Tidningen omtanke, nr 5, 2021

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Debatt: “Psykiskt sjuka får sämre vård”

Det förebyggande arbetet är A och O

Våldets karaktär och omfattning har förändrats

Agnes Eriksson

”Jag

efter

längtade

bara

att få bli sedd”

Hon drabbades av anorexia som tonåring

Möt Michael Lundh, fd polis Åren som ungdomspolis förändrade honom som människa

I skuggan av en psykopat Helena Bingham håller ny kurs om psykopati och narcissism

Inspiration och utveckling

Välkommen till våra digitala föreläsningar

Fyll på med inspiration och kunskap via våra kostnadsfria digitala föreläsningar.

Vi sätter fokus på högaktuella ämnen och bjuder in intressanta föreläsare.

Kommande föreläsningar:

• 17 sep - Ungdomars delaktighet i familjebehandlingsinsatser

• 4 okt - Hedersrelaterat våld och förtryck

• 15 okt - Ett nytt korttidsprogram ”B12” - för unga som begår brott

För mer information och anmälan: www.humana.se/kalendarium

Alla har rätt till ett bra liv.

www.humana.se/iof | Ledande inom individ- och familjeomsorg

”Psykiskt sjuka måste få lika bra vård som andra!”

Christer Olsson, leg. psykolog och författare, har skrivit en debattartikel i det här numret av Omtanke.

Läs debattartikeln på sidan 56

10| Michael Lundh

Han är föreläsare, författare och före detta polis. Michael jobbade i den beryktade Norrmalmspolisens piketgrupp, men blev sedan ungdomspolis. Det förändrade hans synsätt.

16| Friendsrapporten

Etnicitet vanligaste orsaken till trakasserier.

19| Socialtjänstens arbete

20| Fackförbundet Vision

Förbundsordförande Veronica Magnusson om det förebyggande arbetet och vikten av förbättrat samarbete.

26| Gängkriminalitet

Roshna Mahmoud menar att man måste tänka utanför boxen för att förhindra att unga dras in i kriminalitet.

30| Samverkan

Linköpings Stadsmission höll ett samtal om samverkan för att våldsutsatta personer med beroendevård ska få rätt insatser.

38|  Anorexia

Agnes Eriksson drabbades av anorexia som 17-åring. Här berättar hon sin historia.

42| Psykopati

Helena Bingham föreläser om den mörka triaden – psykopati, narcissism och machiavellism. I september kommer hon att hålla en kurs i ämnet på flera orter.

46| Suicid

Refam höll en kostnadsfri utbildning om suicid.

50| Aktuellt

Mind presenterar en rapport kring äldres psykiska ohälsa.

52| Forskning

60| På jobbet

Sara Garanty, inredare, om hur vi påverkas av färgsättningen i rummet.

Sidan 42. Att växa upp i en psykopatisk/narcissistisk miljö är namnet på Helena Binghams nya kurs.

Ständig utveckling för våra unga i 30 år

Alla barn och ungdomar är olika och utvecklas individuellt.

I 30 år har vi dagligen arbetat med att utveckla vår verksamhet för de ungas skull.

Därför är kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och HBTQI-certifieringen viktiga verktyg för oss.

Så att vi ständigt blir bättre och kan stötta barn och ungdomar på väg mot en fungerande vardag.

Kontakta oss så hjälper vi dig. Men framförallt hjälper vi barn och unga.

Psykopater, nej tack

Något som corona-pandemin har fått oss att tänka på är vilka människor som betyder mest för oss. När vi har fått begränsa det sociala umgänget till några få personer, så har vi naturligt valt de absolut närmaste; kvalitet framför kvantitet. Det har till och med varit skönt att kunna skylla på corona och slippa alla måsten, familjesamankomster som känns uttjatade och fester med ytliga bekanta.

Vi har alla några få personer i vår närhet som bara tar energi. Att välja bort dessa är kanske enklare nu när vi har lärt oss att planera vårt umgänge med försiktighet.

Artikeln ”Så känner du igen en psykopat” är vår mest lästa, varje vecka, året om. Den fick extra uppsving igen direkt efter semestern. Kanske är det många som har tröttnat på varandra efter ett par intensiva semesterveckor med svärmor eller syrrans nya man.

Helena Bingham är en populär föredragshållare om personlighetssyndrom med fokus på psykopati, narcissism och machiavellism. I september håller hon kursen ”Att växa upp i en psykopatisk/narcissistisk miljö”.

Hon berättade för mig hur skickliga dessa människor är i att charma och manipulera sin omgivning. Ingen kan tro att de har en helt annan sida hemma. Istället blir det ofta den andra föräldern som utpekas som instabil och dramatisk i sina försök att förklara hur det står till.

Barnen som växer upp i dessa familjer mår inte bra. Att ständigt leva under rädsla för hot och aggressivitet påverkar både kropp och psyke. Barnet kan få sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, ångest, oro och självskadebeteende.

Cirka 1-3 procent när det gäller män har diagnosen psykopatiskt personlighetssyndrom. Det är en

tredjedel så vanligt för kvinnor. Så om du har cirka 300 personer som du skulle kunna ha en uppfattning om, så är kanske en handfull psykopater.

Alla känner vi alltså några män och kanske ett par kvinnor som bara bryr sig om sig själva och ser till sin egen vinning. Barn till dessa personer känner sig inte viktiga och får inte sina behov tillgodosedda. De trycker ofta ned sin ilska och får låg självkänsla.

Det gäller att öppna ögonen och se igenom den charmiga, yttre fasaden. Det stora fokuset på våld i nära relationer har uppmärksammat att vi behöver vara vaksamma på kontrollerande beteende. Kvinnan själv kanske inte ens förstår att hon är ett offer, då mannen hela tiden skyller ifrån sig och höjer ribban för vad som är ”normalt”.

Visst är det läskigt att det är så pass vanligt med psykopati?! Det är nog därför som det väcker så stort intresse. Maria Oldenstedt och Linda Sandkvist startade Psykopatpodden efter att ha blivit offer för samma man.

På omtanke.today kan du läsa mer om podden och deras lista på varningstecken, till exempel minskat umgänge med vänner och familj, kritik om mycket som är fel i ditt liv, många konflikter som X tycker att du bär ansvar för, X har svårt att ta ett nej, du känner ofta skuld, skam och förvirring, du försöker göra X på bra humör.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

| www.ssil.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

För ett tryggare liv sedan 2013

SKYDDSPLACERINGAR

SKYDDAD, INTE GÖMD

Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Då vi inser att vi ej kan vara bäst på allt har vi lagt vår energi och fokus på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.

Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.

”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”

En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.

Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.

När Korpberget grundades i början av 1980-talet var det med övertygelsen att det finns vägar ut ur beroendet för alla människor. Med kärleksfull personal, väl beprövade metoder och en harmonisk miljö kan vi ge varje människa en ny chans till ett värdigt och bra liv, fritt från beroenden. Mer information på vår hemsida www.korpberget.se

Barn vill berätta om vuxna vill lyssna!

www.childrensprogram.se

NYHET! I behandling på Korpberget kan vi erbjuda Childrens Program

Childrens Program är ett förebyggande stödprogram för barn mellan 7-12 år med missbruk i familjen, programmet kan motverka föräldrarnas återfall och barnens risk att gå in i eget framtida missbruk.

Alldeles för många barn till missbrukande föräldrar löper risk att utveckla ett eget missbruk. Det kan motverkas på ett sätt som samtidigt ger den missbrukande föräldern starkare insikt och motivation att undvika återfall.

Childrens Program är ett beprövat förebyggande stödprogram med starkt familjeperspektiv, som genom kunskaper, kommunikation och kärlek lägger fokus på barnets behov, men som även har visat sig fungera preventivt för förälderns eget tillfrisknande.

Ansvarig på Korpberget är Emil Lilja, emil@korpberget.se

Kriminalitet behandlas med MRT

NYHET! I behandling på Korpberget kan vi erbjuda MRT.

MRT är ett manualbaserat strukturerat behandlingsprogram för kriminalitet och tillhandahåller en helhetslösning för att möta och behandla kriminalitet.

MRT kommer från USA och har där stor evidens för effekt på behandling av kriminalitet och har fått evidens av SAMHSA, USA´s departement for Health and human service. Forskning visar att kriminalitet måste betraktas som en egen problematik och därför måste även särskilda behandlingsinsatser riktas mot att behandla de faktorer som ligger bakom det kriminella beteendet.

MRT är ett helt fristående behandlingsprogram, men det kan med fördel kombineras med andra, som till exempel KBT (kognitiv beteende terapi), ART (aggressionshantering) och 12-stegsbehandling. Programmet bygger på att förändra beteenden och vanemönster som klienterna lärt in under sitt missbruk. Det görs i ett strukturerat program som bygger upp självförtroende och tillit.

Ansvarig på Korpberget är Mona-Lisa Sving monalisa@korpberget.se

NYA ARBETSKLÄDER.

Michael Lundh hade en dröm att ingå i Norrmalmspolisens piketgrupp. Men bit för bit tappade han sin värdegrund och till slut valde han att bli ungdomspolis.

Foto: Johanna Wiklund.

Mötet med ungdomarna förändrade hans liv

Michael Lundh är föreläsare, författare och före detta polis

I 26 år arbetade Michael Lundh som polis, varav flera år inom den beryktade Norrmalmspolisens piketgrupp. Under åren som tuff polis säger han att han gradvis avhumaniserades och att hat och våld tillhörde vardagen. När han blev ungdomspolis och mötte de mest utsatta på gatorna förändrades han som människa. Han sa så småningom upp sig för att arbeta med frågor som handlar om den strukturella diskrimineringen av olika invandrargrupper och idag föreläser han på heltid med huvudfokus på sunda värderingar och vikten av att vara en god förebild. – Jag har gått från rädsla till kärlek och har aldrig mått bättre, säger han.

TEXT: ANNE HAAVISTO

FOTO: JOHANNA WIKLUND OCH ANNE HAAVISTO

Michael hade aldrig haft en tanke på att bli polis, men efter sin militärtjänstgöring i Linköping sökte han ändå till polishögskolan, eftersom många av de andra gjorde det.

– Det bruna tjocka kuvertet som kom med posten var från polisen. Jag trodde att de hade skickat tillbaka mina handlingar, men där stod att jag hade blivit antagen och skulle börja i maj 1979. Då var jag 20 år gammal. Jag blev helt chockad och trodde inte det var sant. I militären hade jag fått ingå i en flock, vilket var skönt för en ung man med dålig självkänsla så jag kände en trygghet, över att veta vad jag skulle göra härnäst.

På polishögskolan fick han en lärare som Michael tyckte om direkt. – Han hade ett underbart leende, med

en guldtand som glimmade till. Han var vänlig och hade en bakgrund som kvarterspolis, vilket hade format honom till den fina människa han var. Han hade humanistisk grundsyn, vilket jag uppskattade som kom från arbetarklassen med Olof Palme som förebild.

Michael anpassade sig snabbt till polishögskolan och gjorde bra ifrån sig. Men det var de polisiära ämnena som var bäst.

– Jag längtade direkt efter uniformen och tyckte mest om de fysiska övningarna. För mig var det lätt då jag kom direkt från lumpen. Det var som en förlängning av det militära.

Han hade bara läst i tidningarna om den beryktade Norrmalmspolisens piketgrupp, när delar ur den en dag satt och åt lunch i polishögskolans matsal.

Om Michael Lundh

Ålder: 62.

Yrke: Föreläsare och författare.

Bor: Sundbyberg.

Aktuell med: Filmad föreläsning.

Författare till böckerna:

Sveriges Likas Lag (2004, Kalla Kulor förlag).

Mickes metoder (2006, Kalla Kulor förlag).

Rädda Sverige (2009, Kalla Kulor förlag). Sossepolisen (2019, Lindelöws förlag). Drömmen om piketen på Norrmalmspolisen (2019 Ljudboken är samma som Sossepolisen med ny titel och förlag; Lind & Co förlag).

– Vi sprang ju dit, jättenyfikna. Där satt min lärare i sin bomullsuniform och bredvid satt de tuffa poliserna i sina skinnrockar, fallskärmsjägarkängor och snaggade huvuden och åt i takt. Vi tyckte de var så häftiga och jag minns än idag det mäktiga brummande ljudet av deras stora Dodgebuss när de åkte därifrån. De hade varit där på besök för de skulle biträda som observatörer vid den stora slutövningen.

Under slutövningen var Michael nervös. Vid den första stationen skulle han avväpna en rånare med kniv. Michael tar upp en batong ur sin portfölj och visar mot armen hur batongen, enligt killen från Norrmalmspolisen, skulle användas.

– Lundh, sa piketkillen med hög röst, bra agerat, men när du kommer ut i verkligheten på Norrmalm så får du bättre ef-

fekt om du använder den andra sidan av batongen. Det var mitt första möte med brutaliteten.

Han sökte till Norrmalmspolisen och kom in och hamnade så småningom i den berömda piketgruppen.

– Nu fick jag åka med i den där Dodgebussen och jag var som i chock minns jag. Där satt de här häftiga killarna i skinnkläder med stora pistoler. De var ju idolerna nummer ett för många av oss. Och det där V8-ljudet!, säger Michael och himlar med ögonen.

En kväll som färsk ordningspolis beordrade Michaels befäl att ”stoppa zigenarjävlen”.

– Romern, hade inget körkort och bilen var inte skattad. ”Här finns ingen anledning att slösa tid på att ta uppgifter,

det här löser vi praktiskt”, sa min kollega och sträckte fram en tändsticka, som han bad mig stoppa in i tändningslåset, för att mannen inte skulle kunna köra iväg. Och jag gjorde som han sa och sen skrattade vi högt.

– En annan gång på arresten hade befälet målat svart tusch på pekfingret, som han höll under näsan, och sträckte fram armen i en Hitlerhälsning. Och alla gapskrattade, jag med förstås, för jag vågade inget annat.

Han berättar om hur han lite grann för varje dag började avhumaniseras.

– Jag var arbetarklasskillen som älskade Palme och handlade på Konsum, men att visa sig med en Konsumkasse fanns inte. Så jag teg och stängde in känslorna, för att passa in. Flera inom Norrmalmspolisen

var sossehatare och särskilt hatade man Palme, för han stod för ett öppet samhälle med invandring och flumpolitik i skolan, som man sa.

Den första misshandeln skedde på visiteringsrummet på T-centralen eller OT-rummet som det också kallades. En missbrukare skulle, som man sa, polisifieras.

– Vad det betydde hade jag ingen aning om. I det berömda rummet skulle min överordnade visa vad ett trumsolo var. Så han tog fram batongen och gav missbrukaren en rejäl omgång. Jag förstod på hans blick att det sedan var min tur. Jag löd mitt befäl förstås, så jag slog. Det var första misshandeln av många. Sammanlagt blev jag anmäld ett tiotal gånger genom åren, men det ledde aldrig till rättegång, för det fanns ingen teknisk utrustning för bevis.

»Jag var inte rädd för ungdomarna, men rädd för vad mina kollegor

skulle säga« Michael Lundh

Machokulturen var utspridd och normaliserad. De kvinnliga poliserna kallades ”attrapp”, då de sågs som lägre stående. Att titta på porrfilm ihop var vardagsmat. Hatet genomsyrade och formade det mesta.

– Vi kallades Kungens Pojkar och samhällets sopåkare och buset var soporna vi skulle rensa bort från gatorna. Men samtidigt som vi utåt hatade och var brutala var vi åtta fina killar med en otroligt stark gemenskap. Vi var som en stor familj; vi jobbade ihop, åt ihop, levde ihop, gick ut ihop och var helt beroende av varandra som dåtidens insatsstyrka. Vår relation till varandra var starkare än till våra respektive.

Att få gå på de privilegierade herrmiddagarna i Gamla Stan var den ultimata bekräftelsen på status.

– Vi var ett trettiotal personer av handplockade höga militärer och poliser som träffades en gång i månaden. Det var ju som att hamna i det värsta MC-gängets absoluta topp, hur häftigt som helst. Men jag höll mig i bakgrunden och var tyst och tillbakadragen. Jag tror jag sa tre meningar som ung polis: Hur var det här då? Har du leg? Cirkulera.

ÄKTENSKAPET HAVERERADE, SOM för många andra av de inom piketgruppen.

– Jag var ung och omogen när vi gifte oss. Sen tappade jag bit för bit värdegrunden, den moraliska kompassen, både på jobbet och sedan även privat.

När Olof Palme mördades stod Michael och sålde kostymer på NK, ett extrajobb han hade för att dryga ut polislönen.

– Jag ringde och anmälde mitt intresse för tjänst, men fick inget. Palme hade mördats i mitt distrikt och jag satt i insatsstyrkan och där stod jag och sålde kostymer. Ska vi inte jaga mördare, undrade jag, helt chockad. Jag minns ett senare tillfälle när jag stod och grät bakom visi-

ret, när jag vaktade Palmes grav. Det var en avgörande, ganska omtumlande stund, och tanken på att lämna piketen började ta form.

DE GODA FÖREBILDERNA i livet gjorde sig påminda; föräldrarna, mormor och morfar, handbollstränaren och läraren på polishögskolan. Då förstod Michael inte vad det handlade om men det var ett uppvaknande. En dag när han satt och pratade med sin mormor i telefon, kände han något mjukt nudda benet. Det var en taxvalp som blivit upphittad.

– När jag tar den i mitt knä och klappar den känner jag en hand på min axel. Det är kvarterspolisen, ”sossepolisen” som vi kallade honom, som säger att det efter kravallerna i Kungsträdgården behövs en ungdomspolis. ”Om du behandlar ungdomsgängen som du behandlar taxen är du perfekt för jobbet”. Jag tvekade en bra stund, skulle jag byta ner mig från piketpolisen till att gå runt på stan och prata med ungdomarna? Men jag sa ja till slut. Jag var inte rädd för ungdomarna, men rädd för vad mina kollegor skulle säga. När jag berättade hörde jag aldrig av från dem igen, för att jag svek dem och själv blev en ”sossepolis”.

Michael lämnade in skinnrocken och bytte ner sig från ett vapen med 15 patroner till åtta. På en gammal damcykel cyklade han sedan ner på stan och från den dagen var han ett med ungdomsgängen. – Under en lång tid jobbade jag nära de mest utsatta i samhället. Jag lärde mig att hälsa som ungdomsgängen och mötte dem med kärlek och respekt. Vad killarna i piketbussen tänkte om mig när de såg mig ta på de här människorna som vi hatat i alla år, vet jag inte, men det var nog inga snälla tankar.

Mötet med ungdomarna förändrade hans liv. Han åkte på läger med dem och

Michael minns när han stod och grät bakom visiret, när han vaktade Palmes grav.

2014 började han att föreläsa på heltid, bland annat om vikten av att vara en god förebild på arbetsplatsen och privat.

hjälpte dem med läxor, lyssnade på dem och lärde sig deras sätt att tänka.

– Jag vågade visa mig sårbar och det var viktigt, för att komma nära. De avslöjade saker för mig, som att de bytte kläder eller vände ut och in på jackor, sekunder efter att de begått brott, så signalementen vi hade inte stämde. Eller att de lyssnade på polisradion och hörde när vi sa god natt till varandra och åkte hem. Därför skedde de flesta brotten efter en viss tid på natten, när vi slutat. Vi hade ingen aning, för vi var inte nära. Allt handlar om närvaro.

FLERA MÖTEN MED författaren Stieg Larsson, om rasismen bland ungdomar och inom poliskåren, ledde honom till stiftelsen Expo där han satt i styrelsen under många år. Att gå från herrmiddagarna i Gamla stan till att hålla första majtal, var en kontrast utan dess like. I en debattartikel i Expressen skrev han om den pågående, strukturella diskrimineringen i samhället av till exempel romer och andra invandrargrupper. Det var en av många debattartiklar, där han bland annat gick till hårt angrepp mot polisledningen.

Efter att han 2005 hade skrivit boken ”Sveriges Likas lag” sa han upp sig, efter 26 år inom polisen. Ett par år senare började han arbeta med folkbildning hos nykterhetsföreningen IOGT:s studieförbund.

– Jag var tillbaka till moskéerna igen, så att säga. Cirkeln slöts och jag började läka som människa.

Men en dag säckade Michael ihop. Han hade svårt att få luft och blev livrädd. Han tog en lugnande tablett och tänkte åka hem. På gatan mötte han en man som sålde tidningen Situation Stockholm.

– Jag var som i en dimma. Jag ställde mig mot en vägg och kippade efter andan

»Nu

rycker

man

bara bort

ogräset, utan att plantera

något nytt«

när den här mannen kom fram. Tillsammans med en missbrukare jag kände till hjälpte de mig upp på bussen. Så blev mitt liv. De som jag betett mig illa mot tidigare hjälpte mig i nöden. Det är svårt att inte bli ödmjuk.

Utåt såg han fräsch ut; lång, blond och brunbränd, men inuti var han ett vrak. Skilsmässa, vårdnadstvist, vänner som lämnat honom och skuldkänslor för allt dumt han gjort hade tagit ut sin rätt. Michael drabbades av panikångest och PTSD.

– Jag levde som i en krigszon och hade under en period självmordstankar. Det kändes som om jag inte hade någonting kvar. Allt var kaos. Men med samtalsterapi och mediciner och kärlek från alla mina nya förebilder gjorde att jag valde livet igen.

2014 BÖRJADE HAN att föreläsa på heltid för bland annat fackförbund, polisutbildningar, vaktbolag och skolor.

– Mitt huvudfokus är att tala om vikten av att vara en god förebild på arbetsplatsen och privat, att stå upp för sunda värderingar och om allas lika värde, samt hur man blir tryggare genom att möta sina rädslor.

Han tror på att fokusera på det goda, hjälpa de som har det svårast, stötta polisens och socialtjänstens förebyggande arbete, men framförallt ha ett mer kärleksfullt synsätt. Samhället är som en stor trädgård menar han, med ogräset som ofta hamnar i fokus. Han förklarar:

– Nu rycker man bara bort ogräset, utan att plantera något nytt. Om vi istället planterar vackra blommor och buskar med stora blad, så försvinner ogräset till slut. Med det vill jag säga att de goda värderingarna och de rätta satsningarna är det nya vackra vi planterar. ●

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se

Stödboende för vuxna personer från 21 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I

Friendsrapporten 2021:

Vanligaste grunderna för trakasserier

Åk 3-6

Etnicitet: 22 procent

Vem du blir kär i: 20 procent

Kön: 15 procent Åk 6-9

Etnicitet: 16 procent

Kön: 14 procent

Könsöverskridande identitet/ uttryck: 12 procent

Etnicitet vanligaste orsaken till trakasserier

Kränkningar kopplade till etnicitet är den vanligaste grunden till trakasserier av barn i skolan. Stiftelsen Friends uppmanar till ett större grepp mot mobbning, trakasserier och diskriminering.

– Omnämningar med skällsord och ”skämtsamma” namn, mobbning, diskriminering, utfrysning och till och med fysiskt våld med rasistiska drag är vanliga inslag i vardagen för många barn. På Friends ser vi allt för ofta att lärare och vuxna förvånas över elevers berättelser och erfarenheter av något som drabbar så många varje dag, säger Maja Frankel, Friends generalsekreterare.

Årets Friendsrapport visar på att eleverna som har uppgett att de är utsatta för kränkningar på mellan- och högstadiet är de vanligast förekommande trakasserierna kopplade till diskrimineringsgrunden etnicitet: 22 procent (åk 3–6) och 16 procent (åk 6–9).

Många elever uppger att de tvingas vänja sig vid olika trakasserier. Normaliseringen av trakasserier medför att elever och vuxna till slut inte agerar för att de är så vanligt förekommande. Detta gör troligen även att mörkertalet är stort när det

kommer till rapportering av trakasserier.

– I en omgivning där ingen är intresserad och ingen lyssnar, formas det en mur runt de som lider av rasistisk mobbning. Att få slut på rasism bland barn och unga kräver krafttag från hela samhället. Men det börjar med att var och en erkänner rasismen och skaffar den kunskap som behövs för att prata om och agera kring det, fortsätter Maja Frankel.

Varje år kartlägger Friends tryggheten på skolor runt om i landet. 9 491 elever i årskurs F-3, 7 558 elever i årskurs 3–6 och 3 871 elever i årskurs 6–9 har svarat på enkäten.

På frågan ”Upplever du att du har blivit mobbad av andra elever under det senaste året?” svarade 10 procent ja i åk 3-6. 5 procent svarade ja i åk 6-9.

8 procent av eleverna i Åk 3-6 uppgav att de hade blivit utsatta för sexuella trakasserier och 10 procent i Åk 6-9.

”Många killar skämtar hela tiden om saker som kan vara väldigt personliga och känsliga. Många går ofta över gränsen och lägger rasistiska eller sexistiska kommentarer.” – Elev 6-9

”Folk kallade mig för hora och slampa typ varje dag men de tyckte att de hade

rätt för att jag ’klädde mig utmanande.’” – Elev 6-9

11-åriga flickor och pojkar rapporterar de högsta nivåerna av mobbning, 24 respektive 20 procent.

Mobbning är allvarlig riskfaktor för suicid bland unga. Även om inte det värsta tänkbara händer får mobbning stora och långvariga konsekvenser för barn som utsätts.  Barn som är utsatta under en längre tid upplever dessutom en lägre känsla av sammanhang och meningsfullhet och löper större risk att hamna i långvarigt utanförskap.

Rasism och rasistisk mobbning påverkar den enskilde eleven och elevens känsla av att känna tillhörighet i skolan, men också de elever som bevittnar beteendet.

Forskning visar ett starkt samband elevinflytande och förekomst av mobbning. Hög grad av elevinflytande i skolan minskar risken för mobbning.

Varje år kartlägger Friends tryggheten på skolor runt om i landet.

”Att få slut på rasism bland barn och unga kräver krafttag från hela samhället”, säger Maja Frankel, generalsekreterare på Friends.

LSS-boende

Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.

Psykiatrisk öppenvård

Skola åk 7-9

Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.

HVB-hem

Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Stödboende

För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.

Tillsammans skapa förutsättningar

till ett meningsfullt liv

Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.

Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

VIKSJÖ GÅRD

BEHANDLINGSHEM & PSYKOTERAPEUTISKT CENTER

Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer.

Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå. Individuella stödboende i egen regi.

Kurt Strömberg 070-316 27 45

www.viksjogard.se

Svensk

Svensk

Persontransport

AB

Persontransport AB

SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc

Cedervillan Gruppboende

för dig med autism och psykisk ohälsa

info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se

info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se

info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se

Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

Söker ni fler trygga vuxna?

Hitta familjehem redan idag, med eller utan konsulentstöd i Familjehemsbanken.

Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-20057 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se mötesplatsen inom familjehemsvården

Ledig plats från maj!

www.cedervillan.se | 08-612 22 20

Utredningshem för familjer

Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.

Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.

Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.

Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.

www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89

Socialtjänsten har ett viktigt uppdrag

Det senaste året har det hänt mycket som fått allas blickar riktade mot socialtjänstens arbete; våld i nära relationer, gängkriminalitet, barn i utsatthet och äldreomsorgen.

Det förebyggande arbetet och samarbete mellan olika aktörer är viktigt, men det har sina utmaningar. Sekretessen är en sak som sätter käppar i hjulen.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES

Magnusson, förbundsordförande på Vision, vill stärka det förebyggande arbetet inom socialtjänsten i samverkan med andra.

Det förebyggande arbetet är A och O

Vision

kämpar för mer resurser och en förbättrad arbetsmiljö

Det senaste året har det hänt mycket som fått allas blickar riktade mot socialtjänstens arbete; våld i nära relationer, gängkriminalitet, barn i utsatthet och äldreomsorgen. Den 8 september är det dags för Socialrättsdagen som JP Infonet arrangerar i samarbete med fackförbundet Vision. Det förebyggande arbetet och förbättrat samarbete mellan olika aktörer är i fokus.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: VISION OCH GETTY IMAGES

Fackförbundet Vision har varit delaktiga i utformningen av den nya socialtjänstlagen. De har särskilt försökt att få in vikten av det förebyggande arbetet.

– Det finns stora behov och stora vinster för samhället att socialtjänsten arbetar förbyggande, det är alla överens om, men då är det viktigt att det står uttryckligen i lagtexten, annars finns det risk att det prioriteras bort eller genomförs i projektform och att det inte blir den varaktighet som krävs. Det gör att det också blir svårare att veta vad som fungerar, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande på Vision.

Hon menar att det är lätt att de akuta insatserna prioriteras och att det saknas resurser för ett väl fungerande, stabil och långsiktigt förebyggande arbete, som tidiga insatser och uppsökande arbete för att upptäcka våld i nära relationer eller barn och unga som är i riskzonen för kriminalitet.

– Det är väldigt mycket som läggs på socialtjänsten. Vi måste få till en balans mellan krav och resurser. Det är viktigt att vi har ett fungerande samarbete mellan

olika aktörer. Skola, Polis, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste alla ta sitt ansvar. Det är mycket de kan göra i ett tidigt skede, så att inte allt hamnar på socialtjänsten.

På Socialrättsdagen den 8 september som JP Infonet arrangerar i samarbete med Vision är Veronica Magnusson en av talarna. ”Så skapas bättre förutsättningar för ett förstärkt förebyggande arbete i samverkan” heter programpunkten där både Veronica och Lena Nitz, förbundsordförande, Polisförbundet.

ENLIGT VISIONS EGNA undersökningar så är både medarbetare och chefer inom socialtjänsten stolta över sitt jobb.

– De känner är de gör något meningsfullt. Men samtidigt så finns det en stor frustration att det inte finns tillräckligt med resurser att möta det hjälpbehov som finns så det är en stor risk för etisk stress, säger Veronica Magnusson.

Under det senaste året så har det varit mycket fokus på våld i nära relationer, gängkriminalitet och placerade barn, främst i och med tragedin Lilla hjärtat.

– ”Varför har inte socialtjänsten gjort något?”, är den ständiga frågan. Det kan handla om vissa frågor som har varit nedprioriterade eller att man är för få handläggare inom ett område. Att få bukt med de här frågorna kräver återigen tidiga insatser och långsiktighet, inte bara brandsläckning på det som är på löpsedlarna för stunden.

Veronica skulle gärna vilja se kommuner som har en slogan om att de bedriver det bästa sociala arbetet.

– Det vore väl något att skryta om. Det här är kvinnodominerande yrken som sällan prioriteras.

CORONAKRISEN HAR INNEBURIT att flera utsatta grupper har fått det ännu svårare. Barnrättsorganisationer och kvinnoorganisationer larmar om ökat våld i hemmet. Hos socialtjänsten befarar man att läget kommer att förvärras i efterdyningarna av corona.

– Många har dragit sig för att söka hjälp mitt under corona, lika väl som vi har varit mindre benägna att uppsöka sjukvården. Man vill kanske inte utsätta sig för smitta

Veronica

eller så har man varit begränsad och haft svårare att söka hjälp om man har levt i en destruktiv hemmiljö där alla är i hemmet. Vi vet inte riktigt vad vi har framför oss när samhället öppnar upp igen.

Arbetsbelastningen inom socialtjänsten har förbättrats steg för steg de senaste åren. – Vid flyktingströmmen 2016 hade vi en tuff situation och en hög personalomsättning inom socialtjänsten. Det har varit svårt att få till en stabilitet. Nu har rekryteringsläget blivit något bättre, säger Veronica Magnusson.

I en undersökning som Vision genomförde förra året uppgav hälften av de sva-

»Inte bara brandsläckning på det som är på löpsedlarna för stunden« Veronica Magnusson

rande socialcheferna att de hade svårt att ge insatser som de sökande hade rätt till inom de budgetramar som fanns.

Det ställs också allt högre krav när det gäller den nya barnlagstiftningen bland annat.

– Lagen gör det tydligare att det krävs uppföljning i vissa ärenden. Orosanmälningar måste registreras så att det blir

sökbart för alla. Vision är positiv till socialtjänstens bredare ansvar, men det måste också finnas resurser till det.

DET UPPMÄRKSAMMADE FALLET Lilla hjärtat har satt fokus på barnperspektivet, men fortfarande finns en hel del kvar att göra.

– För att kunna möta barns rätt till information och delaktighet behöver man

Nu är det mer fokus på barnrättsperspektivet, men fortfarande finns en hel del förbättringar att göra på området. Foto: Getty Images.

öka samtalstiden med barn. Det är mycket tid som går åt till administration och det gäller att ha it-system och tekniska hjälpmedel som gör att man kan arbeta mer effektivt.

Under corona-pandemin har man ställt om mycket till digitala arbetssätt.

– Digitala möten istället för fysiska kan spara tid och många kan också uppleva att det är tufft att åka in till socialkontoret för ett möte. Det digitala kan vara ett bra alternativ.

Inom äldreomsorgen och LSS-verksamheter blev det tyvärr väldigt tydligt under corona vilka brister det finns.

Behandling på Riktigt

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Veronica Magnusson är en av talarna på Socialrättsdagen den 8 september.

»Vi vet inte riktigt vad vi har framför oss när samhället öppnar upp igen«

– Som corona-kommissionen och Inspektionen för vård och omsorg har konstaterat så handlar mycket om en eftersatthet kopplat till bemanning och chefsrollen. En chef inom äldreomsorgen kan ha ansvar för 60 medarbetare. Det är ett omöjligt uppdrag att ha så stora personalgrupper, särskilt när man hamnar i ett krisläge där det handlar om liv och död. Branschen drabbades av höga sjuktal och samtidigt så skulle viktig information ut till alla, säger Veronica Magnusson.

Hon berättar att Vision gick så långt att de uppmanade sina chefsmedlemmar att om de inte kunde ta ansvar för sina medarbetares arbetsmiljö så skulle de returnera ansvaret till politiken.

– Kvinnodominerande yrken har sämre villkor och sämre förutsättningar att kunna påverka och ha inflytande över sitt arbete. Vision har drivit två viktiga frågor i flera år nu när det gäller äldreomsorgen. Det handlar om minskade arbetsgrupper för cheferna samt förbättrade arbetsvillkor.

