TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
Att se hela människan
TEMA: SKYDD & STÖD
Att leva med våld
Sara Hultén fick till slut modet att lämna
Skyddat boende
Skyddsplacering är mer än skydd för stunden
Lyckat studiebesök Så fungerar arbetet i Nederländerna
MST och SNAP förebygger
Erik Koskinen tycker att det är dags att vi ifrågasätter evidensen
”Vi vet vad som
Christoffer Bohman om gängvåldet
Medkänslans Hus
Med traumaperspektiv på behandlingen
Som polis kände Christoffer Bohman att han ville göra mer för att förebygga rekryteringen av unga till kriminella gäng. Nu är han trygghetsstrateg på stiftelsen Idéer för livet. Tema:
Sara Hultén blev misshandlad av sin expojkvän och fick till slut modet att lämna.
Niklas och Jenny på Hemlikt berättar hur viktigt det är att den skyddssökande ska klara av ett liv i självständighet.
Vidgade vyer
Relationsvåldscentrum Innerstaden har varit på studiebesök till Nederländerna för att se hur de arbetar med våld i nära relationer.
SSIL – För vård och omsorg presenterar ett starkt startfält föreläsare till nästa års utbildningsdagar.
Medkänslans Hus
Insatser mot beroende och missbruk med traumaperspektiv.
Empatia Omsorg
Erik Koskinen om sitt nystartade företag som hjälper kommuner att jobba evidensbaserat.
Utbildningsdag
Bilder från SSIL Utbildningsdag i Uppsala. 06
Noha Saed, socialpsykolog på Hemstaden: ”Alltför ofta förvandlas samhällets skyddsnät till ett nät av villkor.”
Vi gör världen lite bättre, en människa i taget
Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.
Läs mer om oss på nytida.se
Jag blir så glad och hoppfull över människor som vill skapa förändring. Som har ett brinnande engagemang så att de får med sig andra som också kan vara med och förbättra. Socionomen Inge Jensen, som arbetar här i Ljusdal, har vi skrivit om tidigare. Hon beskrev hur de arbetar i Nederländerna med våld i nära relationer. Att de låter våldsutövaren flytta från hemmet genom att utfärda ett så kallat tillfälligt hemförbud. Sedan är de en krisgrupp som jobbar intensivt med både den våldsutsatta och våldsutövaren.
Det här var något som Relationsvåldscentrum Innerstaden (RVCI) ville höra mer om, så de tog kontakt med Inge Jensen, som satte dem i kontakt med en kommun i Nederländerna. Vi har träffat Frida Malm på RVCI. Hon berättar om studiebesöket till Nederländerna som de gjorde och vad de tar med sig därifrån.
RVCI har förresten fått en kvalitetsutmärkelse från Stockholms stad. Det är imponerande hur RVCI hela tiden vill fortsätta att utveckla sin verksamhet. Att man genom att se hur andra gör kan ta till sig det som skulle fungera i den egna verksamheten. Det är lätt att bli hemmablind. Sedan har vi olika lagar, men vi kan också få idéer till samverkan och metoder som ryms inom den svenska lagstiftningen.
Nya socialtjänstlagen ställer nya krav på att arbeta förebyggande och evidensbaserat. Då behöver vi lyfta blicken och se vad som fungerar bra på andra ställen. Samverkan är nyckeln till det förebyggande arbetet och det måste börja tidigt. Vi har träffat Erik Koskinen på Empatia Omsorg som vill lyfta debatten om vilka insatser som har forskningsstöd.
Och när ska politikerna börja lyssna på vad forskningen säger? Jag blir mörkrädd när det bara är
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Tidningen Omtanke ges ut av:
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
fråga om hårdare tag och sänkt straffbarhetsålder. 13-åringar hör inte hemma i fängelse! Det säger även Kriminalvården i sitt remissvar, där man skriver att samhällets reaktion mot brott som begås av barn bör vara inriktad på rehabilitering.
Den f.d. polisen Christoffer Bohman ville arbeta mer förebyggande och slutade som polis mitt under de värsta gängkrigen. Han är också bekymrad över hur det här har blivit en partipolitisk fråga; hårda tag eller mjuka. Men det är mer komplext än så. Vi behöver en effektiv brottsbekämpning och vi behöver effektiva brottsförebyggande åtgärder. Det kräver en samhällsförändring där vi satsar på individer och områden som behöver mer stöd. Titta på vad forskningen säger, snälla.
Nadin Ghazale är en annan f.d. polis som är aktiv i samhällsfrågor som brottspreven tion, trygghet och integration. Han är en av alla nya föreläsare på SSIL Utbildningsdagar nästa år. Jag hoppas att de ska ge en massa ny inspiration till många.
Trevlig läsning!
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.
Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Redaktionen Jenny Fors chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10
Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 18
Elin Räisänen: elin.raisanen@ssil.se, 08-459 24 18
Christoffer Rådman: christoffer.radman@ssil.se, 08-121 571 19
Annonskoordinator
Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02
Prenumeration och adressändring info@ssil.se, 0651-160 40
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm.
Upplösning: 300 dpi.
Tryck: Stibo Complete.
Boende och behandling i trygg
miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.
Stödboende
I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.
Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.
För information och placeringsförfrågningar, kontakta:
Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Nyetablering
Nyetablering
BRA-samtal
BRA-samtal
Hjälp ut i skola och förskola
Hjälp ut i skola och förskola
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Barnrättsfokus
Barnrättsfokus
Hjälp att lära sig leva skyddad
Hjälp att lära sig leva skyddad
Samtalsmetod
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Samtal om frihet
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se Skyddsinsatser
Skyddad, inte gömd. För ett tryggare liv, sedan 2013.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad
skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
S E D A N 2 0 1 3
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Nyetablering
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
BRA-samtal
Barnrättsfokus
Anpassad vistelseort i alla ärenden
Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Hjälp att lära sig leva skyddad
Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.
”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Hjälp ut i skola och förskola
Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
Tel. 010-333 17 00 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se www.omsorgskyddsakerhet.se
Seglivade manlighetsnormer tystar och osynliggör män som mår psykiskt dåligt. Den nya boken Den livsfarliga tystnaden handlar om män som döljer hur de verkligen mår – och problemlöser på livsfarliga sätt. Den handlar också om en omgivning som inte ser, inte förstår, inte förmår.
Tolv män berättar för journalisten och psykologen Anna Lagerblad om sina erfarenheter av psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och närhet till självmord. Intervjuerna varvas med kunskap från suicidforskaren och psykiatern Ullakarin Nyberg. Både männen och författarna ger konkreta råd om vad man kan göra om man själv eller någon närstående drabbas, och hur man kan förhålla sig om man jobbar i sjukvården. Vad gör det lättare för män att prata om sitt mående och att söka hjälp?
Boken från Natur & Kultur förlag ger ett skakande inifrånperspektiv av manlig psykisk ohälsa – och förmedlar viktiga vändpunkter från männen som vågat bryta tystnaden. Så att fler kan göra det.
Att Kriminalvården inom kort ska kunna erbjuda en heltäckande undervisning för barn från 13 år stämmer inte, enligt Akademikerförbundet SSR, som är kritisk till att den bilden målas upp.
– Det här är helt enkelt inte sant att utbildningsfrågan är under kontroll. Kriminalvårdens medarbetare är tydliga med att det är för kort om tid för att bygga upp en fungerande skolverksamhet. Regeringen verkar vara mer intresserad av att det går fort än att det går bra, säger Fredrik Hjulström socialpolitisk chef Akademikerförbundet SSR.
Att bygga upp en barnanpassad verksamhet innanför murarna kräver omfattande kompetens inom pedagogik, utvecklingspsykologi och socialt stöd.
– Nästan alla som jobbar i socialtjänsten, på SiS och i Kriminalvården tycker att det är fel att 13-åringar ska sitta i fängelse. Det struntar regeringen i, säger Fredrik Hjulström. En hastigt uppbyggd ungdomsverksamhet inom Kriminalvården riskerar att göra barnen mer utsatta, mer isolerade och mer låsta i kriminalitet när de väl kommer ut, enligt förbundet.
– Att placera barn i miljöer som är byggda för vuxna är en väg mot större problem, inte mot återanpassning. SiS har inte fungerat tillräckligt bra det är ingen hemlighet, men skolverksamheten är bra men det har tagit lång tid att bygga upp. Att rita nya avdelningar på papper är inte samma sak som att skapa en trygg och pedagogiskt hållbar miljö, säger Fredrik Hjulström.
Ställföreträdarutredningen stod klar år 2021, och regeringen har nu i gått vidare med förslagen. Förslagen förbättrar huvudmannens inflytande och ställer högre krav på ökat hänsynstagande till den enskildes vilja, samt ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Den nya regleringen föreslås träda i kraft i juli 2026.
– Det är oerhört viktigt att stärka huvudmannens ställning. Att lagstiftningen ska kräva att huvudmannens vilja respekteras är centralt för FUB:s medlemmar. Det är också tydligt i lagstiftningen, LSS. Ingen person med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna tvångsförflyttas eller få stora livsbeslut tagna mot sin vilja, säger Anders Lago, förbundsordförande för Riksförbundet FUB och fortsätter:
– Dagens lagstiftning kan få stora konsekvenser för individen och anhöriga. Det såg vi, inte minst, i fallet Therese som Uppdrag granskning har uppmärksammat. Den nya lagstiftningen borde kallas ”Lex Therese”.
Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.
Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17
Läs mer om vår placeringsrådgivning Skanna QR-koden.
Kriminalvården har sedan tidigare i uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser för lagöverträdare i åldern 15–17 år. I ett utkast till lagrådsremissen Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott föreslås att fängelse ska kunna dömas ut för även en 13- eller 14-åring. Uppdraget till Kriminalvården om att förbereda inrättande av ungdomsfängelser kompletteras därför och ska även omfatta den nya målgruppen. Regleringen föreslås vara tidsbegränsad till fem år. – En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer samt försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Den 1 juli 2026 ska Kriminalvården ha särskilda enheter på anstalt för unga klara.
Barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda varierar kraftigt beroende på var de bor, vilken familjesituation de lever i och vilken bakgrund de har. Det visar rapporten ”Kartläggning av multidimensionell barnfattigdom i Dalarnas län” som Länsstyrelsen i Dalarnas län presenterar.
Skillnaderna syns särskilt mellan barn till ensamstående föräldrar och sammanboende, och mellan barn födda i Sverige och barn med utländsk bakgrund.
– Det är en komplex bild som målas upp där olika faktorer förstärker varandra. Vi ser tydligt att barns rättigheter inte är likvärdiga i länet.
Att skillnaderna framför allt är så stora mellan olika grupper och kommuner är det som oroar mest, säger Patric Samuelsson, barnrättstrateg på Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Medan vissa upplever trygghet och framtidstro, vittnar andra om hinder kopplade till ekonomi, sociala relationer och hälsa.
Kriminalvården har påbörjat en analys för att se vilka konsekvenser en sänkt straffbarhetsålder får på förberedelsearbetet som pågår för att kunna öppna barn- och ungdomsavdelningar på anstalter från sommaren 2026. – Med 13- och 14-åringar i vår verksamhet kommer vi sannolikt att behöva anpassa lokaler och verksamhetsinnehåll ytterligare. Vi behöver både undvika att yngre barn vistas med äldre, men samtidigt undvika isolering om det enbart är ett fåtal intagna barn i vår verksamhet, säger Håkan Zandén, som arbetar med barn- och ungdomsuppdraget.
9,1
Genomsnittlig procent ekonomiskt utsatta hushåll i landet
Källa: Kartläggning av multidimensionell barnfattigdom i Dalarnas län
Förra hösten kom Christoffer Bohmans bok ut om det urspårade gängvåldet.
Egentligen vet vi vad som behövs för att minska gängkriminellas rekrytering av unga, men vi gör inte vad som krävs. Som polis kände Christoffer Bohman att han ville göra mer, så nu är han en del i det brottsförebyggande arbetet där man genom samverkan ska höja förmågan att förhindra nyrekrytering av barn.
TEXT JENNY FORS FOTO SOFIE LANTTO OCH GETTY IMAGES
Den grova gängkriminaliteten har följt Christoffer Bohman under hans 20 år som polis. Nu arbetar han som trygghetsstrateg på Skandias stiftelse Idéer för livet, där han kan arbeta mer brottsförebyggande.
– Vi åker ut i kommunerna och hjälper dem att få till en effektiv samverkan. Bland annat genom ett EU-projekt som förebygger utsatthet för barn och unga, säger Christoffer Bohman.
STIFTELSEN SAMARBETAR MED forskare, jurister, civilsamhälle och offentlig sektor för att skapa en positiv samhällsförändring.
– Samverkan behöver komma ned i den operativa vardagen. Många tror redan att de är duktiga på det, och de är jätteduktiga i sin egen organisation. Men när det kommer till att få till rutiner mellan samverkansparterna finns det brister. Det är därför regeringsuppdraget med Bob finns, för att vi behöver fortsät-
ta utveckla riktat stöd på lokal nivå. Bob, Barn och unga i organiserad brottslighet, är en samverkansstruktur på nationell, regional och lokal nivå. En avgörande del av arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten är att bryta rekryteringen av barn och unga.
MÅNGA BARN OCH unga i riskzon för kriminalitet kan identifieras tidigt av samhällets aktörer och många av riskfaktorerna är väl kända.
– Vi vet vad som behöver göras. För att förhindra att nästa generation unga inte hamnar i organiserad brottslighet behöver vi arbeta mer systematiskt. Kommunerna behöver ta på sig ledartröjan, men de behöver hjälp av fler samhällsaktörer. Samverkansgrupperna behöver ta gemensamt ägarskap så att vi inte hamnar i tänket att det är någon annans ansvar. Syftet med samverkan är att vi har problem som vi inte ensamma kan hantera
Bor: I Stockholm.
Arbetar: Trygghetsstrateg på Skandias stiftelse Idéer för livet.
Familj: En son på 10 år och en sambo. Christoffer har under 2025 föreläst på SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdagar på tema gängkriminalitet. Hans bok ”Hundra in i döden” som just beskriver det urspårade gängvåldet kom ut hösten 2024, Polaris Fakta.
tillräckligt bra, så därför behöver vi lösa dem tillsammans.
CHRISTOFFER BOHMAN PEKAR på Rikspolischefens senaste uttalande: ”Vi kan inte lagföra bort gängkriminaliteten. Det förebyggande arbetet måste bli bättre.” Och vi behöver komma in tidigt. Redan i förskolan kommer de första indikationerna på de barn som skulle behöva stödjande insatser.
– När man talar om förebyggande insatser idag, verkar man mest tala om det som händer alldeles innan placering. Det är inte tillräckligt tidigt. Det här har blivit en partipolitisk fråga; hårda tag eller mjuka. Men vi måste ha båda. Vi kan ha en effektiv brottsbekämpning och samtidigt effektiva förebyggande och främjande åtgärder.
De sociala frågorna har alltid varit nära för Christoffer. I familjen fanns de
som jobbade med sociala frågor, dessutom hade han både familjehemsplacerade syskon och adoptivsyskon.
CHRISTOFFER VAR BARA 15 år när han bestämde sig för att bli polis.
– Jag tror att det hade ganska mycket att göra med dels uppfostran i ett värdestarkt hem, men kanske främst miljön jag växte upp i. Det var i Ronna, ett miljonprogramsområde i Södertälje, där jag
såg mycket orättvisa och parallella samhällsstrukturer. Jag kände att jag ville göra skillnad.
I UNGDOMEN KUNDE han räkna till 13 vänner i ungefär samma ålder som dog. Det är en väldigt hög siffra.
– Det var trafikolyckor, självmord, mord, överdoser. Det förstärkte min vilja att bli polis.
Samtidigt fanns det en mängd riskfak-
»Det här har blivit en partipolitisk fråga; hårda tag eller mjuka«
torer även för Christoffer. Utan de starka skyddsfaktorerna som han hade så hade det kunnat bli någon annat även för honom.
– Det är de här starka skyddsfaktorerna som det finns för lite av i Sverige idag. Det görs inte tillräckligt för att stärka familjer och barn i utanförskap så att de har det tillräckligt bra hemma, på fritiden och i sitt liv. Att de känner att de har en plats att vara någon och en social tillhörighet som kan ge drivkraften att skapa ett bra liv.
