TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan: ”Höga krav på kompetens föreståndare”hos
TEMA: HVB/FAMILJEHEM
Noah fick komma direkt från BB till en jourfamilj
Ser till helheten i beroendevården
Så är det i praktiken att driva HVB
Epidemiolog Anders Wallensten
”Människor
Vill öka kunskapen om NPF
Behandlingsvården passar dåligt för personer med autism
Mia Börjesson om motivation
”Ofta pratar vi bara om det som inte fungerar”
Fokusfredag med Humana är våra kostnadsfria digitala föreläsningar. Här sätter vi fokus på högaktuella ämnen och bjuder in intressanta föreläsare. Välkommen!
Unika förmågor - unikt bemötande
Tid: kl 09.30-11.00
Kognition – villkor för behandling
Tid: kl 09.00-14.00
Tid: kl 12.00-13.00 02 sep 09 sep 20 okt
Sexualitet utanför funktionsnormen
Mer info och anmälan finns på humana.se/fokus
I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.
Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.
Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:
Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se Tel: 0702-31 55 30
reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.
Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
”...en del av problemet är hur svårt det är att anställa lämpliga föreståndare”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Alva Jofred, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB.
Läs krönikan på sidan
Omslag Foto Anne
Nr 5 , september 2022 •
10| Anders Wallensten
Han blev känd som biträdande stadsepidemiolog och har skrivit boken Hälsogåtan. Hör Anders Wallenstens tankar om hälsa.
16| Aktuellt
Brister i stödet till omhändertagna unga.
19| TEMA: HVB/familjehem
20| Att vara familjehem
Caroline Rosenkvist berättar hur det var att som jourfamilj få ta emot Noah direkt från BB.
26| Korpberget
Korpberget Behandlingscenter ser till helheten och behandlar både beroendet och bakomliggande problem.
30| HVB i praktiken
Vi har träffat trion bakom boken ”HVBhem i praktiken”.
38| NPF och missbruk
Susanna Penther och Isa Ögren vill höja kompetensen om NPF.
42| Motivation
Mia Börjesson, socionom, delar med sig av verktyg för ökad motivation.
Korpberget behandlingscenter ligger avskilt på en egen ö i Ångermanälven.
46| Kvalitetsarbete
Linköpings Stadsmission HVB Oasen.
48| Rapport från Bris
Barns rättigheter i skottlinjen.
50| Mobbning
Friends tio krav till politikerna.
52| Debatt
Det borde heta ”En skola för alla oavsett behov”.
60| Belysning
Korpberget är ett av Sveriges äldsta behandlingshem som bygger på 12-stegsprogrammet. Verksamheten har pågått sedan början av 1980-talet och har fortfarande förändring och utveckling som ledande principer. Korpberget ligger mycket naturskönt i Höga Kusten-området, på Svanö i Ångermanälven.
Våra enheter ligger samlade på en del av ön med anslutning till fastlandet och miljön är därför mycket harmonisk och fri från yttre störningar.
1986 integrerades 12-stegsfilosofin i det gestaltterapeutiska arbetssättet på Korpberget. Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet.
I slutet av 1980-talet fick Korpberget stort stöd och uppmuntran av Daniel J. Anderson, som anses som en av grundarna av den så kallade Minnesotamodellen.
Han blev något av en mentor för Korpbergets fortsatta utveckling.
Under åren har metoderna ständigt utvecklats och förfinats och lett till en mängd olika specialprogram för till exempel anhöriga, personer med kriminalitet som livsstil, män som utövar våld och kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och därtill ett antal adekvata special program till förändring .
Ur Korpbergets samlade erfarenheter av behandling och utbildning har dysberoende-begreppet utvecklats där bland annat orsaken till beroende belyses och bearbetas.
All personal på Korpberget är helt eller delvis utbildade beroendeterapeuter.
2007 startades även Korpnästet, ett program för unga män med antisociala beteenden, kriminalitet och begynnande missbruk.
Samma år ombildades Korpberget till Korpbergets Behandlingscenter AB.
Primärbehandling män och kvinnor i separata avdelningar Korpbergets behandling syftar till att:
• Ge sjukdomsinsikt och hjälp till att bryta förnekelsen i beroendet.
• Ge kunskap och strategier för den känslomässiga bearbetningen.
• Ge strategier för att kunna leva nykter/drogfri en dag i taget.
• Ge insikt och kunskap i 12-stegs-programmet och sambandet mellan engagemang i självhjälpsrörelsen och ett liv med god livskvalitet.
• Påbörja arbetet med att återupprätta och nyskapa relationer till anhöriga och stödjande nätverk.
• Skapa medvetenhet om vikten av att fortsätta processen efter behandlingen, bland annat genom att skapa en livssituation som minimerar risken för återfall.
Behandlingen kan även ske i kombination med andra insatser, så kallad växelvård där behandlingen varvas med tid hemma.
Utöver primärbehandlingar så erbjuds fördjupad behandling och utslussbehandling på Svanö samt referensboende i Härnösand i nära samarbete med Boja Group AB
Hösten handlar mycket om energipåfyllnad tycker jag. Man kommer tillbaka efter semestern, förhoppningsvis utvilad och nöjd på att vara ledig. Då kan jag känna en längtan efter vardag och nya utmaningar. Det är kul att träffa arbetskamrater, göra upp nya planer och kanske gå på kick off eller någon konferens som väcker kreativitet och nytänk.
SSIL startar hösten med utbildningsdagar i Västerås 15 september, Malmö 18 oktober och Göteborg den 20 oktober. Sedan är det Sundsvall den 17 november innan året avslutas den 1 december i Stockholm.
Årets tema ”Att möta dig själv och andra” passar bra i en tid då vi har förstått vikten av att ta hand om oss själva också. Det blir svårt att hjälpa andra om vi inte själv mår bra först. Det har blivit tydligt, inte minst efter pandemin.
För dig som vill läsa mer om dagarna kan jag tipsa om den nya hemsidan ssilutbildningsdagar.se eller så hittar du enkelt dit via en vinjett på Omtanke.today eller ssil.se.
På Socialrättsdagen lyssnade jag på socionomen och författaren Mia Börjesson, som verkligen ger en energiboost genom sitt sätt att få med publiken. För socionomer och andra stöttande professioner gäller det att försöka förmå klienten att ta en ny väg i livet. För att vilja göra något åt sin situation så måste klienten ha en bild över vad som är möjligt, påminner Mia Börjesson om. Att förklara vad vi är till för och kan erbjuda är något som vi måste bli bättre på. Jag har också träffat Susanna Penther och Isa Ögren som har startat Unika utbildningar. Duon vill
sprida kunskap om NPF och de är också duktiga på att förklara hur man genom att ändra sitt sätt att bemöta en person kan ge denne helt andra förutsättningar att lyckas.
Det kan finnas många hinder för utveckling, men om rätt anpassningar görs så kan det bli hur bra som helst. Personer med autism har till exempel ofta svårt att förstå och uttrycka sina känslor, men KBT och annan behandlingsvård kräver att man ska koppla ihop känslor med agerande. Det är väldigt konstigt att det inte verkar finnas en behandling som skulle passa bättre för personer med NPF. Särskilt med tanke på att beroende och psykisk ohälsa är vanligt förekommande vid NPF.
Är det någon som är nyfiken på vad epidemiolog Anders Wallensten har för tankar om hälsa och ohälsa? Hans bok Hälsogåtan och podden med samma namn tar upp ämnen som kost, motion, sömn, omgivning, tankar och relationer.
Det är intressant hur alla delar måste fungera för att vi ska må bra. Det går aldrig att bara försöka förbättra ett område. Vare sig det gäller dig själv eller en klient så är det en helhetssyn som krävs.
Trevlig läsning!
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
| www.ssil.se
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Förfrågan
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Förfrågan
Matchning
Hitta
snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
plats för din annons!
Kontakta oss så hjälper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Skyddat boende med säkerhet och
Vi genomför hållbara skyddsplaceringar
✓ Hög andel lyckade etableringar.
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
Anders blev känd över en natt som biträdande statsepidemiolog. Foto: Stefan Tell.
När biträdande statsepidemiologen Anders Wallensten som ung idrottade låg fokus på kost och prestation. Med barnen kom infektioner och trötthet och då ville han veta hur han skulle få ut så bra sömn som möjligt. Sedan kom jobb och karriär och då blev det viktigt att hitta verktyg för att motverka stress. – Jag har hela tiden försökt parera livet, för att se vad jag kan göra för att leva så hälsosamt som möjligt, säger han.
TEXT ANNE HAAVISTO
FOTO STEFAN TELL OCH ANNE HAAVISTO
Anders Wallensten berättar att han många gånger genom åren hoppat på nya träningstrender och dieter, men känt att det inte var en långsiktig lösning och började fundera över vad det är som fungerar – egentligen.
– Jag blev nyfiken på jägare och samlare och hur deras livsstil såg ut. Och jag tittade på vad vi tappat i det moderna samhället, något som visat sig spela stor roll för vår hälsa, säger han.
Som nybliven läkare gick Anders inte in i yrket med en jättetydlig idé om vad han ville fokusera på, men han visste att han inte ville göra exakt samma saker som mamma och pappa, som också var läkare. Inriktning på allmänmedicin där han fick prova på kirurgi, medicin och psykiatri, gav en bred utbildning. Ganska snabbt sökte han sig till infektioner och började forska på smittor från djur till människa, och särskilt fågelinfluensa.
– Jag har alltid varit road av djur och natur så att få kombinera forskning om sjukdomar med naturen kändes spännande och ledde till kul samarbeten med bland annat Ottenby fågelstation.
Men forskning kan vara långt från patientmöten med den personliga kontakten, så ett passande mellanting för Anders blev folkhälsa och smittskydd.
– Att forska, samla kunskap och föra ut budskap som kan skapa konkret förändring på individnivå kändes helt rätt för mig, säger han.
NÅGRA ÅR INNAN pandemin, när han inte var känd för hela allmänheten som biträdande statsepidemiolog med nästan dagliga uppdateringar på pressträffar, började han fundera över helhetsbilden av hälsa.
– Jag funderade vidare över hur jägare och samlare levde och vad vetenskapen sa. När jag pratade om detta med kollegor
Anders Wallensten
Ålder: 48 år.
Familj: Flickvän och tre barn från tidigare äktenskap.
Yrke: Läkare, forskare, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, författare, föreläsare och poddare.
märkte jag att många var intresserade. Jag har gått några skrivarkurser och har alltid tyckt om att skriva. Så jag började skriva ner anteckningar. Jag skrev under kvällar, helger och tidiga mornar och drevs av motivationen jag fick av ny kunskap. Efter fem år hade jag ett manus till en bok.
När boken nästan var klar kontaktade han Bonnierförlaget som ville ge ut Hälsogåtan. Sedan kom pandemin och bokprojektet sattes på paus.
– Det är klart att det ingår i tankevärlden hos oss som arbetar med folkhälsa,
att det ska komma pandemier, det är en del av vår kunskap. Men hur stora konsekvenserna blir beror på många faktorer som är svåra att förutspå fullt ut. Det blev långa tuffa dagar och mycket media, berättar han.
TIDEN SOM FÖLJDE var minst sagt intensiv och Anders kastades ut i rampljuset som biträdande statsepidemiolog. Han hade viss medievana, men att det skulle bli så stort fokus på dem på myndigheten hade han inte kunnat föreställa sig.
– Det var verkligen oväntat att bli så välkänd, men eftersom jag liksom andra mest var hemma under pandemin märkte jag inte av det så mycket i det privata. Det svåraste var att få återhämtning, säger han.
Det som hjälpte för Anders var, att i den mån det var möjligt, hålla fast vid sina vanor.
– Jag behövde gå tillbaka till grunden och röra på mig lite varje dag. Och det behöver inte handla om träning; löpträna eller lyfta tungt på gymmet. Det är den dag-
liga rörelsen, för att vara igång men också att bryta tankar, som är det viktiga, för att motverka stress och spänningar i kroppen. Det här var värdefulla knep under den tuffaste perioden, berättar han.
Man behöver alltså inte träna hårt för att behålla en god hälsa. När Anders skrev på boken studerade han bland annat de äldsta människorna, i de områden i världen där man lever mätbart längst, de så kallade blå zonerna.
– De motionerade inte utan rörde sig naturligt i sin vardag; promenerade, på-
»Du kan träna rätt och äta rätt, men har du inga relationer eller om de är dåliga mår du dåligt ändå«
tade i trädgården eller vallade djur och de hade ett umgänge och en grupptillhörighet. Det här var nya upptäckter för mig också, som tidigare mest försökt prestera när det gällde motion, säger han.
Vi pratar om vikten av goda relationer och hur de påverkar hälsan.
– Du kan träna rätt och äta rätt, men har du inga relationer eller om de är dåliga mår du dåligt ändå. Ensamhet har inte varit så mycket uppe i debatten här som i andra länder. I England har man tillsatt en utredningsgrupp som jobbar med vad man kan göra för att minska den ofrivilliga ensamheten, som är en mycket tydlig risk för sjukdom. Positiva relationer och ett givande socialt nätverk har kopplats till både bättre psykisk och fysisk hälsa när vi åldras, förklarar Anders och fortsätter:
– Vi lever inte längre i små grupper där alla är beroende av varandra. Idag klarar vi mycket själva, verkligen både på gott och ont. Människor behöver känna sig inkluderade och betydelsefulla, känna att de bidrar.
VANLIGA MISSTAG HOS människor när det gäller träning och kost är att man är hård mot sig själv, menar Anders.
– Man är snabb med att anklaga sig själv för att man misslyckats med träningen eller med att äta mer hälsosamt. Men vi måste komma ihåg att vi människor inte gillar att träna, utan spara på energin och
vi gillar att till exempel äta sött. Man kan säga att vi tvingar sig själv att leva tvärt emot våra instinkter, vilket är jobbigt nog utan att kritisera sig själv. Lägg då också till marknadskrafterna omkring oss, företagen som vill att vi ska äta vissa saker och köpa vissa träningsprylar.
Något man studerat är vikten av att känna tacksamhet, som Anders också tar upp i sin bok som släpptes vintern 2021. – Tacksamhet har bevisligen positiva effekter, även om dessa studier kan vara svåra att göra konkret. Men tacksamma känslor är i sig positiva, det är ett tillstånd man vill vara i och det gör att humöret höjs. Våra tankar har en stor del av vår hälsa. Att börja se och uppskatta det som finns runtomkring en och se möjligheterna gör att man kanske omvärderar saker till ett nytt läge, som inte alltid handlar om prestation utan om att se det som man mår bra av. Vi har ett negativt inbyggt filter som förut var livsviktigt för vår överlevnad, men inte lika viktig idag, då hoten omkring oss förändrats till mer diffusa, förklarar Anders.
IBLAND KAN DET kännas som ett heltidsjobb att försöka bli hälsosam, men det behöver inte vara så svårt. Det räcker faktiskt med att tänka lite före.
– Väv in rörelser i vardagen till att börja med. Använd dig av den fantastiska naturen vi har, lämna stigen eller gångbanan och gå på djurstigar. Det är
perfekt för balansen och man tänker inte ens på det. Många skulle också tjäna på att sätta sig på golvet och ta sig upp, som att sitta på golvet och sortera tvätten eller när man ser på teve, för att behålla rörligheten. Och gillar man inte att träna kan man börja med andra vanor; som att lägga sig tidigare och jobba med sina tankar eller knyta nya kontakter. Ta inte på dig för mycket på en gång. Även små
steg når fram i slutändan och kommer att avgöra din hälsoutveckling, tipsar Anders.
Boken fick en förlängning och fördjupning under våren i from av en podd med samma namn. I 12 avsnitt har han samtalat med experter, forskare och inspiratörer om de sex delarna som boken är uppbyggd på; kost, motion, sömn, omgivning, tankar och relationer.
– Podden blev en vidareutveckling av boken och det har varit väldigt roligt och lärorikt. Nu ska den utvärderas, kanske blir det fler avsnitt framöver.
