa tankar om kvinnor, vilket gör att han blir ännu argare. En annan kanske känner att han aldrig mår riktigt bra förutom då han chattar vid datorn. Bara då kan han slippa sina negativa känslor och istället känna sig upprymd, förväntansfull och upphetsad.
Personer som har utsatt barn tenderar att förminska handlingen och uppfatta den som harmlös. Att det är ofarligt att introducera barn till sex. De kan också ha uppfattningen att barnet vill närma sig den vuxne sexuellt eller så känner de en samhörighet med barnet som de har svårt att känna med vuxna.
BOKEN BESKRIVER NÅGRA exempel på fiktiva patienter för att det ska vara lättare att förstå vad som kan leda fram till ett sådant här brott. Det kan vara vitt skilda faktorer som gör att någon begår till exempel en våldtäkt, ett brott som har stora likheter på ytan. Brottet kan också ske under ganska olika omständigheter. Anders får varma känslor i kroppen när han tänker på sin dotters kompis Frida som är 14 år. Ingen annan än hon verkade förstå hur jobbigt han hade haft den senaste tiden. Anders uppväxt var stabil, han har en stabil relation med sin fru, tillvaron har lunkat på. Han har dock aldrig känt sig riktigt lycklig, men heller aldrig mått psykiskt dåligt. Parrelationen blir sämre och han känner ofta att han aldrig räcker till. När hans mamma går bort känner han sig förtvivlad och ensam. Han kan slappna av och vara sig själv
när han är med Frida. Det känns som att de är på samma nivå. När Anders börjar kyssa Frida känns det fel och obehagligt för henne, men han trodde att hennes känslor var de samma som hans. Hon anmäler händelsen men fortsätter att brottas med sina känslor. Anders förminskar allvaret i situationen och tycker att Frida är mogen för sin ålder.
ANITA ÄR ETT annat exempel på en klient. Hennes föräldrar hade väldigt lite fokus på henne. Pappan hade periodvis missbruksproblem och mamman led av återkommande depressioner. Pappan blev ibland våldsam mot mamman och då blev Anita rädd och gömde sig. Det var ingen som tröstade henne vid dessa tillfällen. Anitas farbror var den som brydde sig mest om henne. Han ville ofta att hon skulle sitta i hennes knä och han ville ofta duscha tillsammans när hon var där och att de skulle tvåla in varandra. När hon fick en son var det en speciell upplevelse att ha en pojke i sitt liv som inte var våldsam eller gjorde henne rädd. Hon har haft flera destruktiva relationer och lidit av psykisk ohälsa. När hon kramar sin fyraåriga son känner hon sig trygg och lugn. När sonen utforskar sin penis i badbaljan uppfattar hon det som att han onanerar likt en vuxen man. Nästa gång han badar tvättar hon hans penis för att han ska få erektion. Stegvis förändrades övergreppen från att vara förklädda till vardagssituationer till mer tydliga övergrepp när han sover i hennes säng.
– Som professionell är det viktigt att utmana stereotyperna. Kvinnor kan också begå sexuella övergrepp. Hos de kvinnorna är det vanligare än hos män att de har blivit utsatta själva som barn. En stor del av de som har begått ett sexualbrott har gjort det när livet krisat. De kan ha haft ett stabilt och välfungerande liv i övrigt.
Johanna Lätth menar att man kan arbeta preventivt om man lär sig mer om vilka signaler man ska vara uppmärksam på. Eftersom brotten ofta begås vid saknad av yttre stabilitet kan saker som sysselsättning, fritidsaktiviteter, rutiner, bostad och ekonomi har god effekt. Där har socialtjänsten en viktig roll.
– Det här är lite tabu att prata om men det gäller att våga fråga. Du kan träna på vilka ord du ska använda när du närmar
»Det är fullt förståeligt att vi vill ta avstånd från det vi får höra«
Johanna Lätth
I boken Sexualbrottets psykologi beskriver Johanna allt från bemötande och bedömning till behandling.
dig de som har begått eller riskerar att begå sexualbrott. Fråga om personen har varit utsatt själv och om denne är orolig för sin egen sexualitet. Ofta känner personen skam och handlingarna stämmer inte med hur de vill vara.
SAMHÄLLET HAR OFTA en syn på sexualbrottslingar att de borde låsas in för gott, punkt slut. Det är för att det är ett sådant känsloladdat brott, särskilt när barn har blivit utsatta.
– Men vi behöver titta på behandling av dessa brottsdömda. Det finns en föreställning att det här är en hopplös grupp, men de är faktiskt minst benägna att återfalla i brott. Det finns studier som visar att efter tre år så återfaller endast två procent. Det finns också hopp om att man med rätt behandling kan förebygga återfall, säger Johanna.
Det är förstås viktigt att veta var man kan hänvisa klienten vidare för att få rätt hjälp. Johanna tipsar om ANOVA som di-
agnostiserar och behandlar personer med bland annat sexuella avvikelser. De har också en hjälplinje för oönskad sexualitet.
– Du kan bli påverkad själv också av att
ANOVA diagnostiserar och behandlar personer med bland annat sexuella avvikelser. De
prata om det här. Reflektera över hur du känner. Har du koll på din egen skam? Det är många känslor som kan komma upp, avlutar Johanna Lätth. ●
har också en hjälplinje för oönskad sexualitet; Preventell med telefonnummer 020-66 77 88.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är positiva till att Socialdepartementet remitterat betänkandet (SOU 2018:88), Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen.
− Vi välkomnar i stort sett utredningens förslag men vi ser också att några av dessa behöver förtydligas och att några av förslagen inte bör genomföras. Förslaget att staten ska ta det fulla ansvaret för personlig assistans är bra. Det betyder att de som behöver insatsen bara behöver vända sig till en huvudman och slipper oro för olika bedömningar av Försäkringskassan respektive kommunen och att onödiga kostnader för dubbel handläggning försvinner, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
SKR anser att det krävs förtydliganden både i lagtext och förarbeten i ett antal avseenden. Förbundet avstyrker också några av utredningens förslag.
Trygghetspriset
Stödorganisationen Storasyster har tilldelats Trygghetspriset 2020 av Stockholms stad. Stockholms stads trygghetspris delas ut en gång per år för att uppmuntra goda initiativ som ökar tryggheten för stockholmarna.
Trygghetspriset ges till en organisation eller verksamhet i Stockholms stad som ökar invånarnas upplevelse av trygghet och minskar oron för att utsättas för brott. I år har priset gått till Stödorganisationen Storasyster.
– Vi är otroligt stolta över att Storasyster har tilldelats årets Trygghetspris. Tillsammans med våra 140 volontärer arbetar vi outtröttligt för att motverka sexuella övergrepp och ge stöd till de som utsatts och deras anhöriga, säger Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare för Storasyster.
Varje år har ett särskilt tema. Årets tema är våld i nära relationer och hedersrelaterat våld samt förtryck. Trygghetspriset 2020 tilldelades Storasyster och Kvinnors nätverk, en organisation som bland annat arbetar för att bekämpa hedersrelaterat stöd och förtryck och ge stöd till dess offer.
Lena Törnfeldt, verksamhetschef rehabilitering närsjukvården i Region Östergötland, får Guldkransen 2020. ”Hon tummar aldrig på att fokus alltid måste ligga på hur värdet blir för patienten”, enligt juryn. Även Guldkransens hederspris har delats ut.
Guldkransen 2020 har delats ut. Priset går till Lena Törnfeldt som är verksamhetschef rehabilitering närsjukvården i Region Östergötland.
Motiveringen lyder: ”När coronapandemin sköljde in över Sverige visade Lena Törnfeldt prov på skicklig förmåga att snabbt ställa om. Hon hade redan personalen med sig. Genom sitt inspirerande ledarskap, är hon en omtyckt chef där hon har förmåga att skapa känsla av sammanhang och begriplighet gällande beslut, styrning, uppföljning och utveckling för såväl chefer, medarbetare som samverkanspartner.
Hon tummar aldrig på att fokus alltid måste ligga på hur värdet blir för patienten. Detta skapar förtroende och trygghet hos såväl personal som patienter. Har man redan lagt en sådan grund är man väl rustad
att hantera oväntade och omvälvande händelser som i en icke-fungerande verksamhet hade kunnat få fruktansvärda följder.”
– Det är jättefint att bli uppmärksammad för det jobb jag gör som chef, säger Lena Törnfeldt. Det känns också väldigt bra att jag på det här sättet kan lyfta rehabiliteringsverksamheten. Vi borde satsa mycket mer på det förebyggande arbetet i vården och där kan rehabilitering spela en större roll än idag.
Bland ett stort antal nomineringar som kommit in
från landets vård- och omsorgsverksamheter har juryn även utsett två hederspristagare: Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen och Henrietta Arwin, chef för primärvården, Västra Götalandsregionen.
Bakom priset står Ledarna inom Vård och Omsorg, LiVO. Guldkransen delas varje år ut till en ledare inom vård och omsorg som med små eller stora medel förändrat sin verksamhet och bidragit till en positiv utveckling för patienter/brukare och medarbetare.
Unga i jobb är ett initiativ från Stockholms Stadsmission och Uppsala Stadsmission, där unga vuxna som omfattas av gymnasielagen matchas med arbetsplatser inom exempelvis vård och omsorg. Stadsmissionerna söker nu aktivt verksamheter med rekryteringsbehov.
Många ungdomar som kom till Sverige 2015 fick tillfälligt uppehållstillstånd utifrån gymnasielagen som fastslogs 2018. De flesta har nu blivit unga vuxna och gått klart gymnasiet eller Komvux, ofta med yrkesinriktning för att snabbt komma in på arbets-
marknaden. Deras fortsatta framtid i Sverige är nämligen helt beroende av att de hittar ett fast jobb, eller en minst tvåårig projektanställning, inom sex månader efter examen.
– Målet med Unga i jobb är att hjälpa de unga att hitta till rätt typ av anställning och på rätt arbetsplats. Även om arbetsmarknaden kan upplevas tuff finns det yrkesområden som idag saknar arbetskraft. Där ser vi en stor potential eftersom det ofta handlar om yrken där våra kandidater kan använda sig av sin utbildning och erfarenhet, säger Johan-
na Rudmark-Hagström, social chef på Uppsala Stadsmission, och fortsätter: – Jag vill verkligen uppmana arbetsgivare som planerar rekrytera att kontakta oss. Se vårt initiativ som en bra möjlighet att smidigt hitta både kompetenta och väldigt motiverade kollegor.
för pojkar och flickor 15-19 år
med inriktning missbruk och beteendeavvikelse
Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården
Andreas Roos 070-355 56 62
Anderz Fors 070-333 12 76 www.mikandellab.se
Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.
Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.
Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd. www.familjehemsbanken.se
Skola och boende f ör ungdomar inom autismspektrumtillstånd
Vi tar emot ungdomar från hela landet. De kommer till oss för att man trots omfattande insatser i hemkommunen inte f ått skolgång och vardag att fungera. Vi anpassar studier, fritid och vardag vilket ökar möjligheterna att lyckas såväl med studier som social utveckling. Vi erbjuder f yra skolformer. Dammsdal arbetar med tydliggörande pedagogik.
Dammsdal | 643 92 Vingåker | Tel: 015 1-52 43 00 | ww w.regionsormland.se/dammsdal
Den 15 november uppmärksammas den Internationella Musikterapidagen. Många barn och ungdomar i Sverige behöver stöd för att kommunicera sina känslor som har orsakats av svåra fysiska och psykiska situationer. Med fokus på att synliggöra musikterapi, som i många länder är en mer etablerad del i samhället, samt skapa mer tillgång till musikterapi i Sverige, grundades stiftelsen MusikBojen 2017. Fram till augusti 2020 har MusikBojen varit med och behandlat 550 barn och utfört 3 500 terapisessioner. Som en internationellt erkänd och forskningsbaserad behandlingsform är musikterapi idag en underutnyttjad samhällsresurs i svensk hälso- och sjukvård.
– Musikterapi kan bidra till att öka livskvalitén hos barn och ungdomar som lider av fysiska, psykiska och sociala svårigheter. Tyvärr ökar ohälsa bland barn och ungdomar i Sverige. Min vision är att erbjuda musikterapi till alla utsatta barn och ungdomar i Sverige, säger Claire Rosvall, initiativtagare och medgrundare till MusikBojen.
satsar på trygghetsskapande teknik
Everon ska leverera en helhetslösning för trygghetsskapande teknik till Skellefteå kommun för hela socialförvaltningen.
– Vad vi vet är vi de första som lyckas med en så här stor och övergripande upphandling för att få de produkter som vi verkligen vill ha, säger Michael Stiglund, utvecklare på socialkontoret, Skellefteå kommun.
Inom kommunen har det tidigare funnits flera olika larmlösningar. Nu blir det en gränsöverskridande lösning med ny teknik för hela socialförvaltningen. Vård och omsorg, stöd och service och individ- och familjeomsorgen kommer alla ha möjlighet att använda sig av en gemensam plattform.
– Vi går mot säkrare lösningar än de analoga produkter som vi haft tidigare. Det är den mest avgörande delen. Sedan finns det fler faktorer. Vi får till exempel en helt annan överblickbarhet än vi haft tidigare, säger Michael Stiglund.
Många barn och unga känner sig ensamma och trivs inte på fritiden. En undersökning som Scouterna gjorde tillsammans med Novus straxt före corona-utbrottet visade att 400 000 barn inte trivs på fritiden. Under corona har siffrorna fördubblats. Scouternas insamlingskampanj för 2021 har temat ”Inget barn ska behöva känna sig ensamt!”.
– När jag var yngre var jag utanför ganska mycket och när jag fick prova Scouterna så fick jag vara med i en varm gemenskap, något som jag inte stött på särskilt ofta innan. Hade jag inte gått i Scouterna så hade jag nog inte stått här idag. Jag kan inte tacka scoutrörelsen nog för att ha räddat mitt liv, säger Moa 17 år i en medlemsundersökning som gjordes sommaren 2020. Scouternas ungdomsbarometer 2020 visar att känslan av ensamhet har fördubblats
under coronapandemin bland unga mellan 15 och 24 år, från att ha varit var fjärde ungdom innan pandemin till varannan efter utbrottet. Scouternas undersökning Lägereldsrapporten 2020 (Novus), som gjordes innan pandemins utbrott, visade att 2 av 10 (400 000) barn och ungdomar mellan 8 och 25 år inte trivs på fritiden, där en vanlig orsak är känslan av ensamhet.
En annan undersökning som Scouterna gjorde tillsammans med Novus vid årsksiftet 2019/2020 visade att 97 procent av alla som är med i Scouterna känner sig trygga där och 98 procent upplever att de kan vara sig själva.
– Scouterna är bra på att bryta ensamhet och utanförskap. Med den unika scoutmetoden som pedagogisk grund och välutbildade ledare skapar Scouterna gemenskap, sammanhang och tillhörighet för
2020 har varit annorlunda på alla sätt, det kommer även Black Friday att vara. I år väljer The Body Shop att belysa mäns våld mot kvinnor och killars våld mot tjejer genom en ny kampanj.
Istället för den numera traditionsenliga butikskommunikationen som berättar om rabattnivå i procent under Black Friday kommer The Body Shops kunder mötas av den mörka statistiken att var fjärde tjej utsätts för våld i sin relation.
Siffran kommer från BRÅ kortanalys 2018 ”Brott i nära relationer bland unga” där 23 procent av tjejerna i åldersgruppen 16-24 år uppgav att de någon gång utsatts för brott i en nära relation och kampanjen är ett samarbete med Ungarelationer.se.
”Ungarelationer.se är en nationell organisation som jobbar för att motverka mäns våld mot kvinnor som börjar med killars våld mot tjejer. Vi är glada att vi under en vecka med stor trafik online och i
tusentals barn och unga över hela Sverige. Tusentals barn och unga som därmed inte behöver känna sig ensamma, säger Ann-Kristin Törnqvist, insamlingsansvarig på Scouterna.
Scouternas insamlingskampanj Stödstrumpan finns till för att ge fler barn och unga möjligheten till en meningsfull och trygg fritid med äventyr och kompisar. Temat för 2021 är ”Inget barn ska behöva känna sig ensamt!”.
Man kan bidra till insamlingen genom att köpa ett gåvobevis med tygmärket, Stödstrumpan 2021. Pengarna som samlas in till Stödstrumpan går till Scouternas långsiktiga verksamhet med att förebygga ensamhet och utanförskap. Detta görs främst genom att sprida scouting till fler och utbilda nya ledare i bland annat utbildningarna Trygga möten och Anpassat ledarskap.
Poster i The Body Sops kampanj som visar att var fjärde tjej utsätts för våld i sin relation.
butik har möjlighet att lyfta ett så viktigt ämne som våld i ungas relationer, säger Tanja Bruun, Head of Marketing and Corporate Responsibility på The Body Shop i Sverige och Danmark.”
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov
Mejeriet
Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt
RingMejeriets jour 0701-01 69 79
Familjehem
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige.
Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer
Ring eller besök vår hemsida för mer information.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
• FREDA
• Patriark
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Barnverksamheter dagligen
• Eget husdjur välkommet
Vikingens vårdhem är ett unikt och individanpassat boende med psykiatriinriktning för vuxna män och kvinnor.
Vi erbjuder boende på avdelning eller i träningslägenhet i samverkan med hemkommunen.
Boendet är bemannat med personal dygnet runt i olika professioner för att möjliggöra en meningsfull och trygg tillvaro för våra boende.
Köpmangatan 5, 642 60 Malmköping, 0157-207 05 I 070-753 04 85 vikingen@vikingens-vardhem.se www.vikingens-vardhem.se
Håkan Järvå var 20 år när han drogs in i Scientologikyrkan. Han förblev troende i 14 år och när han lämnade organisationen var uppvaknandet chockartat. I dag är han psykolog och författare med expertis inom radikala rörelser.
– Det bästa du kan göra för att hjälpa dem som hamnat i en sekt eller extremiströrelse är att bryta isoleringen. De tror att alla utanför gruppen är monster. Bara genom att visa dig kan du motverka detta och göra mycket för att lindra eventuella skador som kan komma vid ett senare avhopp.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Håkan Järvå är psykolog och författare med expertis inom sekter och radikaliserade rörelser. Enligt honom är en vanlig missuppfattning om sådana rörelser att det handlar om helt olika saker: – Egentligen liknar de varandra, de har alla snarlika strukturer. Det behöver inte handla om religion, utan kan vara politik eller någon annan typ av grupp.
Det som förenar rörelserna är att de är formade som ett totalitärt system där det är lätt att dras in, fastna och bli isolerad från omvärlden.
– Det här märker avhoppare från olika rörelser när de börjar prata med varandra. ”Oj, det var precis som i min grupp”. Jehovas vittnen tillhör kristendomen, men är till exempel väldigt lik salafismen,
som tillhör islam. Och de som har varit med i kriminella gäng eller politiska extremiströrelser vittnar om samma sak. De har alla varit en del av diktatoriska system.
I FEBRUARI 2021 släpper Håkan Järvå en bok: Radikalisering – vägar in och ut ur extremism och fundamentalism. Där
»Det var som att vakna upp ur en dröm och psykos där jag hade haft min tolkning av världen« Håkan
finns en definition av sekter och extremiströrelser.
”Extremiströrelse/sekt/fundamentalistisk rörelse/radikal rörelse: En rörelse där man med hjälp av en radikaliseringsprocess och rekryteringsprocess isolerar individen i en språklig inramning av världen där det känns självklart för medlemmarna att utföra handlingar som de, och
en majoritet av alla människor under normala omständigheter, inte skulle utföra, samtidigt som dörren till alternativa tolkningar av verkligheten är stängd.”
Han skiljer på radikaliseringsprocessen och rekryteringsprocessen. Radikaliseringsprocessen är hur man får en person att anamma en helt annan världsbild. Den handlar om att få dem att normali
sera handlingar som de i ett normalt läge inte skulle utföra. Ideologin får dem att känna att det är naturligt.
– Men vad ideologierna säger att de ska göra skiljer sig åt. Det kan handla om att spränga sig i luften, bli våldtagen av ledaren eller sälja sex. I den världen de lever i är det begripligt och självklart att göra sådana saker. Det är detta som jag
tror att folk har svårt att förstå. ”Hur kan de tro på något sådant?” Men medlemmarna har sakta letts in i en annan värld där det råder andra lagar.
I toppen sitter ofta en narcissist eller psykopat, det vill säga en människa som har någon form av personlighetsstörning och har startat organisationen. Syftet är att han eller hon utnyttjar människor som på något sätt gynnar honom eller henne. – Det handlar ofta om pengar, sex eller makt.
HÅKAN JÄRVÅ HAR själv erfarenhet av att vara medlen in i en sekt. Som 20-åring blev han indragen i Scientologikyrkan och förblev troende i 14 år.
– När jag kom till insikt var det chockartat. Det var som att vakna upp ur en dröm och psykos där jag hade haft min tolkning av världen och helt plötsligt insåg att allt det jag trott på var bluff och båg. Jag kom i kontakt med verkligheten och förstod spelet bakom scientologin. Han förklarar att han i flera år befann
sig i någon slags ”ingenmansland” innan han landade och visste vad han ville göra i framtiden. Eftersom det han hade genomgått handlade om människor och om psyket valde han att studera psykologi. I dag hjälper han andra som vill lämna extrema och radikaliserade rörelser.
Men vem hamnar i en sekt? Har de som dras med några särskilda personlighetsdrag?
– Man brukar prata om riskfaktorer och en av dem är att vara mellan 16 och 26 år. I den åldern är många sökande och vill göra sig fria från sin uppväxt och sina föräldrar. De vill stå på egna ben men saknar erfarenhet. Det är som när kalvarna släpps lös, då är de lätta offer för rovdjur.
Den andra faktorn är att de har oturen att stöta på ”rovdjur”, det vill säga medlemmar från en sekt eller extremiströrelse som är medveten om de unga personernas sårbarhet och utnyttjar den svagheten för att värva dem.
En tredje riskfaktor är att inte vara i kontakt med ett socialt nätverk.
– Ett bra nätverk har en tendens att motverka den här typen av påverkan. Men
om du är lite utanför och inte passar in, exempelvis är ute och reser eller kanske är nyinflyttad, då är du mer sårbar.
Har du då oturen att stöta på en rekryterare från en extremiströrelse eller sekt är risken större att du dras med. – De flesta rekryteras in – de söker alltså inte upp den här typen av verksamhet på egen hand.
Det är å andra sidan ganska vanligt att de som växer upp i sekter eller extremiströrelser hoppar av i när de är i samma ålder som andra rekryteras in, de vill säga 16 till 26. Av samma skäl, de är sökande och vill stå på egna ben.
Det är inte heller ovanligt att de som gick med i tonåren hoppar av när de kommer upp i trettioårsåldern. Det är ofta en ungdomsföreteelse och sekterna livnär sig på ungdomar.
– Det är likadant med IS och Nordiska motståndsrörelsen, de rekryterar aktivt ungdomar med rätt profil.
Vilken typ av rörelse som personerna söker sig till handlar till stor del om vilket utbud som finns där de befinner sig. Men det måste också finnas något i ideologin som är lockande.
– Det är lättare att bli kristen fundamentalist om du har vuxit upp i ett kristet hem. Men visst finns det även dem som konverterar till islam och andra varianter, säger Håkan Järvå.
Vad kan vi göra för att hjälpa någon som har hamnat i en sekt?
– Det är jätteviktigt att skola och socialtjänst etablerar kontakt med barn som växer upp i en sekt eller extremiströrelse och bryter deras isolering.
I exempelvis Jehovas vittnen får barnen inte umgås med jämnåriga utanför rörelsen. De får lära sig att omvärlden är ond och farlig och att de kan bli smittade av demoner.
– De flesta låter sektungdomarna och barnen vara ifred för att de inte vet hur de ska agera. Men genom att skapa kontakt visar du dem att omvärlden inte är ond.
Det är viktigt att förstå att lösningen inte ligger i att försöka diskutera och ifrågasätta deras ideologi. Då förstärks bara deras uppfattning om att omvärlden är ond.
– Detta gäller även människor i förhatliga organisationer som till exempel nazister eller IS. Det är dessutom extremt viktigt att du inte är rädd för att ha kontakt med dem om du vill lindra och motverka extremism. 95 procent av medlemmarna är i grunden inte psykopater och farliga – de har letts in i den här världen.
– Det är som att bli svärdslukare. De måste lära sig att hejda kräkreflexen. När du ska jobba med radikaliserade personer
»Det är jätteviktigt att skola och socialtjänst etablerar kontakt med barn som växer upp i en sekt eller extremiströrelse och bryter deras isolering«
måste du också komma förbi kräkreflexen. Klarar du inte det spelar du bara extremisterna i händerna.
Om de väljer att lämna sekten eller extremiströrelsen är det viktigt att visa att du är närvarande och finns där för dem.
– Det de upplever är som att landa i en mörk skog och inte ha någon aning om var de befinner sig. Det bästa du då kan göra är att bara möta upp och säga: ”Hej, det här är fullt normalt, jag finns här för dig och lyssnar.”
Personen har levt i en fantasivärld och det handlar om att sätta den i kontakt med verkligheten så att den kan få egna erfarenheter. Han eller hon är van vid att någon talar om hur man ska vara och vad man ska känna, men nu måste han eller hon själva lära sig vad denne tycker om eller ogillar.
– Jag jobbar mycket med terapimetoden Acceptance and Commitment Therapy, ACT.
ACT handlar om att i stället för att ändra jobbiga tankar och känslor, lära en person att acceptera dem och gå vidare.
– För dem som har vuxit upp i en sådan här rörelse är det extremt jobbigt och de kan vara väldigt vilsna. De som rekrytera-
des i unga år har ändå något att falla tillbaka på när chocken väl har lagt sig. Men den som har vuxit upp i en rörelse har aldrig haft en riktig världsbild. ●
Radikaliseringsprocessen: En till största delen språklig process där man med hjälp av språket ger tidigare och framtida händelser en ny inramning där det känns självklart för medlemmarna att utföra handlingar som de och en majoritet av alla människor under normala omständigheter inte skulle utföra, samtidigt som dörren till alternativa tolkningar av verkligheten stängs. Det gör att människor i dessa rörelser fastnar i den ram, eller den verklighetsbeskrivning rörelsen förmedlar. De svetsas samman med ideologin.
Rekryteringsprocessen: En till största delen social process. De flesta som ansluter till en extremiströrelse blir rekryterade (om de inte föds in i rörelsen) av rekryterare som utnyttjar individuella behov och sårbarheter hos den som blir rekryterad. Duktiga rekryterare påminner mycket om duktiga försäljare eller socialarbetare.
av idrotten för ett framgångsrikt ledarskap
Ramin Kabiri utsågs till Årets hälsofrämjande chef 2019. Han är biträdande enhetschef på Mälarbackens vård- och omsorgsboende i Bromma där han vände en negativ utveckling genom ett framgångsrikt förändringsarbete. Resultatet blev lägre personalomsättning och en kultur som präglas av arbetsglädje, hälsa och välmående.
TEXT: JENNY FORS
En hälsosam arbetsplats bygger på en helhetssyn över personal och organisation. Ramin Kabiri har lyckats skapa just det på Mälarbackens vård- och omsorgsboende i Bromma. Han berättade om sin resa under Äldreomsorgsdagarna som arrangerades av Gothia Fortbildning.
– Det har varit en fyra år lång process. Att jag fick pris som Årets hälsofrämjande
Ökad påfrestning ger utveckling. Men glöm inte återhämningen.
chef 2019 beror på vårt teamarbete.
Det har varit en ära att ha fått jobba med hela den här arbetsgruppen, som är på 50 personer, säger Ramin Kabiri.
Utnämningen har fått uppmärksamhet och många vill ha framgångsreceptet. Det gjorde att Ramin började fundera över vad de hade gjort och började föreläsa om arbetsglädje och hälsa på arbetsplatsen.
Han är i grunden fysioterapeut och ergonom och har bred erfarenhet av idrottsmedicin och personalhälsa.
– När jag var 13-14 år började jag med kampsport. Tränaren var en av de bästa. Han kunde se potentialen hos varje individ och plocka fram det. Inom idrotten handlar det mycket om att ha rätt attityd. Du kan inte påverka din motståndare. Du kan bara påverka dig själv, att hitta dina svagheter och förbättra dig där.
FÖR ATT UTVECKLAS som idrottare behöver du också alltid tänja på gränserna. Tyngdlyftare behöver hela tiden öka på vikterna.
– Det är mycket som du måste utstå och härda ut. Jag har upplevt revolt i mitt hemland, flykt, fängelse, krig, flykt igen, utvandring och invandring. Det har varit turbulent och inget jag skulle önska för någon att behöva uppleva. Men det har också inneburit utveckling.
Inom idrottsmedicin handlar det mycket om att analysera, förebygga, se helheten och tillsätta tid för återhämtning.
– Jag drar mycket paralleller till idrot-
ten. Personalhälsoarbete är allt från lyftteknik och träning till organisationsaspekten. Ökade sjukskrivningstal är ett bekymmer för organisationen. Det behöver vara rätt balans mellan krav och kapacitet. Vi måste ha rätt teknik och utrustning. Har vi för hög arbetsbelastning i arbetsgruppen fungerar det inte. Men vi kan heller inte ha för låg arbetsbelastning. Och det handlar inte bara om lönsamheten, för det är heller inte kul att inte komma upp i rätt belastning. Det är som att lyfta en enkiloshantel, säger Ramin Kabiri.
EN BRA ARBETSLEDARE ska, liksom en tränare, se vilken utvecklingspotential varje medarbetare har för hatt kunna utmana och tänja på gränserna.
– Alla har vi en komfortzon. Vi behöver belastas till vårt yttersta för att kunna utvecklas. Annars kommer man inte framåt. Men vi får heller inte passera bristningsgränsen för vad vi klarar av. Många är rädda för stress. Ramin vill förmedla att stress är en del av tillvaron. – Att gå utanför komfortzonen innebär en stress. Man kan också träna på att utsätta sig för stress. Det viktiga är att återhämta sig där emellan. Träning är också ett stressmoment. Sedan behöver man vila.
För att uppnå goda resultat krävs ömsesidiga insatser. Det är ett teamarbete och det behövs motivation och engagemang för att nå målet.
– Det är viktigt att känna arbetsglädje. Jag vill ha en lättsam stämning på arbetsplatsen som är välkomnande. Välmående personal ger en välmående verksamhet. Vi ska kunna få kraft av varandra. Det krävs också tillit och förtroende. Även ett aktivt medarbetarskap. Alla har ett ansvar.
Ramin hade fokus på arbetsgruppen.
– De kunde inte komma överens riktigt. Jag ville få ihop gruppen men ändå behålla drivande krafter för att få en utveckling. De behövde få känna tillhörighet och trygghet.
Så hur började de? Jo, de var tvungna att börja med sig själva.
– Vissa var till och med på väg att säga upp sig. Vi behövde svara på frågorna ”Varför är vi här?”, ”Vad är det som gör att jag stannar?”
»Vi behöver belastas till vårt yttersta för att kunna utvecklas«
Det handlar också mycket om relationer. Till mig själv, uppdraget, chefen, kollegorna, brukarna.
ÅRET VAR 2016 när Ramin Kabiri tog över verksamheten, ett sjunkande skepp beskriver han det som.
– Vi hade hög sjukfrånvaro och mycket missnöje. Det var en turbulent period. Vi fick göra en omstart. Vi satte oss tillsammans och definierade nuläge, önskat läge och hur vi skulle ta oss dit.
Man kan lära av misstagen, det som har hänt, men man behöver jobba framåt i linje med målet.
– Hur ska vi uppnå det resultatet? Allt kanske man inte har lust att göra, men man måste göra det ändå. Varje individs beteende räknas. Vi identifierade vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre, vad vi irriterar oss på.
Ramin understryker att alla behöver ha respekt för varandra och för verksamheten. Fokus ska ligga på det som fungerar.
– Förstärk det som fungerar. Sedan behöver ledarskapet vara närvarande, coachande och stödjande. Skapa förtroende och öka teamkänslan. Skapa en sund kultur.
CORONA-KRISEN BLEV ÄNNU en prövning. Ramin jämför corona med kriget.
– Det blev en skräck hos alla medarbetare. Det var som vi var i frontlinjen. Vid en kris blir det ännu viktigare med närvaro. Men vi fick styrka av varandra. Krisen har stärkt oss.
Det är viktigt att se och bekräfta medarbetarna. Han räknar också upp andra saker som kännetecknar ett bra ledarskap.
– Minska kontrollen och skapa engagemang. Ökad kontroll dödar engagemanget. Våga vara snäll och generös. Ge beröm, återkoppla, försök visa lugn, ta dig tid och var öppen för nya idéer.
Ramin tror att alla personer har potential. Men han ställer också krav och får medarbetarna att utvecklas. Han slutar med ett citat från Rusan A. Wheelan; ”När en grupp blir ett högpresterande team händer något enastående. Arbetet känns inte som en börda. Det blir roligt. Medlemmar i högpresterande team känner sig involverade, engagerade och uppskattade.” ●
En enda ungdom som mår bättre och orkar.
En enda ungdom som får en fungerande vardag.
En enda ungdom som börjar lita på vuxna.
En enda ungdom som lär sig stå på egna ben.
En enda. Då har vi på Krica lyckats. För att varje människa är ovärderlig.
Stiftelsen Silviahemmet grundades av H.M. Drottning Silvia år 1996. Drottningen insåg tidigt att kunskap är verktyget för att kunna förstå, hjälpa och bemöta en person med demens. Det går att utbilda sig i demensvård enligt Silviahemmets filosofi. Hjärtat i verksamheten är en dagverksamhet, där Petra Tegman arbetar. Hon är utbildad Silviasjuksköterska och specialist inom både demensvård och palliativ vård.
TEXT: JENNY FORS
För vems skull? Det var programpunkten när Petra Tegman, sjuksköterska på Silviahemmet, talade på Äldreomsorgsdagarna. Det är också en fråga som hon använder rätt flitigt.
– Så länge vi kan svara att vi gör det för patienten eller brukarens skull på den frågan så är vi på rätt väg. Om vi inte gör det så kommer det att märkas på allt vi gör. Vi behöver även fråga oss för vems skull vi är
här. Om det inte är för den boendes skull så kommer det märkas på hur vi borstar håret och hur vi tilltalar personen, säger hon.
Den palliativa vården ligger Petra Tegman väldigt varmt om hjärtat.
– Palliativ vård misstolkas ofta som vård i livets slutskede, men det handlar om att lindra olika symtom som till exempel smärta och förbättra eventuella svårigheter vid en livshotande sjukdom. Det finns inget bot mot demens, vilket gör att en diagnos kan vara väldigt tung att få både för den drabbade och anhöriga. Vi får göra det bästa vi kan med att lindra symtomen, ge stöd och hjälp.
Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste typen av demens, betyder att nerv
cellerna i hjärnan förtvinar och man får svårt att minnas och tolka sin omgivning. Sjukdomen har olika stadier, vilket innebär att personen och närstående oftast behöver mer hjälp längre fram.
PETRA BERÄTTAR OM de fyra hörnstenarna inom den palliativa vården. Dessa är personcentrerad vård/symtomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation/relation.
– Men basen är värdegrunden. Hur vill vi ta hand om våra patienter/brukare? Det är den grundläggande etiken, att vi till exempel tar hand om våra patienter med respekt. Vad betyder det? Och innebär det att vi även ska bemöta de anhöriga med respekt? Naturligtvis! Men det är viktigt med en gemensam syn och att den finns tydligt förankrad i verksamheten, säger Petra Tegman.
»Ju mer vi vet om demenssjukdom desto bättre kan vi hjälpa«
Petra Tegman
Demensvård har blivit mer personcentrerad idag än den var tidigare.
– Sedan behöver även anhöriga stöd. Helheten är viktig genom empati, kunskap, närhet och social gemenskap. Närheten är lika viktig i livets slut som i livets början. Och vi måste ha kunskap. Ju mer vi vet om demenssjukdom desto bättre kan vi hjälpa. Vi kan även förvärra symtomen om vi bemöter en boende på fel sätt.
Silviahemmet har en certifieringsmodell som innebär att hela enheter, vård- och omsorgsboende, hemtjänst blir utbildade och certifierade. Det görs via föreläsare från Silviahemmet. Enskilda undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och andra professionella kan genomgå en utbildning i demensvård utifrån Silviahemmets vårdfilosofi. Utbildningarna hålls i samarbete med Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet.
Silviahemmet ska verka för att sprida kunskap om demenssjukdom med målet högsta möjliga livskvalitet för personer som lever med demens och deras anhöriga.
Petra visar med en bild att människan har fysiska behov, psykiska behov, sociala och existentiella.
– En person med demenssjukdom kan ha svårt att tala om att denne har till exempel ont i ett knä. Då får vi vara detektiver. Ofta blir man lättretlig när man har ont någonstans. Vi får försöka ta reda på om det kan bero på fysisk smärta, säger Petra Tegman.
DET KAN VARA ännu svårare att upptäcka psykiska behov. Oro till exempel beror oftast på någonting. Det finns också behov av att få tala om hopp och tro, liv och död. Sedan kan man behöva hantera relationer, boende, ekonomi och andra sociala behov.
– Vi fokuserar på högsta möjliga livskvalitet under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet kan vara självbestämmande, hopp, meningsfullhet, gemenskap och
närhet. Vi arbetar med livet. Låt inte demensvården bli ett dödens väntrum. Vi har alla rätt att leva tills vi dör och ska få vara delaktiga och känna oss behövda.
Därför säger hon hellre meningsfullhet istället för aktivitet när det handlar om vardagliga saker som man gör. Men hon vill också tala om att man kan behöva tilllåta en naturlig död genom att inte tillämpa hjärt-lungräddning vid långt gången demenssjukdom.
– När en person är svårt sjuk i den senare fasen av sin demenssjukdom så visar forskning att han patienten endast har 1,6 procent chans till överlevnad vid hjärt-lungräddning. Då är det bäst att döden får komma smärtfritt och ångestfritt. Det beslutet är det vi professionella som behöver ta utifrån den samlade kunskap och erfarenhet som finns inom teamet, avslutar Petra Tegman. ●
Den här boken utgår från förhållningssättet i palliativ vård vid demens som kan sammanfattas med tre ord. Hjärna för den kunskap som behöver finnas, hjärta för omsorgen och händer för den livsnödvändiga närhet som skapar trygghet, livskvalitet och ro inombords. Boken är förankrad i forskningen och baseras på nationella och europeiska riktlinjer.
Petra Tegman är medförfattare till boken Palliativ vård vid demens, Gothia Fortbildning.
Enligt tv4 använder bara 8 av 13 hemtjänstföretag munskydd, men det stämde inte riktigt enligt
Den 8 november presenterade tv4 att bara 8 av 13 hemtjänstföretag använder munskydd eller visir vid nära kontakt med de äldre. Tidningen Omtanke har fått kommentarer från de företag som har pekats ut.
Tv4 har genomfört en enkätundersökning där man har tillfrågat de största hemtjänstföretagen om de använder munskydd eller visir i nära kontakt med omsorgstagarna. Samma fråga ställdes i april och då var det bara Concura som svarade att de använde munskydd. Övriga svarade nej eller ville inte svara. I november var det 8 av 13 som svarade ja på frågan. Tre företag (Femtiofem, Proffssyster och Adonis) svarade att de använder munskydd bara om brukaren vill och själv ber om det. Två företag (Vialin och Omsorgsfamiljen) ville inte uppge om de använder munskydd eller inte.
Tidningen Omtanke ringde upp företagen och frågade varför de inte alltid använder munskydd och visir.
Daniel Larsson, vd på Femtiofem: – Vi försöker följa rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten efter bästa förmåga. Vi bedriver inte vård utan enbart omsorgstjänster som handling, städ-
ning, tvättning och matlagning, där vi kan hålla rekommenderat avstånd och ser därför ingen anledning att använda munskydd eller visir. Vissa brukare kan dessutom uppleva oro när vi kommer med skydd på oss. Därför håller vi en dialog med brukarna kring detta.
Hamid Pahlevani, vd på Proffssyster i Stockholm:
– Såklart använder vi munskydd och visir när vi ska. Vi följer rekommendationerna från Socialstyrelsen.
Tv4s enkät
På Adonis Omsorg vill man inte uttala sig men säger att man följer rekommendationerna. Samma svar får vi hos Vialin. Att de inte svarade på tv4s enkät beror på att de inte vill vara med i enkäter.
Eva-Lotta Kassel, vd på Omsorgsfamiljen:
– Jag har inte sett till någon enkät, den måste ha försvunnit i mailskörden. Vi använder alltid munskydd. Det har vi gjort ända sedan pandemin startade i mars.
TEXT: JENNY FORS
Använder ni munskydd eller visir i nära kontakt med de äldre?
Företag Svar i april Svar i november
Attendo Nej Alltid munskydd
Femtiofem Nej Bara munskydd om brukaren vill Eveo Nej Munskydd och visir i nära kontakt
Olivia - Visir och ibland munskydd
Concura Munskydd Munskydd i all kundnära vård
Proffssyster Nej Bara munskydd om brukaren vill Adonis Nej Bara munskydd om brukaren vill Ambea Nej Visir vid omvårdsnära tillfällen
Vialin - -
Omsorgsfamiljen - -
Erstadiakoni - Visir vid omvårdsnära tillfällen
Novaomsorg Nej Visir vid omvårdsnära tillfällen
Atro tipsar om bra golv till äldreomsorgen
Det råder inga tvivel om att det är tufft att lämna hemmets trygga ramar och flytta in på ett äldreboende. Därför är det viktigt att äldreboendet inger en välkomnande och hemtrevlig känsla, då ingen önskar bo i en klinisk sjukhusmiljö. I tider som dessa, när timmarna utanför hemmets väggar reducerats markant, är det viktigt att uppmärksamma vad just hemmakänslan gör för vårt välmående.
KÄLLA OCH FOTO: ALTRO
Var börjar man då, när man väljer material till ett äldreboende? Ett bra första steg är att börja med golvet. Idag står golvet
för så mycket mer än vad det gjorde förr i tiden och kombinationen av form och funktion har aldrig varit lika viktig. Golv
i vården måste till exempel uppfylla flera funktionella krav. Men, det bör inte vara på bekostnad av ett hemtrevligt och tilltalande utseende. Detta betonar Michael Persson, nordisk försäljningschef hos Altro, som tillverkar stegsäkra golv och arbetar nära arkitekter över hela världen när det kommer till design av vårdmiljöer.
NÄR MAN TILL exempel tittar på användningen av färger i äldreboenden har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tänka ”hem utanför hemmet” in i designprocessen. Det betyder att man använder ”varmare” nyanser och medvetet undvi-
ker de ”coola och kalla” färgerna som man associerar med kliniska miljöer. Och det gäller inte minst golvet.
Michael Persson berättar:
– Att tänka in ”hemmakänslan” är A och O när man designar äldreboenden. Golvet ska kännas tryggt ur flera aspekter. Även om några av de boende har hälsoproblem eller andra speciella behov, är det livskvaliteten och möjligheten att leva så självständigt som möjligt som vi på Altro till exempel tittar på. Ett stegsäkert golv kan minska risken för att halka eller ramla, men golvets utseende är även något som är med och definierar golvets värde.
Här menar Michael att det är viktigt att välja nyanser, vilket bidrar till att skapa en hemtrevlig och mysig atmosfär. Olika färger kan dessutom användas för att stimulera orientering, hjälpa minnet på traven eller skapa ett förhållande till platsen, som till exempel konstverk kan göra.
Michael Persson fortsätter:
– Vi får till exempel inte glömma att många äldre kommer från hem med klassiska vackra trägolv, vilket man dessvärre inte kan ha på äldreboenden, på grund av bland annat risken för fallolyckor. Det är viktigt att hela tiden ha människorna som använder golven i åtanke. För att skapa en hemmakänsla kan man därför välja stegsäkra golv med trä-look och på så sätt skapa en hemtrevlig miljö, med ytor som samtidigt tål enormt mycket.
SOM GOLVSPECIALIST KAN Altro leverera en helhetslösning med golv som kan fylla olika funktioner i specifika områden på ett äldreboende. Samtliga golv är designade för att skapa värde både för de som arbetar i miljön och för brukarna.
Altro Cantata™ kan till exempel användas i uppehållsrum där värme och komfort tillsammans kan skapa en hemtrevlig miljö. Golvet tål dessutom allt från rengöringsmedel till handdesinfektion och dess avancerade rengöringsteknik säkerställer enkelt underhåll. Detta medan man med Altro Aquarius™ får en perfekt lösning för badrum och duschutrymmen som kräver hög säkerhet. Och väljer man exempelvis Altro Wood™ Silence, till korridorer och de boendes egna rum, så kan man få ett träliknande golv som påminner om ”gammal parkett” och som dessutom ger en ljudreduktion på 15 dB. ●
Q Använd kompletterande golv- och vägglösningar för att skapa en lugn, välkomnande och hemtrevlig atmosfär.
Q Använd matta, glitterfria golv för att undvika att skapa ett intryck av fara och risker som inte finns där.
Q Var noga med att se på nyanser bredvid varandra i gråskala så att du är säker på att det faktiskt finns kontrast.
Q I områden med hög eller mycket hög halkrisk bör du välja ett golv med pendeltestvärde (PTV) ≥36, vilket minskar halkrisken till en på miljonen under hela golvets livslängd.
Q För att uppmuntra självständig rörelse kan du installera golv som liknar varandra i angränsande rum. Om du till exempel installerar ett vinylgolv i ett rum och ett mattgolv i rummet bredvid kan kontrasten få de boende att stanna upp och förhindra att de rör sig runt.
Q Till våtrum bör du välja icke-kliniska nyanser som bidrar till lugn.
Q Undvik felsteg på grund av reflektioner eller mönster i golv i gemensamma utrymmen. Det gör det lättare för boende med demens eller nedsatt syn att röra sig fritt.
Q Undvik belysning som förändrar utseendet på golvets ytor genom att till exempel få dem att se blöta ut.
Q Se till att väggar, dörrar, golv och tak har kontrasterande färger som tydligt markerar
dem – om du inte vill gömma till exempel en ingång till ett kök eller tekniskt rum.
Q Du bör även uppmuntra till att skräddarsy och personifiera de boendes privata utrymmen, till exempel genom att använda olika färger på väggarna och dörrarna in till boenderummen för att göra det lättare att hitta.
Q Se till att ljusreflektionsvärdena (LRV) för väggar, golv och andra kritiska ytor skiljer sig från varandra med minst 30 poäng.
Q Överväg att använda färre färger i de områden där du vill skapa så lite förvirring som möjligt.
Q Kom ihåg att personalområdena ska vara lika mysiga och inbjudande som resten av äldreboendet så att du skapar goda förutsättningar för en bekväm och inspirerande arbetsmiljö.
Q Se till att installera lösningar som inte kan rivas, repas eller bitas för att skydda de boende – inklusive de som har ett utåtagerande beteende.
Q Överväg att använda akustiska golv som är bekväma att gå runt på i tysta zoner och hallar där du vill dämpa ljudet så mycket som möjligt.
Q Se till att de valda ytorna är estetiskt tilltalande och skapar den rätta atmosfären av ett ”hem utanför hemmet” – utan att äventyra personalens säkerhet, funktionalitet eller arbetsmiljö.
Livet på ett äldreboende beskrivs ofta som fyllt av sociala aktiviteter, utflykter och festligheter. I alla fall på äldreboendenas egna hemsidor. En annan bild är att äldreboenden beskrivs som ”dödens väntrum”, med mycket passivitet och ensamhet. Vilka förväntningar har vi på äldreboenden idag?
I den offentliga debatten ställs krav på ökad insyn, förbättringsarbete, och ett värdigt och socialt liv för de som bor där. Under de senaste decennierna har marknadisering av svensk äldreomsorg bidragit till att boendenas image har blivit viktigare än någonsin.
Elisabeth Carlstedt lägger i dagarna fram en avhandling vid Lunds universitet om äldreboendes arbete med sitt anseende. – För att värna om boendets rykte gäller att visa upp en bild som motsvarar omgivningens krav och förväntan på hur ett bra äldreboende ska se ut, säger Elisabeth Carlstedt. Frågan är hur väl dessa krav motsvarar brukarnas egna behov och önskemål.
Ett exempel på hur äldreboenden hanterar sitt rykte är de organisatoriska aktiviteter som initierades i samband med
Socialstyrelsens årliga enkätundersökning av brukarnöjdhet på äldreboenden. Trots att hela 64 procent av enkäterna fylldes i av någon annan än brukaren själv, oftast anhöriga till brukarna, beskrevs mätresultaten i media och av Socialstyrelsen som tillförlitlig information om hur de äldre uppfattade omsorgen. Äldreboendena kunde åberopa bra betyg och höga rankningar som bevis på att de levde upp till omgivningens krav. Samtidigt kunde dåliga resultat medföra negativa konsekvenser för verksamheternas anseende.
GENOM ATT FÖRSÖKA tillgodose omgivningens förväntningar, genom att exempelvis på anhörigas begäran ordna fler aktiviteter, kunde äldreboendet tillfredsställa och lugna anhöriga för att på så sätt undvika kritik eller dåliga betyg. En enhetschef uttryckte det så här: ”Vi försöker ju utgå från den boendes önskemål men många gånger blir det att man får anpassa det till närståendes krav.”
Utvecklingen av sociala medier har fört med sig nya möjligheter för äldreboenden att visa upp positiva bilder av sin verksamhet och på så sätt motverka vad intervjupersonerna anser vara en negativ medierapportering. På Instagram och Facebook betonas gemenskap och aktiviteter. Äldreboendena beskrivs som platser där människor lever vanliga vardagsliv, men med en extra guldkant. Ett starkt varumärke blir viktigt för att marknadsföringen av boendet.
– De guldkantade framställningarna kan bidra till orealistiska förväntningar som äldreboendena har svårt att leva upp till, säger Elisabeth Carlstedt. Många av de som jag intervjuade menade att det ibland inte var möjligt att tillgodose de yttre kraven. De gamla är ofta för sjuka eller för trötta för att delta i aktiviteter.
Så här gick studien till:
Analysen är baserad på 42 kvalitativa intervjuer med företrädare för äldreboenden, bilder från Instagram-konton, och tidningsartiklar om en brukarundersökning
KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET
En del av de som söker asyl i Sverige lever med en funktionsvariation eller sjukdom som gör att de behöver ett boende med möjlighet till stöd och omvårdnad dygnet runt
M igrationsverket har ansvar för att ge de sök ande det stöd som de behöver, dock sak nas kompetensen på myndigheten avseende att utreda och leverera stödinsatser
Upphandlingen avser platser för boende som erbjuder stöd och omvårdnad för vuxna
Tendsign. M igrationsverket har för avsikt att annonsera upphandlingen under november månad
Eventuella frågor mailas till upphandling.hk@migrationsverket.se ww w.migrationsverket.se
STÖDBOENDE centralt i Stockholm med sysselsättningsfokus och engagerad dygnet-runt-personal. Vi välkomnar ungdomar 16-20 år.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Tusentals kvinnor och barn drabbas av våld och eftervåld i nära relationer. De här berättelserna kommer från några av rösterna bakom #vibrytertystnaden som idag har över 10 000 följare.
I boken får vi bland annat följa Sofia som förfördes av den spännande miljardären, Elisabeth som föll för den charmige gymnasieläraren och nyskilda Anna som blev ett lätt byte för den dansanta ungkarlen. Hur de snabbt fångades in i nätet som sedan visade sig nästintill omöjligt att ta sig ur då de gemensamma barnen blev verktyg för att fortsätta misshandeln även efter att de har flytt.
Författare: Pia Eklund
Förlag: Ordberoende förlag, www.ordberoende.se
Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sid66
Bemötande – Bedömning – Behandling
Boken Sexualbrottets psykologi – bemötande, bedömning, behandling ger en överblick av sexualbrott som begås av män och kvinnor, online och offline. Den presenterar forskning om bland annat riskfaktorer, olika vägar fram till brott, vanliga reaktioner hos personer som möter gruppen i sitt yrke och beskriver hur brottspreventiv psykologisk behandling kan utformas. Genom reflektionsfrågor i slutet av varje kapitel uppmuntrar boken dig till reflektion runt klientgruppen, dig själv och det uppdrag just du har. Vi får också följa fyra gärningspersoner som exempel på hur det kan se ut i verkligheten.
Författare: Johanna Lätth Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
– att hantera en pandemi, coronaoro och andra långvariga påfrestningar
Bokens tre delar tar upp fakta om stress under kriser, verktyg och övningar för stresshantering och ett antal specialkapitel för olika situationer som rör bl.a. relationer, konflikter, alkohol, våld och psykisk misshandel, sorg, ensamhet, coronaoro, att arbeta hemifrån, arbetslöshet, ekonomisk oro och sömn.
Sätt inte livet på paus, vänta inte med att ha hand om dig eller leva ditt liv tills krisen är över. Hitta sätt som är anpassade utifrån omständigheterna och ta ett litet steg i taget.
Giorgio Grossi är docent i medicinsk psykologi och leg. psykoterapeut. Kerstin Jeding är leg. psykolog och fil. dr, har disputerat i psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa vid University of Oxford.
Författare: Giorgio Grossi och Kerstin Jeding Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se DenVinn!
Anknytningsteorin förenas här med klinisk praktik. Camilla von Below förmedlar aktuell forskning, visar på bredden och djupet i anknytningsteorin, men även på dess begränsningar. Med många kliniska exempel gör hon anknytningsteorin och dess empiri levande och användbar för dig som möter vuxna patienter i psykoterapi och psykologisk behandling.
Tack vare bokens breda anslag kan den kombineras med läsarens egen teoretiska och terapeutiska referensram.
Camilla von Below är fil. dr, psykolog och psykoterapeut, lektor vid Stockholms universitet och kliniskt verksam vid S:t Lukas.
Författare: Camilla von Below Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd En avslöjande djupdykning i den nya gängkriminaliteten, skriven av Sveriges främsta kriminalreporter. Människors rädsla och otrygghet dominerar numera samhällsdebatten. Sverige har blivit ett europeiskt undantag där polisen tycks stå maktlös när unga män skjuter med automatvapen, tonårspojkar kastar handgranater och oskyldiga dödas. Hur har vi hamnat här? Genom att granska flera av de mest våldsamma grupperingarna blottlägger Lasse Wierup gärningsmännens drivkrafter och polisens brister.
Författare: Lasse Wierup Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
KBT Kognitiv beteendeterapi
– Komma på bättre tankar
KBT – Komma på Bättre Tankar är den klassiska självhjälpsboken som har hjälpt tiotusentals att förändra sina liv i positiv riktning. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en dokumenterat effektiv behandling av ångest och depression och presenteras här på ett lättfattligt sätt. Inga förkunskaper krävs.
Boken är också en verktygslåda för terapeuter och kurslitteratur på grundläggande psykoterapiutbildningar i KBT.
Detta är den tredje omarbetade upplagan med nyskrivna avsnitt om hur känslor påverkar oss och om hur man kan hantera ångest. Mindfulness och acceptans presenteras utförligt med många övningar.
Författare: Åsa Palmkron Ragnar Förlag: Palmkrons förlag, www.palmkrons.com
Evolution, forskning och 48 konkreta råd Hur ska man leva för att hålla sig så frisk som möjligt? Att vi kan påverka vår hälsa genom vår livsstil är inget nytt, men det finns olika bud om det bästa sättet. Läkaren och epidemiologen Anders Wallensten tar oss tillbaka till vårt ursprung i jakten på svaret.
Hur påverkar det oss att ha en kropp som är skapt för andra påfrestningar än i dag och hur kan vi dra nytta av kunskap om vårt förflutna?
Här reds hälsogåtan ut från såväl ett evolutionärt, vetenskapligt som ett erfarenhetsbaserat perspektiv. Det handlar om hur vår kropp fungerar och om mat, motion, sömn, relationer och omgivning.
Författare: Anders Wallensten Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Nystart
starkare, friskare, piggare med enkel träning
Under 2020 har Sofia varit allas vår PT i tv-rutan, och hemmaträning är populärare än någonsin! I den här boken får du Sofia Åhmans smarta och effektiva pass med bara kroppen som redskap, att göra precis där du är, och när du vill. Därtill berättar Gunilla Hasselgren om vad som händer med kroppen med åren, och vad du själv kan göra för att undvika vanliga åldersrelaterade problem. Träning har fantastiska effekter på kroppen, och den här bokens väcker träningsgnistan i dig till liv – eller får dig i alla fall ut och igång, så att du snart kan skörda frukten av din ansträngning!
Författare: Gunilla Hasselgren och Sofia Åhman Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar i
“VÅLD I NÄRA RELATIONER”
Våren
Malmö 3 februari 2021 INSTÄLLT!
Sundsvall 4 mars 2021 INSTÄLLT!
Halmstad 15 april 2021
Stockholm 19 maj 2021 LSS/ÄO
Stockholm 20 maj 2021
För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Kostnadsfri Utbildningsdag!
Hösten
Västerås 2 september 2021
Linköping 7 oktober 2021
Stockholm 11 november 2021
Göteborg 2 december 2021
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED
VÅLD I NÄRA RELATION
Maria Bauer
Hur kan våldet se ut och vad ger det för konsekvenser? Hur drabbas den professionella av våldet och vilka utmaningar står vi inför. I föreläsningen lyfts särskilt Europas gemensamma arbete mot mäns våld mot kvinnor.
ETT LIV SOM PRÄGLATS
AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP
Toni Tuuinanen
Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”.
TRAUMATISERING HOS BARN -VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER!
Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*
Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering. *2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Välkommen till Ronjas tjej - kvinnojour och stödboende.
Vi erbjuder fullt utrustade stödboenden med självhushåll i olika storlekar anpassade för tjejer, kvinnor med eller utan medföljande barn samt män/pojkar.
För placeringsförfrågningar kontakta vår jourtelefon 0735-03 68 92
Info@ronjajouren.se I www.ronjajouren.se
- tryggt boende med framtidsplanering!
Bar-Bo kan erbjuda sju platser varav tre i förstärkt familjehem.
Kontakta oss med platsförfrågan!
073-688 37 00 • info@bar-bo.se • www.bar-bo.se
Vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten och tar emot våldsutsatta kvinnor från 21 år som lever under hot eller med stalkers. Vi arbetar även med hedersrelaterat våld mot kvinnor.
Hos oss är både barn och djur välkomna och vi hämtar inom 24h.
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
Högspecialiserat behandlingshem för personer över 21 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.
www.tiveda.se
Kontaktperson: Tina Johansson I 073-628 966 85 I tina@tiveda.se
Klara Omsorg erbjuder ett brett utbud av sociala insatser som kan skräddarsys efter behov.
Vi har konsulentstödda JOUR- och FAMILJEHEM tillgängliga på flertalet orter i sverige. Välkommen att kontakta oss!
08-408 809 99 l info@klaraomsorg.se Råsundavägen 100, Solna
VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN
Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se
Äntligen börjar våldet mot kvinnor få utrymme i media även om det könsneutralt omskrivs till ”våld i nära relationer” för att inte trampa på några ömma tår, trots att alla vet vilka som står för det mesta av våldet. September var en viktig månad för att dra skynket av det besvärande ämnet då vi publicerade boken ”Vi bryter tystnaden” där 12 kvinnor och deras anhöriga berättar om våldet och eftervåldet som drabbat dem och barnen. Ett flertal självbiografier från kändisar om temat i olika former lanserades och fick massiv uppmärksamhet, kanske mest för lusten att frossa i kändisars privatliv men ämnet fick ändå utrymme och det är det viktiga.
Dokumentärserien ”En våldsam kärlek” hade premiär där fyra kvinnors berättelser gestaltades av skådespelerskor på ett väldigt trovärdigt och verklighetstroget sätt.
Skildringen skaver dock eftersom den visar kvinnor som sökt hjälp och fått den och förövare som faktiskt har fällts för sina brott. Detta är inte det vanliga scenariot. Inte heller att, som man får uppfattningen, det är över när kvinnan till slut brutit upp. När förövaren som ytterst sällan åker in kommer ut har han ”rätt” till sina barn.
Den traumatiserade kvinnan och barnen blir inte fria förrän tidigast när barnen är myndiga annat än i extremfall när domstolen inser att det inte är lämpligt, men det kräver synnerligt grovt fysiskt våld. Så ska det inte vara!
ATT UTSÄTTAS FÖR psykiskt våld, hot, kränkningar skadar på djupet, skador som i många fall aldrig läker helt. De många hundra kvinnor jag har närmast daglig kontakt med lider ofta av utmattnings-
syndrom och (C)PTSD men deras största kamp och bekymmer är barnens mående. De ser hur barnen inte blir respekterade, hur de gråter och tar skada. Hur skolan ser att barnet inte fungerar men saknar kunskap och förmåga att hjälpa.
Barnen kan sedan hamna på BUP med beteendeförändringar och självskadebeteende men ändå får de inte rätt hjälp. Varför gör vi så här mot barnen? Hur kan någon förvänta sig att det kommer något bra ur detta?
Precis som jag nämner i boken ”Vi bryter tystnaden” så kan vi bryta våldsspiralen som ärvs ner i generation efter generation och som barnen tar med in i kompisgäng, klassrummet och kärleksrelationer. Det skulle också spara samhället stora kostnader.
Ett umgänge ska inte ske på bekostnad av barnens hälsa och välmående och en förövare som utsatt sin familj för våld bör anses ha förlorat sina privilegier som förälder. Offer måste prioriteras högre än förövare och barns rättigheter ges ett högre värde än föräldrarnas.
DET KRÄVS ETT enormt kunskapslyft inom alla instanser som möter våldsutsatta men framförallt, sjukvård, socialtjänst, rättsväsende och ett nytt förfarande kring ”konfliktfyllda” vårdnadstvister. Riktiga vårdnadsutredningar med specialutbildade psykologer som hör hela familjen enskilt, där barnen alltid kommer till tals oavsett ålder utefter förmåga att kommunicera. Likaså krävs specialiserade domstolar för familjerättsärenden. Så här ser det ut i bland annat Spanien så det är ingen fantasi utan mycket väl genomförbart om vi bara VILL börja värna om våra barn. Allas vår framtid.
Initiativtagare till uppropet #Vi bryter tystnaden och Insamlingsstiftelsen Respira. www.pia-eklund.com
»Deras största kamp och bekymmer är barnens mående«
Mobii KomiAktiv är ett mobilt interaktivt golv/bord som kan användas av alla.
Mobii KomiAktiv stimulerar användaren till social interaktion, fysisk aktivitet och träning av kognitiva funktioner. Enheten är utrustad med över 100 olika färdiga aktiviteter som är särskilt framtagna, och bevisat effektiva, för användning inom äldreomsorgen.
Mobii KomiAktiv är helt på svenska, både manualer och menyer.
Välkommen att kontakta oss förförfrågan!placerings-
VI GÖR MORGONDAGEN MENINGSFULL
komikapp.se
Norrländsk trygghet när du behöver hitta hem!
Hemmabergets HVB-hem är det lilla hemmet med de stora möjligheterna, endast 5 platser. Det vackert beläget vid sjön Lappträsk, ca 2,5 timmars restid från Arlanda. Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15–20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 50% av personalen bor på gården.
Förutom bilsimulatorer, musikstudio och gym har vi en egen mekanisk verkstad för bilar, snöskotrar och race-fordon. Man ges möjlighet till daglig sysselsättning i verkstan / anpassad skolgång. www.hemmabergetshvbhem.se
Hemmabergets HVB Hem I Lappträsk . 0922-520 43 hemmabergetshvbhem@telia.com
Epet är ett HVB och skyddat boende med ett omfattande skalskydd i naturskön miljö för flickor och kvinnor. Verksamheten erbjuder sex platser och är bemannat dygnet runt av kunnig och kompetent personal med mångårig erfarenhet inom behandling, vård och omsorg samt pedagogik.
Boendet är utformat så att de boende har ett eget rum med egen dusch och WC som är sammankopplad med gemensamhetsutrymmen och det gemensamma gymmet, vilket innebär förutsättningar för en individuellt utformad vård. Alla flickor/kvinnor har egen dator.
Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.
I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se
Konsulter/handledare LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Söderstöd AB
Krukmakargatan 35/Tingsvägen 17, 5 tr,, 118 55/191 61, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
mer på www.konsultindex.se
mer på www.konsultindex.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
VÄSTMANLANDS
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
GÄVLEBORGS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
JÄMTLANDS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
VÄSTERBOTTENS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
NORRBOTTENS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:
LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar:
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
PSYKIATRI
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
SOCIALT ARBETE
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Ledarskap: Kvalitet: Miljö: Allmänt socialt arbete: Psykiatrisocialtarbete: Socialtarbete& vägledning: Rättpsykiatri:Övrigtsocialtarbete&omsorg: Barn&ungdomar: Neuropsykiatri:Övrigpsykiatri: Sociologi: Övrigbeteendevetenskap: Psykologi:Allm.beteendevetenskap:
Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.
I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se
MFoF erbjuder adoptionsspecifikt professionellt samtalsstöd till adopterade. Samtalsstödet är till för den som är adopterad och 15 år eller äldre.
• Samtalsstödet är kostnadsfritt.
• Samtalsstödet är fristående och fungerar som ett komplement till redan befintliga insatser inom sjukvården.
• Samtalsstödet erbjuds tills vidare, dock längst t o m 2021 utifrån det nuvarande uppdrag MFoF har från regeringen.
Besök mfof.se/samtalsstod för mer information.
Kvalificerat stödboende som riktar sig mot ungdomar, unga vuxna och familjer.
Skyddat boende i egen lägenhet. Tillgång till personal dygnet runt.
Familjehem med tillgång till jour dygnet runt samt regelbunden handledning.
Öppenvård där vi på uppdrag ger insatser till familjer i form av utredning, behandling, stöd/uppföljning vid hemtagningar, handledning av familjehem & skolpersonal.
www. viver. se I 08- 551 056 90
Verksamhetschef
Jessica Bergman jessica.bergman@viver.se
Familjehemskonsulent Jennie Ellner jennie.ellner@viver.se
Vi ger trygghet och omtanke till de som behöver det mest.
Varius Familjehemsvård erbjuder kvalitativ vård för individer som är i behov av trygghet och omtanke. Vi strävar efter att ge barnet/den unge rätt förutsättningar att växa och utveckla en god livskvalitet där de är en del av samhället.
Välkommen att kontakta oss!
Pernilla Jonsson verksamhetschef 0760-07 27 22 Pernilla@varius.nu
Vi
Göteborgs ungdomshem har familjehem, stödboende, boende utan stöd, boende med stöd och öppenvård. Vår målgrupp är ungdomar i behov av hjälp och där vi kan göra en insats.
Vår målsättning är att skapa rätt stöd till rätt behov. Vårt ledord är med hjärta och kompetens och vi tror att inget fungerar utan det andra.
Vi har familjehem över hela Göteborg som har erfarenhet av ungdomar och kan ge trygghet och ett fungerande hem.
Familjehemmen handleds av våra familjehemskonsulenter kontinuerligt.
Vi har stödboenden över hela Göteborg och i Halland. Stödboende riktar sig till ungdomar mellan 16 och 21 som behöver ett eget ställe att bo på.
Boende med stöd
Vi erbjuder boende med stödinsatser. Vi har ett antal lägenheter över hela Göteborg.
Vi har ramavtal med Göteborgs stad för boende med stöd.
Boende utan stöd
Vi erbjuder ett antal lägenheter över hela Göteborg på socialtjänstens uppdrag.
Vi har ramavtal med Göteborgs stad för boende utan stöd.
Öppenvård
Vi träffar ungdomar med olika behov som kan bo hemma hos föräldrar eller liknande, eller iegen lägenhet.
Ungdomarna får samtalsstöd och stöd i att klara sin vardag och i att hitta sysselsättning.
Föreståndare Athena Shabo I 070-460 97 26 I athena@goteborgsungdomshem.se
Vi erbjuder f yra skolformer Dammsdal arbetar med tydliggörande pedagogik
Dammsdal | 643 92 Vingåker | Tel: 015 1-52 43 00 | ww w regionsormland.se/dammsdal
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Malin Ahlin, Stockholm, Jenny Johansson, Nyköping och Anna Carlsson i Sölvesborg.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
ett HVB och skyddat boende med ett omskalskydd i naturskön miljö för flickor och Verksamheten erbjuder sex platser och är bemannat dygnet runt av kunnig och kompetent personal med mångårig erfarenhet inom behandvård och omsorg samt pedagogik.
lägenhet dagligen välkommet
NÄSTA NUMMER
Mobii KomiAktiv stimulerar användaren till social interaktion, fysisk aktivitet och träning av kognitiva funktioner. Enheten är utrustad med över 100 olika färdiga aktiviteter som är särskilt framtagna, och bevisat effektiva, för användning inom äldreomsorgen. Mobii KomiAktiv är helt på svenska, både manualer och menyer.
Boendet är utformat så att de boende har ett eget rum med egen dusch och WC som är sammankopplad med gemensamhetsutrymmen och det gemensamma gymmet, vilket innebär förutsättningar för en individuellt utformad vård. Alla flickor/kvinnor har egen dator.
I info@curbosverige.se I 072 064 43 89
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 2 februari till: ”Tävling 8/2020”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
februari
Hon är beteendevetare, handledare och föreläsare. Maria Bauer har i mer än 15 år lyft frågan om bemötande av hot och våld och har lyckats få upp frågan på dagordningen. Hon arbetar också inom området våld i nära relationer. FOTO:
Hur kan man jobba inom LSS med missbruk? Mahina Havelius på Humana vill sprida kunskap i frågan.
Alltid i Omtanke
• Aktuella
branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
HELHETSLÖSNING
För barn och ungdomar med grundsärskola och boende LSS 9:8.
Sedan 75 år tillbaka tar vi emot barn med intellektuell funktionsnedsättning och autism som har behov av en trygg och stabil tillvaro i en vacker och stimulerande miljö i Järna.
Vi har ett fåtal platser lediga från våren 2021.
KONTAKTA oss snarast för mer information.
Helen Holmberg, verksamhetschef helen.holmberg@solbergaby.se / Tel: 08-551 538 03 / www.solbergaby.se
