TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
”Tillståndsplikt löser inte alla problem”
TEMA: SKYDDAT BOENDE
Större fokus på barnen De behöver lika mycket skydd och stöd
Malmö kartlägger våldsutövare
Fortsatt våld kommer att medföra konsekvenser
Viktig målgrupp
Anhöriga stort stöd till avhoppare
Nadim Ghazale fortsätter att arbeta brottspreventivt Nadim arbeta brottspreventivt
Ger unga en andra chans
Kock på gång är en lärlingsutbildning med jobbgaranti
De är både offer och förövare
Pojkarna blir pappans förlängda arm inom hedersvåldet
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Nyetablering
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Barnrättsfokus
att lära sig leva skyddad
INOM OMSORG!
SKANNA QR-KODEN OCH TESTA DIN EXPERTIS.
SKANNA QR-KODEN OCH TESTA DIN EXPERTIS.
SKANNA QR-KODEN OCH TESTA DIN EXPERTIS.
SKANNA QR-KODEN OCH TESTA DIN EXPERTIS.
BESVARA FRÅGOR I VÅRT SPÄNNANDE QUIZ!
BESVARA FRÅGOR I VÅRT SPÄNNANDE QUIZ!
BESVARA FRÅGOR I VÅRT SPÄNNANDE QUIZ!
BESVARA FRÅGOR I VÅRT SPÄNNANDE QUIZ!
DELTA NU OCH UPPTÄCK HUR MYCKET DU KAN.
DELTA NU OCH UPPTÄCK HUR MYCKET DU KAN.
DELTA NU OCH UPPTÄCK HUR MYCKET DU KAN.
DELTA NU OCH UPPTÄCK HUR MYCKET DU KAN.
ALLTID I OMTANKE:
BOKHYLLAN KALENDARIUM
TÄVLING
”...det krävs att
beställaren fortsätter att kvalitetssäkra på egen hand”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Stiftelsen ISB genom Sol Lindhöjd.
Läs krönikan på sidan 56
Omslag Foto Anne Haavisto
Nr 4 , april 2024 • Årg 18
10| Intervjun
Nadim Ghazale blev känd som flykting och hela Sveriges polis. Nu är han verksamhetschef för nattvandring.nu.
16| Kvalitetsindex
Avstampet i Norr toppar listan för Kvalitetsindex våren 2024.
19| Tema: Skyddat boende
20| Vejbyhem
De har anställt en barnansvarig som har arbetat fram ett stärkt barnfokus.
26| Fokus på förövaren
”Trygg relation – fri från våld” är en samverkansmetod med tydlig press på förövaren.
30| Anhöriga
Sandhem Gruppen vill stärka skyddet till anhöriga till kriminella avhoppare.
36| Aktuellt
Våld mot barn på SiS fortsätter att öka.
37| Nya riktlinjer NPF
Socialstyrelsen presenterar uppdaterade nationella riktlinjer för adhd och autism.
Cristian Alcarruz, Magnus Johansson och Sascha Abdelnabi berättar om satsningen ”Kock på gång”.
44| Kock på gång
En lärlingsutbildning med jobbgaranti för unga som hamnat i utanförskap.
48| Hedersvåld
Pojkarna är både offer och förövare. Charlotta Donohue föreläste på SSIL utbildningsdag i Sundsvall.
52| Narcissism
Viktigt med barnsamtal för att fånga upp narcissism och psykiskt våld. Nina Tiberg, advokat och Helena Bingham, leg. psykolog berättar.
60| Juristkrönika
62| Bilder från Sundsvall
Vi gör världen lite bättre, en människa i taget
Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.
Läs mer om oss på nytida.se
Vi behöver markera att våld inte tolereras. Våld i nära relationer sker inte på öppen gata. Det sker i det tysta mellan hemmets fyra väggar. Hemmet, som ska vara den tryggaste platsen.
Nu får det dödliga våldet mot kvinnor ökad uppmärksamhet efter de senaste veckornas rapportering om dödade kvinnor. Men dödligt våld i nära relationer ligger ungefär konstant varje år i Sverige. I snitt 14 döda kvinnor och 2 döda män.
Vi vet att våld i nära relationer börjar som kontroll, för att sedan eskalera till grövre psykiskt och fysiskt våld. För att skydda den våldsutsatta behöver samhället starkt och med gemensamma krafter markera att det här beteendet måste få ett slut.
Nu har vi bättre lagstöd till samverkan och ett tydligare uppdrag att kommunen ska arbeta förebyggande och sätta mer fokus på våldsutövaren. Det här har man i Malmö utarbetat till det brottsförebyggande projektet Trygg relation – fri från våld.
Polisen, Socialtjänsten och Kriminalvården agerar med gemensam kraft genom att kartlägga våldsutövarna och göra riktade hembesök där man erbjuder hjälp att förändra våldsamt beteende. Framtida våldshandlingar kommer annars få konsekvenser och dessa intensifieras för varje gång.
Jag tror stenhårt på den här metoden och hoppas att man i varje polisregion kommer att sprida modellen vidare. Liknande samverkan sker redan på många håll i landet. Som Ulrika Lindh på Malmö stad säger så finns redan verktygen, det är bara det att man inte har haft rutiner för samverkan och informationsdelning tidigare.
Om våldsspiralen ska brytas så behöver man agera i tid, inte när grovt våld redan har skett. Samtidigt
FÖR VÅRD OCH OMSORG
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
ger regleringen av skyddat boende en stark signal om kvalitetssäkerhet och stärkt barnperspektiv så att skydds- och stödbehovet tas på större allvar.
Det här är frågor som behöver lyftas och diskuteras mer. Därför känns det bra att SSIL nu arrangerar Dagen för Skyddat Boende både i Stockholm den 29 maj och i Göteborg den 16 oktober.
Jag var på SSIL utbildningsdag i Sundsvall den 14 mars där Charlotta Donohue belyste hedersvåldet och Helena Bingham talade om narcissism. Advokat Nina Tiberg förmedlade vikten av barnsamtal och socialtjänstens utredning i vårdnadsprocessen.
Det spelar ju ingen roll hur duktiga vi är att skydda utsatta om inte våldsutövaren kan bli dömd för brottet och kanske viktigaste av allt, att inte en våldsutövare får vårdnad om barnen.
En typ av våldsutövare är nämligen extra duktig på att manipulera sin omgivning och det är den som har en narcissistisk eller psykopatisk personlighetsstörning. De är också minst benägna att ändra sitt beteende.
Hoppas vi ses på nästa utbildningsdag! Genom kunskapsspridning och kunskapsdelning kan vi kroka arm och hitta nya, mer effektiva arbetssätt.
Jenny Fors
chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm.
Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Förstärkta familjehem
Russinbacken HVB ger en trygg utgångspunkt för ungdomar med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.
Skola åk 7-9
Till vårt HVB-hem Russinbacken utanför Hedemora välkomnas unga män 16-20 år som hamnat i en livssituation kantad av missbruk och/eller kriminalitet. Russinbacken erbjuder hela vårdkedjan i form av primär- och förlängd behandling, stödboende i egna lägenheter och förstärkta familjehem.
Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest personnära och innovativa vård och omsorg med specialistkompetens inom våra olika verksamhetsområden:
DBT-hem, LSS, Familjevård, Vård och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.
www.friab.se
Efter 17 år som polis slutade Nadim Ghazale, för att han ville jobba mer förebyggande och långsiktigt med brottsprevention. Idag är han verksamhetschef för nattvandring. nu och hans mål är att de ska finnas i varje kommun i Sverige i framtiden. – Civilsamhället har nog aldrig behövts så mycket som nu, säger han.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Nadim bodde sina första sju år i Libanon. Uppväxten präglades av familjens och vänners värme och kärlek. Men där fanns också en ständig oro för det krig som pågick, som både hans pappa och kompisars pappor deltog i.
Familjen flydde till Sverige 1990 och bodde i över två år på en flyktingförläggning i Ljungskile. Nadim säger att det var första gången som han på riktigt kände sig otrygg.
– Det fanns ingen organiserad skolgång och det var ofta fylla och slagsmål mellan människor från olika länder och religioner. Arga traumatiserade och berusade män hopbuntade tillsammans var en grogrund för konflikter. För mig som barn var det en grogrund för rädsla och otrygghet, berättar han.
Efter en kortare period i Nässjö flyttade familjen vidare till Ulricehamn där Nadim började i tredje klass. Hans pappa drev en pizzeria men jobbade även som tidningsbud. Hans mamma utbildade sig efter några år till Montessorilärare och jobbade
som tolk. Där fick Nadim sin första fasta punkt minns han.
– Vi levde under ganska goda förhållanden. Vi var en av få invandrarfamiljer i det samhället och integrerades snabbt. Men vi hade mindre pengar än alla andra. Jag fick inte åka på läger eller köpa lika fina fotbollsskor som mina vänner, utan jag ärvde kläder eller fick handla på second hand. Så jag fick verkligen känna av det ekonomiska utanförskapet. Men det fanns ändå en fin gemenskap.
Han säger att han var en typisk högljudd ”svartskalle” som tog plats, och det blev en del bråk och slagsmål i skolan, trots att han egentligen var en vänlig och varm person.
– Jag tog inga kränkningar och våld låg nära till hands för mig. Jag blev retad en del, men jag var inte direkt något offer, jag gav snabbt tillbaka med samma metoder. Våld löste problemen lärde jag mig, tyvärr. Det var inte det mest produktiva men det funkade och till sist visste man att man inte skulle reta mig, säger han.
Om Nadim Ghazale
Ålder: 41 år.
Gör: Verksamhetschef för nattvandring. nu och föreläser.
Bakgrund: Arbetat som polis i 17 år och skrivit boken ”Min väg från flykting till hela Sveriges polis” (2022) Forum. Bor i: Borås.
Sedan januari i år är Nadim verksamhetschef för nattvandring.nu.
Nadim längtade aldrig tillbaka till Libanon men det gjorde hans föräldrar, särskilt hans mamma. Längtan var ett kroniskt öppet sår.
– Libanon blev för mig som ett sår på ett annat sätt, för där var det aldrig lugnt och stabilt, det var alltid konflikter på gång. Vi hade vänner och kusiner där som mådde dåligt.
Idag finns ett ord som beskriver Nadim och många andra invandrares situation; mellanförskap. Att inte riktigt veta var man hör hemma och vem man är.
– Jag kände mig sliten och det var periodvis väldigt jobbigt. När vi åkte till Libanon var jag den rika svensken och här i Sverige var jag den fattiga invandraren. Men ändå tyckte jag om att då och då åka tillbaka till Libanon, men inte för ofta.
Tonåren var ett gungande skepp säger han. Särskilt högstadiet var en jobbig tid. Nadim berättar att man gjorde narr av hans pappa för hans sätt att prata och han hamnade i konflikter. Det var också en normal tid för en högstadieelev, smygrök-
andet och smygdrickandet, fotboll- och handbollsträning och många vänner. Men där fanns en speciell person som såg honom och som kom att förändra hans liv; skolans rektor Håkan Kannius.
– Han märkte att jag uppvisade ett dåligt beteende och frågade en dag när jag gick i åttan om jag ville bli kamratstödjare. Jag var stor och stark och jag hördes. Han visste att om man hjälper andra kan man också få belöningar, att det ger samma dopaminbelöningar i hjärnan som att göra illa någon eller ta makt över någon.
Så jag blev kamratstödjare och ungdomar kom till mig och ville att jag skulle följa med till matsalen, till cykeln eller till kuratorn. Håkan vände min energi åt rätt håll. Han vände mitt liv på ett avgörande sätt och jag blev där och då en bättre person, säger han och fortsätter:
– Inför mitt sommarprat 2021 ringde jag Håkan och berättade att jag skulle prata om honom och vad han gjort för mig. Då sa han att han inte gjort något speciellt för mig, han hade bara gjort sitt jobb. Jag tappade hakan faktiskt, för mig var han
»Han vände mitt liv på ett avgörande sätt och jag blev där och då en bättre person«
livsavgörande. Vi har en fin relation än i dag, säger Nadim.
Nadim berättar om Tobias, sin bästa vän sedan tredje klass. De gick i samma klass i alla år, ändå upp till gymnasiet, spelade i samma fotbollslag och gjorde lumpen tillsammans som brandmän. När de tillsammans suttit och sökt jobb upplevde Nadim för första gången en diskriminering.
– Vi sökte samma jobb, han blev kallad till sex intervjuer och jag till en. Vi hade i princip likadana cv:n. Den orättvisan tände en eld som aldrig skulle slockna. Sen var det min gamla rektor Håkan som anställde mig som obehörig idrottslärare och jag jobbade för honom i ett år. Han frågade vad jag skulle bli sen och jag sa att jag funderade på att bli polis. På gymnasiemässan i trean var det en polis som sa att de behövde en person som jag, med annan etnicitet.
HAN HADE ALDRIG tidigare ens tänkt tanken på att bli polis, men Nadim sökte, eftersom polisen hade öppnat en dörr på glänt.
– Jag kände mig välkommen, precis som jag alltid känt mig välkommen i Sverige. Jag sökte och kom in på polishögskolan. Jag kände inte att jag hörde hemma där, men jag kände att jag behövdes.
De första åren jobbade han som ingripande polis, de som kommer när man ringer 112. Men efter en trafikolycka som kostade honom ett knä började han jobba som områdespolis och sedan supporterpolis.
– Jag var bra på att skapa relationer och nå fram till människor vilket behövs när man jobbar med supporters.
Vidare jobbade han med underrättelseinhämtning och sedan med brottsprevention på strategisk nivå som kommunpolis i Borås och Bollebygd.
Mellan 2019-2021 var Nadim med som polisexpert i teveprogrammet ”Veckans brott” som är det roligaste han gjort.
– Det var roligt dels för att jag fick testa mina kunskaper och erfarenheter inför hela landet, men också mitt sätt att kommunicera ett budskap på ett begripligt sätt, berättar han.
En bokförläggare tog kontakt med Nadim och frågade om han ville skriva en bok om sitt liv. Han skrev några sidor men blev inte nöjd så han bad journalisten Sara Nygren att skriva hans historia, utifrån ett råmaterial som Nadim skrev själv.
– Det är en integrationsberättelse som inte alls är unik, men den är underberättad. När jag fick chansen så tog jag den. Under skrivprocessen fick jag och min familj en chans att bromsa in och titta tillbaka på våra liv. Vi fick liksom läka som familj i den processen. Jag tvekade aldrig att berätta min historia, det var jobbigt emellanåt men helt klart värt det, säger han.
Boken ”Min väg från flykting till hela Sveriges polis” kom ut 2022 och fick ett mycket fint mottagande.
– BOKEN HAR gått jättebra och jag firade att den sålt 23 000 exemplar i samband med min 40-årsdag förra året. Sen släppte jag kontrollen över siffrorna så jag vet inte vad vi ligger på nu och jag kommer troligtvis att skriva mer i framtiden. Det finns hårt slutna lock hos polisen som jag inte vill lyfta på ännu, menar han.
I december 2022, en månad innan boken kom, jobbade han heltid som polis, läste in ljudbok och föreläste runtom i landet. Efter en sista läsning av boken skulle han gå på ett julbord. När han parkerat bilen och skulle gå ur lydde hans kropp inte honom.
– Jag kom inte ut ur bilen. Jag satt där med händerna på ratten men varken armar eller ben rörde sig. Först blev jag väldigt rädd och trodde jag fått en stroke, men sen lyckades jag till sist ta mig ur och gå iväg. Jag tog en liten tallrik med mat och stannade inte ens en halvtimme,
jag ville bara hem. Sen sjukskrev jag mig, ställde in allt och låg i soffan och tittade på filmer i två veckor. Folk hade sagt till mig att jag skulle vara vaksam med stressen, och det har jag varit sen dess.
Efter 17 år som polis kom han fram till det, inte helt, enkla beslutet att sluta inom polisen.
– Jag tröttnade på att bara släcka bränder så att säga. Det kändes ineffektivt, repetitivt och farligt och jag kände inte att jag kunde få till några strukturella förändringar. Jag ville jobba mer förebyggande och långsiktigt, förklarar han.
VI PRATAR OM den ökande kriminaliteten och hur han ser på polisens arbete idag.
– Den grova kriminaliteten har ökat och de unga kriminella är värre, även om de inte är lika många. Det finns en rapport som beskriver detta väldigt väl som heter ”Det svenska tillståndet”. De större brotten får större påverkan på alla delar av samhället och som kräver mer resurser. Man måste släcka den stora branden, innan man kan säkra intilliggande bygg
»...vi är längst ner i den trygghetsskapande preventionskedjan och varenda en behövs«
nader, och så måste de ju jobba. De flesta poliser idag jobbar med grov brottslighet. Varenda huvud inom polisen räknas, det är en stor förlust varje gång någon lämnar. Det var kluvet för mig, men jag behövde lämna för min egen utvecklings skull och ge det brottspreventiva arbetet i civilsamhället en chans, berättar han.
Sedan januari i år är Nadim verksamhetschef för nattvandring.nu, en ideell organisation som funnits sedan 2008 och som idag har över 60 000 frivilliga. Arbetet innebär bland annat att mobilisera och organisera trygga vuxna som befinner sig i de offentliga rummen.
– Med sin blotta existens skapar de trygghet och en brottsförebyggande miljö. Det här är eldsjälar som finns i hela landet, vi är längst ner i den trygghetsskapande preventionskedjan och varenda en behövs, säger Nadim.
För det är längst ner man måste börja, menar han. Staten räcker inte till och civilsamhället har kanske aldrig behövts så mycket som nu.
– Civilsamhället är den viktigaste kom
pensatoriska insatsen. Nattvandrarna är helt vanliga människor som till vardags jobbar eller pluggar. Sedan ställer de upp och vandrar, vissa någon kväll i veckan, vissa varje eller varannan helg. Det finns de som går som föreningar eller stora organiserade grupper på 80 personer, som går på rullande schema.
NÄR DET HAR varit mycket sprängningar och skjutningar finns det dem som vill öka sin närvaro mer, medan andra reagerar med att inte våga. Men när läget är riktigt hett är det myndigheternas ansvar att gripa in. – Vi ska jobba i fredliga miljöer, inte där det pågår farliga händelser. Vi ska inte utsätta oss för fara. Vi har en krishantering som hanterar kriser eller oförutsedda händelser, men det är ovanligt som tur är. Han har fått andra ögon och gett sig ut på vatten som han inte kan simma i, säger han.
– Rörelsen, alltså civilsamhället gör enorma insatser precis varje dag, utan att det egentligen syns. Det vill jag ändra på. Jag vill göra oss mer synliga. Jag har en röst och en plattform, så jag har en plikt att använda det för att informera. Målet är att vi ska finnas i alla kommuner i landet, vi kostar ju i princip inget så potentialen är enorm som bör tas vara på. Jag brinner för samma saker idag som alltid; att få bidra till ett tryggare och bättre land för alla.
Hur gör du för att inte hamna i stress igen?
– Jag har tidigare haft träningen som min frizon, men kroppen är inte i form så jag testar mig fram med alternativa träningsmetoder. Jag har testat meditation men det blir jag stressad av. Jag ska börja läsa böcker igen, det var länge sen. Det hjälper att koppla bort allt jobb jag har i huvudet hela tiden. Det är så mycket jag vill göra men jag måste verkligen passa mig för att inte hamna i för hög stress igen.
Vägen till nytt li v
Nyhet!
Lindalen erbjuder nu er som kommun att placera era klienter i abstinensbehandling i enlighet med det avtal som redan finns för placering enligt SoL
Telefon: 0650-320 40 www.lindalen.com
Avstampet i Norr hamnar i topp när SSIL tar fram en ny fem i topp-lista för Kvalitetsindex våren 2024. Avstampet toppade listan även våren 2023 och kom på andra plats i höstens mätning.
TEXT JENNY FORS
När SSIL granskar Kvalitetsindex i mars 2024 så blir det Avstampet behandlingshem som har högst betyg. Övriga på fem i topp-listan hamnar på delad andraplats; Emcura AB, Måvikens rehabcenter AB –Konvalecensavdelningen, Aleforsstiftelsen och Högsäters Rehabiliteringshem AB. Avstampet har strävat efter hög kvalitet i många år och har fått höga betyg i Kvalitetsindex, där man i fjol lyckades knipa förstaplatsen. Detta följdes upp med en andraplats under hösten för att nu återigen ligga i topp.
Umeå Universitet genomfört en längre genomlysning av Avstampet som bekräftar de höga betygen. I studien som nyligen presenterades identifierades fyra främjande kontextuella faktorer: 1) att det på Avstampet finns strikta regler och en tydlig
vardagsstruktur som stödjer klienternas förändringsprocess, 2) verksamhetens småskalighet, dvs. att det endast finns 10 platser, 3) personalens starka sammanhållning, laganda och gemensamma synsätt på beroendevård och relationens betydelse för en lyckad behandling, 4) att personalen har god kännedom om, och förståelse för, den kontext klienterna kommer ifrån och att klientens livsvärld utanför behandlingshemmet beaktas vid behov under behandlingen.
Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och särskilt boende som SSIL uppdaterar löpande genom samtal med respektive handläggare. Det är ett värdefullt verktyg,
både vid placering och för verksamhetens kvalitetsarbete.
SSIL och Tidningen Omtanke presenterar en topplista för Kvalitetsindex två gånger per år, vår och höst.
Q 1. Avstampet behandlingshem
Q 2. Emcura AB (delad plats)
Q 2. Måvikens rehabcenter AB (delad plats)
Q 2. Aleforsstiftelsen (delad plats)
Q 2. Högsäters Rehabiliteringshem AB (delad plats)
Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar inom HVB, familjehem, LSS, skyddat boende och särskilt boende. I kvalitetsindex bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning. Förutom intervjuer med handläggare följer SSIL upp upplevelsen för både klienter och anhöriga. Mer om Kvalitetsindex kan du läsa om på www. ssil.se
” Hemstadens starkaste sida är att de gör vad de säger. Klienten har tillgång till ett personligt stöd från verksamheten. Jag är supernöjd med uppföljning och rapportering.
Den nya regleringen för skyddat boende innebär att barnens behov får större fokus, något som Vejbyhem välkomnar. I Malmö sätts ökad press på våldsutövarna genom smart samverkan. En lite bortglömd målgrupp inom avhopp är anhöriga, som kan vara en viktig resurs. Men de behöver också stöd.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Många har inte fått med sig så mycket packning när de kommer till ett skyddat boende.
Vejbyhem har utvecklat verksamheten med barnkontaktmannaskap genom en barnansvarig som har implementerat ett barnfokuserat arbetssätt. Det har underlättat när den nya regleringen för stärkt barnperspektiv på skyddade boenden nu träder i kraft.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Studier visar att ungefär ett av tio barn har någon gång upplevt våld i hemmet och cirka 210 000 barn lever i hem där det förekommer våld. Forskning visar också att det kan vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld.
Sedan den 1 juli 2021 är det straffbart att låta barn bevittna våld i nära relationer och i och med de nya lagändringarna för skyddat boende som trädde kraft den 1 april blir det också större fokus på barnets behov av skydd och stöd.
Tidigare har barnet setts som medföljande. Nu ska barnet få en egen placering. Det innebär att skyddade boenden behöver ha lika stort fokus på barnen som den vuxna skyddssökande.
– Det är jättebra, inte minst så stärker det rättssäkerheten för barnet. Sedan behöver också barnet få bli sedd och lyssnad på för att kunna förstå och bearbeta sina upplevelser. I stort sett alla barn i familjer där det
förekommer våld är medvetna om våldet och upplever det på något sätt. Ofta skiljer sig barnets upplevelse från den våldsutsatta förälderns upplevelser, säger Denise Melin Sant, barnansvarig på Vejbyhem.
Hon har sedan september 2023 varit ansvarig för barnfokuset på Vejbyhem, både på ett övergripande sätt och i arbetet med barnen.
– Alla barn som kommer hit får en egen kontaktperson som inte är samma som den skyddssökande förälderns. Vi har utarbetat tydliga rutiner med ett barnfokus där barnet först får ett välkomstsamtal där föräldern är med. Det riktar sig till barnet där vi ger information om läget anpassad till barnets ålder och mognad. Ofta upplever föräldern att det är svårt att prata om våldet och vad som hänt, men det är viktigt för barnet att få ett sammanhang över vad som har hänt och hur situationen ser ut nu. Annars kan de lätt tro att det är deras fel.
– Barn vet ofta mer än vad man tror, så man behöver utgå från att barnet har uppfattat våldet. Det är ofta tabu även inom familjen att prata om våldet. Det behöver vi bryta, säger Denise.
Barnet får en nalle, vilket ger ökad trygghet i den svåra situationen. Många har inte fått med sig så mycket packning när de kommer, så det underlättar. De får också installera sig i sin lägenhet där det finns leksaker och böcker till barnet.
– Det är viktigare än man tror att barnet har något att sysselsätta sig med.
BARNET ERBJUDS SEDAN stödsamtal och hjälp att komma igång med aktiviteter och en meningsfull fritid.
– Det är viktigt att snabbt komma in i en fungerande vardag, det är en stark skyddsfaktor i krissituationer. Barnet kanske vill spela fotboll, fiol eller vad de nu har gjort tidigare. De får börja skola eller förskola så snart som möjligt och vi hjälper till med det praktiska som behövs när barnet har skyddade personuppgifter.
»Barn vet ofta mer än vad man tror, så man behöver utgå från att barnet har uppfattat våldet«
Både barnet och den trygga vuxna får enskilda samtal med sin kontaktperson. I första hand är det Denise som arbetar med stödet till barnen.
– Vi erbjuder Trappansamtal, men det är inte alla barn som är i behov av just Trappansamtal. Alla barn erbjuds dock individuellt anpassade stödsamtal. Vissa barn är mer påverkade av sina våldsupplevelser än andra. Tydliga traumatecken hos barn kan vara sömnsvårigheter, kissa i sängen eller svårt att äta.
Hon berättar att barnen till en början brukar vara oroliga och kan ha svårt att koncentrera sig i samtal. Traumatiserade barns beteende kan likna symtomen för adhd.
– Alla barns situation ser olika ut och var och en har olika skydds- och riskfaktorer som påverkar hur barnet reagerar
på våldet. Skyddsfaktorer kan till exempel vara att ha andra trygga vuxna omkring sig, att ha ett nätverk och att vara duktig i skolan.
EN BRA BÖRJAN för krisbearbetning är Trappan-metoden, som är speciellt framtagen för barn som bevittnad våld i nära relation. Det är 8-10 samtal som syftar till att minska risken för psykisk ohälsa och motverka negativ utveckling, till exempel PTSD.
– Trappan består av tre steg. 1 är kontakt, då vi bygger upp ett förtroende och en relation med barnet. Det tar lite längre tid för barn än för vuxna. Steg 2 är rekonstruktion. Barnet får välja ut en våldshändelse som särskilt sitter kvar i minnet. Vi ritar upp rummen och så får barnet beskriva vad som hände innan, under tiden och efter. Vad mamma och pappa gjorde
och vart i hemmet som händelsen utspelade sig.
Enligt Denise är Trappan en metod där barnet får möjlighet att berätta om våldshändelsen från början till slut så att historien minnen får ett sammanhang.
– När vi har varit med om en kris kommer ofta minnesbilderna som fragment. Att sätta ihop bitarna har en lugnande effekt.
SMÅ BARN FÅR hjälp att uttrycka sina känslor genom att leka och rita. Det finns mycket material som man kan ha som stöd, även böcker som gör att det går lättare att prata om ämnet.
Steg 3 är kunskap. Här pratar man med barnet om vanliga reaktioner på våld och man pratar säkerhet med barnet, utifrån den individuella situationen.
– Det är ofta en oviss tid när man befinner sig i skyddat boende, men vi försöker vara tydliga och ge kunskap om det vi kan. Ibland är den våldsutövande föräldern häktad och det kan bli aktuellt med polisförhör med barnet. Då kan vi ibland följa med barn på polisförhör för att det ska kännas tryggt för barnet.
»När vi har varit med om en kris kommer ofta minnesbilderna som fragment. Att sätta ihop bitarna har en lugnande effekt«
Avslutningsvis bjuder man in den trygga föräldern till en sammanfattning över hur samtalen har gått. Det som har sagts stannar mellan barnet och dennes kontaktperson, men barnet kan vilja visa teckningar och liknande.
DENISE BERÄTTAR OM en flicka som var så glad när hon skulle på sitt Trappan-samtal. ”Nu ska jag på möte”, sa hon stolt till sin mamma.
– Annars är det mest kvinnorna som går på sina samtal och möten, men barnen är lika viktiga. De känner att vi verkligen tycker det.
Det är till största del kvinnor med barn som söker skydd, men det finns också män med barn.
– Det finns många olika typer av våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och latent våld. Män som utsätts för våld av sina partners uppger oftare att de varit mer utsatta för psykiskt våld än fysiskt.
Kvinnor som söker hjälp för våld i nära relationer har ofta varit utsatta för fysiskt våld, och många gånger handlar det om en kombination av flera typer av våld i relationen. Det står i socialtjänstlagen att kommunen har en skyldighet att ge stöd och skydd till alla som utsatts för våld.
I och med den senaste lagändringen när det gäller placeringsbeslut för barnen behöver alla skyddade boenden hantera dessa genom att dokumentera, upprätta en egen genomförandeplan för barnets placering och följa upp.
– En förhoppning som jag har är att en ökad dokumentation om barnet skulle kunna användas i rättsprocesser i både brottmål och vårdnadstvister så att inte barn tvingas till umgänge med sin förövare. Det råder en stor kunskapsbrist om våld i nära relation inom domstolen. De senaste lagändringarna är ett steg i rätt riktning, avslutar Denise Melin Sant.
Ett tydligt budskap om att fortsatt våld kommer att medföra konsekvenser
I Malmö sätts ökad press på de som utövar våld i nära relation. Detta genom ett nytt brottsförebyggande projekt, Trygg relation – fri från våld, som är inspirerat av Sluta skjut. Samverkan mellan polis, socialtjänst och Kriminalvården är nyckeln för att med gemensam kraft identifiera, reagera och agera mot våldsverkaren.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
När tidningen Omtanke träffar Ulrika Lindh på Malmö stad har nyheterna rapporterat om fyra döda kvinnor inom loppet av tio dagar. Efter bara några dagar
följer fler offer för det dödliga våldet. Det här är ett högprioriterat område från politiskt håll, men ändå får vi inte stopp på det.
Enligt den nya nationella strategin om våld i nära relationer ska kommunerna arbeta mer förebyggande och samverkande för att få våldet att upphöra. En viktig
del i omställningen är att fokusera mer på våldsutövaren.
– Tidigare arbete har inte räckt till. Vi har inte kommit åt våldsutövarna innan det grova våldet redan har skett. För att vi ska göra det så krävs det att de aktörer som har i uppdrag att förhindra och stoppa våld i nära relationer går ihop och hittar effektiva och träffsäkra arbetssätt. Det var ett uttalat krav när den förra regeringen inledde arbetet med den här nationella strategin, berättar Ulrika Lindh på Malmö stad.
Hon är projektledare för Trygg relation – fri från våld. Det är ett nytt initiativ som Kriminalvården, polisen och Malmö stad driver tillsammans.
– Malmö stad var först med Sluta skjut, där man använder den amerikan-
»Vi skulle inte få samma effekt om vi inte agerade tillsammans alla tre myndigheter«
ska brottsförebyggande strategin GVI (Group Violence Intervention). Trygg relation – fri från våld bygger på IPVI (Intimate Partner Violence Intervention) som har sitt ursprung i samma organisation. Det var styrgruppen bakom Sluta skjut i Malmö som tyckte att vi borde prova det här också. Härom dagen uttalade sig Rikspolischefen i tv om att vi behöver hantera våld i nära relationer på samma sätt som gängkriminaliteten. Det är precis det vi gör här nu, säger Ulrika Lindh.
Trygg relation – fri från våld testas nu i realtid och används i ärenden där det finns misstanke om våld i nära relation. Men det har varit en lång process innan metoden kunde implementeras.
– EFTERSOM IPVI ÄR framtagen och används i USA var det första steget att se om det fanns förutsättningar att anpassa strategin för svenska förhållanden. Det skiljer sig ganska mycket jämfört med hur det ser ut i USA. Här är socialtjänstens arbete bredare och mer styrt. I USA tar civilsamhället större ansvar och polisens arbete skiljer sig också åt. Det blev ett gigantiskt arbete att få fram en färdig modell, hur vi kan överlämna information mellan myndigheterna och vad varje myndighet kan bidra med.
En arbetsgrupp på elva personer med representanter från polisen i Malmö, socialtjänsten och frivården i Malmö (Kriminalvården) har arbetat med projektet från och med våren 2022.
– Arbetsgruppens samlade kompetens och engagemang har varit ovärderlig. Vi har verkligen utmanat oss själva och varandra genom att tittat noga på vad varje myndighets uppdrag är, vilka likheter och
skillnader som finns och var våra uppdrag överlappar varandra. Det är där vi ska samarbeta. Till exempel vilken information ligger polisen på som socialtjänsten skulle behöva ta del av och hur ska den informationsöverlämningen gå till? Vi upptäckte under arbetets gång att det finns många verktyg som vi inte använder, som vi borde använda oss mer av.
GRUNDEN I STRATEGIN handlar om att arbeta förebyggande vid minsta tecken på våld i nära relation för att förhindra grövre brott. Därför behövdes möjligheten att samla in personuppgifter från dessa misstänkta förövare.
– Polisen i Malmö fick ansöka om tillstånd att samla in personuppgifterna. Den processen tog lång tid. Traditionellt har vi rätt stor koll på de som utför de grövsta brotten. Med den här metoden kan vi nå personer som riskerar att begå värre våldsbrott och erbjuda hjälp att förändra sitt våldsamma beteende, säger Ulrika Lindh.
IPVI-modellen bygger på att man ska agera direkt med gemensamma krafter. På en skala D-A kategoriseras varje ärende. D är om det finns oro om partnervåld, men inget som kan styrka en anmälan. Då ska polispatrullen som kommer till hemmet muntligt och skriftligt informera hushållet om Trygg relation – fri från våld. Att våld inte tolereras, att framtida våldshandlingar kommer få rättsliga konsekvenser och att det finns hjälp att få.
– På nästa nivå, C, ska det finnas en anmälan om partnervåld där den brottsmisstänkte är skäligen misstänkt för brott. Då får både den misstänkte och målsägaren varsin muntlig och skriftlig information där
förebyggande insatser kan våldsutövaren få hjälp innan situationen blir värre. Foto: Getty Images
det framgår att polisen och andra myndigheter kommer att ha fortsatt fokus på den misstänkte. Det görs också en orosanmälan på de vuxna och det inleds en brottsutredning. Både polis och socialtjänst gör en risk- och säkerhetsbedömning. Socialtjänsten erbjuder samtal och behandling till våldsutövaren. Vid behov kan socialtjänsten erbjuda skydd eller andra insatser till den våldsutsatta, som också motiveras till att ansöka om kontaktförbud.
OM EN ANDRA anmälan om partnervåld kommer in ges ännu tydligare respons genom nivå B. Förutom att de tidigare insatserna ges på nytt så ökar det polisiära fokuset, man får delta på custom notification – ett skräddarsytt samtal som genomförs av polisen och socialtjänsten för att öka förståelsen för våldets konsekvenser. Om man är under verkställighet hos frivården kan de sätta in vistelseförbud och elektronisk fotboja.
För att nå nivå A ska det ha skett tre misstankar om partnervåld eller ett grovt brott tillsammans med risk för dödligt våld. Här sker ett intensivt arbete för att våldsbeteendet ska upphöra med ännu
fler polisiära insatser och fler sanktioner från frivårdens sida.
– Vi skulle inte få samma effekt om vi inte agerade tillsammans alla tre myndigheter. Vi har alla i vårt uppdrag att förhindra brott. Kriminalvården ska förhindra återfall, polisen ska utreda och skydda och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för stöd och hjälp. Vi har varsin verktygslåda som vi kan lägga ihop till en större helhet.
I juni 2023 gjordes de första testen.
– När vi delade information med varandra och blev mer medvetna om vad de andra gör blev resultatet bättre. Det är också viktigt för den brottsutsatta att få -veta vilket skydd och stöd som erbjuds. Vi vet att förtroendet till myndigheters förmåga att hantera brottsoffers situation
är lägst hos dem som är drabbade av relationsvåld just för att det inte har fungerat tillräckligt bra.
DET SOM SAKNAS i den amerikanska versionen är barnperspektivet, så det har man plockat in i den svenska och utgått från barnkonventionen och befintliga rutiner.
– Hemmet ska vara den tryggast platsen, men bara i Malmö hanterar polisen 30-50 anmälningar om partnervåld varje vecka. Det är brott som upprepas. Med den här strategin kan vi arbeta för att förhindra nästa brott och bryta våldsspiralen, säger Ulrika Lindh. Förhoppningen är att polisregionerna ska kunna sprida det här nya arbetssättet vidare till fler kommuner. ●
Intimate Partner Violence Intervention, IPVI, är ett systematiskt arbetssätt med ett tydligt budskap: Samhället tolererar inte våld. Framtida våldshandlingar kommer att få rättsliga konsekvenser. Vi erbjuder hjälp till den som vill förändra sin livssituation. Samverkan ger aktörerna en möjlighet att använda befintliga verktyg, sanktioner och insatser mer effektivt för att motverka partnervåld. Genom en tydlig responskedja förhindras en eskalering i grövre brott. Malmö Universitet kommer att utvärdera implementeringen och effekterna av arbetet.
Skydd och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus
Behöver du placera hot- och våldsutsatta personer snabbt och samtidigt veta att boendet är tryggt och fungerar långsiktigt? Vi är vana att ta emot människor på kort varsel och arbetar efter en individanpassad metod som ger goda resultat – även efter avslutad insats.
Om oss:
• Bostadsgaranti efter sex månader ingår alltid.
• Hämtning samma dag ingår alltid.
• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.
• Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.
Hör av dig så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig och de människor som behöver ett tryggt skyddat boende.
Therése Karlsson, verksamhetschef, Sanel Deumic, grundare och Gylli
Los, marknadschef på Sandhem Gruppen. Foto: Day Fotografi
Anhöriga skulle kunna fungera som starka resurser för personer som ska bryta med en kriminell livsstil. De är viktiga i själva exitprocessen och kan vara ett stort stöd för att minska ensamhet och återfall hos avhopparen. Anhöriga är också i behov av stöd, inte minst barnen.
TEXT J ENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH DAY FOTOGRAFI
Inom socialt arbete har man alltid arbetat med individens hela system eftersom man vet hur stor påverkan de anhöriga har på den enskilde. De anhöriga kan både vara en resurs, men också påverka personen negativt. Therése Karlsson, verksamhetschef på Sandhem Gruppen, tycker att anhöriga till målgruppen kriminella avhoppare är lite bortglömda.
– De är en stor grupp med ett otroligt lidande som inte har prioriterats alls. Inom till exempel missbruk så arbetar man mycket med att ge stöd till anhöriga. Det borde vara det samma inom kriminalitet.
PÅ SANDHEM GRUPPEN är man van att jobba med anhöriga och ser anhörigarbetet som väldigt viktigt för den här gruppen. Therése Karlsson arbetade tidigare kom-
munalt inom avhopp där hon träffade många anhöriga.
– Det blev så tydligt har många anhöriga som finns runt dessa personer, att de bär på ett stort lidande och att de till stor del saknar stöd från samhället. De lever i skräck över att deras anhöriga ska dödas. Men det blev också tydligt för mig vilka resurser de skulle kunna vara för den som lämnar ett liv i kriminalitet. Jag skrev tillsammans med mina dåvarande kollegor en projektansökan om att påbörja ett arbete med stöd till anhöriga till kriminella, vilket inte hade funnits tidigare.
NÄR HON BÖRJADE på Sandhem Gruppen kunde hon tillsammans med övrig personal få möjlighet att utveckla arbetet med anhörigperspektivet.
– Anhöriga spelar en viktig roll för av-
hopparen i dennes exitprocess. Utan de anhöriga finns en stor risk för känsla av ensamhet hos klienten som i värsta fall kan leda till återfall. Vi kan hjälpa till att reparera skadade relationer och då kan den anhöriga bli ett viktigt stöd för klienten, säger Therése Karlsson och fortsätter:
– I arbetet med anhöriga ser vi tillsammans med klienterna över vilka relationer som finns i individens liv samt vilka som kan innebära risker och vilka relationer det kan finnas behov av stöttning i. – Vi behöver identifiera prosociala relationer som vi kan stötta, till exempel en förälder, syskon eller vänner med icke-kriminell bakgrund. Samtidigt kan det finnas relationer som kan innebära en risk för individen på olika sätt, säkerhetsmässigt eller relationsmässigt.
En terapeut kan hjälpa till att bygga upp relationen igen. Man behöver också planera för hur individen ska skaffa ett nytt socialt nätverk.
– En ökad grupp som vi ser är barn till avhoppare. Det börjar bli vanligare att de har med sig sin familj. Tidigare har barnen setts som medföljande, men vi behöver se till barnens behov och hur de mår, vad de har upplevt och vilka konsekvenser det har fått, säger Gylli Los på Sandhem Gruppen.
DEN NYA LAGEN om tillståndsplikt för skyddat boende som trädde i kraft 1 april innefattar också avhoppare och att medföljande barn får en egen insats för att deras behov också ska kunna tillgodosättas.
– Vi har länge jobbat med barnfrågorna inom våld i nära relation och har ett väl
»Deras problembild ser annorlunda ut eftersom de ofta är utsatta för våld i nära relationer«
utarbetat sätt att arbeta med barnen. Det finns liknande behov hos avhoppare. Behandlingsinsatser som Trappan för barnen är avgörande för att bearbeta de trauman och upplevelser de har gått igenom, säger Gylli.
Genom ett barnaktivitetscentrum får föräldrarna avlastning, personalen kan lära känna barnen och deras behov för att se om de behöver något stöd och barnen får träffa andra barn för att bryta isolering.
SANDHEM GRUPPEN HAR nu anställt en familjebehandlare för att möta det ökade behovet av familjestödjande insatser.
– Att identifiera och stärka sunda relationer ökar motivationen och ger ökad trygghet hos avhopparen. Den anhöriga behöver också lära sig att sätta gränser, hur man ska förhålla sig till personen, hur man kan stötta och att bryta osunt beteende, som till exempel medberoende, säger Therése Karlsson.
HON ÖNSKAR ATT alla kommuner och privata utförare erbjuder anhörigstöd till avhoppare. Det kan vara en förälder som inte har haft kontakt med sitt barn på länge som behöver stöd i hur denne ska förhålla sig till samt hjälpa sitt barn. Det är väldigt likt hur anhöriga till missbrukare har
Skyddat boende.
Våld i nära relation
Hedersrelaterat våld
Barnrättsperspektiv
Kvinnor/kvinnor & barn
Tel 010-280 48 50 stadsmissionenost.se/ skyddatboende
LEDIG PLATS 0922-410 15 www.norrbehandling.se
HVB lägenheter och kollektivt boende i Göteborg för unga 16-21 år.
Pålitlig partner sedan 1995
info@alpklyftan.se 031-50 81 00 alpklyftan.se
Atollen Omsorg
EKSJÖ • 0381-77 39 65 info@atollenomsorg.se www atollenomsorg.se
gruppbostäderna Vista, Nova & Astra
Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT
Högkompetens - Kvalitetssäkring - Individanpassat Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.
Välkommen att kontakta placeringsansvarig
Lena Hagström 0381-77 39 65 lena.hagstrom@atollenomsorg.se
»Det blev så tydligt vad många anhöriga som finns runt dessa personer, deras sorg och bristen på stöd från samhället«
det och vilket lidande det innebär. Sedan kommer hotbilden ovanpå det, något som har blivit allt vanligare.
EN ANNAN SAK som också ökar är kvinnliga avhoppare.
– Vi brukar benämna dem som kvinnor i kriminalitet. Deras problembild ser många gånger annorlunda ut. Exempelvis är det vanligt att de är eller har varit utsatta för våld i nära relationer. De kan också vara anhöriga till kriminella samtidigt som de också är avhoppare själva då de befinner sig i en kriminell miljö och är involverade i kriminalitet.
– Socialtjänsten har ibland lite svårt att veta vilken målgrupp dessa kvinnor tillhör, men jag skulle önska att det finns en bredare bild. Alla våra klienter är anhöriga och har relationer. Sedan är stöd-
behovet alltid individuellt. Men kvinnor i kriminalitet får inte bli förbisedda för att deras problembild inte ser ut exakt som män som lever i kriminalitet, de behöver tillgång till samma insatser som manliga avhoppare.
PÅ SANDHEM GRUPPEN ser man fram emot att utveckla anhörigarbetet ännu mer och Therése Karlsson vill till och med ta fram en handbok för arbete med anhöriga till personer som vill lämna kriminalitet. – Barn till kriminella öppnar också upp till nya frågor. Hur ser föräldraförmågan ut? Där finns det mycket att jobba vidare med, säger Gylli Los.
Sandhem Gruppen har också planer på utlandsplaceringar, men det får bli en annan historia som vi får återkomma till.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Social problematik, skydd och psykisk ohälsa
Hilda HVB för flickor och unga kvinnor
Stödboende för vuxna
Skyddskonsulent
Traumaspecialist
aurorabehandling.se | 010-146 67 78 info@aurorabehandling.se
Personalens våld mot barn på SiS-hem ökade under 2023 till den högsta nivån någonsin. SiS skriver i årsredovisning 2023 att avskiljningarna har minskat. I Barnrättsbyråns nya granskning framträder en helt annan bild.
– Det är djupt oroande att personalens våld mot barn på SiS fortsätter att öka, trots 140 miljoner i extra anslag från staten under 2023. Det är en utveckling som inte kan accepteras i en rättsstat, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån.
Under 2023 genomfördes 1637 fysiska ingripanden på SiS-hem, att jämföra med 1405 under 2022 och 1134 under 2021, vilket motsvarar en ökning med 44 procent. Det är framför allt unga flickor som utsätts. På ungdomshemmet Ljungaskog som vårdar flickor genomfördes 180 fysiska ingripanden under 2023. Det kan jämföras med ungdomshemmet Klarälvsgården, som framför allt vårdar äldre pojkar, där inga fysiska ingripanden förekom förra året.
År 2021 uppmanades SiS att redovisa fysiska ingripanden som inte ledde till avskiljning separat. SiS har i sin egen statistik inte räknat med ”ej fullföljda avskiljningar”, men för att kunna göra en jämförelse över tid så har Barnrättsbyrån tagit med dessa i statistiken. Tidigare rapporter visar att dessa fysiska ingripanden innebär smärtpåförande fasthållningar och nedläggningar.
SAMTIDIGT ÖKADE ANTALET klagomål till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Under 2023 tog IVO emot 425 klagomål som berör SiS ungdomsvård, att jämföra med 353 under 2022 och 253 under 2021, en ökning med 68 procent. Klagomålen handlar om både fysiskt våld och sexuella övergrepp från personal. – I väntan på en ny statlig barn- och ungdomsvård behöver regeringen presentera en krisplan för SiS och bland annat säkerställa att alla placerade barn har tillgång till oberoende barnombud som de kan vända sig till när deras rättigheter kränks. Här finns redan ett förslag på regeringens bord, säger Elin Wernquist.
Ur rapporten:
Ungefär en fjärdedel av klagomålen (18 st.) som vi tagit del av innehåller uppgifter
Barnrättsbyrån släpper rapporten ”Avskiljningar, våld och missförhållanden inom SiS ungdomsvård 2023.”
om att personal utsatt barn för sexuella övergrepp eller kränkningar. En flicka vädjar i en handskriven lapp till placeringsenheten: “Jag ska inte behöva vara med om sexuella övergrepp på SiS!”
Barn larmar om allt ifrån våldtäkt till verbala kränkningar av sexuell karaktär. Ett barn kontaktar IVO och berättar att hen blivit våldtagen av personal. En annan beskriver i ett klagomål till SiS att personal tafsat på hans könsorgan i samband med kroppsvisitation.
MÅNGA BESKRIVER JUST visitationer och kroppsbesiktningar som övergreppsliknande händelser, där personal (ofta av motsatt kön) river och sliter i deras kläder. I ett fall, där personal genomsöker en flickas kläder och kropp efter otillåtna föremål så sker det i ett videoövervakat utrymme. Flickan säger att: ”det kändes som att hon blivit våldtagen och att all personal på alla avdelningar kunnat titta på.” Aldrig tidigare har så många placerade barn klagat till IVO om förhållandena på SiS. Avskiljningar och fasthållningar används mer frekvent än någonsin tidigare. Tillsynsmyndigheterna riktar svidande
och fysiska
kritik mot myndigheten; om avskiljningar och vård i enskildhet utan lagstöd och om våld och kränkningar mot tvångsplacerade barn. Ett fjortonårigt barn tar sitt liv i VIE och i media uppdagas missförhållande efter missförhållande. Att orsaken till användning av våld och tvångsåtgärder skulle handla om att det är särskilt svårbehandlade barn med komplex problematik vänder sig tillsynsmyndigheterna emot. Istället handlar det om personalens bristande bemötande och kompetens och undermåliga lokaler.
KÄLLA: BARNRÄTTSBYRÅN
Socialstyrelsen presenterar uppdaterade nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med adhd och autism. Liksom tidigare ligger fokus på tidiga insatser och individanpassad diagnostik. Sammanlagt har tretton nya rekommendationer tillkommit.
Den första versionen av riktlinjerna publicerades i oktober 2022 och blev då väl mottagen. Nu har sammanlagt tretton nya rekommendationer tillkommit, efter en remissrunda med synpunkter från närmare 500 intressenter, framförallt från barn- och ungaområdet.
Socialstyrelsen betonar vikten av att genomföra utredningarna noggrant, och som vid all diagnostik behöver man ha fokus på individens behov och vara öppen för flera möjliga diagnoser eller orsaker till problemen. Utredningarna behöver kopplas till lämpliga insatser och utföras av personal med relevant kompetens – minst en läkare och en psykolog.
– Bristfälliga utredningar riskerar att leda till fel insatser och att resurser tas från de med störst behov, det är väldigt tydligt i riktlinjerna, säger Evelyn
Andersson, projektledare för arbetet med riktlinjerna, Socialstyrelsen. Diskussionen kring adhd och autism tenderar att handla mycket om köer till utredning och läkemedelsbehandling. I ljuset av det menar Socialstyrelsen att personer som har mer komplexa behov eller svårare problematik riskerar att hamna i skuggan. Ofta behövs insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. – Personer med till exempel autism och utmanande beteenden behöver prioriteras eftersom de annars riskerar att få mycket stora funktionshinder. En viktig insats för dessa grupper är positivt beteendestöd (PBS), som nu har högsta prioritet i riktlinjerna. Det handlar om att förstärka det som trots allt fungerar och därmed minska utmanande beteenden, säger Evelyn Andersson.
PERSONER MED ADHD har ofta svårt med uppmärksamhet och att planera och organisera, medan personer med autism har svårt med social kommunikation och att hantera förändringar. För en del personer med de här funktionsnedsättningarna räcker det med anpassningar i vardagsmiljön eller skolan.
– I skolan och även senare i arbetslivet ställs idag höga krav på kognitiv och social flexibilitet och dessa krav samspelar inte alltid med våra förmågor. Våra hjärnor verkar inte vara rustade för den belastningen, och särskilt inte om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I riktlinjerna lyfter vi därför även olika former av kognitivt och kommunikativt stöd, till personer med både mindre och större behov, säger Evelyn Andersson.
SOCIALSTYRELSEN BETONAR FORTSATT att insatser till både barn och vuxna bör ges så tidigt som möjligt när svårigheter uppstår, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning. Annars riskerar personerna annan problematik som depression, självskadebeteende, beroendeproblematik och i vissa fall livslångt utanförskap.
– Vi hoppas att riktlinjerna ska kunna bidra till ett mer inkluderande samhälle där många av svårigheterna inte behöver uppstå, säger Louise von Bahr, projektledare för arbetet med riktlinjerna, Socialstyrelsen.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN
Ungdomarna får kunskap kring olika strategier för att hantera sina känslor och impulser.
Humana har flera HVB runt om i landet som tar emot ungdomar med sexuellt utagerande beteende. Den här gruppen är starkt stigmatiserad och blir ofta stämplad för livet, men det finns sexualspecifik behandling som visar på god effekt.
Sexuell beteendeproblematik kan vara allt från konsumtion av barnpornografi och övergrepp på nätet till incest och våldtäkt. Ungdomar med den här problematiken kan ha många sårbarheter som kan vara resultat av både arv och miljö, till exempel psykisk ohälsa eller missbruk i hemmiljön, att själva ha varit utsatta för sexuella övergrepp eller olika psykiatriska diagnoser. En gemensam nämnare är ofta att de saknar färdigheter att fungera psykosocialt med jämnåriga. Det kan också finnas intellektuell funktionsnedsättning.
– När man har observerat och upptäckt ett sexuellt beteendeproblem kan det ofta vara toppen på ett isberg, berättar Bo Buhrman, behandlingschef på Humana.
Varningssignaler att vara uppmärksam på är gränslösa beteenden som inte upphör vid tillsägelser eller tvångsmässiga
beteenden. Bo Buhrman berättar hur blottare tidigare kunde ses som relativt harmlösa, vilket dock har visat sig kunna vara ett beteende som kan eskalera till allvarligare sexuella utageranden. Om ett övergrepp har skett krävs omedelbara skyddsåtgärder och professionell hjälp.
– Vissa saker behöver ingå i en sexualspecifik behandling. Först gäller det att flytta individen från riskmiljön för att skydda potentiella offer. Sedan behöver man göra en strukturerad riskbedömning.
Humana arbetar bland annat med ERASOR, en bedömningsmetod som kartlägger riskfaktorer för återfall i sexuella övergrepp. Här tittar man på flera olika punkter som rör sexuellt intresse, attityder och beteenden, sexuell övergreppshistoria, psykosocialt fungerande, familjen och behandling.
– Det är viktigt att föräldrarna förstår och stödjer behandlingen. Vuxna runt omkring vill många gånger inte se allvaret i situationen. Ibland kan det också bli tvärt om att de inte vill ha med sitt barn att göra. Då behöver vi jobba med det.
Nästa steg är den unges skolgång.
– Då behöver man först ta reda på var risken ligger. Det finns ibland föreställningen att någon som har begått ett övergrepp är som en tickande bomb och skulle kunna begå andra övergrepp hur som helst, men har till exempel övergreppet skett i hemmet med ett specifikt offer så det finnas mycket liten risk att något liknande sker i skolmiljön, säger Bo Buhrman.
Förutom omgivningens säkerhet behöver man också tänka på den unges egen säkerhet.
” Vuxna runt omkring
vill många
gånger inte se allvaret i situationen. ”
– Det finns ofta ett starkt ogillande från samhällets sida mot den här gruppen. Man behöver därför kartlägga personens sociala situation och nätverk samt rusta individen för att hantera detta. Sedan genomförs strukturerad terapi med beteendeinterventioner som är särskilt utformad utifrån aktuell riskbedömning.
Man arbetar uteslutande utifrån inlärningspsykologiska principer och evidensbaserade metoder, framför allt KBT.
Genom social färdighetsträning får ungdomarna öva på sociala och praktiska färdigheter genom dagliga aktiviteter tillsammans med personalen och övriga ungdomar.
– Man behöver också prata om de beteenden som föranlett placeringen. Personalen har hög sexualspecifik kompetens och är van att möta ungdomar med sexuellt utagerande beteendeproblematik.
Övergripande mål med placeringen är att varje placerad ungdom ska nå:
•Märkbar minskning av sexuellt utagerande beteende genom eget ansvarstagande.
•Ökad förståelse för varför och hur beteendet har uppstått.
•Medvetenhet om kognitiva förvrängningar kring sex och
relationer och hur dessa påverkar beteendet.
•Minskad risk för framtida sexuella övergrepp enligt vetenskapliga riskinstrument.
•Kunskap kring olika strategier för att hantera sina känslor och de mekanismer som styr dem.
•Fler sociala färdigheter i syfte att få ett stabilare känslo/ relationsliv.
•Ett för ungdomen gynnsamt förhållningssätt till sitt närmaste nätverk och andra.
•En stabil grund att stå på och en planering inför framtiden.
Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser
Ring oss på 0771 11 33 11 Mer info på humana.se
Tydligare styrning av samhällsvård
Den statliga utredningen ”För barn och unga i samhällsvård” har tagit fram 130 förslag för att komma till rätta med de stora brister som finns i dagens svenska samhällsvård. SOS Barnbyar anser att det finns goda förutsättningar för att redan nu genomföra många av förslagen. Men det kräver att dagens statliga stöd både samordnas och förstärks betydligt.
– Ett beslut om att flytta en ung person från sitt barndomshem för att istället tas om hand på en annan plats av nya vuxna, kanske långt ifrån hemmet, är en av de mest ingripande åtgärderna som samhället kan göra mot ett barn, säger Linnea Baksås Martinsson, barnrättsjurist SOS Barnbyar.
SOS Barnbyar menar att ett system där samma typ av behov hanteras helt olika beroende av kommun, ibland till och med tjänsteman, måste förändras.
– Dagens samhällsvård för barn och unga har vuxit fram utan tydlig styrning. Det gör att att samhällsvården är starkt decentraliserad och delvis privatiserad. Det är inget fel i sig, men staten måste ta ett större ansvar för styrningen och att garantera god kvalitet i samhällets vård av barn och unga i utsatthet, säger Petra Nyberg, tf generalsekreterare SOS Barnbyar.
När vård- och omsorgsförvaltningen gör hembesök hos en brukare kan handläggarens administration ta tvåtre gånger längre tid än själva besöket, visar Lunds kommuns analys. Nu har förvaltningen i en förstudie tagit fram ett AI-stöd som ska öka likvärdigheten i bedömningar och göra att Lundabon får beslut fortare. Men framför allt ska tid frigöras för fler personliga möten.
– Vi vill använda vår tid för människor och låta AI sköta administration och dokumentation. Syftet är att återerövra det sociala arbetet och prioritera värdeskapande möten, säger Lena Carlereus, myndighetschef på vårdoch omsorgsförvaltningen.
Socialministern får sällskap av en forskare, en advokat och en polis den 29 maj i Stockholm när det är det dags för Dagen för Skyddat Boende. SSIL – För vård och omsorg arrangerar dagen.
Dagen för Skyddat Boende är en fysisk mötesplats och ett forum för arbetsverksamma inom skydd och säkerhet. Tillsammans möjliggör SSIL, utställare och besökare ökad kvalitet och rättssäkerhet i branschen.
Utbildningsdagen är helt kostnadsfri och hålls den 29 maj i Stockholm. Talarna för dagen är Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, Sara Skoog Waller, Sanna Knutsson och Markus Antonsson.
Camilla Waltersson Grönvall föreläste även under fjolårets event och hon kommer lika som då att ha mycket tid för publikens frågor.
Sara Skoog Waller, fil.dr i psykologi, är en forskare som specialiserat sig på könsrelaterat våld. Hon undersöker och föreläser om metoder för att motverka och förebygga upprepat våld i nära relationer,
särskilt det våld som fortsätter efter separation.
Sanna Knutsson är en erfaren advokat som specialiserat sig på brottmål och vårdnadstvister där våld är inblandat. Hon delar insikter om de komplexa utmaningarna i sitt arbete, särskilt när det gäller att företräda brottsoffer och navigera i vårdnadsmål där våld förekommer.
Polisinspektör Markus Antonsson kommer att presentera
viktiga beståndsdelar som behövs när polis och socialtjänst ska samverka för att motverka mäns våld mot kvinnor, och våld i andra nära parrelationer. Han kommer bland annat beskriva hur arbetet med IGOR fungerade och varför det gjorde de, och vilka andra pågående arbeten/initiativ som sker runt om i landet idag.
Dagen för Skyddat Boende kommer även att arrangeras i Göteborg den 16 oktober.
Regeringen inrättar en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Stödlinjen ska vara öppen dygnet runt och öppna 2025. Ingen aktör är ännu utsedd.
– För personer som är i akut psykisk kris eller befinner sig i en svår livssituation kan det vara avgörande att stöd finns tillgängligt. Det gläder mig därför mycket att regeringen idag beslutat att inrätta en nationell stödlinje där legitimerad personal, dygnet runt, alla dagar i veckan, ska erbjuda samtals
stöd och kunna lotsa personer vidare vid behov, säger socialminister Jakob Forssmed. Regeringen ger Folkhälsomyndigheten 22 miljoner kronor för att via en utvald aktör inrätta den nationella stödlinjen, med syfte att erbjuda ett professionellt och anonymt samtalsstöd till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt till anhöriga och närstående. Ambitionen är att den ska nå ut brett och att den ska fungera som ett komplement till regionernas hälso och sjukvård.
I december 2023 fattade regeringen beslut om att fördela 70 miljoner kronor till civilsamhällets arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid under 2024. Regeringen beslutar nu att tillföra ytterligare 30 miljoner kronor under 2024 till aktörer inom civilsamhället som erbjuder medmänskligt stöd via telefon och chatt. På Folkhälsomyndigheten meddelar man att ingen aktör ännu är klar men de kommer att utlysa att det går att ansöka om det.
Ett av Sveriges ledande HVB inom området, centralt i Västervik, Riksintag
Högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS
INTEGRERAD
Särskild kompetens finns för behandling avseende
l Suicidala agerande
l Ätstörningar
l Trauma och komplex PTSD
l Neuropsykiatriska funktionsvariationer
l EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
lanserar självhjälp
Ensamhet, våld, relationsproblem, ilska och frustration, svåra skilsmässor… Allt fler hjälpsökande vänder sig till Mansjouren Sverige som inte har möjlighet att besvara alla samtal i sin stödtelefon.
För att kunna hjälpa fler som söker sig till Mansjouren lanseras nu en enkel, lättillgänglig och evidensbaserad självhjälp på www.mansjouren.se/sjalvhjalp. Det är en omfattande kunskapsbank indelad efter ämnesområden som ensamhet, ilska & frustration och relationer.
– Självhjälpen är utformad för självreflektion och ett sätt att få nya verktyg för livet, säger Karolina Kriechbaum, volontär på Mansjouren och en av de som konstruerat Självhjälpen. Vi vill hjälpa män med deras svårigheter i ett tidigt skede, innan något allvarligt händer. Att män står för 70 procent av alla självmord i Sverige var ett av de faktum vi utgick från när vi konstruerade självhjälpen.
Därefter kan man ta sig vidare, till exempel genom att ringa till Mansjourens telefonjour på 08-30 30 20 eller delta i någon av de samtalsgrupper som organisationen arrangerar.
I år inleder Reitan Convenience Sverige (RCS) ett gemensamt arbete med Svenska Downföreningen för att öka medvetenheten och stödet för personer med Downs syndrom. Bland annat genom ett samarbete mellan Trocadero och Pressbyrån. RCS har även påbörjat ett samarbete med Arbetskamraterna, en ideell organisation som är en länk mellan personer med intellektuell funktionsnedsättning och företag. Samarbetet går ut på att hitta rätt personer ur Arbetskamraternas nätverk för att praktisera på RCS servicekontor och ute i butik. Utöver det sker ett utbyte av erfarenheter och kompetens inför en kommande lansering av deras digitala förmedlingstjänst. Lanseringen sker senare i vår.
Forskaren Kristina Carlén fick nyligen ta emot en miljon kronor av barnrättsorganisationen Majblomman för sin forskning kring att stärka ungas psykiska hälsa. Tillsammans med forskarkollegor vid Högskolan i Skövde tittar hon närmare på ungas deltagande i ett interaktivt utbildningsprogram med syfte att öka den psykiska hälsan hos unga och skapa förutsättningar för fullföljda studier.
I februari beviljade barnrättsorganisationen Majblomman Kristina Carlén ett stipendium på en miljon kronor. Pengarna ska användas för att stärka ungas psykiska hälsa. Tillsammans med sina kollegor Margaretha Larsson, forskningsgruppsledare för familjecentrerad hälsa, samt Rajna Knez och Marie Wilhsson från Högskolan kommer hon att forska inom projektet Att stärka ungas psykiska hälsa i det digitala samhället med ett interaktivt program.
– Det känns fantastiskt roligt att kunna satsa på det här projektet genom stödet från Majblomman. Jag sökte först för ett år men ordföranden för Majblommans forskningsråd ringde och frågade mig om jag inte avsåg att söka för två år istället, vilket jag gjorde såklart. Några dagar senare fick jag
ett mail om att jag tilldelats stipendium på 500 000 i 1+1 år, berättar Kristina Carlén, lektor i Folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde. Projektidén kom till tack vara samverkansplattformen Hållbart Skaraborg där Margaretha Larsson och Rajna Knez hamnade i ett grupparbete med Susanne Sandgren från Skaraborgs kommunalförbund vid en idéverkstad hösten 2022. I gruppen diskuterade de ungdomars psykiska ohälsa och
det temat valde de att arbeta vidare med. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att utforska om ungas psykiska hälsa stärks av att delta i genomförandet av det interaktiva utbildningsprogrammet ”Det syns inte”. Syftet med satsningen är att öka den psykiska hälsan hos unga, men också att skapa förutsättningar för att ungdomar ska fullfölja sina studier. Att klara sina studier är en viktig faktor för att inte hamna i utanförskap längre fram i livet.
De flesta unga i Sverige bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, men andelen har minskat de senaste åren. Psykiska besvär i form av ängslan, oro och ångest, är särskilt hög bland unga tjejer. Antalet unga som avlider av dödligt våld har ökat. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, MUCF.
– Det är glädjande att många unga i Sverige mår bra. Men det är oroande att den psykiska ohälsan bland unga är fortsatt hög, likaså att unga som är utrikes födda har sämre livsvillkor.
Ökningen av dödligt våld bland unga är oerhört allvarligt, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Rapporten ger en bred bild av ungas levnadsvillkor och beskriver utvecklingen för unga i Sverige inom områdena utbildning, arbetsmarknad, boende, ekonomi, trygghet, fritid och möjlighet till inflytande över samhället.
Den sammanfattande bilden är att många unga i Sverige har goda levnadsvillkor. 77 procent av unga i åldern 16–24 år bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, men andelen har minskat samtidigt som andelen med
psykiska besvär är fortsatt hög. En majoritet bland unga, 56 procent, uppger att de lider av ängslan, ångest eller oro. Allra högst är andelen bland tjejer med svensk bakgrund, där 76 procent uppger psykiska symtom.
Antalet unga i åldern 13–24 år som avlidit till följd av dödligt våld har ökat under perioden 2011 till 2022 bland unga killar. År 2022 var antalet avlidna per 100 000 till följd av dödligt våld 5,1 bland killar och 0,4 bland tjejer, vilket kan jämföras med 1,6 bland killar och 0,1 bland tjejer under 2011.
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan!
HVB Mellbygård: 031-387 10 70
Fa miljeDyna miken
Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00 info@familjedynamiken.se www.familjedynamiken.se
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Lundäng HVB
Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08
Nyköpings kommun
Kock på gång är en lärlingsutbildning, med jobbgaranti, som riktar sig till ungdomar som hamnat i utanförskap. En av initiativtagarna är Sascha Abdelnabi som har jobbat med socialt arbete sedan 1996. Tillsammans med bland andra Cristian Alcarruz, med lång erfarenhet från restaurangbranschen, har de tagit fram en kockutbildning för att ge ungdomar en chans att komma in i arbete, istället för kriminalitet och destruktiva levnadsval.
– Vi vill ge ungdomarna en stekpanna, istället för en pistol, säger Sascha.
Vi träffas på restaurang Rolfs Kök i centrala Stockholm. Det är förmiddag och lunchen förbereds i köket. Socialarbetaren Sascha Abdelnabi och Cristian Alcarruz med ett förflutet som kock är
två av dem som startat upp Kock på gång. Även köksmästaren och verksamhetschefen på Rolfs Kök Magnus Johansson är med. Det är i det här köket, bland annat, som ungdomar som hamnat i trubbel av olika anledningar får en ny chans, och utbilda sig inom kockyrket.
Cristian som varit i restaurangbranschen i över tjugo år säger att restaurangyrket var en räddning för honom som var på väg att hamna snett när han var ung. Han säger att tanken om en utbildning för ungdomar funnits där ett tag.
– Jag såg fina möjligheter för ungdomar, som kanske inte kommer in på en restaurangskola, att få chansen att utvecklas i den här miljön.
Utbildningen, som är helt praktiskt, är på två år och finansieras av insatser från Socialtjänsten.
– En ungdom som helt saknar struktur i sin vardag erbjuds här ett sammanhang och jobbgaranti, vilket innebär att du kommer att få ett jobb efter avslutad utbildning, berättar Sascha.
– Här är det struktur och tempo, men även en fin gemenskap, fyller köksmästa
Utbildningen är tvåårig och bygger på den klassiska lärlingsutbildningen.
ren Magnus i. Man blir bästa polare med dem man jobbar med och det krävs ju ett samarbete från början till slut för för att få det att fungera i köket. Det krävs lite militärisk struktur fast på ett annat sätt. Men det ska ju utöver matlagningen städas och hållas ordning och det finns regler, men det är även väldigt kreativt, säger han.
Förutom att arbeta i köket med matlagning under utbildningen läser man om miljö och hälsa enligt HACCP. Det är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten. Det kan vara mikrobiologiska, kemiska, allergena och fysikaliska faror. Man gör även studiebesök hos matleverantörer och handlare inom kött, fisk och grönsaker. Under hela utbildningen som kocklärling får man även 40 timmars handledning i veckan på plats.
– Att få den här gedigna utbildningen från scratch är guld värt sedan på arbetsmarknaden, säger Sascha.
Cristian berättar att kursplanen vuxit fram genom att bygga vidare på den klassiska treåriga lärlingsutbildning som en av grundarna (Oscar Fernandez) till Kock på gång själv gått.
– Man har kortat ner från tre till två år och man har tagit bort vissa moment samt lagt till lite för att göra den mer aktuell. I slutet av utbildningen gör man ett gesällprov, ett praktiskt prov som eleven får göra som baseras på det som hen lärt sig under utbildningen, säger han.
Sascha berättar att många av de här ungdomarna som de har kontakt med vill ha statussymboler, och kända kockar som är med i projektet, kan förhoppningsvis bli betydelsefulla personer för ungdomen att se upp till.
– Johan Jureskog, är en av de kända kockarna och restaurangägarna som varit med i satsningen från start. Johan har bland annat varit medlem i det svenska kocklandslaget i åtta år. Han är en fantastisk person och vi är så tacksamma för hans engagemang, säger Sascha.
HAN PRATAR VARMT om ansvaret som vi alla människor i samhället har för barnen.
– Våra barn är allas barn och de påverkar varandra. Idag kan vem som helt få ett pris på sitt huvud eller hot om att en närstående ska mördas, för en liten summa
»För mig är det viktigt att göra allt jag kan för att bryta barns destruktiva livsval«
pengar. För mig är det viktigt att göra allt jag kan för att bryta barns destruktiva livsval och ge dem givande och sunda alternativ och ett sammanhang. Den här utbildningen är ett sätt. Sascha, Cristian och Magnus engagerar sig helhjärtat för ungdomarna, även utanför restaurangköken. En utmaning är att få dit ungdomarna, säger Sascha.
– Det är ju så klart en utmaning att få ungdomarna att skapa nya mönster, för det behövs ju en omprogrammering i hjärnan till nya rutiner. Om någon har svårt för att vakna på mornarna så ringer vi och väcker dem. Det har även hänt att vi hämtar hit dem. Efter ett tag känner de att de tillhör ett positivt sammanhang, i ett lag som jobbar mot samma mål, förklarar han.
– Förekommer missbruksproblematik finns det även drogavvänjningsprogram att tillgå samt en psykiatriker som är spe
Sascha Abdelnabi
cialiserad inom missbruksvård, säger Cristian som är utbildad inom Haschavvänjningsprogrammet.
SEDAN VERKSAMHETEN STARTADE 2017 har ett tiotal ungdomar gått utbildningen och för flera av dem har det gått riktigt bra och de har idag jobb på erkända restauranger. Ungdomar har gått från en känsla av meningslöshet till mening. KASAM (känsla av sammanhang) har aldrig varit mer påtaglig för de som går utbildningen. – Vi har utbildat hemmasittare som inte lämnat hemmet på länge och även ungdomar som varit självmordsbenägna. De har fått både en och två chanser och lyckats. Vi kan faktiskt ha räddat liv, menar Sascha och fortsätter:
– Men det finns vissa som det inte fungerat med, som ramlat av på vägen så att säga, i en del fall på grund av ett intensivt missbruk eller för att intresset inte
»De har fått både en och två chanser och lyckats. Vi kan faktiskt ha räddat liv.«
Sascha Abdelnabi
varit tillräckligt starkt. Och de har då fått andra insatser, säger han.
DE ÄR ALLA tre måna om att lyfta vikten av att ungdomarna känner att de lyckas. Att han eller hon får uppskattning och feedback för det de presterar, för att självförtroendet ska växa.
– Jag lägger mycket tid på att inspirera och hitta en passande nivå för ungdomen. Ju mer de klarar av på listan där det står vad som dagligen ska göras, desto stoltare blir de. De växer ju enormt av det. Jag önskar själv att jag hade haft möjligheten till en sån här utbildning när jag var 15 år och hamnade i trubbel, säger Cristian.
– Ja, man växer ju av den direktbekräftelse man får när man lagar mat åt någon. “Vad gott det här var, eller vad fint du gjort”. Du får belöningen direkt. Och det passar ju de här ungdomarna, säger Magnus.
Det är socialtjänsten som bedömer om ungdomen beviljas insatsen att få gå Kock på gång-utbildningen. Beslutet utvärderas var tredje månad och fungerar allt så beslutas insatsen för ytterligare tre
månader och så vidare, tills man genomgått hela utbildningen.
– Beslutet som tas går under öppenvårdsinsats. Ibland beställer socialtjänsten även en jourhemsplats eller stödboende för ungdomen som ett samarbetande företag hjälper till med.
FÖR ATT GÅ lärlingsutbildningen behövs ett matintresse. Cristian menar att det finns många ingångar till samtal och umgänge, när det gäller mat och smakupplevelser.
– Att äta väcker både upplevelser och minnen som man kan dela med varandra. Det kan vara betydelsefullt för ungdomar som till exempel är traumatiserade och ser allting i grått, tror han.
– Och gemenskapen, det sociala kapitalet, som de kanske inte upplevt hemma, kan vara väldigt värdefullt, tillägger Sascha.
I framtiden hoppas de att fler ungdomar ska vilja gå utbildningen och de jobbar framåt med full kraft för att göra skillnad, och hjälpa så många som möjligt.
Jonas Appelgren, 18 år kommer från Ånge. Han har gått lite mer än halva utbildningen och trivs bra. Han säger att han förändrats sen han började.
– Vi är som en stor familj här och vi skrattar och har kul. Jag har blivit vänligare och mer social. Innan mådde jag dåligt och livet var jobbigt. Det var en del alkohol, droger och misär. Jag bråkade med mina föräldrar och det var trubbel i skolan. Jag har fått en andra chans. Jag känner mig tryggare i min vardag och mår bättre överlag.
I framtiden skulle han vilja jobba utomlands.
– Jag har mina blickar på Spanien för kulturens skull. Men jag funderar också på Sydafrika, jag har en del vänner därifrån och maten är spännande.
Han tycker om att experimentera med kött och grönsaker och lagar helst husmanskost.
– Husmanskost, fast på ett finare sätt, som vi gör här, säger han.
– Restaurangerna skriker efter duktiga kockar. Det här kan vara vägen in i ett väldigt bra jobb, både här i Sverige eller utomlands, säger Sascha.
När det handlar om hedersnormer och att bevara familjens goda namn är det pojkarna som blir pappans förlängda arm. Flickorna kontrolleras och pojkarna tvingas stå för den kontrollen, vilket inkräktar på bådas fri- och rättigheter att bestämma över sina egna liv.
Det är viktigt att förstå hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna upptäcka och motverka det. Kärnan i hederskontexten handlar om att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet för att bevara familjens anseende.
Från förpuberteten börjar flickors frihet begränsas genom att inte få röra sig fritt, klä sig som de vill eller umgås med vänner. Om flickan börjar tänja på gränserna eskalerar våldet.
– Det man inte pratar så mycket om är hur pojkarna drabbas. De kan tyckas ha mer frihet eftersom de inte begränsas på samma sätt, men de blir pappans för-
»När pojken deltar i ett hedersbrott visar han att han är mogen att axla ansvaret för familjens heder«
längda arm när det gäller kontroll och straff, säger Charlotta Donohue, universitetsadjunkt och föreläsare.
Hon talade om hedersvåld under SSIL utbildningsdag i Sundsvall den 14 mars. – Pojkarna är både offer och förövare. De begränsas genom att de förväntas hålla koll på sina systrar. Det är ett uppdrag, en roll. Det här leder till vanmakt hos pojken, som inte kan sätta sig upp mot pappan. När pojken deltar i ett hedersbrott visar han att han är mogen att axla ansvaret för familjens heder. Den handlingen betraktas som att man tagit ett steg upp i hierarkin.
CHARLOTTA DONOHUE BERÄTTAR att i Norge arbetar man på ett annat sätt där det finns verksamheter riktade till killar. Hon har själv deltagit i en följeforskning om hur Shanazi hjältar i Gävle förebygger och motverkar hedersrelaterat våld. Verksamheten utbildar pojkar som blir ambassadörer för att sprida kunskapen vidare.
En studie från Turkiet visar att man behöver bearbeta pojkar så pass tidigt som i förskoleåldern för att hedersvåldet ska kunna motverkas. En annan avgörande faktor för att bryta mönster är om unga killar inser att de också är offer för hedersförtrycket. En annan väg för att kunna nå fram till en pojke vars uppgift är att kontrollera sin syster är om relationen mellan syskonen är stark.
Under sin föreläsning delar Charlotta med sig av en berättelse från en kille i övre tonåren. Han kom till Sverige fyra månader före sin mamma och sina småsyskon. Pappan var död. När den äldsta systern börjar skolan och vill göra samma sak som svenska tjejer startar problemen.
”Mamma ville att jag skulle vakta på henne, se vad hon gjorde, vilka hon pratade med och sådär. Mamma sa att min syster skämde ut släkten och att min morbror tänkte resa till Sverige och ta med sig henne tillbaka om min mamma inte fick kontroll. Min syster och jag var vänner förut men det är vi inte längre eftersom
jag måste kontrollera henne. Jag har förlorat min syster.”
– Mamman är ofta en del av synsättet och bildar en allians med den äldsta sonen. Även om pappan inte finns med i bilden så finns det dessutom släktingar kvar i hemlandet som styr. Genom större nätverk så får de reda på hur det ligger till. Dotterns skamlösa beteende ses av släkten som moderns misslyckande.
POJKAR KAN ENLIGT Charlotta redan i 6-7 årsåldern få lära sig att hålla koll på sin mamma. Om hon pratade med någon man på väg till och från förskolan eller liknande. – Genom min forskning fick jag ta del av information som belyser hur pojkar vid 7-8 års ålder blir mer och mer initierade i den manliga världen. Från att tidigare mest ha spenderat tid med kvinnorna i släkten får de börja följa med sin pappa och de manliga släktingarna när de går på exempelvis fotboll, café eller andra sociala sammanhang. De får aldrig ifrågasätta pappans auktoritet.
Jämställdhetsmyndigheten har granskat hur kommuner arbetar med hedersrelaterat våld (HRV) och där framgår det att det skiljer sig mellan kommuner när det gäller kunskap, fortbildning, förebyggande arbete och insatser.
50 procent av de svarande uppger att de har god kunskap om HRV men saknade insatser och riskbedömningsinstrument. Nio av tio yrkesverksamma inom både socialtjänsten och rättsväsendet uppger att de saknar resurser att hantera dessa ärenden.
– De största utmaningarna som professionella har när det gäller hedersvåld är att dessa ärenden är mer komplexa än andra ärenden. Barnet tar ofta tillbaka sina uppgifter om vad de har utsatts för. Man känner en osäkerhet i att göra rättssäkra bedömningar och man kan också utsättas för hot, säger Charlotta Donohue.
Hon nämner några goda exempel, bland annat hur man i Söderhamns kommun med gott resultat har byggt upp en
samverkansplattform mellan socialtjänst, skola, Polis och ungdomsmottagning.
– En viktig framgångsfaktor var att man anställde en HRV-strateg som skulle ta fram en handlingsplan för att utveckla och förbättra arbetet. HRV-strategen fungerar som en länk mellan den utsatta och socialtjänsten eller skolan. Dessutom vara en resurs för utbildning och informationsspridning.
CHARLOTTA BERÄTTAR OM ett exempel där en flicka med utländsk bakgrund hade utsatts för flera våldtäkter. Hon hade inte vågat berätta det för sina föräldrar av rädsla för att det skulle betyda fara för henne då hon genom detta ska ha skadat släktens namn.
HRV-strategen kunde göra en riskbedömning att det här utgjorde grund för omedelbar skyddsplacering innan flickans föräldrar kontaktades. I ett annat exempel är det en tjej på 18 år som har varit placerad sedan tre år tillbaka. Från början var hon arg på sin lärare som hade kontaktat soc, arg på sina handläggare, arg på sina föräldrar, arg på sig själv. Men idag är hon tacksam.
”Tänk dig själv att du haft det på ett visst sätt hela livet och helt plötsligt kommer folk och säger att det är fel. Det var när min ena handläggare på soc. började prata med mig om att jag har rättigheter,
att jag är en person som man inte får göra som man vill med, som jag började förstå vad jag varit med om. Utan er kanske jag hade varit död…eller bortgift som min äldre syster med någon jag inte är kär i. Fast då hade jag hellre varit död”.
– Det finns ofta syskon som också riskerar att fara illa, så man behöver tänka på att inkludera syskon i riskbedömningar. Medling är inte lämpligt när det gäller hedersvåld. Man ska också vara försiktig när det gäller tolk, de ska endast delta på telefon, för att inte riskera flickans säkerhet.
DET ÄR BARNETS perspektiv man måste utgå från. Charlotta tar upp ett annat exempel om en flicka på 16 år som placerades i familjehem på hemlig ort. Här gjordes flera fel.
– Familjehemmet saknade kunskap om hedersvåld. Det hade behövts för att möta flickans oro. Hon hade heller inte blivit informerad om vart hennes lillasyster var placerad eller andra omständigheter som är viktigt för att få en känsla av sammanhang. Hon vågade inte visa sig ute för mycket eftersom hon bodde bara fem mil bort från föräldrarna, vilket gjorde att hon blev ofrivilligt isolerad.
Charlotta vill också belysa att insatsen behöver vara långsiktig. Det är inte säkert att man som 18-åring är mogen att
klara sig själv när man har varit utsatt för hedersrelaterat våld. Det finns då en stor risk att man återvänder till sin familj.
– Den största risken för bortförande ut ur landet och tvångsäktenskap kommer ofta när socialtjänsten griper in. Därför är det viktigt hur och när man ingriper. För pojkar kan misstanke om homosexualitet eller kriminalitet vara orsak för bortförande. Jag kan tipsa om att se Uppdrag gransknings program Uppfostringsresan på SVT Play.
I NORGE ÄR det Polisen och inte Socialtjänsten som har huvudansvaret för det här. I Sverige kan socialnämnden ansöka om utreseförbud som beslutas av förvaltningsrätten enligt LVU.
Ett utvidgat beslut om utreseförbud kan bli verklighet 2025, liksom kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. Nya lagar tar tyvärr tid.
Men det är också viktigt att kunskapsspridning om hedersnormer inte leder till vissa grupper stigmatiseras. Det är många faktorer som spelar in ifall en familj lever mer eller mindre strikt efter hedersnormer. Alla normer kan ändras och där är kunskapsspridning den största framgångsfaktorn. Det är något som Shanazi hjältar hoppas kunna bidra till, en verksamhet som nu sprids till fler orter. ●
Fastigheten är anpassad för att användas för stöd- eller vårdverksamhet. Exempelvis särskilt boende, äldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten består av 26st fullutrustade lägenheter som uppfyller VK5B
Byggnadernas totala area uppgår till 2500 kvm. Fastigheten har ett idylliskt läge i Läby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trädgård med utsikt över fälten.
Finns det intresse?
Kontakt oss:
Anton Ziakoulis 076–256 85 85 anton@asbroab.com
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Narcissism och psykiskt våld är svårt att upptäcka
En person med narcissistisk personlighetsstörning är expert på att framhäva sig själv och få andra att framstå som totalt oförmögna om det är till deras vinning. Därför bör man vara uppmärksam vid minsta tecken på psykiskt våld och lyssna på barnen. Det är inom hemmets väggar som våldet sker. TEXT JENNY
Regeringens proposition ”Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister” ska stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa. Enligt advokat Nina Tiberg har det inte blivit någon skillnad.
– Enligt barnkonventionen, som numera är svensk lag, ska också barn ha rätt att komma till tals i frågor som rör barnet och att åsikterna ska beaktas i relation till barnets ålder och mognad. Jag anser att även små barn kan berätta vad de vill och om det är något som de har blivit utsatta för. De kan väldigt tydligt uttrycka sig, visa och svara på frågor trots att de inte ens kan formulera längre meningar.
Nina Tiberg talade på SSIL utbildningsdag i Sundsvall den 14 mars, där hon tog
Även små barn har förmåga att uttrycka vad de skulle önska.
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
tillfället i akt att förmedla vikten av barnsamtal och socialtjänstens utredning i vårdnadsprocessen.
– SOCIALTJÄNSTENS UTREDNINGAR har stor betydelse för domen. Fundera över hur barnsamtalen ska gå till. Det skulle behövas en rutin och mall för det som är lika över hela landet. Det bästa är att en barnpsykolog ställer frågorna. Denne har även kunskapen att ta i beaktning hur barnet mådde, om det fanns tveksamheter, var barnet tyst, ledset. Vem kom barnet med? Det kan påverka svaren. Även ledande frågor. Det här är saker som vi vill ska framgå i utredningen, gärna i en egen notis, så vi inte missar viktig information.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
0769-49 43 69
Psykiskt våld kan leda till både fysiska och psykiska traumareaktioner.
Till hösten kommer föreläsningen med Nina Tiberg, Helena Bingham och Charlotta Donohue tillbaka. Den 10 oktober i Falun, 20 november i Växjö och 5 december i Karlstad. Annars arrangeras utbildningsdagar på tema Gängkriminalitet i Uppsala den 14 maj, 12 september i Stockholm samt Skydd & säkerhet 29 maj i Stockholm och 16 oktober i Göteborg.
Läs mer på ssilutbildningsdagar.se
»Det är vanligt att dessa personligheter lyckas utmåla den våldsutsatta som boven i dramat«
Hon berättar om en mamma hon företrädde som hävdade att pappan hade förgripit sig sexuellt på barnen som då var tre och ett år gamla. Socialtjänsten valde att tro på pappan som var högutbildad, välklädd, vältalig och lätt att tycka om.
DET VAR PRECIS en sådan personlighetstyp som Helena Bingham hade beskrivit under föreläsningen innan; känslokall, kontrollerande, egocentrerad och väldigt charmig. Det gjordes flera orosanmälningar från flera olika håll. Två läkare gjorde polisanmälan och mamman polisanmälde också flera våldtäkter.
– Mamman hade spelat in när barnen berättade om övergreppen, men socialtjänsten var inte intresserad att ens titta på filmerna. Det äldsta barnet blev knäpptyst under förhöret med polisen och det fanns inget annat för domstolen att gå på. Det slutade med att pappan fick ensam vårdnad för båda barnen. Detta för
att mamman inte hade varit samarbetsvillig då hon inte hade låtit honom få träffa barnen. Det här hade kunnat undvikas om socialtjänsten hade agerat annorlunda, säger Nina Tiberg upprört.
Nu är det här ett extremfall, men både Nina Tiberg och Helena Bingham ser ett stort problem att bevisa personlighetsstörning och det psykiska våld som följer med dessa personer.
– Om man har kunskap om narcissism och psykopati så kan man uppfatta de nyanser som det annars är vanligt att man missar. Den här mannen charmade handläggarna totalt och det är vanligt att dessa personligheter lyckas utmåla den våldsutsatta som boven i dramat. Det här är en del i eftervåldet och det får förödande konsekvenser för barnen om det här missas i utredningarna.
Nina Tiberg skulle önska en omstrukturering i vårdnadsprocessen med ny lagstiftning där man genom ett frågeformulär och checklista bättre skulle kunna upptäcka personlighetsstörning och erbjuda dessa personer att träffa psykolog.
DET ÄR VANLIGT för dessa personlighetstyper att utöva psykiskt våld mot sin partner, något som kan ge livslånga konsekvenser i form av PTSD och komplex PTSD.
– Det kan handla om förödmjukande beteende, emotionellt våld, känslomässig försummelse, direkta hot, indirekta hot, kontroll, isolering och svartsjuka. Det är i hemmiljön det här beteendet kommer fram, säger Helena Bingham, leg. psykolog och föreläsare.
Under sin föreläsning talade hon bland annat om hur det här ger konsekvenser för den som utsätts.
– Det blir en traumareaktion. Man kan få akuta stressreaktioner, ångest, känslor av skam, depression, låg självkänsla, utmattningsproblem och minnesproblem bland annat. Trauma sätter sig också i kroppen och ger fysiska symptom. Traumabindning kallas det när förövaren växlar mellan värme och våld. Genom så kallad love bombing skapas en extremt hög dopaminnivå och avvisandet som följer ger höjda kortisolnivåer. Det gör att offret gör allt för att få känna kärlek igen, det blir som ett heroinberoende. Det här är en form av tortyr som dessutom ger skamkänslor hos den utsatta, avslutar Helena Bingham. ●
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Möt oss på
fredagen den 3 maj 2024
08:00 - 16:00, Conventum Kongress
Tema: Att möta en människa - inte en diagnos
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen. Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Läs mer om Stiftelsen ISB (Insats Skyddat Boende) på stiftelsenisb.se.
»...det krävs att beställaren fortsätter att kvalitetssäkra på egen hand«
Det talas mycket om oseriösa aktörer bland utförare av skyddat boende men det specificeras sällan vad det innebär och hur de ges möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet. Inte heller diskuteras det utifrån vems glasögon vi ska titta. Sett ur våldsutsattas perspektiv tänker vi att begreppet trygghet är centralt. Trygghet känner du när det finns en omsorg om dig och det är säkert för dig att vistas där du är. Alla insatser inom skyddat boende bör således handla om stöd- och säkerhet.
Flertalet har lyft det absurda i allt fokus på yttre skalskydd. Vi delar den åsikten men utifrån att det är att se som ett misslyckande om våldsutövaren når ända fram till det skyddade boendet. Det ska inte behövas larm och galler för fönster om det inre skyddet är intakt, med reservation för ett fåtal undantag. Med det menat att om klienten har fått tillgång till ett välfungerande säkerhetstänkande är ett rigoröst yttre skalskydd sällan nödvändigt. Att tillskansa sig ett sådant säkerhetstänk kräver en personal som kan implementera kunskap i detta.
Det finns dessvärre klienter som inte har förmågan att omsätta rekommenderade säkerhetsrutiner på grund av egna svårigheter. Då kan det behövas både larm, säkra fönster och gallergrindar –men framförallt adekvat och kontinuerliga säkerhetssamtal för klienten. Således är en verksamhet som erbjuder adekvata säkerhetssamtal, men inte når fram till klienten, inte alltid en oseriös aktör. Istället kan en diskussion om att förlänga placeringstiden inledas och den bedömning som nuvarande regering gör om att sextio dygns skyddsplacering är tillräcklig, förkastas.
Stödsamtalen på ett skyddat boende ska vara centrala. Få verkar reflektera över vad ett stödsamtal egentligen är, utan det råder fri tolkning. Det var inte allt för länge sedan det gick att läsa om en restaurangvagn som erbjöd stödsamtal på
nattmenyn. Ett stödsamtal på ett skyddat boende ska ges av personal som i en och samma person besitter både empati, relevant utbildning, arbetslivserfarenhet samt kunskap om att möta människor i kris. Stödsamtalen ska anpassas efter den våldsutsattas behov och kunna ske både spontant och schemalagt. Personalen ska arbeta utifrån evidensbaserade metoder vilket betyder att personalen ska arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap om hur stödsamtal ska vara utformade.
Numera krävs tillstånd för att bedriva skyddat boende. Det är dock på inget sätt ett vattentätt skydd mot oseriösa aktörer, vilka de nu är, utan det krävs att beställaren fortsätter att kvalitetssäkra på egen hand. Rekommendationen är regelbundna uppföljningar på boendet med många nyfikna och enträgna frågor. Personaltätheten kan se fantastisk ut på ett dokument men vara något helt annat i verkligheten. Du som enskild socialsekreterare har en enorm möjlighet att göra skillnad för våldsutsatta. Använd den. Ingen tillståndsplikt i världen kan mäta sig med en engagerad och kunnig socialsekreterare med relevant kravspecifikation.
Det finns för övrigt ett otaligt antal andra kriterier som vi anser att en seriös aktör som bedriver skyddat boende av god kvalitet ska leva upp till. Att erbjuda kvalitet är dock något som kostar och när besparingar står högst upp på kommunernas dagordning frestar det att som tjänsteman välja något annat.
Vi riskerar att vara naiva om vi tror att tillståndsplikten enkom kommer att lösa problemen med kvalitet i skyddat boende och att tillförsäkra våldsutsatta deras trygghet under skyddsplacering. Om vi nöjer oss där och fortsätter att inte vilja betala för kvalitet riskerar vi att nattmackan hos restaurangvagnen med deras tillhörande ”stödsamtal” bättre tillgodoser behovet hos våldsutsatta än insatsen skyddat boende.
Möt oss på
Utbildningsdagen i Uppsala
tisdagen den 14 maj 2024
08:00 - 16:00 Vaksalagatan 1
Tema: Gängkriminalitet
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Vi har för tillfället lediga
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Terapi pågår
Det sagda och det tysta I boken får du följa med in i terapirummets innersta och lyssna till de samtal som pågår. Du får även ta del av allt det tysta som sker under samtalens gång – vad terapeuten upplever, förnimmer, tänker, känner och vad hen gör utifrån allt detta i sina försök att hjälpa klienten (och ibland för att hantera sina egna reaktioner).
Denna mångbottnade bok går att läsa på olika sätt. Du kan välja att ta del av dialogerna – eller reflektera kring hur psykologisk teori omsätts i praktik. Författarna lutar sig mot kontextuell beteendevetenskap, men som läsare är du fri att luta åt vilket håll du vill – känn gärna efter hur det passar med texten. Du kan också läsa den för att se terapeutens strävan att hjälpa och samtidigt hantera sin egen mänsklighet, sårbarhet och begränsning.
Författare: Niklas Möller och Isabel Petrini Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
I statens våld
Med livet i behåll
Om åldrandets frihet och förluster
Det finns en frihet, en lättnad, i att bli äldre. En lättnad från ett tidvis mycket betungande ansvar för andra. När vi lotsat våra egna föräldrar genom ålderdom och död, när barnen, kanske även barnbarnen, vuxit upp och står på egna ben och när arbetsgivaren (snart) inte knackar dig på axeln, kan stegen faktiskt kännas lite lättare. Då kan frihetskänslan infinna sig, även när artrosen begränsar dina promenader. Äntligen har vi viljan och tålamodet att leva som vi vill.
I Med livet i behåll tar Anna Kåver med oss på existentiella och psykologiska strövtåg i åldrandet. Hon utgår både från personliga erfarenheter och ett långt yrkesliv inom psykoterapi.
Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sidan66
En berättelse om SiS och de statliga ungdomshemmen
När Saras elvaåriga dotter tvångsvårdas på SiS får hon ingen behandling. Däremot utslagna tänder och ledskador efter våldsamma ingripanden av den statligt anställda personalen. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter.
I flera år har larmrapporter och skandalrubriker omgärdat den myndighet som har i uppdrag att vårda samhällets mest utsatta och problemtyngda barn och unga. Den statliga vård som kostar skattebetalarna 2,7 miljarder kronor per år verkar ha ersatts av statligt våld – och särskilt utsatta är flickor och yngre barn. Politikerna fortsätter att utlova förändring, men bristerna består och ingen hålls ansvarig. Den här boken tar för första gången ett helhetsgrepp om missförhållandena på de statliga SiS-hemmen.
Författare: Sabina Björk och Valeria Helander Förlag: Fri tanke, www.fritanke.se DenVinn!
Författare: Anna Kåver Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Att möta autister i vården
En guide för neurotypiker
Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård.
Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker).
Författare: Maria Bühler
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Hej jag har CP!
Hur är det att växa upp med en fysisk funktionsnedsättning som hörs och syns, och samtidigt ha full kognitiv förmåga? Det vet Jenny Larsson, småbarnsmamman med CP som kallar sig funkivist och jobbar för att skapa förståelse och inkludering. Hela livet har hon upplevt negativ särbehandling och fysiska utmaningar – men alltid mött det med en jävlaranammaattityd. Tills tårarna bränner bakom ögonlocken. Här berättar hon om sin resa genom tvivel och utanförskap till trygghet och framgång. Hur det var att få kompisar som barn, hur det var att dejta, utbilda sig och senare skaffa familj och barn. Och hur det känns att möta funkofober i vardagen.
Författare: Jenny Larsson, Emma Barrstrand Förlag: Forum, www.forum.se
Att möta våldsutsatta män - förståelse, bedömningar och hjälpinsatser Hur förstår och hanterar professionella inom människobehandlande organisationer män som utsätts för våld? På vilket sätt påverkar föreställningar om män och manlighet och om offer och sårbarhet hur män bemöts?
Det här är den första svenska boken där författarna utifrån forskning tar ett samlat grepp om brottsofferfrågan ur ett genusperspektiv och särskilt fokuserar på mäns våldsutsatthet. Tanken är att innehållet ska vara en utgångspunkt för kritiska reflektioner kring hur våld som socialt problem förstås och hur genus hanteras inom brottsofferområdet. En central fråga i boken är på vilket sätt föreställningar om män och maskulinitet(er) påverkar upplevelsen av utsatthet för våld och även det stöd och den hjälp som ges.
Redaktörer: Mikael Skillmark och Christian Kullberg Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
Förstärkt familjehemsvård med coach
Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33
Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
www.allians-gruppen.se
Den senaste tiden har det rapporterats om flera fall där kvinnor blivit dödade och där män i deras närhet är misstänkta för mord. Det är djupt tragiskt och frustrerande att våldet mot kvinnor fortgår. Som även jämställdhetsminister Paulina Brandberg uttryckt det tycks frågan om mäns våld mot kvinnor hamnat i skymundan på grund av gängkriget.
Från lagstiftarens sida sker dock för närvarande en rad insatser för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Här kan nämnas riksdagens beslut den 15 februari 2024 om att godkänna propositionen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddade boenden. Detta innebär bland annat att skyddat boende numera är en placeringsform som omfattas av tillståndsplikt och kvalitetskrav samt att rättigheterna för medföljande barn stärks.
Samtidigt finns en oro att de nya bestämmelserna kan leda till ökad administration och utgifter vilket Olga Persson, förbundsordförande i Unizon, uttryckte i tidigare nummer av tidningen Omtanke (4 mars 2024):
”Det här innebär ännu högre kostnader för kommunerna och mer administration. Det är en jättestor utmaning för kommunerna och kan innebära att ännu fler kvinnor inte kan beviljas placering. Att barn ska få en egen placering kan göra att man tycker att placeringen blir för dyr när det kommer en kvinna med tre barn.”
I samband med införandet av tillståndsplikten införs också en avgift på 30 000
Lovisa Kronsporre, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt AB.
kronor för en ansökan om att yrkesmässigt få bedriva skyddat boende. I förarbetena konstateras att placeringen till ett skyddat boende ytterst är socialtjänstens ansvar men att det kan vara svårt för den kommun som köper plats att på förhand fullt ut säkerställa kvaliteten.
Från lagstiftarens sida motiveras således tillståndsplikten av att det möjliggör för IVO att göra formella kontroller av verksamheten innan den startar. Detta
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
bedöms som viktigt till följd av risken för våldsutsatta personer och medföljande barn vid en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet.
Kritik mot förslaget om tillståndsplikt framkommer i remissvaren till propositionen där bland annat Riksorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer (Roks) lyfter fram att en tillståndsplikt kommer att ”slå sönder” den ideella kvinnojoursrörelsen. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har beslutat om ett tillfälligt statsbidrag i syfte att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten (förordningen [2022:291] om tillfälligt statsbidrag till ideella organisationer för kvalitetshöjande åtgärder på skyddade boenden). Härtill ökar också stödet till kommuner och regioner i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och länsstyrelserna ges ett tillskott med 18 miljoner kronor att fördela i utvecklingsmedel.
Det kan konstateras att tillståndsplikten och de krav som ställs i övrigt är en tydlig signal från lagstiftaren att tryggheten och säkerheten för de som befinner sig på ett skyddat boende ska öka. För att avsedd effekt ska nås krävs dock givetvis att de skyddade boendena ges ekonomiska förutsättningar att bedriva sin viktiga verksamhet samt att ideella krafter används på bästa sätt.
Lovisa Kronsporre, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB
Vi har en ledig plats
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Möt oss på
Utbildningsdagen i Stockholm
onsdagen den 29 maj 2024
08:00 - 16:00 Odenplan 7A
Tema: Dagen för Skyddat Boende
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Ta chansen!
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Den 14 mars höll SSIL utbildningsdag i Sundsvall på tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk. Vi träffade besökare och utställare i montrarna.
TEXT OCH FOTO TILDA THINGVALL OCH JENNY FORS
Skyddsvärnet.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
APRIL
NPF och socialtjänsten 24 april, webbsänd expomedica.se
Juridisk översiktskurs för socialtjänsten 24 april, webbsänd jpinfonet.se
Schizofreni
24-25 april, Stockholm eller webbsänd sifu.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd 25 april, webbsänd jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & narcissism 25 april, Göteborg expomedica.se
FIT för nybörjare, intro 26 april, webbsänd waitong.se
Autism i kombination med andra psykiatriska tillstånd 29 april, Stockholm eller webbsänd pedagogisktperspektiv.se
MAJ
SSIL utbildningsdag – LSS 3 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 6-7 maj, webbsänd expomedica.se
Motiverande samtal (MI) – metodstöd 13 maj, webbsänd sverigehalsan.se
Kris och krisstöd 13 maj, Stockholm sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 14 maj, Uppsala ssilutbildningsdagar.se
Försörjningsstöd 15-16 maj, Stockholm eller webbsänd sifu.se
Socialrättsdagen 15 maj, webbsänd jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 16 maj, webbsänd jpinfonet.se
ComFor-2 (Forerunners in Communication) 16-17 maj, Malmö pedagogisktperspektiv.se
NPF-forum 2024 18-19 maj, Stockholm attention.se
Kris och krisstöd 22 maj, Malmö sverigehalsan.se
Styrkor och möjligheter med autism, Tony Attwood 27 maj, Stockholm npf-specialisterna.se
Motiverande samtal (MI) 27 maj, webbsänd sverigehalsan.se
Dagen för Skyddat Boende 29 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
Empatitrötthet 30 maj, Örebro krica.se
JUNI
Motiverande samtal (MI) – boosterdag 3 juni, webbsänd sverigehalsan.se
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 18-19 juni, webbsänd raddabarnen.se
AUGUSTI
Autism och adhd – förståelse, bemötande, stöd 19 augusti, Luleå pedagogisktperspektiv.se
Missbruksbehandling med KBT 26 augusti, webbsänd sverigehalsan.se
Föreståndarutbildning – HVB och LSS 27 augusti, Malmö sverigehalsan.se
SEPTEMBER
Socialpedagog 2 september, Malmö eller webbsänd sverigehalsan.se
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 4-5 september, webbsänd raddabarnen.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 12 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
Autism och psykisk ohälsa 17 september, Göteborg eller webbsänd pedagogisktperspektiv.se
Barn och ungas väg in i kriminalitet 17 september, webbsänd refam.se
uppdaterad Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
SSIL utbildningsdag – LSS 20 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
Stora LSS-dagen 21 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
OKTOBER
Äldreomsorgsdagarna 3-4 oktober, Stockholm gothiakompetens.se
NPF och tydliggörande pedagogik 7 oktober, Malmö sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – HVB 10 oktober, Falun ssilutbildningsdagar.se
Trauma och PTSD 14 oktober, Malmö sverigehalsan.se
Dagen för Skyddat Boende 16 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
Familjehemsdagen 31 oktober, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Växjö ssilutbildningsdagar.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 5 december, Karlstad ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Stad Datum
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Gängkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Örebro 3 maj 14 maj
Att möta en människa - inte en diagnos
Personer som placerar inom LSS
Uppsala
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
Stockholm 20 september
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
Växjö 20 november
Karlstad 5 december
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skydd & säkerhet
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Att möta en människa - inte en diagnos
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Skydd & säkerhet
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Personer som placerar inom LSS
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10
Skyddat boende.
