LSS-utredningen får hård kritik
Anna Bennich om sorg efter en skilsmässa
Krönikan: Implementering ett långsiktigt åtagande
Linn Heed, psykolog, psykoterapeut och sexolog
”Vi måste ta hand om det lilla barnet inom oss”
Styrkebaserade arbetsmetoder
Gunnel Ryner uppmanar att fokusera på lösningen istället för problemet
Suicidalitetens paradox
Män har svårt att identifiera och tala om sina psykiska besvär
Henrik Karlsson och Thommie Carlsen, placeringsrådgivare på Humana
Ring Henrik, Thommie eller någon av våra andra kunniga placeringsrådgivare!
De hjälper dig hitta den bästa placeringen inom HVB, LSS, stödboende eller familjehem. Oavsett om förfrågan gäller ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.
Ring oss på: 0771-11 33 11
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
”Metoden som vi tänkte
skulle ge bättre stöd och hjälp för klienten når inte ut”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Fredrik Eliasson, internationell expert på Motiverande samtal
Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Linn Heed är adopterad från Sydkorea och har skrivit en bok om sitt sökande efter sitt ursprung. ”Flickan från Lotusfälten” väcker många frågor om identitet.
16| Aktuellt
Brottsutsatta barn.
19| Tema: Socialtjänstens arbete
20| Styrkebaserat arbetssätt
Gunnel Ryner om att sätta fokus på lösningar istället för problem.
26| Praktikfall
Socialkontor ekonomi i Västerås arbetar lösningsfokuserat.
30| NCK ger stöd
Nationellt Centrum för Kvinnofrid utökar webbstödet.
32| LSS-utredningen
38| Män och suicid
Forskarna Jan Beskow och Lars Jalmert om hur vi kan minska antalet självmord.
Sidan 38: Dubbelt så många män tar livet av sig. De har svårare än kvinnor att identifiera sina problem och tala om dem.
42| Elevers psykiska ohälsa
43| Förbättrade arbetsvillkor
46| Vägen genom skilsmässan
Psykologen och parterapeuten Anna Bennich berättar.
50| Ny standard för HVB
60| Sov mer och hinn mer
62| Arbetsorsakade besvär
Nytt år och förhoppningsvis ny energi till att ta tag i nya saker. Vad vill du med 2019? Jag kommer att starta året lika som jag slutade 2018, med att gå på några intressanta seminarium. Det här numret har tema Socialtjänstens arbete som belyser arbetssätt och verktyg från Socionomdagarna i november. Yrkesgruppen är väldigt utsatt och har också en stor arbetsbelastning. En ny rapport visar att arbetsvillkoren har förbättrats i Stockholms län hos socialsekreterare som utreder barn och unga. Vi kan lära oss mycket av varandra och ta till oss nya idéer för att skapa förändring.
SSIL har laddat om med ett nytt seminarieprogram på åtta orter under året. Programmet hittar du på www.ssil.se. Genom både seminarierna, tidningen Omtanke, nyhetssajten ssil.today och vår placeringsservice vill vi vara en mötesplats för er som är verksamma inom vård och omsorg.
Nu tar vi ett steg till på webben och lanserar SSIL Jobb, en sida under ssil.today som fokuserar på lediga jobb. Där presenterar vi veckans lediga jobb inom branschen i samarbete med Arbetsförmedlingen. Även ett nyhetsbrev varje vecka med lediga jobb skickas ut.
Det råder stor efterfrågan på personal inom branschen och på SSIL Jobb kan du också annonsera efter personal. Vi når även ut till studenter som söker sig till branschen.
Personalen är den viktigaste resursen och under vinjetten På jobbet samlar vi också artiklar som handlar om arbetsliv, arbetsmiljö och hälsa.
Hör gärna av dig med synpunkter och tips kring innehållet i tidningen och på webben. Vad skulle du vilja läsa mer om? Artikeln om ADHD i förra numret där Riksförbundet Attention talade om risker med
ADHD blev en viral succé på Facebook när tusentals följare interagerade kring artikeln. Vad kul! Det tolkar jag som att NPF engagerar och är något som många tycker är viktigt och intressant.
Barn är också förstås något som engagerar både privat och i arbetsrollen. I nästa nummer utlovas några artiklar från seminariet Psykisk O-Hälsa Samhällets barn & unga.
Det är intressant tycker jag hur vi som barn reagerar på det som händer och hur vi påverkas av det som vuxna. När jag lyssnade på Linn Heed som adopterades från Sydkorea och har skrivit en bok om det kom jag att tänka på min mamma som adopterades av sin farbror med fru. Detta för att mamman blev sjuk och inte klarade av att ta hand om trillingar(!) och en ettåring sedan tidigare. Eftersom min mamma är trilling så måste det ha varit extra tufft att lämnas bort helt ensam. Men då det var till en farbror så växte de ju upp ganska nära som kusiner och de visste också om att de egentligen var syskon, något som i det här fallet var ganska uppenbart när de var så lika varandra. Nu verkar min mamma inte så sugen att skriva en bok om sin uppväxt, men kanske att få det på pränt för sin egen skull. Det är bra terapi att skriva.
Trevlig läsning!
Jenny Fors Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Mikael Sagström Ansvarig utgivare
Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Världen är lika hänsynslös som vacker. Vi hjälper människor att hitta sin plats i den. Alternatus erbjuder HVB-hem, stödboenden, familjehem, individanpassad utsluss, LSS och socialpsykiatri. Vårt löfte är att finnas där hela vägen.
Kontakta Emelie Hjelm Bonin , 070-416 83 88 eller Christer Lööv, 070-850 95 15. www.alternatus.se
036-550 40 00
072-853 04 21 info@securanova.se
Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Kvalitetssäkring av dokumenta�onen
• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journal- och dokumenthantering
• Alla u�örarverksamheters dokumenta�on
• Integra�on med HSL och Alfa E-recept
• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc
EGENKONTROLL - underlä�a egenkontrollen och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.
KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - modul som underlä�ar rekrytering, screening, utredning, bedömning samt dokumenta�on av handledning och stöd �ll placerade i familjehemmen.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.
Läs mer på hemisdan www.securanova.se
inom Individ & Familj enligt SoL/LSS/LVU med tillstånd f rån IVO. Vi erbjuder familjehem för
. Barn, ungdomar och vuxna med olika problematik/diagnoser
. Ensamkommande barn . Skyddsplaceringar
. Familjehem för hela familjer . HBTQ-hem
Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade.
Välkommen att kontakta oss!
Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete?
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se
Många personer som lider av demens har svårighet att hantera bestick och förmåga att äta på egen hand. Risken är att de äter för lite med viktminskning och undernäring som följd. Genom att servera mat som kan ätas med händerna sk Finger Food, kan man möjliggöra för denna målgrupp att kunna äta själv, något som är viktigt för att känna värdighet och välbefinnande.
Tina & servera!
Findus Timbaler kan ätas direkt.
Finger Food är små munsbitar som inte kladdar och som är enkla att plocka upp och äta med händerna.
Här serveras Findus Korvtimbal med potatismostärningar, Findus Ärttimbal och Findus Morotstimbal. Majonnäs som dip till.
Findus Special Foods har i mer än 40 år arbetat med utveckling av konsistensanpassad mat för personer med tugg- och sväljsvårigheter och har ett brett sortiment av färdiga timbaler som är utmärkta att servera som Finger Food. Timbalerna är praktiskt lösfrysta, näringstäta och har en slät konsistens som är baserad på finpasserade råvaror och kan dessutom ätas direkt efter att de tinats. Findus Timbaler kladdar ej och är enkla att föra till munnen med hjälp av händerna.
Linn Heed är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och sexolog. Under Socionomdagarna berättade hon om sin bok ”Flickan från Lotusfälten”.
Under hela sin uppväxt kunde Linn Heed inte förlika sig med sitt ursprung. Hon har alltid känt ett utanförskap och har haft svårt att lita på människor av rädsla att bli lämnad. När hon reste tillbaka till sitt hemland fick hon många svar men även nya funderingar. Hennes bok ”Flickan från Lotusfälten” väcker också många frågor och funderingar om identitet och rätten till sitt ursprung.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: MARIA ÖSTLIN
När Linn
Heed var på bokmässan i Göteborg 2016 fastnade hon vid en monter där man hade satt upp stora svartvita bilder på författare.
– Tänk om jag hade kunnat sitta där, om jag hade något att berätta, tänkte jag. Inte om sex och relationer som jag arbetar med utan om min resa, det jag har upplevt.
Så inleder Linn Heed sin föreläsning på Socionomdagarna i Stockholm där hon berättade om sin bok ”Flickan från Lotusfälten”, för det visade sig att hon hade en historia att berätta. När hon stod där framför de svartvita fotografierna kom det fram en kvinna från förlaget Bladh by Bladh och undrade om hon ville följa med på författarmiddagen samma kväll.
– Sedan fick jag också frågan om jag skulle vara intresserad av att skriva en bok. Ja, sa jag bara. Jag skulle skriva om sökandet efter mitt ursprung. Vi bestämde att boken skulle vara klar redan hösten därpå, och året efter hängde mitt foto bland de andra författarna på den där väggen.
Linn Heed är leg. psykolog,
leg. psykoterapeut och sexolog. – Det är ingen slump att jag sökte mig till ett yrke som handlar om att förstå mänskliga relationer.
LINN VAR ETT hittebarn från Sydkorea som hamnade på ett barnhem och adopterades till Sverige i juni 1972. Hon växte upp i en vanlig medelklassfamilj i en förort till Stockholm.
– Högpresterande på alla plan arbetade jag hårt för att vinna acceptans och kär-
lek. Men dysfunktionella strategier slits ut och dagen kom då jag såg mig i spegeln och förstod att man inte kan springa ifrån sitt ursprung. Jag behövde försonas med all sorg och besvikelse över att ha blivit övergiven.
Hon har alltid känt ett utanförskap och rädslan att bli lämnad har följt henne genom livet.
– Vi människor har en förmåga att upprepa mönster. Jag har tre barn med tre olika män. Den svåraste utmaningen är nog att vara bonusfamilj. Det krävs en mognad att kunna göra osjälviska prioriteringar. Det är besvikna ex och barn som tvingas acceptera nya sammanhang, säger Linn Heed.
HON HADE LÄNGE skjutit från sig betydelsen av sitt ursprung.
– Längtan och rotlösheten var svår. Jag gick i terapi och tillslut kom jag fram till att jag behövde göra resan tillbaka, helt själv. Det blev symboliskt viktigt för mig att jag skulle resa ensam dit eftersom jag ju reste ensam därifrån som liten.
Linns dotter var då åtta år och grät när mamma reste.
»Det blev symboliskt viktigt för mig, att jag skulle resa ensam dit eftersom jag ju reste ensam därifrån som liten«
En gripande självbiografi om en bortadopterad flicka som söker sitt ursprung och sina rötter. Vi följer en utåt sett stark och framgångsrik kvinna, men som ständigt bär på det lilla övergivna barnet inombords. Känslan av utanförskap, längtan efter samhörighet, sökandet efter sammanhang och förståelse har aldrig speglats mer naket och smärtsamt.
Boken av Linn Heed berör existentiella frågor som alla människor någon gång brottas med, Det är även en bok som speglar vikten av att förlåta och försonas för att kunna läka och gå vidare.
www.bladhbybladh.se
– Jag visste inte när jag skulle komma tillbaka och vem jag skulle vara då. Det enda jag visste när jag klev på planet var att då fanns det ingen återvändo. Jag kom fram till Sydkorea samtidigt som det årliga monsunregnet startade. Hela himlen öppnade sig och det kändes symboliskt nog som att Gud grät alla tårar över mig.
REDAN PÅ PLANET dit slog det Linn att alla runtomkring henne var koreaner. Menyn var på koreanska och hon förstod ingenting, men hennes bordsgranne kunde engelska.
– När han fick höra att jag var en borttappad dotter berättade han det för några som satt intill och de började gråta. De hade så dåligt samvete i hela landet att de hade skickat iväg så många barn och sedan en tid pågår det väldigt mycket arbete för att kunna återförena barn med sina biologiska föräldrar.
Plötsligt väcktes ett hopp hos Linn om att få klarhet i vem som var hennes mamma, för det var henne i första hand som hon hade fantiserat om och sett framför sig.
– Jag hade tänkt att jag bara skulle åka dit och gå runt på gatorna, insupa atmosfären, prova maten och kanske besöka barnhemmet där jag hade bott. Men nu blev hela syftet med resan ett annat. Jag blev helt besatt och jag fick också stor hjälp. Jag var med i koreansk tv, jag hade fått lära mig några fraser på koreanska som jag sa och visade upp mitt bebisfoto. Tidningar skrev om mig och det kom fram uppgifter som aldrig hade skickats med till Sverige. Både polisen och socialtjänsten var väldigt engagerade och de försökte spåra kvinnan som hade hittat Linn på gatan.
– Tillslut hittade de henne och vi fick träffas. Det mötet är nog det mest emotionella jag har varit med om någonsin. Tänk att jag fick träffa någon som visste något om mitt liv i Korea. Det var som att bli pånyttfödd.
Vad kvinnan sa var ännu mer omvälvande.
Linn Heed
– Hon visste vem min pappa var. Jag hamnade i chock! Det visade sig att kvinnan var en släkting till mig. Hon var min pappas äldsta brors fru. Hon tog upp en svart anteckningsbok och slog hans nummer. Men min biologiska pappa vill inte träffa mig. Det var som att ramla ned i ett svart hål. Sedan ringer han och då hade han ändrat sig och ville att vi skulle ses. Då fick vi bråttom, jag ville inte riskera att han skulle ändra sig igen, säger Linn och skrattar.
DE TRÄFFAS PÅ en parkeringsplats vid en vägkrog och direkt när hon möter hans ögon förstår hon att det är han. Hon är så lik honom.
– Han pratar med min tolk i ungefär en timme och tittar inte ens på mig under hela den tiden. Själv kunde jag inte sluta att studera honom och ta in hela hans person. Jag får höra att han har en koreansk fru som inte vet om det här, men han lovar att han ska åka hem och berätta det för henne och för mina två halvbröder. Allt lät jättebra. Jag frågade om min mamma och han gav oss ett namn och sa att det var en kvinna som bodde uppe i bergen.
Tolken och de andra i sällskapet åkte dit nästa dag utan Linn ifall kvinnan också hade en familj som inte visste något. – Kvinnan var inte min biologiska mamma. Det visade sig att min pappa hade fått fem barn totalt som hade blivit bortadopterade. När de kontaktade honom igen ville han inte samarbeta. Jag blev som tokig och tänkte att jag skulle vända upp och ned på varje by i sökandet efter min mamma.
Hon besökte också ett barnhem. Inte det hon själv bodde på tyvärr, det fanns inte kvar.
– Det gav en sådan smärta att se de barnen, allra helst de äldre som ingen ville ha. Det var en treårig flicka som höll min hand, länge och hårt. När jag tog min hand och gick var det som att hon blev ännu mer övergiven än tidigare.
»Det är ingen slump att jag sökte mig till ett yrke som handlar om att förstå mänskliga relationer«
Linn har aldrig känt sig så koreansk som under den här resan, men aldrig så svensk heller. Här kände hon också ett utanförskap, även om hon liknade människorna så kunde hon ju inte språket.
– När jag hade varit borta i tre veckor skrev min dotter till mig: Mamma, jag saknar dig! Kom hem! Jag åkte hem. Socialsekreteraren lovade att forska vidare och hålla kontakten.
FEM ÅR SENARE tar hela historien en ny vändning. Den kvinnliga släktingen ligger för döden och har något att berätta. Linn reser tillbaka och den här gången tar hon med sig sin dotter som har hunnit bli 13 år.
– Det händer väldigt mycket oväntade saker under den här resan. Jag vill inte avslöja för mycket för jag vill ju att ni ska läsa boken, skrattar Linn.
Linn fick i alla fall reda på sitt riktiga namn. Det namn hon hade fått på barnhemmet var ett koreanskt namn som ungefär betyder Lugna päronet, något hon aldrig riktigt hade kunnat relatera till. Det riktiga namnet Kyong-A betyder Självrespekt. Det passade bättre.
Livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Linn har i alla fall lärt sig mycket av sin resa.
– Vi måste ta hand om det lilla barnet inom oss för att läka och bli hela.