– Hockeyn var en väldigt stark skyddsfaktor. Jag hade väl en pojkdröm som alla andra att komma till NHL och höll på med hockeyn ända fram till att jag kom in på Polishögskolan. Då var jag bara 20 år, vilket kanske var lite väl ungt.
CHRISTOFFER BESKRIVER HUR han fostrades in i kulturen så där som man gör inom vissa yrken. Polisen är ett brottsbekämpande organ där man ska ta fast de som begår lagöverträdelser. Därför var det lätt att det blev ett ”vi” och ”dem”.
– Särskilt under tiden som aspirant blev det tydligt att vi skulle jaga våra motståndare, och inget skapar ett större ”vi” och ”dem” än att jaga i grupp.
Han ville inte börja som polis i Södertälje, det skulle bli för nära. Det blev Stockholm och han hade en tydlig målbild att få arbeta på Krogkommissionen med ingripanden och spaning mot organiserad brottslighet i krogmiljö.
– Det tog något år innan jag kom dit och det var det absolut roligaste jobbet jag har haft. Det var extremt spännande.
Jag fick höra historier om övervåld och kränkningar, men själv har jag aldrig sett någon kollega gå över gränsen. Jag tyckte om Polismyndigheten som arbetsgivare och det är ett extremt viktigt samhällsinstrument.
REDAN SOM POLISASPIRANT började Christoffer skriva dagbok och fortsatte med det under hela sin 20 år långa karriär. Det var de anteckningarna som blev till en bok som kom ut hösten 2024: ”Hundra in i döden – En polischefs berättelse om ett urspårat gängvåld”.
Den eskalerade gängkriminaliteten blev till slut för mycket för Christoffer som ville göra mer för att stoppa nyrekryteringen till gängen. Han valde att sluta som polis år 2023 och beslöt sig för att skriva boken för att sätta ord på vad som sker, men också vilka lösningar som finns. Under 2025 så har Christoffer också föreläst på SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdagar.
– Det är viktigt att få prata och reflektera över vad som sker och händelser som man har varit med om. I tuffa miljöer kan det vara lätt att utveckla ett cyniskt och hatiskt synsätt. Skrivandet blev mitt sätt att reflektera. Det var också självlärande och terapeutiskt.
Som polis går man in i sin myndighetsroll och lär sig att kommunicera eller ingripa på ett självklart och effektivt sätt. – Man utvecklar en näsa för misstanke om brott. En gång grep jag en rånare på väg till jobbet. Det hände så många sjuka och konstiga saker under de här åren. Jag blev också lärare på Polishögskolan
»Det fanns indikationer på att något förändrades, men det är svårt att säga exakt när«
ett par år och började mer och mer rikta mig mot arbetsledande frågor. När jag var 32 år blev jag operativt ansvarig för Kriminalenheten, som det hette då, som bestod av 350 medarbetare.
HAN KOM IN ännu mer på lednings- och styrningsfrågor och klättrar högt, men faller också högt.
– Jag var nog ganska udda och jobbig. Nu raljerar jag men inom offentlig sektor så premieras inte den som är udda. Men med komplexa problem så kan man inte göra som man alltid har gjort, resonerar jag. Min chef tyckte dock att jag inte var ett ämne för den befattningen som jag hade. Det är nog många som känner igen
sig i att inte bli lyssnad på. Jag kom till insikt om att jag behövde ändra mitt sätt att kommunicera.
2015 BLEV CHRISTOFFER biträdande chef i Järva och det var där och då som den värsta organiserade brottsligheten började få fäste. Vissa socioekonomiska stadsdelar blev i princip lämnade till sitt öde.
– Det var några tuffa år. Vi lyckades med väldigt mycket, men vi var också naiva. Det fanns indikationer på att något förändrades, men det är svårt att säga exakt när. Alla regeringar oavsett färg har misslyckats.
Sedan hamnade han i Sollentuna. Då trappades våldet upp ännu mer och det
blev uppenbart att det krävdes myndighetsgemensamma insatser för att komma åt den organiserade brottsligheten.
– Jag sökte mig till Eskilstuna i tron om att få komma bort från våldet och skjutningarna. Det höll i 26 dagar. Det blev Eskilstuna som hade flest skjutningar per 100 000 invånare år 2022, 32 stycken på ett år, jämfört med 15 i Södertälje som kom på andra plats.
HAN HAR TIDIGARE berättat om det dödshot som han och kommunstyrelsens ordförande fick på sig.
– Men det var inte därför jag slutade som polis. Det var någon form av insikt att jag inte kan fortsätta att jobba på det sättet. Tar vi en kommer det tre nya och tio står i kö för att ta deras plats. Därför är inte brottsbekämpningen lösningen, avslutar Christoffer. ○
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling, samt familjestödsamtal.
HVB | TIERP | TÄRNSJÖ
Alima 072-559 09 39 | Östagården 073-405 00 15
Bergslagsgårdens Sjuk- och Behandlingshem är ett familjeföretag som grundades 1969. Vi har sedan dess utvecklats och vuxit till att idag ha 30 vårdplatser. Vi erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA
070-850 28 89
Förstärkt familjehemsvård med coach / behandlingsfamiljer
Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd ÖPPENVÅRD | BEHANDLINGSFAMILJ
076-116 68 06
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg.
På Bergslagsgården värnar vi om en trygg och lugn miljö då vi är övertygade om att det påverkar både mående och välbefinnande. Vi arbetar utefter individuella behov med fokus på att upprätthålla en meningsfull vardag och en strävan mot ett självständigt liv, (ESL).
Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
UPPSALA 070-569 01 74
Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information.
0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se
072-399 05 33 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se
TEMA: SKYDD & STÖD
För en våldsutsatt person är det många överlevnadsstrategier som kickar in. Att lämna är inte helt självklart. För Sara blev det en fråga om liv och död. Det kan också vara svårt att klara sig själv när någon har styrt ens liv. Och hur ser det ut i Nederländerna?
22 Sara levde med våld
Sara Hultén blev misshandlad av sin expojkvän och fick till slut modet att lämna.
Hållbar skyddsplacering
Niklas och Jenny på Hemlikt berättar hur viktigt det är att den skyddssökande ska klara av ett liv i självständighet.
Vidgade vyer
Relationsvåldscentrum Innerstaden har varit på studiebesök till Nederländerna för att se hur de arbetar med våld i nära relationer.
»Jag hade inte orken eller drivkraften till att ta mig därifrån«
Sara föreläser idag och uppmanar att lägga skuld och skam där den hör hemma, hos förövaren. Foto: Sara Nilsson/Lovestories by Sara
Sara Hultén vet hur det är att leva i skräck. Under två års tid blev hon misshandlad, i många fall torterad, av sin expojkvän. 2023 släpptes hennes bok ”När rädslan besegras kommer modet”, som handlar om den våldsamma relationen. I november i år kom hennes andra bok ”Från mörker till mod”. – Jag vill så ett viktigt frö hos andra som är utsatta för våld, säger hon.
TEXT ANNE HAAVISTO
Sara berättar att hon var på en bra plats i livet, 2019. Hon drev en skönhetssalong och hade ett socialt liv, men hon saknade kärleken. På en dejtingsida fick hon kontakt med en man som hon kände att det klaffade med direkt. De började dejta ganska intensivt och Sara minns hur stark hans intresse var för henne.
– Han ville veta allt om mig; mina styrkor, svagheter och min syn på livet. Jag kände mig så otroligt sedd av honom, han var kärleksfull och överöste med komplimanger, sa att jag var fin och vacker.
ATTRAKTIONEN MELLAN DEM var stark. När han efter tre månader började visa tendenser av svartsjuka, tyckte Sara att det var gulligt. Att han på så sätt övertygade henne om hon var hans.
– Han ville kontrollera mig, men jag tyckte inte det var så farligt. Jag var ju också otroligt förälskad. Men svartsjuka är inte gulligt, idag vet jag att det är en
varningsflagga att vara vaksam för, säger hon.
Han kontrollerade henne när hon var bortrest på andra sidan jordklotet och bombade med meddelanden om inte Sara svarade direkt. Han hade under tiden varit i hennes lägenhet och rotat och hittat visitkort med manliga namn som hon tvingades redovisa för. Saras magkänsla var inte bra och hon började bli rädd för honom.
– Det var en märklig känsla, jag var både förälskad och rädd på samma gång.
ETT HALVÅR EFTER att de träffats kom det första slaget.
– Helt oprovocerat slängde han ett ölglas i mitt ansikte. Blodet rann över mitt ansikte och ögat svullnade. Han bad inte om ursäkt, visade ingen ånger alls. Jag skulle säga till folk att jag hade ramlat. Det var min första lögn, både för mig själv och andra.
Våldet eskalerade och Sara gick in i förnekelse. Han sa kränkande saker som att hon var värdelös och ful att att ingen annan man skulle vilja ha henne. Det fysiska våldet blev grövre och kom oftast från ingenstans.
– Han hade ett sådant humör, han blev förbannad. Särskilt när han fick för sig att jag ljög eller att jag var otrogen, minns Sara.
Då visste inte Sara något om brottsofferjourer eller kvinnojourer. Förnekelsen blev djupare och det hände att hon tänkte att det inte var sant, att det inte hände henne.
– Jag blev hjärntvättad. Allteftersom våldet blev vardag kände jag mig liten och värdelös, ibland kändes det som om vi var med i en film. Så hårt satt förnekelsen.
Hon säger att hon levde för att överleva. Men en dag var hon säker på att hon han skulle döda henne.
– Han tvingade ner mig på knä och
höll en kniv framför mig. Sen tog han tag i mitt hår och skar av en bit från min skalp. Han kommer att döda mig, ekade det som ett mantra inom mig. Sen blev det svart och jag minns att jag nästa dag stod framför spegeln och plåstrade om mitt huvud. Från den dagen levde jag med dödsångest. Jag hade inte orken eller drivkraften till att ta mig därifrån.
Nu blev prio ett att skydda sig själv och hålla upp fasaden. Sara var glad för att hennes familj bodde hundra mil bort. – Jag undvek alla jag kände för jag orkade inte förklara eller försvara. Jag hade inget människovärde kvar, men jag var inte heller redo att lämna honom. Hans ord hade blivit min sanning, det onormala hade blivit normalt och alla gränser hade flyttats, säger hon.
DE FLYTTADE TILL ett område där ingen kände igen dem och hans övervakning intensifierades. Sara var helt fast under hans styre.
– Han höll mig vaken i flera dygn och bestämde om jag fick gå till jobbet eller
inte. Jag skulle alltid ha telefonen bredvid mig och svara direkt när han ringde. Vissa vänner, särskilt de manliga, fick jag inte ha någon kontakt med.
SARA BLEV DUKTIG på att dölja spåren av våld med smink och kläder. Hon gick in i sig själv med strategin att överleva dag för dag. Händelsen som skulle leda till vändningen kom när han anklagade henne för att vara otrogen. Sara ljuger och säger att det stämmer, för att han ska bli tyst. Istället tar en galen plan form. – Han säger att vi ska åka och leta reda på mannen, nästkommande fredag. Sen säger han att jag ska slå ihjäl honom med en yxa som han senare skaffar och lägger i bilen. Men det finns ju ingen man. Så jag löser det genom att köpa ett kontantkort till en annan telefon för att vi ska ringa den. Man blir påhittig när man kämpar för att överleva, säger Sara. Det finns också ett annat hot som är ännu värre, hittar vi inte mannen ska vi åka och jag ska ha ihjäl mina föräldrar med yxan, medans han filmar.
När det bara är en dag kvar innan den fruktansvärda dagen så ringer Sara i ren panik en väninna och berättar vad som pågår. Väninnan ringer polisen, som tar ärendet på största allvar.
– Polisen åker och tar med sig honom. Senare åker jag till polisstationen och sitter i förhör i fyra timmar.
ATT SARA FICK den där sista pushen till att berätta och sätta stopp på allt var att hon bara hade två val kvar.
– Antingen berättade jag allt, eller så skulle polisen hämta mina föräldrar i en liksäck.
På sjukhuset dokumenterades 37 skador på Saras kropp, kort tid därefter var det dags för rättegång. Sara berättar att det var viktigt för henne att ha en öppen rättegång.
– Jag ville visa vilket monster jag hade levt med. Varje dag kom 20-30 personer som stöttade mig. Det kom personer från socialtjänsten, kvinnojouren och brottsofferjouren. Det gav mig styrka. Det hjälper också i bear-
betningen efteråt att möta sitt monster i en trygg miljö.
De fyra dagarna som rättegången pågick hade Sara mycket ångest. Vid några tillfällen hackade hon tänder och kallsvettades och gick därifrån. Men när hennes exman stirrade på henne vek hon aldrig undan med blicken.
– Han viskade ”jag älskar dig” och jag släppte inte hans blick, ville inte förlora. Mannen dömdes till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkt och grov kvinnofridskränkning på 27 åtalspunkter i både Tingsrätten och Hovrätten.
– Det var en lättnad att han dömdes. När han släpptes ansökte jag om kontaktförbud, men det avslogs för att det ansågs som kränkande mot honom. Men nu sitter han inne igen, för att ha misshandlat en kvinna.
FÖR ATT BEARBETA det trauma Sara varit med om hade hon behövt gå i traumabehandling, men dit var det två års väntetid. Hon hittade en psykolog och började med stresshantering som pågick
»Det var en märklig känsla, jag var både förälskad och rädd på samma gång«
i olika perioder med uppehåll för att hjärnan skulle få återhämtning.
EFTER DOMEN BODDE Sara i ett halvår hemma hos sin syster. Hon var rädd och hade svåra ångestattacker.
– Kroppen minns ju allt. Jag var väldigt rädd och vågade knappt vara utomhus. När det var som värst hade jag runt 15 ångestattacker om dagen. Det fanns många saker som triggade; olika dofter eller om jag hörde fotsteg bakom mig. Min syster stöttade mig mycket den här tiden och tog hans om viktiga telefonsamtal. Än idag har jag svårt för speglar, för att hans ord om att jag är ful och äcklig, har etsat sig fast.
Som en del av sin bearbetning skrev
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
hon en bok om sina upplevelser. Boken heter När rädslan besegras kommer modet och kom ut samma vecka som hennes förövare blev frisläppt 2023. I slutet av november 2025 kom den andra boken Från mörker till mod, som skildrar Saras tankar och känslor mer djupgående.
Sara blev inbjuden 2023 att föreläsa för kvinnojouren. Något som var jobbigt men nödvändigt. Idag fortsätter hon att föreläsa och säger att hon är friare i sitt uttryck.
– Innan föreläste jag på rutin efter ett manus. Idag bryr jag mig inte om jag får en panikattack mitt i eller gråter. Jag låter känslorna komma ut och jag är väldigt stolt över vad jag har åstadkommit, säger hon.
Vilka är dina viktigaste budskap när du föreläser?
– Jag uppmanar att lägga skuld och skam där den hör hemma, hos förövaren. Att vem som helst kan drabbas av våld och att man inte ska skuldbelägga offret och fråga varför man inte lämnar relationen. Jag vill så viktiga frön hos andra som är utsatta. Det är också viktigt att man, när
»Jag hade inte orken eller drivkraften till att ta mig därifrån«
man är i en våldsam relation, dokumentera och göra små anteckningar om det är möjligt.
Hur har du förändrats som människa efter tiden i en våldsam relation?
– Jag har tillitsproblem, men jag har också blivit starkare och vågar stå upp för mig själv. Jag har alltid varit en omtänksam person, de personer som varit viktiga i mitt liv är ännu viktigare idag.
Vågar du drömma om kärlek igen?
– Ja, det gör jag faktiskt, men det är klart att en eventuell man i framtiden kommer att vara mer under lupp. Hat föder hat och kärlek föder kärlek. Jag kan inte gå runt att hata, jag måste spara på energin till att vara positiv och ge kärlek och värme till andra. Om jag förlåtit min förövare? Jag behöver inte förlåta varken honom eller mig själv. Han är likgiltig för mig, alltså ingenting. En rätt skön känsla. ○
Om Sara Hultén
Ålder: 51.
