
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Inga kvalitetskrav på skyddat boende
Nina Darvish om hedersvåld och förtryck

Krönikan: Ökade risker för självmord efter corona
Liria Ortiz, leg. psykolog och psykoterapeut
”Bemötande
Inga kvalitetskrav på skyddat boende
Nina Darvish om hedersvåld och förtryck
Krönikan: Ökade risker för självmord efter corona
Liria Ortiz, leg. psykolog och psykoterapeut
”Bemötande
Greta Thunberg om asperger
Barn med autism och asperger kan ha
svårt med sociala aktiviteter
Han startade Underbara ADHD
Georgios Karpathakis brinner för att hjälpa andra att få rätt stöd
Alla har rätt till ett bra liv. Ja, alla.
Vår dagliga verksamhet bygger på självständighet, inflytande, arbetsinnehåll och individuellt anpassat stöd.
Här kan man använda sina styrkor, intressen och förmågor.
Oskarström, LSS-boende, Pk1
Personer som bor hos oss erbjuds en sysselsättning som är anpassad utifrån funktionsnivå och intresse.
Personal finns med de boende på deras arbetsplatser och fritidsaktiviteter utifrån den enskildes behov.
Hos oss finns det möjligheter till:
•Sjunga och spela instrument
•Klä ut sig och spela teater
•Rita, måla och pyssla
•Snickra och hugga ved
•Plantera växter
•Chilla i strandrummet
Åstorp, LSS-boende, Pk2
Vi arbetar med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Vi använder även ett utbildningsprogram bestående av tre delar från NeuroKompetens i Skåne.
Palmbladsgatan agerar utifrån LOV (Lagen Om Valfrihet).
Kontakta oss gärna: 070-285 21 71
Höör, LSS-boende, Pk3
Här möts de boende av personal med erfarenhet av att jobba med psykiska funktionsnedsättningar och erbjuds (utan beslut om daglig verksamhet) en halvdag i veckan med möjlighet till meningsfulla aktiviteter.
Ring 0771-11 33 11 för placeringsrådgivning
”Det förebyggande arbetet har aldrig varit viktigare”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Rickard Bracken, Suicide Zero. Läs krönikan på sidan 56
Nr 4 , juni 2021 • Årg 15
10| Nina Darvish
Hon är projektledare för Resursteam Heder i Angered och har själv vuxit upp i en hederskontext.
16| Aktuellt
Uppmaning till självmord är nu straffbart, Mind välkomnar nya lagen.
19| Tema NPF
20| Underbara ADHD
Georgios Karpathakis vill hjälpa andra genom bloggen Underbara ADHD.
24| Greta Thunberg
Unga med autism och asperger kan ha svårt att hitta fritidsaktiviteter som passar. Greta Thunberg fastnade för klimatfrågorna.
28 NPF kan ändras
Så kan neuropsykiatriska tillstånd ändras över tid. Refam höll en kurs i ämnet.
32| Villbergagruppen
Stödboende ny verksamhet för ungdomar med autism.
38| Motiverande samtal
Liria Ortiz ger tips om hur du kan öka motivationen hos klienten.
42| Juridiken
Många nya lagförslag när det gäller våld i nära relationer. Juristen Linda Larsson reder ut vad som gäller.
44| Ny podd
Socialtjänsten i Eksjö släpper podd om våld i nära relationer.
46| Skyddat boende
Flera aktörer vill ha tillståndsplikt och bättre rättssäkerhet.
LUNNAGÅRDS
SJUKHEM
EKSJÖ
Lunnagård tar emot utåtagerande eller oroliga personer med en kombination av demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning från 50 år och uppåt.
Vanligt förekommande är att de som flyttar till Lunnagård har bott på flera olika boenden innan och att det där funnits oro och rädslor i personalgrupperna. Men det kan också vara personer med en bakgrund i långvarigt alkohol- eller narkotikamissbruk som helt enkelt inte känner sig hemma i den vanliga äldreomsorgen eller psykiatrin på grund av specifika beteenden eller behov.
Vi har tillstånd för både permanenta och korttidsplaceringar.
Vi kan efter en tids intagningsstopp ta emot nya placeringar med kort varsel!
Välkommen att kontakta vår verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se, 0702-315530
Vi gör alltid ett besök hos personen som ska erbjudas placering där vi får en bild av dennes behov och samtalar med personalen i nuvarande verksamhet om vad den behöver för att må så bra som möjligt. Naturligtvis berättar vi om hur Lunnagård är att bo på och våra vackra omgivningar.
Om vi enas om en placering hämtar vi personen själva i vår anpassade bil (ej bårtransport) för att göra logistiken så smidig som möjligt. Givet Covid-19 pandemin är det en förutsättning att den person som ska flytta in på Lunnagård har varit symptomfri minst två veckor innan inflyttning. Samtliga befintiliga boende på Lunnagård är vaccinerade.
Lunnagårds sjukhem
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
LUNNAGÅRD ÄR ETT SILVIACERTIFIERAT BOENDE!
Många viktiga frågor har kommit i ljuset den senaste tiden och det börjar ske förändringar genom bland annat nya lagförslag. Jag vill gärna se det positiva med att till exempel våld i nära relationer uppmärksammas så att man får upp ögonen för det som inte fungerar och har möjlighet att rätta till det.
I kölvattnet av corona så är det stödjande och förebyggande arbetet viktigare än någonsin. Vi måste sätta på oss glasögonen och vara extra uppmärksamma för att fånga upp de som riskerar fara illa på grund av psykisk ohälsa, missbruk, våld och utanförskap.
Det här numret uppmärksammar vi NPF, suicid och våld i nära relationer. Hedersvåld är en del, som inte få glömmas bort. Nina Darvish har ägnat hela sitt yrkesliv åt att krossa urgamla normer. Socialsekreterare i Eksjö har startat en podd om våld i nära relationer som är värd att lyfta. Det var också många aktörer som driver skyddat boende som hörde av sig och ville lyfta den placeringsformen som ju inte är tillståndspliktig och därmed finns inga kvalitetskrav på verksamheten.
När ska kvinnors rätt och kvinnors behov tas på allvar? Jag kan inte låta bli att undra varför samhället inte verkar ha någon vilja att bygga en rättssäker och fungerande verksamhet för kvinnors rätt till skydd. Hur hade det sett ut om män varit de mest utsatta?
Hur kan vem som helst få starta ett skyddat boende, helt utan granskning? Både kvinnor och barn kan ha stort behov av psykiatrisk vård efter att ha levt under hot och våld i sitt eget hem, med svår PTSD som följd. Det verkar vara svårt att kombinera skydd och vård, särskilt till barnen.
Ökad kunskap och politisk påverkan kan leda till förändring. Äntligen så verkar i alla fall kurser och konferenser kunna genomföras efter sommaren. Det
är viktigt att få uppdatera sina kunskaper och att få sprida goda exempel för att höja kvaliteten i branschen.
Den 1 september ska allt kunna återgå till det normala om inget annat händer och de flesta har hunnit bli vaccinerade. Jag hoppas att SSIL kan anordna utbildningsdagen i Västerås den 2 september med tema våld i nära relationer. JP Infonet fortsätter med sina webbsända kurser, som ”Våld i nära relationer och juridiken” den 31 augusti.
”Att växa upp i en psykopatisk/narcissistisk miljö” hålls av Expo Medica på tre orter under september. Jag har talat med Helena Bingham, som håller i kursen. Vår förra intervju med henne ”Så känner du igen en psykopat” är vår mest lästa artikel på omtanke.today och den nya finns ute nu; ”I skuggan av en psykopat”.
Jag tycker att det pratas för lite om dessa personlighetssyndrom. Det är ju ofta dessa charmiga och vältaliga män som kan visa en helt annan sida i hemmet där de kontrollerar och hotar sina kvinnor. De duperar sin omgivning med skicklighet och lyckas få alla på sin sida, även i rättssalen.
Hoppas du får en inspirerande höst, men först en riktigt skön sommar!
Trevlig läsning!
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Jenny Fors
chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
6 | www.ssil.se
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
(Öppnas 2020/2021)
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Karin Schulz, generalsekreterare på Mind. Foto: Anna Simonsson.
Den 1 maj trädde den nya lagen i kraft. Att uppmana någon att begå självmord kan leda till två års fängelse. Mind, som har Självmordslinjen, välkomnar den nya lagen. – Den nya lagen är en viktig markering för hur allvarligt vi som samhälle ser på en sådan omoralisk handling. Lagstiftning handlar inte enbart om att personer ska åtalas för brott, utan har även en normgivande funktion, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.
2012 startade chatt-tjänsten Självmordsupplysningen som en effekt av ett uppmärksammat självmord, där en person uppmanats att ta sitt liv på Flashback då denne skrivit om sina självmordstankar i forumet. Självmordsupplysningen vidareutvecklades tre år senare till Självmordslinjen, Sveriges första suicidpreventiva stödlinje via chatt och telefon.
– Personer som lider av självmordstankar behöver ofta stöd för att söka hjälp och för att känna hopp om livet när det psykiska lidandet är som svårast att hantera. Genom att rusta fler med kunskap om psykisk hälsa och hur man kan stödja någon annan minskar skam och stigma
kring dessa frågor – och det i sig kan rädda många liv, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.
Samtidigt är behovet stort av mer kraftfulla insatser för att minska antalet självmord. Forskning och tidigare erfarenheter visar att det ofta är först efter en större kris som pandemin inneburit som antalet självmord ökar. Mind understryker därför vikten av en rad åtgärder för att hantera pandemins konsekvenser på människors psykiska hälsa:
1. Regeringen behöver skjuta till resurser för ett utökat psykosocialt stöd med anledning av pandemin och det suicidpreventiva perspektivet behöver vara närvarande i politiska avvägningar som rör människors socioekonomiska situation.
2. När ett förslag till ny socialtjänstlag nu ligger på bordet borde det vara en politisk prioritet att stärka det förebyggande arbetet och att säkerställa att socialtjänsten har de resurser som krävs för att arbeta systematiskt med uppsökande och förebyggande insatser.
3. Självmordspreventionen måste bli betydligt mer systematisk: från händelseanalyser vid varje fullbordat självmord
och systematiskt fånga upp och ge stöd till efterlevande, till att strukturellt granska och åtgärda brister på nationell politisk nivå. Hela 233 av landets 290 kommuner saknar handlingsplaner för suicidprevention.
4. Vårdpersonal och myndighetspersoner som möter människor som löper större risk att begå självmord måste ges verktyg att agera. Det krävs både resurser i form av tid och kompetens samt en tydlig signal från arbetsgivaren om att detta är viktiga frågor att prioritera.
5. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Fullständiga betyg är den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungas psykiska hälsa. Många elever har haft allt svårare att hänga med i undervisningen under pandemin och behöver ökat stöd för att klara skolan.
6. Kvinnor sticker ut som överrepresenterade vad gäller psykiska besvär, konsumtion av psykofarmaka och som den grupp där antalet självmord ökar. Särskilt unga kvinnor mår allt sämre. Här behöver politiken ta ett särskilt grepp för att vända utvecklingen.
KÄLLA: MIND
SKYDDAT BOENDE
MED PSYKOSOCIALT
STÖD
NSI erbjuder skyddat boende och insatser för skyddsbehövande personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, våld i nära relation, vittnesskydd samt stalkning.
Boende med 8 lägenheter för hot- och våldsutsatta kvinnor med (eller utan) medföljande barn
• Varje lägenhet rymmer mellan 2-4 medföljande barn
• Boendet är totalt 750 kvm, varav 350 kvm avser lägenheter och ca 400 kvm är funktions- och gemensamhetsutrymmen
• Vissa lägenheter är handikappanpassade
• 2 lägenheter är anpassade för medföljande husdjur med egen utgång för rastning
• Avskilt mötesrum för besökande socialtjänst
• Boendestödjare med relevant erfarenhet och kompetens på plats dygnet runt.
• Utöver boendestödjare finns nära tillgång till ärendesamordnare (socionom el motsv) och säkerhetssamordanre (fd polis) från NSI
• Samtalsbehandlare för kris-/stödsamtal
• Inhägnad baksida med gård/lekplats för barn
• Närhet till natur och fritidsområde
• Samverkan med skolor lokalt
• Tillgång till lärarstöd på boendet innan skolplacering
• Möjlighet att genomföra Trappansamtal
• Strukturerade riskbedömningar och anpassad riskhantering
• Hög säkerhet i alla avseenden
• Larm
• Boendet är hemligt och enskilt, men inte avlägset
• Säkra transporter av säkerhets-samordnare eller säkerhetstransportörer
- Utredningshem - HVB unga 13-18 år - Familjehemsvård - Stödboende - Skyddat boende
Vi har jour dygnet runt och en placering sker snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
Monica Helin VD, Grundare
010 188 00 08
070 557 25 46
Maria von Schantz Föreståndare
010 188 00 01, 070 557 25 08 maria.vonschantz@amhigo.se
Trygghet & Kompetens - det Personliga alternativet
010- 188 00 10 info@amhigo.se amhigo.se
Hitta skyddat boende eller samtalsstöd med rätt kompetens och tillgänglighet på unizonjourer.se
Här finns alla Unizonjourer samlade i en sökfunktion.
Unizons jourer bedriver professionell idéburen vård och omsorg enligt socialtjänstlagen. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över verksamheten.
Alla Unizons kvinnojourer med skyddat boende tar emot alla barn upp till 18 år oavsett kön. På jourerna finns anställda barnansvariga och verksamhet för barnen.
Jourerna har över 40 års erfarenhet och kunskap av att möta, stötta och skydda kvinnor och barn som utsatts för våld.
Alla Unizons över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer arbetar på idéburen grund och utan vinstintresse. Den enda vinst vi skapar är samhällsvinst.
Läs mer och hitta skyddat boende och stöd på www.unizonjourer.se
Att känna sig annorlunda och att allt man gör blir fel blir väldigt påfrestande för barn med NPF. Georgios Karpathakis startade bloggen Underbara ADHD för att fler ska kunna få stöd i tid och nå sitt fulla potential. Greta Thunberg, som har varit väldigt öppen med sin asperger-diagnos, hittade mening i miljöfrågorna.
Georgios Karpathakis, grundare av Underbara ADHD, levde ett oroligt liv med slagsmål, småkriminalitet och droger i många år. Efter att han dömts för ringa narkotikabrott vände livet. När han var 25 år fick han diagnosen adhd och de ständiga frågorna började få svar. Idag brinner han för att hjälpa andra med adhd och tror på den starka gåvan som diagnosen har med sig.
– Med rätt stöd och uppbackning kan vi med adhd skapa underverk i samhället, säger han.
TEXT: ANNE HAAVISTO
FOTO: DENNIS BOIJ
Georgios säger att han alltid känt sig annorlunda och redan som liten hade han en känsla inombords om att han var ”fel”. Samtidigt var han ett nyfiket, glatt och impulsivt barn med många vänner. Men det var i tonåren som det riktigt jobbiga började.
