Hedersbrott måste tas på allvar Varför finns det bara tre domar för könsstympning i Sverige?
Humanas stödboenden och stödlägenheter
Vi erbjuder stödboende över hela landet för ungdomar 16-20 år samt vuxna 21 år och uppåt.
Humana har lång erfarenhet och bred kompetens till att bedriva stödboende. Vi har även möjlighet att forma insatser utifrån specifika behov och samordna vårdinsatser, vårdfläta, inom hela Humavna, till exempel efter en familjehemsplacering eller utsluss från HVB.
Våra stödboenden finns på flera platser i landet:
Bollnäs
Göteborg
Helsingborg
Landskrona
Limhamn
Linköping
Lund
Malmö
Märsta
Sandviken
Skellefteå
Skövde
Ring 0771-11 33 11 för placeringsrådgivning och förfrågan.
Stockholm
Uppsala
Varberg
Västerås Älvkarleby
Läs mer på www.humana.se/stodboende www.humana.se/iof | Ledande inom individ- och familjeomsorg
Följ oss på Facebook!
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.
Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.
Välkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
”Detta flera decennier
långa arbete har på sistone alltmer utmanats och försvagats av en kommersialisering av välfärden”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Olga Persson, förbundsordförande, Unizon.
Läs krönikan på sidan 56
10| Miranda Ebrahimi
Hon har skrivit en bok om hur hon levde under hedersförtryck och tvingades till äktenskap som 13-åring.
16| For a better day
Nytt initiativ samlar ungas röster kring psykisk ohälsa.
19| Våld i nära relationer
20| Könsstympning
Varför finns det bara tre fällande domar för könsstympning i Sverige? Det frågade GAPF under ett seminarium.
24| Skyddat boende
Regeringen föreslår en ny reform som innebär kvalitetshöjning och tillståndsplikt för skyddat boende.
26| Psykiskt våld
Panelsamtal om Gaslighting och hur vi kan motverka mäns våld mot kvinnor.
30| Fria zoner
FreeZone Sweden förebygger hedersrelaterat våld.
38| Islandsmodellen
Genom samverkan ska våldsutsatta barn få bättre hjälp.
Sidan 42: Kilafors Herrgård har blivit särskilt boende och korttidsboende.
42| Kilafors Herrgård
De öppnade eget särskilt boende i herrgårdsmiljö för vuxna med psykisk funktionsnedsättning.
50| Forskning
PMDS kan ge svår depression med självmordstankar.
52| Gängkriminalitet
Det krävs tidiga insatser för att stoppa de kriminella gängens rekrytering av unga skolbarn.
60| På jobbet
Var tredje anställd upplever hälsoproblem orsakade av jobbet. Värst är det inom vård och omsorg. Nr 6 , oktober 2021 • Årg 15
NYA ARBETSKLÄDER.
DIG INOM VÅRD OCH OMSORG
Omvärdera normerna
De unga har mycket att lära av oss som har varit med ett tag, men vi har också en hel del att lära oss av de unga. Initiativet For a better day presenterade en tjock skrift där unga fick säga vad de skulle önska för en bättre dag. Det var bland annat att prata mer om psykisk ohälsa i skolan, att mobbing ska tas på större allvar och att få bukt med normer kring uttryck för kön och identitet.
Det fanns också en stor frustration i att rättsväsendet skyddar sexualbrottslingar vilket gör att det känns svårt och hopplöst att polisanmäla sexualbrott.
#Metoo fick en hel värld att fokusera på sexuella trakasserier. Tänk om vi kunde ta nästa steg och omvärdera de stereotypa mans- och kvinnorollerna som har en stor del i att unga mår dåligt idag.
Många är trötta på machokulturen som hetsar unga killar att agera aggressivt och nedvärderande mot andra. Lika less är de på det objektifierande och utseendefixerade sättet som tjejer framställs och framställer sig själva. Det är något vi behöver ta till oss och försöka förändra.
Dagens unga tycker inte att det är några konstigheter alls med hbtq-frågor, medan många av oss äldre fortfarande är styrda av gamla normer och fördomar. Varken tjejer eller killar ser några hinder på grund av sitt kön när det kommer till deras mål och drömmar om framtiden.
Normer och värderingar tar många år – ibland flera generationer att förändra, tyvärr. Vi kan tycka att vi är jämlika i Sverige, men vissa gamla normer lever kvar. Fortfarande får den kvinnliga partiledaren frågor om hur hon hinner med familjelivet. Ingen höjer på ögonbrynen när två äldre män sitter och gapar högljutt på krogen efter några öl för mycket. Nästa gång, testa att i fantasin byta ut dem mot två kvinnor.
Patetiskt, eller hur? Varför är det okej för männen att bete sig så? Varför tar kvinnan automatiskt större ansvar för sig själv och för sina barn? Men det är faktiskt vi själva som kan skapa förändring. Och där är varje ny generation bättre än den föregående.
Siv Malmkvist gamla slagdänga säger att ”Mamma är lik sin mamma”. Hänger tvätt och snyter barn, diskar och fejar. Men normer ändras till slut. Dagens medelålders mammor är inte lik sina mammor, tack och lov. Många av dessa mammor tog ut skilsmässa för att ”hitta sig själva”, som det hette. Ja, om man hela sitt liv har fostrats till att sköta hemmet och serva sin man finns det till slut inget utrymme kvar för det egna ”jaget”.
Nu kräver talibanerna att de afghanska kvinnorna ska hålla sig hemma och varken få jobba eller studera. Det finns också utländska flickor i Sverige som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Traditionen säger att de ska gifta sig unga och lyda sin man. I Sverige har de rätt att skyddas från dessa gamla normer.
Det är lätt att dra paralleller till vanliga svenska män som vill styra och kontrollera sin fru genom psykisk misshandel. Mäns våld mot kvinnor måste få ett slut! En man som inte har förmågan att uttrycka känslor på annat sätt än ilska, som inte klarar av att tappa kontrollen och vara svag, blir farlig. Det är det som måste förändras.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Vi skapar förutsättningar för
ett liv utan våld och förtryck
Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
För mer information och kontaktuppgifter: nytida.se/skyddat-boende. Du kan även ringa oss direkt på 020-66 20 20.
Specialanpassad stressreducerande miljö
Daglig verksamhet i anslutning till boendet Hög personaltäthet för trygghet och stimulans
Miranda Ebrahimi kan äntligen känna sig fri. Foto: Lina Alriksson.
Hoppas på frihet för nästa generation
Miranda Ebrahimi giftes bort som 13-åring i Iran
Den 1 januari 2019 kom lagen om att utländska barnäktenskap inte ska erkännas i Sverige. Sedan 2014 är det också förbjudet med äktenskapstvång och att resa med barnet till hemlandet för att barnet ska ingå äktenskap. Miranda Ebrahimi har skrivit en bok om hur det var att leva under hedersförtryck och tvingas till äktenskap som 13-åring. Hon fick ingen hjälp av svenska myndigheter utan tog steget att lämna sin man först som vuxen, när hennes dotter riskerade att utsättas för samma förtryck.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: PRIVAT, LINA ALRIKSSON OCH GETTY IMAGES
Under flyktingvågen 2015-2016 uppmärksammade Migrationsverket och socialnämnderna en ökad ström av ensamkommande flickor i barnäktenskap. I en rapport från Migrationsverket 2016 hade 132 gifta ensamstående barn uppmärksammats, främst från Afghanistan, Irak och Syrien.
Det är bara fem år sedan, och ändå stod myndigheterna helt handfallna. Enligt Unicef tvingas över 30 000 barn varje dag att gifta sig och mörkertalet är stort.
Miranda Ebrahimi vill med sin bok Den ofrivilliga bruden sprida kunskap om hedersförtryck, som bottnar i en stark kultur av gamla sedvänjor, strikta könsroller och socialt styre.
Hon föddes 1974 i Iran. När Miranda kom till Sverige som 14-åring kalllades hon till ett möte hos socialtjänsten tillsammans med sin make. Det var tänkt att hon som minderårig skulle bo med sin pappa, som redan hade varit i Sverige i tre år.
Den ofrivilliga bruden
Boken är en dokumentär berättelse om tvångsgifte skriven av Elisabet Omsén åt Miranda Ebrahimi. Med boken vill hon ge läsaren en förståelse för vad det innebär att leva i hederskulturen. Men hon vill också inge hopp om att det går att bryta traditionen och ge nästa generation en chans att växa upp i självständighet och frihet. www.bokforlagetmormor.se
Tillsammans med journalisten Elisabet Omsén har Miranda Ebrahimi gett ut en bok om sitt liv i förtryck.
»De
såg mig som ett barn, ändå godtog de bilderna som bevis på att vi var gifta, trots att jag inte log på ett enda foto«
Maken Mohammad var 24 år och förklarade myndigt hur en nygift brud enligt deras kultur inte kunde bo ensam med sin pappa.
– Socialsekreterarna ville se vårt vigselbevis för att Mohammad skulle få bo med mig och pappa, berättar Miranda Ebrahimi.
Det fanns inget vigselbevis. Kriget kom emellan, så familjen tvingades fly innan själva bröllopet kunde hållas. De hade haft en förlovningsfest, en ja-ceremoni där de förklarade att de ville gifta sig med varandra och en ritual där de bytte ringarna. Familjen betraktade henne som gift och till det hörde att låta sin man föra hennes talan.
– Han svarade hela tiden i mitt ställe. När vi kom tillbaka till ett nytt möte och han hade foton från förlovningsfesten med sig sa socialsekreterarna att jag var så söt. Jag satt tyst och tittade ned i golvet, vågade inget annat. De undrade om jag inte hellre ville leka med dockor. De såg mig som ett barn, ändå godtog de bilderna som bevis på att vi var gifta, trots att jag inte log på ett enda foto.
Valet av hennes make var ett kollektivt beslut, en affärsuppgörelse mellan familjer. Miranda drömde om att en dag få gifta sig av kärlek, men när hon sa det till sin mamma blev det ännu mer bråttom att gifta bort henne innan hon skulle dra familjen i vanära.
MIRANDAS PAPPA OCH Mohammad upprördes av svenskarnas syn på flickors rätt att bestämma över sitt liv och sin kropp. Att de skulle kunna ha sex med flera pojkvänner innan de var gifta. Då var det bättre att bara ha en man.
Mamman var fast i Iran under väntan på besked om uppehållstillstånd. Miranda kände sig sviken av henne för att hon hade tvingat fram det hastiga bortgiftet.
– Jag hade alltid varit pappas lilla prinsessa. Men han behandlade mig helt annorlunda när jag i hans ögon tillhörde en man. Jag hade inte alls den bilden av min pappa. Jag fick sköta hushållet; laga mat och städa. Jag märkte att pappa saknade mamma, han började dricka allt mer och ta hem vänner på fest.
EN KVÄLL NÄR pappan var full och de var ensamma i lägenheten började han prata om sex, att det nog var dags för henne att dela sovrum med sin man, att det var hennes skyldighet att gå till sängs med sin make. Han smekte hennes händer och började pussa henne i ansiktet.
– Jag fick en chock. Jag såg på hans byxor att han hade stånd. Då fick jag panik och blev alldeles kallsvettig. Jag tänkte på att Mohammad vilken sekund som helst kunde komma in genom dörren och dra slutsatsen att jag hade framkallat situationen. Det var precis det som hände. Där stod jag stressad och helt röd i ansiktet. ”Vad händer här? Vad har du gjort?”, sa Mohammad när han kom in i lägenheten.
Efter det ville inte Miranda bo kvar hos sin pappa. Och Mohammad ringde till socialtjänsten och tjatade för att de skulle få en egen lägenhet.
– Han berättade att pappa drack för mycket och tog hem vänner. Att det inte var en bra plats för mig. Han sa att om han inte skulle få en lägenhet så skulle de tälta. Då tog det bara 2-3 dagar så fick han en lägenhet. Där kunde han göra vad han ville med mig.
Vid den tidpunkten hade Miranda fått börja 5:e klass i skolan. Det gav henne en viss sorts frihet, men hon levde med en ständig stress att hon måste sköta sig, komma direkt hem efter skolan, laga mat och sköta hemmet.
– Jag hade svårt att koncentrera mig i skolan. Han kunde dyka upp i skolan när som helst för att ha koll på mig. Lärarna tyckte att det var gulligt, att han saknade mig på dagarna och bara visade sin kärlek. Jag kan inte ens höra ordet kärlek. Då får jag en känsla av panik. Vadå kärlek?
DET MÄRKS ATT Miranda är skadad av sin traumatiska tonårstid, helt i en vuxen mans våld. Och ingen gjorde någonting, varken socialtjänsten, Migrationsverket, Polisen eller skolan.
– De ville inte blanda sig i vårt lands kultur. De lät Mohammed vara min förmyndare på föräldramöten och gick med på när han sa att jag inte fick vara med på gymnastiken eller sexualundervisningen. Han blev väldigt upprörd när jag berättade att vi hade haft sexualundervisning. Där satt vi tillsammans både tjejer och killar och fick höra om sex, titta på bilder och se filmer. Jag berättade allt för Mohammad; som när en kille hade frågat om jag ville ta en fika. Det fick konsekvenser för mig.
Hon ville gärna tro att sex kunde vara något vackert, istället för bara något som flickor förväntades ställa upp på.
– Ingen hörde mig och ingen såg hur jag mådde. Jag gick upp mycket i vikt och jag försökte till och med ta mitt liv. Då fick jag träffa en psykolog, men inte ens då hände någonting.
»Jag hade levt med honom, men mina barn ska få leva fria«
När hon var 17 år födde hon en dotter. Den blev som en docka och hennes enda glädje i livet.
Styrkan att lämna sin man fick hon först 2006 när hennes äldsta dotter var 13 år.
– Då började han ha koll på vad hon gjorde, precis som han hade gjort med mig. Han undrade vem killen var som hon hade pratat med och kramat mitt på skolgården. På vägen hem i bilen stannade han vid en korsning till E4:an och knuffade ut henne ur bilen. Han sa att hon inte var hans dotter längre.
Miranda tröstade sin dotter och sa att allt kommer att bli bra. Då sa hon: ”Mamma, jag klarar inte av det här. Jag har inte ditt tålamod och jag kommer att rymma”.
– Det räckte för mig som mamma. Jag hade levt med honom, men mina barn ska få leva fria. Dagen efter pratade jag med mina arbetskollegor och hämtade ännu mer styrka. Idag när jag föreläser så brukar jag säga att man behöver bara en enda sak, ett ord där man kan hitta den styrka som krävs att lämna. För mig var det min dotters ord. Och jag fixade det! Inom två veckor hade vi flyttat.
MIRANDA VISSTE ATT hon inte skulle känna samma frihet om hon var kvar i Uppsala, så hon flyttade till en annan stad. Där fick hon snabbt en lägenhet som hon tackade ja till, osedd. Yngsta dottern var 8 år och Miranda
skrev in båda flickorna på en Livets ord-skola. De hade gått i en sådan tidigare, så hon förstod att Mohammad skulle bli lugnare om den biten var ordnad.
– Jag kände en sådan glädje och frihet första gången jag klev in i vår nya lägenhet. Jag skrek till av lycka och sträckte ut mina armar.
Idag har hon det bra. Miranda Ebrahimi arbetar inom psykiatrin och missbruksvården.