Gör: Driver skönhetssalong. Bor i: Skåne.
Aktuell med: Boken ”Från mörker till mod” (2025) och föreläsningen ”När rädslan besegras kommer modet”.
Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.
För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.
Hos oss får du alltid en trygg placering!
Trygghet & omtanke för hela familjen
Skyddsplacering ska hålla över tid
Ett skyddat boende ska ge skydd och stöd under placeringen, men något som är lika viktigt är att den skyddssökande ska klara av att leva ett självständigt liv efter avslutat placering. Hållbara skyddsplaceringar genomsyrar hela verksamheten hos Hemlikt.
TEXT JENNY FORS
FOTO HEMLIKT OCH GETTY IMAGES
Många våldsutsatta som kommer till ett skyddat boende har varit så begränsade av sin förövare att de inte har fått sköta vare sig hushållsekonomi eller andra vardagliga ansvarsområden.
– Det finns en stor risk att klienten återgår till sin hotaktör om klienten inte har förmågan att klara sig själv efter skyddsplaceringen.
Skydd handlar inte bara om skyddad bostad – det handlar om att klara vardagen, säger Niklas på Hemlikt.
Ofta har förövaren utövat ekonomisk kontroll samt utövat kontroll över rörelsefriheten genom
att ha hand om ekonomin och skjutsat och hämtat klienten.
– Tänk dig en kvinna med tre barn som inte får pengarna att räcka till mat åt sina barn. Då blir det barnens behov av mat som kommer före allt annat och det kan bli att hon ringer sin förövare och ber att bli hämtad hem igen.
MÅLET FÖR HEMLIKT är en hållbar skyddsplacering som inte bara ger skydd för stunden utan ger förutsättningarna till ett fortsatt liv i trygghet. Arbetssättet handlar om delaktighet, respekt och egenmakt. Det är viktigt att klienten inte känner sig som en passiv mottagare, utan som en aktiv deltagare i sin egen förändring.
– Vi coachar klienten till en ökad förmåga att bli självständig. Varje person eller familj har olika resurser och förmågor så processen kan se väldigt olika ut. I början behövs mer stöd, till exem-
pel med att fylla i blanketter och ta olika samhällskontakter, men vi gör det tillsammans med klienten som med tiden får ta mer och mer ansvar själv. Det ökar självkänslan och tilliten till sig själv, säger Jenny på Hemlikt och fortsätter:
– Barnen är en central del av arbetet, och vi på Hemlikt ser hela familjen. Barnen är egna individer som behöver förstå vad de har varit med om men framför allt känna att de kan börja tro på framtiden igen.
Under den första tiden handlar allt om trygghet och säkerhet. Familjen har lämnat sin hemort och behöver landa, läka och sakta bygga upp sin förmåga att starta ett nytt liv.
Målet med en hållbar skyddsplacering är att klienten ska kunna stå på egna ben efter avslutad placering. Foto: Getty Images
– Det är en stor sak att starta om på nytt, att fly med kort varsel och ryckas upp från bostad, vänner, familj, skola, jobb och fritidsaktiviteter. Det kan vara jobbigt att acceptera att man inte ska tillbaka hem, att barnen inte ska till sin skola på måndagen. Allt detta som den modiga familjen har gjort får inte vara för gäves, de måste kunna klara sig utan oss när insatsen avslutas, säger Niklas.
FÖRST ÄR DET mycket praktiskt som ska skötas. En ny mobiltelefon går att låna innan man har säkerställt att ingen kan spåra den gamla, även betalkort och liknande möjliga hot måste identifieras och förstås av familjen. Allt detta ingår i de
säkerhetsplaneringar vi gör tillsammans med klienten. Målet är att de ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Därför behöver man lära sig att inte röja sig själv, att våga vara ute i samhället, ta del av de möjligheter och det stöd som finns och att förstå vilken service samhället erbjuder.
– STEG FÖR steg bygger vi upp förmågan att klara sig själv. Vi är med i början och sedan får klienten stöttning att sköta mer och mer på egen hand. Det är allt från vardagliga saker som att handla mat och åka buss till att söka bostad och jobb, berättar Jenny.
Parallellt med det praktiska och var-
dagliga genomförs stödjande samtal, både med den vuxna och barnen.
– Vi utgår från traumamedveten omsorg och i barnsamtalen använder vi oss av BRA-samtal, Tejping och Trappan-metoden. När barnen kommer till oss kan de vara tillbakadragna, utåtagerande eller gränslösa och det är vanligt att barnen har svårt att sova. Både barn och vuxna behöver bearbeta sina upplevelser av våld och vi ser ofta att barnen förändras snabbt när de flyttar in hos oss vilket är ett tydligt tecken på hur viktig trygghet är och att någon lyssnar på och respekterar barnet.
– Ofta har klienterna brister i föräldraförmågan. De vet inte hur de ska
Att inte klara av sin hushållsekonomi eller inte vågar ta kontakt med myndigheter till exempel gör att man hamnar i beroendeställning. Foto: Getty Images
möta barnens behov. De kanske inte har haft mandat för det i hemmet. Här får de hjälp att se och förstå barnet, säger Niklas.
ATT FÖRSTÅ SITT värde, bygga självkänsla, självförtroende och känna att man duger är viktigt för att bygga ett nytt liv. Klienterna utmanas till nästa nivå när de är mogna för det. Det är inte den enklaste vägen, men det är nödvändigt och väl värt ansträngningen.
– Alla tjänar på det. Vi undviker lidande för individen och minskar behovet av kostsamma samhällsinsatser. Forskning visar att barn som lever med våld i hemmet löper kraftigt ökad risk för psykisk ohälsa, destruktiva relationer och behov av samhällsvård i vuxen
»Skydd handlar inte bara om skyddad bostad – det handlar om att klara vardagen«
ålder. Om vi kan vara delaktiga i att få en familj att bryta destruktiva mönster och leva tryggt och självständigt så finns mycket stora vinster för både familjen och samhället.
– Det är ett stort ansvar vi har och det är fantastiskt när vi lyckas. Till exempel hjälpte vi en kvinna att övningsköra, ta körkort och fullfölja sin vårdutbildning. En annan kvinna hade länge försökt att lämna sin våldsutövare, men fick inte någon bostad på grund av det ekonomiska våld hon var utsatt för. Vi hjälpte henne att få ordning på ekonomin och hon kunde sedan ordna med en bostad och själv stå på ett lägenhetskontrakt säger Jenny.
HEMLIKT, HAR GODA kontakter med bostadsbolag runt om i Sverige som ibland utnyttjas för att hjälpa klienter till att få en bostad trots att de till exempel har en betalningsanmärkning. – Placeringarnas längd varierar, men
de flesta familjer bor hos oss fyra till åtta månader. Under den tiden arbetar vi steg för steg tillsammans för att klienten ska kunna leva tryggt och självständigt även efter avslutad insats. Det är kärnan i vårt arbete med hållbara skyddsplaceringar . Våra uppföljningar visar att cirka 20–25 procent av placeringarna leder till ett helt självständigt liv utan fortsatt stöd, säger Jenny.
– FÖR DEN HÄR målgruppen är det ett mycket gott resultat – och det innebär troligtvis att både föräldern och barnen kan undvika framtida samhällsinsatser. Samtidigt ser vi att en stor del av de övriga klienterna gör betydande och viktiga framsteg. De stärker sin vardagsförmåga, ökar sin egenmakt och får en tryggare och mer förutsägbar tillvaro. Det är förändringar som minskar risken för återfall i våld, förbättrar barnens trygghet och kan bidra till att familjer får bättre förutsättningar för ett stabilt liv på sikt, avslutar Niklas. ○
Skyddat Boende
BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte kan vara kvar i sitt eget hem på grund av att man blivit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för hot och våld.
Akutplaceringar
Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.
Ring oss nu: 011-473 91 00
VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.
Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.
Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.
Kontakta oss för placeringsförfrågan 011-473 91 00 | info@bocare.se | www.bocare.se
RVCI på mottagning i Enschedes stadshus i Nederländerna.
Åtta behandlare från Relationsvåldscentrum Innerstaden i Stockholm (RVCI) har gjort ett studiebesök i Nederländerna för att se hur de jobbar med våld i nära relationer. Nu sjuder det av ännu fler idéer i form av utökad samverkan och fler samtal som ska underlätta för våldsutsatta.
TEXT JENNY FORS FOTO PRIVAT
Relationsvåldscentrum (RVC) erbjuder stöd och behandling i form av samtal till personer som har utsatts för våld eller utövar våld i en nära relation. Man kan också få stöd i rättsprocesser. RVC finns på fyra platser i Stockholm.
NÄR RELATIONSVÅLDSCENTRUM INNERSTADEN (RVCI) mottog Stockholms stads kvalitetsutmärkelse förra året fick de en summa pengar att använda till fortsatt kvalitetsarbete.
– Vi är väldigt influerade av ATV,
Alternativ till våld, en behandling för våldsutövare från Norge. Även Utvägs kvinnogrupp, som är en metod för gruppverksamheter för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Båda finns med i Socialstyrelsens metodguide, berättar Frida Malm, enhetschef.
MEDARBETARNA ÅKER REDAN på konferens till Norge vartannat år, så de började tänka att de kanske skulle lyfta blicken och få ny input från något annat håll.
– Vi såg en artikel med socionom Inge
Jensen som berättade hur man jobbar i hennes hemland Nederländerna med bland annat ett temporärt besöksförbud i tio dagar, vilket innebär att det är våldsutövaren som får flytta på sig från hemmet. Det här lät så intressant så vi tog kontakt med Inge Jensen som blev väldigt engagerad och kopplade ihop oss med en kvinna på stadshuset i nederländska kommunen Enschede.
DE HADE FLERA möten där de fick veta mer om vad de kunde få ut av ett besök.
– Vi bestämde oss för att åka på ett tre dagar långt studiebesök och Inge Jensen mötte upp oss i Enschede och var med oss hela tiden. Det var helt fantastiskt! Länderna är uppbyggda efter olika system och hon har ju jobbat i båda, så det var guld värt att ha henne som guide. Dessutom kan hon språket och kunde tolka när vi körde fast, berättar Frida Malm.
»Våldsutövaren får alltså inte vara i hemmet under den här tiden«
De blev väl omhändertagna och fick ett gediget program med besök i bland annat stadshuset, en kvinnojour, Polisens våld i nära relations-team och ett Veiligheidshuis, något som de översatte till Safe at home eller Tryggt hem.
– Det är ett center där man jobbar med våldsutsatta och barn, ungefär som vårt Barnahus är uppbyggt – en trygg plats där alla kontakter ska finnas under samma tak. De arbetar även jourtider och kunde då möta upp i krisen både precis när något skett men även varje dag i direkt anslutning.
NEDERLÄNDERNA HAR EN lagstiftning som skiljer sig från den svenska på flera sätt. Bland annat genom det tillfälliga hemförbudet, som alltså är ett besöksförbud som utfärdas av borgmästaren och gäller under 10 dagar, men möjlighet till en 18-dagars förlängning.
– Man jobbar väldigt intensivt under de här dagarna med ett kristeam som tar hand om den våldsutsatta och barnen. Våldsutövaren får alltså inte vara i hemmet under den här tiden, utan får lösa sin boendesituation genom att flytta in hos någon kompis eller familj. Den våldsutövande personen får också en stödkontakt som arbetar med denne i samtal.
Ibland när Polisen kommer till en brottsplats så kan det vara oklart vem som är förövaren. Att separera parterna på det här sättet blir ett skydd för båda. Kristeamet jobbar lika intensivt även om det är kväll eller helg och man har samtal med båda parter. Man tar också in nätverket runt paret; skola, grannar.
Frida tycker att det här intensiva arbetet liknar Islandsmodellen som vi i Sverige använder för att ge akut stöd till barn
Här är hela gänget med behandlare från RVCI framför stadshuset.
som har bevittnat eller utsatts för våld. Även Signs of safety, som används för att ta hjälp av nätverket runt omkring för att trygga barn.
– Det är något vi också skulle kunna göra i Sverige, att jobba snabbare, mer intensivt och med fler samtal även för vuxna, men inom vår svenska lagstiftning. Vi har ju också möjlighet att låta åklagare snabbare kunna utfärda ett särskilt utvidgat kontaktförbud med den nya lagen från 1 juli i år, säger Frida Malm.
I SVERIGE HAR Polisen skyldighet att upprätta en polisanmälan om de får kännedom om att ett eventuellt brott har begåtts. Den regeln finns inte i Neder-
länderna. Där frågar Polisen den våldsutsatta om denne vill anmäla efter ett informations- och stödsamtal. Polisen har också ett så kallat stoppsamtal med våldsutövaren som går ut på att denne måste sluta med sitt våldsbeteende. Gör personen inte det så kan det bli konsekvenser.
– NÄR VI HAR resonerat kring skillnaderna så är det med blandande känslor. Å ena sidan så kan det vara tungt för den våldsutsatta om det inte blir en fällande dom efter en polisanmälan, men om man inte polisanmäler så kan också det psykiska våldet trappas upp. Vår upplevelse är att i Nederländerna jobbar de mer för att
familjen ska hålla ihop. Vi har mer i bakhuvudet att har det förekommit våld så bör den våldsutsatta skyddas från ytterligare våld. Men många går tillbaka till sin våldsutövare.
DET ÄR EN svår balansgång och beror förstås på hur tidigt våldstendenserna uppstår. Stockholm har ju arbetat en hel del inom projektet IGOR med att informera och motivera till stödinsatser för att förhindra upprepat relationsvåld. RVCI har nu permanent två socialsekreterare som jobbar tätt ihop med Polisen. – På ett sätt så jobbar vi lite lika. I Nederländerna har de också en trappa för att avgöra när det krävs kraftigt agerande från samhällets sida. I ett första skede är det samtal och det finns också en stödlinje att vända sig till.
»Det är ett center där man jobbar med våldsutsatta och barn, ungefär som vårt Barnahus«
Frida och hennes team på RVCI tycker att studiebesöket har varit väldigt intressant och de har så mycket som de tar med sig. – Till exempel deras Center för sexuellt våld är ganska likt Avdelning för våldtagna där man kan få visst stöd och hjälp, både gällande den fysiska hälsan men också stödsamtal. Men i Nederländerna jobbar de mer över tid. Efter att ha sett hur de jobbar där har vi börjat tänka att vi också borde jobba ännu mer riktat mot sexuellt våld. Vi har bara några få träffar där vi fokuserar på det sexuella våldet, men många vill jobba vidare med det.
STUDIEBESÖKET OCH DEN kvalitetsutveckling som sker inom RVC ligger helt i linje med den nya socialtjänstlagen och kommunernas ansvar att arbeta mer förebyggande. Från att tidigare ha kunnat erbjuda 5 samtal kommer RVC under nästa år erbjuda 15 samtal utan
beslut om insats från Socialtjänsten. Det nederländska Safe at home skulle man också vilja applicera i Sverige på något vis där allt finns samlat under ett tak. Som våldsutsatt behöver man idag träffa väldigt många.
– STOCKHOLM STAD SKA utreda om staden tillsammans med andra myndigheter ska inrätta ett Välkomsthus där flera aktörer ska kunna samlas och samverka. Eskilstuna har ett Stoppcenter för den som blivit utsatt för våld i nära relation. Inom Stockholms stad lägger politikerna mycket fokus på arbetet kring våld i nära relationer vilket känns positivt. Dessutom kommer stadens fyra RVC bli en samlad organisation från och med den 1 juli nästa år. Det ger oss ännu bättre förutsättningar för metodutveckling med likställighet för alla som kommer i kontakt med RVC, avslutar Frida Malm. ○
Insikten HVB har i trettio år tagit emot och hjälpt barn och unga vuxna att växa i en vardag där de kan utvecklas i egen takt och efter egna förutsättningar.
Våra boenden uppskattas då de är mindre, familjära och lätta att trivas i! i
Just nu finns lediga11–14platser år
Hos Insikten är vi extra stolta över Boda, vårt familjära HVB i hemtrevliga Sala!
