Byggvärlden nr 1, 2025

Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.

Ta del av studien och läs mer på masonitebeams.se

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

DEBATT

Samhällsbyggnadssektorn har en avgörande roll i Sveriges omställning till ett mer hållbart samhälle, men utvecklingen går långsamt – för långsamt. En ny undersökning från Svensk Byggtjänst visar att brist på kunskap och kompetens är det i särklass vanligaste hindret för att möta hållbarhetsmålen, skriver vd Kajsa Hessel.

Brist på kunskap och rätt kompetens står i vägen för hållbart byggande

För att ta sig an detta krävs att vi skyndsamt hanterar en av de största flaskhalsarna: bristande förutsättningar för att tillgodogöra sig rätt kunskap, samt avsaknad av en miljö som stärker kompetensutveckling och tryggar tillgången till rätt kompetens över tid.

Vad gäller kunskap så pekar vår undersökning på att utmaningarna sällan består i avsaknad av tekniska lösningar eller forskningsstöd – tvärtom. Hållbarhetsrapportering är exempelvis en uppgift som många upplever som komplex. Det är dock inte bristen på data eller underlag som är problemet, utan snarare att förstå hur rapporteringen ska genomföras i praktiken. På samma sätt lyfts energieffektivisering som en stor utmaning, trots att detta är ett område där gedigen erfarenhet finns.

KRÖNIKA

Detta väcker naturligtvis frågan om hur kunskapen tillämpas och görs tillgänglig i praktiken.  Uppenbart är att det finns ett behov av att både bygga vidare på sektorns kunskapsbas, och samtidigt skapa strukturer som främjar samarbete, erfarenhetsutbyte och praktisk tillämpning.

SAMTIDIGT STÅR samhällsbyggnadssektorn inför en akut brist på arbetskraft.

Kompetensförsörjning handlar inte bara om att skapa fler utbildningsplatser, utan också om att säkerställa att utbildningen speglar sektorns faktiska behov – exempelvis genom att hållbarhet blir en självklar del av utbildningsprogrammen. Konjunktursvängningar innebär att kompetens kan ha tappats till andra branscher, något som

påverkar sektorns förmåga att återhämta sig när efterfrågan vänder uppåt igen.

DETTA ÄR INTE bara en utmaning för enskilda företag, utan en strategisk fråga för hela samhällsbyggnadssektorn. Att skapa attraktiva karriärvägar, möjligheter till vidareutbildning och långsiktig stabilitet är avgörande för att locka och behålla rätt kompetens. Här har arbetsgivare en central roll i att skapa förutsättningar för medarbetare att utvecklas och stanna kvar inom sektorn, samtidigt som samhället måste ta ett större ansvar genom att investera i utbildningssystemet och bygga upp den infrastruktur som krävs för en långsiktig omställning. Kunskap och kompetens är dock inte separata frågor. De är två sidor av samma mynt, och framgångsrik

kompetensförsörjning handlar lika mycket om att bygga en kultur av kontinuerligt lärande som om att säkerställa rätt strategier för utveckling och förändring. För att sektorn ska kunna möta dessa utmaningar krävs en mer samordnad och kunskapsdriven strategi som ger stöd åt förändringsarbete på alla nivåer.

ATT NAVIGERA I hållbarhetsutmaningarna är inte bara en fråga om ambitioner, utan också om att sektorn har rätt verktyg och förutsättningar. Genom att prioritera kunskap och kompetens kan vi skapa en hållbar grund för både sektorn och framtida generationer.

Vi måste våga prata för att förändra branschen!

Första dagen tillbaka på jobbet efter ledigheten påminns jag direkt om vikten av våra två största projekt som vi på Byggcheferna jobbat med sista åren. Forskarna vid Göteborgs universitet har tidigare visat att arbetsklimatet inom byggbranschen präglas av machokultur och stigmatisering av psykisk ohälsa. Nu visar också en ny studie att risken för självmordsbeteende är förhöjt med 50 procent för män som arbetar inom byggnads- och anläggningsyrken i Sverige jämfört med gruppen män i studien som helhet.

OERHÖRT HEMSKT SÅKLART men motiverande att fortsätta vårt arbete! Stress, smärta och machokultur utgör en farlig cocktail som drabbar byggbranschen hårt. Med en 50-procentigt förhöjd risk för självmord bland män i vår bransch är det hög tid att vi som chefer och ledare tar ansvar och börjar prata om det som verkligen betyder något – människors välmående.

Byggbranschen har länge varit präglad av en machokultur där psykisk ohälsa ses som något svagt och där det ofta saknas utrymme för samtal om hur vi egentligen mår. En färsk studie från Sahlgrenska akademin visar att

självmordsrisken bland manliga byggjobbare är 50 procent högre än i andra yrkesgrupper. Forskarna pekar på ett arbetsklimat med hårda fysiska krav, stress och stigmatisering av psykisk ohälsa som centrala orsaker. Som chefer, ledare, kollegor och vänner har vi både en möjlighet och en skyldighet att bryta detta mönster. Det handlar inte längre om att ”klara sig igenom dagen” eller att ”bita ihop”. Att våga prata om svåra frågor är inte bara en fråga om att skapa en bättre arbetsplats – det är en fråga om liv och död.

DEN TRADITIONELLA machokulturen har inte bara skapat en känsla av isolering och ensamhet bland många byggarbetare. Den har också lett till att problemen sopas under mattan. Den kultur där man förväntas vara stark och inte visa känslor måste förändras i grunden. Byggcheferna har länge arbetat för detta genom initiativ som Stoppa machokulturen, men det krävs att vi alla drar vårt strå till stacken.

Ledarskap handlar om mod. Det krävs mod att som chef och ledare ta upp ämnen som kan kännas obekväma. Men det är precis där vår roll blir avgörande. Vi måste skapa arbetsplat-

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

ser där människor känner sig trygga att prata om sin psykiska hälsa, får förståelse, stöd och inte döms eller får kommentarer om det sen i tid och otid. En inkluderande kultur där vi stöttar varandra – oavsett kön eller bakgrund – är inte bara en hygienfaktor, det är en förutsättning för att bygga en hållbar bransch.

På Byggcheferna har vi under 2024 lyft projektet Hållbara Chefer för att visa att ledarskap handlar om mer än resultat och deadlines. Det handlar om att skapa en miljö där människor mår bra och kan växa. För det krävs att vi vågar prata, men också att vi vågar agera. När vi ser signaler på att någon inte mår bra behöver vi erbjuda stöd och hjälp – tidigt.

ATT BRYTA EN kultur som är djupt rotad i branschen tar tid. Men vi kan inte låta den bli en ursäkt för att inte agera. Som arbetsgivare måste vi ta ansvar, finnas där som chefer, ledare och medarbetare men också tillhandahålla företagshälsovård som faktiskt kan göra skillnad när det behövs.

Att vi som chefer i byggbranschen kliver fram och leder vägen mot en arbetsmiljö där både kropp och själ får ta plats. Våga prata – det kan rädda liv. Studien, publicerad i BMC Public

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Health, bygger på registerdata för 1 542 665 svenska män i arbetsför ålder. Den analyserar självmord och självmordsförsök i relation till yrket året före händelsen.

MÄNNEN, SOM VALDES ut via mönstringsdata utan tidigare självmordsbeteende, följdes mellan 2002 och 2019 (i åldern 25–65 år). Under perioden hade drygt två procent minst en suicidal händelse, där 31 797 var självmordsförsök och 5 526 självmord. Som branschorganisation för chefer och ledare inom byggbranschen gör vi vad vi kan. Men vi behöver alla prata om detta för att förändra och verkligen skapa den fina bransch vi vill ha. För oss som är i den idag och för framtida generationer.

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Pioneering the future of construction, now.

BYGGA BORTOM IDAG, TILLSAMMANS

På Chryso utforskar vi de gränslösa möjligheterna inom kemi, digital teknik och AI för att bana väg för smartare och grönare byggande.

Om den rätta lösningen för dina specifika behov inte finns, uppfinner vi den.

Idag har vi över 1200 patent och fler därtill.

Vi tror på öppen innovation genom hela värdekedjan och söker partnerskap med nystartade företag inom hållbarhet och digitala sektorer för att nå längre, snabbare.

Hur kan vi hjälpa dig?