Veronica Magnusson fortsätter:

– Regeringen har aviserat stora resurstillskott nu, men risken är att kommunerna inte vågar göra långsiktiga satsningar om de inte får löfte om mer pengar längre fram.

EN NY FORSKNINGSRAPPORT från SNS; Äldreomsorgens ständiga förbättringar, visar att en förbättrad arbetsmiljö är en förutsättning för att komma till rätta med problemen i svensk äldreomsorg. Forskarna Kristina Westerberg och Maria Nordin konstaterar att det behövs en tydligare koppling mellan högsta ledningen och de som jobbar i verksamheterna och färre medarbetare per chef.

Om Vision

Fackförbundet Visions medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i kommuner, regioner, privata företag eller kyrkan. Till exempel som chefer, ingenjörer, personalvetare, socialsekreterare, ekonomer, präster,

– Där står det svart på vitt vad Visions medlemmar också har uttryckt.

”Utan en god arbetsmiljö riskerar vällovliga satsningar på kompetens, utbildning och utveckling, som nu diskuteras, att gå om intet”, säger en av forskarna i rapporten.

Äldreomsorgen står i dag för nästan en femtedel av kommunernas kostnader och den åldrande befolkningen innebär ett starkt tryck på verksamheterna framöver.

– Omsorgschefernas förutsättningar måste förbättras. Om man gör andra satsningar, men inte stärker ledarskapet så har de andra satsningarna ingen effekt, avslutar Veronica Magnusson. ●

behandlingsassistenter, administratörer, medicinska sekreterare och tandsköterskor. Många medlemmar är akademiker. Många är också studenter med siktet inställt på arbete inom välfärden. Vision ingår i TCO.

“Alla

förtjänar Drömmar, Mod & Möjligheter!”

www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se

Frälsningsarmén VÅRSOL

STÖDBOENDE

Jönköping

ALBA

Tjejer och killar 16-20 år

Lediga platser!

Konfliktfylld hemsituation/psykosocial problematik

Tidigare HVB/Familjehemsplacerade

Ensamkommande

www.fralsningsarmen.se/varsol-stodboende I 036-17 32 77

HVB-hem i Uppsala

KVALIFICERAD PSYKOSVÅRD, DBT, SYSSELSÄTTNING, REHABILITERING

Ett boende i nybyggda, fräscha lägenheter med vacker trädgård för personer från 18 år och uppåt med psykos- och affektiva sjukdomar. Vi har personal med bred och hög kompetens.

ALBA HVB-HEM tel 018-50 54 02 eller 0709-50 19 68 info@alba-ab.se www. alba-ab.se

Södra Slavstavägen 2 A 754 53 Uppsala

LSS

-insatser med fokus på kommunikation

Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda. Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00 mogard.se

Tänk utanför boxen!

Den ökade gängkriminaliteten påverkar socialtjänstens arbete i allra högsta grad. Våldets karaktär och omfattning har förändrats. Ärendena är komplexa och tuffa. Roshna Mahmoudi är utbildad socionom och arbetar som socialsekreterare i Sigtuna kommun. Hon menar att man behöver tänka nytt, tänka lite utanför boxen för att kunna göra ett bra jobb och inte bara släcka bränder.

TEXT:

Roshna Mahmoud har arbetat sju år som socialsekreterare i Märsta. Hon började arbeta med ensamkommande barn mitt under den stora flyktingvågen och är idag inriktad på barn och unga, där hon har fått en stor förståelse för ungdomarna som hon möter.

Hon har märkt att ungdomar riskerar att hamna i kriminella nätverk idag då våldet har ökat i samhället och blivit allt grövre.

Sigtunda kommun har ett bra samarbete mellan socialtjänst, skola och polis.

– Vi behöver uppmärksamma dagens socialtjänst, som får komplexa och tuffa ärenden. Vi behöver få in ett nytt tankesätt för att förhindra att unga dras in i kriminella kretsar. Då krävs det att vi går lite utanför boxen, säger hon.

Roshna tycker att det finns en mentalitet att ”så här har vi alltid gjort”.

– Men det krävs nya lösningar. Det finns också en stigmatisering av målgruppen. Sedan är det många som är rädda för socialtjänsten, men de föräldrar med lite äldre barn ansöker oftare nu för att de verkligen behöver hjälp. Det är i situationer när det har urartat. Vi behöver fånga upp de här barnen mycket tidigare.

Sigtuna kommun har tagit ett brett

grepp när det gäller barn och unga. Socialtjänsten samverkar med Polismyndigheten och skolan.

– Vi behöver få samtycke för att kunna bryta sekretessen, det har fungerat jättebra. Det är viktigt att föräldrarna och ungdomarna är inkluderade. Varför tar man ett LVU? Vi behöver lyssna på ungdomarna och och involvera dem i vården så långt det är möjligt. Det gäller också att ha dialog med föräldrarna, att de förstår sina skyldigheter och rättigheter.

DET ÄR VANLIGEN ungdomar i åldrarna 13-17 år som behöver insatser för att bryta destruktiva mönster. Det kan vara kriminalitet, missbruk eller båda delarna.

– Ofta har de en hög skolfrånvaro och har varit inblandad i stöld eller annan brottslighet. Vissa vågar inte röra sig ute och behöver skydd, då kan vi behöva skyddsplacera på annan ort. Om de har blivit dömda för ungdomsvård ser vi till att hitta en placering som fungerar, det kan vara i familjehem som har stärkta insatser eller HVB. I de grövsta fallen kan det bli aktuellt med SiS-placering.

Roshna Mahmoud menar att man måste börja tidigt.

– Vi kan ge insatser i familjen, som hjälp med gränssättning, kommunikation, familjecoaching samt insatser för den enskilde, för att förhindra placering. Det kan vara samtal, kontaktfamilj eller att de får

Roshna Mahmoud arbetar som socialsekreterare i Märsta.

Relationer är viktigt för att skapa förtroende.

en kontaktperson, en trygg vuxen som de har i sitt nätverk och redan har förtroende för. Vi behöver fokusera på relationer. Forskning har visat att det fungerar väl.

EN DIALOG HAR även förts i Sigtuna kommun om att ta lärdom av avhopparverksamheterna som finns, och då är samarbete och kunskap extra viktigt.

– En avhopparverksamhet har kunskap och erfarenhet om just detta ämne och på vilket sätt man kan stödja den unge för att kunna bryta sitt avvikande beteende och livsstil. Många avhopparverksamheter har som mål att ungdomarna ska bygga ett nytt socialt liv och bli delaktiga i samhället, och det går i hand med våra mål, säger Roshna och fortsätter:

– Det är viktigt att vi som arbetar med de här ungdomarna har kunskap om olika områden eller orter. Detta speglar vårt

»Vi vill ju samma sak; att ungdomarna inte ska

råka illa ut«

arbete för att kunna bemöta ungdomarna på rätt sätt, tala deras ”språk”. De märker direkt om någon inte tror på dem eller inte är ärliga, det är också viktigt. Här i Märsta har vi en mångkulturell arbetsplats, många har kunskap om hur de här ungdomarna har det.

GENOM MOTIVERANDE SAMTAL försöker de skapa enighet med både ungdomarna och föräldrarna.

– Vi vill ju samma sak; att ungdomarna inte ska råka illa ut. Ibland är föräldrarna emot en placering och försöker ”skydda” barnen. Men vi förklarar att det är en tillfällig placering som ska hjälpa ungdomar-

Roshna Mahmoud

na att komma ifrån dessa kriminella gäng. En placering kan ta olika tid och beror på omständigheterna kring den unge och främst behovet. Det förebyggande arbetet är alltid i fokus.

Roshna Mahmoud råder att inte underskatta ungdomarna.

– De får ofta höra att de inte kommer att klara sig bra här i livet, så det är extra viktigt att inge hopp hos dem.

Socialtjänsten behöver kompetensutveckling och ökat samarbete.

– Våga tänka utanför boxen och kontakta andra kommuner för att bolla med dem och höra hur de har gjort, avslutar hon. ●

Behovsanpassad skyddsplacering

Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov

Mejeriet

Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt

RingMejeriets jour 0701-01 69 79

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet

Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer

Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se

HVB-hem och Konsulentstödda Jour- och Familjehem Barn och Ungdomar 0-20 år

Vi erbjuder:

• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger

• Familjearbete

• Psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

Nyöppnat HVB i Nyköping för flickor 12-17 år med psykosocial problematik www.riande.se 070-493 49 08

Flera utmaningar för samverkan

Det krävs samverkan när det ska ges insatser av både stöd och vård. Samsjuklighet är vanligt och då krävs det att både kommunen och regionen gör upp en individuell plan. Individens behov måste vara i fokus. Sekretessen sätter också käppar i hjulet och för att kunna bryta den krävs samtycke.

TEXT: JENNY

Beroendevård för våldsutsatta kräver samverkan för att förstå individens behov.

Den 25 maj höll Linköpings Stadsmission ett samtal i samarbete med Amphi om hur vi kan samverka för att våldsutsatta personer med beroendesjukdom ska få rätt insatser. Vid beroendesjukdom finns ofta en social problematik, vilket gör att det krävs insatser från både kommun och region.

– Vi möter många som inte får tillgång till rätt vård. Det krävs samverkan för att kunna ge en jämlik vård, säger Caroline Karlsson, verksamhetsområdeschef på Oasen HVB vid Linköpings Stadsmission. Tillsammans med kunskapsföretaget Amphi har Linköpings Stadsmission tagit fram ett utbildningsmaterial ”När det inte räcker”, som består av samtal, övningar och webbutbildning samt fyra kortfilmer. Det finns en snäv bild av vilka det är

Det är vanligt med samsjuklighet och då behöver beroendevården och den psykiska vården ske parallellt.

som utsätts för våld. Genom att gestalta i film kan flera personers historier komma till liv. En av filmerna visar en kvinna som får beroendevård på ett boende för både män och kvinnor. Hon har varit våldsutsatt av sin man och plötsligt dyker mannens kompis upp. Han har också fått en plats på samma boende. Det skapar en väldigt otrygg situation för kvinnan som inte alls kan öppna sig och tillgodogöra sig behandlingen.

– Filmen sätter fingret på en del brister när det gäller våldsutsatthet kopplat till beroende där det behöver vara könsseparerade boenden, säger Frida Olgun, sakkunnig i kvinnofridsfrågor.

– Det är många svåra och viktiga frågor. Vad finns det för resurser att möta behovet och hur ser kompetensen ut? säger Beatrice Hopstadius, enhetschef på Socialstyrelsen.

CAROLINE KARLSSON TYCKER att man bör ta ansvar i ett tidigare skede. Kvinnan i filmen ringde till sin socialsekreterare och försökte förklara att hon inte kunde vara kvar på boendet. Det gäller att lyssna på varför. Gör om, gör rätt.

– Samverkan är en del av ett ordinarie arbetssätt som måste utvecklas. Analysera behoven, titta på hur målgrupperna ser ut och vad vi behöver göra, säger Beatrice och fortsätter:

– Oavsett huvudmannaskap är det behovet som styr. De flesta har en komplex problematik, men vi har verktyg för det. Det råder brist på skyddade boenden för samsjuklighet.

– Våldet får inte glömmas bort. Samordnad individuell plan, SIP, är en konkret samverkansmodell när det är många kontakter inblandade, säger Frida Olgun.

VI HAR OCKSÅ talat med juristen Linda Larsson, som vi ville låta komma in med några juridiska aspekter på samverkan. Som utgångspunkt ansvarar Regionen för hälso- och sjukvården och kommunen för social omsorg, våldsutsatthet och äldreomsorg med mera. De har ett gemensamt ansvar för behandling och stöd för missbruk. Regionen ska erbjuda åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla missbruk och beroende. Socialnämnden ska arbeta förebyggande och ansvarar även för att den enskilde får stöd

och vård för att komma ur missbruket. När det gäller stödinsatser har socialtjänsten ett generellt ansvar.

Mellan regionen och kommunen gäller sekretess som inte får brytas om inte patienten har gett sitt samtycke. Även inom kommunens olika nämnder råder sekretess.

– Sekretessen är käppen i hjulet och knuten som måste lösas upp. För att kunna samverka och ta del av varandras information behöver huvudmännen få personens samtycke, säger hon.

Ofta är det vården som är den första kontakten. Om de märker att det krävs insatser från flera så ska en en SIP göras.

– Men parterna behöver komma överens om vem som ansvarar för vilken insats. Samverkan är nyckeln för personen i behov av stöd. Alla har ett gemensamt ansvar.

Det är också viktigt att informera om varför sekretessen behöver brytas så att personen förstår att det är för att bättre

»Sekretessen är käppen i hjulet och knuten som måste lösas upp« Linda Larsson

kunna se behovet och ge rätt resurser till hjälp.

– Det skulle man kunna jobba mer med för att få samtycke. Personen ska också vara delaktig i sin plan, säger Linda Larsson.

Bra samverkan handlar mycket om rutiner, hur huvudmännen arbetar med dessa frågor, att alla vet vem som ska kontaktas.

– Inget samtycke i världen löser de frågorna. Tydlighet och rutiner är viktigt.

VISSA GRUPPER HAR extra stort behov av samverkan. Ett nytt lagförslag i SOU 2021:4 ska underlätta informationsöverföring inom vård och omsorg. Det handlar om äldre och personer med funktionsnedsättning.

– Det har aldrig varit möjligt tidigare, och är något som har varit önskvärt. Men lagförslaget har också fått kritik över att

inte innefatta fler grupper. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022, och det har även kommit en andra del, SOU 2021:39 som handlar om att ett ombud ska kunna ta del av dokumentation om en persons  i vård- och omsorg, berättar Linda Larsson.

Sedan den 1 juli gäller också nya barnfridsbrottet och den 1 augusti träder bland annat de nya sekretessbrytande reglerna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten gällande våld i nära relation i kraft. Regeringen har också som utlovat kommit med åtgärdspaketet med olika insatser kring våld i nära relationer som tidigare aviserats.

– I de nya lagarna, och även sedan tidigare, är det tydligt att samverkan ska ske och att vård och omsorg ska arbeta förebyggande. Samverkan tar tid och resurser, men ju tidigare insatser desto bättre blir ofta resultatet, avslutar Linda Larsson. ●

Linda Larsson.

FOTO: PRIVAT

Ett lagförslag ska förenkla informationsöverföring mellan vård och omsorg när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättning.

HVB HEM för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

JOUR DYGNET RUNT, ÅRET OM!

Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35

Kontakta oss gärna! Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se

Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola.

Målgrupp: pojkar 7-23 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU.

Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola. Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande, allt överskott går tillbaka till verksamheten.

För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering

Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com

Ny bok uppmärksammar mäns våld mot kvinnor

Rebecca Romero skildrar den våldsamma och destruktiva relation hon länge var fast i genom sin bok Den osynliga buren. Lögner, svek, kontroll och krav, trappas upp med våld och förnedring.

”Detta är ännu en berättelse om våld i nära relationer, om psykisk och fysisk misshandel. Våld mot kvinnor och hur det även drabbar barnen. Men även en berättelse om hur det till slut går att ta sig ur detta, och bli fri.” säger Ewa Åkerlind, förläggare Ordberoende förlag, och fortsätter ”Jag är mycket glad och stolt över att vi får ge ut denna berättelse som är skriven med ett vacker och poetiskt språk.”

”Det här är min berättelse om den destruktiva relation som jag kämpade länge för att bli fri från. Om den man som jag trodde skulle bli mitt livs kärlek, men som visade sig bli mitt livs värsta mardröm.” säger Rebecca Romero.

”Idag mår jag bra. Det har varit en lång väg och tufft att bearbeta alla minnen, men nu lever jag mitt eget liv och är lycklig.”

Skänker

tyngdtäcken till stödboenden

Personer med psykisk ohälsa och i andra utsatta livssituationer har ofta dåliga sömnrutiner. Därför skänker Cura of Sweden tyngdtäcken till flera organisationer och behandlingshem. En av många som tagit emot tyngdtäcken är Korpbergets behandlingscenter som fick 60 Cura-täcken till sina inskrivna.

– Våra inskrivna, som har varit beroende av olika kemiska droger och har psykiska problem, har ofta sömnstörningar. Att våra inskrivna ges möjlighet att prova och utvärdera hur ett tyngdtäcke kan påverka deras sömn och mående under behandlingstiden är väldigt spännande tycker vi, säger Jan-Olov Öhlén, behandlingsansvarig vid Korpbergets behandlingscenter.

Olga Persson sommarvärd i P1

Olga Persson är förbundsordförande för Unizon som samlar mer än 130 kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. I år debuterade hon som sommarvärd då hon pratade om den ständigt pågående pandemin – mäns våld mot kvinnor.

Den 26 juli var det dags för

Olga Perssons sommarprat i P1. Då berättade hon om sitt mångåriga engagemang för ett samhälle där kvinnors och barns liv är lika mycket värda som mäns liv.

– Sommar i P1 är en unik chans att nå ut till alla de som tänker att mäns våld mot kvinnor och barn inte berör dem. I mitt sommarprogram vill jag ge röst åt kvinnor som hotas, misshandlas och våldtas och åt kvinnor som bygger jourrörelsen. En underjordisk och relativt okänd motståndsrörelse mot mäns våld som funnits i Sverige sedan slutet av 70-talet, bestående av kvinnor som ger av sina liv och sin tid för

att förbättra samhället samtidigt som deras egna liv pågår. Jag kommer också att berätta lite om mitt liv, vem jag är och vem jag har blivit under de senaste två decennierna i mitt arbete, säger Olga Persson. På sverigesradio.se går det att lyssna på Olga Persson och alla andra sommarvärdar.

– Mitt uppdrag här i livet är att kvinnor och flickor ska överleva. Att de ska kunna leva sina liv som de vill. Det är så enkelt att förstå och ändå så svårt att genomföra. Hur kan så många hålla med om det och ändå titta på när så många kvinnor inte får överleva och leva som de vill?

Ny studie om yogans effekter

I juni startade en ny forskningsstudie där man ska utvärdera traumaanpassad yoga som stöd inom rättspsykiatrin. Det är Högskolan i Väst som har dragit igång projektet.

Tidigare studier inom kriminalvården har visat positiva effekter av yoga på frihetsberövade personer. De får en ökad impulskontroll, minskad aggressivitet, förbättrad mental hälsa och oftare förekommande positiva känslor. – Vi vill nu se om yoga har liknande effekter inom vården på psykiatriska patienter och vi ska därför utvärdera traumaanpassad yoga som stöd inom rättspsykiatri, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, vid Högskolan Väst, och forsknings -

ledare för studien.

Det var personer som tvångsvårdas på olika rättspsykiatriska enheter runt om i Sverige som fick möjlighet att delta i speciellt utvecklade yogaklasser under 10 veckor. Det handlar om personer som har begått ett brott och lider av en allvarlig psykisk störning och som har dömts till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse.

– Yoga i en anpassad form för dessa patienter kan fungera som lindring och stöd för de vanligast förkommande diagnoserna inom rättspsykiatrin när de används som komplement till medicinska och psykologiska behandlingsmetoder. Vi har sett exempel på mycket fina resultat redan på rättspsykiatrin i Säter, Vadstena, Öjebyn och

Sundsvall där yogaklasser redan erbjudits till patienterna, berättar Josefin Wikström, grundare av traumaanpassad yoga i Sverige och programansvarig för Prison Yoga Project Europaprogram, som är en av utbildarna.

Utbildningen för personal från olika regionkliniker från hela Sverige pågick under fyra dagar under juni där deltagarna fick varva teoripass med praktiska övningar.

– En viktig bidragande orsak till att jag fick anmäla mig var att forskningsanknytningen är så stark. Det handlar om att vara del i en studie och att få bidra till att få fram evidens inom detta område känns viktigt, säger Katarina Rusch, sjuksköterska från psykiatrin i Halland och en av deltagarna på plats i Trollhättan.

Olga Persson, förbundsordförande för Unizon.

Foto: Mats Ahlm / Sveriges Radio

om hur dina personuppgifter behandlas. Läs mer på www.rodakorset.se/om-oss/personligintegritet

När du ger en gåva kommer dina uppgifter att behandlas av Röda Korset. Du har rätt till information om hur dina personuppgifter behandlas. Läs mer på www.rodakorset.se/om-oss/personligintegritet

behandlas. Läs mer på www.rodakorset.se/om-oss/personligintegritet

När oron sprider sig är det viktigt att veta att hjälpen också gör det.

När oron sprider sig är det viktigt att veta att hjälpen också gör det.

SecuraNova journalsystem

Stöd vårt arbete i coronakrisen.

Swisha valfri gåva till 900 80 12

Stöd vårt arbete i coronakrisen.

Swisha valfri gåva till 900 80 12

Swisha valfri gåva till 900 80 12 När oron sprider

Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:

• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR

• Planering, uppföljning och utvärdering

• Kvalitetssäkring av dokumenta�onen

• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning

• Fakturering och ramavtalsupphandlingar

• Journal- och dokumenthantering

• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF

• Ska�a måluppfyllelsen och få resultatmå�

• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc

• Skicka dokumenta�on med "Säker e-post"

• Riskbedömning med hjälp av FREDA

• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen

EGENKONTROLL - underlä�a egenkontrollen och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredningsprocessen (med bl.a. Familjehemsvinje�er) samt handledning och insatser för placerade.

Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.

Läs mer på hemisdan www.securanova.se

• FREDA

• Patriark

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

Stöd vårt arbete i coronakrisen.

Kostnadsfritt

webbinarium med Bo Hejlskov Elvén

Den 16 september talar populäre psykologen Bo Hejlskov Elvén om lågaffektivt förhållningssätt på ett webbinarium som Krica arrangerar.

Bo Hejlskov Elvén är leg psykolog, föreläsare och författare och har jobbat med hantering av problemskapande beteenden i många år. Han har skrivit ett antal böcker kring beteendeproblem, som ”Npf och socialtjänsten”, ”Barn som bråkar. Att hantera känslostarka barn i vardagen” och ”Beteendeproblem inom HVB- och ungdomsvård”.

Den 16 september arrangerar Krica en konstnadsfri morgonföreläsning via Zoom där Bo Hejlskov Elvén talar om hur vi kan hantera problemskapande beteende utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt. För dig som jobbar med barn och unga inom socialtjänsten.

Metoderna tar utgångspunkt i hur vi hanterar barn, ungdomar och vuxna med beteendeproblem i vardagen, inte i beteendet i sig.

Ökad tillgång till specialistvård

Den svenska vården för sexualbrottsutsatta brister. Därför har Wonsa inlett ett samarbete med Ersta Sköndal Bräcke högskola och Stiftelsen Stora Sköndal för att blir en nationell aktör för forskning och utbildning, samt behandling och vård till de drabbade.

I dag finns endast en svensk specialistmottagning för vuxna som har utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Det saknas en instans som har i uppdrag att ta hand om den stora grupp vårdsökande som blivit utsatta för sexualbrott och som kan bidra till ökad kunskap på området. – Regeringens satsning är en bra början, men det måste även finnas plats för det icke akuta omhändertagandet. I dagsläget står över 1000 sexualbrottsutsatta i kö för att få adekvat vård och behandling, säger Maya af Geijerstam, generalsekreterare på Wonsa.

Maskrosbarn tillägnas smycke

Edblad har tagit fram Årets Helping Hand-smycke till förmån för Maskrosbarn. För varje sålt smycke går 50 kronor oavkortat till organisationens arbete för barn som lever i utsatthet.

Smycket lanseras den 9 september och är designat av Ulrika Runius. Varje år designar det svenska varumärket Edblad ett smycke till förmån för en utvald organisation.

”Vi är otroligt tacksamma för att Edblad väljer att lyfta barns utsatthet genom vårt samarbete. Många av barnen behöver stöd för sin situation, vilket långt ifrån alla får idag. Med pengarna som samlas in genom försäljningen av smycket kan vi stötta fler barn. Vår förhoppning är att samarbete även ska leda till att minska tabut i frågan och att fler

barn hittar till oss” säger Marlene Lundli insamlingsansvarig på Maskrosbarn.

I Sverige har omkring en halv miljon barn minst en förälder som har ett missbruk, psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld. Barnen har en ökad risk att ärva sina föräldrars ohälsa, gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet och utsättas för mobbning. Barnen tar ofta på sig all skuld för att föräldrarna mår som de gör.

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn har sedan 2005 arbetat med långsiktiga stöd för att förbättra levnadsvillkoren för de barn som växer upp med den här problematiken. Maskrosbarn arbetar även med att öka kunskapen i samhället om hur det är att ha en förälder som mår dåligt, samt bryta stigmat kring det. De kämpar dagligen för barns rätt till stöd och en bättre samverkan i samhället för att se och fånga upp barn som far illa.

Henrik har diagnosen DID

Dissociativ identitetsstörning innebär att gränsen till verkligheten suddas ut. Henrik berättade sin historia under programserien ”Samtal i St Paul” som arrangeras av Hjärnkoll Stockholm.

DID, Dissociativ identitetsstörning är en diagnos som innehåller depersonalisering och derealisering. Man kan ha svårt att se sig själv som person, det är som att hjärnan kopplar bort det som är för jobbigt att hantera. Lika så att verkligheten stängs av, och man får istället hallucinationer.

– När jag var 19 år kunde jag helt plötsligt inte se min egen spegelbild. Det var fruktansvärt obehagligt. Det var som att jag inte kunde stå ut med att se mig själv. Det höll i sig i cirka 4-5 månader, berättar Henrik.

Han berättade om sin okän-

da diagnos under samtalsserien ”Samtal i St Paul” som Hjärnkoll Stockholm håller.

Henrik hade sedan unga år haft ett stort självhat. Han hade alltid fått höra att han var jobbig, dramatisk och stökig. Hans känslor togs aldrig på allvar. Om han ropade på hjälp blev han misstrodd, så när han började höra röster som femåring höll han tyst om det.

Det var i 15-års åldern som han snabbt gick från pajas till självmordsbenägen efter att ha blivit kär och inte riktigt klarade av att hantera den känslan. Han fick då komma till BUP.

– Där lovade jag att jag aldrig skulle ta livet av mig. Det var det dummaste jag har gjort, för jag tar alvarligt på löften och det löftet gjorde att verkligheten blev helt överväldigande. Jag minns att jag står i skolan och lutar mig mot en vägg. Jag ser på fönstret och

går fram och slår sönder det och skär mig med skärvorna, men allt är bara en hallucination. Jag står kvar och lutar mig mot väggen. Det var min första hallucination och det kändes precis som verkligheten.

Han led av hallucinationer i 3 år och 8 månader. Han fick också våldsamma anfall, så kallade non epileptic attacks, och en gång fick han ett anfall mitt under en lektion. Då fick han träffa skolkuratorn, som förstod att han behövde hjälp. Men det dröjde att få rätt diagnos, och diagnosen leder också till missförstånd bland utomstående. Först när Henrik träffade en tjej med samma diagnos kunde han börja omvärdera den negativa synen på sig själv.

Idag föreläser han för att hjälpa andra i samma situation och sprida kunskap om det ovanliga tillståndet.

Årets smycke, Vigor, är en liten och glad elefant som står för tillförsikt och hopp.

Foto: Marcus Gustafsson.

Sedan starten år 1998 har Inagården funnits till för människor med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. I över 20 år har Inagården förändrat människors liv mot alla odds. Detta med hjälp av miljöterapi, aktivering och adekvata behandlingsmetoder sammansatt till en välfungerande modell.

Inagården bedriver både verksamhet inom HVB och LSS.

INAGÅRDSMODELLEN®

INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering

NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling

AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

”Jag längtade bara efter att få bli sedd”

Hon var den högpresterande duktiga flickan som längtade efter att bli sedd och accepterad. När hon gick på gymnasiet började hon svälta sig själv och drabbades av anorexia. Sjukdomen eskalerade snabbt och till sist valde hon att lägga in sig själv på en psykiatrisk avdelning. Men det var kärleken till Deborah som var den stora vändningen i livet och början till ett tillfrisknande. – Ätstörningarna tappade sin laddning när jag mötte min stora kärlek, säger Agnes Eriksson.

TEXT OCH FOTO: ANNE HAAVISTO

När Agnes var 17 år och gick andra året på gymnasiet hamnade hon i en ätstörning som eskalerade väldigt fort. Hon ser idag att det var ett symtom på något annat, djupare, som härstammade från barndomen.

– Jag kände mig aldrig sedd, uppskattad eller validerad för den jag var, vilket ledde till att min person försvann. Istället ersattes jaget av ett överdrivet duktighetsbehov. Jag fyllde på med saker utifrån, för att fylla mitt tomma inre och allt det som gjorde ont på insidan. Men det var inget jag var medveten om då eller kunde uttrycka. Självsvälten blev mitt verktyg som jag använde i mitt desperata rop på att bli sedd, berättar hon.

På ytan såg allting bra ut. Agnes växte upp med sina föräldrar och två yngre syskon. Men hon kände sig inte förstådd och försökte ensam hantera sin verklighet.

– I efterhand kan jag se att jag inte fick det som jag egentligen hade behövt på det känslomässiga planet, men det visste jag inte då.

Hon berättar att hon inte hade någon förmåga att uttrycka det som fanns inom henne. Det fanns ingen känsla för henne, för personen Agnes. Det blev som ett

störtlopp rakt in i anorexin.

– Att vara duktig och prestera tror jag blev mitt sätt att kompensera. Att vara jag upplevdes som fel så istället blev jag duktig och presterade för andra. Då var jag en värdig människa.

Duktighetsprogrammen inriktade Agnes på att inte äta. Men även när hon snabbt gick ner i vikt fanns samma känslor kvar.

– Jag kände äckel och såg mig själv utifrån på samma gång. Jag såg att jag var väldigt smal och ville egentligen inte bli smalare, samtidigt som en annan del av mig inte ville gå upp i vikt. Jag trodde länge att jag bara hade fobi för mat. Jag visste inte att det var psykisk ohälsa det handlade om. Det var som att någon bara kastat anorexin över mig och plötslig var det som om jag andades med den.

TILL OCH MED som anorektiker var hon duktig och prestationen var i centrum. Hon kämpade med att vara ärlig och öppen för hon ville göra som man skulle, för att bli omtyckt. När hennes föräldrar sa att hon borde gå till skolkuratorn gjorde hon det och därifrån blev hon remitterad till BUP. – När jag åkte till BUP med mina för-

äldrar var det som om jag var på väg till min egen avrättning. Det var total skräck. Vi gjorde några försök till familjeterapi men det kändes som att det var var tre vuxna mot mig. Jag minns det som att allt handlade om mat åter igen och att ingenting handlade om hur jag kände det hemma och inom mig. Barnet i mig skrek på insidan ”Se mig för helvete, jag kommer svälta ihjäl mig själv om ingen kommer ihåg mig.”  Jag längtade bara efter att få bli sedd och förstådd, och respekterad, något jag längtat efter även som liten.

BEHANDLINGEN GICK UT på att äta, tre mål om dagen på ett sjukhus.

– Jag fick en tallrik med mat och så pappa vid sidan om där målet var att äta så mycket som möjligt för att gå upp i vikt. Det var otryggt, vidrigt och en hemsk omställning.

Två dagar efter sin 18 års-dag åkte de till vuxenpsykiatrin. Agnes fick två alternativ; samtalsterapi en gång i veckan eller att läggas in på avdelningen. Hon valde att lägga in sig själv.

– Pappa och jag hade blivit så tajta vid det här laget. Så där står vi utanför dörrarna till den slutna avdelningen. Det var

som om en skör sparv släpptes in på mörk okänd mark. Och sen låstes dörrarna när pappa gick, berättar hon.

För första gången mötte Agnes andra människor som mådde dåligt, vilket avdramatiserade hennes situation och ingav hopp.

– Jag var inte längre ufot i familjen, som fick alla att må dåligt. Jag kände ett slags lättnad över gemenskapen, även om det fortfarande inte fanns någon där som mötte mig på djupet.

Lika fort som hon rasat i vikt, lika fort gick hon upp. Efter tre månaders ansågs hon så pass frisk att hon skrevs ut. Men även om Agens började välja livet igen fanns problemen inuti kvar.

– Jag gick istället in i hetsätning. Det handlade ju inte om mängden mat egentligen, utan om att jag började använda maten för att reglera mitt inre åt andra hållet istället, det var ju så de sa att jag skulle må bättre. Svältmanin bytte bara fokus till ätmani. Grundproblemen fanns ju kvar, det var bara symtomen som bytte skepnad.

Efter att vården avslutats läste hon ikapp och tog studenten. Under ett år hade hon olika ströjobb och flyttade se-

»Att vara jag upplevdes som fel så istället blev jag duktig«

dan till Lund för att läsa till socionom. – Livet var hektiskt, med mycket plugg och nya vänner. Jag minns att jag hade svårt att hantera tillvaron med struktur och ta till mig information. Jag levde nog mycket från en plats av dissociation och var i konstant rörelse och stress, för att jag visste inte hur jag skulle möta den ångest som kom upp när jag stannade av. Samtidigt hade jag några till vänner som hade ätstörningar så jag var inte helt isolerad med den. Vi kunde på ett sätt skratta åt det samtidigt som det var plågsamt.

UNDER EN KURS i personlig utveckling träffade hon Deborah. – Hon var den första personen som såg mig för den jag var och kom in med en närvaro, ett språk och en acceptans jag aldrig upplevt. Hon tog mig med storm och vi mötte varandra på ett sätt som jag inte upplevt tidigare. Hon tog öppenhjärtigt emot mig och jag tyckte hon var så fin

och vacker i hur hon mötte mig, det kändes nästan overkligt. I efterhand är det tydligt att det var något högre än mitt medvetande, som valde henne, för allt kändes så självklart och direkt på en gång. Jag blev golvad och efter en dejt var vi ett par.