Boda HVB ligger i lantliga omgivningar precis utanför småstaden Sala. Här vänder vi oss till pojkar som på grund av beteendeutmaningar, skolfrånvaro och konfliktfyllda familjerelationer inte kan bo kvar hemma. Deras svårigheter har ofta sin grund i komplexa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där autism, ADHD och lindrig IF finns med.
På Boda HVB är vår sammansvetsade, kompetenta personalgrupp redo att möta målgruppen; pojkar 11–14 år. Här tränar vi att hantera vardagens möten, aktiviteter och sysslor, liksom en fungerande skolgång eller praktik och en meningsfull fritid. Vår strävan är att pojkarnas färdigheter ska kunna generaliseras till sammanhanget utanför Boda. Till vår hjälp har vi en anställd psykolog med lång erfarenhet av kliniskt arbete inom BUP och HAB, och även en anställd sjuksköterska.
Inom Insikten HVB har vi i trettio år tagit emot och hjälpt barn och unga vuxna att växa i en vardag där de kan utvecklas i egen takt och utifrån egna förutsättningar. Vi är glada att nu kunna välkomna nya boende till Boda, vårt trevliga HVB-hem i Sala!
Boda HVB i Sala för pojkar 11–14 år
Välkommen!
För ytterligare info och placeringsförfrågan: 010-16 00 67
Boda – Insiktens HVB-hem nära småstadsmiljön i Sala
Boda, ett familjärt HVB-hem i den lilla kontexten där vi erbjuder en PBS-inriktad, trygg och strukturerad behandling och omsorg för pojkar 11–14 år. Placering sker med stöd av SoL eller LVU.
Insikten erbjuder HVB och Stödboenden i Sala samt Familjehem i mellersta och södra Sverige. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av egen psykolog samt socionomer. www.insikten.info eller scanna qr-koden.
På Boda arbetar vi med pedagogiskt material för att skapa struktur och förutsägbarhet, och för att underlätta kommunikationen för barnen. Till exempel använder vi gärna bildstöd som hjälp för att planera dagen och förbereda inför skola och aktiviteter, eller för att stödja samtal och förklara svårare koncept.
Positivt beteendestöd, PBS, är ett arbetssätt som hjälper människor att förebygga och hantera problemskapande beteenden genom ett motiverande och stöttande förhållningssätt.
Genom att stärka individens önskade beteenden och stödja utvecklingen av nya färdigheter, skapas förutsättningar för varaktig förändring och livskvalitet.
Hos Insikten HVB möter vi barn och unga med förståelse för deras problematik, och med tydlig målsättning att bygga en positiv utveckling och livskvalitet.
Omsorg och fostran – Vår fokus ligger på att skapa en bekräftande och respektfull miljö där barnets styrkor och resurser synliggörs och utvecklas.
Trygghet – Genom strukturerade rutiner, tydlig kommunikation och förutsägbarhet skapas en trygg vardag. Personalen använder ett lugnt och empatiskt bemötande.
Tillsyn – Tillsynen är aktiv och förebyggande med personal som stöttar barnet i att möta utmanande situationer i lagom takt.
Konflikter hanteras på ett ickekonfrontativt sätt.
Tvärprofessionell behandling som ger resultat.
Behandling i samverkan – Långtgående samarbete mellan boendepersonal, sjuksköterska, barnpsykiater och psykolog.
Kartläggning och bedömning – Behandlingen inleds med kartläggning av barnets beteenden och utvecklingsbehov med stöd av tidigare anamnes, ny klinisk bedömning och eventuellt kompletterande psykologisk testning.
Beteendestödsplan – Individuell utformad plan för omsorg och behandling:
• Preventiva insatser: anpassning av miljön och rutiner för att förbygga problem och underlätta önskade beteenden. Översyn av ev medicinering.
• Proaktiva insatser: inlärning av nya färdigheter och färdighetsträning i miljön. Individuell psykologisk behandling.
• Reaktiva insatser: en tydlig plan för krissituationer som baseras på ickekonfrontativa förhållningssätt.
Välkommen!
För ytterligare info och placeringsförfrågan:
Insikten erbjuder HVB och Stödboenden i Sala samt Familjehem i mellersta och södra Sverige. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av egen psykolog samt socionomer. www.insikten.info eller scanna qr-koden.
Ronak är ett skyddat boende med lång erfarenhet av våld i nära relation samt hedersrelaterat våld. Verksamheten har tillstånd från IVO. Boendet erbjuder stöd i olika former, strukturerade samt, praktisk hjälp, stöd med myndighetskontakt, stöd med kontakt med Polisärenden advokat etc.
Boendet utför riskbedömningar såsom PATRIARK, FREDA OCH SARA. Vi har barnsamtal.
Boendet riktar in sig på både akuta som planerade placeringar. Verksamheten erbjuder hämtning dygnet runt.
Boendet har bostadsgarantin inom max fyra månader med första handskontrakt.
www.ronak.se
076226 88 52 | info@ronak.se
Välkommen till Vejbyhem
Skyddat boende & Stödboende
Vi skapar förutsättningar för människor i utsatta livssituationer att hitta trygghet, riktning och frihet att forma sina liv. Vårt arbete gör skillnad – varje dag.
Skyddat boende för kvinnor, män och familjer. Här bor klienten kollektivt eller enskilt med insatser.
Vårt ansvar – hela vägen
• Komplexa fall (våld, hot, missbruk)
• Jour, akut- och planerad hämtning
• Riskbedömning och säkerhetsplanering
• FREDA, SARA & Patriark
• Psykologkontakt och barnperspektiv
• Lyckad utslussning till eget boende
Vi samarbetar med ett stort antal kommuner i Sverige, kontakta oss för förfrågan
010-70 60 350
info@vejbyhem.se vejbyhem.se
Vad sägs om Lotta Borg Skoglund, SMART Psykiatri, Emelie Segerdahl, sakkunnig på Unizon och f.d. polisen Nadim Ghazale? Nästa år blir det en mängd välkända föreläsare på SSIL Utbildningsdagar. Det blir också premiär för Beroendedagen.
TEXT JENNY FORS
Beroendedagen hålls den 5 februari i Uppsala och är en helt ny dag som SSIL –För vård och omsorg arrangerar.
– Det är något som har efterfrågats. Därför har vi en egen dag med fokus på missbruk och beroende. I övrigt behåller vi temat Gängkriminalitet, Dagen för skyddat boende och och introducerar dessutom temat En socialtjänst i för-
ändring, som ersätter Framtidens socialtjänst, berättar Robert Jonsson, ansvarig för offentlig sektor på SSIL – För vård och omsorg.
Föreläsare på Beroendedagen är Robert Grahn, universitetslektor på Umeå universitet, Ylva Larsson, föreläsare och Hjärnkollambassadör och Lotta Borg Skoglund, överläkare, forskare och en av Sveriges främsta experter på samsjuklighet.
BAKOM ETT BEROENDE finns ofta psykisk ohälsa, trauma och ibland oupptäckta neuropsykiatriska svårigheter. Lotta Borg Skoglund beskriver hur samsjuklighet påverkar vägen in i och ut ur missbruk, varför traditionella insatser ibland misslyckas, och hur socialtjänstens myndighetsutövning kan anpassas för att skapa bättre beslutsunderlag och mer träffsäkra insatser.
Ylva Larsson delar med sig av sina erfarenheter av blandmissbruk, tvångsvård, destruktiva relationer och upprepade kontakter med både socialtjänst, psykiatri och polis.
– Vi är jätteglada och stolta att kunna presentera så intressanta föreläsare och relevanta teman för 2026 under ännu fler dagar, säger Robert Jonsson.
Dagen för skyddat boende hålls på tre orter under året; i Örebro den 5 mars, Göteborg den 21 oktober och Stockholm den 3 december 2026.
SANNA KNUTSSON, ADVOKAT på Advokatbyrå Rebecca Lagh, är tillbaka som föreläsare. Hon belyser samspelet mellan domstol,
»Vi är jätteglada och stolta att kunna presentera så intressanta föreläsare«
socialtjänst och skyddat boende – och hur brister i kunskap och kommunikation kan få avgörande konsekvenser för både vuxna och barn.
EMELIE SEGERDAHL, SAKKUNNIG på Unizon och socionom med bakgrund inom både socialtjänst och kvinnojour, delar erfarenheter från över ett decennium i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Genom berättelser från jourverksamheter och reflektioner från den nya tiden med tillståndsplikt för skyddat boende belyser hon vad som händer när system möter verklighet.
Dessutom kommer Issis Melin att reflektera kring hur socialtjänsten kan möta personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Vilket ansvar har yrkesverksamma, och hur ser ett tryggt och professionellt bemötande ut?
DEN 26 MARS kommer turen till Göteborg och tema: Gängkriminalitet. Maria Andersson Vogel, docent i kriminologi vid Stockholms universitet och socionom kommer att ta sig an tjejerna och gängen. Hur ser vägarna in i gängen ut, hur är det att befinna sig i en maskulint kodad och våldsam miljö som tjej, och vad behöver vi som samhälle göra både avseende förebyggande arbete och stöd för avhopp?
Linda Lindgren är också ny föreläsare hos SSIL. Hon har arbetat som soci-
onom i 30 år, med fokus på ungdomar i missbruk och gängkriminalitet. Linda lyfter hur samhället behöver bli bättre på att fånga upp de här ungdomarna så de inte rekryteras in i kriminella gäng.
NADIM GHAZALE ÄR en av Sveriges mest inflytelserika röster inom frågor om trygghet, brottsprevention, integration och f.d. polis. Nadim väver samman sin egen livsresa, från flyktingbarn till polis och samhällsdebattör med 17 års erfarenhet inom polisen och dagens arbete inom civilsamhället med Nattvandring.nu.
En socialtjänst i förändring startar med Falun den 16 april. Här får vi träffa Julia Svahn, fil.kand. hälsopedagog/folkhälsovetare, Lasse Mattila, föreläsare, socionom och handledare i psykosocialt arbete och Annika Staaf, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.
Cura, som är en del av SSIL, arrangerar också event på flera orter under varumärkena HVBGuiden och LSSGuiden. Den 22 januari är det LSS-dagen i Göteborg och 11 mars HVB- och familjehemsdagen i Stockholm. Föreläsare är bland andra Petra Blom, sakkunnig i hedersrelaterat våld och Shahab Ahmadian, ordförande på organisationen MÄN. – Tillsammans håller vi hela 29 event nästa år. Det blir ganska precis 100 föreläsningstimmar, vilket gör oss till en stor aktör inom kompetensutveckling, avslutar Robert Jonsson.
Enligt Polismyndighetens lägesbild för 2025 finns det cirka 17 500 aktiva gängkriminella i Sverige. Ytterligare omkring 50 000 personer bedöms ha kopplingar till dessa.
– Lägesbilden är mycket viktig för att myndigheter och andra delar av samhället, som exempelvis kommuner, gemensamt ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten. Underlagen som ligger till grund för rapporten kan användas i operativa syften både av Polismyndigheten och av andra brottsbekämpande myndigheter, säger rikspolischef Petra Lundh.
ANTALET PERSONER SOM bedöms vara aktiva gängkriminella i Sverige år 2025 uppgår till cirka 17 500 personer enligt Polismyndighetens rapport. 81 procent av dem är enbart svenska medborgare, ytterligare 8 procent är medborgare i både Sverige och ett annat land och 11 procent har enbart utländskt medborgarskap. Cirka 5 procent av de aktiva gängkriminella är under 18 år.
Utöver de personer som bedöms som
aktiva gängkriminella bedömer även lägesbilden hur många som är kopplade till dessa individer. I årets lägesbild uppgår detta antal till cirka 50 000 personer.
– Vi ser att vi fortsatt har en alldeles för stor grupp personer som antingen är aktiva gängkriminella eller har koppling till dessa. Polisen arbetar intensivt för att motverka denna samhällshotande brottslighet, men för att stoppa nyrekryteringen till gängen krävs insatser från fler delar av samhället, ända från förskolan till skola och socialtjänst, säger Petra Lundh.
I LÄGESBILDEN 2024 bedömdes totalt 14 000 personer som aktiva i kriminella nätverk. Eftersom metoderna för att identifiera personerna i lägesbilden 2024 respektive 2025 skiljer sig åt är inte storleken på populationerna jämförbara.
När det gäller variabler som ålder, kön och medborgarskap, liknar populationerna från 2025 och 2024 varandra. Medelåldern är densamma, nämligen 28 år. Däremot är andelen personer under 18 år lägre i årets lägesbild än i den
förra (5 procent jämfört med 13). Könsfördelningen är i stort sett lika i de två grupperna (6 procent är kvinnor i lägesbilden 2025, 2024 var andelen 5 procent). Fördelningen mellan svenskt, utländskt och både svensk och utländskt medborgarskap är identisk 2025 och 2024.
DRYGT HÄLFTEN (52 procent) av de individer som bedömdes som nätverkskriminella 2024 återfinns i populationen för 2025. Om även de som bedöms som kopplade till nätverkskriminella inkluderas finns tre fjärdedelar (75 procent) av 2024-års population i underlaget till årets lägesbild.
Ungefär 48 000 personer bedömdes ha koppling till gängkriminella nätverk i lägesbilden 2024. Andelen kvinnor är högre i gruppen kopplade till gängkriminella än i gruppen aktiva gängkriminella både i årets lägesbild och i den från 2024. Dock är andelen något högre i år än vad den var i 2024-års population (23 procent 2025 jämfört med 19 procent 2024).
KÄLLA: POLISMYNDIGHETEN
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.
Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Vi på Lindalen har sedan starten 1988 bedrivit en komplett vårdkedja baserad på professionell missbruksbehandling med 12-stegsprogrammet som grund, för både kvinnor och män med alkohol - och drogmissbruk.
Sveriges närmsta behandlingshem
Vi har ramavtal med alla Sveriges kommuner, kriminalvård, regioner och arbetsgivare och tar emot placeringar från hela landet.
Behandling på Lindalen:
Vi är Sveriges äldsta 12-stegsbehandlingshem.
Vi har missbruks- och beroendebehandling för vuxna kvinnor och män.
Vi har fördjupad behandling med möjlighet till utsluss och etablering efter avslutad behandling.
Vi bedriver även avgiftning/abstinensbehandling.
Motivation, återhämtning och stödboende.
Vi kan hämta eller mötas inom 30 mils avstånd.
info@lindalen.com | 0650 - 320 40 | www.lindalen.com
Kriminalvården förordar att barn så unga som 13 år tas om hand på andra sätt. Det framgår i Kriminalvårdens remissvar till regeringens lagrådsremiss Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott. Fängelse för 13-åringar kan innebära att de negativa konsekvenserna av straffet blir stora, enligt Kriminalvården.
– Vår bedömning är att unga barn är mindre lämpade för straffrättsligt ansvar och för att kunna dömas till fängelse. Kriminalvården har med andra ord principiella invändningar mot förslaget att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott till 13 år, säger Elisabeth Lager, tillförordnad rättschef på Kriminalvården.
UTDRAG UR KRIMINALVÅRDENS remissvar till Justitiedepartementet:
”Barn befinner sig i en mognadsprocess och har inte lika utvecklade förmågor till t.ex. impulskontroll eller konsekvenstänkande som äldre, vilket
»Vår bedömning är att unga barn är mindre lämpade för straffrättsligt ansvar«
påverkar varför barn begår brott. De barn som begår brott är ofta socialt utsatta och har ett särskilt behov av stöd. Samhällets reaktion mot brott som begås av barn bör därför vara inriktad på rehabilitering. Barnets mognad påverkar också hur denne reagerar på påföljden. En frihetsberövande påföljd i ung ålder kan därför, i större utsträckning än för äldre, leda till negativa konsekvenser även i ett längre perspektiv. Ju yngre och
Förslaget om sänkt straffbarhetsålder
omognare barnet är, desto mindre utvecklad är dennes ansvarsförmåga och desto större blir de negativa konsekvenserna av straffet.”
I remissvaret lyfter Kriminalvården också den stora påverkan på verksamheten det skulle innebära att ta emot yngre tonåringar. Häkten, fängelser och frivården måste anpassas i många delar. Kriminalvården skriver i sitt svar att ”myndigheten inte är förberedd eller rustad för att ta hand om så unga barn som 14 år, och än mindre 13 år”.
