TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
”Skydd en stund räcker inte”
TEMA: VÅLD & KRIMINALITET
Motståndskraft
Vi möter allt fler barn och unga i kriminalitet
Ungdomar i fängelse
Kriminalvården om sitt nya uppdrag
Nya verktyget iBob
AI som stöd mot gängrekrytering
Maria Ingerö Alias är uppvuxen i hederskultur
Fredahusets projekt klart
“Det är den finaste lägenheten jag någonsin sett”
En fyrbent glädjespridare
Vi har träffat Funkisgruppens besökshund Amigo
Hon arbetar som säkerhetsstrateg i Sigtuna kommun samt utbildar och föreläser kring hederskultur, något som hon själv är uppvuxen i.
Tema:
Motstånd mot våld
Maria Bauer ger verktyg för att undvika sekundär traumatisering.
Unga i fängelse
Kriminalvården förbereder för de nya barn- och ungdomsavdelningarna som ska stå klara nästa år.
Nytt AI-verktyg
Skyddsvärnet, Konkret och KTH ingår i ett nytt projekt där AI ska hjälpa till att förhindra rekrytering av unga till kriminella gäng.
Trädkojan
Fredahusets projekt står klart. Sista delen i vår artikelserie om barnanpassning på skyddat boende.
Funkisgruppen
Fyrbenta glädjespridaren Amigo arbetar som besökshund.
Forskning
Adhd-läkemedel kopplas till lägre risk för suicidförsök.
SSIL Utbildning
Bilder från Malmö den 11 september.
Debattartikel
Akademikerförbundet SSR: Fotboja på barn är fel väg att gå. 06
Hemlikt ”Osynliga hinder gör att steget från skydd till ett nytt liv blir betydligt längre och mer krävande än vad som syns utåt.”
I våra gruppboenden bor du i egen lägenhet. Du inreder själv och väljer hur du vill leva där. Det är ditt hem.
Mer information och kontakt: nytida.se/gruppboende
De nya lagkraven för skyddat boende har slagit hårt mot kvinnojourerna. Enligt förbunden Unizon och Roks har minst 34 kvinnojourer stängt sina skyddade boenden sedan nya lagen om tillståndsplikt infördes. Det rapporterar P4 Gävleborg som berättar att ingen av kvinnojourerna i Gävleborgs län har kunnat fortsätta.
De nya kraven på bemanning dygnet runt och avlönad personal har varit svårt för kvinnojourerna att få till. Även att verksamheten drivs av en föreståndare med högskoleutbildning om 180 poäng.
Roks menar att tillståndsplikten har lett till den snabbaste nedmonteringen av stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn i svensk historia. Av Roks jourer hade 52 skyddade boenden år 2018 och i maj 2025 var det bara 10 kvar. Av dessa förväntas majoriteten inte beviljas tillstånd.
Roks farhågor att färre kvinnor och barn skulle placeras har tyvärr besannats. Jourerna har sett färre placeringar av barn sedan den nya lagen om barns placering och våldsutsatta utan placering faller mellan stolarna.
Den nya lagen började gälla den 1 april 2024, men verksamheterna kunde ansöka om tillstånd fram till den 1 augusti 2024 för att få fortsätta bedriva skyddat boende. Det har alltså gått ett år sedan alla ansökningarna kom in, men fortfarande har inte alla fått svar.
Enligt IVO är det fortfarande bara 25 skyddade boenden som har fått tillstånd och 46 som har fått svar. Det tolkar jag som att 21 har fått avslag och kanske en lista på åtgärder som behöver uppfyllas. Ett år in i processen är det bedrövligt att de inte har hunnit längre. När jag pratade med IVO i maj var det 12
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Tidningen Omtanke ges ut av:
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
beviljade och 30 som fått svar. Då sa Fredrik Lennartsson, tillförordnad avdelningschef för tillstånd på IVO, att de beräknar att ge svar till alla under hösten 2025. Totalt var det 190 aktörer som ansökte om skyddat boende, så det är alltså bara en fjärdedel som har fått svar hittills. Dessutom är det anmärkningsvärt att bara cirka hälften har fått ja till att bedriva skyddat boende. ”Har vi så korrupta boenden eller är det för hårda regler?” var det en föreståndare som undrade när vi talades vid nyligen. Hon tog till exempel upp det här med kvadratmeter per person och menade att akuta boenden, främst på kvinnojourer, kan vara ganska trångbodda. Ofta är det möblerat med våningssängar eller delat sovrum. IVO verkar ha gått efter Boverkets riktlinjer, som är knappt 13 kvadratmeter per person. Före ståndaren som vi har pratat med menar att det inte är rimligt och att alla boenden hon vet om har fått backning på det. Man kan ske får plats med två barn istället för fyra med dessa krav.
Dessutom tycker hon att de som väntar på tillstånd inte kan bedriva sin verksamhet på lika villkor. Man vågar inte göra de satsningar som man skulle vilja göra ifall det skulle komma ett avslag. Hon menar att det strider mot lagen och att Socialdepartementet har brustit i sitt uppdrag.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.
Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10
Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 18
Elin Räisänen: elin.raisanen@ssil.se, 08-459 24 18
Christoffer Rådman: christoffer.radman@ssil.se, 08-121 571 19
Annonskoordinator
Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02
Prenumeration och adressändring info@ssil.se, 0651-160 40
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm.
Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.
Boende och behandling i trygg
miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.
Förstärkta familjehem
Stödboende
I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.
Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.
För information och placeringsförfrågningar, kontakta:
Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Nyetablering
Nyetablering
BRA-samtal
BRA-samtal
Hjälp ut i skola och förskola
Hjälp ut i skola och förskola
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Barnrättsfokus
Barnrättsfokus
Hjälp att lära sig leva skyddad
Hjälp att lära sig leva skyddad
Samtalsmetod
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Samtal om frihet
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se
Skyddad, inte gömd. För ett tryggare liv, sedan 2013.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad
skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
S ED AN 201 3
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Nyetablering
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
BRA-samtal
Barnrättsfokus
Anpassad vistelseort i alla ärenden
Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Hjälp att lära sig leva skyddad
Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.
”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Hjälp ut i skola och förskola
Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
Tel. 070-309 94 03
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se
• info@omsorgskyddsakerhet.se www.omsorgskyddsakerhet.se
Förebyggarna är ett team av socialrådgivare i Burlöv som jobbar för att skapa en inkluderande miljö och en socialtjänst som är tillgänglig för alla invånare. Målet är att vara nära, lyssna, hjälpa till och förebygga problem innan de blir stora.
De som jobbar i teamet har erfarenhet av socialt arbete, fritid, kultur och stöd till barn och unga. Alla är vana att möta människor i olika livssituationer.
Förebyggarna finns där barn, unga och vuxna behöver dem. De lyssnar, svarar på frågor och lotsar vidare till rätt stöd. Inga frågor är för små, förebyggarna lyssnar utan att döma. Det kan handla om till exempel föräldraskap, skolfrånvaro, psykisk ohälsa, missbruk eller något helt annat.
De arbetar också tillsammans med skolor, föreningar, föräldrar och andra som möter invånarna i vardagen.
– Vi vill finnas nära människor och göra skillnad i vardagen. Ingen ska behöva känna sig ensam med sina problem, säger Emma som är en av socialrådgivarna i teamet.
Att förebygga våld och kriminalitet, stärka tryggheten och motverka desinformation – det är uppdraget för de så kallade trovärdiga budbärarna, eller credible messengers, som ska arbeta i nordöstra Göteborg.
Socialförvaltningen Nordost och Stiftelsen Fryshuset har fått nästan 11 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att utveckla metoder och arbetssätt för att nå unga.
Målgruppen är personer i åldern 12–25 som lever i miljöer med gängaktivitet, våld och låg tillit till myndigheter. Arbetet ska ske under de kommande tre åren. Såväl nationella som internationella experter kommer att följa och bidra till arbetet.
De trovärdiga budbärarna är personer med stark lokal förankring och ett brett förtroendekapital i sina områden. De ska fungera som viktiga brobyggare mellan ungdomar i riskzonen, myndigheter, skolor och civilsamhällets organisationer.
– Credible messengers är länken mellan samhällets resurser och de människor som har slutat tro på dem. Här spelar civilsamhället en viktig roll, säger Eli Abdo, projektledare och en av initiativtagarna till projektet i socialförvaltningen Nordost.
De trovärdiga budbärarna kommer att arbeta nära skolor, fritidsverksamheter och andra aktörer i området. Fryshuset är samarbetspartner i projektet och har lång erfarenhet av att arbeta med liknande metoder.
– I över 40 år har vi arbetat med trovärdiga budbärare för att bygga tillit hos unga som ofta står långt från samhället. Nu ser vi fram emot att bidra med vår erfarenhet i ett gemensamt arbete med Göteborgs Stad – för att förebygga våld, stärka trygghet och skapa långsiktiga lösningar tillsammans, säger Shade Amao, metodutvecklare på Fryshuset.
Den 25-26 november 2025 är det dags för Socionomdagarna som lägger stort fokus på den nya socialtjänstlagen. Det är 21:a året som Akademikerförbundet SSR arrangerar Socionomdagarna. Bland föreläsarna hittar vi Katarina A Sörngård, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i neuropsykologi och författare. Hon kommer att föreläsa om vad som är viktigt att tänka på när man möter en klient med autism. Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, kommer att tala på ämnet kreativ kunskapscirkulation mellan forskning och praktik – olika perspektiv och möjligheter.
Kalle Norwald, auktoriserad socionom, leg. psykoterapeut och auktoriserad sexolog talar om sexologiska samtal med personer i riskbruk och missbruk. Edward Summanen, socionom som arbetat med hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer sedan 2008 och är författare till ”Bi- och pansexualitet: Dåtid, nutid, framtid” som fokuserar på bisexuell (o)hälsa.
I samband med suicidpreventiva dagen släpper Riksförbundet Attention en rapport som visar att sju av tio personer med NPF lider av ofrivillig ensamhet. En fjärdedel har haft tankar om att ta sitt eget liv och en femtedel har haft tankar på självskada. – Vi ser hur personer med NPF slås ut från skola, arbetsliv och sociala sammanhang. Det här är livsfarligt och det krävs handling nu, säger Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention.
Upplevelsen av ensamhet hänger ofta ihop med dålig förankring i arbetslivet. Sedan tidigare är det känt att personer med NPF har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och oftare än andra hamnar i sjukskrivning. Den nya rapporten visar att 76 procent av dem som är helt sjukskrivna känner sig ensamma.
Rapporten ”Jag orkar inte” visar att många med NPF saknar både vänner och ett socialt sammanhang. Sex av tio har ingen förtrogen vän och lika många saknar ett sammanhang där de känner sig accepterade. Mer än hälften uppger att de är beroende av sin familj för att få sitt liv att fungera. Endast 35 procent deltar regelbundet i någon fritidsaktivitet, trots att ett aktivt fritidsliv kan vara en viktig skyddsfaktor mot isolering och psykisk ohälsa.
– Samhället måste arbeta aktivt för att minska utanförskapet för de som befinner sig där. Självklart ska även personer med NPF kunna få sysselsättning och tillgång till sociala sammanhang genom kultur- och fritidsaktiviteter. Det kräver både kunskap och en vilja till förändring i hela samhället, och det får inte vänta, säger Eric Donell.
I Malmö har polisen tagit hjälp av hemtjänsten för att sprida viktig information till äldre. Bedrägerierna mot äldre ökar, vilket gör det extra angeläget att sprida kunskap om hur man kan skydda sig. Polisen har försett hemtjänsten i Malmö stad med 7 000 vykort med råd om hur man undviker att bli lurad.
Hemstaden som driver skyddat boende i Jönköpings län fortsätter att växa och etablerar sig nu i Kronobergs län genom övertagandet av Millegårdens verksamhet i länet. Övertagandet innebär att Hemstaden både breddar sin kapacitet och sin geografiska närvaro i regionen. Viktigt för Hemstaden, var att Millegårdens erfarna personal följde med vid övergången. Det skapar en kontinuitet för verksamheten och trygghet för klienterna, samtidigt som Hemstaden får tillgång till en väl inarbetad arbetsgrupp med gedigen kunskap och lång erfarenhet inom området.
– Vi är väldigt glada att kunna välkomna Millegårdens medarbetare till Hemstaden. Deras erfarenhet och engagemang kommer att bli en stor tillgång när vi utvecklar verksamheten vidare. För oss är det viktigt att personal, klienter och uppdragsgivare känner sig trygga i förändringen, säger Jonas Göransson, verksamhetschef på Hemstaden.
Hemstaden har även signerat avtal om ett nytt kontor i länet. Den satsningen markerar starten på en planerad expansion i staden, som företaget menar har mycket goda förutsättningar för fortsatt utveckling.
– Vi ser en stor potential här, både för verksamheten och för våra klienter. Vår målsättning är att skapa förutsättningar som gör det möjligt för fler människor att ta nästa steg i livet och bygga en hållbar framtid. En framtid fri från våld och hot. Det nya kontoret ger oss en starkare lokal förankring och möjlighet att växa på ett långsiktigt sätt, säger Jonas Göransson.
Med övertagandet tar Hemstaden ännu ett steg i sin långsiktiga strategi att växa och stärka sin närvaro i södra Sverige. Ambitionen är att kombinera lokal förankring med hög kvalitet i insatserna.
Maria Ingerö Alias är uppvuxen i en hederskultur där förväntningarna från släkten gick före allt.
Maria Ingerö Alias arbetar som säkerhetsstrateg för Sigtuna Kommun där hon samordnar det brottsförebyggande arbetet, med störst fokus på skolan. Hon utbildar också på Försvarshögskolan inom personalsäkerhet och olika kulturer, primärt hederskultur, som hon själv är uppvuxen i. – Det går att bekämpa både våldet och hedersförtrycket, även om det tar tid, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Hon flydde till Sverige från Irak, tillsammans med sina föräldrar och sin syster, när hon var sex år gammal. Den tidigaste minnesbilden är den svenska vintern och att människor bodde i mycket mindre hem än hon gjort i Irak.
– Vi kom hit dagen innan julafton. Det var väldigt kallt och det var mycket snö, så mycket snö hade jag aldrig sett tidigare. Jag tyckte att det var spännande och eftersom jag hade hela min närmaste familj med mig så kände jag mig inte rädd, säger Maria.
Men bara efter tre månader i Fittja i Stockholm, bestämde sig hennes pappa för att familjen skulle flytta.
– Vi hade tidigare besökt en släkting i Nyköping. Där fanns det inte så många invandrare. Pappa sa att vi inte flytt Irak för att hamna i ett nytt Irak, som han menade att Fittja var. Han hade ett väldigt stark vilja att lämna bakom sig allt vi flytt från. Så vi packade in oss i bilen och flyttade.