Boken väcker tankar, känslor och frågor. Linns nästa bok bygger på hennes möten med människor.
– Jag har arbetat med utsatta kvinnor i många år. Jag brinner för dem och vill göra deras röst hörd, avslutar hon. ●
Hon är leg. psykolog och leg. psykoterapeut samt sexolog. Har arbetat för Aftonbladet sedan 2005 som deras relationsexpert. Hon har även medverkat i tv och radio. Våren 2016 startade hon Parpodden tillsammans med radioprofilen Ola Lustig och hans fru.
Linn Heed arbetar som Regions VD för Team Olivia och ansvarar för flera behandlingshem i privat regi. Hon är mycket engagerad i barn, ungdomar och vuxna utsatta människor med psykisk ohälsa och som behöver samhällets stöd och resurser för att skapa ett bra liv. Hon vill med sina bolag erbjuda en plattform för läkning och framtidstro för de mest utsatta människorna i samhället. Författare till boken Flickan från Lotusfälten. Förlag: Bladh by Bladh. Linn Heed bor i Stockholm med sina tre barn.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
0292-411 11
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
Rädda Barnen kräver att polis och åklagare följer den lagstiftning som gäller och utreder brott mot barn skyndsamt. Foto: Getty Images.
För att granska polis och åklagarkammares handläggningstider, har Rädda Barnen sedan 2010 tagit fram rapporten ”Brott mot barn”. Årets rapport visar att den smärre minskningen som man tidigare kunnat se, har avstannat helt.
När ett barn har utsats för brott, ska polis och åklagare enligt lag i vissa fall genomföra en förundersökning särskilt skyndsamt. Tidsfristen är 90 dagar. Årets granskning visar dock att en tredjedel av barnen får vänta mer än 90 dagar. – Trots att vi har en gällande lagstiftning har för lite hänt under de senaste tio åren. Konsekvensen blir onödigt lidande och i värsta fall försämrade utredningar. Intresset från regering och riksdag att följa upp lagstiftningen måste bli större, säger Ola Mattsson, Sverigechef Rädda Barnen.
DET FINNS OCKSÅ stora skillnader mellan landets åklagarkammare. Östersunds åklagarkammare är en av de som har svårast att utreda brott inom den lagstadgade
tidsfristen. Enbart strax över hälften (52,4 procent) av de fall som inkom till Östersunds åklagarkammare under år 2017 lyckades utredas inom 90 dagar. Detta i jämförelse med åklagarmyndigheten i Karlskrona, där man lyckades utreda 85 procent av alla fall inom tidsfristen. – Rapporten visar stora regionala skillnader. Det gör att barns möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda blir till ett lotteri. Vi vet att det finns en rad åklagarkammare som lyckats mycket väl, samtidigt finns det andra som knappt utreder hälften av fallen inom tidsfristen. Detta bidrar till en stor ojämlikhet för barnen, säger Ola Mattsson, Sverigechef Rädda Barnen.
RÄDDA BARNEN KRÄVER att polis och åklagare följer den lagstiftning som gäller och utreder brott mot barn skyndsamt. För att detta ska bli möjligt ser man ett stort behov av att regeringen aktivt följer upp hur myndigheterna följer lagstiftningen, samt ser över möjligheten att minska tidsfristen ytterligare. Rädda Barnen vill ock-
så att de rekommendationer från Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten, som säger att barn som misstänks vara utsatta för brott bör höras av polis inom två veckor, införs i svensk lag.
Rapporten släpptes i samband med ett seminarium i Östersund.
KÄLLA: RÄDDA BARNEN
Högst andel handlagda brott inom 90 dagar
Södra Skåne 80,1 %
Nyköping 79,1 %
Halmstad 75,4 %
Skövde 78,0 %
Gävle 74,9 %
Lägst andel handlagda brott inom 90 dagar
Norrköping 57,2 %
Norrköping 53,0 %
Västerort 57,8 %
Sundsvall 57,6 %
Uppsala 59,7 %
HVB för pojkar 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
- spetskompetens inom skydd och säkerhet
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
•
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
•
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD
Östervåla l 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se
Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Vid förfrågan ring
0708-130 818
eller maila till info@skyddsinsatser.se
Vi är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi har genomfört en 2-dagars grundkurs i HRVF för våra familjehem. MÅNGSBO HVB AB
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa
Vill du veta mer om oss ?
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
VI ERBJUDER LÖSNINGAR
SOM FUNGERAR ÖVER TID MED BARNETS BEHOV I CENTRUM.
PLATSFÖRFRÅGAN: 019-760 45 80
INFO@TEAMACTUM.SE WWW.TEAMACTUM.SE
För tjejer 15 - 19 år med ett tydligt självdestruktivt mönster både kognitivt och i beteende.
9 platser för utredning, behandling och eftervård.
Under de 8 år vi bedrivit behandling på Duvgården har vi kommit fram till en gemensam nämnare, för de flickor som varit placerade, oavsett initial orsak till placering. Den gemensamma nämnaren är en negativ självkänsla/självbild. Den attityd vi har gentemot oss själv, vad vi tänker och känner om oss själva och vad vi klarar av.
Arbetet med att stärka självkänslan och självbilden sker strukturerat med evidensbaserade, välbeprövade och inarbetade metoder, med tydliga mål och delmål. De metoder vi främst använder oss av är MBT, KBT, MI, Evidensbaserade PDT korttidsterapier, Minnesotamodellen, Interpersonell terapi samt omfattande Familje- och nätverksarbete.
Vi utgår alltid från vad som är evidensbaserat när vi skräddarsyr vad eller vilka av ovanstående som vården skall bestå av.
Maher Khoury, Leg. psykolog, 070 450 18 54 maher.khoury@duvgarden.se
Henrik Byström 072 521 02 45 henrik.bystrom@duvgarden.se
Ofta är det problemen i verksamheten eller hos klienten som vi riktar in oss på, men det har visat sig att när vi fokuserar på lösningen i stället så blir resultatet så mycket bättre. Dessutom blir det en bättre och mer positiv stämning på arbetsplatsen.
Gunnel Ryner, beteendevetare, organisationskonsult och coach brukar tala om styrkebaserade metoder där man utgår från den positiva psykologin. I Västerås har Socialkontor ekonomi tagit fram ett nytt arbetssätt som har gett goda resultat både på arbetsplatsen och hos klienterna.
– Hitta rätt i stället för att leta fel
Många har en benägenhet att se det negativa och problem i stället för att inrikta sig på när de gör rätt. Gunnel Ryner, beteendevetare, organisationskonsult och coach menar att vi får bättre resultat om vi använder oss av styrkebaserade metoder – fokuserar på det som är positivt. Under Socionomdagarna i november deltog Omtanke på ett seminarium där hon förklarade hur de här metoderna fungerar.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: SATU KNAPE OCH PETRA KYLLERMAN
– Vi människor älskar att prata om problem, brister, avvikelser med mera, säger Gunnel Ryner vid ett seminarium på Socionomdagarna i Stockholm i november. Hon är beteendevetare, organisationskonsult och coach och har föreläst om styrkebaserade metoder i många år.
Hon förklarar att vi inte kan rå för att vi är problemorienterade. Det ligger djupt rotat i oss genom evolutionen. Våra förfäder var tvungna att vara vaksamma för att klara sig. De som var bäst på detta överlevde och förde sina gener vidare.
– Våra hjärnor är alltså programmerade att ha koll på risker och faror, säger hon.
Men i dag när försiktigheten inte längre är nödvändig menar hon att vi kan behöva byta förhållningssätt.
– Vi mår inte så bra av den tråkiga
stämningen som kan uppstå av att uppmärksamma allt som inte fungerar.
NEGATIVA HÄNDELSER LAGRAS i långtidsminnet, men om det sker något positivt måste vi aktivt tänka på det och hålla kvar det i vårt medvetande i minst tolv sekunder för att det ska fastna. Vid förändringsarbete är det bra att vi är medvetna om detta och därför lär oss att fokusera på vad som fungerar och är positivt i stället för på problemen.
– De flesta av oss gör ju mycket mer rätt än fel varje dag, säger hon och ler.
MÅNGA SOM ARBETAR med utveckling i verksamheter, sig själva eller klienter tror att om de bara åtgärdar problemen kommer allt att bli bra.
– Men så är det inte. Det blir bara noll
– alltså inte dåligt, säger Gunnel Ryner. Om man tänker så har man ett problembaserat förhållningssätt.
– Att bara återställa saker till ett felfritt läge fungerar bra om det till exempel handlar om tekniska problem eller fysiska saker som till exempel maskiner som går sönder. Då räcker det om vi lyckas laga dem så att de fungerar igen. Men det blir mer komplext när människor är inblandade. Då kanske vi vill göra något som är fantastisk bra, och inte bara okej, förklarar hon. Dessutom blir vi handlingsförlamade och tappar gnistan om vi blir utpekade som ett problem. Det spelar inte så stor roll om det är vi själva som är kritiserade eller om stämningen på arbetsplatsen är negativ. Alla påverkas av detta och det blir tyngre att ta fram det bästa i sig själv. – Det blir inte så mycket utveckling
»Vi människor behöver känna glädje och stolthet, att vi gör ett bra jobb och bidrar till någonting samt blir lite uppskattade för det«
Gunnel Ryner
heller. Vi människor behöver känna glädje och stolthet, att vi gör ett bra jobb och bidrar till någonting samt blir lite uppskattade för det.
I STYRKEBASERADE METODER är det fokus på lösningar i stället för problem. De utgår från den positiva psykologin – sådant som får människor att känna hopp, lycka glädje och må bra snarare än vad som orsakar psykisk ohälsa och lidande.
– Styrkebaserade metoder ska inte blandas ihop med positivt tänkande, då man säger att allt är bra och tar allt med ett leende och ignorerar att det finns problem.
De styrkebaserade metoderna lyfter problemen, men angriper dem från ett annat håll än problembaserade metoder. De fokuserar mer på hur vi tar oss till plus och vad det är som orsakar välmående.
– Dessa metoder har visat sig vara väldigt effektiva när det handlar om
människor. De är så verkningsfulla att de till och med har kallats en positiv revolution när det rör sig om att jobba med förändring och utveckling.
Appreciative Inquiry (uppskattande intervjuer), lösningsfokus samt Positive Deviance (positiv avvikelse) är några exempel på styrkebaserade arbetsmetoder.
DET FÖRSTA STEGET i styrkebaserade metoder kallar Gunnel för positiv omformulering (POF). Det handlar om att vända på tankesättet, att utgå ifrån vad vi vill ha, hur det önskade läget ser ut i stället för att gräva ned sig i problemen.
– Det låter kanske självklart, men i stället för att prata om vad de vill pratar många faktiskt om vad de INTE vill.
Vi måste alltså veta vart vi ska. Att bara ta bort något, det vill säga att ha ett mål som handlar om vad vi inte vill, är varken smart eller motiverande.
Gunnel Ryner ger ett mycket konkret exempel som tydligt visar vad hon menar: – Tänk om vi hade listor på vad vi inte behöver när vi ska handla mat. Det skulle inte bli så effektivt, säger hon och skrattar. Gunnel Ryner tar ett annat exempel från sitt arbete som organisationskonsult. En klient behövde hjälp med att få bukt med sin höga personalomsättning och fick då frågan vad de ville ha i stället. Svaret blev det som låg närmast till hands, att de ville ha låg personalomsättning.
– Men jag tyckte inte att det var tillräckligt positivt och bad dem att tänka lite längre. Vad ville de skulle känneteckna deras verksamhet som inte är att folk slutar?
De kom då fram till att de ville skapa en arbetsplats där folk stortrivs och väljer att stanna kvar. Att ha ambitionen att skapa en trivsam arbetsplats i stället för att vilja göra något åt den höga personalomsättningen är ett mer positivt tankesätt.
– Det handlar alltså om var vi har vår utgångspunkt. Vi kan ta nästan vilket problem som helst och omformulera det till en positiv målsättning.
NÄSTA STEG I styrkebaserade metoder är att utforska framgångar och goda exempel – identifiera vad som redan för oss i rätt
riktning och lära av tidigare framgångar – vad som fungerar som vi kan göra mer av.
Det finns ett gammalt talesätt som säger att vi ska lära av våra misstag.
– Självklart kan vi göra det och det är bra att våga misslyckas. Men jag invänder mot att tro att allt lärande finns där. Vi kan lära oss mer om vi tittar på vad som har gått bra.
Om vi bara tittar på vad som har gått dåligt lär vi oss bara vad vi inte ska göra nästa gång. Men vad ska vi göra i stället?
Dr Daniel Kirschenbaum från University of Wisconsin genomförde en studie på några bowlingspelare. De fick titta på en film när de spelade med avsikt analysera sitt spel för att lära sig av sina erfarenheter. Han delade upp dem i två grupper där den ena fick i uppdrag att engagera sig i vad de gjorde bra och den andra skulle uppmärksamma vilka fel de hade gjort för att inte göra om samma misstag.
Nästa gång de spelade förbättrade båda lagen sina prestationer, men för dem som hade fokuserat på det positiva spelet var resultat dubbelt så bra jämfört med den felorienterade gruppen. Det visade alltså att vi lär oss mer och kan öka prestationen när vi fokuserar på våra framgångar snarare än våra misslyckanden.
Metoden Appreciative Inquiry som ibland översätts till uppskattande undersökning, utvecklades i slutet av 1980-talet av de två amerikanska forskarna David Cooperrider och Suresh Srivastva. De tittade närmare på effekten av hur frågor ställs vid studier i verksamheter.
– De insåg då att som man frågar får man svar, säger Gunnel Ryner.
Om frågan till exempel handlar om när medarbetarna upplever stress, så hittar de alltid exempel på detta. De båda forskarna insåg också att det som frågorna berörde hade en tendens att växa. Fokus hamnade då på detta och blev vad de pratade med varandra om och det som genomsyrade organisationen.
– Om vi bara ställer frågor om problemet så lär vi oss om mycket om det, men det är inte säkert att vi hittar en lösning där. Om frågorna i stället ställs om vad som fungerar bra, så hittar man massor av sådana situationer också.
Den här metoden används ofta i stora organisationsförändringsprocesser och i stora grupper. Utöver att ha ett positivt fokus involverar man dessutom alla anställda.
– Samtliga som påverkas av en förändring ska också vara delaktiga från start
och få bidra med sina tankar, idéer och goda exempel. Syftet är att lära av varandras framgångar och bygga vidare på det som fungerar.
I processer där medarbetarna inte har blivit tillfrågade och fått möjlighet att tycka till om vad och på vilket sätt sakerna ska förändras är det stor risk att det blir förändringsmotstånd.
LÖSNINGSFOKUSERAD SAMTALSMETOD LIKNAR Appreciative Inquiry, men har ett annat ursprung. Den utvecklades som terapimetod i USA, men grundtankarna är desamma – att titta på de saker som redan fungerar bra. Metoden användes från början på klienter med mycket stora problem. Man letade efter tillfällen när det var bra och vad det var som gjorde att det var bra.
Lösningsfokuserad metod bygger på två aktiviteter: att formulera positiva mål samt att hitta lösningar som bygger på undantag.
Genom att formulera de positiva målen kan vi prata om vad som kommer att vara annorlunda när problemen är lösta. Det i sin tur skapar förväntningar och hopp hos klienten om en gynnsam förändring.
Gunnel Ryner är författare till böckerna ”Släng problemglasögonen” och ”Den lata vägen till ett fantastiskt liv”. Foto: Satu Knape.
– Vi letar också efter positiva undantag och ställer frågor om vad det var som orsakade dem. Vi kan då hitta frön till lösningar som klienterna redan sitter på själva. Genom att lyfta att den redan har lyckats ibland, visar vi att det går att göra igen.
POSITIVE DEVIANCE (POSITIVA avvikelser) var en metod som användes 1991 i ett projekt där biståndsarbetare skulle hjälpa undernärda barn. De tittade på så kallade positiva avvikare. I de allra fattigaste byarna letade de reda på dem som var minst undernärda och studerade vad det var som skilde dessa barn från de svårast sjuka. Vad gjorde de här familjer annorlunda jämfört med de andra?