– Vilken straffbarhetsålder som ska gälla är dock i slutändan en politisk fråga – inte en fråga för Kriminalvården, säger Elisabeth Lager.
KÄLLA: KRIMINALVÅRDEN
Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer samt försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Regleringen föreslås vara tidsbegränsad till fem år.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Maskrosbarn har lämnat in ett remissvar på betänkandet ”Hem för barn och unga. För en trygg, säker och meningsfull vård.” Organisationen har under utredningens gång haft löpande kontakt med utredningen, både genom referensgrupper och intervjuer med ungdomar från sin stödverksamhet. Maskrosbarn vill särskilt berömma utredningen för att de i så stor utsträckning låtit barns röster få vara med och påverka förslagen.
Utdrag ur remissvaret:
”Vi håller med utredningen om att det finns ett behov av en reform av institutionsvården och tror att flera av de förslag utredningen lämnar kan komma att öka kvalitén på institutionsvården. Vi ser särskilt positivt på de ökade kompetenskraven på personalen samt en större tydlighet och reglering av vårdens innehåll.”
”Många av de barn vi möter beskriver tyvärr erfarenheter av att inte fått den vård de är i behov av så som hjälp att bearbeta vad de varit med om när de varit placerade på HVB. Vi ser kritiskt på förslagen som innefattar särskilda befogenheter och fysiska ingripanden. Vi känner en oro för att trots utredningens beskrivning om att dessa enbart ska användas som en sista utväg ändå kan användas på ett sätt som kan komma att påverka barn och ungas förtroende för personal och vuxenvärlden i stort.”
”En stor anledning till att en ung person blir placerad på ett hem för barn och unga är brister i hemmiljön däribland utsatthet för våld. För dessa ungdomar kan användning av fysiska ingripanden upplevas otroligt hotfullt.”
Ny kampanj till unga om våld
Våld och hot i en relation är aldrig okej, inte heller att sprida bilder och filmer mot någons vilja. Det kan även vara brottsligt. Oavsett vad som har hänt finns det stöd och hjälp att få. Det är huvudbudskapen i Brottsoffermyndighetens nya kampanj med syfte att förebygga våld i ungas nära relationer och minska utsattheten för sexuell exploatering på nätet. Ny information finns på webbplatsen Att veta.
Anna Ehn har tidigare skrivit böcker om ätstörning och rörelsetvång. Nu kommer hon ut med boken ARFID – Om undvikande/restriktiv ätstörning och hur du kan hjälpa (Natur & Kultur).
”Omgivningen förstår inte allvaret. Man ser inte den inre kampen”, säger en av de intervjuade i boken, själv drabbad av ARFID. Det är hög tid att ändra på det och istället förstå allvaret. Se kampen. Och bemöta den med respekt, förståelse och omtanke.
ARFID är en vanlig men okänd ätstörning som innebär att man har svårt att äta. Antingen äter man för lite vad gäller mängden eller så klarar man bara av vissa specifika livsmedel. Eller både och – för lite och för få olika saker.
Exempel på fysiska konsekvenser är näringsbrist, viktnedgång och en tillväxt som stannar av. Behovet av kunskap och information om ämnet är gigantiskt.
Antal procent som tycker att alla HVB de varit på har varit bra och hjälpt dem.
Källa: HVB-utredningen
Atollen Omsorg
Atollen Omsorg
Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö
Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö
Atollen Omsorg
Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö
Tfn: 0381-77 39 60, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se
Tfn: 0381-77 39 60, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se
Tfn: 0381-77 39 60, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se
gruppbostäderna Vista, Nova, Astra och servicebostaden Alfa
gruppbostäderna Vista, Nova, Astra och servicebostaden Alfa
9 § punkt 9 LSS, personkrets 1
gruppbostäderna Vista, Nova, Astra och servicebostaden Alfa
9 § punkt 9 LSS, personkrets 1
9 § punkt 9 LSS, personkrets 1
Meningsfull gemenskap, daglig verksamhet, sysselsättning och en aktiv fritid utifrån din förmåga och dina önskemål.
Meningsfull gemenskap, daglig verksamhet, sysselsättning och en aktiv fritid utifrån din förmåga och dina önskemål.
Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.
Meningsfull gemenskap, daglig verksamhet, sysselsättning och en aktiv fritid utifrån din förmåga och dina önskemål.
Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.
Våra unika kärnvärden
Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.
Våra unika kärnvärden
Våra unika kärnvärden
HÖG KOMPETENS - vilket innebär att flera av vård- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 års erfarenhet av målgruppen. Tillsammans kan vi därför erbjuda kvalitativ och säker vård- och omsorg, utöver det vanliga.
HÖG KOMPETENS - vilket innebär att flera av vård- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 års erfarenhet av målgruppen. Tillsammans kan vi därför erbjuda kvalitativ och säker vård- och omsorg, utöver det vanliga.
HÖG KOMPETENS - vilket innebär att flera av vård- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 års erfarenhet av målgruppen. Tillsammans kan vi därför erbjuda kvalitativ och säker vård- och omsorg, utöver det vanliga.
KVALITETSSÄKRING - vilket innebär att verksamheten tillämpar processer för att ständigt förbättra och utveckla verksamheten, men även säkerställer att krav från kunder och gällande lagar och författningar uppfylls.
KVALITETSSÄKRING - vilket innebär att verksamheten tillämpar processer för att ständigt förbättra och utveckla verksamheten, men även säkerställer att krav från kunder och gällande lagar och författningar uppfylls.
KVALITETSSÄKRING - vilket innebär att verksamheten tillämpar processer för att ständigt förbättra och utveckla verksamheten, men även säkerställer att krav från kunder och gällande lagar och författningar uppfylls.
INDIVIDANPASSAT - vilket innebär att vi alltid utgår från individens behov och önskemål när det gäller utformningen av insatserna.
INDIVIDANPASSAT - vilket innebär att vi alltid utgår från individens behov och önskemål när det gäller utformningen av insatserna.
Vi tar hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion.
Vi tar hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion.
Vi tar hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion.
Vi förebygger problembeteenden genom ett lågaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön så att den blir förutsägbar och förståelig.
Vi förebygger problembeteenden genom ett lågaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön så att den blir förutsägbar och förståelig.
Vi förebygger problembeteenden genom ett lågaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön så att den blir förutsägbar och förståelig.
Stora anhöriglägenheter som får disponeras kostnadsfritt av närstående som är på besök.
Stora anhöriglägenheter som får disponeras kostnadsfritt av närstående som är på besök.
Stora anhöriglägenheter som får disponeras kostnadsfritt av närstående som är på besök.
Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.
Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.
Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.
INDIVIDANPASSAT - vilket innebär att vi alltid utgår från individens behov och önskemål när det gäller utformningen av insatserna.
Eftersom vi även vänder oss till individer med psykiatrisk tilläggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.
Eftersom vi även vänder oss till individer med psykiatrisk tilläggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.
Arbetssätt
Arbetssätt
Arbetssätt
Vi individualiserar insatserna, tar hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå.
Vi individualiserar insatserna, tar hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå.
Vi individualiserar insatserna, tar hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå.
Eftersom vi även vänder oss till individer med psykiatrisk tilläggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.
Placeringsansvarig
Lena Hagström
Placeringsansvarig
Placeringsansvarig
Lena Hagström
Lena Hagström
Tfn: 0381-77 39 65 E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se
Tfn: 0381-77 39 65
Tfn: 0381-77 39 65 E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se
E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se
Besöksdress Vista: Kaserngatan 28 B, 575 35 Eksjö | Besöksdress Nova: Kaserngatan 12 B, 575 35 Eksjö
Besöksdress Astra: Nannylundsgatan 11 C, 575 39 Eksjö | Besöksadressen Alfa: Nannylundsgatan 21, 575 39 Eksjö
Besöksdress Vista: Kaserngatan 28 B, 575 35 Eksjö
Besöksdress Vista: Kaserngatan 28 B, 575 35 Eksjö | Besöksdress Nova: Kaserngatan 12 B, 575 35 Eksjö Besöksdress Astra: Nannylundsgatan 11 C, 575 39 Eksjö | Besöksadressen Alfa: Nannylundsgatan 21, 575 39 Eksjö
Beroende är ett symptom på någonting
Medkänslans Hus i Norrköping är en verksamhet fylld av medkänsla, men det är inget vanligt behandlingshem för personer med skadligt bruk och beroende. Insatserna utgår från ett helhetstänk på människan och ett traumaperspektiv. Behandlingstiden är i regel 12 veckor på heltid med individuellt boende.
– Vuxna behöver inte sova ihop för att bli fria från olika missbruk eller läka sina trauman, säger Fredrik Wretman, en av grundarna.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Samtalsrum på Medkänslans Hus i Norrköping.
I
Norrköping har fem personer med bakgrund i olika vårdyrken startat en ny typ av verksamhet. Medkänslans Hus är inget hus, utan en liknelse för vad de vill skapa.
– Vi vill bygga en stark grund med väggar och tak, som en trygghet för de människor med olika typer av missbruk som kommer till oss. I huset finns olika rum med inriktning på metoder och förhållningssätt, med syftet att våra klienter ska få verkliga redskap i att bygga upp sig själva och sitt liv. Ett nytt förhållningssätt och lärdomar som man bär med sig hela livet förhoppningsvis, berättar Fredrik. Verksamheten startades i september i år så det är alldeles nytt. Idén föddes efter många års arbete inom vård och omsorg, där ägarna också drivit vård- och omsorgsföretag.
– Vi har sett vad som fungerar och inte, och nu med distans till tidigare arbeten så har vi har vi skapat en behandlingsform som vi vet kan generera mer värde för de klienter som idag placeras på till exempel HVB, menar han.
FREDRIK HAR ARBETAT inom bland annat öppenvård och på HVB-hem. Han har en bred och gedigen akademisk utbildning och har även utbildat sig inom traumaanpassad yoga och Compassionate Inquiry. Här i Medkänslans hus har alla fem ägarna med sig sin profession och bidrar med sin expertis. I och med att det är ägarna som även är terapeuter och behandlare, har man en värdefull direktkontakt och ansvar för klienterna, som inte finns i större verksamheter.
– Vi är de som både driver företaget, tar fram koncepten och möter klienterna i behandling. Inga mellanchefer eller långa avstånd mellan den som har mandat i verksamheten och den som utför arbetet och så vidare. Det innebär att den placerade alltid möter en beslutsfattare och den som placerar endast betalar för insatsen, inte för chefsled, HR eller marknadsavdelningar. Vi har så att säga byggt bort det skadliga avståndet som vanligtvis finns mellan klienter och personal, förklarar Fredrik.
Grunden i behandlingsformen är en
helhetssyn på människan och ett traumaperspektiv. Fredrik menar att man generellt är dåliga på att titta på traumat inom svensk beroendevård.
– Det underliggande såret, traumat, missas ofta i missbruksvården. Vi pratar kanske om det oftare idag, men har få riktiga insatser som har fokus och förståelse för trauma. Om till exempel tio personer tar droger, så är den som fastnar ofta den personen som varit med om något svårt i livet som den inte kunnat hantera. Som blivit ett tomrum inombords som kan fyllas av till exempel alkohol och droger, för en tillfällig känsla av glädje eller trygghet.
DET FINNS EN stark tradition, menar han, att man inom vården ser missbruk som en sjukdom som behöver medicineras.
– När en person så att säga insjuknar så ”försvinner” det som den varit med om i livet, traumat blir i det synsättet inte relevant, eller man kanske inte ens tänker att där finns ett trauma. Ett annat sätt är att ge klienten skulden, att personen är svag och ska skämmas och då saknas den nödvändiga medkänslan och förståelsen för bakomliggande orsaker. Det är lättare att skylla på personen än att ta tag i och omfamna problemet, säger Fredrik och fortsätter:
– Om vi lyfter blicken, släpper tro och övertygelser och tittar ut på beroendevården idag, vad ser vi då? Jo, vi ser att skadligt bruk och beroende ökar, lidandet växer och allt fler behöver hjälp. Om det vi gör idag, ur ett större perspektiv, leder till en ökning av lidande så behöver vi göra något annat. Medkänslans hus är något annat.
TILL MEDKÄNSLANS HUS kan vuxna män och kvinnor komma antingen som privatperson med egen finansiering, via sin arbetsgivare eller efter ett myndighetsbeslut av socialtjänsten eller efter ett samarbete med kriminalvården. Kraven på de som kommer hit, är att de ska vara nyktra, att de ska fungera i grupp och vara nyfiken på ett annat liv än det man lever idag.
– Det finns generellt en tendens inom
Tre av ägarna och behandlarna på Medkänslans hus: Fredrik Wretman, Compassionate Inquriy practitioner, Sofie Wretman, beteendevetare och Compassionate Inquriy och Christofer Teske, doktorand och sjuksköterska.
vård och behandling att man tar bort människans funktion och förmåga till ansvar och där vill vi inte hamna. Vi tror ju på människan. Vi har insatser dygnet runt sju dagar i veckan. Men man bor inte kollektivt här, vi tror inte, av erfarenhet, att vuxna människor med beroendeproblem varken behöver eller mår bra av att sova under samma tak. För de som behöver ett boende samarbetar vi med till exempel lokala hyresvärdar eller hotell.
– Den intensiva och heltäck ande insatsen, på 12 veckor, som Medkänslans hus tagit fram har inte funnits i Sverige tidigare. Insatserna har sin grund i evidens och med närheten till akademien kommer vi löpande att följa utfallet av hur Medkänslans hus organiserat insatserna, sä ger doktorand Christoffer Te ske, en av ägarna.
»Det underliggande såret, traumat, missas ofta i missbruksvården«
Klienterna följer ett dagligt schema där dagen börjar med en incheckning på morgonen. Under incheckningen går man igenom vad som händer den kommande dagen och sätter sin egen intention. Något som är avgörande för alla insatser är intoning.
– Intoning är vår garanti för medkänsla. Att vi ser personen och var den befinner sig känslomässigt. Våra klienter behöver känna att vi är med dem, de behöver känna sig sedda för att de ska ha en möjlighet att möta sig själva och så småningom vara trygga att gå hela vägen till smärtan de bär inom
sig. Vår intoning skapar den tryggheten. Om klienten vet att det är okej att vara precis som han eller hon är just här och nu i vår närvaro, då har vi lyckats med intoningen, säger Fredrik.
EFTER INCHECKNING HAR man till exempel meditation eller traumaanpassad yoga. Sedan varvas dagen med samtalsgrupper med olika teman som beroende, trauma, nervsystemets funktion, återfallsprevention och individuell terapi. – Man får titta på och uppleva sig själv när man reflekterar över sina beteenden. För många i beroende handlar mycket om vad man vill och mindre om vad man behöver. Därför är kontinuitet, medvetenhet och samhörighet viktiga komponenter. Att kunna låta viljan vila till förmån för det man behöver för att må bra skapar förändring. Våra individuella behandlingsinsatser baseras på Compas-
»Många av våra klienter har helt eller delvis vuxit upp med en tanke om att vara värdelös«
sionate Inquiry och vi har även diverse manualbaserade metoder.
I VERKSAMHETEN FINNS även fokus på olika typer träningsformer, som funktionell träning eller en löptur, allt för att fokusera på ett hälsomässigt helhetsperspektiv. Inför att insatsen påbörjas har klienterna träffat en läkare för olika tester.
– När man kommer till oss tas det blodprov och man gör olika fysiologiska tester, för att få en bild över hur personen mår fysiskt. Under behandlingen gör man sedan uppföljningar och mätningar för att se hur utvecklingen ser ut. På sin individuellt planerade tid går en del klienter på NA och AA-möten, någon går på yoga och andra går på gymmet.
– Under dagen finns inget vakuum, så att säga, då man inte har något att göra. Är det något som triggar trauma, sug och återfall så är det tomrum. Det tomrummet som beroendet tidigare har varit ett försök att lösa, menar Fredrik.
Utcheckningen sker på kvällen digitalt via Teams. Då fångar man upp tankar och känslor som uppkommit under dagen.
