Samira Said ser unga som lockats in i kriminalitet som offer
Dagen för Skyddat boende
Umgängestvång blir en del av våldet när samhället sviker
Gängkriminalitet i fokus
De kriminella gängen riktar in sig på nya målgrupper
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Nyetablering
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Barnrättsfokus
att lära sig leva skyddad
Hjälp
Hjälp ut i skola och förskola
SEDAN 2013
INSATSER Förstärkta
VÅR NYA TJÄNST ERBJUDER OMFATTANDE STÖD
Kartläggning och
intensivt stöd med kvalificerad KP
KRIM-program för att bryta destruktiva tankemönster
Fokus på meningsfull fritid
Möjlighet till betald arbetspraktik
Stöd kring studier
Tillgänglig samordnare 24/7
Förstärkt familjehem
Terapeutiska samtal med KBT-inslag varje vecka
Familjebehandling med flerspråkig kompetens
”Jag är orolig över regionernas möjlighet att bygga upp liknande verksamheter”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Emil Wall, Gruppterapeut, Avenbokens Behandlingshem.
Läs krönikan på sidan 56
Omslag Foto Anne Haavisto
Nr 5 , augusti 2024 • Årg 18
10| Intervjun
Samira Said, kriminolog och behandlare på Magelungen, tänker att barn och unga som lockas in i kriminella nätverk är offer som behöver hjälp.
16| Almedalen
Tidskrävande med implementeringen av nya riktlinjer för adhd och autism.
19| Tema: HVB/familjehem/LSS
20| Ibalans
Stödboende är en utmärkt insats för vissa unga som behöver extra stöd efter en familjehemsplacering.
26| Furuboda
Föreningen Furuboda bedriver folkhögskola för personer med olika funktionsvariationer.
30| SiS-hemmet Bärby
Vi har besökt ett SiS-hem i Uppsala, som är landets tredje största ungdomshem.
34| Familjehemsdagen
36| Placeringsservice
En gång i månaden håller SSIL en genomgång via länk om hur Placeringsservice fungerar.
Mehdi Adnan Mossa och Evin Cetin föreläser på SSIL utbildningsdagar.
38| Nya socialtjänstlagen
44| Eftervåldet
Sara Skoog Waller och Sanna Knutsson talade på Dagen för Skyddat boende.
48| Gängkriminalitet
Evin Cetin, f.d. advokat och Markus Antonsson, f.d. polis berättar om de kriminella gängens strategier.
52| Debattartikel
60| Bilder från Malmö
62| Succé för FUB i Köping
På våra gruppboenden är allt som
hemma
I våra gruppboenden bor du i egen lägenhet. Du inreder själv och väljer hur du vill leva där. Det är ditt hem.
Mer information och kontakt: nytida.se/gruppboende
Stella har fått säga sitt
Tårarna kommer när jag lyssnar på Stella Österlings sommarprat. Precis som det gjorde på henne när hon låg nedbrottad i isoleringen på sitt tredje SiS-hem och försökte spotta på de tre vakter som hade tryckt ned henne på den gula madrassen.
På hennes första SiS-hem sa de att unga utan problem med kriminalitet eller droger inte ska placeras på SiS. Ändå tas beslutet att hon ska till ett nytt SiShem. När det är adhd och autism som är orsaken till problemen så bör väl ungdomen och familjen i första hand få stöd att hantera svårigheterna?
Stella var stökig och bråkig både i skolan och hemma. Hade hon fått hjälp då så hade hon kanske inte drabbats av depression och självskadebeteenden, som med hennes grundproblematik skapade en negativ spiral av utåtagerande och isolering.
Efter varje gång hon blivit nedbrottad och isolerad kändes det värre. Det förstår jag. Man öppnade eld för att försöka släcka Stellas eld. Nu vet vi att man behöver använda lågaffektivt bemötande för att släcka den här elden.
Stella använde tillslut sin eld till att göra sin röst hörd och delta i uppropet SiS-tjejer, som faktiskt skapade förändring. Folk började lyssna och vårdformen ska nu utredas. Det är flera rapporter om missförhållanden på SiS som har bidragit till det här.
Sabina Björk är tidigare anställd på SiS och larmade om missförhållandena. Hennes bok ”I statens våld – en berättelse om SiS och de statliga ungdomshemmen” kom ut i april 2024.
Jag lyssnade på Sabina Björk när hon under 2023 föreläste på SSIL utbildningsdagar. Hon berättade att det är tjejer med autism som utsätts för flest avskilj-
TIDNINGEN
Redaktionen
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
ningar på SiS. Och att de hamnar på SiS för att de har ett ”våldsamt beteende”. De borde inte vara där, men man vet inte var man ska göra av dem. Sabina menar att dessa tjejer med autism fastnar i vårdkarusellen för att få har de redskap som krävs för att ta emot unga med komplex problematik; psykisk ohälsa och utåtagerande beteende.
I juni kom nya uppgifter om våld mot barn på SiS. Barnrättsbyrån rapporterade om våldsamma ingripanden som lett till skador och även stora brister i den efterföljande hanteringen.
Psykisk ohälsa och självskadebeteenden ökar, enligt den senaste rapporten från Friends. Jag önskar att vi tar barns psykiska mående på stör re allvar och att vi blir bättre på att förstå flick orna med NPF.
Stella Söderling upplevde att hon kom ut i sämre psykiskt skick än hon var när hon spärrades in. Nästan hela sin tonårstid var hon tvångsvårdad, men det blev inte så mycket vård. När hon inte var arg så sov hon mest.
Jag blev kontaktad av SiS, som ville ge sin syn på situationen. De ville att vi besökte ett SiS-hem, så det har vi gjort. Där fanns främst sexualbrottslingar och kriminella gäng. Ingen Stella på en gul madrass visades upp.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Layout Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är
TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Förstärkta familjehem
HVB-hem Russinbacken
Russinbacken HVB ger en trygg utgångspunkt för ungdomar med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.
Skola åk 7-9
Ta plats på resan mot ett drogfritt liv
Till vårt HVB-hem Russinbacken utanför Hedemora välkomnas unga män 16-20 år som hamnat i en livssituation kantad av missbruk och/eller kriminalitet. Russinbacken erbjuder hela vårdkedjan i form av primär- och förlängd behandling, stödboende i egna lägenheter och förstärkta familjehem.
Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Humana arbetar systematiskt med lågaffektivt bemötande.
”Bara
fördelar med lågaffektivt bemötande”
Genom ett lågaffektivt förhållningssätt accepterar man att klienten gör så gott den kan efter sin förmåga. Personer som har svårt att förstå och hantera sina känslor hamnar oftare i affekt. Enligt Johan Fröberg, Metodgarant LAB på Humana, är det personalens ansvar.
Lågaffektivt bemötande är en metod som är utvecklad för att hantera problemskapande beteenden på ett etiskt försvarbart sätt. Det handlar om att öka sin förståelse varför en individ agerar på ett visst sätt och lära sig att hantera, utvärdera för att sedan kunna förändra detta.
– Vi har utvecklat en egen utbildning inom Humana som vi kallar LAB – Lågaffektivt bemötande. Via Humanas lärportal har alla anställda inom personlig assistans, äldrevård, HVB och LSS möjlighet att gå den digitala grundutbildningen, berättar Johan Fröberg, Metodgarant
LAB på Humana Individ och familj.
Tillsammans med Peter Helin utbildar och handleder han inom lågaffektivt bemötande, något som även erbjuds till externa kunder.
Johan Fröberg.
– Det första tillfället ger en grund i det teoretiska, något som man kan gå tillbaka och repetera så många gånger man vill. Sedan kan man samtala om det här på sin enhet. Del 2 är en lärarledd utbildning som man går tillsammans med den egna personalgruppen och använder case
utifrån avdelningens avvikelserapport.
Man får lära sig att beskriva och analysera olika situationer. Med hjälp av affektregleringskurvan illustreras individens emotionella tillstånd, hur det eskalerades till ett utbrott, vilka känslor som klienten uttryckte och vad som var min respons, vad som förvärrade beteendet.
” Med den här metoden kan man få ner avvikelserna ”
– Genom att analysera händelsen får vi ett systematiskt sätt att arbeta med lågaffektivt bemötande. Det kan vara svårt att se sin egen del i en situation, men här kan man upptäcka om man behöver förändra sin kommunikation till exempel eller ta hjälp av kognitiva stöd för att förhindra en liknande händelse, säger Johan Fröberg.
Om till exempel lunchen på torsdagar är ett stort problem för en viss individ så kanske man kommer fram til att en ljudintensiv aktivitet på förmiddagen är för ansträngande för att energinivån ska räcka till att göra svåra val under lunchen just den dagen.
Personer som har svårt att reglera sina känslor klarar inte av att möta samma krav som andra. Det kan vara
flera faktorer som påverkar stressnivån. Genom att jobba systematiskt så kan man ringa in att personen lättare blir irriterad och frustrerad efter till exempel störande ljud eller en förändring.
– Genom att testa en parameter i taget kan man komma fram till ett bemötande som fungerar för just den personen i den situationen. Med den här metoden kan man få ner avvikelserna. Om en viss klient har flera avvikelser så behöver man som personal gå in och ta ansvar för det. Det är aldrig klientens fel.
Vi har alla olika toleransnivå att hantera motgångar. Har vi sovit dåligt och är hungriga samtidigt som vi känner stress inför något som ska ske under dagen blir vi kanske extra irriterad över att kaffet är slut.
– Det är viktigt att förstå sig själv, hur jag reagerar i en situation. Det är lätt att bli dömande och värderande. Ofta ställer vi för höga krav och tänker att klienten borde klara det.
Varje månad ska alla enheter inom Humana redovisa hur de arbetar lågaffektivt. Det ställer krav på att implementeringen har gjorts och att arbetet görs i praktiken. – Jag ser bara fördelar med att arbeta med ett lågaffektivt bemötande. Klienterna litar på personalen och blir mer trygga samtidigt som personalen kan känna sig tryggare med klienterna, avslutar Johan Fröberg.
Vill du läsa mer om hur Humana arbetar med lågaffektivt bemötande eller boka en utbildning: www.humana.se/om-humana/metoder-och-utbildning/lagaffektivt-bemotande
Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser Ring oss på 0771 11 33 11
Mer info på humana.se
Samira Said arbetar som behandlare på Magelungen och är utbildad kriminolog
Hon är hoppfull till förändring
Samira Said ser unga som lockats in i kriminalitet som offer
Modet har hon fått från sina föräldrar. Hennes pappa var en frihetkämpe i Eriterea och hennes mamma var sjuksköterska i befrielsekriget mellan Eritrea och Etiopien. Idag arbetar hon som behandlare och metodutvecklar på Magelungen, med unga i kriminalitet.
– Den dagen jag inte blir upprörd av att ännu ett barn dödar eller dödas, kommer jag att sluta, säger kriminologen Samira Said.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Samira Said kom till Sverige 1987 som flykting från Eritrea, tillsammans med sin mamma och tre syskon. Det första året i Sverige bodde de i ett flyktingläger i Värmland. Samira var då sju år gammal och har fina minnen från ankomsten till det nya, mycket annorlunda landet, den där kalla novemberdagen.
– För mig var det som att komma till en fristad. Det var snö ute och det var så vackert och alla vuxna svenska var så snälla. Där fanns ett barnperspektiv som var så olikt det jag var van vid i mitt hemland, berättar hon.
HON VILL BERÄTTA om sin pappa, som är en viktig person i hennes livsberättelse, pappa som blev mördad 1983 av politiska skäl.
– Pappa var en rebell, en frihetskämpe, som slogs och riskerade sitt liv för mänskliga rättigheter. Han var och är än idag högt älskad av det eritreanska folket, en nationalhjälte. Jag är jättestolt över honom och fortfarande hör människor från
hela välden av sig och berättar för mig vad pappa gjort för dem. Pappas livsöde har påverkat mig mycket mer än jag tidigare förstått.
SAMIRA OCH FAMILJEN flyttade till Vänersborg där hon växte upp. Hon beskriver sig som ett ganska blygt och tyst barn, men med mycket skinn på näsan.
– Ingen kunde köra över mig. På den tiden blev jag kallad för n-ordet och i tonåren blev jag trakasserad och slagen av nynazister, men jag var snabb och kunde springa ifrån dem, men inte alltid. Då slogs jag tillbaka och kom ofta hem blodig och blåslagen. Jag är en fredlig människa men då slogs jag. Min mamma, som också varit och kämpat i kriget, lärde mig självförsvar hemma. Hon är, precis som pappa, modig och extremt tuff, berättar hon.
Hon hade många vänner, bland annat Malin som hon är kompis med än idag. Men en del av de gamla vännerna har gått bort, i sviterna av droger. – Det var ett samhälle med mycket
Samira Said
Ålder: 44 år.
Familj: Singel.
Yrke: Kriminolog och behandlare och metodutvecklare på Magelungen.
Bor i: Stockholm.
drogproblem, med olyckor och överdoser som följd. Jag hade ett slags kontrollbehov som person, jag ville vara klar i huvudet, så jag tog aldrig någonting. Droger var inget för mig.
EFTER GYMNASIET JOBBADE hon ett år på en reklambyrå i London och efter något år i Göteborg där hon pluggade och jobbade på hemtjänsten. Samira flyttade till Stockholm 2002 då hela hennes familj nu bodde där. Genom åren har Samira tagit många högskolepoäng och läst till exempel soci-
alt arbete, kulturvetenskap, konst, filosofi, företagsekonomi, engelska och spanska. Sedan landade hon i kriminologi och tog examen på Stockholms Universitet. För 16 år sedan började hon att arbeta med ungdomar på ett HVB-hem och unga i kriminalitet.
– Jag har en stark vilja att hjälpa människor och det har jag fått av mina föräldrar. Det handlade också om vad jag hade sett omkring mig i min ungdom; misär, psykisk ohälsa och drogproblem. Min chef från den tiden var min mentor.
Hon var från den gamla skolans socialarbetare, med stort hjärta och mycket kärlek, men också en stark förmåga att sätta gränser. Hon sa en gång att om man inte kan säga nej ska man inte jobba med ungdomar. Hon var fantastisk.
DE SENASTE SEX åren har hon främst arbetat med ungdomar i kriminella nätverk och som kvalificerad kontaktperson sedan flera år, samt skyddshandläggare för våldsutsatta kvinnor. I dagens våldsamma samhälle med skjutningar i princip varje dag
För 16 år sedan började Samira Said att arbeta med unga i kriminalitet och hon har en stark vilja att hjälpa andra.
är det för gemene man svårt att se något hopp. Men Samira känner tvärtom, hon känner sig hoppfull.
– Ja, många tänker att det är en hopplös situation, det här eskalerande våldet. Men jag tänker inte så. Jag tänker att barn och ungdomar som lockats in i kriminella nätverk är offer och att de behöver hjälp. Ser vi vuxna på dem som hopplösa kommer inte det att hjälpa dem. De klarar inte det här själva utan behöver oss kompetenta vuxna som kan hjälpa dem. Vi ska vara en stark kraft för de här ungdomarna, då
»Jag tänker att barn och ungdomar som lockats in i kriminella nätverk är offer och att de behöver hjälp«
de har andra starka krafter på andra sidan som drar i dem, menar hon.
HON SÄGER ATT allt grundar sig i förståelsen för ungdomens situation, alltså processen de går igenom. Processen till att kunna tänka sig ta ett liv för några tusenlappar.