Maria började skolan, lärde sig det svenska språket relativt fort och fick kompisar. Efter grundskolan ville hon bli frisör och sökte frisörprogrammet. Hon drömde om att bli polis men visste att hennes föräldrar inte skulle acceptera det på grund av kulturen. Då frisörutbildningen inte fanns i Nyköping gick flyttlasset till Eskilstuna där programmet fanns.
– Vi flyttade i onödan, för jag kom inte in på skolan. Jag gick mitt andrahandsval Barn och Fritid, så jag är barnskötare i grunden.
Det skulle dröja många år innan hon fick ett ord för hederskulturen, men hon kände av dess grunder, som om reglerna fanns i rummens tapeter.
– Jag visste att jag hade andra typer av regler än mina svenska kompisar. Jag visste också vad jag förväntades att göra och att man inte pratade med utomstående om livet hemma. Man var noga med att påpeka under hela min uppväxt,
Maria Ingerö Alias
Ålder: 40 år.
Familj: Man, två barn och tre bonusbarn. Yrke: Säkerhetsstrateg och föreläsare. Bor i: Stockholm.
Maria hade sin allra första föreläsning 2017 i ett politiskt sammanhang där hon berättade om sitt liv i en hederskontext.
att det som händer hemma är inget man pratar om i skolan till exempel.
Ett liv hemma och ett annat liv i skolan. Maria hade svårt med de två olika rollerna och mådde ganska dåligt i tonåren.
– Det förväntades så olika saker av mig. Från skolan och samhället förväntades det att man skulle delta på skoldiskot, eller sova över hos en kompis när man hade pyjamasparty. Jag fick inte
vara med på någonting. Men då tänkte jag att det var för att jag var inte var svensk, utan svartskalle född i Irak och att det var därför jag inte hade det som mina svenska kompisar, säger Maria och fortsätter:
– Att vara alla till lags gick inte. De två personligheterna jag skapade för att kunna leva i båda kontexten, det är ingen uppgift som någon ung människa ska behöva stå ut med.
Som storasyster förväntades hon hjälpa till hemma. Efter skolan var det bråttom för hon visste att mamma behövde hennes hjälp.
– JAG SKULLE HÄMTA syskon, laga mat och diska. Det var alltid fullt ös hemma med släkt och vänner. Folk bara vällde in och man visste aldrig vilka som skulle vara hemma hos oss. Det är så kulturen funkar.
»Jag skulle välja bort gemenskapen alla dagar i veckan mot att få bestämma över mitt eget liv«
– En stor del i kulturen är gemenskapen. Den kan vara mysig och rolig och man känner sig aldrig ensam. Men den är också förtryckande, begränsande och var besvärlig för mitt psykiska mående. Jag skulle välja bort gemenskapen alla dagar i veckan mot att få bestämma över mitt eget liv, säger hon bestämt.
Hon berättar att hon alltid tvingades ta hänsyn till kollektivet, alltså släkten.
– Man måste i alla lägen ta hänsyn till
mamma, moster, syster, systerdotter och så vidare. Jag bar ansvar för alla. Det här är en verklighet för väldigt många här i Sverige, men man pratar inte om det. Man riskerar inte att bli orsaken till den skammen.
Hon mötte den stora kärleken när hon var 19 och gifte sig ett halvår senare. – Jag ville gifta mig snabbt, för det fanns inga andra alternativ. I vår kultur existerar inte pojkvän och flickvän som begrepp. Antingen är man trolovad, förlovad eller gift. Om jag skulle få vara med honom behövde jag gifta mig. Och det var ingen som valde man åt mig, jag valde själv, säger hon.
MARIA FICK SITT första barn, en son och när han var två år gammal började hon på universitetets samhällsvetenskapliga program och tog examen 2011. Senare när hon läste magisterprogrammet blev hon gravid igen, och fick den här gången en dotter.
– Att bli förälder var underbart, skrämmande och roligt. Jag förstod benämningen jag många gånger hade hört i olika sammanhang: lejonmamma. Jag förstod inte riktigt innebörden av att vara mamma förrän min son blev äldre och hans värderingar bildades. Frågan jag ställde mig själv ofta var; ska mina barn leva i limbot av två världar eller hur ska jag uppfostra dem?
Det var när hon gick på universitetet som hon på riktigt kom i kontakt med begreppet hederskultur. Hon hade hört talas om det uppmärksammade hedersmordet på Fadime Sahindal, men förstod inte då att hon själv var en del i det där. Maria hade också skrivit en uppsats om hederskultur och hört talas om extrema kulturer där det förekom våld och till och med mord. Varför det dröjde innan Maria fullt ut började förstå kulturen vet hon inte riktigt, men hon har en teori.
– Det kan ha att göra med att det i Sverige nästan var tabu att prata om hederskulturen. De som pratade om den och om det som hände Fadime kallades rasister och det ville man inte bli kalllad. Man pratade inte om den kulturen ostraffat och det var nog därför man inte grävde mer i ämnet. En annan orsak är att hederskultur ofta i offentliga sammanhang beskrevs tillsammans med våld eller mord.
Marias äktenskap höll i drygt tio år. När hon ville skilja sig från barnens pappa förstod hon att hon inte skulle göra det ostraffat. Skilsmässoprocessen var lång och påfrestande. Maria var den första kvinnan i släkten som skulle ta ett sådant, i mångas ögon, skamfullt steg. – Det var mycket skam i det jag gjorde och jag fick höra från folk att jag var ouppfostrad och försvenskad, vilket är lika med hora i den kulturen. Men jag gav mig inte.
HON SÄGER ATT hon inte har en aning om var kraften och modet att dra igång en skilsmässa kom ifrån. Men några viktiga faktorer spelade in.
– Jag drev en övertalningskampanj mot mig själv kring hur jag ville att mina barn skulle växa upp och vilka värderingar de skulle ha och mina hjärtefrågor inom politiken hade från första början varit jämställdhet och demokrati. Men framförallt var jag trött på att fortsätta överleva, jag ville börja leva igen, säger hon. När skilsmässan var över kände Maria att hon ville göra någonting av sin livshistoria. Hon hade sin allra första föreläsning 2017 i ett politiskt sammanhang där hon berättade om sitt liv i en hederskontext.
– Jag minns knappt vad jag sa. Jag var spyfärdig, nervös och livrädd och förstod att det inte fanns en väg tillbaka när jag börjat föreläsa om det här. Jag förstod också att det skulle ha konsekvenser för familjen, relationer och andra i mitt liv. Föreläsningen gjorde jag med uppmaningen att börja agera. Och att man skulle ställa sig frågan: ”Varför pratar ingen om det här?”
MARIA HAR VARIT politiskt aktiv i 13 år och profilerat sig inom hedersförtryck. År 2022 bestämde hon sig för att hoppa av. Så här skrev hon på X, dåvarande Twitter:
”Efter lång tids eftertanke har jag bestämt mig för att arbeta mot hedersförtryck och för jämställdhet som partipolitiskt obunden och lämnar därför Socialdemokraterna”. En av anledningarna var det hat och hot hon fått för sitt engagemang för hederskulturen, som fått stor uppmärksamhet i media. Året innan hade Maria fått en förfrågan från en kurssamordnare på Försvarshögskolan,
Maria har varit politiskt aktiv i 13 år och profilerat sig inom hedersförtryck. Nu är hon säkerhetsstrateg i Sigtuna Kommun och utbildar också på Försvarshögskolan.
om hon skulle vilja prata om hederskultur och koppla det till olika kulturers sårbarheter och lojaliteter.
– Jag förstod att där fanns en blind fläck som handlade om att man inte pratade om vilka lojaliteter och sårbarheter människor från andra kulturer faktiskt har. Inställningen i Sverige har i decennier varit att om du pratar svenska och har ett jobb så är du inkluderad och skötsam. Så är ju inte fallet. Även de som har levt hela sina liv i Sverige och har jobb eller till och med äger sina företag, har inte sin lojalitet till den svenska lagstiftningen när det kommer till ens egna familjeangelägenheter. De sårbarheter som det här skapar är en fråga som måste diskuteras öppet och transparent, speciellt inom säkerhetsfrågor. Kärnan i det här är att den offentliga hederskulturfrågan, från politiken, journalister och myndigheter i Sverige bara har handlat våld och mord, inget annat, förklarar Maria. Hon upptäckte sin kärlek för att arbeta med säkerhet i ett större perspektiv. Utvärderingarna efter kursen visade att den varit mycket uppskattad och Maria har fortsatt att leda kurser på Försvars-
högskolan, parallellt med sitt brottsförebyggande arbete inom Sigtuna kommun. – Det brottsförebyggande temat är som ett träd med rötter som tar olika spår. Alla spår är viktiga att lyfta. För att vi inte ska ha svarta löv i trädet utan gröna, så måste vi se till att vi behåller den demokrati vi har i samhället, så att säga. Förutom det övergripande brottsförebyggande jobbar jag även med ämnen som våldsbejakande extremism och otillåten påverkan.
HON ÄR FAST övertygad om att det går att bekämpa både hedersförtrycket och våldet i samhället.
– Det är mycket att åtgärda, eftersom vi har låtit både våldet och hederskulturen få ett så starkt grepp om människor som bor här. Ibland kan jag känna en frustration över att arbetet går sakta. Men sen tänker jag att det ska ta tid, när vi lever i en demokrati och alla instanser om beslut ska vara med. Det är byråkratiskt och långsamt, men det är också skälet till att vi har det samhälle vi har i Sverige.
Vi pratar om den psykiska ohälsan bland unga och att den stadigt ökar varje
»Det
är mycket att åtgärda, eftersom vi har låtit både våldet och hederskulturen få ett så starkt grepp om människor som bor här«
år, enligt undersökningar gjorda av Folkhälsomyndigheten.
– Vi har statistiken och siffrorna men ingen frågar sig vad roten till det dåliga måendet är. Det här är ett svenskt symtom på många olika problem senaste decenniet. Men istället för att ta reda på orsaken och så att säga, ”sy såret och medicinera, så plåstrar man på såret, om och om igen”. För att man inte hanterat grundproblemet.
Har du några drömprojekt?
– Ja, många. Vad ska jag välja? Om jag hade obegränsat med pengar skulle jag starta en stiftelse eller en fond där barn och unga med tuffa hemförhållanden kunde söka pengar för roliga aktiviteter, som att gå på Gröna Lund eller Liseberg eller åka på spaweekend. Jag skulle också vilja göra något för våra äldre, som att åka ut till ålderdomshem och hitta på något roligt att göra. Barn och äldre är en svaghet hos mig.
Hur är du som mamma?
– Extremt överbeskyddande, men kärleksfull. Jag har varit väldigt orolig av mig men hanterar oron bättre idag. Förmodligen har jag gjort många fel, men jag har varit förälder på det bästa sättet jag kunnat.
Vad gör du när du är ledig?
– Jag träffar vänner, mina föräldrar och syskon. Jag uppskattar också när min man bjuder ut mig på teater eller middag, det är väldigt mysigt. Varje kväll när jag ska sova kollar jag någon timme på Netflix. Men det måste vara något enkelt, där jag inte behöver fundera, utan bara titta. Då kan jag somna lugnt. ○
Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.
Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17
Läs mer om vår placeringsrådgivning Skanna QR-koden.
Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt
HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende
HEMLIKT MITT Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
Telefon 0767-990 001 E-post skydd@hemlikt.se Webb hemlikt.se
TEMA: VÅLD & KRIMINALITET
Det dödliga våldet har eskalerat och förövarna är unga. Hur står vi rustade att möta dessa barn som begår brott? Kriminalvården förbereder för fängelseplatser för unga. Men hur kan vi förhindra rekryteringen? AI kan vara ett verktyg.
22 Motstånd mot våld
Maria Bauer är våldsexpert och en av föreläsarna på Dagen för Skyddat Boende. Hon ger bland annat verktyg för att undvika sekundär traumatisering.
Unga i fängelse
Kriminalvården förbereder för de nya barn- och ungdomsavdelningarna som ska stå klara nästa år. Vi har träffat Håkan Zandén, som är ansvarig för det nya uppdraget.
Nytt AI-verktyg
Skyddsvärnet, Konkret och KTH ingår i ett nytt projekt där AI ska hjälpa till att förhindra rekrytering av unga till kriminella gäng.
»Vi behöver lära oss att ställa rätt frågor och tolka svaren både kritiskt och med öppet sinne«
Cilla Byström, Konkret
Maria Bauer ger verktyg för att undvika sekundär traumatisering
Våldsdåden blir fler, mer brutala och utförarna allt yngre. Vad gör det med oss som arbetar inom socialt arbete att möta allt fler unga i kriminalitet? Och vad är det dessa ungdomar egentligen behöver? Vi har träffat Maria Bauer, våldsexpert, handledare och föreläsare för att söka svar på dessa frågor.
TEXT JENNY FORS
Maria Bauer är en av föreläsarna på Dagen för Skyddat Boende, som SSIL – För vård och omsorg arrangerar i Västerås den 24 september. Hon är också bokaktuell igen. Tidigare har hon skrivit böcker om att hantera konflikter, hot och våld. Nu ger hon sig in i den skönlitterära genren.
– Boken heter ”Rovdjur som leker lamm” och handlar om våldsexperten Mia Bach och frilansjournalisten Hedda Wall som möts och börjar lösa brott tillsammans. Jag har hämtat mycket från min arbetsvardag till mitt alter ego
i boken. Här har jag fått chansen att belysa komplexiteten i sådant som gör att människor kan hamna i olika situationer och begå brott. Det handlar inte om att försköna eller romantisera. Våldsexpert kan ju låta hårt också, men mitt arbete handlar om det motsatta – att motverka våld, hur vi kan förstå varann och komma närmare varann för att lösa konflikter.
Den hårda linjen mot våldet som finns i vårt samhälle i dag tycker hon är polariserande, fientligt och ibland rent av rasistiskt.
– Utvecklingen går åt fel håll. Vi behöver förebilder, engagemang, omsorg om varandra och motstånd. En fredsrörelse helt enkelt. Jag har arbetat med våld i 30 år. Framåt kanske jag mer borde fokusera på fred. Jag har faktiskt ett volontärt projekt på gång som ska skapa mötesplatser för unga, berättar Maria Bauer. Hon tycker att det är fruktansvärt att samhället inte har kunnat stoppa den våldsspiral som Sverige har hamnat i med brutala våldsdåd som sker i stort sett dagligen. Bland de senaste tidningsrubrikerna ser vi att två personer blivit
»Till slut kan man bli empatitrött och socialt utmattad eller drabbad av sekundär traumatisering«
ihjälskjutna i en bil i Göteborg. I samma område inträffade en annan skjutning i somras.