– Samtliga klienter jobbar med reflektioner i sin reflektionsbok under dagen. Det kan handla om mående, upplevelser under dagen, processer som hänt eller sorger som kommer fram. Det viktigaste med utcheckningen är att landa i trygghet inför nattens mycket viktiga och återhämtande sömn. Ibland gör vi en gemensam guidad meditation. Även på helgerna finns en struktur även om många också då träffar anhöriga eller gör inköp eller hushållssysslor.
På Medkänslans Hus arbetar man efter tre grundpelare: Kroppen som resurs, Självmedkänsla och Samhörighet.
Fredrik förklarar:
– Att jobba med sin kropp som resurs handlar om att uppleva skillnad, förstå
På Medkänslans
och vara närvarande med sitt mående utifrån hur ens autonoma nervsystem reagerar. Vi har ett trauma- och hälsoperspektiv i allt vi gör. Självmedkänsla är något som är viktigt att på sikt utveckla för ingen som lever med missbruk tycker bra om sig själv. Vi tränar på att möta sig själv på ett annat sätt än genom dömande och skam som har förstärkts av dömande utanför en själv.
MÄNNISKAN HAR EN inbyggd drivkraft i anknytningsapparaten att känna samhörighet med andra människor. Under behandlingen jobbar man med frågor som hur hänger jag ihop med andra människor?
– Vad händer när vi jobbar i grupp? Vad ger det för känsla ur ett samhörighetsperspektiv? Alla de här stegen verkar för att bygga trygghet inifrån, att bli trygg nog att kunna uppleva något nytt, till skillnad från responser drivna av beroende och trauma, förklarar Fredrik. Trauma är idag ett vedertaget begrepp och Medkänslans hus ser det som positivt men vill också vara tydliga med sin definition.
– Många av våra klienter har helt el-
på människan.
ler delvis vuxit upp med en tanke om att vara värdelös. Men att det skulle vara ett trauma i sig tänker man inte på. Ett trauma kan handla om att man som barn inte fick de basala behoven uppfyllda, som man borde fått. Vi arbetar med hur olika upplevelser påverkar en idag och framåt, för att ta hand om orsaker och följder. Vårt perspektiv är att beroendet är ett symtom på någonting – ett försök att lösa smärtan. ○
Medkänslans Hus finns i Norrköping och är en ny typ av behandlingsverksamhet för vuxna med skadligt bruk och beroende, med fokus på trauma, helhetssyn och medkänsla. Verksamheten drivs av fem personer som både äger, leder och behandlar, vilket skapar direktkontakt mellan klient och beslutsfattare. Behandlingen pågår i regel i 12 veckor på heltid, med individuellt boende och dygnet-runt-insatser. Grunden i arbetet vilar på tre pelare: kroppen som resurs, självmedkänsla och samhörighet. Metoderna bygger på Compassionate Inquiry, traumaanpassad yoga, samtalsgrupper och fysisk aktivitet.
MST och SNAP förebygger brott
Vad kan vi göra för att förhindra att ungdomar hamnar i kriminalitet? MST och SNAP är två förebyggande och evidensbaserade åtgärder som har god effekt. Vi har träffat Empatia Omsorg som vill lyfta dessa insatser.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Evidensbaserade insatser handlar om att arbeta utifrån den bästa tillgängliga kunskapen från forskning, beprövad erfarenhet, den egna verksamheten och individens förutsättningar. Nya socialtjänstlagen betonar att socialtjänstens insatser ska vara evidensbaserade och mer förebyggande. Empatia Omsorg vill hjälpa kommunerna att jobba evidensbaserat.
– Jag har arbetat i 30 år inom socialt arbete, främst med inriktning mot barn och unga. Det jag har sett är bristen på evidensbaserade insatser. Det görs för lite mätningar vilken effekt insatserna får, säger Erik Koskinen, grundare och vd på Empatia Omsorg.
DET VAR DÄRFÖR som han startade Empatia Omsorg. Erik Koskinen tycker att barn och unga som är på väg in i kriminalitet behöver hjälpas på bästa sätt med forskningsbeprövade metoder. Han önskar att det var en större debatt om vilka insatser som verkligen har forskningsstöd.
– Forskningen är väldigt tydlig med att vi bör arbeta multimodalt med ungdomen själv, familjen, övriga nätverket och skolan. MST är en öppenvårdsinsats
som är evidensbaserad och framtagen för att skapa hållbar förändring.
Vissa barn behöver placeras, så alla vårdformer behövs. Det är något som Erik Koskinen är väl medveten om. Men hur väl hjälper det Kalle 15 år som dras mot knark och kriminalitet att bli placerad?
– Ofta lär sig Kalle mer nya hyss på HVB. Och vad händer när Kalle kommer hem, tillbaka hos sina gamla kompisar och en mamma som fortsätter att skrika på honom. Då kommer han förmodligen att falla till baka i samma destruk tiva beteende.
ERIK KOSKINEN DELTOG
i HVB-utredningen som på uppdrag av Regeringen skulle ta reda på hur vården vid HVB för barn och unga kan bli bättre.
– Det var väldigt in tressant. Enkätsvar och samtal med barnen själva visade att de ville ha tydli -
gare regler, mer kompetens hos personalen och tydligare struktur för behandling. Dagens HVB saknar befogenheter att begränsa elektronisk kommunikation och genomsöka rummen, vilket gör att Kalle 15 år kan sitta med sin mobil och få både knark och morduppdrag. Det är ett systemfel som behöver åtgärdas och det välkomnar jag. Att arbeta evidensbaserat på hemmaplan med MST, Multi-
systemisk terapi, är en effektiv och beprövad modell som Erik Koskinen skulle önska att fler använder sig av.
EMPATIA OMSORG ARBETAR med att avlasta kommunerna. I viss mån är det ett nytänk. Företaget sköter rekrytering och utbildning av medarbetarna tillsammans med licensbärarna.
– Vi sätter ihop MST-team och har personalansvaret, samordnar insatserna och ansvarar för dessa samt att insatserna utvärderas löpande. Är man en mindre kommun kan man gå ihop med grannkommunerna.
För yngre barn används metoden SNAP. Båda modellerna har tydliga in-
och utmätningar och skattningar både på det som är bra och dåligt.
– Vi måste börja prata om behandlingsresultat. Tänk dig ett medarbetarsamtal där chefen inte vet vad du har uppnått under året. En tydlig dokumentation och uppföljning ger mätbara resultat och även en yrkesstolthet.
MST UTVECKLADES I USA under 1970-talet och har använts i Sverige sedan början av 2000-talet. Den finns i Socialstyrelsens metodguide och målgruppen är familjer med ungdomar i åldrarna 12-17 år som har allvarliga sociala, känslomässiga eller utåtagerande problem.
INSATSEN INLEDS MED omfattande intervjuer med familjemedlemmarna för att få en bild av den unges utveckling och hur det fungerar i familjen, i skolan och på fritiden. Man sätter upp vilka delmål som bör prioriteras och gör en plan för hur målen ska kunna nås. Det kan vara att minska umgänge med antisociala kamrater eller förbättra kommunikationen inom familjen.
Behandlingen styrs av principer som bland annat handlar om att fokusera på det positiva och familjens styrkor. Insatsen pågår intensivt under 4-6 månader med varje familj och terapeuterna finns tillgängliga dygnet runt, sju dagar i veckan.
För att utbildas och arbeta i ett MST-team krävs utbildning och krav på licensavtal. I Sverige är Solega AB licensägare för MST. Solega har framgångsrikt spridit MST i Sverige på senare tid.
SNAP, STOP NOW and Plan, finns också i Socialstyrelsens metodguide och vänder sig till barn och unga i åldern 6-11 år med normbrytande beteende. Metoden utvecklades i Canada på 1970- och 1980-talet och syftar till att behandla utagerande aggressiva beteendeproblem hos barn för att minska risken för framtida antisociala beteenden. Programmet utgår från att dessa beteenden är beroende av både barnet själv och dess sociala miljö. SNAP är fortfarande i pilotstadiet i Sverige men Erik hoppas att det snart ska kunna rullas ut brett till kommunerna.
Insatsen består av separata barn- och föräldragrupper under 13 veckor. Man träffas en gång i veckan där barnen får socialfärdighetsträning och verktyg att till exempel hantera ilska. Föräldrarna får också verktyg för att stärka sin föräldraförmåga.
»Det sparar väldigt mycket pengar att jobba förebyggande och strategiskt«
– Det som uppmärksammas på förskolan behöver man ta tag i så att inte problemen blir värre. SNAP och MST når väldigt bra resultat, där barnen får mycket färre kontakter med socialtjänsten i framtiden och det funkar bättre i skolan. Det sparar väldigt mycket pengar att jobba förebyggande och strategiskt.
ERIK KOSKINEN TYCKER att de yngsta barnen ibland kan tappas bort.
– En 6-åring begår ju inga brott, så därför är det svårt att fånga upp dem. De kan ha sparkat någon lärare på smalbenet eller klottrat på väggen. Men om vi inte börjar jobba med dessa barn så kan problemen bli väldigt allvarliga i 13-årsåldern.
Den stora utmaningen är förstås att få familjer att tacka ja till hjälp i tid.
– Om man lyssnar in och möter upp familjerna där de är i processen så brukar de tacka ja. Jag tror också att det är
lättare när man är tydlig med innehållet och syftet med behandlingen. Det kan man vara med exempelvis MST och SNAP, säger Erik Koskinen.
ENLIGT STATISTIK FRÅN Brottsförebyggande rådet, Brå, är 96 procent av barn under 15 år som begår brott kända av Socialtjänsten sedan tidigare. Förhoppningsvis så ska man kunna ställa om till mer förebyggande arbete i och med den nya socialtjänstlagen för att förhindra placering eller straffrättslig påföljd.
Socialstyrelsens kunskapsstöd trycker på att förebyggande arbete minskar risken för kriminalitet. Vi vet vilka skyddsfaktorer och riskfaktorer som spelar in och vilka insatser som är träffsäkra.
– Det är fortfarande upp till kommunerna hur de ska jobba, men ingen ifrågasätter de enorma summor som läggs på placeringar och vilken effekt dessa insatser har, avslutar Erik Koskinen. ○
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Fler barn än någonsin begår grova våldsbrott. Fyra av tio gärningsmän vid fullbordade våldsbrott är under 18 år. Allt fler barn under 15 år misstänks för mord, rån och sprängningar. Det visar SvDs sammanställning. Den stora gruppen barn och ungdomar har blivit mer skötsam, men en liten grupp begår allt värre våldsbrott.
Nästan alla barn som begår dessa grova brott är sedan tidigare kända av socialtjänsten. Många är eller har varit placerade, har NPF-diagnoser, hög skolfrånvaro och bristande vuxenstöd. Det är barn som varit länge på samhällets radar – men där stödet inte nått fram i tid eller satts in för sent.
JAN JÖNSSON, OPPOSITIONSBORGARRÅD i Stockholms stad, har under lång tid hävdat att fokus i bekämpningen av de grova våldsbrotten behöver ligga på barn som är kända i socialtjänsten. Stockholmsliberalerna kräver en samlad insats för att samhället ska ta sitt ansvar i tid.
– När barn blir mördare har samhället redan misslyckats flera gånger om. För offren är det en oåterkallelig katastrof och en tragedi för de barn som lämnats utan tillräcklig hjälp tills det är för sent,
säger Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholms stad i ett pressmeddelande.
FÖR ATT EKONOMIN aldrig ska bli ett hinder föreslår Stockholmsliberalerna att Skyddsfonden för omhändertagna barn och unga återinförs i Stockholm och att den förstärks med 100 miljoner kronor, så att stadsdelar kan få ersättning för dyra placeringar. Modellen bygger på att stadsdelar kan ansöka om pengar för faktiska kostnader kopplat till placeringar, eftersom det är närmast omöjligt att ta höjd för i budgeten i början av året.
Men det förebyggande arbetet måste börja långt tidigare.
– Vi ser redan i förskolan barn som har ihållande svårigheter med aggressivitet och impulskontroll. De behöver stöd tidigt, innan problemen växer sig fast. Det är där det avgörs, inte när polisen knackar på dörren.
Stockholmsliberalerna vill se ett samlat ansvar där förskola, skola, socialtjänst, polis och BUP arbetar tillsammans för att tidigt fånga upp barn i riskzonen. Det krävs mer än ord om samverkan, det måste vara ett gemensamt ansvar där varje aktör gör sin del
för att förhindra att barn dras in i kriminalitet.
– Det finns fungerande metoder, men de används inte i särskilt stor utsträckning. BUP kan göra mycket mer för den här målgruppen än de gör idag. Det här handlar inte bara om att förebygga brott. Det handlar om att skydda samhället lika mycket som barns rätt till trygghet, omsorg och en framtid, säger Jan Jönsson.
FÖR ATT VÅRDEN verkligen ska fungera krävs också att staten tar sitt ansvar. SiS-hemmen måste bli trygga och rymningssäkra. Det behövs fler små avdelningar med rätt kompetens, inte stora institutioner där barn rymmer, missbrukar och rekryteras till än grövre kriminalitet.
– Samhällsvården måste fungera. Den som placeras ska inte bara förvaras utan behandlingen måste hålla hög kvalitet och resultaten följas upp. I Stockholm vet vi vare sig hur det går för barnen i skolan eller om de får sina hälsokontroller gjorda. Vi behöver också ett konkret och långsiktigt eftervårdsprogram som hjälper vidare i livet. Inget barn ska dras in i kriminalitet för att kommunen saknar pengar eller fungerande vård, säger Jan Jönsson.
KÄLLA: STOCKHOLMSLIBERALERNA
Nära 80 ungdomar placerade på HVB eller SiS har begått gängrelaterade våldsbrott sedan 2023. Majoriteten har rymt för att utföra brotten. Det visar en unik granskning från Acta Publica.
Rapporten ”De omhändertagna” granskar barn och unga i samhällets vård som utför våldsdåd i gängens tjänst. Analysföretaget Acta Publica har identifierat 76 barn och ungdomar mellan 13-19 år, som under placeringen har varit inblandade i genomförda eller planerade grova våldsdåd.
”Att nära 80 tonåringar inte har fått den hjälp de behöver, utan istället har hamnat i en ännu mer utsatt situation och begått hänsynslösa våldsdåd, måste ses som ett stort misslyckande”, skriver Acta Publica i sin analys.
TONÅRINGARNA HAR BOTT på ett 50-tal olika HVB- eller SiS-hem i ungefär lika många kommuner. 49 är HVB och 6 är SiS-hem. Brottsplatserna är, enligt rapporten, koncentrerade till storstadsrapporterna dit barnen har tagit sig för att utföra dåden. De flesta har gripits av Polis snabbt efter händelsen. Acta Publica skriver att majoriteten i undersökningen, 62 stycken, har blivit dömda. Två för mord med livstids fängelse, Många av barnen har år av sociala insatser bakom sig och flera kommer från mycket svåra hemförhållanden. I nästan hälften av fallen finns uppgifter om diagnoser, som neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar.
HVB-HEMMEN HAR INGEN möjlighet att begränsa mobilanvändning, genomföra visitationer eller genomsökning av rummen. Inte ens drogtester får göras utan personens medgivande eller att hindra ungdomen från att rymma. Det är fritt fram för gängen att kontakta dessa unga, som med sin bakgrund är lätta måltavlor.
Rapporten visar att unga som omhändertagits av samhället för att stoppas från att begå brott har ändå blivit gängens utförare. Foto: Getty Images
»Måste ses som ett stort misslyckande«
Ett citat ur rapporten från en personal: ”Han sa att han skulle bli upphämtad och att han skulle dra. Vi försöker alltid förebygga det och få honom att stanna. Vi får inte tvinga dem att stanna utan vi får bara använda motiverande samtal. Men han var väldigt bestämd att han uppskattade våra tips och
råd men han sa att han behövde dra.”
Enligt rapporten är det här ett komplext problem som kräver åtgärder på många olika plan. Klart är dock att varningsklockorna har ringt högt och ibland länge för de här tonåringarna. Att det som gjorts inte var tillräckligt eller rätt, och att mer måste till, för om samhället inte klarar av att ta hand om sina mest utsatta barn, riskerar de i stället att bli omhändertagna av gängen.