– Man måste förstå hur de hamnade i det här, alltså processen som de går igenom. Grooming på nätet, på samma sätt, som man groomas till en sexuell relation, men i det här fallet för att utföra grova brott. Barn som ska leva med att de dödat i resten av sina liv. Och hur kriminaliteten som normaliseras, som med kvinnor i våldsamma relationer. Jag ser barnen som offer. När jag möter dem brukar jag tänka på hur jag mötte de våldsutsatta kvinnorna, vad våldet har för funktion för dem, att förstå de här sakerna gör väldigt mycket, säger Samira och fortsätter:
– En ungdom beskrev en gång, hur han förberedde sig inför att döda en person. Han övade på att stänga av alla känslor och när det inte gick fick han ta till droger. Han gjorde tack och lov inte det här, men han förklarade mekanismerna bra, hur man rättfärdigar och rationaliserar sina handlingar. Många av föräldrarna älskar sina barn och är extremt engagerade, men de vet inte vad de ska göra. Vi måste berätta att det inte är kört, att de har hela livet framför sig. De här barnen är stressade och utbrända. De mår ju inte bra. Det måste man komma ihåg. Det är ju misär, verkligen och ofta ligger trauman bakom som sexuella övergrepp och våld i hemmet.
Samira började i mars i år på Magelungen, som metod- och programutvecklare för ungdomar mellan 13-18 år som hamnat i kriminalitet och deras anhöriga.
– I mötet med ungdomen och anhöriga är det viktigt att vara tillgänglig och våga tänka utanför boxen, som att våga utmana eftersom vi människor klarar av mycket. Även om de är unga offer i mina ögon så är det viktigt att utmana normer och värderingar och komma åt kärnan, då våldet faktiskt fyller en funktion i slutändan.
En stor utmaning är att vara en motkraft till det kriminella alternativet, menar hon.
– Att hjälpa ungdomen att se andra alternativ, att hitta något som är bättre än att begå brott. Det är en utmaning men inte omöjligt. Sen, när de förstår att de faktiskt har kontrollen över sina liv, då händer något magiskt. Att var där som stöd och medvetandegöra är det bästa med det här jobbet.
Jag frågar hur hon tar hand om sig själv, för att hämta kraft och orka.
– Nej, man orkar inte om man inte tar hand om sig själv. Jag kopplar av med musik och går gärna på spelningar. Sen tycker jag om att resa och att läsa, jag läser väldigt mycket böcker. Sen får jag kraft av att vara med mina nära och kära, jag är som lyckligast när jag är tillsammans med mina syskonbarn, jag älskar dem mer än allt.
FÖR SAMIRA ÄR det en stark drivkraft att se till att utmana sig själv, så ofta som möjligt.
– Att göra saker som känns jobbiga och läskiga är väldigt viktigt. Som att föreläsa. Det är väldigt nervöst och påminner om skoltiden när man skulle stå ensam framför alla och redovisa något. Men jag föreläser om något som är så viktig, jag har så mycket som jag behöver berätta, om ungdomar i kriminalitet, kriminella nätverk,
»Alla gånger ett barn mördar eller blir mördat tänker jag att det kunde varit mitt barn«
grooming och rekryterings- och normaliseringsprocesser.
Hon ville inte leva i en värld där barn dör och dödas. Det är bränslet bakom allt hon tar sig an.
– Jag får ofta frågan om jag är rädd. Då svarar jag att om jag är rädd, vad känner då ett hotat barn som är 14 år? Jag kan inte se det här pågå och bara försöka skydda mig själv och de jag har nära. Alla gånger ett barn mördar eller blir mördat tänker jag att det kunde varit mitt barn. En ungdom sa till mig en gång att det var meningen att jag inte skulle ha barn, för att jag skulle finnas för många barn.
VARJE GÅNG ETT barn mördas blir Samira påverkad. Hon känner djup sorg, och hon gråter även om det är ett för henne helt okänt barn.
– Den dagen jag inte blir upprörd och
känner stark sorg ska jag sluta jobba med det här och bli florist istället. Men jag känner ingen uppgivenhet, absolut inte. Det känns som jag precis har börjat faktiskt.
VID SIDAN AV sitt arbete på Magelungen driver hon tillsammans med en kvinna från USA sedan 2016 ett skolprojekt för masaiflickor i Kenya.
– Det har alltid varit en dröm att göra någonting för unga flickor i tredje världen, då jag själv var en av de flickorna en gång. Jag är otroligt fascinerad av masaikvinnor, de är de starkaste kvinnorna jag träffat i mitt liv. De gör allt i de där samhällena, de bär upp allting. Men flickor får ingen utbildning utan gifts bort som unga. Vi har suttit i förhandlingar och faktiskt lyckats avstyra giftermål och fått döttrar att utbilda sig istället. En kvinna,
Narasha, tog examen i sociologi för en tid sedan och hon driver vår verksamhet. En kvinna som inte kunde varken läsa eller skriva tidigare. Det är så häftigt att få vara med om. Tjejer är bra att satsa på för de tar sin chans på allvar och hjälper sedan sin familj och sin by. I framtiden vill jag starta en kvinnojour i Kenya. Det är en stor utmaning, men vi kommer att lyckas.
HON TROR ATT hon blev kriminolog för att hon alltid haft ett behov av att förstå mordet på sin pappa.
– Genom att förstå alla mekanismer började jag också sörja min pappa på riktigt. Jag är väldigt stolt över pappa och skulle inte vilja ändra på någonting. Han fick göra det han ville. Han var 35 år när han dog, men vilket liv han hade levt. Pappa var också orädd, och det har jag verkligen fått från honom. Rädsla stoppar inte mig, men jag är extremt säkerhetsmedveten och går aldrig in i situationer som inte känns bra. Mitt mod har jag fått från mamma och pappa. ●
Samira vill inte leva i en värld där barn dör och dödas. Det är hennes bränsle.
Söker du LSS-placering?
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
mogard.se
Tidiga insatser utan krav på diagnos
Hur implementeras de nya riktlinjerna för adhd och autism? Enligt Kerstin Evelius på SKR, är det inte svårt, men jobbigt och tidskrävande. Hon deltog i ett panelsamtal i Almedalen där man diskuterade frågan.
TEXT JENNY FORS
Insatser till personer med NPF bör ges så tidigt som möjligt, redan när svårigheter uppstår. Det uppmanas ide uppdaterade riktlinjerna för vård och stöd till personer med adhd och autism.
Man ska alltså inte behöva vänta på en utredning för att få hjälp. Vi vet att köerna är långa till BUP och det kan ta lång tid att få en utredning för NPF. Men det ska inte hindra att få insatser utifrån de svårigheter man har.
– Det är viktigt att möta behovet direkt när det uppstår för att undvika en negativa spiral där personen börjar känna sig misslyckad, få dålig självkänsla och känna sig utanför. För att uppnå det krävs både en kompetens- och attitydförändring, säger Ann-Kristin Sandberg, förbundsordförande på Riksförbundet Attention.
– Det tar tid att implementera något nytt och man behöver jobba tillsammans över gränserna med en gemensam målsättning, säger Kerstin Evelius, sektionschef på SKR.
BÅDA INGICK I den panel som Abilia och Offentliga Affärer hade bjudit in till den 26 juni i Almedalen. Carl Heath, Senior forskare, RISE flikade in att implementeringen blir som en långsam boll som ska komma i rullning. Man har en riktning, men parallellt är det en verklighet som också rör på sig. Det sker hela tiden teknikutveckling och forskning.
När det gäller insatser för adhd och autism så behöver man utgå från varje individ och ha en dialog med familjen. Ann-Kristin menar att man behöver ha en nyfikenhet och en tro på att personen har någon forma av idé om sig själv, sina styrkor och svagheter.
Så här står det i riktlinjerna:
”En stödjande omgivning och tidiga insatser kan minska svårigheterna. Rätt insatser är också viktiga för att förebygga
till exempel depression, skolfrånvaro, skadligt alkohol- och narkotikabruk och försämrad fysisk hälsa. Vänta därför inte på en neuropsykiatrisk utredning, utan ge stöd så snart som möjligt till dem som behöver det. För en del räcker anpassningar i vardagsmiljön eller skolan, men ofta behövs insatser från flera verksamheter i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Samtidigt är det viktigt att inte fördröja en neuropsykiatrisk utredning – den ökar chansen till rätt insatser. Du som är beslutsfattare i hälso- och sjukvården behöver säkerställa att utredningarna följer vissa grundprinciper. De bör vara anpassade till individens behov och utföras av personal med adekvat kompetens och erfarenhet (minst en läkare och en psykolog). De bör utgå från individens styrkor, svårigheter och funktionsförmågor, och peka framåt mot de insatser som behövs”.
OFTA BRUKAR DE första signalerna på NPF plockas upp av lärare och elevhälsan. Om man blir bättre på att ge tidiga insatser så skulle man kunna förhindra problematisk skolfrånvaro och att problemen eskalerar.
Riksförbundet Attention har i en av sina rapporter belyst de svårigheter som anhöriga brottas med.
Enligt Ann-Kristin så har man ofta försökt ge standardiserade insatser. Till exempel kortare skoldagar genom att ta bort något ämne ur schemat. Men tänk om det ämnet är det enda som barnet tycker är roligt?
Carl Heath berättar att han har en son med autism: – Han gillar inte matte. Just nu gillar han verkligen asiatisk geografi. Så jag tog matteuppgifterna som han skulle göra och tog hjälp av AI att skriva om matteexemplen tillsammans med asiatisk geografi och bildstöd. Sonen blev överlycklig. Och skolan har faktiskt tagit till sig den idén. Men det gäller att utgå från individens drivkraft.
PANELEN ÄR ENIG att det behövs mer kunskap och mer tid till personliga möten. För att förändra sitt arbetssätt krävs det också att man slutar att göra som man alltid har gjort.
– När du står inför en förändring så behöver du först förstå vad det handlar om, varför det berör dig, känna att du kan göra något och att du har resurser till det, men också befogenheter. Sedan behöver du förstå att det tar tid och då behöver du motivation att hålla i under hela resans gång, säger Carl Heath. ●
Kerstin Evelius, chef för sektionen för psykiatri och folkhälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Foto: SKR
Vi har en ledig plats
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
EL J O NGRUPP E N STOCKH
LEDIG PLATS
0922-410 15 www.norrbehandling.se
Vi har konsulentstödda jour och familjehem i Stockholm och
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Missbruk inom LSS
Vår online-utbildning ger dig kunskap om problematiken kring missbruk inom LSS och vad du som personal kan göra för att stötta dessa personer på bästa sätt.
Läs mer och boka på lara.se
” Hemstadens starkaste sida är att de gör vad de säger. Klienten har tillgång till ett personligt stöd från verksamheten. Jag är supernöjd med uppföljning och rapportering.
HVB, LSS, FAMILJEHEM
Målet är ett liv i självständighet
Ibalans stödboende stöttar unga som behöver extra stöd efter till exempel en familjehemsplacering. På Furubuda kan personer med funktionsnedsättning få möjlighet till vidare studier. Vi har besökt SiS ungdomshem i Bärby.
Det är tryggt att ha stöd även som ung vuxen när uppväxten har varit svår. Foto: Getty Images
I balans mot ett liv i självständighet
Snittåldern att flytta hemifrån är kring 20 år i Sverige. Placerade barn kan ha extra svårt att ta steget ut i vuxenvärlden, då man inte har haft samma förutsättningar hemifrån. Då är stödboende en utmärkt insats som stöttar ungdomens väg till ett självständigt liv.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH IBALANS
En familjehemsplacering enligt LVU upphör när barnet fyller 18 år. Socialtjänsten har fortsatt ansvar fram till ungdomen blir 21, liknande det som gäller för en vårdnadshavare. iBalans erbjuder familjehem, stödboende och öppenvård – verksamheter som kompletterar varandra väldigt bra.
– Ungdomarna kommer ofta från ett familjehem till vårt stödboende när de är 17-18 år. De är då färdiga att prova på att leva och bo mer självständigt, men har ändå behov av stöd. Då är stödboende en ypperlig mellanform, säger Åsa-Marie Sundström, verksamhetschef på iBalans. Hon menar att familjehemsplacerade barn har mycket som de inte har fått prova på under uppväxten för att ha en rimlig chans att kunna stå på egna ben. Det är mycket man förväntas kunna när man flyttar hemifrån; att ha hand om sin ekonomi, tvätta, handla, laga mat. Men också att ha kontakt med myndigheter, söka jobb, lägenhet och så vidare.
Anna trivdes jättebra på stödboendet. Foto: Privat
– Både på HVB och i familjehem så har ungdomen stöd 24 timmar om dygnet. Det finns alltid vuxna runt omkring. Det
är stor skillnad jämfört med ett stödboende. Hos oss har man sin egen lägenhet med tillgång gemensamma lokaler i samma hus och där ligger också vårt kontor som är bemannat dagtid. Men vi har jour dygnet runt.
ÅSA-MARIE SUNDSTRÖM HAR bjudit in två ungdomar som har bott på stödboendet tidigare. Hiba och Anna delar gärna med sig av sina erfarenheter. De kom båda två från en placering i familjehem.
– Jag var 16-17 år och hade inte så mycket erfarenhet, jag visste ingenting. Jag hade behov av att ha något eget med lite stöd på sidan om. Det stödet vi fick här var så mycket värt, säger Hiba, som bodde på stödboendet i tre år.
Anna bodde här i 1,5 år efter att ha bott i familjehem cirka två år. Båda placerades i familjehem på grund av relationsproblem i familjerna.
– Jag älskade att bo här. Vi fick en bra relation med alla, både ungdomar och
»Placerade barn är extra sårbara, så det är viktigt att få en nära vuxen«
personal. Det var perfekt att kunna bo självständigt men ändå få hjälp, säger Anna.
Tjejerna blev bästa vänner.
– Vi umgås fortfarande jämt. Och vi kan komma hit också och hälsa på fast vi har flyttat ut, säger Anna.
– Ibland bjuder vi in de gamla ungdomarna på fest, vi brukar ta varje tillfälle att fira. Det kan vara när någon fyller år, ha tagit körkort eller liknande, berättar Åsa-Marie Sundström.
IBALANS ÄR ETT litet företag med fyra anställda, vilket underlättar att skapa kontinuitet, trygghet och en nära relation. Det märks att de ser varandra lite som en familj.
– Placerade barn är extra sårbara, så det är viktigt att få en nära vuxen. Sedan är det individuellt hur nära relation man har behov av, berättar Camilla Malmberg, familjehemskonsulent på iBalans.
Anna berättar att hon inte kände sig ensam trots att hon bodde i egen lägenhet. – Vi gjorde ofta roliga aktiviteter tillsammans, åkte på utflykter, hade husmöten och så fick vi lära oss handla, laga mat, betala räkningar och så.
Varje ungdom har en egen vårdplan som socialtjänsten har tagit fram. Sedan gör ungdomens kontaktperson på stödboendet en genomförandeplan tillsammans med ungdomen.
Genomförandeplanen är utformad utifrån BBIC (Barns behov i centrum) med olika behovsområden för barnets utveckling; hälsa, utbildning, sociala relationer, känslor och beteende.
– Bara det att ha en genomförandeplan gav stor trygghet. Man hade något att följa. Jag tog seriöst på det och satte mina mål, som att lyckas med skolan och kunna betala räkningarna, säger Hiba.