Läs mer på www.chryso.se

Det nya boendet ska ha plats för cirka 80 lägenheter. BILD: WHITE ARKITEKTER

Veidekke bygger vårdboende i Södertälje

Q På uppdrag av Telge Fastigheter ska Veidekke bygga ett nytt vård- och omsorgsboende i stadsdelen Lina i Södertälje. Uppdraget, som är en totalentreprenad, har ett ordervärde på 256,5 miljoner kronor.

Boendet är uppdelad i tre byggnadskroppar med en bruttoarea på 7 800 kvadratmeter och byggnaden ska certifieras enligt Miljöbyggnad 3.1 Silver.

Projekteringen inleds i januari i år och projektet ska slutföras vid halvårsskiftet 2027.

5,9%

... steg priserna på bostadsrätter med under 2024, jämfört med 2023, enligt siffror från Svensk Mäklarstatistik. Villapriserna ökade med 5 procent under perioden.

– Under 2024 såldes 107 700 bostadsrätter och 56 400 villor vilket var 14 procent respektive 16 procent fler än under 2023. Faktum är att antalet sålda villor under andra halvåret 2024 nådde en rekordnivå, till och med något högre än under pandemiåren 2020-2021, säger Hans Flink, affärsutvecklingschef på Svensk Mäklarstatistik.

Serneke Invest byter namn

Q Serneke Invest, den andra affärsgrenen inom den tidigare koncernen, meddelar att de inte påverkas av Serneke Sveriges konkurs och att de kommer att fortsätta sin verksamhet. Men de kommer att drivas vidare som en del av Doxa AB och byter därför namn till Doxa.

– Med den här förändringen vill vi signalera en stark framtidstro och vårt fokus på framtida affärer, säger Patrik Lindström vvd för Serneke Invest.

GBJ BYGG

GBJ bygger åt Roxtec

i Karlskrona

Q GBJ Bygg får uppdraget att bygga om och till Roxtec Fastigheters produktionsanläggning på Verkö i Karlskrona för cirka 180 miljoner kronor. Byggstart planeras till april. Projektet kommer att genomföras som en totalentreprenad. Roxtec Fastigheters produktion kommer att pågå under hela byggprocessen med flera deltider för att säkerställa kontinuitet. Målet är att färdigställa projektet i sin helhet under våren 2027.

– Vi är mycket stolta över att få förtroendet att stödja Roxtec i deras tillväxtresa. Det är extra roligt att Roxtec är en ny kund för oss på GBJ Bygg. Vi ser verkligen fram emot att inleda projekteringen och den kommande byggnationen, säger Kim Eriksson, avdelningschef för Växjö på GBJ Bygg.

550 anställda varslas efter konkursen

Den 7 januari ansökte Serneke Sverige AB om konkurs vid Göteborgs tingsrätt. Enligt styrelseordförande Miikka Suominen fanns det ingen annan lösning. Totalt berörs cirka 550 anställda.

I Sernekes konkursansökan kan man läsa att företrädare för Serneke Sverige ansöker om att tingsrätten ska försätta bolaget i konkurs eftersom bolaget inte kan betala sina skulder vartefter de förfaller till betalning och denna oförmåga är inte endast tillfällig, varför bolaget är på obestånd.

”Trots ansträngningar att nå en hållbar lösning har Serneke Sverige AB inte lyckats säkra den betydande kortsiktiga likviditet som krävs för att fortsätta verksamheten”, skriver Serneke. Styrelsen har därför kommit till slutsatsen att bolaget måste ansöka om att försättas i konkurs.

MIIKKA SUOMINEN ÄR styrelseordförande och tillförordnad vd för Serneke Sverige.

–  Sedan Mutares tog kontroll över bolaget har den nya ledningen arbetat intensivt med att utreda situationen i Serneke Sverige AB och hitta lösningar på de finansiella problemen. Den finansiella situationen har dock visat sig vara än mer allvarlig än vad som var känt när bolaget förvärvades. Det försämrade läget i bolaget sedan förvärvsavtalet undertecknades i juni har fått negativa spridningseffekter i hela verksamheten, bland annat i form av ett sänkt kreditbetyg och stillastående projekt. De problem som framkommit under våra undersökningar efter att vi övertog

kontrollen över bolaget har varit så pass betydande att vi tyvärr inte ser någon annan lösning än att begära Serneke Sverige AB i konkurs.

Q Hur var situationen i bolaget när ni gick in som ägare?

– När vi övertog kontrollen över bolaget den 30 november 2024 stod det klart för oss att bolagets ekonomiska situation hade försämrats avsevärt under de föregående månaderna.

Q Vad händer nu med projekten och de anställda?

– Våra tankar går till alla anställda, kunder och leverantörer som

drabbas under denna svåra tid och vi hoppas på bästa möjliga lösning för verksamheten framöver, säger Miikka Suominen. Serneke Sverige AB grundades 2002 och enligt Johan Live, kommunikationschef vid Serneke Sverige, berörs 550 anställda. Johan Live vill inte kommentera hur stora skulderna är i bolaget. Men han bekräftar att ekonomin varit ett långsiktigt problem.

– Ja, vi har kämpat med bristande likviditet under en längre tid, säger han.

Q Finns det någon intresserad köpare till bolaget?

– Det är en fråga som får ställas till konkursförvaltaren.

Q Vad händer nu med de pågående byggprojekten?

– All pågående produktion i samtliga byggprojekt pausas från och med idag i dag, tills vidare. Vi säkrar värden och säkerhet på arbetsplatserna och väderskyddar desamma. I övrigt ingen produktion, säger Johan Live.

Enligt den senast inlämnade årsredovisning hade de en omsättning på 7 873 159 000 kronor och ett negativt resultat på – 733 069 000 kronor.

ANNA SJÖSTRÖM SAMUEL KARLSSON

”Vi trodde att de skulle klara det”

Några dagar innan julafton så tecknades Serneke Sveriges sista kontrakt. En totalentreprenad som skulle se till att en ny magasinsbyggnad skulle uppföras åt Göteborgs stads kulturförvaltning. Ordern var värd cirka 325 miljoner kronor. Men att Serneke Sverige var på väg mot konkurs var inget man anade från kommunala Higabs sida, den andra parten i avtalet.

En ny magasinsbyggnad för Göteborgs Stads kulturförvaltning har varit efterlängtat. Nuvarande förvaring för Göteborgs museer har varit drabbat av både vattenläckor och skadedjur under många år. I december så upphandlades Serneke Sverige för en totalentreprenad för byggnaden som skulle vara klar för att flytta de värdefulla föremålen till den nya magasinsbyggnaden 2027 och som skulle byggas i norra Göteborg. Projektledaren på Higab, Annette Stridh, berättar att hon under sina år på Higab, i de projekt hon jobbat med, aldrig varit med om att ett upphandlat bolag gått i konkurs.

Q Vilken var er bild av Sernekes position att kunna genomföra projekt?

– Vi hade en bild av att de kunde klara av uppdraget då de vann upphandlingen. Dessutom hade vi som säkerhet krav i upphandlingen på att de ska ha en bankgaranti inom fyra veckor efter beställning.

Hon säger att de nu, genom ett juridiskt ombud, kommer att begära att avtalet hävs om inte konkursförvaltaren kan visa upp en sådan bankgaranti.

– Det är väl inte så sannolikt att de kommer få en bankgaranti. Jag

vet inte vilken bank som skulle vilja ställa ut en sådan. Om konkursförvaltaren accepterar detta så kan vi få en snabb upphävning och vi kan gå ut med en ny upphandling.

– Men han måste först ta sina beslut innan vi vet hur vi kan gå vidare.

Q Hur pass förvånade är ni över att de nu satts i konkurs?

– Vi är förvånade, för det var ingenting som syntes i ratingen av deras kreditvärdighet som vi kontrollerade sista gången samma dag som vi skrev kontraktet.

Q Känner ni att ni fick rätt bild av bolaget vid den tidpunkten?

– Det är svårt för oss att säga och självklart väcker det frågetecken, men vi kunde bara gå på den fakta som fanns att tillgå i det läget.

Q Då hade ni inte kunnat göra någonting annat för att undvika att det blev så här?

– Nej, ett normalt förfarande i en upphandling är att kreditvärdigheten kontrolleras via kreditupplysningsföretag, och den bygger på ett statistiskt underlag där även risken för konkurs ingår i värderingen. Som sagt, vi kontrollerade den samma dag i samband med avtalet och den klarade kraven med marginal. Det är fortfarande oklart om Higab får häva avtalet eller om det blir att de får driva frågan mot konkursboet. Annette Stridh säger att målsättningen nu är att så snart möjligt att komma vidare för att minimera förseningen i projektet.

– Vi har redan blivit kontaktade av flera intressenter, så vi känner oss trygga med att få fram en ny entreprenör genom en ny upphandling och starta byggnationen så snart som möjligt.

Q Hur mycket tror du att det kan försenas på grund av det här?

– Uppdraget Serneke Sverige

fick var en totalentreprenad, så vi hade tänkt att de skulle starta i dag, måndag. Vi prognostiserar ungefär sex månaders försening, men det kan komma att ändras och beror på hur snabbt det går med konkursförvaltaren som kommer ha ganska många ärenden att arbeta med.

– Sen är naturligtvis situationen inte rolig, men påverkan för oss som byggherre är förhållandevis liten. Vårt projekt har inte ens startat, till skillnad från många andra. Men kulturförvaltningen drabbas naturligtvis av förseningen.

– Sen känner jag verkligen med mina branschkollegor som står där nu med stillastående halvfärdiga byggen. De har en betydligt tuffare resa framför sig. Likaså Sernekes personal, där det är många som drabbas och det kommer bli kännbart för branschen.

Magnus Holmberg, vd på Roxtec Fastigheter och Staffan Dahlström, vd på GBJ Bygg. BILD:

Serneke Sverige AB ansökte om konkurs vid Göteborgs tingsrätt.

IDA MIKKO

Den nya lagerbyggnaden skulle hysa Göteborgs stads kulturförvaltnings samlingar. Nu blir projektet försenat. BILD: LILJEWALL ARKITEKTER

Storprojekten

För många stora projekt är nu framtiden oviss. Handelshögskolan i Göteborg, Skogomeanstalten, simhallar i Askim och Kortedala, bostäder i Lund och Kalmarsundsverke är några av projekten som nu står stilla som en följd av Sernekes konkurs. Beställare som drabbats av konsekvenserna efter konkursen försöker nu få kontroll över situationen.

Det är fortfarande tidigt skede efter konkursen i Serneke Sverige. Många av bolagets kunder har blivit tagna på sängen och försöker i dagsläget få överblick över situationen. En av aktörerna som drabbas är Akademiska Hus och bygget av nya Handelshögskolan i Göteborg. Projektet omfattar omkring 12 000 kvadratmeter.

– Det är ett väldigt tidigt skede. Det pågår inget arbete och vi har skydds säkrat arbetsplatsen. I nuläget finns ingen mer information att delge, säger Ulrika Hörgren, projektområdeschef på Akademiska hus. När det gäller bygget av simhallarna i Askim och Kortedala som Serneke fått i uppdrag att bygga så är det Göteborgs stad som är byggherre. Uppdraget är värt 400 miljoner kronor och första simturen var planerad till 2027. Nu förbereder man för en ny upphandling.

– Företaget har stoppat all produktion på sina byggarbetsplatser i Sverige. Vi har under onsdagen varit ut på våra två byggen för att dokumentera läget på plats. Byggprojekten är ju inte så långt gångna men en hel del markarbeten har gjorts. Byggarbetsplatserna är säkrade mot väder och vind och mot olyckor för allmänheten. Allt lutar också mot att vi behöver göra en ny upphandling. Därför har vi redan nu tagit kontakt med projektets projekteringsgrupp för att förbereda en ny upphandling, säger Magnus Elsilä, projektledare vid Göteborgs stad.

Q Kommer projekten försenas?

– Ja, men nu går tankarna till alla de som på något sätt påverkas i samband med denna konkurs, anställda blir arbetslösa, underentreprenörer, leverantörer och beställare drabbas och projekt färdigställs inte enligt plan. För Idrotts-och föreningsförvaltningen så blir väntan än längre på att de två simhallarna blir klara för att användas till simundervisning, motionssim och andra aktiviteter, fortsätter han. Specialfastigheter har tre pågå-

Peab bygger ny skola i Ulricehamn

Q Peab har fått uppdraget att bygga Björkåsskolan i Ulricehamn. Beställare är Ulricehamns kommun och kontraktssumman uppgår till 255 miljoner svenska kronor.

som drabbas

ende entreprenader med bolaget – utbyggnaden av Skogomeanstalten utanför Göteborg, bygget av ett häkte i Halmstad samt en rivningsentreprenad vid Sagsjöanstalten i Lindome.

– Vi ser över situationen och har som första åtgärd stängt byggarbetsplatserna. Vi följer konkursförvaltarens process och planerar och förbereder samtidigt för fortsatt produktion och färdigställande av byggprojekten, säger Alexandra Laurén, vd för Specialfastigheter.

ENLIGT SPECIALFASTIGHETERS kommunikationschef Hanna Janson är det för tidigt att säga hur tidplanen för respektive projekt påverkas av produktionsstoppet.

– Specialfastigheter följer konkursförvaltarens process och planerar och förbereder samtidigt för fortsatt produktion och färdigställande av byggprojekten, säger hon. Serneke Sverige upphandlades 2019 enligt Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), där även kreditvärdigheten prövades. I samband med tilldelningen tecknades också färdigställandeförsäkring.

I nuläget arbetar Kalmar Vatten med att skapa en tydlig lägesbild för att bedöma hur projekt Kalmarsundsverket påverkas. Kalmar Vatten för dialog med berörda parter för att så snart som möjligt fortsätta produktionen. Större delen av byggnationen av Kalmarsundsverket är färdigställd, återstående delar gäller främst installationer.

– Det är olyckligt att Serneke Sverige AB ansökt om konkurs. Kalmarsundsverket är ett viktigt projekt

som kommer att drivas i mål. Nu handlar det främst om att skapa stabilitet och en tydlig väg framåt. Ett viktigt nästa steg är dialogen med konkursförvaltaren som i nuläget har stoppat produktionen, men vi har redan inlett dialog med berörda parter för att tillsammans hitta en väg att slutföra projektet, säger Thomas Bergfeldt, vd, Kalmar Vatten.

UNDER SOMMAREN 2023 startade bygget av kvarteret Ornitologen i Lund. Det är ett förtätningsprojekt där LKF, Lunds kommuns fastighets AB, genom att riva befintliga byggnader gör plats för 129 nya bostäder samt lokaler. Ornitologen har kommit mer än halvvägs och planerades stå klart under 2026. Men nu är det stilla på bygget. Ordervärdet uppgick till cirka 390 miljoner kronor när kontraktet skrevs.

– Det var givetvis ett tråkigt och överraskande besked att Serneke går i konkurs. Det är många projekt i hela Sverige som påverkas. För LKF är det två projekt, säger Peter Ovenlund, byggchef på LKF.

Han säger att de visste att Serneke haft en tuff tid, men att de trodde att det skulle vända efter att bolaget fick nya ägare förra året.

– Så blev det tyvärr inte.

LKF:s andra projekt som påverkas är kvarteret Smaken på Brunnshög. Där ska det bli 81 hyresrätter i både flerfamiljshus och radhus samt 11 servicelägenheter för ett LSS-boende. Smaken byggstartades i maj 2024 och där har markarbetet påbörjats. Smaken hade ett ordervärde på cirka 260 miljoner kronor när avtalet tecknades.

Q Vad har ni gjort sedan besked om konkursen?

– Det har så klart pågått ett intensivt arbete med att utvärdera nästa steg för de drabbade projekten, både internt på LKF och med externa kontakter. Bland annat har vi tittat på vilka alternativ som kan finnas för upphandling av ny entreprenör. Vi har försökt nå konkursförvaltaren men inte fått något svar ännu. Vårt mål är att hitta en lösning så att byggprojekten kan fortskrida så snart som möjligt.

Q När kan ni göra en ny upphandling för projekten?

– Det kan vi inte svara på innan vi pratat med konkursförvaltaren. Det är en del juridiska frågor som måste klargöras först och vi tittar på olika alternativ.

Q Hur länge kan projekten stå stilla utan att de tar skada?

– Vädret kan göra att det kan uppstå skador på det som redan är byggt inom Ornitologen. Regn och snö påverkar bland annat gipsväggar som inte kan stå hur länge som helst, men klarar ungefär ett halvår.

Q Riskerar konkursen att medföra förseningar i projektens färdigställande?