TEXT: JENNY FORS
Det utbredda skolvåldet väcker krav på hårdare tag och disciplinära åtgärder. Men enligt Friendsrapporten 2025 är det fel väg att gå. Rapporten visar att våldet i skolan börjar med verbala kränkningar och att lösningen ligger i att stärka skolklimatet –inte straff och disciplin.
6 av 10 elever har utsatts för någon form av kränkningar, trakasserier, hot eller våld. Tre i varje klass är utsatta för mobbning. 1 av 4 elever som utsätts för mobbning saknar en vuxen de litar på i skolan. De elever som är i störst behov av vuxenstöd är också de som i högst utsträckning saknar det. Rapporten
visar också att det mest effektiva sättet att motverka våld i skolan är att arbeta för ett positivt skolklimat byggt på til lit och tillhörighet. – Forskningen visar att det som fungerar för att minska mobbning och skol våld är ordning med omtanke – tydlighet kombinerad med värme och tillit. Det är motsatsen till vad re geringen nu föreslår, säger
Maja Frankel, generalsekreterare för Friends.
Rapporten tydliggör hur det normaliserade våldet föder grövre våld – och hur arbetet med ett positivt skolklimat är det bästa skyddet mot våldsutsatthet. Friendsrapporten 2025 analyserar tre av de faktorer som forskning visar är mest effektiva för att minska mobbning i skolan och kombinerar dessa med
elevernas röster från Novus-undersökningen. Den statistiska modellen gör det möjligt att dra slutsatser om vad som är mest relevant för att minska mobbning i svensk skola idag. Satsningar på ett positivt, det vill säga varmt och tillitsfullt skolklimat, kan minska risken att utsättas för mobbning med nära 40 procent och på så vis påverka skolvåldet i sin helhet.
FÖR ATT SKAPA det positiva skolklimat som vänder våldsutvecklingen i svensk skola krävs enligt rapporten:
• Ordning med omtanke. Forskningen visar tydligt att en auktoritativ skola ger bäst förutsättningar för eleverna, både socialt och kunskapsmässigt. Det skapas genom tydlighet och rättvisa regler i kombination med värme och relationellt arbete. En skola där elever och skolpersonal genuint bryr sig om varandra.
• Stärkta åskådarnormer. När normen blir att elever och vuxna i skolan agerar vid kränkningar och mobbning skapas ett skolklimat där fler vågar säga till och säga ifrån. Då uppstår färre kränkningar och mindre våld.
• Tillit och stöd. Ett starkt förtroende för skolans vuxna sänker tröskeln för att be om hjälp. När tillit saknas berättar elever mer sällan vad som pågår. Det gör att kränkningar och mobbning kan fortgå och växa i det tysta.
Det finns tydliga samband mellan mobbning och problem som sämre skolresultat, depression, låg självkänsla, ång-
est, ensamhet och suicid. För den enskilde kan mobbning vara förödande. Men mobbning är inte enbart ett individuellt problem, utan berör hela skolan.
När en elev blir utsatt handlar det inte bara om en enskild händelse mellan individer. Situationerna sker ofta inför andra elever och påverkar därför fler än de direkt inblandade. Det kan innebära att känslan av trygghet minskar och att elever drar sig för att delta fullt ut i undervisningen eller i det sociala samspelet med andra elever.
I ÅRETS UNDERSÖKNING framträder ett tydligt mönster: flickor är oftare utsatta än pojkar. Ungefär var sjätte flicka är utsatta för mobbning jämfört med var nionde pojke. Skillnaden handlar också om hur man drabbas. Flickor möter oftare relationell mobbning, som att frysa ut, sprida rykten, utsätta någon för press eller kränkningar av sexuell karaktär. Pojkar är i något högre grad utsatta för fysiskt våld. Det innebär att flickor totalt sett är cirka en och en halv gång så utsatta som pojkar.
I skolmiljön är skillnaden nästan lika stor, och på nätet är risken drygt dubbelt så hög för flickor, ungefär 2,3 gånger, jämfört med pojkar. Utsattheten varierar utifrån ålder och är vanligast på mellanstadiet. I årskurs 5 når utsattheten sin topp, där nästan var femte elev anger att de är utsatta. I årskurs 9 är andelen lägst där ungefär var elfte elev utsätts
En otrygg och fientlig miljö kan också uppstå på platser där barn vet eller tror att kränkningar förekommer, även om de inte själva blivit utsatta. Rädslan
En skola där vi bryr oss om varandra. Så skapar vi trygghet och studiero.
för att bli nästa mål kan i sig påverka hur elever trivs och i vilken utsträckning de vågar ta plats och vara sig själva.
NÄR DET GÄLLER starkt stöd av vuxna i skolan saknar hälften av alla elever mer än en vuxen som de litar på i skolan. Det är också i frågan om tillit till vuxna i skolan som de största skillnaderna mellan utsatta och icke-utsatta framkommer. En av fyra av eleverna som är utsatta för mobbning saknar helt en vuxen de kan vända sig till i skolan jämfört med en av tio av eleverna som inte är utsatta. Tilliten till vuxna i skolan är alltså som lägst bland de som behöver det mest.
Friendsrapporten 2025 bygger på en Novus-undersökning genomförd våren 2025 med över 1 000 elever i årskurs 4–9. Rapporten kombinerar elevernas röster med forskningens slutsatser och syftar till att stärka det förebyggande arbetet mot våld och mobbning i svensk skola.
KÄLLA: FRIENDS
Socialpsykolog på Hemstaden
»Alltför ofta förvandlas samhällets skyddsnät till ett nät av villkor«
Vi vet att ett skyddsnät bara är starkt när det håller för alla. Ändå bär jag med mig minnet av en kvinna vars erfarenheter gjorde starkt avtryck på mig. Alltför ofta förvandlas samhällets skyddsnät till ett nät av villkor. Ett system som formellt öppnar dörrar för alla, men i praktiken har svårt för en varierad och ofta utmanande klientgrupp med olika bakgrunder och behov. Det kräver en hög anpassningsförmåga och förförståelse inför komplexiteten av olika identiteter.
KVINNAN SOM EXEMPELVIS har lyckats bryta sig fri från en våldsam verklighet, men inser snart att kampen är långt ifrån över. Språkbarriären reser sig som en mur hon måste klättra över och hennes papperslösa tillvaro förvandlar varje kontakt med myndigheter som en upplevelse av hot. För personalen framstår hon som ännu en kvinna som utsatts för våld, men det är lätt att missa det komplexa i hennes mångfacetterade bakgrund.
Just därför är det viktigt att ett skyddat boende är rustat med kompetens och erfarenhet, för att kunna möta dessa individer och tillgodose deras individuella behov. Hos oss på Hemstaden har vi gjort denna insikt till vår grundpelare: Förmågan att se hela människan genomsyrar vårt arbete.
Hos oss ska ingen behöva lämna sin tro, sin identitet eller sin rätt att existera som papperslös vid dörren. Dessa insikter kommer från våra erfarenheter i det dagliga arbetet. Problemet ligger sällan i personalens hjärtan, utan i en strukturell blindhet, en vana att bara se ett lager av en människa i taget.
Därför har vi valt en annan väg. För oss är intersektionalitet inte ett tomt akademiskt begrepp, utan vår livlina.
Det handlar om att medvetet och aktivt se varje människa i helhet: inte bara offret för våld, utan också den rasifierade, den troende, den funktionsnedsatta, den papperslösa eller HBTQ-personen. Varje dimension av identitet är en nyckel som antingen öppnar dörren till räddning eller låser den för alltid.
KVINNOR VARS HEDERSFÄNGELSE förblev ett låst rum som ingen kände till, eftersom den var gömd i en kultur man aldrig lärt sig att ”se”. Transpersoner vars fristad förvandlades till en scen för ett ständigt förtryck. Män som i rädsla av att bli stigmatiserade aldrig har vågat erkänna för sig själva eller sin omgivning att de lider av psykisk ohälsa eller blir våldsutsatta av en partner. Ett skyddat boende måste vara en plats där varje mänsklig erfarenhet bekräftas. Först då kan sår börja läkas.
Hur gjorde vi då? Det började med ett ödmjukt lyssnande. Vi bjöd in klienter med egna erfarenheter i våra beslutsmöten, inte som statister, utan som likvärdiga medskapare av lösningar. Vi fick verktygen för att hantera denna komplexitet, via utbildning och senaste forskningsrönen inom området såsom våldets dynamik, samhälleliga maktstrukturer, orättvisa normer och i ett bemötande som upphöjer den enskilde.
Detta är ingen ideologisk lyx. Det är en etisk nödvändighet. Genom att se och tillgodose alla dimensioner av en människas vara, har vi sett att tryggheten blir äkta. Om den inte är tillgänglig för alla, i hela sin mångfacetterade prakt, är den inte trygg. Då är den bara ytterligare en institution där vissa får andas fritt medan andra tvingas lämna delar av sin själ vid dörren. Vi vet att det går att åstadkomma bättre. För hos oss, gör vi det varje dag. Och vi har en absolut moralisk skyldighet att fortsätta och visa vägen.
Januari
LSS-dagen
Februari
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Beroende
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende
HVB-/Familjehemsdagen
April
HVB LSS Familjehem Skyddat boende Stödboende Målgrupp:
Scandic Rubinen, Göteborg
Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala
Scandic Örebro Väst, Örebro
LSS-dagen 7A Odenplan, Stockholm 7A Odenplan, Stockholm
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet
HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring
LSS-dagen
HVB-/Familjehemsdagen
HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring
LSS-dagen
Radisson Blu Scandinavia, Göteborg
Lugnetkyrkan Falun, Falun
Scandic Star Lund, Lund
Scandic Star Lund, Lund
Scandic Frimurarehotellet, Linköping 7A Odenplan, Stockholm
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet 7A Odenplan, Stockholm
HVB-/Familjehemsdagen Skövde Kulturhus, Skövde
HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring
HVB-/Familjehemsdagen
LSS-dagen
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet
Västerås Kongress, Västerås 7A Odenplan, Stockholm
7A Odenplan, Stockholm
Scandic Triangeln, Malmö
Stora LSS-dagen – träffa de som omfattas av LSS och anhöriga 19 (lör) 7A Posthuset, Stockholm
Oktober
HVB-/Familjehemsdagen Valand, Göteborg
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet Gävle Konserthus, Gävle
HVB-/Familjehemsdagen
LSS-dagen
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende
HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring
HVB-/LSS-/Familjehemsdagen
Scandic Triangeln, Malmö
Radisson Blu Scandinavia, Göteborg
Radisson Blu Scandinavia, Göteborg
Karlstad CCC, Karlstad Växjö Konserthus, Växjö
HVB-/LSS-/Familjehemsdagen Norrlands Nation, Uppsala
Familjehemsdagen – träffa nuvarande/blivande familjehem Kulturhuset, Stockholm 21 (lör)
HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring 7A Odenplan, Stockholm
HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende 7A Odenplan, Stockholm
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Rättshaveristen
Om möten som format ett yrkesliv
Under sitt yrkesliv har Jakob Carlander på olika sätt kommit i kontakt med dem: personerna som aldrig låter sig nöjas. Som ifrågasätter, kritiserar, ställer krav, begär ut handlingar, anmäler, överklagar – och ibland skrämmer och hotar i sin kamp för upprättelse.
I den här boken undersöker han det rättshaveristiska beteendets många uttryck och skildrar den psykologiska och praktiska verklighet som möter dem som är offentliganställda. Han reflekterar över skiljelinjen mellan rimligt missnöje och destruktiv envishet, och mellan rätten att bli hörd och oförmågan att släppa taget.
Författare: Jakob Carlander
Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se
Om undvikande/restriktiv ätstörning och hur du kan hjälpa
ARFID är en vanlig men okänd ätstörning som innebär att man har svårt att äta. Antingen äter man för lite vad gäller mängden eller så klarar man bara av vissa specifika livsmedel. Eller både och – för lite och för få olika saker. Varje matsituation innebär stress. Kanske orkar man inte med hela skoldagen, måste tacka nej till kalas eller undvika spontana initiativ av rädsla för att det ska finnas mat med i bilden. Exempel på fysiska konsekvenser är näringsbrist, viktnedgång och en tillväxt som stannar av. ”Omgivningen förstår inte allvaret. Man ser inte den inre kampen”, säger en av de intervjuade i boken, själv drabbad av ARFID.
Författare: Anna Ehn Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Att skapa funktionell handledning
Handledarens hemligheter visar hur man kan påverka innehåll och utfall i handledning och göra den så verksam som möjligt. Den visar också vad som inte brukar fungera. Författaren utforskar handledningens värld genom kliniska iakttagelser, den forskning som finns och inte minst genom intervjuer med handledare. Fjorton psykologer och psykoterapeuter med lång och gedigen erfarenhet av handledning har bidragit med sina perspektiv, arbetssätt, lärdomar och misstag. Tillsammans visar de en palett av handledarbeteenden, med guldkorn såväl som felsteg. Det är en bok fylld av igenkänning och praktiska tips
Författare: Elin Wesslander
Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Tonårssömn
En praktisk guide för föräldrar
Sömn hos ungdomar handlar om så mycket mer än att bara gå och lägga sig i tid. Biologi, digitala vanor, psykisk hälsa och livets krav påverkar hur mycket – och hur bra – tonåringar sover. Vi vet att ungdomar som sover bättre presterar bättre i skolan, har starkare sociala relationer och mår bättre psykiskt. Vi vet också att små förändringar i vardagen kan göra en stor skillnad – om vi förstår vilka förändringar som faktiskt spelar roll. Den här boken ger dig forskning, expertkunskap och konkreta verktyg att testa tillsammans med ditt barn.
Författare: Li Åslund Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
En polischefs berättelse om ett urspårat gängvåld
I sin debutbok Hundra in i döden ger Christoffer Bohman oss ett angeläget och unikt inifrånperspektiv på det utmanande polisarbetet. Vi får följa med, tätt inpå i dramatiska scener, från Husbykravaller och upplopp via knarkbeslag och spaningar till dödligt skjutvapenvåld och mördarjakter. Vi rör oss på platser som Järva, Sollentuna, Upplands Väsby, Märsta och Sörmland alla hårt drabbade. Christoffer Bohman ger oss såväl skarpa analyser av samhällsutvecklingen som drabbande scener som belyser våldsspiralen, och låter oss även följa med på möten med allt från förtvivlade anhöriga till Sveriges statsminister. Christoffer Bohman menar att situationen är mer komplex än någon vågar erkänna. Men han ger oss också hopp om framtiden.
Författare: Christoffer Bohman Förlag: Polaris Fakta, polarisfakta.se
Stödgrupper för barn och unga i utsatta livssituationer
Stödgruppsmetodiken innebär att barn och unga i liknande livssituationer träffar varandra under ledning av utbildade professionella stödgruppsledare. Med hjälp av lekar och övningar och genom att träffa jämnåriga och dela erfarenheter, tankar och känslor ges möjligheter att utveckla konstruktiva bemästringsstrategier och bryta en känsla av ensamhet och av att vara annorlunda. Boken redogör för hur verksamhetsformen vuxit fram och för teoretiska perspektiv och forskningsstöd inom området. Den beskriver också konkret och praktiskt hur arbetet i en stödgrupp kan se ut, med exempel från flera verksamheter med olika målgrupper. Boken vänder sig till professionella och studenter inom olika omsorgsyrken.
Redaktörer: Ulla Forinder, Elisabeth Hagborg Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se
Familjeterapi är en komplex företeelse. Terapeuten måste inte bara skapa den nödvändiga alliansen med en person, utan med flera familjemedlemmar. Dessutom ska terapeuten hjälpa familjemedlemmarna att öka tillliten till varandra. I denna bok beskrivs hur detta kan gå till. Men i stället för att lista viktiga färdigheter som en familjeterapeut bör ha ligger författarens fokus på familjeterapeutens roll i processen, och hur hen fungerar tillsammans med familjen. I en mängd fallbeskrivningar får läsaren följa terapeutens inre och yttre dialog vid känsloreglering, egenhandledning och klientfeedback.