Våld i nära relation
Hedersrelaterat våld
Barnrättsperspektiv
Kvinnor/kvinnor & barn
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 58-59.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Anette Carlback, Linköping och Kicki Nyström, Hultsfred.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Tel 010-280 48 50 stadsmissionenost.se/ skyddatboende
NÄSTA NUMMER
Russinbacken utanför Hedemora välkomnas unga män 16-20 år som hamnat missbruk och/eller kriminalitet. Russinbacken erbjuder hela vårdkedjan förlängd behandling, stödboende i egna lägenheter och förstärkta familjehem.
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv.
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 19 juni 2024 till: ”Tävling 5/24”, Tidningen Omtanke Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld.
Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägen-
Den 29 maj gästar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall Dagen för Skyddat Boende, som SSIL arrangerar i Stockholm. Övriga föreläsare är Sara Skoog Waller, Sanna Knutsson och Markus Antonsson.
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap
augusti
Dessutom Vi har besökt några spännande verksamheter inför kommande tema.
SSIL arrangerar fler utbildningsdagar i maj. Den 3 maj i Örebro på tema LSS och den 14 maj i Uppsala på tema Gängkriminalitet. Vi bjuder på bilder från dagarna.
Skyddad, inte gömd.
För ett tryggare liv, sedan 2013.
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
Anpassad vistelseort i alla ärenden
Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.
”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
• Socialt arbete, metodik och ledarskap
• Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet
• Utanförskap, integration och etablering
• Barn och unga
• Vuxen och familjefrågor
• Samordning, Organisation, Äldreomsorg
• Missbruk, kriminalitet, vålds- och extremismproblematik
Bland talarna:
Arrangör:
Organiseras av:
Som Sveriges största samlingsplats för socionomer vill vi bjuda in dig till Socialpolitikens almedalsvecka! En arena för diskussion om hur socialt arbete ska utvecklas och vilka problem vi står inför. Socialt arbete utmanas i grunden – vi ser ett hårdare samhällsklimat där allt mer av socialtjänstens resurser måste läggas på gängkriminaliteten. Vi ser helt nya utmaningar för yrkeskåren framöver med ny lagstiftning i form av anmälningsplikt, ändrad sekretess och politiska initiativ för att göra om socionomutbildningen. En ny socialtjänstlag – vad innebär det för dig i ditt arbete?
Under de här två dagarna hoppas jag att du får en möjlighet att finna inspiration, knyta kontakter med kollegor och fördjupa dig i frågeställningar som känns viktiga för dig i din profession. Det här är 20:e gången som Akademikerförbundet SSR arrangerar Socionomdagarna. För förbundet är det ett sätt att föra samman praktiker, forskare och andra experter i diskussioner om aktuella ämnen. Jag hoppas att vi ses i vimlet och att du får innehållsrika dagar som stärker dig.
Arrangör:
Heike
Erkers
Förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Organiseras av:
Akademikerförbundet SSR är det största och ledande fackförbundet för socionomer. 7 av 10 socionomer är med hos oss! Vi kan, driver och påverkar i dina frågor. 9 av 10 medlemmar rekommenderar oss! Är du inte redan med så är du välkommen. Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör din anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till professionell yrkesutövning. Med över 78 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden i Saco. Passion för profession,eng agemang, mångfald och jämlikhet är några nyckelord i förbundets värdegrund. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar,utvecklar och värderar akademisk kompetens. Läs mer om oss på "www.akademssr.se eller ring 08-617 44 00 – välkommen!
Insight Events Sweden AB (tidigare Informa IBC Sweden) startade sin verksamhet 1994 och genomför årligen ett flertal mässor, konferenser, kurser och utbildningar på den svenska marknaden. Våra tusentals deltagare är beslutsfattare från både privata näringslivet och offentlig sektor. Målsättningen är att ge våra deltagare ny och utvecklande kunskap med de mest kända experterna inom respektive område. Våra produkter erbjuder också möjlighet att personligen möta potentiella kunder och knyta nya affärskontakter.
I samarbete med:
Mediapartners:
PRAKTISK INFORMATION OM LUNCHEN
Praktisk information: Varje dag serveras lättare lunch i utställningshallen och du måste boka in dig på ett lunchpass per dag. Den 12 november kan du välja lunch under pass 2, 3 eller 4 och den 13 november under pass 9, 10 eller 11. Du har inte möjlighet att besöka någon föreläsning under ditt valda lunchpass - passa på att besöka utställarna och träffa kollegor ifrån hela landet.
08:00-09:00 Socionomdagarna slår upp portarna – morgonkaffe och tid att besöka utställningen
09:00-09:30 Välkommen till Socionomdagarna 2024!
Välkomstanförande i utställarhallen, Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR. M.fl.
09:40-10:30 VALBART PASS 1 – VÄLJ MELLAN 3 PASS
1A Professionens nya uppdrag – vad innebär lagändringarna för de som arbetar inom socialtjänsten?
Camilla Waltersson Grönvall, Socialtjänstminister
1B En skildring av Sverige både på gott och ont
• En historia att ta sig ur det destruktiva livet och erfarenheter kring utanförskap, segregation och integration.
• Hur har Sverige förändrats
• Att möta gängledare och kontroversiella personer
Victor de Almeida, författare till boken Kramen från helvetet och driver bland annat podcasten och youtube-kanal
1C Jag ville inte leva men vågade inte dö – om mötet med en socialsekreterare som tog mig på allvar. Det räddade mitt liv.
Frihet betyder allt för en människa. Jag vet av egen erfarenhet hur det är att leva i utanförskap och utsatthet. Lyckligtvis fick jag en chans till ett nytt liv. Det krävdes att någon trodde på mig, hårt arbete, mod och vilja att fortsätta köra på även när det var så himla svårt.
Jennie Claesson, kommunalråd för Liberalerna i Uppsala kommun
10:30-11:00 Förmiddagskaffe och tid att besöka utställningen
11:10-12:10 VALBART PASS 2 LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT FÖRSTA LUNCHPAUS.
2A Ett öppet och demokratiskt Sverige
• Politiska förslag som kommer att påverka vårt öppna och demokratiska samhälle
• Socialpolitiken och den påverkan vi ser att förslagen får för socionomernas arbete
• Förslag som t ex sänkt straffmyndighetsålder, fängelser för barn, hederligt levnadssätt, anmälningsplikt, stärkt tjänstemannaansvar och försämrad sekretess
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR
Monica Engström, förbundets socialrättsjurist, Akademikerförbundet SSR
2B Medling vi brott – en konflikthanteringsmetod
• Vad är medling: medlingsmetoden, lagstiftning och andra riktlinjer
• Praktiskt perspektiv kring erfarenheter kring medling
• Vad säger forskningen?
• Hur kan vi få in medling mer i socialt arbete?
Lottie Wahlin, fil. dr. och lektor i socialt arbete, Högskolan i Gävle
2C Att hindra oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg
• Arbetet med att förebygga och hindra oseriösa och kriminella aktörer i det sociala fältet
• IVO:s arbete och iakttagelser kring problemen med oseriösa aktörer, inte sällan med koppling till kriminella nätverk
• Motverka välfärdsbrottslighet och effektivisera det förebyggande arbete samt hantera problemen när de upptäcks
Sofia Wallström, generaldirektör, Inspektionen för vård och omsorg, IVO
2D Från trauma till trygghet
Många barn och vuxna som vi möter i det sociala arbetet är traumatiserade. Det påverkar deras förmåga att fungera i vardagen, att relatera till andra och att gå in i ett förändringsarbete.
• Så använder vi berättelser, rörelse och fantasi i tillägg till trygg närvaro och tryggt bemötande för att föra in trygghet i våra möten med människor
• Så påverkar traumatiserande händelser hjärnan och nervsystemet
– få förståelse utifrån interpersonell neurobiologi
• Konkreta verktyg som hjälper oss i vårt arbete som utredare, behandlare och handledare att leda vuxna och barn från trauma till trygghet.
Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Hon har under många år jobbat med att utveckla Trygghetsberättelser, en modell för att leda människor mitt i vardagen från trauma till trygghet, och har bland annat gett ut boken Trygghetsberättelser. Från trauma till trygghet
2E Att villkora stöd – hur fungerande är det?
Verkligheten och praktiken
• Hur tänker vi kring beteende vi tycker är felaktigt och hur påverkar det sättet vi ger stöd på?
• Vilka faktorer gör att vi villkorar stöd på beteende?
• Är det bra att man ibland måste göra sig förtjänad av stöd från samhället? Hur gör vi med dem som inte klarar det?
Bo Hejlskov Elvén, psykolog och författare till flertalet böcker om lågaffektivt bemötande inom olika områden
Patti Hansén, socialpedagog, verksamhetschef inom hemlöshet för frivilligorganisationen Räddningsmissionen
2F Att (över)leva med ADHD
• En kort introduktion till samlingsnamnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i allmänhet, och ADHD i synnerhet
• Vikten av att tidigt upptäcka och erbjuda insatser, stöd och hjälp utifrån individens behov
• Beprövade metoder kring bemötande och förhållningssätt samt användbara strategier och hjälpmedel för personer som lever med ADHD
Georgios Karpathakis Jaenson, författare och grundare, Underbara ADHD Dag 1 tisdag
2G Samverkansprojektet Rätt Kurva – för att minska rekrytering av barn till kriminella gäng
• Brottsförebyggande pilotprojekt mellan polis och socialtjänst
• Att applicera den tyska modellen Kurve Kriegen i Sverige
• Att inte bara fånga upp barn i riskzon utan även deras familjer samt inkludera näringsliv och civilsamhälle för att skapa större delaktighet och samverkan mellan flera samhällsaktörer
Beata Bergkvist, verksamhetsutvecklare, Linköpings Kommun, Jessica Ljung, kommunpolis i Linköping, Polismyndigheten
12:20-13:20 VALBART PASS 3
LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT ANDRA LUNCHPAUS.
3A Erfarenheter av våld i en nära relation bland placerade ungdomar på SiS särskilda ungdomshem
• Intervjuer med ungdomar placerade på SiS särskilda ungdomshem
• Erfarenheter av våldsutsatthet i en egen nära relation och mer specifikt dynamiken mellan att å ena sidan vara föremål för samhällsinsatser till följd av beteendeproblem och å andra sidan ha varit utsatt för våld i en egen nära relation
• Hur kan våldsutsatthet förstås och tolkas i relation till annan social problematik, som i ungdomarnas fall föranlett en SiSplacering
Peter Andersson, lektor, Stockholm Universitet Sibel Korkmaz, socionom, lektor, Stockholm Universitet
3B Framtidens Socialtjänst med hjälp av digitalisering
• Vad behöver kommunerna göra för att utnyttja digitaliseringens möjligheter?
• Hur stöttar den nationella nivån digitaliseringsarbetet?
• Hur ser behovet av digitalisering ut inom socialtjänsten?
Marta Gandra, samordnare socialtjänstens digitalisering, SKR Klas Nilsson, handläggare, SKR
3C Med trauma- och anknytningsglasögon på umgängesfrågor
Planering av ett umgänge kring ett placerat barn är en komplex fråga. Kring varje barn måste en enskild bedömning göras och löpande omprövas under placeringens gång. Dilemman uppstår då olika behov och perspektiv ska vägas in!
• Hur kan traumakunskap och anknytningsteori hjälpa oss att navigera utifrån principen om barnets bästa?
• Två unga vuxna ger sitt inifrånperspektiv på hur de under uppväxt i familjehem påverkades av umgänge med biologisk förälder
Emma Fager, socionom, leg. psykoterapeut, handledare Lotta Forsberg, leg. psykolog, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi
3D Sluta lös konflikter!
Konflikter utgör en stor del av människors liv: mellan par, mellan barn och föräldrar, mellan vuxna barn och deras föräldrar, mellan anställda, i organisationer, mellan grupper och gäng. Vi är ofta fokuserade på att lösa konflikter - men vad betyder det?
• Går det ens att lösa konflikter? Utifrån interpersonell neurobiologi får vi förståelse för vad som får oss att hamna i konflikt med varandra, hur konflikter fyller ett syfte, och vad vi behöver för att kunna leva tillsammans.
• Att vara trygg mitt i det som händer – viktigare än att lösa konflikter?
Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Som familjeterapeut har hon kommit att fokusera på konflikter både inom familjesystem, men också i ett vidare perspektiv i det samhälle vi lever i. Hon har bland annat skrivit boken Dig vill jag älska. Om modet och gåvan att leva i nära relationer, där hon utifrån interpersonell neurobiologi beskriver vad vi behöver för att leva i trygghet med varandra.
3E
Talare presenteras inom kort
3F Porr och prostitution – en lägesbild om unga tjejers erfarenheter
”Jag minns inte när jag började ta betalt, om jag var 13 eller kanske 14. När männen frågade efter min ålder så var det inte för att hjälpa mig, säga åt mig att söka hjälp utan de gick igång på att jag var så liten”
• Lägesbild över situationen i Sverige idag - sexuella övergrepp och våldtäkter är ett av våra största samhällsproblem
• Så ger vi stöd i att stötta och stärka kvinnor och tjejer
• Vad vet vi om porrens skadeverkningar?
• Vad vet vi om kopplingen mellan porr och prostitution?
Olga Persson, förbundsordförande, Unizon Zandra Kanakaris, generalsekreterare för 1000 möjligheter. Unizon samlar 150 kvinnojourer, tjejjourer och andra idéburna stödverksamheter över hela landet
3G Förebyggande arbete med barn och ungdomar i riskzonen för kriminalitet
• Betydelsen att involvera familjen i det brottförebyggande arbetet
• Samarbetet mellan skola, socialtjänst och andra viktiga samhällsaktörer
• Skapa trygghet och förbättrad medborgakontakt samt få ett ökat förtroende för polisen
• Visa på förebilder och visa att utvecklingen går att förändra
Rissa Seidou, områdespolisen, Järva
13:30-14:30 VALBART PASS 4
4A Insatser utan behovsprövning – hur kommer det påverka dig?
Lagförslaget och de möjligheter och risker som finns Hur påverkar förslaget övriga delar i den nya socialtjänstlagen
Monica Engström och Fredrik Hjulström, huvudsekreterare respektive utredningssekreterare i Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47)
4B Vad är tillförlitlig och tillämpbar kunskap för socionomer?
Föredraget baseras på forskning och erfarenhet som olika kunskapskällor och om hur dessa kan användas som grund för socionomers agerande och beslut. Om både möjligheterna och riskerna i ett avancerat kunskapsanvändande.
• Vilka tankefällor riskerar vi att fastna i?
• Hur kan vi bedöma tillförlitligheten på den kunskap vi utgår från?
• Hur väl kan kunskapen tillämpas i det sammanhang den ska användas?
• Varför är tvivel så viktigt?
Urban Markström, socionom och professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Gästprofessor vid Helsingfors universitet
4C Botkyrka kommuns arbete med avhoppverksamhet
• Systematiskt arbete för att få någon lämna sitt kriminella förflutna
• Skapa strukturer och samarbeten för ett effektivt arbete
• Involvera olika aktörer från kommun, myndigheter samt ett nationellt samarbete för att stötta och förbättra avhopparverksamheten
Emil Häggbom och Elise Ekmen, båda samordnare mot kriminalitet, Våldspreventivt Center, Botkyrka Kommun
4D – DEL 1 Barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem
• Barn och ungdomars sexuella utveckling
• Barn och ungdomar med sexuellt utmanande beteenden
• Barn och ungdomar som har utsatts för sexuella övergrepp
• Nödvändiga insatser
Annika Wassberg, socionom och har i 25 år har arbetat med barn och unga som begår sexuella övergrepp
Rekommenderat fortsättningspass 5D
4E Viktigt att tänka på när man möter en klient med autism
• Bemötande och vanliga fallgropar
• Anpassningar för det goda samtalet
• Var en möjliggörare
Katarina A Sörngård, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i neuropsykologi och författare, Sörngårds Psykologbyrå
4F Detta pass består av två 30 minuters föreläsningar
Från forskning till praktik – alkohol- och drogförebyggande arbete
• Hur kan vi tillsammans arbeta för att minska alkohol- och drogproblem i samhället?
• Hur når vi utsatta riskgrupper?
• Och vilka är framgångsfaktorerna i det förebyggande arbetet?
Ola Siljeholm, leg. psykolog I med. dr., STAD – en enhet vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet
Praktiskt lokalt drogförebyggande arbete
• Hur får man effekt på det drogförebyggande arbetet?
• Så arbetar drogförebyggarna Öckerö med drogprevention
• Hur påverkar detta socialtjänstens arbete
Håkan Fransson, drogförebryggare, Öckerö Kommun Christine Hummelblad, drogförebyggare, Öckerö Kommun
4G Samarbete för att förhindra framtida skolattacker
• Skolattacker – hur kan det förebyggas
• Att skapa rutiner och uppföljning av elever i riskzonen samt stöd till elever
• Vad behöver göras för att få slut på det pågående dödliga våldet i svenska skolor
Marcus Hjelm, Senior rådgivare, Center mot våldsbejakande extremism
Fler talare tillkommer
14:30-15:00 Eftermiddagskaffe och tid att besöka utställningen
15:00-15:50 VALBART PASS 5
5A Vad innebär det för socialtjänsten att verksamheten ska bedrivas i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet?
• Vad vill lagstiftaren uppnå med lagförslaget?
• Vad kan förslaget få för konsekvenser för arbetet inom socialtjänsten
Monica Engström och Fredrik Hjulström, huvudsekreterare respektive utredningssekreterare i Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47)
5B Hur kan gemensam digital infrastruktur bidra till bättre socialt arbete och socialtjänst?
• Hur kan kommuner och andra offentliga aktörer dra nytta av det arbete som görs nationellt för att underlätta att data delas och används?
• Hur ökar vi kompetensen och samarbeta bättre för att bli bättre på att använda möjligheter med digitalisering och AI?
Viktoria Hagelstedt, avdelningschef för samordning och datadelning, Myndigheten för digital förvaltning – Digg
5C Att leva med ADHD 24/7
• Hjärnan, biologi, hormoner och åldrande
• Kroppslig, psykisk och sexuell hälsa
• Att äga sin ADHD
Lotta Borg Skoglund, forskare och överläkare Letterlife och SMART Psykiatri
5D – DEL 2 Sexuella övergrepp – offer och förövare – samtalen
• Att samtala med unga som har utsatt någon för sexuella övergrepp
• Att samtala med unga som har utsatts för sexuella övergrepp
• Träna på samtal med unga om sexuella ”erfarenheter”
Annika Wassberg, socionom och har i 25 år har arbetat med barn och unga som begår sexuella övergrepp
5E Socialtjänstens arbete med stöd till avhoppare
• Hur kan socialtjänsten arbeta med personer som vill lämna organiserad brottslighet? Hur ser en avhoppares väg ur kriminalitet ut?
• Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården och SiS har tillsammans med ett trettiotal kommuner arbetat med att utveckla stödet till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer.
• Att identifiera och ge stöd för att få fler att lämna organiserad brottslighet
Johanna Kumlin, enhetschef kunskapsstyrning för socialtjänsten, Socialstyrelsen
5F Verktyg för ett hållbart kvinnofridsarbete Män utsätter kvinnor för våld i Sveriges alla kommuner. Det är samhällets och kommunernas lagstadgade ansvar att våldsutsatta kvinnor och barn får det stöd och skydd de har rätt till!
• Stödet och skydd kostar, och måste få kosta för att minska våldets allvarliga konsekvenser, garantera kvinnors och barns trygghet och rädda liv - Vilka vägar finns för arbetet med kvinnofrid i kommunernas pressade ekonomiska läge?
• Hur kan fler kvinnor och barn beviljas skydd och stöd? Verktyg!
Olga Persson, ordförande, Riksförbundet Unizon Åsa Witkowski, sakkunnig kvinnofrid, Riksförbundet Unizon
5G Att vända utvecklingen i socialt utsatta områden
• Att förstå marginaliserade områden
• Erfarenheter och lärdomar från praktiskt arbete
• Både stuprör och samverkan
• Vad krävs för att vända utvecklingen?
Per-Olof Hallin, professor emeritus, Malmö Universitet
16:00-16:50 VALBART PASS 6
6A Nya socialtjänstlagen – från lagtext till verksamhet!
• Förberedelserna för den nya socialtjänstlagen pågår för fullt, men är kommunerna redo?
• Vad krävs för att socialtjänstlagens intentioner ska bli verklighet och vilka är de bortglömda frågorna?
Deltagare meddelas inom kort, Tidskrift Socionomen
6B Skolkuratorns individuella samtal med barn och ungdomar
Forskning om skolkuratorns arbete med individuella samtal vilka kan innefatta hjälp till barn och ungdomar, som av olika anledningar lider av bland annat psykisk ohälsa, skolfrånvaro eller stress som gör att de inte kan nå avsedda mål i skolan
• Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter av svårigheter och möjligheter i samverkan med andra professioner i elevhälsoteamet?