– Ja. Hur länge det blir försenat är svårt att svara på, det beror på hur snabbt vi kan lösa frågan om upphandling av ny entreprenör och hur snabbt de kan komma igång, säger Peter Ovenlund.

ANNA SJÖSTRÖM

SAMUEL KARLSSON

Björkåsskolan i Ulricehamn kommer att ha kapacitet för 525 elever och totalt 21 klassrum. Skolan kommer att ha en total area på 10 000 kvadratmeter och skolbyggnaden kommer att bli tre våningar hög och utöver de pedagogiska lokalerna byggs en fullstor idrottshall med läktare, en matsal med eget storkök samt ytor för slöjd, musik, hemkunskap och media.

Projektet är en utförandeentreprenad och förväntas stå klart under våren 2027.

Det blir både flerbostadshus och

Arkitekt är Okidoki. BILD: DEROME

Derome får grönt ljus för 200 bostäder

Q Detaljplanen har vunnit laga kraft och nu är det klart att Derome ska utveckla bostäder i Bryngeskogen i Alingsås. Det nya området kommer bestå av en mix av bostäder i olika upplåtelseformer och bostäderna byggs i trä i Deromes egna husfabriker.

– Vi har tecknat ett exploateringsavtal vilket innebär att Alingsås Kommun bygger ut infrastrukturen med bland annat gator, vatten, avlopp. Parallellt ska Vattenfall gräva ner en kraftledning som idag går över området vilket betyder att vi kommer börja bygga bostäderna tidigast 2026, säger Torbjörn Jennerhed är regionchef inom Derome Bostad.

23%

... av landets bostadsutvecklare och småhusleverantörer tror att att antalet anställda kommer öka under det första halvåret 2025, detta enligt siffror från Prognoscentrets nya Bobyggarbarometer. 55 procent ror att antalet anställda i branschen kommer vara oförändrat och 22 procent att antalet anställda kommer minska.

Det är en ljusare bild än när samma fråga ställdes om andra halvåret 2024. Då trodde 38 procent på ett minskat antal anställda och 9 procent på ett ökat antal anställda.

Kan nya fängelser byggas med trä?

Q Ett nystartat ska projekt utreda om fängelser och andra säkerhetsfastigheter kan byggas med trä i stället för stål och betong. Syftet är att försöka minska klimatpåverkan inför den omfattande utbyggnaden av landets fängelser och anstalter.

Projektet leds av Rise och deltar gör bland andra Kriminalvården, flera företag inom träindustrin och Specialfastigheter.

Skolan byggs för att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. BILD: PEAB

småhus.

Visonsbild för kvarteret Ornitologen i Lund.

BILD: LKF

Visionsbild av Askims simhall, som blir mycket lika Kortedalas simhall.

VISIONSBILD: NORCONSULT

Trendbrott – rotjobben ökar i landet

Antalet utbetalade rotavdrag ökade förra året med närmare 6,5 procent.

– Vi kör rotavdrag till 100 procent, säger Robin Sundin, på familjeföretaget Sundin Bygg på Lidingö.

Utbetalda rotavdrag till privatpersoner ökade med preliminärt 700 miljoner kronor till 11,5 miljarder kronor under 2024, jämfört med totalt 10,8 miljarder kronor 2023. Det är en ökning med 6,5 procent. Men det var nästan 10 000 färre företag som utförde rotavdrag 2024 jämfört med föregående år. Det visar ny statistik från Skatteverket.

– Samtidigt har inte beloppen minskat lika mycket. Det tyder på att företagen gör större jobb. Man skulle också vilja veta varför inte alla utövare av rotarbeten söker rotavdrag. Politikerna verkar inte heller vilja gå till botten med det, säger Pia Blank-Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

MINSKNINGEN AV UTBETALDA rotavdrag har pågått sedan 2016 då skatteavdraget för rotavdrag sänktes – från 50 till 30 procent.

– Ju mer rotavdrag det blir, desto bättre. Det är bättre för både byggföretag och för privatkunder, säger Robin Sundin på byggföretaget Sundin Bygg. 2021 var även det ett bra år för rotavdraget – en ”pandemi-peak” enligt Skatteverket. Det utbetalade

rotavdraget ökade till 12,2 miljarder kronor, en ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Hela 90 000 företag utförde rotjobben 2021. Pandemin förklarades ligga bakom ökningen, eftersom folk passade på att renovera hemma – jobb som ger rätt till rotavdrag.

Q Varför är då svenska folket ointresserat av att använda sig av ett skatteavdrag som alla hus- och bostadsrättsägare har rätt till?

– Skatteverket har inte gjort någon analys varför rotavdraget inte används mer än det gör. Avsikten med rotavdraget är bland annat att tränga undan svartarbetet i privatbostäder. Vi har inte kännedom om det totala rotberättigade arbetet som utförs i privatbostäder och hur stor del av det arbetet som utgör underlag för utbetalning, säger hon. Branschorganisationer har varnat för att svartjobben ökar när avdragsrätten minskar.

Det tyder på att företagen gör större jobb

– Rotavdragets positiva effekter mot svarta jobb i byggbranschen är tillräckligt stora för att motivera kostnaden för staten. Flera av våra medlemmar är redan pressade av konjunkturen och ska inte behöva konkurrera med oseriösa företag som konkurrerar på oschyssta grun-

der, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

I höstas införde dock regeringen en tillfällig höjning av taken till 75 000 kronor på respektive rot- och rutavdragen. Det innebar att privatpersoner under andra halvåret 2024 kunde få ett totalt avdrag på 150 000 kronor.

Det kan, enligt Pia Blank-Thörnroos, ligga bakom den ökade utbetalningen av rotavdraget förra året. Något som även Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen, håller med om.

– Installatörsföretagen har länge drivit ett utvidgat rot-avdrag. År 2023 fick vi gehör från regeringens sida och utvidgningen skedde halvårsskiftet 2024. Ökningen av rotjobben har säkerligen att göra med höjningen av taket, säger han.

Q 10 000 företag försvann från rotavdragsmarknaden under 2024. Är inte rotavdragssystemet tillräckligt attraktivt för företag?

– Vi har en väldigt tuff lågkonjunktur som sätter sina spår inom hela installationsbranschen. Rot-avdraget borde absolut höjas till 50 procent, inte minst nu när vi har den värsta lågkonjunkturen sedan 90-talet. Regeringen borde stimulera vår bransch mer. Exempelvis borde de sjösätta ett stort energirenoveringspaket av Sveriges åldrande fastighetsbestånd, säger Andreas Åström.

EVA-MARIA FASTH Rotjobben

Nio nya regler som gäller från årsskiftet

Från och med årsskiftet inför Arbetsmiljöverket och Boverket flera nya lagar och regler som påverkar byggbranschen. Det handlar bland annat om fastighetsautomation, laddinfrastruktur och aktsamhet vid arbeten som rör bygg, rivning och mark.

Ursprungligen skulle Boverket nya byggregler börja gälla från och med årsskiftet 2025. Efter kritik från branschen har införandet skjutits fram till den 1 juli i år.  Men det finns vissa undantagNya regler om aktsamhet Nya föreskrifter om aktsamhet börjar gälla redan från årsskiftet. De nya föreskrifterna preciserar kravet på aktsamhet. Reglernas syfte är främst att kvarboende, närboende och allmänhet får ett skydd för säkerhet och hälsa samt att skada på egendom undviks i samband med att bygg-, rivnings- eller markåtgärder utförs. Q Nya krav på fastighetsautomation En annan förändring som genomförs vid årsskiftet är att det blirkrav på fastighetsautomation och fastighetsstyrning i alla större lokalbyggnader som inte är bostadshus, både nya och befintliga. Kravet gäller retroaktivt och det gäller även om ingen ändring eller ombyggnad görs. Alla lokalbyggnader som har ett uppvärmningssystem eller system kombinerat med ventilation och komfortkyla på totalt över 290 kilowatt omfattas av kravet. Kravet på fastighetsautomation och fastighetsstyrning gäller retroaktivt och ska vara uppfyllt senast den 1 januari 2025 även för befintliga lokalbyggnader oberoende av om några ändringar görs i byggnaderna.

Q Laddningskrav för bilar

I plan- och byggförordningen, PBF framgår vilka byggnader som ska ha laddinfrastruktur. Reglerna vid uppförande av nya byggnader gäller från 2021, men retroaktiva krav för vissa befintliga byggnader

att installera en laddningspunkt gäller från den 1 januari 2025.  Det retroaktiva kravet på en laddningspunkt för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser börjar gälla från och med årsskiftet.