Vad är då svaret på hälsogåtan? – Att hitta sätt att få våra ursprungliga behov uppfyllda i vår moderna värld och då behöver vi tänka helhetshälsa, inte bara kost och motion. Får vi balans i dessa
»Människor
behöver känna sig inkluderade och betydelsefulla, känna att de bidrar«
grundläggande saker minskar vi risken för välfärdssjukdomarna och får goda förutsättningar att leva ett aktivt liv utan begränsningar, menar Anders.
Vilka är de största utmaningarna i framtiden för människan och hälsan?
– Bortsett från klimatet så är det att vi i det mesta vi gör alltid ligger steget efter konsekvensen. Som att vi utvecklar tekniska saker eller börjar en ny vana, utan att se konsekvenserna. Jag tänker att det är där vi kan ha med det evolutionära perspektivet och värna om de grundläggande behoven. Att, även om vi i framtiden bär VR-glasögon och ständigt är uppkopplade, tänker ”Vad är det jag behöver”? Och behålla en grundhälsa och gå in i nya utmaningar klokare.
I framtiden vill Anders resa mer och upptäcka nya platser.
– Drömresmål är vackra nationalparker runtom i värden, gärna till fots med goda vänner. ●
Q Ge dig tid för reflektion genom att begränsa det ständiga informationsflödet. Till exempel genom att ta dig ut i naturen och lyssna på naturens ljud. Att vistas i naturen har stora hälsofördelar.
Q Jobba med dina tankar och försök känna tacksamhet över det du har istället för att vara besviken på det du inte har.
Q Odla och värna om goda relationer med människor. Ring eller hälsa på människor någon extra gång.
Q Låt bli att styras av aktuella trender inom dieter och träningsformer. Den senaste hälsodrycken eller kuren kommer inte förändra ditt liv totalt sett. Lyssna till just dina egna behov. Vad mår du bra av?
Q Undvik att jämföra ditt sätt att motionera eller äta med andra. På internet har vi en tendens att jämföra oss med hela världen och man man blir ju sällan bäst i världen på någonting.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
Det är särskilt viktigt att kommunerna ger stöd i övergången till vuxenlivet.
6 av 10 kommuner uppger att de inte ger ett tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet. En majoritet av kommunerna erbjuder inte något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att de flesta misslyckas med sin skolgång. Det visar en ny granskning från SOS Barnbyar.
Unga som omhändertagits av samhället och växt upp i familjehem eller HVB-hem tillhör en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att de i högre grad än genomsnittet lider av psykisk ohälsa och har svårare att klara skolan. Därmed blir det svårare att etablera sig i vuxenlivet. Många av ungdomarna har fått en dålig start i livet, och om samhället inte kompenserar för detta med rätt stödinsatser riskerar de negativa konsekvenserna att följa med genom hela livet.
– Det här är ungdomar som ofta haft det mycket tufft och flyttats runt mellan olika familjehem och HVB-hem under hela sin uppväxt. I vissa kommuner lämnas de vind för våg när de ska ta de första viktiga kliven på egen hand ut i vuxenlivet. Det är inte värdigt, säger Anna Ernestam, generalsekreterare för SOS Barnbyar i ett pressmeddelande.
Särskilt viktigt är det att kommunerna
ger rätt stöd just i övergången till vuxenlivet. Förutom att unga som omhändertagits ofta haft en svår uppväxt så saknar många också det nätverk av stöttande vuxna som kan behövas för att klara skola, jobb och bostad.
SOS Barnbyar har frågat samtliga svenska kommuner om deras stöd till omhändertagna unga inför, under och efter övergången till vuxenlivet. Resultatet visar att det stödet skiljer sig rejält beroende på vilken kommun man bor i:
• 6 av 10 kommuner uppger själva att de inte ger tillräckligt stöd till unga i övergången till vuxenlivet. Dessa kommuner menar att de bara delvis ger det stöd som behövs.
• Det bristande stödet är särskilt allvarligt när det gäller skolan. En majoritet av kommunerna uppger att de inte erbjuder något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots
SOS Barnbyars krav till regeringen:
att man mycket väl vet att de flesta misslyckas med sin skolgång.
• 29 procent av kommunerna tillgodoser inte eller endast delvis hjälp med egen bostad. Flera kommuner pekar på att bostadsfrågan är svårlöst på grund av den utbredda bostadsbristen.
• En bred majoritet av kommunerna anser att det behövs bättre och mer systematiskt stöd för att stötta unga som omhändertagits, både enligt dagens regelverk och efter 21 års ålder.
– Rapporten blottlägger brister i Sveriges arbete med eftervården av samhällsplacerade unga. Vi är övertygade om att en satsning på ungdomar som lämnar samhällsvård kommer förbättra ungdomarnas skolresultat, leda till ökad hälsa och minska risken för kriminalitet. Det här behöver få ta plats i debatten detta viktiga valår, säger Anna Ernestam.
KÄLLA: SOS BARNBYAR
Q Ändra socialtjänstlagen så att det blir tydligt vilka rättigheter omhändertagna unga har, och vilka skyldigheter kommuner har, inte minst från 18 års ålder till 25 års ålder.
Q Se till att unga som omhändertas får rätt till intensifierat stöd för att klara skolan. Skolstöd ska fortsätta även efter 21 år till att personen har gymnasiekompetens.
Q Genomför en satsning på eftervården av samhällsplacerade unga och ingå en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner (SKR) i syfte att nå likvärdighet i eftervården av samhällsplacerade unga i hela landet.
Behöver ni konsulentstödda jour eller familjehem i Storstockholm eller runt Mälardalen?
Ring oss för mer information!
Vi har erfarna jourhem och familjehem med lediga platser för barn och ungdom samt föräldrar och barn i samplacering.
08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www wilmajourochfamilj.se
Paromagruppens familjehem för vuxna
Familjehemsvård för vuxna med missbruk- och beroendeproblematik, psykisk ohälsa, kriminalitet, sociala/neuropsykiatriska problem och/eller personer med skyddsbehov.
Familjehemmen finns i Närke, Västmanland, Dalarna och Hälsingland.
Handledning varannan vecka - LARO - PsykologsamtalÅterfallsprevention - Praktik/studier - Hämtning av klienter
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08
Nyköpings kommun
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling. ) 010-20 44 810 * info@cloca.se 8 www.cloca.se
Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:
Madickengården bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och säkerhetsplaceringar i form av konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd från IVO), skyddat boende med dygnet runt-bemanning, jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till eget längre hyreskontrakt.
Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn (0-18 år), familjer, par samt särskild kompetens inom målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gemensamt för samtliga placerade är att de riskerar att utsättas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck. Ledningen har över 20 års erfarenhet av frågan.
Madickengården erbjuder även kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjänsten oavsett placeringsfrågan eller inte.
Familjen Rosenkvist berättar hur det är att vara jourhem och familjehem. De fick hämta hem Noah direkt från BB. Korpberget Behandlingscenter har ett holistiskt synsätt där 12-stegsprogrammet kombineras med KBT-terapi. Vi har också träffat trion bakom boken ”HVB-hem i praktiken”.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Caroline Rosenkvist och hennes man hämtade lilla Noah från BB när han bara var 48 timmar gammal och akutplacerades enligt LVU. Första året var de jourhem åt honom men är nu familjehem sedan några månader. Kärlek och tacksamhet blandas med oro och ovisshet inför Noahs framtid och just nu vet de inte om de får vårdnadsrätten av honom när han fyller två år.
– Att få ta hand om ett barn är som att få en gåva, säger Caroline.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
I maj 2021 ringde Socialtjänsten och frågade om Caroline och hennes man hade möjlighet att åka och hämta ett litet nyfött barn på BB. De skulle vara där inom två timmar, med en timmes resväg. De sa ja och satte igång att leta babysaker. Då hade deras utredning som jourhem varit klar i mer än fem månader.
– Vi letade fram en bärsele, babyskydd, kläder i olika storlekar och en varm filt.
Vi visste ingenting om barnet, inte ens om det var en tjej eller kille. Och sen åkte vi iväg, vi tvekade aldrig, berättar Caroline Rosenkvist. På plats på BB fanns tre poliser och fyra socialsekreterare från olika avdelningar. Den lilla bebisen, som visade sig vara en pojke, var bara 48 timmar gammal och
hade blivit omhändertagen inom LVU. Caroline minns känslan när hon fick det lilla knytet i famnen.
– Det är ju en väldigt speciell situation att plötsligt ta hand om ett nyfött barn. Det gjorde ont i hjärtat för jag visste att det fanns en biologisk mamma som inte fick ha sitt barn i sin famn. Det kändes också svårt och ovisst, för vi visste inte bakgrunden. Den lilla pojken var, av någon anledning, tvungen att omhändertas och jag skulle skydda honom med mitt liv, som om det var mitt eget barn. Det var faktiskt lite som att få sitt eget barn på bröstet för första gången och alla mammahormoner kickade in på en gång. Och sen var vi plötsligt hemma, med ett nyfött barn.
Caroline berättar att hon och hennes man kände, när deras egna barn var små,
att de skulle vilja hjälpa andra barn på något sätt. Caroline jobbade då som sjuksköterska neonatal intensivvård och både mötte och hörde talas om små barn som inte hade det bra.
– Vi har alltid varit sådana som hjälpt och stöttat andra, det har plingat på dörren och folk har sökt vår hjälp i olika krissituationer. Det är bara så vi alltid levt.
CAROLINE RÅKADE UT för en bilolycka och slutade inom vården och jobbade under flera år inom IT-branschen, tills den stora ITkraschen. Då valde hon att ta ett avgångsvederlag när hon var mammaledig med sin yngsta son. Under samma period drabbades ett barn inom närmaste familjen av en hjärntumör och Caroline tillbringade mycket tid på sjukhuset. Då insåg hon att det var inom vården hon skulle vara.
– Jag kunde inte längre sitta på ett IT-företag, det var bland barnen jag skulle vara och göra skillnad.
Telefonen ringer och det plingar på dörren, hundarna skäller och folk kommer och går. Deras hem är levande och välkomnande och det känns fint att sitta mitt i allt och betrakta livet, mötena och samtalen. Jag förstår vad Caroline menar med att det alltid är liv och rörelse i deras hem.
HON FORTSÄTTER ATT berätta om sitt ”kall” att återgå till vården och fick jobb på långtidsintensiven för barn med speciella behov. Ännu en gång mötte hon trasiga familjer och barn som mådde dåligt.
– Det var tungt och det var många tragedier, men arbetet var viktigt och givande. Efter ett par år började jag jobba på
»...alla mammahormoner kickade in på en gång«
Neonatalens intensivvård på Karolinska. Det var världens bästa jobb men tyvärr den sämsta arbetsplatsen, då den politiken som förs där inte passade mig av olika anledningar.
Caroline blev mer och mer engagerad i familjers olika öden och förstod att alla barn har långt ifrån samma förutsättningar.
– Visst hade vi det tungt emellanåt med de egna barnen men vi kände tacksamhet för allt vi hade i våra liv och tänk om vi på något sätt kunde hjälpa andra. Barn är så värnlösa, de kan inte säga ifrån och finns där ingen förälder som är kapabel att läsa av barnets behov, far barnen ofta illa.
Caroline och hennes familj bestämde sig för att hjälpa till som jourfamilj. Under tre års tid hade de hand om handikappade tvillingpojkar, först privat och sedan med kommunens stöttning.
Det lilla knytet som de hämtade heter nu Noah och är 13 månader. Han kryper runt med hundarna på golvet, ställer sig ibland upp och han är obeskrivligt söt och charmerande. Eftersom Noah var hemligt placerad, av anledningen att man inte visste om det förelåg något hot mot honom, fick hans personnummer inte röjas. Istället hade han ett reservnummer, som tillfälligt personnummer, vid till exempel vårdkontakter. Efter ett halvår hävdes den
hemliga placeringen och han återgick till sitt riktiga personnummer. Fem månader efter att de hämtat Noah hade de första umgänget med de biologiska föräldrarna.
MÖTET, SOM VAR på socialkontoret varade i en timme, var känslofyllt. Caroline upplevde det som ångestfyllt, eftersom föräldrarna hade svårt att skilja på sina egna och pojkens behov.
– Jag hade aldrig kunnat tänka mig att ett så litet barn skulle reagera så starkt på ett möte med två helt okända människor. Han var inte sig själv på två veckor och backade tydligt i sin utveckling. Han hade svårt att sova och ville bara vara nära och sitta i bärselen. Vi bromsade allt umgänge och drog ner tiden till en kvart var tredje vecka. Även nu reagerade Noah, han var fortfarande väldigt orolig veckan efter umgänget och vägrade att bli lämnad ens för en minut, säger Caroline.
De har bett om att få ha med en umgängesstödjare, då den personen är som hjälp för att göra umgänget så bra som
möjligt för barnet. Familjehemmet ska inte behöva säga nej eller ”uppfostra” föräldrarna, det är bättre om en utomstående person har den uppgiften.
– Mitt uppdrag är att ta hand om Noah och ge honom det bästa och att han får en så bra relation som möjligt till sina föräldrar. För mig känns det viktigt att han känner till sitt ursprung. Det är även viktigt att föräldrarna ser att han har det bra, så bra det går, trots allt. Jag försöker vid umgängena att vara så behjälplig jag kan, utan att styra helt och hållet, för det kan umgängesstödjaren göra. Det går bra oftast, men det är inte alltid så lätt.
CAROLINE SKICKAR VECKOBREV till föräldrarna med en sammanfattning om vad de gjort, resten av kontakten sköts via socialtjänsten för att att undvika missförstånd.
– Det är en kort och enkel resumé av den gångna veckan. Jag skickar även foton och filmklipp på Noah.
Hon berättar att hon och Noah kommunicerar med stödtecken. Hon började
med det för det är kul och han snappade snabbt upp teckenord.
– Jag har läst mycket om tecken- och bild-stöd, då vår yngste son hade en språkstörning. Barn som lär sig kommunicera med tecken, kommunicerar tidigare än andra barn, som väntar på sina ord. Noah älskar att bada och det är det första han tecknar när han vaknar på morgonen, säger Caroline. Båda gör tecknet för bada och Noah lyser upp.
SEDAN JUNI ÄR de inte jourhem utan familjehem åt Noah och den största utmaningen är ovissheten för framtiden.
– Varje halvår har hans biologiska föräldrar rätt att göra en prövning om att få hem honom. Det är alltid en klump i magen under den perioden, för Noah har ju varit hela sitt liv hos oss. Personligen tycker jag att alla barn självklart ska vara hos sina föräldrar, om det fungerar och är det bästa för barnet. Det är svårt med planeringen känner jag, som om man ska starta sparande, etablera allt
Ålder: 51.
Familj: Man och fyra biologiska barn mellan 17-27 år. Yrke: Leg. Sjuksköterska. Bor i: Vallentuna.
Varje halvår har föräldrarna rätt att göra en prövning om att få hem sitt barn
»För mig känns det viktigt att han känner till sitt ursprung«
från förskola, kö till skola och alla andra kontakter som ett litet barn får. Sen är det ju känslomässigt plågsamt, även om det är en del i uppdraget, förklarar Caroline.
När Noah fyller två år kommer en vårdnadsöverflytt att diskuteras. En vårdnadsöverflytt är för att trygga barnets situation och kommer som en del av LEX-Lilla hjärtat. Tidigare kunde man begära en vårdnadsöverflytt först då barnet bott i familjehemmet tre år eller längre. En vårdnadsöverflytt innebär att vårdnaden övergår till familjehemmet för en stabil uppväxt utan massa flyttar, men även att barnet har fortsatt arvsrätt från sina biologiska föräldrar.
Caroline berättar att hon aldrig njutit så mycket av ett föräldraskap.
– Jag är mycket lugnare och tar saker med ro, visst är tröttheten lite större och så klart finns det mycket oro, men det är så härligt. All kärlek jag får från den här lilla människan är oslagbar. Våra egna
barn tog honom till sig från första stund och älskar honom och deras kompisar frågar alltid efter baby-Noah.
FÖRUTOM ETT BRINNANDE intresse för att hjälpa barn har Caroline inspirerats av sin tio år äldre moster som är familjehem och även sin kusin som är jourmamma på heltid.
– Vi kan inte hjälpa alla men vi kan hjälpa några. Vi skulle kunna tänka oss ett barn till, någon som är yngre än Noah, i framtiden. Men just nu är det Noah som är i fokus.
I bakgrunden hörs barnvisan ”Lilla snigel akta dig” och Noah sitter en stund stilla och tittar på tv, men bara en kort stund, sen kryper han runt och småpratar igen. Det bibliska namnet Noah återfinns både inom kristendomen och islam och betyder ”den store konungen” och ”en stor person”.
– Ett passande namn för vår lilla stora person, säger Caroline och ger Noah ännu en puss på den mjuka kinden.
Korpberget Behandlingscenter ligger naturskönt i Höga Kusten på Svanö. En lugn och harmonisk plats kan behövas om man behöver jobba med sig själv för att bli nykter och drogfri. Genom ett holistiskt synsätt behandlas både beroendet och bakomliggande problem där det första steget är att få insikt om att beroende är en sjukdom.
TEXT JENNY FORS FOTO ALLTID MARKNADSBYRÅ
Höga Kusten-bron ståtar majestätiskt en bit bort från Svanö, som ligger avskilt och idylliskt mitt i Ångermanälven. Det går en bro över till ön som har blivit som en oas för tillfrisknande där många väljer att bo kvar efter avslutad behandling. – De flesta som kommer till oss har anknytningsproblem. Här får de knyta an till något, möter någon som tror på dem och får sitt liv tillbaka, säger Janne Öhlén som är behandlingsansvarig på Korpberget. Det är ett stort behandlingscenter med 60 platser i primärbehandlingen
inkluderat den fördjupade behandlingen för män och kvinnor med beroendeproblem. Primärbehandlingen pågår mellan sex veckor upp till tre månader och därefter kan man söka en fördjupad behandling (halvvägshus) i tre till sex månader. Det finns även en behandling för unga män med begynnande missbruk, kriminalitet och antisocialt beteende som kallas Korpnästet och där tillståndet tillåter åldrar mellan 15-20 år.
– Behandlingen består av en professionalisering av 12-stegsprogrammet och med KBT-inriktade metoder där vi belyser och bearbetar de underliggande orsakerna till det som visat sig blivit ett be-
roende. Det är som ett ”isberg”, där man bara ser toppen och under ”ytan” så döljer sig det som behöver synas. Orsaken kan handla om undertryckta och otillfredsställda behov.
De flesta som kommer till Korpberget har växt upp i dysfunktionella familjesystem. Det kan vara avsaknad av omsorg, psykisk ohälsa, våld och missbruk som har pågått i generationer. Första steget är att ge kunskap och förståelse om beroendesjukdomen för att sedan kunna läka och hitta andra strategier att leva nykter och drogfri, en dag i taget.
Korpberget startades i början på 1980-talet och är känd för att bedriva Korpberget
adekvat och omsorgsfull behandling, alltid med klienten i fokus. De fortsätter hela tiden att utvecklas och de värnar om personalen.
– Personalen är som instrument som måste vara välstämda för jämnan. Vår personal får bearbeta sig själva genom egen personlig utveckling, det är som en ledstjärna för Korpberget, säger Janne.
Det är en stor fördel att behandlingscentret ligger avskilt. Helst skulle man önska att klienterna även avstår från sociala medier och andra yttre faktorer. Med stöd av IVO har Korpberget hittat nya vägar för mobilanvändande och ständig utbildning om sociala mediers påverkan pågår under behandlingstiden.
FÖRUTOM 12-STEGSBEHANDLING består behandlingen av gruppterapi där man varje vecka går igenom olika teman som man får undervisning om och det därefter ges övningar och arbetsuppgifter kring.
– Sjukdomsbegreppet – att lära sig om beroende och att det är en sjukdom – måste komma först. Det ligger myck-
»Här får de knyta an till något, möter någon som tror på dem och får sitt liv tillbaka«
et skuld och skam där. Då kan de släppa tanken på att det är något fel i karaktären eller i moralen på de som skrivs in i behandlingen. Men i samma stund som de inskrivna kommer till insikt får de också ta sitt ansvar för sitt tillfrisknande och sin läkningsprocess.
DROGPERSONLIGHETEN ÄR ETT annat ämne där man talar om de krafter som vill använda droger. De kan leda till mycket konflikter. Familjesystemet är ännu en viktig sak att belysa.
– Du kanske alltid har haft mat och kläder, men hur var det med den känslomässiga biten? Var det någon som såg dig, tröstade och gav dig en kram när du behövde det eller var det att ”pojkar ska inte gråta”.
Känslor är en annan sak som kan vara jobbigt att prata om, liksom familj. Där är
det många som hoppar av. Det är ett känsligt tema. Många försöker hålla sig nykter för familjens skull.
– Det är lätt att sätta upp 12-stegsprogrammet på väggen och säga ”Gör så här”, men man behöver också ta sig ned i problemen som beroendet orsakat för sig själv och andra och ta i tu med det som behöver bearbetas, det är det som delvis kännetecknar Korpberget behandlingscenter. Vi är med dem hela tiden och bygger alliansen med de inskrivna och är också beredda att följa dem till det nya livet i tillfrisknande innan vi lämnar över till remitterande myndigheter för den vidare planerade vården, säger Janne Öhlén. 12-stegsprogrammet, som utvecklades av Anonyma alkoholister, är en effektiv och väl beprövad metod för dem som vill sluta med alkohol och droger.
– Metoden är utan motsvarighet. Det
första steget beskriver problemet: ”Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen/ beroendet – att våra liv hade blivit ohanterliga”. När du är maktlös är du utan egen kraft, du har provat allt men du klarar inte av det ensam. Genom kapitulation behöver du hitta en ny väg, vägen till tillfrisknande. 12-stegsprogrammet integrerades i Korpbergets behandling 1986 och man fick stort stöd av Daniel J. Andersson, som anses som en av grundarna av den så kalllade Minnesotamodellen.
METODERNA HAR UTVECKLATS och bidragit till specialprogram för till exempel anhöriga, personer med kriminalitet som livsstil, män som utövar våld och kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.
– Vi har också ett program för barn som växer upp i beroende. Barn lägger ofta skulden på sig själv och det är viktigt för dem att få veta att beroendet är en sjukdom. Det är också 4-7
»Genom kapitulation behöver du hitta en ny väg, vägen till tillfrisknande«
gånger högre risk att barn som vuxit upp med beroende själv utvecklar beroendesjukdom, berättar Emil Lilja på Korpberget. Han vill också betona vikten av anhörigprogrammet.
– Vi förstod tidigt att det inte går att skicka hem en nykter klient till ett familjesystem som fortfarande är utan insikt om familjemönster som är mindre funktionella. Hela familjen behöver bearbeta de här aspekterna, inte minst lära sig vad medberoende innebär, säger Emil.
I UTSLUSSNINGSPROGRAMMET ÄR familjearbetet prioriterat. Fokus ligger också på eget ansvar, ekonomi och friskvård och 12-stegsmöten. Klienten bor i egen lägenhet och får en lämplig sysselsättning.
Efter ett års nykterhet kan man få hålla föredrag om sin lifestory tillsammans
med personal för de övriga inskrivna. Det är nyttigt både för personen själv och de som genomgår behandlingen som får träffa någon som har lyckats.
– Många vill komma och hälsa på här efter några år, vi blir ju som deras andra familj och de är både tacksamma och stolta när de kan visa hur bra de har klarat sig, avslutar Emil.
12-stegs programmet är en livsfilosofi som ursprungligen formulerades av grundarna till Anonyma Alkoholister (AA).
De tolv stegen är:
Q 1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen – att våra liv hade blivit ohanterliga.
Q 2. Vi kom till tro att en kraft större än vår egen kunde återge oss vårt förstånd.
Q 3. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi uppfattade Honom.
Q 4. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan.
Q 5. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem.
Q 6. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel.
Q 7. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister.
Q 8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla.
Q 9. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra.
Q 10. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast när vi hade fel.
Q 11. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud – sådan vi uppfattade Honom – varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
Q 12. När vi, som resultat av dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.
Hur svårt kan det vara att driva HVB? I praktiken väldigt svårt, krångligt och komplext. Det är en verksamhet som har mängder av lagar och regler att följa, man måste ha ekonomi i verksamheten, hantera personal och samtidigt bedriva meningsfull aktivitet och behandling till unga som har ett extremt stort behov av stöttning. Vi har talat med en författartrio som vill stödja utvecklingen inom HVB.
Barn och unga som placeras på hem för vård eller boende, HVB, är i en situation där deras hälsa och utveckling på olika sätt kan ha kommit till skada. Det kan handla om självskadebeteende, missbruk, våld, psykisk störning eller övriga beteendeproblem som inte föräldrarna klarar av att hantera i hemmet.
Inte sällan hörs skräckhistorier om missförhållanden på HVB; hur det kan förekomma droger, våld, brist på behandling och bristande kunskap hos personalen.
Erica Giselsson, socionom, har under många år varit ansvarig för att utbilda socialpedagoger som sedan får sina första jobb på HVB. Hon försökte hitta texter som handlar om hur man arbetar där, men det var svårt att hitta. Där föddes
idén om att själv skriva en sådan bok. Hon har också erfarenhet av HVB som personal och hon har ledsagat klienter genom sina HVB-vistelser inom missbruksoch ungdomsvård under sina yrkesår som socialsekreterare och handläggare inom kriminalvård och narkomanvård.
– Alla mina erfarenheter kokade ner i en slags irritation. Jag har besökt ett sextiotal HVB-hem och det finns jättebra hem, men det finns också ganska många där man inte förstår det här uppdraget. Det finns också många socialsekreterare som inte vet hur det ska tänka vid en placering, säger Erica Giselsson.
BOKEN HETER ”HVB-HEM i praktiken – från forskningsresultat till (be)handling”.
Erica tyckte att det behövdes en samlad bild över hur det fungerar i praktiken på HVB. Därför tog hon hjälp av Annika Wassberg, socionom, med erfarenhet av att själv driva HVB. Även Jürgen Degner plockades in i projektet för att få med den teoretiska biten. Han är också utbildad socionom och forskar bland annat på organisatoriska aspekter av institutionell behandling. Jürgen har tidigare varit verksam inom kriminalvården, HVB för vuxna kvinnor och på SiS ungdomshem. Så här säger Annika Wassberg: – HVB är en komplex verksamhet som är hårt styrd från olika håll. Det kan tyckas enkelt, det trodde jag själv i början, men när det kommer till praktiken är det inte lika enkelt.
Hon tycker att IVOs lagstiftning inte alltid passar in.
– Vi behöver få till en förändring. Det som är mest avgörande för ungdomarna är det arbetet som sker 24-7, att i vardagliga situationer ha ett lärande med feedback och färdighetsträning. Det kallas ofta miljöterapi och är ett begrepp som har kommit lite i skymundan till förmån för evidensbaserade metoder – där tyvärr metoden kommit att spela en större roll än den terapeutiska helheten. Det behövs helt klart både och för att lyckas.
JÜRGEN DEGNER TYCKER att frågan som man måste ställa sig är vad som gör att en människa utvecklas.
– Om man har ett destruktivt beteende; vad är det som kan göra så att man ändrar på det beteendet? Jag brukar tänka att om jag låter mina barn gå på ridläger så har jag en förhoppning om att de ska ha lärt sig något och utvecklats under den tiden. På lägret så förutsätter jag att det är någon form av dagsschema med frukost, teori, träning och så vidare, kanske med en uppvisning på slutet där de får visa vad de har lärt sig. Jag skulle bli väldigt förvånad och besviken om de skulle komma hem och mest ha sovit bort tiden och inte ha haft någon aning om vad träningen har gått ut på.
Förr var det mycket disciplinering som användes inom institutionsvården i Sverige. Det var strikta rutiner, utbildning, arbetsträning och även straff. I dag används socialkognitiva metoder för ungdomar med antisocialt beteende. De får träna på beteendet både under lektionstid och i vardagliga situationer med uppmuntran, belöning och positiv återkoppling. Inom metoden aggression replacement training (ART) tränas exempelvis uppförande, moral och ilskekontroll. Även kognitiv beteendeterapi (KBT) används av många HVB vid till exempel missbruk. Dock visar forskningen att effekterna av dessa metoder är relativt sparsmakad – framför allt om inte metoderna kompletteras med progressiva och utvecklande prosociala aktiviteter. – IVO, som har ansvar att göra tillsyn på HVB, går inte in på själva behandlingen. Deras inspektion handlar mer om verksamheten följer lagstiftning, gör riskbedömningar samt annan formalia runt om kring. Detta är naturligtvis viktiga områden, men önskvärt vore att IVO arbetade fram redskap att utvärdera kvalitén på själva behandlingen. Den blir idag närmast som en black box, säger Erica.
HON BRUKAR JÄMFÖRA med sjukvården där det är självklart att själva behandlingen är viktigast. Inom forskningen är det fo-
»Jag brukar tänka att om jag låter mina barn gå på ridläger så har jag en förhoppning om att de ska ha lärt sig något och utvecklats under den tiden«
Jürgen Degner
kus på metoder, men HVB är en komplex verksamhet.
– Behandling behövs. Myndigheter och lagstiftare måste jobba för att hitta bättre former för att skapa behandlingskvalitet. Man måste ställa krav på att man ska kunna utvärdera och återkoppla resultat, säger Erica.
– Vi får inte hamna i att det enbart blir lagstiftning och metoder som är överordnade, utan de ska vara en grundbult för att designa en terapeutisk helhet, säger Jürgen.
FÖRFATTARNA ÄR ÖVERENS om att de viktigaste förutsättningarna för att driva ett bra HVB är för det första en bra ledning. Sedan bra personal med både bredd och för behandling specialdesignad utbildning för att kunna möta barn i vardagen. För det tredje behöver man sätta större vikt vid föräldra- och återgångsarbetet, då en klient ska tillbaka till sin hemmiljö efter HVB-vistelsen.
– Det nätverk man har därhemma måste också förändras tillsammans med ungdomen, annars spelar det inte någon roll hur mycket man har utvecklats om man sedan kommer hem och faller tillbaka i gamla mönster. Många föräldrar är på samma nivå som sina barn när det gäller moral och hur man beter sig; de behöver också färdighetsträning, säger Annika.
Hon tycker att man är dålig på att involvera föräldrarna inom HVB.
– De kan komma på besök en gång i månaden och får höra hur det går för ungdomen, men man måste jobba tillsammans och fråga hur det går till hemma med olika saker och i olika situationer. ”Hur brukar ni göra vid frukost?” eller ”Hur brukar ni prata om personlig hygien?” Även saker som våld och sex måste man våga prata om.
JÜRGEN TYCKER ATT det finns en övertro på att bara ungdomen hamnar i en gynnsam miljö och kommer upp på morgonen, får struktur
i vardagen så kommer allt att bli bra.
– Men det krävs ett genomgripande förändringsarbete, att lära sig tänka annorlunda. Umgås man med likasinnade hela dagarna så kan det vara extra svårt att bryta mönstret, säger Jürgen.
Så hur skapar man det goda HVB-hemmet? Ett bra tips är att titta hur de bästa gör och lära av dem. Därför valde Erica ut några HVB med bra rykte och intervjuade personal därifrån på olika nivåer. De intervjuades på temat ”Vad är ett bra HVBhem och hur skapar man ett sådant?” Även tre ungdomar intervjuades om vad som hade varit bra på deras HVB-hem och vad som skulle kunna bli bättre.
PÅ ETT AV hemmen berättar personalen att de jobbar medvetet med färdighetsträning hela tiden. ”Det är grupper två gånger i veckan. Du går till din terapeut, jobbar väldigt mycket med färdigheter i varda-
gen och det ställs krav på att du faktiskt ska använda dig av färdigheterna också”.
Det sker ett nära samarbete med familjen. Men ungdomarna får också hjälp att bearbeta förlusten av en fungerande familj och hjälp att hitta alternativa vuxna eller vänner.