– Jag hade svårt med matlagning så jag behövde extra stöttning där och att kliva upp på morgonen. Först fick jag ett samtal och en knackning på dörren. Tillslut lärde jag mig att vakna av min egen väckarklocka, berättar Anna.
KONTAKTPERSONEN FÖLJER MED till sjukvården, tandläkaren, polisen för att fixa pass eller vad det nu kan vara. Sedan hjälper man till att informera om hur socialtjänstens processer fungerar,
övriga saker i samhället och livet i stort, som till exempel olika kulturer och kulturkrockar.
– Vi har alla jobbat inom socialtjänsten tidigare så vi vet vad som är viktigt för dem, vi har ett bra samarbete och det är bra socialsekreterare som vi har att göra med. Sedan är faktiskt våra husmöten en bra träning inför vuxenlivet. Då går vi igenom olika saker som har med boendet att göra, till exempel regler i tvättstugan eller om något är trasigt och behöver bytas ut. Det är lite som ett möte i en hyres- eller bostadsrättsförening.
– När jag fick en egen lägenhet mitt i stan, en liten etta, var jag så glad. Det var jag som hade fixat den, inte soc. Och det stod mitt namn på kontraktet, säger Hiba lyckligt.
HON BERÄTTAR ATT hon tog studenten från naturvetenskapliga programmet, tog körkort, köpte bil och skaffade jobb.
Åsa-Marie Sundström, verksamhetschef på iBalans, utanför stödboendet i Lund. Foto: Privat
Det kan vara svårt att stå på egna ben. Foto: Getty Images
En chans för familjen
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Skydd och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus
Nanolfsvillan
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.
Närhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhållningssätt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd.
Beläget i centrala Finspång.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Om oss:
•
Hämtning samma dag ingår alltid.
•
• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.
• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar.
Mångårig erfarenhet att jobba med stora och små familjer.
• Vi finns på tre platser i Sverige.
Vi använder metoderna:
- TRAPPAN-samtal
- TMO (Traumamedveten omsorg)
- BRA-samtal
- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram)
»När jag fick en egen lägenhet mitt i stan, en liten etta, var jag så glad. Det var jag som hade fixat den, inte soc«
– Nu jobbar jag inom vården på ett demensboende. Men det har varit jobbiga perioder också. När man har haft ett svårt liv är det lätt att hamna i depressioner. En gång ringde jag klockan sex på morgonen till Åsa-Marie och frågade om vi kunde ses, då var det kris. Jag är jättetacksam att jag fick det här stödet, ni lyfte upp mig igen.
– Andra ungdomar som har sina föräldrar som stöd, ringer mamma eller pappa när det är kris. Våra ungdomar ringer sin gamla personal, säger Camilla Malmberg.
HIBA ÄR NUMERA även utbildad barnskötare, har lärt sig teckenspråk och har nu sökt in till Socialhögskolan. Hon är också gift och har skaffat en ny lägenhet tillsammans med sin man.
Anna flyttade först in till sin pojkvän, fick jobb som vikarierande undersköter-
ska, skaffade egen lägenhet, tog körkort, köpte bil, fick fast anställning på sjukhuset. Nu är hon gift och pluggar upp betygen för att läsa vidare till sjuksköterska.
Både Hiba och Anna är muslimer och bär slöja. Anna var muslim redan när hon kom till stödboendet och valde senare att ta på sig slöjan. De har haft ett stort stöd i varandra i sin personliga utveckling.
– Matchningen är viktig när vi tar in nya ungdomar. Ibland kan socialtjänsten vilja placera unga med för svår problematik, men det krävs en del förmågor för att placeras på stödboende. Man behöver kunna utvecklas och vara i ett sammanhang med andra, säger Åsa-Marie.
FRAMGÅNGSFAKTORERNA FÖR IBALANS tror Åsa-Marie är att de har en bra gemenskap, trygghet och tillit. Hiba och Anna håller med.
– Jag hade stora problem med tillit,
Om iBalans
iBalans har ett stödboende om fyra lägenheter beläget i Lund. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna som är i behov av stöd i boendet, sysselsättning, kontakt med myndigheter etc. Boendet kan även fungera som utslussboende för familjehemsplacerade ungdomar.
På stödboendet arbetar socionomer/socialpedagoger med lång erfarenhet av öppenvård och behandlingsarbete. iBalans har också öppenvård och familjehem.
men sedan kändes det hur bra som helst. Personalen är bra, de har stor erfarenhet av socialt arbete och de har livserfarenhet, något som också är viktigt, säger Anna. – Ja, vi brukar kalla oss för ”tanterna på iBalans”, säger Åsa-Marie och skrattar. ●
Ett självständigt boende ger större möjlighet till utveckling. Foto: Getty Images
OMSORG I OMTANKE I OMVÅRDNAD
Vi bedriver kvalificerad vård och boende inom psykiatri, missbruksvård och psykosocialt förändringsarbete.
Hos oss erbjuds klienten en komplett vårdkedja vilket skapar möjlighet till nystart och en ny väg framåt.
Skydd och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus
Om oss:
•
Hämtning samma dag ingår alltid.
•
• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.
• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar.
Mångårig erfarenhet att jobba med stora och små familjer.
• Vi finns på tre platser i Sverige.
Vi använder metoderna:
- TRAPPAN-samtal
- TMO (Traumamedveten omsorg)
- BRA-samtal
- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram) 076-799 00 01 I skydd@hemlikt.se www.hemlikt.se
Inget hinder för vidare studier på Furuboda
Personer med intellektuell funktionssättning är begränsade när det kommer till vidare studier efter gymnasiet. Nina Andersson, områdeschef på Furuboda, har öppnat en väg för den här målgruppen till studier på Föreningen Furubodas folkhögskola genom en möjlighet att få boendestöd.
TEXT JENNY FORS
FOTO PRIVAT
Föreningen Furuboda har funnits i över 60 år och är en ideell förening som bedriver folkhögskola med anpassade kurser för personer med olika funktionsvariationer, till exempel Downs syndrom, lindrig intellektuell funktionsnedsättning och autism.
– Jag började här år 2019 som enhetschef för vårt internat. Jag är socionom i botten och har jobbat inom äldreomsorg och LSS i kommun där det är väldigt reglerat. Därför tyckte jag att vår verksamhet kunde bli mer tydlig och rättssäker. Dessutom var ersättningsnivåerna för låga, något som drabbade både eleverna och verksamheten, säger Nina Andersson, som idag är områdeschef på Furuboda.
KOMMUNERNA HAR INGEN skyldighet att ha en anpassad högskola eller liknande högre studier för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Efter gymnasiet är det vuxenutbildning på Komvux eller daglig verksamhet och andra LSS-insatser som kan erbjudas.
– Det är alla människors rätt att själv bestämma om man vill utbilda sig vidare efter gymnasiet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att leva som andra. De ska inte behöva bli hänvisade till Komvux som enda alternativ till studier.
Furuboda är väldigt lik LSS-verksamhet men Nina Andersson kände en viss oro över att verksamheten inte omfattades av den lagstiftningen.
– Vi kunde inte föra social journal och inte dokumentera vad varje deltagare hade för behov med en genomförandeplan. Kommunerna hade inget ansvar och vi hade ingen tillsyn som säkerställer rättssäkerhet, rätt stöd och att personerna blir bemötta på ett bra sätt.
NINA ANDERSSON BÖRJADE fundera över hur man skulle kunna lösa det här. Skolan har en stor personaltäthet med extra stödpersonal.
– Vi är ganska likt serviceboende, men vi utförde inga tjänster enligt socialtjänstlagen. Det finns ingen insats som direkt är överförbart på en folkhögskola med internat. Personlig assistans fungerade inte och inte heller gruppbostad. Kanske korttidsvistelse, det hade några kommuner beviljat. Men de flesta har inte så stort stödbehov.
Till slut kom hon på det. Hemtjänst och boendestöd. Om deltagarna kunde söka det och Furuboda utförde insatsen så
Nina Andersson, områdeschef på Furuboda.
skulle kommunen ha ansvaret och insatsen skulle omfattas av socialtjänstlagen.
De sökte tillstånd för hemtjänst och deltagarna började söka stödet hos sin hemkommun för att få komma till Furuboda, som ligger söder om Åhus i Kristianstads kommun.
– Vi fick hur många samtal som helst från handläggare som tyckte att kommunen skulle sköta hemtjänsten i så fall. Men vi talade med Kristianstads kommun och de tyckte att vi kunde utföra insatsen eftersom vi ligger så avsides.
Det blev avslag på avslag, men många överklagade.
– Jag tycker att det är en självklarhet
att få stöd för att plugga. Vi såg ju behovet så jag var så frustrerad. Det var verkligen tröstlöst ibland. Jag tänkte ”Är det bara jag som ser det här?”. Jag var frustrerad så många gånger, säger Nina.
2022 KOM FÖRSTA domen från Kammarrätten efter överklagan som gav den sökande rätt till stöd. Efter det har flera andra domar följt, tre under 2023 och två 2024 som utgör en växande rättspraxis för personer med funktionsnedsättning att få samma möjlighet som andra att ta del av eftergymnasiala studier.
– Vi gjorde en segerdans här när första domen kom, säger Nina och skrattar. Nu
behöver vi inte lägga all tid på övertalning och förklaringar, utan kan bara hänvisa till domarna. Det här betyder så mycket för våra sökande, som kan få möjlighet att söka sig till ett program som passar just dem och deras intressen.
FURUBODA FOLKHÖGSKOLA HAR sex anpassade kurser; hundkurs och musikkurs som är inriktade på intressen men också mer allmänna kurser som liknar gymnasiestudier. Bland annat en baskurs för de som inte riktigt har knäckt läs- och skrivkoden samt en kurs för de som har fått en hjärnskada i vuxen ålder.
– Under tiden de bor och studerar här
får de träna sig i sin självständighet. För många är det första gången de är hemifrån och kanske första gången de är i ett sammanhang där alla är olika och där det är accepterat. Det gör att de slappnar av och vågar prova nya saker.
Nina berättar att assistansbilarna har en kul slogan på sina bilar: ”Normal kan du vara själv”. Det är svårt att sticka ut på Furuboda.
Det går 1011 elever i varje klass som leds av en skolpedagog, skolassistent och 12 specialpedagoger.
– En tråkig trend är att anpassade kurser är dyra att driva så det blir en minusaffär. Man kan få stöd från Folkbildningsrådet och till stödpersonalen kan vi få bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det täcker cirka 80 procent av deras lön, men inget annat.
NU NÄR FURUBODA även får boendestödet så räknas stödpersonalens timmar av för att det inte ska utbetalas dubbelt stöd, men
»Nu behöver vi inte lägga all tid på övertalning, utan kan bara hänvisa till domarna«
det blir ändå en betydligt bättre ekonomi. Den här lösningen har alltså inneburit många fördelar; ekonomiskt, rättsäkerhetsmässigt och ökad livskvalitet för deltagarna.
En till folkhögskola i närheten har nu också ansökt hos IVO om att kunna utföra samma stöd.
– Det skulle inte löna sig om man bara har någon enstaka kurs. Man behöver vara tillräckligt stor och ha personal som kan utföra insatsen. Vi har cirka 50 boende på internatet.
NÄR NINA JOBBADE på kommunen hade hon själv ingen tanke på att det här skulle kunna vara en väg att gå när hon tittade efter boende och sysselsättning för brukare.
Nu kan dessa domar bli vägledande för funktionsnedsatta personer i hela Sverige.
När Nina ser tillbaka på de senaste åren så har det varit värt allt blod, svett och tårar. – Jag har haft världens bästa arbetsplats att kämpa i. Min chef och mina kollegor har stöttat mig och vi har gjort det här tillsammans, och inte minst med de anhöriga som också har kämpat, avslutar hon. ●
Om Furuboda
Furuboda är en ideell förening som har folkhögskola och gymnasium för personer med funktionsnedsättning samt HVB i Yngsjö, Kristianstad kommun. Furuboda folkhögskola finns också i Kristianstad och Malmö, där man ger särskild uppmärksamhet till den som av olika skäl står långt utanför arbetsmarknaden. furuboda.org
På Furuboda är normen att vara olika, det är svårt att sticka ut.
Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård. Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och finns i Örebro, Västerås och Karlstad
Familjehem
Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik
Jourfamiljer
I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.
Skydd i familjehem
Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
Vi har för tillfället lediga
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
Jour- & familjehemsplaceringar - dygnet runt
Vi har en lösning!
Ring: 08-97 89 77
Eller mejla: info@iofab.se
Snabbhet, service & genuint engagemang!
Vi välkomnar även dig som själv är nyfiken på att bli jour- eller familjehem. Lär känna oss mer på www.iofab.se.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
SiS hanterar en svår målgrupp
De senaste åren har antalet unga kriminella ökat, vilket har ställt höga krav på SiS. Det ökade grova våldet har skapat
Ungdomshemmen i Sverige är fullbelagda och verksamheten ställs om efter behov för att klara av det hårda trycket. Några kilometer utanför Uppsala ligger ungdomshemmet Bärby. Här finns 48 platser för vad SiS kallar icke skolpliktiga pojkar och unga män mellan 16-21 år. Bärby är det tredje största ungdomshemmet i Sverige.
TEXT ANNE HAAVISTO
FOTO ANNE HAAVISTO, PRIVAT OCH SIS
Ett SiS-hem är generellt sett slutstationen för de ungdomar som kommer hit. Ungdomar där samhället prövat alla instanser som öppenvård, halvlåsta avdelningar och HVB-hem. På Bärby arbetar 230 personer. Säkerhetsnivån är inte den högsta men är ”relativt hög” och de olika avdelningarna har olika säkerhetsnivåer. Hans Bouveng, som är institutionschef sedan ett och ett halvt år tillbaka, har tidigare jobbat inom kriminalvården och senast inom Migrationsverket. Han berättar att man aktivt arbetar med att se över platstillgången och behovet av platser, samt med att ställa om verksamheten efter behov som uppstår.
– Det har ju alltid funnits kriminella gäng men inte så utbrett som idag och i den unga ålder de är i nu. Kriminalvården har jobbat längre tid med det här, men för oss är det relativt nytt, säger han.
EN FRÅGA DE arbetar med dagligen är att hålla isär gängmedlemmar från varandra, både när det gäller rivaliserande gäng men även personer inom samma gäng.
– Det här är ett delikat arbete. Ungdomarna byter ju även konstellationer. Vi måste undvika att ha rivaliserande gäng i närheten av varandra, men heller inte ha för många av samma gäng ihop. Vi försöker hantera det på bästa sätt.
att till exempel ta truckkort. Det finns ett stort behov av sysselsättning och ungefär 98 procent av ungdomarna går i skolan. Som ny ungdom märker de att andra går till skolan så det blir ett positivt grupptryck. Vår tanke är att de ska ha något med sig som de inte hade när de kom hit, lite bättre förutsättningar, berättar Hans.
SIS HUVUDUPPDRAG ÄR att jobba med vård och behandling. Alla som kommer till Bärby genomgår någon form av utredning, för att ta ställning till vilken behandlingsinsats som behövs och för att eventuellt ställa in mediciner.
– Vi jobbar aktivt med omställning. Det är inte lika hårt tryck på LVM som det är på sluten ungdomsvård. Så vi ställer om aktivt efter behov, men överbelägger också. Det pågår också planer att på sikt bygga nya ungdomshem.