– Då fann man att de hade gett sina barn räkor och sniglar som fanns i risfäl-
»Samtliga som påverkas av en förändring ska också vara delaktiga från start och få bidra med sina tankar, idéer och goda exempel«
ten, men som normalt inte användes som föda. Detta hade gett bra resultat.
Familjerna hade dessutom delat upp maten på flera mål om dagen och då tog barnen upp näringen bättre. Plus att de hade bättre handhygien.
Den här kunskapen kunde de sedan sprida till andra familjer lyckades minska undernäringen bland barn med 80 procent – utan att tillföra något utifrån.
– De tog tillvara på sådant som redan fanns i byarna och tillförde egentligen varken resurser eller kunskaper utifrån.
Samma tillvägagångssätt går att använda i organisationer. I en grupp kan vi titta på om det är någon individ som har hittat en smart lösning som kan spridas så att de andra kan använda samma lösning.
– Mycket av det vi har nämnt i de här metoderna kanske känns som självklara saker, men vi måste ofta påminnas om att vi lätt fastnar i det negativa. Men använder man de här tankarna och metoderna så lovar jag att det blir smått revolutionerande resultat, utan att det blir särskilt svårt, avslutar Gunnel Ryner. ●
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
Cedervillan Gruppboende
för dig med Asperger (ASD)
Ledig plats från oktober!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
info@mogard.se | www.mogard.se 010-471 66 00
HVB för ickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se www.stubben.se
Behov av behandlingar? RING 0612 - 71 82 80
Erfarenhet • Kunskap • Omvårdnad
Korrekt och omsorgsfull beroendevård i natursköna Höga Kusten
Korpberget Behandlingscenter, Svanö Tel: 0612-71 82 80 • info@korpberget.se www.korpberget.se
Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.
Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.
Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!
Under Socionomdagarna 21-22 november var det mycket fokus på socialtjänstens arbete och olika arbetssätt. På Socialkontor ekonomi i Västerås är man mycket nöjda med sitt lösningsfokuserade arbetssätt som både har bidragit till en positiv utveckling av arbetsplatsen och ökad självförsörjning hos klienterna.
TEXT: JENNY FORS
Redan i platsannonsen och anställningsintervjun har man ett lösningsfokuserat förhållningssätt på Socialkontor ekonomi i Västerås.
– I slutet av varje anställningsintervju får den arbetssökande höra resursskvaller om sig själv, alltså några positiva meningar om personen, exempelvis vad den ska kunna bidra med. Det är en fantastisk känsla att få en sådan energipåfyllnad.
Annars brukar man ju gå ut ifrån en anställningsintervju med en massa tankar som maler i huvudet om hur man uppfattades, säger Steven Fjällvik, socialsekreterare i Västerås.
Varje nyanställd får en grundlig introduktion, man får lära sig system och tankesätt.
– Vi erbjuder först en introduktions-
»Det här gör att motivationen ökar för klienten att komma framåt«
Steven Fjällvik
träff i lösningsfokuserat arbete och under första året ska alla nyanställda gå en utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt. De arbetar i team med en teamledare i varje.
– Lösningsfokus är ett bra sätt för teamledaren att coacha sina kollegor på och vi tar med oss det här tänket när vi möter våra klienter, säger Sanna Ahlm, socialsekreterare på Socialkontor ekonomi.
HANDLÄGGARNA HAR TVÅ uppgifter: 1. Att hjälpa personer att klara sin försörjning. 2. Att ge ekonomiskt bistånd.
– Vi har hand om ungefär 50 hushåll per handläggare och sköter ansökningarna själva. Vi har telefontid en timme och genomför cirka fem besök per dag. Det fungerar jättebra. Trots att vi har många
besök så hinner vi med administrationen som vi sköter däremellan och sista veckan av fyra, då vi gör beräkningar, tar beslut och inte har några besök alls, berättar Sanna Ahlm.
ETT EXEMPEL PÅ stöd till lösningsfokus i besöken är ett enkelt underlag, ett papper som man fyller i tillsammans med klienten. Personen får ange på en skala från 0-10 vad denne befinner sig på sin väg mot självförsörjning.
– På några rader ska man också ange varför man ligger där och vad man behöver göra för att kunna ta ett steg framåt på skalan. Vi noterar också dag och tid för nästa inbokade besök. Det här gör att motivationen ökar för klienten att komma framåt, säger Steven.
– Underlaget ger också en trygghet för oss. Vi har vad vi behöver för att kunna fatta ett beslut i ärendet. Vi får också mindre samtal får klienterna när de har en tydligare plan, säger Sanna.
MÅNGA ANDRA SOCIALKONTOR upplever att de inte har tid att träffa klienter, att man hela tiden ligger efter och får fokusera på att släcka bränder.
– Vi har haft många studiebesök som vill ta efter vårt sätt att jobba. Men det kräver träning att jobba lösningsfokuserat. När vi introducerar andra i det här, under studiebesöken, får de göra en övning där de ska ge positiv respons på varandra. Man kan ha känt varann i 20 år och ändå ha svårt att formulera ett par saker som personen har gjort bra. Jag som har övat kunde säga mer bara efter att ha observerat personen i fem minuter, berättar Steven Fjällvik.
Steven och Sanna visar några styrkekort som det står positiva egenskaper på. De används flitigt på kontoret, även i besök med klienter.
– De är många som har svårt att nämna något positivt om sig själva. Då kan vi plocka fram några kort och be dem välja två saker som de är bra på. Det brukar underlätta och är perfekt före och efter en anställningsintervju som klienten har varit på, säger Sanna.
GENOM ATT JOBBA med lösningsfokuserad feedback lyfter man klienterna och man lyfter varandra.
– Vi har ofta ärendehantering med teamledaren och ibland kan vi få några microfrågor direkt efter ett besök där man får svara på vad man var mest nöjd över, vad man tror var till mest nytta för klienten, vad man kommer fortsätta att göra och vad man skulle göra annorlunda. – Teamen har också varsin maskot som jag kan ge till den person som har inspirerat mig. Sedan får den personen ge maskoten vidare. Vem som helst kan också ge stjärnor till någon medarbetare som är värd en klapp på axeln, säger Steven. Arbetssättet fungerar bevisligen. SKLs brukarundersökning visar att andelen po-
sitiva svar om klienternas upplevelse av besöken har ökat stort från 2016 till 2017. – Ärendena har gått ned från 75-85 till 50 per handläggare från 2016 till 2018. När man möter människor och är drivande i processen kommer de vidare.
ANSÖKNINGARNA BRUKAR HELLER inte behöva kompletteras. Klienterna fick muntlig information och ett informationsbrev om att skicka in underlaget den 20:e för att handläggningen ska gå så smidigt som möjligt.
– Vi har också behövt jobba med vår roll. Från början var det många som undrade vad vi skulle prata om på besöken, men nu har vi fått in arbetssättet, säger Sanna.
Både Sanna och Steven tycker att de känner stolthet och arbetsglädje i arbetet med att möta och hjälpa människor.
– Det är viktigt att säga också att det är vi själva som har varit med och bestämt hur vi ska jobba. Vi såg vinningen i att träffa klienterna mer efter en workshop som vi gjorde, avslutar Steven Fjällvik. ●
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968.
Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef
Telefon: 08-557 72 515
Mobil: 073-346 70 56
Mail: vita.kiluk@solsunda.se
Steget mot ett självständigt liv
Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510
E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se
Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för
• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN
• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR
• SKYDDSPLACERINGAR
• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR
Tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.
ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagninsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv.
NCK ökar kunskapen om våld mot kvinnor
Som en del av satsningen #upptäckvåldet har Nationellt centrum för kvinnofrid utvecklat nytt material riktat mot socialtjänsten. På NCKs hemsida finns ett uppdaterat webbstöd och webbkurs i ämnet. Man har också släppt tre nya kortfilmer där man uppmanar andra verksamheter inom socialtjänsten att ställa frågor om våld.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: NCK
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK har inom ramen för ett regeringsuppdrag som genomförs i samverkan med Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna haft möjlighet att utöka kunskapsstödet när det gäller mäns våld mot kvinnor. Bland annat genom nya utbildningsinsatser för socialtjänsten, tre ytterligare filmer för socialtjänsten och en ny expertfilm om sexuella trakasserier till webbkursen.
Anna är utsatt för våld, i webbkursen får deltagarna följa hennes väg ut ur utsattheten. Illustratör: Magnus Häglund.
ȁr 2017 hade Kvinnofridslinjen 86 samtal per dygn
i snitt« Annika Engström
– Vi har också lagt till fler lärande exempel på vår hemsida och genomfört satsningar på Kvinnofridslinjen. Bland annat genom en reklamfilm som visas på SVTs Anslagstavlan, säger Annika Engström på NCK i Uppsala.
STÖDLINJEN HAR ÖPPET dygnet runt, alla dagar. Även yrkesverksamma kan ringa hit och ställa frågor. De som svarar i stödtelefonen är utbildade sjuksköterskor och socionomer. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.
– Det finns ett stort behov av stöd hos kvinnor som utsatts för våld. År 2017 hade Kvinnofridslinjen 86 samtal per dygn i snitt. Av dessa var 10 från närstående, 3 från yrkesverksamma och resten
från utsatta kvinnor. Man kan beställa telefonkort på 26 olika språk och affischer från Kvinnofridslinjens webbplats.
På NCKs hemsida finns samlat kunskapsstöd om våld mot kvinnor. Under 2018 lanserades också ett nytt webbstöd för vården.
De tre nya filmerna för socialtjänsten som nu lanseras handlar om att man som rutin ska ställa frågor om våld. Filmerna handlar om försörjningsstöd, boendestöd och äldrevård.
– Det är viktigt att vi får andra enheter inom kommunen att uppmärksamma frågan. Filmerna visar på ett överskådligt sätt hur du som till exempel beslutar om
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 är Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Även anhöriga och vänner är välkomna att ringa. Stödtelefonen är öppen dygnet runt, året runt. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.
försörjningsstöd även kan ställa frågor om personernas erfarenhet av våld för att fånga upp våldsutsatthet. De sökande får också ett frågeformulär om våld som de ska svara på enskilt, säger Annika Engström.
EXEMPEL PÅ FRÅGOR är: Har någon närstående utsatt dig för någon typ av våld under det senaste året? Har någon närstående kontrollerat, trakasserat eller hotat dig? – Barn oavsett ålder far illa av att bevittna våld och även hot om våld. Om man misstänker att det har skett ska man göra en orosanmälan. Det här stödet behövs verkligen. Nu håller vi på att spela in tre filmer till som vänder sig till hemtjänsten, dagligverksamhet och missbruksvård. ●
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. NCK arbetar på uppdrag av regeringen med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap inom dessa områden. HEMSIDA:
Något fler än idag får LSS-insatser, vissa får andra insatser än idag, till exempel barn under 16 år som inte längre får personlig assistans utan ett personligt stöd som kommunen ska ha hand om. LSS-utredningen föreslår också att all personlig assistans blir ett statligt ansvar.
Torsdagen den 10 januari presenterade den särskilda utredaren Gunilla Malmborg Utredningen om översyn av insatser
enligt LSS och assistansersättningen som också överlämnades till övergångsregeringen.
– Vi vill få till stånd mer ändamålsenliga insatser och föreslår förändringar inom LSS, nya insatser och andra förtydliganden. Förslagen innebär att något fler kommer att få insatser och nya LSSinsatser kommer att skapas för exempelvis barn, säger Gunilla Malmborg.
Enligt Gunilla Malmborg kommer ingen som har LSS-insatser idag att bli av med dessa, men vissa kan få andra insatser än idag.
LSS (Lagen om stöd och service till vis32 | www.ssil.se
sa funktionshindrande) består av tio olika insatser där personlig assistans är en insats. Idag har totalt cirka 80 000 personer LSS-insatser, varav drygt 20 000 har personlig assistans.
Totalt kostar LSS cirka 75 miljarder kronor, varav personlig assistans cirka 28 miljarder.
Enligt förslagen ska inga kostnadsbesparingar ske, men heller inga kostnadsökningar.
De viktigaste förslagen är:
1. All personlig assistans blir ett statligt ansvar
– Tidigare har ansvaret delats mellan stat och kommun, vilket har lett till problem. Personer har bollats emellan. Nu blir det ett tydligare ansvar, säger Gunilla Malmborg.
2. Ny LSS-insats till barn under 16 år och deras familjer
– Det blir ett bredare stöd som kommunerna får ansvaret för. Det gör att man lättare kan följa upp och säkerställa kvaliteten. Stödet innefattar till exempel omvårdnad, medicinsk tillsyn och aktiviteter där man tar sikte på hela familjens behov.
3. Ny LSS-insats för dem som behöver ett förebyggande pedagogiskt stöd
4. Ny insats i form av personlig service och boendestöd
– Man ska själv i högre grad få bestämma hur man ska bo. Det här är något som har efterfrågats. Här ingår också ledsagarservice, säger Gunilla Malmborg.
5. 20-timmarsgränsen för personlig assistans försvinner
Den gränsen har fått mycket kritik och många upplever sig kränkta när man ska behöva ta tid på toalettbesök och liknande.
– Man behöver fortfarande kvalificera sig för att få personlig assistans men på en lägre nivå än 20 timmars grundläggande behov.
Grundläggande behov kan vara att äta och klä på sig. För övriga personliga behov som fritidssysselsättning, att gå till jobbet och att delta i föreningsaktiviteter tillämpas en schablon på 15 timmar i veckan.
– Det är tänkt att förenkla och tydliggöra. Klarar man sig inte med 15 timmar kan man söka mer, hävdar Gunilla Malmborg.
Utredningen har haft två huvudsyften; att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än de är idag och att insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna.
Utredningen föreslår att den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022. ●
Kritiken lät inte vänta på sig efter att förslagen från LSSutredningen presenterades. Föräldrar till barn som föreslås få nya alternativ till sin personliga assistans uttalade sig i tv och tidningar. FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, har tidigare debatterat utredningen. Nu uppmanar man att slänga LSS-förslagen i papperskorgen.
Funktionsrättsrörelsen har tidigare kommit med massiv och allvarlig kritik kring LSS-utredningen. När förslagen offentliggjordes var FUB snabba att kommentera resultatet, liksom Assistanskoll, Riksföreningen JAS, Svenska Downföreningen och Funktionsrätt Sverige, som alla uttryckte liknande åsikter.
– Slutresultatet blev tyvärr lika illa som vi befarade, i vissa delar till och med värre, säger FUB:s förbundsordförande Harald Strand.
Förslaget om att ta bort personlig assistans för barn under 16 år ligger kvar. Vårdnadshavarna skulle därmed förlora möjligheten att välja vem som ska ta hand om deras barn i sitt eget hem.
– Vi känner stor oro inför hur kommunerna ska kunna garantera kvalitén i de insatser som är tänkta att ersätta per-
sonlig assistans, säger Harald Strand. Vi ser redan idag enorma skillnader i utförande mellan olika kommuner och med de nya insatserna minskar enskildas och anhörigas inflytande och självbestämmande.
Insatsen korttidstillsyn, som ges till ungdomar som har svårt att klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov, har getts en helt ny innebörd. I stället för det uttalade syftet enligt lagens förarbeten, att erbjuda en trygg, anpassad och meningsfull tillsyn, lyfter utredningen in helt nya begrepp som ”utbildning” och ”livslångt lärande”. Detta trots att begreppen inte används överhuvudtaget i LSS lagtexten om insatsen korttidstillsyn.
FUB menar att utredningens förslag innebär en fortsatt nedmontering av LSS – något som funktionsrättsrörelsen befarade redan när de ursprungliga direktiven skrevs.
– Trots den stora mängden underlag och förslag från bland annat FUB, lämnar utredningen ytterst få konkreta förslag på hur LSS kan utvecklas till det bättre, säger Harald Strand. Vi saknar förslag på många viktiga områden, till exempel hur lagen ska motverka den stora bristen på gruppbostäder, kvalitetsbrister i daglig verksamhet, den stora minskningen i insatser riktade till barnfamiljer, det växande antalet ej verkställda beslut… Listan på akuta förbättringar är lång och om utredningens förslag blir verklighet, blir den ännu längre. ●
hbtq-certifieras
Nu tar Sundbybergs stad ett helhetsgrepp och hbtq-certifierar kulturoch fritidsförvaltningen och alla 130 anställda.
– För oss är det en självklarhet att alla i Sundbyberg ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, säger Johan Storåkers (L), kommunalråd och ordförande för kultur- och fritidsnämnden.
Kultur- och fritidsförvaltningen har stora publika verksamheter såsom simhallen, biblioteken och fritidsgårdarna. De har tidigare haft verksamhetsspecifika hbtq-certifieringar sedan 2013 och framåt. Nu tas ett helhetsgrepp där samtliga verksamheter och anställda certifieras inom kultur- och fritidsförvaltningen.
Det finns fem kriterier som ska uppfyllas för att en verksamhet ska kunna bli hbtq-certifierad av RFSL. Kunskapsnivå hos anställda, aktivt arbete för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö, ett välkomnande och respektfullt bemötande av medborgare, kontinuerligt arbete för att upprätthålla standarden samt planlagd kvalitetsgenomgång.
Den 1 januari 2019 blev de sista sju landstingen regioner. Därmed har samtliga regioner tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Landsting som namn fasas ut.
– Regionreformen är en demokratireform som möjliggör gemensamma utvecklingssatsningar i tätt samarbete med kommunerna, näringslivet och andra intressenter. Varje län utgår från sina specifika förutsättningar, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Formellt kommer benämningen ”landsting” att finnas kvar tills alla lagar har uppdaterats. Kommande regering har att hantera 306 förslag till författningsförändringar som en konsekvens av namnbytet, flertalet okomplicerade. Senast den 1 januari 2020 bör ändringarna träda ikraft för att benämningen ”region” ska stå på valsedlarna år 2022.
Enligt en ny huvudregel ska inga utländska barnäktenskap erkännas i Sverige. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av parterna fortfarande är under 18 år. Detta är en av flera nya lagar som nu träder i kraft.
Den 1 januari trädde den nya lagen i kraft som skärper reglerna mot utländska barnäktenskap. Enligt en ny huvudregel ska inga utländska barnäktenskap erkännas i Sverige. Förbudet ska gälla oavsett parternas anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks eller deras ålder vid tidpunkten för erkännandeprövningen. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av parterna är under 18 år.
Denna lag rör Justitiedepartementet. Några nya lagar inom Socialdepartementet som trädde i kraft 1 januari 2019 är: 1. Karensavdrag ersätter karensdagen
2. Underhållsstödet höjs för barn som är 11-14 år
Underhållsstöd lämnas av Försäkringskassan med olika belopp beroende på barnets
ålder. Underhållsstödet för barn som är 11-14 år höjs med 150 kronor till 1 723 kronor per månad.
3. Högre krav och utökad tillståndsplikt för verksamheter som bedrivs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen
Tillståndsplikt införs för hemtjänstverksamhet enligt socialtjänstlagen. Tillståndsplikt införs även för verksamhet som avser ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
4. Vårdbidrag och handikappersättning ersätts av de nya
förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning
5. Utvidgning av systemet med utredningar avseende vissa dödsfall
Utredningsverksamheten utökas till att omfatta fler fall än enbart fall där barn eller vuxna avlidit. Fall där barn utsatts för grov misshandel eller synnerligen grov misshandel ska till exempel utredas om brottet begåtts av en närstående eller tidigare närstående person.
6. Regelförenklingar görs inom ekonomisk familjepolitik
Se www.regeringen.se för mer info.
Varannan ung i Sverige känner sig inte inkluderad i samhället. Det framkommer i rapporten ”Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige”. Rapporten är framtagen av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Rapporten bygger på en enkätundersökning och tolv fokusgrupper där unga beskriver sina levnadsvillkor utifrån känslan att vara del av ett samhälle. I enkäten framkommer tydliga skillnader mellan olika
grupper av unga. Exempelvis uppger unga som bor i städer genomgående bättre livsvillkor, social inkludering och förutsättningar för det liv de vill leva än vad unga i landsbygder och utsatta områden uppger. I enkäten framgår att unga utanför städerna har sämre tillgång till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och möjlighet att välja fritidsaktiviteter.
De unga i fokusgrupperna berättar att det finns praktiska hinder i vardagen som beror på att service, beslut och prio-
riteringar inte är utformade så att de fungerar där de bor. Att till exempel inte ha ett gymnasium nära hemmet kan bli en ekonomisk fråga om den unga behöver flytta hemifrån för att kunna studera på gymnasiet. – Det är ett allvarligt problem att det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan grupper av unga på grund av var man bor. Alla unga ska ha goda levnadsvillkor och kunna vara med att påverka sin vardag, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF.
Hitta familjehem, jourhem och kontaktfamiljer snabbt och enkelt
I Familjehemsbanken hittar ni egna familjer vid placeringar av barn, unga och vuxna, utan mellanhänder.
Kontakta oss gärna!
Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
högspecialiserad vård & behandling
Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola. Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande. Allt överskott går tillbaka till verksamheten.
Målgrupp: pojkar 7-21 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU.
Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken. För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering.
Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com
Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.
Våra behandlingsprogram
DBT
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept. KBT
Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.
PE
PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
KBT-E
Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.
Läs mer på www.finjagarden.se
Sociala föreningar i
Göteborg får 91 miljoner
Social resursnämnd har beslutat att fördela 91 miljoner kronor till ideella föreningar i Göteborg. Medlen går till 169 organisationer och föreningar inom det sociala området, inom funktionshinderområdet och till arbetsintegrerade sociala företag.
– Organisationerna som har beviljats bidrag är sociala innovatörer och samhällsbyggare med bra förmågor att möta nya samhällsutmaningar. Genom den verksamhet de bedriver bidrar det till det mer jämlika samhälle som Göteborg satsar på att bli, säger Karin Jämting, enhetschef, Social utveckling, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad.
För 2019 har nämnden prioriterat organisationer som tidigare erhållit bidrag.
Några exempel på de organisationer som beviljats medel är BRIS region Väst, DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder och Lärjeåns kafé och trädgårdar.
Stödet till barn vars föräldrar är frihetsberövade behöver stärkas
Stödet till barn vars föräldrar är frihetsberövade är inte tillräckligt, visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort. Majoriteten av landets kommuner har inte specifika insatser eller utvecklat förebyggande arbete för dessa barn. Socialstyrelsens bedömning är att socialtjänsten behöver ökad kunskap inom området. – Förutsättningarna är sämre för de här barnen och ungdomarna. Frihetsberövandet kan leda till oro och svåra upplevelser och på sikt kan barnen få svårigheter i skolan eller drabbas av andra negativa konsekvenser. Därför är stödet till dessa barn så viktigt, säger Åsa Borén, utredare på Socialstyrelsen. En majoritet av kommunerna, 79 procent, har inte specifika insatser för barn och ungdomar vars föräldrar är frihetsberövade. 94 procent har inte heller någon förebyggande eller uppsökande verksamhet som riktar sig till barn med frihetsberövade föräldrar.
Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn som lever i utsatta hemsituationer. Det är ofta i skolan som barn kan bli identifierade och upptäckta av vuxna. Trots detta har lärare och annan skolpersonal mycket bristfällig kunskap och utbildning om barn i utsatta hemsituationer. Detta drabbar eleverna.
500 000 barn har minst en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. En fjärdedel av de barn som har en förälder med alkoholmissbruk går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, 26 procent. Vilket är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet. Det är även en stor riskfaktor att ha en förälder med psykisk sjukdom. Med finansiering från Svenska Postkodstiftelsen startar Maskrosbarnprojektet Skolkurage där målet är att fler lärare ska få verktyg att upptäcka unga som far illa och därmed öka psykiskt välmående bland dem och påverka betygen i positiv riktning. – Vi ser ett samband mellan ungas psykiska ohälsa och skolresultat. Många kommu-
ner som har elever med låga skolresultat har också elever med stor psykisk ohälsa. Vi har därför valt att förlägga en del av arbetet i projektet till de mest utsatta regionerna. Vi kommer att bjuda in skolpersonal och elevhälsa i tio av de mest drabbade kommunerna och tillsammans arbeta med insikter och problemlösning, säger Lisa Dahlgren, tf påverkanschef på Maskrosbarn.
– Min situation påverkar mig på alla sätt. Alltså om du inte har en trygg hemmasituation så påverkar det ju liksom
allting. Du kan inte sova och du kan inte plugga och du kan inte liksom... Du vill väldigt mycket men du kan inte för du orkar inte, säger ungdom 15 år, från organisationen Maskrosbarn. Genom projektet kommer Maskrosbarn ge elever möjlighet att berätta för skolpersonal vad de önskar och behöver. Tillsammans ska de sedan arbeta fram möjliga lösningar och verktyg som skolpersonal sedan kan använda sig av i sitt dagliga arbete för att upptäcka, bemöta och stödja elever i riskgruppen.
Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som till exempel ADHD, ASD (autism) eller Aspergers syndrom. Nu lanseras Hjärnfondens och Friends omfattande satsning Hej Hyper, som genom bland annat en musikal ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.
Barnmusikalen Hej Hyper, som riktar sig till årskurserna F-3, har premiär fredag den 18 januari på Teater De Vill i Stockholm. Föreställningen kom-mer under januari-april att turnera på cirka 60 skolor landet över. Musikalen
innehåller nyskriven sång och musik av Grammisvinnaren Emma Nordenstam, och manus av dramatikern Emma Broström som tilldelades Svenska Ibsensällskapets dramatiker-pris 2018. Förutom den kostnadsfria
musikalen erbjuds skolorna en efterföljande mini-workshop och ett lärarhandledningsmaterial. Informationsmaterialet innefattar även en karaoke-app för barnen att använda såväl i skolan som hemma. Appen samt pedagogisk verktygslåda, pyssel, noter och fem specialproducerade sånger med musikvideor finns tillgängligt för alla via www.hejhyper.se. Satsningen finansieras av Postkodlotteriet.
för flickor och unga kvinnor med utsatthet och psykisk ohälsa.
För att ge högspecialiserad behandling är vi 3 leg. psykologer, 2 leg. psykoterapeuter, leg. specialistsjuksköterska, 3 steg-1 KBT, tillgång till egen vuxenpsykiater och barnpsykiater. All personal har minst grundutbildning i DBT.
Vi är tre små enheter med
www.osterlenporten.se . www.segesholm.se
Kvalificerad utbildning och kompetensutveckling med tydligt fokus på praktisk tillämpning!
• Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg-1 KBT)
Kursstart i Göteborg 26/4. Utbildning motsvarande tidigare Steg-1 under fyra terminer. Utbildningen sker med en utbildningsdag varannan vecka på plats i Göteborg.
• Familjebehandling med KBT
Kursstart i Malmö 21/3. Utbildningen vänder sig till dig som vill få tillgång till effektiva KBT-verktyg för ditt arbete med barn, unga och familjer inom skola, stöd och behandling. Fyra utbildningsblock à två dagar.
• Utbildning i motiverande samtal (MI)
Kursstart i Stockholm 14/3 och Malmö 19/3. Utbildningen sker under tre dagar och varvar teori med en stor del praktisk träning. Utbildningen leds av erfarna MI-tränare som är medlemmar i MINT, Motivational Interviewing Network of Trainers. Omfattning: Tre dagar.
• Utbildning i Trauma och Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Kursstart i Malmö 27/3 och Stockholm 29/4. Teori och praktiska verktyg för bemötande och arbete med människor som drabbats av trauma och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Två utbildningsblock à två dagar.
• Ettårig KBT-utbildning
Utbildning l Handledning
HVB l LSS 9:8 l LSS 9:9
Trygghet och omsorg
Trygghet och tilltro
Trygghet och stöd
Kursstart i Malmö 4/4 och Stockholm 26/8. För dig som vill ha tillgång till praktiska och användbara verktyg för ditt arbete med människor inom stöd, behandling, HR, ledarskap och skola. 8 utbildningsblock à två dagar.
• Utbildning i kris och krisstöd
Kursstart i Malmö 17/6 och Stockholm 24/6. För dig som effektivt och målinriktat vill arbeta med människor i kris. Kursen ger dig ökad kunskap om individuella utvecklingskriser, livskriser och traumatiska kriser samt hur du på bästa sätt kan bemöta och stödja en människa ur en kris. Utbildningen bedrivs under tre dagar.
• Instruktör i mindfulness (MBSR)
Kursstart i Malmö 13/6 och Stockholm 19/8. Teori och praktisk träning i att leda andra och konkreta verktyg för att lära människor att hantera och återhämta sig från stress, smärta och ångest. Tre utbildningsblock à två dagar.
Varje år tar cirka 1 500 personer livet av sig i Sverige. Av dessa är 70 procent män. Vad beror detta på och hur kan siffran minska? Nyligen ordnade SPIV (Suicidprevention i Väst) en temadag i Göteborg för att diskutera dessa frågor. Forskarna Jan Beskow och Lars Jalmert medverkade, liksom representanter för flera suicidpreventiva frivilligorganisationer. Intresset var stort och SPIV planerar redan flera temadagar kring självmord, exempelvis en om ungdomar och suicid.
– Det är viktigt att tidigt fånga upp den som är suicidal. Problemet är att män inte tycker att de behöver någon hjälp. De undertrycker sina självmordstankar- och planer, som senare oväntat kan dyka upp vid en ny påfrestning. Då tar männen snabbt och effektivt sina liv, säger suicidforskaren Jan Beskow.
TEXT: INGEMO ORSTADIUS
Fyra personer om dagen dör i suicid och många fler försöker. Trots att en nollvision antogs av riksdagen 2008, ligger självmordstalen på samma nivå nu som på 1960-talet.
– Det händer ingenting! Nu måste vi tänka utanför boxen, säger Jan Beskow, som forskat om suicid i drygt ett halvsekel.
Pågående depression och tidigare suicidförsök är de tyngsta riskfaktorerna för självmord. Båda är vanligare hos kvinnor än hos män. Trots detta tar dubbelt så många män livet av sig; något som brukar kallas för ”suicidalitetens paradox”.
De lägre självmordstalen bland kvinnor anses bero på att de lättare identifierar sina problem, samt talar om sina psykiska besvär och därför kommer till vård snabbare. För män är det svårare att acceptera att de skulle ha en psykisk sjukdom och till och med vara på gränsen till att inte orka leva längre.
MODERN HJÄRNFORSKNING VISAR att olika delar av hjärnan påverkas negativt under olika tidsperioder beroende på kön, om de utsätts för stress. För pojkarna handlar det om att ha utsatts för passiva handlingar typ negligering i tidig barndom upp till fyra års ålder. De skador som uppstår, leder bland annat till ett undvikande beteende, svårigheter att fånga upp kroppsreaktioner och självmordstankar, samt bristande förmåga att berätta om sin situation. I förlängningen kan de drabbas av djupa depressioner med suicid som följd. Flickor, som utsatts för fysisk och psy-
Jan Beskow är läkare och professor emeritus. Han är specialist i psykiatri och socialmedicin och aktiv i SPIV (Suicidprevention i Väst). Foto: SPIV.
kisk misshandel, samt sexuellt utnyttjande från nio års ålder fram till tonåren, får andra hjärnskador. Exempel på sådana är förhöjd aktiveringsnivå i kombination med ångest, vilket gör att de söker hjälp tidigare än männen. God språkutveckling och nära kontakt med andra, vilket männen ofta saknar, underlättar diagnostik och behandling för suicidala kvinnor.
Barndomstrauman kan alltså leda till många psykiska störningar, exempelvis PTSD, ångest och depression.
– Men depressionen dödar inte! Det är patienten som dödar sig själv, eftersom denne inte klarar av de svårigheter som sjukdomen för med sig. En suicidal person kan jobba energiskt i åratal med en problemlösningsmetod som inte fungerar. Efter att ha misslyckats, vidtar trötthet och vanmakt och förmågan att hantera livet minskar drastiskt, säger Jan Beskow.
ATT DE SJÄLVMORDSBENÄGNA vid en viss tidpunkt överväldigas av sin ångest och sina suicidtankar, kallar han för ”psykiska olycksfall”.
– Det är normalt att tänka på självmord när man har ont i själen; det kan till och med vara nyttigt och konstruktivt. Krampen släpper och ny energi tillförs. Men att göra ett självmordsförsök är det inte; det är riskabelt och ofta livsfarligt. Det är en viktig distinktion, säger Jan Beskow och tillägger att vi har starka spärrar mot handlingen.
Han menar att forskningen behöver ta reda på mer om hur de suicidala känner och tänker.