DET HAR PÅGÅTT så länge att vissa inte längre vill kalla det för en våldsvåg. Det har blivit en del av vardagen, så pass att många inte ens blir förvånade längre. Man är så van att se rubriker om skottlossningar och sprängningar. Men de som bor i området blir förstås chockade, de som spelade fotboll 50 meter från det senaste dådet och de som känner de anhöriga.
Maria Bauer var en av många som såg den här trenden komma.
– Carin Götblad och flera med henne pekade på de problem som skulle komma om vi fortsatte att centralisera inom polisen, montera ned samhällsstödet och ta bort ställen där ungdomar kan vara. Den här utvecklingen har fått en hel grupp av unga att tro att de inte har en plats, ett värde.
Hon menar att det är upp till oss vuxna att visa de här ungdomarna att de kan bidra. Det här är unga som i många fall
har haft svårigheter både hemma och i skolan. Många saker tillsammans har lett till ett utanförskap.
– Vi behöver fånga upp behoven som finns i hemmen. Det kan också vara våld och trauma som utmanar. Det här har inte uppmärksammats förrän de börjar bli ordningsstörande. Då kommer vi in, skolan orosanmäler och socialtjänsten utreder föräldraförmågan. Och då har föräldern kanske skrikit på hjälp i alla år.
Maria Bauer har själv suttit med många gånger och varit frustrerad över
att de har kommit in när det har gått för långt.
– Hur fångar vi upp unga pojkar på individnivå som visar de här tendenserna? Det krävs en massa insatser. Jag kan tycka att vi främst fokuserar på neuropsykiatrisk problematik, men trauma kan vara en lika stor förklaring. Ibland är det en kombination.
Maria tycker också att vi behöver rannsaka oss själva över hur vi talar om dessa unga som lever i utanförskap och är sårbara på flera sätt. De blir ett lätt byte för organiserad brottslighet.
»Fokusera på detaljerna, lika som en kriminalpolis gör på en brottsplats«
– Vad är de här pojkarna värda? Det är bara att se hur media rapporterar när det har skett ännu en skjutning. Skulle en oskyldig flicka dödas på ett lika brutalt och skoningslöst sätt så skulle det skrivas löpmetervis om händelsen. Det här är väldigt allvarligt. Vi måste förmänskliga dessa pojkar. I den gängkriminella miljön är ett liv inte värt något. Pojkarna behandlas på samma sätt som flickor och kvinnor i prostitution. Utan människovärde. Som en handelsvara eller någon som kan utnyttjas för att verkställa ett brott. Cynismen inom gängen är brutal. Men de finns de som kämpar och försöker påverka. Det är ett tungt jobb och många inom det sociala yrket känner sig utmattade.
– Dels jobbar man mycket i stuprör och har svårt ibland att avgöra vem som ska stå för insatserna. Behoven kan också vara flera, till exempel samsjuklighet, så det är extra utmanande att få till samverkan. Nya socialtjänstlagen ska hjälpa till med det här, men det blir en stor utmaning.
FÖR MARIA HAR arbetet också haft sitt pris. – Varje vecka har jag lyssnat på berättelser från våldsutsatta, anhöriga och läst domar. Till slut kan man bli empatitrött och socialt utmattad eller drabbad av sekundär traumatisering. Det ger symptom som stress, ökad vaksamhet, retlighet och svårt att sova. Det är viktigt att vi bygger hållbara arbetsplatser som skapar medarbetare som är motståndskraftiga, som har resiliens som det heter. Klart att jag känt mig trött och extra sårbar någon gång genom mitt yrkesliv. Hon tycker att socionomutbildningen borde bygga mer på det, hur man tar
hand om sina egna sårbarheter, vikten av handledning och stöd för att skydda sig, även olika verktyg man kan använda sig av själv.
– Jag har strategier, men ibland kommer det nära och det finns några ärenden jag aldrig glömmer. Utsattheten är värst. En bra strategi är att lyssna utan att föreställa dig allt som en film i huvudet. Man gör lätt så när man hör eller läser något, man kan se lastbilen köra fram i hög fart över Drottninggatan. Men försök istället att bara uppmärksamma det som är viktigt för dig i din yrkesroll. Fokusera på detaljerna, lika som en kriminalpolis gör på en brottsplats. Vad är det du har i uppgift att utreda?
PÅ DAGEN FÖR Skyddat Boende kommer Maria att tala mer om sekundärtraumatisering och hur man kan skydda sig. Även om våldsutsatthet, våldsutövning och hur det påverkar vårt arbete. – Vi behöver rikta mer fokus mot våldsutövaren för att kunna motverka våld. Att tidigt få insyn i familjer, erbjuda samtal och stöd, bygga upp verksamheter för barn så att det finns många trygga vuxna runt omkring, säger hon.
SSIL Utbildningsdag i Västerås samlar flera namnkunniga föreläsare som vill åt samma håll. Susanne Strand, docent i kriminologi, redovisar vad forskningen säger i arbetet med att undersöka, utreda och analysera förebyggande arbete av våld i nära relation. Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare vid NOA, nationella operativa avdelningen inom polisen, berättar om Polismyndighetens utvecklingsarbete och vad som behöver göras tillsammans med andra samhällsaktörer. ○
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
Den 24 september är det dags för Dagen för Skyddat Boende i Västerås som arrangeras av SSIL – För vård och omsorg. Här är föreläsarna.
TEXT JENNY FORS
Dagen för Skyddat Boende är kostnadsfri och vänder sig till dig som placerar inom skyddat boende, arbetar med våld i nära relationer, avhopparverksamhet eller som på annat sätt är verksam inom skydd och säkerhet. Dagen arrangeras i Västerås den 24 september, men kommer också till Göteborg den 9 oktober, dock med Sara Skoog Waller och Markus Antonsson istället för Susanne Strand och Erika Gyllenswärd. Maria Bauer är med vid båda tillfällena.
DAGENS FÖRELÄSARE:
○ Susanne Strand, docent i kriminologi redovisar vad forskningen säger i arbetet med att undersöka, utreda och analysera förebyggande arbete av våld i nära relation med den tillämpade kriminologin som bas.
○ Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare vid NOA, berättar om Polismyndighetens utvecklingsarbete och vad som behöver göras tillsammans med andra samhällsaktörer. Med erfarenhet som verksamhetschef på skyddat boende i Norge har Erika goda kunskaper om framkomliga vägar som sänker trösklarna för att som våldsutsatt få hjälp.
Ta chansen!
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
www.tutusab.se info@tutusab.se
010-405 08 69
○ Maria Bauer är internationell våldsexpert med över trettio års erfarenhet från arbete inom offentlig sektor. Maria kommer att tala om våldsutsatthet och våldsutövning och hur det påverkar vårt arbete. Även sekundär traumatisering och den vanmakt vi kan känna inför våldets framfart.
Skyddat boende och akutboende i enskilda lägenheter och hus.
Vi tar emot vuxna och barn för både akuta och planerade placeringar. Vår verksamhet utgår från trygghet, stabilitet och respekt – med boende i egna bostäder där lugn och återhämtning står i centrum.
Kompetens och ledning
Verksamheten vilar på stark yrkeskompetens inom socialt arbete, med socionomkompetens i teamet och en erfaren föreståndare med gedigen myndighetsbakgrund. Tydliga rutiner för säkerhet, riskbedömning och uppföljning ger en professionell och rättssäker hantering genom hela placeringen.
Arbetssätt och stöd
Vi erbjuder individuellt anpassat stöd med traumamedvetet förhållningssätt och barnrättsperspektiv. Vardagsstruktur, skol- och vårdkontakter samt vägledning i praktiska frågor kombineras med ett lugnt boende som främjar återhämtning och självständighet.
Genom vår fasplanering arbetar vi långsiktigt med klienternas nästa steg – att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, få tillgång till nya lägenheter och skapa förutsättningar för att åter leva ett tryggt och självständigt liv.
Den 1 juli 2026 ska de första barn- och ungdomsavdelningarna på våra fängelser kunna tas i drift. Påföljden Sluten ungdomsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS, kommer då att ersättas av fängelse inom Kriminalvården. Förberedelsearbetet är i full gång.
TEXT JENNY FORS
FOTO ULRIKA PERSSON/KRIMINALVÅRDEN
Kriminalvården har haft en snäv tidsram med att förbereda sig för att ta emot 15–17-åringar på anstalt i nya barn- och ungdomsavdelningar. Från regeringsuppdraget i september 2023 till att förändringen träder i kraft den 1 juli 2026 förbehållet riksdagens ställningstagande.
– Vi hade en förstudie klar våren 2024 där vi lokaliserade ett 60-tal olika processer som behöver hanteras. Det är allt från att bedriva grundskola och gymnasieskola till säkerhetsbedömningar för barn, berättar Håkan Zandén, som leder Kriminalvårdens förberedelser för uppdraget.
Just nu finns ingen lagändring klar som ska stödja förändringen, men en lagrådsremiss och sedan en proposition kommer att lämnas till riksdagen under hösten 2025. Den kommer att förtydliga hur det nya uppdraget ska se ut.
– VI HAR ARBETAT fram en projektorganisation som har i uppdrag att se till så vi får det här att bli verklighet. Våren 2025 beslutades vilka åtta anstalter som är aktuella att ta emot barn och unga. De kommer att byggas om och anpassas för den nya målgruppen. Vi hade inte tid att bygga nytt.
Österåker och Rosersberg är de två första anstalterna som kommer att anpassas. Det kommer att inledas ett ombyggnadsarbete där vid årsskiftet 2025/2026. Näst på tur är Högsbo och Sagsjön. Övriga anstalter som kommer att ta emot unga är Kumla, Skenäs, Täby och Ystad.
– Sagsjön och Ystad kommer att ta emot flickor och de övriga är för pojkar. Det har också varit viktigt att barn- och ungdomsavdelningarna helt skiljs åt från de vuxna avdelningarna. De unga
ska inte behöva stöta på vuxna frihetsberövade. De vuxna kommer att flyttas till andra anstalter, säger Håkan Zandén.
DE NYA PLATSERNA för barn- och ungdomar kommer att öka succesivt till cirka 250 platser 2027/2028. Längre fram kan det bli aktuellt att bygga nytt.
Redan idag så råder det platsbrist inom Kriminalvården, så det här blir en stor utmaning för en redan ansträngd myndighet.
– Men även om det nya uppdraget börjar gälla 1 juli 2026 så blir det ingen anstormning av unga då. Brottet ska begås från den 1 juli 2026 och sedan kan de bli dömda till fängelse efter det. Därför kommer det att dröja till kanske sen höst innan de första dömda börjar komma in.
DET ÄR BÅDE lokaler och verksamhet som anpassas till de nya förutsättningarna. Personalen behöver kunskap i hur man pratar med och bemöter barn, det behövs utbildad skolpersonal, man behö-
ver ta fram nya behandlingsprogram och så vidare.
– Flera processer pågår och är i olika skeden. Vi har genomfört barnkonsekvensanalyser och tagit fram ett nytt riskbedömningsinstrument. Rent praktiskt så kommer de nya avdelningarna vara små med färre intagna jämfört med för vuxna. Dessutom mer personal. Utbildning blir en stor del av den dagliga verksamheten så det behövs både ändamålsenliga utbildningslokaler samt vettig och bra fritidssysselsättning, säger Håkan Zandén.
»Rent praktiskt så kommer de nya avdelningarna vara små med färre intagna jämfört med för vuxna«
Redan idag har Kriminalvården viss vana att möta unga, men då på häkten och i frivården eller som besökare.
– Från 2023 har andelen unga på häkte ökat radikalt och ligger nu i genomsnitt en viss dag på cirka 100, jämfört med 20 tidigare. Det är ovanligt att ungdomar under 18 år döms till fängelse, men det förekommer.
I HUVUDSAK DÖMS unga i åldrarna 15–17 år som idag har begått grova brott som grovt rån, våldtäkt, mordförsök eller mord till sluten ungdomsvård (LSU) inom Statens institutionsstyrelse, SiS. De som begår brotten före den 1 juli 2026 kommer att avtjäna sitt straff på SiS.
Det har skett en stor ökning av de allvarligaste brotten bland unga. Flera nya statliga utredningar föreslår skärpt straff för barn och unga. Bland annat föreslås en ny påföljd med utökad ungdomsövervakning. Det finns också ett förslag på sänkt straffbarhetsålder från 15 till 13 år.
– Från den 1 januari 2021 finns ungdomsövervakning i 6–12 månader som vi hanterar i samverkan med socialtjänsten. Det har fungerat jättebra. Då är det helghemarrest som övervakas med fotboja. Förslaget utökad ungdomsövervakning ska handla om 1–3 år och fotboja dygnet runt.
BAKGRUNDEN TILL ATT Kriminalvården tar över brottsdömda unga för grova brott från SiS är att Kriminalvården har helt andra förutsättningar att bedriva verksamheten. Både när det gäller säkerhet och befogenheter.
– Man får inte ha med sig telefon eller annan elektronisk utrustning. Utredningen framhåller vikten av samhällsskyddet, att vi har murar och en
säkerhetsorganisation. Sedan har vi frivården med utslussning så att vi tar ansvar hela vägen ut. Då har vi kvar kontroll och stöd som följer planeringen om till exempel vård och behandling i samverkan med andra aktörer, avslutar Håkan Zandén. ○
Senast den 1 juli 2026 ska Kriminalvården kunna ta i drift särskilda enheter för barn och unga, 15–17 år, som döms till fängelse. En förutsättning är att riksdagen beslutar om nödvändiga förändringar i lagstiftningen.
Skyddat boende med kunskap, trygghet & värme
Målgrupp: kvinnor och barn utsatta för våld i nära relation och/eller hedersrelaterat våld & förtryck. Vi erbjuder stöd och framtidstro genom professionell omsorg och lång erfarenhet. Placeringar tas emot från hela landet.
IVO-tillstånd, säkerhet och tillgänglighet
Separata lägenheter med gemensamma utrymmen
Stöd för varje enskild placerad - barn, ung, vuxen, förälder
070-232 60 06 info@kvinnohusetorebro.se www.unizonjourer.se/kvinnohusetorebro/
Vi erbjuder även jour- och familjehem samt förstärkta familjehem.
Vi på Ung24 har över ett decennium av erfarenhet från arbete med människor som lever i kriminalitet. Vårt främsta mål är att vända utvecklingen för unga och förhindra att kriminaliteten förvärras och kopplas till gängstrukturer.
Vi har genomfört ett program baserat på vår beprövade metodik som innefattar fyra centrala faser. Dessa har visat sig vara framgångsrika även för klienter som bor kvar på sin hemort.
Vi introducerar därför vår senaste tjänst – Ung24.
Läs mer på ung24.se
Nyhet!