LADDNINGEN KRING ANOREXIN började rinna av, eftersom Deborah inte såg det som ett problem.

– När jag blev mött med acceptans och utan laddningar och ätstörningsfokus kunde jag börja möta mig själv på ett annat plan.

Agnes berättar att hon även började landa i sig själv som en person.

– Deborah lagade mat som min kropp tålde, utan att ifrågasätta eller lägga några värderingar i min kost. Och ju mer tiden gick desto mer odramatiskt var det att äta. Att inte vara ett problem var en befrielse. Med Deborah var det som att börja livet på nytt.

Deborah var den första personen som såg Agnes för den hon var.

UNGDOMAR 13 -20 ÅR

NEUROPSYKIATRISK/ PSYKOSOCIAL PROBLEMATIK

FLEXIBLA OCH

INDIVIDANPASSADE

LÖSNINGAR

HÖG PERSONALTÄTHET

FAMILJÄRT I STADSMILJÖ

Att jobba med behovet av att vara duktig, hitta sitt självvärde och möta sitt inre är ett ständigt pågående arbete. Tillsammans med en livscoach, som hon träffar regelbundet, får hon bland annat hjälp med hur hon kan möta sig själv.

– Vi möter de trauman som legat i grunden för ätstörningarna hela tiden. Vi tar en bit i taget och jag börjar förstå att livet kan vara bättre än jag någonsin ens vågat tro, men det är en väg att vandra. Att bli bemött med kärlek och acceptans har varit helt avgörande.

Den största insikten, och det hon vill förmedla till andra i liknande situation, är att inte fokusera på ätstörningen.

– Det finns alltid en anledning bakom, ett trauma. Får man inte hjälp med orsaken tar symtomen en annan form bara. ●

Om Agnes Eriksson

Ålder: 29.

Familj: Sambon Deborah.

Yrke: Healer och konstnär.

4:E VÅNINGEN I JÖNKÖPING ÄR ETT

BEHANDLINGSHEM (HVB) I CENTRALA JÖNKÖPING OCH HAR FUNNITS I 20 ÅR.

Till oss kommer ungdomar med psykosocial problematik, neuropsykiatriska diagnoser samt olika former av problemskapande beteende, ofta i kombination med en problematisk skolgång.

Vår verksamhet genomsyras av ett lågaffektivt bemötande och grundprincipen att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Vi är ett miljöterapeutiskt boende där struktur och förutsägbarhet bidrar till goda relationer mellan ungdom och personal. Detta ligger till grund för en positiv förändring och utveckling hos ungdomen.

Till 4:e Våningen har vi separata träningslägenheter/ stödboenden för ungdomar. Här har vi möjlighet till flexibla lösningar, utsluss som mer självständigt boende med kontinuerlig professionell omsorg, tillsyn och uppföljning av trygga vuxna.

Besök vår hemsida för mer information!

Agnes blev golvad – efter en dejt var de ett par. Med Deborah var det som att börja livet på nytt.

En psykopat är charmig, talför och trevlig utåt sett. Hemma kan monstret komma fram.

I skuggan av en psykopat

Att växa upp med en psykopatisk eller narcissistisk förälder innebär en långvarig psykisk misshandel för barnen, som ständigt lever under stress på grund av förälderns oberäkneliga beteende. Barnets behov får stå tillbaka på grund av förälderns oförmåga att sätta någon annan före sig själv.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT

Helena Bingham är en populär föredragshållare om personlighetssyndrom med fokus på den mörka triaden – psykopati, narcissism och machiavellism. I september kommer hon att hålla en kurs i ämnet i Umeå, Göteborg och Stockholm i samarbete med Expo Medica.

Helena är legitimerad psykolog och har egen praktik i Uppsala där hon under många år har mött människor som lider av sviterna efter att ha vuxit upp med en psykopatisk eller narcissistisk förälder eller styvförälder.

– Det värsta är att det här är så svårt att upptäcka inom vården, skolan och socialtjänsten, säger hon. Ibland märks det att det är något som inte stämmer i en familj, men det är sällan som allvaret och komplexiteten i situationen blir tydlig. En psykopat eller narcissist är så skicklig i sitt sätt att manipulera. De är ofta väldigt trevliga, sociala, förstående och engagerade på ytan, så ingen kan tro att de har en helt annan mörk sida hemma. Som ”Dr Jekyll och Mr Hyde”. Istället blir det ofta den andre föräldern som utpekas som instabil och dramatisk.

Under föreläsningen kommer även en kollega till Helena att berätta sin historia. Hon har vuxit upp med föräldrar som har den här typen av problematik och har även arbetat inom socialtjänsten med utsatta barn.

Cirka 1-3 procent när det gäller män har diagnosen psykopatiskt personlighetssyndrom. Det är en tredjedel så vanligt för kvinnor. Narcissism är vanligare än psykopati hos kvinnor. Den narcissistiska personligheten är styrd av sitt grandiosa ego och vill ständigt stå i centrum och de döljer ofta sin egen svaghet genom att trycka ned andra. Psykopaten är mer beräknande och känslokall. Båda har ett

starkt behov av kontroll, att styra sin omgivning och de ser alltid först och främst till egen vinning.

– DET SAKNAS kunskap om dessa personlighetssyndrom i samhället. Kursen ger en fördjupning i komplexiteten hos syndromen och dess skadeverkningar, samt hur man bör förhålla sig till dem och vad man kan göra för att hjälpa barnen som blir väldigt utsatta, säger Helena Bingham. Hon råder att vara uppmärksam på barn som uppvisar symptom på trauma, på komplex PTSD som innebär att man kontinuerligt har varit med om traumatiska händelser över tid så symtomen inte kan härledas till en enstaka händelse.

– Det är vanligt att triadföräldern gör skillnad på barnen i familjen. Ett barn höjs till exempel till skyarna och blir ”the golden child” medan ett annat blir ”syndabock”. Ett tredje kanske blir ”osynligt” och utan uppmärksamhet. Det är också vanligt att till exempel en styvförälder med

de här dragen särbehandlar och höjer sina egna barn till skyarna på bekostnad av partnerns barn. Det blir verkligen som i sagan om ”Askungen”, och det är lika illa för det barnet som favoriseras, eftersom det leder till skuldkänslor att vara upphöjd.

En psykopat och narcissist kan också ha väldigt subtila sätt att styra, kontrollera och göra skada; en blick, en suck och att inte svara när barnet säger något etc. Skulle barnet eller någon annan påpeka detta så skyller de ofta ifrån sig och använder ”gaslighting”-taktiker som syftar till att få barnet att tvivla på sina egna sinnen; ”Nej, så var det inte”, ”Var inte så känslig”. – Att ständigt vara utsatt för sådant beteende skapar förvirring hos barnet och skadar barnets inre kompass. Barnet undviker till exempel att ta hem kompisar eftersom det skäms för den konstiga stämningen hemma. De flyttar också ofta hemifrån så fort de har möjlighet, gärna långt bort. Att leva i konstant otrygghet och oro för hot och aggressivitet gör att man har ett ständigt stresspåslag. Det påverkar kropp och psyke på ett genomgripande sätt och kan leda till både smärtproblematik och utmattningssymptom förutom andra psykiska problem.

OFTA LIDER BARNET av sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, ångest, oro, överspändhet och självskadebeteende etc. och det är vanligt att barnet sluter sig och uppvisar en tillrättalagd och väluppfostrad fasad utåt i rädsla för att omgivningen ska märka något, eftersom det kan innebära bestraffningar från triadföräldern i efterhand, mot barnet eller någon annan familjemedlem.

– Barn i dessa miljöer vänjer sig att inte få sina behov tillgodosedda och att de inte

Helena Bingham är en populär föreläsare. Foto: Privat.

»Ingen kan tro att de har en helt annan mörk sida hemma«

Helena Bingham

Att bevittna våld, även att höra våld i rummet intill, räknas som psykisk misshandel mot barn.

är viktiga, vilket påverkar hela den psykosociala utvecklingen med låg självkänsla som följd. De trycker ofta ned sin ilska därför att det inte finns något utrymme att visa den och den kan istället komma till uttryck genom självskadebeteende, mobbning i skolan eller andra aggressiva beteenden. De har lärt sig att kärlek uttrycks genom aggression. Därför har de också en större benägenhet att själva träffa en partner som har ett aggressivt och kontrollerande beteende. Det känns igen och är något man lärt sig hantera.

BARNET BEHÖVER HA ett tryggt nätverk omkring sig med andra vuxna för att kunna våga öppna upp och berätta eller bara få en paus från det jobbiga hemma. Andra vuxna som visar på sunda familjestrukturer.

– När det gäller vuxna som är kontrollerade och utsatta i hemmet kanske de söker hjälp för andra problem, som värk i kroppen, depression eller utmattning. Det gäller för läkare, psykologer, kuratorer etc. att vara uppmärksamma på vad mer som kan ligga bakom symtom. Att våga ställa viktiga och svåra frågor, säger Helena Bingham.

Förutom att en traumatisk uppväxtmiljö kan orsaka komplex PTSD (CPTSD) så vill hon också lyfta fram att trauman eller svåra upplevelser ofta finns med i bilden hos personer med emotionell instabilitet även så kalllad borderline-drag (ofta i kombination med en genetisk sårbarhet). Du kan ha en stark rädsla för att bli övergiven, förvirrade tankar och känslor inför dig själv, känna en inre tomhet, starka känslor som snabbt kan förändras, impulsivitet, självskadebeteende och återkommande självmordstankar.

– Att arbeta både stabiliserande och bearbetande i kombination är mycket viktigt i behandlingen med trauman. Sådana processer kan ta lång tid. Det är viktigt att behandlaren tar klienten/patienten på allvar, och inser att psykisk misshandel är lika skadligt som fysisk.

Berättelserna är många från klienter som inte känt sig betrodda när de sökt hjälp och kanske för första gången öppnat sig och berättat om vad de varit med om. Om tilliten till vuxna är bruten tidigt i livet så krävs det att man känner att man blir tagen på allvar och kan känna sig trygg.

Vi har alla ett ansvar i att upplysa våra unga om hur en juste partner ska vara. – De kanske fastnar för den som är söt och populär. Om det sedan kommer fram mer otrevliga sidor, som svartsjuka, elaka och nedsättande kommentarer och kontroll är det viktigt att förstå att det inte är okej och att man ska avsluta en sådan relation, säger Helena.  ●

Fakta om kursen

Kursen ”Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden” hålls i Umeå den 9 september, Göteborg 16 september och i Stockholm den 23 september 2021. För dig som arbetar inom socialtjänsten, familjebehandling, skolväsendet eller rättsväsendet och som på olika sätt möter föräldrar som har personlighetsstörningsdrag ur det man brukar kalla för den mörka triaden – narcissism, psykopati och machiavellism. www.expomedica.se

Helena Bingham håller även privata kurser på arbetsplatser runtom i landet.

Lättanvänt, flexibelt journalsystem för vårdgivare

som enkelt anpassas till din verksamhet.

Idok uppfyller lagstiftningens krav inom SoL, LSS och HSL oavsett om du dokumenterar inom BBIC, processorienterad IBIC med KSI eller ICF med KVÅ.

Förutom alla basfunktioner för lagrummen erbjuder idok exempelvis funktioner för:

Familjehem

med familjehemsregister och matchning

Avvikelsehantering med inbyggd riskanalys och åtgärdshantering

Avtal & Faktureringsfunktion med automatiska fakturaunderlag och prognoser

Läkemedel med digital signering

Egenkontroll med automatisk inhämtning av uppgifter

Kontakta mig redan idag för att boka en presentation. Linda Dahl, Marknadansvarig 0761-711870 linda.dahl@nectar.se

Nectar Systems AB www.idok.se

HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA

- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -

Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se

Hur kan vi förhindra suicid?

Vad är det som gör att någon vill ta sitt eget liv? Hur ska man kunna förebygga det och hitta tecken på suicidtankar för att kunna hjälpa personen i tid? Refam höll en kostnadsfri utbildning om suicid den 1 juni för att sprida kunskap i ämnet.

– Ofta är det en livskris som ligger bakom eller en långdragen känsla av hopplöshet och brist på framtidstro. Det finns många olika riskfaktorer, som svår sjukdom, psykiskt lidande, ensamhet, missbruk och mobbing, säger Piotr Wysota, överläkare och specialist i psykiatri.

Det finns också mediciner som kan öka risken för suicid.

– Det är inte själva läkemedlet i sig, utan när någon är i en djup depression och får antidepressiv medicin så är det handlingsförlamningen som släpper först innan medicinen hinner hjälpa mot själva depressionen. Det kan leda till att personen känner att de plötsligt orkar göra saker och kanske får kraften att ta sitt liv.

Under 2019 dog 1 269 personer till följd av suicid i Sverige (säkert bekräftat). Fem var under 15 år. Det är mer än dubbelt så vanligt med suicid hos män. Högst suicidtal fanns bland män som var 85 år och äldre. I den åldersgruppen var det fyra gånger högre än hos kvinnor.

»Alla vet att mobbning finns och att man inte ska mobba någon, men kanske inte att det faktiskt kan leda till självmord« Alexandra Persson

– Män tar till mer drastiska metoder, så de har en högre benägenhet att lyckas. Kvinnor hamnar oftare på sjukhus efter suicidförsök än män, säger Piotr.

Svensk statistik visar att kvinnor tilllämpar förgiftning till största del, cirka 38 procent, följt av hängning på cirka 35 procent. Män väljer i huvudsak hängning, cirka 48 procent. Förgiftning ligger på cirka 15 procent. Män tar också till skjutvapen, till cirka 14 procent.

Globalt har Grönland de högsta suicidtalen per 100 000 invånare.

– Det är ett isolerat område där det inte bor så många människor och klimatet med mycket kyla och mörker har säkert också sin betydelse. Sedan ligger Ryssland ganska högt och intilliggande länder samt Indien och Kina där det finns större fattigdom.

ALEXANDRA PERSSON ÄR psykiatrisköterska och pratade om hur vi kan förebygga suicid.

– Det är viktigt att våga fråga. Lyssna och våga ta emot svaret. Du kan vara länken till rätt hjälp. Inom vården använder vi oss av olika skattningsinstrument för att beräkna risker och veta vad vi ska sätta in för resurser.

Hon berättar om suicidstegen. Ofta föregås ett steg av ett annat, så det är viktigt att identifiera var på stegen som personen befinner sig.

Det kan börja med nedstämdhet; Hur mår du? Känns allting hopplöst? Detta följs av dödstankar, dödsönskan, suicidtankar, suicidönskan. Sedan fortsätter stegen med suicidförsök, suicidplaner, suicidförberedelser och suicidavsikt.

– Om man får ja på frågorna för ett steg så fortsätter man till nästa; ”Har du tänkt att du vill ta ditt liv?”, ”Har du planer på att ta ditt liv?”, ”Har du gjort några förberedelser?”. Ju högre upp på stegen man kommer desto större risk.

Det är viktigt att skapa förtroende så att personen känner att de kan öppna upp sig.

– Du behöver vara trygg att prata om de här frågorna. Om de väcker jobbiga

känslor hos dig så känner personen av det och sluter sig, säger Alexandra.

HON TRYCKER PÅ vikten av kunskap och utbildning. Det finns bland annat ett förstahjälpen-program inom vården som hjälper en person i psykisk kris.

– Ta reda på vad det är som får personen att inte vilja leva längre, om det finns något som får personen att ändå vilja leva. Var tydlig med att det finns hjälp att få, inge hopp och försök att bryta den akuta processen. ”Om jag hjälper dig och vi gör en plan tillsammans, vad tror du om det, att jag kan ringa dig i morgon och så träffas vi två gånger i veckan?”.

Hon vill att det ska bli mer normalt att prata om psykisk ohälsa, i skolan och med våra barn. Att livet går upp och ned, det kan komma perioder då man mår sämre och att det är okej att be om hjälp då. Även hur man kan hantera stress, något som många unga lider av.

– Det borde också pratas om vad mobbning kan leda till. Alla vet att mobbning finns och att man inte ska mobba någon, men kanske inte att det faktiskt kan leda till självmord. Att mobbningen har flyttat över till nätet gör att personen ständigt är utsatt.

SJÄLVSKADEBETEENDE OCH SJÄLVDESTRUKTIVITET är också viktigt att lyfta.

– Ofta vill de skifta fokus från ångest till fysisk smärta för att få ett tillfälligt andrum, då den smärtan är lättare att hantera. Det är vanligare hos tjejer med självskadebeteende. Killar kan istället vara mer utåtagerande och hamna i bråk så de blir skadade på det sättet, säger Piotr Wysota.

Ofta kan det vara till synes små saker som kan trigga igång personen att skada sig själv.

– En liten motgång kan sätta igång en tankekedja som mynnar ut i att de känner sig äckliga och värdelösa. Då kan de skära sig för att lindra den ångesten. Därför är det viktigt att identifiera triggers och upprätta en plan på vad de kan ta till istället nästa gång det händer. ●

Psykisk ohälsa, ensamhet, missbruk och mobbing är vanliga riskfaktorer för suicid.

Lediga jobb

VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN

Socionomkonsult

Vi söker Dig som har intresse av att arbeta som socionomkonsult för uppdrag hos kommuner runt om i landet. Du måste ha en socionomexamen eller liknande och ha flera års erfarenhet samt spetskompetens. Du kommer att bli anställd som konsult för Vårdlänken Bemanning och Rekrytering med varierande arbetstider och tjänstegrad efter överenskommelse.

Ansökan senast: 7 oktober. Vårdlänken, www.vardlanken.se

Stödassistent till gruppboende

Du har utbildning inom habilitering, pedagogik eller socialt arbete samt erfarenhet av arbete med metoder, arbetssätt och förhållningssätt gentemot personer med funktionsnedsättning. Kunskap inom teckenspråk är meriterande. Formell kunskap kring tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande ses som mycket meriterande då målgruppen bl.a. har diagnoser inom autismspektrum.

Ansökan senast: 15 september. Bollebygd, www.bollebygd.se

Stödassistent timvikarie

Vi söker stödassistenter som timvikarier till vårt LSS serviceboende i Sköndal.

Boendet vänder sig till personer som tillhör personkrets 1, unga vuxna från 18 år med lindrig utvecklingsstörning, autism eller autism liknande tillstånd. Boendet är beläget nära Sköndals centrum och består av 11 lägenheter i tre fastigheter där även andra hyresgäster bor. Din främsta uppgift är att i samråd med klienten/brukaren planera och utforma stöd, service och omsorg som är individuellt anpassat.

Ansökan senast: 16 september. Stockholms Stad, www.stockholm.se

Mottagningssekreterare

Familjeenheten i Salems kommun söker en mottagningssekreterare till Familjeenheten, med inriktning Barn, ungdom och familj. Familjeenheten består av en mottagningsgrupp, en utredningsgrupp som utreder barn och ungdomar 0-18 (21) år, en familjehemsvårdsgrupp, familjerätten samt socialtjänst-fältassistenter. Socionomexamen samt flerårigt arbete med myndighetsutövande inom den sociala barnavården är ett krav.

Ansökan senast: 8 september. Salems kommun, www.salem.se

Enhetschef

Vi söker Dig som vill arbeta som enhetschef hos oss på Judiska Hemmet som är ett vård- och omsorgsboende. Du kommer att ansvara för demensenheten som har 28 lägenheter fördelade på två avdelningar. Du kommer även ha chefsansvar för fysioterapeut, arbetsterapeut och verksamhetsutvecklare förutom personalen som tillhör demensenheten. Vi söker dig med relevant högskoleutbildning för tjänsten. Exempelvis utbildning som sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer som värdefull.

Ansökan senast: 30 september. Stockholms Stad, www.stockholm.se

Förvaltningschef

Du har en högskoleutbildning inom området eller motsvarande kunskap och mångårig erfarenhet av arbete i en ledande befattning. Du har varit chef över chefer och har erfarenhet av arbete inom offentlig verksamhet, inom vård och omsorg. Du har lett strategiska förändringsarbeten med goda resultat. Tjänsten kräver erfarenhet av budgetarbete och uppföljning.

Ansökan senast: 19 september. Kungsbacka kommun, www.kungsbacka.se

Familjebehandlare

Du är utbildad socionom, beteendevetare eller annan högskoleutbildning som bedöms likvärdig. Du har ett helhetstänk och förmåga att se sociala normer ur flera perspektiv och kan anpassa sättet du förmedlar budskap till mottagarens förutsättningar. Vi ger stöd och behandling i alla sorters familjeärenden och ser därför gärna att du har erfarenhet av exempelvis behandling för barn som upplever alkoholberoende, våld i hemmet eller skilsmässoproblematik.

Ansökan senast: 5 september. Avesta kommun, www.avesta.se

Behandlingspedagoger SiS ungdomshem Ljungaskog i Örkelljunga tar emot flickor i åldrarna 15–20 år. Institutionen har i uppdrag att bedriva vård för flickor med särskilda vårdbehov. Tjänster som söks är 3 st behandlingspedagoger på behandlingsavdelning för flickor och 1 st behandlingspedagoger på akut-/ utredningsavdelning för flickor. Din personliga lämplighet är nyckeln till livsviktig förändring. Därför behöver du vara en varm empatisk person som drivs av en vilja att skapa vårdresultat utöver det vanliga. Erfarenhet krävs.

Ansökan senast: 12 september Statens Institutionsstyrelse.se, www.stat-inst.se

Behandlare till enheten för intensiv kontextuell behandling IKB är ett tvärprofessionellt specialistteam inom BUP vars verksamhet riktar sig till barn- och ungdomar med självskadebeteende och/eller suicidnära beteende samt deras familjer. Vi söker dig som har flerårig erfarenhet av arbete med denna målgrupp.

Du som söker har en grundutbildning på högskolenivå inom; psykologi, pedagogik, socialt arbete, medicin eller motsvarande som arbetsgivaren bedömer likvärdig. Detta innebär att du till exempel kan vara psykolog, socionom, psykiatrisjuksköterska, arbetsterapeut, beteendevetare etc.

Ansökan senast: 12 september. Akademiska sjukhuset, www.regionuppsala.se

SPONSRADE JOBB

Socialpedagog/ behandlingsassistent

Vi söker nu socialpedagog/behandlingsassistent till Garvaregården HVB som är beläget i Pajala. Vi ser att du har en examen som socionom, socialpedagog, beteendevetare eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Erfarenhet av tidigare behandlingsarbete är meriterande men vi lägger en stor vikt vid personlig lämplighet. Arbetet ställer höga krav på gott bemötande, ett pedagogiskt förhållningsätt och struktur.

Norrbehandling, www.norrbehandling.se

Socionomkonsult

Vi söker dig som har 3-5 års erfarenhet av handläggning inom vuxen/ missbruk och vill jobba med oss på både kort och lång sikt i olika uppdrag. I uppdragen ingår att handlägga ärenden inom missbruk enligt lagar och rutiner, att göra utredningar och följa upp insatser. Socionomexamen är ett krav. Som konsult förväntas du arbeta självständigt i dina uppdrag och att du har en mycket god social- och samarbetsförmåga. Socionomkraft, www.socionomkraft.se

SÖKES DU som vill göra skillnad !

Går du och tänker på att fylla livet med något mer meningsfullt?

Har du plats hemma och tid över och empati och kärlek att ge?

Då undrar VI om DU är den vi söker?

Vi söker familjer i Mälardalen som vill ta emot barn och ungdomar för längre eller kortare tid i sitt hem.

Vill du veta mera? Kontakta oss!

08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se

Varför super Kristina?

För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.

Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person.

Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.

Hennes vilja räcker inte.

Det gjorde inte vår heller.

I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.

Det fungerar.

Välkommen på ett öppet AA-möte!

www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.

(dag och tid)

Gruppens namn Adress och telefon

Skyddat

boende med psykosocialt stöd

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

•

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

•

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

•

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

Psykiskt välbefinnande – oavsett ålder

Hela 40 procent över 65 år uppger att de har besvär med nedstämdhet, oro och ångest. Ännu vanligare är det för äldre kvinnor. Det visar en rapport från Mind som ger en bild av äldres psykiska ohälsa.

Mind presenterar rapporten ”På tal om ålder; Psykiskt välbefinnande – oavsett generation” som syftar till att ge en fördjupad och nyanserad bild av äldre personers psykiska ohälsa, men också till att nyansera bilden av två miljoner unika individer.

– Psykisk ohälsa är inte en naturlig del av åldrande eller något vi ska behöva acceptera enbart på grund av stigande ålder. Vi hoppas att rapporten med dess rekommendationer och förslag på åtgärder ska bli en katalysator för hälsofrämjande insatser för äldre. Ålderns höst ska kunna vara en tid att längta till, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind. – Kunskaperna om äldres livssituation och behov är idag alltför begränsade. Det

behöver satsas mer på att skapa förutsättningar för alla att må bra oavsett ålder. Det behövs mer forskning och ett mer icke-diskriminerande och fördomsfritt synsätt, säger Johanna Nordin, projektledare för äldres psykiska hälsa på Mind.

DEN SAMMANSTÄLLNING AV forskningsläget som återfinns i rapporten visar att psykisk ohälsa i högsta grad är närvarande bland äldre vuxna. Bristande kunskap, fördomar och diskriminering, ensamhet och utanförskap, bristande ekonomiska resurser och bristande vård och omsorg är fem problemområden som framträder tydligt, kopplade till äldres psykiska ohälsa. – Idag har personer över 65 år inte tillgång till det stöd och vård som deras rättigheter faktiskt ska garantera. Det satsas mindre på främjande och förebyggande insatser, och även äldreomsorg, än någonsin, fortsätter Nordin.

Rapporten visar att behandling av fysiska besvär prioriteras, medan eventuella bakomliggande psykiska besvär ofta förbises. Antidepressiv medicin ersätter ofta

psykologisk behandling trots att hög ålder ökar risken för biverkningar av olika läkemedel. Äldre vuxna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården, trots att behovet av denna typ av vård bedöms vara lika stort bland äldre som hos yngre.

»Psykisk ohälsa är inte en naturlig del av åldrande«

Karin Schulz

Ungefär en tiondel av äldre vuxna upplever ofrivillig ensamhet. Känslan ökar med stigande ålder och är vanligast i åldersgrupper över 75-80 år. Försämrad hälsa och förlust av partner och/eller vänner bidrar till social isolering och bristande stöd.

Rapporten är skriven av forskarna Carin Lennartsson och Josephine Heap från Karolinska Institutet tillsammans med Johanna Nordin och Johanna Wester på Mind.

KÄLLA: MIND

Kunskapen om hur psykisk ohälsa tar sig i uttryck hos äldre är bristfällig.

Foto: Getty Images.

Karin Schulz.

Förbättrat skydd

Sanicare lanserar ”Den Nya Kolen” Saniline C. Skillnaden mot den ”gamla” är att ytan är mjukare samt mindre mängd kol – men än mer effektiv! Produkten håller användare luktfri upp till fem timmar. www.sanicare.se

Smart växtvägg

Växter förbättrar luftkvaliteten, men Naava har tagit sina växter till en helt ny nivå. För att kunna skapa en optimalt luftrenande miljö med hjälp av växter började de titta på Nasas forskning kring luftrening från växter. De kom fram till att om man låter luft passera genom växtens rotsystem så mångdubbleras den luftrenande effekten.

www.naava.se

Enkel att ställa in

Etac Cross 6 är en allroundrullstol som nu har fått ännu enklare justeringar och lägre sittshöjd. Cross 6 kan alltid justeras i takt med att användarens behov förändras. Dess hållbara kvalitet och inställbarhet gör den framtidssäkrad – både för användaren och miljö. www.etac.com

Rätt golv minskar risken för fallolyckor

Visste du att över 100 000 personer över 65 år behövde vård på grund av fallolyckor 2019? Tester från golvtillverkaren Altro visar att man med rätt golv för rätt utrymme kan minska antalet halkolyckor från en på 20 till en på miljonen. Våtrum är ett av de mest vanliga utrymmena för fallolyckor. Altro Aquarius™ hjälper till att förhindra halkning. Ojämna golvytor och trösklar orsakar ofta fallolyckor. Då är det smart med sömlösa övergångar. www.altro.se

Snygg lunchlåda

Med GastroMax matlådor håller maten sig fräsch längre, det blir enkelt att både spara och ta med sig överbliven mat till jobblunchen, samtidigt som man gör en miljöinsats. Finns i nio olika storlekar, från 0,5 deciliter upp till 2,2 liter. www.orthexgroup.com

Förebygger trycksår

PU sensor är ett forskningsbaserat medicinteknikbolag som grundades i Linköping 2016. Bolaget levererar en produkt och metod som gör det möjligt att med precision bedöma vem som riskerar att få trycksår. Därmed kan trycksår förebyggas i tid och undvikas, vilket sparar både lidande och pengar. Nu expanderar man till den tyska marknaden genom företaget DiKaTec. www.pusensor.se

Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka våld

Våld mot barn har allvarliga och i många fall livslånga konsekvenser. På Högskolan i Skövde arbetar forskare med en studie kring skolsköterskors identifiering av våldsutsatta ungdomar. I mötet med barn och familjer är det viktigt att i sin profession kunna känna till tecken på våld.

Projektet ”Skolsköterskors erfarenhet av våld” drivs av forskare på Institutionen för hälsovetenskaper (IHV). Just nu arbetar forskarna med en studie vars syfte är att beskriva och jämföra skolsköterskors erfarenheter av att misstänka, identifiera och rapportera barnmisshandel.

– Våld mot barn kan ge allvarliga och livslånga konsekvenser som påverkar barns hälsa, utveckling och skolgång. Här behövs kunskap om hur våldet påverkar barnets hälsa, utveckling, och lärande även i ett längre perspektiv, säger Marie Wilhsson, lektor i omvårdnad vid IHV, Högskolan i Skövde.

Forskning visar på att barns fysiska, psykiska och emotionella utveckling påverkas i stor grad av att växa upp i en miljö där våld förekommer. I mötet med barn

och familjer är det viktigt att i sin profession som skolsköterska kunna känna till tecken på våld. Detta kan göras genom att tidigt identifiera risk och skyddsfaktorer för att förebygga samt arbeta för trygga familjeförhållanden. Genom hälsosamtal kan skolsköterskan stödja en hälsosam livsstilsutveckling men även tidigt upptäcka våldsutsatta barn. Tyvärr har det visat sig att det är vanligt att ungdomar inte talar med någon om det våld de upplever i nära relationer.

DE FLESTA SKOLSKÖTERSKOR (96 procent) rapporterade ha misstänkt ett barn som lider av fysisk eller psykiskt missbruk. Cirka hälften av dem rapporterade förekomster av hedersrelaterat våld (54 procent) och av sexuellt våld (57 procent). Skolsköterskor med mindre erfarenhet av arbete inom vården rapporterade signifikant färre erkännande och rapportering av barnmisshandel. Resultaten indikerar att erfarenheter av våld mot barn och i nära relation är vanliga.

– Genom studien ser vi hur viktigt det är att synliggöra och öppna upp för en

diskussion om hur våldsutsatta barn och ungdomar kan identifieras. Skolsköterskan har en viktig roll i att samtala med elever kring våld, sexualitet, samtycke och relationer, säger Marie Wilhsson.

SOM EN DEL i projektet bedrivs forskning kring skolsköterskans hälsofrämjande arbete – med fokus på ungdomars hälsa och livsstil i ett digitaliserat samhälle. Projektet som är en del av ett internationellt samarbete, har sitt fokus på hälsofrämjande faktorer generellt och inriktat mot skolans insatser och undervisning om sexualitet, samtycke och relationer.

Folkhälsomyndigheten visar på betydelsen av att tidigt i grundskolan börja samtala kring normer och relationer som bygger på ömsesidighet och frivillighet, vilket främjar utvecklingen av en god sexuell hälsa. Skolan bör också diskutera ungdomars värderingar kring sexualitet och relationer samt öka deras kunskap kring deras medieanvändande, rätten till sexuellt samtycke och att förebygga våld i nära relation.

KÄLLA: HÖGSKOLAN I SKÖVDE

De flesta skolsköterskor (96 procent) rapporterade ha misstänkt ett barn som lider av fysisk eller psykiskt missbruk. Foto: Getty Images.

Dammsdal

Skola och boende f ör ungdomar inom autismspektrumtillstånd

Vi tar emot ungdomar från hela landet. De kommer till oss för att man trots omfattande insatser i hemkommunen inte f ått skolgång och vardag att fungera. Vi anpassar studier, fritid och vardag vilket ökar möjligheterna att lyckas såväl med studier som social utveckling Vi erbjuder f yra skolformer Dammsdal arbetar med tydliggörande pedagogik

Dammsdal | 643 92 Vingåker | Tel: 015 1-52 43 00 | ww w regionsormland.se/dammsdal

Ny kompetens gör skillnad.

I många av de områden som har drabbats av pandemins framfart ser vi ett ökat intresse för kompetensutveckling. Hos oss finns specialistutbildningarna för den som vill utvecklas i sin roll som undersköterska.

• Specialistutbildad undersköterska, demensvård

• Specialistutbildad undersköterska, palliativ vård

• Specialistutbildad undersköterska, psykiatri

Utbildning är viktig för den långsiktiga utvecklingen, både för den enskilda personen och för arbetsgivaren.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Medfödda alkoholskador hos barn

Om FAS och FASD

Medfödda alkoholskador hos barn tar avstamp i diagnosen fetalt alkoholsyndrom (FAS) och paraplybegreppet fetala alkoholspektrumstörningar (FASD). Under senare år har forskning visat att skadeverkningarna efter alkoholexponering i fosterlivet är vanligare än man tidigare förstått och att många har mycket liten kunskap om området.

I boken beskrivs hur skadorna och svårigheterna kan yttra sig. De sträcker sig över ett brett område från inlärningsförmåga och minne till motorik och social kompetens och kan påverka stora delar av det vardagliga livet.

Författare: Jenny Rangmar Ihsan Sarman Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Endometrios

Symtom och behandling

Många kvinnor som söker vård för kraftig mensvärk upplever att de möts av oförståelse och okunskap och det dröjer som regel flera år innan rätt diagnos ställs. Endometrios är ett vanligt tillstånd och diagnosen måste alltid övervägas när kvinnor söker för buksmärta. Därför är viktigt att sprida kunskap om sjukdomen både inom vården och hos allmänheten. I boken varvas fakta med patientfall från verkligheten.

Författare: Johanna Nordengren

Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Hon kallades hemmasittare

Om skolan, tårarna och kampen i hallen

En reportageberättelse av grävande journalist Nadja Yllner. ”De senaste tio åren har antalet barn som uteblir från skolan, som utvecklar ångest, depression och som börjar äta antidepressiva läkemedel ökat oroväckande mycket. Den här boken handlar om just det, och om speciellt ett av alla dessa barn – mitt eget.”

Här ges igenkänning och råd men också en skarp samtidsanalys. Varför är det så många barn som inte längre klarar av att gå till skolan?

Författare: Nadja Yllner

Förlag: Bokförlaget Forum, www.forum.se DenVinn!

Barnkonventionen i socialtjänsten

Barnkonventionen gör inte automatiskt att barns situation förändras. Det är upp till oss vuxna. Den här boken ger kunskap om barnets specifika rättigheter, om vilka krav rättigheterna ställer på offentliga aktörer och hur du går till väga för att leva upp till konventionens krav; hur kan barnens lagliga rättigheter omsättas i praktiken inom socialtjänsten. Du får stöd i konsten att gå från ord till handling i vad lagen faktiskt kan leda till, och som också gör skillnad för barnen.

Författare: Åsa Ekman Ann Rask Samuelsson

Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Dansa med corona

Den osynliga buren

En sann historia om våldsam kärlek

Rebecca träffar David och tillsammans upplever de himlastormande passion. Men snart börjar gråa moln skymma de rosafärgade skyarna. Lögner, svek, kontroll och krav, trappas upp med våld och förnedring. Vi följer Rebecca, David och deras nyfödda son till Davids hemland. Hon försöker lämna, men lyckas inte. Till slut hittar Rebecca vägen ut till ett liv som är värt att leva, ett liv utanför buren.

Författare: Rebecca Romero Förlag: Ordberoende Förlag, www.ordberoende.com

”Dina barn bönar och ber att du ska stanna hemma från jobbet eftersom de tror att du kommer dö om du går dit.

Media beskriver dig som en bödel och dina vänner flyr när de ser dig. Samtidigt behöver de äldre dig på jobbet för att överleva.” Så beskriver personalen på vård- och omsorgsboendet Östergård 2 i Kristianstad våren 2020, då det var det första boendet i Skåne som drabbades av omfattande smittspridning av covid-19. Det blev en intensiv och omtumlande tid såväl på jobbet som privat.

Skriven av personalen på Vård- och omsorgsboendet Östergård 2 i Kristianstad

Går att beställas på Kristianstad kommun, www.kristianstad.se

Mamma med ätstörning

kroppen, maten och vägen till ett sunt föräldraskap

Forskning visar att mer än var tionde nybliven mamma kan lida av ätstörningar. Sjukdomen innebär stort lidande, och ökar risken för komplikationer för både kvinnan och barnet. Ändå är detta ett dolt problem, okänt för de flesta. Boken baseras på fackkunskaper från forskare, psykologer, läkare och dietister. Boken innehåller även personliga intervjuer med såväl drabbade kvinnor som anhöriga, och avslutas med en specifik självhjälpsdel för mammorna.

Författare: Leone Milton och Anna Ehn Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Svart bälte i föräldraskap

Att lösa vardagen i NPF-familjer

Många npf-föräldrar hittat strategier och vägar kring situationer de flesta föräldrar kämpar med. Svart bälte i föräldraskap bottnar i deras upplevelser och erfarenheter och ger ett unikt inifrånperspektiv. Föräldrarnas egna tips och förslag kompletteras med sakkunskap, aktuell forskning och evidensbaserade rekommendationer.

Författare: Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Det är en skam

Att psykiskt sjuka får sämre vård än andra, när de drabbas av fysisk sjukdom är en skam. Det menar Christer Olsson, leg. psykolog och författare, som i den här debattartikeln återger sina egna erfarenheter av vårdens bemötande.

utan bedömde det hela som möjlig utsättningssymtom av mediciner.”

Yrseln och andfåddheten försvann, men jag fick under veckan som följde mer och mer ont i höger underben. När jag vid ett par tillfällen påtalade detta för sjukhuspersonalen får jag svaret: ”Du har kramp. Ta stöd med ryggen mot en vägg och sträck ut benet”.

och fick sedan åka hem med adekvat behandlingsupplägg.

Hanteras psykiskt sjuka fortfarande, när de drabbas av kroppslig sjukdom, vanligtvis undermåligt? Ja, dessvärre har ingen förändring ägt rum.

Under en lång period av mitt liv, fick jag leva med svår depression och djup ångest.

Karin Boye skriver: ”Men nätter av sömnlös vånda är också något värda

Och den som har känt vad ångest är

Vet mer än många lärda.”

För egen del kan jag vittna om, att inget jag hittills gjort i livet har krävt mer av mig, än varje minut jag orkade leva, när jag var som mest plågad.

När jag var inlagd på psykiatrisk klinik på – Näl-sjukhuset i Trollhättan – och hemma på permission, drabbades jag mycket plötsligt, av kraftig yrsel och började andas stötvis och flämtande. Efter kontakt med den avdelning, som jag var inlagd på, rekommenderade de inte ens ambulans. Med hjälp av familjen, tog jag mig tillbaka till sjukhuset.

En läkare undersökte mig utan kommentar. I min journal skrev denne läkare bland annat: ”Mycket plötslig debut av kraftig yrsel och andfåddhet. Sökte och hade då ett väldigt lågt blodtryck. Togs en del blodprover. Man hittade ingenting

Nästa gång, som jag är hemma på permission åker min hustru och jag in till Uddevalla sjukhus och träffar en specialist. Han säger direkt, när han ser mitt högerben: ”Du har fått blodproppar”.

I min journal går att läsa röntgen visar att ”patienten har en utbredd djup ventrombos på höger underben. Dessutom bilateral lungemboli.”

Jag tillhörde den patientkategori, som dåvarande generaldirektören vid Socialstyrelsen, Lars-Erik Holm, slår larm om sommaren 2010, när han skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet. ”Psykiskt sjuka får sämre vård än andra då de drabbas av fysisk sjukdom”.

Nu har jag varit psykiskt frisk under flera år. Jag promenerar 6-7 kilometer nästan varje dag. Märker för ett tag sedan, att jag helt tappar ork i uppförsbackar. Då tar jag kontakt med vården och åkte till akuten på Näl. Där fick jag ett fantastiskt omhändertagande.

Undersökande läkare hittade en blodpropp i ljumsktrakten av mitt högerben och säger: ”Vi måste röntga dina lungor.” Ett par timmar senare genomfördes skiktröntgen, som visade på blodproppar också i mina lungor. Jag övervakades en natt

Alltid uppdaterad

Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today

I Läkartidningen 2018 skriver Jarl Torgersson, docent, överläkare och Lise-Lotte Risö, specialist i psykiatri: ”Patienter med allvarlig psykisk sjukdom är en i somatiskt hänseende vanlottad grupp i svensk sjukvård.”

Psykiskt sjuka måste få lika bra vård som andra!

Christer Olsson

Leg. Psykolog och författare

Christer Olsson har bland annat skrivit boken ”Mörkret gav vika”.

Är du framtidens kvinnliga ledare?

Utbildning med kursstart 20 september!

Kursen syftar till att fler kvinnor ska vilja sikta på högre positioner i arbetslivet, eller framgångsrikt vilja utveckla eget företag.

Kompetensgruppen, nätverket Kvinna och Chef och Sofiainstitutet erbjuder nu en ledarskapsutbildning för dig som vill ta ditt ledarskap till en ny nivå.

Vi vänder oss till dig som vill göra framtiden hållbar, trygg och härlig att leva i.

Utbildningen är delvis webbaserad så deltagare från hela Sverige är välkomna!

Mer info och anmälan: Kompetensgruppen.se/utbildning info@kompetensgruppen.se eller 08-202110.

Kursledare: Agneta Nyholm S

Intresserad av nätverket Kvinna och Chef? Se kompetensgruppen.se/kvinnaochchef

Omsorgspersonal ger ut bok om corona-krisen

De var hårt mediabevakade och mötte samtidigt några av sina livs största utmaningar. Personalen på vård- och omsorgsboendet Östergård 2 släpper nu boken ”Dansa med corona” om sina upplevelser våren 2020.

”Dina barn bönar och ber att du ska stanna hemma från jobbet eftersom de tror att du kommer dö om du går dit. Media beskriver dig som en bödel och dina vänner flyr när de ser dig. Samtidigt behöver de äldre dig på jobbet för att överleva.” Så beskriver personalen på vård- och omsorgsboendet Östergård 2 i Kristianstad våren 2020, då det var det första boendet i Skåne som drabbades av omfattande smittspridning av covid-19. Det blev en intensiv och omtumlande tid såväl på jobbet som privat.

Skuldbeläggande och hårt medietryck var några av de utmaningar personalen mötte, men också sin egen och andras rädsla. Samtidigt kände de en styrka de aldrig tidigare upplevt.

De får pris för sin antimobbningskampanj

Friends och Ocean Outdoor har utsetts till Månadens Nätängel maj med följande motivering:

”När Friends och Ocean Outdoor går samman för att åskådliggöra autentiska näthatsmeddelanden som drabbat barn väger det tungt. Kampanjen visar på hur viktigt det är att vi alla tar mer ansvar för vårt beteende på nätet och får förhoppningsvis både gamla som unga i hela landet att öppna ögonen. Internet ska vara en trygg och trevlig plats, inte minst för våra ungdomar.” – Förr i tiden stannade mobbingen på skolgården och många barn såg hemmet och sommarlovet som en respit, säger Susanna Salomon, PR-chef på mySafety Försäkringar, som ger ut priset.

Barn som far illa tycker att de inte blir lyssnade på

8 av 10 vuxna tycker att barn och unga görs delaktiga i beslut som rör deras liv. Barnen som lever i utsatthet beskriver en helt annan bild. Det visar en ny Novusundersökning som Maskrosbarn presenterar.

Undersökningen visar på en enorm diskrepans mellan beslutsfattare, vuxna och unga när det handlar om samhällsinflytande och vems röst som väger tyngst. 3 av 4 tycker att en vuxens åsikt absolut eller åtminstone i viss mån väger tyngre än ungdomens och 8 av 10 vuxna anser att barn och unga redan görs delaktiga i beslut som rör deras liv.

Att vuxna anser att barn redan görs delaktiga och att vuxnas åsikt väger tyngre än ungdomars får förödande konsekvenser när det ställs på sin spets och rör de barn i samhället som är allra mest utsatta, som exempelvis i fall med placerade barn och Lex lilla hjärtat.

Den 11 juni kommenterade stora delar av Sveriges barnrättsorganisationer, myndigheter och kommuner på Lex lilla hjärtat, det vill säga lagförslaget som ska stärka placerade barns rättigheter. Kritiken kommer vara sam-

stämmig från barnrättssverige, det är inte tillräckligt.

– Barnets vilja och behov ska kunna vara avgörande när det kommer till hemflytt, vilket inte är fallet i nuläget där barn som är rädda för sin förälder i vissa fall tvingas flyttas hem. Det heter att barnet ska jobbas hem och här har barn och unga väldigt lite att säga till om. Precis som Lilla hjärtat kan barn ryckas upp ur trygga familjehem för att flytta tillbaka till sina biologiska föräldrar

som fortfarande brister svårt i vårdnaden, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn.

Maskrosbarn har under 15 år arbetat med barn som är placerade. De har spelat in två filmer där ungdomar vittnar om att vuxna inte lyssnar, informerar eller gör dem delaktiga i för dem livsviktiga beslut.

Här är barnens röster:

”De förminskade det jag sa och ifrågasatte mina sanningar då de redan hade pratat med mina föräldrar som hade en annan version. Det kändes inte värt att försöka övertala och anstränga mig för att de skulle ta mig på allvar” placerad ungdom 16 år.

”Jag fick ofta höra att målet var att jag skulle återförenas med mina föräldrar, att det var allra bäst för mig. Samtidigt hade jag polisanmält mina föräldrar för misshandel av mig och mina syskon” placerad ungdom 15 år.

Andra röster från filmerna:

”De sa att ’Om du inte är nöjd kan du ju flytta hem igen’, det ville jag inte, jag är ju rädd för mamma”.

”Ska jag bo här nu eller? Jag fick aldrig någon riktig förklaring”.

NYSTARTADE FÖRETAG OCH NYA ANNONSÖRER

VÄLKOMMEN TILL MORA UNGDOMSBOENDE

Vi vill fylla glappet mellan traditionellt stödboende, familjehem och HVB-hem!

Vi erbjuder ett förstärkt stödboende för unga (16-20 år)

i behov av mer omfattande individuellt anpassat stöd med utgångspunkt i struktur, pedagogik och bemötande.

Stödboenden

Vi har fina och välutrustade lägenheter i Stockholm. Bland annat i Bromma, Hässelby och Solna.

Kontakt:

Lägenheterna passar perfekt för ungdomar och äldre som har daglig sysselsättning och behöver extra vuxenstöd för att klara av vardagen. Personal finns tillgänglig dygnet runt via ett journummer så att alla boende skall känna sig trygga.

”De sa att Om du inte är nöjd kan du ju flytta hem igen, det ville jag inte, jag är ju rädd för mamma”. Foto: Getty Images

NYSTARTADE FÖRETAG OCH NYA ANNONSÖRER

VÄLKOMMEN TILL LILLA BERG

VÄLKOMMEN TILL

Nybyggt LSS-boende skapat för personer med diagnos inom autism, autismspektrumet och intellektuella funktionsnedsättningar.

Nybyggt LSS-boende skapat för personer med diagnos inom autism, autismspektrumet och intellektuella funktionsnedsättningar.

Vi har lediga platser!

Vi har lediga platser!

Kontakta oss:

070 622 07 44 reine@aphemtjanstgruppen.se www.aphemtjanstgruppen.se

Kontakta oss: 070 622 07 44 reine@aphemtjanstgruppen.se www.aphemtjanstgruppen.se

Tryggare Boende

Vi erbjuder ett fullskaligt skydd för utsatta kvinnor, barn och män. Från första kontakt till utsluss så finns vi där för våra klienter och hyresgäster.

Skyddade boenden finns för flera kategorier av skyddsbehov. Kvinnor, par, barnfamiljer och våldsutsatta män.

Vi erbjuder familjehemsvård och öppenvårdsinsatser/ sociala konsulttjänster.

Vår målsättning är att med barnen i centrum och ett stort stöd till familjehemmen få en väl fungerande familjehemsvård.

0722-261 906 I info@consiliumab.se www.consiliumab.se

www.tryggareboende.se I info@tryggareboende.se jourtelefon 010-222 87 75

Konsulentstödda familjehem

Konsulentstödda jour- och familjehem. Avlastningsfamiljer och kontaktpersoner.

Öppenvård

Familjebehandling, handledning och enskilda samtal med barn och vuxna.

Vi kan hämta och placera i jourhem redan idag.

Persontransport Vi hämtar och lämnar barn i hela Sverige

Lena Hyltén - Cavallius 070-678 58 68 lena@creativecare.se

Mi Lundgren 070-839 7 1 29 • mi@creativecare.se

www.creativecare.se

En sista hälsning som räddar liv

Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 – 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!

En sista hälsning som räddar liv

Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 – 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!

VÄLKOMMEN TILL KÄNSLANS STÖDBOENDE

Vi erbjuder dig en trygg plats där du får en chans att börja om i livet.

Hos oss bor du i eget rum med tillgång till gemensamt kök, dusch/toalett samt allrum. Personal finns tillgänglig dygnet runt.

MÅLGRUPP

Personer från 18 år och uppåt med bakgrund i missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet och hemlöshet.

Kontakta oss: Cathrine Sackesjö 072-315 21 44 eller Maria Kling 070-365 21 44 info@kanslanstodboende.se I www.kanslansstodboende.se

Stiftelsen Guldfällen bedriver en socialterapeutisk omsorgsverksamhet enligt LSS på utbildningsgården Skillebyholm utanför Järna.

Välkommen till Consilium Individ & Familj www.guldfallen.se I info@guldfallen.se I 0736-55 02 19

Vi har mer än 20-års erfarenhet av socialt arbete och ett nära samarbete med en psykiatriker och kan därmed erbjuda ett kontinuerligt och nära medicinskt stöd utöver en omsorg där hela människan tas i beaktande.

I den rogivande miljön på gården erbjuder vi:

Daglig verksamhet med inriktning park, trädgård och djurskötsel enligt LSS 9:10

Bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS 9:9

Bostäder med särskild service för ungdomar enligt LSS 9:8

Vi skapar mening

Boenden och daglig verksamhet utifrån varje individs unika behov. Hem för unga och Vuxna.

Biophillic awareness är den naturliga miljötrenden.

Så påverkas vi av färgsättning

Rött ger energi och grönt gör oss lugna. Vi påverkas mer av färger än vad vi tror. En av de kommande färgtrenderna är Biophillic awareness, att vi har fått en ökad medvetenhet om vikten att plocka in naturliga färger och material. Det som händer i världen påverkar oss. Vi söker tryggheten och efter pandemin vill vi känna oss mer fria med extra mycket färg.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: ROCKFON OCH PRIVAT

Färger är ett kraftfullt språk som framkallar olika känslor och sinnesstämningar hos oss.

– Studier visar till exempel att koncentrerat arbete utförs 20 procent mer effektivt i ett ljusblått rum. Man gör också mindre fel. Därför är det de perfekta färgen för kontorsarbete. Blått är lugnande och ju mörkare färgen är desto sömnigare gör den oss, så mörkblått bör man välja i ett sovrum, säger Sara Garanty, inredare och trendspanare.

Hon talade på ett webinarium om färger som Rockfon arrangerade och hon har varit med och tagit fram en ny färgkollektion till deras ljusabsorbenter. The Colours of wellbeing, kallar de den. För mycket handlar om välmående i dagens inredning. Man vill skapa miljöer där människor vill vara.

Uncluttered Wabi-Sabi är japaninspirerad.

»Färger påverkar oss faktiskt utan att vi tänker på det«

– Taket glöms ofta bort. Jag brukar kalla taket för den femte väggen, för man kan faktiskt få stor effekt av att inte bara lämna det vitt.

Röd är den färg som ger mest energi och styrka.

– Ett snabbt möte i ett mindre rum med röd färgsättning kanske ger dig lika mycket energi som en kopp kaffe. Rött är en bra färg för gymmet.

ROSA TAR PASSIONEN och energin från det röda och renheten i det vita och vi får en mjuk och vänlig färg.

Grönt är den mest lugnande färgen.

– Den färgen ligger mitt i ljusspektrat och är den vi kan se flest nyanser av. Den passar bra i väntytor och andra miljöer där man vill skapa ett lugn, säger Sara Garanty.

Grönt är också en inspirerande färg. Växter ökar kreativiteten med 15 procent, välmåendet med 15 procent och produktiviteten med 6 procent.

GULT GÖR OSS glada och är något vi associerar med sol och värme. Men det beror också på vart vi bor, närmare ekvatorn så blir man inte lika glad av att se solen. Sara undrar varför vi helst väljer vitt till ett rum.

– Tänk alla kontor som har en färgsättning endast i gråskalan. Vi tror att det är en ”safe” lösning som de flesta gillar och som håller i längden. Ofta har vi också ett tidspressat schema att gå efter och då kanske man tycker att det är enklast att välja vitt. Men våga tänk att vi också behöver förändring. Färger påverkar oss faktiskt utan att vi tänker på det.

Hon berättar att färgen är det första vi lägger märke till i ett rum, så den bidrar till vårt första intryck.

– Färg säger mer än ord eftersom det påverkar oss på ett undermedvetet plan. Tänk dig att helt ta bort alla färger från ett rum. Då försvinner känslan också. Det är värt att tänka på.

INREDNINGSARKITEKTER VET ATT även ljus påverkar färg, men de kanske inte alltid har tid att kolla färgen i just det rummet med det ljuset som det kommer att vara där, till exempel söderläge eller norrläge.

– Alla fyra väggar, taket och golvet får också olika ljus. Håll upp färgprovet där det ska vara. Ljusa kulörer ändras mest av ljuset än vad mörka gör. Dessutom har materialet stor betydelse hur vi uppfattar färgen. Formen på en möbel eller en detalj har också stor betydelse hur färgen kommer att se ut. Och det har också betydelse vilka färger som finns runtomkring, en färg kan se 25 procent ljusare ut mot en vit yta.

Färgkollektionen The Colours of wellbeing har sin utgångspunkt från fyra trender som kommer att gälla de närmaste fem åren, enligt Sara Garanty och hennes team.

Biophillic awareness kallar hon den naturliga miljötrenden.

– Vi vill ta hand om vår planet och använda naturmaterial, mycket gröna och blåa nyanser.

Trenden Uncluttered Wabi-Sabi är japaninspirerad med de autentiska, organiska och handgjorda.

– Den visar hur vi har påverkats av en osäker värld och vill ha de säkra och naturliga med milda och ljusa färger som mintgrönt, ljusbrunt och ljusgrått, säger Sara Garanty.

CALM ENCLOSURE ÄR den mest färgrika med korall, schralakansrött, sandgul och puderrosa. Den är feminin, lekfull och utstrålar självförtroende.

– Efter pandemin vill vi få ny energi, vi vill ha färg och värme. Gult, som inte har

varit populärt sedan 90-talet, är nu tillbaka.

DEN FJÄRDE OCH sista trenden är Technology. Virtual reality, artificial intelligence, teknikutvecklingen går så snabbt att vi inte kan förutse hur den kommer att se ut ens inom ett par år. Färgerna är nyanser av grått och blått.

– Vi längtar efter att få se nya färger och former som vi inte har sett tidigare. Snart kommer mässorna igång igen och då kan vi hämta inspiration. Vi måste våga använda mer färg, avslutar Sara Garanty. ●

Sara Garanty.

FOTO: PRIVAT

Calm Enclosure är den mest färgrika trenden.

Färgerna i Technology är nyanser av grått och blått.

OmsorgCompagniet öppnar två nya serviceboenden för personer enligt 9§9 LSS från 18 år

. OC LSS Salem 14 platser

. OC LSS Bromma 11 platser

Boendena är belägna centralt i Salem och vid Brommaplan. Boendet i Salem tar emot personer som har ett LSS beslut och som har haft en missbruksproblematik.

Lägenheterna ligger i hyreshus med andra hyresgäster. Det är tillåtet att ha husdjur i sin lägenhet. I en av trappuppgångarna finns en gemensamhetslokal/personallägenhet där personal finns dygnet runt. I lokalen finns även möjligheter till gemensamma aktiviteter och socialt umgänge.

Vår personal har lång erfarenhet att arbeta med målgruppen. De arbetar med tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Genom att skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn, tydlighet och positiva förväntningar ges förutsägbarhet för aktiviteter och händelser som leder till utveckling.

Trenden med ett ökat cyklande håller i sig hos såväl personal som inneboende, runt om på landets grupp och äldreboenden

Entydig statistik från polis, försäkringsbolag och branschorganisationer visar på kraftig ökning av cykelstölder och skadegörelse.

Som entr epr enör i br anschen känner vi av behovet på nya modell er och speci all ösni ngar f ör säker cykel f ör vari ng som en f ölj d av utveckli ngen kri ng stöl der och skadegör el se, säger Rober t Kj ell man på Dooman Tekni k

Vi l ever er ar smar ta f ör vari ngsl ösni ngar till samtli ga l andets kommuner och j obbar dagli gen med de utmani ngar som r åder kri ng f ör vari ng av oli ka typer av cykl ar , per mobil er , scootr ar , r oll ator er och r ull stol ar , avsl utar Rober t.

Nya serviceboenden i Stockholm

För mer info kontakta oss:

Placeringsrådgivning 073-180 05 84

Verksamhetschef

Patricia Berglund 070-715 43 35 patricia.berglund@oc.se

Biträdande verksamhetschef

Mary-Eva Owilli 072-174 01 38

Affärsområdeschef

Birgitta Ekegren 070-773 63 75 oc.se

Allt fler av landets kommuner och LSS-boende satsar på tillgänglig och säker cykelförvaring.

Gruppboende i Kungsbacka sänkte underhållskostnader med hjälp av Cykelgarage För ut om ri sken för st öl d och skadegör el se hade vi åt er kommande och onödi ga kost nader för under håll av vår a speci al cykl ar

Kost nader som t ill st örr e cykl ar na för var ades ut omhus år et om och del en uppst ått när st ändi gt bl ev mär kt a av väder & vi nd och där med svår a att håll a fr äscha. Detta b er ätt ar Eva Rasch, enhet schef gr uppboendet Hede i Kungsbacka

Mer

Kalendarium 2021

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

SEPTEMBER

Ekonomisk bistånd – juridik och handläggning 1 september, webbsänd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem – INSTÄLLD 2 september, Västerås www.ssil.se

Självskadebeteende 3 september, webbsänd www.kui.se

Spelmissbruksbehandling med KBT

7 september, webbsänd www.sverigehalsan.se

Socialrättsdagen

8 september, webbsänd www.jpinfonet.se

Beroendedagen

9 september, Stockholm www.expomedica.se

Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö

9 september, Umeå www.expomedica.se

Trauma och PTSD

14 september, webbsänd www.sverigehalsan.se

Motiverande samtal – MI 16 september, webbsänd www.sverigehalsan.se

Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö 16 september, Göteborg www.expomedica.se

Schizofreni

21 september, webbsänd www.kui.se

Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö 23 september, Stockholm www.expomedica.se

Konflikthantering 23 september, Hedemora www.oisab.se

LVU i praktiken 23 september, webbsänd www.jpinfonet.se

Lågaffektivt bemötande i LSS-verksamhet 30 september, Stockholm www.kui.se

OKTOBER

Barnkonsekvensanalys 5 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Lågaffektivt bemötande inom äldreomsorg och demensvård 6 oktober, webbsänd www.kui.se

SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 7 oktober, Linköping www.ssil.se

Hedersrelaterat våld och förtryck 11 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se

Autism funktionsnedsättningsområdet 19 oktober, webbsänd www.kui.se

Fysioterapi 2021 19-20 oktober, webbsänd www.fysioterapeuterna.se

Socialtjänstjuridik idag 21-22 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Psykisk ohälsa hos äldre 25 oktober, webbsänd www.kui.se

NOVEMBER

PATRIARK V2 – Bedömning av risk för hedersrelaterat våld 1-2 november, webbsänd www.sverigehalsan.se

Våld vid demenssjukdom 2 november, webbsänd www.kui.se

Socionomdagarna 9-10 november, Stockholm Akademikerförbundet SSR, socionomdagarna.se

Rikskonferens Kvalitet inom LSS 10 november, webbsänd www.kui.se

Familjebehandling med KBT 16 september, webbsänd www.sverigehalsan.se

Bipolär sjukdom 16-17 november, Stockholm www.teknolokiskinstitut.se

SSIL utbildningsdag LSS/ Äldreomsorg 17 november, Stockholm www.ssil.se

SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 18 november, Stockholm www.ssil.se

Barn och unga i familjehem 18 november, webbsänd www.jpinfonet.se

Lösningsfokus i tiden 20-21 november, Stockholm www.verti.se

Socialchefsdagarna 24-26 november, Malmö www.socialchefsdagarna.se

Självskadebeteende 30 november, webbsänd www.kui.se

Sexuell hälsa 30 november-1 december, Stockholm www.teknolokiskinstitut.se

DECEMBER

SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 2 december, Göteborg www.ssil.se

Lågaffektivt bemötande inom äldreomsorg och demensvård 2 december, webbsänd www.kui.se

Traumadagen 9 december, Stockholm www.expomedica.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Är du inköpare och vill ha beslutsgrundande information om relevanta leverantörer? Då ska du testa Vårdvisaren som är en kostnadsfri tjänst från SSIL. vardvisaren.se - alla leverantörer på ett ställe

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Bli Flickafadder på plansverige.org

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Dr Scott Miller

Dr Scott Miller

FIT (Feedback Informed Treatment)

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Bli Flickafadder på plansverige.org

Bli Flickafadder på plansverige.org

på uppdrag av flickor

på uppdrag av flickor

på uppdrag av flickor

Workshops 2022

Scott D Miller 11 januari 2022

Vad är verksamt i psykosocialt behandlingsarbete?

Grunderna i ett feedback-informerat, FIT, arbetssätt.

Scott D Miller och Susanne Bargmann

12-14 januari 2022

Advanced Intensive Training, FIT

Scott D Miller och Daryl Chow 17-19 januari 2022

Deliberate Practice

För mer information och

Dr Scott Miller

• Malmö 7–8/2 + 8/3 2022

FIT (Feedback Informed Treatment)

• Malmö 7–8/2 + 8/3 2022

• Stockholm 10–11/2 + 10/3 2022

• Stockholm 10–11/2 + 10/3 2022

FIT (Feedback Informed Treatment)

Dr Scott Miller till Sverige!

• Malmö 7–8/2 + 8/3 2022

Dr Scott Miller till Sverige!

• Stockholm 10–11/2 + 10/3 2022

Effektiv hjälp till dina klienter

FIT, FEEDBACK

Dr Scott Miller till Sverige!

Effektiv hjälp till dina klienter

FIT, FEEDBACK

INFORMED TREATMENT

INFORMED TREATMENT

FIT är ett evidensbaserat system som går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det ökar chansen att en klient blir hjälpt, halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

• Stockholm 26-27/3

Effektiv hjälp till dina klienter

• Malmö 30/3-1/4

• Stockholm 26-27/3

FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT

FIT är ett evidensbaserat system som går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det ökar chansen att en klient blir hjälpt, halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

• Malmö 30/3-1/4

• Stockholm 26-27/3

FIT är ett evidensbaserat system som går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det ökar chansen att en klient blir hjälpt, halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

• Malmö 30/3-1/4

Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE.

Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE.

Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.

10% rabatt om fler än tre från samma arbetsplats. Anmälan senast 7/1 2022. Mer information, pris och anmälan på waitong.se. Vi kommer även att streama eventet.

Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.

Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE.

10% rabatt om fler än tre från samma arbetsplats. Anmälan senast 7/1 2022. Mer information, pris och anmälan på waitong.se. Vi kommer även att streama eventet.

Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.

Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se

10% rabatt om fler än tre från samma arbetsplats. Anmälan senast 7/1 2022. Mer information, pris och anmälan på waitong.se.

Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se

Vi kommer även att streama eventet.

Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.

WAITONG

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.

WAITONG

WAITONG

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.

070-295 24 99 | niklas@waitong.se | waitong.se WAITONG

070-295 24 99 | niklas@waitong.se | waitong.se

WAITONG

WAITONG

070-295 24 99 | niklas@waitong.se | waitong.se

Vi är ett konsult- och utbildningsföretag som har funnits sedan 1992. Vi erbjuder utbildningar för personal inom bl.a. socialtjänst, skola, behandlingsinstitutioner och barnpsykiatri.

Utbildningar start vt/ht 2022

1-årig Handledarutbildning för familjehemssekreterare start vt 2022

5-dagar Ledarskapsutbildning utifrån tillit, dialog och samverkan start vt 2022

2-årig Grundläggande Psykoterapiutbildning på Systemisk Narrativ Grund, motsvarande Steg 1, 45hp start ht 2022

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

ha schysta

på jobbet

inom socialt arbete

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Lisa Sanne i Stenungsund och Annelie Kraft i Österbybruk.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

FOTO:

Miranda Ebrahimi

I många av de områden som har drabbats pandemins framfart ser vi ett ökat intresse för kompetensutveckling. Hos oss finns specialistutbildningarna för den som vill utvecklas i sin roll som undersköterska.

• Specialistutbildad undersköterska, demensvård

1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 14 september till: ”Tävling 5/21”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

• Specialistutbildad undersköterska, palliativ vård Specialistutbildad undersköterska, psykiatri

Utbildning är viktig för den långsiktiga utvecklingen, både för den enskilda personen

Vi finns på erbjuda. V våra kunniga radgivar

Ny kompetens gör skillnad. tucsweden.se

mötesplatsen inom

mogard.se

oktober

Hennes bok ”Den ofrivilliga bruden” beskriver hur det var att leva under hedersförtryck och tvingas till äktenskap som 13-åring.

Könsstympning

I snart 40 år har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Ändå finns bara tre fällande domar mot brottet. GAPF tog upp frågan under ett webbinarium.

Dessutom

Tema Våld i nära relationer. Freezone Sweden ger stöd och verktyg till unga tjejer för ett liv fritt från hedersförtryck. Vad är ”gaslighting”? Linn Moser Hällen deltar i samtal. Inför höstens seminarium.

Godbitarna från Socialrättsdagarna.

Inbjudan till Utbildningsdagar!

- Välkommen till en intressant utbildningsdag!

“VÅLD

I NÄRA RELATIONER”

Hösten

Västerås 2 september 2021 INSTÄLLT!

Linköping 7 oktober 2021

Stockholm 17 november 2021(LSS/Äldreomsorg)

Stockholm 18 november 2021

Göteborg 2 december 2021

För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.

Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.

Kostnadsfri Utbildningsdag!

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATION

Ulla Thorslund

Ulla kommer att föreläsa om våld och sexuellt våld i ungas partnerrelationer, om vikten av att tidigt uppmärksamma detta och sätta in rätt nivå av insatser för att förebygga att dessa ungdomar växer upp och blir vuxna våldsutövare och våldtäktsmän.

ETT LIV SOM PRÄGLATS

AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP

Toni Tuuinanen

Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”.

TRAUMATISERING HOS BARN -VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER! Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*

Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering. *2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Webbaserat behandlingsstöd

- av och för vårdare