De som kommer in via LSU (lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård) är den målgrupp som ökar lavinartat. Det ökade grova våldet bland gängkriminella har skapat stora vårdbehov på ungdomshemmen. På frågan om de blivit tagna på sängen av utvecklingen med gängkriminalitet och det grova våldet, svarar Hans både ja och nej:
Det som fick Hans att söka sig hit var dels för hur samhällsutvecklingen sett ut och för att det finns beröringspunkter med kriminalvården. Men kanske är det största skälet möjligheterna att påverka.
– Det är alltid en enorm utmaning att arbeta i låst miljö, men här finns stora möjligheter att så ett frö hos en ungdom, och försöka få den individen att gå mot en bättre riktning i livet, menar han.
En viktig del i arbetet är skolan. På skolan i Bärby arbetar 21 lärare och nästan alla lektionssalar finns inom administrationsbyggnaden.
– De allra flesta som kommer hit har en mycket bristfällig skolgång och här kan de läsa in både grundskolan och ämnen i gymnasiet, eller något praktiskt som
– Många som kommer har redan flera diagnoser, men det finns de som inte är utredda eller har en ofullständigt genomgången utredning.
En av grundpelarna inom SiS handlar om förhållningssätt och bemötande. Majoriteten av ungdomarna mår mycket dåligt, kommer från trasiga förhållande och har olika typer av beteendestörningar.
– Att jobba med respekt och omtanke är a och o. Huvuduppdraget är att stabilisera de här ungdomarna, som kommer från missbruk och även hemlöshet. De har ingen dygnsrytm och saknar det mest basala. Att jobba med att kliva upp på morgonen, gå till skolan, fungera i grupp och bete sig okej mot varandra upptar den största tiden. Innan de kan börja med djupare behandlingsplan
Hans Bouveng.
inom ungdomsvården
behöver de först landa och bli drogfria, de som har missbruksproblematik, förklarar Hans.
Det som sticker ut på Bärby är att två av sju avdelningar är för att behandla sexualbrottsförövare, med det strukturerade behandlingsprogrammet STOPPA, som tagits fram av psykologerna Mia Jörgensen, Maja Hallqvist och MI-utbildare Fatma Kizil.
»Vi måste undvika att ha rivaliserande gäng i närheten av varandra«
exempel relationer, känslor och sexualitet och kopplar det sedan tillsammans med sin behandlare till andra eventuella kärnsvårigheter. Och utifrån detta bygger man upp en individuell stopplan (återfallsförebyggande plan), berättar hon.
– Det saknades en genomtänkt plan för de här individerna. Jag kom hit till Bärby med uppdraget att ge övergreppsspecifik behandling, men det saknades ett program för unga som begått sexualbrott. Vi kände att den gruppverksamhet som arbetat med terapiformen ART (Aggression Replacement Training) inte var tillräcklig för den här typen av individer, säger Mia Jörgensen.
MIA OCH HENNES kollegor började läsa in sig på all litteratur de hittade, vilket inte var speciellt mycket för den unga målgruppen. Det som kändes relevant och viktigt var att man både skulle arbeta i grupp, men även individuellt tillsammans med en psykolog.
– Programmet är inspirerat av DBT (Dialektisk Beteendeterapi) och det man gör, efter att man i grupp talat om till
MED EN DJUPARE förståelse baserat på gruppverksamheten, ihop med de enskilda mötena med psykolog blir en bättre helhet. Dessutom kopplas det ihop med praktik färdighetsträning på avdelning och med nätverksarbete.
– Ett resultat av det här är att man inte bara sitter i grupp och berättar om insikter och säger smarta saker, utan att man lär sig att i praktiska situationer välja att göra annorlunda. Man tränar exempelvis att bedöma samtycke i icke sexuella situationer, som när det kommer att samsas kring val av TV-program, eller att hantera jobbiga känslor när man blir besviken eller arg på något, förklarar Mia. STOPPA är ett program för de ungdomar som har en historik av misslyckade behandlingsinsatser, men det är inget inklusionskriterium för att delta i programmet. Det är också ett resurskrävande program.
– Man arbetar med en psykolog på
sju ungdomar. I SiS organisationskartor finns generellt inte en psykolog per avdelning vilket krävs för STOPPA. Och man arbetar även med handledning för behandlingspersonalen, som stöttar och motiverar ungdomen att aktivt delta. Behandlingssammanbrott är vanligt för den här målgruppen och man arbetar därför med att motivera till deltagande i behandlingens olika delar; som att komma in i samtalsrummet, att aktivt delta i diskussioner och att göra sina behandlingsläxor helhjärtat, säger Mia.
PROGRAMMET INVOLVERAR ÄVEN familj och nära anhöriga, som lär sig hur de ska kunna hjälpa ungdomen med att till exempel varva ner känslor, hur de som anhöriga kan ligga steget före genom påminnelser och uppmuntran.
Återfallsrisken för dessa ungdomar är relativt liten efter att program efter sex månader avslutats.
– Statistiken på gruppnivå för återfall inom sexualbrott är ungefär tio procent. Och innan man går in programmet görs en stor och strukturerad risk- och behovsprövning. Man använder en forskningsbaserad bedömningschecklista som heter ERASOR. Den innehåller en lista med
Avvikningar
har minskat med cirka 40 procent mellan 2022 och 2023, från 420 till 249. En positiv trend som fortsatt även under 2024.
Mia Jörgensen.
riskfaktorer som man stämmer av och utifrån de riskfaktorer som förekommer så skräddarsyr man behandlingsinnehållet.
Utvärdering av forskningsprojektet
STOPPA från KI har gjorts sedan 2019 och under vintern eller början på 2025 kommer de första rapporterna att presenteras.
HANS OCH JAG pratar om de senaste årens kritik, anmälningar om övervåld och andra avvikelserapporter. I media har det periodvis varit stora svarta rubriker om vanvård och våld.
– Vi är och har varit de senaste två-tre åren enormt påpassade och under lupp, det minsta som avviker blir rubriker.
Han tror att det dels handlar om att det för gemene man är relativt okänt vad SiS egentligen gör och vad deras arbete går ut på.
– SiS är ju inte direkt ett fängelse, så det finns självklart risk för till exempel rymningar och fritagningar. Man behöver som myndighet jobba mycket mer med att berätta om vår verksamhet och vilken lagstiftning vi har att förhålla oss till. Jag tycker att det skrivs mer och mer nyanserat om verksamheten, kanske håller pendeln på att svänga. Talar vi om avvikningar, så går det åt rätt håll. Vi minskade avvikningar inom ungdomsvården med cirka 40 procent mellan 2022 och 2023, från 420 till 249. En positiv trend som fortsatt även under 2024.
På Bärby är de relativt skonade från
»Vi får de individer som samhället gett upp på, personer med stort våldskapital som vi låser in«
våld, det våld som är svårast att bemästra är det mellan ungdomarna.
– Vi ska hjälpa till att bryta gamla destruktiva mönster och försöka hitta en positiv utveckling. Men samtidigt kan vi inte blunda för att till exempel de som är gängkriminella är mitt i karriären, så att säga, där de tjänar pengar och åtnjuter materiell status. Sedan finns det förstås uppenbara nackdelar med att vara gängkriminell, både i frihet och bakom lås och bom, menar han.
EN STOR SVÅRIGHET överlag är hitta personal med rätt kompetens.
– Vi får in personer i grov kriminalitet, som dessutom har allvarliga psykiatriska tillstånd, som personlighetsstörningar. Kanske hör de inte ens hemma här, även om jag tycker att vi generellt har mer utbildad personal och större professionalism nuförtiden, än för tio, femton år sedan, säger han.
Det pågår flera utredningar om bland annat skärpta straff och hur SiS ska bedrivas i framtiden. En stor förändring 2026 är att kriminalvården ska ta över verkställig-
heten av straff för unga mellan 15-17 år. – Det blir nog en väldigt stor utmaning för kriminalvården, och de bedriver inte skola som vi gör. Och vi kommer att förlora en del av vår målgrupp. Men det är ju inte enbart negativt, då det är platsbrist och ungdomar är där ute och begår allvarliga brott. Så självklart kommer det även att bli en avlastning och i förlängningen en trygghetsfråga för samhället.
HANS KÄNNER TROTS allt ingen uppgivenhet, för honom handlar det om att se de små glädjeämnen i vardagen.
– Jag har fokus på de ljusa bitarna, som att en ung person, som tidigare inte klarat av sin skolgång, tar betyg. Alla aktörer runt om i samhället gör sin del, sen finns det så klart mycket kvar att göra, men jag kan inte låta mig påverkas av alla svarta rubriker, om jag ska göra ett bra jobb. Vi får de individer som samhället gett upp på, personer med stort våldskapital som vi låser in. Det är en svår målgrupp. Det kommer vara stort fokus på säkerheten framöver, för allas säkerhet, både för våra ungdomar, vår personal och hela samhället. ●
Frågor till avdelningsdirektör Birgitta Dahlberg:
Det har under året rapporterats om att ungdomar placerade på SiS utsatts för grovt våld av personal. Vad gör ni för att förhindra vidare våld och hur skapar ni mer trygghet för ungdomarna?
– Alla indikationer på anklagelser om olika typer av missförhållanden tas på största allvar. Vi måste bli bättre på att identifiera och åtgärda brister. Alla misstankar om övergrepp utreds noggrant, både internt och externt av polis. Vi försöker reglera verksamheten tydligt för alla som jobbar inom SiS, så det det är medvetna och vad det innebär att vara statligt anställd och vilka våra befogenheter är och hur vi ska säkra tryggheten och säkerheten för de placerade barnen ungdomarna. Till exempel genom att skapa förståelse för vad det innebär att ha varit utsatt för upprepade trauman under uppväxten och hur vi ska bemöta för att skapa trygghet även i svåra situationer. Detta görs genom riktade insatser
i ”traumamedveten omsorg”.
– Det finns inom SiS särskild forskningsverksamhet som stödjer verksamhetens utformande i hur institutionsvård bäst ska bedrivas med trygghet och säkerhet i fokus. Till exempel mindre gruppstorlekar på flicksidan har visat sig ge ett lugnare klimat, även särskilda avdelningar för personer med diagnoser med till exempel anpassad inredning och personal med specialkompetens inom neuropsykiatriska funktionsvariation. Detta finns på några utpekade avdelningar för både pojkar och flickor och även för vuxna kvinnor.
– Vi ser också att vi behöver satsa på att öka kapaciteten på de ungdomshem som har förutsättningar att kompetensförsörja på sikt. Vi måste också ställa om mellan lagrummen. Ett exempel är att ta fram fler platser för ungdomar genom att ställa om platser som idag drivs som vuxenvård.
Familjehemsdagen blir en dag fylld av kunskap, samarbete och gemenskap. Foto:
Det här blir årets dag för familjehemmen
Det skulle behövas fler familjehem. För att fler familjer ska få mer information om vad det innebär att vara familjehem för att våga ta steget arrangerar SSIL – För vård och omsorg Familjehemsdagen den 31 oktober.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Familjehemsdagen hålls i Stockholm den 31 oktober och vänder sig till familjehem, placerade barn, potentiella familjehem och aktörer som är verksamma inom området.
– Det blir en mötesplats och en viktig plattform att lyfta frågor och funderingar, fortbilda sig och få verktyg att möta de utmaningar och möjligheter som finns som
familjehem, säger Fredrica Berg, marknadschef på SSIL – För vård och omsorg. Det är SSIL som arrangerar dagen i samarbete med Familjehemsbanken. Dagen kommer att erbjuda en mängd aktiviteter, flera kortare föreläsningar, workshops och roligheter för barnen. – Vi gör en rejäl satsning med både intressanta föreläsningar och fartfyllda aktiviteter så det blir något för alla. Vi har märkt en stor efterfrågan från både kommuner och familjehemskonsulenter om att det skulle behövas en familjehemsdag, så det känns bra att kunna presentera det.
– DET FINNS för få familjehem idag. Jag tror att det är många som skulle vilja bli familjehem bara de fick veta mer om vad det innebär och vilka krav som ställs. Nu hjälps vi åt för att det här ska bli en mötesplats där vi kan forma en bättre fram-
Malena Hedlund, verksamhetschef på Nytida, ser fram emot Familjehemsdagen.
tid för familjehemmen och barnen, säger Elin Hagman-Hansson, försäljningschef på SSIL.
Valet av dag är noga uttänkt och det blir på höstlovet vecka 44 under torsdagen.
Getty Images
»Jag tror att det är många som skulle vilja bli familjehem bara de fick veta mer om vad det innebär«
Detta för att både verksamheter och familjer med barn ska kunna delta. – Vi hoppas att många aktörer vill vara med som utställare. Är man intresserad är det bara att höra av sig till oss så berättar vi mer. Det här blir ett unikt tillfälle att nå potentiella familjehem och för befintliga familjehem blir det här årets höjdpunkt, säger Fredrica Berg.
DENNIS FORSLUND, MARKNADSCHEF på Fim AB, var med och kläckte idén.
– Vi hade funderat på att det skulle behövas en familjehemsdag. Det saknades en mötesplats i branschen så vi är glada att SSIL kunde dra det vidare så det kunde bli verklighet. Det här blir ett perfekt tillfälle för oss att träffa flera fina familjehem under roliga former för att berätta mer om vårt helhetskoncept och hur vi tillsammans kan hjälpa ännu fler barn, ungdomar och vuxna till ett bättre sammanhang, säger Dennis Forslund, som hoppas att så många som möjligt kommer med. Malena Hedlund, verksamhetschef på Nytida, håller med.
– Det här är en jätteviktig dag där vi får chans att träffa familjer och ge familjehemmen uppskattning. Jag tror att det kommer att ge en rejäl boost för oss alla, familjehemmen behöver också få träffas för att vara mer hållbara. Vi ser jättemycket fram emot den här dagen, avslutar hon. ●
Familjehemsdagen
För att ge en djupare förståelse och praktiska färdigheter kommer dagen att innehålla en variation av föreläsningar och workshops. Dessa sessioner kommer att täcka allt från att förstå det juridiska ramverket och de administrativa processerna i familjehemsverksamheten till att utveckla kommunikationsfärdigheter och hantera känslomässiga utmaningar som kan uppstå. Agendan för dagen kommer att fyllas på löpande.
Familjehemsdagen arrangeras den 31 oktober på 7A Odenplan, Norrtullsgatan 6 i Stockholm. Är du intresserad att ställa ut, kontakta Marko Grönholm på SSIL för verksamheter, och för kommuner
Elin Kraft på Familjehemsbanken.
Mer information finns på ssilutbildningsdagar.se
Webinarium varje månad om Placeringsservice
Behöver er personal, oavsett erfarenhetsnivå, en uppdatering av sina kunskaper? En gång i månaden har SSIL – För vård och omsorg en kostnadsfri genomgång via länk för alla inom socialtjänst och kriminalvård om hur du använder Placeringsservice och Kvalitetsindex.
TEXT JENNY FORS
Placeringsservice är ett verktyg som idag har cirka 2 000 användare inom kommun, stadsdel och kriminalvård. Under 2023 bistod SSIL – För vård och omsorg cirka 230 av Sveriges kommuner i deras placeringsprocesser.
Genom att använda Placeringsservice kan du kostnadsfritt och snabbt få en
Genom att använda Placeringsservice sparar du tid och kan snabbt få förslag på lämpliga leverantörer för specifika placeringar. Foto: Getty Images
Robert
igenom Placeringsservice och Kvalitetsindex
»Det här är särskilt värdefullt i en tid då många placeringar blir allt mer komplexa«
samlad bild av vårdgivare med lediga platser som matchar specifika behov vid placeringar.