Q Ökad säkerheten i bygg- och anläggningsprojekt

Arbetsmiljöverkets kommer med en rad nya föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning. Reglerna riktar sig till byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare eller tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.  Fokus ligger på att förebygga arbetsmiljörisker tidigt i byggprojekt.

Q Större arbetsmiljöansvar för byggherrar

Byggherren har redan idag ett övergripande ansvar för att förebygga ohälsa och olyckor i byggske-

det och ge förutsättningar för en god arbetsmiljö på en framtida arbetsplats. Den nya föreskriften innehåller tydligare regler om hur byggherren ska organisera, kontrollera och följa upp arbetsmiljöarbetet i ditt byggprojekt. Det kräver en större delaktig och aktiv i arbetsmiljöfrågorna under hela byggprojektet.

Q Mer fokus på valet av lösningar för projektörer

Den som har rollen som projektör, det vill säga den som är arkitekt, konstruktör eller har någon annan roll i planeringen och projekteringen ska som tidigare förebygga ohälsa och olyckor i både byggskedet och bruksskedet genom valet och lösningar.

De nya föreskrifterna lyfter bland annat fram vikten av att ett utvidgat samråd med BS-P. Eventuella arbetsmiljörisker ska också utredas om nya metoder, tekniker eller material ska användas.

Q Utökat ansvar för Bas-P

De nya föreskrifterna för Bas-P lyfter bland annat fram vikten av att man börjar med arbetsmiljöplanen så snart man blivit utsedd och planeringen och projekteringen startat. Vederbörande ska bland annat kunna visa upp arbetsmiljöplanen under hela den tid man ansvarar för den och meddela byggherren om det finns brister i projekteringsarbetet.

Q Utvecklade krav på Bas-U I de nya reglerna har man förtydligat och utvecklat kraven för den som har en roll som Bas-U. Precis som tidigare ska man samordna entreprenörerna, organisera det gemensamma arbetsmiljöarbetet och följa upp entreprenörernas arbetsmiljöarbete, för att minska risken för ohälsa och olyckor på byggarbetsplatsen. Nytt från årsskiftet är bland annat att man också ska bland annat begära in uppgifter om arbetsmiljörisker med åtgärder från entrepre-

nörerna för att ge klartecken inför start av deras arbeten.

Q Nytt för den som arbetar med att projektera monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar Vissa av reglerna gäller bara för den som har ett helhetsansvar för att projektera monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar. Precis som tidigare ska man planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggoch bruksskedet och samordna projekteringen. Den nya föreskriften lyfter bland annat fram vikten av att man tar fram underlag som beskriver hur de olika delarna ska stabiliseras, lyftas och monteras på ett säkert sätt. Man ska också följa upp montagearbetet för att kontrollera att byggnaderna eller anläggningarna går att montera på ett säkert sätt.

Källor: Boverket och arbetsmiljöverket

SAMUEL KARLSSON

Flera nya regler och föreskrifter för byggbranschen börjar gälla från årsskiftet.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

ökar i Sverige, visar siffror från Skatteverket.

SVERIGES MEST SÅLDA PICKUP

På bara några år har Isuzu gått från liten utmanare till att bli Sveriges mest sålda pickup 2023 och 2024. Att vi tar förstaplatsen är ett kvitto på att vi har det kunderna efterfrågar.

Vi är övertygade om att den som letar efter en pickup gör det av en anledning, därav försöker vi att tillgodose våra kunders behov. Allt från klassens lägsta C02-utsläpp, bäst driftsekonomi och högsta säkerhet till ett heltäckande tillbehörsutbud gör att vi kan erbjuda en D-Max så som du behöver den.

”Ett utmanade år för bolaget”

Betongbolagets vd om marknaden i Europa och USA – och nya bindemedlet

Thomas Concrete Group lämnar ett tufft 2024 bakom sig. Det var trögt i Sverige och Europa men uppåt i USA. Trots det satsar familjebolaget framåt med ett nytt alternativt bindemedel i samarbete med Boliden.

– Det här är en produkt som kommer att finnas i stora volymer framöver, säger Hans Karlander, vd på Thomas Concrete Group.

Thomas Concrete Group har under ett par år undersökt möjligheterna att använda en typ av kopparslagg från Boliden som alternativt bindemedel i stället för cement. Men det är ett tidsödande arbete att börja från början med ett alternativt bindemedel som saknar standarder. Vid testerna har man undersökt ersättningsmängder mellan 15-65 procent och kommit fram till att Bolidens kopparslagg fungerar mycket bra vid en 30-procentig ersättning av cementen. Även 50 procent fungerar väl, men då blir hållfastheten lägre och utvecklas långsammare. Just nu jobbar man intensivt med att analysera hur andelen bindemedel kan ökas utan att prestandan påverkas.

UNIKT MED PRODUKTEN från Bolidens smältverk är att den är energieffektiv på så sätt att det inte behövs någon extra elektricitet i processen. Annars har den liksom övriga alternativa bindemedel den grundläggande fördelen att den ersätter delar av cementen vilket avsevärt minskar koldioxidavtrycket.

– Kopparslagg har också den fördelen att det är en deponiprodukt från Boliden som det finns väldigt stora volymer av nu och även i framtiden. Tvärtemot vad gäller till exempel flygaska som det blir allt mindre av i åtminstone Europa. Även gra-

nulerad masugnsslagg kommer det sannolikt också att bli mindre av framöver, säger Hans Karlander. Ytterligare en sak som gör kopparslaggen till en viktig beståndsdel för byggsektorn är att det, enligt Hans Karlander, går att optimera dess produktegenskaper.

– Det är det som vi jobbar med just nu, vi optimerar egenskaperna för betongproduktionen så att nyttan för samhället blir så stor som möjligt. Detta är möjligt eftersom vi är med i processen i alla tidiga skeenden så att vi kan påverka den här produktens prestanda och egenskaper, till skillnad från andra alternativa bindemedel som vi mer ärver. Men det kommer sannolikt att ta ett par tre år innan vi kan börja använda det i större skala, bland annat på grund av standardiseringskraven. Jag tror vårt samarbete med Boliden kan bli viktigt för hela Europas byggmarknad, säger han.

I USA, DÄR Thomas Concrete Group har 65 procent av sin omsättning, består betongen till 40-60 procent av slagg och flygaska och resterande del av cement. I Sverige används betydligt mindre andel alternativa bindemedel.

– Det har gått trögt här hemma, trots att vi redan 2012 var först i Sverige med klimatförbättrad betong.

Detta är lite konstigt eftersom intresset är stort för att göra byggbranschen mer hållbar här. De första åren var vi ensamma om detta i Sverige, nu finns det fler aktörer på marknaden, vilket är positivt.

Thomas Concrete Group, som förser branschen med såväl fabriks-

betong som prefab-produkter, har liksom alla andra inom byggsektorn påverkats av det minskade bostadsbyggandet. Men koncernen finns globalt och i USA, där alltså majoriteten av bolagets verksamhet finns med cirka 85 betongfabriker är det inte samma nedgång som i Europa.

– Den amerikanska byggbranschen mår betydligt bättre än den europeiska. Och det tycks kunna fortsätta gå bra i USA även under 2025 och 2026, säger Hans Karlander och fortsätter:

– Men det är absolut ett utmanande år för bolaget, och det går långt ifrån så bra som det gjorde 2023, då vi omsatte en bra bit över tolv miljarder kronor.

DET ÄR SOM sagt i Europa som nedgången märks mest. Den svenska marknaden står för 17 procent av koncernens totala omsättning.

– I Sverige är det framför allt husoch lägenhetsbyggnadssidan som är tuff. Men även till viss del kontor och handel. Vi har fått anpassa vår kapacitet till marknaden och tving-

ats banta framförallt på prefab-sidan i bland annat Lane-Ryr, Sollebrunn och Heby. Detta balanseras till viss del upp med fabriksbetong på infrastruktursidan som ser lite bättre ut.

Vi har tur som är med i några större projekt, som Karlatornet och de pågående infrastrukturprojekten Västlänken och Förbifart Stockholm.

I EUROPA HAR Thomas Concrete Group verksamheter i Sverige, Norge, Polen och Tyskland och i det sistnämnda landet märks nedgången som allra mest.

– Betongvolymerna i Tyskland är nere på samma nivå som på 1960-talet. Den tyska byggindustrin har genomgått en dramatisk förändring. Och liksom i Sverige är det framför allt byggnation av flerfamiljshus som har gått ner, vilket har lett till att även andra projekt har påverkats.

– Frågan är om det blir hösten 2025 eller om vi får vänta till 2026. Det tar tid innan räntesänkningarna ger effekt och innan exploatörer, investerare och utvecklare börjar ta tag i sina projekt igen och börjar

räkna på dem. Ser man till index på byggstarter så är det väl egentligen bara i Stockholm där det finns tendenser till en vändning, men i de flesta övriga kommuner och områden går det ner. Men det är som sagt bara index, inte verkliga projekt.

THOMAS BETONG HAR 38 betongfabriker i Sverige och totalt 170 fabriker i världen. Trots nedgången här hemma bygger man nu en ny betongfabrik i Stäket i Järfälla kommun där man även kommer att ha sitt regionkontor i Stockholm. Till våren ska den nya fabriken stå klar.   – Det hänger ihop med vilken typ av företag vi är, vi är ett svenskt familjeägt företag som tänker väldigt långsiktigt. Hade vi tittat ett, två eller tre år framåt så hade vi kanske inte byggt en ny fabrik. Men vi tittar längre fram än så. Det kommer att vända och då kan det gå snabbt, då måste vi vara redo. Vad det handlar om nu är att brygga över till en bättre marknad.

HENRIK EKBERG

Ett av Thomas Concrete Groups projekt i Atlanta, USA. FOTO: THOMAS CONCRETE GROUP

Thomas Concrete Group finns förutom i Sverige även i Norge, Polen, Tyskland och USA. FOTO: THOMAS CONCRETE GROUP

Hans Karlander

En strålande investering

Letar du efter smarta sätt att sänka företagets kostnader?

OKQ8 erbjuder skräddarsydda sol- och energilösningar till fastighetsbolag, företag, industrier och kommuner.

Vi hjälper dig att dra nytta av solens kraft – en av nycklarna till dagens och framtidens energiförsörjning.

Börja din solcellsresa med OKQ8. Vi är med hela vägen från projektering till installation och drift.

Läs mer här

”Det är stora strukturreformer som behövs”

Ludvig Uggla, marknadsanalytiker på Prognoscentret, tror att räntesänkningarna kommer att märkas inom byggsektorn under andra halvåret och att det offentliga byggandet fortsätter ha en viktig roll. Han efterfrågar även fler byggnationer av vårdcentraler.

Q När kommer räntesänkningarna att tydligt märkas inom byggsektorn 2025?

– Det kommer att märkas gradvis, men mer konkret andra halvåret, då ska de gjorda räntesänkningarna ha jobbat sig igenom systemet samtidigt som hushållen har levt lite i det och fått tillbaka lite optimism. Byggsektorn har i viss mån redan fått bättre finansieringsmöjligheter.

Q Och just för tillfället ser det väl ganska ljust ut vad gäller inflation och ränta?

– Det skulle jag säga, vi har en inflation som är under målet på två procent och räntemässigt ser det bra ut, sen finns det förstås alla geopolitiska riskerna som följer efter bland annat valet i USA, krig och konflikter. Samtidigt är det viss rörelse på obligationsmarknaden just nu där de långa räntorna trycks upp, vilket delvis motverkar de förbättrade finansieringsförutsättningarna som penningpolitiska räntesänkningar innebär.

Q Tror du de eventuella lättnaderna i kreditrestriktionerna (lättade amorteringskrav, höjt bolånetak) kommer att påverka bostadsbyggandet?

– Om lättnaderna genomförs så som utredningens förslag ligger så kommer det att ha en stimulerande effekt i form av förbättrade möjligheter för hushållen att ta lån, vilket kan bidra till att ta tillbaka lite av den dynamik som fanns tidigare. Men det kommer inte att lösa de strukturella problemen, utan det

får en mindre effekt som kommer att vara avklingande.

Q Vilka ytterligare åtgärder tror du måste till för att få fart på bostadsbyggandet?

– Man behöver ta ett systemgrepp, det är stora strukturreformer som behövs, hur de ska utformas är en politisk fråga. De senaste åren eller årtiondena har man lappat och lagat och gjort saker på marginalen. Nu räcker det inte att fortsätta i den andan, utan man måste ställa de stora frågorna om hur man vill att systemet ska fungera och ta ett rejält omtag. Det är också det branschen har efterfrågat, en typ av Lindbeckkommission som tillsattes  i samband med 90-talskrisen fast för byggsektorn.

De senaste åren eller årtiondena har man lappat och lagat och gjort saker på marginalen

Q Är det förvånande att politikerna inte gör mer?

– Både ja och nej. Det finns mycket att göra politiskt vad gäller bostadsbyggandet, men viljan och engagemanget har varit liten. Det är också ett relativt svårt område, det är svårt att vinna val på bostadspolitiken, även om man kan förlora val på det. Sen är det så att när man som individ har ett boendeproblem så är det en akut fråga för en själv, men när man landat i något så ligger det inte längre högst upp på agendan. Det förklarar kanske lite varför denna fråga har varit ganska dold i Sverige och även i många andra länder som också har systemproblem. Men en viss förändring börjar ändå synas nu, i till exempel USA lyfte Kamala Harris under valrörelsen fram bostadspolitiken och likaså gjorde Labour det i Storbritannien.

Q Vilket segment lyfter mest under 2025 och varför?

– Jag skulle ändå säga att det är bostadsbyggandet. Jämför man

Uggla på Prognoscentret tror att bostadsbyggandet tar fart under andra halvåret och att just

byggandet blir det segment som lyfter mest i år.

siffrorna 2023 och 2025 är vår bedömning en uppgång på knappt 45 procent, även om det är från låga nivåer. Nu avtog kraften i återhämtningen av bostadsbyggandet under slutet av 2024 men vi ser ändå att en försiktig optimism håller i sig bland bostadsbyggarna vilket tyder på en fortsatt ökning under året.

Q Vilken betydelse får det offentliga byggandet i år?

– Rätt likartad som tidigare. Det har tuffat på stabilt genom åren, det har funnits stora investeringsbehov på kommunal och regional nivå med till exempel skolor och sjukhus. Det har mattats av lite, men är ändå ganska stabilt och har en stabiliserande inverkan på byggsektorn i stort. Det är inte lika konjunkturkänsligt.

Q Finns det någon kategori inom det offentliga byggandet som det borde satsas mer på?

– Vårdcentraler. Det har varit en

del stora sjukhusprojekt som har behövts prioriteras. Generellt kan man säga att det har varit en utmanande åldersstruktur i det offentliga beståndet där väldigt mycket byggdes under 60- och 70-talen. Vi har nu varit inne i en investeringsvåg och framför allt satsat mycket på stora sjukhus som är väldigt investeringstunga. Utrymmet för vårdcentraler har därför varit litet och det kommer man att behöva ta hand om när sjukhusen står klara.

Q Finns det risk för en övertro på industrisatsningarna/den gröna omställningen?

– Följer man den mediala rapporteringen har det gått från en överoptimism till en överpessimism. Det finns absolut en risk att den inbromsning som vi ser nu fortsätter, men jag tror också att det är naturligt att man stöter på problem vid dessa stora projekt. Detta är väldigt långsiktiga projekt där även om det blivit mer avvaktande fortsatt finns

intresse, kapital och investeringsvilja.

Q Vad händer med byggsektorn i Sverige med Trump i Vita huset?

– Grundantagandet är att det får relativt liten påverkan. Den stora risken är att inflationen tar fart igen och att Riksbanken tillsammans med andra centralbanker behöver absorbera störningar globalt om det blir regelrätta handelskrig eller att konflikterna ökar. Men det blir väldigt spekulativt i de delar som handlar om Trumps oförutsägbarhet. Han driver en väldigt protektionistisk handelspolitik, om han skulle välja att kliva in i ett handelskrig så finns risken att inflationen återkommer och då skulle de kortsiktiga räntorna höjas. Redan nu ser vi hur de långsiktiga räntorna trycks upp, vilket kan spegla förväntningar om kommande ekonomisk-politiska inriktning.

HENRIK EKBERG

”En atlantångare som tar tid att vända”

Lite svagt uppåt – det är vad Tor Borg, analyschef på Byggfakta, förutspår för året som precis börjat.

Han tror på en liten ökning av byggstarter för bostäder och vissa kategorier av offentligt byggande, jämfört med under 2024.

– Men bygg är en atlantångare som tar tid att vända, säger han.

Förra årets räntesänkning märks redan nu i byggsektorn, enligt Tor Borg.

– Det är billigare att finansiera byggprojekt och lättare att låna pengar. Marknaden för de privata bolagen fungerar bättre eftersom de stora företagen kan ge ut obligationer igen och det finns pengar tillgängligt som inte fanns tidigare, säger han.

RÄNTESÄNKNINGEN HAR OCKSÅ förbättrat kalkylerna för hushållen, även om bolåneräntorna fortfarande är högre än för några år sedan. Ytterligare räntesänkningar under 2025 är ”högst troligt”, enligt Tor Borg. I november förra året lämnades utredningen ”Finansiell stabilitet och översyn av låntagarbaserade

åtgärder” över till regeringen. Utredningen föreslår bland annat höjt bolånetak och lägre amorteringskrav.

ÄNNU ÄR INGA beslut fattade, men om man antar att det blir beslut som förslagen ligger, så kan det få viss effekt på efterfrågan. – Men på det stora hela så skulle det innebära marginella effekter på bostadsbyggandet. Om regeringen vill få fart på bostadsbyggandet så handlar det i grund och botten om ekonomi och då finns det två saker att göra: antingen ge pengar till de som producerar, eller stimulera efterfrågan genom att underlätta för hushållen genom exempelvis subventionerade bolån, bostadsbidrag eller olika typer av skattebidrag. För att sammanfatta: regeländringar i all ära, men vill man verkligen få fart så måste man slänga in pengar, säger Tor Borg. Det största problemet är inte att det byggs för lite, utan att de som behöver bostäder inte har råd, menar han. Där skulle staten kunna sätta press på kommunerna at hålla uppe bostadsbyggandet.

– För kommunerna vill inte bygga billiga bostäder. De vill bygga åt höginkomsttagare som betalar mycket i skatt.

När det kommer till andra typer av byggande tror han totalt sett inte på något markant lyft under 2025, däremot ökningar inom vissa kategorier. – Inom sjukvård kommer det att byggstartas fler projekt än under 2024, vi ser att det finns flera projekt i pipelinen. Och inom kriminalvård är det hur mycket som helst som ska göras. Inom kontor och handel ser vi ingen större efterfrågan. Lager har varit väldigt expansivt under några år nu, men där tror jag att marknaden är mättad just nu. Vi ska komma ihåg att vi är fortfarande i en lågkonjunktur och för att byggandet verkligen ska ta fart måste konjunkturen vända. Man ska komma ihåg att byggandet är som en atlantångare – det tar lång tid att lägga om kurs. Möjligen kan det ta fart under 2026.

Q Vad kan få konjunkturåterhämtningen att komma av sig?

– Det som skulle kunna ge ett bakslag är stora internationella händelser som handelskrigkrig eller pandemi. Trump som president skapar också en större osäkerhet, rent allmänt, säger Tor Borg.

Ludvig Uggla

Ludvig

bostads

Tre toppchefer om 2025

Vad kan vi förvänta oss av det nya året? Här är tre toppchefers svar på förväntningar och farhågor inför 2025.

SAMUEL KARLSSON

Magnus Persson

vd, Skanska Sverige

Q Vilket segment tror ni lyfter under 2025?

– Vi såg hur bostadsmarknaden gick från en tuff start till att vända under slutet av 2024. Nu när räntesänkningar genomförts och spås att fortsätta, tror vi det skapar bättre förutsättningar både på bostadsmarknaden och för fler kontor under 2025. Vi står också inför stora investeringsbehov i infrastruktur både när det gäller att rusta upp befintligt och att bygga nytt. Därutöver behövs många nya fastigheter inom både försvar och rättsväsende.

Q Vad skulle kunna orsaka ett bakslag för återhämtningen i år?

– Det oroliga omvärldsläget som vi befinner oss i. Det finns stora geopolitiska utmaningar som snabbt kan förändra läget.

Q Vilka åtgärder från politikens sida skulle ni vilja se under 2025?

– Regeringen har meddelat att

man vill testa alternativ finansiering och nya genomförandemodeller för vår infrastruktur. Vi hoppas att det kommer på plats så snart som möjligt så att vi kan skapa ett mer robust samhälle. Det är också viktigt för tillväxten, konkurrenskraften och för att ha rätt beredskap. Vi skulle också vilja se fler bostadspolitiska förslag, som till exempel lättnader för bostadsköpare som utreds just nu. Det finns även en utredning om startlån med klara förslag som skulle kunna genomföras. Det tror vi skulle skapa bättre förutsättningar.

Q Allmän kommentar inför 2025? – Jag känner mig optimistisk. Omvärldsläget innebär stora utmaningar, men också många möjligheter. Vi har en viktig roll att spela i den stora utbyggnaden som Sverige står inför. Jag ser fram emot att vara med och bidra till en mer hållbar samhällsutveckling och att bygga ett bättre samhälle.

Jimmy Bengtsson

koncernchef, Veidekke

Q Vilket segment tror ni lyfter under 2025?

– Försvarsrelaterade projekt. Vattenrening. Infrastruktur för elkraft. Kriminalvård. Bostäder.

Q Vad skulle kunna orsaka ett bakslag för återhämtningen i år?

– Tullar och handelskrig. Stigande inflation. Svag utveckling i de stora ekonomierna i EU.

Q Vilka åtgärder från politikens sida

skulle ni vilja se under 2025?

– Att som minimum genomföra de annonserade strukturändringarna för finansiering av köparna i bostadsmarknaden. Etablera och genomföra en fungerande energipolitik.

Q Allmän kommentar inför 2025?

– Att parterna enas om verktygen för ökad seriositet i branschen – och att UE i max två led etableras som branschpraxis.

Niklas Sparw

affärsområdeschef, NCC Building Sverige

Q Vilket segment tror ni lyfter under 2025?

– Tittar vi i backspegeln har vi sett god efterfrågan och positiva utsikter inom framför allt infrastruktur, samhällsfastigheter och industri. Den utvecklingen tror vi fortsätter. Både underhåll och utbyggnad av infrastruktur som vägar, el- och vattennät är ordentligt eftersatt, och kommer att kräva investeringar under lång tid. Sedan driver det geopolitiska läget och den gröna omställningen också ett fortsatt investeringsbehov i hela Norden.

Q Vad skulle kunna orsaka ett bakslag för återhämtningen i år?

– Om den allmänna ekonomin inte återhämtar sig som väntat så kan det fördröja återhämtning inom byggnation av bostäder och kontor. Denna risk är väsentlig lägre för infrastruk -

ORIGINALET

turprojekt och industrisatsningar som vi fokuserar på.

Q Vilka åtgärder från politikens sida skulle ni vilja se under 2025?

– För att vi ska kunna bygga allt som Sverige behöver krävs det snabba och förutsägbara tillståndsprocesser, så det hoppas jag att vi kommer se mer av under 2025.

Q Allmän kommentar inför 2025?

– Som jag uppgav tidigare finns det många olika områden som är eftersatta och som kräver utbyggnad och upprustning vilket talar för ett händelserikt år. Sjunkande räntor kan förhoppningsvis även få fart på bostadsbyggandet och affärer på fastighetsmarknaden. Och Sveriges elkraftförsörjning och stamnäten står inför en utbyggnad som inte har skådats någon gång i Sverige. Det ser jag fram emot att följa.

Snabbast möjliga uppvärmning av större utrymmen med minimal energianvändning.

WIFI-ANSLUTNING & MOBILAPP LÄGST FÖRBRUKNING

TERMOSTATSTYRD (0-40°C) TYST, ENDAST 48 DB

AVGASRÖRET BEHÖVER EJ LEDAS UT INGEN LUKT, INGEN FLÄKT, INGET DAMM

BIODIESEL, DIESEL ELLER BRÄNNOLJA

ALLTID TILLGÄNGLIG

VARFÖR AIRREX?

SPARA PENGAR! WIFI-ANSLUTNING OCH MOBILAPP

AH300i – förbrukningsexempel: › Isolerad industrihall 500 m³ › Temperatur ute: 0 ºC, temperatur inne: +15 ºC › Du kan justera temperaturen och se meddelanden och bränslemängd direkt i mobilen!