ALLIANS-GRUPPEN
-För varje ungdoms framtid
Inom Allians-Gruppen, är vår vision djupt rotad i en enkel sanning: varje ungdom förtjänar en trygg och kärleksfull start i livet. Vi har förenats under detta paraply för att skapa en stöttande och hjälpsam vårdkedja inom den öppna ungdomsvården. 072-399 05 33 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se
Vilka effekter kan man få när man tar hjälp av AI för att förhindra rekrytering av barn och unga till organiserad brottslighet? Det är något som man utforskar i ett nytt projekt. AI-verktyget ska vara ett stöd att välja, samkoordinera och följa upp insatser för barn och unga.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Idén är kopplad till samverkansstrukturen Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet) där målet är att förbättra samverkan över sektorsgränser på nationell, regional och lokal nivå för att hitta effektiva gemensamma helhetslösningar för målgruppen.
AI kan stötta oss i att strukturera och analysera data, någonting som kan stödja aktörer inom ett komplext socialt problem. Den nya socialtjänstlagen kommer att ställa högre krav på samverkan, evidens och förebyggande arbete. Där kan AI-verktyget bli ett viktigt stöd. Genom att skapa en gemensam interaktiv plattform kan aktörer från olika sektorer säkert dela och analysera information, och få stöd i att välja och samkoordinera insatser.
– Verktyget ska också hjälpa oss aktörer att lära, anpassa och dela med oss av erfarenheter och ’best practice’, för att i förlängningen tillgodose individer med behovsanpassade insatser, säger Frida Wikström, Skyddsvärnet.
»Vi behöver också lära oss att ställa rätt
frågor och tolka svaren både kritiskt och med öppet sinne«
Cilla Byström
Projektet drivs av Skyddsvärnet som projektledare, forskare från KTH och ett expertteam från Konkret. I projektgruppen finns även andra civilsamhällesaktörer (Initcia och Göteborgs stadsmission) och en referensgrupp med representanter från kommuner och myndigheter. Projektet delfinansieras av Vinnova.
PROJEKTET HAR KOMMIT att kallas iBob, då en idé föddes i samband med etableringen av samverkansstrukturen Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet). Bob startade 2023 på uppdrag av regeringen för att stärka samverkan mellan polis, myndigheter och civilsamhälle. iBob kan ses som en förlängning av det arbetet och syftar till att med hjälp av AI synliggöra mönster och samordna insatser mer träffsäkert. I stort handlar det om att stödja aktörer till att nyttja och komplettera varandras kompetenser, fånga upp i det tvärsektoriella på ett mer sammanhållet sätt – så att rätt stöd kan ges. – Utmaningen är att hitta en gemensam riktning när flera aktörer är vana att arbeta på sitt eget sätt. Ett första steg är att förstå varandras uppdrag och vad vi kan åstadkomma tillsammans, säger Frida Wikström.
ALL INFORMATION OCH olika typer av data från relevanta källor samlas i en gemensam kunskapsbank, där behovsägare kan interagera med verktyget för att få anpassade svar. Med hjälp av AI kan data från olika verksamheter analyseras. Det ska i förlängningen bredda perspektiv och skapa bättre underlag för beslut och samordning mellan aktörerna.
– Vi behöver också lära oss att ställa rätt frågor och tolka svaren både kritiskt och med öppet sinne. AI är ett hjälpverktyg, inte ett facit. Att öva tillsammans på att ställa frågor och tolka svaren gör hela skillnaden, säger Cilla Byström från Konkret.
Projektgruppen har genomfört workshops tillsammans.
Här kommer forskningen in som en viktig del.
– Vi har tagit första steget på den här resan, vilket känns väldigt spännande. Men AI kommer inte att lösa alla problem. AI är jättebra på att snabbt analysera och ge förslag, men vi måste tolka resultaten med vår mänskliga förståelse och fatta besluten själva. AI kan däremot hjälpa oss att upptäcka nya infallsvinklar och perspektiv, säger Rob Comber, forskare vid KTH.
EN CENTRAL UTMANING är att aktörer har olika kulturer, språk och policys. Här kan iBob fungera som en träningsarena där man lär sig att kombinera sina perspektiv och hitta nya lösningar.
– Informationen innehåller ofta persondata som först måste avidentifieras för att uppfylla lagkrav. En förutsättning för att på sikt kunna dela mer är också förändringar i sekretesslagstiftningen, säger Frida Wikström.
Skyddsvärnets fältarbetare bidrar med värdefull kunskap från vardagen då de träffar många ungdomar varje dag, och löpande dokumenterar vilken typ av problematik de möter i vardagen och
vilka stödåtgärder som hänvisades eller samordnades.
– Vi är intresserade att få mer substans i data vi samlar in och förstå vad den säger oss, dels i relation till andras data, och dels för att få en bredare analys över tid så att vi kan bättre anpassa vårt arbete och följa upp effekterna. Vill vi ju i slutändan kunna veta – gör vi rätt? Hur ser problembilden ut över tid, bör vi mäta på andra sätt? Hur gör andra? Hur kan vi vara mer proaktiva?, säger Frida Wikström.
PROJEKTET OMFATTAR FLERA delar: att steg för steg bygga förståelse för vad AI kan göra, att testa verktyget i verkliga situationer och att träna på hur olika aktörer kan tolka svaren tillsammans. Det sker som en AI-läranderesa där teamen övar på att ställa frågor, reflektera över svaren och bygga gemensam förmåga. På sikt skapas också en kunskapsbank av erfarenheter som kan delas mellan flera aktörer. – För verklig förändring behöver vi våga testa nytt och utmana befintliga arbetssätt. I handboken tar vi upp hur man kan använda AI som en objektiv part i det dagliga arbetet så att AI blir en resurs
i vardagen och inte bara ännu en policy i hyllan, säger Cilla Byström.
JUST NU TESTAS verktyget i olika testgrupper och framöver finns möjlighet att addera fler funktioner. Projektet planeras att vidareutvecklas under flera år. Redan i höst släpps handboken iBob – där verktyget och de första erfarenheterna presenteras som ett konkret exempel på hur AI kan användas som stöd för tvärsektoriell samverkan. ○
iBob kan ses som en förlängning av Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet) och syftar till att med hjälp av AI synliggöra mönster och samordna insatser mer träffsäkert. Projektet drivs av Skyddsvärnet som projektledare, forskare från KTH och ett expertteam från Konkret. I projektgruppen finns även andra civilsamhällesaktörer (Initcia och Göteborgs stadsmission) och en referensgrupp med representanter från kommuner och myndigheter. Projektet delfinansieras av Vinnova. Handboken iBob släpps i höst.
Insikten HVB och Stödboenden
Just nu har vi lediga platser • HVB • Stödboenden
Insikten HVB och Stödboende levererar evidensbaserad vård, som ger våra placerade barn och ungdomar de bästa förutsättningarna för en positiv utveckling och möjligheten att nå sin fulla potential. .
Våra boenden – alltid med funktion och självständighet i fokus:
• HVB – pojkar 11-14 år och 14-18 år
• Stödboende – unga 16-20 år
Vård enligt SoL och LVU
För ytterligare info och placeringsförfrågan: Välkommen!
POJKAR 11-14 ÅR SAMT 14-18 ÅR
• Boenden med 4-6 platser för pojkar, med social problematik som ofta har sin grund i NPF-problematik och autism.
• Familjära, mindre HVB-hem i Sala, Västmanland.
Här tränar vi att hantera vardagens möten, aktiviteter och sysslor, liksom en fungerande skolgång eller praktik och en meningsfull fritid.
Vår strävan är att färdigheterna ska kunna generaliseras till sammanhanget utanför HVB. Placering sker med stöd av SoL eller LVU.
UNGA VUXNA FRÅN 16 ÅR
• Trygg, strukturerad boendeform för pojkar och flickor från 16 år, redo att ta steg mot självständighet.
• Stödboende och träningslägenheter i Sala, Västmanland.
Boende i egen lägenhet med självhushåll där vi erbjuder anpassat stöd för att hantera vardagen. Målet är också en meningsfull sysselsättning såsom studier, arbete eller praktik. Placering sker enligt SoL och bygger på individens möjlighet till en stegvis övergång från högre till lägre stödinsatser.
Insikten HVB och stödboenden erbjuder boenden med omsorg och behandling i Sala, Västmanland. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av egna psykologer och socionomer. www.insikten.info eller scanna qr-koden.
Insikten Familjehem
Just nu finns lediga platser i Insikten Familjehem
Insikten Familjehem och Förstärkt Familjehemsvård
BARN OCH UNGA
• Behandlingsfamiljer och förstärkt familjehemsvård för barn och unga med NPF-problematik och autism.
• Omsorgsfullt utvalda familjehem i mellersta och södra Sverige, i både stad och landsbygd.
Placering med stöd av SoL eller LVU
För ytterligare info och placeringsförfrågan: Välkommen! 010-16 00 67
Hos Insikten Familjehem är vi måna om att alla som placeras hos oss ska trivas i sin familj och få de bästa möjligheterna att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Vi lägger därför stor vikt vid att varje barn och ungdom ska matchas med ett välpassande familjehem.
Med stöd av våra familjehemskonsulenter och psykolog jobbar vi tillsammans för att barnens/ ungdomarnas välmående och personliga utveckling, där skola och fritidsintressen är en självklar del, ska bli så bra och lyckosam som möjligt
Scanna qr-koden för att se våra lediga Insikten Familjehem just nu!
Insikten Familjehem erbjuder Familjehem och Förstärkt Familjehemsvård för barn och unga med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i södra och mellersta Sverige med huvudkontor i Sala, Västmanland. www.insikten.info eller scanna qr-koden
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Vi har fått IVO:s tillstånd att bedriva skyddat boende – bland de första i Sverige! Vårt kollektivboende är bemannat dygnet runt av utbildad personal. Vi fortsätter vårt arbete för att skapa en säker och stöttande miljö för dem som behöver det mest.
Skyddat boende och stödboende med upphämtning i hela landet, dygnet runt.
Välkommen till Vejbyhem
Skyddat boende & Stödboende
Vi skapar förutsättningar för människor i utsatta livssituationer att hitta trygghet, riktning och frihet att forma sina liv. Vårt arbete gör skillnad – varje dag.
Kontakta oss på 0766-55 55 59 | kontakt@mkfb.se | www.mkfb.se
Skyddat boende för kvinnor, män och familjer. Här bor klienten kollektivt eller enskilt med insatser.
• Komplexa fall (våld, hot, missbruk)
• Jour, akut- och planerad hämtning
• Riskbedömning och säkerhetsplanering
• FREDA, SARA & Patriark
• Psykologkontakt och barnperspektiv
• Lyckad utslussning till eget boende
Vi samarbetar med ett stort antal kommuner i Sverige, kontakta oss för förfrågan
010-70 60 350 info@vejbyhem.se vejbyhem.se
Sista delen i vår artikelserie om barnanpassning
En dörr öppnas och något förändras. Det första barnet som kliver in i Trädkojan stannar i hallen, ser sig omkring och ler med hela ansiktet. ”Det är den finaste lägenheten jag någonsin sett”, säger barnet flera gånger, som om orden behöver upprepas för att rymmas. För mig går det rakt in i hjärtat! Bakom den meningen ligger ett års intensivt arbete, snart två decenniers arbetslivserfarenhet av målgruppen – och en övertygelse: barnperspektivet är kompassen som visar vägen, inte en detalj.
TEXT SOL LINDHÖJD, FREDAHUSET FOTO PRIVAT
SKYDDAT BOENDE
1. Vad är en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
2. Planritning och färgsättning.
3. Ljud, ljus och möbler.
4. Leksaker.
5. Det färdiga resultatet.
Ni har kunnat följa Fredahusets nya projekt ”Trädkojan” här i tidningen Omtanke under nästan ett år. Trädkojans resa började egentligen för ett antal år sedan när jag för första gången träffade ett litet byggföretag som ville bygga en fastighet för att bidra och ta ett socialt ansvar. Våra vägar råkade mötas av en slump. Jag berättade om mitt drömprojekt. De tyckte om idén. Vi signerade avtal. Resten är så att säga, historia.
Bygget av Trädkojan sammanföll dock med IVO:s tillståndsprocess. Denna process skapade inte bara frustration, maktlöshet och gav mig tandagnissel (jag tvingades under ett halvår av tillståndsprocessen att sova med bettskena) utan sporrade mig också till att göra det bästa jag kunde under rådande omständigheter. Resultatet blev Trädkojan som jag nu hoppas kan inspirera fler att utforma den fysiska miljön i ett skyddat boende till ett utrymme där barn som upplevt våld kan börja läka.
NÄR DU KLIVER in i Trädkojan möts du av en genomtänkt miljö med hållbara materialval. Temat är natur: mjuka, gröna, beige, och rosa toner, trämöbler, textilier som bjuder in till att röra vid och blicken att landa. Batteridrivna ljus välkomnar redan i hallen; de uttrycker omsorg utan att vara farliga. Golvet ser ut som trä men är extra slittåligt, och bjälklaget är förstärkt med ljuddämpning. Det är inte för att tysta barn – det är för att barn ska kunna leva utan att bli tillrättavisade för varje steg.
Här finns hela artikelserien
»När kroppen förstår att faran är över kan hjärnan börja planera igen«
Varje sovrum har en egen koja: En nedre del med mjuk matta, kuddar, en liten spegel och en ljusslinga med valbar färg. Den övre delen är gjord för det äldre barnet med madrass, kuddar, lampa och hörlurar för att lyssna eller bara vara ifred. Familjens sovdel består av flera sängar som står tätt ihop och bildar en jättestor, av trygghet. Det händer att familjemedlemmar vill sova åtskilda. Då flyttar vi isär. Att få välja är viktigt.
KÖKET ÄR RAKT för att skapa en enkel och funktionell arbetsyta och dörröppningar är breda. I varje lägenhet finns ett rymligt badrum för god manövrerbarhet. Det finns låga trösklar som underlättar framkomligheten för den lilla som kryper, är rullstolsburen alternativt har svårigheter att gå. Trädkojan är tillgänglighetsanpassad för att kunna möta många våldsutsattas behov av skydd. När det kommer till den yttre säkerheten
Inredningen är noga genomtänkt från stort till smått.
finns exempelvis larm, förstärkta fönster och dörrar liksom låst port.
Sedan har vi tonåringen, vars fritidssysselsättning kan vara svår att möta då den digitala världen har ett starkt grepp. Under placeringstiden erbjuder vi rörelseaktiviteter och gemensamma spel, inomhus och i naturen. Men vi har också köpt in sminkbord; en yta som är mer än en möbel – det är en övning i att äga sin tid, sin blick och sitt uttryck. Sminkbordet kan också enkelt användas som ett skrivbord för studier och anteckningar.
DET FINNS EN tanke med detaljerna och mycket lite har lämnats åt slumpen. Vi har exempelvis valt att ha runda bord, för att små huvuden inte ska möta vassa hörn. I lägenheterna finns varma ljuskällor och olika tavlor att ha på väggarna. En tavelram är byggd för att enkelt kunna sätta upp barnens egna alster på väggen. Återigen vikten av att kunna få välja. Dessa mikroval bygger något avgörande: självkänsla. Vi vet – och forskningen bekräftar – att naturens estetik, dämpade ljud, varma ytor och tydliga val hjälper
Det finns massor av spel och leksaker att sysselsätta sig med.
ett stressat nervsystem att växla ned. När kroppen förstår att faran är över kan hjärnan börja planera igen. ”Det är den finaste lägenheten jag någonsin sett” betyder i praktiken: ”Här kan jag tänka igen”.
Tack till hela teamet på Fredahuset, byggbolaget, chefredaktör Jenny, barnexperter, forskare och sist men inte minst till IVO. Vi har tillsammans inspirerat och skapat något som jag hoppas får göra gott för många våldsutsatta barnfamiljer framöver! ○
Q Hitta ett byggbolag/fastighetsägare med en uttrycklig önskan om att göra gott, att vilja ta ett socialt ansvar. Vårt samarbete har varit en ynnest, se exempelvis fotot med sju korgar som byggbolaget på eget bevåg samlade ihop till varje lägenhet.
Q Gör en budget, för det kostar pengar att bygga det fysiskt barnanpassat på riktigt. Här sållas också agnarna från vetet eftersom en del hellre lägger pengarna på annat.
Q Fråga barnen runt omkring dig; hur skulle en lägenhet/rum i kollektiv se ut för att du ska trivas och känna dig trygg?
Q Det finns många inom socialt och pedagogiskt arbete som brinner för att barn ska få det bättre i alla miljöer. Ta hjälp av expertisen och låt dem komma med förslag!
Q Engagera nyckelpersoner i teamet och håll resterande uppdaterade. Alla i Fredahusets team har på olika sätt bidragit till att Trädkojan blev vad den är idag!
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldrarna 15–24 år är självmord. Varje år dör närmare 1 500 personer i Sverige till följd av självmord. Runt om i landet uppmärksammades den internationella suicidpreventiva dagen den 10 september.
Att våga prata om hur vi mår psykiskt är ett första steg mot att förebygga det som aldrig borde ske. Helsingborgs stad var med och uppmärksammade den internationella suicidpreventiva dagen den 10 september. En möjlighet för människor att mötas, lyssna och stötta varandra – och tillsammans bryta tystnaden och stigmat kring psykisk ohälsa.
– Vårt gemensamma mål är att det ska råda en öppenhet i samtalet kring psykisk hälsa, säger Viktoria Nilsson, samordnare för suicidprevention och psykisk hälsa, Helsingborgs stads socialförvaltning i ett pressmeddelande.
Helsingborgs stad tillsammans med samverkansparter fanns inne på Helsingborgs C och pratade om suicidpre-
vention och första hjälpen vid psykisk ohälsa under dagen.
PÅ MALMÖ STADS gula vänskapsbänkar kunde man få träffa Malmöbor som delade med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa och vad som hjälpt dem att må bra. På plats fanns också tjänstepersoner från Malmö stad som på olika sätt arbetar med suicidprevention.
Bland annat Kristoffer Persson, som har levt med tvång och ångest sedan barndomen:
– Jag trodde aldrig att jag skulle kunna jobba eller genomföra en utbildning – men andra trodde på mig. Nu vill jag vara den som tror på folk och visa att det går att ta sig vidare. För nu står jag på
andra sidan och kan säga ”fan, det gick!”. Idag är Kristoffer ambassadör för de gula vänskapsbänkarna, för föreningen Hjärnkoll och arbetar som stödperson inom psykiatrin.
I KRISTIANSTADS KOMMUN arrangerades också aktiviteter runt om i staden. Allmänheten kunde träffa representanter från verksamheter som på olika sätt arbetar med suicidprevention. Det var bland annat kuratorer från skolan, psykiatrisjuksköterskor, personliga ombud, räddningstjänstens personal, personal från psykiatriambulansen, personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, personal från psykiatrin, med flera.
AV: JENNY FORS
Det finns flera exempel och forskning som visar att självmordstankar går att bryta, och att det räcker att våga fråga. Människor uppger att det oftast hjälper att det finns någon att prata med som kan lyssna. På Mind.se, som har Självmordslinjen, finns stöd och verktyg. Telefonnumret till Självmordslinjen är 90 101.
VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.
Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.
Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.
1. Motivation/Kartläggning
Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.
2. Primärbehandling
I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.
3. Fördjupad behandling
Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.
4. Utslussning
För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.
5. Referensboende
Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.
6. Eftervård
Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.
Den 1 juli 2025 började den nya lagen om fastställande av kön i vissa fall att gälla. Några stora ändringar är att den nya lagen fokuserar på om en person i nuläget har ett juridiskt kön som inte stämmer överens med könsidentiteten och hur personen ser på att fortsätta att leva i den könsidentiteten. Åldersgränsen för att ändra juridiskt kön ändras också från 18 till 16 år och det behövs ingen kontakt med den könsbekräftande vården.
För den som ansöker kommer det inledningsvis att handla om att vända sig till hälso- och sjukvården för att få ett intyg och därefter att skicka in en ansökan samt intyg till Socialstyrelsen som beslutar i ärendet. Sedan är det Skatteverket som ändrar till nytt personnummer eller samordningsnummer.
Det är fyra legitimerade yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården som är behöriga att utfärda nödvändiga intyg. Dessa fyra är läkare, psykologer, psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer. På Socialstyrelsens hemsida finns kunskapsstöd, bland annat för yrkesverksamma som utfärdar intyg till personer från 16 år och uppåt.
I Socialstyrelsens arbete ingår att handlägga ärendena om ändring av juridiskt kön, bland annat genom att bedöma intygen som hälso- och sjukvården har utfärdat. Myndigheten har också tagit fram blanketter för ansökan och intyg samt en lösning för att kunna skicka säkra meddelanden till myndigheten.
Psykisk hälsa på Bokmässan
Den 25-28 september hålls Bokmässan i Göteborg där bland annat Riksförbundet (H)järnkoll deltar på Scenen för Psykisk hälsa. Hannah berättar ärligt om mobbning, utanförskap, tvångstankar och att få en adhd-diagnos i vuxen ålder. Fanny delar sin ärliga berättelse om att leva med GAD, panikångest, depression och tvångssyndrom, och om att vägra låta ångesten styra livet.
Rekordstor anstalt byggs i Trelleborg
Specialfastigheter Sverige AB har tecknat ett samverkansavtal med NCC för att bygga den nya kriminalvårdsanläggningen i Trelleborg. Den kommer att bli den största i Sverige när den står färdig 2031. Med en total byggyta om cirka 110 000 kvadratmeter kommer den att inrymma både häkte, anstalt samt lokaler för den nationella transportenheten med plats för drygt 800 intagna och 600 anställda. Preliminär byggstart är våren 2026.
Uppdraget genomförs som en totalentreprenad i samverkan, där NCC i ett första skede tillsammans med Specialfastigheter ska projektera och planera uppdraget. Detta arbete påbörjas omgående.
– Detta är en av Specialfastigheters största investeringar. Det är ett stort och komplext projekt med en lång tidshorisont där vi tillsammans med entreprenör och kund ska skapa en modern anläggning som ska ge vår hyresgäst Kriminalvården de bästa förutsättningarna att bedriva en effektiv verksamhet, säger Claes Magnusson, chef Projektutveckling på Specialfastigheter.
Ny åldersgräns att ändra juridiskt kön
Vi har lediga platser runt om i landet. Richard, Malin eller någon annan av våra kunniga placeringsansvariga hjälper dig gärna.
Ring 010-471 67 00
H o s o s s f inn s p l a t s f ö r v ar o c h e n .
Ny verksamhet
LSS-boende LSS med skydd Förstärkta familjehem HVB-hem Stödboende
Familjärt HVB med hög kompetens
Ungdomar 15-19 år
info@agustahvb.se | www.agustahvb.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Vi på Lindalen har sedan starten 1988 bedrivit en komplett vårdkedja baserad på professionell missbruksbehandling med 12-stegsprogrammet som grund, för både kvinnor och män med alkohol - och drogmissbruk.
Sveriges äldsta 12-stegsbehandling!
Vi har ramavtal med alla Sveriges kommuner, kriminalvård, regioner och arbetsgivare och tar emot placeringar från hela landet.
Behandling på Lindalen:
Vi är Sveriges äldsta 12-stegsbehandlingshem.
Vi har missbruks- och beroendebehandling för vuxna kvinnor och män.
Vi har fördjupad behandling med möjlighet till utsluss och etablering efter avslutad behandling.
Vi bedriver även avgiftning/abstinensbehandling.
Motivation, återhämtning och stödboende.
Vi kan hämta eller mötas inom 30 mils avstånd.
info@lindalen.com | 0650 - 320 40 | www.lindalen.com
Funkisgruppen har en fyrbent glädjespridare
Den amerikanska nakenterriern Amigo sprider både lugn och glädje på den dagliga verksamheten Funkisgruppen i Järfälla i Stockholm. Han arbetar som besökshund, tillsammans med sin ägare och hundförare Natalie Cannrox. Natalie brinner för sitt arbete med människor och hundar och utvecklar just nu hundpromenader, där man tillsammans med verksamhetens deltagare går ut och rastar andras hundar. – Att se samspelet mellan hunden och människorna är magiskt. Det här är ett drömjobb, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Hundarna Amigo och Dino möter mig innanför dörren hos Funkisgruppens dagliga verksamhet i Järfälla i Stockholm. Nyfikna blickar och svängande svansar. Dino, som bara är sexton veckor gammal börjar genast nafsa med sylvassa valptänder på mina händer. Amigo som är åtta år och betydligt lugnare låter mig tålmodigt klappa och hälsa på honom, även om han också är ivrig av att få besök. De är båda av rasen amerikansk nakenterrier med en hårlös och silkeslen päls.
– En liten alienvovve. För en del människor kan det ta tid att vänja sig med att hunden är pälslös och att de har råttsvans. Men rasen är perfekt eftersom den är allergivänlig. De är också väldigt nyfikna, lekfulla och lättlärda. Men det är en terrier, så de har en del egen vilja också, säger ägaren och hundföraren Natalie Cannrox.
Amigo arbetar som besökshund och har sin arbetsväst på sig. Dino är än så länge för ung för utbildningen, men lär sig av Amigo som varit i tjänst i sex år som anställd besökshund tillsammans med Natalie.
Natalie berättar att hon redan som 18-åring började jobba på ett LSS-boende.
– Där fann jag kärleken till yrket. Jag var nyfiken på människorna och det märktes nog att jag tyckte väldigt mycket om att jobba där.
FAMILJEN HAR ALLTID haft hund så hundvanan är mångårig. Tanken på att arbeta med hundar på något sätt började när hon jobbade på en gruppbostad. När hennes dåvarande Grand Danois mötte en av de boende uppstod magi som hon aldrig glömmer.
– När jag såg mötet mellan min hund och en person med NPF-diagnos och epilepsi väcktes tanken om att på något sätt arbeta med människor och hundar. Det som hände mellan dem, framför mina ögon var otroligt. Personen blev lugn och skakningarna som hen hade minskade. Det var så vackert att se, hundar är verkligen så läkande, berättar hon med ett stort leende.
NATALIE HAR GENOM åren utbildat sig till stödpedagog/socialpedagog och har gått flera kurser inom LSS och SoL. Svenska Terapihundskolan hittade hon 2017 och där togs första steget till ett arbete tillsammans med en besökshund. Hon gick utbildningen med sin dåvarande hund Diego, en fransk bulldog som hon jobbade med inom ett serviceboende, innan han gick bort året därpå. En granne till
»När
jag såg mötet mellan min hund och en person med NPFdiagnos och epilepsi väcktes tanken...«
Natalie tipsade om den amerikanska nakenterriern och Natalie hittade Amigo, som ursprungligen är från Lettland. – Jag föll för hans bedårande öron och så klart hans personlighet. Jag såg att han var en social kille.
AMIGO UTBILDADE SIG till besökshund 2019 när han var ett år gammal, ett krav för att man ska få gå utbildningen. Ett annat grundkrav är att hunden är social och har grundlydnad. Inför utbildningen görs först ett lämplighetstest som bland annat innebär att hunden får gå på olika typer av ”obehagliga” underlag som galler och hala golv. Sedan testar man hur hunden reage-
rar på plötsliga, höga ljud och på när ledaren klär ut sig och ser läskig ut. Natalie berättar vad som krävs av henne för att få arbeta med en besökshund, som Amigo titulerats efter genomgången utbildning.
– Av mig krävs en formell och godkänd kompetens enligt Länsstyrelsens specifika och tydliga föreskrifter kring att arbeta som hundförare inom skola, vård och omsorg.
Utbildningen innehåller bland annat ämnen som djuretik, djurens behov, smittskydd, säkerhet och lagstiftning. Vartannat år måste man göra ett omprov, för att se att hunden fortfarande vill och är lämplig för fortsatt arbete, förklarar Natalie.
ofta med krav som kan kännas övermäktiga men hunden måste ju ut för att han behöver och då känns det lättare ett hänga med.
Hon berättar om Amigos förmåga att få ut människor i samhället. – Vi har jobbat med så kallade hemmasittare, eller hemmakämpare som jag brukar säga. Amigo får verkligen ut dessa människor. Som personal kommer man
FÖRRA ÅRET KÄNDE Natalie att det var dags att jobba vidare och såg sig om efter något nytt. Hon hade hört mycket gott om Funkisgruppen och tog kontakt med dem. Funkisgruppen AB erbjuder daglig verksamhet, sysselsättning, boendestöd, ledsagarservice, avlösarservice, hemtjänst och personlig assistans för barn och vuxna i hela Sverige. – Funkisgruppen var pusselbiten jag saknade och det visade sig att jag var pusselbiten de saknade. Där finns ett stort hjärta och samma fina värdegrund och kundfokus som är så viktigt för mig. Här får jag kombinera de bästa världarna; människor och hundar, säger hon.
På den dagliga verksamheten deltar ett trettiotal personer mellan 18 år och
»Han väcker empati och förståelse och bjuder till skratt och avslappnad stämning«
pensionsåldern. Alla har ett personligt schema och arbetsuppgifter och målet är att deltagarna så småningom ska komma ut på arbetsmarknaden. Två timmar om dagen har Natalie hundassisterande uppgifter.
– Vi leker och tränar hundarna på olika sätt. Vi spelar till exempel bowling, luffarschack, Fia med knuff. Vi jobbar även med fingermotorik genom att placera ut spelen och gömma godis som Amigo får söka, berättar Natalie
De tränar även lite agility, men det är inte Amigos bästa gren, berättar Natalie. – Han har svårt för saker som rör hans huvud. Han är inte bekväm med att gå in i tunnlar eller leka med rockringar och det är inget som går att träna bort. Han får vara som han är och det är hjälpsamt med den tanken för oss alla; att det är okej att vara som man är, menar Natalie.
IBLAND VILL NÅGON, som kanske har en sämre dag, ha egentid med Amigo för att få närhet eller tröst.
– Amigo är läkande. Han väcker empati och förståelse och bjuder till skratt och avslappnad stämning. Han är en riktig mysfarbror, säger Natalie med ett skratt.
Lilla Dino skuttar runt, biter på leksaker och retar sin storebror. Men han lär sig också av honom.
– Just nu får han miljö- och människoträna tills det är dags för utbildningen. Jag har god kontakt med uppfödaren och de har koll på valpens personlighet och beteende. Jag är inte orolig för att han inte kommer att passa för utbildningen, även om den risken så klart alltid finns. Men jag tror faktiskt att Dino är vår nästa stjärna. Verksamheten i Järfälla erbjuder sedan juni i år hundrastning, med tillstånd av Länsstyrelsen.
– Det här ligger mig varmt om hjärtat och jag ser fram emot att gå hundpromenader med andras hundar, tillsammans med de som jobbar här. Vi jobbar dagligen med hälsa på olika sätt och det här blir ännu en del i att knyta band med Amigo och andra hundar.
Natalie pluggar just nu även till hundbeteendevetare via Hundens Hus, för att få vetenskapligt grundad kunskap i hur hundar kommunicerar, stressar och samspelar med människor.
– DEN KUNSKAPEN ÄR viktig för att jag ska kunna matcha rätt hund och människa, för att de ska få ut det bästa av tiden tillsammans. Jag ser fram emot att utveckla hundrastningen och fortsätta med besökshundteamet här hos Funkisgruppen. Jag vill också fortsätta att bygga på metoder som stärker både deltagarnas självständighet och verksamhetens värdegrund. Och så ska jag njuta av mina underbara hundar och av att ha hittat mitt drömjobb. ○
En besökshund med sin förare arbetar med informella besök som syftar till att öka och förbättra människors välbefinnande. Det kan gälla att öka motivationen eller förebygga isolering samt minska ångest och stress. Modellen för detta kallas för hundunderstödda program (Animal assisted support programs, AASP) och kan innefatta till exempel aktiviteter till stöd i läsning eller generellt öka livskvaliteten hos människor.
Hunden måste ha fyllt ett år innan utbildningen. I början görs ett lämplighetstest och sedan en certifiering vid utbildningens slut. Efter två år görs ett kvalitetstest för att erhålla ny id-handling och certifikat som berättigar arbete i två år till. Denna utbildning är en yrkesutbildning vilket innebär att det finns en tydlig kursplan att följa.
De vanligaste arbetsområdena för en besökshund är inom skola, vård och omsorg.
KÄLLA: SVENSKA TERAPIHUNDSKOLAN
Ny studie visar att adhd-läkemedel minskar risken för självmordsförsök, missbruk och andra allvarliga utfall.
Foto: Getty Images
Personer som tar medicin för sin adhd har lägre risk för självmordsförsök, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet än personer med adhd som inte medicinerar. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ.
Adhd, som påverkar cirka 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna globalt, är förknippat med en ökad risk för bland annat självmordsförsök, substansmissbruk, olyckor och kriminalitet. Forskarna bakom studien ville undersöka om läkemedel mot adhd minskar risken för dessa utfall genom att analysera svenska nationella registerdata mellan åren 2007 och 2020.
Totalt inkluderades nästan 150 000 individer mellan 6 och 64 år med nydebuterad adhd. Medelåldern i gruppen var 17 år, och 41 procent var kvinnor. Av dessa påbörjade 57 procent läkemedelsbehandling, där metylfenidat var det vanligaste preparatet.
FORSKARNA JÄMFÖRDE PERSONER som hade påbörjat medicinering inom tre månader efter diagnosen med personer som inte hade gjort det och granskade journalerna under de följande två åren.
Resultaten visade att läkemedelsbehandling var kopplad till en signifikant minskad risk för flera allvarliga utfall: självmordsförsök minskade med 17 procent, missbruk med 15 procent, trafiko-
lyckor med 12 procent och kriminalitet med 13 procent. Effekterna var ännu tydligare i vissa undergrupper – till exempel noterades en 25-procentig minskning av missbruk och kriminalitet hos personer som haft återkommande problem med det.
– En möjlig förklaring är bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken för kriminalitet genom att dämpa aggressivt beteende, samt förbättrad uppmärksamhet som kan minska risken för trafikolyckor genom att minska distraktioner, säger studiens sisteförfattare Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Han fortsätter: – Dessa resultat ger belägg för att adhd-läkemedel kan påverka viktiga hälso- och samhällsrelaterade utfall, vilket bör beaktas både i klinisk praxis och i den allmänna debatten om läkemedelsbehandling.
STUDIEN ÄR ETT samarbete mellan Karolinska Institutet och University of Southampton. Studien finansierades
Publikation
bland annat av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte. Vissa forskare har fått arvoden från läkemedelsföretag, men för arbete utanför den aktuella studien.
KÄLLA: KAROLINSKA INSTITUTET
Chang. Foto: Gunilla Sonnebring
»En möjlig förklaring är bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet«
”ADHD drug treatment and risk of suicidal behaviours, substance misuse, accidental injuries, transport accidents, and criminality: emulation of target trials”, Le Zhang, Nanbo Zhu, Arvid Sjölander, Mikail Nourredine, Lin Li, Miguel Garcia-Argibay, Ralf Kuja-Halkola, Isabell Brikell, Paul Lichtenstein, Brian M D’Onofrio, Henrik Larsson, Samuele Cortese, Zheng Chang, BMJ, online 13 augusti 2025, doi: 10.1136/ bmj-2024-083658
Källa: KarolinsKa institutet
»Självbestämmande är nyckeln – ingen ska tvingas till en lösning de inte vill ha«
Socialstyrelsen presenterar en ny rapport som har undersökt användningen av digital nattillsyn och läkemedelsrobotar. Foto: Getty Images
Kameror i sovrummet och robotar som delar ut medicin – framtiden är redan här i hemtjänsten. Det kan bli riktigt bra – men också riktigt dåligt. Det beror helt på hur tekniken används. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, kartlagt hur två av de mest vanligt förekommande välfärdsteknikerna – digital nattillsyn och läkemedelsautomater – påverkar kvaliteten för de som har hemtjänst. De tekniska hjälpmedlen används i stället för fysiska besök för att utföra tillsyn och hjälpa brukaren i att ta rätt läkemedel i rätt tid.
Enligt myndighetens egen årliga kartläggning används digital nattillsyn i 82 procent av landets kommuner 2025, motsvarande siffra för läkemedelsautomater är 62 procent. I den här kartläggningen har tre ”typkommuner” studerats, dels en mindre stad och dels två kommuner som ligger nära en större stad.
Resultatet visar att användandet av välfärdstekniken kan stärka, men även
försvaga kvaliteten i den vård och omsorg som ges.
– De effekter som användandet av välfärdstekniken innebär är väldigt individuella. För vissa personer kan den medföra stora fördelar, medan det för andra blir en kvalitetssänkning jämfört med fysiska besök, säger Julia Lindström, utredare på Socialstyrelsen.
AVGÖRANDE FÖR VILKEN effekt som användandet av kameror nattetid och läkemedelsrobotar ger är hur varje enskild kommun arbetar med tekniken. Det har också betydelse vilka förutsättningar kommunerna har – som kan skilja sig åt en hel del.
– Det är inte tekniken i sig som avgör resultatet, utan hur kommunen organiserar sig och hur man arbetar med den, säger Julia Lindström.
En avgörande framgångsfaktor är att kommunerna har ett systematiskt kvalitetsarbete med en bra behovsbedömning, individuell anpassning och uppföljning. Men även att tydlig information och introduktion ges till såväl
hemtjänsttagarna som omsorgspersonalen.
– Arbetet med bedömning och uppföljning är särskilt viktigt för att säkerställa att tekniken fyller individens behov – som ofta förändras över tid. Användande av olika tekniska lösningar kan passa bra i ett skede, men inte senare och det behöver kommunerna vara snabba att uppmärksamma, säger Julia Lindström.
SOCIALSTYRELSEN FRAMHÅLLER ATT valet av välfärdsteknik behöver bygga på både individens egna önskemål och den professionella bedömningen av behov och risker.
I rapporten understryker Socialstyrelsen att ett digifysiskt arbetssätt – där individen kan välja mellan digitala och fysiska lösningar – kan öka kvaliteten i hemtjänsten jämfört med ett helt fysiskt arbetssätt.
– Självbestämmande är nyckeln – ingen ska tvingas till en lösning de inte vill ha, betonar Julia Lindström.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN
Måste jag komma ihåg allt när jag vittnar?
Spelar det någon roll att jag vittnar? Brottsoffermyndigheten satsar stort på ny webbplats med information om vad det innebär att vittna. På nya hemsidan attvittna.se kan du bland annat se en film om hur en rättegång går till.
– För att ett brott ska klaras upp är det viktigt att vittnen berättar vad de vet för polis, åklagare och domstol. Som vittne har du alltså en betydelsefull uppgift i ett fungerande rättssamhälle. Vi hoppas att vår nya webbsatsning ska öka kunskapen om hur brottmålsprocessen fungerar, dämpa eventuell oro och få fler att vittna om vad de har sett och hört i anknytning till ett brott, säger Anders Alenskär, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten.
Brottsoffermyndigheten har tagit fram webbplatsen attvittna.se på uppdrag av regeringen. Webbplatsen riktar sig framförallt till vittnen, och innehåller bland annat information om hur du kan reagera om du bevittnat ett brott, varför det är viktigt att vittna, vad som händer under en brottmålsprocess och vilket stöd och skydd som finns att få.
Attvittna.se är också till för personer som ska delta i en rättegång på annat sätt och för de som vill veta mer om hur en brottmålsprocess går till.
I Sverige är du skyldig att vittna om du blir kallad. Nästan 100 000 människor vittnar varje år i svenska domstolar. Ett stort antal lämnar också vittnesmål till polisen. För de flesta är det inte något som händer varje dag, och en del kan känna sig nervösa eller oroliga.
– Det är inte så konstigt att bli osäker inför en ny situation. Ofta kan du bli lugnare om du får veta mer om vad som ska hända. På attvittna.se finns detaljerad information om exempelvis olika steg i brottmålsprocessen, vem som gör vad, vad som förväntas av dig som vittne och vilket stöd som finns. Tanken är att det ska kännas lättare att vittna efter att du besökt webbplatsen, säger Fredrik Selin, jurist och projektledare vid Brottsoffermyndigheten.
– Genom att synas i en rad olika kanaler hoppas vi nå ut till så många som möjligt. Vi kommer bland annat att annonsera i sociala medier, tv och radio och affischera i kollektivtrafiken i Stockholm och Göteborg och i Malmös gatumiljö, fortsätter han.
KÄLLA: BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
25-26 november • Stockholmsmässan
Mötesplatsen för kvalificerat socialt arbete
Häng på när landets socionomer och yrkesverksamma inom socialt arbete samlas för att diskutera aktuella frågor för att göra skillnad tillsammans!
Boka din plats på socionomdagarna.se
På plats bland talarna:
I varje klass går i snitt tre barn med NPF, men skolan är inte anpassad för dem. Riksförbundet Attentions skolrapport 2025 målar upp en skrämmande bild att skolan för dessa elever i princip handlar om att överleva dagen. Hela 77 procent har skolfrånvaro kopplad till sin funktionsnedsättning och 36 procent klarar inte av att få betyg i grundskolans kärnämnen.
Ungefär tio procent av eleverna i svensk skola har en eller flera NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) som adhd och autism och antalet fortsätter öka. Fler än 2 800 vårdnadshavare har svarat på Attentions enkät och deras svar målar upp en skola där bristen på kunskap, resurser och struktur gör skoltillvaron omöjlig för många av barnen.
I princip alla (99 procent) menar att barnen har behov av stöd och anpassning men bara 7 procent är helt nöjda med stödet. Fyra av tio får vänta mer än ett år på insatser.
– Det här är inte frågan om individuella misslyckanden. Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har
»Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till«
rätt till, säger Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention.
Rapporten visar att en tredjedel av eleverna med NPF är otrygga i skolan. De flesta lider av ångest, depression eller smärtproblematik som ett resultat av skolsituationen. För vissa elever leder det till självskada och i yttersta fall suicidförsök.
BRISTEN PÅ INSATSER, en känsla av utsatthet och dåligt mående ger konsekvenser som påverkar barnen och ungdomarna för resten av livet. För en av fyra är skolan så svår att de tvingas till skolfrånvaro hela eller större delen av tiden. Mer än hälften (57 procent) uppger att skolan inte har gjort en utredning kring anledningen till frånvaron. Enkäten visar också att för nästan sju av tio (67 procent) av barnen med frånvaro saknas en plan för hur barnen ska få tillgång till undervisning när barnet är fysiskt frånvarande.
När enkäten gjordes i våras var bara en av fem vårdnadshavare till barn i nian säkra på att barnet skulle få behörighet till nationella gymnasieprogrammet.
– Det är skamligt att barn med NPF fortfarande behandlas som ett undantag i svensk skola. Vi kräver ett nationellt NPF-lyft, fler vuxna i skolan och en lex-lagstiftning som gör oacceptabla brister synliga och anmälningspliktiga. Det handlar om alla barns rätt till utbildning, säger Eric Donell.
FLER ÄN HÄLFTEN (54 procent), uppgav att det som gjort skolsituationen svårast är när undervisningen och skoluppgifter inte fungerat. Det orsakas av bristande kunskap och förståelse för funktionsnedsättningen samt frånvaro av stöd och anpassningar.
Andra situationer som har varit särskilt påfrestande är raster och matsitua-
tioner (51 procent) och den fysiska lärmiljön (47 procent). Endast två procent anger att det inte finns några svåra situationer för barnet i skolan.
Några siffror från Attentions skolrapport:
• 32 procent av eleverna känner sig otrygga i skolan.
• 83 procent av eleverna har fy sisk eller psykisk ohälsa kopp lat till skolan.
• 60 procent har ångest.
• 13 procent har självskadebeteende.
• 77 procent har frånvaro kopplat till sin NPF (inräknat anpassad studiegång).
• 48 procent har frånvaro flera gånger i veckan eller mer.