• Vad karaktäriserar det skolsociala arbetet med avseende på struktur, process och interventioner i skolkuratorns individuella samtal med barn?
• Vad kännetecknar skolkuratorns individuella samtal utifrån ungdomarnas erfarenheter och uttryckta behov?
Maria Kjellgren, aukt. socionom, leg. psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator, handledare, lärare i psykoterapi och doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet
6C Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer – erbjuder vi en jämlik social vård?
• Olika typer av sårbarhet och strukturell diskriminering
• Så kan våldet yttra sig – exempel på särskilt sårbara individer och grupper
• Adekvat jämlik vård och stöd att erbjuda utifrån lagstiftning – och verklighet
• Utredning utifrån lagstiftning och forskning
Linn Moser Hällen, socionom, författare, handledare i psykosocialt arbete och grundläggande psykoterapi
6D Tidigt och samordnat arbete för barn och unga – att rusta för nya socialtjänstlagen
• Med exemplen Tidiga samordnade insatser för barn och unga (TSI) och Skolsociala team (SST) beskrivs hur arbetet kan planeras, genomföras och följas upp
• Hur ser läget ut i landet när det gäller Skolsociala team
• Vilka framgångsfaktorer och fallgropar finns i det tidiga och samordnade arbetet?
Kjerstin Bergman, projektledare TSI och SST, Socialstyrelsen
Ebba Silfverstolpe Agardh, projektledare TSI och SST, Skolverket
6E Brobyggare för att bekämpa misstro och desinformation kring Socialtjänsten
• Projekt för att öka kunskapen hos kommuninvånare om socialtjänsten arbete och roll
• Lyssna, skapa dialog och erbjuda stöd för att återupprätta förtroendet och tilliten för socialtjänsten
• Betydelsen av samarbete och få alla aktörer att dra åt et håll och få invånare att lita på myndigheter
Evin Binder, samordnare, Uppsala Kommun Basem Al-Nabulsi, samordnare, Uppsala Kommun
6F Lojalitet mellan äldre och hemtjänstpersonal – en farlig dans som osynliggör neddragningarnas konsekvenser
• Äldre gör vad de kan för att spara tid åt stressad personal
• Lojaliteten mellan äldre och hemtjänstpersonal gör att brister osynliggörs
• Rättighetstänkandet från funktionshinderfältet saknas inom äldreomsorgen
Tove Harnett, docent i socialt arbete, Lunds universitet
6G Norges ungdomsfängelse Bjørgvin – kan Sverige ta lärdom av Norge?
• Bakgrund och historik
• Insatser, vad fungerar egentligen?
• Vad får en insats kosta?
• Återfallsstatistik, hur vet vi att det vi gör är effektivt? Åsmund Steine, assisterende fengselsleder, Arne Magnus Haegland, inspektör, Bjørgvin Ungdomsfängelse, Norge
16:50-17:30 Mingel, musik, dryck och tilltugg. Ta tillfället i akt att nätverka med socionomer från hela landet!
08:00-08:30 Morgonkaffe och tid att besöka utställningen
08:30-09:30 VALBART PASS 7
7A – DEL 1 Att bemöta och hantera allmänheten och rättshaverister!
• Kommunens serviceskyldighet
• Hantering av rättshaverister
• Tjänstefel, mutbrott, skadestånd och Justitieombudsmannens roll Christian Arnbom, advokat, Advokaterna Gustafsson, Arnbom & Hedberg
Rekommenderat fortsättningspass 8A
7B Att se, lyssna till och göra anhöriga delaktiga – ett anhörigperspektiv
• Ett anhörigperspektiv är ett förhållningssätt som behöver genomsyra socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens alla verksamheter
• Det ger bättre förutsättningar för verksamheterna att ge rätt insatser eller vård till den enskilde, det främjar anhörigas och enskildas hälsa och är samtidigt kostnadsbesparande för samhället
• Anhörigperspektivet presenteras och de kunskapsstöd som Socialstyrelsen tagit fram med anledning av den nationella anhörigstrategin
Lisette Wahlroth, utredare, Socialstyrelsen
7C Att utmana heteronormen och att motverka diskriminering
• Förebyggande arbete och att öka kunskapen om hbtq+
• Förstå att snäva normer kring kön och sexualitet leder till onödig stress och utsatthet
• Goda exempel och ökad öppenhet
Marcus Gustafsson, föreläsare och författare
7D Att jobba med barn och ungas delaktighet och inflytande är viktigt på riktigt!
Tankar, erfarenheter och metoder för att få till arbetet med barn och ungas delaktighet och inflytande på lokal nivå
• Vad krävs av oss vuxna för att barn och ungas delaktighet och inflytande ska bli på riktigt?
• Handlar delaktighet och inflytande om att räkna pinnar eller är det något annat?
• Hur kan vi skydda barns rättigheter och vad innebär Barnkonventionen för barns delaktighet i kommunalt arbete?
Camilla Larsson, demokratisamordnare, Örnsköldsviks kommun
7E Livet efter Barnkonventionen – hur ser stegen ut mot barns rätt i samhället
• Har barnen fått det bättre med Barnkonventionen?
• Barnkonventionens betydelse i det praktiska arbetet för att få barn och ungdomar delaktiga och att betrakta deras rättigheter
• Vad händer efter Barnkonventionen?
Talare från BRIS
7F Långvarigt bidragsberoende med start i klientmötet – psykologisk trygghet och ett systemiskt perspektiv
• Klientperspektivet – vägen till självförsörjning
• Socialsekreterarens relationella arbete i svåra möten
• Organisatoriska förutsättningar för psykologisk trygghet
Petra Ståhlgren, sektionschef, Solna Stad
Maria Willis, grupphandledare och samtalsterapeut
7G Klanerna – den systemhotande brottsligheten
• Hur har klanen i den kriminella miljön kunnat växa fram som en organisationsform?
• Utmaningar för samhället och de som arbetar med socialt arbete kring den systemhotande brottsligheten
Jan Persson är medförfattare till boken ”Klanerna: den systemhotande brottsligheten” och har lång erfarenhet som säkerhetsexpert, bland annat som säkerhetschef i näringslivet. Jan har en bakgrund som polis och har jobbat nära ett decennium för Säpo
09:30-10:00 Förmiddagskaffe och tid att besöka utställningen
10:10-11:10 VALBART PASS 8
8A – DEL 2 Att bemöta och hantera allmänheten och rättshaverister
• Kommunens serviceskyldighet
• Hantering av rättshaverister
• Tjänstefel, mutbrott, skadestånd och Justitieombudsmannens roll
Christian Arnbom, advokat, Advokaterna Gustafsson, Arnbom & Hedberg
Vi rekommenderar att du deltagit på pass 7A för största utbyte av detta pass
8B Erfarenheter kring den nederländska modellen ”Det tillfälliga hemförbud” angående våld i nära relationer
• Våldsutförande får hemförbudet medan resten av familjen stanna kvar i sitt hem
• Samtal och stöd sätts in snabbt, intensivt och långsiktigt. Polisen och socialtjänsten samarbetar tätt
• Hur skiljer sig sekretesslagstiftningen från Sveriges?
• Hur fungerar det i praktiken?
Inge Jansen, har arbetat som polis och socialsekreterare i Nederländerna i ärenden angående våld i nära relationer. Inge arbetar sedan 2020 som socialsekreterare i Ljusdal kommun 8C Samverkan som metod för att vända utvecklingen i områden med socioekonomiska utmaningar
• Betydelse att samverka och engagera näringsliv och andra intressenter för en fungerande social infrastruktur
• Viktigt att skapa framtidstro och att se möjligheterna i förorterna
• Hur ser vi till att de unga i förorten får möjligheter och förutsättningar samt betydelsen av förebilder
• Exempel på hur perspektivet kan vara att som deltagare vara delaktig i samverkan mellan skola, näringsliv och det civila samhället
Madeleine Opira, grundare, A Million Minds
8D Ett av sex Förstärkningsteam – erfarenheter och utfall hittills i Borås stad
I juli 2023 inrättades en delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område. Delegationens första uppdrag var att utreda förstärkningsteam inom socialtjänsten och har nu utsett sex kommuner som ska delta i ett pilotprojekt där förstärkningsteam kommer att prövas
• Med inspiration i danska Task Forces, för ett tryggare samhälle. Implementering av brottsförebyggande insatser för barn och unga i socialtjänsten
• Förstärkningsteam som stöd till socialtjänstens organisation vid hård ansträngning och vid eskalerat våld och kriminalitet
• Så har det fungerar hittills: Utfall och erfarenheter hittills i Borås stad
Talare från Förstärkningsteamet och socialtjänsten, Borås stad
8E Arbetet med suicidprevention och stöd efter suicid
• Forskning och kunskap kring självmord – vad säger personer med egen erfarenhet och hur kan vi hjälpa?
• Vad behöver den som har överlevt ett självmordsförsök?
• Stöd till närstående efter suicid
Ullakarin Nyberg, överläkare, Norra Stockholms Psykiatri, författare och suicidforskare vid Karolinska Institutet
8F Det sociala arbetet inom äldreomsorgen
• Vardagen för socionomer och socialarbetare
• Integration och delaktighet och de möjligheter och utmaningar som kan uppstå
Palle Storm, socionom, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
8G Pojkars dubbla roller inom hederskulturen – offer och förövare
Hedersrelaterat våld och förtryck kan drabba alla; kvinnor, flickor, pojkar och män. Pojkar har ofta en dubbel roll. Pojkarna kan bland annat indoktrineras i normer och regler samt tvingas att kontrollera sina systrar även om de inte vill. De kan dessutom straffas om de misslyckas med det ansvaret. I den kontexten kan pojkar alltså både bli offer och förövare
• Är pojkar förövare eller offer?
• Vilka signaler ska man vara uppmärksam på som tyder på att pojken lever i en hedersmiljö?
• Hur kan vi stödja och hjälpa pojkar i en hederskontext?
Soleyman Ghasemiani, socionom, författare och stödkoordinator på GAPF. Soleyman har jobbat många år inom socialtjänsten. Utbildar om hedersvåld, PATRIARK och handleder i hedersärenden. Fick Fadimes minnesfond pris 2006, och GAPFs utmärkelse 2022 för sina insatser mot hederskultur
Talare presenteras inom kort
9B Svensk standard för att mäta effekter inom socialt arbete
• Hur kan kommunhandläggare besluta om insatser och ta fram genomförandeplaner utifrån effekt
• Hur kan insatser utvärderas och hur kan en organisation mäta effekt i sin verksamhet
• Vilka är fördelarna med att utgå från vad kommunen vill att en boendestödjare ska uppnå för effekt i sin vardag istället för att besluta om exempelvis 15 000 boendestödstimmar?
Kenneth Humling, kvalitetutvecklare, Östergötlands Stadsmission
9C Samtal med ungdomar i en hederskontext – vad har de lärt oss
• Resultatet av över 9000 samtal med ungdomar
• Vad tycker ungdomarna är till hjälp för dem?
• Vilka förhållningssätt är viktiga för dig som yrkesverksam i mötet med ungdomen?
Arezo Samadi, kurator, Origo Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld
Poya Ashna, kurator, Origo Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld
9D Stödet och hållbarhetsvinsterna! Barns placering och eftervård
De barn som idag lämnar samhällsvården för att sedan stå på egna ben, kan i nu nuläget inte räkna med att få stöd. Ungefär 25.000 barn fick någon form av heldygnsvård via socialtjänsten under 2022. En statlig utredning på temat lämnades över till socialtjänstministern under senhösten 2023. För att förändringen som vill åstadkommas när barn placeras ska nås behöver även tiden efter placering synliggöras – här har Sverige en del att jobba på. Vilket den statliga utredningen också slår fast.
• Hur kan vi med enkla steg skapa en bättre eftervård och belysa de sociala hållbarhetsvinsterna på individnivå och på kostnadsnivå?
• Exempel på hur vi kan hantera eftervårdsfrågan utan att barnen hamnar mellan stolarna och i situationen i strid med intentionerna i barnkonventionen och socialtjänstlagen
• Vad behöver vi för att lyckas? Resultat från våra intervjuer med kommuner och utförare i Sverige
• En internationellt evidensbaserad metod - implementerbara verktygssätt
• Samverkan skapar stor förändring
Hanna-Liisa Juntti, socionom och gruppchef, SOS Barnbyar
Rebecca Svensson, föreläsare, socionom och tidigare fosterbarn
Omhänderta inte mina barn! Erfarenheter av ett annat sätt att utreda
Intensifierad utredning i hemmiljö, har pågått som ett projekt sedan 2020 och är nu i implementeringsfas. SDF Järva utreder barn 0-10 år där utredning inletts på grund av omsorgssvikt. Barnet har tidigare varit aktuell inom socialtjänsten flera gånger, hög oro och placeringsnära. Erfarenheter från 120 familjer.
• Ett annat sätt att utreda – så jobbar vi med utredningen som bedrivs av en socialsekreterare och en familjebehandlare
• Utredningsarbetets behandlande inslag - möjliggör förändringar redan i tidigt skede och bidrar till att öka såväl familjens motivation som hopp om att förändring är möjlig
Annica Frank, familjebehandlare Järva SDF. mfl. Barnenheten/ familjestödsenheten, Stockholm stad
9F Vägen tillbaka till ett bra liv efter incest
• Lenas historia som incestöverlevare
• Sexuella övergrepp, vad är incest?
• Fokus på det specifika när sexuella övergrepp sker inom familjen
• Bemötande av utsatta och konsekvenser och statistik
• Viktigt att få rätt hjälp
Lena Morin Nilsén, generalsekreterare, grundare, nxtME
9G Kommunens tidiga insatser och förebyggande arbete
• Individ- och familjeomsorgen har infört en första linjens socialtjänst.
• Samverkan – skola, fritids, polis, brandstation och civilsamhället för att medborgare ska få hjälp tidigt
• Nytt arbetssättet infördes vid årsskiftet
Emma Nord, senior socialsekreterare och förebyggande socialsekreterare, Haninge Kommun
12:30-13:30 VALBART PASS 10 LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT ANDRA LUNCHPAUS.
10A Att bygga team och lärande i förändring
Föreläsning och samtal med forskaren och författaren Louise Bringselius
Hanna Broberg, chefsstrateg, Akademikerförbundet SSR, mfl.
10B – DEL 1 Skrivworkshop för socionomer – gör dig hörd i den socialpolitiska debatten. Hur når du ut med tankar, kunskaper och åsikter?
Workshopen inspirerar till språklig kreativitet och ger verktyg att formulera olika sorters kunskap och engagemang
• Praktiska skrivtips och mod att förbättra och publicera
• Om utmaningar, möjligheter och skillnader mellan olika slags texter
Susanna Alakoski, socionom och författare
fortsättningspass 11B
10C Vikten av att arbeta mot öppna drogscener
• Samverkan över organisationsgränser för ökad trygghet och minskad brottslighet
• Unga i riskmiljöer för våld och narkotika
• Lokal lägesbild
Therese Travis, projektledare, Samverkan Stockholmsregionen
10D Var är papporna?
Uppföljaren till Alexandra Pascalidous Augustprisnominerade bok Mammorna. Efter att ha fått frågan men var är papporna vid olika föreläsningar, bland annat när hon medverkade på Socionomdagarna så kommer uppföljaren Var är papporna? Här berättar Alexandra bland annat om var papporna håller hus. Inte minst sin egen. Berättelser om faderskapet, frånvaron och förlusterna, flykten och maskuliniteten. Om våldet som löper som en röd tråd från hemmets trygga vrå till blodpölen på gatan.
Alexandra Pascalidou, journalist, programledare, författare, föreläsare, dramatiker, skådespelare och människorättsaktivist
10E Kan aktivering och kommunala arbetsmarknadsinsatser vara en möjlighet för att bryta socialbidragsbehov
• Aktuell forskning kring hur arbetsgivare ser på kommunalt aktiverade försörjningsstödstagare
• Vad krävs för att de ska vilja anställa dem?
• Kan krav på aktivering av socialbidragstagare ger fler sysselsatta och hur är det kopplat till försörjningsstöd
Anna Angelin, docent, universitetslektor, Lunds universitet
10F Stöd till hemlösa – så arbetar Malmö stad
• Hur bland annat arbetsmodellen Bostad Först används för att nå ut till Malmöbor så att de får eller kan behålla sitt boende inom den ordinarie bostadsmarknaden
• Så används "Harm Reduction", Lågaffektivt Bemötande (LAB) och Motiverande Samtal (MI) för att nå ett långsiktigt och stabilt boende
• Betydelsen av samarbete mellan hyresgästen och berörda intressenter som fastighetsägare, socialtjänst, myndigheter samt andra verksamheter
Matilda Jägerdén, sektionschef Bostad Först och Bostadsbyn, Malmö Stad
10G Gängbekämpning – nutid, framtid och metoder för att reducera det dödliga våldet!
• Hur ser den nuvarande lägesbilden ut och hur kan framtiden te sig?
• När släkten blir nya måltavlan och kriminellas hot mot demokratin
• Effektiv metodik och strategi
Jale Poljarevius, polismästare, regional underrättelsechef, Region Mitt, Polisen
13:40-14:40 VALBART PASS 11 LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT TREDJE LUNCHPAUS.
11A Vilken kunskap behövs i socialtjänsten?
En omfattande fokusgruppsstudie med aktörer i och kring socialtjänsten, som alla gett sin bild av behovet av kunskapsutveckling i socialtjänsten. Med det som utgångspunkt lägger vi grunden för att diskutera hur utbytet kan vidareutvecklas så att alla parters perspektiv beaktas.
• Hur kan praktik och forskning samspela och hur kan vi ta tillvara kunskap och omsätta detta i praktisk nytta?
• Olika aktörer har olika syn på kunskapsbehovet i socialtjänsten!
• Hur kan kunskap cirkuleras mellan praktik och forskning och hur hittar vi hållbara strategier för meningsfull samverkan?
Kerstin Svensson, professor i socialt arbete, Lunds universitet, föreståndare för forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten, (FYS)
Lars Plantin, professor i socialt arbete, Malmö universitet, föreståndare för forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten, (FYS)
11B – DEL 2 Skrivworkshop för socionomer – gör dig hörd i den socialpolitiska debatten. Hur når du ut med tankar, kunskaper och åsikter?
Workshopen inspirerar till språklig kreativitet och ger verktyg att formulera olika sorters kunskap och engagemang
• Praktiska skrivtips och mod att förbättra och publicera
• Om utmaningar, möjligheter och skillnader mellan olika slags texter
Susanna Alakoski, socionom och författare
Vi rekommenderar att du deltagit på pass 10B för största utbyte av detta pass
11C Hur mår jag egentligen? Socialarbetarens egenomsorg och egenvård
Utsattheten i vårt arbete som kan beskrivas i termer av påfrestningar, utmattning, sekundära trauman, samvetsstress m.m har vi ofta ord för, men hur bygger vi ett psykologiskt immunförsvar åt oss själva så vi kan möta människor i olika kriser och svårigheter?
• Hur behåller vi vår egen hälsa och vad behöver hjärnan som laddar oss med energi och blir som en ”airbag” mot stress?
• Vilka frisk och skyddsfaktorer är nödvändiga för att vi ska hålla oss professionella?
• Skyddsrummet mellan det professionella och det privata är ett sätt att hjälpa sig själv med att finna återhämtning. Ett annat att ta på den ”professionella rocken” – Hur gör vi det?
Mia Börjesson socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade i 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet
11D Auktorisation – ett sätt att säkra kvalitén i organisationen
Det råder idag en brist på socionomer med erfarenhet på svensk arbetsmarknad. Personalomsättningen är hög i offentlig sektor. Socionomauktorisation är ett sätt att kvalitetssäkra socionomens kompetens, erfarenhet och lämplighet i klientnära arbete.
• Auktorisationen – garanten för arbetsgivaren och medborgaren
• Auktorisationen – att ta ansvar för sin profession
• Auktorisationen – att öka sin anställningsbarhet
Akademikerförbundet SSR
11E Socialtjänstens roll i arbetet med skolfrånvarande barn och unga – skolsociala team som en väg framåt!
I och med de utlysta stadsbidragen för Skolsociala team kommer frågor kring arbetssätt, organisation och förutsättningar att bli högaktuella för många kommuner runt om i landet.
• Varför är samverkan mellan skola och socialtjänst av särskilt stor betydelse när det gäller skolfrånvarande barn och unga?
• Vad är skolsociala team, vilken är socialtjänstens roll i dessa och hur främjas samarbetet mellan förvaltningarna av denna samverkansform?
• Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas i arbetet med att hjälpa barn och unga tillbaka till en fungerande skolgång?
• Erfarenheter från Stockholms stad
Ia Sundberg Lax, specialist inom skolfrånvaroproblematik, Magelungen
Sebastian Röhlke, psykolog, Magelungen
Sofia Linder, utredare, Kompetenscenter barn och unga. Avdelningen för strategi och utveckling, Socialförvaltningen, Stockholms stad
11F Detta pass består av två 30 minuters föreläsningar Hur kan myndigheter och institutioner samarbeta för barnens bästa?
• Förebyggande arbete ute i skolor
• Stärkt samarbete mellan skola och socialtjänst
• Extern samverkan för att tidigt möta barns och elevers behov
Jessica Bengtsson-Kabranian, projektledare och föreläsare på barnrättsorganisationen Trygga Barnen. Hon har tidigare arbetat inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Har en kandidat i psykologi och är steg-1 utbildad i psykoterapi, KBT, Marielle Jarlinius, projektledare på barnrättsorganisationen Trygga Barnen. Hon har egna erfarenheter av att växa upp med föräldrar som är beroende av alkohol och droger.
11G Psykisk ohälsa och våldsbejakande extremism
• Bland ensamagerande och salladsbar-extremism: Kan psykisk ohälsa spela en roll i vissa radikaliseringsprocesser?
• Hur kan vi arbeta med personer som lider av psykisk ohälsa inom våldsbejakande extremistiska miljöer?
Oskar Hagman, utredare, Center mot våldsbejakande extremism (CVE)
14:50-15:20 Eftermiddagskaffe och tid att besöka utställningen
15:20-16:10 VALBART PASS 12
12A Framtidens första linjens socialtjänst
• Socialt arbete i förändring med fokus på nära samverkan
• Tidiga insatser kring förebyggande arbete för barn och unga
• Utmaningar och möjligheter
Anna Burton, Barn, unga och familjestöd, fokus första linjens socialtjänst, Arbetsmarknad-och socialförvaltningen, Lunds kommun
12B Borås stad Ungdomscentrum – brottsförebyggande med unga som riskerar att hamna i eller redan är i kriminalitet
• Från stuprör till samverkan: Hur vi möter målgruppen tillsammans
• Helhetssyn i praktiken: Kedjan som drar nytta av varandra
• Att möta samhällsutvecklingen: Verktyg och metoder för utsatta områden
Talare från Borås stad
Hur ska skolorna motverka hedersförtrycket?
Under de senaste fem åren har minst 538 barn blivit bortförda i en hedersrelaterad kontext. Mörkertalet befaras vara ännu större då det i dag saknas ett nationellt inrapporteringssystem för bortförda barn. Det handlar ofta om barn och unga som brutit mot familjens skadliga hedersnormer och värderingar, som bli bortförda av sina närmsta anhöriga i syfte att familjen/släkten ska bevara eller återupprätta sin heder
• Skolan ofta en fristad - hur kan lärare fånga upp barn som de tror är utsatta för hedersnormer?
• Vilka mekanismer är bra att känna till?
• Hur ska skolan och socialtjänsten samverka bättre?
Soleyman Ghasemiani, Riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime
12C Att bidra till att stärka barnperspektivet i asyloch återvändandeprocessen i Sverige. – ”Barn i familj” – Strömsunds kommun
Strömsunds kommun driver det treåriga projektet Barn i familj, finansierat av Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Idag finns inga centrala aktörer som har ett ansvar för barnens omsorg under asyl- och återvändandeprocessen, på det sätt som en kommun finns för ensamkommande barn. Projektets fokus är att bidra till att alla barn i familj ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda
• Vikten av att tillämpa en helhetssyn som rör alla delar i asylprocessen
• Hur påverkar de olika delarna varandra?
• Erfarenheter hittills!
Ylfva Wistrand, projektledare, pedagog inom språk och kultur med en bakgrund som behandlingsassistent, Strömsund kommun
Anna Strömstedt, projektledare, varit verksam skolledare inom grund- och gymnasieskola i 11 år, Strömsund kommun
Sanna Bodén, projektmedarbetare och kommunikatör med bakgrund inom tjänstedesign, Strömsund kommun
12D Utmanande samtal med fokus på självbild och självkänsla – verktyg!
Negativ självbild kanske är det ”farligaste” en ung människa kan drabbas av. Föreställningar och tankar om att du inte duger, och/ eller är otillräcklig kan leda till psykisk ohälsa
• Orealistiska fantasier och föreställningar om världen och vad livet kan erbjuda skapar ett självbildsbibliotek som är omöjligt att uppnå
• Vad kan vi socialarbetare erbjuda för verktyg och strategier i samtal för att bygga en mer hållbar självbild och på så sätt påverka självkänslan?
Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade i 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet
12E Detta pass består av två 30 minuters föreläsningar Vikten av umgänge för placerade barn
• Varför är kontakt med biologiska föräldrar så angeläget?
• Hur kan vi förstå de starka känslor som barn ibland uppvisar i samband med umgängen?
• Vilka förutsättningar krävs för att möjliggöra traumabehandling?
Mirjam Johansson, Christoffer Smitz Nilsson, Tobias Berg, socionomer som utbildar bland annat i bemötande och lösningsfokueserade metoder inom socialt arbete, och ligger bakom utredningsmetodiken En varaktig relation, där vikten av umgänge utgör ett av många viktiga områden ett blivande familjehem behöver kunskap kring
12F Hur bygger vi en hållbar socialtjänst med kraft av den nya socialtjänstlagen?
• Sverige får en ny socialtjänstlag som träder i kraft i under sommaren 2025. Ledorden i den nya lagen står för förbyggande, lättillgänglighet och kunskapsbaserad socialtjänst
• Så kan Socialstyrelsen hjälpa kommunerna i arbetet mot en hållbar och mer kunskapsbaserad socialtjänst
• De stöd som finns idag som stödjer socialtjänsten i att medvetet och systematiskt sträva efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap
Talare från Socialstyrelsen
12G Stockholms län kraftsamlar mot våldet – ROC, Regionalt Operativt Center
• Hur arbetar samhällets aktörer gemensamt för att bidra till ett förbättrat läge i samhället
• Strategier, metoder samt åtgärder för att vända den eskalerande våldsutvecklingen
Maria Wendelstig, projektledare - ROC (Regionalt Operativt Center), Samordningskansliet Samverkan Stockholmsregionen
Eventuellt tillkommer aktörer inom nätverket
Vi reserverar oss för eventuella programändringar. Se uppdaterat program på www.socionomdagarna.se
Våga prata pengar – Problematisk skuldsättning hos utrikes födda
Personer med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade med skulder hos Kronofogden. Låga inkomster och bristande kunskaper om ekonomiska och juridiska system i Sverige gör dem till en särskilt utsatt grupp
• Hur ser skuldproblemen ut bland utrikes födda och hur kan vi hjälpas åt för att stötta dessa personer?
Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverket m.fl.
FORSKARSKOLAN FÖR YRKESVERKSAMMA I SOCIALTJÄNSTEN
Socionomdagarna är mötesplatsen för det senaste inom forskning, metoder och erfarenheter inom kvalificerat socialt arbete. Här möts Sveriges stora kår av socionomer för möjlighet till utbyte, kunskap och nätverkande! Tillsammans med hundratals utställare, organisationer, företag från hela landet, skapas den perfekta träffpunkten. Är du intresserad av en utställningsplats på Socionomdagarna 2024, kontakta:
Linda Forsberg, Utställningsansvarig
Tfn: 08 587 662 37, E-post: linda.forsberg@insightevents.se
08:00-09:00
09:00-09:30
Pass 1
Socionomdagarna slår upp portarna – morgonkaffe och tid att besöka utställningen
Välkommen till Socionomdagarna 2024! Välkomstanförande i utställarhallen, Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR, Alexander Ojanne socialborgarråd, Stockholms stad
09:40-10:30 1A
Professionens nya uppdrag - vad innebär lagändringarna för de som arbetar inom socialtjänsten?
Socialtjänstminister
Camilla Waltersson Grönvall 1B
En skildring av Sverige både på gott och ont, Victor de Almeida
10:30-11:00
1C
Jag ville inte leva men vågade inte dö Om mötet med en socialsekreterare som tog mig på allvar. Det räddade mitt liv, Jennie Claesson
Förmiddagskaffe och tid att besöka utställningen
Pass 2 • Valbar första lunchpaus
11:10-12:10 2A
Ett öppet och demokratiskt Sverige Heike Erkers, Monica Engström,
Pass 3 • Valbar andra lunchpaus
12:20-13:20 3A
2B
Medling vid brott, Lottie Wahlin
Erfarenheter av våld i en nära relation bland placerade ungdomar på SiS särskilda ungdomshem, Peter Andersson, Sibel Korkmaz 3B
Pass 4 • Valbar tredje lunchpaus
13:30-14:30 4A
Insatser utan behovsprövning – hur kommer det påverka dig?
Monica Engström, Fredrik Hjulström,
Framtidens Socialtjänst med hjälp av digitalisering, Marta Gandra, Klas Nilsson
2c
Att hindra oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg, Sofia Wallström
3C Med trauma- och anknytningsglasögon på umgängesfrågor, Emma Fager, Lotta Forsberg
4B Vad är tillförlitlig och tillämpbar kunskap för socionomer?
Urban Markström
14:30-15:00
Pass 5
4C Botkyrka kommuns arbete med avhoppverksamhet, Emil Häggbom, Elise Ekmen
Eftermiddagskaffe och tid att besöka utställningen
15:00-15:50 5A
Vad innebär det för socialtjänsten att verksamheten ska bedrivas i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet?
Pass 6
16:00-16:50
2D
Från trauma till trygghet, Ulrika Ernvik
2E
Att villkora stöd – varför gör vi det? Verkligheten och praktiken, Bo Hejlskov, Patti Hansén
3D
Sluta lös konflikter!
Ulrika Ernvik
2F
Underbara ADHD, Georgios Karpathakis Jaenson
2G
Samverkansprojektet Rätt Kurva - för att minska rekrytering av barn till kriminella gäng, Beata Bergkvist, Jessica Ljung
3E Talare presenteras inom kort
3F Porr och prostitution – en lägesbild om unga tjejers erfarenheter, Olga Persson, Zandra Kanakaris
4D Del 1 Barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem, Annika Wassberg
4E Vad behöver man tänka på när man möter en klient med autism, Katarina Sörngård
4F Från forskning till praktik - alkohol och drogförebyggande arbete, Ola Siljeholm
Praktiskt lokalt drogförebyggande arbete, Christine Hummelblad, Håkan Fransson
3G
Förebyggande arbete med barn och ungdomar i riskzonen för kriminalitet, Rissa Seidou
4G Samarbete för att förhindra framtida skolattacker, Marcus Hjelm
Monica Engström, Fredrik Hjulström, 5B Hur kan gemensam digital infrastruktur bidra till bättre socialt arbete och socialtjänst?
6A
Nya socialtjänstlagen – från lagtext till verksamhet, Tidskriften Socionomen
Viktoria Hagelstedt
5C
Att leva med ADHD 24/7, Lotta Borg Skoglund
5D Del 2
Sexuella övergrepp – offer och förövare – samtalen
Annika Wassberg
5E
Socialtjänstens arbete med stöd till avhoppare, Johanna Kumlin
5F
Verktyg för ett hållbart kvinnofridsarbete, Olga Persson, Åsa Witkowski
5G Att vända utvecklingen i socialt utsatta områden, Per-olof Hallin
6B
Skolkuratorns roll i mötet med barn och ungdomar, Maria Kjellgren
6C
Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer- erbjuder vi en jämlik social vård?
Linn Moser Hällen
6D
Tidigt och samordnat arbete för barn och unga – att rusta för nya socialtjänstlagen, Kjerstin Bergman, Ebba Silfverstolpe Agardh
16:50-17:30 Mingel, dryck och tilltugg. Ta tillfället i akt att nätverka med socionomer från hela landet!
6E
Brobyggare för att bekämpa misstro och desinformation kring Socialtjänsten, Evin Bider, Basem Al-Naulsi
6F
Lojalitet mellan äldre och hemtjänstpersonal: En farlig dans som osynliggör neddragningarnas konsekvenser, Tove Harnett
6G
Norges ungdomsfängelse Bjørgvin – kan Sverige ta lärdom av Norge? Åsmund Steine, Arne Magnus Haegland
08:00-08:30
Pass 7
Morgonkaffe och tid att besöka utställningen
08:30-09:30 7A Del 1
Att bemöta och hantera allmänheten och rättshaverister!
Christian Arnbom
09:30-10:00
Pass 8
10:10-11:10
7B
Att se, lyssna till och göra anhöriga delaktiga – ett anhörigperspektiv, Lisette Wahlroth
7C Att utmana heteronormen och att motverka diskriminering, Marcus Gustafsson
Förmiddagskaffe och tid att besöka utställningen
8A Del 2
Att bemöta och hantera allmänheten och rättshaverister! Christian Arnbom
Pass 9 • Valbar första lunchpaus
11:20-12:20 9A
8B
Erfarenheter kring den nederländska modellen ”Det tillfälliga hemförbud” angående våld i nära relationer, Inge Jansen
Talare presenteras inom kort 9B
Svensk standard för att mäta effekter inom socialt arbete, Kenneth Humling
8C
Samverkan som metod för att vända utvecklingen i områden med socioekonomiska utmaningar, Madeleine Opira
9C
Samtal med ungdomar i en hederskontext – vad har de lärt oss?
Arezo Samadi, Poya Ashna
7D
Att jobba med barn och ungas delaktighet och inflytande är viktigt på riktigt! Camilla Larsson
Pass 10 • Valbar andra lunchpaus
12:30-13:30 10A
Att bygga team och lärande i förändring, Hanna Broberg, mfl.
Pass 11 • Valbar tredje lunchpaus
13:40-14:40 11A
Vilken kunskap behövs i socialtjänsten?
Kerstin Svensson, Lars Plantin
10B Del 1 Skrivworkshop för socionomer – gör dig hörd i den socialpolitiska debatten, Susanna Alakoski
11B Del 2
Skrivworkshop för socionomer – gör dig hörd i den socialpolitiska debatten, Susanna Alakoski
10C
Vikten av att arbeta mot öppna drogscener, Therese Travis
8D
Ett av sex Förstärkningsteam – erfarenheter och utfall hittills i Borås stad
9D
Stödet och hållbarhetsvinsterna! Barns placering och eftervård, Hanna-Liisa Juntti, Rebecca Svensson
10D
Var är papporna? Uppföljaren, Alexandra Pascalidou
7E Livet efter Barnkonventionen – barns rätt i samhället, Talare från Bris
7F
Långvarigt bidragsberoende med start i klientmötet – psykologisk trygghet och ett systemiskt perspektiv, Petra Stålgren, Maria Willis
8E
Arbetet med suicidprevention och stöd efter suicid, UllaKarin Nyberg
9E
Omhänderta inte mina barn! Erfarenheter av ett annat sätt att utreda- IUH Järva stadsdelsförvaltning, Annica Frank mfl.
10E
8F
Det sociala arbetet inom äldreomsorgen, Palle Storm
7G
Klanerna: den systemhotande brottsligheten, Jan Persson
8G
Pojkars dubbla roller inom hederskulturen - offer och förövare, Soleyman Ghasemiani
9F
Vägen tillbaka till ett bra liv efter incest, Lena Morin Nilsén
Kan aktivering och kommunala arbetsmarknadsinsatser vara en möjlighet för att bryta socialbidragsbehov, Anna Angelin 10F
11E
11C
Hur mår jag egentligen? Socialarbetarens egenomsorg och egenvård, Mia Börjesson
11D
Auktorisation – ett sätt att säkra kvalitén i organisationen,
Stöd till hemlösa – så arbetar Malmö stad, Matilda Jägerdén
Socialtjänstens roll i arbetet med skolfrånvarande barn och unga - skolsociala team som en väg framåt! Ia Sundberg lax, Sebastian Röhlke, Sofia Linder 11F
Hur kan myndigheter och institutioner samarbeta för barnens bästa? Jessica BengtssonKabranian, Marielle Jarlinius, Hur ska skolorna motverka hedersförtrycket? Soleyman Ghasemiani
9G
Kommunens tidiga insatser och förebyggande arbete – första linjens socialtjänst, Emma Nord
10G
Gängbekämpning – nutid, framtid och metoder för att reducera det dödliga våldet, Jale Poljarevius
11G
Psykisk ohälsa och våldsbejakande extremism, Oskar Hagman
14:50-15:20
Pass 12
Eftemiddagskaffe och tid att besöka utställningen
15:20-16:10 12A
Framtidens första linjens socialtjänst, Anna Burton
12B Borås stad Ungdomscentrum – brottsförebyggande med unga som riskerar att hamna i eller redan är i kriminalitet
16:10
Socionomdagarna 2024 avslutas
12C
Att bidra till att stärka barnperspektivet i asyloch återvändandeprocessen i Sverige. -”Barn i familj” – Strömsunds kommun, Ylfva Wistrand, Anna Strömstedt, Sanna Bodén
12D
Utmanande samtal med fokus på självbild och självkänsla – verktyg!
Mia Börjesson
12E
Vikten av umgänge för placerade barn, Tobias Berg, mfl.
Våga prata pengar - Problematisk skuldsättning hos utrikes födda, Margareta Lindberg mfl.
12F
Hur bygger vi en hållbar socialtjänst med kraft av den nya socialtjänstlagen?
Talare från Socialstyrelsen
12G
Stockholms län kraftsamlar mot våldet – ROC, Regionalt Operativt Center, Maria Wendelstig
Insight Events Sweden, Box 7022, 103 86
SOCIONOMDAGARNA 2024
12-13 November 2024
Stockholmsmässan
ANMÄL
REDAN IDAG!
www.socionomdagarna.se
Telefon: 08-587 662 00
E-post: info@insightevents.se
OBS!
Glöm inte att göra dina spårval
Post: Insight Events, Box 7022, 103 86 Stockholm
Medlem i Akademikerförbundet SSR
Till och med 15 september: 2495 kr ex. moms. Från 16 september: 3195 kr ex. moms.
Icke medlem
Till och med 15 september: 2695 kr ex. moms. Från 16 september: 3595 kr ex. moms.
Observera att du behöver välja seminariepass för båda dagarna, samt för lunch. Vid ej komplett anmälan kommer du bli placerad på de pass där det finns platser kvar.
Betalning erläggs mot faktura 30 dagar netto, dock senast tre arbetsdagar före konferenstillfället. Vid avbokning, som skall göras skriftligen och bekräftas via email, debiteras ingen avgift om avbokningen sker 30 dagar före första konferensdagen, 50% om avbokningen sker senast 14 dagar före och 100% om avbokningen sker senare. Om du får förhinder och inte har möjlighet att delta kan du självklart överlåta din plats till en kollega.
KOMMUNIKATIONER TILL STOCKHOLMSMÄSSAN
Stockholmsmässan ligger i Älvsjö, 9 km söder om Stockholm city. Det är enkelt att hitta till Stockholmsmässan.
Med bil: Enklast kör du E4/E20 och följer skyltar mot Mässan/Älvsjö. Det finns cirka 2 000 parkeringsplatser, varav 20 parkeringsplatser är för personer med funktionsnedsättning.
Med SL: Pendeltåg från Stockholm City mot Älvsjö station avgår 8–14 gånger i timmen. Resan tar ca. 10 minuter.
Med taxi: Taxi Stockholm har fast pris till och från Arlanda och Stockholmsmässan. Taxi Stockholm: 08-15 00 00
Projektledare: Josefine Lindblad Tfn: 0701 09 44 68 • E-post: josefine.lindblad@insightevents.se
Projektledare: Jonas Karström Tfn: 0769 41 40 80 • E-post: jonas.karstrom@insightevents.se Sponsrings- och utställningsansvarig: Linda Forsberg Tfn: 08 587 662 37 • E-post linda.forsberg@insightevents.se
Akademikerförbundet SSR: Jenny Grenander, Enhetschef e-post Jenny.grenander@akademssr.se
INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER
Avs: Bring Citymail, Box 90108, 120 21 Stockholm
Namn:
E-post:
Befattning:
Företag:
Avdelning:
Adress:
Postnr:
Faktureringsadress:
Referens:
Postadr:
Tfn: Mobil:
OBS! Du behöver välja en lunchpaus per dag och kan därför inte välja några föreläsningar under din valda lunchpaus.
DAG 1 • 12 NOVEMBER 2024
1. A B C
2. LUNCH 1 A B C D E F G
3. LUNCH 2 A B C D E F G
4. LUNCH 3 A
DAG 2 • 13 NOVEMBER 2024
LUNCH
LUNCH 3 A
Jag är medlem i Akademikerförbundet SSR
Jag vill ha mer information om ett medlemskap i Akademikerförbundet SSR / Svensk chefsförening
Gå med i vår LinkedIn grupp Socionomdagarna
Socionomdagarna på X! Ta del av senaste nytt och ställ frågor till oss! @socionomdagarna #socionomdagarna
Den personliga information som visas i detta postala utskick, eller tillhandahålls av dig, kommer att hållas i en databas och användas i marknadsföringssyfte för Insight Events Sweden och Insight Events Denmark enligt dataskyddsförordningens regler. Uppdaterad information om behandling av personuppgifter finns på www.insightevents.se/integritetspolicy. Om du inte önskar att dina uppgifter skall användas i dessa syften, vänligen kontakta Database Manager, Insight Events Sweden, Box 7022, 103 86 Stockholm. E-post: databas@insightevents.se • Personuppgiftsansvarig är Insight Events Sweden.