– Jag älskar mitt jobb. Psykisk ohälsa är så viktigt att se. Jag känner mig mycket starkare idag och även om jag aldrig har upplevt äkta kärlek själv så blir jag så glad av att se det mellan mina barn och deras partners. ●
Miranda Ebrahimi ville inte att hennes dotter skulle utsättas för hedersförtryck. Gengrebild från Getty Images.
Familjehemsvård i Norrtälje AB Suddamin Care
Konsulentstödda jour- och familjehem för barn, ungdomar och vuxna
Vi bedriver verksamhet i hela Sverige och erbjuder konsulentstödd familjehemsvård med flexibla placeringsalternativ, miljöterapeutiskt arbete och lösningar utifrån den enskildes behov.
Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade.
Välkommen att kontakta oss!
HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik. MÅNGSBO HVB AB Östervåla, 0292-714 00, 070-991
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se
Stödboende för vuxna personer från 21 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se I
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
Tim Bergling Foundation samlar ungas egna röster om psykisk ohälsa
Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige. Initiativet For A Better Day vill motverka psykisk ohälsa och börja prata om hur unga människor mår idag. Många vill att psykisk hälsa borde bli ett skolämne, att vården behöver ta unga på allvar och att normer borde förändras.
Den 10 september var det suicidpreventiva dagen. Den uppmärksammar att vi behöver prata om psykisk ohälsa och att det finns saker att göra för att förebygga suicid. Den 6 september överlämnades en tjock skrift till stadsminister Stefan Löfven; ”Det här behöver vi, for a better day”. Tim Bergling Foundation har tillsammans med Bris, Mind och Suicide Zero samlat ungas röster vad de skulle behöva för en bättre dag.
Initiativet uppmanade unga människor under 25 år att dela med sig av sina tankar, erfarenheter, förslag och idéer. Projektet fick in cirka 1 500 svar, som nu finns samlade i skriften.
Ett tydligt önskemål är att skolan skulle satsa på ökad information om psykisk ohälsa. Att få prata om vilka tankar och känslor som är normala att få i tonåren och vad man bör söka hjälp med, att lära sig hur man hanterar stress, hur man bygger upp sin självkänsla.
”Inför obligatoriska lektioner om psykisk hälsa (och ohälsa) med konkreta idéer om hur och vart barn och ungdomar kan vända sig om de behöver hjälp och stöd.”
För barn och unga som har en diagnos finns en önskan om anpassning om man har behov av det.
”Jag har ADHD och behöver mycket bättre stöd från min gymnasieskola för att kunna nå de betyg jag vill ha. Ingen lärare fattar på riktigt hur det är. Man måste fatta att folk med mentala funktionsvariationer behöver rättvis anpassning, inte bara för att få godkänt i skolan utan för att få de betyg de vill ha.”
Stress, press och höga krav är den mest vanligt förekommande orsaken till psykisk ohälsa bland de svarande.
Flera av de unga berättar att långa vårdköer inom psykiatrin försvårar möjligheterna att få hjälp med sin psykiska ohälsa när det behövs och att det kan leda till att man får hjälp för sent. Många uppger också att de inte blivit tagna på allvar.
”Hjälpen från vården måste komma snabbare. Jag har väntat ett år på min terapi som är livsviktig för mig, det är den enda terapin som kan bota min diagnos. Det är flera års köer på BUP. Överläkare måste ta psykisk ohälsa mer seriöst, har varit med om gånger där jag försökt hoppa från en bro, blir skjutsad till psykakuten för att sedan bli hemskickad samma kväll. Det är inte rimligt.”
mar att jag vara nära på att strunta i att söka hjälp. Men socialen har verkligen visat att dem finns för mig och vill att jag ska få det bättre. Varför skulle inte socialen kunna arbeta närmare med unga människor, presentera sig och berätta vad dem står för? Just nu känner man sig mer avskräckt. Socialen har förändrat mitt liv till något mycket bättre.”
Att förhindra mobbning är vanligt förekommande i önskan om en bättre dag. Flera uppger att mobbning har varit startskottet för ett liv präglat av psykisk ohälsa. Man önskar därför att mobbning ska tas på större allvar.
»...som kille har jag inget utlopp för några känslor...«
”Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men psykisk ohälsa har följt med mig i snart tre år. Jag var 13 år första gången jag sökte hjälp men blev aldrig tagen på allvar. Människor borde lyssna på första varningen för annars är det kört och skolor borde prata om det så att det ej förblir ett tabuämne. Genom att folk pratar om det slutar folk att skämmas och börjar prata om sitt mående för att det är väldigt viktigt att må bra. Det slutar väldigt ofta med att folk tar droger när ingen lyssnar.”
”Låt socialen presentera sig på skolor runt om i Sverige. Jag har själv sökt hjälp hos socialen och hade önskat så att jag innan hade vetat om vad socialen faktiskt gör. Jag hade så mycket fördo-
Kläder, kroppsform och andra frågor som rör utseende har också kommit fram bland svaren, där det efterfrågas en normalisering av alla kroppstyper i samhället. Könsnormer spelar också stor roll.
Det finns också en stor frustration i att rättsväsendet skyddar sexualbrottslingar vilket leder till att det känns svårt och hopplöst att polisanmäla sexualbrott.
”Prata mer om sexuellt ofredande/våldtäkt i skolan och om samtycke.”
”Bättre och mer undervisning om hur man beter sig i samhället (speciellt för killar). Och att lära killar från en tidig ålder att dom är jämlika med tjejer och att tjejer inte är ett objekt som är skapat för deras skull.”
Det finns en övergripande önskan kring att förändra och få bukt med normer kring uttryck för kön och sexualitet.
”Jag pallar inte machokulturen i skolan och utanför skolan, som kille har jag inget utlopp för några känslor då det inte är sett som okej.”
TEXT: JENNY FORS
LSS-boende
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Skola åk 7-9
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
HVB-hem
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Stödboende
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Tillsammans skapa förutsättningar
till ett meningsfullt liv
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Ersta Fristad har funnits sedan 70-talet och har lång erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor och deras barn.
Hos oss är barnperspektivet utgångspunkten i vårt arbete.
• Barnverksamhet med pedagogiskt innehåll
• Samtalsstöd till barn
• I-RiSk: -Skydds- och riskintervjuer för barn
• Skolgång
Kontakta oss 070-484 37 08
DU ÄR
INTE ENSAM
Rapporter och statistik går åt fel håll i Sverige.
Det grova och dödliga våldet har under lång tid ökat och det gäller även våld mot kvinnor.
Vår verksamhet har stor kompetens inom säkerhetsfrågor och vi har personal med lång erfarenhet från polisarbetet.
Vi är redo dygnet runt att bistå när ett skyddsbehov uppstår.
KONTAKTA OSS 070-244 82 31 I info@rilancio.se
Patia Skyddat Boende
Patia har lång erfarenhet av att ta emot skyddsplaceringar i såväl lägenheter, familjehem som kollektiva boenden.
Vi arbetar med en hög säkerhetsnivå kombinerat med aktiva stödinsatser (krishantering, myndighetskontakter och bostadssökning) och farlighetsbedömningar (FREDA, SARA och PATRIARK).
Skyddsplaceringar i kollektivt boende
Skyddade boenden med dygnet-runt bemanning avsedda för kvinnor över 18 år i behov av skydd, tillexempel till följd av våld i nära relation eller hedersrelaterat förtryck. Vi tar emot kvinnor med eller utan barn. Verksamheten leds av socionomer som är specialiserade inom kvinnofridsfrågor, hedersrelaterad problematik och säkerhet. Egna fullvärdiga lägenheter, alternativt hemtrevliga rum med egen dusch och toalett. Stora gemensamhetsytor med kök, tv-rum, barn- och tonårsrum.
Skyddsplaceringar i lägenheter
Skyddade boenden för en varierad målgrupp, t ex kvinnor som inte kan bo i ett kollektivt boende, våldsutsatta män, par, personer med husdjur etc. Vi finns på ett flertal orter, bland annat Stockholm, Kronoberg och Västra Götaland.
Skyddsplaceringar i familjehem
Särskilt lämpade för minderåriga utsatta för hedersrelaterat våld. Familjehemskonsulenter samt skyddskonsulenter utbildade inom farlighetsbedömningar och säkerhet.
Trappan-samtal för de barn och unga som behöver krisbearbetning.
Vi har möjlighet att ta emot placeringar dygnet runt och kan ombesörja hämtning.
LEDIG PLATS
Skyddat boende – med personal dygnet runt och hämtning inom max 24 timmar
Kontakta oss för mer information! Säkerhetsakademiens skyddade boenden Jourtelefon: 0707-91 20 98 | Mail: info@ssk.se eller via hemsidan: www.ssk.se
Vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten och tar emot våldsutsatta kvinnor från 21 år som lever under hot eller med stalkers. Vi arbetar även med hedersrelaterat våld mot kvinnor.
Hos oss är både barn och djur välkomna och vi hämtar inom 24h.
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
Skydd & stöd
Könsstympning är ett uttryck för hedersrelaterat våld som har varit förbjudet i 40 år i Sverige. Ändå finns bara tre domar mot brottet. Johanna Salama grundade FreeZone Sweden för att stärka unga som utsätts för hedersförtryck. Vi förklarar också begreppet Gaslighting och belyser det psykiska våldet. Dessutom några röster om regeringens förslag på ny reform för skyddade boenden.
Är man född i ett annat land så har man ändå samma rättigheter som en tjej med ett svenskklingande namn.
Det finns bara tre domar för könsstympning i Sverige
I snart 40 år har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Ändå finns bara tre fällande domar för könsstympning. Varför är det så och vad kan göras för att ta hedersrelaterade brott på allvar?
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
Socialstyrelsen uppskattar att cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige lider av konsekvenserna av könsstympning. Lagen som förbjuder könsstympning av kvinnor har funnits sedan 1982. Könsstympning, som är ett uttryck för hedersrelaterat våld- och förtryck, strider också mot FNs konvention om barnets rättigheter. Organisationen GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime, som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck, bjöd in till ett webinarium om könsstympning under den digitala Almedalsveckan.
– Socialstyrelsen uppskattar också att cirka 19 000 ingår i riskzonen att utsättas för könsstympning, då deras vårdnadshavare har en positiv syn på det. Det här är ett väldigt allvarligt brott. Vi undrar varför det bara finns tre domar i Sverige på de snart 40 år som lagen mot könsstympning har funnits, säger Jenny Sonesson på GAPF. Khadra Seerar kom till Sverige från Somalia som könsstympad flicka och hade bjudits in för att berätta om sina erfarenheter.
– Där jag kommer ifrån är 99 procent av kvinnorna könsstympade. Det är väldigt normaliserat och vi såg det som en självklarhet att vi skulle genomgå det, det var inga konstigheter. När jag kom till Sverige var det en självklarhet att jag skulle få tandvård. Det var inget vi hade i mitt hemland. Där skulle ingen söka tandvård som inte hade stora problem med sina tänder. När det gäller könsstympning, den smärtan och det lidandet, såg vi som en del av livet. Det var heller inget vi skulle söka vård för. Men om vi hade fått komma till skolsyster eller en gynekolog, om någon hade ställt frågan, så vet jag att det skulle ha hjälpt den lilla flickan som jag var då.
OMKRING 3,9 MILJONER flickor könsstympas varje år världen över. Sedvänjan görs oftast helt utan bedövning. I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation, vilket innebär att både klitoris och de
inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska kunna passera.
– Alla typer är lika vedervärdiga. De görs för att skrämma flickan till att inte vara sexuellt aktiv. Du ska vänta till bröllopsnatten och du ska blöda på bröllopsnatten, säger Khadra Seerar.
2003 STARTADE EN mottagning i Stockholm som hjälper könsstympade kvinnor. Efter att de hade gått ut med information om att de finns och att det kan finnas en lösning på dessa kvinnors lidande har de fått cirka 360 besökare om året.
Det finns hjälp att få. Kahdra hade önskat att hon hade fått den hjälpen tidigare. Att hon inte skulle behöva genomlida den smärta och begränsning som ett stympat underliv innebär.
– Vi har misslyckats i Sverige med att nå dessa flickor och kvinnor. Vi är otroligt duktiga på att stifta lagar, men vi är
otroligt dåliga på att bemöta de här värderingarna och kritisera de här normerna. Är man född i ett annat land så har man ändå samma rättigheter som en tjej med ett svenskklingande namn. Man har samma värde och ska inte bemötas annorlunda.
– Det finns svenska läkare som skriver ut oskuldsintyg. Det är att förstärka och legitimera den här synen på kvinnan. Att vara tyst är också att legitimera, säger Kahdra.
Hon tycker att skolor och samhället i övrigt måste nå ut med information om könsstympning och att det är olagligt.
– Jag tycker att det ska vara obligatoriskt att fråga och att erbjuda undersökning om man misstänker könsstympning när en flicka anländer till Sverige och
»Könsstympning, den smärtan och det lidandet, såg vi som en del av livet« Khadra Seerar
kommer i kontakt med Migrationsverket, skolan och vården. Vi har en unik möjlighet i Sverige i och med skolhälsovården.
VANJA BERGGREN, DOCENT i Folkhälsovetenskap på KI, håller med. Hon hade bjudits in i egenskap av forskare om könsstympning.
– Vi behöver föra en dialog om hur vi kan utforma en frivillig och varsam undersökning hos skolsyster, lika som vi gör när det gäller undersökning av pojkars testiklar.
Det gäller att komma ihåg att dessa flickor ofta är traumatiserade av könsstympningen. De har blivit fasthållna och torterade, vilket sätter djupa psykiska spår. Ingreppet får även stora konsekvenser för hälsan, genom smärta, medicinska besvär, bristande sexuell hälsa, svårigheter att genomföra samlag och förlossning. I värsta fall kan ingreppet orsaka svår blödning, chock och död.
– Det finns ett stort mörkertal i Socialstyrelsens siffror och dessutom har de bara tittat på åtta afrikanska länder, trots att könsstympning även förekommer i
Där Khadra Seerar kommer ifrån är 99 procent av kvinnorna könsstympade.
»De görs för att skrämma flickan till att inte vara sexuellt aktiv«
Mellanöstern. Då blir inte det förebyggande arbetet riktat till hela målgruppen, säger Vanja Berggren.
Könsstympning har idag ökat i omfattning, då det i allt större grad genomförs på klinik.
JESSICA WENNA, KAMMARÅKLAGARE MED inriktning på hedersbrott, fick svara på frågan varför det bara har blivit tre domar för könsstympning i Sverige.
– Det är alldeles för få med tanke på hur länge det har varit ett brott inom svensk lagstiftning. För det första begås brottet mot små barn som inte själva förstår att de har utsatts för ett brott. Sedan är det i huvudsak föräldrarna som är förövarna, så anmälan kommer heller inte från det hållet. Sjukvården, skolan och förskolan som har möjlighet att upptäcka detta behöver ta ett större ansvar och göra fler anmälningar.
Man kan anmäla misstanke om brott direkt till polisen. Det räcker med misstanke, man behöver inte veta eller ha bevis. Man kan också göra en orosanmälan till socialtjänsten om man känner oro för ett barn.
– Det finns fler problem för att vi ska kunna väcka åtal och få till en fällande dom. Det måste kunna bevisas att den utsatta flickan har haft en koppling till
SKYDDAT BOENDE SOM FÖRÄNDRAR
Jourtelefon: 010-209 30 40 I www.kronangruppen.se
Sverige, till exempel att ha blivit könsstympad på väg till Sverige, varit bosatt i Sverige eller tagits ur Sverige för att göra ingreppet. Om man har blivit könsstympad i sitt hemland fem år innan familjen flydde till Sverige kan vi inget göra. Det kan vara svårt att bevisa när könsstympningen ägde rum.
MEN DET FINNS andra sätt. Man kan åtalas för stämpling till brott om det finns bevis för att minst två personer har planerat brottet, till exempel genom sms eller bokade flygbiljetter.
– Det bästa är ju om vi kan förhindra att brottet begås genom att döma någon för stämpling. Sedan kan också socialnämnden ansöka och besluta om reseförbud vid misstanke att någon riskerar att föras ut ur landet för könsstympning eller barnäktenskap. Det är ett bra sätt att förhindra brott.
Men domar har en avskräckande effekt. De har också stor betydelse för spridningen av kunskap till allmänheten om att könsstympning är ett brott och att det ens existerar i Sverige. En dom får utrymme i media och man skapar debatt i ämnet. Med ökad kunskap blir människor mer benägna att agera. Det är för att väcka debatt och sprida kunskap som GAPF talar om dessa frågor i Almedalen. ●
SKYDDAT BOENDE
för personer i behov av skydd och stöd:
• familjer med barn • kvinnor & män • HBQT-personer
• utsatta för hedersrelaterat hot/våld • utsatta för stalkers
• personer som vill lämna den gängkriminella miljön
Vi ombesörjer hämtning och transport av skyddspersonen till boendet.
INDIVIDANPASSAD SAMTALSKONTAKT MED
www.millegarden.se
Kontakt: 070-301 26 39, info@millegarden.se
Regeringen vill stärka barnrättsperspektivet till barn som följer med en våldsutsatt vårdnadshavare till skyddat boende. Foto: Getty Images.
Regeringens nya förslag
Regeringen presenterar en rad åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor i budgetpropositionen för 2022. En ny reform avser skyddade boenden där barnrättsperspektivet stärks och kvaliteten ska öka. Regeringen bedömer att reformen kan träda i kraft den 1 januari 2023.
Samuel Svan, politiskt sakkunnig, förklarar: ”Reformen är utformad för att barnet ska följa med den våldsutsatta föräldern (i de allra flesta fall mamman) till det skyddade boendet. I föreslagen lagtext står att barnet inte får placeras i skyddat boende utan en vårdnadshavare. Det handlar alltså inte om två olika placeringar.”
Skyddade boenden behöver leva upp till nya krav
Branschen har länge efterfrågat kvalitetshöjning och tillståndsplikt för skyddade boenden, men Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, känner stor oro för delar av regeringens nya förslag.
TEXT: JENNY FORS
Roks välkomnar regeringens förslag att permanenta stödet till kvinno- och tjejjourerna och deras riksorganisationer. Samtidigt ser man med bestörtning på regeringens beslut att barn ska ges egna placeringar när de kommer till en kvinnojour med sin mamma (SOU 2017:112 Ett fönster av möjligheter, Ds 2020:16).
Många aktörer har tidigare efterfrågat just detta för att barnen inte bara ska ses som en medföljande, utan med en egen
placering kunna få den vård och stöd som barnet behöver.
För att leva upp till de nya kraven kan vissa ideella organisationer som driver skyddade boenden behöva utveckla sitt arbete. Regeringen avsätter 50 miljoner kronor till det, men Roks är ändå kritiska till kraven, som vissa jourer kanske inte klarar av.
– En av kriterierna för att barnet ska få bo på jouren är att det behöver vård på den aktuella inrättningen. Barnets behov av att bo på jouren ska omprövas med jämna mellanrum, syskonen ska prövas individuellt och bara om behovet finns hos det enskilda barnet ska det bo kvar. Ingenstans synliggörs det att jouren är en fristad från våld, kanske den första någonsin för barnet, säger Jenny Wetterstrand, ordförande, Roks.
Hon tycker att man inte har tagit hänsyn till verkligheten.
– Det är byråkrati anförtrodd en instans som våra jourer gång på gång ser tar
mannens parti och förminskar våldet, socialtjänsten. Därför är vi kritiska, och för att ingen mamma som skyddar sig själv och sina barn och flyr från våld ska få barnen omhändertagna.
Sveriges stadsmissioner, som drivs som ideell förening, välkomnar regeringens förslag.
Jenny Wetterstrand.
Sanna Detlefsen.
– Utifrån vårt perspektiv sett är förslaget helt rätt väg att gå. Det handlar inte om att frånta kvinnors och mammors rättigheter utan att se till barnens behov och rätt till stöd och behandling. ”Ett fönster av möjligheter” tar hänsyn till en modern socialtjänst, barnkonventionen och barns rättigheter och förlagen innehåller viktiga steg mot professionalitet och kvalitet, något alla våldsutsatta personer faktiskt har rätt till, säger Sanna Detlefsen, Linköpings Stadsmission. ●
För ett tryggare liv sedan 2013
SKYDDSPLACERINGAR
SKYDDAD, INTE GÖMD
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Då vi inser att vi ej kan vara bäst på allt har vi lagt vår energi och fokus på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Synliggör det osynliga våldet
I teaterpjäsen Gasljus bryts en kvinna långsamt ned av sin man till den grad att hon börjar tvivla på sitt eget förstånd. Det är därifrån begreppet ”Gaslighting” kommer; en psykisk misshandel som manipulerar en människas verklighetsuppfattning. Kulturhuset Stadsteatern höll ett samtal om det farliga psykiska våldet i samband med premiären av föreställningen.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: SÖREN VILKS OCH PRIVAT
Originalpjäsen Gasljus är skriven av Patrick Hamilton och visades först i London år 1938. Den 7 maj var det premiär
för pjäsen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och våren 2022 kommer den tillbaka.
– Originalet utspelar sig i 1880-talets London där man får följa en vanlig kväll hemma hos Jack och Bella. Jack påstår
Helena af Sandeberg och Henrik Norlén spelade Bella och Jack i Gasljus på Kulturhuset Stadsteatern. Foto: Sören Vilks.
Linn Moser Hällen, socionom, föreläsare och författare, är specialiserad på våld i nära relationer. Foto: Privat.
att Bella har gömt en tavla, när det i själva verket är han som har flyttat på tavlan. Han har under lång tid manipulerat henne och brutit ned henne så att hon börjar tvivla på sitt eget förstånd, berättar regissören Melody Parker.
En detektiv berättar för Bella att hennes make är misstänkt för att ha mördat en kvinna i huset och stulit hennes juveler. När han går ut på kvällarna smyger han upp på vinden och letar efter juvelerna. Då tänder han gaslampan där, vilket gör att husets övriga belysning går ned i styrka. Det tar Bella som ett tecken på att hon håller på att bli galen.
Bellas mor var psykiskt sjuk, så det finns en skräck hos henne att det ska gå
i arv. När Jack påstår att hon har tappat bort en räkning säger han att det är droppen för honom och om hon inte hittar den hotar han att spärra in henne på mentalsjukhus.
– Begreppet ”Gaslighting” kommer från den här pjäsen. Det används flitigt i olika sammanhang där en människa får någon annan att börja tvivla på att sina egna upplevelser är sanna. Det psykiska våldet är ett viktigt ämne att lyfta. Våld i nära relationer börjar ofta där, genom att offret under lång tid bryts ned, börjar tvivla på sig själv och tror att allt är dennes eget fel. Att se det gestaltas som teater är ett bra sätt att visa och kunna få andra att förstå hur det kan se ut, säger Melody Parker.
När en människa inte längre är förmögen att tänka att ”Jag tycker att det här är fel”, ”Det här känns inte bra”, då är det mycket svårare att ta sig ur förhållandet.
VÅLDET BRUKAR OFTA trappas upp under flera år och smyga sig på. Man pratar om våldspyramiden som börjar med nedvärderande kommentarer och förtäckta ”skämt” som följs av muntliga påhopp, därefter slag, sparkar och hot, sedan misshandel, övergrepp och våldtäkt, för att i värsta fall sluta med mord.
– Vi har ju brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning där man kan dömas för upprepade kränkningar i nära relation, men då har det redan gått så långt. Det vore bra om man kunde lagföra psy-
kisk misshandel som ett eget brott så det blir straffbart, säger advokaten Lotta Arnborger, som också hade bjudits in till samtalet.
DEN VÅLDSUTSATTA PERSONEN har ofta inga pengar och ingenstans att ta vägen, så denne är i stort behov av stöd och hjälp för att komma ifrån förövaren. När det finns barn med i bilden är det ännu svårare att lämna.
– Det är vanligt att det förekommer hot, som ”De kommer att ta barnen ifrån dig om du berättar” eller ”Ingen kommer att tro dig, de kommer att tycka att du är sjuk i huvudet”. Ofta kan offret vara mer rädd för konsekvenserna än för själva förövaren, säger Linn Moser Hällen, socionom, föreläsare och författare.
Hon är specialiserad på våld i nära relationer och uppmanades att berätta hur man kan upptäcka att någon är utsatt för våld i hemmet.
– På vissa märker man ingenting, men det kan vara saker som att personen blir mindre tillgänglig, bokar av träffar och glider undan när det handlar om det sociala. De kan också upplevas som osäkra på sig själva och ha svag självkänsla.
VI HAR EN förmåga att tycka det som pågår bakom stängda dörrar är för privat och lite obehagligt att lägga sig i. – Tystnaden kan vara förödande. Vi måste våga se och våga fråga. Vi måste också öka kunskapen hos professionella.
Kvinnan, för det är oftast en kvinna, behöver flera olika sorters hjälp. Det räcker inte med ett skyddat boende. Det behövs traumabehandling, ekonomisk hjälp, kontaktförbud med fotboja och någon som ”håller handen”, till exempel hjälp med att hitta bostad. Det måste få ta tid och kosta pengar, men det finns det inte tillräckligt med idag. Det fanns mer resurser för 15 år sedan, säger Linn Moser Hällen.
Hon berättar också att många tror att det är en viss typ av kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Men så är det inte. Vem som helst kan drabbas.
DET ÄR OCKSÅ svårt att säga vilken typ av män det är som slår. Det måste inte vara en person med psykopatiska drag, även om det ofta är någon som upplevs trevlig och vältalig utåt sett.
– Det finns vissa riskfaktorer för dödligt våld. De är missbruk, psykisk ohälsa, depression, ångest och arbetslöshet. De kan också ha hotat med självmord för att inte bli lämnade, men sedan tar de inte bara sitt eget liv, utan först kan de döda kvinnan.
»Ofta kan offret vara mer rädd för konsekvenserna än för själva förövaren« Linn Moser Hällen
Musse Hasselvall, som är författare, programledare och tidigare framgångsrik kampsportare, hade också bjudits in för att tala om vad som kan trigga våld hos män.
– Det kan bottna i en känsla av utsatthet, förlorad kontroll och makt. För att återta kontrollen tar han till våld, även när det gäller sådant som man inte kan kontrollera, som en annan persons känslor, säger han.
Musse råder att ta en titt på våldspyramiden och vara uppmärksam på de små, subtila sakerna som kan stegras till ett mer våldsamt beteende.
– Vad har du själv för beteende? Vi kan prata illa om kvinnomisshandlare, men var ligger vi själva på skalan? Det kan vara obehagligt att identifiera sig med en våldsperson. Vi män försöker ofta dölja känslor som sorg och rädsla. Istället uttrycker vi ilska.
Han tycker att man bör lära känna sin aggressivitet.
– Det är rimligt att få vara arg, men hur ser du ut då? Om någon annan blir rädd för dig handlar det inte längre bara om att du känner dig arg.
Så hur kan vi motverka våld i nära relationer?
– Vi måste jobba förebyggande med pojkar. Varför måste pojkar och män ha makt? Vi måste också se till att de som utövar våld får hjälp att sluta. De som döms får hjälp, men hur når vi alla andra? Det är lite oklart vem som bär ansvaret där, säger Linn Moser Hällen.
Melody Parker är också inne på att det måste till en större samhällsförändring.
– Historiskt har mannen haft en starkare roll i samhället. Det tar lång tid att förändra sådana normer. Det verkar till exempel vara lättare att tro på mannens berättelse, och som i pjäsen Gasljus så utpekas kvinnan som styrd av sina känslor, medan mannen står för det logiska. ●
Bella har brutits ned under lång tid och börjar tvivla på sitt förstånd. Pjäsen kommer tillbaka våren 2022. Foto: Sören Vilks.
“Alla förtjänar Drömmar, Mod & Möjligheter!”
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se
Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Är du inköpare och vill ha beslutsgrundande information om relevanta leverantörer? Då ska du testa Vårdvisaren som är en kostnadsfri tjänst från SSIL. vardvisaren.se - alla leverantörer på ett ställe
Skyddat boende
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark – barnansvarig psykologkontakt – säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Den komplexa klienten
• Flickor och unga kvinnor 13-22. LVU, SoL, slutenvårdssamverkan
• Social och psykiatrisk problematik, självskada, suicidtankar, ätstörningar, ångest och tvång.
Den komplexa klienten
Aurora behandling
Skyddat boende
Till oss kommer unga kvinnor 18–25 år som varit i en utsatt situation och är i behov skydd
Kontakt: Pelle Karlsson I pelle@aurorabehandling.se 08-122 062 01 I www.aurorabehandling.se
Svensk Skyddsplacering
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
Egehem HVB har anpassade behandlingsinsatser & riksintag www.egehem.se
Egehem HVB har anpassade
info@skyddsplacering.se
info@lansenomsorg.se 0492-77 00 64
Lansen Omsorg Skyddat boende
• Hämtning & transport av skyddspersonen till boendet
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Möjlighet för skyddspersonen att ta med sig husdjur
• Utbildad & erfaren personal 24h
• SARA, PATRIARK & lågaffektivt bemötande
www.lansenomsorg.se/skyddatboende
Stärker unga tjejer som lever
i en hederskontext
Johanna Salama såg dagligen hur ungdomar fick sina rättigheter berövade, hur extremt utsatta de var och hur samhället brast i att stötta och skydda dem. Därför grundade hon FreeZone Sweden, som ger stöd och verktyg till unga i åldern 11-25 för ett liv fritt från hedersförtryck.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES, JENNY FORS OCH PRIVAT
Ungdomarna blir stärkta av att lära sig om sina rättigheter. Foto: Getty Images.
FreeZone Sweden är en organisation som förebygger hedersrelaterat våld och förtryck, stärker ungas rättigheter och främjar den psykiska hälsan genom att ge stöd och verktyg till de unga. Johanna Salama, som är socionom i botten, grundade verksamheten med syfte att stärka unga tjejer som lever med begränsande hedersnormer och ge dem redskap att hantera sin livssituation. Idag vänder sig FreeZone Sweden till alla unga oberoende könsidentifiering.
– Jag jobbade tidigare på Fryshuset i Malmö och såg en stor grupp av unga tjejer som slutade komma till oss efter sommaren när det blev mörkare på kvällen. Den här gruppen, som fortfarande är stor,
Appen Digitala Zoner finns där appar finns. Foto: Jenny Fors. VÅLD I NÄRA
Hon berättar att yrkesverksamma eftersöker fördjupad kompetens kring hedersförtryck, men även konkreta metoder som ger dem trygghet att våga arbeta med frågan och ge rätt hjälp till de unga. Det finns fortfarande en stor rädsla att ”göra fel” när det kommer till att arbeta hedersförebyggande. Detta för att frågan är så pass komplex och konsekvenserna kan bli förödande för den unge om vi handlar fel.
JOHANNA SALAMA GRUNDADE FreeZone Sweden 2013. Grunden i verksamheten är metoden Fria Zoner, stärkande och rättighetsbaserade grupper för unga mellan 11 och 25 år. Yrkesverksamma går en femdagarsutbilding för att bli zonledare och hålla grupperna som läggs på skoltid inom ramen för skolans värdegrundsarbete.
– Många av de här ungdomarna får inte gå på någon aktivitet utanför skoltid, så det är viktigt att träffarna kan genomföras under dagen. Stress är en stor orsak till psykisk ohälsa hos unga idag och denna målgrupp lever med en extra utsatthet av stress utan att kunna prata med någon om sina känslor, mående, livsfrågor och så vidare.
tering, andnings- och avslappningsövningar, normer, rättigheter kopplade till målgruppens livsutrymmen, stödvägar, relationer, kropp och sexualitet. – De blir stärkta och får redskap att hantera sin livssituation, bli medveten om sina rättigheter och chans att kunna bryta normbeteenden. Många gånger är de utifrånstyrda och vet inte själva vad de vill, tycker och tänker, eller vågar uttrycka det.
GENOM ATT TRÄFFAS i grupp känner de att de inte är ensamma om sin livssituation. De får en bättre självkänsla.
– Tillslut kanske de vågar berätta hur de har det hemma och kan få hjälp. Eller så kan de börja kommunicera bättre med sin familj, känna sitt värde och våga stå på sig. En tjej fick börja sova över hos kompisar, efter att tidigare inte ha fått göra någonting på fritiden.
Johanna berättar om en tjej som inte brydde sig om skolan och som skulle gifta sig direkt efter nian. Under tiden hon deltog i zonen höjde hon sina studieresultat och tänkte satsa på att börja i gymnasiet och skjuta upp giftemålet tills efter gymnasiet.
Vi har alla olika normer som präglar oss och våra livsval utifrån den familj, miljö och samhälle som vi växer upp i. Det är viktigt att respektera olika normsystem, men att våga utmana de inlärda normerna. Och agera när normer strider mot mänskliga rättigheter.
– En del förändras, andra kämpar och vissa fortsätter att hålla på normerna. Men om man ser att andra vågar förändra sitt synsätt så kan det leda till förändring. Alla barn och unga har rätt till att leva ett liv i frihet, fritt från våld och förtryck
Kärnan i FreeZone Sweden är främst metodutveckling, utbildning och handledning för yrkesverksamma som möter de unga i vardagen, men även stöd på kommunal och regional nivå för ökad beredskap och förbättrade rutiner kring hedersförebyggande arbete.
– Vi fokuserar aldrig på problematiken. Istället är vi lösningsfokuserade och låter individen se sin egen potential, sina resurser och sin styrka. Vi vill försöka lyfta de positiva undantagen, säger Johanna.
Över 100 zonledare har utbildats i 21 av Sveriges 33 kommuner och regioner.
Metoden Fria Zoner inkluderar materialet Fria zoner samt Nya zoner som är anpassat för unga med erfarenhet
»Det svenska samhället har inte lyckats ge dem den hjälp som de behöver«
av flykt och migration och Digitala Zoner. Genom appen Digitala zoner kan ungdomar få redskap till att bättre hantera sina liv och komma närmre det liv och mående som de önskar. Olika teman såsom stress, självkänsla, ensamhet, skapa ett positivt liv, framtid med mera innehåller ljudklipp, tips och övningar för en höjd psykisk hälsa.
– De kan till exempel skatta sin stress på en skala från 0-10. Efter att de över tid har arbetat med sig själva genom de olika övningarna kan de själva se hur stressnivån påverkats.
Freezone Sweden
Förra året startades även podden ”Ett liv i frihet”, där gäster delar med sig av starka berättelser om sina liv och sin kamp för frihet.
Johanna Salama talar avslutningsvis om vikten av att stärka känslan av sammanhang; KASAM. Det handlar om begriplighet; att kunna förstå sin livssituation. Hanterbarhet; att ha resurser och verktyg att hantera olika situationer. Och till sist meningsfullhet. När vi är i ett sammanhang som känns självklart, där vi har betydelse och som betyder något för oss känner vi meningsfullhet. ●
Q Fria Zoner; en stärkande och rättighetsbaserad metod för unga i åldern 11-25.
Q Kompetensutbildning; utbildning, föreläsning och handledning för yrkesverksamma.
Q Strategisk arbete och processstöd för ökad beredskap på kommunal och regional nivå.
Q Podden ”Ett liv i frihet” samlar berättelser som ger hopp och inspiration.
Q Appen Digitala Zoner ger ungdomar övningar och tips på allt från att hantera ensamhet, ångest, höja självkänslan, sänka stressen, få bättre relationer och att skapa sig det liv och framtid som de önskar.
Johanna Salama
Johanna Salama.
Appen Digitala Zoner ger möjlighet att stärka sin självkänsla med digitala hjälpmedel. Foto: Getty Images.
Skyddat boende med psykosocialt stöd
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
•
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Behandling på Riktigt
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
Möjlighet att genomföra Trappansamtal Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
Skyddade boenden
info@stubben.se
www.stubben.se
IVO skärper tillsynen av arbetet mot mäns våld
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) får i uppdrag av Regeringen att förstärka sin tillsyn av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot våld i nära relationer. Tillsynen ska bli mer förebyggande och bidra till lärande och utveckling.
Ett särskilt fokus ska läggas på hur insatser ges och anpassas för barn och vuxna som utsätts, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck. Vid genomförandet av uppdraget ska IVO också beakta utsattheten och behoven hos personer med funktionsnedsättning och hos hbtqi-personer.
– Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är de offentliga verksamheter som kommer i kontakt med flest våldsutsatta. Att aktivt upptäcka våld, ge insatser efter behov och att följa upp insatserna är centrala uppgifter för vårdgivare och kommuner. Att IVO nu får i uppdrag att stärka och utveckla tillsynen på detta område är ett viktigt steg i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, säger jämställdhetsminister Märta Stenevi.
Förstärkta insatser för att förebygga brott
Regeringen sätter av totalt 2,5 miljarder kronor för brottsbekämpning i budgetpropositionen för 2022. Det förebyggande arbetet får stora medel, liksom utbyggnaden av Kriminalvården.
– Kriminalvården får 800 miljoner 2022. De har en stor expansion framför sig; från 7 000 till 10 000 platser på 6-7 år, säger justitieminister Morgan Johansson.
Man satsar också stora pengar på det brottsförebyggande arbetet. Från 2016 till 2024 ska antalet polisanställda ha ökat med 10 000. Och man ligger bra till, vid halvårsskiftet 2021 var man uppe i 7 000. Antagningarna på polishögskolan var 2020 uppe i 1 950, jämfört med en dipp 2010 på bara 141 stycken.
Regeringen föreslår en subvention till kommunerna på 484 miljoner för LVU-placering vid Statens institutionsstyrelses (SiS) olika hem. Våldspreventiv förstärkning på SiS får 100 miljoner 2022.
– Våldsförebyggande rådet och Sluta skjut får 10 miljoner under 2022 för att fortsätta avhopparsatsningen, som började i Malmö där skjutningarna har minskat med två tredjedelar.
Tre av fyra elever med NPF saknar stöd i skolan
Attentions skolenkät 2021 visar att 73 procent av alla elever med NPF inte får det stöd och anpassningar i skolan som de har rätt till. Skolstarten innebär oro och psykisk ohälsa hos både barnen och deras föräldrar.
En ny undersökning gjord av Attention med över 5 500 svarande visar att elever med NPF känner oro inför skolstarten. Det beror bland annat på avsaknad av anpassningar, bristande stöd, stökig skolmiljö, konflikter med klasskompisar och lärare och mobbing. Bristerna i skolan får förödande konsekvenser för elevens psykiska mående och självkänsla. Drygt hälften har en hög skolfrånvaro och skolan har sällan en plan för att få dem tillbaka på heltid igen.
Det är många alarmerande siffror i enkäten:
67 procent uppger att de möts av bristande kunskap om NPF i skolan.
73 procent får inte det stöd och anpassningar som eleven behöver och har rätt till.
78 procent får sänkt självkänsla av skolan.
68 procent upplever psykisk ohälsa på grund av skolan.
64 procent vill inte gå i skolan.
52 procent plågas av en stökig miljö i skolan.
28 procent är eller har varit utsatt för mobbing i skolan.
I enkäten märks också vilka förödande effekter barnens svårigheter får för hela famil-
jen. 71 procent av föräldrarna upplever en sämre psykiska hälsa på grund av att det inte fungerar i skolan. 42 procent har gått ner i arbetstid för att kunna stödja barnet i skolan. – Resultatet i enkäten är en väckarklocka för hela skolsverige om att förändring är nödvändig. I slutet av rapporten lämnar vi flera förslag som om de genomförs radikalt kan förbättra skolsituationen för väldigt många elever, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.
Attention föreslår bland annat: Fördjupad kunskap om NPF till alla lärare, även dem som redan genomgått sin lärarutbildning. Dags för skolan att ge varje elev med NPF det stöd hen har rätt att få. Skolan ska ta ett stort ansvar för att så tidigt som möjligt upptäcka NPF-problematik och sätta in nödvändiga åtgärder. Bättre samverkan mellan BUP och skola och andra aktörer.
Stora satsningar för våldsutsatta och deras barn
Regeringen presenterar en rad åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor i budgetpropositionen för 2022. En ny reform avser skyddade boenden där barnrättsperspektivet stärks.
I budgetpropositionen för 2022 kommer regeringen med en rad åtgärder för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Till det tidigare åtgärdspaketet läggs nu bland annat permanenta medel och ett nytt åtgärdsprogram.
Under 2022 tillförs 215 miljoner kronor till arbetet med att bekämpa mäns våld mot
kvinnor, vilket innebär att det finns 350 miljoner kronor under året. Medlen från och med 2024 föreslås att bli permanenta med 300 miljoner kronor per år.
Stadsbidragen till kvinno- och tjejjourer, deras riksorganisationer samt andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta blir permanenta. För 2022 föreslår regeringen ett tillskott på 50 miljoner kronor utöver de 100 miljoner kronor som sedan tidigare finns avsatta. Från 2023 och framåt föreslår regeringen
150 miljoner kronor årligen.
Regeringen föreslår också att kommunernas arbete stärks för att tillhandahålla varaktigt boende för våldsutsatta personer.
Kvinnofridslinjen får 8 miljoner kronor årligen och stödlinjen Preventell som ska förebygga sexuellt våld får 5 miljoner.
Regeringen föreslår också att Kriminalvårdens anslag ökas med 8 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med 23 miljoner kronor 2023 och med 155 miljoner kronor 2024.
64 procent av eleverna med NPF vill inte gå i skolan. Foto: Getty Images.
FORTUNA
SKYDDAT BOENDE
MED PSYKOSOCIALT
STÖD
NSI erbjuder skyddat boende och insatser för skyddsbehövande personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, våld i nära relation, vittnesskydd samt stalkning.
NYBYGGT SKYDDAT BOENDE MED HÖG GRAD AV STÖD OCH SKYDD
Boende med 8 lägenheter för hot- och våldsutsatta kvinnor med (eller utan) medföljande barn
• Varje lägenhet rymmer mellan 2-4 medföljande barn
• Boendet är totalt 750 kvm, varav 350 kvm avser lägenheter och ca 400 kvm är funktions- och gemensamhetsutrymmen
• Vissa lägenheter är handikappanpassade
• 2 lägenheter är anpassade för medföljande husdjur med egen utgång för rastning
• Avskilt mötesrum för besökande socialtjänst
• Boendestödjare med relevant erfarenhet och kompetens på plats dygnet runt.
• Utöver boendestödjare finns nära tillgång till ärendesamordnare (socionom el motsv) och säkerhetssamordanre (fd polis) från NSI
• Samtalsbehandlare för kris-/stödsamtal
• Inhägnad baksida med gård/lekplats för barn
• Närhet till natur och fritidsområde
• Samverkan med skolor lokalt
• Tillgång till lärarstöd på boendet innan skolplacering
• Möjlighet att genomföra Trappansamtal
• Strukturerade riskbedömningar och anpassad riskhantering
• Hög säkerhet i alla avseenden
• Larm
• Boendet är hemligt och enskilt, men inte avlägset
• Säkra transporter av säkerhets-samordnare eller säkerhetstransportörer
Familjehemsmamman ger ut bok om ”Lilla hjärtat”
”Hon hette Esmeralda” är en ny bok där familjehemsmamman Melinda Jacobs berättar hela historien om Lilla Hjärtat-fallet. Treåriga Esmeralda, som dog efter att ha kommit tillbaka till sina biologiska föräldrar, berörde hela Sverige.
– Den här boken är angelägen för mig på flera olika sätt. Dels är den en kärleksförklaring till Esmeralda. Dels är den ett sätt att belysa systemfelet i det här landet. Men den är också ett sätt att inspirera folk till att öppna sina hem och hjärtan. Jag hoppas att boken tas emot med värme och att folk läser den, för den är viktig. Min förhoppning är att man har fått en känsla av förtröstan och framtidstro när man har läst klart boken, säger Melinda Jacobs.
”Hon hette Esmeralda” är skriven av familjehemsmamman Melinda Jacobs tillsammans med journalisten och författaren Minna Tunberger. Bokförlag: Forum.
Oxelösund först ut med grönt LSS-boende
Obos har byggt ett LSS-boende efter ett nytt koncept i Oxelösund. Det är en träbyggnad som miljömärks enligt Svanen och utrustas med solpaneler.
– Fördelarna med vårt LSS-koncept är många. Bland annat inkluderar de en snabb byggnation, förnybar energiförsörjning genom solceller, miljömärkning genom Svanen och hög prisvärdhet, säger Magnus Hultqvist, kommersiell chef på Obos. På så sätt möter vi kommunernas LSS-behov samtidigt som vi gör det långsiktigt hållbart.
I juni 2020 aviserade Obos att man hade skrivit hyresavtal med Oxelösunds kommun för att bygga det första LSS-boendet i egen regi. Obos aviserade samtidigt om sin avsikt att sälja projektet till det börsnoterade fastighetsbolaget K2A, vilket innebär att K2A står för drift och underhåll av fastigheten och hyr ut boendet till kommunen med en avtalstid om 15 år.
Stigma kring alkoholberoende
Det ligger mycket skuld och skam i att ha alkoholproblem. Få pratar om det med utomstående och man drar sig för att söka hjälp, vilket gör att problemen förvärras.
Gunny Åkesson, grundare och vd på Bryta Punkt Nu, är auktoriserad socionom, legitimerad hälso- & sjukvårdskurator och KBT-terapeut. Gunny arbetar inom beroendevården och har träffat många patienter med beroenden genom åren.
– Jag hör många patienter inom beroendevården säga att de tänker på en alkoholist som den som ”sitter på bänken”. Eller att de inte passar in i beroendevården eftersom ”jag är ju egentligen inte som dom”. För mig är det ett kvitto på hur otroligt starkt stigmat är inrotat i oss. Det är synd eftersom det hindrar många att få hjälp i rätt tid.
Väldigt få pratar öppet om sina alkoholproblem. Och eftersom få pratar om det får de heller inte alltid hjälp.
– Vi pratar med familj och vänner om det mesta. Vi lyfter våra bekymmer, luftar våra tankar, hittar idéer och hjälps åt med stöd och lösningar.
Men när det kommer till alkoholproblem är många tysta. Det gör också att de aldrig får viktigt stöd, igenkänning eller bekräftelse på att det finns fler i samma situation. Och bristen på det förstärker stigmat och känslan av att vara ensam med sina problem.
De flesta med alkoholproblem vill göra något åt det, men de vet inte alltid vart de ska vända sig. Många har inte heller råd till en privat terapeut.
– Att boka tid på vårdcentralen känns skamligt och också väldigt definitivt. Att behöva besöka vårdcentra-
len innebär ett kvitto på att man är sjuk och det medför en känsla av obehag. Dessutom är det ofta långa väntetider för att få komma till en terapeut den vägen.
Tidig hjälp ger bättre förutsättningar för långsiktig nykterhet. I Bryta Punkt Nus app erbjuds användaren ett forum att känna sig trygg i och där användaren är helt anonym.
Programmet bygger på återfallsprevention som är den hjälp patienter ofta erbjuds inom vården och som Socialstyrelsen rekommenderar vid olika beroendetillstånd.
De vann Funkisfestivalen
Det blev Anna Leander och Cilla Wickström från Linköping som vann Funkisfestivalen 2021 med Viktor Leksells låt Svag.
– Vi är så tacksamma och glada att vi fick vara med. Vi grät när vi fick veta att vi vunnit. Vi såg föreställningen på Sagateatern i Linköping, tillsammans med ungefär 25 personer, säger Anna Leander, en av vinnarna.
Funkisfestivalen är en nationell sångtävling för artister över 15 år med en funktionsnedsättning inom LSS.
Finalisterna har redan vunnit deltävlingar i sina respektive hemkommuner.
Låtarna spände från känslig ballad och mer ösiga rocklåtar. Både eget material och covers. Såväl programledare som jury vittnade om starka känslor och mycket glädje.
I år sändes Funkisfestivalen för andra året enbart live på Youtube.
Alla bidrag var filmade i förväg då artisterna uppträdde live med Funkisbandet, orkester som leds av kapellmästaren Per-Ove ”Knappen” Ståhl-
knapp som också skrivit alla arrangemang.
– Än en gång har artisterna på Funkisfestivalens final visat att ALLA kan med rätt stöd och hjälp. Det var en otroligt härlig och fin föreställning vi fick, trots rådande pandemi och begränsningar. Alltid svårt att utse en vinnare med så många duktiga artister och jag är glad att jag inte sitter i jury, säger projektledare Ann Epstein.
Juryn bedömer många olika parametrar, såsom scennärvaro, låtval och inlevelse.
Gunny Åkesson hoppas att fler söker hjälp i ett tidigt skede tack vare appen.
Melinda Jacobs och Minna Tunberger. Foto: Gabriel Liljevall
• FREDA
• Patriark
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Barnverksamheter dagligen
• Eget husdjur välkommet
www.curbosverige.se I info@curbosverige.se I 072 064 43 89
Carina Eliason, områdeschef på VKV, och Cecilia Leo, förste socialsekreterare på socialjouren i Göteborg, är glada över att Islandsmodellen införs permanent i staden och hoppas att arbetssättet ska spridas även till andra delar av landet.
Modell stödjer våldsutsatta barn
Barn som lever med våld i hemmet ska fångas upp och få hjälp snabbare. Det är förhoppningen med en modell som bygger på samverkan mellan socialtjänst, polis och sjukvård som införts i Göteborg och nu också testas i Stockholm. Sättet att arbeta är hämtat från Island.
TEXT OCH FOTO: MARIA HELLSTRÖM, JOURNALIST OCH SOCIONOM
När Carina Eliason anställdes som utvecklingsledare på Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relation, VKV, 2012 var hennes primära uppdrag att lyfta fram barnperspektivet.
Carina Eliason är socionom och har tidigare jobbat som barnterapeut i många år. Tillsammans med kollegor på VKV delade hon bilden av att barn inte fångas upp ordentligt i akuta våldssituationer i hemmet. Fokus läggs istället på förövare och brottsoffer. Barnet, som sett eller hört misshandeln, blir varken bekräftat eller får sammanhanget förklarat för sig.
– Erfarenheten var att de trillade mellan stolarna. De blev inte synliggjorda
och vittnade om en förvirring: Vad hände egentligen? Man vet fortfarande inte, säger Carina Eliason, som i dag är områdeschef på VKV.
2014 började VKV att undersöka och kartlägga hur andra europeiska länder arbetar med barn i akuta våldssituationer. Syftet var att utveckla ett arbetssätt där barnet uppmärksammas direkt på plats och de inblandade myndigheterna hakar in i varandra.
Året därpå åkte representanter från VKV, socialtjänst, sjukvård, polis, åklagare och Barnahus från Göteborg till Island för att ta del av en modell som nyligen hade införts. Kortfattat gick det ut på att socialtjänst och polis omprioriterade sina
och blir bekräftade när socialtjänsten pratar med dem efter att en våldssituation inträffat.
resurser för att förbättra sin service till offer för våld i hemmet.
Projektet hade startat i regionen Suðurnes på Islands sydvästra spets. Vid alla larm som polisen fick in som rörde våld i hemmet och där det fanns barn med i bilden, kontaktades terapeuter omedelbart och mötte upp på brottsplatsen. Därmed användes det fönster som ofta uppstår direkt efter en omtumlande händelse där såväl offer som gärningsmän är mer villiga att polisanmäla och ta emot hjälp. Forskning visar att det kan vara avgörande för förändring om människor fångas upp under detta tidsspann, enligt Carina Eliason.
– Det är jätteviktigt att ta tillvara på det här fönstret. Det är det närmaste dygnet som den som är utsatt och den som utövar är öppen för förändring att ta emot stöd och hjälp och inser behovet av förändring, säger hon.
DELEGATIONEN FRÅN GÖTEBORG fattade beslut på plats på Island om att införa ett liknande arbetssätt i Göteborg och två år senare hade en arbetsgrupp tagit fram en modell anpassad till svenska förutsättningar: Vid akuta våldshändelser i hemmet möter so-
cialtjänsten upp polisen och pratar med den våldsutsatta vuxna och med barnet. Socialsekreterare ordnar transport till sjukvård, som erbjuder en gräddfil in för skadedokumentation, och bedömer om omedelbart skydd eller stöd behövs. Därefter genomför socialtjänsten sin utredning medan polis och åklagare arbetar för att få förövaren fälld.
2017 startade det så kallade Islandsprojektet i Askim-Frölunda-Högsbo, en av Göteborgs då tio stadsdelar. En socialsekreterare anställdes på heltid för att handlägga dessa ärenden: Att göra skyddsbedömningar i det akuta läget – om händelsen inträffar utanför kontorstid hamnar den på socialjourens bord –och sedan utreda om familjen är i behov av stöd. Någon ytterligare resursförstärkning har inte skett inom socialtjänsten. Året därpå utökades projektet till att gälla i intilliggande stadsdel, Västra Göteborg.
ISLANDSPROJEKTET AVSLUTADES I december 2019 och utvärderades på institutionen för socialt arbete på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Samarbetet mellan myndigheterna blev bättre, arbetsfördelningen
Barn som berörs av Islandsmodellen får en folder av socialtjänsten med åldersanpassad information.
tydligare och det faktum att olika professioner samlades kring en händelse gjorde det lättare för de olika yrkesgrupperna att fokusera på det egna uppdraget, var några av slutsatserna.
Carina Eliason konstaterar att barn får uppmärksamhet
– Det blir tydliga roller på plats även om man samarbetar. Man får höra samma berättelse och det underlättar för både socialtjänstens och polisens utredning, säger Carina Eliason.
I år kommer arbetssättet stegvis att införas i hela Göteborg och Islandsprojektet blir därmed Islandsmodellen.
Cecilia Leo är förste socialsekreterare på socialjouren i Göteborg och har suttit med i den arbetsgrupp som utvecklat modellen. Hon är positiv till att den nu blir integrerad i hela staden och anser att det kommer att innebära att fler barn fångas upp direkt och blir delaktiga i vad som händer.
– Vi har alltid jobbat med den här målgruppen, men mycket fokus har hela tiden legat på den vuxna våldsutsatta. Det som
jag tycker är bra nu är att man träffar barnen. Man får en chans att möta dem direkt när det har hänt. Så det blir ett bättre krisstöd i den akuta situationen, säger Cecilia Leo.
SAMTIDIGT SOM ARBETSSÄTTET införs permanent i Göteborg, inleds det som ett projekt i Stockholm. Den 1 april i år startade Islandsprojektet som ett pilotprojekt i stadsdelarna Farsta och Skärholmen. Målet är även där att arbetssättet ska utökas till att gälla i ett större geografiskt område. Enligt Carina Eliason finns det intresse för modellen också från andra kommuner i landet.
Hur många som berörs av Islandsmodellen är svårt att veta, men under de två år som projektet pågick i sydvästra
Islandsmodellen är ett samarbete mellan flera myndigheter som syftar till att familjer där det förekommer våld snabbare ska få stöd. Cecilia Leo har lång erfarenhet inom socialtjänsten och har varit med och tagit fram arbetsmetoden.
»Mycket fokus har hela tiden legat på den vuxna våldsutsatta«
Cecilia Leo
Om Islandsmodellen
En modell för samarbete mellan myndigheter i syfte att synliggöra och hjälpa barn i hem där det förekommer våld. Involverade parter är socialtjänst, socialjour, polis, åklagare, Barnahus och hälso- och sjukvård. Arbetet består av tre delar: Larmfasen, omhändertagandefasen och samordningsfasen. Modellen pågick som ett projekt under 2017-2019 i sydvästra Göteborg och ska i år införas permanent i hela staden.
Källa: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relation
Göteborg, registrerades cirka 110 ärenden med över 130 barn. Det saknas exakta siffror över hur många barn i Sverige som tvingas bevittna våld i hemmet. Kommittén mot barnmisshandel räknade 2017 med att det handlar om vart tionde barn vilket innebär mer än 200 000 individer.
Från den 1 juli i år betraktas barn som lever i hem där det förekommer våld som målsägare. I våras röstade riksdagen igenom en ny lag som gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i nära relation. Att bevittna innefattar också när barnet hört, men inte sett våldet. Brottsrubriceringen är barnfridsbrott och kan leda till fängelse i två år. Om brottet är grovt kan straffet bli det dubbla. ●
Kilafors Herrgård
– en fantastisk plats
för läkande
Kilafors Herrgård är vackert beläget intill sjön Bergviken i Hälsingland. Här startas nu ett särskilt boende och korttidsboende för män och kvinnor över 25 år med psykisk funktionsnedsättning. Herrgårdsmiljön har fantastiska förutsättningar för utveckling, läkande och ökat ansvarstagande.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: NIKLAS PALMKLINT OCH JENNY FORS
Kilafors Herrgård har en stor trädgård ända ned till vattnet och en fantastisk utsikt från terrasserna. Foto: Niklas Palmklint.
»Vi vänder oss till en grupp människor som ofta hamnar mellan stolarna«
Nathalie Askefjord
Det är ett förväntansfullt gäng som möter upp på Kilafors Herrgård, där det fortfarande fixas med det sista detaljerna efter anpassningen av lokalerna. Anna Rehnstedt är föreståndare och utbildad sjuksköterska. Hon berättar att de är fem personer som är delägare i Alternatiff AB, som nu öppnar särskilt boende och korttidsboende på Kilafors Herrgård.
– Jag skulle aldrig öppna på egen hand. Det här var något vi ville göra tillsammans, säger Anna Rehnstedt.
Tanken på att öppna eget kom när det började göras förändringar på det stora vårdbolag som de arbetade på. Bland annat sades läkarna upp och man införde webbdoktorer i stället.
– Vi började tänka att vi skulle kunna göra det bättre själva.
Anna Rehnstedt och kollegan Nathalie Askefjord, som också är utbildad sjuksköterska, sade upp sig först, när de hade hittat en investerare. Två kollegor kom efter samt en läkare som har arbetat med Anna sedan 2012. Sedan träffade Anna en psykiatriker när hon arbetade extra inom slutenvården. Anna upplevde att han var perfekt i deras team och han valde att hoppa med på tåget.
– Vi ville ha både en somatisk läkare och en psykiatrisk. Vi vänder oss till en grupp människor som ofta hamnar mellan stolarna. Det är inte alltid de klarar att söka vård själva och möta olika läkare, förklarar Nathalie Askefjord.
KILAFORS HERRGÅRD HAR sju platser för särskilt boende i ett av annexen där personer med psykisk funktionsnedsättning som inte klarar av att bo själva kan få särskild service. Det är små lägenheter med badrum och pentry. I själva herrgårdsbyggnaden finns ett korttidsboende med tio separata rum med eget badrum.
– Det fungerar som ett eget boende, men att de får hjälp att komma ut i samhället, skapa rutiner och bygga upp nätverk för att leva ett så självständigt liv som möjligt. I det andra annexet har vi boende för anhöriga som vill komma och hälsa på. Det är perfekt att kunna vara nära, men ändå ha sitt eget ifall man behöver vara ifred.
Den stora herrgården erbjuder mycket utrymme för både enskildhet och gemenskap. Man kan gå i väg ned till vattnet eller trädgården och fiska eller strosa runt om man vill finna lugnet. Det finns också bland annat basketplan, gym och biljard.
– Vi håller på att göra ordning vår spa-avdelning och vi planerar att hålla yoga-klasser. Vi har planer på odling i det stora växthuset och så ska vi inreda biblioteket. Man kan också få arbetsträna i vårt restaurangkök. Det finns mängder av möjligheter här och i närområdet. Sedan är även husdjur välkomna, det är läkande att få umgås med djur, säger Nathalie Askefjord.
DET BLIR SPA och gym i källaren. När Alternatiff tog över lokalerna så var det ett stort och lyxigt gym i direkt anslutning till entrén.
– Den förra verksamheten var en rehabiliteringsklinik för stressrelaterad ohälsa. De öppnade precis när coronan slog till, så det fungerade inte. Vi fick vårt tillstånd i maj och öppnade i juni. Det är ett par klienter som har flyttat in. Vi hoppas att fler ska få upp ögonen för oss. Marknadsföringsbiten är något nytt, det är mycket att tänka på när man startar eget, berättar Anna Rehnstedt. Alternatiff arrenderar herrgården av fastighetsägaren, som också har varit väldigt positiv och bra att samarbeta med.
Nathalie Askefjord och Anna Rehnstedt såg potentialen i Kilafors Herrgård. Foto: Jenny Fors.
De har fått mycket uppmuntran från olika håll, men det har också varit en del missnöje.
– Grannar har överklagat och det har varit skriverier och insändare i tidningen. Vissa tycker att en herrgård inte ska få vara en plats för psykisk ohälsa, men det är väl sådana som behöver den här underbara miljön mest av alla. Det tog ganska hårt på mig att behöva försvara det. Det skulle ju kosta ännu mer att behöva åka på utflykter, åka och bada, träna och annat som vi har tillgång till här, säger Anna. De vill inte ha någon institutionsmiljö. Klienterna ska inte bli sittande på sina rum. Det gäller att se till helheten, ha klienterna i fokus och ställa lagom höga krav på aktiviteter som är individuellt utformade.
PERSONALGRUPPEN HAR OCKSÅ tagit till vara de anställdas intressen och färdigheter när de har utformat de lärarledda aktiviteterna. – Sedan kommer vi också att ha ren omsorgspersonal och ren aktivitetspersonal. Det är bra att ha några som kommer
in och kan motivera på ett annat sätt, säger Nathalie.
DET MÄRKS ATT både Anna och Nathalie brinner för den här klientgruppen och verkligen har längtat efter att få sätta i gång.
– Klienterna får komma och titta innan de väljer att flytta hit. Det är viktigt att de känner att de vill bo här. Det kan vara tufft att flytta och det är bra att vi kan erbjuda korttidsboende och särskilt boende, det
betyder att vi kan tillgodose fler individuella lösningar för personer som behöver vårt stöd.
Det var inga problem att hitta kompetent personal.
– Vi fick in mängder med ansökningar och vi har fått ihop ett grymt bra team. Ett team som kommer bli större när fler klienter flyttar in. Nu återstår det att skapa kontakter med handläggare runt om i hela Sverige och bygga upp ett förtroende, avslutar Anna Rehnstedt. ●
De sista förberedelserna i den pampiga matsalen. Foto: Jenny Fors.
Rummen har anpassats till olika former av boende, även för anhöriga. Foto: Niklas Palmklint.
VIKSJÖ GÅRD
BEHANDLINGSHEM & PSYKOTERAPEUTISKT CENTER
Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer.
Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå. Individuella stödboende i egen regi.
Kurt Strömberg 070-316 27 45
www.viksjogard.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
Utredningshem för familjer
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag. 0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Solsunda
HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA
- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -
Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar. Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg. Din annons publieras även i nyhetsbrevet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka.
Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se
Sedan starten år 1998 har Inagården funnits till för människor med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. I över 20 år har Inagården förändrat människors liv mot alla odds. Detta med hjälp av miljöterapi, aktivering och adekvata behandlingsmetoder sammansatt till en välfungerande modell.
Inagården bedriver både verksamhet inom HVB och LSS.
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
NYÖPPNAT
ARTUT
SKYDDAT BOENDE
Att hitta familjehem är inte enkelt därför grundade vi Familjehemsbanken 2009. Här hittar ni hundratals familjer, med eller utan konsulentstöd.
Vi har gruppboende med egna lägenheter samt lägenheter på olika ställen i Jämtland och Härjedalen.
Vi erbjuder SARA, Patriark, dagligt stöd
För mer information, kontakta Nina Elnerud eller Robin Cederquist. www.artutskyddatboende.se 0730-221427 info@artutskyddatboende.se
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Söker ni fler trygga vuxna?
Hitta familjehem redan idag, med eller utan konsulentstöd i Familjehemsbanken.
Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-20057 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se mötesplatsen inom familjehemsvården
Nya
OmsorgCompagniet öppnar två nya serviceboenden för personer enligt 9§9 LSS från 18 år
. OC LSS Salem 14 platser
. OC LSS Bromma 11 platser
Boendena är belägna centralt i Salem och vid Brommaplan. Boendet i Salem tar emot personer som har ett LSS beslut och som har haft en missbruksproblematik.
Lägenheterna ligger i hyreshus med andra hyresgäster. Det är tillåtet att ha husdjur i sin lägenhet. I en av trappuppgångarna finns en gemensamhetslokal/personallägenhet där personal finns dygnet runt. I lokalen finns även möjligheter till gemensamma aktiviteter och socialt umgänge.
Vår personal har lång erfarenhet att arbeta med målgruppen. De arbetar med tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Genom att skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn, tydlighet och positiva förväntningar ges förutsägbarhet för aktiviteter och händelser som leder till utveckling.
Sika Move är en lätt arbetssko, designad som en snygg fritidssko. Den specialdesignade yttersulan är extra halkhämmande. Luftbubblor i yttersulan ger både komfort och stötabsorbering.
www.sikafootwear.se
Skönt klädd på jobbet
Vindeln funktionsbyxa har stretchpartier över knän, rumpa och knäveck i 2-vägsstretch, samt förböjda knän för ökad komfort. Vatten-och smutsavvisande ytbehandling. Funktions hood Vasared (herr) och Vegby (dam). Multifunktionellt åretruntplagg som är värmande och lätt fuktavvisande. www.157work.com
Arbetströja
Alan är en pikétröja med kort ärm och knäppning fram. Finns i flera färger för både herr och dam. www.157work.com
Undvik felmedicinering
Läkemedelsroboten Dosell Konsument är en innovativ lösning som matar ut rätt medicin förpackat i dospåsar, i rätt dos och i rätt tid. Den påminner även när det är dags att ta medicinen.
www.dosell.se
Universalband
Mångsidigt band från Bodypoint. Används som stöd för bröstet, över magen, runt höften, låren eller benen. Ett elastiskt och starkt band med kardborrlås som fäster steglöst. Kan kapas steglöst eller förlängas. Praktiskt grepp med stort hål för tumme eller fingrar. www.heamedical.se
För extra trygghet
Cura Pearl Classic är ett högkvalitativt tyngdtäcke bestående av sju lager som alla fyller en funktion för att uppnå högsta kvalité och komfort. Många användare beskriver känslan av täcket som en härlig, mjuk omfamning över hela kroppen. www.curaofsweden.com
Vi hjälper socialtjänsten kostnadsfritt att hitta rätt vårdplats för sina klienter.
Bra matchning skapar färre sammanbrott och mer kostnadseffektiv vård!
Tillsamman med privata aktörer bildar vi en vårdfläta som sträcker sig från HVB till öppenvård. Enheterna drivs av ägarna själva, vilket medför större ansvar, mer engagemang och personligare insatser.
Vi hjälper er att matcha förfrågningar för:
HVB-hem för pojkar och/eller flickor från 12-21
Med skolproblem, relationsproblem, np problematik, missbruk och kriminalitet. Hemmen ligger från Karungi i norr till Mariestad i Västergötland. Det finns utredning, eftervård i lägenheter och hämtservice.
Familjehem för barn, unga och vuxna
Bra utredda och konsulentförstärkta familjehem, jourhem, stödboende och bredvidboende. Vi utgår från Stockholm och Göteborg samt Västra götaland.
Skyddat boende och avhopparverksamhet
Vi har skyddat boende för både män och kvinnor i stort sett från Stockholm till Småland. Avhopparverksamhet som utgår från Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro.
Vi som jobbar på placeringsenheten har lång erfarenhet av placeringar och vet vikten av att klienten får den vård den behöver. Fördelarna med bra matchning är många: Färre sammanbrott, mindre lidande, bättre ekonomi för placerande kommuner mm. Vi har hämtservice i hela landet, tillgång till läkare psykiatriker, psykologer, terapeuter och abstinensbehandling och kan självklart hjälpa till med att göra utredning. Vi finns här, ett nummer, en vårdfläta 010-139 90 00.
I samarbete med
PMDS kan ge svår depression med självmordstankar
PMS handlar för de flesta om lindriga humörsvängningar och nedstämdhet. Cirka 3-5 procent av alla kvinnor lider av den svårare varianten PMDS, där de flesta drabbas av medelsvår till svår depression. En ny studie visar att 40 procent av kvinnorna med PMDS har självmordstankar.
PMS Forever är namnet på en dokumentär av SVT Edit, där influencern Hanna Persson undersöker vilka möjligheter det finns för kvinnor att få hjälp med PMS och PMDS. Hon har själv levt med sina besvär sedan 13-årsåldern och de är starkt kopplade till oro och ångest.
De flesta vet att PMS kan ge snabba humörsvängningar drygt en vecka innan mens. Man kan bli lättirriterad och nedstämd utan anledning. Andra symptom är att man får mindre lust att hitta på saker, blir trött och får mindre energi, svårt att sova, ömma bröst, huvudvärk, ökad hunger och ökat sötsug.
Cirka 17 procent lider av PMS och cirka 3-5 procent har den svårare varianten PMDS, som står för premenstruellt dys-
foriskt syndrom. Inger Sundström Poromaa, som är professor i gynekologi deltog i dokumentären och hon forskar om PMS vid Uppsala Universitet.
– I vår studie kunde vi se att 70 procent av de som hade PMDS skattade sin nedstämdhet som medelsvår till svår depression. 40 procent hade återkommande självmordstankar månad efter månad.
FLERA KVINNOR BERÄTTAR om sina symptom i dokumentären, till exempel panikångest och ibland kan det vara svårt att koppla ihop problemen med mens, eftersom få pratar med varandra om ångestsymptom. Men att det så tydligt återkommer drygt en vecka innan mens gör att de flesta till slut kopplar ihop besvären och kan söka hjälp.
Det är hormonet progesteron som ökar ganska snabbt veckan efter ägglossning och sedan går ned igen. De som upplever besvär känner att de följer den kurvan uppåt för att sedan avta i samband med att mensen kommer.
– 80-90 procent upplever att de blir hjälpta av antidepressiva läkemedel, säger Inger Sundström Poromaa.
Man tar en låg dos av antidepressiva läkemedel mot PMS under cirka två veckor tills mensen kommer, för att sedan ha uppehåll i två veckor.
Hanna Persson skulle önska att vi började prata mer om PMS och hur det är att vara kvinna.
– Vi lever i en värld där det inte får ta plats.
TEXT: JENNY FORS
Om PMDS
PMDS och står för premenstruellt dysforiskt syndrom och är en svår PMS som påverkar humöret mycket. Symtomen vid PMDS är oftast psykiska och kan vara så svåra att de upplevs som symtomen vid depression eller ångest Skillnaden är att symtomen vid PMDS avtar när mensen kommer. Den vanligaste behandlingen mot PMDS är det antidepressiva läkemedlet escitalopram, som tas under perioden då du känner av PMDS. Läkemedel som gör att du inte får någon ägglossning kan också hjälpa mot PMS och PMDS, till exempel p-piller.
Inger Sundström Poromaa är professor i gynekologi. Foto: Mikael Wallerstedt.
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
UNGDOMAR 13 -20 ÅR
NEUROPSYKIATRISK/ PSYKOSOCIAL PROBLEMATIK
FLEXIBLA OCH INDIVIDANPASSADE
LÖSNINGAR
HÖG PERSONALTÄTHET
FAMILJÄRT I STADSMILJÖ
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
idok
Lättanvänt, flexibelt journalsystem för vårdgivare
som enkelt anpassas till din verksamhet.
Idok uppfyller lagstiftningens krav inom SoL, LSS och HSL oavsett om du dokumenterar inom BBIC, processorienterad IBIC med KSI eller ICF med KVÅ.
Förutom alla basfunktioner för lagrummen erbjuder idok exempelvis funktioner för:
Familjehem med familjehemsregister och matchning
Avvikelsehantering med inbyggd riskanalys och åtgärdshantering
Avtal & Faktureringsfunktion med automatiska fakturaunderlag och prognoser
Läkemedel med digital signering
Egenkontroll med automatisk inhämtning av uppgifter
4:E VÅNINGEN I JÖNKÖPING ÄR ETT
BEHANDLINGSHEM (HVB) I CENTRALA
JÖNKÖPING OCH HAR FUNNITS I 20 ÅR.
Kontakta mig redan idag för att boka en presentation. Linda Dahl, Marknadansvarig 0761-711870 linda.dahl@nectar.se
Nectar Systems AB www.idok.se
Till oss kommer ungdomar med psykosocial problematik, neuropsykiatriska diagnoser samt olika former av problemskapande beteende, ofta i kombination med en problematisk skolgång.
Vår verksamhet genomsyras av ett lågaffektivt bemötande och grundprincipen att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Vi är ett miljöterapeutiskt boende där struktur och förutsägbarhet bidrar till goda relationer mellan ungdom och personal. Detta ligger till grund för en positiv förändring och utveckling hos ungdomen.
Till 4:e Våningen har vi separata träningslägenheter/ stödboenden för ungdomar. Här har vi möjlighet till flexibla lösningar, utsluss som mer självständigt boende med kontinuerlig professionell omsorg, tillsyn och uppföljning av trygga vuxna.
Besök vår hemsida för mer information!
Gängen väljer barn just för att ingen lägger märke till ett barn som är ute och cyklar runt i området. Foto: Getty Images
Unga skolbarn agerar knarkkurirer åt kriminella gäng
Det behövs både förebyggande arbete och aktiva insatser för att få stopp på det dödliga kriminella våldet. Samverkan mellan polis, skola och socialtjänst måste fungera. Och insatserna måste in mycket tidigare för att stoppa rekryteringen av unga skolbarn.
TEXT: JENNY FORS
Samverkan, förebyggande arbete och tidiga insatser var i fokus under Socialrättsdagen 2021 som JP Infonet arrangerade den 8 september.
– Vi ser väldigt oroligt på utvecklingen inom gängkriminaliteten där rekryteringen nu pågår långt ned i åldrarna. Barn som ska sitta i skolbänken agerar kurirer för både knark och sprängmedel, säger Lena Nitz, förbundsordförande på Polisförbundet.
Det är tydligt att det behövs samverkan mellan Polismyndigheten, skolan och socialtjänsten.
– Vi måste fläta ihop oss och kraftsamla så att vi kan göra nytta tillsammans.
Inom både Polisförbundet och fackförbundet Vision uttrycker majoriteten av medlemmarna att samverkan kunde fungera bättre. Och det viktiga förebyggande arbetet blir lidande när arbetsbelastningen är hög och akutjobben måste prioriteras.
– Det är lätt att bli less på ord som samverkan, förebyggande arbete och relationsbyggande. Men det ingår i vårt uppdrag som dessutom är lagbundet att vi ska jobba förebyggande. Det gäller att vi har förutsättningar till det och att det görs mer tydligt, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
BROTTSLIGHETEN ORSAKAR BÅDE lidande, skapar otrygghet och kostar stora pengar. Även i små kommuner kostar kriminaliteten mångmiljonbelopp.
– Effektiva insatser kan minska brott och därmed minska lidande, ge stora besparingar och göra att vi kan nå de sociala hållbarhetsmålen som finns i Agenda 2030, säger Henrik Andershed, professor i psykologi och kriminologi, Örebro universitet.
Både forskning och Brottsförebyggande rådet, Brå, bland andra förespråkar ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete i samverkan.
Det finns många riskfaktorer för brott hos unga; som impulsivitet, negativa attityder, normbrytande beteende, nedstämdhet, alkohol- och droganvändning och problematiska kompisrelationer.
– Ju fler riskfaktorer man har desto högre risk är det för brott. Det finns också riskfaktorer kopplade till familjen, vänner, skola och bostadsområde. Det är samma sak med skyddsfaktorer; ju fler skyddsfaktorer som finns, desto mindre är risken för brott. Skyddsfaktorer kan vara positiv skolanknytning, positiva förhållningssätt, umgängen och aktiviteter.
HENRIK ANDERSHED BERÄTTAR att det brukar visa sig redan i förskoleåldern. Och fler riskfaktorer leder till ännu fler riskfaktorer. Det kan börja med impulsivitet, aggressivitet, dålig uppfostran och leda till problem med skolan, konflikter i familjen. Får man inte stopp på den negativa spiralen genom insatser så kan det fortsätta med kriminalitet, problematiska kompisrelationer och sedan alkohol, andra droger, skolfrånvaro. Får det fortgå ännu längre så kan det bli psykisk ohälsa, arbetslöshet, bristfällig ekonomi.
Linnea Lindquist är biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och
där har man lyckats med ett effektivt och framgångsrikt brottsförebyggande arbete i samverkan med polis och socialtjänst.
– Hammarkullen är ett särskilt utsatt område med hög kriminalitet och socioekonomisk utsatthet. Att klara grundskolan med fullständiga betyg är den största skyddsfaktorn för att förhindra brott, säger Linnea Lindquist.
ATT STÄRKA UPP språkutvecklingen är en viktig insats. Hammarkullsskolan har anordnat lovskola på sommaren från förskoleklass till årskurs 3.
– De blir glada och känner sig utvalda. De ser det inte som ett straff att behöva plugga på sommarlovet. I den åldern när de är som mest motiverade har vi all chans att skapa en positiv lärandekultur och ingjuta det. Om vi skulle vänta med insatser till 14årsåldern blir det mycket svårare, då kan det ha hunnit gått snett.
Linnea och hennes kollegor ser signaler på tidig rekrytering till de kriminella gängen.
»Barnen har berättat att de har fått pengarna av äldre kompisar som de har sprungit ärenden åt«
Linnea Lindquist
– Ofta är det barn i lågstadiet som har en negativ attityd till skolan som börjar hänga med äldre kompisar. De kanske känner sig trötta, särskilt på måndagar och börjar skolka. Vi har upptäckt att de kan ha 300400 kronor i kontanter på sig och har frågat deras föräldrar om det, men de har inte haft en aning. Barnen har berättat att de har fått pengarna av äldre kompisar som de har sprungit ärenden åt. Det kan vara en väska eller ett paket som ska levereras mellan personer.
Gängen väljer barn just för att ingen lägger märke till ett barn som är ute och cyklar runt i området. Det är lägre risk att åka fast och det är ingen risk för fängelsestraff. Gängen vill också skapa relationer för att få underlag till framtida rekryteringar.
– Vi försöker också vända attityden hos de här barnen; att de kan bli vad de vill, och inte som man hör att vissa säger; ”Jag kommer ändå aldrig bli något eftersom jag växer upp här”, avslutar Linnea Lindquist. ●
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år
Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen.
Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
JOUR DYGNET RUNT, ÅRET OM!
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35
• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger
• Familjearbete
• Psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
kommun
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Den ofrivilliga bruden
Bara någon månad efter förlovningsfesten, mitt under det Iran-Irakiska kriget, flyr Miranda och hennes familj till Sverige. Väl här utgår den unga bruden från att hon ska få hjälp. Bara för att upptäcka att kulturrelativismen står i vägen. På grund av svenskarnas handfallenhet och hederspraktikens tystnadskultur kan den 23-åriga maken lugnt fortsätta sina övergrepp mot hennes 13-åriga kropp och själ. Till den dag hon får nog och bryter mot ett av hederspraktikens största tabun.
Berättad av Miranda Ebrahimi genom Elisabet Omsén Bokförlaget mormor, www.bokforlagetmormor.se
Hon hette Esmeralda
Dansa med corona
”Dina barn bönar och ber att du ska stanna hemma från jobbet eftersom de tror att du kommer dö om du går dit. Media beskriver dig som en bödel och dina vänner flyr när de ser dig. Samtidigt behöver de äldre dig på jobbet för att överleva.” Så beskriver personalen på vård- och omsorgsboendet Östergård 2 i Kristianstad våren 2020, då det var det första boendet i Skåne som drabbades av omfattande smittspridning av covid-19. Det blev en intensiv och omtumlande tid såväl på jobbet som privat. Skriven av personalen på Vård- och omsorgsboendet Östergård 2 i Kristianstad Går att beställas på Kristianstad kommun, www.kristianstad.se
Lilla Hjärtat är fallet som slutade i en tragedi och som berörde hela Sverige. Treåriga Esmeralda sveks av myndigheterna och tvingades lämna det familjehem som hon hade vuxit upp i sedan sju veckors ålder.
Här får vi med familjehemsmamman Melinda Jacobs egna ord veta vad som egentligen hände. Inte minst får vi följa Melinda i hennes sorg, förtvivlan och outtröttliga kamp för förändring – en kamp som leder till en lagändring där man äntligen börjar ta hänsyn till barnets bästa.
Berättat av Melinda Jacobs genom Minna Tunberger Bokförlaget Forum, www.bokforlagetforum.se DenVinn!
Jag är visst någonting
En berättelse om Hassela
I Jag är visst någonting skildrar Ida Ali-Lindqvist sina år på Hasselakollektivet i Hälsingland, ett av Sveriges mest omtalade behandlingshem. Hassela, som grundades 1969, blev en tongivande aktör i den svenska missbrukspolitiken vars pedagogik fick gehör bland styrande politiker. Grundidén var att genom disciplin, solidaritet och hårt arbete rädda arbetarklassens barn från drogmissbruk. Men det fanns också en baksida: pennalism, psykisk nedbrytning och kränkningar.
Författare: Ida Ali-Lindqvist Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
SIP
Samordnad individuell plan
Omgiven av narcissister
Så hanterar du självälskare
Thomas Eriksons underhållande och slagfärdiga beskrivningar av mänskligt beteende har gjort hans böcker om hur man handskas med idioter, psykopater och dåliga chefer till storsäljare världen över. Här fördjupar han sig i narcissism, alltså extrem självupptagenhet. Hur kan du utifrån din personlighetstyp hantera en narcissist när den dyker upp? Boken visar på narcissistiska beteenden och pekar på dess följder – för var och en av oss och för samhället i stort.
Författare: Thomas Eriksson Bokförlaget Forum, www.bokforlagetforum.se
Är du på väg att kalla till ett SIP-möte eller har du blivit ombedd att delta på ett? Grattis, då har du här en god hjälp på vägen – en konkret handbok om SIP-processen. Boken SIP – samordnad individuell plan är det perfekta stödet för förberedelse och genomförande av ett SIP-möte, och för den som ska leda det. Författarna har båda arbetat som SIP-samordnare med såväl strategiska samverkansfrågor som med att praktiskt leda eller stödja SIP-processer.
Författare: Fanny Eklund och Sanna Halfdan Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Söker du skyddat boende?
Unizons
jourer finns över hela landet!
Hitta skyddat boende eller samtalsstöd med rätt kompetens och tillgänglighet på unizonjourer.se
Här finns alla Unizonjourer samlade i en sökfunktion.
Unizons jourer bedriver professionell idéburen vård och omsorg enligt socialtjänstlagen. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över verksamheten.
Alla Unizons kvinnojourer med skyddat boende tar emot alla barn upp till 18 år oavsett kön. På jourerna finns anställda barnansvariga och verksamhet för barnen.
Jourerna har över 40 års erfarenhet och kunskap av att möta, stötta och skydda kvinnor och barn som utsatts för våld.
Alla Unizons över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer arbetar på idéburen grund och utan vinstintresse. Den enda vinst vi skapar är samhällsvinst.
Läs mer och hitta skyddat boende och stöd på www.unizonjourer.se
Vinsten är en samhällsvinst
I april mördades fem kvinnor av män på mindre än tre veckor. Minst 15 barn förlorade sin mamma. Morden skapade med rätta en av de mest intensiva debatter vi skådat i Sverige om rättsväsendets oförmåga att hantera en av samtidens mest dödliga kriminalitet, mäns våld mot kvinnor. Raseriet hos allmänheten gick inte att ta miste på, men ingen politiker i Sverige kan dock med gott samvete säga att våldet kom som en total överraskning. Morden på kvinnor och den politiska debatten har pågått länge.
När välfärdssamhället först byggdes så utgick det från mannen som norm. Mäns våld mot kvinnor ingick inte i den svenska självbilden och blev därmed inte heller det offentliga samhällets ansvar. I stället fick kvinnorörelsen från 1970-talet bygga upp ett parallellt, ideellt välfärdssystem för att stötta och skydda kvinnor och barn – det som blev och fortfarande är kvinnojourernas verksamhet. Kvinnojourerna utökades under 90-talet med tjejjourer och sedan ungdomsjourer. Värdegrunden vilar på principen att vi står på kvinnors och barns sida i ett samhälle som nedvärderar kvinnors liv.
PÅ SENARE ÅR har en ytterligare princip blivit avgörande, principen om icke-vinst i välfärden. Det som vi valt att kalla samhällsvinst. Ideella organisationers bidrag till välfärdssamhället är väl dokumenterat. Ansträngningarna att definiera särarten på vår verksamhet pågår ständigt. Jourrörelsen är del av ett levande civilsamhälle. Det finns dock en väsentlig skillnad på jourrörelsens arbete och övriga civilsamhället. Ingen enskild aktör är så stor, och har utfört en så stor andel av alla insatser inom ett politikområde som just jourerna.
Detta flera decennier långa arbete har på sistone alltmer utmanats och försvagats av en kommersialisering av välfärden,
som bland annat lett till att kommuner väljer att ge vinstdrivande företag ansvaret för våldsutsatta kvinnor och barn – trots politikernas uttalade vilja att bevara och stärka de idéburna kvinnojourerna. År 2012 drevs åtta procent av de skyddade boendena i privat regi, 2019 var siffran 37 procent. Vinstdrivande företag vinner upphandlingar i kommunerna. Vad betyder det för helheten, för den sammanhållna vård- och stödkedja som alla efterlyser? Vad betyder det för stödet och skyddet till våldsutsatta kvinnor och barn, för arbetet med att förebygga våldet och inte minst – vad betyder det för den politiska rösten som har drivit fram en av världens mest progressiva lagstiftningar för kvinnofrid och barnfrid?
»Detta flera decennier långa arbete har på sistone alltmer utmanats och försvagats av en kommersialisering av välfärden«
EN KARTLÄGGNING I Dagens Nyheter visar att våldet i relationer har ökat i var tredje svensk kommun under pandemin. Det är ett jättelikt samhällsproblem som angår oss alla och som kostar skattebetalarna miljarder kronor varje år inom socialtjänst, rättsväsende och sjukvård. Ändå ser vi inte en enda socialchef, inte en enda upphandlingsjurist, inte en enda VD på ett stort vård- och omsorgsföretag skrika ut sin frustration över att kvinnor mördas
Olga Persson
Förbundsordförande, Unizon.
och kränks. Var är alla vinstdrivande företag i debatten när kvinnor och barns liv står på spel? Var är ansvariga tjänstemän i den livsviktiga politiska debatten som ett demokratiskt samhälle kräver?
CORONAPANDEMIN HAR GETT Sverige ett gyllene tillfälle att reflektera över vad ett välfärdssamhälle egentligen bör vara. Vill vi att vården och omsorgen även i framtiden ska präglas av fragmentisering där det offentliga systemets och vinstdrivande företags brister täcks upp av ideella organisationer?
Unizons 137 medlemsjourer arbete för kvinnors och barns rätt att leva fria från våld pågår varje dag, dygnet runt, året om. I den politiska debatten står vi upp för kvinnor och barn och utkräver ansvar av förövarna. Målet är ett jämställt samhälle fritt från våld. Vi har inget annat uppdrag än det och den enda vinst vi gör är samhällsvinst.
Hjälp unga till en höjd självkänsla och god psykisk hälsa med
Digitala zoner - en stärkande och kostnadsfri självhjälpsapp för unga.
Digitala zoner ger redskap, övningar och tips inom teman såsom självkänsla, stress, positivt tankemönster, relationer, ensamhet, mångkultur, framtid, avslappning och andning mm.
Digitala zoner finns att ladda ner på Google Play & Appstore
www.freezonesweden.se
Mötesplatsen för kvalificerat socialt arbete
9-10 november 2021
Stockholmsmässan #socionomdagarna
Få inspiration, knyt kontakter och fördjupa dig i frågeställningar som är viktiga för dig i din profession!
Bland talarna:
Arrangeras av: Organiseras av:
Vi laddar för 2021!
Teres Hjärpe Magnus Jägerskog Jenny Rehnman Bo Hejlskov Elvén Helena Post Mårtensson
Mehdi Adnan Mossa
Mia Börjesson Stefan Einhorn
Skärpta straff föreslås för brott i kriminella nätverk
En utredning på uppdrag av Regeringen har nu kommit fram till en rad lagförslag som innebär skärpta straff för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, för narkotikaförsäljning och där unga involveras i kriminalitet.
Betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk presenterades den 24 augusti. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.
Utredningen föreslår bland annat:
• Skärpta straff för flera brott som är vanliga i kriminella nätverk, bland annat narkotikaförsäljning, grov utpressning och grovt olaga hot.
• Ett skärpt minimistraff för rån.
• En ny form av straffskärpningsregel i brottsbalken som är avsedd att ha kraftig verkan vid våldsamma konflikter i den kriminella miljön.
• Att brottet människoexploatering ska utvidgas till att också omfatta den som utnyttjar annan i brottslig verksamhet, även ungdomar.
• Ett särskilt brott för den som på annat sätt främjar ungdomsbrottslighet.
• Utvidgade förutsättningar att skärpa straffet för den som återfaller i brott.
• En presumtion för häktning vid misstanke om brott vars minimistraff är fängelse i ett år och sex månader. I dag krävs ett högre minimistraff för att en presumtion för häktning ska gälla.
Nu återupptas SSILs utbildningsdagar
Den 7 oktober hålls SSIL kostnadsfria seminarium i Linköping. Den 18 november är det dags för Stockholm (fullbokad) och 2 december Göteborg.
Temat är Våld i nära relationer och talare är Ulla Thorslund, leg. psykolog, formellt utbildad konsult och handledare. Även Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och Sofia Bidö, alla medförfattare till boken “Traumatisering hos barn” samt Toni Tuunainen, aktuell med biografin “Jag var Sveriges mest jagade rånare”.
Den 17 november är det seminariet LSS/Äldreomsorg i Stockholm. Mer info på ssil.se
Checklista: Har du att göra med en psykopat?
Den kanadensiska forskaren Robert Hare utvecklade ”the Psychopathy Checklist”, som används för att diagnostisera psykopatiskt personlighetssyndrom. Här är alla kriterier för en psykopat.
Att diagnosticera en psykopat efter Robert Hares lista kan bara en utbildad psykolog göra, men det kan vara bra att veta vilka kriterier som finns och vad man bör vara uppmärksam på för att kunna misstänka om man har att göra med en psykopat eller inte. Det gäller både i ens yrkesroll och som anhörig eller annan närstående.
Checklistan består av 20 punkter och man betygsätter från 0-2. Noll innebär att påståendet inte stämmer alls och två att det stämmer mycket bra. Maxpoäng är alltså 40, och gränsen för psykopatiskt personlighetssyndrom är över
30. Man behöver alltså inte kunna checka av precis alla punkter, till exempel kriminalitet eller sexuell promiskuitet.
Kriterier för psykopati:
1. Charm.
2. Grandios självuppfattning.
3. Patologiska lögner.
4. Manipulativ.
5. Avsaknad av skuld eller ånger.
6. Ytliga förbindelser.
7. Avsaknad av empati.
8. Oförmåga att ta ansvar för egna handlingar.
9. Behov av stimulation/lätt uttråkad.
10. Parasitisk livsstil.
11. Dålig kontroll över beteende.
12. Tidiga beteendeproblem.
13. Avsaknad av realistiska framtida mål.
14. Impulsivitet.
15. Oansvar.
16. Ungdomsbrottslighet.
17. Återdragning av villkorlig frigivelse.
18. Promiskuöst sexuellt beteende.
19. Många korta giftermål. 20. Kriminell mångsidighet.
”Kvinnofrid måste få kosta”
Unizon kommenterar regeringens budgetsatsningar för att motverka mäns våld mot kvinnor. Många av satsningarna är krav Unizon länge arbetat för.
Unizons kommentarer till regeringens förslag:
”Äntligen blir statsbidragen till idéburna kvinnojourer och tjejjourer permanenta, vilket är helt avgörande för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete mot mäns våld. Nu måste fördelningen av statsbidragen följa regeringens ambition och fördelas långsiktigt och till hela jourernas verksamheter
– det vill säga till stöd, skydd, prevention och påverkan.
”Lagstiftning och struktur ökar rättssäkerheten för kvinnor och barn i skyddat boende och är något Unizon länge arbetat för. Men det får aldrig bidra till att kvinnor och barn får svårare att få skydd. En sådan tillståndsplikt kommer Unizon aldrig att stödja. Vi ser hur möjligheten att beviljas insatsen skyddat boende minskat de senaste åren, antalet dygn kvinnor i snitt fått beviljat skyddat boende på Unizons kvinnojourers skyddade boenden har minskat från 63
dygn 2019 till 55 dygn i snitt 2020. Kvinnofrid måste få kosta. För att tillståndsplikten ska göra skillnad för kvinnor och barn som utsätts för våld måste det till ett tydligt uppdrag till kommunerna att bekosta och bevilja insatsen skyddat boende med kunskap, erfarenhet och sammanhållet stöd och skydd.”
”Unizon vill särskilt poängtera vikten av att pappor som utsatt mamma för våld måste fråntas möjlighet att umgås och ha vårdnad av barnen. Alla satsningar är kraftlösa om barnen inte skyddas”.
En psykopat har ofta talets gåva och upplevs som charmig, men styr sin familj med järnhand.
NYSTARTADE FÖRETAG OCH NYA ANNONSÖRER
FAMILJEHEM I HELA SVERIGE
Vi vill ge dig en enklare tillvaro, Familjestöd arbetar med behandling för enskilda och familjer i olika former och då på uppdrag av socialtjänst, landsting, företag, privatpersoner.
info@familjehemsstod.se
073-525 57 65 I www.familjehemsstod.se
Skyddat boende med en långsiktig plan för återgången till ett normalt liv!
1 2 3
Boende utredning Sattelitlägenhet Egen lägenhet
Kontakt 010-263 06 00 kontakt@brkd.se I www.brkd.se
BLI EN SJÄLVKLAR LEVERANTÖR
FÖR BESLUTSFATTARE OCH INKÖPARE
Om du som leverantör finns med på Vårdvisaren presenteras du som ett alternativ i samtliga sökningar som matchar din profil. Nå nya kunder på vardvisaren.se
Kontakta oss så hjälper vi dig!
Johanna Forsberg kundrådgivare
0651- 55 26 31 l johanna.forsberg@ssil.se
Nordan Familjehem
Vi kan erbjuda lösningar med jourhem, familjehem eller förstärkt familjehemsvård.
Vi är ett mindre och familjevänligt HVB-hem beläget i Helsingborg. Vi har möjlighet till att ta emot upp till åtta ensamkommande ungdomar, killar 14-19 år.
Vårt ansvar är att ungdomarna känner sig trygga med fokus på utveckling. Målet är stabila, trygga och självständiga individer med hög integrering i det svenska samhället.
Just nu har vi möjlighet för omgående placering
kontor@sweidsf.se I 076 -212 34 46 I www.sweidsf.se
Pacedomi AB erbjuder ett kvalitetssäkrat skyddsboende med höga säkerhetskrav för kvinnor och barn.
Vi arbetar framåtriktat med våra klienter i en definierad målplan för ett självständigt liv. Vi bedriver samtalsterapi rörande PTSD, relationsvärderingar och hedersproblematik. Studier och sysselsättning är viktiga element i vår rehabilitering som leder till boende i vårt lägenhetsprogram.
Egen upphämtning i hela landet
Erik 0770-220205 kontakt@pacedomi.se
Bland undersköterskor har 48 procent besvär till följd av arbetet och sjuksköterskor 46 procent.
Ökad ohälsa på grund av jobbet
Var tredje anställd upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete enligt Arbetsmiljöverkets senaste kartläggning. Trötthet, värk och besvär i nacke och axlar är de vanligaste besvären. Kvinnor inom vård och omsorg är särskilt utsatta. Bland undersköterskor har hela 48 procent besvär på grund av arbetet.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES
Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö på jobbet. Det är målet för Arbetsmiljöverket som har till uppdrag att kartlägga ohälsa förknippat med arbete.
År 2020 var ett speciellt år på grund av pandemin som ställde stora krav inom många branscher. Det syns i Arbetsmiljöverkets kartläggning över arbetsrelaterade besvär 2020. Var tredje sysselsatt, 32 procent, uppger att de har arbetsrelaterade besvär.
– Det är en tydlig ökning jämfört med mätningen 2018, då siffran var fyra procentenheter lägre. Det motsvarar en ökning på cirka 200 000 personer, så det är en stor ökning, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för analys och statistik på Arbetsmiljöverket.
För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till besvär som de svarande uppgav.
De vanligaste besvären är trötthet (74 procent), fysisk smärta eller värk (64 procent) och problem med nacke och axlar (58 procent).
– Kvinnor är drabbade i högre grad, särskilt inom regional sektor där nio av tio besväras av trötthet.
ÖVRIGA BESVÄR ÄR sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest, ryggont och problem med minnet.
– Bland de yngre åldersgrupperna; 1629 år och 30-49 år är det fler som har besvär med oro och ångest och symptom på depression och utmattningssyndrom, säger Ann Ponton Klevestedt.
Det är inte ofta besvären orsakas av en olycka; 5 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav det som orsak.
30 procent har varit frånvarande från arbetet på grund av sina besvär, nästan hälften mer än 14 dagar.
Typ av besvär till följd av arbetet totalt samt för kvinnor och män
Åtgärder som har gjorts för att komma tillrätta med besvären har varit till största delen personlig stöttning, avlastning, nya hjälpmedel eller förändrade arbetsuppgifter. 15 procent har också gått ned i tid eller bytt arbetsgivare på grund av sina besvär.
KVINNODOMINERANDE YRKEN INOM vård och omsorg har högst andel arbetsrelaterade besvär. Bland undersköterskor har 48 pro-
med mer fysisk variation än kvinnor, medan kvinnorna blir mer stillasittande, säger Elin Vidlund, genusforskare och sakkunnig inom ergonomi på Arbetsmiljöverket. En tidigare granskning har till exempel jämfört den kvinnodominerande hemtjänsten och den mansdominerade tekniska förvaltningen på flera kommuner. Resultatet visade att hemtjänsten hade sämre stödfunktioner, högre arbetsbelastning och cheferna hade större arbetsgrupper och sämre förutsättningar.
»Kvinnor är drabbade i högre grad, särskilt inom regional sektor där nio av tio besväras av trötthet«
– Det här är skillnader som får konsekvenser för medarbetarnas hälsa, så det behöver man arbeta med att förbättra på organisatorisk nivå.
cent besvär till följd av arbetet och sjuksköterskor 46 procent.
– Vi har sett under många år att kvinnodominerande yrken drabbas mer av arbetsrelaterad ohälsa. Belastningsbesvär är vanligt hos både män och kvinnor, men i olika yrkeskategorier. Män är mer utsatta inom yrken som snickare och elektriker. De män som arbetar inom kvinnodominerande yrken tenderar att göra andra saker
EN KAMPANJ SKA under 2021 öka kunskapen om belastningsskador inom olika branscher för att besvären ska kunna förebyggas. Fokus kommer att ligga på stillasittande arbete.
– Det passar bra då vi har märkt en ökning i stillasittande under pandemin, säger Elin Vidlund.
– Varje arbetsplats behöver i sitt arbetsmiljöarbete kartlägga vilka risker som finns och hur man kan arbeta förebyggande, avslutar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. ●
Stillasittande kan orsaka ohälsa. Kvinnor drabbas i högre grad.
Inbjudan till Utbildningsdagar!
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
“VÅLD
I NÄRA RELATIONER”
Hösten
Linköping 7 oktober 2021
Stockholm 17 november 2021(LSS/Äldreomsorg)
Stockholm 18 november 2021 FULLBOKAT!
Göteborg 2 december 2021
För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Kostnadsfri
Utbildningsdag!
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATION
Ulla Thorslund
Ulla kommer att föreläsa om våld och sexuellt våld i ungas partnerrelationer, om vikten av att tidigt uppmärksamma detta och sätta in rätt nivå av insatser för att förebygga att dessa ungdomar växer upp och blir vuxna våldsutövare och våldtäktsmän.
ETT LIV SOM PRÄGLATS
AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP
Toni Tuuinanen
Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”.
TRAUMATISERING HOS BARN -VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER!
Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*
Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering. *2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Kalendarium 2021
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
Sexuell hälsa 30 november-1 december, Stockholm www.teknolokiskinstitut.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 2 december, Göteborg www.ssil.se
Lågaffektivt bemötande inom äldreomsorg och demensvård 2 december, webbsänd www.kui.se
Traumadagen – INSTÄLLD 9 december, Stockholm www.expomedica.se
Beroendedagen – INSTÄLLD 9 december, Stockholm www.expomedica.se
Digital omställning – välfärdsteknik och nya arbetssätt i äldreomsorgen 10 december, webbsänd www.gothiakompetens.se
Lågaffektivt förhållningssätt – kunskap och verktyg i vardagen 10 december, webbsänd www.krica.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Annonsera p å vår jobb s ajt
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg . Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka . omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
facebook.com/omtanke.today
LUNNAGÅRDS
SJUKHEM
EKSJÖ
SÄRSKILT BOENDE
Lunnagård tar emot utåtagerande eller oroliga personer med en kombination av demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning från 50 år och uppåt.
Vanligt förekommande är att de som flyttar till Lunnagård har bott på flera olika boenden innan och att det där funnits oro och rädslor i personalgrupperna. Men det kan också vara personer med en bakgrund i långvarigt alkohol- eller narkotikamissbruk som helt enkelt inte känner sig hemma i den vanliga äldreomsorgen eller psykiatrin på grund av specifika beteenden eller behov.
Vi har tillstånd för både permanenta och korttidsplaceringar.
Vi kan efter en tids intagningsstopp ta emot nya placeringar med kort varsel!
Välkommen att kontakta vår verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se, 0702-315530
Vi gör alltid ett besök hos personen som ska erbjudas placering där vi får en bild av dennes behov och samtalar med personalen i nuvarande verksamhet om vad den behöver för att må så bra som möjligt. Naturligtvis berättar vi om hur Lunnagård är att bo på och våra vackra omgivningar.
Om vi enas om en placering hämtar vi personen själva i vår anpassade bil (ej bårtransport) för att göra logistiken så smidig som möjligt. Givet Covid-19 pandemin är det en förutsättning att den person som ska flytta in på Lunnagård har varit symptomfri minst två veckor innan inflyttning. Samtliga befintiliga boende på Lunnagård är vaccinerade.
Lunnagårds sjukhem
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
LUNNAGÅRD ÄR ETT SILVIACERTIFIERAT BOENDE!
Vinn
en bok med Omtanke
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
unga.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Cecilia Svensson, Eldsberga och Tammie Svärd, Simrishamn
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
OCH HAR FUNNITS I 20 ÅR.
Till oss kommer ungdomar med psykosocial problematik, neuropsykiatriska diagnoser samt olika former av problemskapande beteende, ofta i kombination med en problematisk skolgång.
NÄSTA NUMMER
utvalda böcker
Vår verksamhet genomsyras av ett lågaffektivt bemötande och grundprincipen att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Vi är ett miljöterapeutiskt boende där struktur och förutsägbarhet bidrar till goda relationer mellan ungdom och personal. Detta ligger till grund för en positiv förändring och utveckling hos ungdomen.
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 29 oktober till: ”Tävling 6/2021”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
över hela landet för ungdomar 16-20 år samt vuxna 21 år och
Specialanpassad stressreducerande Daglig verksamhet i anslutning Hög personaltäthet för trygghet
Omtanke nummer 7:
Till 4:e Våningen har vi separata träningslägenheter/ stödboenden för ungdomar. Här har vi möjlighet till flexibla lösningar, utsluss som mer självständigt boende med kontinuerlig professionell omsorg, tillsyn och uppföljning av trygga vuxna.
Våra stödboenden finns på flera platser i landet:
Bollnäs Göteborg Lund
Malmö
Möt Jack Lukkerz
Märsta Sandviken
Humana har lång erfarenhet och bred kompetens till att bedriva stödboende. Vi har möjlighet att forma insatser utifrån specifika behov och samordna vårdinsatser, vårdfläta, inom hela Humavna, till exempel efter en familjehemsplacering eller utsluss från HVB.
Ute den
Stockholm
Uppsala
november
Varberg
Han är utbildad socionom och sexolog, är forskare, författare och föreläsare. Vi har låtit Jack Lukkerz berätta om sin flykt från Polen och sitt engagemang för HBTQ-frågor.
20 10 www.4e-vaningen.se
Skellefteå
Skövde
Västerås Älvkarleby
Kan bli polis trots adhd
Peter Dyrhede är chef inom Polismyndigheten, men han har inte tidigare kunnat komma in på Polishögskolan på grund av sin adhd. Nu är det äntligen ändring på det.
Dessutom:
Alla it-konsulter hos Unicus Sverige AB har asperger.
Janna är transperson och känner sig dagligen utsatt i jobbet som busschaufför.
Den ideella organisationen Rosenlundsstödet arbetar för att hjälpa prostituerade i Göteborg.
OBS! Nr 7 delas ut på Socionomdagarna!
SKYDDSENHETEN
- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -
Våld i nära relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
Hedersproblematik
Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.
Avhoppare från kriminella nätverk
Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.
Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden. behandlingshem
Avdelning Droskan
Pojkar som vistas i olämpliga miljöer samt har normbrytande beteenden 15-20 år.
Avdelning Virtus
Pojkar med sexualbeteendeproblematik 14-20 år.
Avdelning Maximus
Pojkar med särskilt krävande behov 16-22 år.
Öppnar under hösten!
En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till hösten även öppna vårt stödboende för ungdomar från 17 år och uppåt.