– De är livskämpar. Deras berättelser är viktiga att lyssna på, eftersom de vänder på perspektiv och samlar erfarenheter som vi kan ha nytta av i framtiden. Suicidprevention kan inte begränsas till psykiatrin, eftersom den handlar om förmågan att hantera livets svårigheter. För att ta reda på vilka situationer som är livsfarliga, är det viktigt göra händelseanalyser av självmord och självmordsförsök.
»Det är normalt att tänka på självmord när man har ont i själen«
Jan Beskow
– Vi måste tidigt fånga upp de som behöver hjälp. Ett sätt är att fråga varje man som kommer i kontakt med sjukvården, ifall han har tänkt på självmord och därefter ge handfasta råd, säger Jan Beskow. ●
”De kan inte leva upp till idealen beträffande maskulinitet”
– Män, maskulinitet och makt hör ihop. Den maskulina normen skadar alla. Genom att bryta den, kan vi minska antalet självmord bland män, säger genusforskaren Lars Jalmert.
TEXT: INGEMO ORSTADIUS
Lars Jalmert brukar kalla sig ”människoforskare”, eftersom han intresserar sig för relationer mellan människor. Framförallt har han studerat mäns våld mot kvinnor, men också mot sig själva, vilket fått honom att fundera över de höga självmordstalen bland män.
»Om man känner till att det förhåller sig på det här viset, har man en förklaring till varför vissa män mår så dåligt«
– Suicidforskaren Rory O’Connor kommer med flera förklaringar, utan att ställa den viktiga frågan varför fler män än kvinnor tar sina liv. Han påstår att män använder dödligare metoder, att de har större förmåga att uthärda fysisk smärta, har ett mer riskfyllt beteende och är mindre benägna att söka hjälp. Ja, allt det där vet vi redan, men varför är det så? En internationellt erkänd suicidforskare kommer med dessa påståenden, men vi har inte lärt oss ett dugg!
För att förstå problemet, måste forskarna i stället studera den inverkan industrisamhället hade på männen. Där förväntades de prestera och konkurrera med andra, samt ha kontroll över situationen och sig själva.
– Dessa företeelser lever många män fortfarande efter, säger Lars Jalmert.
Han presenterar en könsmaktordnande modell som genusforskaren Raewyn Connell tagit fram. Den består av tre typer av maskulinitet:
1. Dominerande/styrande maskulinitet där ett fåtal män finns.
– De uppfyller kraven på hur en riktig man ska vara, säger Lars Jalmert och tar Donald Trump och Zlatan som exempel.
De är uppburna för att de är skickliga på något. De betraktas nästan som gudar och kan göra vad de vill just bara för att de kan.
2. Delaktig maskulinitet är den grupp av män som stöttar den första gruppen och strävar efter att komma dit.
– Det här är en jättestor grupp, som försöker upprätthålla bilden av idealmannen.
3. Underordnad maskulinitet är en grupp som inte uppfyller kraven på hur en ”riktig man” ska vara, exempelvis homosexuella och transpersoner. Männen i den gruppen betraktas som ”ickemän”.
– Om man känner till att det förhåller sig på det här viset, har man en förklaring till varför vissa män mår så dåligt. De kan inte leva upp till idealen beträffande maskulinitet. En man som blivit lämnad av sin fru eller fått sparken, tänker att ”jag är ingen riktig karl” och går in i en depression. Män som inte har lärt sig att kommunicera, förväntas klara detta själva!
Män och kvinnor registrerar olika saker och tänker olika. Män har större fysisk styrka och har i alla tider utnyttjat, missbrukat och använt den som ett makt-
medel, exempelvis vid våldtäkter. Men den maskulina normen är inte biologisk, utan en social konstruktion; något vi har lärt oss, vilket är hoppfullt med tanke på framtiden.
– Kunskapen om detta är ny och viktig och det är endast med kunskap som mönstret kan förändras, säger Lars Jalmert, som är övertygad om att väldigt mycket skulle förändras om föräldraförsäkringen delades lika utan alternativ. Staten har reglerat arbetstiden och avskaffat barnagan utan att någon kunde säga emot. Varför inte ändra föräldraförsäkringen? Detta skulle bryta könsmönstren och ge oss ett annat samhälle.
Nollvisionen är visserligen en bra utgångspunkt, men samhället måste göra mer i kampen mot suicid.
– Miljoner går till krig; pengar som i stället skulle kunna användas i suicidpreventivt syfte, säger Lars Jalmert, som inte tror på projekt. Han vill se en stabil verksamhet, där kunskap om de existerande könsmönstren sprids bland män i skolan, sjukvården och kriminalvården.
– Vi måste visa att vi skadar både oss själva och andra och att vi inte vill fortsätta göra det, säger han. ●
Rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 visar att de allra flesta elever i Sverige är tillfreds med livet och skattar sin hälsa som god. Utvecklingen är dock oroande när det gäller skolan och elevernas psykiska hälsa. Rapporten är utgiven av Folkhälsomyndigheten.
Rapporten undersöker livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.
Majoriteten av eleverna i alla tre åldrar uppger att de har en bra eller mycket bra allmän hälsa. Bland 13- och 15-åringar är det en mindre andel flickor än pojkar som uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Det är vanligare att pojkar är nöjda med sin kropp, dvs. tycker att de väger lagom mycket, medan fler flickor tycker att de är för tjocka. Detta gäller alla tre åldrar. I åldrarna 13 och 15 år är det också fler flickor som uppger att de försöker gå ner i vikt.
Många elever har återkommande psykiska och somatiska besvär, såsom känner sig irriterade eller på dåligt humör, har
svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Bland 11-åringar är fyra av de åtta besvären som mäts vanligare bland flickor än pojkar, och bland elever 13 och 15 år gäller det nästan alla besvär. Andelen 13- och 15-åringar med minst två psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan är omkring dubbelt så stor i dag jämfört med 1980-talets mitt. Bland 11-åringar har andelen varierat, men undersökningen 2017/18 visade de högsta nivåerna sedan studien började 1985/86. Andelen elever som uppger att de mobbas är ungefär lika stor i alla tre åldrar, men den har ökat sedan 2009/10 bland både flickor och pojkar. Andelen mobbade ökar mest bland 13- och 15-åriga flickor.
DE FLESTA FLICKOR och pojkar uppger att de har lätt för att prata med sin mamma om saker som bekymrar dem och nu märks också en ökning i andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har lätt för att prata med sin pappa. Flickor och pojkar upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen men fler flick-
or uppger att de får socialt stöd av sina vänner. Upplevelsen av stöd från familjen minskar med åldern medan stödet från vänner är detsamma i alla åldrar.
Trivseln i skolan har minskat sedan förra undersökningen, medan en större andel uppger att de ofta eller väldigt ofta har för mycket skolarbete. Den självrapporterade skolstressen har ökat för flickorna i alla tre åldersgrupperna och för de 15-åriga pojkarna.
FLERA AV DE levnadsvanor som mäts har förbättrats eller varit oförändrade över tid. Andelen 15-åringar som provat cigaretter har minskat jämfört med 2013/14, och andelen 13- och 15-åringar som druckit sig berusade har minskat kontinuerligt sedan studien startade 1985/86. Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt, och det är vanligare att pojkar tränar minst fyra gånger i veckan än att flickor gör det.
KÄLLA: FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN
Enligt undersökningen är socialsekreterarna mindre stressade och upplever att kraven har minskat.
Det har skett en förbättring när det gäller arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga i Stockholms län. Det visar en första sammanställning av en rapport som forskare vid Högskolan i Gävle har gjort.
Man har gjort tre enkätundersökningar där socialsekreterare i Stockholms län fått svara på frågor om villkoren i arbetet och hur de mår. Den första undersökningen genomfördes 2003, den andra 2014 och den sista gjordes 2018.
– Det är ju en yrkesgrupp som länge haft tuffa arbetsvillkor och att det äntligen verkar ha vänt, åtminstone i de kommuner som ingår i vår studie, är ju väldigt roligt, säger Pia Tham, docent i socialt arbete, vid Högskolan i Gävle.
Hon och hennes forskarteam, där doktoranderna Karin Steive och Amanda Norrgård också ingår, kan se en förbättring, man är mindre stressade och upplever att kraven har minskat. Så positivt att se att olika satsningar som på senare år genomförts från regeringshåll och exempelvis i Stockholm stad där man tagit fram en
handlingsplan för man ska förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterare ser ut att ha lett till verkliga förbättringar.
Hon vill ändå betona att detta är de första preliminära resultaten och att forskarteamet nu kommer att undersöka materialet noggrannare och genomföra mer djupgående analyser.
– Vi ska nu till exempel titta hur det ser ut i olika områden och om det finns skillnader.
UNDERSÖKNINGEN VISAR ATT man tycker att arbetsledningen har blivit mer tillgänglig och att arbetet blivit mindre akutstyrt, men också att arbetet blivit allt mer specialiserat och avgränsat jämfört med tidigare.
Väsentligt färre säger att de ofta måste planera om arbetsdagen, arbeta övertid eller att de inte hinner med. Det är också färre som tycker att arbetet ofta påverkar hem och familjeliv negativt.
– Vi har också tittat lite på vad som skiljer arbetsgrupper som mår bra från de övriga och kan se att de som mår bra har ett mindre akutstyrt arbete och inte lika ofta
behöver ändra planeringen av sin arbetsdag på grund av personalbrist eller akuta situationer i klientarbetet.
DET HAR BLIVIT bättre men det är fortfarande tufft och det finns mycket att jobba med, menar Pia Tham, till exempel att man behöver få fler av de rutinerade att stanna, nu är allt fler av de som arbetar med utredningar av barn och unga, yngre och mindre erfarna.
Hon påpekar också att det kan variera mycket i landet och mellan olika enheter i socialtjänsten.
– Det är viktigt att förtydliga att vi behöver göra noggrannare analyser. Kan det vara så att vissa fått det mycket bättre och vissa kanske inte inte fått det bättre alls?
Vi kommer fortsatta att göra fler analyser även kring detta för att få en tydligare bild av vad det är som gör att man trivs och mår bra på sin arbetsplats, säger Pia Tham.
Forskningen finansieras av AFA Försäkring och beräknas vara helt klar i september år 2020.
KÄLLA: HÖGSKOLAN I GÄVLE
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Malmö 7 mars 2019
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Malmö 7 mars 2019
Malmö 7 mars 2019
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Stockholm 21 mars 2019
Stockholm 21 mars 2019
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Agneta Björck
Stockholm 21 mars 2019
Agneta Björck
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
SAMSJUKLIGHET
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Agneta Björck Hur upptäcker vi svårigheter möjligt för att undvika att som vuxen hamna i samsjuklighet? och erfarenhet blandas i en syfte att berika den praktiska handläggare i socialtjänst behandlare personal inom region, hvb, kriminalvård. på kunskap och samskapande.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Läs mer och anmäl
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning och erfarenhet blandas i en föreläsning syfte att berika den praktiska vardagen handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. på kunskap och samskapande.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED
Agneta Björck Hur upptäcker vi möjligt för att undvika vuxen hamna i samsjuklighet? och erfarenhet blandas syfte att berika den handläggare i socialtjänst personal inom region, på kunskap och
Göran Larsson
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Om identitet, integritet, självkänsla känsla i yrkesrollen. Föreläsningen teori om hur vi fungerar som konkreta och handfasta råd god portion humor och många exempel.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Om identitet, integritet, självkänsla och känsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor konkreta och handfasta råd – mixat med god portion humor och många vardagliga exempel.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
Göran Larsson
Om identitet, integritet, känsla i yrkesrollen.Föreläsningen teori om hur vi fungerar konkreta och handfasta god portion humor exempel.
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
MAMMAN SOM GICK UT GENOM FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom dess konsekvenser för både drabbade. En mor med sin son!
MAMMAN SOM GICK FÖRSVANN!
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och drabbade. En mor med sin son!
• Badlakan - Landa Familjevård
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
• Badlakan - Landa Familjevård
• Badlakan - Landa Familjevård
Anneli och Andreas Ett unikt perspektiv dess konsekvenser drabbade. En mor
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
inbjuder
populära
lyssna på från olika miljö. till dig som socialsekreterare, kommun och
Material, lunch
november 2018
2018 kommun kommun
Agneta Björck
Agneta Björck
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Sandvikens kommun
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Stockholm 21 mars 2019
Stockholm 21 mars 2019
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
SAMSJUKLIGHET
Agneta Björck
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och
Göran Larsson
Göran Larsson
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Läs
Sandvikens kommun
Enköpings kommun
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Anneli och Andreas Jäderholm
Anneli och Andreas Jäderholm
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
• Badlakan - Landa Familjevård
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
Sandvikens kommun
Psykologen och parterapeuten Anna Bennich är van att ge relationsråd till andra. Men ibland finns det ingen annan utväg än att separera och skilja sig. Så blev det för henne själv och efter fyra år som skild började hon att skriva en bok om skilsmässor för att stödja andra i samma situation.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: NATUR & KULTUR OCH GETTY IMAGES
Den 1 augusti 2011 satt tv4:s relationsexpert Anna Bennich i tvsoffan på Nyhetsmorgon och skulle prata om skilsmässor, varför skilsmässorna ökar på hösten. Datumet minns hon väl för det var hennes bröllopsdag. – Jag trodde att det kanske var min sista medverkan i programmet. Jag hade nämligen mina egna skilsmässopapper i handväskan. Jag tänkte att jag kunde väl inte ge råd om hur man bäst kunde hålla ihop ett förhållande när jag själv hade skilt mig, säger hon.
ANNA BENNICH ÄR leg. psykolog och parterapeut. När hon för några år sedan var på en föreläsning i USA där en forskare talade om svårigheter mellan par tänkte hon att ”Vilken tur jag har, det där handlar inte om mig”. Men hon hamnade senare i samma trassliga situation. Och ibland är lösningen att helt enkelt gå ifrån varandra. – Det var åtta ganska tuffa månader som jag hade haft bakom mig när jag satt i sminket före den där tvsändningen. Man får ett ganska tjockt lager smink när man ska ut till de där starka lamporna, så det
syntes inte att jag hade sovit nästan ingenting. Jag skrev ut de där skilsmässohandlingarna klockan fyra på morgonen. Då tänkte jag ”Nu går det inte längre” och så tryckte jag på knappen, säger Anna.
Hon berättade om sin bok, Vägen genom skilsmässan, under Socionomdagarna i Stockholm. Boken skrev hon för att hon tyckte att det inte fanns någon bra vägledning kring just skilsmässa.
– Samma sak upplevde andra par som jag träffade i arbetet. De böcker som jag hittade hade ungefär en lycklig kvinna i negligé på förstasidan med champagneglasen i högsta hugg.
Anna Bennich hade arbetat så länge med att vägleda och stötta andra genom kriser och sorgeprocesser, och visste massor om vad som händer med människor då, men blev ändå förvånad över sin egen reaktion på krisen.
– Det är så mycket mer än bara förlusten av en person. Du känner till exempel också skam och misslyckandekänslor. Det förvånades jag över att jag gjorde. Jag satte till och med dubbla ringar på mitt ringfinger när jag skulle ut och föreläsa för att
jag inte ville visa att jag var skild. Jag hade ringarna på ”fel” hand, men tänkte att publiken inte tänker på det när de sitter mitt emot, säger Anna och skrattar vid minnet.
IDAG ÄR DET förstås mer vanligt och mer accepterat att skiljas än det var förr. Men det kan ändå komma känslor av misslyckande.
– Det tar också ett tag att definiera om sig själv. Vem är jag nu och var är jag på väg? Man har alltid planer och tankar om framtiden, hus och familj. Det blir ofta förvirrande och smärtsamt när allt det ställs på sin ända.
Ett kapitel i boken handlar om förlust. Man har förlorat den person som står en närmast, som alltid har funnits där vid ens sida på ett så självklart sätt.
– Plötsligt är inget sig likt. Det blir stökigt, särskilt om man har barn och även om man inte vill fortsätta att leva med sin partner så kan det bli tomt och ensamt. Sedan förlorar man ju ofta tid med sina barn. Ungefär 40 procent av alla som skiljer sig har delad vårdnad om barnen. Man förlorar dessutom andra
»De böcker som jag hittade hade ungefär en lycklig kvinna i negligé på förstasidan med champagneglasen i högsta hugg.«
Anna Bennich
närstående på sin före detta partners sida. Det kan bli chockartat, allra helst vid jul och andra högtider. Man kan förstås fortsätta att ha en nära relation med barnens far- eller morföräldrar, men för många blir det oftast inte samma naturliga umgänge. En annan förlust som Anna tar upp är det sociala nätverket. Många vänner och bekanta kan dra sig undan. Eller så är man lite dålig på att själv ta initiativet till att träffas, kanske för att man inte har varit den i relationen som har styrt upp sammankomster.
Det finns många förutfattade meningar om separationer.
– Vissa människor kanske är glada efter skilsmässan, men vågar knappt visa det och för andra är det tvärt om. Alla separationer ser olika ut. Sedan kan det vara
ett större misslyckande att stanna i en dålig relation än att avsluta den. Ska man gratulera eller beklaga när någon firar guldbröllop och inte trivs med sitt liv?
DE FÖRSTA KÄNSLORNA kanske är sorg och misslyckande, men Anna vill belysa att det ju inte alltid kommer att kännas så här. Boken tar upp krishantering, för vi behöver prata om det svåra för att kunna hantera situationen bättre.
– Sedan reagerar vi förstås olika. Vissa vill prata mycket medan andra behöver få dra sig undan ett tag. Det finns inte endast ett korrekt sätt att sörja. De olika tillstånden och känslorna krisen innefattar kan också komma i lite olika ordning för olika personer.
Enligt Anna Bennich kan det vara svårt
att möta människor i sorg, även om man arbetar med just det.
– Man är rädd att säga för mycket eller för lite. Man vill inte klampa in och drar sig ofta undan i stället. Men det blir ofta sämre. Våga ställ frågor, hellre lite klumpiga än inga, och visa att du finns där, råder hon.
Boken vänder sig främst till den som själv står inför, är mitt i, eller har gått igenom en skilsmässa. Tidigare har Anna skrivit om stress och nästa bok handlar om ensamhet.
– Det låter verkligen dystert, först stress, sedan skilsmässa och så ensamhet, säger hon och skrattar samtidigt som hon gör en rörelse med handen likt en nedförsbacke.
Hon märkte själv att livet efter skils-
mässan handlade mycket om gasa och bromsa.
– Det blev som en ensamhetsfobi så fort barnen hade hämtats och jag blev helt ensam. Jag bokade upp hela veckan med olika aktiviteter och jobb. Det blir slitsamt i längden. Det är också ganska vanligt att man stänger in sig eftersom man ofta kan känna sig orkeslös, men det riskerar leda till ensamhet. Det kan vara väldigt provocerande att höra från andra att man ska sköta om sig och se till att äta, sova och träna. Men det finns sätt att ta hand om
sova hela natten. Det ger hopp.
Man ska förstås tänka på vad som är normalt sorgearbete och var gränsen går för depression.
– Om det har varit jämngrått, utan minsta känsla av hopp eller tillförsikt under en lång tid bör du kolla upp ifall du behöver behandling.
DET HÄR MED att du ska sörja klart innan du kan släppa in någon annan i ditt liv, ger Anna inte mycket för. Återigen understryker hon att det ser olika ut för olika individer.
»Vissa vill prata mycket medan andra behöver få dra sig undan ett tag«
sig på, utan att det blir för svårt eller ”hurtigt”. Nu är inte heller tiden att ensam vara stark, utan be om hjälp av omgivningen. Sedan är det bra att uppmärksamma även små förändringar till det bättre, som att i går skrattade jag faktiskt eller jag kunde
– När har man egentligen sörjt klart? Det kan kännas bra att möta kärleken på nytt. Sedan pratar många också om att man ska hålla ihop för barnens skull, men studier visar att barn far mer illa av att ha föräldrar som bråkar än att leva med
Vägen genom skilsmässan ger ett fördjupat perspektiv av vad en separation innebär i form av för- lust, kris och stress, och praktisk hantering av detta psykologiskt. Förlag: Natur & Kultur.
skilda föräldrar. Det blir bättre på sikt, med några undantag, till exempel då en av föräldrarna inte är förmögen att ta hand om sina barn på ett tillräckligt sätt.
Studier visar också att barn som bor växelvis hos föräldrarna har bättre livskvalitet än de som bara bor med den ena föräldern.
– Skillnaderna mellan livskvaliteten hos skilda med delad vårdnad och icke skilda föräldrar är ganska små och har minskat över tid. Sannolikt har vi blivit bättre på att anpassa oss efter barnens behov.
Vid vuxen ålder kan man i de flesta studier inte se någon skillnad på livskvaliteten hos barnen. Dock har en svensk avhandling påvisat att flickor som var 7-12 år vid föräldrarnas separation, mådde något sämre på gruppnivå.
– Varför det ser ut så vet vi inte säkert, mer forskning måste till. En hypotes är att flickor har en förmåga i den åldern att ta ett större ansvar i hemmet och fungera som stöd för sina föräldrar. Det blir ett lite för tungt ansvar att axla kan man gissa, avslutar Anna Bennich. ●
Framtagen standard för HVB är färdig att användas
Efter tre års arbete är den klar, Sveriges första standard för kvalitetssäkring av HVB (Hem för vård eller boende). Det är den upplevda nyttan och kvaliteten för brukarna, beställarna och leverantörerna som står i fokus. Ett 20-tal aktörer har varit involverade i processen och man har också tagit in synpunkter från ett 100-tal organisationer för att få ett sådant genomgripande resultat som möjligt.
TEXT: JENNY FORS
Det började som ett initiativ av branschorganisationen Svenska Vård. Antalet HVB hade ökat och branschen hade ett oförtjänt dåligt rykte, tyckte man.
– Merparten av alla HVB gör ett bra arbete, men det fanns en osäkerhet kring kvaliteten i tjänsten och man upplevde vissa svårigheter vid upphandling. Genom en kvalitetssäkring skulle man kunna komma tillrätta med problemen, höja kvaliteten och skapa ökad samhälls- och
individnytta, säger Kristofer Petraeus på Swedish Standards Institute.
Att upprätta en gemensam standard för HVB sparar både tid och pengar genom att man slipper uppfinna hjulet flera
gånger. Man har rutiner att följa och kan undvika missförstånd.
Arbetet med att ta fram standarden tog hela tre år. Från idé till beslut och startskott för arbetet tog man fram ett förslag som gick på remiss. Man tog emot kommentarer, hade omröstning och kunde sedan fastställa standarden som då var klar att använda.
– Det var många som ville vara med i arbetet. Efter ett första intressemöte bildades en teknisk kommitté. Det var en utmaning att hitta en gemensam utgångspunkt. Alla fick säga vad man ville ha med och så fick de andra säga om de höll med eller inte.
MAN UTGICK FRÅN brukarens resa, från förfrågan, inskrivning till insats, utskrivning, utvärdering och uppföljning. Viktiga frågor har varit trygghet, delaktighet, värdegrund, bemötande, samverkan, miljö, kvalitet och evidensbaserad praktik.
– Ett exempel är personalens kompetens, där utföraren ska se till att personalen har kompetens att möta målgruppen på ett adekvat sätt. Och det är den sammantagna kompetensen som räknas, så man kan ha personal med olika kompetensområden.
Standarden är allmänt hållen för att passa barn, unga, vuxna och HVB med vitt skilda målgrupper.
AB Vårljus, Solna
Action Learning Partner, Istorp
Akademikerförbundet SSR, Stockholm
Arbetsmiljöverket, Stockholm
Attendo Individ och Familj AB, Väckelsång
Baggium Vård & Behandling AB en del av Humana, Möndal
Frösunda Omsorg AB, Solna
Humana Omsorg, Stockholm
Härjedalens kommun, Sveg
INOM Sverige AB en del av Humana, Stockholm
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, Johanneshov
Nytida AB, Solna
Nämndemansgården i Sverige AB, Blentarp
Efter två års stötande och blötande skickade man ut materialet på remiss till 100 organisationer som också skulle få säga sitt.
– Det var förstås ett stort jobb att ta in synpunkter från så många, men genom att jobba brett så har standarden också blivit väl etablerad i alla läger, säger Kristofer Petraeus.
Vem som helst kunde komma in och tycka till och alla hade lika stark röst.
– Det har varit stimulerande för alla medverkande att tala om de här frågorna. Kärnan när det gäller kvalitetssäkring av en tjänst är att fokus ligger på utfallet; vad som ska göras istället för hur. Det ger lika möjlighet för alla aktörer.
»Kärnan när det gäller kvalitetssäkring av en tjänst är att fokus ligger på utfallet; vad som ska göras istället för hur«
Kristofer Petraeus
STANDARDEN SYFTAR TILL att säkerställa god och säker omsorg, hög och jämn kvalitet i service och behandling, genom att utgå från brukarens behov.
– Många kommer nog att använda standarden som ett sätt att verksamhetsutveckla. Det är frivilligt att använda standarden och den kostar 895 kronor att ta del av, säger Kristofer.
Standarden är på 22 sidor och lättförståelig med ett enkelt språk. Den är också tydlig för att inget ska kunna feltolkas. Under våren 2019 kommer standarden presenteras på ett seminarium hos SIS, som också kommer att erbjuda en webbutbildning för att underlätta implementeringen och användningen. ●
Region Västmanland, Västerås
SKL Kommentus Inköpscentral AB, Stockholm
Svenska Vård, Stockholm
Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm
Vision Resurscentret, Stockholm
Älvkarleby kommun, Skutskär
Nu släpps en ny forskningsantologi som undersöker den personliga assistans människor med funktionsnedsättning kan ha rätt till. En av forskarna som bidrar till antologin är John Magnus Roos från Högskolan i Skövde. Hans forskning visar att både kvaliteten på och kostnaden för den personliga assistansen påverkas av om den ges av kommunen eller av någon alternativ part.
Frågor kring personlig assistans väcker känslor och har varit flitigt debatterade under de senaste åren. Nu samlas bidrag från 21 forskare i en antologi som lyfter fram forskning om personlig assistans. En av de forskare som bidrar till antologin är John Magnus Roos som är lektor vid Högskolan i Skövdes institution för hälsa och lärande.
John Magnus Roos har under flera år forskat om de olika organisationsformer som finns på marknaden för personlig assistans, både kommunala och alternativa former. I den nu aktuella antologin berättar han om sina resultat.
– Det verkar som att de brukare som får sin assistans i en alternativ form är lite
»Grundtanken är att rätten till assistans inte ska påverkas av vem som utför den«
Magnus Roos
mer nöjda än de brukare som får sin assistans via kommunen. Samtidigt är antalet beviljade timmar för alternativt utförd assistans högre än för kommunalt utförd. Det är problematiskt eftersom grundtanken är att rätten till assistans inte ska påverkas av vem som utför den, säger John Magnus Roos.
ENLIGT JOHN MAGNUS Roos är en faktor bakom skillnaden att de alternativa aktörerna frekvent anlitar jurister som överklagar Försäkringskassans beslut. Detta driver i sin tur upp samhällets kostnader för den personliga assistansen.
– Vi kan inte se om det är de kommunala anordnare som ger för få timmar eller om det är de privata anordnarna som ger för många timmar. Vi kan dock konstatera att timmarna varierar utifrån organisationsform. Vi kan också se att kooperativ
är en organisationsform som levererar motsvarande kvalitet som privata anordnare men utan att driva upp kostnaderna, säger John Magnus Roos.
ATT FORSKA INOM området personlig assistans är inte alltid lätt eftersom både brukare och sektorn i sig själv har speciella förutsättningar.
– Vissa av brukarna har svårt att uttrycka sig och kan inte berätta om sina upplevelser vilket givetvis är en utmaning för forskaren. Den starka sekretess som finns inom sektorn gör också att det är svårt att utföra forskning inom området, förklarar John Magnus Roos.
Antologin ”Forskning om personlig Assistans” har tagits fram av branschorganisationen KFO Personlig Assistans, i samarbete med funktionshinderrörelsen och brukarorganisationerna.
Ungdomars självmord är ofta så spontana att de kan förhindras om personen inte hittar någon farlig plats utomhus. Rätt utformning av den byggda miljön är därför en mycket viktig faktor för att motverka självmord hos unga, visar chalmersforskaren Charlotta Thodelius, som har kombinerat sociologi och kriminologi med arkitektur i sin doktorsavhandling.
Charlotta Thodelius har ägnat sin avhandling åt att undersöka hur skador drabbar ungdomar upp till 19 år, och hur den byggda miljön påverkar dessa skador. Hon har gjort tre delstudier: om olyckor i bostadsmiljön, risken för våldsskador i skolan, och platsens betydelse i suicidala situationer.
Självmord är globalt den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Deras självmord skiljer sig ofta tydligt från vuxnas när det gäller graden av planering och beslutsamhet.
– Jag har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna, säger Charlotta Thodelius. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt. De vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. De kan ha mått dåligt länge, men den utlösande faktorn kan ofta vara orsaker som vi vuxna kan tycka är triviala. Att man gör slut med flickvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller utsätts för skitsnack mellan tjejer.
– Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt. De är mer välplanerade – man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad; man går långt ut i skogen eller hyr ett hotellrum.
Hon menar att man bör förstå suicidsituationen för unga som ett sätt att hantera motgångar, där det kan bli avgörande om personen har enkel tillgång till en dödlig plats eller inte. Unga söker sig främst till ödsliga men lättillgängliga platser som de känner till väl och som ligger nära de områden där de brukar vara i vardagen.
OM DET FINNS hinder för att ta sitt liv på sådana platser så är chansen stor att perso
nen inte har någon plan B utan ger upp försöket, kommer ur sin akuta kris och inte gör något nytt försök att begå självmord. Tidigare forskning, främst i USA, har visat att antalet självmord går ner när man sätter upp hinder vid så kallade hotspots – platser där många tar sitt liv –utan att åtföljas av ett ökat antal på andra platser i staden.
– Därmed finns det goda skäl att modifiera den byggda miljön vid hotspots, och försöka undvika att skapa nya hotspots vid stadsutveckling, säger Charlotta Thodelius. Det kräver engagemang från
ingenjörer, stadsplanerare och arkitekter. En svårighet är att ingen riktigt äger frågan, som fordrar samverkan mellan flera skilda aktörer: förutom från samhällsbyggnad till exempel från blåljuspersonal, psykiatri, kommun, Trafikverket och Banverket.
– Dessa grupper måste prata med varandra, och verkligen analysera varje hotspot individuellt för att kunna ta fram bra åtgärder. Standardlösningar funkar dåligt, till exempel inglasning av varje järnvägsperrong vilket man har gjort på vissa tågsträckor i Japan. Det finns goda lokala exempel där man har skapat den samverkan som behövs, men det sker inte på ett systematiskt sätt i samhället.
Dessutom är det viktigt att åtgärder
görs utan att störa platsens ursprungliga och vardagliga funktion, och dess trivsamhet. Trevliga platser där många människor vistas blir sällan hotspots. Och vid stadsutveckling gäller det att undvika att skapa farliga platser i ödsliga ”ingenmansland” där stadsbebyggelsen inte riktigt hänger ihop; miljöer där det inte blir naturligt för människor att vistas.
– Det bästa är förstås att ha med dessa perspektiv redan i planeringsstadiet för nya byggnader och stadsdelar, säger Charlotta Thodelius. Efterhandskonstruktioner är svårare, men även befintliga hotspots går oftast att göra säkrare med bibehållen trivsamhet och funktionalitet.
HON HAR SETT många exempel – både bra och dåliga.
– Ett problematiskt exempel är en bro där man har satt upp ett fult nät, som lätt kan stigmatisera platsen och göra att allmänheten undviker den. Ett bra exempel är en annan bro, där man i stället satte upp ett stängsel som kläddes med växter och blommor. Det stigmatiserar inte platsen på samma sätt genom att basunera ut ”suicidprevention”, utan kan lika gärna uppfattas som en åtgärd för att göra platsen trevligare.
KÄLLA: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
Charlotta Thodelius disputerade 23 november 2018 med doktorsavhandlingen Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies. Hon har sedan tidigare en fil. kand i sociologi samt en fil. master i kriminologi.
Delstudien om våldsskador i skolan visar att en nyckelfaktor för att minska riskerna är att balansera vuxennärvaro och vuxenfrihet på ”icke ägda” platser, så som korridorer, uppehållsrum och toalettcentraler, där de flesta våldshändelserna sker. Charlotta Thodelius menar att många skolor har för stor separation mellan lokalerna för lärare och elever, vilket skapar för lite naturlig kontakt mellan vuxna och ungdomar. Delstudien om olyckor i bostadsmiljön visar att det främst är trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Problemskapande beteende
vid utvecklingsmässiga funktionshinder
Den första upplagan av boken har sedan 2009 sålt i över 40 000 exemplar och den har med sitt tillgängliga språk och sin personliga ton älskats av såväl studenter som personal och föräldrar. I denna bearbetade och reviderade andra upplaga har forskning och terminologi uppdaterats. De resonemang som handlar om varför krav/straff och belöningar sällan fungerar i förhållande till personer med problemskapande beteende, har utvecklats. Till varje kapitel kommer också ett nyutvecklat arbetsmaterial som kan fungera som stöd i handledning, personalutbildning och gruppdiskussioner.
Författare: Bo Hejlskov Elvén www.studentlitteratur.se
Den här boken kan du vinna! Sid 66
Kriminalvården
När en familjemedlem döms till påföljder inom kriminalvården innebär det ofta en svår kris för de anhöriga, inte minst för barnen. För att hantera situationen behövs kunskap och vägledning. Två kapitel fokuserar på hur barn kan påverkas på såväl kort som lång sikt när deras förälder är i fängelse. Boken tar också upp ett ämne som sällan berörs: hur parrelationen och sexualiteten fungerar när den ena parten är i fängelse.
Boken vänder sig till dig som studerar inom socialt arbete, kriminologi och rättssociologi, till dig som arbetar inom kriminalvården och till dig som på annat sätt kommer i kontakt med kriminalvårdens klienter.
Redaktörer: Annelie Björkhagen Turesson och Annika Staaf www.studentlitteratur.se
En ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor
Många medarbetare och chefer i offentlig sektor vittnar om hur detaljstyrning, överdriven formbundenhet och felriktad mätning hindrar dem från att göra ett gott arbete. De upplever att verksamheten styrs och leds med fjärrkontroll och med bristande lyhördhet för behoven längst ut i styrkedjan. Forskningen pekar i samma riktning. Det här leder inte bara till minskad motivation och arbetsglädje, utan också till sämre tjänster till brukare och kunder.
Som en motrörelse mot denna utveckling talar vi idag om tillitsbaserad styrning och ledning. I den här boken får du en introduktion till tillitsbaserad styrning och ledning.
Författare: Louise Bringselius www.komlitt.se
Coaching för bättre resultat
Den internationella bästsäljaren Coaching för bättre resultat är en väletablerad grundbok på utbildningar i professionell coaching. Denna femte omarbetade och utökade jubileumsutgåva innehåller nya praktiska övningar, fallbeskrivningar hämtade från näringslivet, exempel på coachande samtal samt ett nyskrivet kapitel om hur vinsterna med coaching kan mätas i ekonomiska termer. En coachande företagskultur främjar produktivitet, tillväxt och engagemang.
Författare: John Whitmore Natur & Kultur, www.nok.se
För mycket stress, för ofta, utan möjlighet till återhämtning och vila kan göra oss sjuka. Kerstin Jeding och Giorgio Grossi har arbetat med och forskat kring utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa i många år. Här förklarar de vad utmattningssyndrom är, hur det uppkommer och hur det yttrar sig – och ger förslag på metoder och övningar för att komma ur det. Boken innehåller bland annat ett kapitel om sömn och tekniker för att sova bättre och ett om hur du kan bli bättre på att hushålla med din energi.
Författare: Giorgio Grossi och Kerstin Jeding Natur & Kultur, www.nok.se
DenVinn!
här boken kan du vinna! Sid 66
Moderna familjer
Barn och föräldrar i nya konstellationer
Moderna familjer presenterar det aktuella kunskapsläget för en mängd olika typer av familjebildningar och hur de påverkar barnens utveckling. Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning (IVF) eller donation av spermier och ägg, samt surrogatmödrar, adoptivföräldrar och ensamföräldrar. Centrala teman är anknytning, föräldraskap, konflikter, psykisk hälsa, syskon, temperament, könstypiskt beteende och könsidentitet, kamratrelationer, mobbning – och samspelet mellan arv och miljö.
Professor Susan Golombok förmedlar och diskuterar de samlade forskningsresultaten på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt. Hennes slutsats är att det viktigaste för barns utveckling är familjerelationernas kvalitet, omgivningens stöd och attityderna i det samhälle där de lever.
Författare: Susan Golombok Natur & Kultur, www.nok.se
DenVinn! härbokenkanduvinna! Sid66
Var sjätte timme tar en människa sitt liv i Sverige. Att tänka på självmord är vanligt, mycket vanligare än många tror. Men självmord går att förebygga och det finns hjälp att få. Faktum är att de flesta som tänker på att avsluta sitt liv egentligen vill leva – men inte såhär!
Boken är skriven av tre författare som tillsammans har både mångårig professionell erfarenhet av arbete med suicidprevention, men också personlig erfarenhet av att ha levt med självmordstankar och självmordsförsök. Handbok för livskämpar är den bok de själva önskar hade funnits när de mådde som värst.
Författare: Filippa Gagnér Jenneteg, Susanne Tell och Jan Beskow www.libris.se
Mitt ibland oss
Kyrkans utmaning kring nätpornografi
Bara ett knapptryck bort finns en gränslös mängd pornografi som oftast har inslag av både våld, förnedring och kränkningar. Men i kyrkan pratas det sällan om hur detta påverkar oss.
Prästen och författaren Ulrica Stigberg har träffat en mängd personer för att ge en bred bild av nätpornografins konsekvenser. Hon pratar med församlingsledare som tittar på porr fast de inte vill, samtidigt som de försöker hjälpa församlingsmedlemmar med samma problem. Hon möter unga kristna som känner sig helt ensamma i alla känslor, tankar och upplevelser som porrkonsumtionen väcker. Och så intervjuar hon en mängd experter, som parterapeuter, kriminologer och forskare.
Författare: Ulrika Stigberg www.libris.se
Vad är det som gör att nya arbetssätt har så svårt att bli en del av den rådande kulturen på en arbetsplats? Hur går det egentligen till när något nytt ”sätter sig i väggarna”?
”Det är redan klart”, sa min chef till mig. Jag var nytillträdd föreståndare på ett behandlingshem för beroendevård och hade en idé om att Motiverande samtal (MI) skulle vara ett gemensamt förhållningssätt på avdelningen. Min chef menade att detta redan var ordnat eftersom alla medarbetare hade fått utbildning i samtalsmetoden. Medarbetarna på behandlingshemmet drevs av en omsorg för våra klienter och hade mycket värdefull kompetens. Dock fanns det också utvecklingspotential. Hur vården bedrevs blev ganska olika beroende på vem som jobbade just den dagen och våra klienter reagerade genom att påtala att det spretade. En gemensam bas, ett gemensamt språk, ett gemensamt förhållningssätt, en gemensam vårdkultur verkade viktigt att skapa. Vårt val föll på MI. Metoden verkade ha bra stöd i forskningen och rekommenderades av Socialstyrelsen för vårt arbete. Att alla sedan tidigare hade genomgått utbildning verkade inte påverka arbetet något nämnvärt så vad fanns det att göra?
”Clients don’t benefit from treatment they don’t get”, är ett bra citat från en föreläsning om implementering.
»Metoden som vi tänkte skulle ge bättre stöd och hjälp för klienten når inte ut«
Forskning har visat följande:
- 15 procent av en normalpopulation går en utbildning och går sedan tillbaka till sitt arbete och börjar träna på det nya arbetssättet. De ger inte upp trots att det
kräver en hel del ansträngning och lär sig över tid den nya metoden.
- 70 procent av en normalpopulation går en utbildning och många av dem går sedan tillbaka till sitt arbete och börjar träna på det nya arbetssättet. Skillnaden är att när det kräver ansträngning att öva upp ett nytt arbetssätt ger man upp.
- 15 procent av en normalpopulation går en utbildning och är inte intresserade av att lära sig en ny metod.
En utbildningsinsats utan en plan för efterföljande stöd, träning och uppföljning innebär på gruppnivå att endast 15 procent kommer att dra nytta av utbildningen. Metoden som vi tänkte skulle ge bättre stöd och hjälp för klienten når inte ut.
Implementering är de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en verksamhet. Studier kring implementering hjälper oss att svara på frågan varför så mycket utbildning leder till så lite förändring i arbetssätt. Detta är ett dilemma som jag tror många med mig har upplevt. Det var först när jag började läsa på om implementering som jag började se komplexiteten.
För att införa något nytt i en organisation eller arbetsgrupp krävs följande:
- Kompetens och kunskap om det som ska införas.
- En stödjande chef som kan metoden, uppmuntrar och ger stöd men också ställer krav och är tydlig med sina förväntningar.
- En stöttande organisation som gör det lätt att göra rätt.
Ett talande citat från forskning är att: ”Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 15 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år.”
Så hur kommer det sig att så mycket utbildning sker utan en plan för implemen-
Fredrik Eliasson
Internationell expert på Motiverande samtal (MI), arbetar på Statens Institutionsstyrelse (SiS) och driver konsultverksamhet i egen regi. Fredrik är utbildad socionom med över 20 års erfarenhet av att arbeta med utsatta människor.
tering? Hur påverkar det vår profession att vi tror att vi arbetar med kunskapsbaserad praktik när vi ofta inte vet om vi gör det?
Hjälpsamma frågor chefer och medarbetare kan ställa inför att man ska gå en kurs eller vill införa en ny metod på en arbetsplats:
- Vad hoppas vi den här kursen/föreläsningen/metoden ska tillföra vår verksamhet (våra klienter)?
- Hur kan vi skapa en plan för implementeringen där både kompetens, ledarskap och organisations bidrar? Hur vet vi om vi har lyckats?
Idag när jag arbetar med chefer och ledningsgrupper verkar dessa frågor tydliggöra att implementering är ett långsiktigt åtagande som kräver både medarbetarnas och chefernas tid och engagemang för att lyckas.
Specialist på narkotikasök
Professionella Tillgängliga Innovativa
Vi är ledande i landet inom narkotikasök med hund!
Anlita oss för att säkerställa narkotikafria miljöer på behandlingshem, företag, skolor och fritidslokaler. Vi utgår från Trollhättan i Väst, men vi gör både planerade och akutsök i hela Sverige.
HVB Ekeslunda
Kontakta oss!
tel. 0722-44 95 00 magnus@dogsecurity.nu www.dogsecurity.nu
En verksamhet inom SÄVSJÖVIKS förstärkta familjehem
Nu är vi igång!
Sävsjövik HVB Ekeslunda drivs i liten skala. Hemmet erbjuder 7 platser i en naturnära och familjär miljö.
Vår målgrupp är män 21-40 år med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa.
Individanpassad behandling för varje unik människa inom ramen för psykoterapi med KBT som central metod.
Välkommen att kontakta oss!
Enhetschef Malin Sellén Andersson: 073 938 33 60 malin@savsjovik.se www.savsjovik.se
dygnet runt, året om!
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige 070-458 82 22 hallekilsgard.se
HVB för Pojkar och Flickor 13-17 år .
Kontakta
Andreas Roos 070-3555662
Kjell Roos 070-3798376 www.mikandellab.se
HVB-hem för familjen med barnet i fokus
Vi utför kvalitativa utredningar utifrån
BBIC/Signs of safety, behandlingar och akutplaceringar.
Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn.
Välkommen att kontakta oss!
Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt
och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Vill du veta mer eller besöka oss?
Hör av dig!
Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
VÅRDKEDJA - från start till slut
Behandlingshem Stödboende
Skyddade Boende
Vi arbetar med individanpassade stödinsatser, med utgångspunkt i varje enskild persons individuella behov av stöd och boende
www.fristaden-limmared-ab.se
Kontakt: 0734-00 55 44
info@fristaden-limmared-ab.se
Vi hjälper dig att nå dina mål på bästa sätt.
HVB hem för pojkar/unga män i åldern 16 - 19 år.
Vi har hela landet som upptagningsområde.
Kontakt
Anders Karinen 070 641 35 11 anders.karinen@gmail.com
Boende Utan Stöd alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Hjälper unga till ett bättre liv
Nordhaga Behandlingshem – för åldrarna 14 - 18 år
Kontakt: Linda Johansson, 076-423 28 97 lj@tryggahem.nu www.tryggahem.nu
ÄR DU UNDER ARTON OCH BEHÖVER PRATA
ÄR DU UNDER ARTON OCH BEHÖVER PRATA
ÄR DU UNDER ARTON OCH BEHÖVER PRATA
ÄR DU UNDER ARTON OCH BEHÖVER PRATA
MED NÅGON?
MED NÅGON?
MED NÅGON?
Ring Bris på 116 111, eller mejla och chatta på bris.se
MED NÅGON?
Ring Bris på 116 111, eller mejla och chatta på bris.se
Skärvägen 97, 932 52 Bureå www.skärgårdenshvb.se
Ring Bris på 116 111, eller mejla och chatta på bris.se
Ring Bris på 116 111, eller mejla och chatta på bris.se
Sokhat tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande, flickor. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras. Bli Flickafadder på plansverige.org
på uppdrag av flickor
Kontakt: Sara 0739-35 55 08 sara.pettersson@hvbvandpunkten.com
www.hvbvandpunkten.com
boendelösningar Heder och våld i nära
Välkommen att kontakta oss!
070-343 90 10 info@villanovali.se
www.villanovali.se
Meme Family Home erbjuder heldygnsvård med boende för barn, ungdomar och vuxna med sociala behov genom konsulentstödda familjehem eller i form av skyddat boende.
0762-132 112 l makan@uniqcare.nu www.uniqcare.nu
Vi kommer gärna ut och berättar om våra samlade erfarenheter av alkoholism och tillfrisknande i AA. Vi besöker skolor, hälsovården, företag, kommuner, institutioner och organisationer.
Hör av dig till vår informationskommitté så bokar vi ett informationsmöte så snart det passar. En AA-information kostar inget.
Ring eller skicka ett mail till:
08-642 26 09 service@aa.se
De målgrupper av placeringar som vi med specialiserad kompetens inriktar oss på innefattar bland annat:
- Barn och ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld
- Kvinnor och män i hedersrelaterade förhållanden
- Ensamkommande barn och ungdomar
- Personer som har blivit utsatta för människohandel
- Offer för kvinnomisshandel
www.memefamilyhome.se
070 016 84 15 / 073 903 90 51 placering@memefamilyhome.se
LSS-boende för barn och ungdomar med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd
Vi arbetar med tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande.
Kontakt: anders@wisecare.se 070-2920221 www.wisecare.se
Vi hjälper missbrukare till ett meningsfullt drogfritt liv på vårt behandlingshem utanför Eslöv i Skåne! Kontakta oss på 0413-164 77, 073-153 31 56 www.narconon-eslov.com ® Narconon har bedrivit behandling i 45 år och vår personal är utbildad till att hantera missbrukets fallgropar. Många av oss har själva missbruksbakgrund och har därmed lätt att skapa förståelse och förtroende mellan personal och klient.
Bra mörkläggning och ett öppet fönster i all ära. Men har du problem med sömnen krävs även tajming – och att du börjar i tid.
– Förberedelsen för att sova börjar i det ögonblick du vaknar, säger sömnforskaren Christian Benedict.
TEXT: YASEMIN BAYRAMOGLU
FOTO: STEFAN TELL
Egentligen ska man inte läsa om Christian Benedict. Man ska höra och se honom. För hans engagemang för att hjälpa oss andra att få ordning på sömnen märks.
Tydligt!
Nu är han och journalisten Minna Tunberger aktuella med boken Sömn, sömn, sömn, där Christian redogör för forsk-
ningsläget och hur man kan tänka för att själv få ordning på vanorna.
Han vänder sig lite mot hur effekterna av sömnproblem lätt avhandlas i kvällstidningarna, som kan få en att tro att man ska dö i cancer om man inte sover enligt rekommendationerna.
Visst, det finns stora hälsoproblem
kopplade till sömn. Men vad vi äter och hur vi rör oss påverkar också.
– Det är en holistisk livsstil som krävs för att inte bli sjuk. 7-8 timmar är den magiska sömngränsen; men vi behöver även regelbunden fysisk aktivitet och att äta bra, säger Christian.
Kort sagt, det är en dygnet runt-uppgift att sova och må bra.
Ändå finns det en bild av den framgångsrike och ansvarsfulla personen som någon som knappt nuddar madrassen.
”Jag jobbar dygnet runt”, sa Bill Clinton. Det gjorde även Ronald Reagan och Margaret Thatcher, liksom nuvarande presidenten Donald Trump.
– Men vad hände med Reagan och Thatcher? De fick Alzheimers. Forsk-
ningen visar tydligt en koppling mellan lite sömn och Alzheimers, säger Christian och menar att man bara kan vinna något på att jobba många timmar på kort sikt. På lång sikt tappar man i produktivitet och blir sjuk.
– Men det är vår svaghet som människor att inte kunna agera med tanke på framtiden. Vi agerar först när vi kan se påverkan i våra egna liv i nutid. Se bara på hur vi hanterar klimatförändringarna!
SÖMN ÄR EN livsstilsfaktor som främjar prestationer och hälsa. Men det är inte den enda, understryker Christian. Så det är viktigt att man inte traumatiserar sömnen.
Det finns några undantag dock, då man verkligen behöver söka hjälp för sin sömn, menar han. Ett exempel är om man får sömnapnéer (upprepade andningsuppehåll medan man sover – timme efter timme, natt efter natt). Obehandlade sömnapnéer vet vi är kopplade till riskfaktorer som högt blodtryck till exempel.
– Det är en varningssignal om man har apnéer i kombination med att man ständigt är sömnig under dagen och kanske behöver mycket kaffe för att komma igång.
Ett annat exempel är om sömnbesvären blivit ångestskapande. Då kan man få hjälp av KBT-terapi till exempel.
– Då kan man omprägla den emotionella upplevelsen som är kopplad till sömnen.
Hur många som sover dåligt är svårt att säga, menar Christian. En stor amerikansk undersökning gjord av National Sleep Association visade att 30 procent sa sig sova dåligt och inte nå de rekommenderade 7-8 timmarna minst två dagar i veckan.
Men hur vi upplever att vi sover måste inte självklart avspegla hur vi faktiskt sover. Man har sett i en fransk studie att människor brukar underskatta sin sömnlängd med en timma.
För en del handlar den upplevt dåliga sömnen om ett förändrat sömnbeteende som kommer helt naturligt med åldern. Det måste inte betyda att sömnen är sämre, bara annorlunda mot förr. – Äldre sover inte mindre, de sover däremot ytligare och får en mer fragmenterad sömn. Men de flesta kopplar ihop förändrad sömn med dålig sömn. Då skapas oro, som i sin tur gör att vi får svårt att sova och risken är att man hamnar i en ond cirkel.
Det är faktiskt helt normalt att vakna 10-15 gånger varje natt, även om man inte upplevt förändringar av ljud och ljus under natten. Och det är normalt att man i slutet av en drömsömnsperiod kanske gör en kroppsförändring, man vänder sig i sängen och vaknar kort. För vi måste ju röra oss, annars kan vi få liggsår.
PERSONER MED SÅ kallad primär insomni, alltså insomningsproblem, är särskilt känsliga för förändringar. Minsta varia-
tion kan leda till att man vaknar. Inte nog med att de har problem med att somna, minsta variation i sömnmiljön, som ljud och dofter, kan leda till att man vaknar. Sömnforskarna pratar också om sekundär insomni. Då handlar det om att man kan ha en underliggande sjukdom, som till exempel kronisk smärta eller att man tar läkemedel som är vätskedrivande innan man går till sängs (diuretika), där sömnproblem är en del av symtombilden. Lider man av långvariga sömnproblem är det alltså bra att rådgöra med sin husläkare om det kan finnas en underliggande förklaring till varför sömnen blivit störd. Kvinnor i övergångsåldern klagar ofta över försämrad sömn. Christian förklarar det med att många får vallningar och myrkrypningar i benen (restless legs).
– De tappar inte så mycket av djupsömnen som män kan göra när de blir äldre. Däremot hjälper östrogenet till att ge en stabilare sömn som förbättrar förmågan att fortsätta sova, så när östrogenet sjunker vid klimakteriet påverkas sömnen.
Så hur gör man då för att boosta sin sömn? Jo, man skapar kontraster och behöver ha tajming. Var aktiv på dagen – med såväl ljus som arbete, mat och träning. På kvällen är det mörker och vila som gäller.
Om man inte somnar ändå? Ta det lugnt!
– Du kommer inte få cancer för att du inte kan somna. Det viktiga för återhämtningen är vilan, så försök att inte bli stressad av att du inte kan somna. Kroppen kan delvis återhämta sig ändå, så länge du fortsätter hålla dig i mörkret och inte äter. Att acceptera detta kan hjälpa dig att sova bättre! ●
»Ingen ska behöva känna besvär, bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete« Erna Zelmin-Ekenhem
Nära tre av tio sysselsatta säger att de haft besvär till följd av arbetet det senaste året. Fler kvinnor än män har besvär av arbetet. Sysselsatta i åldern 30 till 49 år är den grupp som har mest besvär med ångest, minne, koncentration och sömnstörningar. Det framgår av Arbetsmiljöverkets nya undersökning om arbetsorsakade besvär.
KÄLLA OCH FOTO: ARBETSMILJÖVERKET
Undersökningen Arbetsorsakade besvär 2018 belyser hälsoproblem till följd av arbetet som människor som är sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden har haft under senaste tolv månaderna. Av Sveriges drygt 5 miljoner sysselsatta har närmare en tredjedel, 28 procent, haft besvär till följd av arbetet. Kvinnor har i högre utsträckning arbetsorsakade besvär än män.
Kvinnor har i högre utsträckning arbetsorsakade besvär än män.
De vanligaste orsakerna till besvären, för både kvinnor och män, är för hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar samt otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren.
– Undersökningen av arbetsorsakade besvär ger oss som arbetsgivare en viktig signal om vad i jobbet som kan upplevas besvärligt. Ingen ska behöva känna besvär, bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete, säger Erna ZelminEkenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Var tredje sysselsatt kvinna har besvär till följd av arbetet jämfört med knappt var fjärde sysselsatt man. Bland de som upplever besvär säger nästan 7 av 10 att det beror på för hög arbetsbelastning. Dessa
besvär är lika vanligt i alla åldersgrupper, men något vanligare bland kvinnor.
NÄSTAN TVÅ TREDJEDELAR, 65 procent, av de sysselsatta med arbetsorsakade besvär lider av fysisk smärta eller värk. Andra typer av besvär som stress och psykiska påfrestningar är vanligare i vissa åldersgrupper. Bland annat visar undersökningen att sysselsatta i åldrarna 30-49 år har mer besvär med symptom på depression, sömnstörningar och problem med koncentration, jämfört med både yngre och äldre åldersgrupper.
– Besvären kan uttrycka sig i form av oro eller ångest, depression, problem med minne, koncentration och tankeförmåga, huvudvärk och sömnstörningar som
Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Undersökningen Arbetsorsakade besvär belyser hälsoproblem till följd av arbetet som människor som är sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden har haft under de senaste tolv månaderna.
Statistiken, som bygger på 12 000 intervjuer, beskriver besvär orsakade av arbetet, vad besvären består i, vilka faktorer man menar har förorsakat besvären samt eventuell sjukfrånvaro till följd av besvären. Undersökningen gjordes årligen mellan 1991 och 2005 men från 2006 genomförs den vartannat år.
Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Arbetsmiljöverket och bygger på samtliga sysselsatta (16-74 år) som är folkbokförda inom Sverige.
också är vanligare i åldern 30-49 år, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Närmare var tredje sysselsatt som har arbetsorsakade besvär har på grund av besvären varit borta från arbetet under den senaste tolvmånadersperioden. Det är något vanligare att kvinnor är borta från arbetet på grund av sina besvär än vad män är. Frånvaron är vanligast bland kvinnor i åldersgruppen 30-49 år.
EN JÄMFÖRELSE AV inkomstgrupper visar att män med hög inkomst har markant mindre frånvaro från arbetet på grund av besvären, 17 procent, jämfört med män med låg- och medelinkomst där andelen är 28 respektive 30 procent av de sysselsatta som har besvär av arbetet. ●
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
FEBRUARI
Demenssjukdom och kognitiv
svikt hos äldre 2019
Stockholm, 5-6 februari
Arrangör: Gothia Fortbildning
Självskadebeteende
Stockholm, 7 februari
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Förbundskonferens 2019
Stockholm, 7-8 februari
Arrangör: Svenska Vård
Taktil stimulering – introduktion
Stockholm, 8 februari
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Gävle, 12 februari
Arrangör: SSIL
Barn i behov av särskilt stöd Stockholm, 12 februari
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Psykiatriska diagnoser
Stockholm, 15 februari
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
MARS
Introduktionsutbildning LSS
Stockholm, 4 mars
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Social dokumentation för chefer inom äldreomsorgen
Stockholm, 5 mars
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Svåra samtal
Stockholm, 5-6 mars
Arrangör: Metodicum
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Stockholm, 6 mars
Arrangör: Metodicum
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Malmö, 7 mars
Arrangör: SSIL
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Stockholm, 7 mars
Arrangör: Metodicum
Lågaffektivt bemötande
Stockholm, 11 mars
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Att möta familjer med psykisk
ohälsa
Stockholm, 14 mars
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Ledarskap inom vård och omsorg
Göteborg, 20 mars
Arrangör: Svenska Vård
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Stockholm, 21 mars
Arrangör: SSIL
Seniormässan
Göteborg, 27-29 mars
Arrangör: Svenska Mässan
Ledarskap inom vård och omsorg
Stockholm, 28 mars
Arrangör: Svenska Vård
APRIL
Framtidens LSS-boende 2019
Stockholm, 2-3 april
Arrangör: Teknologisk Institut
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Malmö, 3 april
Arrangör: Metodicum
Vuxna och Psykisk hälsa
Stockholm, 3-4 april
Arrangör: Expo Medica
Utredarforum
Stockholm, 9-10 april
Arrangör: Teknologisk Institut
Seniormässan
Malmö, 24-26 april
Arrangör: Malmömässan
MAJ
Svåra samtal
Göteborg, 7-8 maj
Arrangör: Metodicum
IBIC – Individens behov i centrum
Stockholm, 8 maj
Arrangör: Svenska Vård
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Stockholm, 8 maj
Arrangör: Metodicum
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Stockholm, 9 maj
Arrangör: Metodicum
IBIC – Individens behov i centrum
Göteborg, 14 maj
Arrangör: Svenska Vård
Systematiskt
kvalitetsledningsarbete
Stockholm, 14 maj
Arrangör: Svenska Vård
Egenkontroll
– en del av kvalitetsarbetet
Stockholm, 15 maj
Arrangör: Svenska Vård
Offentlig upphandling för anbudsgivare
Stockholm, 22 maj
Arrangör: Svenska Vård
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Göteborg, 23 maj
Arrangör: SSIL
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Pasta är en snabb favorit för många som kan varieras stort och passar både till vardag och fest. Vill du göra en rätt vegetarisk, tillsätt färdigkokta bönor eller kikärtor istället för kyckling.
4 portioner
Recepten kommer från Arla.se
4 portioner
Ingredienser:
450 g kycklinglårfilé
2 msk smör- & rapsolja
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 dl Arla Köket lätt crème fraiche parmesan & vitlök
65 g babyspenat
300 g pasta
Gör så här:
Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Strimla kycklingköttet. Fräs det i smör- & rapsolja i en stekpanna, salta och peppra. Rör ner crème fraiche och låt koka ihop cirka fem minuter. Vänd ner spenaten och blanda med pastan. Servera direkt.
Ingredienser:
4 dl Kelda pastasås mild sås
300 g pasta
250 g blomkål
2 krm curry
2 msk smör
2 krm salt
1 krm svartpeppar
2 dl kräftstjärtar
2 msk hackad färsk dill
Gör så här:
Koka pastan. Plocka blomkålen i riktigt små buketter. Fräs blomkålen med curry i smör cirka tre minuter. Salta och peppra. Värm såsen och blanda ner det mesta av kräftstjärtarna. Blanda såsen med pastan. Toppa med resten av kräftstjärtarna, blomkålen och dill.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .
Vi är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Mari Skullman, Karlstad, Solweig Byfeldt, Rönninge och Eva-Lena Wrethén, Nordmaling.
utbildning
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN
Grundläggande psykoterapiutbildning
• ENSAMKOMMANDE
Göteborg 26/4. Utbildning motsvarande under fyra terminer. Utbildningen sker utbildningsdag varannan vecka på plats i
Tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.
Familjebehandling med KBT
NÄSTA NUMMER
21/3. Utbildningen vänder sig till tillgång till effektiva KBT-verktyg för ditt unga och familjer inom skola, stöd Fyra utbildningsblock à två dagar.
ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO
TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
motiverande samtal (MI)
Stockholm 14/3 och Malmö 19/3. Utbildningen dagar och varvar teori med en stor del Utbildningen leds av erfarna MI-tränare medlemmar i MINT, Motivational Interviewing Trainers. Omfattning: Tre dagar.
stressyndrom (PTSD)
27/3 och Stockholm 29/4. för bemötande och arbete med drabbats av trauma och posttraumatiskt (PTSD). Två utbildningsblock à två dagar.
KBT-utbildning
4/4 och Stockholm 26/8. praktiska och användbara verktyg för människor inom stöd, behandling, HR, skola. 8 utbildningsblock à två dagar.
kris och krisstöd
17/6 och Stockholm 24/6. målinriktat vill arbeta med människor i kris. ökad kunskap om individuella utvecklingsoch traumatiska kriser samt hur du på bemöta och stödja en människa ur en kris. bedrivs under tre dagar.
mindfulness (MBSR)
13/6 och Stockholm 19/8.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 4 mars 2019 till: ”Tävling 1/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete.
Görel Fred om att försonas med sin barndom.
Men måste man verkligen försonas med sina föräldrar?
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
mars
• Tävling
• Kalendarium ....och mycket mer!
Ny utgåva av boken hot och våld på jobbet.
Världsunik konflikthantering i VR-miljö
Maria Bauer är expert på de-eskalering av hot och våld. Hon hjälper årligen tusentals personer med strategier för att skapa tryggare relationer på arbetsplatser och i hemmet.
Maria Bauer bidrar till den senaste forskningen inom konflikthantering och delar med sig av sin 30-åriga kunskap på ett praktiskt och lättillgängligt sätt. Hela arbetet är lösningsfokuserat och syftar till hitta och stärka den inneboende kraften i individen.
Genom sin unika kombination av erfarenhet och innovativförmåga har Maria initierat ny världsunik teknologi för social hållbarhet. För sina insatser har Maria Bauer bland annat hedrats med utmärkelsen Årets Beteendevetare.
Sida vid Sidas målsättning är att kunna möta barns, ungdomars och uppdragsgivares önskemål om bästa tänkbara boendelösning med individuellt anpassat stöd
Vi fokuserar på att skapa livskvalitet för den unge genom att bygga en meningsfullhet utifrån den unges egna drömmar och mål
Tillsammans arbetar vi för att den unge ska få adekvata redskap för att bli självständig, kunna klara av att hantera livet och dess utmaningar och kunna påbörja sin väg mot ett självförverkligande.
Placeringssamordnare
Välkommen med placeringsförfrågan!
HVB
• 15 – 21 år
• Missbruk och beroende
• Kriminalitet
• Socialt nedbrytande beteende
STÖDBOENDE
• 16 – 21 år
• Lägenheter i kluster
• Personal dygnet runt
FAMILJEHEM
• 0 – 21 år
• Jour- och familjehem
• Behandlingsfamiljer
• Konsulentstöd
INTEGRATIONSBOENDE
• 15 – 21 år
• Integra�onsprogram
• Personal dygnet runt
Jane Unger 073 250 97 07 jane.unger@sidavidsida.se
ÖPPENVÅRD
• 16 – 21 år
• Programverksamheter
• Psykolog och lärare
• Prak�k
TRÄNINGSLÄGENHETER
• 16 – 21 år
• Lägenhet i flerfamiljshus
• Boendecoach