– Livet var jävligt jobbigt. Det saknade något i mitt personliga livspussel. Jag visste inte om jag var den gulliga, smarta och charmiga killen som min familj sa att jag var, eller den stökiga, bråkiga clownen som lärarna kallade mig. Jag kunde inte följa mallen helt enkelt och hade min första kontakt med en psykologkontakt redan som sjuåring, berättar han.
I HÖGSTADIET BÖRJADE det gå utför. Den inre konflikten och bristen på svar och förklaringar, tillsammans med bristen på förståelse, stöd och anpassningar i skolan gjorde att han hamnade i en destruktiv tillvaro.
– Jag började bruka alkohol och narkotika, i självmedicinerade syfte när jag var 13 år. Det var också då jag söp mig full och försökte ta mitt liv för första gången. Jag var trött på att göra och vara ”fel”, och såg ingen mening med att leva eftersom jag bara skadade dem jag älskade – om än omedvetet. Så just där och då kändes det som den bästa lösningen, även om det med facit i hand kanske mest var ett klassiskt rop på hjälp, säger han.
HAN VAR EN social människa med bred umgängeskrets i Gribbylund i Täby där han växte upp. Där fanns en kamratanda som var unik och inkluderande.
– Alla fick vara med, allt från barn till utsatta föräldrar, klassiska medelklassföräldrar och framgångsrika välmående föräldrar. Men mitt identitetssökande gav mig problem och jag hamnade ofta i slagsmål. Jag drack och rökte gräs, för att dämpa min ångest och förtvivlan över den
ständiga känslan av utanförskap, berättar han.
Senare, när han gick på universitetet och arbetade som PR-konsult eskalerade drickandet och med egna intjänade pengar fick han råd med tyngre droger, som kokain.
– När jag blandade alkohol och kokain blev jag lugn och fridfull. All stress, oro och rastlöshet försvann. Det tillståndet ville jag ju vara i allt oftare, så klart.
Ålder: 35.
Familj: Sambo, tre bonusbarn och sonen Nikolas, tre månader.
Yrke: Grundare och VD av Underbara adhd, föreläsare.
Bor i: Dalby i Skåne.
Men när ruset avtog fanns ångesten och den djupa oron kvar.
– Det kändes som jag inte fick luft. Jag försökte djupandas hela tiden, för att inte kvävas av ångest.
Han fick sin adhd-diagnos 2011, då var han 25 år.
– Det var min andra utredning, den första gjorde jag som 17-åring. Då fick jag ingen diagnos, även om jag hade många kriterier på adhd, men enligt BUP hade jag inga inlärningssvårigheter och bra betyg i gymnasiet.
ATT FÅ DIAGNOSEN var chockartat och en känslostorm följde.
– Jag blev glad för att att jag fick svar på många frågor. Men jag blev också ledsen, arg och frustrerad. Och besviken över att ingen sett något tidigare, att ingen hjälpt mig, fast jag varit i kontakt med psykologer och experter i hela mitt liv.
Vem hade han varit om han fått diagnos mycket tidigare? Hur hade hans liv blivit om han fått rätt hjälp tidigare? Frågorna avlöste varandra.
– Jag kanske inte hade haft mer än 100 stygn på min kropp, för att ha blivit hoplappad efter sammanlagt sex självmordsförsök? Eller blivit polisanmäld elva gånger under en vecka, för bland annat misshandel och olaga hot. Jag hade kan-
ske inte haft hundratusentals kronor i knarkskulder? Det kändes som att jag inte hade fått välja min väg i livet. Jag var bitter och kände mig sviken av samhället och vården, det erkänner jag.
DET TOG ETT år att landa i att diagnosen är en del av hans liv, något han måste acceptera och lära sig att leva med. – När jag fick diagnosens påbörjades en utdragen resa med att hitta rätt läkemedelsbehandling, det var jobbigt att hitta rätt typ av medicin och rätt dosering.
på mig. Samtidigt borde jag inte ha varit förvånad, eftersom jag levde på ett sätt som var upplagt för att sluta precis så.
Våren 2012 startade han bloggen Underbara ADHD, efter en sjukskrivning.
– Det var en slump egentligen. Jag gick på en filmvisning som föreningen Attention anordnade och såg filmen ”Jag har adhd”. Jag blev starkt berörd av filmen och kände att jag inte var ensam med mitt kaos inombords. I filmen berättade människor om det jobbiga, men också om det som kan vara positivt med att leva med adhd.
»Såg ingen mening med att leva eftersom jag bara skadade dem jag älskade« Georgios Karpathakis
Jag började också i samtalsterapi för att bearbeta mitt liv. Men jag tog återfall och hamnade i destruktivitet igen. Jag kunde liksom inte riktigt förlika mig med diagnosen eller insikterna och svaren som den innebar.
Efter en husrannsakan där polisen letade efter kokain dömdes Georgios till samhällstjänst för ringa narkotikabrott.
– Att vara med om och gå igenom det, en husrannsakan och efterföljande rättegång, var otroligt påfrestande och tog hårt
En stor insikt som kom då var att han inte var dum i huvudet, som han ofta tänkt, tvärtom kunde ha få mycket gjort, om rätt motivation och förutsättningar fanns. Och den motivation och inspirationen kom under filmvisningen. Men han kände även ilska.
– En stark känsla av irritation och frustration kom över mig. Här bor vi i ett av, på många sätt, världens bästa länder. Ändå har vi en diskriminering av personer med diagnoser, som i princip aldrig
får rätt stöd och förutsättningar, för att nå sin fulla potential. Jag måste göra någonting åt det. Jag vill visa att livet inte tar slut med en diagnos, utan det kan vara starten till någonting väldigt bra.
HAN STARTADE UNDERBARA ADHD för att förmedla att det går att få ett bra liv, skaffa sig en utbildning, ett bra jobb, och få en någorlunda fungerande vardag – trots eller kanske snarare tack vare diagnosen.
– Namnet Underbara ADHD var ett ”sofistikerat Fuck You-finger” till alla som såg ner på adhd, alla som såg diagnosen som en belastning och ett problem. Att visa adhd-myntets båda sidor blev viktigare än någonsin. Får vi fokusera på det som kan bli bra, med rätt stöd, uppmuntran och uppbackning, blir vi till exempel ett starkt bidrag till att Sveriges ekonomi kan bli bättre, inte tvärtom.
Fram till slutet av 2013 var bloggen, tillsammans med landets största Face-
book-sida om adhd, med sporadiska föreläsningar, en bisyssla till heltidsjobbet som PR-konsult. Men i början av 2014 blev Georgios antagen till Reach for Change inkubator, en stiftelse som stöttar sociala entreprenörer med idéer som gör livet bättre för barn. Då fick han möjlighet att arbeta med Underbara ADHD på heltid.
– Visionen är att skapa ett Sverige där endast fantasin sätter gränser. Där alla människor ska få en möjlighet att lyckas,
utifrån sina personliga förutsättningar och behov. Jag vill genom mitt arbete sprida information, kunskap och inspiration, och jobba föra att minska de många fördomar som finns om adhd.
Idag mår han bra och är lycklig och tillfreds med sitt liv. Den dödslängtan han tidigare kände är borta.
– Tvärtom har jag snarare dödsångest nuförtiden. Jag vill leva. Jag är nybliven pappa till en underbar son och jag jobbar med det jag brinner för. Sen kämpar jag alltid, som alla andra med adhd, dagligen, med strategier för att få vardagen att fungera. Det är alltid en utmaning att ha adhd, som kan vara både en förbannelse och en gåva. ●
Underbara ADHD arbetar för att fler människor som lever med eller nära personer med adhd ska få tillgång till rätt stöd i tid, och därigenom även få möjlighet samt förutsättningar att nå sin fulla potential. Till sitt förfogande har man landets största digitala kanaler inom NPF vilka används för att sprida information om senaste nytt, aktuell forskning och praktiska vardagstips kring adhd. Företaget erbjuder även inspirationsföreläsningar, i fysisk eller digital form. För mer info besök www.underbaraadhd.se.
• FREDA
• Patriark
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Barnverksamheter dagligen
• Eget husdjur välkommet
www.curbosverige.se I info@curbosverige.se I 072 064 43 89
Kända klimataktivisten Greta Thunberg har alltid varit öppen med sin asperger-diagnos. Foto: Julio Etchart.
Unga med autism och asperger kan ha svårt att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter och att fungera i olika sociala sammanhang tillsammans med andra. Det kan vara jobbigt att träffa nya människor och prova nya saker. Många utvecklar ett specialintresse, som kan bli en livlina och ett sätt att få ett sammanhang. För Greta Thunberg blev klimatintresset totalt avgörande.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: JULIO ETCHART OCH GETTY IMAGES
Innan Greta Thunberg inledde sin skolstrejk för klimatet gick hon knappt i skolan och satt mest inne på sitt rum.
– Jag mådde dåligt och pratade inte ens. Jag fick till och med diagnosen selektiv mutism. Jag gick sällan utanför dörren och hade även OCD med diverse tics. Men så blev jag engagerad i det här med klimatet och kände att jag måste agera själv för att det skulle hända något. Det var avgörande för mig, berättar hon.
Greta Thunberg var en av talarna på ett webinarium inom projektet Hela spektrat som arrangerades av Min stora dag och Autism- och Aspergerförbundet. Hon hade bjudits in för att tala om sin asperger-diagnos och syftet med dagen är att bidra till en mer givande fritid och fler meningsfulla aktiviteter för barn med autism och aperger.
– Jag har många specialintressen, även om klimat och miljö är det största. Jag kan nörda in mig på saker, jag kan sitta en hel dag och läsa geografi. Att få göra något viktigt var det som gjorde att jag inte hamnade i ett mörker, säger Greta. Hon fick en gång frågan om hon lider av asperger. Då svarade hon att hon inte lider av det – hon har det.
– Det kan vara en styrka om man bara får rätt anpassningar. Jag tycker att det
är konstigt att prata om diagnoser som sjukdomar och funktionsnedsättningar. Världen hade inte sett ut som den gör om det inte hade funnits personer med laserfokus som har tålamodet att nörda ner sig och få idéer.
Skolan och samhället i stort ser inte alltid barn som individer med olika styrkor. Alla fungerar inte på samma sätt eller lär sig på samma sätt. Det är som att mäta en fisks intelligens genom dess förmåga att klättra i träd, som man brukar likna det med.
EN PERSON MED autism och asperger går ofta rakt på sak utan att linda in saker.
– Jag hatar kallprat, utan går direkt på det som ska sägas. Det är på gott och ont. Jag är ganska bra på att skapa dålig stämning, säger hon och skrattar.
Greta Tunberg är en helt annan person idag än för tre år sedan när hon startade sin klimatresa. Om hon skulle ge ett råd till sitt yngre jag eller till någon annan med aperger eller autism så är det att ”Det blir bättre”.
– Det gjorde enorm skillnad för mig när jag hittade något som jag brann för. Du kan ta dig ur det om du får rätt förutsättningar och hjälp. Det är lätt att känna att inget spelar roll när allt är så ytligt och samhället inte prioriterar människan,
välbefinnande eller planeten. Det är andra saker som prioriteras, snabba och kortsiktiga belöningar.
På frågan om vad pandemin har inneburit, bra och dåligt svarar hon:
– Pandemin har gett fruktansvärda konsekvenser med död och lindande. Det är en tragedi och ingenting annat.
MÅNGA PERSONER MED NPF har känt stor oro på grund av corona. Över att bli sjuk, att någon närstående drabbas och vad som händer i samhället. Det har varit jobbigt med nya rutiner, trängsel och att folk inte följer rekommendationerna.
Men många har också upplevt att pandemin har gjort att det har blivit lättare att göra saker, det är inte lika mycket folk i farten, mindre köer vid aktiviteter.
– Jag har tre hockeykillar och när den aktiviteten stängde ner så kunde vi få tid till att göra andra saker tillsammans, säger Lisa Idering som är med och driver podden Funkismorsorna.
– Men vi hade precis kommit igång med dans för Frans och så lades den ned. Det är svårt att hitta fritidsaktiviteter som passar bra och som de gillar, säger kollegan Anna Eriksson.
Med podden och bloggen Funkismorsorna vill de visa det vanliga livet med barn inom autismspektrat.
Lisa Idering har tre söner, varav två med den mycket sällsynta diagnosen Renpenning syndrome, som är en lindrig utvecklingsstörning. Den ena har också fått diagnoserna autism och adhd.
ANNA HAR FEM barn, varav en med autism och adhd.
– Det är ren terapi för oss att spela in podden. Både vi och säkert andra har inte den tiden att prata av sig med någon och bara det att få veta att det finns andra med liknande vardag är väldigt skönt att få höra, säger Anna och fortsätter:
– När Frans fick sin diagnos var jag helt besatt att höra hur det var för andra som hade äldre barn med autism. Alla är ju olika, men jag ville veta hur det kunde bli för honom längre fram.
Det är jobbigt att vara funkisförälder, att hela tiden behöva finnas vid barnets sida och man känner sig ofta utanför när vänner pratar om sina barn.
– Egentid är svårt, men det måste man få ibland för att orka. Jag är ensamståen-
»Jag är ganska bra på att skapa dålig stämning« Greta Thunberg
de, så jag kan gå ut i trädgården så får de sitta i soffan med Ipaden en stund. Corona har ju ställt till det, då vi inte ha kunnat ha barnvakt under pandemin, säger Lisa.
– Frans har vänner, men då måste jag boka in att de ska ses och följa med själv och nu har man ju inte kunnat åka hem till folk hur som helst, säger Anna.
DE SKULLE ÖNSKA att kunskapen och acceptansen om funktionsnedsättningar skulle öka.
– Folk tror sig vara accepterande och säger att alla ska få vara med, men om mitt barn beter sig annorlunda så kommer det en blick eller att de tror att han är ouppfostrad, säger Lisa.
Föreningen Lära med djur berättade om sin verksamhet där barn med funktionsskillnader får en lugn och trygg aktivitet utan krav. Det har visat sig ha en fantastisk inverkan.
– Att hålla på med hästar är inte bara en aktivitet, det är en livsstil och en identitet. De har en bra inverkan och stärker självkänslan. De dömer inte, kräver ögonkontakt eller ställer en massa frågor. Djur kan också göra att man öppnar sig mer för kontakten med människor, säger Karin Strandberg.
FÖR ALEXANDER SKYTTE var datorspelandet en livlina. Som barn diagnostiserades han med adhd och som vuxen med autism.