Personalen får DBT-utbildning, färdighetsträning och de har handledning varje vecka. Personalen på hemmet får också klienthandledning och utbildning i KBT så de blir väldigt mycket internutbildade. Vad kännetecknar en bra ledning då? Enligt Annika så är det en viktigt punkt att ha ett genuint intresse för en viss inriktning.
– De HVB-hem som fungerar bäst har ofta en ledning som i grunden har ett stort intresse för något och drivs av det. Sedan har man utbildat sig och byggt upp verksamheten kring det som man brinner för. Då är man också angelägen att bli dukti-
»HVB är en komplex verksamhet som är
hårt
styrd från olika håll«
Annika Wassberg
ga inom det området. Men man behöver också kunna driva ett företag som bär sig och går med vinst.
Det gäller att få med alla och arbeta mot samma mål. Delaktighet, utveckling, kommunikation är lika viktigt för klienterna som för personalen.
– Det är kul när ungdomarna återkopplar till någon i personalen att ”nu gick du upp lite i känsloläge” eller liknande. Då har de förstått. Vi har förmedlat att de här färdigheterna ska alla kunna, det blir mer begripligt då, vi är inte annorlunda, avslutar Annika. ●
FamiljeDynamiken arbetar sedan 2005 för barn, ungdomar och familjer i behov av individanpassade insatser. Mellbygård HVB, e� trivsamt behandlingshem beläget i Par�lle, strax utanför Göteborg. Verksamheten erbjuder 7 platser, för pojkar och flickor mellan 14 och 18 år som befinner sig i riskmiljöer och har e� socialt nedbrytande beteende. FamiljeDynamiken erbjuder också öppenvård för barn och unga samt stödboende för ungdomar.
Alla människor besi�er styrkor och resurser vilka kan användas för a� skapa en process mot förändring.
För informa�on eller placeringsförfrågan
HVB Mellbygård: 031-387 10 70 Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00
Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att öka kunskapen om behoven hos barn som bevittnat våld och som vistas eller har vistats på skyddade boenden. Myndigheten har därför tagit fram en webbutbildning för personer som i sin yrkesroll möter de här barnen. – Barn som upplevt våld i en nära relation är en särskilt utsatt grupp, och de behöver få rätt stöd vid rätt tidpunkt. Många barn som bevittnat våld lever också på skyddande boenden. Det finns behov av att öka kunskapen om de här barnen hos yrkesverksamma. Vi hoppas att så många som möjligt tar chansen att gå utbildningen, säger Anders Alenskär, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten.
Utbildningen riktar sig framför allt till de som arbetar inom socialtjänstens familjerätter, är domare eller arbetar som juridiskt ombud i vårdnadsmål. Även andra yrkesverksamma inom socialtjänsten kan ha nytta av utbildningen. Den är utformad för att användas i grupp, men det går också att ta del av materialet enskilt.
Här hittar du webbutbildningen: www.barnsombevittnat.se
Regeringen har remitterat ett förslag där socialtjänsten i skyddande syfte får begränsa enskilda barns rätt att vistas på vissa platser. Enligt förslaget ska beslut om vistelseförbud kunna meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan från socialnämnden.
– Vi måste vända på varje sten för att skydda barn från gängkriminaliteten och förhindra rekrytering till gängen. Möjligheten att besluta om vistelseförbud skulle kunna vara ett nytt verktyg för socialtjänsten att använda i arbetet med att förhindra att fler barn och unga blir rekryterade till kriminella gäng. Nu remitteras förslaget och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, säger socialminister Lena Hallengren.
Förslaget innebär att en person som är under 18 år ska kunna förbjudas att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats.
Ett partnerskap mellan fem idéburna organisationer och Göteborgs stad möjliggör 500 boendeplatser för människor som flytt krigets Ukraina.
Fem idéburna organisationer har tillsammans med Göteborgs stad skapat ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) kring boende och mottagande av flyktingar. Detta bidrar till en helhetslösning som underlättar integrationen med mötesplatser, hjälp till arbete, skola, myndighetskontakter och vård. – Målet med det här IOP:t är att bidra till ett bra mottagande, goda boendemiljöer och en bra integration för dem som kommer, säger Helene Mellström, direktor på Bräcke diakoni i ett pressmeddelande Redan i slutet av februari träffades de idéburna organisationerna första gången och erbjöd snabbt sina tjänster. Med ny lagstiftning kan de hjälpa till på det sätt de vill. Tidigare har flyktingar från Ukraina hänvisats till Migrationsverkets upphandlade boenden. Från 1 juli får myndigheten möjlighet att i stället anvisa dem till kommunerna.
– Vi tror på de småskaliga lösningarna som är integrerade i staden och som inte bara omfattar boende. Det har vi sagt hela våren, men det var först nu som möjligheten öppnades och det vi är väldigt glada för säger Emil Mattsson, direktor på Räddningsmissionen.
Dessa organisationer samverkar: Bräcke diakoni – Rådgivning, volontärsamordning och vaccination - vaccinerar svårnådda grupper.
Göteborgs stadsmission –mötesplats – erbjuder mat, rådgivning och kläder till ukrainska flyktingar.
Reningsborg – Klädinsamling – Bistår med kläder här i Sverige och stöttar sin systerorganisation i Moldavien. Räddningsmissionen –Hjärterum – bistår med boende hemma hos privatpersoner.
Skyddsvärnet i Göteborg –Jobbstart Ukraina – hjälper till ett första jobb och länkar jobbsökande och företag.
Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig på organisationen Helamalmö, utses till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö universitet. Han får utmärkelsen för sitt arbete med barn och unga i socialt utsatta områden.
– Det känns overkligt. Jag kommer ju från en icke-akademisk bakgrund och har under hela mitt vuxna liv jobbat i de delar av samhället som vi ofta tänker på som bortglömda eller försummade, säger
Nicolas Lunabba.
– Att vårt arbete vinner ett sådant erkännande är häftigt
men också viktigt eftersom det förhoppningsvis leder till ett uppmärksammande av frågor som rör social rättvisa och social hållbarhet.
Nicolas Lunabba började arbeta som ungdomsledare i början av 2000-talet, först ge-
nom att träna basket med barn och unga i utsatta områden i Malmö. Men fritidsaktiviteterna utvecklades snabbt till en bredare social verksamhet för att skapa bättre levnadsförhållanden i områdena.
Helamalmö verkar för social rättvisa och hållbarhet med särskilt fokus på barn och unga. Nicolas Lunabba har varit verksamhetsansvarig för organisationen sedan 2006. Förutom att erbjuda aktiviteter, socialt stöd och mötesplatser har Helamalmö även uppmärksammats för att ha bidragit till att öka tryggheten i Nydala i Malmö.
FamiljeDynamiken arbetar sedan 2005 för barn, ungdomar och familjer i behov av individanpassade insatser. Mellbygård HVB, e� trivsamt behandlingshem beläget i Par�lle, strax utanför Göteborg. Verksamheten erbjuder 7 platser, för pojkar och flickor mellan 14 och 18 år som befinner sig i riskmiljöer och har e� socialt nedbrytande beteende. FamiljeDynamiken erbjuder också öppenvård för barn och unga samt stödboende för ungdomar.
Alla människor besi�er styrkor och resurser vilka kan användas för a� skapa en process mot förändring.
För informa�on eller placeringsförfrågan
HVB Mellbygård: 031-387 10 70
Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat och utvärderat ett stöd som hjälper användaren att på egen hand minska sitt intag av alkohol.
– Vid studiens start uppgav deltagarna att det var väldigt viktigt för dem att minska sin konsumtion av alkohol, men de flesta angav att de inte visste hur man gör. De som fick tillgång till den digitala interventionen började känna sig mer säkra i att de vet hur de faktiskt ska göra för att ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet, som har lett studien.
– Den som vill sluta röka blir peppad och stöttad av omgivningen, men det är stigmatiserat att prata om att man vill sluta dricka alkohol. Det finns en uppfattning om att man borde klara av att hantera sin alkoholkonsumtion och många låter bli att söka hjälp även om de vill ändra sitt beteende.
MusikBojen skapar tillgång till musikterapi för svårt utsatta barn och ungdomar med traumatiska upplevelser, svåra sjukdomar, funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Artisten, låtskrivaren och konstnären Caroline af Ugglas är ny ambassadör för stiftelsen.
Tidigare i år donerade Caroline af Ugglas ett av sina konstverk som auktionerades ut till förmån för MusikBojen under Affordable Art Fair i Stockholm. – Jag brinner för musik i alla dess former. Musik är otroligt viktigt för mänskligheten och därför är det en självklarhet för mig att stödja MusikBojen som använder musikens kraft för att hjälpa barn och unga att må bättre, säger Caroline af Ugglas. MusikBojen har sedan hösten 2018 fram till slutet på 2021 hunnit genomföra drygt 6 000 sessioner musikterapi med fler än 1000 barn och ungdomar i behov.
”Sverige har förlorat en av sina starkaste röster för psykisk hälsa och psykiatrisk vård”, säger Staffan Isling, vd på SKR sedan Ing-Marie Wieselgren knivdödats i Visby.
Under Almedalsveckan utsattes Ing-Marie Wieselgren för en knivattack med dödlig utgång i Visby där hon skulle moderera ett seminarium i Almedalen. Hon var överläkare och SKR:s samordnare för arbetet för psykisk hälsa. Enligt SKR var Ing-Marie Wieselgren var en av de i Sverige med mest kunskap och längst erfarenhet inom områden psykisk hälsa, psykiatri och social omsorg.
”Det är med stor sorg som vi har tagit emot beskedet att SKR:s medarbetare Ing-Marie Wieselgren har avlidit efter att ha utsatts för ett grovt vålds-
brott under Almedalsveckan i Visby. SKR har förlorat en uppskattad och omtyckt medarbetare, kollegor har förlorat en god kamrat och hela Sverige har förlorat en av sina starkaste röster för psykisk hälsa och psykiatrisk vård. Hon var en stark röst för dem som annars inte hörs i samhällsdebatten”, säger Staffan Isling, SKR:s vd i ett uttalande.
Enligt nyhetsbyrån TT och SVT uttrycker kammaråklagare Petra Götell att den misstänkte gärningsmannen hade riktat in sig på offret på grund av hennes offentliga profil och att dådet var ”riktat mot psykiatrin”. Mannen kunde gripas och har erkänt handlingen.
Rapporten ”Hör barnens röst” har lämnats till regeringen och FN:s barnrättskommitté som granskar hur Sverige lever upp till barnkonventionen.
Just nu granskas Sverige av FN om hur väl Sverige lever upp till barnkonventionen. Tillsammans lämnade 31 organisationer som arbetar med barns rättigheter den 1 juli en alternativrapport till FN:s barnrättskommitté och till socialminister Lena Hallengren som underlag till granskningen. Organisationerna för att ojämlikhet, diskriminering och rasism ökar i Sverige. Flera av barnen beskriver även hur de blivit svikna av samhället när de behövt stöd.
Huvudrapporten ”Hör barnens röst” är framtagen av barn själva, utan vuxnas ana-
lys eller tolkning. Det är första gången någonsin som civilsamhället i Sverige skickar en rapport framtagen av barn som huvudrapport till FN:s barnrättskommitté.
I rapporten berättar barnen om erfarenheter av rasism och diskriminering, om att vara barn på flykt och inte höra hemma någonstans, om våld och om andra former av utsatthet. Barnen berättar även om hur myndigheterna inte lyssnar på dem eller tar barn på allvar. Hör barnens röst bygger på 120 barns berättelser, alla med egna upplevelser av utsatthet och övergrepp.
”Jag hatar när vuxna säger ‘det du gick igenom gjorde dig stark, det gjorde dig klok’. Nej jag vill inte vara stark, klok eller street smart. Jag vill vara
ett barn som inte behöver tänka över allt jag gör. Se på världen som om det vore en lek inte behöva oroa mig om vilken person ska lämna mig. Inte behöva oroa mig om vad ska hända.” /Citat ur rapporten där ett barn berättar om upplevelser av familjehem.
”En gång någon frågade mig vart jag kommer ifrån och när jag sa Afghanistan så sa personen ’Är din pappa taliban?’” / Citat ur rapporten där ett barn berättar om upplevelser av rasism.
”Socialtjänsten bara släppte det efter, gjorde ingenting. Jag hade velat att de tog tag i det egentligen. Än idag vet han inte hur mycket han har skadat mig.” /Citat ur rapporten där ett barn berättar om hur socialtjänsten hanterade rapporter om våld i hemmet.
HVB
HVB för pojkar och f lickor i åldrarna 12 till 21.
För mer information kontakta Tomas Theorin på 0733 113 902 eller besök oss på Saxakullen.se TRYGGHET
KRINGLAN
LSS 9:8 Unga vuxna från 16 till 24.
LSS 9:9 Vuxna från 18 år och uppåt.
BEHANDLINGSHEM
Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer.
Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå.
Flera decenniers erfarenhet med komplex problematik och NPF!
Traumabehandling och bedömning av psykolog.
Kurt Strömberg 070-316 27 45
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
Många personer med NPF åker in och ut från olika behandlingshem och aldrig får rätt hjälp.
Många som har fastnat i ett missbruk har gjort det på grund av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Mathias Johansson började med droger för att våga vara social och kunna känna sig som alla andra. Först i vuxen ålder blev han diagnostiserad med adhd och autism. Han önskar att någon hade haft kunskapen och sett till hans behov.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Susanna Penther och Isa Ögren vill höja kompetensen om NPF. De är behandlingspedagog och MI-handledare respektive socialpedagog. Båda med kompetens inom KBT, coaching och ledarskap. Tillsammans har de startat utbildningsföretaget Unika utbildningar som ska sprida kunskap om NPF och psykisk ohälsa kopplat till neuropsykiatriska diagnoser, främst adhd och autism.
– Jag har två barn med adhd/autism som har haft problem med skolnärvaro. Min pappa, som jag förstod hade autism först när barnen fick sina diagnoser, självmedicinerade med alkohol i 25 år. När han blev nykter flyttade han ut på landet och trivdes i sin ensamhet. Tyvärr blev han sjuk så han behövde hemvård. Om någon där hade förstått hans behov så hade man kunnat bespara honom stor stress och lidande, berättar Susanna Penther.
Det pratas mycket om NPF och många är medvetna om vilka vanliga symptom
de olika diagnoserna har och vad personen kan ha svårt för.
– Många har kunskap om själva diagnosen men har inte förstått att det egna beteendet behöver förändras i mötet. Andra har ett bra bemötande rent allmänt men saknar kunskap om diagnosen. Det blir också fel. För att kunna möta en person med NPF så behöver man koppla ihop fakta med bemötande till ett förhållningssätt. Annars riskerar vi att skapa mer stress och ångest. Genom kunskap kan du dessutom snabbare kartlägga vilka behov klienten har.
DET VAR SOM samordnare på ett stöd- och motivationsboende 2008 som Susanna först träffade Mathias. Han var klient och hon höll i samtalen. Flera år senare blev de kollegor. Idag är de vänner och delar viljan att sprida kunskap om NPF. Förståelsen ökar när man får höra om NPF från en person som själv har en diagnos.
Susanna har mött många som har fastnat i ett missbruk, men klienterna har sällan eller aldrig mötts utifrån funktion och behov. Fokus har legat på missbruket. – KBT och annan behandlingsvård bygger på att man ska koppla ihop känslor med agerande. Men att förstå och uttrycka känslor är det många med NPF som har svårt för. Behandlingsvården är gjord för neurotypiska. Samtidigt är det så många med NPF som är i behov av behandling på grund av beroende och psykisk ohälsa. Det stökar till det, säger Susanna.
Hon berättar att många åker in och ut från olika behandlingshem och aldrig får rätt hjälp. Mathias hade turen att till slut få den hjälp han behövde och han kunde ändra om i KBT-behandlingen så den passade honom.