– Ni kanske har ett par HVB som ni är nöjda med och brukar använda, men vad gör ni om det är fullt där? Det här är särskilt värdefullt i en tid då många placeringar blir allt mer komplexa och befintliga alternativ kanske inte är tillgängliga, säger Robert Jonsson, ansvarig offentlig sektor på SSIL – För vård och omsorg.
Några användare säger bland annat att det är smidigt att få hjälp då tiden är knapp och man inte har något eget alternativ, att man får många svar på kort tid, att de svar som kommer in är bra och ger en vidd.
FÖR ATT SÄKERSTÄLLA kvaliteten granskas alla förfrågningar manuellt av SSIL. Med uppemot 4 000 förfrågningar per år är det en viktig del av deras arbete att säkerställa
att alla användare får korrekt och relevant information.
– Nu kör vi webinarier en gång i månaden för att fånga upp nya användare och att alla ska få samma möjlighet till en tydlig genomgång. Det tar bara 20-25 minuter och man anmäler sig till nästa tillfälle på ssilutbildningsdagar.se. Perfekt för att säkerställa att all personal vet hur de använder våra tjänster, säger Robert.
UNDER WEBINARIET GÅR Robert igenom hur Placeringsservice fungerar, vad du behöver veta, hur det ser ut när du får svar. Du skriver din placeringsförfrågan på SSIL.se gällande HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende eller äldreboende. Redan efter 15-20 minuter kan svaren börja komma in och samlas i din svarslista.
Förutom Placeringsservice går Robert också igenom Kvalitetsindex under webbinariet.
– Kvalitetsindex ger användarna möjlighet att ta del av andra kollegors erfarenheter och åsikter om de olika vårdgivarna som är anslutna till tjänsten. Sex av tio använder sig av Kvalitetsindex innan de tar kontakt med en ny vårdgivare.
SSIL gör fysiska intervjuer med handläggare för att samla in underlaget till Kvalitetsindex. Det är något som verksamheterna betalar för som en del i sin kvalitetsutveckling, men är kostnadsfritt för handläggarna att använda. ●
Webinarium
Anmäl dig via ssilutbildningsdagar.se till en kostnadsfri genomgång av Placeringsservice och Kvalitetsindex. Välj något av dessa tillfällen:
Torsdag den 29 augusti, 14.30. Tisdag den 24 september, 10.00. Onsdag den 23 oktober, 14.30. Måndag den 25 november, 9.30. Torsdag den 12 december, 9.00. WWW.SSILUTBILDNINGSDAGAR.SE
Jonsson på SSIL – För vård och omsorg går
under ett webinarium varje månad. Foto: Jenny Fors
Fyra nya övergripande mål i nya lagen
Den nya socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Socialtjänsten ska ställa om till ett tidigt, förebyggande arbetssätt, något som ställer stora krav på kommunerna.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall presenterade den 2 juli regeringens förslag om en ny socialtjänstlag. Med sig hade hon SKR:s ordförande Anders Henriksson, Akademikerförbundet
SSR:s förbundsordförande Heike Erkers, fackförbundet Visions förbundsordförande Veronica Magnusson och Föreningen Sveriges socialchefers ordförande Monica Persson.
– De står inte bara bredvid mig idag utan har varit med under hela processens gång. Jag har även träffat en mängd socialtjänster runt om i landet. Arbetet med den nya socialtjänstlagen har varit ett stort och omfattande lagarbete. Våra socialsekreterare förtjänar bättre förutsättningar och bättre verktyg, säger Camilla Waltersson Grönvall.
JÄMFÖRT MED DEN 40 år gamla socialtjänstlagen så ska den nya lagstiftningen handla om en förebyggande och kunskapsbase-
rad socialtjänst och vila på fem pelare:
– Socialtjänsten ska arbeta förebyggande, den ska vara lättillgänglig, insatser ska planeras och dessa insatser ska vara kunskapsbaserade. Dessutom ger vi kommunerna möjlighet att erbjuda insatser utan individuell behovsprövning.
Anders Henriksson, SKRs ordförande: – För att kunna ge rätt insatser till rätt tid så behöver socialtjänsten bättre förutsättningar och som är anpassade till hur samhället ser ut idag. Med den här nya lagen så kommer trösklarna till socialtjänsten att sänkas. Det kommer att bli lättare att nå barn, unga och vårdnadshavare och andra vuxna med tidiga och förebyggande insatser. Det kommer att göra det möjligt att sätta in enklare insatser utan att först behöva göra långa utredningar, säger han och fortsätter:
– Vi kommer att få en mer jämställd och kunskapsbaserad socialtjänst där vi kommer att utgå från forskning och jobba med de insatser som vi vet fungerar. På det sättet kommer också fler att kunna få rätt stöd tidigare. Från SKRs sida så tycker vi det här är väldigt positivt och ett efterlängtat besked.
Nya övergripande mål:
- Socialtjänsten ska främja människors jämställda levnadsvillkor.
- Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
- Socialtjänsten ska arbeta förebyggande.
- Socialtjänsten ska vara lättillgänglig.
– De nya målen gör det tydligt att det är angeläget med ett nytt arbetssätt i kommunerna. Kommunerna ska planera sina insatser och då särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Hon berättar också att barns rättigheter stärks i den nya socialtjänstlagen.
– Man ska utgå från barnets bästa och barnet har rätt till information och det ska säkerställas att barnet ska förstå den informationen. Alldeles för länge så har vi antingen inte informerat barnet över huvud taget eller så har vi talat över deras huvuden.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Kommunerna kommer att få ett stöd för detta arbete om totalt 8 miljarder kronor fram till och med 2028.
TEXT: JENNY FORS
Den nya socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Foto: Getty Images
Ledande på arbetskläder till vård & omsorg
072-179 70 40
Flickafadder på plansverige.org
på uppdrag av flickor
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras. Bli
uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Bli Flickafadder på plansverige.org
ser vi till att flickors röster får höras.
på uppdrag av flickor
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag av flickor
till att flickors röster får höras.
arbete för flickors lika villkor. Tillsammans
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
på uppdrag av flickor
Flickafadder på plansverige.org alla flickor föds med
viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
bristen på jämställdhet. Just därför är det
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
göra sina röster hörda begränsas dagligen
minst makt och inflytande. Deras möjligheter
makt och inflytande. Deras möjligheter
ANMÄL DIG TILL VÅR UTBILDNING I TRAUMAMEDVETEN OMSORG FÖR
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra
tillhör den grupp i världen som har allra
vi ser till att den får höras.
FAMILJEHEMSFÖRÄLDRAR, TMO-F
Bli Flickafadder på plansverige.org flickor föds med en röst.
Höstens utbildning startar 9/10
ser till att den får höras.
Målet med utbildning i TMO-F är att ge familjehemsföräldrar mer kunskap om hur trauma påverkar placerade barn och därmed bättre förutsättningar att möta traumarelaterade behov.
Besök raddabarnen.se/tmo eller mejla utbildning@rb.se för mer information.
Flickorna var placerade på samma SiS-hem
De båda tonårsflickor som är misstänkta för mord på 14-årig flicka i Landskrona har i flera år varit omhändertagna av socialtjänsten. Den äldre flickan som är 15 år har enligt uppgifter från Sveriges radio varit placerad på samma SiS-hem som offret.
Alla tre flickorna har varit placerade på flera olika jourhem, HVB och SiShem. Den 14-åriga flickan som misstänkts ha mördats placerades på ett SiS-hem 2023 efter att i flera omgångar har varit placerad i olika familjehem.
Några veckor före sin död hade hon fått flytta hem.
Regeringens särskilda utredare
Carina Olsson, tycker att den tragiska händelsen är ett underbetyg på samhällets vård, rapporterar Sveriges radio. Hon har lagt fram en statlig utredning på hur den statliga vården ska bli bättre.
Utredningen visar att var tionde barn som är placerade har bytt placering minst tio gånger.
Kön till SiS har halverats på kort tid
Den senaste tiden har antalet barn och unga som väntar på en SiS-placering inom LVU nästan halverats, från 58 den 1 juli till 27 stycken en vecka senare. Den 29 juli låg siffran på 32 stycken i kö. Efter det senaste larmet om långa köer har man vidtagit en rad åtgärder.
– SiS är en del av vårdkedjan och det är enbart tillsammans med andra aktörer som vi kan lösa platsbristen. Vi ser positivt på dialogen och flera av de förslag som kommit fram vid mötet med statsrådet, SKR och storstadskommunerna föregående vecka, säger Anna Sandahl, tillförordnad generaldirektör på SiS.
Ett av skälen till minskningen är att SiS och socialtjänsten tillsammans i dialog kan konstatera att flera unga inte har ett akut behov. Det innebär att de ungdomar som socialtjänsten inte längre bedömer har ett akut platsbehov, i dagsläget inte är aktuella för en omedelbar SiS-placering.
SiS generaldirektör till svars
Uppgifter har framkommit om att personal vid Statens Institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem utsatt placerade barn för grovt våld. En flicka har fått sin arm bruten av en manlig personal. Direkt efter att flickan kommit tillbaka från sjukhuset med gipsad arm pressas hon att be mannen om ursäkt för att hon varit våldsam.
– Det våld som barn utsätts för på SiS måste upphöra omedelbart. Ledningen för SiS behöver ta fram en krisplan genast. Våldet har pågått i många år och vi ser inga tecken på att barnen får det bättre. Det är oacceptabelt, säger Juno Blom, barnombudsman i ett pressmeddelande.
TIDNINGEN OMTANKE HAR fått en kommentar från SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark: – Det som beskrivs i anmälan är allvarligt. Att barn och unga är trygga och säkra hos oss är min främsta prioritering. Jag kommer i dialog med
ungdomsvårdsdirektören säkerställa att ärendena följs upp och att vi verkligen går till botten med vad som hänt.
UPPGIFTER OM VÅLD har under maj inkommit till Barnrättsbyrån från flera ungdomshem. Utöver ovanstående berättar barn om våldsamma ingripanden från personal som lett till skador. Ytterligare ett exempel:
- en 14-årig flicka utsätts för en strypning i ett avskiljningsrum efter ett aggressivt ingripande av manlig personal. När flickan kommer ut ur avskiljningsrummet har hon märken på halsen och blödningar runt ögonen. Skadorna finns dokumenterade.
Utöver våldet är det stora brister i den efterföljande hanteringen uppger Barnrättsbyrån. Detta gäller både uteblivna polisanmälningar och uteblivet psykosocialt krisstöd. Barnrättsbyrån har också fått uppgifter om suicidförsök och allvarliga självskador. – Barn med stora vårdbe-
hov placeras av socialtjänsten på de särskilda ungdomshemmen istället för att få vård anpassad efter deras behov. Det vilar ett tungt ansvar på kommunerna runt om i landet att alltid fatta beslut utifrån varje barns bästa. Här ser vi allvarliga brister, säger Juno Blom.
Avgörande med rätt personal
Barnombudsman Juno Blom
har nu haft ett möte med SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Detta efter att det under maj kommit in nya uppgifter om våld på flera statliga ungdomshem.
– Det krävs att ledningen tar detta på allvar och att de genomför kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet, säger Juni Blom, Barnombudsmannen.
Under mötet med SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark i mitten på juni framförde barnombudsman Juno Blom att det är oacceptabelt att barn som kommuner bedömer har stort vårdbehov och placeras i tvångsvård, utsätts för allvarliga övergrepp och våld av personal.
– Det handlar om personal som saknar förmåga att möta
barn med stora behov. Personalens uppgift är att vårda, skydda och hjälpa barnen, säger Juno Blom.
Vad kan ni göra för att SiS sätter stopp för våldet?
– Vi kommer att ha ett uppföljande möte med SiS ledning efter sommaren. Barnombudsmannen genomför också samtal med barn på placerade på SiS, ett arbete som har pågått sedan våren och fortsätter framåt. Och vi fortsätter att ha nära kontakt med Barnrättsbyrån. Barn hör av sig till deras barnombud och berättar om våld och kränkningar de har utsatts för på SiS. Det arbete som Barnrättsbyråns oberoende barnombud gör för
stötta och hjälpa dessa barn är ovärderligt. Det är tydligt att det behövs fler barnombud, säger Juno Blom och fortsätter.
– Jag vill också betona, det är avgörande att det är rätt personer som arbetar på de särskilda ungdomshemmen, personal som respekterar och har förmåga att möta barn utifrån deras unika behov och förutsättningar.
Avslutningsvis säger Juno Blom:
– Alla barn har rätt till skydd mot våld. Barnen på SiS ska veta att jag ser dem. Och att jag gör allt som står i min makt för att stoppa våldet på de särskilda ungdomshemmen!
Juno Blom, barnombudsman, ser allvarliga brister.
Lundäng HVB Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik
Skyddat boende i trygga miljöer
Nässlan HVB Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08
Nyköpings kommun
Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka www.jagarbacken.se
12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!
Tiktok förstärker negativa ätstörningsbeteenden
Även om det finns positiva aspekter med Tiktok för unga med ätstörning är de negativa effekterna övervägande. Det visar en ny forskningsstudie genomförd på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Region Skåne. I undersökningen har 14 unga tjejer som var under behandling och tillfrisknade från restriktiv ätstörning (anorexi) djupintervjuats om hur de använder Tiktok. Det handlar om hur de upplever att appen påverkar dem i relation till anorexin. Undersökningen har letts av Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare vid Bup och docent i barn och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.
– Deltagarna i studien upplevde att Tiktok på vissa sätt var positivt. Appen erbjöd en form av flykt och avlastning när de mådde dåligt. Den gav möjlighet till en känsla av gemenskap, där man kunde se andra som varit i liknande situationer och blivit friska. Men också få uppmuntrande feedback från andra användare och inte bara från sina behandlare på Bup, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Många utsatta barn upptäcks inte
En ny avhandling vid Hälsohögskolan på Jönköping University visar att många barn som far allvarligt illa inte kommer till den sociala barnvårdens kännedom. Trots att Sverige och många andra länder har åtagit sig att skydda barn genom Barnkonventionen, visar forskningen att systemet har stora brister.
– Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om barn som far allvarligt illa, samt om dessa barn upptäcks och sorteras vidare till social barnavård, säger Torbjörn Kalin, doktorand på Hälsohögskolan och med en bakgrund som socionom i den sociala barnvården.
Drygt vart fjärde barn i studien uppger genom självskattning att de någon gång under tonårstiden har tecken på att farit allvarligt illa. Detta trots att en mycket strikt definition tillämpats av vad ett tecken på att fara allvarligt illa är.
”En angiverilag skulle vara en katastrof för socialtjänsten”
En ny undersökning från Akademikerförbundet SSR visar att socialsekreterare är skarpt kritiska till förslaget om anmälningsplikt. 38 procent skulle överväga att säga upp sig vid införandet av en angiverilag. 6 av 10 socialsekreterare säger att de inte skulle ange papperslösa oavsett påföljd.
– En angiverilag skulle vara en katastrof för socialtjänsten. Det är redan en rekryteringskris där Sveriges kommuner har svårt att rekrytera socialsekreterare. En angiverilag skulle få fler att lämna sina jobb och det skulle leda till en sämre socialtjänst, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR. Akademikerförbundet SSR ställde frågor för att få en bättre uppfattning av medlemskårens inställning till angiverilagen och fackets roll i att driva motstånd mot förslaget. Över 80 procent av de tillfrågade uppgav att de vill att Akademikerförbundet SSR aktivt ska arbeta för att lagen inte förverkligas. Över 80 procent uppger även att en infroma-
tionsplikt/angiverilag skulle strida mot deras yrkesetik. – Åtta av tio menar att tillliten till och förtroendet för samhället, våra myndigheter och socialtjänsten skulle skadas av om kravet på att ange blev lag. Tilliten är samtidigt helt avgörande för en fungerande socialtjänst, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR. Tilliten är grunden för en fungerande socialtjänst. Socialtjänsten är samhällets ytters-
ta skyddsnät och ska se till att de mest utsatta får samhällets samlade stöd och hjälp när det behövs. Tillit till samhället och tillit till socialtjänsten är helt avgörande för att landets socialtjänst ska kunna göra sitt jobb.
Utredningen ska också föreslå eventuella påföljder för att inte ange. Närmare 60 procent av de svarande uppger att de inte kommer att anmäla oavsett vilket straff/påföljd som skulle riskeras.
Oro över HBTQ-rättigheter
35 procent av svenskarna är oroliga för att HBTQ+-personers rättigheter ska utvecklas negativt i Sverige. Det visar en ny Sifo-undersökning från 7-Eleven och Regnbågsfonden. Enligt Regnbågsfonden kan en förklaring vara extremhögerns framgångar i Europa.
Oron över att HBTQ+-personers rättigheter ska utvecklas i negativ riktning är särskilt framträdande bland kvinnor, där 47 procent uppger detta jämfört med 27 procent av männen. Samtidigt visar undersökningen att hela 97 procent av svenskarna är medvet-
na om att HBTQ+-personer ofta helt eller delvis saknar rättigheter i andra delar av världen.
– Svenskarnas oro kan förklaras av de högerströmningar som fått fäste i flera europeiska länder, särskilt efter extremhögerns framgångar i Europa. Många av dessa partier har åsikter om HBTQ+-personer som är främmande för de flesta av oss i Sverige. Risken är att dessa strömningar kan komma att påverka det politiska klimatet i hela EU och därmed försämra HBTQ+-personers rättigheter i Europa, säger Aaron Kroon,
styrelseledamot på Regnbågsfonden.
59 % vill att Sverige ska använda vårt EU-medlemskap för att utföra påtryckningar mot länder vars lagar diskriminerar, utövar våld eller kränker HBTQ+-personers rättigheter.
– Vi arbetar kontinuerligt med olika projekt för att globalt främja HBTQ+-personers rättigheter. Vi ser stora framsteg i vissa länder, men också att utvecklingen går åt fel håll i andra, exempelvis i Uganda, Italien och Georgien, fortsätter Aaron Kroon, styrelseledamot på Regnbågsfonden.
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
FOTO: MAGNUS
NYRENOVERAD VÅRDFASTIGHET
Fastigheten är anpassad för att användas för stöd- eller vårdverksamhet. Exempelvis särskilt boende, äldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten består av 26st fullutrustade lägenheter som uppfyller VK5B
Byggnadernas totala area uppgår till 2500 kvm.
Fastigheten har ett idylliskt läge i Läby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trädgård med utsikt över fälten.
Finns det intresse?
Kontakt oss:
Anton Ziakoulis 076–256 85 85 anton@asbroab.com
036-550 40 00
072-853 04 21 info@securanova.se
SecuraNova journalsystem
Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Delegering av medicinska arbetsuppgifter
• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journalstöd och dokumenthantering
• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF
• Ska�a måluppfyllelsen och få resultatmå�
• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc
• Överför dokument digitalt till uppdr.giv.
• Familjehemsvinjetter och FREDA
• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen
• Digital signering av dokument som skapas
EGENKONTROLL - underlä�a egenkontroller och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.
K KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredning av familjehem,
handledning och insatser för placerade.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet. Läs mer på https://securanova.se
Nu har vi lediga familjehem för barn med vanliga behov*
* Värme, trygghet, stabilitet, uthållighet, vägledning, tålamod och stöd
Kontakta oss
emilie@luvab.se
070-642 42 17
www.luvab.se
Vi har särskild kompetens inom adhd, autism och IF
SecuraNova
Sara Skoog Waller beskriver den våldsutsattas maktlöshet.
Foto: Tilda Thingvall
Umgängestvång blir en del av våldet
Det finns ett utbrett antagande att våldet tar slut om bara kvinnan lämnar. Vi är många som försöker få kvinnan att berätta, anmäla och lämna våldsutövaren. Men forskning visar att det är då våldet eskalerar. Det blir ett dubbelt svek från samhällets sida när förövaren kan fortsätta att utöva våld och dessutom få delad vårdnad om barnen.
TEXT JENNY FORS
Många kvinnor vågar inte lämna av rädsla för eftervåldet, som blir än värre när det finns gemensamma barn eller gemensam egendom. Vad kommer att hända med barnen om hon inte kan vara där för att skydda dem?
– Eftervåld kan tyvärr upprätthållas av de system som egentligen ska skydda. I svensk och internationell forskning framgår frågor om umgänge som en stor del av eftervåldet. Det är problematiskt att mammorna själva behöver bevisa att barnen far illa, särskilt eftersom det finns tendenser att inte se mammornas uppgifter om våld som trovärdiga i vårdnads-, boende- och umgängestvister, säger Sara Skoog Waller, fil.dr i psykologi.
Hon var en av talarna på Dagen för Skyddat Boende som SSIL för vård och omsorg arrangerade i Stockholm den 29 maj.
I DJUPINTERVJUER MED kvinnor som har lämnat sin våldsverkare beskriver de eftervåldet som värre än våldet i relationen. Förövaren och våldet var fortfarande ständigt
närvarande, kvinnorna var tvingade till fortsatt anpassning för att undvika våld, de var hindrade från återhämtning och att ”gå vidare”. De hade också begränsade möjligheter att uppfylla sina egna och barnens grundläggande behov av trygghet, säkerhet, relationer och tillhörighet, identitet och livshistoria, arbete och fritid, framtid och förutsägbarhet.
– Det kan vara djupt traumatiserande att våga berätta och tro att man ska få hjälp, men i stället bli sviken av samhället, att de som ska hjälpa bortser från eller föringar våldet. Det blir ett trauma utan slut när barnen tvingas till umgänge med förövaren. Det kan även ske när barnen lever gömda på grund av pappans våld.
GRUNDPROBLEMET ÄR ATT förövaren fortsätter att utöva våld. När vårdnadsprocessen hamnar på familjerättens eller tingsrättens bord kan våldet omformuleras till att det rör sig om en konflikt mellan föräldrarna. I Jämställdhetsmyndighetens rapport från 2022 ”Uppgifter om våld är inget undantag” granskades 814 domar där
det var tydligt att samarbetsproblem kan väga tyngre än våld. I 64 procent av målen fanns det uppgifter om våld mot både kvinnan och barnen. I 50 procent av fallen tog domstolen varken hänsyn till den akuta faran eller långsiktiga konsekvenserna för barnen som våldsutsattheten kunde ha. Fokus ligger på föräldrarna och deras situation, inte på uppgifter om våldsövergrepp.
– Om det uppkommer uppgifter om att ett barn far illa av umgänget som domstolen har beslutat om finns det saker som Socialtjänsten kan göra; öppna en utredning och höra barnet som får beskriva sin upplevelse, och i utredningen tydligt beskriva uppgifter om våld och påtala risker, säger Sara.
HON BERÄTTAR OM ett fall där en kvinna skulle ta sina fem barn till ett umgänge med pappan. De äldsta barnen som var äldre än tio år vägrade följa med då de var rädda. Det gjorde att mamman fick betala tiotusentals kronor i månaden i vite trots att hon gjorde allt hon kunde
för att få med barnen till umgänget.
– Det kan finnas idéer om att barnens avståndstagande beror på att mamman har påverkat barnen. Utifrån ett sådant perspektiv kan barns adekvata reaktioner på pappans våld – rädsla och avståndstagande – ses som bevis för att mamman har påverkat barnet.
VAD GÄLLER VÅRDNADSTVISTER och uppgifter om våld ska det, enligt förarbeten, räcka med att det konstateras att det finns en risk för att barnet utsätts för våld under umgänget, för att det ska beaktas och väga tungt i bedömningen i frågorna vårdnad, boende och umgänge. Uppgifter om våld ska alltid prövas av domstolen.
– Tyvärr framgår det långt från alltid hur eller ens om tingsrätten resonerat och gjort en riskbedömning beträffande
»Det blir ett trauma utan slut när barnen tvingas till umgänge med förövaren«
risken för att barnet utsätts eller på andra sätt exponeras för våld, och det kan inte ha varit lagstiftaren intention, säger Sanna Knutsson, advokat på Rebecca Lagh och fortsätter:
– Vårdnadsmål är processer som tyvärr inte konstruerade för våldsutsatta. I stället bygger de på att parterna ska komma överens. Den våldsutsatta ska alltså komma överens med sin förövare.
FÖRUTSATT ATT DEN våldsutsatta är boendeförälder eller om hon får ensam vårdnad är hon också vanligen skyldig att kommunicera med sin förövare och till exempel informera om omständigheter kopplat till
vårdnadsfrågor kring barnen, men också information som kan underlätta ett umgänge, om det beslutats om ett umgänge.
NÄR DET GÄLLER den nya rättsprocessen som rör lagen om placering av barn i skyddat boende är det såväl en direkt som en indirekt risk, exempelvis risken för våld, eller annan risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas, som ska beaktas av förvaltningsrätten.
– I ett fall där kammarrätten avslog beslut om att barnet skulle vara placerat med mamman i skyddat boende utvecklas inte risken för våld alls. Det är socialtjänstens och den skyddsplacerades ombuds
Sanna Knutsson och Sara Skoog Waller talade på SSIL utbildningsdag. Foto: Jenny Fors
roll att lyfta våldet, säger Sanna Knutsson. Socialtjänst och familjerätt håller barnsamtal, men man behöver lyssna vad barnet faktiskt säger och bygga tillit genom att hålla fler än ett barnsamtal i mål där det förekommer uppgifter om våld för att öka chansen att barnet vågar berätta. Det finns fler försvårande faktorer som gör att barn inte berättar, till exempel att de får veta att pappa kommer att få läsa det barnet sagt, eller att förövaren innan barnsamtalet sagt till barnet att ”Om du berättar kommer jag att hamna i fängelse” eller ”…då kommer Soc. att ta dig”.
SARA SKOOG WALLER vill göra ett medskick: Hur kan insatser och skydd inriktas på att begränsa förövares möjligheter att upprätthålla makt och eftervåld? Hur kan socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättssystemet och andra aktörer verka för att kedjan hänger ihop och inte vika undan för
Dagen för Skyddat boende
våldet? Vilka rutiner behövs för att motverka och säkerställa att våld inte omförhandlas, omformuleras och osynliggörs inom er verksamhet?
SANNA KNUTSSON DRAR slutsatserna att rapporten ”Uppgifter om våld är inget undantag” från Jämställdhetsmyndigheten visar hur låg kunskap det verkar finnas inom domstolarna när det gäller våld i nära relation och vilka konsekvenser beslut om vårdnad, boende och umgänge kan få.
– Om inte socialtjänst och familjerätt tar in kunskap och utreder konsekvensen för barns utsatthet fäster inte domstolen någon vikt vid risken heller. Vi behöver utbilda oss, bli tydligare i vårdnadsutredningarnas riskbedömningar, samt i analys och bedömningsdelen av BBIC. Tillsammans kan vi faktiskt göra skillnad, avslutar hon uppmuntrande. ●
Missa inte Dagen för Skyddat boende i Göteborg den 16 oktober 2024!
Under 2025 kommer SSIL att arrangera dagen vid tre tillfällen; 13 mars i Malmö, 9 oktober
Göteborg och 3 december i Stockholm, håll utkik! (med reservation för ändringar)
Läs mer på www.ssilutbildningsdagar.se
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
Det kan finnas idéer om att barnens avståndstagande
Getty Images
Gängkriminella ändrar strategi allt snabbare
De kriminella gängen riktar in sig på nya målgrupper – måltavlor som snabbt luras in i gängens våld med helt nya metoder. SSILs utbildningsdag på tema gängkriminalitet lockade återigen fullt hus vid det senaste tillfället i Uppsala.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Bilden av gängkriminaliteten förändras snabbt. Nu är det inte längre i de så kalllade utsatta områdena som de våldsverkande gängen härjar. De finns mitt ibland
oss; i villakvarteren och på stadens torg. – Vi behöver se på de gängkriminella som vinstdrivande företag. Deras strategi liknar hur ett företag jobbar. De har
en produkt att sälja så de behöver tänka vilka som är deras målgrupp och vilka som skulle kunna bli målgrupp. Deras utgångspunkt är riskminimering och vinst-
Mehdi Adnan Mossa och Evin Cetin är två av föreläsarna på SSIL utbildningsdagar.
maximering. Fundera kring de två orden, säger Evin Cetin, föreläsare, författare och före detta advokat.
Hon talade på SSIL utbildningsdag i Uppsala den 14 maj då temat för dagen var gängkriminalitet. I sin bok ”Mitt ibland oss” (2022) träffar hon huvudpersonerna i gängen. Nu skriver hon på sin andra bok, där hon bland annat har talat med mödrarna.
– Det var så många mammor som hörde av sig till mig efter min första bok. Men det som har hänt nu är att de heter Ulrika, Fredrica och Emma. De har arbete, bor i radhus eller villa och det förekommer inte våld i familjen, vilket skiljer sig helt från de familjer som jag har träffat tidigare.
Båda grupperna beskriver hur deras barn hamnat i missbruk. Först började de med mindre doser, sedan hamnade de i greppet på de gängkriminella.
Evin Cetin är ute mycket i skolorna och föreläser. Hon har märkt att knarkförsäljningen sker helt öppet idag på våra högstadieskolor och i samhällets offentliga rum. Det är som att de vill visa tydligt vem man ska vända sig till. Förr var det mer dolt.
ENLIGT EVIN SÅ ändrar de gängkriminella strategi väldigt snabbt för att minimera riskerna att åka fast. När polisen börjar rikta in sig på vissa typer av områden och vissa typer av människor så börjar det
komma order uppifrån att man behöver hitta nya personer som kan sälja knarket utan att väcka misstanke.
– De är nya kunder i helt andra områden som är mest intressanta, med svenska namn och som inte har haft någon kontakt med socialtjänsten tidigare. Man letar efter svagheter, som att personen börjar köpa allt oftare och verkar ha svårt att betala. Då försöker de skapa en relation, bjuder vissa gånger för de ska fastna i missbruket och tvingas börja sälja själva för att tjäna pengar. Eller så hittar de någon annan svaghet att utöva utpressning med.
Hon berättar att de till och med riktar in sig på fattiga pensionärer för att ha
Guldpartner Allviken HVB.
Guldpartner Tryggt Boende.
Hemlikt.
Besökare från Västerås stad.
Lejongruppen.
Ta chansen!
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
någonstans att förvara vapen och knark. Samhället ligger alltid steget efter om vi inte börjar fundera på vem nästa offer kan bli.
Den offentliggjorda så kallade swishlistan i Sundsvall med 100-tals namn som misstänks ha köpt kokain blev en riksnyhet förra hösten. Evin tycker att det är intressant att många inte ser köpare eller ens säljare som kriminella.
– Den som köper knark är med och finansierar gängkriminaliteten i Sverige. Om inte vi vuxna förstår det, hur ska då barnen förstå? Säljarna är skickliga, de jobbar hela tiden med att öka försäljningen och få fler säljare under sig.
POLISEN MARKUS ANTONSSON, var också talare under dagen. Han bekräftade att brotten nu sker i andra boendemiljöer och att Polisen ofta är tvåa på bollen.
– Det finns i alla samhällsklasser och föräldrarna har ingen aning. Det är väldigt lätt att få någon på kroken. Tjejer har också börjat ta en allt större roll.
Han gillar inte uttrycket ”särskilt utsatta områden”. Det späder bara på utanförskapet, lika så den nya lagen om säkerhetszoner, även kallat visitationszoner.
– Det kommer bara att öka motsättningarna och minska tilliten. Det blir kontraproduktivt och jag tror att det här med att sätta hårt mot hårt bara kommer att göra situationen ännu värre.
Istället vill han lägga fokus på tidigare insatser. Han får ofta höra när en ungdom
Markus Antonsson är en erfaren
Besökare från Södertälje kommun.
Stockrosen.
Arrangören SSIL – För vård och omsorg.
merna SSPF och SIG, men genom att bli mer operativ skulle det kunna ge större effekt, menar Markus och kallar förslaget SIGO.
har hamnat riktigt snett att ”Vi såg det redan i förskolan”.
– Vi kan inte säga det när ungdomen går i åttan. Vi behöver sätta in åtgärder direkt för den där 6-åringen. Det kan vara extra anpassning/särskilt stöd, BUP/samtalsterapi, krisstöd till föräldrar och stärkt föräldrastöd, kontroll av hemmiljön och eventuella diagnoser.
I STORT SETT alla som döms för våldsbrott har själva upplevelser av våld i hemmet bakom sig. Markus Antonsson har varit med och tagit fram IGOR-projektet, där
»Vi behöver sätta in åtgärder direkt för den där 6-åringen«
polis och socialtjänst arbetar uppsökande i samverkan för att motivera till stödinsatser för våldsutsatta och våldsutövare. Han tycker att man borde arbeta liknande när det gäller gängkriminella, att ha en operativ specialgrupp som arbetar uppsökande. Nu finns samverkansfor-
Behovet är stort i och med den eskalering av skjutningar och sprängningar i samhället, att det sker en ständig påfyllning av gärningspersoner och de låga förtroende som finns för myndigheterna.
– Vi upplevde att förtroendet för oss myndigheter ökade i arbetet med IGOR, fler våldsutövare sökte behandling och samarbetet mellan Polisen och Socialtjänsten var framgångsrikt.
Viktiga nycklar som han vill skicka med till yrkesverksamma är att inte släppa taget för tidigt, fortsätta att motivera, att bygga upp tillit och förtroende, växeldra i teamet och jobba med hjärtat men ”lås dörren” ibland för att orka. ●
Barn & Omsorg i Sverige AB.
Korpberget.
Nytida.
Varför är det så känsligt att ställa krav på vårdnadshavare?
En fråga som jag gång på gång har påmints om under mitt arbete med ungdomar som har ett socialt nedbrytande beteende, är hur känsligt det är att ställa krav på ungdomarnas vårdnadshavare. Detta är något som jag även hör från både kollegor inom HVBbranschen och socialsekreterare.
Då kan man ju ställa sig frågan om varför detta ämne ska vara så känsligt?
För att få ett perspektiv behöver man ha med sig det faktum att samhället betalar otroligt mycket pengar för att försöka hjälpa ungdomar med ett socialt nedbrytande beteende. En relativt normal kostnad för en kommun är att betala cirka 120 000 kronor i månaden för en ungdom. Alltså närmare 1,5 miljoner per placerad ungdom och år.
För många kommuner är det en otroligt stor kostnad varje år med att ha placerade ungdomar på olika institutioner.
OFTA HAR JAG fått höra av handläggare på socialtjänsten att man erbjudit ungdom själv och vårdnadshavare ett flertal olika insatser på hemmaplan, och att vårdnadshavare tackat nej till dessa insatser trots att deras barn har ett socialt nedbrytande beteende (det finns självklart väldigt många vårdnadshavare som tackar ja till insatser också).
Många gånger har jag varit med om ungdomar som varit på ledigheter och där det kommit fram från polis, väktare eller andra att ungdomarna misskött sig. När man ställer frågor till föräldrarna om hur ledigheten gått så har vi fått svaret att ledigheten har gått mycket bra. Ungdomen har bara varit med familjen (finns
säkert vårdnadshavare som är rädda för sina barn, men att ljuga hjälper inte ungdomen på något sätt).
Har varit med om att familjer tackar nej till att ungdomen är med i ett avhopparprogram, detta då man inte vill flytta från orten man bor på. Detta trots att ingen vårdnadshavare har jobb som gör att de måste bo kvar.
NÄR SAMHÄLLET GÖR sin del genom att de ger ungdomar med socialt nedbrytande beteende insatser både på hemmaplan och på intuitioner, måste man också kunna ställa krav på att vårdnadshavare ska göra sin del. Det vill säga delta i de insatser som samhället erbjuder.
Man måste också kunna kräva av vårdnadshavare till barn i samhällets vård, att de inte ljuger om hur det går på ledigheter. Detta försvårar vård och behandling, och kan till och med helt motverka det arbetet.
»Vi måste kunna ställa krav på föräldrar oavsett var de kommer ifrån eller var de bor«
Det känns som att det blivit något fult att ställa krav på vårdnadshavare i Sverige. Då kan man få höra att det är föräldrar i socioekonomiskt utsatta områden, att de är rädda för socialtjänsten med mera. Men jag anser att vi måste kunna ställa krav på föräldrar oavsett var de kommer ifrån eller var de bor. Att lösa problema
Fredrik Griberg, verksamhetschef, Incola AB.
tiken med den utbredda gängkriminaliteten och narkotikabruket bland ungdomar är enligt mig inte något som enbart ligger på samhällets ansvar.
SAMHÄLLET MÅSTE LÖSA sin del med förebyggande insatser för att ungdomar inte ska dras in i socialt nedbrytande beteende, insatser till ungdomar som fastnat i socialt nedbrytande beteende och dess vårdnadshavare, en bra och trygg skola med mera.
Men vårdnadshavarna måste också ta sitt ansvar och göra sin del genom att vara en bra förebild och ta emot de insatser som de erbjuds av till exempel socialtjänst. Enligt mig är det inte på något vis orimliga krav att ställa på vårdnadshavare, men frågan kvarstår ändå. Varför det ska vara så känsligt att ställa krav på vårdnadshavare?
Fredrik Griberg Verksamhetschef, Incola AB
Lekfull inlärning
LEGO Group punktskriftsklossar LEGO Braille Bricks finns nu på svenska. Varje kloss har samma form som de ursprungliga LEGO klossarna, men med en tryckt bokstav och en punktskriftsbokstav på. Det erbjuder helt nya möjligheter för barn att lära sig punktskrift på ett lekfullt sätt, och möjliggör för blinda och seende barn att leka och lära tillsammans på lika villkor.
www.lego.com
Dämpar störande ljud
Hörselkåpor som sänker ljudnivån och dämpar störande ljud. Kåporna gör det möjligt att uppfatta tal och andra ljud men sänker ljudnivån så att omgivningens ljud distraherar mindre. funkamera.se
Sinnesupplevelser till alla
Taktilt snurrtorn från TFH sensory med olika färger och texturer som stimulerar olika sinnen. TFH arbetar dedikerat med att övervinna hinder som begränsar kreativitet och lek. TFH håller utbildningar och visningar inom olika produktområden samt design, försäljning och installation av MSE Multisensoriska Sinnesrum.
tfhsensory.se
Läkemedelsrobot
Smila är läkemedelsroboten som kombinerar den senaste teknologin med en användarvänlig design, vilket möjliggör en mer trygg och effektiv medicinhantering inom sjukvården i allmänhet, och hemtjänsten i synnerhet. Smila placeras ut hos vårdtagare och laddas med receptbelagda mediciner av en vårdgivare som ställer in doseringen. Tack vare flera smarta funktioner påminner Smila vårdtagaren om att ta sin medicin i rätt tid.
www.tamro.se
Kudde som vibrerar
Det här är en vibrerande kudde från TFH sensory. Det är en taktil känselprodukt som stimulerar sinnena. Mått: 30x50 cm. tfhsensory.se
Trendig sneaker
Med ett trendig utförande, kraftigare sula och effektiv stötdämpning passar sneakern Beez Chunky lika bra på arbetet som under fritidsaktiviteterna. Stabilitet, komfort och modern design utmärker denna modell, som med optimal andningsförmåga även ger en behaglig miljö inne i skon.
vardvaskan.se
190 skyddade boenden har ansökt om tillstånd
Före den 1 augusti skulle ansökan vara inne för alla som ville fortsätta att bedriva skyddat boende enligt den nya regleringen.
– Vår styrelse har varit i kontakt med IVO för att höra hur många aktörer som har lämnat in ansökan och IVO informerade om att det inkommit 190 ansökningar. Det återstår nu att se hur många som blir godkända, säger Fredrik på Nationella Skyddsinsatser och styrelsemedlem i stiftelsen.
Det var den 1 april som regleringen av skyddat boende trädde i kraft, men aktörer hade efter det fyra månader på sig att ansöka om tillstånd. Föreskrifter och allmänna råd för skyddat boende från Socialstyrelsen finns ännu inte på plats. Stiftelsen Insats Skyddat Boende ser fram emot att kraven för att bedriva skyddat boende förtydligas.
– Vi är nyfikna på utvecklingen, kraven som ställs, hur bedömningen av IVO görs utifrån kompetens. Hur man definierar boendet rent praktisk osv. Vi undrar även om IVO har strategier för uppföljning sedan. Stiftelsen kommer att försöka följa processen och göra sin röst hörd i frågor som berör skyddat boende, kvalitet och kompetens, säger Fredrik.
Hon ger ut bok om sugardejting
Maria Balck intervjuas av SVT i den aktuella serien om sugardejting. Den 20 augusti släpps hennes bok ”Hur jag överlevde generösa män – en bok om sugardejtning”, Ordberoende förlag.
Maria insåg hon hur ungdomens våldsamma relation påverkat henne och började hon i terapi. Detta ledde henne in på vägen att börja läsa genusvetenskap och senare att skriva en bok om sina upplevelser av våld och om samhällets bristande skyddsnät när du som bäst behöver det.
Från början var boken tänkt som en dagbok till hennes barn men efter hand utvecklades den istället till en självbiografisk bok med grundläggande fakta om sugardejting som en del av mäns våld mot kvinnor.
Polisen har kartlagt 300 män
Polisen kartlägger högriskindivider för att bekämpa våld i nära relation. I dagsläget har polisen identifierat drygt 300 individer som löper ökad
Kartläggningen är en del i polisens satsning mot mäns våld mot kvinnor, som sätter fokus på våldsutövarna och särskilt de högriskindivider som riskerar att begå grovt, systematiskt och i värsta fall dödligt våld mot sin partner. Arbetet är under utveckling och polisen uppdaterar sin lägesbild löpande.
I nuläget pågår arbetet inom ramen för polisens nationella operation Beta, som kraftsamlar kring det brottsförebyggande arbetet för att reducera grovt och dödligt våld i nära relation. Syftet är att utveckla och etablera nya arbetssätt inom hela Polismyndigheten. Samtidigt stärks arbetet med initiala utredningsåtgärder för bättre utredningar och ökad lagföring.
– Det är viktigt att vi nu har identifierat högriskindivider och att vi kan jobba mer intensivt och konkret mot dem. Vi fokuserar på männen och vi
gör det för kvinnornas skull, säger rikspolischefen Petra Lundh i ett pressmeddelande. Utgångspunkten för polisens kartläggning är kunskap om riskhöjande faktorer som baseras på forskning om dödligt partnervåld. Exempel på riskfaktorer är kontrollerande beteende, strypvåld och uttalad rädsla hos målsäganden, samt psykisk ohälsa, uttalat hot om suicid, missbruk och historik av våldsbrottslighet. Separation kan vara en trigger som förstärker andra riskfaktorer och får våldet att eskalera.
– I kartläggningen görs en
bedömning där de riskhöjande faktorerna är viktiga. Nästa steg är att vidta operativa åtgärder och riskreducerande insatser för att förhindra och förebygga våldet. Här är samverkan med andra samhällsaktörer viktig så vi kan sätta in rätt åtgärder, både för våldsutsatta och våldsutövare, säger Jale Poljarevius, operativt ansvarig chef för operation Beta.
Kartläggningen bygger på olika informationskällor inom polisen, från polisanmälningar och förundersökningar, till underrättelseinformation och tips.
Ett lämnaprogram ska ge stöd
Regeringen presenterar ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer. Arbetet stärks inom bland annat stöd, organisering och uppföljning, fokus på våldsutövaren och effektivare brottsbekämpning.
– Regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter med full kraft. Hedersförtrycket har ingen plats i vårt samhälle och alla former av våld – fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt –ska upphöra. Åtgärdspro -
grammet som ska förebygga, motverka och bekämpa våldet och förtrycket på bred front i alla delar av samhället är ett viktigt steg i det arbetet, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg. – Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är allvarliga samhällsproblem som ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Med det här åtgärdsprogrammet ökar vi trycket i regeringens arbete ytterligare och skapar förutsättningar för ett brett, effek-
tivt och långsiktigt arbete, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Arbetet stärks inom fyra särskilt prioriterade utvecklingsområden:
1. Ett lämnaprogram med åtgärder för att lämna destruktiva relationer.
2. Kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtyck.
3. Stärkt stöd till barn och unga som upplever våld, inklusive barn som förs utomlands i hederskontexter.
4. Ökad kunskap om digitala dimensioner av våld.
Utgångspunkten för polisens kartläggning är kunskap om riskhöjande faktorer som baseras på forskning om dödligt partnervåld. Foto: Getty Images
Möt oss på
Utbildningsdagen i Stockholm
torsdagen den 12 september 2024
08:00 - 16:00 Norrtullsgatan 6
Tema: Gängkriminalitet
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Ett av Sveriges ledande HVB inom området, centralt i Västervik, Riksintag
Högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS
INTEGRERAD DBT
Särskild kompetens finns för behandling avseende
l Suicidala agerande
l Ätstörningar
l Trauma och komplex PTSD
l Neuropsykiatriska funktionsvariationer
l EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Från helhet till fler delar?
Emil Wall
Gruppterapeut,
Avenbokens
Behandlingshem
Jag har länge läst och försökt förstå vad ”Samsjuklighetsutredningen – från delar till helhet” egentligen kommer att innebära. Jag har haft otaliga diskussioner och samtal med kollegor, men det finns fortfarande fler frågor än svar kring vad som faktiskt kommer att ske om utredningen blir verklighet.
Samsjuklighet innebär att en individ har två eller flera sjukdomsdiagnoser samtidigt, till exempel missbruk eller beroende och annan psykiatrisk diagnos där individen behöver stöd för tillstånden samtidigt. I utredningens slutbetänkande föreslås ett byte av huvudmannaskap över det sammanhållande ansvaret för de individer som lider av samsjuklighet. Tidigare har ansvaret varit fördelat mellan regionernas hälso- och sjukvård och den kommunala socialtjänsten, men nu ska ansvaret fördelas helt till regionerna.
För mig som arbetar på en kommunal behandlingsinstitution (HVB) för individer med missbruks- eller beroendeproblematik har det väckts en oro över vad detta kommer innebära för mig och mina kollegor, men främst hur det kommer att påverka den målgrupp vi arbetar med.
Mycket av det utredningen föreslår låter som en god idé där bytet av huvudman är befogat för att individer som lider av samsjuklighet ska få den hjälp de behöver.
I SLUTBETÄNKANDET skrivs det även om behovet av kompetenshöjning inom regionerna genom att bland annat rekrytera behandlingspedagoger, socionomer och socialpedagoger med erfarenhet av behandlingsarbete.
Behandlingsarbetet kommer i framtiden utövas av i princip samma individer som idag men med en ny huvudman, och på så sätt ska vården bli mer sammanhållen. Men jag upplever att det saknas transparens i genomförandet vilket gör mig
orolig över att resultatet i slutändan blir något annat.
HVB-verksamheterna som omfattas av utredningen blir en parentes i de enorma ambitioner som beskrivs i utredningen, men jag vågar påstå att dessa institutioner är mer än så för många av de brukare som har gjort en behandling.
»Jag är orolig över regionernas möjlighet att bygga upp liknande verksamheter«
I utredningen är det tydligt att det inte är utforskat vad det innebär att göra en behandling, utan snarare var och hur den ska utföras framöver. I arbetet med behandlingsmetoder som Återfallsprevention, CRA och enklare samtalsmetodik som MI-samtal har jag lärt mig att relationen, och platsen för denna relation mellan behandlare och klient, alltid kommer att vara oerhört viktig.
MÖJLIGHETERNA FÖR DET psykosociala arbete som vi utför dagligen är inget jag tror kan återskapas så enkelt som det presenteras i utredningen, och definitivt inte på de fem år som är föreslagna.
Institutionen jag arbetar på har över 40 års erfarenhet av behandlingsarbete som nu riskerar att försvinna, och jag är orolig över regionernas möjlighet att bygga upp liknande verksamheter baserat på de förutsättningarna som redogörs i slutbetänkandet.
Målet med utredningen är att skapa en bättre och mer sammanhållen vård. Tanken är god, men jag är rädd att övergången inte kommer att bli så enkel som den målas upp i utredningen, och då kommer vi att svika en av de mest utsatta målgrupperna vi har i samhället. Och den risken vet jag inte om jag vågar ta.
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Förstärkt familjehemsvård med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
Skyddat boende
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
LSS 2024
Stöd och service till vissa funktionshindrade
Alla som arbetar med myndighetsutövning behöver ha aktuell lagstiftning nära till hands för att garantera brukare och klienter en rättssäker ärendehandläggning och god samhällsservice. Motsatsen leder till både personligt lidande för den enskilde och slöseri med tid och pengar för att hantera överklaganden.
Det här är en nödvändig lärobok med relevant information och fakta för alla som arbetar med eller är intresserade av reglering som berör personer med funktionsnedsättning. Den klara och begripliga framställningen rätar snabbt ut de flesta frågetecknen kring lagens innehåll och tillämpning och bör därför finnas på varje biståndshandläggares kontor.
Författare: Lars G Larsson och Monica Larsson
Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sidan66
LSS
– med hjärtat i ramen
För personlig assistans, särskilt boende och daglig verksamhet när den är som bäst. Uppföljaren av bästsäljande boken Älskade assistent äntligen här. Den här gången lyfter Jan Blomström fram bredden av hela lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och vikten av varför man är på jobbet. LSS har på många sätt gett individer med funktionsvariation och deras närstående ett liv väl värt att levas. Samtidigt är det inte helt givet hur man inom verksamheterna behöver agera för att nå dit.
Författare: Jan Blomström Förlag: Prolead, www.prolead.se
Spaningsledaren i Rinkeby
Mats Lindström är spaningsledaren i Rinkeby som försökt stoppa gäng som Dödspatrullen, Shottaz, Headshotligan, Husbys hyenor och Lejonen. Han har mött över trettio unga män som dödats och sannolikt träffat fler mördare än någon annan svensk polis. Tidigt larmade han om de barnsoldater som nu drömmer om ”auran” av att vara en mördare i gängkrigen. Det här är spaningsledarens berättelse inifrån tidigare hemliga polisoperationer, om barnen som han försökt rädda och sina speciella relationer till tungt gängkriminella som han blivit ”Mats” med. År efter år har han stannat kvar i Stockholms västra förorter för att vinna i spaningsoperationer med extrema insatser – där misstag kan kosta människoliv.
Författare: Mats Lindström, Fredrik Sjöshult Förlag: Forum, www.forum.se
Hon faller tungt
Hon faller tungt är ett bevis på människans inneboende styrka och överlevnadsinstinkt. Joy är en liten mellanstadietjej som utsätts för svåra trauman både i skolan och utanför. Ingen i hennes omgivning ser, ingen anar vad som pågår och ingen kommer till hjälp. Många år senare hamnar denna kvinna i en djup kris på grund av barndomens trauman. Minnet sviker, och livet faller samman när hon förlorar jobbet, sonen till socialtjänsten och hamnar i psykiatrins ekorrhjul.
I boken berättar Joy om sina svåra övergrepp och trauman, sin väg genom psykiatrin och socialtjänsten samt avslutar med information om diagnosen hon tillslut fick, Dissociativ identitetsstörning.
Författare: Joy Andersson Förlag: Vulkanmedia, www.vulkanmedia.se
Prinsessan på Höjden
Drogerna, pengarna och gängen
Prinsessan på Höjden ger en unik inblick i en värld där våld och makt är valutan. Det är också en berättelse om modet att bryta mönster. När boken släpps har det gått fyra år sedan Natalie lämnade gänglivet bakom sig, men våldet i Stockholms kriminella nätverk har eskalerat. Hon har sett vänner och släktingar falla offer för brutaliteten, men också visat prov på att det går att ta sig ut. Natalies berättelse blev känd för en större publik genom Diamant Salihus bok När ingen lyssnar, där hon omskrivs som Sara. Prinsessan på Höjden är hennes egen berättelse, skriven tillsammans med journalisten och författaren Frida Söderlund.
Författare: Natalie Klockars och Frida Söderlund Förlag: Polaris Fakta, www.polarisfakta.se
Typiskt killar!
Så gör vi pojkar till jämställda män
En bok framför allt till föräldrar och personal som arbetar med barn och unga som vill undvika att trampa i machokulturens fällor. Genom rapporter, undersökningar och vedertagen forskning synliggör journalisten och debattören, Atilla Yoldas, hur vi undviker att trampa i machokulturens fällor. Här finns fakta, konkreta råd och verktyg samt Atillas personliga erfarenheter och reflektioner av att ha vuxit upp och påverkats som pojke i en machokultur i ett utsatt område.
Författare: Atilla Yoldas
Förlag: The Book Affair, www.thebookaffair.se
Npf-kokboken
Om mat och ätande för barn med autism och adhd
Mat är ofta svårt för barn med autism och adhd (de två vanligaste npf-diagnoserna). Som förälder är det lätt att börja lirka, vädja, smyga in nyttigheter i favoriträtterna eller bli sträng och fastna i maktkamper.
Här får du veta hur du kan göra mat och ätande lättare och roligare för barn med autism och adhd – för det går! Du får läsa om den vanliga rädslan för ny mat och vikten av trygghet, hur du kan tänka kring näring, hur ni kan umgås mer avslappnat kring måltider, hur du kan hantera ovälkomna råd och vad du kan pröva om barnet äter väldigt lite – eller väldigt mycket. Boken innehåller även recept och förslag på hur måltiderna kan komponeras för att passa så många som möjligt.
Författare: Sara Ask, Helena Cloodt och Julia Esters. Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Orosboken
Ta hand om din oro i fem steg
Oro kan ibland hjälpa oss att ta tag i problem, men alltför ofta snurrar orostankarna bara runt och blir ett ältande utan slut. Då stör oron vår koncentration, gör oss utmattade och försämrar livskvaliteten. Orosboken bygger på ett vetenskapligt utvärderat självhjälpsprogram, där två forskande psykologer har summerat de fem bästa sätten att hantera oro.
Erik Andersson är legitimerad psykolog, docent i klinisk psykologi och studierektor vid Avdelningen för psykologi, KI. Han har forskat på behandlingar för oro i över 10 år. År 2023 tilldelades han Stora Psykologpriset. Tove Wahlund är legitimerad psykolog, forskare inom klinisk psykologi och lärare i psykologisk behandling vid KI. I sin forskning utvecklar och testar hon behandling av oro hos ungdomar och vuxna.
Författare: Erik Andersson och Tove Wahlund Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Bilder från Malmö
Tema gängkriminalitet
lockade fullt hus på SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdag i Malmö. Här är några av utställarna.
TEXT OCH FOTO TILDA THINGVALL
Amplius.
Patia. Positivum Gruppen.
Omsorg Skydd Säkerhet.
Tryggt Boende.
Allviken, en del av Allians-gruppen.
Samskapa. Wemind.
Sveriges största placeringsservice
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din
p lace r ings förf rågan på ssil.se
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Det blev succé när FUB Ljusdals medlemmar fick träffa Linda, Mats, Tobbe och de andra från tv-programmet ”Välkommen till Köping”. Hela gänget fick bowla tillsammans och ta en massa bilder.
TEXT JENNY FORS FOTO PRIVAT
När det var dags för FUB Ljusdals årliga sommarresa ville medlemmarna åka till Köping. Förhoppningarna var stora om
att få träffa idolerna från tv som blivit folkkära i och med dokumentärserien om gruppboendet i Köping.
– Jag hörde av mig till mamman till en från Köping-gänget och hon skulle försöka få till en träff. Men hon ville att jag skulle hålla det hemligt, berättar Pia Ekqvist, sekreterare i FUB Ljusdal och anordnare av resan.
Hon sa till både deltagare och personal att Köping-gänget tyvärr inte hade tid att träffa dem för de var uppbokade på annat håll. Väl framme i Köping var det dags för
Linda och Sofia med Jessica Olsson.
Ida Matsson, Pia och Tobbe .
Tobbe, Mats, Linda, Jonte och Sofia.
bowling och helt plötsligt kom idolerna från Köping fram till gruppen.
– Då kom jag efter och sjöng Linda Bengtzings låt ”Jag ljuger så bra”. Personalen kunde inte tro sina ögon. Jag hade lyckats hålla överraskningen hemlig för alla utom min chef, säger Pia och skrattar.
Tjejerna och killarna var överlyckliga som fick träffa sina idoler och dessutom spela bowling ihop.
– Jag hade delat in dem i blandade lag
»Personalen kunde inte tro sina ögon«
killarna och tjejerna plus personalen är så nöjda med resan.
och hade bokat alla 12 banor. Vi brukar bowla en gång i månaden, medan Köping-gänget bowlar en gång i veckan och de vann också, vilket var väntat.
Efteråt fick de tid för fotografering, vilket verkligen var uppskattat. Pia Ekqvist,
– Vi har varit på många resor genom åren; bland annat till Allsång på Skansen, Dalhalla och Göta kanal. Vi var ett stort gäng på 46 stycken. Att få träffa Köping-gänget gjorde mycket för våra tjejer och killar, de får känna att de har mer betydelse. Det är jättekul att se. Men roligast ändå var nog att jag fick lura personalen, skrattar Pia. ●
Vi hjälper er att marknadsföra er verksamhet
Med våra tjänster Direktmarknadsföring och mailutskick hjälper vi er att träffa rätt. Genom vårt unika nätverk till Sveriges alla kommuner erbjuder vi möjligheten att marknadsföra er effektivt med en garanterad räckvidd till er önskade målgrupp inom socialtjänsten och kriminalvården.
Kontakta oss för mer information! Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal 0651-160 40 • info@ssil.se www.ssil.se
Pia Ekqvist och Mats från Köping.
Mats och Mårten Andersson.
Janne Widén, Mårten Andersson och Marie Westring.
Kalendarium 2024
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
SEPTEMBER
Socialpedagog
2 september, Malmö eller webbsänd sverigehalsan.se
4-6/11 Högskoleutbildning för HVB & SiS, i Stockholm, MCHS 11/2-6/5 2025 ADAD-utbildning, streamad
Waitong utbildning erbjuder uppdragsutbildning och handledning inom FIT, ADAD. Lösningsfokus och HVB via streaming, eller på plats i hela Sverige.
Dessutom digitala brevkurser, diplomutbildningar och fördjupningskurser i FIT, Lösningsfokus och ADAD. Börja när du vill och jobba sen helt i din egen takt.
WAITONG
Möt oss på
Utbildningsdagen i Stockholm
torsdagen den 20 september 2024 08:00 - 16:00 Norrtullsgatan 6
Tema: Att möta en människa - inte en diagnos.
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Vinn en bok med Omtanke
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
HVB-hem Russinbacken
Russinbacken HVB ger en trygg utgångspunkt för ungdomar med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.
Skydd och med säkerh omsorg i f
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Stödboende
HVB-hem
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
Ta plats på resan mot ett drogfritt liv
Russinbacken utanför Hedemora välkomnas unga män 16-20 år som hamnat kantad av missbruk och/eller kriminalitet. Russinbacken erbjuder hela vårdkedjan förlängd behandling, stödboende i egna lägenheter och förstärkta familjehem. tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv. till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Om oss:
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Jacqueline Dovblom, Kalmar och Anders Tottie, Järfälla.
Kartläggning och intensivt stöd med kvalificerad KP
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Möjlighet till betald arbetspraktik
Periodens utvalda böcker
KRIM-progra bryta destr tankemö
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
NÄSTA NUMMER
• • • Hög kompetens inom h
Hämtning samma dag ingår alltid.
• Barn är vår en av
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Mångårig erfarenhet att jobba med stora och små familjer.
• Vi finns på tre platser i Sverige.
Omtanke #6
Vi använder metoderna: - TRAPPAN-samtal - TMO (Traumamedve t support (evidensbase
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 9/9 till: ”Tävling 5/24”, Tidningen Omtanke, Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Förstärkt familjehem
Möt Maria Lundberg
Maria är Socionom och Universitetsadjunkt på Mälardalens universitet, avd. socialt arbete. Hon har bland annat skrivit boken ”Du ska inte bära skammen för det som hänt” och brinner för barns utsatthet. Nu är hon aktuell med en ny bok.
Skyddat boende
Ute den
25
Stöd kring
Terapeutiska sa KBT-inslag va
september
Dessutom Vi har träffat företaget Min framtid, som erbjuder säkerhetsplaceringar för personer med en hotbild. De använder sig av verktyget Previct Drugs som genom AI baserad videoanalys mäter olika parametrar i klientens ögon för att spåra droganvändning.
Emma Ulfsdotter Ljunggren på Solega berättar om den senaste forskningen kring gängkriminalitet och organiserad brottslighet.
SSIL Utbildning 2024
Kalendarium
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.
Stad Datum Tema föreläsningar Målgrupp
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Gängkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Personer som placerar inom LSS Att möta en människa – inte en diagnos
Uppsala
Örebro 3 maj 14 maj
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skydd & säkerhet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Stockholm 20 september Att möta en människa – inte en diagnos
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
Växjö 20 november
Karlstad 5 december
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se