– Högstadietiden var väldigt tuff. Adhddiagnosen som jag fick i fjärde klass blev som en stämpel i pannan. Ingen visste vad det var; varken fröken, klasskompisarna eller mina föräldrar. Jag fick flytta till en resursklass. Jag ville inte vara den som bråkar och förstör, så när jag fick välja att komma tillbaka till min gamla klass
»Jag tog mig igenom skoldagen för att jag visste att jag skulle få spela på kvällen« Alexander Skytte
så gjorde jag det. Men de hade utvecklats så mycket och hade sitt sociala samspel, medan jag fortfarande ville gunga och klättra i klätterställning. Det gjorde att jag hamnade utanför. När de blev tillsagda att lämna mig ifred blev jag osynlig istället och det var ännu värre.
Vid 13-årsåldern började han spela datorspel och pappan som var it-tekniker ordnade ett lag och tävlingar.
– Jag hade inget annat utanför det här. Det var en skillnad på liv och död. Jag blev spelberoende, men hellre det än att vara död.
Nu i vuxen ålder så kan han hantera sitt spelande. Han är själv pappa och arbetar som lärare i idrott och hälsa.
– E-sporten fick mig att utvecklas, känna mig duktig och uppskattad. Jag hade ett sammanhang. Jag tog mig igenom skoldagen för att jag visste att jag skulle få spela på kvällen. Pappa fixade matcher och satt där och hejade som på vilken sport som helst.
DET KAN TYCKAS som en motpol att sedan bli idrottslärare, men Alexander har alltid gillat att röra på sig.
– Fast jag har alltid varit livrädd att vara upp och ned. Jag kan förstå att vissa barn tycker att vissa saker är otäckt. En del kan
heller inte berätta vad som är fel, som en kille som vägrade att ha skorna på sig i gympasalen. Tillslut kom det fram att det gjorde ont i fötterna för att skorna var för små.
När Alexander var yngre var det mycket som kunde sätta käppar i hjulet för olika aktiviteter.
– Det var som att jag hade en svagare startmotor. Jag fick ångest för att jag skul-
Autismspektrumtillstånd är ett begrepp som används övergripande för autism och Aspergers syndrom.
Q Aspergers syndrom har samma kriterier som för autism när det gäller social interaktion (minst två av följande): Svårt att tolka och använda ansiktsuttryck, gester, ögonkontakt och kroppsspråk på ett förväntat sätt. Visar inget intresse för att leka med andra jämnåriga barn och söker inte spontant efter att dela glädje och intressen med andra. Nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget. De har ofta specialintressen som är onormalt i intensitet repetitiva beteendemönster, fixering av rutiner.
le behöva ringa en kompis om vi skulle ut och spela fotboll, för tänk om han sa nej, då skulle det vara jobbigt. Och så var jag tvungen att ta på mig skorna och se till att äta något före så jag inte blev hungrig. Och så måste jag leta fram bollen. Det var så mycket motstånd så då blev det ofta inte av istället.
Alla barn har rätt till en givande fritid och meningsfulla sociala sammanhang. Det ska projektet Hela spektrat verka för, som pågår i tre år till. Förutom kunskapsspridning anordnas även specialanpassade läger för barn med autism. Det är något att se fram emot efter corona. ●
Q Autism skiljer sig från Aspergers genom att diagnosen även kan innefatta språklig, kognitiv och intellektuell funktionsnedsättning, men på flera olika nivåer. En del har ensidiga stereotypa rörelsemönster, motoriska manér och fascination av föremåls material, lukt och ljud.
Q Selektiv mutism klassificeras som en ångestdiagnos. Barnen har generellt ett fullt fungerande språk i hemmet tillsammans med familjemedlemmar, medan man inte klarar av att tala och svara i skolan eller andra sociala situationer.
Q Renpennings syndrom är en mycket ovanlig neuroutvecklingsstörning som orsakar intellektuell funktionsnedsättning och mild tillväxthämning.
När kraven i skolan ökar kan fler neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upptäckas.
»När kraven ökar i skolan och det sociala umgänget blir viktigare så kanske även autism upptäcks«
NPF ska utredas så tidigt som möjligt för att barnet ska kunna få anpassningar som passar dennes behov. Det är viktigt för barnets utveckling, självkänsla och mående. Refam arrangerade en utbildningsdag om Neuropsykiatriska tillstånd den 20 april.
TEXT:
Cirka 6 procent har adhd, så det är en relativt vanlig funktionsnedsättning. Ofta märks den redan i förskoleåldern. Kärnsymtomen för adhd är ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Man kan ha svårt att sitta still, ha lätt att bli arg, svårt att lyssna på andra och lätt bli störd.
– Det är vanligt att den som har adhd också har en annan neuropsykiatrisk störning. Vissa kan dominera under en period av livet, till exempel kanske adhd uppmärksammas först och sedan när kraven ökar i skolan och det sociala umgänget blir viktigare så kanske även autism upptäcks, säger Piotr Wysota, överläkare och specialist i psykiatri och allmänmedicin.
Han talade på Refams utbildningsdag om Neuropsykiatriska tillstånd den 20 april.
Exempel på neuropsykiatriska störningar är intellektuell funktionsned-
sättning, kommunikationsstörningar, autism, adhd/add, specifika inlärningssvårigheter, motoriska störningar, tourettes syndrom och andra utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser. Även OCD räknas som neuropsykiatrisk störning. Det finns olika grader av funktionshinder och de kan också ändras, till exempel att man lär sig hantera hyperaktivitet som vuxen. Autismspektrumstörning delas upp i lindrig, medelsvår och svår. Intellektuell funktionsnedsättning finns som lindrig, medelsvår, svår och mycket svår.
– NPF ska utredas så tidigt som möjligt för att barnet ska kunna få anpassningar som passar dennes behov. Men många tror att det är själva diagnosen som måste till för att man ska kunna få hjälp, det är väldigt typiskt, men det står ingenstans. Undervisningen ska anpassas till varje elevs behov och varje barns behov är unikt, säger Piotr Wysota.
Försenad språkutveckling och inlärningssvårigheter är vanligt vid NPF.
»Ett barn med adhd blir ofta stämplad som bråkstake, vilket är orättvist och gör att självkänslan blir ännu sämre«
Kärnsymptomen för adhd är uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. I diagnosmanualen DSM-5 tog man bort add som diagnos och lät den istället ingå i den generella adhd-diagnosen. Trots detta så skiljer sig symptomen avsevärt. Hos personer med add saknas överaktiviteten helt. De har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem.
Det är vanligt att personer som har NPF också har läs- och skrivsvårigheter. Personer med dyslexi har svårt att känna igen och tyda ord. Dyskalkyli handlar om svårigheter att räkna.
Tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder) är en vanlig funktionsnedsättning som drabbar minst två procent av befolkningen. Symtomen är tvångstankar och tvångshandlingar.
KÄLLA: ATTENTION
Symtom på NPF kan vara: Försenad språkutveckling, stora sociala samspelsavvikelser, främst i förhållande till grupper av jämnåriga, intressen och beteenden som är avvikande i intensitet. Begränsning eller tvångsmässighet. Stereotypa rörelsemönster/tics. Överaktivitet/ koncentrationssvårigheterellerinlärningssvårigheter. Uttalad motorisk klumpighet. Svårförståelig aggressivitet. Stora skolsvårigheter. Mobbning på grund av att barnet uppfattas som udda eller konstigt. Fixering vid olika sorters mat, dess färg osv. Avvikande verbal eller icke-verbal kommunikation när det gäller röst, gester och blickkontakt.
INLÄRNINGSSVÅRIGHETER DELAS UPP i specifika och ospecifika. Specifika är dyslexi (svårighet att skriva och läsa), dyskalkyli (svårighet att räkna), specifika språkliga funktionsnedsättningar och icke verbala inlärningssvårigheter. Ospecifika är bland annat psykisk utvecklingsstörning och språklig utvecklingsförsening.
Språkstörning innebär att personens språkförmåga är påtagligt nedsatt. Det kan vara svårigheter med språkljud, talets melodi, att känna igen ord och att komma ihåg ord.
Piotr talade också om PANS och PANDAS. PANS står för Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome och PANDAS betyder Pediatric Autoimmune Disorder Associated with Streptococci infection.
– Det kan uppkomma helt plötsligt och barnet får då svår separationsångest, till exempel att inte vilja släppa föräldern och gå till skolan, neurologiska och psykiska symtom som ryckningar, synhallucinationer, ångest och tvångssyndrom.
VISSA FÅR BARA en episod och för andra håller symtomen i sig, men vanligast är att de kommer i skov. Symtomen tros bero på infektioner som skapar autoimmuna antikroppar som påverkar hjärnan. Det finns en behandling att göra på sjukhus när attacken kommer och det är att spola bort
antikroppar från blodet. PANDAS orsakas av en streptokockinfektion, till exempel halsfluss.
När det gäller behandling av autism och adhd så är struktur viktig. Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning. Anpassning i skolan, anhörigutbildning och en förstående omgivning underlättar livet. Vid adhd kan centralstimulerande medicin lindra symtomen.
– Ett barn med adhd blir ofta stämplad som bråkstake, vilket är orättvist och gör att självkänslan blir ännu sämre. Medicin kan behövas för att mildra symtomen och anpassningar är viktiga, till exempel att vissa ämnen kanske kan utföras i avskildhet. Det kan också finnas särskild begåvning hos personer med NPF som är understimulerade och därmed tappar intresset. Så det gäller att hitta en bra nivå på kraven, säger Alexandra Persson, psykiatrisköterska, som också talade under dagen. ●
Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.
Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd.
Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
HVB-hemmet Villberga Familjecenter är navet i Villbergastaden.
Nytt stödboende i Enköping.
Enköpingsbaserade Villbergagruppen har valt ett bredare grepp för att möta människor med autism. Inom ramen för sin egen Villbergastad utvecklas successivt nya verksamheter som ska ge stöd för gruppens boende och elever och förbättra förutsättningarna till ett meningsfullt liv.
Villbergagruppen är ingen ny aktör inom området. Sedan mitten av 1990-talet har företaget och dess huvudman arbetat för att i olika former ge stöd till människor med Autismspektrumtillstånd (AST).
Det man själva kallar Villbergastaden har byggts i etapper. Ursprunget, HVB-hemmet Villberga Familjecenter, är alltjämt navet och den fasta basen. Steg för steg har dock ”staden” byggts ut med nya verksamheter för att möta behoven från boende och elever.
Idag rymmer Villbergsstaden ett väl inarbetat HVB-hem i lantlig miljö, en närliggande skola i egen regi för elever i årskurserna 7-9 samt boenden enligt LSS 9§9 på flera platser i centrala Enköping. Under våren 2021 har dessutom verksamheten utökats med stödboende för ungdomar i åldrarna 17-20 år.
– Stödboendet ger oss en pusselbit som vi tidigare saknat, berättar Magnus Edlund, Villbergagruppens grundare och huvudman. Stödboendet är ett alternativ för unga vuxna som ännu inte beviljats möjligheten till ett LSS-boende, men som
behöver en egen hemmiljö för att kunna fortsätta utvecklas.
Villbergagruppens arbete utgår från en människosyn där varje individ ges möjligheter att utvecklas i egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
– Det här går som en röd tråd genom alla våra verksamheter, säger Magnus Edlund. Människor med funktionsnedsättningar förväntas ofta anpassa sig till de verksamheter samhället erbjuder, när det i själva verket borde vara tvärt om. Det är lagstiftarna och vi som arbetar med de här frågorna som måste lära oss förstå hur våra boende och elever fungerar och forma lärandemiljöer och kommunikationssätt som fungerar för varje enskild individ.
FÖR MAGNUS OCH Villbergagruppen är förståelsen kring AST och de boende en process som ständigt måste slipas på och förädlas. Ett ”hantverk” som grundar sig i engagemang, respekt, acceptans och – inte minst – nyfikenhet och hjärta. – Vår utgångspunkt är alltid att de människor vi möter gör så gott de kan. När något går snett och det leder till utagerande eller andra sammanbrott är det vi som ska fråga oss vad det är vi inte förstått, förtydligar Magnus.
Placeringar i Villbergagruppen försorg
kan ibland bli långvariga. Vistelser på upp till tre år inom HVB-verksamheten på Villberga Familjecenter är inte ovanliga. – Ibland blir placeringarna ännu längre då placerande kommun resursmässigt kan ha svårt att ta vid, berättar Magnus Edlund. Då måste vi finna andra lösningar.
Dessa utmaningar resulterade under 2020 till uppstarten av ett serviceboende enligt LSS 9§9. Villbergagruppen har idag LSS-möjligheter för upp till sju boende. – Vi valde serviceboendeformen, med egen lägenhet och tillgång till gemensamhetsytor, men tar även emot de som kvalificerar sig för gruppboende men som inte mår bra av att ha andra alltför nära inpå sig, säger Magnus Edlund.
FÖR ATT FINNA lösningar för unga vuxna med behov av anpassat stöd etablerade Villbergagruppen under våren även ett eget stödboende. Stödboendet är ett alternativ för ungdomar i åldern 17-20 år som inte bedöms behöva de behandlingsinsatser som motiverar placering i HVB och som ännu inte beviljats boende enligt LSS 9§9. – Stödboendet ger oss möjligheter att hjälpa ungdomar att i rätt takt vänja sig vid ett eget boende för att så småningom kunna klara av att ta steget vidare, förklarar Magnus Edlund. Stödboendetiden ger oss också ett bra tillfälle till kartläggning av framtida stödbehov.
TEXT: MIKAEL HALLGREN
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se
Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Svedbacka är ett litet familjärt HVB-hem beläget naturskönt i norra Hälsingland. Atmosfären på boendet är varm och välkomnande, här finns ett stort hjärta och bred kompetens
VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:
HVB-Hem
Stödboende
Skyddat boende Återanpassningsboende Utslussverksamhet
Akutplaceringar
Utredningar
HVB-HEM www.svedbacka.se 070-763 44 55
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Är du inköpare och vill ha beslutsgrundande information om relevanta leverantörer?
Då ska du testa Vårdvisaren som är en kostnadsfri tjänst från SSIL.
vardvisaren.se - alla leverantörer på ett ställe
Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.
Projektet mWorks fokuserar på vilka styrkor, förmågor och nya strategier som kan hjälpa sjukskrivna tillbaka och få arbetet att fungera. Professor Ulrika Bejerholm med forskarkollegor vill komma bort från det fokus som nu ligger på diagnos och funktionsnedsättningar.
Tanken är att appen ska bli en plats där man kan hämta energi och ta avstamp för att komma vidare. Den hjälper till att överblicka det stöd som finns, vilka strategier man kan behöva och hjälper användaren att skapa en plan framåt.
Idag är stödet i rehabiliteringskedjan fördelat mellan olika aktörer och ansvarsfördelningen är oklar. Konsekvensen blir ett glapp i kedjan med långvariga sjukskrivningar som följd. Vilket i sin tur enligt forskningen bidrar till en nedåtgående spiral av psykisk ohälsa och utanförskap.
–Tidigare forskning visar att stödet är fragmentariskt och svårt att överblicka, vilket gör att man hamnar mellan stolarna, säger Ulrika Bejerholm, arbetsterapeut och professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning vid Lunds universitet.
Storasyster tilldelas idépriset 2021 av Riksförbundet Unizon för kampanjen “Tänk dig ett samhälle fritt från sexuella övergrepp. Det gör vi.”. Det är den precis vision Storasyster arbetar för.
Idépriset går till Storasyster, Kraftbyrån och Föreningen Rise.
– Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha vunnit Idépriset 2021! Vi är stolta över kampanjen och ser det breda genomslag som den fått som otroligt viktigt. Vi har långt kvar innan vi har ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld, men förhoppningsvis leder kampanjen till nya tankar och idéer om hur vi kan ta oss dit, säger Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare Storasyster.
Kampanjen har tagits fram med hjälp av kommunikationsbyrån DET.
Ericsson Globe byter namn till Avicci Arena. Idén kom efter Avicii Tribute Concert i december 2019 och Globen blir nu en del av ett större arbete för att förebygga psykisk ohälsa hos unga.
Namnbytet kommer efter ett samarbete mellan Stockholm Live, stiftelsen Tim Bergling Foundation samt Trygg-Hansa och Bauhaus.
– Att kunna använda en av Sveriges mest kända och besökta byggnader som megafon för en av vår tids viktigaste samhällsfrågor på det sätt vi nu gör tillsammans med våra partners känns fantastiskt, säger Andreas Sand, vd på Stockholm Live som driver Avicii Arena. Idén kom när vi genomförde Avicii Tribute Concert i december 2019; att skapa en plats som kunde sprida samma förståelse och gemenskap som genomsyrade den kvällen, med viljan att göra skillnad.
I samband med lanseringen av Avicii Arena startar också Stockholm Live, Tim Bergling Foundation, Trygg-Hansa och Bauhaus ett samarbete och initiativ för att förebygga psykisk ohälsa bland unga i Sverige. Initiativet ska ge unga verktyg och kunskap för att må
bättre, samtidigt som vuxna ska bli mer medvetna om den utbredda problematiken med psykisk ohälsa bland unga. Målsättningen är att genomföra insatser i hela landet, men även aktiviteter inne på arenan - där det bland annat planeras för ett större publikt evenemang i Avicii Arena på Tim Bergling Foundations årliga dag den 5 december.
Tim Bergling Foundation tar sitt arbete inom ”For a better day” med i det gemensamma initiativet, som samlar in ungas röster, tankar och behov
och vars innehåll blir en viktig del för det fortsatta arbetet. – Det är bara genom att lyssna på de unga och jobba tillsammans med dem som vi kan göra skillnad på riktigt, säger Klas Bergling, grundare av stiftelsen Tim Bergling Foundation. Vi kommer utgå från det i allt vi gör. Vi kallar insamlingen ”For a better day” eftersom vi har frågat unga människor vad de behöver för en bättre morgondag, och deras svar kommer ligga till grund för vårt arbete i och utanför arenan.
Till hösten startar en ny kurs för den som vill arbeta med hästen som resurs i hälsofrämjande aktiviteter. Efter genomförd kurs ska deltagarna kunna bedriva och utveckla hästunderstödda aktiviteter på till exempel HVB eller kommunal vård och omsorg.
Nu lanseras en ny kurs inom området hästunderstödda insatser. Kursen Tilläggsutbildning i Hästunderstödda Insatser – inriktning aktivitet ges genom Hästsportens folkhögskola på riksanläggningen Wången.
– Intresset för insatser med hjälp av hästen inom friskvård i hälso- och sjukvård och i skola och omsorg ökar, och som en av hästnäringens tre riksanläggningar har vi möjlighet att bedriva den här typen av utbildning, berättar utbildningsledare Ulrika Backan.
Den nya kursen på Wången utbildar inom undergruppen hästunderstödda aktiviteter. Dit räknas aktiviteter som kan användas i hälsofrämjande och utvecklande syfte för personer i behov av anpassat stöd på grund av olika hälso -
relaterade problem.
Lärarna är erfarna ridoch körlärare samt terapeuter och pedagoger, aktiva inom HUI. Kursen genomförs som en distansutbildning på heltid under 35 veckor med obligatorisk närvaro på Wången vid sex tillfällen under perioden. Utbildningen är på eftergymnasial nivå och riktar sig exempelvis till yrkesverksamma såsom behandlingspedagoger, socialpedagoger, fritidsledare, undersköterskor eller skötare inom psykiatrisk vård.
HVB-hem och Konsulentstödda Jour- och Familjehem Barn och Ungdomar 0-20 år
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger
• Familjearbete
• Psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
Den 15 augusti öppnar vi ett nytt HVB för flickor 12-17 år med psykosocial problematik.
www.riande.se 070-493 49 08
Alla kan hamna i problem och känna sig utanför.
På Misa Ung arbetar vi tillsammans med dig för att bryta en destruktiv livsstil. Du får ett individuellt stöd som via utbildning och praktik ska leda till arbete. Vår arbetsmetod bygger på en egen kontaktperson och ett team av resurser som följer dig mot ditt mål.
Ta kontakt med oss så på Misa Ung så hjälper vi dig med att hitta vägen till det stöd du behöver.
Du når oss via 08 - 515 161 80 www.misaung.se ung@misa.se m.me/ungmisa
#MisaUng
Självbiografi om ett annorlunda föräldraskap
När David föddes verkade allt normal, men vid ett års ålder visade det sig att han är döv, vid tre års ålder drog han sig mer inom sig själv och gick diagnosen autism. Kombinationen är synnerligen svår att hantera och med sin bok vill Kent Pettersson berätta om sin kärlek till David, men även om kampen mot både olika instanser och kampen med sig själv. David är idag 26 år och bor i eget jättebra LSS-boende, men vägen dit var lång och problematisk för familjen. Boken ”Inte bara David, om ett annorlunda föräldraskap” berörr och inger hopp till andra föräldrar i samma situation.
Kent driver sitt företag, KP Utbildningscenter, där han handleder olika personalgrupper inom vård och omsorg och håller ofta föreläsningar om psykisk ohälsa, missbruk och motiverande samtal.
Helena Bingham är en populär föredragshållare om personlighetssyndrom med fokus på psykopati, narcissism och machiavellism. I samarbete med Expomedica kommer hon att hålla en kurs i ämnet i Umeå den 9 september, Göteborg 16 september och i Stockholm den 23 september 2021.
Kursen ”Att växa upp i en psykopatisk/narcissistisk miljö – Den mörka triaden” vänder sig till dig som arbetar inom socialtjänsten, familjebehandling, skolväsendet eller rättsväsendet.
– Det värsta är att det här är så svårt att upptäcka. Man kan ibland märka att det är något som inte är som det ska i en familj, men man inser inte allvaret i det hela. En psykopat eller narcissist är så skicklig i sitt sätt att manipulera. De är ofta väldigt trevliga, sociala, förstående och engagerade på ytan, så det är svårt att tro att de har en helt annan mörk sida hemma. Istället blir det ofta den den andre föräldern som uppfattas som instabil.
Större artikel på www.omtanke. today och i nästa nummer. Mer information och anmälan på www.expomedica.se.
Socialstyrelsen lägger till personer med bipolär sjukdom eller schizofreni på listan över riskgrupper som löper högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom av covid-19. Även personer som haft stroke adderas till listan.
Socialstyrelsen har uppdaterat listan över riskgrupper som löper högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom av covid-19. – Två nya grupper är personer som har bipolär sjukdom eller schizofreni. Analys har visat att de har en påtaglig risk att bli allvarligt sjuka i covid-19. Bland kroniska sjukdomar läggs även de som har haft stroke till på listan, säger Thomas Lindén, Socialstyrelsen.
Medicinska riskgrupper har förtur i vaccineringen och har även rätt till ekonomisk ersättning om de tvingas stanna hemma från arbete.
Omtanke bad om ett förtydligande på varför dessa grupper löper större risk: – När vi arbetar med listan över de grupper som har störst risk att drabbas av ett mer allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19 kommer viktig information från resultat i publicerade vetenskapli-
ga studier som har gjorts på olika håll i världen. När det finns möjlighet analyserar vi också data från svenska register. När vi för ett år sedan sammanställde en lista över riskfaktorer var det inte tydligt att schizofreni eller bipolär sjukdom ökade risken. När vi nu uppdaterat listan över riskfaktorer finns mer data efter att ett år av pandemi. Det visar sig att det finns en tydligt ökad risk för ett mer allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19 för den som har schizofreni eller bipolär
sjukdom, säger Urban Nylén, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.
De analyser som har publicerats gäller hela gruppen av individer med någon av dessa diagnoser.
– Orsaken till att schizofreni och bipolär sjukdom ökar risken för mer allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19 är inte tydlig. Sannolikt bidrar flera av de faktorer som i övrigt finns på listan över risker såsom ålder, kroppsvikt, högt blodtryck och andra kroniska sjukdomar som är vanliga.
Schizofreni är en svår kronisk sjukdom som drabbar unga människor och som innebär stort lidande för de som drabbas och för deras närstående. Med nya boken Schizofreni – livet med en psykossjukdom vill författarna komma tillrätta med fördomarna, okunskapen och stigmatiseringen.
Att få diagnosen schizofreni väcker många tankar och känslor. Alltifrån att ”det måste vara fel diagnos” till att ”livet är slut”. Ofta går både den drabbade och de anhöriga igenom en
kris, från chock och förnekelse till att förhoppningsvis kunna acceptera sjukdomen.
– Om det inte fanns så mycket fördomar och okunskap kring schizofreni skulle det inte behöva vara så. Att få en kronisk sjukdom är tungt nog i sig, men att dessutom få en sjukdom som får andra människor att dra sig undan av rädsla, den drabbade att skämmas och anhöriga att inte våga berätta, det gör inte situationen lättare, menar författarna.
Boken Schizofreni – livet
med en psykossjukdom är tänkt att vara ett stöd i processen att få tillvaron att fungera när livet totalt förändras. Det är en bok fylld med fakta om sjukdomen såsom orsaker, medicinering, behandling, hur ser vården ut, sysselsättning och arbete, forskning om sjukdomen, varvat med historier ur verkliga livet – hur det är att leva med eller nära någon med schizofreni.
Författare: Ylva Wächter, Sten Friberg och Åsa Konradsson Geuken. Förlag: Gothia Kompetens.
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen.
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35
Kontakta oss gärna! Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
Lättanvänt, flexibelt journalsystem för vårdgivare
som enkelt anpassas till din verksamhet.
Idok uppfyller lagstiftningens krav inom SoL, LSS och HSL oavsett om du dokumenterar inom BBIC, processorienterad IBIC med KSI eller ICF med KVÅ.
Förutom alla basfunktioner för lagrummen erbjuder idok exempelvis funktioner för:
Familjehem med familjehemsregister och matchning
Avvikelsehantering med inbyggd riskanalys och åtgärdshantering
Avtal & Faktureringsfunktion med automatiska fakturaunderlag och prognoser
Läkemedel med digital signering
Egenkontroll med automatisk inhämtning av uppgifter
www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se
Kontakta mig redan idag för att boka en presentation. Linda Dahl, Marknadansvarig 0761-711870 linda.dahl@nectar.se
Nectar Systems AB www.idok.se
- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -
Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.
Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!
Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se
Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se
Steget mot ett självständigt liv
Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se
Vi vill så gärna hjälpa. Ibland kan det göra att vi blir för ivriga och inte riktigt lyssnar. Om vi går på för hårt så kan personen hamna i försvarsställning och inte vilja prata alls. Med hjälp av rätt samtalsteknik kan vi istället öka motivationen hos klienten. Liria Ortiz utbildar och handleder i Motiverande samtal, MI.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: MODEL HOUSE
Motiverande samtal, MI, kan ha god effekt på ungdomar med psykisk ohälsa och substansbruk.
– De mår ju bättre när de röker cannabis, så därför har de svårt att hitta motivation att sluta, säger Liria Ortiz, leg. psykolog och psykoterapeut.
Hon talade om MI på ett webinarium som Krica arrangerade den 18 mars.
– Hos de här ungdomarna med samsjuklighet är det också vanligt med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Då kan korttidsminnet vara påverkat, så de kan ha svårt att komma ihåg saker och de kan också ha svårt med koncentrationen. Därför kan det hjälpa att använda sig av bildstöd i samtalet. Det finns gratis på bland annat bildstod.se.
Det finns också bra kortfilmer som man kan titta på gemensamt och sedan prata om.
– Fråga om det är okej att du använder dig av bilder för att underlätta för er båda.
Ni som har talang att rita kan göra det i stället.
Det finns saker som kan underlätta för personen att känna trygghet och minska stress.
– Beskriv varför ni ska träffas, vad ni ska göra, när, vart och hur länge och vad som händer sedan. Där kan du också visa bilder för att vara tydlig.
EN DEL KAN ha svårt att förstå vissa abstrakta ord eller ord som kan ha olika betydelse för olika personer, som vänskap, ensamhet, gemenskap.
– Försök att konkretisera och förklara. Träna med en kollega! Vad innebär sysselsättning och daglig verksamhet? Och säg inte bara Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Förklara vad de gör och varför personen ska gå dit. Många som kommer från andra länder kanske inte har den funktionen i sitt hemland eller så har de svårt att förstå språket.
En person kan säga att de vill ha bättre självkänsla eller inte känna oro, men vad innebär det?
– För att konkretisera kan du fråga ”Vad vill du göra mer av när du får bättre självkänsla?” och ”Vad vill du känna istället för oro?”. Det kan vara svårt att prata om känslor. Det man känner, gör och tänker kan vara svårt att skilja på för en del. Information i dialog är en metod att konkretisera abstrakta ord. Då kan man först fråga/utforska, till exempel ”Vad vet du om hur man skaffar kompisar?” Sedan tillföra information: ”Är det okej om jag berättar hur andra har gjort?” Och sedan fråga/utforska: ”Vad skulle passa dig att göra?”.
– När det gäller olika diagnoser och samsjuklighet kan du fråga hur diagnosen påverkar personens vardag. Vad är annorlunda när du brukar substanser? Vilka svårigheter har du? Vad fungerar? Vad behöver göras?
Liria Ortiz råder att inte bara prata om problemen, utan även att lyfta fram styrkorna.
– Om personen tyckte att det var jobbigt att komma till mötet så kan du lyfta fram vad denne verkligen har ansträngt sig för att komma hit.
Hon poängterar att MI är en samtalsmetod, inte en terapeutisk metod.
– Syftet är att öka motivationen till något. Motivationen kan växla väldigt snabbt. Bemötandet har stor betydelse för om motivationen ökar eller minskar hos klienten. De vanligaste felet är att inte lyssna aktivt. Avbryt inte, utan låt personen prata och visa att du lyssnar.
Fokus för samtalet ska vara ett målbeteende; något som personen kan förändra. Det kan vara att gå till skolan eller påbörja en sysselsättning.
– På 80-talet började man att använda sig av MI inom beroendevården. Sedan utvecklades metoden att passa vid samsjuklighet, psykisk ohälsa, NPF och så vidare. Förhållningssättet vid MI är samarbete och utforskande. Många ungdomar säger ”jag vet inte”
»Bemötandet har stor betydelse för om motivationen ökar eller minskar hos klienten«
när de inte har lust att berätta. Då brukar jag fråga; ”Om det skulle handla om en kompis, vad tror du den skulle tänka om saken?”. Jag brukar också skylla på att mina frågor kanske är krångliga. Om personen inte vill svara, så tjatar jag inte. Ofta ändrar de sig efter en stund och berättar ändå.
MI handlar också om att ha en accepterande hållning, välvilja (compassion) och att stödja personens behov, uppfatt-
ningar, mål och värderingar.
– Utforska det, ifall det kan finnas något som fungerar. Ungdomen kanske vill vara en förebild eller inte dö en förtidig död, till exempel. Ställ öppna frågor för att få ett längre och mer förklarande svar, annars kan det lätt bli ja eller nej. Då visar du också att du lyssnar aktivt. Sedan är det bra att sammanfatta samtalet, det gör att det blir lättare att komma ihåg, speciellt för de med NPF. ●
Liria Ortiz har skrivit flera böcker om Motiverande samtal. För äldreomsorgen, socialt arbete, vid autism och adhd och för ledare bland annat. Den senaste från 2020 heter Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer, Gothia Kompetens. Den ger konkreta samtalsverktyg för att fråga om våld, motivera till förändring och verktyg för det som de allra flesta samtalsledare brukar uppleva som svårt – att hantera motstånd. Alla böcker finns på Adlibris och Bokus.
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter •
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Vi tar emot ungdomar från hela landet. De kommer till oss för att man trots omfattande insatser i hemkommunen inte f ått skolgång och vardag att fungera. Vi anpassar studier, fritid och vardag vilket ökar möjligheterna att lyckas såväl med studier som social utveckling. Vi erbjuder f yra skolformer. Dammsdal arbetar med tydliggörande pedagogik.
Dammsdal | 643 92 Vingåker | Tel: 015 1-52 43 00 | ww w.regionsormland.se/dammsdal
Juridiken inom våld i nära relationer – nu sätts fokus på förövaren
Den senaste tiden har det kommit många nya lagförslag när det gäller våld i nära relationer. Juridiken och lagregleringen är komplex och spretig. Socialnämnden har ett stort ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn. Nya lagförslag ställer även krav på förebyggande av våld och möjliggör att sekretessen ska kunna brytas för att förhindra brott.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående, i parrelation men även hedersrelaterat våld och barn som har bevittnat våld. FN definierar våld i relationer som ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk,
sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande”.
FN definierar också våldets bakomliggande orsaker, att rötterna finns i vår historiska ojämlika maktförhållande mellan män och kvinnor. FN ställer också tyd-
ligt krav på medlemsstaterna att de ”med lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa våld mot kvinnor”.
– Jag tar avstamp från Socialstyrelsens definition av våld i nära relationer, att det är ”ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot”. Det är en bra förklaring, säger Linda Larsson, jurist.
Hon ledde kursen Våld i nära relationer och juridiken som JP Infonet arrangerade den 27 april. Den 31 augusti hålls kursen igen för den som är intresserad.
– Våldet är i huvudsak fysiskt, psykiskt och sexuellt. Det psykiska våldet kan vara
Brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning kan handla om flera upprepade kränkningar. Viktigt är att säkra bevisning vid dessa tillfällen.
upprepade kränkningar som långsamt bryter ned självkänslan, hot, kontroll. Utöver de här tre våldsformerna kan det också ta sig uttryck via frihetskränkningar, våld mot ägodelar, ekonomisk kontroll, vanvård och försummelse samt latent våld, som är rädslan att våld ska utövas, att det ständigt finns ett hot om våld. Det är viktigt att ha en bred våldsdefinition för att det ska framgå att även hot och kränkningar är brottsliga våldshandlingar.
Det finns ett stort mörkertal för våld i nära relationer. Enligt BRÅ är det cirka 75-80 procent som inte anmäler att de har utsatts för dessa brott. Antingen för att de inte vågar eller för att de är så psykiskt nedbrutna så de inte ser att skulden ligger hos förövaren.
I socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter om våld i när relation står det att socialnämnden ska verka för att den
»Det är viktigt att ha en bred våldsdefinition för att det ska framgå att även hot och kränkningar är brottsliga våldshandlingar«
Linda Larsson
som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. De ska också särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta kan vara i behov av hjälp och stöd för att förändra sin situation.
SOCIALNÄMNDEN SKA UTREDA våldsutsatta vuxna, barn och hedersrelaterat våld mot barn; behovet av stöd och hjälpinsatser på kort och lång sikt, våldets omfattning och konsekvenser, hur den utsatta hanterar sin situation och så vidare. Det ska också göras en riskbedömning där ansvarig bedömer risken för ytterligare våld.
– Socialstyrelsen har även tagit fram en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. En ny lagstiftning är också på gång att det ska räknas som en brottslig handling när ett barn har bevittnat våld. Den lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2021. Sedan har vi de nya lagförslagen som lägger ökat fokus på förebyggande av våld i nära relationer. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021, säger Linda Larsson.
Bland annat ska kommunerna få ökat ansvar att verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Sekretessen i socialtjänsten föreslås också kunna brytas så att det ska bli lättare att lämna uppgifter till Polismyndigheten om det finns risk för att ett brott i nära relation ska begås. – Där räcker det med att uppgifterna kan antas bidra till att förhindra brottet för att uppgifterna ska kunna lämnas till Polisen om övriga kriterier är uppfyllda. Uppgifterna är till exempel vem, mot vilken och på vilket sätt.
Sekretessen gällande misstanke om brott får brytas om brottet inte kan ge mindre än ett år i fängelse.
REGERINGEN KOM JU också efter partisamtal med några nya förslag på åtgärder för att förhindra mäns våld mot kvinnor. Bland annat en höjning av minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till ett års fängelse, jämfört med tidigare nio månader. Det gör att häktning underlättas för brottet, eftersom ett år är en huvudregel för häktning.
– Brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning kan handla om flera upprepade kränkningar i form av våldsfrids- eller sexualbrott. Därmed kan flera enskilda straffbara handlingar som misshandel och olaga hot tillsammans utgöra ett grövre brott som kan ge fängelse upp till sex år.
ÅR 2020 ANMÄLDES 1 530 fall av grov kvinnofridskränkning i Sverige.
– Både grov kvinnofridskränkning och misshandel faller under allmänt åtal. Det betyder att en åklagare väcker åtal för samhällets räkning. Det spelar alltså ingen roll om kvinnan tar tillbaka sin anmälan eller ens anmäler brottet själv för att polisen och åklagare ska kunna göra en förundersökning eller brottsundersökning. Men det måste finnas bevis för att kunna gå vidare med fallet. Tänk på att samverka mellan hälso- och sjukvården i form av att skador bör undersökas och fotograferas, spara kläder, be kvinnan föra dagbok och spara eventuella hot på sms och telefonsvarare, film, föremål. Även brottsplatsen kan undersökas om det syns att det har hänt något på platsen, det missas ofta, avslutar Linda Larsson. ●
Q Ökat ansvar för kommuner när det kommer till personer som utövar våld. (1 augusti.)
Q Sekretess ska inte hindra att en uppgift lämnas till Polismyndigheten i syfte att förebygga våld eller andra övergrepp mot en närstående under vissa angivna förutsättningar. (1 augusti.)
Q Barnfridsbrott, att det är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i nära relation. (1 juli.)
Q Höjning av minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till ett års fängelse, fotboja möjlig förstahandsåtgärd vid utvidgat kontaktförbud, skärpt straff för överträdelse av kontaktförbud, lättare att ge kontaktförbud för gemensam bostad. (Granskning före sommaren.)
Två socialsekreterare i Eksjö kommun har startat podden ”Dolda motiv i rampljuset” som synliggör det dolda våldet som pågår mellan hemmets fyra väggar. Pandemin har inneburit en ökad isolering och mindre utbildningsaktiviteter, så behovet av både hjälp och kunskap är stort.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: EKSJÖ KOMMUN/LINUS TALLTJÄRN
Pernilla Granath och Annasofia Westin arbetar med våld i nära relationer på socialtjänsten i Eksjö. De brukar hålla utbildningar, både för kollegor och ute i samhället för att nå ut med kunskap, men under pandemin har de inte kunnat vara ute på samma sätt.
– Det var mycket därför vi startade den här podden, även om idén har funnits i några år. Nu blev det rätt läge, berättar Pernilla Granath.
Det första avsnittet av podden ”Dolda
motiv i rampljuset” svarar på frågan ”Vad är våld?”.
– Fyra av tio kvinnor lever eller har levt med våld och var fjärde vecka dödas en kvinna av en närstående. Det är stora siffror. Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem som vi behöver våga prata om och lyfta. Våga se och våga fråga är vår uppmaning till våra kollegor.
Andra avsnittet handlar om pandemins påverkan på våldet och det tredje och senaste avsnittet tar upp hedersrelaterat våld och förtryck.
– De personer som lever i en hederskontext kan vara extra svåra att nå då de inte är upplysta kring socialtjänstens roll, att bidra med råd och stöd exempelvis. Ett annat hinder är att det finns en rädsla för socialtjänsten. Vi vill slå hål på de myter som finns och upplysa om att vår roll är att hjälpa och stötta, säger Annasofia Westin.
Det kan vara svårt att veta vart man kan vända sig när man är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.
– Vi ska vara tillgängliga. Många tycker också att socialtjänsten inte ser eller lyssnar och att vi inte gör något, men de skulle bara veta hur mycket vi kämpar och skriker, säger Pernilla.
Hon välkomnar de nya lagförslagen kring bland annat kontaktförbud och det nya barnfridsbrottet.
– Vi måste ha strängare straff och underlätta för att kvinnan ska kunna bo kvar med barnen i hemmet där de har sitt trygga nätverk. Det är inte meningen att kvinnan ska behöva fly. Vi behöver också se till barnets bästa. Att barn har bevittnat våld eller blivit utsatta kan leda till att de själva blir våldsamma. I vårt förebyggande arbete är det redan där vi måste börja.
Pernilla och Annasofia lyfter också vikten av samarbete mellan olika aktörer. Det krävs åtgärder från flera håll i arbetet med de här frågorna.
– Vi har nog material för ett par år till podden för det är mycket som vi vill ta upp. Vi kommer att bjuda in olika aktörer och även utsatta för att ge större kunskap om våld i nära relationer, avslutar Annasofia Westin. ●
Podden ”Dolda motiv i rampljuset” kommer ut med ett nytt avsnitt var fjärde vecka. Den finns där poddar finns, på Spotify och på eksjo.se
Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:
Madickengården bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och säkerhetsplaceringar i form av konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd från IVO), skyddat boende med dygnet runt-bemanning, jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till eget längre hyreskontrakt.
Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn (0-18 år), familjer, par samt särskild kompetens inom målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gemensamt för samtliga placerade är att de riskerar att utsättas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck. Ledningen har över 20 års erfarenhet av frågan.
Madickengården erbjuder även kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjänsten oavsett placeringsfrågan eller inte.
Flera aktörer kräver tillståndsplikt och bättre rättssäkerhet
Långt över 6 000 kvinnor placeras varje år på skyddat boende och många har medföljande barn. Det är socialtjänstens ansvar att placera människor som behöver skydd från våld i nära relationer, men hur vet man om boendet ger det skydd och stöd som behövs? Tillståndsplikt och särskilda kvalitetskrav saknas för skyddat boende. Det har föreslagits att skyddat boende ska regleras som ny placeringsform i nya socialtjänstlagen, men i väntan på det är det en oreglerad marknad.
»Vi tappar barnrättsperspektivet när vi inte får ge insatser till barnet«
Sanna Detlefsen
Det har varit stort fokus på våld i nära relationer den senaste tiden, men de aktörer som vi har pratat med tycker att det saknas en hel del i debatten.
– Det var en hearing i Riksdagen idag (läs den 18 maj) och bland annat kvinnojourerna var med där, de får ofta stort utrymme, men socialtjänsten lyser med sin frånvaro, trots att det är de som har ansvaret att placera och skydda utsatta kvinnor och barn. Man missar kvalitetskraven och vart besluten tas, säger Sanna Detlefsen på Linköpings stadsmission.
HON VILL LYFTA bristen på tillståndsplikt. Det behövs inget tillstånd för att starta ett skyddat boende. Det gör att vem som helst kan göra det, utan tillsyn eller kvalitetssystem. Det gör att barn inte får placeras på ett skyddat boende. De blir medföljande.
– Vi tappar barnrättsperspektivet när vi inte får ge insatser till barnet. De har ofta varit med om hemska saker och kan ha PTSD med mardrömmar varje natt. Jag vet barn som har bott på skyddat boende i år. De får ingen journal förd. Det här är väldigt rättsosäkert för både kvinnor och barn.
Vissa verksamheter är tillståndspliktiga, som HVB, LSS-boenden och äldreboenden. IVO har uppdraget att ge tillstånd och även granska verksamheterna utifrån de krav som finns. Det ska till exempel finnas en föreståndare och personal med rätt utbildning, en viss kvalitetsnivå och så vidare.
– Skyddade boenden behöver också få tillståndsplikt. Lagstiftarna måste ta sig an den här frågan och ge IVO i uppdrag att sätta upp kvalitetskrav för den här typen av verksamhet. I den politiska debatten talar man för mycket om hårdare straff och mer pengar till kvinnojourerna, säger Sanna Detlefsen.
Hon menar att skyddade boenden är en helt oreglerad marknad.
– Kvinnor och barn får inte det stöd som de har rätt till. Historiskt sett har det här varit en fråga som det offentliga inte har brytt sig så mycket om. Ideella krafter har byggt upp stöd, men många har inte
ens anställd personal. Idag drivs skyddade boenden i olika driftsformer och det finns bra och dåliga av alla, men det är just att verksamheterna inte är reglerade som gör att ingen riktigt har koll på kvaliteten eller säkerheten.
STADSMISSIONEN ÄR EN ideell förening som har en bred verksamhet, bland annat olika former av stödboenden och skyddade boenden. Linköpings Stadsmission har två skyddade boenden. Ett med fokus på barnrättsperspektivet och ett för kvinnor med beroendeproblematik.
– Men vi har inget tillstånd att driva dem, så återigen blir det väldigt rättsosäkert, säger Sanna Detlefsen.
Från den privata sidan höjs också röster över rättsosäkerheten. Nätverket för skyddade boenden ”Tillsammans mot våld i nära relationer” vill sprida kunskap och samverkar för att bedriva ett kvalitetsarbete.
– Branschen har förändrats under de senaste åren, många nya aktörer har kommit in och det är stora skillnader mellan dessa och även vilka krav kommunerna ställer. Det är bra att det görs upphandlingar, det är den enda kvalitetskontrollen vi har, men upphandlingarna borde vara mer enhetliga, säger Maria Fischer på Safe Homes and Care.
Hon är drivande i nätverket tillsammans med Sol Lindhöjd på Mälarbygden skyddat boende. De är överens om att upphandlingarna har blivit bättre och bättre med mer relevanta krav.
– Men det är mycket som kan förbättras. Till exempel så vill vissa att tolksamtal ska ingå i dygnsavgiften ibland och andra gånger inte. Men hur ser tolkbehovet ut och vad ingår? Jag skulle gärna se att det specificeras mer. Det blir stor skillnad i prissättningen om det handlar om ett samtal i månaden eller flera gånger i veckan, säger Sol Lindhöjd.
BÅDE MARIA OCH Sol märker att kriterier kan skilja sig väldigt mycket mellan olika kommuner.
– Jag skulle önska att man tillsätter en central referensgrupp från exempelvis
Upphandlingsmyndigheten som kan titta på hur man gör en bra vägledning om hur kommunerna kan upphandla skyddat boende så att det blir mer likvärdigt och rättssäkert. Vi skulle gärna vilja vara med i en sådan referensgrupp, säger Maria Fischer.
Risken som hon ser det med nuvarande upphandlingsförfarande, med så stora variationer i kriterierna beroende på vilken kommun som upphandlar, är att stödet som den som är våldsutsatt får tillgång till varierar beroende på vilken kommun som är ansvarig för placeringen.
– I nätverket har vi erfarenheter av att ta emot klienter som placerats av olika kommuner i omgångar och de vittnar inte sällan om att stödet varierar kraftigt beroende på vilken utförare man är placerad hos. Själva grundidén med upphandlingar ska ju vara att skapa en så likvärdig insats som möjligt och därav skulle det vara bra med en nationell vägledning. Det skulle motverka risken att de som kan erbjuda billigaste boendet hamnar i topp på kommunernas lista för ramavtal, säger Maria och fortsätter:
– Hur gör man för att kvalitetssäkra? Följer kommunerna upp så att boendena har uppfyllt kraven? Jag har inte hört att man i någon större omfattning har kontaktat någon av de referenter som varje anbudsgivare får uppge.
MARIA MENAR ATT det vore ett viktigt grundläggande steg för att säkerställa att utförarna verkligen erbjuder det stöd och att stödet och skyddet håller den kvalitet som uppges i anbudet.
Safe Homes and Care har både kollektivboende och lägenheter, cirka 6-7 platser. Två personal med akademisk kompetens, beteendevetenskaplig och inom socialt arbete är anställda på heltid och några på deltid eller timmar. Det finns alltid tillgång till personal i form av sovande
jour eller beredskap nattetid. I några av lägenheterna har Safe Homes möjlighet att ta emot personer i riskbruk och/eller med psykisk ohälsa.
– Vi arbetar mycket med att slussa ut personer i ett förstahandskontrakt utifrån en individuell planering, vilket brukar kunna göras inom ungefär ett halvår utifrån en given samverkan då vi är övertygade om att trygga boendelösningar är en av grundstenarna för ett fortsatt liv fritt från våld.
Mälarbygden skyddat boende har kollektivboende och lägenheter upp till tio platser. Fyra är heltidsanställda och man har beredskap nattetid. Specialisering på funktionsvariationer.
Båda företagen har hög utbildningsnivå med en god grund i socialt arbete.
– Två av våra heltidsanställda är socionomer. Jag tycker att det är viktigt med utbildad personal. I vårt närverk håller vi också utbildningar och delar med oss av erfarenheter. Många företag är små, så det är värdefullt att ta del av andras spetskunskaper, säger Sol.
NATIONELLA SKYDDSINSATSER, SOM också är med i nätverket, är en av de större verksamheterna med 70-80 platser i olika boendeformer. Som det hörs på namnet är
företaget specialiserat på just skydd, men har även många kompetenser för att möta klienters behov av psykosocialt stöd. Fredrik är säkerhetssamordnare och före detta polis med erfarenhet från kriminalvården och rättsväsendet. – Vi ska hjälpa den skyddsplacerade till ett liv fritt från våld. När vi får en placering har oftast socialtjänsten gjort en initial riskbedömning. Sedan gör vi en strukturerad riskbedömning och är det komplexa fall tar vi hjälp av Susanne Strand på Exposita som samverkanspartner. Hon är docent i kriminologi med stalking som expertområde. Det är viktigt med expertkunskap. Det är omöjligt att sätta in rätt insatser om man inte förstår vad man ska riskbedöma, säger Fredrik.
– Riskbedömningen ska ligga till grund
Patia har lång erfarenhet av att ta emot skyddsplaceringar i såväl lägenheter, familjehem som kollektiva boenden.
Vi arbetar med en hög säkerhetsnivå kombinerat med aktiva stödinsatser (krishantering, myndighetskontakter och bostadssökning) och farlighetsbedömningar (FREDA, SARA och PATRIARK).
Skyddsplaceringar i kollektivt boende
Skyddade boenden med dygnet-runt bemanning avsedda för kvinnor över 18 år i behov av skydd, tillexempel till följd av våld i nära relation eller hedersrelaterat förtryck. Vi tar emot kvinnor med eller utan barn. Verksamheten leds av socionomer som är specialiserade inom kvinno fridsfrågor, hedersrelaterad problematik och säkerhet. Egna fullvärdiga lägenheter, alternativt hemtrevliga rum med egen dusch och toalett. Stora gemensamhetsytor med kök, tv-rum, barn- och tonårsrum.
Skyddsplaceringar i lägenheter
Skyddade boenden för en varierad målgrupp, t ex kvinnor som inte kan bo i ett kollektivt boende, våldsutsatta män, par, personer med husdjur etc. Vi finns på ett flertal orter, bland annat Stockholm, Kronoberg och Västra Götaland.
Skyddsplaceringar i familjehem
Särskilt lämpade för minderåriga utsatta för hedersrelaterat våld. Familjehemskonsulenter samt skyddskonsulenter utbildade inom farlighets bedömningar och säkerhet.
Trappan-samtal för de barn och unga som behöver krisbearbetning.
Vi har möjlighet att ta emot placeringar dygnet runt och kan ombesörja hämtning.
för riskhanteringen, säger Susanne Strand. Man kan inte bara säga att det är hög risk. Hög risk för vad? Vad är vi rädda för ska hända? Varför är det hög risk och vad gör vi åt det?
SARA är en metod för bedömning av framtida partnervåld och PATRIARK kalllas riskbedömningen för heder. Stalking har en egen checklista som kallas SAM. – Ofta sätter man in åtgärder utifrån den verktygslådan som man har, utan att utgå från riskbedömningen. Då förstår man inte varför man gör insatserna, säger Susanne.
– Prio ett är ju att stoppa våldet, sedan vill vi också höja livskvaliteten för den våldsutsatta. När vi kan stärka personen så minskar sårbarheten. Mycket handlar om att lära sig att agera annorlunda och göra sig mindre tillgänglig. Sedan kanske risken minskar, då går det inte att ta bort alla insatser. Istället blir det en övergång från en åtgärd till en annan, det är en risk i sig, säger Fredrik.
Han upplever att personer ofta slussas ut för tidigt eller att man har felbedömt risken.
– Socialtjänsten har för lite resurser att jobba långsiktigt och i tidigt skede. Det är högrisk-ärenden som prioriteras. ●
Vi erbjuder stödboende och skyddat boende för dig med missbruksproblematik, kriminalitet och/eller psykisk ohälsa som har en uttalad önskan om förändring.
Välkommen att kontakta oss, vi finns tillgängliga dygnet runt.
Kontaktperson
Jan Norland 010-139 90 00 jan.norland@placeringsenheten.se www.placeringsenheten.se I www.lanax.nu
Skyddat boende i Blekinge, vi tar emot vuxna med medföljande barn som har behov av skydd och stöd. Fem skyddslägenheter, varav en är tillgänglighetsanpassad. Yttre förstärkt skalskydd. Personal finns att tillgå i samma trappuppgång dygnet runt.
Vi erbjuder bland annat:
- Trappansamtal
- Våldssamtal
- Freda-beskrivning och farlighetsbedömning
- Säkerhetsplanering
Vi hjälper människor att växa!
Vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten och
tar emot våldsutsatta kvinnor från 21 år som lever under hot eller med stalkers. Vi arbetar även med hedersrelaterat våld mot kvinnor.
Hos oss är både barn och djur välkomna och vi hämtar inom 24h.
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja räcker inte.
Det gjorde inte vår heller.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet. Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
Skyddat boende för kvinnor och kvinnor med barn upp till 18 år.
Uppnår högsta skydds och säkerhetsklass
Möjlighet att ta emot större familjer
Vi är bemannade året runt, dygnet runt med personal
Barnverksamhet
Möjlighet till sysselsättning för kvinnorna
Husdjur är välkomna
Hämtning
Handikappanpassat
info@agnesvillan.se
-OASEN HVB, KVINNOR MED BEROENDEPROBLEM
-SKYDDAT BOENDE MED BARNRÄTTSPERSPEKTIV
-SKYDDAT BOENDE, KVINNOR I AKTIVT BEROENDE
RING 013-26 38 62
LINKOPINGSSTADSMISSION.SE
Ett skyddat boende för kvinnor och barn.
Devinagården ligger vackert beläget i mellersta Sverige. Boendet är bemannat dygnet runt och ombesörjer kostnadsfria transporter till och från boendet. Vi kan ta emot familjer i alla storlekar, stora som små. Vi följer Socialstyrelsens kvalitetsindikationer för skyddade boenden.
Kontakta oss: info@jeanco.se I 070-674 50 10 I www.devinagarden.se
för personer i behov av skydd och stöd:
• familjer med barn • kvinnor & män • HBQT-personer
• utsatta för hedersrelaterat hot/våld • utsatta för stalkers
• personer som vill lämna den gängkriminella miljön
Vi ombesörjer hämtning och transport av skyddspersonen till boendet.
www.millegarden.se
Kontakt: 070-301 26 39, info@millegarden.se
När Korpberget grundades i början av 1980-talet var det med övertygelsen att det finns vägar ut ur beroendet för alla människor. Med kärleksfull personal, väl beprövade metoder och en harmonisk miljö kan vi ge varje människa en ny chans till ett värdigt och bra liv, fritt från beroenden.
Ända sedan starten vilar Korpbergets behandlingar på 12-stegsfilosofin, men metoderna har under åren utvecklats och förfinats. Vi är stolta över att kunna visa mycket goda resultat. Till största delen beror det på vår personal, som är engagerad till 100 procent och finns där när det behövs. Många av dem har gjort samma resa. De vet hur det känns, vad som krävs och vad som fungerar.
Korpberget ligger naturskönt på Svanö mitt i Höga Kusten-området. Här lägger vi stor omvårdnad på att underhålla och förfina byggnader, lokaler och natur. Det är en del i vår behandling, att leva hållbart och långsiktigt.
Våra behandlingar går ut på att ge patienterna självinsikt och styrka att själva ta bra beslut och välja rätt vägar in i framtiden. Vi behandlar både beroendet och de bakomliggande orsakerna och ger metoder för att känna igen och hantera situationer som kan innebära risk för återfall.
Vi är framför allt kända för våra goda resultat när det gäller människor med alkohol- och/eller drogmissbruk, men våra metoder fungerar lika bra för andra typer av beroenden, till exempel spel-, sex- och matmissbruk eller tvångsmässigt och destruktivt användande av våld.
Vi kommer gärna och berättar/föreläser om våra metoder och resultat.
Mvh
Personalen Korpberget
”Korpen följer den vita duvan som visar den drogfria vägen!”
En del i vår logotyp som förenklat förklarar hela vår pedagogik.
För ett tryggare liv sedan 2013
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Då vi inser att vi ej kan vara bäst på allt har vi lagt vår energi och fokus på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Den 27 juni arrangeras Colloseumspelen 2021. Colloseumgruppen har bjudit in ett antal HVB för att delta i spelen i Alnäs, Uppsala. Syftet är att skapa en dag för samarbete, laganda och glädje för ungdomarna.
Colosseumgruppen följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer och rekommendationer gällande covid19 och uppmanar därför alla att hålla avstånd, använda handsprit samt att ta personligt ansvar.
Då sekretess gäller, undanbedes användandet av mobiltelefoner och kameror innanför tävlingsområdet. Bilden har deras egna fotograf tagit från förra årets event.
#denandrapandemin
Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, uppmärksammar mäns våld mot kvinnor under hashtagen #denandrapandemin. Jourerna placerade ut dockskåpsmöbler som både symboliserar hemmen, där våldet äger rum, men också jourernas trygga plats.
Roks kravlista:
• Vi accepterar inte att mäns liv ges ett högre värde än kvinnors i möte med rätt och samhälle.
• Vi kräver att kvinnors medborgerliga rättigheter respekteras och skyddas, ingen kvinna ska behöva leva gömd!
• Att mäns våld kallas mäns våld och synliggörs och görs giltigt som sådant.
• Forskning om teknik och bevissäkring rörande mäns våld mot kvinnor.
• En lagstiftning och en rättstillämpning om våld, vårdnad och umgänge som skyddar kvinnor och barn från våldsamma pappors kontroll.
• En långsiktig och stabil finansiering för den fristående tjej och kvinnojoursrörelsen.
• Att mäns omfattande sexuella exploatering av tjejer stoppas. Gör sexköp till ett artbrott, det vill säga ett brott som automatiskt leder till fängelsestraff.
• Att den nedstängning av stödcentran för sexualbrottsutstta som pågår stoppas och att detta stöd istället byggs ut.
Har du gått upp i vikt det senaste året och motionerat mindre? Då är du inte ensam. En undersökning från försäkringsbolaget If visar på en överlag mindre hälsosam livsstil hos svenskarna efter en hög grad av hemarbete under pandemin.
En stor del av den svenska arbetskraften har haft möjlighet att jobba hemma under corona-pandemin för att motverka smittspridningen. Plötsligt så försvann den dagliga promenaden till och från jobbet, det blev närmare till datorn och närmare till kylskåpet.
13 procent säger sig vara i bättre fysisk form idag än innan pandemin, medan 31 procent säger sig vara i sämre form. 46 procent har blivit mer stillasittande. Det visar en undersökning som försäkringsbolaget If låtit Syno International genomföra.
36 procent uppger att deras hälsa har påverkats negativt, 46 procent rör sig mindre i vardagen än tidigare. 38 procent tycker att det är svårare att upprätthålla en hälsosam livsstil och 33 procent har gått upp i vikt under pandemin.
– Undersökningen blottlägger en mycket allvarlig trend. Det här är något som arbetsgivare måste ta på stort allvar. Även om pandemin förhoppningsvis snart är över, så vet vi att många arbetsplatser kommer att fortsätta med distansarbete, åtminstone på deltid, även i framtiden, säger Sofi Alverstrand, expert på personförsäkringar på If.
Utöver ökat stillasittande påverkas många anställda också av en sämre ergonomisk arbetsmiljö hemma än på arbetsplatsen.
– Vi ser att kvinnor är särskilt utsatta för dåliga ergonomiska arbetsförhållanden hemma. Betydligt fler kvinnor (42 procent) än män (31 procent) har upplevt negativa hälsoeffekter som smärta i rygg eller axlar, säger Sofi Alverstrand.
Undersökningen, som genomfördes i slutet av februari 2021, visar att fler inte vill jobba mer hemifrån efter pandemin än vad de gjorde innan, 43 procent (50 procent av männen). 32 procent vill arbeta hemma mer än tidigare.
Göteborgs stad gör en informationssatsning för att nå ut med budskapet att det finns hjälp att få, både för den som är utsatt för våld och den som utövar våld. Informationssatsningen sprids genom affischer, kontaktkort och bildspel, som finns på ett flertal olika språk och bildspelen har möjlighet till uppläsning. Materialet är också teckenspråkstolkat.
– Göteborgs Stad gjorde en rad olika informationssatsningar under 2020 om att det finns stöd och hjälp att få för de som lever med våld i nära
relationer. Men när pandemin nu fortsätter behöver vi hålla i med informationsarbetet, därför gör vi en ny satsning, säger Veronica Liliedahl, Göteborgs Stads samordnare för arbetet mot våld i nära relationer.
I Göteborgs Stad finns flera verksamheter som kan ge stöd och hjälp till dem som lever med våld i nära relationer eller har utsatts för våld och brott. Kriscentrum för kvinnor och Kriscentrum för män vänder sig både till dem som behöver skydd och stöd
men också till den som behöver stöd för att sluta med ett våldsamt beteende. Till Stödcentrum för brottutsatta kan både den som varit utsatt för ett brott och den som är anhörig vända sig för att få stöd och hjälp. Alla tre verksamheterna är HBTQ-certifierade och det finns möjlighet att vara anonym.
Socialjouren Göteborg, 031365 87 00, öppet 8.00-03.30 mån-fre, lör-sön dygnet runt. Kriscentrum för kvinnor i Göteborg, 031-367 93 80, öppet dygnet runt.
Tork lanserar sin prisade virtual reality-app Tork® VR Clean Hands Training även som desktopversion. Det kostnadsfria tränings- och utbildningsprogrammet, som riktar sig till vårdpersonal för att ge träning i handhygien, kan därmed användas av alla oberoende av tid och plats och på vilken sorts enhet som helst. Finns där appar finns. www.tork.se
Digitala vårdinsatser har potential att skapa en mer tillgänglig och långsiktig missbruksvård, och därmed minska risken för återfall. Iris access erbjuders ett flertal digitala behandlingsprogram för att möta klienten under hela resan ur missbruk och psykisk ohälsa – där klienten är. Planerad lansering under hösten 2021. www.irisutvecklingscenter.se
Med krukset Myrhauk och gröna eller blommande växter får du en trivsam uteplats. Krukorna är tillverkade i acaciaträ och plast. Blomlådan är 62x22 cm och 60 cm hög, runda krukan 50 cm hög och 34 cm i diameter och den kvadratiska 32 cm hög och 34x34. www.jysk.se
HSB Living Lab, Linnéuniversitetet (LNU) och TietoEVRY utvecklar en digital spegel som ska bidra till att bryta äldres isolering och underlätta vardagen. Syftet är att ta fram en färdig produkt som kan användas inom exempelvis hemtjänsten och erbjuda enkla digitala lösningar lämpade för äldre personer. www.tietoevry.se
Nano är ett bärbart GPS personlarm med armband i form av klocka från Ninifinder. Har ett smart fallarm som automatiskt larmar vid fall och en lättåtkomlig larmknapp. GPS-spårningen gör personlarmet utmärkt för äldre. www.minifinder.se
Automower 405X och Automower 415X är två nya, högpresterande robotgräsklippare avsedda för små och medelstora trädgårdar. Klarar en yta upp till 600 m² respektive 1 500 m². Hanterar lätt backar med en lutning på 40 %. Bekymmerslös drift tack vare elektrisk klipphöjdsjustering, målhöjdsfunktion, frostskydd och vädertimer. GPS-assisterad navigering. www.husqvarnagroup.com
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Inte bara David
– om ett annorlunda föräldraskap
När David föddes verkade allt normal, men vid ett års ålder visade det sig att han är döv, vid tre års ålder drog han sig mer inom sig själv och gick diagnosen autism. Kombinationen är synnerligen svår att hantera och med sin bok vill Kent Pettersson berätta om sin kärlek till David, men även om kampen mot både olika instanser och kampen med sig själv. Boken ”Inte bara David, om ett annorlunda föräldraskap” berör och inger hopp till andra föräldrar i samma situation.
– Livet med en psykossjukdom
här boken kan du vinna! Sid 66
Författare: Kent Pettersson och Annie Magnusson Förlag: Visto Förlag, www,vistoforlag.se
Schizofreni är en svår kronisk sjukdom som drabbar unga människor och som innebär stort lidande för de som drabbas och för deras närstående. Med nya boken Schizofreni – livet med en psykossjukdom vill författarna komma tillrätta med fördomarna, okunskapen och stigmatiseringen.
Boken Schizofreni – livet med en psykossjukdom är tänkt att vara ett stöd i processen att få tillvaron att fungera när livet totalt förändras. Det är en bok fylld med fakta om sjukdomen såsom orsaker, medicinering, behandling, hur ser vården ut, sysselsättning och arbete, forskning om sjukdomen, varvat med historier ur verkliga livet – hur det är att leva med eller nära någon med schizofreni.
Den här boken kan du vinna! Sid 66
Författare: Ylva Wächter, Sten Friberg och Åsa Konradsson Geuken Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Under några dagar, mitt en aktiv tillvaro med föreläsningar, rådgivningssamtal, familjeliv och idrottsintresse, insjuknar jag i en svår depression, tillsammans med djup ångest. En sjukdom, som under en tioårsperiod förändrar mitt liv, hotade att smula sönder både min integritet och min personlighet.
Psykisk ohälsa möts inte sällan av fördomar och okunskap, och inom kristna sammanhang kan många även uppleva känslor av skuld, skam och utanförskap. Men psykisk sjukdom är varken en moralisk defekt eller ett omoraliskt tillstånd. Det fungerar inte heller att ”rycka upp sig”, när man drabbas av depression och ångest.
Boken blir därför en källa till tröst och hopp genom att jag berättar hur jag hade det under min sjukdomstid, vad som hände och hur jag idag har varit frisk i flera år. Mitt budskap är: Det är aldrig kört!
Under några dagar, mitt i en aktiv tillvaro med föreläsningar, rådgivningssamtal, familjeliv och idrottsintresse, insjuknar Christer Olsson i en svår depression. Under en tioårsperiod förändrade sjukdomen hans liv. Nu har han varit frisk i flera år och vill ge tröst och hopp genom att berätta hur han hade det under sin sjukdomstid. Budskapet är: Det är aldrig kört! Christer Olsson är legitimerad psykolog, diplomerad kristen psykoterapeut vid S:t Lukas och författare.
minns dig
Författare: Christer Olsson Förlag: Semnos förlag, www.semnos.com DenVinn!
minns dig
En bok till dig som förlorat en viktig person
En minnesbok som är gjord för att passa barn och unga i olika åldrar. Här kan barnet samla minnen och svara på frågor om sin saknade person. Man får också lära dig mer om sorg och hur livet kan kännas och bli efter att en person har dött. Boken är skriven av en psykolog och en kurator som saknade en sådan typ av bok till barn som kan göra det lite lättare att prata om de svåra och viktiga ämnena.
Författare: Emma Dahlson och Johan Persson Förlag: Idus Förlag, www.idusforlag.se
En bok om dem som aldrig blir lyckliga på riktigt – och deras barn
En bok om ett tragiskt livsöde, eller egentligen många. Livsöden som med tidig uppmärksamhet och kunskap kanske hade kunnat få bättre slut. Eva Träff är ett maskrosbarn. Hennes far var narcissistisk, men hon skriver böcker om barn och självkänsla. Hon som barn fick inte tillräcklig hjälp att växa, men hon arbetar varje dag med just detta. Att barn ska få bli självständiga i tanken. Hitta lycka och glädje som språngbräda inför livet. Det är det hon lever för, hennes mening.
Författare: Eva Träff Förlag: Vilkan media, www.vulkanmedia.se
Författaren Nova Ling beskriver i sin roman ”Konsten att lämna en psykopat” resan en kvinna tvingas till på väg ut ur en destruktiv och farlig relation. Berättelsen är baserad på verkliga händelser, och omfattar unikt material från allra trovärdigaste källan – erfarenheter och insikter från överlevare. Finns nu ute som e-bok på Storytel, Nextory, Bookbeat och andra.
Syftet med romanen är att hjälpa andra i samma situation. Nova Ling berättar med ett rakt och ärligt språk och beskriver de mest obehagliga situationer som kan drabba vem som helst.
Hälften av författarens intäkter går till Roks.
Författare: Nova Ling
En podd om att vara placerad inom samhällsvården
Placerad är en podcast med dokumentära berättelser om när samhället blir förälder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Det är barn och ungas röster om missförhållanden, bristande stöd och bemötande, men också om när det har fungerat inom samhällsvården.
Podden finns där poddar finns! Podcasten är framtagen av Riksförbundet Attentions projekt Ung dialog.
Läs mer på www.attention.se
Covid-19-pandemin har inneburit och innebär utmaningar för nästan alla. Inte minst för de människor som arbetar inom vård och omsorg. Krisen påverkar både vår fysiska och psykiska hälsa, vår ekonomi och vårt sociala liv. Fysisk distansering, skolstängningar och förändringar i arbetslivet har skakat om vår vardag. För många har pandemin inneburit en upplevelse av isolering och ensamhet. Denna utveckling har ett samband med ökad ångest, depression och självmordsbeteende. Samtidigt vet vi att många människor som har haft behov av vård har undvikit att söka hjälp.
»Det förebyggande arbetet har aldrig varit viktigare«
Socialstyrelsens nya siffror pekar på att självmorden i samhället inte har ökat. Märkligt nog är det just nu, när coronapandemin är på väg att släppa sitt grepp om samhället, som psykisk ohälsa och självmord riskerar att öka. Det finns flera exempel som pekar på att självmord tillfälligt minskar under perioder då ett samhälle befinner sig i kris men minskningen överkompenseras med en ökning när den omedelbara krisen gått över. Sverige står just nu inför denna typ av risk i samband med corona-pandemin och efterverkningarna av de samhällsekonomiska konsekvenserna av krisen.
DET FINNS EN hel del kunskap om vad som behöver göras för att minska självmorden. Vi vet att det inte räcker med insatser från hälso- och sjukvården och omsorgen. Hela samhället behöver involveras.
Människor som hade en tuff situation innan krisen riskerar att få det ännu svårare när samhället kommer i gång igen. Kanske har man förlorat arbete, sociala relationer och ekonomiska förutsättningar. Det förebyggande arbetet har aldrig varit viktigare och det finns stora behov av satsningar för att minska att ojämlikheterna mellan olika grupper i samhället ökar ytterligare.
Samtidigt som vi ser behoven av långsiktiga och kraftfulla politiska initiativ finns det mycket vi som medmänniskor kan göra. Vi människor är som bekant sociala varelser. Vi behöver tillhörighet och gemenskap. Behovet att ingå i en grupp är inpräglat i vårt DNA. Att bli utesluten från gruppen är en signal om att livet är hotat och hela vårt biologiska system signalerar fara. Att vi tar hand om varandra och bjuder in till gemenskap är utifrån detta djupt rotade överlevnadssystem en livräddande handling.
ATT HÖRA AV dig till någon du inte pratat med på länge eller känner sig ensam kan göra stor skillnad. Hälsningen och omtanken ger tillhörighet, gemenskap och hjälper vårt biologiska system att signalera att faran om uteslutning kan vara över. Därför är min uppmaning till dig att samtidigt som du planerar för allt du ska göra när krisen är slut också fundera kring de människor du möter som fortfarande kämpar med att få ordning på tillvaron.
Här kommer några råd på vägen:
• Fråga hur personen mår.
• Visa att du bryr dig och vill lyssna – även om ni inte träffas fysiskt.
• Förmedla hopp och betona att det finns hjälp för den som mår psykiskt dåligt.
• Håll kontakten och stäm av regelbundet.
Generalsekreterare, Suicide Zero
Genom att fråga, visa att du bryr dig och vill lyssna kan du göra stor skillnad. Låt oss göra det som krävs för att ta oss ur pandemin tillsammans. Gör din röst hörd för att samhället fortsatt ska arbete för att lindra de sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Gör vi ingenting riskerar vi att betala ett alltför högt pris.
Suicide Zero är en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. De jobbar mot en nollvision för självmord i Sverige genom att bilda opinion och påverka beslutsfattare, öka kunskapen om självmord samt minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.
www.suicidezero.se
restaurang - b&b - ställplats - e-handel - event - hantverkare
Dygnspris fr 990 kronor 4hearts behandling AB - Sölvesborg, Blekinge 0760-39 36 40 www.4hearts.se info@4hearts.se
Svårplacerad klient?
www.fritslavagenboende.se
Kilafors Herrgårds Livss�lsboende
Nyöppnade Kilafors Herrgårds Livss�lsboende ligger beläget i vackra Hälsingland, direkt anslutning �ll sjön Bergviken. Med sin hänförande omgivning välkomnar nu herrgården e� särskilt boende för män och kvinnor i åldrar 25-70 år som av olika anledningar behöver stöd och vägledning för a� uppleva eller återfå sin förmåga �ll e� självständigt liv. Vårt mål är a� hi�a vägar som kan bidra �ll e� självständigt liv.
Alterna�ff AB Anna Renhstedt, föreståndare 072-441 87 72 anna.alterna�ff.se
Vi samlar all information som beslutsfattare och inköpare behöver för att hitta och jämföra leverantörer inom Socialtjänsten, regioner, Kriminalvården samt den privata omsorgsmarknaden i hela Sverige.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
AUGUSTI
Arbetsledning inom LSS
26 augusti, webbsänd www.kui.se
Motiverande samtal
31 augusti, webbsänd www.kui.se
Våld i nära relationer och juridiken
31 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
Ekonomisk bistånd – juridik och handläggning
1 september, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem
2 september, Västerås www.ssil.se
Självskadebeteende
3 september, webbsänd www.kui.se
Spelmissbruksbehandling med KBT
7 september, webbsänd www.sverigehalsan.se
Socialrättsdagen
8 september, webbsänd www.jpinfonet.se
Traumadagen
8 september, Stockholm www.expomedica.se
Beroendedagen
9 september, Stockholm www.expomedica.se
Psykisk (o)hälsa – Samhällets barn och unga
9 september, webbsänd www.expomedica.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö
9 september, Umeå www.expomedica.se
Trauma och PTSD
14 september, webbsänd www.sverigehalsan.se
Motiverande samtal – MI
16 september, webbsänd www.sverigehalsan.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö
16 september, Göteborg www.expomedica.se
Schizofreni 21 september, webbsänd www.kui.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö 23 september, Stockholm www.expomedica.se
Konflikthantering
23 september, Hedemora www.oisab.se
LVU i praktiken
23 september, webbsänd www.jpinfonet.se
Lågaffektivt bemötande i LSS-verksamhet
30 september, Stockholm www.kui.se
OKTOBER
Barnkonsekvensanalys 5 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Lågaffektivt bemötande inom äldreomsorg och demensvård 6 oktober, webbsänd www.kui.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem
7 oktober, Linköping www.ssil.se
Hedersrelaterat våld och förtryck 11 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se
Autism funktionsnedsättningsområdet 19 oktober, webbsänd www.kui.se
Socialtjänstjuridik idag 21-22 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Psykisk ohälsa hos äldre 25 oktober, webbsänd www.kui.se
NOVEMBER
PATRIARK V2 – Bedömning av risk för hedersrelaterat våld 1-2 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Våld vid demenssjukdom 2 november, webbsänd www.kui.se
Socionomdagarna 9-10 november, Stockholm Akademikerförbundet SSR, socionomdagarna.se
Rikskonferens Kvalitet inom LSS 10 november, webbsänd www.kui.se
Familjebehandling med KBT 16 september, webbsänd www.sverigehalsan.se
Bipolär sjukdom 16-17 november, Stockholm www.teknologiskinstitut.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
facebook.com/omtanke.today
SSIL utbildningsdag LSS/Äldreomsorg 17 november, Stockholm www.ssil.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 18 november, Stockholm www.ssil.se
Barn och unga i familjehem 18 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Självskadebeteende 30 november, webbsänd www.kui.se
Sexuell hälsa 30 november-1 december, Stockholm www.teknologiskinstitut.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 2 december, Göteborg www.ssil.se
Lågaffektivt bemötande inom äldreomsorg och demensvård 2 december, webbsänd www.kui.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Måndag - Fredag 08.00 - 16.00 Vi har öppet hela sommaren!
relationer.
Utväg Skaraborgs manualbaserade metod erbjuder följande 3-dagarsutbildningar 2021
Utväg Skaraborg erbjuder utbildning i att bli gruppledare i metoden ”Schyssta Relationer” en våldspreventiv gruppverksamhet som lämpar sig väl för bl.a daglig verksamhet, LSS-boenden, särskola.
Utväg Skaraborg manualer för att bedriva grupp för våldsutsatta kvinnor samt barn och föräldragrupp reviderades under 2020.
HVB med helhetslösning för flickor 13-22 år med psykiska problem, NPdiagnoser & följdproblem i socialt liv.
• Att leda gruppverksamhet för kvinnor som upplevt våld i nära relation.
21-23 september
• Att leda gruppverksamhet f ör barn som upplevt våld i familjen inkl parallell föräldragrupp.
Lång erfarenhet av
RIKSINTAG INDIVIDUELL BEHOVSBEDÖMNING
- utökat och individuellt stöd och behandling vid självdestruktivitet och suicidtankar samt ätstörningar - omplaceringar
- övergång från SiS och BUPslutenvård till HVB
Samlad Psykosocial vård & behandling, tät bemanning, uthållighet & lösningsfokuserat arbetssätt.
”Schyssta Relationer” - Våldspreventiv gruppverksamhet för personer med funktionsvariationer. •
21-23 september 9-11 november
Psykiater psykolog sjuksköterska. DBT KBT traumaterapi & hästunderstödd terapi.
Verksamhetschef@egehem.se I 070-677 67 77 www.egehem.se
Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.
I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se
Konsulter/handledare LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Söderstöd AB
Krukmakargatan 35/Tingsvägen 17, 5 tr,, 118 55/191 61, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
mer på www.konsultindex.se
mer på www.konsultindex.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Sonny Fridh Konsult AB
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:
Psykologhuset Petersson AB
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
VÄSTMANLANDS
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
GÄVLEBORGS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
JÄMTLANDS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
VÄSTERBOTTENS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
NORRBOTTENS LÄN
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:
LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar:
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Swea Familjehem AB
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se
PSYKIATRI
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
SOCIALT ARBETE
Trana Psykologer AB
Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se
Qvalidea AB
Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063
Ledarskap: Kvalitet: Miljö: Allmänt socialt arbete: Psykiatrisocialtarbete: Socialtarbete& vägledning: Rättpsykiatri:Övrigtsocialtarbete&omsorg: Barn&ungdomar: Neuropsykiatri:Övrigpsykiatri: Sociologi: Övrigbeteendevetenskap: Psykologi:Allm.beteendevetenskap:
Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.
I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
“VÅLD
Hösten
Västerås 2 september 2021
Linköping 7 oktober 2021
Stockholm 17 november 2021(LSS/Äldreomsorg)
Stockholm 18 november 2021
Göteborg 2 december 2021
För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Kostnadsfri Utbildningsdag!
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATION
Ulla Thorslund
Ulla kommer att föreläsa om våld och sexuellt våld i ungas partnerrelationer, om vikten av att tidigt uppmärksamma detta och sätta in rätt nivå av insatser för att förebygga att dessa ungdomar växer upp och blir vuxna våldsutövare och våldtäktsmän.
ETT LIV SOM PRÄGLATS
AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP
Toni Tuuinanen
Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”.
TRAUMATISERING HOS BARN -VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER! Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*
Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering. *2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Här presenterar vi lediga jobb från Omtanke.today Lediga jobb.
VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Socialsekreterare till Mottagningsenheten
Vi söker nu en socialsekreterare med bred erfarenhet av socialtjänstens arbete som vill vikariera hos oss under 1 år. Du bör gilla ett arbete med högt tempo. Du arbetar med myndighetsbeslut och din roll kännetecknas av många kontaktytor och relationer både med medborgare, den egna enheten samt övriga kollegor inom socialförvaltningen. Vi söker dig som har socionomexamen och gärna erfarenhet av socialtjänstens verksamhet. Vi ser gärna att du har arbetat med flera delar av socionomyrket.
Ansökan senast 16 juni. Lunds kommun
Biståndshandläggare
Nu söker vi en biståndshandläggare till Socialpsykiatrin. Gruppen består av 12 biståndshandläggare och arbetet leds av en biträdande enhetschef. På enheten är MI en del av det dagliga arbetet och vi strävar efter att utveckla en kunskapsbaserad handläggningsprocess. Du har socionomexamen eller annan högskoleutbildning som bedöms likvärdig av arbetsgivaren. Det är önskvärt att du har tidigare erfarenhet av myndighetsutövning. Du har goda kunskaper inom Socialtjänstlagen, LSS och Förvaltningslagen.
Ansökan senast 14 juni. Stockholms Stad
Samordnare
Nu söker vi på Kummelbygården en samordnare till ett stödboende för personer med psykiskt funktionsnedsättning inom SoL. Vi erbjuder utbildning och flera förmåner. Du har lägst gymnasieutbildning inom vård och omsorg eller annan likvärdig utbildning, såsom socionom/beteendevetare. Det är meriterande om du har erfarenhet av arbete med målgruppen
Ansökan senast 15 juni.
Sollentuna kommun
Stödpedagog
Som stödpedagog ska du arbeta för att skapa omsorg av god kvalitet och du förväntas arbeta med alla sinnen för att bidra till ett rikt, spännande, aktivt och självständigt liv för personer med funktionsnedsättning. Vi söker dig som har ett genuint intresse för att arbeta med olika typer av funktionsnedsättningar och som är positivt inställd till egen kompetenshöjning. Du har ett kreativt tankesätt, är trygg i dig själv och bekväm med att arbeta självständigt och att handleda andra. Ansökan senast 15 juni. Helsingborgs kommun
Verksamhetschef Härryda
Du har relevant högskoleutbildning så som socionom, sjuksköterska eller annan eftergymnasial utbildning som ger likvärdig kompetens. Tjänsten kräver att du har minst 2 års erfarenhet av ledande befattning inom hälso-och sjukvård och/ eller social omsorg, meriterande inom privat omsorg. Vi söker dig som sätter kunden i centrum och vill skapa värde för dem och deras anhöriga. Du är trygg i ditt ledarskap, kommunikativ och förtroendeingivande.
Attendo
Socionom
Forma familjehem utökar sin verksamhet och söker socionomer i Göteborg. Vi söker dig som är socionom, gärna med erfarenhet inom konsulentstödd familjehemsvård/ familjevårdsföretag. Egen drivkraft är viktigt eftersom du måste göra bedömningar och våga ta beslut. Du är utvecklingsorienterad och kreativ och har en förmåga att motivera och inspirera.
Forma familjehem
Vikarie till korttidsboende
Humana i Höör söker dig som är specialistundersköterska psykiatri eller har eftergymnasial utbildning, så som socialpedagog eller handledare inom socialpsykiatri eller har utbildning som bedöms likvärdig. Du har erfarenhet av arbete inom psykiatri och missbruk, och känner dig trygg i din roll. Du tycker om att arbeta i team, har god samarbetsförmåga och lätt för att skapa relation och allians. Du är lösningsorienterad och har god reflektionsförmåga. Ansökan senast 23 juli.
Humana
SPONSRADE JOBB
Socionomkonsult
Vi söker dig som har 3-5 års erfarenhet av handläggning inom vuxen/ missbruk och vill jobba med oss på både kort och lång sikt i olika uppdrag. I uppdragen ingår att handlägga ärenden inom missbruk enligt lagar och rutiner, att göra utredningar och följa upp insatser. Socionomexamen är ett krav. Som konsult förväntas du arbeta självständigt i dina uppdrag och att du har en mycket god social- och samarbetsförmåga.
Socionomkraft, www.socionomkraft.se
Behandlingsansvarig sökes!
Du som sökande skall ha mångårig erfarenhet av arbete på HVB hem samt adekvat utbildning. Våra klienter är ofta de som inte fungerat på andra HVB hem eller är i väntan på en SiS placering. Du behöver därför kunna hantera jobbiga och stressiga situationer som uppstår på ett lågaffektivt men auktoritativt sätt dvs. vänligt och bestämt, okomplicerat och rakt i de frågor där ungdomarna söker stöd och vägledning.
Retro HVB, www.retrohvb.se
Handläggare inom LSS och SoL Som handläggare inom funktionshinderomsorgen arbetar du med den samlade beslutsprocessen för personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen (SOL) och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Du som söker är utbildad socionom eller har annan utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig. Du har goda kunskaper i aktuell lagstiftning och det är meriterande om du har arbetslivserfarenhet som handläggare eller av målgruppen med funktionsnedsättning.
Jönköpings kommun, www.jonkoping.se
Familjebehandlare samordnare Vi söker en engagerad person med egen drivkraft, god förmåga att samarbeta och som kan erbjuda barn, unga och deras föräldrar insatser som leder till en positiv förändring. Det är meriterande med relevant vidareutbildning inom området samt erfarenhet inom behandlingsarbete. Du har god kunskap om socialtjänstlagen och vana att dokumentera ditt arbete. Vi söker dig med högskoleutbildning inom exempelvis beteendevetenskap, socionom eller likvärdig utbildning som arbetsgivaren bedömer relevant.
Mora kommun, www.mora.se
Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? På vår hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Annonsera p å vår jobb s ajt
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
En podd om att vara placerad inom samhällsvården
För ett tryggare liv sedan 2013
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Ingalill W Kapetangiorgi, Hedemora och Stihna Johansson Evertsson, Högsby.
Placerad är en podcast med dokumentära berättelser om när samhället blir förälder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Det är barn och ungas röster om missförhållanden, bristande stöd och bemötande, men också om när det har fungerat inom samhällsvården.
Podden finns där poddar finns!
Podcasten är framtagen av Riksförbundet Attentions projekt Ung dialog. www.attention.se
Vi erbjuder stödboende och skyddat boende för dig med missbruksproblematik, kriminalitet och/eller psykisk ohälsa som har en uttalad önskan om förändring.
Välkommen att kontakta oss, vi finns tillgängliga dygnet runt. Kontaktperson Jan Norland 010-139 90 00 jan.norland@placeringsenheten.se www.placeringsenheten.se I www.lanax.nu
På Misa Ung arbetar vi tillsammans med dig för att bryta en destruktiv livsstil. Du får ett individuellt stöd som via utbildning och praktik ska leda till arbete. Vår arbetsmetod bygger på en egen kontaktperson och ett team av resurser som följer dig mot ditt mål.
1:a - 2:a pris Periodens
Ta kontakt med oss så på Misa Ung så hjälper vi dig med att hitta vägen till det stöd du behöver.
NÄSTA NUMMER
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 10 augusti till: ”Tävling 4/21”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Du når oss via 08 - 515 161 80 www.misaung.se ung@misa.se m.me/ungmisa
Ute den
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Då vi inser att vi ej kan vara bäst på allt har vi lagt vår energi och fokus på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:
september
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med
Han är föreläsare och författare som har arbetat 26 år som polis, bland annat inom Norrmalmspolisens piketgrupp.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Agnes Eriksson berättar sin historia.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Helena Bingham om psykopati och narcissism, tema socialtjänstens arbete med bland andra Veronica Magnusson, förbundsordförande på Vision.
info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se
Madickengården bedriver sedan 2014 verksamhet konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till
Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell placerade är att de riskerar att utsättas för, eller över 20 års erfarenhet av frågan.
OBS! I nr 6 blir det stort tema Våld i nära relationer. Vi får träffa Free-Zone Sweden, som hjälper till att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.
Madickengården erbjuder även kostnadsfria ten oavsett placeringsfrågan eller inte.
Colosseum tar emot skyddsplaceringar från hela Norden som är i behov av ett säkert och tryggt boende. Vi tar emot alla; enskilda individer, familjer och även husdjur - året runt, dygnet runt!
Hos oss kan ni placera personer som blivit röjda eller är i behov av akutplacering. Vi vet att skyddsbehov varierar mellan klienter, därför upprättas alltid en individuell säkerhetsplanering
Vi ombesörjer allt från skyddstransport, boende, utredningar och riskbedömningar.
Placeringsansvarig Richard 072-991 61 10
Avdelning Droskan
Pojkar som vistas i olämpliga miljöer samt har normbrytande beteenden 15-20 år.
Avdelning Virtus
Pojkar med sexualbeteendeproblematik 14-20 år.
Avdelning Maximus
Pojkar med särskilt krävande behov 16-22 år. Öppnar under sommaren! stödboende
En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.
Avdelning Rex
Ett stödboende utöver det vanliga. Öppnar inom kort!
- av och för vårdare