– Många med NPF har haft problem med skolundervisningen. Då går det inte att sätta tillbaka dem i skolbänken och
tro att de ska förstå ganska avancerade KBT-metoder. Många behandlingsmetoder bygger på gruppterapi, vilket också är påfrestande vid NPF. Det är svårt att ha fokus på sig själv i grupp, berättar Mathias. För honom blev det lättare när man tänkte utanför boxen och stoppade in fysisk aktivitet i behandlingen, till exempel en löprunda. Att vara flexibel och anpassa behandlingen efter hans behov gjorde stor skillnad.
– Jag var folkskygg när jag var yngre. Genom att ta droger vågade jag mer. Det blev ett sätt att överleva. Under skoltiden var det ingen som märkte att jag hade problem. De såg mig bara som lat och ointresserad, säger Mathias.
ANLEDNINGEN TILL ATT hans funktionsnedsättning inte märktes i grundskolan tror han berodde på att de hade en kille i klassen med en hörselskada.
– Undervisningen anpassades så att han skulle kunna hänga med. Klassrummet var bra ljudisolerat och vi hade mindre elever i klassen.
Susanna Penther och Isa Ögren menar att om skolan skulle anpassas bättre till elever med NPF, till exempel med tydligare instruktioner och mindre störningsmoment, så skulle det gynna alla elever.
– Eftersom jag fick min diagnos sent så
»Under skoltiden var det ingen som märkte att jag hade problem. De såg mig bara som lat och ointresserad«
fick jag göra militärtjänstgöringen, men det passade mig bra så jag förstår inte varför det tidigare inte var tillåtet. Den struktur och ordning som finns inom det militära är perfekt för den med NPF.
ISA ÖGREN HAR också ett barn med autism.
– När min dotter fick diagnosen så blev det som en bekräftelse på vad hon själv hade känt och hon fick bättre självförtroende och självkänsla. Men det var inte förrän jag började ändra på mitt beteende som vi fick lugnt därhemma. Det är det som är svårt, att se sin roll i bemötandet och skaffa sig kunskap för att kunna se till personens behov.
Det kan vara svårare att upptäcka autism hos tjejer. Enligt Isa så är tjejer mer noga med att tillhöra gruppen.
– Personen kanske bara upplevs som lite tyst och blir arg av att stå i kö.
Så hur bemöter man en person med NPF? Susanna och Isa tycker först och främst att man behöver vara flexibel.
– Personen ska inte behöva förhålla sig till så många onödiga regler. Ofta fokuse-
rar vi på fel saker. Fråga personen hur denne vill ha det för att vara bekväm i olika situationer. Genom samtal kan man tillsammans komma fram till bra lösningar. Behövs hörlurar, mössa eller huva för att skärma av ljudet, så tillåt det. Klarar inte personen av att fika och vara social med andra så ska man inte kräva det, säger Isa. – Är det något som utlöser stress, backa och försök tillsammans hitta en lösning. Att vara tydlig, ha bra framförhållning och hålla sig till det man har bestämt är viktigt. Hur vill personen kommunicera? Ibland funkar det bäst med sms, fortsätter Isa.
UNIKA UTBILDNINGAR VÄNDER sig till de som arbetar nära personer med NPF och har en stöttande roll, som till exempel elevassistenter, fritidspedagoger, vård- och omsorgspersonal, kriminalvårdare och behandlingsassistenter. Det finns också föräldrautbildning.
– Upplägget fungerar så att man delar upp utbildningen på två tillfällen och där emellan har man fri support för att kunna
kontakta oss när man stöter på hinder. Vid andra utbildningstillfället görs en uppföljning, säger Susanna.
Föräldrautbildningen har ett annat upplägg då föräldraskapet har andra utmaningar. Gemensamt för dem båda är att lära sig ett nytt förhållningssätt där behov, bemötande och kommunikation står i fokus.
– Om man har tillräcklig kunskap att möta personer med NPF så känner man sig tryggare i sin yrkesroll. Kunskap gör stor skillnad för både personal och individ. I slutändan blir det en stor vinst för samhället. Min dotter klarade sig igenom skolan precis, men hade svårt med texter. Det känns bortkastat att hon aldrig fick rätt hjälp med inlärningen, säger Isa. Redan när dottern var tre år reagerade hon starkt på att Isa blev stressad på morgonen.
»...det var inte förrän jag började ändra på mitt beteende som vi fick lugnt därhemma«
– Det är något som många föräldrar känner igen, men i stället för att stressa ned så tjatar vi ännu mer, vilket bara leder till ännu mer stress och låsningar. Susanna berättar hur hennes pappa blev helt sönderstressad av hemsjukvården.
– Han kunde få möta flera olika personer varje dag, uppåt 30 personer hade han att förhålla sig till. De höll inte tiderna och kunde slänga ur sig frågan vad han ville ha gjort under det tio minuter långa besöket. Då blev han så stressad att han inte kunde komma på någonting. Han ville heller inte upprepa sådant som han redan hade bett om tidigare, men som inte hade bli-
vit gjort. Han ville inte vara till besvär. Det jag såg under den här perioden var en ledsen och stressad pappa, hemsjukvården mötte i stället en arg och besvärlig patient.
Varje diagnos är unik så det gäller förstås att utgå från personens speciella behov. När det gäller NPF så behöver man acceptera att vissa saker helt enkelt är omöjliga att lära sig.
– Ibland tror folk att personen jävlas och till exempel skulle kunna komma i tid om han eller hon bara skärper sig. Man ställer för höga krav på klienten. Men man får helt enkelt hitta en annan lösning för att kringgå problemet. Det finns många appar och andra tekniska hjälpmedel, säger Isa.
Mathias har testat allt för att lära sig att komma i tid, men inget har fungerat.
– Susanna brukar säga att jag ska komma en kvart tidigare och då kommer jag i tid, säger han och skrattar.
DET VAR BARA för ett par år sedan som Mathias fick sin diagnos. Det gjorde allt mycket tydligare varför han hade hamnat snett i livet.
– Jag har under åren lagt mycket på mig själv, att jag är en dålig människa, att jag har defekter och karaktärsdrag som har gjort att jag har hamnat där jag har hamnat. Förklaringen gjorde att jag fick bättre självkänsla och självförtroende, att jag kunde förstå mig själv.
Som ung var han en sportkille, men mest höll han på med ensamidrott och han har alltid haft svårt att skaffa vänner. Idag arbetar han på Bostad först i Helsingborg där han träffar många personer med missbruk och NPF som behöver hjälp att få egen bostad och få ordning på sitt liv.
– Jag känner igen sättet att missbruka. I en värld som är helt gränslös blir beroendet värre. Skam och skuld gör att man hamnar djupare i beroendet. Men det gäller att titta på den underliggande orsaken, avslutar Mathias.
”Det farligaste som finns är att inte ha något hopp”
Börjesson, socionom, delar med sig av verktyg för motivation
Hur ska vi få våra klienter motiverade till en förändring? Det är något som Mia Börjesson gärna talar om. Hon är socionom, författare och handledare. Under Socialrättsdagen föreläste hon om hur du genom att väcka känslor som glädje, hopp och optimism kan öka motivationen och lusten till en nystart.
Motivation kommer från det latinska ordet movere, som betyder ”sätta i rörelse”. De klienter vi träffar har ofta hamnat lite fel i livet och behöver en ny riktning. Men hur kan vi motivera någon till förändring?
– Livet går upp och ned. Det är som en resa, varje dag ska vi framåt. När jag skulle hit och tala idag så var det ju inte så att jag tänkte ”Hm, jag får se vilket tåg jag tar”, utan jag hade planerat min resa och köpt en tågbiljett. Vi gör en plan för att kunna ta oss dit vi vill, säger Mia Börjesson. Hon är socionom, författare och handledare. Under Socialrättsdagen den 4 maj föreläste hon under programpunkten ”Hälsofrämjande samtal med fokus på friskfaktorer.”
Tåg-exemplet håller hon sig kvar vid
»Vi som möter unga behöver ha ett stort kapital av tillit, trygghet och reslust som vi kan låna ut«
och beskriver SJ-kampanjen Reslust, som skulle få folk att resa mer med tåg.
– Reslust är ett bra ord. Hur får vi med oss barn och unga? Hur skapar vi reslust? Efter pandemin har många fått reslusten tillbaka, men man kan också få resfeber. När jag skulle åka till Afrika började jag plötsligt tänka ”Men, vad ska jag egentligen dit och göra?”. När man ska göra något helt nytt är det naturligt att bli lite orolig. Man vet inte riktigt vad som ska hända och man kanske lyssnar på andras berättelser och förmaningar. Då kan man få resångest, vilket kan göra att man hellre ställer in.
Mia Börjesson har funderat mycket på vad det är som skapar reslust, vad som gör att vissa tackar ja och andra ger upp. Vad är det som skiljer sig mellan de som har förmågan att starta om på nytt och de som inte har den förmågan?
– MOTIVATIONSFORSKARE HAR kommit fram till att det finns två grundpelare för motivation. Den första är vilja. Men du måste ha en bild av vad som är möjligt, vad du som klient kan få. Inom socialtjänsten kan vi bli bättre på att presentera vad vi kan erbjuda. Vi fokuserar mycket på det man kan förlora på att inte göra vissa saker, de negativa konsekvenserna.
Andra grundpelaren är tillit. Tillit till sig själv och till andra.
Mia Börjesson tycker att vi borde bli bättre på att presentera vad vi kan erbjuda inom socialtjänsten.
– Hur ser din klients självbild ut, självförtroende och självkänsla? Hur skapar du tillit? Tror du på det du gör? Din inställning skiner igenom. Tankar läcker och känslor smittar.
Glädje, hopp och optimism är de tre grundkänslorna för motivation.
– För att väcka glädje behöver du vara vänlig och tillmötesgående. Vi som möter unga behöver ha ett stort kapital av tillit,
Mia Börjesson.
trygghet och reslust som vi kan låna ut.
För att känna hopp behövs ett mål och en önskan, sedan behöver man kunna jobba för att ta sig dit och man behöver också tro att det är möjligt. När det gäller optimism så är 25 procent medfött och 75 procent är förvärvat, vilket innebär att det finns stora förutsättningar att själv kunna påverka sin optimism.
DET FINNS KONKRETA verktyg för få hjälp att öka sin motivation. Mia Börjesson talar också om att det behövs ett handbagage, som hjälper till att ta sig dit man vill.
– Det är som ett psykologiskt immunförsvar. Där ingår självbild, hopp, drömmar, mod, vänner och ett par kul saker som du gör utanför jobb eller skola. Det finns friskfaktorer som blir som en grund för reslust. Ofta pratar vi bara om det som inte fungerar, men hjärnan tror att det vi pratar mest om är viktigast, därför ska vi
prata mest om det som fungerar. Det farligaste som finns är att inte ha någon plats och inget hopp. Vad ska det bli av mig? Våra klienter behöver känna trygghet och inte bli dömda.
HON BERÄTTAR OM en av sina klienter; Kristoffer. Han släntrade in på mottagningen med en skön attityd och en stor portion humor.
– Det var hans mamma som ville att han skulle komma till mig på rådgivning och jag blev imponerad av att han dök
Det finns tre grundkänslor för motivation:
upp, ”Ja, man får ställa upp på mamma, vettu”, sa han. Sedan började han förklara att han var som en Ferrari. ”Min mamma är en Opel Corsa. Hon fattar inte hur en Ferrari funkar. Det är därför hon är orolig och tror att jag ska bli utbränd. Men jag är en Ferrari, jag orkar”. ”Men vad gör du här då, du som är en Ferrari”, sa jag. ”Alla måste tanka. Det är det vi måste prata om. Vad är mitt bränsle, min luft i däcken?” Vi behöver bara hjälpa de här ungdomarna att ta sig fram, avslutar Mia Börjesson.
Q Glädje. För att väcka glädje behöver du vara vänlig och tillmötesgående.
Q Hopp. För att känna hopp behövs ett mål och en önskan, sedan behöver man kunna jobba för att ta sig dit och man behöver också tro att det är möjligt.
Q Optimism. 25 procent medfött och 75 procent är förvärvat, vilket innebär att det finns stora förutsättningar att själv kunna påverka sin optimism.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Under Socionomdagarna den 22 november kommer representanter från Oasen HVB att tala om sitt arbete med kvalitetssäkring. Foto: Getty Images
Linköpings Stadsmissions HVB för kvinnor i beroende – Oasen arbetar hela tiden med kvalitetssäkring och uppföljning. På Socionomdagarna i Stockholm den 22 november berättar de hur.
Sedan ett par år tillbaka bedriver Kenneth Humling vid Stadsmissionen i Östergötland ett strategiskt kvalitetsutvecklingsarbete för hela verksamheten. Organisationens vision är att skapa ett mänskligare samhälle, dvs ett brett och socialt arbete med fokus på människor som lever i utsatta livssituationer som fattigdom, hemlöshet, våldsutsatthet och/eller som står långt utanför arbetsmarknaden. Stadsmissionen i Östergötland har därför utvecklat ett digitalt kvalitetsledningssystem med mätning och uppföljning mot effektmål på individnivå, med avsikt att förflytta deltagarna från ett samhällsproblem mot en lösning.
För individen innebär varje misslyckande av en insats en stigmatisering och ett steg bakåt i dess utveckling. Det blir ett onödigt personligt lidande, men i längden också en stor extrakostnad för samhället.
Därför är det viktigt att hela tiden ge individen förutsättningar för förflyttning i rätt riktning, vilket kräver professionali-
»Även de dagar som är tuffa känner jag att ni tar emot när jag faller«
tet, struktur och kvalitet i samtliga led av behandlingar och insatser.
En av de verksamheter inom Stadsmissionen i Östergötland som har infört kvalitetsledningssystemet är Oasen, ett HVB för kvinnor med beroendeproblematik.
Under Socionomdagarna den 22 november kommer Kenneth Humling och Sara Liljegren, enhetschef på Oasen HVB att tala om sitt arbete med kvalitetssäkring och uppföljning.
Oasen HVB använder sig av SSIL:s Kvalitetsindex som ett av verktygen i det systematiska kvalitetsarbetet. Socialsekreterare intervjuas av SSIL för att fånga upp synpunkter, erfarenheter och bedömningar av verksamheten efter en placering. Statistiken sammanställs sedan till en rapport där Oasen jämförs med övriga HVB i landet som använder sig av tjänsten. Oasens medelbetyg för det senaste året är 9,0, att jämföra med rikssnittet som är 8,3. Det innebär att Oasen HVB lig-
ger över medelbetyget vid samtliga frågor. ”För första gången i mitt liv har jag fått så otroligt fin hjälp. Att bli sedd, lyssnad på, få känna att jag tillför, och med så mycket kärlek och skratt. Även de dagar som är tuffa känner jag att ni tar emot när jag faller. Jag kan äntligen få känna mig trygg. TACK! Ni är fantastiska”, säger en av Oasen HVB:s deltagare.
En av kommunerna skriver så här: ”Detta är en av de verksamheter som jag varit allra mest nöjd med genom tiderna och under åren jag arbetat. Det är ett toppenställe! Deras starkaste sidor är bemötandet, behandlingens innehåll, dokumentationen, återrapporteringen och samverkan med mig”.
– Vi är givetvis mycket glada och tacksamma för all positiv respons i rapporten, men tänker samtidigt att vi alltid kan göra bättre. Att kvinnor i beroende får kompetent och specialiserad vård är något vi brinner för. Det arbetet måste ALLTID utvecklas. Det är det minsta vi kan göra för dessa kvinnor som har en så svår och jobbig situation. Vi måste därför inte bara vara bra, vi måste vara bättre än bra”, menar Mika Fischer, biträdande föreståndare på Oasen.
KÄLLA: OASEN HVB
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
Vi gör världen lite bättre, en människa i taget
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik.
Hitta din kommuns avtal med oss på nytida.se/handlaggare
Bris nya rapport ”Barns rättigheter i skottlinjen” belyser gängkriminalitet och barns uppväxtvillkor. Gängvåldet rör barn i allra högsta grad, får en inverkan i många barns liv och påverkar barns tillgång till sina rättigheter, enligt Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.
Varje barn har rätt till liv och utveckling, rätt till en uppväxt fri från våld, rätt till social trygghet, rätt till en meningsfull fritid och rätt att må så bra som möjligt. Rät-
tigheterna är ovillkorade och gäller varje barn utan undantag. För vissa grupper av barn är dessa rättigheter dock mer hotade än för andra.
– Barn påverkas av såväl gängkriminalitetens närvaro och konsekvenser som av samhällets åtgärder för att motverka den. Det drabbar särskilt barn som växer upp i landets så kallade utsatta områden, eftersom det i hög utsträckning är hos de lokalt etablerade gängen som rekryteringen av unga sker och mycket av kriminaliteten
och det dödliga skjutvapenvåldet finns, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
BRIS NYA RAPPORT ”Barns rättigheter i skottlinjen” belyser att frågan om gängkriminalitet är en fråga som handlar om barn, barns rättigheter och barns skilda uppväxtvillkor. Rapporten framhåller vikten av att barn alltid görs delaktiga i frågor som rör barn och att det är en förutsättning för att nå hållbara lösningar.
En av rapportens slutsatser är att fokus i debatten på hårdare tag står i vägen för samtal om barns trygga uppväxtvillkor.
– I år är det valår och det offentliga samtalet domineras av hårdare tag. Det är lätt att dras med. Men de politiska lösningarna, som tycks bestå av ytterligare straffskärpningar och tvångsmedel, är kortsiktiga. För samtidigt vet vi, genom forskning och erfarenhet, att sådana åtgärder inte ensamt kommer att vända utvecklingen. Avgörande är att satsa på tidiga förebyggande insatser. Det handlar bland annat om att främja och säkerställa goda uppväxtvillkor och förutsättningar tidigt i livet, om att tidigt fånga upp barn med risk att hamna i kriminalitet och om behovet av ökad kunskap för att kunna sätta in rätt förebyggande insatser som ger effekt. I slutänden handlar det om att säkerställa varje barns rätt till liv, utveckling och överlevnad, säger Magnus Jägerskog.
FÖR ATT INHÄMTA barns röster och erfarenheter på ett barnrättssäkert sätt har Bris utvecklat och använder en metod; ”Expertgrupp Barn”. Metoden utgår från att barn är kompetenta och att de kunskaper och erfarenheter som bara barn har av hur det är att vara barn idag är perspektiv som måste inhämtas i frågor som rör barn. Metoden kan användas av olika verksamheter för att inhämta barns erfarenheter, åsikter och förslag kring olika frågor. Under våren 2022 har Bris träffat 35 barn i årkurs sex och nio på tre olika skolor i vad som av polisen benämns som utsatta eller särskilt utsatta områden i Göteborg, Linköping och Haninge.
ATT BLI STOPPAD av polis och utfrågad eller visiterad inför andra människor, utan att förstå varför, lyfte flera av barnen i rapporten som stressande, obehagligt och förnedrande. Flera berättade att det känns djupt orättvist att bli utsatt för sådan behandling när man inte gjort något. Barnen upplevde att många poliser som de hade träffat hade dömt dem redan på förhand och att de istället för att prata schysst hade varit negativa och fientliga.
Bris har intervjuat barn om deras perspektiv och erfarenheter av gängkriminalitet i sina uppväxtområden.
»Min kille har skaffat en pistol som han har med sig varje gång han går ut eftersom folk är ute efter honom«
Bris drar slutsatsen att samhällets åtgärder för att motverka gängkriminalitet måste föregås av barnkonsekvensanalyser. Idag brister det. Här måste barns erfarenheter och perspektiv inhämtas och barn göras delaktiga.
”Min kille har skaffat en pistol som han har med sig varje gång han går ut eftersom folk är ute efter honom.” – Citat från barn i anonymt samtal med Bris stödlinje.
Här följer några citat från barn ur rapporten:
”Problemet är att politikerna inte tagit barns utveckling på allvar, utan bara kommit med kortsiktiga lösningar. Dessa barn ska styra vårt samhälle när de blir vuxna, hur kommer det samhället att se ut om
barnen inte ens lyckas gå klart skolan? Inga förändringar har skett eftersom problemet är i förorterna.”
”Alltid när jag hör att något har hänt här känns det bara obekvämt, som att det kan hända mig. Jag tänker på det innan jag somnar, precis när det har hänt. Dagen efter försöker jag tänka att det inte kommer att hända. Annars mår jag bara dåligt.”
”Min mamma låter mig inte gå ut på kvällarna på grund av det som händer i vårt område. Ibland känns det som att det är jag som sitter i ett fängelse.”
”Jag har hört skottlossning en gång. Jag stod med min bror när det hände och hörde om det på nyheterna sen. Det var otäckt, jag var skräckslagen.”
KÄLLA: BRIS
Friendsrapporten 2022 visar störst försämring för tjejer i årskurs 3–6. Det är den grupp vars utsatthet ökat mest när det bland annat gäller kränkningar på nätet.
Friends presenterar en ny rapport där man sammanställer tio års analys av svenska elevers trygghetssituation. tjejer i årskurs 3–6 är den grupp vars utsatthet ökat mest när det bland annat gäller kränkningar på nätet. Ökningen har gått från 21 till 29 procent. Dessa elever känner sig dessutom ensamma i skolan. En siffra som legat på 33 procent under senare år. Det är i mycket högre grad än för andra grupper vilket ökar risken för icke godkända betyg.
– Den svenska skolan står inför stora utmaningar. I ett decennium har Friendsrapporten lyft fram barnens röster till alla vuxna med ansvar i skolan. Resultaten av en nedprioriterad skolhälsa och förebyggande trygghetsarbete är alarmerande och visar att Sverige på senare år misslyckats med trygghetsarbetet i skolan, säger
Friends generalsekreterare Maja Frankel.
För killar i årskurs 6–9, är den enda grupp där mobbningen har minskat något över tid, dock visar Friends mätningar att andelen som mobbats under längre perioder ökat markant från 67 procent 2014/2015 till 81 procent 2021/2022.
Antalet som har svarat ”ja” (årskurs 3–6) respektive ”oftast/alltid” (årskurs 6–9) vid frågan om de tycker att vuxna på skolan säger till/agerar när de märker/får veta att en elev behandlas illa är på en låg nivå. Sedan Friends började ställa frågan är siffrorna nere på de lägsta nivåerna sedan 2014/2015 (årskurs 3–6, 50 procent respektive årskurs 6–9, 48 procent).
Var tionde barn som utsätts för mobbing påverkas så negativt att de över tid behöver insatser inom till exempel hälsooch sjukvården. Dessutom riskerar de ett försenat inträde på arbetsmarknaden. Friends uppskattar därmed att mobbningens samhällskostnad blir 46 miljarder kronor de kommande 30 åren, varav kostnaden för effekterna av mobbning under
den kommande mandatperioden uppskattas till 13,7 miljarder.
– Kommande regering behöver sätta upp en noll-vision mot mobbning samt kränkningar mot barn och unga till 2030. Visionen bör ha som delmål att halvera mobbningen i Sverige under den kommande mandatperioden. Vi tar vårt ansvar på Friends. Nu är det dags att regeringen tar krafttag nationellt.
KÄLLA: FRIENDS
Friends krav till politiken
Q En kommission mot mobbning.
Q Ett kunskapslyft om mobbning.
Q Fler kuratorer i skolan.
Q Mobbning in i skollagen.
Q Ett barnombud för nätet.
Q Förtydliga barns klagomålsinstanser.
Q Nya rekommendationer från Skolverket.
Q Granskning av skolor.
Q Elevers röst som utgångspunkt för åtgärder.
Q Ett partnerskap mot mobbning i Sverige.
gången!
Fördjupa dig och diskutera aktuella frågor inom
• Socialt arbete, organisation och ledarskap
• Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet
• Utanförskap, integration och etablering
• Barn och unga
• Vuxna och familjefrågor
• Samordning och äldreomsorg
• Missbruk, kriminalitet, vålds- och extremismproblematik
Håll dig uppdaterad på www.socionomdagarna.se
Arrangör: Organiseras
Inkomstförsäkring ingår.
Vision är rätt fackförbund för dig inom socialt arbete. Tillsammans ser vi till att du får ut mer av ditt arbetsliv.
Bli medlem på vision.se
”En skola för alla” heter det så fint i Sverige. Försök förstå hur det skulle vara för dig om det istället hette ”En arbetsplats för alla” där alla yrkesverksamma skulle ha samma arbete och jobba på samma arbetsplats. Skulle det fungera bra tror ni?
Tänk dig att alla omkring dig talade ett språk du inte förstod. De vägrade dessutom ändra sig för att du skulle förstå. Ingen ville lära sig ditt språk eftersom det inte var så många som pratade det ändå. Det var inte värt uppoffringen för dem.
Varje dag skulle du tvingas åka till ett ställe där du kände dig osäker, utanför och ångestfylld. En plats där du var bland människor som inte förstod hur du fungerade eller hur mycket kraft det tog av dig att ens ta sig dit.
Du, som hatade ljud omkring dig, förväntades sitta i ett rum bland andra och lära dig saker, samtidigt som det enda du ville var att ta dig därifrån, eftersom ljudnivån gjorde ont i dig. Varje stolskrap, pennstreck på tavlan, klickande ljud från lysröret i taket, vinden utanför fönstret, a l l t skar som knivar i öronen på dig.
Tänk dig att de tvingade ut dig flera gånger om dagen, oavsett vilket väder det var. De förstod inte att du var livrädd för olika vädertyper, eller fick panik om det blåste för mycket. Du kunde inte förklara det för dem heller, eftersom de talade ett annat språk.
Innan du tvingades ut skulle du dessutom trängas med de andra i ett litet kapprum, samtidigt som alla klädde på sig. Återigen skar det i öronen av alla ljud, skrik, skratt och dunsar, samtidigt som ögonen tog in alla rörelser omkring dig och gjorde att hjärnan nästan kokade över av alla intryck.
SEDAN FÖRSÖKTE DE tvinga dig vara social, bara för att alla andra tycktes vara det. Även om du inte hade något behov av att umgås med andra, så tvingades du låtsas vara det ändå. Bara för att du skulle vara som alla andra. Kosta vad det kosta ville. För alla skulle ju inkluderas.
Mitt på dagen skulle du tvingas iväg till den mest oroliga platsen av alla. Matsalen. Där fanns inte det lugn du behövde för att kunna äta. Om du nu ens skulle kunna äta
maten som serverades. De som bestämde ignorerade att du inte kunde äta vissa konsistenser, smaker eller färger. Alla skulle äta samma mat, på samma plats och på samma tid. Ingen brydde sig om ifall du försökte berätta att viss mat gjorde ont i munnen när du försökte äta den. Vissa smaker fick dig att må illa. De förstod inte när du sa att maten behövde ligga separat från varandra på tallriken och inte blandas.
Tänk dig att din arbetsplats inte visste att det som funkade för dig idag, inte alls skulle funka imorgon. Dina arbetskamrater visste inte att energin som fanns idag, skulle vara som bortblåst imorgon, på grund av oförutsedda händelser. De hade ingen förståelse för att nästan all din kraft gått åt till att ens ta dig till arbetsplatsen, eller orka stanna kvar hela dagen. De fattade inte varför dina resultat gick upp och ner som en våg över tid. Dina chefer beklagade sig över att du inte nådde målen, utan att kunna komma med lösningar för hur du skulle nå dit.
DET HÄR ÄR vardag för många barn med NPF, neuropsykiatriska funktionsvariationer. Fem dagar i veckan ska de ha det så här. De flesta barn med diagnoser som autism och ADHD tvingas gå i vanliga klasser, där deras behov inte tillfredsställs. Tänk dig själv om det var din arbetsplats. Hur länge skulle du orka vara kvar? Hur lång tid skulle det gå innan du sa upp dig och letade upp ett annat jobb? Barn i skolåldern har inte den lyxen. De kan inte välja att stanna kvar eller inte. Det är skolplikt i Sverige, och alla barn ska gå i skolan. Kosta vad det kosta vill.
Fundera på hur det skulle kännas om ingen lyssnade på dina behov. När du har funderat på det, tycker du då att det är så konstigt att många barn med NPF till slut inte orkar gå till skolan och tvingas vara hemma istället? ”En skola för alla” heter det så fint. Det borde istället heta ”En skola för alla oavsett behov”. Det är så många barn som far illa av dagens system. Det hjälper inte hur många anpassningar pedagogen tar fram, så fungerar det inte. Miljön gör det omöjligt. Det finns inte resurser så att det räcker.
»Fundera på hur det skulle kännas om ingen lyssnade på dina behov«
Låt de här barnen istället få utbildning efter sina behov. De behöver ofta förutsägbarhet, lugn och ro, och känslan av att någon lyssnar på dem. Någon som talar deras språk. För det krävs utbildad personal i NPF-frågor, att de får vara sig själva och inte trycks in i en form de inte passar i. Pressar man dem för hårt går de sönder, och det har redan hänt alldeles för många gånger. Barn bränner ut sig, får ångest och kraschar innan de ens kommit upp på högstadiet.
Ge de här barnen vad de behöver idag, så sparar samhället en massa pengar i framtiden. Resurser, specialklasser, pedagoger med NPF-kunskap, det finns mängder att göra för att det ska bli bättre. Gör om E n skola för alla till En skola för a l l a. Gör om och gör rätt. Och gör det nu innan det är försent.
Lotta Lundh
Författare och NPF-mamma till barn med autism, ADD och ADHD. Medlem i Autismoch Asperbergerförbundet och Attention.
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och gymnasiesärskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00
Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
HVB-hem i praktiken
– från forskningsresultat till (be)handling
Varje dag placeras unga och vuxna på Hem för vård eller boende (HVB). Inte sällan hörs kritiska röster från förtvivlade anhöriga om att deras barn, syskon eller föräldrar far illa på ett HVB-hem och bilden som kablas ut innehåller både självmord, överdoser, sexuella övergrepp och våld; det tycks finnas stora brister i personalens kunskaper och engagemang.
Bakom rubrikerna döljer sig samtidigt en mycket svår uppgift. Denna bok beskriver bakgrunden till verksamhetens utmaningar, men också hur en vardag på ett HVB kan se ut och vilka lösningar författarna tror behövs för att lyckas med uppdraget
Författare: Erica Giselsson, Jürgen Degner och Annika Wassberg Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Livet efter 40
En guide för män
Sex efter trauma
Från rädsla till njutning
Att ha varit med om en kroppslig traumatisk upplevelse kan göra att man utvecklar en stark rädsloreaktion som blir en låsning när det kommer till sex. Traumat kan bestå av allt från gynekologiska undersökningar eller förlossningsskador till våldtäkt och andra sexuella övergrepp. För att läka från det traumatiska tillståndet och bli trygg med att ha sex behövs ofta professionellt stöd och behandling. Man behöver hjälp att förstå vad trauma är, hur det påverkar kroppens nervsystem och därmed ens reaktioner. Det behövs också förståelse kring hur könet reagerar vid rädsla och spänning respektive avslappning.
Författare: Eva Lyberg Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Varför är 40-årskriser så pass vanliga att det till och med finns ett begrepp för dem? Varför får många män pinnben, platt röv och putmage när de blir äldre och vad kan man göra för att hålla kroppen i trim efter 40? Vad innebär en förstorad prostata och stämmer det att testosteronhalten sjunker hos män när de blir äldre? Alla de här frågorna dök upp i Nisse Edwalls huvud i samband med att han själv passerade 40-strecket och krisen var ett faktum. Till sin hjälp i boken har Nisse en rad framstående experter som vägleder honom i sökandet efter ett lyckligare åldrande.
Författare: Nisse Edwall Förlag: Polaris fakta, www.polarisfakta.se
Barnförhör
att få vetenskap och juridik att fungera i praktiken
I dag är det för de flesta involverade i barnrättsliga frågor en självklarhet att vetenskaplig kunskap om barnförhör, utbildning i barnförhör och barnförhörets praktik måste gå hand i hand. Den här boken är baserad på det perspektivet, ett synsätt som ligger i linje med barnkonventionen och dess krav på myndigheter att hålla ett barnrättsperspektiv. Bokens yttersta syfte är att erbjuda kunskap om hur man på bästa sätt bör navigera i multidisciplinär samverkan med verklighetsbaserad vetenskaplighet och ”sunt förnuft”. Teorin kompletteras med praktiska verktyg: handfasta exempel för studerande och intervjustöd för praktiker i deras yrkesutövande.
Författare: Anneli Larsson och Rickard Sjöberg
Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Evolution, forskning och 48 konkreta råd
Hur ska man leva för att hålla sig så frisk som möjligt? Att vi kan påverka vår hälsa genom vår livsstil är inget nytt, men det finns olika bud om det bästa sättet. Läkaren och epidemiologen Anders Wallensten tar oss tillbaka till vårt ursprung i jakten på svaret.
Vår kropp skiljer sig inte från en jägare-samlare som levde för hundra tusen år sedan men vår tillvaro är väsensskild. Hur påverkar det oss att ha en kropp som är skapt för andra påfrestningar än i dag och hur kan vi dra nytta av kunskap om vårt förflutna?
Här reds hälsogåtan ut från såväl ett evolutionärt, vetenskapligt som ett erfarenhetsbaserat perspektiv.
Författare: Anders Wallensten Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Borderline personlighetssyndrom
Symtom, diagnos och behandling
Borderline personlighetssyndrom (även kallat emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS) orsakar stort lidande för både den som drabbas och omgivningen. Individer med personlighetssyndrom tillhör troligen en av de mest sårbara grupperna i psykiatrin, men det finns effektiva behandlingsstrategier.
Den här boken presenterar de nya diagnosverktygen i ICD-11 och den alternativa modellen i DSM-5. Med hjälp av dessa kan man på ett mer nyanserat sätt diagnosticera personlighetssyndrom och skatta dess allvarlighetsgrad.
Författare: Sophie Steijer
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Att bli fri från ätstörningar
Med utgångspunkt från sina egna och andras personliga erfarenheter skildrar Anna Ehn vägen bort från ätstörningar. Att ta sig ur sjukdomen är en process, inte sällan med bakslag längs vägen. Det är svårt att befinna sig i ett gränsland, inte längre sjuk men inte heller riktigt frisk. Hon intervjuar personer som alla har varit drabbade, och som nu blickar tillbaka på sitt tillfrisknande. Vad fick det att vända? Vad hjälpte dem vidare? Vad innebär det egentligen att vara ”frisk”?
Var och en har sin egen väg ut ur sjukdomen och det finns inget facit som fungerar för alla. Däremot visar kören av berättelser detta: Vägen finns. Den är ofta utmanande, krokig och tidskrävande. Men det går att bli frisk. Författare: Anna Ehn Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Att förebygga och hantera återfall
Att återhämta sig från utmattningssyndrom kan dra ut på tiden och innebära återfall och bakslag. Men det går att gå vidare och bli medveten om egna gränser och behov
Gå vidare efter utmattning är en själhjälpsbok för dig som fortsätter att kämpa med långdragna symtom och kanske behöver flera rehabiliteringsomgångar. Här förmedlas praktisk kunskap om hur kvardröjande symtom och återfall kan förebyggas och hanteras med hjälp av act och kbt.
Boken är även till nytta för professionella inom vården, anhöriga, chefer och andra i nätverket runt dig som drabbats av utmattningssyndrom.
Författare: Giorgio Grossi
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
»...en
del av problemet
är
hur svårt det är att anställa lämpliga föreståndare«
I lag, föreskrifter och allmänna råd uppställs höga krav på HVB-föreståndares kompetens. För att godkännas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska de ha en relevant högskoleutbildning, erfarenhet av liknande verksamhet och personlig lämplighet. De två sistnämnda kraven härrör från lagstiftningen och framstår som rimliga. Kravet på högskoleutbildning kommer dock inte från lagen och är svårare att förstå.
Som jurist anser jag att kravet på högskoleutbildning är ogrundat och riskerar att hindra anordnare från att anställa kompetenta föreståndare.
När IVO handlägger ärenden om tillsyn eller tillstånd så prövas bland annat om HVB-föreståndaren har tillräcklig kompetens. Ett omdiskuterat kompetenskrav handlar om utbildning. Enligt lagen behöver utbildningen endast vara ”lämplig”, utan att för den sakens skull vara av någon viss art eller omfattning.
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd stadgas däremot att utbildningen ska vara på högskolenivå, bör omfatta minst 180 högskolepoäng och kan vara inriktad på socialt arbete, socialpedagogik eller beteendevetenskap. Socialstyrelsens definition av vilken utbildning som är ”lämplig” är därmed betydligt snävare än lagstiftarens.
LÅT MIG EXEMPLIFIERA vilka följder kravet på högskoleutbildning kan få: Föreståndaren Anna har nyligen sagt upp sig. Det bästa vore om behandlingsassistenten Bosse tog över. Han har jobbat inom verksamheten i tjugo år, gått en folkhögskoleutbildning inom vård, omsorg och ledarskap samt är i övrigt väl lämpad för uppdraget. Tyvärr får inte Bosse bli föreståndare, eftersom han inte har pluggat på högskola. Anordnaren anställer istället Carl. Han har två års erfarenhet av att arbeta inom HVB och har gått en
treårig högskoleutbildning inom beteendevetenskap. Är det självklart att Carls utbildning gör honom till en lämpligare föreståndare än Bosse, vars erfarenhet är avsevärt längre? Tydligen, enligt Socialstyrelsen.
Man kan fråga sig varför Socialstyrelsen anser att en utbildning måste ha ägt rum på just en högskola för att ”räknas”. Jag har inget bra svar. Inte heller Socialstyrelsen tycks vara säkra på sin sak. I efterskalven av 2015 års flyktingvåg beslutade nämligen Socialstyrelsen att det mellan den 1 januari och 1 november 2016 kunde göras undantag från kravet på att föreståndare ska ha en högskoleutbildning. Slutsats? Jo, bevisligen var kravet inte så pass viktigt att det, i ett pressat läge, ansågs få hindra anordnare från att anställa kompetenta föreståndare.
MEN HUR ÄR situationen på HVB-verksamheter idag då? Kan inte läget även nu beskrivas som ”pressat”? Troligen. Många verksamheter är förvisso välfungerande. Samtidigt uppmärksammas ständigt oegentligheter. År 2021 fann IVO brister i närapå en tredjedel av de HVB, stödboenden och SiS-hem som granskades i rapporten ”Vad har IVO sett 2021?” Situationen är alltså långt ifrån acceptabel. Orsakerna är säkerligen både många och komplexa. Jag vågar dock påstå att en del av problemet är hur svårt det är att anställa lämpliga föreståndare. Det är trots allt föreståndaren som ytterst ansvarar för att verksamheten håller god kvalitet.
Så varför försvårar Socialstyrelsen för anordnare att anställa duktiga föreståndare med relevant utbildning (om än ej på högskolenivå), gedigen erfarenhet och personlig lämplighet? Det är för mig svårbegripligt. Min förhoppning är att kravet på högskoleutbildning slopas, som ett led i att underlätta för anordnare att förbättra sina verksamheters kvalitet.
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31
info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
För 8 kronor om dagen kan du förändra världen till det bättre.
Bli fadder på barnfonden.se
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi vet att det är svårt att hitta familjehem.
I Familjehemsbanken hittar ni hundratals familjer, med eller utan konsulentstöd.
Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-200 57 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se mötesplatsen inom familjehemsvården
HVB med riksintag specialiserat på svår psykosocial problematik
Självskadebeteende, komplex PTSD och övriga traumareaktioner. Suicidala ageranden, borderline - EIPS och anknytningsstörningar Kombinationer med funktionsnedsättningar (t.ex. autism och/ eller ADHD)
Psykolog och psykiatrisjuksköterska på plats. Psykiatrikonsult regelbundet. DBT och KBT-utbildad personal. Tät bemanning och dagstöd.
Kompletteras med hästunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga. INTEGRERAD
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Högskolan Sapu arrangerar en utbildning med Görel Fred, socionom, handledare, leg psykoterapeut, utbildare och författare. Hon talar om hur man kan arbeta med vuxna barn och deras föräldrar kring försoning.
Högskolan Sapu håller en utbildning på tre tillfällen där Görel Fred talar om försoning mellan vuxna barn och deras föräldrar. Hur man som behandlare/ terapeut kan arbeta kring detta tema.
De tre tillfällena är 22 september, 6 oktober och 27 oktober.
Ur innehållet: Teori kring försoning, förlåtelse, makt och ansvar. Vad skiljer ett arbete med vuxna barn och deras föräldrar från att arbeta med två vuxna i en annan relation såsom par eller syskon? Vilka är de absoluta ”måsten” som ska till för att förändring ska vara möjlig? Hur ska man som behandlare/ terapeut veta att man inte bara bidrar till skadliga mönster utan arbetar mot försoning?
Så tror svenskarna att våldet kan minska
Kantar Public har på uppdrag av Rädda Barnen ställt frågor till svenska folket om deras inställning till olika åtgärder för att minska våldet i samhället. Resultatet visar att över 80 procent av de tillfrågade vill att partierna borde prioritera insatser för att förebygga våld i samhället högre än vad de gör idag.
En stor majoritet av de tillfrågade anser att det är mycket viktigt för det våldsförebyggande arbetet att barn får rätt stöd i skolan, att socialtjänsten får mer resurser samt att barn får tillgång till fritidsaktiviteter.
När förebyggande åtgärder som skola, socialtjänst och tillgång till fritidsaktiviteter ställs mot straffrättsliga åtgärder som skärpta straff och satsningar på rättsväsende, svarar 89 procent att förebyggande åtgärder är lika viktigt eller viktigare för att minska våldet i samhället, och endast 9 procent tror att straffrättsliga åtgärder är viktigast.
Spelfriheten delar med sig av en klients berättelse, en klent som firar fyra år som spelfri. Det här är hans historia.
”För fyra år sedan hade jag en stor dag framför mig. Jag hade inväntat en årsbonus på jobbet som skulle lösa all ekonomisk skada som mitt spelande ställt till med. När bonusen kom och jag skulle betala av allt valde jag ändå att spela lite till innan jag betalade av allt. Det slutade med att några timmar senare så stod det noll på skärmen. Korthuset föll och sanningen rullades ut. En sanning som jag varit livrädd för från det att mitt spelade gick från något kul till något som jag höll hemligt för alla.
Alla i min närhet reagerade på olika sätt men på något vis var det ändå väldigt skönt att slippa hålla uppe en fasad som inte stämde. Nu visste alla och det gav ändå någon form av lättnad.
Tidigare så har jag alltid sett mitt spelberoende och dess konsekvenser som ett i första hand ekonomiskt problem. Nu blev det så tydligt att trots en lösning på alla mina eko-
nomiska problem räckte det ändå inte.
Mina anhöriga hittade Spelfriheten och jag påbörjade behandling bara några dagar senare. Det har inte varit en enkel resa men det har verkligen gett mig ett nytt sätt att leva.
Det finns så många positiva effekter av arbetet jag fått göra med mig själv i behandlingen, men för att nämna några så oroar jag mig inte längre för framtiden och jag lärt mig att uppskatta det jag har på ett helt annat sätt idag.
Mina närmsta anhöriga har
också fått mycket hjälp under resans gång och idag mår inte bara jag utan även vi som familj betydligt bättre. Tilliten har tagit tid att reparera men idag litar min familj på mig igen och känner sig lugna då jag fortfarande håller i de livsrutiner jag lärde mig i behandling.
En av de största sidovinsterna med min spelfrihet är att jag fått bli Pappa, en närvarande sådan vilket inte hade varit möjligt om jag fortfarande varit fast i den destruktiva jakten som tog så många år av mitt och min familjs liv. Så stort tack för all hjälp. ”
Boken Gaslightad av Sofia Larsson är en självupplevd berättelse om manipulation i en destruktiv kärleksrelation.
Sofia Larsson berättar om sin nya bok som kommer ut i början av september på Ordberoende förlag:
”Sviken av mannen jag levt med under många år möter jag kärleken igen. Jag får all uppmärksamhet och stora framtidslöften. Men efter bara några månader är allt förändrat. Den person jag trodde var mitt livs kärlek börjar manipulera och övertyga mig om att jag är galen. Tillslut tror jag på
honom. Tillvaron blir en nedåtgående spiral och den psykiska misshandeln är på väg att kosta mig livet.
Men bara nästan, jag klarade mig och lyckades ta mig ur den destruktiva relationen och är med den här boken redo att berätta min egen historia.
Han håller telefonen i handen. Jag hör signalerna gå fram. Jag gråter och ber honom berätta vem han ringer till. Han lägger på luren och förklarar lugnt att det var psykakuten. Gör inte slut, snyftar jag i hans varma famn. Det gör han inte heller, istället för han långsamt mitt huvud
mot sin mun och med sammanbitna tänder säger han: – Glöm inte en sak. Det är du som är sinnessjuk i det här förhållandet, inte jag.”
Sofia Larsson kommer att föreläsa om sina erfarenheter av våld i nära relation.
Skyddat boende för kvinnor som är utsatta för våld, hot om våld, trakasserier i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Kontaktperson: Therese Jacobsson I 0730-21 34 19 therese@kvinnojourenmoa.se
info@kvinnojourenmoa.se I 016-51 21 09 www.kvinnojourenmoa.se
Vi hittar ett hem till de som behöver det
010-179 60 00 I kontakt@edencare.nu www.edencare.nu
Vi erbjuder jour- och familjehem till alla Sveriges kommuner
Öppenvård med stödboende för kvinnor
073-910 61 71 I oliviaab@telia.com www.oliviaab.se
Vi är ett kombinerat stöd-& skyddsboende med särskild fokus på individer och familjer vilka har drabbats av relationsvåld samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi erbjuder kvinnor och barn förutsättningar till att leva fritt från våld och hot i våra skyddade boenden. Vi erbjuder omsorg för barn i förskoleåldern på boendet och vi välkomnar även husdjur.
För mer information eller förfrågningar 076-860 51 24 I 076-860 51 23 info@stockholmsskyddsjour.se I Stockholmsskyddsjour.se
SKYDDAT BOENDE:
NiCa Teamet erbjuder skyddat boende för individer med eller utan barn.
EXTERN SAMTALSMOTTAGNING:
NiCa Teamet erbjuder kris/stödsamtal för individer som har varit utsatta för hot och våld eller annan kränkande behandling i nära relation.
072-222 46 49 I info@nicateamet.se I www.nicateamet.se
Stödboende/Skyddat boende
Vår målgrupp är personer som tillhör personkrets 1. Möjlighet till omgående inflytt. Nyöppnad gruppbostad i Sundsvall
Kontakt: Johanna Carlsson 070-200 60 12 johanna@drakstadensomsorg.se www.drakstadens-lss.se
Totalt 8 platser. Alla klienter får egen lägenhet med bra standard. Vi har möjlighet att hjälpa till med egen lägenhet efter avslutad placering.
Familjehemskonsulent
Vi tar emot placeringar från 21 år. Vi har familjehem utspridda över Sverige som är noggrant utredda.
www.purehab.se 076-326 41 13 I 0591-120 11 personligutvecklingrehab@outlook.com
Vi har platserlediga
Det nya vård- och omsorgsboendet Ryttershov i Ulricehamns kommun får evidensbaserat dygnsrytmljus. De positiva effekterna gör att detta nu ska bli standard vid all nybyggnation.
TEXT OCH FOTO CHROMAVISA
Den första delen av äldreboendet Ryttershov är klar för inflyttning – hela boendet står klart 2026. Samtliga lägenheter, gemensamma utrymmen och kontor får dygnsrytmljus.
– Vi bygger inte bara ett hus, utan vi bygger en hel verksamhet, och vi bygger den inifrån med kunskaper om färgsättning, utformning av avdelningar, men också utifrån arbetssättet, användningssammanhanget och den unika miljön, berättar Anna-Karin Asp, verksamhetschef
för Ulricehamns kommuns vård- och omsorgsboenden.
Förväntningarna är stora på den nya ljussatsningen.
– De boende ska få bättre livskvalitet, sova bättre, känna mindre oro, få ökat välbefinnande och inte minst få uppleva de vetenskapliga och kliniska resultaten som forskningen visar.
– Samtidigt ska personalen få de bästa förutsättningarna och fler ska vilja jobba på Ryttershov. Man ska kunna må bra,
sova bra och uppleva mindre trötthet när man har jobbat natt. Dygnsrytmljus är en investering i personalen som är verksamhetens och vårdens största resurs, säger Anna Karin Asp.
Forskningsstudier har dokumenterat effekten av dygnsrytmljus hos både demenssjuka boende, inlagda patienter och personal. Samtidigt är lösningen implementerad med stor positiv effekt på åtskilliga sjukhus i hela Sverige och utbrett på vård- och omsorgsboenden i Danmark.
Ryttershov vill skapa de optimala förutsättningarna för sina boende. Samtidigt är äldreboendet ett kunskaps- och demenscenter för personer med kognitiv svikt.
Hälsofrämjande dygnsrytmljus är en lika viktig del av det användarorienterade konceptet på Ryttershov som funktionella utrymmen och bostäder.
– Hela Ryttershov och miljön med allt
»De boende ska få bättre livskvalitet, sova bättre, känna mindre oro och få ökat välbefinnande«
ifrån bostadsrum, gemensamma utrymmen, trädgårdar och innergårdar ska anpassas utifrån de behoven som personer med demenssjukdomar har, säger Anna-Karin Asp.
Det är Chromaviso som ska leverera dygnsrytmljuset till Ryttershov och Ulricehamn kommun.
– Vi har studerat dygnsrytmljus väldigt noggrant och övervägde flera olika leverantörer. Vårt val blev Chromavisos lösning eftersom den är helhetsorienterad och användarvänlig. Samtidigt var det avgörande för oss, att lösningen är förankrad på ett vetenskapligt- och kliniskt underlag – både forskningen och Chromavisos många referensprojekt visar stor positiv effekt, förklarar Anna-Karin Asp.
Samarbetet kring det nya projektet har börjat väldigt bra.
– Chromaviso har varit bra på att sätta sig
in i de behoven som finns på Ryttershov. Ryttershov är ett av fem vård- och omsorgsboenden i kommunen som ska utvecklas de kommande åren där man planerar att implementera Chromavisos dygnsrytmljus. Nästa projekt blir på ett boende i Gällstad.
Det vetenskapliga underlaget för ljusets biologiska inverkan på den allmänna hälsan har gjort att dygnsrytmbelysning nu har skrivits in som standard för kommunens nybyggnationer.
Anna-Karin Asp har haft mycket dialog med politiker och kommunens förvaltningsledning för att betona värdet av rätt och välanpassad ljussättning – och responsen har varit mycket positiv.
– Politikerna har varit mycket nyfikna kring dygnsrytmbelysningen och beslutat att det ska vara en del av den framtida kvalitetsmässiga nivån i hela kommunen, avslutar hon.
Här presenterar vi lediga jobb från Omtanke.today Lediga jobb.
SPONSRADE JOBB
Föreståndare/ verksamhetsansvarig
Dubo Resurscenter är ett LSS boende (9:8), för ungdomar med autism 11-23 år, beläget i Blackeberg, Bromma. Verksamheten har funnits på den aktuella platsen i 20 år och har en inriktning på ungdomar med utagerande beteende.
Du som söker bör ha erfarenhet av att leda liknande verksamhet, kunskap om och ett tydligt engagemang när det gäller ungdomar, funktionsvariationer och lagstiftning. Platsen kräver relevant högskoleutbildning, goda insikter i arbetsrätten är meriterande. www.duboresurscenter.com
Familjehemskonsulent
NEB-Teamet söker engagerad familjehemskonsulent. Med stor kunskap om barn och deras rättigheter har du en viktig uppgift att handleda, vägleda och stötta våra jour- och familjehem så de kan de kan ge den placerade individen vad som behövs för en positiv utveckling. Du är med och rekryterar, utreder och utbildar våra familjehem. Du tar emot förfrågningar och gör matchningar mellan individ och familj.
Du har socionomexamen eller annan högskoleexamen som arbetsgivaren finner relevant. Du har bred erfarenhet inom familjehemsvård, myndighetsvård eller annan erfarenhet/ expertis arbetsgivaren finner relevant. www.nebteamet.se
VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Stödpedagog
Till gruppboende LSS i Lund. Vi söker dig som har en eftergymnasial specialisering inom funktionshinderområdet som omfattar minst 200 yh-poäng eller 60 högskolepoäng eller en kombination däremellan som motsvarar
minst två terminers heltidsstudier. Utbildningen ska ha tydlig inriktning mot funktionshinderområdet i hela sin omfattning samt att du har erfarenhet av arbete med människor med funktionsnedsättningar. Du ska också ha goda kunskaper och erfarenhet av arbete med tydliggörande pedagogik och lågeffektivt bemötande. Ansökan senast: 12 september. www.lund.se
Stödassistent
Vi söker nu stödassistenter till ett boende i Göteborg med särskild service för unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Arbetstiden är förlagd dag, kväll, sovande jour samt varannan helg. Det finns djur på boendet och det är därför viktigt att du inte har allergi mot det. Vi söker dig som har stödassistentutbildning, undersköterskeutbildning, eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig. Har du eftergymnasial utbildning inom verksamhetsområdet är detta meriterande. Tjänsten kräver tidigare erfarenhet av autism, självskadebeteende, ångesthantering, arbete med neuropsykiatri och LAB, lågaffektivt bemötande. Erfarenhet från socialpsykiatri är det meriterande.
Ansökan senast: 5 september. www.goteborg.se
Stödassistent
Som stödassistent på gruppboende Apoteksgatan på Slite, Gotland, kommer du att arbeta tillsammans med dina kollegor för att ge stöd, service och omvårdnad till de boende. Vi söker dig som har genomfört en gymnasial utbildning, med inriktning mot vård och omsorg. Det är även meriterande om du tidigare har arbetat inom omsorg om personer med funktionsnedsättning och har erfarenhet av utmanande beteende
och lågaffektivt bemötande. Att du har kunskap/använt teckenkommunikation och är väl bekant med arbete pictogram. Har kunskap om diabetes 1 och vana att ha delegation för insulin.
Ansökan senast: 18 september. www.gotland.com
Handledare
Daglig verksamhet på SAVO i Kiruna. Vi söker dig som har en utbildning med pedagogisk inriktning, alternativt annan utbildning som av arbetsgivaren bedöms likvärdig. Arbetet kräver att du har en god fysisk förmåga och rörlighet. Det är meriterande om du har erfarenhet av Individuellt Stöd i Arbetet ISA och/eller kan teckenspråk. Du ska vara ansvarstagande och ha ett positivt tänkande samt ha ett tydligt pedagogiskt förhållningssätt. Ansökan senast: 5 september. www.kiruna.se
Kurator
Till psykiatriska öppenvården i Västervik. Vi söker dig som är utbildad socionom med intresse för psykiatri. Tidigare arbetslivserfarenhet inom området är meriterande. Som person är du trygg i dig själv och är skicklig på att samarbeta och att skapa goda relationer. Du är trygg i din yrkesroll och kan anpassa ditt arbetssätt för att passa patientens vårdbehov. Du trivs med att arbeta självständigt och du har en god förmåga att planera och strukturera det egna arbetet. Ansökan senast: 11 september. www.regionkalmar.se
Enhetschef
Till socialförvaltningen i Nässjö. Vi vill att du som söker har: Examen från lämpligt högskoleprogram exempelvis socionom, sjuksköterska, HR. Erfarenhet av ledarskap. Goda språkkunskaper i svenska, både tal och skrift. B-körkort.
Förutom en god ledarskapsförmåga behöver du vara strukturerad, initiativtagande och ha enkelt för samarbete. Vi värdesätter hög personlig mognad och ser gärna att du i din kommunikation är tydlig. Kvalitetsmedvetenhet såväl som lojalitet är andra förmågor vi värdesätter.
Ansökan senast: 18 september. www.nassjo.se
Socionomer
Klara söker erfarna socionomer till Stockholm med omnejd. Socionomexamen samt minst två års yrkeserfarenhet. Som socionomkonsult hos Klara får du chansen att bredda din kompetens, få nya erfarenheter och utvidga ditt kontaktnät. Som person är du flexibel, lösningsorienterad och initiativtagande. Du är trygg i din profession och har ett patientfokuserat arbetssätt.
Efter att vi har lärt känna varandra bestämmer du var, när och i vilken omfattning du vill arbeta, och vi bevakar att du matchas mot lämpliga uppdrag. Vi har ramavtal i flera kommuner i hela landet och det är sannolikt att vi kommer att kunna erbjuda dig uppdrag som passar just dina önskemål. Ansökan senast: 16 september. www.klarakompetens.se
Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? På vår hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Annonsera p å vår jobb s ajt
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg . Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka . omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Västerås 15 september
• Malmö 18 oktober
• Göteborg 20 oktober
• Sundsvall 17 november
• Stockholm 1 december
Kostnadsfri Utbildningsdag!
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i HVB, Familjehem, Skyddat boende och Stödboende och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssilutbildningsdagar.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
SEPTEMBER
Hedersrelaterat våld och förtryck 14 september, webbsänd SKR, www.uppdragpsykiskhalsa.se
Värna våra yngsta 13-14 september, Stockholm www.anhoriga.se
Digital inkludering i socialtjänsten 14 september, webbsänd www.skr.se
Ledarskapsprogram Nära vård 15 september, webbsänd www.skr.se
SSIL utbildningsdag –HVB och familjehem 15 september, Västerås www.ssil.se
Att behandla trauma hos krigsflyktingar 19-20 september, Stockholm www.expomedica.se
Mötesplats social hållbarhet 20-21 september, Örebro www.folkhalsomyndigheten.se
Temadag om LVU-vården på SiS 21 september, webbsänd www.skr.se
Certifierad föreståndare för HVB, stödboende och LSS 22-23 september, 2-3 november www.imrab.se
Trygghetsdag 2022 27 september, Stockholm www.skr.se
Att leda utvecklingsarbeten inom vård och omsorg 27 september, webbsänd www.skr.se
Grundkurs i LVU 27-28 september, webbsänd www.skr.se
FIT-diplomutbildning
28 september - 29 oktober, webbsänd www.waitong.se
Socialchefsdagarna
28-30 september, Göteborg www.socialchefsdagarna.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden
29 september, Malmö www.expomedica.se
OKTOBER
Daglig verksamhet 5-6 oktober, webbsänd www.sifu.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden
6 oktober, Umeå www.expomedica.se
Riskorienterat arbetssätt 6 oktober, webbsänd www.skr.se
Äldreomsorgsdagarna 6-7 oktober, Stockholm www.gothiakompetens.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 11 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Att behandla trauma hos krigsflyktingar 11-12 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Offentlighet och sekretess inom socialtjänsten 14 oktober, webbsänd www.skr.se
Från skyddat boende till eget hem 17 oktober, webbsänd www.skr.se
Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 17-18 oktober, webbsänd www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag –HVB och familjehem 18 oktober, Malmö www.ssil.se
SSIL utbildningsdag –HVB och familjehem 20 oktober, Göteborg www.ssil.se
Livets möjligheter 24-25 oktober, Stockholm www.anhoriga.se
Drogfokus 26-27 oktober, Jönköping www.drogfokus.nu
FIT Booster 27 oktober, webbsänd www.waitong.se
Hot och våld på jobbet –juridik och säkerhet 27 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal –MI-utbildning 27 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 27 oktober, Stockholm www.expomedica.se
NOVEMBER
FIT fördjupning – grupp, familj och HVB 9 november, webbsänd www.waitong.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 17 november, Sundsvall www.ssil.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 november, Stockholm www.expomedica.se
Motiverande samtal –MI-utbildning 22 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Socionomdagarna 22-23 november, Stockholm www.socionomdagarna.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 24 november, Göteborg www.expomedica.se
Bipolär sjukdom 29-30 november, Stockholm www.sifu.se
ADAD Booster 30 november, webbsänd www.waitong.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag –HVB och familjehem 1 december, Stockholm www.ssil.se
Sexuell hälsa 6-7 december, Stockholm www.sifu.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Waitong Utbildning är en av Sveriges största och mest erfarna leverantör av utbildningar inom FIT och ADAD, båda finns med i Socialstyrelsens metodguide
Streamad ADAD tredagars Diplomutbildning 6 sep – 24 okt 2022
Streamad FIT-diplomutbildning 28 sep – 29 nov 2022 med Journal Digital
IRL FIT-diplomutbildning i Kristianstad 18–19 okt + 15 nov med SMART Utbildningscentrum
Streamad FIT Booster 27 okt 2022
Streamad FIT fördjupning - Grupp, familj och HVB 9 nov 2022
Streamad ADAD Booster 30 nov 2022
Digitala brevkurser on demand Diplomutbildningar i ADAD & FIT. Börja när du vill, jobba var du vill och helt i din egen takt.
Skräddarsydda uppdragsutbildningar
Streamade och arbetsplatsförlagda utbildningar och handledning inom FIT, ADAD, Lösningsfokus och Ledarskap. Hör av dig för offert!
Mer info, priser och anmälan – www.waitong.se
Referenser skickas på begäran.
Niklas Waitong I 070-295 24 99 I waitong.se
Vi är ett konsult- och utbildningsföretag
som har funnits sedan 1992. Vi erbjuder utbildningar för personal inom bland annat socialtjänst, skola, behandlingsinstitutioner, psykiatri
med flera.
Workshops 2022
Lisa Koser och Luke Sheahan
1 heldag 19 oktober
”Feedback och samforskning i familjearbetet”
Teres Hjärpe
1 heldag 16 november
”Bland känslor, siffror och dokument - en temadag om sifferstyrning och emotionellt lönearbete i Socialtjänsten”
Magnus Ringborg
1 Introduktionsdag 9 november
2 Utbildningsdagar 10-11 november
Anknytningsbaserad Familjeterapi, ABFT
Utbildningar start ht 2022 och tv 2023
5-dagar Ledarskapsutbildning utifrån tillit, dialog och samverkan start 23 september 2022
1-årig Handledarutbildning för familjehemssekreterare start vt 2023
2-årig Grundläggande Psykoterapiutbildning på Systemisk Narrativ Grund, motsvarande Steg 1, 45hp start vt 2023
Workshops 2023
Feedback Informed Treatment, FIT
Scott D Miller
1 heldag 8 maj 2023
Vad är verksamt i psykosocialt behandlingsarbete? Grunderna i ett feedback-informerat arbetssätt
Scott D Miller och Susanne Bargmann
3 heldagar 9-11 maj 2023
Advanced Intensive Training
Läs mer på: www.gck.nu
Kontakt: info@gck.nu
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
runt av personal lägenhet.
1 2
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
05 33
STÖDBOENDE UPPSALA www.allviken.se
NÄSTA NUMMER
Missbruksbehandling
pojkar 15-20 år
skydds- och säkerhetsplaceringar i form av skyddat boende med dygnet runt-bemanning, hyreskontrakt.
12-stegsbehandling.
familjer, par samt särskild kompetens inom funktionsnedsättning. Gemensamt för samtliga hedersrelaterat förtryck. Ledningen har
konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjäns
00 15
UPPSALA TÄRNSJÖ
www.ostagarden.se
info@madickengarden.se
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Niels Looge, Burlöv och Marlene Drougett Persson, Värnamo.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Nyöppnad gruppbostad i Sundsvall
Vår målgrupp är personer som tillhör personkrets 1. Möjlighet till omgående inflytt.
Johanna Carlsson 070-200 60 12 johanna@drakstadensomsorg.se
5
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 20/9 till: ”Tävling 5/2022”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
Aktivisten och feministen som engagerar sig starkt i att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor.
Vi besöker bland annat ett skyddat boende där man sätter barnen i fokus.
oktober
- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -
Våld i nära relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.
Avhoppare från kriminella nätverk
Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.
Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.
En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till hösten även öppna vårt stödboende för ungdomar från 21 år och uppåt.