Författare: Peter Rober Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se
Från Mörker till mod
”Jag minns hans röst, hans blickar, hur kärlek långsamt blev till kontroll, till skräck, till våld. Hur jag lärde mig att andas tyst, att inte störa, att överleva. Jag trodde att jag älskade honom. Men sanningen var att jag var fånge i något jag inte längre kunde fly ifrån. Han bröt ner mig, bit för bit, tills jag nästan försvann. Men mitt i mörkret fanns en glöd som vägrade slockna. En liten röst djupt därinne som viskade: Du finns kvar. Det var den rösten som till slut bar mig ut i ljuset.”
Det här är Sara Hulténs berättelse. Läs intervjun med henne på sidorna 22-26.
Författare: Sara Hultén Tryck: Kreativ reklam Hässleholm
Den nya socialtjänstlagen innebär ett av de största skiftena i svensk välfärd på decennier. I centrum står möjligheten att ge insatser utan behovsprövning, ett arbetssätt som utmanar gamla strukturer och samtidigt öppnar dörren för en mer tillgänglig, förebyggande och rättvis socialtjänst. Men hur gör man i praktiken? Hur går en kommun från lagtext till verklig förändring? Och hur undviker man att allt bara blir ännu en administrativ pålaga?
Boken Insatser utan behovsprövning –i praktiken. Handbok för socialtjänsten av Tanya Dauksz Kindblad och Maria Ås är en konkret vägledning för dig som vill förstå, planera och genomföra arbetet på ett sätt som gör verklig skillnad.
Författarna beskriver boken som en dialogpartner, ett verktyg att ha med sig i möten, workshops och planeringsda-
gar. Här får du hjälp att formulera mål, skapa struktur och bygga arbetssätt som håller över tid. Genom fyra tydliga processteg får du följa en logisk modell som speglar hela utvecklingskedjan: kartläggning av nuläge och problemformulering, formulering av mål och prioriteringar, planering och genomförande av insatser samt uppföljning och kvalitetssäkring.
VARJE DEL INNEHÅLLER både reflekterande frågor och praktiska exempel, hämtade från den fiktiva kommunen Norrhamn – en plats som kunde vara vilken svensk kommun som helst.
I Norrhamn möter vi handläggare, strateger och verksamhetschefer som brottas med samma frågor som många kommuner nu ställer sig: Hur balanserar vi de nya insatserna mot socialtjänstens
grundläggande uppdrag – att stärka individens resurser och självständighet? Hur säkerställer vi rättssäkerhet, kvalitet och uppföljning när behovsprövningen tas bort?
GENOM BERÄTTELSER OCH case visar boken hur socialtjänsten kan skapa innovation utan att tappa juridisk förankring. Här diskuteras administration, samtycke, dokumentation och riskbedömningar, alltid med ett tydligt fokus på praktisk tilllämpning och etiskt ansvar.
En central tanke i boken är att programteori fungerar som en GPS i utvecklingsarbetet. Den hjälper oss att svara på frågan: varför tror vi att just denna insats leder till det resultat vi vill se? Genom att koppla ihop problemet, insatsen och effekten blir det möjligt att skapa systematik, följa upp
och visa resultat på riktigt. Det gör arbetet både mer transparent och mer lärande.
Boken betonar också vikten av rättssäkerhet och kvalitetssäkring. När gränsen mellan generella och individuella insatser suddas ut krävs tydliga beslut, dokumenterade rutiner och fungerande kontrollsystem, inte minst för att undvika välfärdsbrottslighet och ojämlikhet i tillgången till stöd. Samtidigt påminner författarna om att socialtjänstens kärna alltid är frivillighet och förtroende. Därför ges också vägledning kring hur man kan hantera samtycke, särskilt när det gäller barn och unga, samt hur insatser kan följas upp utan att skapa onödig administration.
Insatser utan behovsprövning – i praktiken riktar sig till chefer, strateger, handläggare och politiker inom socialtjänsten, men också till alla som arbetar med samverkan mellan kommun, civilsamhälle och skola. Den passar både den som precis börjat fundera över hur arbetet ska organiseras och den som redan är mitt i implementeringen. Boken fungerar lika bra i ledningsgruppen som i praktiska utvecklingsteam.
FÖRÄNDRINGEN SOM DEN nya socialtjänstlagen innebär kräver mod, systematik och gemensam förståelse. Det handlar inte bara om att skapa nya insatser, utan om att förändra arbetssätt, kultur och synen på socialt ansvar. Den här boken hjälper dig att ta de första stegen – och att göra det på ett genomtänkt, hållbart och inspirerande sätt. Den kombinerar forskning, lagförståelse och praktisk erfarenhet till en lättillgänglig handledning som får arbetet att gå från ord till handling.
Insatser utan behovsprövning – i praktiken
Av: Tanya Dauksz Kindblad och Maria Ås.
Utgiven av: Gothia Kompetens (2025). För en socialtjänst som stärker människors resurser – innan behoven blir akuta.
Stärk kompetensen för ett tryggare stöd till barn, unga och vuxna
Uppdragsutbildningar för dig som arbetar nära människor i utsatta livssituationer. Våra kurser ger forskningsbaserad och praktiskt användbar kunskap och stärker både din profession och kvaliteten i verksamhetens insatser.
• Sexuellt våld och sexuell exploatering: bemötande och samtal 3 hp
• Barn i skyddat boende 3 hp
• Högskoleutbildning för personal vid HVB och SiS ungdomshem 4 hp
• Familjehemshandledning i praktiken 15 hp
• Responsbaserat förhållningssätt i samtal och behandling 3 hp
• Högskoleutbildning i LSS 7,5 hp
Marie Cederschiöld högskola
tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola mchs.se/uppdrag uppdrag@mchs.se • 08-555 051 19
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Med anledning av samhällsläget i Sverige och den ökade kriminaliteten fokuserade några utvalda utbildningstillfällen under 2025 på temat Gängkriminalitet. SSIL – För vård och omsorg välkomnade besökare och utställare till Uppsala den 21 oktober.
TEXT JENNY FORS
Jonas Lindström är forskare och lärare i socialt arbete vid Södertörns högskola. I 25 år har han forskat om samhällsproblemet segregation utifrån olika perspektiv. I sin föreläsning tog han upp frågor om staden och stadsutveckling, inkluderings- och exkluderingsprocesser samt hur platsen vi bor på formar oss på olika sätt.
»Fler behöver göra mer för att stoppa det dödliga våldet«
Christoffer Bohman, tidigare polischef, idag trygghetsstrateg på Skandia ”Idéer för livet” föreläste också tillsammans med avhopparen Abdirizak (Zack) Ahmed. Det här var årets sista utbildningsdag på tema Gängkriminalitet, ett uppskattat och aktuellt ämne.
– Det vi ser idag är väldigt komplext. Fler behöver göra mer för att stoppa det dödliga våldet. Men det vi gör kan också bli kontraproduktivt. Vi ställer oss sällan frågan om det vi gör riskerar att förvärra problemet och få våldet att eskalera, säger Christoffer Bohman.
Zack vet hur verkligheten ser ut, hur det är på insidan. Han har överlevt fyra
mordförsök och förlorat 15–16 vänner som har dött på grund av det meningslösa våldet.
Tema Gängkriminalitet fortsätter även nästa år med start den 26 mars i Göteborg. Innan dess är det Dagen för skyddat boende den 5 mars i Örebro och det blir premiär för Beroendedagen den 5 februari i Uppsala.
SSIL har också en utbildningsdag på tema Framtidens socialtjänst den 3 december i Stockholm innan det här året är slut.
NOVEMBER
Socionomdagarna 25-26 november, Stockholm socionomdagarna.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 27 november, webbsänd jpinfonet.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 3 december, Stockholm ssil.se
Utbildning i Tryggare barn 3-18 december, Stockholm/webbsänd magelungen.com
Social hyresjuridik 4-5 december, webbsänd jpinfonet.se
Nya socialtjänstlagen och barnperspektivet 8 december, webbsänd jpinfonet.se
Ingen varnar en för hur det verkligen är – om vägen ur kriminalitet 8 december, webbsänd magelungen.com
Lågaffektivt bemötande 8-9 december, Malmö sverigehalsan.se
Mänskliga rättighetsdagarna 9-10 december, Stockholm mrdagarna.se
Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter 11 december, webbsänd jpinfonet.se
JANUARI
Nya socialtjänstlagen – att skapa delaktighet med barn och unga 19 januari, webbsänd jpinfonet.se
Föreståndarutbildning 19 januari, Malmö sverigehalsan.se
Våld i nära relationer och juridiken 21 januari, webbsänd jpinfonet.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 22 januari, webbsänd jpinfonet.se
LSS-dagen 22 januari, Göteborg lssguiden.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning 23 januari, Malmö sverigehalsan.se
Högskoleutbildning HVB och SiS 29-30 januari, 26-27 mars, Stockholm mchs.se
Grundutbildning i psykoterapi med psykodynamisk inriktning 30 januari, Malmö sverigehalsan.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning 30 januari, Stockholm sverigehalsan.se
FEBRUARI
Barnkonventionsdagen 4 februari, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – Beroendedagen 5 februari, Uppsala ssil.se
FIT Diplomutbildning 26 februari, 24 mars, Hässleholm waitong.se
Dagen för Skyddat Boende 5 mars, Örebro ssil.se
Baskurs i mindfulness 5 mars, webbsänd sverigehalsan.se
Socialtjänstens stöd till barn, unga och familj 10-11 mars, Stockholm/webbsänd sifu.se
HVB- och familjehemsdagen 11 mars, Stockholm hvbguiden.se
LSS-dagen 12 mars, Stockholm lssguiden.se
NPF och tydliggörande pedagogik 12 mars, Malmö sverigehalsan.se
Kris och krisstöd 16 mars, Stockholm sverigehalsan.se
Trauma och PTSD 19 mars, Malmö sverigehalsan.se
Familjebehandling med KBT 24 mars, webbsänd sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – HVB 26 mars, Göteborg ssil.se
APRIL
Självmedkänsla för behandlare 9 april, webbsänd sverigehalsan.se
Motiverande samtal (MI) 13 april, webbsänd sverigehalsan.se
Daglig verksamhet 10-11 april, Stockholm/webbsänd sifu.se
SSIL utbildningsdag – HVB 16 april, Falun ssil.se
LSS-dagen 22 april, Lund lssguiden.se
HVB- och familjehemsdagen 23 april, Lund hvbguiden.se
FIT – ORS och SRS 23 april, Stockholm mchs.se
MAJ
Motiverande samtal (MI) 5 maj, Malmö sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – HVB 7 maj, Linköping ssil.se
SSIL utbildningsdag – LSS 20 maj, Stockholm ssil.se
SSIL utbildningsdag – HVB 21 maj, Stockholm ssil.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Vi erbjuder även jour- och familjehem samt förstärkta familjehem.
Vi på Ung24 har över ett decennium av erfarenhet från arbete med människor som lever i kriminalitet. Vårt främsta mål är att vända utvecklingen för unga och förhindra att kriminaliteten förvärras och kopplas till gängstrukturer.
Vi har genomfört ett program baserat på vår beprövade metodik som innefattar fyra centrala faser. Dessa har visat sig vara framgångsrika även för klienter som bor kvar på sin hemort.
Vi introducerar därför vår senaste tjänst – Ung24. Läs mer på ung24.se
info@ung24.se | 010-214 66 24 | www.ung24.se
UTBILDNING I NYA KÄLVESTENMETODEN
Våren 2026 | Uppsala eller online.
Lär dig göra gedigna familjehemsutredningar, inklusive Nya Kälvestenintervjun!
BEGRÄNSAT
Läs mer på kalvestenintervju.se
ANTAL PLATSER, ANMÄL DIG NU!
Heltäckande verksamhetssystem för dig som arbetar inom vård– och omsorg.
idok uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration.
Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.
HVB & Träningslägenhet 13-20 år
Förstärkt Stödboende 16-20 år
Flexibla och individanpassade lösningar
Hög personaltäthet
Familjärt i stadsmiljö Besök vår hemsida för mer information!
036-300 808 | www.4e-vaningen.se
Kvalitetssäkring för uppdragsgivare
Det självklara verktyget för dig inom kommunal eller konsulentstödd familjehemsvård som vill stärka relationer med dina uppdragstagare.
Vill du veta mer – kontakta oss! 0585-738 112 | kund@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av idok
- från förfrågan till gallring
Skanna för mer information
Kokain blir allt mer vanligt och för amfetamin är det småstäderna som toppar listan. Nya serien ”Så knarkar Sverige” på SVT Play granskar narkotikasituationen i landet.
SVT har låtit analysera avloppsvattnet i 49 avloppsreningsverk och 36 kommuner över hela Sverige under en helg sommaren 2025. Analyserna är gjorda av RISE.
– Mätningen som SVT gjort tillsammans med RISE ger en ögonblicksbild av nuläget. Det är ett sätt att uppskatta både omfattning och typ av missbrukspreparat, säger Louise Karlsson, enhetschef på RISE.
Kokain är vanligast i storstäderna, men i just den här mätningen var det Strömstad som toppade listan, följt av Malmö, Stockholm och Göteborg, räknat per 1000 invånare. Det förklaras i programmet med att det kan bero på en stark turisttillströmning, främst från Norge. I programmet säger man också att dessa stora mängder av kokain såg man inte för fem år sedan, så det har blivit mer vanligt förekommande.
När det gäller amfetamin så är det mindre städer som ligger högst. Söderhamn fick toppnoteringen och särskilt stadsdelen Ljusne. Detta förklaras av social segregation och även att medicineringen har ökat. Gävle har tidigare varit känd för höga halter av amfetamin, men de har också varit bra på att mäta där. Högsta halterna av cannabis uppmättes i Eskilstuna. som i mätningen också ligger högst när det gäller tramadol.
Enligt Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och föreläsare inom aktivt föräldraskap, har barn tre grundläggande psykologiska behov: att känna sig kompetent, att uppleva samhörighet och att ha självbestämmande. I nya boken Kra mar och ramar lär vi oss förstå barns drivkrafter och vägen till ett föräldraskap som funkar.
Det var när Petra Krantz Lindgrens 8-åring en kväll sa; ”När du skäller på mig, mamma, är det svårt för mig att älska mig själv”, som Petra fick sig en rejäl tankeställare.
Med boken ”Kramar och ramar” (Bonnier Fakta) vill Petra skapa mindre tjat och fler kramar. Boken vänder sig till föräldrar som vill ha nära och respektfulla relationer och utgår från forskning om vad som verkligen motiverar barn och hjälper dig ge nä ring åt barns självkänsla, självförtroende, empati och konsekvenstänkande – och samtidigt ha tydliga ramar.
Oavsett om du har en självständighetstörstande treåring, en blyg och osäker sexåring eller en tonåring är denna bok en ovärderlig guide till ett föräldraskap som bygger på ömsesidig respektive och samarbete.
Boken svarar på frågor som:
Hur sätter jag gränser utan att skada relationen?
Hur bygger jag förtroende så att mitt barn vågar dela sina bekymmer?
Hur löser vi problem tillsammans?
Petra Krantz Lindgren är beteendevetare och håller kurser och föreläsningar om kommunikation och konflikthantering med barn och unga. Hon talar gärna om personlig ”avveckling” istället för ”utveckling” och vill inspirera och stötta vuxna att våga lämna rollen som ”uppfostrare”. Petra driver bloggen ”En annan du” och har tidigare skrivit storsäljaren ”Med känsla för barns självkänsla”.
I nr 7 av tidningen Omtanke lottade vi ut böckerna ”Den livsfarliga tystnaden” och ”Insatser utan behovsprövning”. Nu har vi dragit vinnarna bland er som mailade in och önskade en bok. Kom ihåg att ämnesraden ska vara ”Tävling” för att du ska kunna vara med i dragningen.
Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de tre böckerna på sidan 62 som du vill ha.
Vinnarna är Sören Eklund, Stigtomta och Kristina Eriksson, Gävle. Stort grattis! Böckerna kommer med posten. Eftersom julen står för dörren så lägger vi till en extra bok i tävlingen den här gången. Lycka till! Vi vill också passa på att önska God Jul till er alla!
Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt
HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende
HEMLIKT MITT
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö