Omtanke nr 7, 2025 by Svenska Media

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

KRÖNIKAN:

Hur mår din nyfikenhet & välvilja?

TEMA: HBTQI

Bi- och pansexualitet

Många tänker inte på bisexuella som en grupp

Spektrum HVB

Här är hbtqi det normala

Nya webbutbildningar

Socialstyrelsen om hbtqi och normer

Bisexualitet är relativt osynligt

Edward Summanen vill sprida kunskap

Lo Kauppi söker sina rötter

Hon har präglats starkt av sin uppväxt i en minoritetsfamilj

Bakom narcissistens fasad

Ny bok om att förstå och behandla narcissism

Mia Börjesson, handledare och inspiratör

Individ- och behovsanpassat.

Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.

Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende

Boenden på olika orter, med självhushåll

Boenden i hela Sverige, med självhushåll

Säkerhetstransporter av erfarna experter

Barnrättsfokus

Nyetablering

Nyetablering BRA-samtal

Hjälp att lära sig leva skyddad

BRA-samtal

Samtalsmetod

Samtal om frihet

INNEHÅLL #7 2025

Lo Kauppi

Skådespelaren och dramatikern Lo Kauppi har genom åren pratat mycket om sin alkoholiserade pappa och om sitt egna drogmissbruk.

Tema:

Hbtqi

Bi- och pansexualitet

Edward Summanen, socionom och genusvetare, berättar om nya boken.

Spektrum HVB

Här välkomnas ungdomar mellan 14-17 år som identifierar sig som hbtqia+-personer.

Kunskap om hbtqi

Socialstyrelsen har uppdaterat utbildningen om hbtqi och normer i socialtjänsten.

Narcissism

Boken ”Störst, bäst och skörast” tittar närmare på narcissistens plågsamma inre liv. Peder Björling, psykiater och Niki Sundström, psykolog har skrivit boken.

SSIL Utbildning

Bilder från Göteborg.

Krönika

Jessika Arvik, föreläsare och barnrättsvetare.

Utbildningsdag

Bilder från Dagen för Skyddat Boende i Västerås.

06 LEDARE 10 PÅ GÅNG 40 AKTUELLT

66 EFTERSNACK

Mia Börjesson, socionom: ”När vi möter en annan människa som ställer frågor och som genuint lyssnar och visar intresse, händer något inom oss.”

Trygga boenden för personer med psykisk ohälsa

Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat, alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi

• individanpassning utifrån den boendes behov

• psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter

• flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs.

Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

LEDARE

Alla är vi normala

Det händer något med oss människor när vi befinner oss i en accepterande miljö. När vi känner att vi har ett sammanhang och en plats. Vi slappnar av, känner oss trygga, våra rörelser blir naturliga, säkrare. Alla har vi varit i sammanhang där vi har känt den här tryggheten. Vi har säkert också varit med om det motsatta. Att vara den som är annorlunda, inte riktigt accepterad. Känt andras dömande blickar, oförståelse som växt till ovilja. Känt oss tvingade att försöka passa in.

Jag blev så glad när Christian på Spektrum HVB hörde av sig och ville berätta hur de jobbar. Att de har skapat en öppen och inkluderande miljö där ungdomar som identifierar sig som hbtqi kan känna sig trygga. Att få möta andra som de kan känna igen sig i. Det är något grundläggande för oss människor. På samma sätt är tyvärr olikheter något som vi ser som ett möjligt hot. Det som kan ändra på det är kunskap och förståelse. Om vi lär oss mer om det som är främmande och är mer öppna för olikheter kan vi acceptera varandra som vi är. Tänk om vi kunde se allt som vi har gemensamt som människor istället för de olikheter vi har. Alla är vi normala någonstans. De senaste åren har det varit flera transpersoner och ickebinära som har synts i media, film och tvserier. Vi har fått följa personer under deras könsbyte, vi har fått lära oss att fråga om pronomen och att även den mest maskulina snickare kan drömma om ett helt annat liv. Men det är en grupp som inte riktigt har fått komma fram i ljuset och det är bisexuella. Nya boken ”Bi- och pansexualitet” av socionomen

Edward Summanen förklarar varför. Bisexualitet är vanligt, men många vågar inte vara öppna med det på grund av stigma. Det är säkert på grund av oförstå-

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

else, men historiskt så har bisexualitet betraktas som något flyktigt. Som om man skulle behöva bestämma sig till slut om man gillar tjejer eller killar. Kanske är vi nu mogna att förstå bisexualitet? Programmet ”Alla dejtar alla” på SVT Play låter ett gäng bisexuella tjejer och killar dejta varandra. Relationscoachen Kalle Norwald bidrar med sin klokskap.

Tidigare har vi skrivit om våld i nära relationer hos hbtqi-personer. I Socialstyrelsens uppdaterade webbutbildning ”Hbtqi och normer i socialtjänsten” ingår detta, liksom ett tydligare fokus på rättigheter. Det är också premiär för den helt nya webbutbildningen för jämlik äldreomsorg för hbtqi-personer. Äldre har ju faktiskt levt i en tid då det var förbjudet och betraktades som psykisk sjukdom att vara homosexuell. Normer kan förändras och da gens unga har levt med en helt annan insyn i andra människors liv än vad den äldre gene rationen har gjort. Förhoppningsvis bidrar det till ännu mer förståelse.

Det bästa vi kan göra är att lyssna på andra människors livshistorier. Därför blir jag så glad när människor vill dela med sig. Då kanske andra också vågar vara sig själva.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10

Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 18

Elin Räisänen: elin.raisanen@ssil.se, 08-459 24 18

Christoffer Rådman: christoffer.radman@ssil.se, 08-121 571 19

Annonskoordinator

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

Prenumeration och adressändring info@ssil.se, 0651-160 40

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

HVB-hemmet

Villberga Familjecenter

Boende och behandling i trygg

miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.

Förstärkta familjehem

Stödboende

Bo och växa i trygg miljö

I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.

Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta:

Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

för ett bättre liv

Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest trygga och personnära vård och omsorg som gör skillnad.

PÅ GÅNG

Stora brister med socialförsäkringen

I den nya SNS-rapporten Social trygghet genom socialförsäkringen undersöker rättsvetarna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl tre centrala förmåner i socialförsäkringen: sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidraget. Analysen fokuserar på hur regelverket är utformat och om det ger den trygghet som lagstiftningen utlovar.

Forskarna finner att de undersökta förmånerna gradvis har urholkats. I sjukförsäkringen och sjukersättningen sker det särskilt genom avsteg från inkomstbortfallsprincipen, det vill säga att ersättningen ska stå i proportion till den förlorade arbetsinkomsten. Författarna menar att denna utveckling har skett utan föregående principiella politiska diskussioner om det grundlagsstadgade värdet av social trygghet.

– De förmåner vi undersöker ger varken ett gott skydd mot inkomstbortfall, eller fungerar som ett stabilt trygghetssystem för särskilt utsatta grupper, säger Ruth Mannelqvist (bilden).

AV JENNY FORS

8 av 10 socialchefer har svårt att ge stöd enligt lagen

Nästan 8 av 10 socialchefer upplever att det är svårt att ge människor de stöd de behöver. Det framgår av fackförbundet Visions Socialchefsrapport. En tredjedel har dessutom tvingats till mer restriktiva bedömningar eller neddragning av personal för att klara ekonomin.

Bakom siffrorna i Visions rapport ”Socialchefsrapporten 2025” finns en socialtjänst med en mycket pressad ekonomi och ständiga sparkrav. För att hålla budgeten i balans har drygt en tredjedel av socialtjänsterna redan minskat personal, avvecklat verksamhet som inte är lagbunden eller infört mer restriktiva bedömningar.

– Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät och står i frontlinjen i kampen mot gängens rekrytering av barn och unga. Samtidigt får verksamheten bara smulor i jämförelse med de miljardsatsningar som regeringen nu gör på rättsväsendet och på repressiva åtgärder. Socialtjänsten måste få långsiktig finansiering för att den nya lagen ska få effekt, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Trots att den politiska debatten har kretsat kring socialtjänstens viktiga roll för att vända utvecklingen av barn som rekryteras och utnyttjas av kriminella nätverk, menar socialcheferna att det saknas förutsättningar för att arbeta förebyggande. Många socialchefer befarar negativa konsekvenser av regeringens förslag om utökade tvångsåtgärder mot barn och unga i den så kallade mellantvångsutredningen.

– Om politiken lägger på mer kontroll och tvång blir det svårare att göra ett bra jobb. Det stör arbetsron och gör också att människor tappar förtroendet och tryggheten i kontakten med socialtjänsten. Det blir liksom bakvänt, särskilt när lagen egentligen är tänkt att hjälpa till i förebyggande syfte. Socialtjänsten måste få arbetsro och mandat att bedriva professionellt socialt arbete enligt nya socialtjänstlagen, säger Veronica Magnusson.

Krav på adhd-diagnos tas bort för insats

Från och med våren 2026 kommer barn och unga i Region Stockholm kunna få habiliteringsinsatser vid misstänkt adhd – utan att behöva vänta på en diagnos. Syftet är att fler ska få rätt stöd tidigare, minska väntan på hjälp och göra vardagen mer hanterbar för familjer.

– Vi har sett ett stort inflöde av barn och unga som söker vård för misstänkta neuropsykiatriska diagnoser, främst adhd och autism. Antalet pojkar som söker har tredubblats och flickor sexdubblats sedan 2011. Vården har helt enkelt inte byggts ut i samma takt, och därför är det här ett viktigt steg för att korta vägen till stöd, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i psykiatriutskottet. Idag krävs en fastställd diagnos för att få stöd från habiliteringen, men från och med våren 2026 kommer BUP kunna remittera vidare redan vid misstanke om adhd.

FOTO: VISION

PÅ GÅNG

Maskrosbarn lanserar Elevhälsoboxen

Elevhälsoboxen innehåller stödmaterial som hjälper skolpersonal att uppmärksamma barn som har det jobbigt hemma. Materialet lyfter exempel på hur vuxna i skolan kan inkludera barnen i processen när en orosanmälan görs, samt tips på vilket sätt skolan kan hjälpa barnet under processen och ge rätt stöd.

För många barn är en orosanmälan bland det mest skrämmande de kan vara med om. Samtidigt är orosanmälningar ett av de viktigaste verktygen samhället har för att skydda barn som far illa. Det kräver mod att våga anmäla – men också omtanke och kunskap för att göra det på ett sätt som blir så bra som möjligt för barnet.

Elevhälsoboxen är framtagen tillsammans med ungdomar som vet hur det känns när livet hemma är tufft, men som också vet hur mycket det kan betyda när en vuxen verkligen ser dem, vågar agera och sedan står kvar när det gungar. Deras erfarenheter, tankar och tips genomsyrar hela materialet.

I samband med att materialet i Elevhälsoboxen lanseras, släpps även lägesrapporten ”När vuxna larmar – ungas tankar kring orosanmälan.”

I rapporten ger Maskrosbarn ungdomars syn på orosanmälningar som görs av skolan och hur den processen kan förbättras. Lägesrapporten baseras på workshops med såväl ungdomar som yrkesverksamma vuxna från skola, socialtjänst och civilsamhället.

Våld dödar kärlek – en kampanj av unga

I en kampanj som nu lanseras vill socialförvaltningen Hisingen sätta ljuset på hot och våld i ungas relationer. Budskapet är tydligt: våld dödar kärlek. Satsningen görs i samarbete med polisen – och gymnasieelever från Schillerska gymnasiet.

Första spadtaget för nytt LSS-boende

Eirhem har tillsammans med Trelleborgs kommun tagit det första symboliska spadtaget för ett nytt LSS-boende på Floragatan i Trelleborg. Boendet kommer att bestå av sex moderna lägenheter, en rymlig gemensamhetslokal och anpassade personalutrymmen. Fastigheten byggs i enlighet med kraven för Miljöbyggnad Silver och får solceller på taket – ett exempel på Eirhems ambition att utveckla fastigheter med långsiktig social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i fokus.

– Det här är ett viktigt steg för att möta behovet av fler moderna och trygga boenden i kommunen. Vi är stolta över att i nära samarbete med Trelleborgs kommun kunna bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Henrik Oretorp, vd på Eirhem.

Inflyttning beräknas ske under 2025.

Ungefärligt antal procent av unga som har utsatts för våld i nära relation enligt Brå

Skyddade boenden & stödboenden

Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.

För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.

Hos oss får du alltid en trygg placering!

Trygghet & omtanke för hela familjen

”Jag var som en vissen blomma när jag kom till Klinta”

I tio år hade Mikaela ett beroende, hon är idag 32 år och är sedan åtta månader ren. Under fyra månader bodde hon och fick behandling på Humanas boende Klinta HVB, en tid som gett goda förutsättningar till ett gladare och mer innehållsrikt liv.

Det här är hennes resa.

Beroendets tid och vägen till förändring Mikaela har under många år arbetat inom vården och levt ett aktivt liv, bland annat spelade hon fotboll i 18 år. Efter en häloperation och ändrade familjeförhållanden förändrades hennes förutsättningar. Hon började arbeta mer

vilket gjorde att övertidstimmarna tog ut sin rätt, hon blev utbränd. I samband med operationen hade hon kommit i kontakt med smärtstillande. Något som fungerade som ett ångestdämpande medel i alla de känslor som bubblade inom henne. Hon utvecklade ett beroende och valde att bruka olagliga substanser regelbundet.

– När människor runt mig fick veta att jag tog droger vände de mig ryggen i stället för att försöka fånga upp mig i mitt mående. Det gjorde att jag gömde mitt beteende ännu mer och ljög för min familj om mitt liv, berättar Mikaela.

Mikaela blev som en ny människa efter sin vistelse. Personen på bilden är inte Mikaela.

Sakta skapades bredare klyftor i både vänskaps- och familjerelationer. Hon tappade kontakten helt med sin syster och hennes föräldrar hade svårt att veta hur de skulle hjälpa henne. Mitt i detta träffade hon en partner som introducerade henne för tyngre droger. Sommaren 2023 begick Mikaela självmordsförsök vilket nästan ledde till att hon förlorade sitt liv. Läkarna sa att hon hade änglavakt.

– Det var någonstans här mina ögon öppnades och jag beslutade mig för att jag ville förändra mitt liv. Jag försökte ta kontakt med min familj igen och accepterade behandlingen på HVB, jag var ärlig mot mig själv, säger Mikaela.

Vändpunkten

I början av augusti kom hon till Klinta HVB. Hon var i ett väldigt dåligt tillstånd och mådde inte alls bra. Hon har social fobi och tyckte att det i början var svårt att hitta sin plats trots ett varmt välkomnande.

– Det som fick allt att vända för mig var de individuella behandlingsmötena och framförallt arbetet med ångesthantering. Jag hade erfarenhet från behandlingshem tidigare men då satt man mer i grupp. Personalen spelade också en avgörande roll för mig. De stöttade mig enormt, och såg mig verkligen för den jag är, berättar Mikaela.

Behandlingsplanen och återhämtningen

Som en del i behandlingsplanen för Mikaela fick hon bland annat ta del av återfallsprevention (ÅP), NADA-akupunktur, motiverande samtal (MI) och ångesthantering. Hon gick i terapi två gånger i veckan där hon lärde sig ifrågasätta sina val och fick verktyg för hur hon kan tänka i olika situationer. Mycket fokus låg också på träning, välmående och aktivering. Hon fick besöka verksamhetens aktivitetscenter där hon hittade tillbaka till sitt intresse för att skissa och måla.

– Det har verkligen blivit ett utlopp för mig nu när jag är utskriven. Både det kreativa och träningen är väldigt viktig för mig. Jag har lärt mig att jag behöver hitta annat som fyller mitt liv och ta bort fokus från sådant som inte får mig att må bra. Här har ångesthanteringen verkligen hjälpt till och gjort att jag kunnat hitta mina egna strate-

gier. De sa att jag var som en vissen blomma när jag kom till Klinta, men att jag sedan blommade ut och blev en helt ny människa, säger Mikaela.

Framtiden: ett liv i förändring

Mikaela bor nu själv med målet att börja arbetsträna och kanske att börja plugga, gärna till behandlingspedagog. Hon utmanar sig själv med att regelbundet gå på NAmöten (anonyma narkomaner), något hon också uppmuntrar andra att ta del av.

– Det var väldigt svårt för mig i början men jag har insett att det är ganska skönt att bara gå dit. Jag behöver inte säga något om jag inte vill men kan få lyssna in och dela med mig om jag behöver. Det blir en påminnelse om vilken väg jag är på, berättar hon.

Om Klinta HVB

Klinta HVB är inriktat på samsjuklighet i form av beroende i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), ofta även psykisk ohälsa. Verksamheten erbjuder flera boningshus och kan därmed erbjuda en flexibilitet för vuxna män och kvinnor i att bo under samma tak eller separat under behandlingstiden. Precis som den behandling Mikaela fick ta del av så ligger stort fokus på att hitta insatser som passar för varje individ och som ger god behandling. Målet är att skapa en stabil grund för en ökad livskvalitet och en positiv riktning framåt i livet.

Helhetslösningar för vuxna med komplexa behov

Humana förenklar komplexa placeringar genom en helhetslösning för vuxna med psykisk ohälsa och samsjuklighet. Vi har all nödvändig medicinsk och terapeutisk expertis samlad under ett och samma tak.

Vi kan erbjuda allt från skyndsamma placeringar och skyddsinsatser till noggranna utredningar och placering i specialiserade HVB-hem inklusive separata boenden för kvinnor och män. På flera av våra verksamheter välkomnar vi även husdjur efter individuell bedömning eftersom vi möter hela människan i vår vård.

Lo Kauppi är skådespelare och dramatiker.

Hon försonades med sin pappa

Lo Kauppi söker sin rötter i ny dokumentärserie

Skådespelaren och dramatikern Lo Kauppi har genom åren pratat mycket om sin alkoholiserade pappa och om sitt egna drogmissbruk som bottnade i ätstörningar. Hon har varit drogfri sedan 1992 och har medverkat i ett antal teve- och teaterproduktioner samt spelat in ljudböcker. Just nu gör hon dokumentären ”Den raderade minoriteten” som bland annat handlar om samverkan mellan de samisktalande och meänkielitalande grupperna på Nordkalotten. – Jag tror på ett samhälle med många kulturer och har fått en unik inblick i mina egna rötter, säger hon.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Lo Kauppi slog igenom stort med enmansföreställningen ”Bergsprängardottern som exploderade” som hade premiär 2003 och som även visades på SVT. I föreställningen, som hon själv skrivit, spelade hon sig själv i olika åldrar och berättade sin livshistoria som en av fyra barn till en pappa som var en hårt arbetande bergsprängare, men även led av alkoholism och om hur hon själv började lida av ätstörningar och drogproblem och hur samhället gjorde dyra insatser som inte alltid riktades rätt.

FÖR LO VAR det viktigt att berätta sin historia, även om hon tyckte det var med sitt eget liv som insats. Men det gick bra och hon fick det erkännande hon behövde och blev förstådd och kände att hon fick ge tillbaka till samhället. Vi träffas på

Södermalm i Stockholm för den här intervjun, där hon gärna vill tona ner bilden av henne som en ”före detta knarkare”. Lo har präglats starkt av sin uppväxt i en minoritetsfamilj, där hennes pappa men även mormor talade meänkieli som första språk, ett språk som inte lärdes ut till barn eller pratades inför svenskar på grund av den försvenskningen minoriteten utsattes för fram till femtiotalet. I skolan kallades hon ”Lappen”, när hon gick dit, vilket inte var ofta, för hon tyckte att lärarna var dumma i huvudet.

– PAPPA VAR egenföretagare, skötte sitt jobb perfekt och ville aldrig vara samhället till last. När han söp satt han i ett plåtskjul i Sickla industriområde, ”Lugnet” med andra finnar och personer som talade meänkieli. Jag tror att det bara var

Lo Kauppi

Ålder: 55 år.

Familj: Maken Figge Norling, sonen Lorens och två vuxna bonusbarn. Gör: Skådespelare och dramatiker, samt läser in ljudböcker. Ambassadör för ChildX. Bor: I Stockholm. Aktuell med: Spelar just nu in dokumentärfilmen ”Den raderade minoriteten”.

då han kände att han kunde vara sig själv. Med oss, som inte talade hans modersmål, tror jag att han kände sig utanför, säger Lo.

Lo drogs till kompisar som också hade alkoholistföräldrar, inget man pratade öppet om men som gav en känsla av gemenskap. Hemma var det ofta skrik och bråk minns Lo.

– Det var väldigt jobbigt när pappa söp. Förutom att vi alla grälade mycket var det också en skam att ha en pappa som var alkoholist, man ville inte att folk skulle se honom eller se på oss som onormala.

Sen hade han nyktra perioder då det var lugnt. Mamma var en riktig bullmamma som balanserade allt så gott hon kunde.

HOT OM SKILSMÄSSA låg ofta i luften men familjen hade inte den praktiska möjligheten att skilja sig. Varken ekonomiskt eller fysiskt.

– Pappa hade ju bara kommit dit vi flyttat, så jag har helt ärligt aldrig förstått hur det där att skilja sig från en alkoholist går till.

När Lo var 14 år gjorde hon ett självmordsförsök, men efter det började hon

banta, för att åtminstone försöka kontrollera sin kropp.

– Jag var arg och ledsen för att jag inte kunde få pappa att sluta dricka. Men jag ville inte heller få kvinnliga former och kände att jag blev förbannad av att bli sexualiserad. Mamma försökte få hjälp men jag vägde för mycket för att anses som anorektisk och behöva vård. Ätstörningarna ledde senare till ett missbruk av amfetamin och även heroin.

Lo gick aldrig gymnasiet eftersom syokonsulenten strukit teaterlinjen hon sökt och fyllt i Distribution och kontor

Med hjälp av dramatiken kunde Lo Kauppi få uttryck för det hon ville förmedla.

2-årig linje i stället, som var till för de som inte kom in på något annat. Hon åkte som 17-åring till London för att gå en frisörutbildning. I London blev självmedicineringen av amfetamin ohållbart och efter två år åkte hon hem till Sverige igen. Lo ville ha hjälp, hon hade inte längre kontroll över varken maten eller amfetaminet och behövde heroin för att sova.

– EN LÄKARE FRÅN Mariapol, som det hette då, skrev att jag behövde omhändertas, jag har henne att tacka för mitt liv.

»Jag var arg och ledsen för att jag inte kunde få pappa att sluta dricka«

Efter en behandlingsperiod på Mariapol placerades hon på ett paragraf 12 LVU-hem, med den ökända hierarkiska Hasselapedagogiken.

– Enligt den pedagogiken sades det att vi skulle börja om från noll, vilket bland annat innebar att vi inte fick prata om vad vi varit med om tidigare. Vi skulle veta hut i ett socialt experiment som gick ut på att rycka arbetarklassens barn i kragen, säga åt dem att jobba, sluta klaga och hålla käften. Enda anledningen till att jag inte rymde var för att jag tyckte att jag var för tjock för att visa mig för någon, och jag hade väl något hopp om att det skulle bli någon form av behandling till slut, men den kom aldrig. Men det enda som var positivt var att jag fysiskt inte kunde kräkas där så jag blev fri från hetsätningen, men ångesten var värre än någonsin.

MEN DET KOM delar till slut som kom att betyda mycket för Lo. Den före detta föreståndaren Gunnar Bergström introducerade Lo till 12-stegsprogrammet och hon började på Komvux i Umeå, där hon var kvar för eftervård. Hon började också i terapi, och kom att gå sammanlagt sju år i terapi.

– Där började den riktiga resan mot att bli frisk och jag har fått allt det betalt genom samhället. Jag älskade Komvux för där var lärarna schyssta och respektfulla. Jag gick också på NA-möten vilket var otroligt befriande. Sen levde jag efter ett strikt schema som gick ut på att äta infrysta portioner på samma tid och aldrig titta mig i spegeln, läsa 12-stegsprogrammets skrifter, börja på amatörteater och att meditera.

Hon minns de första gångerna i terapin.

– Jag berättade om allt dumt och hemskt jag hade gjort och sen hade jag inget mer att säga. Jag blev jätteförtvivlad, trodde att jag var för dålig för att ens kunna gå i terapi. Jag blev helt tyst och fick panik. Till slut förstod jag med terapeutens hjälp att jag omedvetet testat om hon skulle finnas kvar efter att jag visat mina sämsta sidor och handlingar.

Hon satt kvar. Sedan ställde hon rätt frågor och vägledde mig framåt. Jag fortsatte i terapin i Stockholm sen när jag flyttade tillbaka.

Först ville Lo bli journalist, för att hon ville förändra världen. Men det var inom teatern och som dramatiker som hon fick det utlopp hon behövde.

– Inom teatern har jag fått uttrycka mig bredare med kroppen och känslorna och kunna berätta om det jag tyckte var fel.

Ett stipendium gav henne möjligheten att gå en kvällskurs i teater och sedan en förberedande teaterutbildning på två år. Efter tredje försöket kom hon in på scenskolan i Stockholm.

– Även om det var snävt och trångsynt, i alla fall när det gällde kvinnorollerna och att jag ofta fick spela piga, så är jag tacksam för utbildningen. I Sverige betyder ”scenskolan” Teaterhögskolan så mycket, har du gått den så får man en ingång.

GENOM ÅREN HAR Lo spelat på Dramaten, Stadsteatern, Riksteatern och i fria teatergrupper. Det var när hon tog makten i egna händer som en ny värld öppnades.

– Med pjäser som jag skrivit själv blev möjligheterna enorma. När jag fått blanda det politiska och teater har jag fått den största kraften.

Los pappa dog när han bara var 47 år gammal. Hon tror inte att hon hade sökt till scenskolan om hennes pappa levt.

– Det tar mycket tid och energi att ta hand om en nära anhörig med missbruksproblem. När man ser en människa som man älskar supa ihjäl sig framför ens ögon, det är tungt. Jag hade inte klarat av att spela teater samtidigt. Vi var alla drabbade, alkoholism är en familjesjukdom. Jag hade dessutom försökt hjälpa mamma att komma ut ur sitt medberoende. Det var en fruktansvärd tid efter att pappa gått bort, för oss alla. Men med tiden blev livet också lugnare. Men jag bar länge på en enorm skuld och jag tänkte att det var mitt fel att pappa hade dött. Jag hade liksom misslyckats, säger Lo.

»Det tog lång tid för mig att inse att också jag har rötter, hos släktingar som överlevt i ett extremt hårt klimat«

Mellan 2003 och 2005 reste Lo runt med sin egenskrivna föreställning där hon spelade sig själv i olika åldrar och perioder i sitt liv. Hon spelade över hela landet, på teatrar och på fängelser som Kumla och Hinseberg. Föreställningen sändes också senare på SVT och sågs av 50 000 personer under en kväll.

– Att berätta om mitt liv var hemskt till en början. Men när jag blev förstådd och bekräftad kände jag mig även förlåten, för allt dumt jag hade gjort. Jag kände också att jag försonades med pappa. Varje kväll tände jag ett ljus för honom framför ett porträtt i en ram. Sen spelade jag dragspel och sjöng på meänkieli för honom, som en del av föreställningen.

Genom åren har Lo medverkat i 34 filmproduktioner som till exempel ”Jägarna 2”, ”Tjuvheder” och ”En helt vanlig familj” och en mängd olika teaterproduktioner både egenskrivna och skrivna av andra.

NÄR LO VAR 39 år fick hon sin son Lorens tillsammans med maken och skådespelaren Figge Norling.

– Att bli mamma var för mig som att få ett ankare och det bästa jag har åstadkommit. Min son lär mig så mycket och jag är glad och tacksam för att jag väntade med att bli gravid tills jag hittade en bra pappa. Figge är en sån. Jag vet att skulle vi separera skulle han respektera det och inte slå in dörren.

Lo fick en adhd-diagnos när hon var 47 år gammal, och diagnosen kom inte som en överraskning, hon hade självmedicinerat redan som fjortonåring.

– Men rätt medicin och vård i olika omgångar har varit min räddning. Ibland är det lite läskigt med adhd-medicin, för jag kan bli uttröttad av att jag gör

och klarar av så mycket. Då måste min brinnande hjärna få vila. Just nu håller jag på att trappa ner andra mediciner mot depression som jag haft i många år och mår otroligt mycket bättre.

Hon säger att hon just nu är på den bästa platsen i livet som hon någonsin varit på och drogfri har hon varit sedan 1992.

– Min son är välmående och nästan vuxen. I min närmaste familj är alla fria från missbruk och är välmående. Förutom världsordningen som är skit mår jag som individ väldigt bra. Jag är enormt privilegierad.

JUST NU SÖKER hon sina rötter genom att göra dokumentärfilmen ”Den raderade minoriteten” för SVT som bland annat handlar om samverkan mellan de samisktalande och meänkielitalande grupperna på Nordkalotten. Det handlar om vår historia och svenska statens förtryck. Dokumentären kommer sändas i början på 2027.

– Det är viktigt att veta var man kommer ifrån. Jag tror på ett samhälle med många kulturer, men en individ kan ock-

så rymma flera kulturer. Genom arbetet med dokumentären har jag fått ett unikt tillträde till mina rötter och får höra och se saker som folk inte har en aning om och jag lär mig enormt mycket varje dag. Det tog lång tid för mig att inse att också jag har rötter, hos släktingar som överlevt i ett extremt hårt klimat.

Vad inspirerar dig?

– Människor som Greta Thunberg och alla pensionärer i England som nu sitter fängslade på långa fängelsestraff, som påstådda terrorister för att de medvetet stöttat icke-våldsaktioner mot vapenhandeln.

Lo blev i år ambassadör för ChildX, en stiftelse som grundades 2014 och som arbetar för att stoppa kommersiell sexuell exploatering av barn både i Sverige och internationellt.

– Jag använder mina plattformar för att stötta dem och sprida ordet. ChildX gör ett fantastiskt jobb, borde egentligen vara ett departement i regeringen eftersom det är så självklart: Ingen vill att barn våldtas. Jag är stolt över att vara ambassadör för dem. ○

När Lo var 39 år fick hon sin son Lorens tillsammans med maken och skådespelaren Figge Norling.

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.

Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Vår vårdkedja

1. Motivation/Kartläggning

Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.

2. Primärbehandling

I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.

3. Fördjupad behandling

Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.

4. Utslussning

För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.

5. Referensboende

Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.

6. Eftervård

Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.

TEMA: HBTQI

Att våga vara sig själv

Hbtqi är ett brett paraplybegrepp som inte bara handlar om sexualitet. Det är också identiteter och könsuttryck som är utanför samhällets normer. Det handlar om allas lika värde och rätten att känna sig inkluderad i samhället. TEXT JENNY FORS

24 Bi- och pansexualitet

Bisexuella är extra utsatta för diskriminering. Edward Summanen, socionom och genusvetare, berättar om nya boken ”Bi- och pansexualitet.”

Spektrum HVB

Här välkomnas ungdomar mellan 14-17 år som identifierar sig som hbtqia+-personer.

Kunskap om hbtqi

Socialstyrelsen har uppdaterat utbildningen om hbtqi och normer i socialtjänsten. Dessutom finns en helt ny utbildning för jämlik äldreomsorg för hbtqi-personer.

»Jag tror att många historiskt har haft svårt att se bi och pan som stabila identiteter«

Edward Summanen

Edward Summanen är aktuell med boken ”Bi- och pansexualitet – dåtid, nutid, framtid”. (Natur & Kultur).

Foto: Anna Drvnik.

Bisexualitet är vanligt men relativt osynligt

Var tionde person är bi- eller pansexuell

Edward Summanen är socionom och genusvetare och har jobbat med hbtqi-frågor sedan 2008. De senaste fyra åren har han varit sakkunnig hos Transammans, Sveriges största förbund för transpersoner och närstående. I sin senaste bok ”Bi- och pansexualitet” skriver han om den ganska osynliga gruppen bi- och pansexuella. – Många tänker inte på bisexuella som en grupp, utan man tänker att man antingen är homo eller hetero. Det finns ett genomgående behov hos bi- och pansexuella att bli sedda och bekräftade, säger Edward.

TEXT ANNE HAAVISTO

Boken, som är den första på svenska i ämnet, är skriven för många, både på samhälls- och individnivå.

– Jag ville fylla kunskapsluckor och belysa olika områden som är bra att känna till, som till exempel begreppsutveckling, bemötande och rättigheter. Jag ville också ge röster till fler bi- och pansexuella och lyfta fram olika erfarenheter och behov. Boken är skriven för alla som är bi- och pansexuella, som letar efter spegling, representation och bekräftelse på att det man känner är giltigt, förklarar Edward.

En annan stor grupp som boken riktar sig till är yrkesverksamma, särskilt inom människovårdande yrken som socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

– Att söka vård som bi- och pansexuell person kan vara en utmaning och många drar sig för att söka vård. Studier visar att man inte vågar vara öppen med sin sexuella identitet av rädsla för att ses som lösaktig eller obegriplig och därmed få ett sämre bemötande. Förhoppningen är att ge redskap och öka kunskapen för vårdgivare. Jag har själv lärt mig mycket under skrivprocessen, även om jag nördat ner mig i de här ämnena under många år.

BOKENS FÖRSTA KAPITEL handlar om den viktiga vokabulären, orden som blir begripliga för oss alla när det handlar om sexualitet.

– Jag ser två olika aspekter när det gäller vilka ord vi använder. Den ena är att bredden av begrepp kan underlätta för

en person att förstå sin unika position i världen, vilket kan vara viktigt för både identitet och att förstå sig själv. Då kan det finnas behov av många fler ord än bara bi eller pan. Den andra aspekten är att alla yrkesverksamma inte behöver ha stenkoll på exakt alla begrepp. Däremot behöver man ha grundläggande förståelse för att det finns fler sexualiteter än homo eller hetero, och aktivt inkludera bisexualitet i sitt språkbruk. Det handlar om att inte tappa bort bi- och panfrågor i samhället i stort. Till exempel att inte säga att ”homosexuella fick rätt att gifta sig år 2009” utan ”samkönade par fick rätt att gifta sig”. Men för samhället i stort ser jag inte ett behov att känna till exakt alla små och föränderliga begrepp som finns inom hbtqi-rörelsen.

Vad är skillnaden på bisexuell och pansexuell?

– Begreppet bisexuell har använts sedan slutet av 1800-talet. Ordet pansexuell vet man inte exakt när det började användas i den betydelse det har idag, men det började användas mer frekvent på 2010-talet. För många är orden bi och pan synonymer och innebär att man blir kär och attraherad av en person oavsett kön. En del använder båda orden för att

beskriva sig själva precis som man kan säga både bög och gay eller lesbisk och flata.

– Historiskt har bi definierats som att gilla både män och kvinnor men det har breddats i takt med förståelsen för att det finns fler kön än två. Idag definierar många det som att attraheras av personer oavsett kön. Pan, som betyder alla, handlar om att gilla alla kön. Begreppet kommer delvis från ett behov av att syn-

liggöra att det finns fler kön än två, eller att kön är helt irrelevant.

DET ÄR OLIKA från person till person, hur man identifierar sig och vad man känner för orden. Sen kan man använda ytterligare ord om sig själv, till exempel att vara både bisexuell och asexuell. Det kan innebära att man blir kär i personer oavsett kön men inte ha något intresse för sex.

Många bisexuella har svårt att bli accepterade av sin omgivning, enligt Edward. Foto: Anne Haavisto

»Studier visar att man inte vågar vara öppen med sin sexuella identitet«

Än så länge har det inte forskats så mycket vad gäller språkutvecklingen kring pan-begreppet, hur ordet kom till och varifrån.

– Många begrepp plockas upp av personer som berörs och sedan kommer de in i hbtqi-rörelsen, för att spridas i samhället över tid.

Att det länge saknats ett biperspektiv generellt i samhället tror Edward handlar om synen på bisexuella personer.

– Jag tror att många historiskt har haft svårt att se bi och pan som stabila identiteter, utan mer flyktiga och experimenterande. Man har inte, till exempel inom politiken och hos myndigheter, lyft bifrågor på allvar.

Det har gjorts studier i andra länder, på diskriminering av bisexuella personer.

– I en studie skapade man fiktiva jobbansökningar som var identiska men med skillnaden att hälften beskrev sig som homosexuella och andra hälften som bisexuella. Det visade sig att öppenhet med homosexualitet sågs som något mer positivt, att personerna stod upp för sin identitet. Men ansökningarna där personer kom ut som bisexuella ansågs vara oprofessionella. Det tolkades som att skriva om sitt sexliv, man såg alltså inte bisexualitet som en identitet. Studien sätter fingret på att bisexualitet ofta tolkas som något privat eller sexuellt, och inte en stabil identitet. Det här synsättet bidrar till att folk inte vågar vara öppna.

VI LEVER I en värld som präglas av normer, föreställningar och maktsystem som påverkar hur vi mår och interagerar med andra. Undersökningar visar att den psykiska ohälsan är stor bland bi- och pansexuella, större än hos den homosexuella befolkningen.

– Bi- och pansexuella saknar skyddsfaktorer som homosexuella har tillgång till. Några exempel är sammanhang och gemenskap som bidrar till spegling och representation. Att känna gemenskap och samhörighet är viktigt för att må bra. Många bisexuella har också svårt att

bli accepterade av sin omgivning och andra vågar inte vara öppna med sin identitet, av rädsla för negativa reaktioner, menar Edward.

TVÅ STORA BIDRAGANDE faktorer till den psykiska ohälsan handlar om minoritetsstress och mikroaggressioner. Minoritetsstress är en psykologisk teori som använts för att förklara fysisk och psykisk ohälsa hos homosexuella, jämfört med heterosexuella för att senare ha breddats till att inkludera fler minoriteter som bisexuella, transpersoner eller personer som riskerar att utsättas för rasism.

– Alla bisexuella mår inte dåligt men det finns en klart ökad ohälsa, och minoritetsstressteorin kan delvis förklara varför. Forskning visar tydligt att det är påfrestande att vara minoritet. Som bieller pansexuell blir man ifrågasatt, utsatt för hat eller får hör att det bara är en fas man går igenom. Man saknar förebilder och riskerar att exkluderas. Att inte känna sig inkluderad eller att oroa sig för att bli illa bemött ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa.

Mikroaggressioner är små, ofta undermedvetna, handlingar som sårar och väcker obehag.

– Det kan vara kommentarer från medmänniskor som sällan syftar till att kränka eller vara elak. En del säger saker för att försöka trösta, men som kan upplevas sårande eller skapa större utanförskap. Som att säga ”nu kan du kanske träffa en kille och leva ett normalt liv istället” till en tjej som precis blivit dumpad av sin flickvän. Alla små handlingar och uttryck av mikroaggressioner kan leda till minoritetsstress. Ofta handlar det om okunskap hos människor och vi behöver bli medvetna och tänka mer på det här sakerna.

Hur kan man göra för att synliggöra bi- och pansexuella?

– En sak som kan vara nyttigt att tänka är att var tionde person är bieller pansexuell. Att vara medveten om det kan påverka både vårt språk och våra rutiner

inom till exempel olika människovårdande yrken. Förhoppningsvis kan den tanken leda till att man får syn på saker hos sig själv som kan vara användbara i bemötandet. Ett konkret sätt är att, när man möter människor till exempel inom vården, ställa frågan; finns det något annat jag behöver känna till om dig?

En sådan öppen fråga kan göra det lättare att komma ut. Det kan komma fram

Så främjas hälsa hos bi- och pansexuella:

Kunskap är viktigt, dels för att fler ska få inblick i bi- och pansexuellas livsvillkor, dels kunna spegla sig som bi eller pan. Läs litteratur, se filmer och följ konton på internet som lyfter bi- och panfrågor. Många bi- och pansexuella upplever hälsa av att träffa likasinnade, antingen fysiskt eller genom nätforum. Att delta i Pride för att känna delaktighet. Omgivningen kan bidra med att sprida kunskap om vikten av gemenskap. Undersök om till exempel en vårdgivare har bi-kompetens. Du som söker vård och stöd har rätt att ställa krav och bli bra bemött. Samtidigt behöver vård, skola och andra instanser säkerställa att arbetet med hbtqi-frågor tydligt inkluderar bi-perspektiv.

Omgivningen spelar en viktig roll genom att säga ifrån när andra människor uttrycker sig negativt om bi- och pansexuella. Skratta inte med åt dåliga skämt, ställ istället frågan ”hur menar du nu?”

Kartlägg skydds- och riskfaktorer. Vad kan du som privatperson stärka upp själv och vad behöver du hjälp med? Vad kan du som yrkesverksam bidra med?

Det kan även handla om att reflektera över och prioritera sammanhang där man kan vara sig själv och må bra. Stöd att minska alkoholkonsumtion vid behov. Det finns ett riskbruk hos många bi- och pansexuella, och man kan behöva stöd att reflektera kring alkoholbruk samt stöd till livsstilsförändring.

»Bi- och pansexuella saknar skyddsfaktorer som homosexuella har tillgång till«

allt möjligt med en sån fråga, inte minst saker kopplat till sexualitet. Tyvärr finns det mycket så kallad dubbel missriktad respekt, som innebär att både vårdpersonal och vårdtagare inte vill vara integritetskränkande, så båda håller tyst om frågor som rör sexualitet.

EN ANNAN VIKTIG sak att känna till är skillnaden mellan sexualitet och sexuell identitet.

– Sexualitet är både praktik, identitet och preferens. Identitet är hur man identifierar sig men det säger inget om hur man faktiskt vill ha eller har sex. En del människor skiljer på sex och kärlek: man har sex med personer av alla kön, men blir enbart kär i personer av samma kön som en själv. Det finns även en betydande andel män som identifierar sig som heterosexuella, men som ibland har sex med andra män. Det här är viktigt att ha koll på, framförallt är det relevant inom sexuell hälsa som testning och smittspårning men också i samtal som rör identitet och relationer, resonerar Edward.

DET SENASTE DECENNIET har antalet personer som identifierar sig som bisexuella fördubblats i Stockholm. Varför det här så går inte riktigt att ta reda på menar Edward.

– Det är nog många bidragande faktorer; ökad tillgång till ord, större öppenhet i samhället och större bredd av förebilder inom populärkulturen.

Engagemanget i Sverige för bi- och pansexualitet har varierat mycket genom åren. Edward märker av ett nyfunnet intresse för bi och pan inom hbtqi-rörelsen, men även att flera myndigheter börjat se bisexuella som en egen grupp. Däremot är han besviken på utspel från regeringen.

– Regeringen har en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter, men där nämner man inget om bisexuellas utsatthet och ohälsa, vilket är anmärkningsvärt. Dessutom behövs mer riktad forskning och medel, det räcker inte med att bara prata. ○

Bi- och pansexualitet

Bisexualitet är den näst vanligaste sexuella läggningen, ändå saknas ofta såväl kunskap som berättelser att relatera till. Det bidrar till att bi- och pansexuella upplever ohälsa i större utsträckning än homo- och heterosexuella. Genom personliga berättelser, forskning och yrkeserfarenhet ges en samlad bild av bi- och pansexuellas vardag, historia och hälsa i en svensk kontext. (Natur & Kultur, 2025).

Edward Summanen är socionom och genusvetare som arbetat med hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer sedan 2008. Övriga böcker: ”Queera tider – HBTQI då och nu” (Rabén & Sjögren, 2021), ”Trans - Fakta, forskning och erfarenheter”, tillsammans med Matilda Wurm (Natur & Kultur, 2023).

Edward Summanen har jobbat med hbtqi-frågor sedan 2008. Foto: Anna Drvnik.

P a r c e r - M S T - k o n c e p t e t

KRAFTFULL ÖPPENVÅRDSINSATS FÖR

UNGA

MED NORMBRYTANDE BETEENDE

Kriminalitet, droger och normbrytande beteende bland unga kostar både liv och pengar. Samtidigt uppgår kostnaderna för ungdomsvård - HVB- och SiS – upp till 10 950 kr/dygn. Höga kostnader för en miljö där unga löper stor risk att drabbas av förvärrad problematik.

PARCER-MST-KONCEPTET - EN DEL AV LÖSNINGEN!

Operativ öppenvårdsinsats i hemmet

Evidensbaserat, mätbart och kostnadseffektivt

Korta, sammanhållna insatser - snabba resultat

83 % fullföljer behandlingen

65 % färre återfall i kriminalitet

Kan erbjudas även i mindre kommuner

Tillgängligt och flexibelt

EL J O NGRUPP E N STOCKH O L M MREDÖS A DNALN

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.

Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

Söker du LSS-placering?

Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare:  placeringsradgivare@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

Öppenhet och respekt ger trygghet

Spektrum HVB välkomnar ungdomar mellan 14-17 år som identifierar sig som hbtqia+-personer. Även en inkluderande öppenvård och familjehem med behandlare. Här ska ingen behöva kämpa med att anpassa sig till en miljö där deras identitet inte förstås eller accepteras fullt ut.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT

–

Vi är Sveriges enda uttalade hbtqinormativa HVB vad jag vet. Hos oss är hbtqi det normala, säger Christian Björk, som driver Spektrum HVB. Största delen av arbetsstyrkan och barnen identifierar sig som hbtqi-personer och alla har erfarenhet av minoritetsstress.

– Det här är en grupp som fortfarande är väldigt utsatt i samhället för stigma, kränkningar och våld, vilket är allvarliga stressfaktorer. Idén på ett HVB kom för 3-4 år sedan när jag jobbade på ett annat företag. Jag

träffade en transperson som hade blivit utsatt för så pass grovt våld på ett HVB att vi fick åka direkt till sjukhuset. Jag kände direkt att så här ska det inte behöva vara.

Christian letade runt efter ett nytt HVB som skulle kunna passa, men hittade inget med den inriktningen.

– När jag bollade med socialtjänsten så sa de att de upplever svårigheter när det gäller tryggheten för den här målgruppen och de kan bara hålla tummarna att det fungerar. Sexualitet är heller inget man frågar om.

HBTQI ÄR EN förkortning av homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation. Det är ett brett paraplybegrepp som både innefattar sexuell läggning och könsidentitet. Homosexuella är en person som kan bli kär eller attraherad av personer med samma kön, bisexu-

ell kan bli kär eller attraherad av någon oavsett kön. Så långt har de flesta koll, men sedan kan det bli lite svårare att definiera begreppen.

TRANSPERSON ÄR EN person som inte identifierar sig med det kön som den registrerades som vid födseln eller har ett normbrytande könsuttryck som är en del av personens identitet. Det har inget med sexuell läggning att göra.

Queer är ett sätt att tänka som ifrågasätter samhällets idéer om kön och sexualitet. Det kan vara en identitet eller att inte vilja definiera sin sexualitet eller

Christian Björk, Spektrum HVB.

På Spektrum HVB behöver man inte känna att man inte passar in, eftersom det icke-normativa är norm. Genrebild från Getty Images

kön. Intersexvariation är variationer i det kroppsliga könet. Ofta är ett + med för att fånga upp fler variationer och även bokstaven A som står för asexuell, person som inte känner sexuell attraktion till andra.

– JAG VAR INNE på tankarna att kunna skapa en trygg plats för den här målgruppen och i samma veva fick jag en fråga om att starta upp en verksamhet i ett hus. Jag föreläste om hbtqi-frågor och hade många historier att berätta från barn som hade tvingats flytta runt och levde i otrygghet och med skam. Det var inte bara ett en-

skilt ärende jag hade uppmärksammat, säger Christian.

Han sade upp sig för att starta det nya projektet, som fick en knölig start innan både lokaler och tillstånd var klart. Den 17 februari 2025 var allt på plats, föreståndare, möbler och det första barnet kunde flytta in.

– Nu har jag i stället samlat på mig goda historier. Hur personer äntligen får känna sig accepterade och våga vara öppna med sina känslor. Att de har fått bättre självkänsla, självacceptans och gjort stora framsteg från att ha haft stora problem med självskada och inte ha vå-

gat röra sig ute i samhället. Det här är en grupp som har många vårdsammanbrott bakom sig. Vi har inte haft ett enda, vilket känns helt fantastiskt.

SPEKTRUM HVB ÄR litet och familjärt med bara fyra platser, men det tycker Christian är bra. Det är varmt och välkomnande med mycket personal som alltid bemöter barnet utifrån vart hen är och med ett traumamedvetet omsorgsgivande.

– Man hamnar inte på HVB för ingenting. Barnen har egna utmaningar och därtill känslan att inte vara accepterad, att alltid få kommentarer om kläder,

är ett brett paraplybegrepp, men gruppen är extra utsatt för psykiskt ohälsa, kränkningar

utseende eller bli kallad för fel pronomen. Det är så viktigt att i alla fall ha ett sammanhang där man känner sig trygg även om det viskas och pekas när man går ute på stan. Den här gruppen blir ofta socialt isolerad.

Unga hbtqi-personer har sämre psykisk hälsa, en mycket högre risk för självmordstankar och självmordsförsök samt självskadebeteende. Man kan tycka att samhället har blivit mer öppet, men fortfarande finns stigma och oförståelse, särskilt mot transpersoner. I USA har till exempel Trump-administrationen försämrat villkoren för transpersoner med en mycket hård retorik.

SPEKTRUM HVB FINNS i Malmö, som Christian tycker är en accepterande stad. Det är inte bara under Prideveckan man kan se regnbågsflaggan eller uttryck som ”Trans lives matters” på någons jacka. Christian berättar om tillfällen då någon öppnat upp sig för honom och sagt att hen ”inte känner sig som en kille”, trots att denne ser ut som en. Ofta syns det inte utåt vad en person går och bär på.

»Det är så viktigt att i alla fall ha ett sammanhang där man känner sig trygg«

Metoder som används i behandlingen är MI (motiverande samtal), traumaanpassad yoga, TMO (traumamedveten omsorg), lågaffektivt bemötande och KBT.

FÖR ATT LÖSA problem används CPSmetoden, Collaborative Problem Solving. Målet är att fokusera på orsakerna till problemet och bjuda in till problemlösning där barnet får uttrycka sina egna strategier och lösningar.

– En enkel och grundläggande sak är att använda rätt könsbenämning. Det ger en enorm ångest varje gång man tilltalas med fel namn eller genus. De flesta som är hos oss är 17 år, då är man nästan vuxen. Det är en självklarhet att man visar den respekten mot varandra. Visst kan man säga fel någon gång, men då ber man om ursäkt.

Christian tycker att vuxna ofta är så vana att tro sig veta vad som är bäst för

en person. Ofta har det att göra med normer, till exempel att man antar att killar gillar fysiska sporter och tjejer gillar lugnare aktiviteter, dans och hästar. – Vi utgår alltid från vad personen mår bra av att göra. Har man erfarenhet från NPF så vet man hur det är att vara detektiv. Ibland är lösningen det du inte skulle kunna gissa. Därför måste vi sluta att vuxen-gissa och i stället fråga barnet.

ÄVEN OM DET var en stor chansning att starta eget och gå från ett välbetalt jobb så är det en fantastisk känsla att ha skapat en trygg och stödjande plats där ungdomar kan ges den omsorg som de förtjänar. Öppenvård och familjehem i samma anda är ett bra komplement som kan ge fortsatt stöd.

– Jag är lycklig i mitt jobb där vi kan skapa förändring och hålla det vi lovar med stöd i forskningen, avslutar Christian Björk. ○

Hbtqi+

och våld. Foto: Getty Images

Boende med särskild service för vuxna personer med psykisk ohälsa

Diagnosgrupper som förekommer är bland annat:

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD, ADD, Autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom m.fl.

Psykiatriska diagnoser

Schizofreni och övriga psykossjukdomar, bipolär sjukdom, tvångssyndrom, ångesttillstånd, fobier, depressioner med mera.

Verksamheten är indelad i olika enheter för att kunna tillgodose olika behov beroende på typ av funktionsnedsättning och problematik.

Utgångspunkten under vistelsen är ”Klienten i centrum” och det innebär att klienten planerar, diskuterar och lägger upp sin vistelse gemensamt med kontaktpersoner.

Målet är att klienten ska trots begränsning av funktioner, kunna leva ett värdigt liv och få en fungerande vardag.

RÖINGEGÅRDEN

info@roingegarden.se | 0451-104 49 www.roingegarden.se

Insikten Stödboende har i trettio år tagit emot unga vuxna via koncernens egna HVB-hem samt direkt från socialtjänsten.

Vi lyckas särskilt väl i arbetet med tjejer som har en mer komplex problematik, och därför är vår personalgrupp till stor del anpassad för att möta just deras behov.

Samtidigt välkomnar vi förstås både tjejer och killar –vi har erfarenhet och kompetens som passar båda grupperna lika väl.

”Vi är riktigt duktiga på att hjälpa tjejer

Välkommen!

För ytterligare info och placeringsförfrågan: 010-16 00 67

Insikten erbjuder HVB och Stödboenden i Sala samt Familjehem i mellersta och södra Sverige. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av egna psykologer och socionomer.

www.insikten.info eller scanna qr-koden

Akam – vad är allra mest uppskattat med

Insikten Stödboende?

– Vår inställning till lösningar! Vi är duktiga på att utforma stöd och insatser utifrån varje individs behov och ser flexibilitet som självklar del i vårt arbetssätt. Exempelvis har många unga som placerats i våra Stödboenden fått möjlighet att bo med sin hund, och vid behov även kunnat få hjälp med promenaderna.

Det gör oss till ett uppskattat val även för den som inte vill vara utan sin fyrbenta livskamrat. Ett annan exempel är att de som har förutsättningar ges möjlighet att ta körkort, då vi har personal som kan handleda övningskörning

– Våra lägenheter ligger i satellitform vilket innebär att man bor på egen adress och inte i kollektiv. Våra boendestödjare gör besök enligt överenskommelse och våra insatser anpassas alltid efter varje enskilds behov. För en del kan det handla om ett omfattande stöd i vardagliga sysslor, medan andra behöver hjälp att bryta isolering, skapa struktur och få en fungerande tillvaro.

Insikten Stödboende har även tillgång till gemensam lokal där det ges möjlighet att träna på social interaktion utifrån förmåga. Där kan man t ex baka, laga mat tillsammans eller spela bordsspel och kolla på film.

– Inom Insiktenkoncernen har vi egen psykiater, psykolog och sjuksköterska som fungerar som stödresurser för boende och personal. De bidrar med värdefullt stöd och konsultation och samverkar också med öppenvården och andra när det behövs.

Det är inte utan stolthet vi erbjuder vår erfarenhet och kompetens, och dessutom en fantastisk småstadsmiljö här i hemtrevliga Sala!

Akam Behnam

Föreståndare, Insikten Stödboende

Insikten

Stödboende

för unga vuxna

från 16 år

• Fullt utrustade lägenheter med tillhörande försäkring

• Tillgänglighet till personal dygnet runt

• Strukturerat och individuellt stöd för en trygg övergång mot självständighet

Placering sker enligt SoL och bygger på individens möjlighet till en stegvis övergång från högre till lägre stödinsatser.

– Stödboende i hemtrevliga Sala!

Ett bättre liv för människor

Hbtqi och normer i socialtjänsten

Webbutbildningen är uppdaterad

Det är viktigt att ha kunskap om hbtqi-personers rättigheter och livsvillkor för att kunna ge ett bra bemötande och erbjuda en jämlik socialtjänst. För att stärka hbtqi-kompetensen har Socialstyrelsen både en ny och en uppdaterad webbutbildning.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT

”Hbtqi och normer i socialtjänsten” är namnet på den uppdaterade webbutbildningen som ersätter den tidigare ”Att synliggöra normer i socialtjänsten med hbtqi-perspektiv”. Syftet med webbutbildningen är att främja en god och jämlik socialtjänst för alla oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

– Den första versionen var från 2018 och gjordes som en del i ett särskilt regeringsuppdrag. Sedan dess har det hänt mycket, det har kommit till kunskap och fler begrepp. Nu är det tydligare fokus på rättigheter, materialet är mer lättill-

gängligt och även våld i hbtqi-personers relationer tas upp, säger Malte Sundberg, hbtqisamordnare på Socialstyrelsen.

I GRUNDEN ÄR det inget nytt. Att möta varje individ och utgå från individens behov ingår i socialtjänstens uppdrag. Men för att kunna göra det på riktigt behövs

Malte Sundberg, hbtqi-samordnare på Socialstyrelsen.

kunskap om vilka normer som kan stå i vägen.

– Samhället har blivit öppnare och hbtqi-personers formella rättigheter har stärkts, nu senast genom den nya könstillhörighetslagen i somras. Men samtidigt finns begränsande normer kvar i samhället och vissa tendenser till att ifrågasätta hbtqi-personer. Därför

viktigt att alla känner sig inkluderade. Foto: Getty Images

är det viktigt att vi som jobbar i offentlig sektor står stadigt i värdegrunden om allas lika värde och rättigheter.

WEBBUTBILDNINGEN VÄNDER SIG till både chefer och medarbetare och tar upp sådant som hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och rättigheter, normer om kön och sexualitet som kan skapa hinder för jämlikhet. Genom filmer och fallbeskrivningar är det meningen att man deltar i utbildningen på cirka 60-120 minuter och sedan diskutera vidare i arbetsgruppen.

– Det brukar bli bäst när de som deltar får tid att prata och reflektera tillsam-

mans, det räcker oftast inte att bara läsa sig till kunskap för att det ska kunna omsättas i praktiken. Till exempel vad vi har för olika föreställningar om personer vi möter och hur vi kan ställa öppna frågor som alla kan svara på.

Vi kan inte anta att alla följer normen. Det finns olika sätt att ha relationer och familj. Därför behöver vi vara intresserade att lära känna den person vi har framför oss.

– Det mest grundläggande är ett bra och inkluderande bemötande. Att använda rätt namn och pronomen och inte automatiskt anta att den man möter är

Så kan du göra verksamheten mer inkluderande

Q Fundera över dina egna föreställningar. Hur kan du säkerställa att ditt bemötande inte påverkas av personliga åsikter?

Q För att kunna arbeta personcentrerat behöver du ha kunskap om hbtqi-personers liv, hälsa och rättigheter. Lyssna på den du möter och ställ frågor om vad som är viktigt för hen. Var lyhörd för personens behov och om hen känner oro för något.

Q Utgå ifrån att du inte vet vem du möter. Ställ öppna och inkluderande frågor som alla kan svara på, oavsett sexuell läggning, relationer, familjekonstellation, könsidentitet, könsuttryck och kroppsligt kön.

Q Använd ord som fungerar oavsett vilket kön och sexuell läggning någon har, som partner i stället för flickvän eller pojkvän, förälder eller vårdnadshavare i stället för mamma eller pappa. Du kan sedan använda de ord personen själv använder om sig själv, sina relationer och sin familj.

Q Respektera identitet och integritet. Alla har rätt till sin könsidentitet, sitt könsuttryck och sin sexualitet. Fråga gärna vilket namn och pronomen personen vill att du använder, såsom hon, han eller hen.

Q Informera om sekretess och tystnadsplikt. Många är oroliga för att känsliga uppgifter ska komma ut.

Vi kan inte anta att alla följer normen. Det är

»Det mest grundläggande är ett bra och inkluderande bemötande«

heterosexuell. Vi behöver ställa öppna frågor på ett lyhört och respektfullt sätt. Samtidigt handlar det inte bara om bemötande, utan också om att ta reda på individens behov för att kunna sätta in rätt insatser och stöd.

SOCIALSTYRELSEN HAR OCKSÅ tagit fram en helt ny utbildning för jämlik äldreomsorg för hbtqi-personer.

– Vi gjorde en kartläggning 2023 av hur kommuner jobbar med en jämlik omsorg för äldre hbtqi-personer och då var det bara en liten andel av kommunerna som hade ett aktivt arbete på området. Men många uttryckte en vilja att göra mer, säger Malte Sundberg.

Många äldre hbtqi-personer känner oro för hur det ska bli om de behöver äldreomsorg, till exempel om deras relationer och identitet kommer att tas på allvar och om det kommer att finnas hbtqi-kompetens hos personalen.

Äldre hbtqi-personer har gemen-

samt att de har vuxit upp i en tid när deras könsidentitet eller sexuella läggning betraktades som skamlig och som en psykisk sjukdom. De saknade grundläggande rättigheter och skydd mot diskriminering. Sådant kan sitta djupt kvar och skapa en otrygghet i kontakten med till exempel socialtjänsten och hälsooch sjukvården.

SOCIALSTYRELSEN BETONAR ATT alla som arbetar i socialtjänsten behöver ha tillräcklig hbtqi-kompetens för att kunna ge jämlika insatser. Ett sätt att börja på kan vara att gå Socialstyrelsens webbutbildning. Om man vill ha fördjupad kunskap finns det både lokala och nationella hbtqiorganisationer som ofta kan vara behjälpliga.

– Det är avgörande att det blir ett kunskapsbaserat samtal, med mänskliga rättigheter som grund. Ibland kan det vara skönt att ta hjälp av någon extern med sakkunskap som kan stötta arbetet. ○

Främja trygga miljöer

Här är exempel på sådant som gör att miljön blir mer tillgänglig och som kan hjälpa hbtqi-personer att känna sig mer trygga i att söka stöd och delta i insatser:

Q I väntrum: erbjud nummerlappar eller ropa upp efternamn i stället för förnamn.

Q Erbjud könsneutrala toaletter och möjlighet till ombyte som fungerar för alla.

Q Om ni har könsuppdelade verksamheter och ser behov av det kan ni komplettera med verksamheter som är öppna för alla oavsett kön. Om det bara finns könsuppdelad verksamhet – prata gärna med personen om vad den själv föredrar.

Q Diskutera med den enskilda hur ett familjehem, hvb-hem, särskilt ungdomshem eller annan verksamhet kan bli så tryggt för hen som möjligt.

Q Skapa gemensamma förhållningsregler kring hur ni ska vara med varandra i verksamheten. Var tydlig med att homofobi, bifobi och transfobi aldrig är okej.

Q Prata om normer i gruppen och arbeta aktivt för att motverka destruktiva maskulinitetsideal.

Q Agera alltid vid kränkningar och våld. WEBBUTBILDNINGARNA FÖR en jämlik äldreomsorg och Hbtqi och normer i socialtjänsten hittar du på: utbildning. socialstyrelsen.se.

Samhället har blivit mer öppet, men fortfarande finns stigma och okunskap om hbtqi-personer. Foto: Getty Images

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling, samt familjestödsamtal.

HVB | TIERP | TÄRNSJÖ

Alima 072-559 09 39 | Östagården 073-405 00 15

Stödboende för personer 16-20 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA

070-850 28 89

Förstärkt familjehemsvård med coach / behandlingsfamiljer Familjehem för barn och unga upp till 21 år

FaIRO I UPPSALA med omnejd ÖPPENVÅRD | BEHANDLINGSFAMILJ 076-116 68 06

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

01 74

Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.

För kvinnor och män från 18 år.

Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.

PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.

HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.

MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.

Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.

Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se

FUB:s nya rapport om LSSbostad visar stora brister

Rapporten ”Brister och möjligheter i LSSbostad” från Riksförbundet FUB visar brister i personalkompetens, utbredd underbemanning och användning av integritetskänslig digital teknik utan samtycke.

– Rapporten visar tydligt att stödet brister i många LSS-bostäder runtom i Sverige. Många respondenter beskriver stor personalomsättning, bristande kompetens om intellektuell funktionsnedsättning (IF) och frånvarande chefer. Det drabbar personer med IF, säger Anders Lago, förbundsordförande för Riksförbundet FUB.

Enkätresultaten från över 1 000 svar och 750 fritextsvar visar även att otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder förekommer i hög grad. 13,4 procent av dem som har en närstående eller huvudman som bor i gruppbostad, svarar att det förekommer tvångs- och begränsningsåtgärder. Ett citat från enkäten belyser upplevelsen:

”Han [den boende] har nyligen tvingats flytta från ett annat boende i kommunal regi på grund av att kameraövervakning dygnet runt installerades. Dessutom inlåsning. Ledningen anmälde sig själva till IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, till slut. Jag anser att läget är akut. Något radikalt måste göras för att förbättra situationen för våra allra mest utsatta.”

»Det behöver införas en LSS-inspektion som granskar verksamheterna«

– Det är djupt oroväckande. LSS innehåller inte några bestämmelser som tillåter användning av tvångs- och begränsningsåtgärder. Det behöver införas en LSS-inspektion som granskar verk-

samheterna och stoppar utvecklingen, säger Anders Lago.

Av resultaten framgår också att inhämtning av informerat samtycke vid användande av integritetskänslig digital teknik i övervakande syfte ofta saknas. Över hälften av respondenterna svarade att personen med IF inte hade fått anpassad information som är en förutsättning för att kunna göra ett informerat val. – Digital teknik beskrivs oftast som en väg till ökad självständighet och trygghet. Den beskrivningen kan dock vara helt missvisande om tekniken används på ett sätt som står i strid med LSSlagens centrala begrepp och funktionsrättskonventionens fastställda rättigheter. Dessa måste vara vägledande: goda levnadsvillkor, delaktighet, självbestämmande och rätten att leva som andra. Det understryker vikten av att funktionsrättskonventionen behöver bli svensk lag, säger Anders Lago.

KÄLLA: FUB

Anders Lago, förbundsordförande för Riksförbundet FUB. Foto: Linnea Bengtsson.

En chans för familjen

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.

Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.

PÅ PLATS HOS OSS MEDICINSKT TEAM & INTEGRERAD DBT

Särskild kompetens finns för behandling avseende

Suicidalt agerande Ätstörningar

Trauma och komplex PTSD

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan

Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se

PÅ GÅNG

Fler ska vara skyldiga att anmäla

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med lagförslag för att stärka skyddet för barn. I propositionen ingår flera lagförslag för att stärka skyddet för barn, bland annat genom att fler aktörer i samhället ska vara skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. De nya myndigheterna regeringen vill ska omfattas är: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, länsstyrelserna, Skatteverket och Tullverket.

Regeringen vill också att socialnämnden får mer information för att kunna fatta bättre beslut. Viss skolpersonal föreslås vara skyldig att lämna uppgifter till socialnämnden i upplysningar och ärenden om vårdnad, boende och umgänge enligt föräldrabalken. Socialnämnden kan på så sätt få ett bättre underlag när den bedömer vad som är barnets bästa.

Regeringen önskar också öka möjligheterna för fler att ta del av sin historia. I dag sparas handlingar om placerade barn, medan handlingar i många andra fall gallras redan efter fem år. Regeringen ser nu till att handlingar hos socialtjänsten i utredningar om barns behov av skydd eller stöd ska sparas under betydligt längre tid än i dag, till dess att barnet har fyllt 30 år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 januari 2026.

Ny handbok om stöd utan behovsprövning

Hur kan socialtjänsten erbjuda snabbare och enklare stöd utan behovsprövning? I nya boken ”Insatser utan behovsprövning i praktiken – handbok för socialtjänsten” beskriver Maria Ås, socionom, och Tanya Dauksz Kindblad, folkhälsovetare, hur insatserna kan organiseras. ”Tänk på den här boken som din dialogpartner i arbetet”, förklarar författarna.

Regeringen

vill sänka

socialbidraget

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar en bidragsreform för att bryta bidragsberoendet. Genom ett lägre bidragstak och begränsat försörjningsstöd ska det bli mer lönsamt att arbeta. För en flerbarnsfamilj kan det handla om många tusenlappar mindre i månaden.

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2027. Begränsningarna av försörjningsstödet för större familjer fasas in under 2027.

Exempelvis så kan en ensamstående med två barn som idag får 25 000 i försörjningsstöd efter skatt få 1 500 mindre i månaden med den nya reformen och en ensamstående med fem barn som får 42 000 i månaden kan med den nya reformen förlora 6 700 kronor.

Det ska också ställas högre krav på människor som kommer till Sverige att kvalificera sig till den svenska välfärden. Regeringen och Sverigedemokraterna vill också införa ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, för att förebygga och motverka långvarigt bidragsberoende. Även en jobbpremie föreslås.

Akademikerförbundet SSR ser flera problem med den föreslagna bidragsreformen. Flera av utredningens reformer, som bidragstak, har redan prövats i Danmark. Där visar erfarenheter att det ledde till ökad kriminalitet och svartarbete men med marginella effekter på sysselsättningen. – Ekonomiskt bistånd eller socialbidrag är samhällets yttersta skyddsnät. Det är redan idag en hård behovsprövning av rätten till olika stöd från socialtjänsten. Det är barnen som drabbas hårdast av förslagen, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.

HVB & Träningslägenhet 13-20 år

Förstärkt Stödboende 16-20 år

Flexibla och individanpassade lösningar

Hög personaltäthet

Familjärt i stadsmiljö Besök vår hemsida för mer information!

036-300 808 | www.4e-vaningen.se

Behandling på Riktigt

Vi finns i Gävle, hos er och online

Behandling Psykoterapi Utbildning Handledning Utveckling Konsultuppdrag

BYTABANA

Nytt behandlingsprogram för personer i kriminalitet

GPU

Grundläggande Psykoterapi mots. 60 HP

www.reverea.se

- Vägen till nytt liv

Vi på Lindalen har sedan starten 1988 bedrivit en komplett

vårdkedja baserad på professionell missbruksbehandling med 12-stegsprogrammet som grund, för både kvinnor och män med alkohol - och drogmissbruk.

Proffs på samsjukliget, Beroende & Kriminalitet

A - (CRA) ÅP

Utbildar i: CRAFT SPEL MET

På olika teman

Sveriges närmsta behandlingshem

Vi har ramavtal med alla Sveriges kommuner, kriminalvård, regioner och arbetsgivare och tar emot placeringar från hela landet.

Behandling på Lindalen:

Vi är Sveriges äldsta 12-stegsbehandlingshem.

Vi har missbruks- och beroendebehandling för vuxna kvinnor och män.

Vi har fördjupad behandling med möjlighet till utsluss och etablering efter avslutad behandling.

Vi bedriver även avgiftning/abstinensbehandling.

Motivation, återhämtning och stödboende.

Vi kan hämta eller mötas inom 30 mils avstånd.

info@lindalen.com | 0650 - 320 40 | www.lindalen.com

Öppenvård Risingegården

I över 30 år har Risingegården bedrivit HVB-verksamhet. Under en längre tid har vi sökt möjligheter att också få arbeta mer förebyggande med ungdomar. När vi kom i kontakt med MDFT – Multi Dimensional Family Therapy – föll bitarna på plats och vi är glada att nu kunna erbjuda evidensbaserad familjebehandling! Genom vårt MDFT-team vill vi bidra till att minska risk för placering utanför hemmet i form av intensiva öppenvårdsinsatser på hemmaplan för barn, ungdomar och deras nätverk.

MDFT – målgrupp och metod

MDFT ingår i Socialstyrelsens kunskapsstöd ”Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott”

Metoden är strukturerad familjebehandling i öppenvård, vi tar emot ungdomar med bland annat missbruksproblematik, normbrytande och utåtagerande beteende. Vårt team arbetar med barn och ungdomar mellan 9-17 år. Familjeterapeuten åker hem till familjen för sessionerna, syftet är att sänka tröskeln och göra insatsen så tillgänglig som möjligt.

Behandlingen är inriktad på fyra olika områden; ungdom, vårdnadshavare, familj och nätverk – som exempelvis skola och fritidsaktiviteter. Syftet är att arbeta tillsammans för att vårdnadshavare och ungdom ska få verktyg och stöd i att jobba mot att ungdomens normbrytande beteende ska minska och att öka förmågan att tillsammans lösa problem i familjen. Fokus är också på att öka känslan av sammanhållning med varandra.

MDFT är en evidensbaserad metod som använder förebyggande och individanpassade insatser på hemmaplan

Metoden bidrar till att minska risk för placering utanför hemmet och skapar hållbara lösningar för att stärka både barnet/ ungdomen och familjen

MDFT MINSKAR

• Symptom på psykisk ohälsa

• Aggressivt beteende

• Placering utanför hemmet

MDFT FRÄMJAR

• Skolprestationer

• Familjens stabilitet

• Negativa kamratrelationer

• Droganvändning

• Kriminalitet

• Positiva kamratrelationer

• Meningsfull fritid

Vad är det bästa med MDFT?

Det bästa med MDFT (Multi Dimensional Family Therapy) är att få arbeta med hela systemet runt den unge – individ, familj, skola och samhälle – för att skapa en varaktig förändring.

MDFT stärker relationer och samarbete i hela nätverket, och hjälper familjer att tillsammans hitta nya vägar framåt. Med stöd i forskning ger MDFT hållbara resultat och framtidstro – både för den unge och de vuxna runt omkring. Den evidensbaserade strukturen gör att behandlingen kan anpassas till varje ungdoms unika behov, och leda till hållbara resultat.

Att som MDFT-terapeut få vara med och göra skillnad på riktigt, det är fantastiskt. Att hjälpa familjen att hitta tillbaka till en grund som bidrar till en ljusare framtid och ett bättre liv

Carolina Regnstrand, supervisor och familjeterapeut

Upplägg

MDFT är en manualbaserad intervention och använder en teambaserad arbetsmodell. Teamet har en metodansvarig som styr och handleder arbetet. Familjeterapeuten har kontakt med familjen varje vecka och behandlingen pågår fyra till sex månader. Träffarna sker vanligtvis i familjens hem, men kan anpassas utifrån vilka förutsättningar som finns. En till tre gånger i veckan träffar familjeterapeuten familjen, ibland bara de vuxna, ibland bara ungdomen och ibland alla tillsammans. Träffarna kan ske dag- eller kvällstid. Om det finns syskon inkluderas även de i behandlingen utifrån ålder, mognad och behov.

oppenvard@risingegarden.se 0122-210 50 | risingegarden.se

En narcissism har en inre självbild som inte stämmer överens med vad denna visar utåt. Foto: Getty Images

I huvudet på en narcissist

Så kan narcissism förstås och behandlas

Bakom den självsäkra ytan hos en narcissist finns ett lidande och en sårbarhet som ingen ser. Narcissisten gör allt för att dölja sitt självhat, vilket kan skapa stora konflikter. Boken ”Störst, bäst och skörast” slår hål på en del myter om narcissism och vad som är möjligt att förändra.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH ANNA DRVNIK

Den allmänna bilden av en narcissist är en person som hela tiden vill framhäva sig själv och sin egen förträfflighet, har en arrogant attityd och inte bryr sig om vad andra känner. Begreppet kommer från den grekiska myten om Narkissos som förälskade sig i sin egen spegelbild. – Det kan bli lite missvisande, för det stämmer inte att narcissisten bara är upptagen av sig själv. Personer med narcissistiskt personlighetssyndrom, som den kliniska diagnosen heter, är extremt beroende av andra människor. Deras drivkraft är att bli beundrade av andra och upprätthålla bilden av sig själv, säger Niki Sundström, psykolog.

Hon arbetar med psykiater Peder Björling på en mottagning för personer med personlighetssyndrom vid Psykiatri Sydväst i Stockholm. Nu har de också skrivit en bok tillsammans: Störst, bäst och skörast – en bok om narcissism.

– Bakom den här grandiosa självbilden finns nämligen en skörhet som man inte pratar så mycket om. Narcissister lever hela tiden med ett extremt självhat. De är rädda att bli ifrågasatta och avslöjade. Det är därför de reagerar så aggressivt mot kritik, säger Niki.

DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT DSM-5 kräver minst fem av följande drag, som är ihållande och har funnits sedan tidig vuxenålder: Grandios känsla av självbetydelse, upptagen av fantasier om framgång, tron av att vara unik, behov av överdriven beundran, känsla av att ha rätt till saker, exploaterande beteende, brist på empati, arrogans och överlägsenhet, avundsjuka.

Det finns förstås en skala, lika som det gör vid autism, men dessa personlighetsdrag leder ofta till att man stöter på väldigt stora problem. Det kan vara konflik-

ter på arbetsplatsen, med vänner eller kärleksrelationer som kraschar.

– De som söker hjälp hos oss kommer för att de mår dåligt, har mycket ångest och jobbiga tankar. Det blir ofta svårt att upprätthålla den här självbilden och när den blir punkterad så blir det extremt jobbigt, säger Peder Björling.

Det inre stämmer inte överens med det yttre bilden. En person som brottas med låg självkänsla och osäkerhet brukar bete sig nervöst, be om råd och på andra sätt visa sin oro. En narcissist skulle inte drömma om att visa sig sårbar. Då faller ju hela korthuset ihop.

– En narcissist har ofta extremt höga krav på sig själv. De försöker hela tiden undvika att uppfattas som misslyckad, svag eller osäker. För att göra det så lägger de all kraft på att framhålla sig själva. När de får kritik så skyller de ifrån sig eller går till motattack, säger Niki.

Hela tiden lurar självhatet där bakom. När skammen hotar är det ofta ilskan som kommer fram.

– Tänk dig en narcissist som har skällt ut sin son och känner skuld över det. En rimlig skuldkänsla är att man vill fixa till situationen och be om ursäkt. Men om man har en bild av sig själv som världens bästa pappa så blir skuldkänslan så otäck att hantera så man hamnar i självförakt och skam. Det står man inte ut med, säger Peder.

OFTA KOMMER DE själva från dåliga uppväxtförhållanden där de har pressats till att vara högpresterande eller inte har haft något utrymme att göra fel. Våra personlighetsdrag är också ärftliga och tvillingstudier visar att problematisk narcissism kan ha en ärftlighet som ligger någonstans mellan 35 och 70 procent.

»De försöker hela tiden undvika att uppfattas som misslyckad, svag eller osäker«

– Om man har svårt att visa sig ledsen och rädd har man också svart att förstå andra som känner så. Då reagerar man oftast med ilska i stället, till exempel att bli arg på läraren när ens barn är ledsen över något som hänt på skolan, säger Peder.

– Gemensamt för alla med narcissistiskt personlighetssyndrom är att de inte kan känna glädje mer än flyktiga ögonblick. I stället för att vara nöjd över något eller bara njuta av stunden går tankarna tillbaka till alla faror som lurar. ”Jag lyckades nu, men tänk om det inte går lika bra nästa gång”, säger Niki.

Boken tar också upp sund narcissism. Alla har vi någon gång blivit arga när vi har fått kritik, men i efterhand kunna ta till oss en del av det som sagts. Kanske har vi ibland känt ett styng av avundsjuka när någon annan lyckats. Det har gjort att vi själv anstränger oss lite extra. Ett litet mått av narcissism är något naturligt som gör att vi kan bevara en positiv bild av oss själva, att tro att vi kan och är värd att lyckas.

– Sund narcissism handlar om en lagom stor självkänsla, medan den som har ett övermått av narcissism har en orimligt hög grad av självkänsla. Narcissisten tycker ofta att ingen annan ser hur

Peder Björling, psykiater och Niki Sundström, psykolog har skrivit boken om narcissism. Foto: Anna Drvnik

»Narcissisten tycker ofta att ingen annan ser hur bra de är«

bra de är. Det här har skapat en myt av att narcissisten är känslokall. Man kan inte tro att den kan hata sig själv när den beter sig så buffligt mot andra.

Det finns många myter kring narcissism och många böcker som beskriver hur narcissisten har behandlat sin partner illa. Det är en väldigt negativ bild vi har av dessa människor.

– Vi vill nyansera bilden och beskriva hur det är att ha narcissism och hur det kan behandlas. Hos oss prövar vi nämligen nya sätt att behandla narcissistisk personlighetsproblematik, säger Peder.

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI (MBT) har visat sig fungera bra. Den är utvecklad för borderline av professorerna Anthony Bateman och Peter Fonagy, som 2022 beskrev hur de arbetade med MBT även för narcissistiskt personlighetssyndrom. Peder och Niki tog kontakt med forskarna, som var till god hjälp under implementeringen av MBT för narcissism, MBT–N.

Mentalisering handlar om hur man tar hänsyn till sina egna och andra personers tankar och känslor. Om man upplever att sin självbild är på väg att rasa blir man snabbt stressad och har svårt att tänka på hur andra känner. MBT hjälper till att stärka patientens mentaliseringsförmåga.

– Man övar genom att prata om problemsituationer i grupp. Det är ett bra

Störst, bäst och skörast

sätt att se flera perspektiv på en situation. Deltagarna kan ta hjälp av varandra för att se likheter och olikheter hur man tänker och känner, säger Niki.

DE ANVÄNDER SIG också av behandlingsmetoden GPM (good psyciatric management). Det är en kortare behandling där personen får ökad kunskap om sin diagnos och sätta mål som är kopplade till vissa specifika problem.

– Jag får ofta frågan hur det är att sitta tillsammans med ett gäng narcissister. Vissa kanske också undrar hur man sätter en sådan diagnos, om personen ens kan förstå sina problem. Men då får man komma ihåg att de här människorna vill göra något åt sin situation. De klarar inte av dessa ständiga konflikter och mår fruktansvärt dåligt, säger Peder.

– Det finns mycket stigma och myter. Många som har haft en narcissistisk partner kan till exempel tro att den där första tiden av förälskelse bara var ett spel. Men de kan absolut vara omtänksamma och nyfikna på andra än sig själva. Det som skiljer dem åt är tankarna på att hela tiden framstå som bättre. Till exempel när de lyssnar på sin partner så är de mer upptagna på hur de själva uppfattas än på vad partnern faktiskt säger, avslutar Niki Sundström. ○

Psykiatern Peder Björling och psykologen Niki Sundström arbetar på en mottagning där man prövar nya sätt att behandla narcissistisk personlighetsproblematik. I boken ”Störst, bäst och skörast” ger de en förståelse för narcissism inifrån, illustrerat med många exempel. De berättar om svårigheter att respektera andras gränser, ta kritik, vara sårbar och att själv inte alltid stå i centrum. Vilka mekanismer ligger bakom svårigheterna och varför blir relationer ofta så knepiga?

Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.

Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).

Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.

Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.

SSIL UTBILDNING

Ta chansen!

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Intressanta ämnen och givande möten

SSIL – För vård och omsorg höll utbildningsdagar i Göteborg i dagarna två. Den 8 oktober med fokus på LSS och 9 oktober Dagen för Skyddat Boende. Här är dagarna i bilder där både besökare och utställare ser ut att trivas med föreläsningar och samtal i montrarna.

TEXT JENNY FORS

FOTO TILDA THINGVALL OCH ROBERT JONSSON

Det var tema: Samsjuklighet på SSIL utbildningsdag för placeringsansvariga inom LSS. Enligt Ketil Lundbekk uttrycker personal inom LSS ofta en ovana eller osäkerhet över hur det pedagogiska arbetet och bemötandet kan anpassas när det handlar om samsjuklighet. Han är handledare och KBT-te-

Full aktivitet bland utställarna.

Omsorg Skydd Säkerhet.

Madickengården.

Mo Gård.

Rilancio.

Ketil Lundbekk, Monica Larsson och Anna Planting Gyllenbåga intervjuas av Robert Jonsson.

»De har svårare att förstå riskerna«

rapeut och var en av föreläsarna den 8 oktober i Göteborg.

Hans föreläsning belyste hur man kan använda redan etablerade kunskaper om pedagogik och bemötande på nya sätt. Att reflektera över pedagogik och behandling, vilka skyldigheter och rättigheter som finns inom LSS. Vem gör vad? Han tog även sammanhanget mellan psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och missbruk.

– Kunskap om målgruppen visar att det är en lägre andel personer med IF som drabbas av missbruk, men för de som gör det blir konsekvenserna större.

De har svårare att förstå riskerna, hantera bruket och prata om det.

Övriga föreläsare var Monica Larsson,

universitetslektor på Lunds uni versitet, jurist och författare och Anna Planting Gyllenbåga, ordkonstnär och brukare med livserfarenhet av autism.

På Dagen för Skyddat Boende föreläste Sara Skoog Waller, filosofie doktor i psykologi, Markus Antonsson, före detta polis och Maria Bauer, beteendevetare, författare och våldsexpert.

Guldutställare för de båda dagarna var: Rilancio, Vejbyhem, Madickengården respektive Om sorg Skydd Säkerhet, Hemstaden och Hemlikt.

Securdia.

Maria Bauer.

HavHem.

Min Framtid.

Nytida.

Unika.

Hemstaden.

Humana.

Det finns ingen plats för den som inte orkar

En del dagar är mamma mer närvarande än andra. De senaste veckorna mer. Det är ingen slump. Hösten är den årstid då jag tänker på henne som mest. Framför allt på grund av dofterna. Skogen, bären, svampen, allt det som var mammas glädje. Kanske till och med hennes lycka. Definitivt en liten paus från kriget inuti. En annan anledning är årsdagen. Den 17 september 2016, klockan 12.47, skickar mamma en emoji till mig. En räv som fäller upp en lapp där det står ”I love you”. Därefter ringer hon Sankt Görans psykiatri två gånger. Några timmar senare hittas mamma död i centrala Stockholm. Dagen därpå, den 18 september, kommer beskedet från polisen. Jag har nyligen fyllt 25 när jag i sorg faller ihop på Sankt Eriksbron. Jag får svårt att andas, som om luften gått sönder. Marken under mig försvinner, och samtidigt som jag försöker laga luften så greppar jag efter något att hålla i. Men jag faller, och tystnaden blir istället till skrik.

DAGEN EFTER BLIR allt konkret igen, byråkratiskt. En mordutredning inleds. Man kan inte utesluta att fler personer befunnit sig på platsen. Mammas saker ska hämtas på polisstationen, en tid måste bokas. Försäkringsbolag ska kontaktas, begravningsbyrå väljas. Vilka blommor? Vilken dryck? Vilken förtäring, gravsten, annons i tidningen? Det är så många val, och det enda vi egentligen vet med säkerhet är att mamma vill ha ”Sol, vind och vatten” med Ted Gärdestad spelad på sin begravning. Det berättade hon för mig när jag var fem år gammal, som om hon redan då visste att livet inte skulle få ett lyckligt slut.

Begravningsbyrån föreslår att vi ska servera kakor som mamma tyckte om. Jag minns att jag undrade varför, hon är ju den enda vi med säkerhet vet inte

kommer vara där. ”Ingen alkohol överhuvudtaget ska serveras på begravningen”, säger vi. Begravningsbyrån antecknar: ”Helst ingen alkohol.” I kontakten med begravningsbyrån, där varje fråga och önskemål blev en kamp, tänkte jag att samhället ändå aldrig var till för min mamma. Det känns närmast omänskligt att skriva det, men det är sant. Hon var för sjuk för att klara sig på egen hand men för frisk för att få hjälp. Hon hamnade mellan alla stolar, där människor som hon tynar bort och dör. Psykiskt, själsligt och till slut fysiskt.

JAG MINNS SAMTALEN med vården, de gånger hon faktiskt ringde och bad om hjälp, men bollades vidare. Eller de gånger jag ringde i desperation för att jag visste att snart dör hon. ”Det är inte vårt ansvar”, ”hon måste själv vilja”, ”vi kan inte tvinga någon”. Som om hjälpen bara är till för den som redan vet hur den ska bli hjälpt. När hon försökte bli nykter möttes hon av så höga krav att kraven i sig ledde till att hon behövde dricka för att klara av dem. Och när hon föll tillbaka, stängdes dörrarna. Jag vet att jag tänkte flera gånger att det inte finns plats i det här samhället för den som inte orkar vara perfekt i sitt lidande. Ett system som säger att alla har rätt till vård och stöd, men som i praktiken bara fungerar för den som redan har ork och struktur nog att navigera i det.

Tänk om någon hade sett mamma för precis den hon var. Snabbtänkt, varm, hysteriskt rolig. Exalterad till den grad att hon skrek rakt ut av lycka när hon hittade ett kantarellställe. Mamma som plockade blåbär tills händerna blev lila. Mamma som hade mycket energi och stora drömmar, men som till slut inte orkade bära sig själv genom mörkret. När jag tänker på henne nu, om hösten,

Föreläsare och barnrättsvetare

bland dofterna av jord och mossa, känns det som att naturen fortfarande håller henne kvar. Jag går ofta till skogen för att känna hennes närvaro. Skogen är min fristad, den största gåvan mamma har gett mig, näst efter mina syskon.

Skogen var mammas tillflykt. Den dömde inte. Den hade inga begränsade öppettider eller krav på nykterhet. Det var nog där hon kände sig mest hemma, mest som den hon var och ville vara. Inte i samhället som inte klarade av att hantera hennes mörker, utan i skogen som bara tog emot henne som hon var. Och ibland tänker jag att det är precis det som saknas i samhället. Skogens oändliga tålamod med människor.

Jessika Arvik

FOTO:

PRIVAT

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Vi erbjuder även jour- och familjehem samt förstärkta familjehem.

Vi på Ung24 har över ett decennium av erfarenhet från arbete med människor som lever i kriminalitet. Vårt främsta mål är att vända utvecklingen för unga och förhindra att kriminaliteten förvärras och kopplas till gängstrukturer.

Vi har genomfört ett program baserat på vår beprövade metodik som innefattar fyra centrala faser. Dessa har visat sig vara framgångsrika även för klienter som bor kvar på sin hemort.

Vi introducerar därför vår senaste tjänst – Ung24.

Läs mer på ung24.se

info@ung24.se | 010-214 66 24 | www.ung24.se

NYA KÄLVESTENINTERVJUN

Utredningsmetoden som värnar familjehemsplacerade barns rätt till omsorg och utveckling och prövar föräldraförmågan känslomässig tillgänglighet och reflekterande sinnelag.

Utbildningar erbjuds utredare och arbetsledare, ht 25 och vt 26.

Läs mer på kalvestenintervju.com

BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER, ANMÄL DIG NU!

SKYDDAT BOENDE MED IVO TILLSTÅND

Ronak är ett skyddat boende med lång erfarenhet av våld i nära relation samt hedersrelaterat våld. Verksamheten har tillstånd från IVO. Boendet erbjuder stöd i olika former, strukturerade samt, praktisk hjälp, stöd med myndighetskontakt, stöd med kontakt med Polisärenden advokat etc.

Boendet utför riskbedömningar såsom PATRIARK, FREDA OCH SARA. Vi har barnsamtal.

Boendet riktar in sig på både akuta som planerade placeringar. Verksamheten erbjuder hämtning dygnet runt.

Boendet har bostadsgarantin inom max fyra månader med första handskontrakt.

www.ronak.se 076226 88 52 | info@ronak.se

Topplista: Kvalitetsindex, hösten 2025

1. R3start Växjö

2. Avstampet

3. Röingegården (delad plats)

3. Schedevi Öst HVB (delad plats)

3. Humana Vuxen Familjehemsvård Mitt (delad plats)

Fem i topp i Kvalitetsindex

R3start Växjö toppar listan för SSIL Kvalitetsindex hösten 2025 tätt följt av Avstampet. Tredjeplatsen delas av Röingegården, Humana Vuxen Familjehemsvård Mitt och Schedevi Öst HVB.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT

Kvalitetsindex är ett värdefullt verktyg för verksamheternas kvalitetsarbete. Samtidigt hjälper mätningen handläggare att kunna göra säkra placeringar genom att följa upp och jämföra upplevd kvalitet.

R3START VÄXJÖ HAMNAR i topp när SSIL – för vård och omsorg listar verksamheterna i Kvalitetsindex hösten 2025. De är nya på topp fem-listan medan tvåan Avstampet har varit med flera gånger. Schedevi Öst, som kom delad fyra i våras, blir delad trea tillsammans med Röingegården och Humana Vuxen Familjehemsvård Mitt. Röingegården var även med på topplistan hösten 2024. – Det här var riktigt kul! Det var vi inte alls beredda på, säger Simon Larsson, grundare av R3start Växjö, när vi ringer upp för att berätta den glada nyheten.

Det är första året som företaget är med i Kvalitetsindex (KI).

– Vi fick tips av en handläggare att gå med. Genom KI blir vi synliga för alla handläggare och kommuner som vi inte är kända för kan få veta mer om oss och kvaliteten på våra placeringar. Det blir också en bra måttstock för våra styrkor och vad vi behöver utveckla mer. Vi har fått en hel del intressanta svar som vi tar vidare, berättar Simon.

R3start erbjuder stödlägenheter för vuxna individer som har någon form av social utsatthet. I dagsläget erbjuder man tio platser och man har ansökt om att även bedriva öppenvård och behandling.

Röingegården är också stolta över att ha hamnat på topplistan.

– Vi på Röingegården följer Kvalitetsindex kontinuerligt för att kunna följa och möta rörelserna. Vår strävan är att hela tiden bli bättre på allt och kompetensutvecklar alla funktioner i verksamheten så mycket vi kan, säger verksamhetschef Björn Söderqvist.

Röingegården är ett särskilt boende utanför Hässleholm för vuxna med psykisk ohälsa. Här bor klienter på lika villkor med individuella insatser oavsett socioekonomiska förutsättningar.

HUMANA VUXEN FAMILJEHEMSVÅRD Mitt erbjuder professionell familjehemsvård med utgångspunkt i Mälardalen. Så här säger enhetschefen, Karin Olsson Dahlström, när hon nås av nyheten:

– Vi är jätteglada över att våra kunder är nöjda med arbetet vi gör. Vi strävar hela tiden efter att bli bättre och ge våra klienter bästa förutsättningarna inför framtiden.

Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar och det som bedöms är bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning.

Förutom intervjuer med handläggare följer SSIL upp upplevelsen för anhöriga. ○

Simon Larsson.

Klientlägenhet på R3start Växjö.

Ny verksamhet

LSS-boende LSS med skydd Förstärkta familjehem

HVB-hem Stödboende

på uppdrag av flickor

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

på uppdrag av flickor

Skyddat boende och stödboende med upphämtning i hela landet, dygnet runt.

För pojkar och flickor 9-13

Bli Flickafadder på plansverige.org

ser vi till att flickors röster får höras.

i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans

• Individanpassade insatser

Flickafadder på plansverige.org

Bli

år

• Traumamedvetet förhållningssätt

ser vi till att flickors röster får höras.

så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

av bristen på jämställdhet. Just därför är det

på uppdrag av flickor

i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans

så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

att göra sina röster hörda begränsas dagligen

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

av bristen på jämställdhet. Just därför är det

minst makt och inflytande. Deras möjligheter

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra

att göra sina röster hörda begränsas dagligen

minst makt och inflytande. Deras möjligheter

Bli Flickafadder på plansverige.org alla flickor föds med en röst.

Bli Flickafadder på plansverige.org

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, strukturerad vardag, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.

Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information. 0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se | www.bergslagsgarden.se

GÄSTKRÖNIKAN

Hur mår din nyfikenhet, intresse och välvilja?

Mia Börjesson

Socionom, handledare och inspiratör

Människans första sekund på jorden innehåller nyfikenhet och intresse för vad som komma skall. En utforskande hållning från start. Vart har jag kommit och vilka möter jag?

Under barndomen ställer människan tusentals frågor och nöjer sig ofta inte med det första svaret. Detta kan vara en indikation på att nyfikenheten både är biologisk och grundläggande för vår överlevnad och utveckling. I hjärnan väcks vår nyfikenhet och vårt intresse genom ett komplext samspel mellan belöningssystem, dopamin och det vi visar intresse för. Nyfikenhet skapar bättre möjligheter för oss att förstå andra och processa information samtidigt som det hjälper oss att relatera till andra.

När vi möter en annan människa som ställer frågor och som genuint lyssnar och visar intresse, händer något inom oss. Vi känner oss sedda, hörda och bekräftade. Kanske det finaste någon kan uppleva i ett möte.

Nyfikenhet är inte bara en intellektuell funktion och drivkraft utan något som skapar förutsättningar för tillit och närhet. Nyfikenhet är dessutom en förutsättning för att lära nytt.

DEN BÄSTA FORMEN av nyfikenhet är fylld av ödmjukhet, en inställning som kännetecknas av ett intresse, en välvilja och en utgångspunkt i att inte alltid har svaren.

Utgå från att det som kan synas självklart inte alltid är hela sanningen.

En ödmjuk hållning och välvilja är grunden för ett bra bemötande. I socialt arbete möter vi ofta människor i kom-

plexa livssituationer som kräver ett stort mått av tålamod.

Motsatsen är när den vi möter i förväg har bestämt vilka vi är, vad vi står för eller varför vi är som vi är. Förutfattade meningar och förkunskaper som bygger på det som hänt i dåtid och/eller när den professionella personen utgår endast från teorier.

Vad händer när vi är fulla av förförståelse och förkunskaper? Finns det då någon plats för den andra människans berättelser? Kan risken bli att vi slutar ställa frågor, och att nyfikenheten minskar.

SÅ HUR ÄR det att möta socialarbetaren i samtalsrummet, på myndigheten eller i det egna hemmet? Hur mycket tid lägger vi på att lära känna en person eller förstå de omständigheter som finns runt de som kommer till vår kännedom. Vilka referenser tar vi kontakt med och vilka metoder har vi för att utforska människors behov?

Tyvärr rapporterar media varje år om människor som inte upplever att de fått den hjälp de behöver, människor som känner sig missförstådda eller förbisedda. Och om barn som farit illa under lång tid.

MÅLET MÅSTE VARA att nyfikenheten, intresset och engagemanget aldrig får försvinna i socialt arbete utan ständigt vara i sällskap med socialarbetaren. Den professionella ska vara öppen för det som känns både obegripligt och fullständigt förfärligt.

Att ställa kraftfulla frågor, fråga fler, vända på andra stenar och söka på nya ställen för att bilden av det som verkar komplext kan klarna något.

Jag vill uppmana alla och mig själv att ständigt se över sin ödmjukhet och nyfikenhet.

Ödmjukhet som förmåga går att utveckla.

Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996

SecuraNova journalsystem underlättar

• •

Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL

Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI

• Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET

• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering

• Systematisk bedömning med skattningsinstrument

• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA

• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning

• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar

• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet

• R Rapportering till uppdragsgivare spar tid med AI-stöd

Öka effektiviteten med funktioner som:

• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling

• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag

• Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel

• Digital delegering av HSL-uppgifter samt vårdplan

• R Rapportverktyg med stöd av AI som ger stora tidsvinster

• Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg

• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex

• Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering

• Stöder lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning

• Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper

• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel

Läs mer på https://securanova.se

STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT

Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.

STÖD FÖR EGENKONTROLL

Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.

FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA

Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD

Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter.

Stöder dokumentation för familjehem och placerade.

RAPPORTVERKTYG MED AI-STÖD

Välj tidsperiod i journalen, sedan bearbetas texten av AI (avidentifierad) med hjälp av färdiga instruktioner anpassade för målgruppen. Efter några minuter får man en komplett rapport för granskning.

Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!

Kalendarium höst/vinter 2025

Kostnadsfritt för socialtjänsten

HVB-/Familjehemsdagen

LSS-dagen placeringar och/eller biståndsbedömningar inom LSS/SoL.

Växjö 13 november

Uppsala 19 november

HVB-LSS-/Familjehemsdagen

Anmäl er på hvbguiden.se

HVB-/LSSGuiden

Vill du boka utställarplats? Kontakta kund@ssil.se

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Den livsfarliga tystnaden

Och männen som vågar bryta den Seglivade manlighetsnormer tystar och osynliggör män som mår psykiskt dåligt. Den här boken handlar om män som döljer hur de verkligen mår – och problemlöser på livsfarliga sätt. Den handlar också om en omgivning som inte ser, inte förstår, inte förmår.

Tolv män berättar för journalisten och psykologen Anna Lagerblad om sina erfarenheter av psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och närhet till självmord. Intervjuerna varvas med kunskap från suicidforskaren och psykiatern Ullakarin Nyberg. Både männen och författarna ger konkreta råd om vad man kan göra om man själv eller någon närstående drabbas, och hur man kan förhålla sig om man jobbar i sjukvården. Vad gör det lättare för män att prata om sitt mående och att söka hjälp?

Författare: Anna Lagerblad och Ullakarin Nyberg

Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Kramar och ramar

Insatser

Förlag: Natur & Kultur, nok.se

utan behovsprövning i praktiken

Handbok för socialtjänsten

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Genom konkreta exempel får du som handläggare, chef eller beslutsfattare inom socialtjänsten ta del av hur olika kommuner redan arbetar med insatser utan behovsprövning och vilka resultat det gett. Författarnas ambition är att hjälpa kommunerna att utforma insatser som är grundade i faktiska behov samt att bli trygga i sitt varför och sitt hur innan insatserna utformas.

Författarna går igenom lagstiftningen och det tolkningsutrymme som finns och beskriver hur insatser kan utformas inom socialtjänstens olika områden så som stöd till äldre, personer med funktionsnedsättning, barn och föräldrar samt hur kommuner kan ta fram lokala riktlinjer. De uppehåller sig också vid frågor om rättssäkerhet, dokumentation, kvalitetssäkring och bemötande.

Författare: Maria Ås och Tanya Dauksz Kindblad Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

Om barns drivkrafter och vägen till ett föräldraskap som funkar

Kramar och ramar är för dig som vill ha nära och respektfulla relationer. Boken utgår från forskning om vad som verkligen motiverar barn och hjälper dig ge näring åt barns självkänsla, självförtroende, empati och konsekvenstänkande – och samtidigt ha tydliga ramar. Du får svar på frågor som: Hur sätter jag gränser utan att skada relationen? Hur bygger jag förtroende så att mitt barn vågar dela sina bekymmer? Hur löser vi problem tillsammans? Oavsett om du har en självständighetstörstande treåring, en blyg och osäker sexåring eller en tonåring är denna bok en ovärderlig guide till ett föräldraskap som bygger på ömsesidig respekt och samarbete.

Förlag: Bonnier Fakta, bonnierfakta.se Vinn!

Författare: Petra Krantz Lindgren

Kvinnors psykiska hälsa

Ett tvärvetenskapligt perspektiv

Hur påverkar hormoner kvinnors psykiska hälsa? Vilka psykiska sjukdomar drabbar oftare kvinnor? Vad händer på väg in i klimakteriet? Hur påverkas den psykiska hälsan av graviditet, ofrivillig barnlöshet eller missfall?

Fungerar kvinnors hjärtan annorlunda?

Den här antologin förmedlar kunskap, förståelse, förhållningssätt och färdigheter i mötet med kvinnor i olika livsfaser. Den ger kännedom om vanliga ohälsotillstånd som kan drabba kvinnor och om möjligheter att återfå och vidmakthålla funktion och hälsa. Författarna beskriver också tillstånd där kvinnor är överrepresenterade, som utmattningsproblematik och långvarig smärta.

Författare: Lisa Ekselius, Agneta Skoog Svanberg och Gunilla Sydsjö Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Bi-

och pansexualitet

Dåtid, nutid, framtid

Störst, bäst och skörast

En bok om narcissism

Psykiatern Peder Björling och psykologen Niki Sundström arbetar på en mottagning där man prövar nya sätt att behandla narcissistisk personlighetsproblematik. I boken ger de en förståelse för narcissism inifrån, illustrerat med många exempel. De berättar om svårigheter att respektera andras gränser, ta kritik, vara sårbar och att själv inte alltid stå i centrum. Vilka mekanismer ligger bakom svårigheterna och varför blir relationer ofta så knepiga? De beskriver även hur narcissism kan ta sig olika uttryck. Du får även kunskap att ha med dig då du möter eller står nära en person med narcissism.

Författare: Peder Björling och Niki Sundström Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Bisexualitet är den näst vanligaste sexuella läggningen, ändå saknas ofta såväl kunskap som berättelser att relatera till. Det bidrar till att bi- och pansexuella upplever ohälsa i större utsträckning än homo- och heterosexuella. Som bieller pansexuell riskerar man att möta okunskap och ifrågasättanden från både majoritetssamhället och andra hbtqi-personer.

Boken erbjuder en gedigen kunskapsbas och introducerar även fördjupande perspektiv. Genom personliga berättelser, forskning och yrkeserfarenhet ges en samlad bild av bi- och pansexuellas vardag, historia och hälsa i en svensk kontext.

Författare: Edward Summanen Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Rättshaveristen och jag

Om möten som format ett yrkesliv

Under sitt yrkesliv har Jakob Carlander på olika sätt kommit i kontakt med dem: personerna som aldrig låter sig nöjas. Som ifrågasätter, kritiserar, ställer krav, begär ut handlingar, anmäler, överklagar – och ibland skrämmer och hotar i sin kamp för upprättelse.

I den här boken undersöker han det rättshaveristiska beteendets många uttryck och skildrar den psykologiska och praktiska verklighet som möter dem som är offentliganställda. Han reflekterar över skiljelinjen mellan rimligt missnöje och destruktiv envishet, och mellan rätten att bli hörd och oförmågan att släppa taget.

Författare: Jakob Carlander Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

När goda människor handlar ont

Om vanmakt och förråelse inom välfärden

När professionella inom socialtjänsten, vården och andra välfärdssektorer kränker och förödmjukar andra, är det svårt att förstå varför. Hur kan professionella förlöjliga, skälla ut, ignorera och misstro andra? De är ju utbildade och anställda för att hjälpa, så det borde inte kunna ske. Men moralisk stress, omsorgströtthet och vanmakt kan leda till förråelse.

Första utgåvan utkom 2013 i Dorthe Birkmoses hemland Danmark. Boken skapade stor debatt då den tog upp tabubelagda frågor som många professionella reflekterat över men sällan pratat högt om. I den nya utgåvan, som nu kommer på svenska, har hon uppdaterat innehållet och vidgat perspektivet. Översättning: Ida Jonsson Renman.

Författare: Dorthe Birkmose.

Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Att bygga vidare – stöd som gör skillnad varje dag

När Patias boenden för vuxna nu blir Aqura handlar det inte om att börja om, utan om att bygga vidare. Samma människor, samma engagemang – men med tydligare fokus på vuxnas behov av stöd, struktur och självständighet.

På våra verksamheter möts människor i olika skeden av livet. För vissa handlar det om att hitta fotfästet igen efter en tuff period. För andra om att fortsätta utvecklas, bygga rutiner och känna tillit.

Här berättar en klient och en medarbetare på Stödboende Bromma om vad stödet betyder – och hur vardagen på boendet faktiskt ser ut.

KLIENTINTERVJU:

Självständighet, förtroende och tillgänglighet – min resa på Stödboende Bromma Innan jag kom till Patia hade jag både jobb och bostad, men jag tog inte hand om mig själv. Till slut kraschade jag och började dricka så mycket att jag förlorade lägenheten. Själv såg jag inte hur illa ute jag var – det var tack vare min handläggare på socialtjänsten som jag hamnade på Stödboende Bromma.

“Jag hade haft både arbete och bostad, men jag kraschade och började dricka. Det var socialtjänsten som såg till att jag fick hjälp – jag själv förstod inte hur illa det var.”

Idag drömmer jag om att komma tillbaka till den jag var innan. Jag hoppas kunna återgå till arbetslivet, men inte till samma arbetsplats, eftersom den bidrog till att jag gick in i väggen.

Det stöd jag fått här har varit avgörande. Det handlar inte bara om praktiska saker, som påminnelser och hjälp med ärenden, utan lika mycket om samtalen – att få komma upp till kontoret, prata en stund och känna att jag inte står ensam.

“Det är samtalen som betyder mest. Att någon frågar hur det går, bryr sig och ser till att man inte tappar bort sig på vägen.”

Jag har klickat särskilt bra med min kontaktperson, men pratar med de flesta i personalgruppen. Det gör stor skillnad att känna att alla finns där, oavsett vem man möter.

Det bästa med Stödboende Bromma är balansen mellan självständighet och trygghet. Jag får bo i min egen lägenhet, sköta mitt hushåll och min vardag – men personalen finns alltid tillgänglig när jag behöver dem.

“Jag gillar att jag får sköta mig själv, men att personalen finns där som stöd. Den balansen har gjort hela skillnaden.”

Om jag ska beskriva Patia – och nu Aqura – med tre ord, blir det enkelt: Självständighet, förtroende och tillgänglighet.

PERSONALINTERVJU:

Att skapa tillit och självständighet – mitt arbete på Stödboende Bromma Min resa med Patia

Jag började på Patia eftersom jag ville arbeta på ett sätt som verkligen gör skillnad – där stödet handlar om förändring och utveckling. På mitt tidigare arbete saknades det långsiktiga tänket kring att hjälpa människor vidare. Här kände jag redan vid anställningsintervjun att fokus låg på att stötta människor i att ta nästa steg mot självständighet.

“För mig handlar jobbet om att göra skillnad på riktigt. Att finnas nära, men utan att ta över.”

Det mest meningsfulla i mitt arbete är att följa människor på vägen mot självständighet – att skapa förtroende, bygga relationer och se hur små framsteg växer till förändring. I de dagliga mötena blir det tydligt hur mycket ett närvarande stöd kan betyda, när någon återfår tron på sin egen förmåga.

Stolthet och motivation

Jag kom in tidigt i verksamheten och har fått vara med i hur boendet utvecklats till vad det är idag. Det har varit roligt att se hur strukturer, rutiner och arbetssätt växt fram tillsammans med klienternas behov.

“Vi pratar mycket i teamet om vad som fungerar i vardagen. Små justeringar kan göra stor skillnad – både för klienten och för oss.”

Stämningen i arbetsgruppen är något jag verkligen uppskattar. Vi har högt i tak. Vi hjälps åt. Samtidigt så stöter vi såklart på utmaningar som vi behöver lösa tillsammans. Men jag har stor tillit till mina kollegor att vi kan klara utmaningarna tillsammans. Det gör det lättare att ge bra stöd, för man vet att man inte står ensam i arbetet.

Övergången till Aqura

Att vi nu går från Patia till Aqura känns som ett naturligt steg i utvecklingen. Aqura blir ett eget bolag med bara vuxenverksamheter – men med samma kollegor och samma engagemang att ge stöd som gör skillnad.

OM AQURA

När Patias boenden för vuxna nu blir Aqura handlar det om att fortsätta utveckla det som redan fungerar. Vi tar med oss erfarenheten, engagemanget och arbetssätten – men tydliggör vårt fokus: att ge vuxna det stöd som behövs för att leva självständigt, tryggt och inkluderat i samhället.

Namnet kommer från det latinska Cura, som betyder vård och omsorg. Det speglar vår grundsyn: att stöd handlar om relationer, trygghet och möjligheten att växa i sin egen takt.

Aqura står för kontinuitet och utveckling. Vi finns nära – som stöd, som samtalspartner och som en trygg punkt på vägen mot självständighet.

“Det blir ett mer specialiserat bolag, med tydligare inriktning. Det tror jag gynnar både klienterna och samarbetet med socialtjänsten.”

För oss som arbetar i verksamheten innebär det framförallt stabilitet. Vi tar med oss erfarenheten, kompetensen och arbetssätten. Kontinuitet är viktigt för oss.

Framåtblick

Jag ser fram emot att fortsätta vara med och utveckla boendet. Vi försöker hitta nya vägar för att möta människors behov – oavsett om det handlar om praktiskt stöd eller samtal som stärker motivationen.

“Vi har alltid fokus på delaktighet. Målet är att klienten ska kunna säga: ‘Jag klarade det själv – men jag visste att ni fanns där.’”

Avslutande ord

Om jag ska beskriva arbetslaget med tre ord blir det stabilt, roligt och med bred kompetens.

Det är en kombination som gör att vi kan stå kvar – även när det är svårt – och fortsätta ge stöd som gör skillnad, varje dag.

SSIL UTBILDNING

Ta chansen!

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Fokus på skyddat boende i Västerås

Den 24 september var det dags för Dagen för Skyddat Boende i Västerås. Susanne Strand, docent i kriminologi, Maria Bauer, våldsexpert och Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare vid NOA föreläste.

TEXT JENNY FORS

FOTO MARKO GRÖNHOLM, TILDA THINGVALL OCH ROBERT JONSSON

Dagen för Skyddat Boende arrangeras av SSIL – För vård och omsorg och hölls i Västerås den 24 september. Dagen är kostnadsfri och vänder sig till dig som placerar inom skyddat boende, arbetar med våld i nära relationer, avhopparverksamhet eller som på annat sätt är verksam inom skydd och säkerhet.

Susanne Strand, docent i kriminologi.

Vejbyhem, guldutställare.

Hemstaden, guldutställare.

BoCare.

Insikten.

Veras Trygga Hem, guldutställare.

»Till slut kan man bli empatitrött och socialt utmattad«

Min Framtid.

Fredahuset visade upp en trädkoja som är en del av inredningen i nya skyddade boendet Trädkojan.

Susanne Strand, docent i kriminologi redovisade vad forskningen säger i arbetet med att undersöka, utreda och analysera förebyggande arbete av våld i nära relation med den tillämpade kriminologin som bas.

Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare vid NOA, berättade om Polismyndighetens utvecklingsarbete.

Maria Bauer, våldsexpert, talade om våldsutsatthet och våldsutövning och hur det påverkar vårt arbete. Även sekundär traumatisering och den vanmakt vi kan känna inför våldets framfart.

– Varje vecka har jag lyssnat på berättelser från våldsutsatta, anhöriga och läst domar. Till slut kan man bli empatitrött och socialt utmattad eller drabbad

av sekundär traumatisering. Det ger symptom som stress, ökad vaksamhet, retlighet och svårt att sova. Det är viktigt att vi bygger hållbara arbetsplatser som skapar medarbetare som är motståndskraftiga, som har resiliens som det heter, säger Maria Bauer.

Guldutställare var: OSS, Hemstaden, Hemlikt, Vejbyhem och Veras trygga hem.

Colosseum.

Hemlikt, guldutställare.

Kvinnojouren Moa.

Satin AB.

Susanne Strand, docent i kriminologi, Maria Bauer, våldsexpert och Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare vid NOA.

Sandhem Gruppen.

Kalendarium

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarier och evenemang

NOVEMBER

Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 5 november, webbsänd jpinfonet.se

Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 6 november, webbsänd jpinfonet.se

Trauma och PTSD 6 november, webbsänd kui.se

Hjärndagen

7 november, Stockholm hjarndagen.se

Familjehemsdagen 8 november, Stockholm familjehemsbanken.se

Kris och krisstöd 11 november, webbsänd sverigehalsan.se

Rikskonferens Kvalitet inom LSS 12 november, webbsänd kui.se

Trauma hos barn och unga – hur bemöter vi dem bäst? 12 november, webbsänd magelungen.com

HVB- och familjehemsdagen 13 november, Växjö hvbguiden.se

LSS-dagen 13 november, Växjö lssguiden.se

Affektfokuserade terapimetoder 14 november, Stockholm sapu.se

LSS-dagarna 18-19 november, Stockholm/webbsänd sifu.se

Familjerätten i kommunen 19 november, Stockholm/webbsänd jpinfonet.se

HVB- och familjehemsdagen 19 november, Uppsala hvbguiden.se

LSS-dagen 19 november, Uppsala lssguiden.se

SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Linköping ssil.se

Personlig assistans i praktiken 20-21 november webbsänd jpinfonet.se

Arbetsledning inom LSS 25 november, webbsänd kui.se

Socionomdagarna 25-26 november, Stockholm socionomdagarna.se

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 27 november, webbsänd jpinfonet.se

DECEMBER

SSIL utbildningsdag – HVB 3 december, Stockholm ssil.se

Utbildning i Tryggare barn 3-18 december, Stockholm/webbsänd magelungen.com

Social hyresjuridik 4-5 december, webbsänd jpinfonet.se

Nya socialtjänstlagen och barnperspektivet 8 december, webbsänd jpinfonet.se

Ingen varnar en för hur det verkligen är – om vägen ur kriminalitet 8 december, webbsänd magelungen.com

Lågaffektivt bemötande 8-9 december, Malmö sverigehalsan.se

Mänskliga rättighetsdagarna 9-10 december, Stockholm mrdagarna.se

Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter 11 december, webbsänd jpinfonet.se

JANUARI

LSS-dagen 22 januari, Göteborg lssguiden.se

Högskoleutbildning HVB och SiS 29-30 januari, 26-27 mars, Stockholm mchs.se

FEBRUARI

Barnkonventionsdagen 4 februari, webbsänd jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – Beroendedagen 5 februari, Uppsala ssil.se

FIT Diplomutbildning 26 februari, 24 mars, Hässleholm waitong.se

MARS

Dagen för Skyddat Boende 5 mars, Örebro ssil.se

HVB- och familjehemsdagen 11 mars, Stockholm hvbguiden.se

LSS-dagen 12 mars, Stockholm lssguiden.se

Kris och krisstöd 16 mars, Stockholm sverigehalsan.se

Trauma och PTSD 19 mars, Malmö sverigehalsan.se

SSIL utbildningsdag – HVB 26 mars, Göteborg ssil.se

APRIL

SSIL utbildningsdag – HVB 16 april, Falun ssil.se

LSS-dagen 22 april, Lund lssguiden.se

HVB- och familjehemsdagen 23 april, Lund hvbguiden.se

FIT – ORS och SRS 23 april, Stockholm mchs.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Heltäckande verksamhetssystem för dig som arbetar inom vård– och omsorg.

idok uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration.

Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.

Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av

idok

- från förfrågan till gallring

Kalendarium höst/vinter 2025

Kostnadsfritt för socialtjänsten

Linköping 20 november

Stockholm 3 december

Vill du boka utställarplats? Kontakta kund@ssil.se

Anmäl er på ssil.se

HVB/Familjehem

Skanna för mer information

EFTERSNACK

Forenede Care får pris för sina

sociala medier

Forenede Care har fått ta emot utmärkelsen ”Årets bästa sociala medier” från Karriärföretagen. Ett hedrande bevis på hela organisationens gemensamma engagemang.

– Det känns fantastiskt att vårt arbete med att lyfta människorna och visa vardagen hos oss får den här uppmärksamheten! Vård och omsorg är så mycket mer än vad många tror, och det är just det vi vill visa i våra kanaler. Det handlar om omtanke, utveckling, massa glädje och inte minst en chans att göra skillnad, säger Livia Bergvall, kommunikatör på Forenede Care.

Bakom företagets kanaler finns ett stort engagemang från hela organisationen. Varje dag delar medarbetare och verksamheter med sig av berättelser, bilder och glimtar från sin vardag – och det är just den äktheten som gör skillnad. Priset delades ut under Stora Karriärdagen där flera olika priser delades ut inom fyra olika branschområden.

Tävling!

Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och skriv vilken av de två böckerna på sidan 58 som du vill ha.

Våld kan leda till hemlöshet

Den 11 september var det en samling kvinnor som såg pjäsen Skymning på Strindbergs Intima teater – en föreställning om våld i nära relationer. Teaterbesöket var en del av ett samskapande forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola i samverkan med kvinnor med egen erfarenhet av hemlöshet.

”Det regnade sidleds, vinden slet i jackor och paraplyer. Inne på teatern var det tänkt att en annan storm skulle gripa tag i oss, och lyckades nästan. Vår grupp bestod av kvinnor med egna erfarenhet av våld och hemlöshet, forskare, personal från vården, skyddat boende och från civilsamhället.” Så beskriver deltagarna teaterbesöket i sin recension. Både teaterbesöket och recensionen är en del av forskningsprojektet om kvinnors villkor i hemlöshet.

”Eline Høyer stod ensam på scen, och höll ett 75 minuter långt fysiskt och känslomässigt mara ton. Vi imponeras av skådespelerskans skiften mellan skratt, gråt, ilska och tomhet men önskas att vi hade berörts mer med tanke på det angelägna ämnet. Orden är starka men väldigt många där tiden att känna är näst intill obefintlig. En förvirrad tidslinje uppfattas autentisk, precis som tillintetgörandet av kvinnan där hon till slut blir ett med golvet hon ligger på. Innehållet är strakt men når inte hela vägen där berättelsen riskerade att drunkna i sin egen ambition att säga allt.”

Att gruppen går på teater är en del i det kreativa arbetssättet och bidrar till reflektion och diskussion i gruppen där arbetet med att formulera en recension blir en del av att sätta ord på händelser, intryck och funderingar. Det var även ett tillfälle att träffas över gränserna, professionella från skyddat boende, personal från vården, civilsamhället och även en dokumentärfotograf – möten som i sin tur befruktar projektet med nya idéer.

– Forskningen handlar om att utveckla och utvärdera insatser för att förbättra förutsättningarna för hälsa, delaktighet och jämlik vård för kvinnor i hemlöshet, berättar Åsa Kneck, ansvarig forskare.

De vann böckerna från förra numret

Nu har vi dragit vinnarna bland er som mailade in och önskade en bok i förra numrets utlottning. Kom ihåg att ämnesraden ska vara ”Tävling” för att du ska kunna vara med i dragningen. Det blev Mari Pohlman på Osby kommun som vann boken ”MI – Motiverande samtal i behandlingsarbete” och boken ”Delaktighetsmodellen (DMO)” går till Martina Johansson på Nytida. Stort grattis till er!