• 67 procent av skolorna saknar plan för att frånvarande elever ska få undervisning.
• 36 procent av vårdnadshavarna var säkra på att barnen inte skulle få betyg i kärnämnena (när enkäten gjordes i maj).
• 10 procent av eleverna får inte stöd eller anpassning alls trots behov.
• 41 procent av eleverna har väntat i ett år eller längre på insatser eller stöd.
• 36 procent av de som får stöd har anpassad studiegång (minskad timplan).
Attention föreslår
Så gjordes undersökningen: Enkäten genomfördes i månadsskiftet april/maj 2025 och besvarades av fler än 2 800 vårdnadshavare till barn med NPF som gått i grundskola eller gymnasieskola under läsåret 2024/2025.
Q Statliga medel bör avsättas för ett obligatoriskt NPF-lyft i samtliga skolor. Kunskapen om hur stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges måste öka. Det måste ske riktat med statliga medel för att säkerställa att det sker likvärdigt i hela landet.
Q Inför en lex-lagstiftning som innebär att all skolpersonal är skyldiga att anmäla när skolan har gjort allt men ändå inte når eleven med undervisning, oavsett om det beror på brister i skolans arbete eller något annat.
När en familj eller en person kommer till ett skyddat boende handlar allt till en början om det mest grundläggande: säkerhet, trygghet, att andas ut. Men ganska snart väcks frågan om vardagen. Vad gör man under dagarna? Hur skapar man rutiner när allt i livet är upp och ner?
I det här perspektivet blir sysselsättning som skola för barnen, arbetsträning, fritidsaktiviteter, samhällsorientering, ibland bara gemensamma middagar mer än bara ”fyllnad” av tid. Det blir en sorts livlina.
DET PARADOXALA ÄR tydligt: medan en mamma planerar säkerhetsåtgärder, kanske byter namn och identitet för att skydda sig och sina barn, ska hon samtidigt försöka se till att dottern kommer till fotbollsträningen eller att sonen hinner lämna in sin skoluppgift. Det är just i den kollisionen mellan hotbilden och vardagslivet som man kan visa den mänskliga styrkan.
För många som lever i våldsamma relationer har arbetslivet ofta påverkats starkt: Gärningspersonen kan ha förbjudit eller hindrat partnern från att arbeta eller studera. Ekonomin blir en form av kontroll, där beroendet cementeras. Självkänslan bryts ner när yrkesliv, kompetens och framtidsplaner hålls tillbaka.
NÄR EN PERSON kommer till skyddat boende kan steget tillbaka in i arbete, praktik eller studier bli en central del av återuppbyggnaden. Sysselsättning blir inte bara en praktisk lösning, utan också ett sätt att återta makten över sitt liv.
När barn följer med sin förälder till skyddat boende är deras vardag ofta redan fylld av oro, otrygghet och minnen av våld. De har förlorat sitt hem, sina vänner och ibland sin skola. Mitt i allt detta blir aktiviteter, lek, fritid, skola, idrott något livsviktigt. Det handlar inte bara om att ”hålla barnen sysselsatta”. Det handlar om deras rätt till en barndom, en chans till normalitet och att få utrymme för glädje, utveckling och återhämtning.
SKYDD HANDLAR INTE bara om lås, larm och hemlig adress. För människor som tvingats fly från våld är själva vardagen, rutinerna, sysselsättningen, de små återkommande handlingarna i sig ett skydd. Att veta att det finns frukost klockan åtta, att barnen går till skolan, att någon följer med på veckohandlingen, att det finns ett kvällssamtal innan lampan släcks. Den sortens förutsägbarhet bygger en ram runt livet när allt annat är kaotiskt.
Lika viktigt är att synliggöra alla de osynliga hinder som gör det svårt ibland nästan omöjligt för våldsutsatta att delta i samhällslivet på samma villkor som andra.
Osynliga hinder gör vägen tillbaka till ett självständigt liv svår för många som lever i skyddat boende. Bara det att fylla i en blankett eller anmäla ett barn till fritids kan kännas riskabelt när adress och personnummer måste hållas hemliga. Rädslan för att gärningspersonen ska hitta dem får många att avstå från aktiviteter, arbete eller utbildning – trots att just dessa steg kan vara avgörande för att börja om.
Till detta kommer bristen på dokument och resurser. Många har lämnat
hemmet i all hast utan betyg, arbetsgivarintyg eller andra viktiga papper, vilket försvårar ansökningar. Den ekonomiska situationen efter flykten kan göra allt från kurslitteratur till fritidsaktiviteter eller arbetskläder till oöverstigliga kostnader.
Den psykiska påfrestningen är också en barriär i sig. Stress, oro och trauman gör det svårt att fokusera på arbete eller studier. Rädslan för nya relationer eller miljöer kan leda till självvald isolering, även när behovet av stöd är stort.
BARNEN DRABBAS SÄRSKILT hårt. Upprepade skolbyten slår sönder vänskapsband och lärande. Föräldrar undviker ibland fritidsaktiviteter för att minska risken att barnen råkar säga något som avslöjar deras nya liv.
Till slut finns samhällets egna strukturer och krav. Myndigheter förväntar sig ofta snabb självförsörjning eller kontinuerlig skolnärvaro utan att anpassa stödet till skyddade personuppgifter. Arbetsgivare och skolor kan sakna rutiner för att hantera skyddad identitet, vilket skapar misstro, försenade processer eller i värsta fall utestängning.
TILLSAMMANS UTGÖR DESSA faktorer verkliga murar osynliga men påtagliga som gör att steget från skydd till ett nytt liv blir betydligt längre och mer krävande än vad som syns utåt.
Sysselsättning under placering på skyddat boende är inte en privat angelägenhet det är ett samhällsansvar. Samhället förväntar sig ofta att människor som levt med våld snabbt ska bli självförsörjande, men frågan är: ger vi dem förutsättningar att lyckas?
För att återgå till arbete eller studier krävs att arbetsgivare, skolor, myndigheter och civilsamhälle aktivt öppnar dörrar och inte låter skyddad identitet eller en bruten livssituation bli ett hinder.
Kostnadsfritt för socialtjänsten
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.
Göteborg 8 oktober
Göteborg 9 oktober
Uppsala 21 oktober
Linköping 20 november
Stockholm 3 december
Anmäl er på ssil.se
Handläggare LSS LSS
Dagen för Skyddat Boende
Unga i riskzon (Gängkriminalitet)
Framtidens socialtjänst
Framtidens socialtjänst
Vill du boka utställarplats? Kontakta kund@ssil.se
Kostnadsfritt för socialtjänsten
HVB-/Familjehemsdagen riktar sig till dig som arbetar inom socialtjänsten som handläggare / socialsekreterare eller chef och ansvarar för att göra placeringar på HVB, familjehem, stödboende, skyddat boende eller öppenvård. Samt till dig med ledande befattning inom kriminalvård eller region.
LSS-dagen riktar sig till LSS-Handläggare, biståndshandläggare och chefer som ansvarar för att göra placeringar och/eller biståndsbedömningar inom LSS/SoL.
Skydd och säkerhet
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
Anmäl er på hvbguiden.se
Malmö 23 oktober HVB-/Familjehemsdagen
Växjö 13 november
Uppsala 19 november
HVB-LSS-/Familjehemsdagen
HVB-LSS-/Familjehemsdagen
HVB-/LSSGuiden
HVB-/LSSGuiden
Vill du boka utställarplats? Kontakta kund@ssil.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Att vara chef och ledare i offentlig sektor innebär att verka i en värld där politik, ekonomi och utveckling ständigt samspelar. Det är ett uppdrag som kräver både struktur och lyhördhet, tydlig styrning och förmågan att hantera oväntade utmaningar.
I Leda och samspela i medborgarnas tjänst delar Lena Dahlstedt med sig av sin långa erfarenhet av ledarskap. Från de första stegen som ung ridlärare och matematiklärare, vidare till ledande positioner inom skola, kultur och kommunal verksamhet, för att slutligen landa i rollen som stadsdirektör i en av Sveriges snabbast växande kommuner. Genom personliga berättelser och reflektioner får läsaren en unik inblick i hur det är att leda en stor organisation – i vardagen, i förändring och under samhällskriser som tsunamin, flyktingmottagandet och pandemin.
Författare: Lena Dahlstedt
Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
En metod för inflytande och självbestämmande
Delaktighetsmodellen syftar till att främja självbestämmande och upplevelse av självständighet för personer i behov av stöd av andra. Genom strukturerade samtal, delaktighetsslingor, ges personal och brukare möjlighet att lyssna och förstå varandras synpunkter och tillsammans hitta och genomföra lösningar som gör skillnad i vardagen.
Den här boken kan du vinna! SIDAN 66
Författarna förmedlar erfarenheter, effekter och resultat av DMO från LSS-verksamheter, äldreomsorg och socialpsykiatri. Dessutom diskuteras modellens anknytning till teoretiska perspektiv om empowerment och ett salutogent förhållningssätt.
Författare: Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Att hjälpa människor att växa
Denna bok riktar sig framför allt till dig som arbetar på behandlingshem och är nyfiken på MI. Du får en inblick i vad MI innebär och hur du praktiskt kan arbeta med motiverande samtal som metod och förhållningssätt för att skapa motivation och vilja till förändring hos dina klienter. Den ger dig en förståelse för hur förändringsprocessen går till och vad du som personal måste tänka på för att underlätta för din klient på dennes resa.
Motiverande samtal ger dig som personal ett verktyg för aktivt lyssnande och att kunna locka fram, stärka och återge guldkornen som klienterna uttalar – ett sätt att jobba klientcentrerat på riktigt.
Denna nya upplaga har en ny titel (tidigare MI – Motiverande samtal i praktiken) och är uppdaterad utifrån den senaste versionen av grundbokens fjärde reviderade utgåva, MI4 (2024) av Miller & Rollnick.
Författare: Malin Stihl
Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Att främja skolnärvaro och psykisk hälsa
Behandling, stöd och verktyg
Den här boken kan du vinna! SIDAN 66
Skolfrånvaro hänger ofta ihop med npf och psykisk ohälsa. Den här boken ger dig samlad kunskap om skolfrånvaro som grund för att förstå och möta problematiken. Den har fokus på hur du som behandlare kan komma framåt i bedömning, behandling och samverkan. En stor del ägnas åt det centrala arbetet med varsam återgång till skolan genom stöd och insatser till barnet, föräldrar och skolpersonal. Boken ger verktyg för att nå fram till barn och unga, att välja frågor för att förstå skolfrånvaron och att ge råd till föräldrar och skolpersonal. Innehållet bygger på internationell forskning samt svenska och internationella erfarenheter inom fältet.
Författare: Malin Gren Landell
Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Målmedveten träning i kbt är en bok för dig som vill bli en riktigt skicklig terapeut inom kbt. I målmedveten träning övar man på centrala kliniska färdigheter via rollspel med feedback. Man turas om att spela terapeut respektive klient, och får respons av en handledare för att förfina en mängd olika färdigheter och hitta sin egen personliga stil.
De färdigheter som tas upp är bland annat att formulera mål, att ge och gå igenom hemuppgifter, arbeta med känslor, tankar och beteenden samt att hantera alliansbrott. I slutet av boken får man öva på att sätta ihop alla dessa färdigheter.
Författare: James F. Boswell och Michael J. Constantino. Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Och männen som vågar bryta den Seglivade manlighetsnormer tystar och osynliggör män som mår psykiskt dåligt. Den här boken handlar om män som döljer hur de verkligen mår – och problemlöser på livsfarliga sätt. Den handlar också om en omgivning som inte ser, inte förstår, inte förmår.
Tolv män berättar för journalisten och psykologen Anna Lagerblad om sina erfarenheter av psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och närhet till självmord. Intervjuerna varvas med kunskap från suicidforskaren och psykiatern Ullakarin Nyberg. Både männen och författarna ger konkreta råd om vad man kan göra om man själv eller någon närstående drabbas, och hur man kan förhålla sig om man jobbar i sjukvården. Vad gör det lättare för män att prata om sitt mående och att söka hjälp?
Författare: Anna Lagerblad och Ullakarin Nyberg Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Novellsamling med berättelser som alla är hämtade från verkligheten och utspelar sig i socialtjänsten. De handlar om samhällets mest utsatta barn och om människorna som arbetar för att hjälpa dem. Boken skildrar det sociala arbetets svårigheter på ett ärligt och rättframt sätt. Den förskönar inte, inte ens där det skulle passa sig. Här finns tragiska fall men även ärenden där situationen ser ut att lösa sig. Ibland är föräldrarna otillräckliga. Ibland är det myndigheten själv som orsakar problem. Läsaren får avgöra själv varför det går fel och hur det ibland lyckas.
Författaren Jeremiah Karlsson är själv socionom och har skrivit flertalet artiklar om välfärdsstatens kris i Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen samt Kvartal. Artiklarna har nått hundratusentals läsare.
Författare: Jeremiah Karlsson
Förlag: Books on demand
Bakom mina solglasögon
Jonas Hallberg är den spralliga, crazy killen och en av världens mest framgångsrika stylister. Glitter och glamour är hans signum. Men parallellt med sagan om Jonas spektakulära karriär löper en mörk berättelse om att växa upp som mobbad och utsatt i skuggan av missbruk. Om att försöka hitta sin egen väg i livet, men om och om igen dras in i medberoende, destruktivt beteende och gränslösa relationer. Här berättar Jonas för första gången den brutala sanningen om sitt livs stora sorg, sexmissbruket och ångesten.
Den dramatiska resan går via Café Opera i Stockholm till Londons modevecka, en bastuklubb i Los Angeles, ett mordförsök i Mexiko och tillbaka till Köping, där allting började.
Författare: Jonas Hallberg, Åsa Brolin
Förlag: LB förlag, lbforlag.se
Ett nytt budgetpaket som regeringen och Sverigedemokraterna presenterar föreslår stora satsningar för att förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet. Regeringen går vidare med det så kallade Mellantvånget, nya avhopparverksamheter och utökade befogenheter till SiS. Satsningarna uppgår till 972 miljoner kronor för 2026.
I budgetpropositionen för 2026 satsar regeringen stora medel på det förebyg-
gande arbetet. Regeringen avser skjuta till 972 miljoner för de förebyggande insatserna i budgetpaketet, till stor del riktat mot barn och unga i risk för kriminalitet. Det består bland annat av satsningar på Statens institutionsstyrelse (SiS), skolsociala team, och att ge nya verktyg till socialtjänsten.
Tidiga och förebyggande insatser till barn och unga kan hindra en negativ utveckling och på så sätt förebygga mer in-
gripande åtgärder. Men i dag är glappet mellan frivilliga insatser och tvångsvård för stort.
– Nästan hälften av alla vårdnadshavare som blir erbjudna frivilliga insatser tackar nej. Har vi inte föräldrarna med oss så har vi inte samma förutsättning att lyckas. Vi behöver utöka föräldraansvaret och samtidigt ge socialtjänsten nya verktyg. I utredningen föreslås att socialtjänsten får besluta om insatser även när
»Vi behöver utöka föräldraansvaret och samtidigt ge socialtjänsten nya verktyg«
samtycke saknas. Därför kallar vi det för Mellantvång, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under en pressträff.
Förslagen innebär bland annat att socialnämnder ska kunna besluta om insatser i öppna former och särskilda föreskrifter till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30).
– Föräldrar som inte följer besluten ska kunna åläggas vite och unga ska kunna hållas drogfria med hjälp av drogtest. De föreslås också att föräldrars medverkan ska underlättas genom en tillfällig föräldrapenning och att socialnämnden ska kalla till ett så kallat allvarssamtal när ett barn misstänks för brott.
Tidigare har man berättat att utredningen också föreslår begränsningar i rörelsefrihet, att behöva hålla sig hemma vissa tider, i vissa fall med hjälp av elektronisk övervakning, fotboja.
REGERINGEN VILL AVSÄTTA 8 miljoner kronor under 2026 för ett förberedande uppdrag till Socialstyrelsen samt beräknar sammantaget att cirka 537 miljoner kronor avsätts årligen, från och med år 2027, för att reformera socialtjänstens arbete med insatser när samtycke saknas.
När det gäller Statens institutionsstyrelse (SiS) krävs fortsatta resursförstärkningar för att myndigheten ska kunna öka platskapaciteten, föryngra och anpassa lokalerna, förstärka vårdkvaliteten, säkerställa kompetensförsörjningen och höja nivån på kompetensen samt trygga arbetsmiljön. För detta arbete avser regeringen avsätta 374 miljoner kronor 2026 och beräknar att 404 miljoner
kronor avsätts för 2027 samt 727 miljo ner kronor för 2028.
Regeringen har dessutom gett SiS i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att öka antalet platser på de särskilda ungdomshemmen genom att nya särskilda ungdomshem inrättas, antingen med stöd av socialtjänstlagen eller på annat sätt. Regeringen föreslår att 200 miljoner kronor avsätts för ändamålet under 2026.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall vill att fler barn ska få rätt insatser i tid. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Utvecklingen, med bland annat barns och ungas involvering i kriminella nätverk och organiserad brottslighet, har gjort att andelen barn och unga på SiS som avtjänar sluten ungdomsvård ökat. Regeringen avser satsa 50 miljoner kronor under 2026 för att utbilda personal, öka bemanningen och anpassa lokaler till de nya befogenheter som föreslås.
SKOLSOCIALA TEAM ÄR ett sätt för skolan och socialtjänsten att samverka för att bidra till ökad skolnärvaro och att elever får stöd i ett tidigt skede. Regeringen avser förstärka satsningen på skolsociala team med 100 miljoner kronor under 2026. Med regeringens förstärkning uppgår den totala summan för satsningen till 400 miljoner kronor per år från 2026 till och med 2028.
Så fördelas miljonerna
Barn och unga som vill lämna gängkriminalitet men inte har en hotbild emot sig är också i behov av stöd. Till dessa avser regeringen avsätta 100 miljoner kronor för år 2026 och beräknar att avsätta 100 miljoner kronor för år 2027 respektive 2028.
Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor avsätts 2026 för att förstärka och förlänga subventionen av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården. Året efter beräknas 500 miljoner kronor avsättas.
Regeringen avser också avsätta 20 miljoner kronor för 2026 på familjecentraler, och beräknar detsamma för 2027 och 2028. Därtill ytterligare 10 miljoner kronor per år på förstärkningsteam som ska stötta socialtjänstens organisation. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
AV JENNY FORS
624 miljoner - satsningar på SiS särskilda ungdomshem, inklusive utökade befogenheter.
110 miljoner - ökat stöd till arbetet med avhoppare, med och utan hotbild.
100 miljoner - förstärkning och förlängning av skolsociala team.
100 miljoner - utökad subvention till placeringar.
020 miljoner - satsning på familjecentraler.
010 miljoner - fler förstärkningsteam i kommunerna.
008 miljoner - fler verktyg till socialtjänsten när samtycke saknas.
Hemstaden, guldutställare.
OSS, guldutställare.
SSIL – För vård och omsorg höll utbildningsdag i Malmö den 11 september. Christoffer Bohman, Abdirizak Ahmed och Björn Hofvander gav tre olika perspektiv på gängkriminaliteten.
AV TILDA THINGVALL
Ta chansen!
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Regeringen har imeddelat att de vill införa mellantvångsåtgärder som fotboja för barn och vite, eller böter, för föräldrar som inte säger ja till socialtjänstens åtgärder. Akademikerförbundet SSR anser att elektronisk fotboja på barn är en ineffektiv och felaktig väg att gå. ”Det löser inte ungdomsbrottsligheten – det kränker barnets rätt till frihet, suddar ut gränsen mellan vård och tvång och riskerar att rasera förtroendet för socialtjänsten.”
– Hela poängen med en ny socialtjänstlag var att ge socialtjänsten bättre möjligheter att jobba förebyggande och med tillit. Nu förstör regeringen sitt eget arbete genom att föra in tvång, fotboja och böter, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
Förbundet menar att fotboja är en felaktig och alltför ingripande metod. Utredningen regeringen grundar sitt för-
slag på säger att fotboja på barn inte ska ses som ett straff.
– Vilken 15-åring skulle inte se det som ett straff att bli satt i husarrest med fotboja? undrar Fredrik Hjulström socialpolitisk chef Akademikerförbundet SSR
FÖRSLAGET GER KOMMUNERNAS socialnämnder möjlighet att besluta om fotboja med kort varsel och prövning varje månad. Risken för att detta blir en vanlig tvångsåtgärd i stället för ett undantag är mycket hög, menar Akademikerförbundet SSR. Föräldrar som inte tar emot hjälp ska nu kunna få vite, eller böter.
– Nu rubbar regeringen förtroendet för socialsekreterarna när vårdnadshavare ska delta och säga ja för att undvika böter, inte för att de litar på att deras barn kommer att få hjälp, säger Fredrik Hjulström.
Akademikerförbundet SSR presenterar också en ny rapport som ett av fem fackförbund där slutsatsen är tydlig: välfärden är både underfinansierad och felstyrd. Rapporten ”Från urholkning till utveckling” pekar på växande behov inom vård, skola och omsorg som får allt mindre skattepengar.
För att vända utvecklingen vill de fem förbunden bland nannat se ett stopp för ”pressmeddelandepengarna” – nedskärningar får inte maskeras som satsningar. Alla ökningar måste relateras till faktiska kostnadsökningar.
– Alla politiker talar varmt om välfärden, men fina ord räcker inte. Välfärden kräver långsiktiga förutsättningar, säger Heike Erkers.
Facken i välfärden består av Akademikerförbundet SSR, Vision, Sveriges Lärare, Kommunal och Vårdförbundet.
KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarier och evenemang
SEPTEMBER
Dagen för Skyddat Boende 24 september, Västerås ssil.se
HVB- och familjehemsdagen
25 september, Göteborg hvbguiden.se
Skyddat boende – stärkta rättigheter för barn och vuxna 30 september, webbsänd jpinfonet.se
Utforska AI i socialtjänsten 30 september, webbsänd skr.se
OKTOBER
Våld mot äldre 1 oktober, webbsänt kui.se
Grundgurs i LSS 1-2 oktober, webbsänt skr.se
Social dokumentation för personal inom LSS 2 oktober, webbsänt kui.se
MI – Motiverande samtal 2-3, 16-17 oktober, Stockholm sapu.se
Stora LSS-dagen
4 oktober, Stockholm ssil.se
Nya socialtjänstlagen – att skapa delaktighet med barn och unga 6 oktober, webbsänd jpinfonet.se
Nya socialtjänstlagen – barnrättsperspektiv inom ekonomiskt bistånd 8 oktober, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – LSS
8 oktober, Göteborg ssil.se
Öppet forum – Yrkesresan 8 oktober, webbsänt skr.se
Dagen för Skyddat Boende 9 oktober, Göteborg ssil.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd 9 oktober, webbsänd jpinfonet.se
EIPS – Emotionellt instabil personlighetsstörning 9 oktober, webbsänt kui.se
Utbildning för administratörer inom socialtjänsten – en juridisk grundkurs 10 oktober, webbsänd jpinfonet.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 14 oktober, webbsänd jpinfonet.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 15 oktober, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB
21 oktober, Uppsala ssil.se
Metoder mot normbrytande beteende
22 oktober, webbsänt skr.se
Suicidpreventiva konferensen 22-23 oktober, Karlstad regionvarmland.se
HVB- och familjehemsdagen 23 oktober, Malmö hvbguiden.se
ADAD-diplomutbildning 23 oktober, 18 november, 15 december, webbsänd waitong.se
Nya socialtjänstlagen – verktygen utanför de juridiska ramarna 24 oktober, webbsänd jpinfonet.se
NOVEMBER
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 5 november, webbsänd jpinfonet.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 6 november, webbsänd jpinfonet.se
Trauma och PTSD 6 november, webbsänt kui.se
Hjärndagen 7 november, Stockholm hjarndagen.se
Familjehemsdagen 8 november, Stockholm familjehemsbanken.se
Rikskonferens Kvalitet inom LSS 12 november, webbsänt kui.se
HVB- och familjehemsdagen 13 november, Växjö hvbguiden.se
LSS-dagen 13 november, Växjö lssguiden.se
Affektfokuserade terapimetoder 14 november, Stockholm sapu.se
HVB- och familjehemsdagen 19 november, Uppsala hvbguiden.se
LSS-dagen 19 november, Uppsala lssguiden.se
SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Linköping ssil.se
Personlig assistans i praktiken 20-21 november webbsänd jpinfonet.se
Arbetsledning inom LSS 25 november, webbsänt kui.se
Socionomdagarna 25-26 november, Stockholm socionomdagarna.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 27 november, webbsänd jpinfonet.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 3 december, Stockholm ssil.se
Social hyresjuridik 4-5 december, webbsänd jpinfonet.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Heltäckande verksamhetssystem för dig som arbetar inom vård– och omsorg.
idok uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration.
Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.
Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av idok
- från förfrågan till gallring
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Sokhat tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande, flickor. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
på uppdrag av flickor
Jonas Hallberg är den spralliga, crazy killen som är en av världens mest framgångsrika stylister. Glitter och glamour är hans signum.
Men parallellt med sagan om Jonas spektakulära karriär löper en mörk berättelse om att växa upp som mobbad och utsatt i skuggan av missbruk. Om att försöka hitta sin egen väg i livet, men om och om igen dras in i medberoende, destruktivt beteende och gränslösa relationer. I självbiografin ”Bakom mina solglasögon” berättar Jonas för första gången den brutala sanningen om sitt livs stora sorg, sexmissbruket och ångesten.
Den dramatiska resan går via Café Opera i Stockholm till Londons modevecka, en bastuklubb i Los Angeles, ett mordförsök i Mexiko och tillbaka till Köping, där allting började. Källa: LB förlag.
Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och skriv vilken av de två böckerna på sidan 58 som du vill ha.
Novellsamlingen ”En ung socialarbetares anteckningar” innehåller berättelser som alla är hämtade från verkligheten och utspelar sig i socialtjänsten. De handlar om samhällets mest utsatta barn och om människorna som arbetar för att hjälpa dem.
Boken skildrar det sociala arbetets svårigheter på ett ärligt och rättframt sätt. Den förskönar inte, inte ens där det skulle passa sig. Här finns tragiska fall men även ärenden där situationen ser ut att lösa sig. Ibland är föräldrarna otillräckliga. Ibland är det myndigheten själv som orsakar problem. Läsaren får avgöra själv varför det går fel och hur det ibland lyckas.
Författaren Jeremiah Karlsson är själv socionom och har skrivit flertalet artiklar om välfärdsstatens kris i Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen samt Kvartal. Artiklarna har nått hundratusentals läsare.
Så här säger författaren själv: ”Detta är en bok som väcker känslor. Man kan läsa den flera gånger och fundera vidare på varje enskild berättelse. När jag studerade till socionom saknade jag sådan här lit teratur: en som ger en rak och ärlig bild av vad man möter i verkligheten. Boken ger kött på benen åt de ständiga rubrikerna om socialtjäns tens kris och barnen som försummas.” Jeremiah Karlsson är född 1986. Han nominerades 2006 till Lilla Augustpriset med sin surrealistiska novell ”Natt”, och debuterade som tjugosexåring med romanen ”Tystnadens älskare, stjärnornas vän – Sveriges första ”socialtjänstdeckare” där morden är utbytta mot komplicerade familjesituationer och polisen mot socialtjänstemän.
Sedan debuten har han skrivit ytterligare fem romaner samt etablerat sig som novellist på Storytel med säregna berättelser från Småland – ett slags småländsk magisk realism.
I nr 5 av tidningen Omtanke lottade vi ut inte mindre än fyra böcker. Nu har vi dragit vinnarna bland er som mailade in och önskade en bok. Kom ihåg att ämnesraden ska vara ”Tävling” för att du ska kunna vara med i dragningen.
Sunde Linder i Nyköping vinner boken ”Känslostarka känsliga barn” av Anna Rosengren, Carina Jonasson i Värnamo får boken ”Egen omsorg i socialt arbete” av Mia Börjesson. Kjell Östlund i Råå vinner ”PFA – pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt” och boken ”Socialtjänstlagen – en praktisk vägledning” går till Lorin Ünsal i Lindesberg. Stort grattis!
Vi vänder oss til l män mellan 21–65 år i utsatta situationer och miljöer, med missbruks-och beroendeproblematik, psykisk ohälsa och därtill relaterade tillstånd .
Kontakta oss för förfrågan och ytterligare information: Isabelle 073-316 52 39
Elisabeth 073-202 73 08
Akutplaceringar dygnet runt 0380 - 30 15 15
ROBBIN HVB – i den gula villan erbjuder vi boende och behandling för män i åldrarna 21–65 år, i utsatta situationer och miljöer, med missbruks- och beroendeproblematik och därtill relaterade tillstånd. Trauma och våldsutsatthet till följd av missbruk, samt sidoproblematik som avser psykisk ohälsa även personer med personskydd samt kriminalitet/gäng kriminalitet. Möjlighet till akutplaceringar dygnet runt. Upphämtning kan ombesörjas - Välkomna för mer information!
Välkommen att kontakta oss! Växel 0380-49 69 68 | info@ekotopiavard.se | www.ekotopiavard.se
Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.
För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.
Hos oss får du alltid en trygg placering!
Trygghet & omtanke för hela familjen