Bränsleförbrukning cirka 2,5 L /dag

FÖR INOMHUSBRUK

För alla utrymmen över 50 m2 med

+

2+1 års garanti Rikstäckande

PLUG AND PLAY Lätt att använda. Mobil – Länkhjul, ingen installation

Ett steg närmare slutförvaret av kärnbränsle

Under stort pressuppbåd tog klimat- och miljöministern första spadtaget för att markera starten på bygget av det svenska kärnbränsleförvaret i Forsmark i Östhammars kommun.

– Det här är en historisk dag för Sverige, säger Romina Pourmokhtari.

Det var ett kylslaget Forsmark som tog emot media inför det historiska första spadtaget vid det nya kärnbränsleförvaret. Än så länge ser man bara en yta med kärnkraftverken i bakgrunden där skogen skalats av och marken jämnats ut för byggnaderna som kommer uppföras ovan jord.

SVERIGE ÄR ETT av de länder i världen som kommit längst med sitt kärnavfallsprogram. Svensk Kärnbränslehantering, SKB, som ägs av de svenska kärnkraftverken, har forskat och utvecklat teknik för geologisk slutförvaring av det svenska kärnavfallet i över 40 år. Under hösten 2024 fick SKB miljötillstånd samt verkställighetsförordnande från Mark- och miljödomstolen, vilket innebär att byggarbetet nu kan inledas. I och med det historiska spadtaget, som togs av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, går arbetet in i en mer operativ fas.

– Det är jätteroligt att vi nu kan sätta i gång. Särskilt en sådan här dag när vi får starta projektet. Vi är många på SKB som jobbat för att den här verksamheten ska förverkligas, säger Erik Lindgren, som är projektchef för SKB:s utbyggnad.

Han har tidigare varit engagerat i Förbifart Stockholm och Nya tunnelbanan. Han menar att det finns både likheter och skillnader i projekten när man nu startat själva byggarbetena. De projekterar, handlar upp, startar och genomför entreprenader samt hanterar ändringsförslag som kommer upp under tiden. Besiktningar av entreprenaderna sker under tiden och det är i grund och botten samma regelverk.

– Väldigt mycket är sig likt. I trafikprojekt blir det ofta tunnlar. Här är det en berganläggning med tre schakt, en ramp och tunnlar där

kapslarna ska deponeras. Ovan jord blir det en industrianläggning. Bygger man en järnvägstunnel är det Trafikverkets krav som man får anpassa sig efter. Men det här ska bli en kärnteknisk anläggning och då har vi kärntekniklagen som styr både byggprocessen och de beslut som behöver tas innan vi kan börja spränga tunnel och senare deponera använt kärnbränsle. Det är ytterligare en aspekt på det hela. Det är ett byggprojekt och en kärnteknisk anläggning som ska bli ett slutförvar, säger han.

HELA BYGGPROJEKTET SKER inom kärnkraftverkets område som är säkerhetsklassat och omgärdat med extra restriktioner. För själva byggprojektet innebär det både för och nackdelar, menar Erik Lindgren. – Det finns vissa små utmaningar men också många fördelar att vara på den här platsen som är inhägnad och väldigt trygg att bedriva den här typen av verksamhet. Men vi kan inte köra transporter vid vilka tillfällen som helst. Totalt kommer ovanjordsdelen uppta en yta om 24 hektar vilket motsvarar 44 fotbollsplaner. Förvaret kommer ligga 500 meter under marken och fullt utbyggt omfattar det mer än sex mil tunnlar. Totalt kommer det tas ut bergmassor som motsvarar fyra och en halv Globen (Avicii arena). En stor del kommer deponeras i anslutning till byggprojektet för att användas senare när deponeringstunnlar ska återfyllas och hela anläggningen förslutas.

Det är lite speciellt att man inte från dag ett vet exakt hur det kommer se ut

– Vi har en väldigt bra plats. Den är vald för att det ska fungera för ett slutförvar. Vi har sökt ett berg som har få sprickor på det här stora djupet. Men en utmaning är att det kan bli ganska stora bergsspänningar. En annan utmaning är att anläggningens detaljerade utformning ska avgöras när vi kommer ner på rätt djup. Vi samlar in information när vi

arbetar oss ner och utformar anläggningen efter hand. Det är lite speciellt att man inte från dag ett vet exakt hur det slutligen kommer se ut. Kärnbränsleförvaret kommer vara klart för deponering andra halvan av 2030-talet. Därefter kommer förvaret att byggas ut succesivt under lång tid. Nu påbörjas två år av ovanjordsarbeten, bland annat med anläggande av bergupplag och vattenreningsanläggning, kapselbro över kylvattenkanalen och skogsröjning. Efter det inleds bergarbetet ner i urberget. – Det är ett långt perspektiv på projektet men det är det även med Förbifart Stockholm och Nya tunnelbanan. Man får se det här som man äter elefanten i bitar. Nu ska vi göra de förberedande arbetena på två år och det är en ganska tuff tidplan. Vi ska samtidigt handla upp kommande entreprenörer för bergproduktion och så ska de komma i gång och göra sitt jobb. Det är en stafett där den ena delen tar vid efter det andra, säger Erik Lindgren.

KLIMAT- OCH MILJÖMINISTER Romina Pourmokhtari representerade regeringen på plats och tog det första symboliska spadtaget för projektet. Hon ser utbyggnaden som ett avgörande projekt för Sveriges framtida energiförsörjning.

– Det här är en stor dag förs Sverige och svenska folket. Genom att påbörja utbyggnaden av slutförvaret säkrar vi den framtida energiförsörjningen i vårt land. Vi kan komma att behöva bygga ut kärnkraften med 20 nya reaktorer för att säkra behovet av koldioxidfri energi i framtiden och då kommer vi behöva ta hand om det använd avfallet på ett säkert sätt, säger hon.

Kostnaden för det slutförvaret beräknas landa på tolv miljarder kronor. Det använda kärnbränslet förvaras i kopparkapslar som är fem meter höga och en meter i diameter. Totalt kommer förvaret rymma 6 000 kapslar och det är allt kärnbränsle från de befintliga reaktorerna. När kapslarna är på plats förseglar man tunnlarna med betonitlera och bergmassor. Där ska det ligga i 100 000 år.

av nya kärnbränsleförvaret i Forsmark.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i samspråk med Östhammars kommunalråd Fabian Sjöberg (M) inför det första historiska spadtaget.

Kärnbränsleförvaret i siffror:

Q Slutförvaret kommer att ligga på cirka 500 meters djup i 1,9 miljarder år gammalt berg.

Q Planeras rymma cirka 12 000 ton använt kärnbränsle i 6 000 kapslar.

Q Totalt kommer ovanjordsdelen uppta en yta om 24 hektar vilket motsvarar 44 fotbollsplaner.

Q Fullt utbyggt omfattar förvaret mer än sex mil tunnlar.

Q Det totala uttaget av berg motsvarar 4,5 Avicii Arena (Globen).

SAMUEL KARLSSON

SKB:s projektchef Erik Lindgren framför platsen där det nya slutförvaret för kärnbränsle ska uppföras.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Illustration

BILD: SKB

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Construction & Property

Fastighetsägare? Vi fattar dig.

Alla fastighetsägare delar en gemensam önskan – att förvaltningen av deras fastigheter bara fungerar utan problem.

Då är vi på Elon Business – Construction & Property din perfekta lokala partner för att säkerställa att alla vitvaror i dina hyresfastigheter alltid fungerar som de ska. Vi är nära dig och redo att hantera reparationer eller utbyte av produkter direkt. Vårt nätverk av butiker täcker hela Sverige med licensierade serviceställen, egna installatörer, lokala showrooms och lager. Dessutom samarbetar vi med flera varumärken för köp, service och installation, samt tar hand om bortforsling.

Läs mer på elonbusiness.se eller få en personlig kontakt direkt på jessica.soderlindh@elongroup.se

Nu erbjuder vi även professionell tvättutrustning

Elon Business är en nordisk helhetsleverantör, byggd på lokalt entreprenörskap. Vi hjälper alla typer av företag med produkter för att inreda alla typer av lokaler – från bostäder och kontor till hotell, samt tjänster för distribution, lagerhållning och logistik.

MATS ÅKERLIND

Ї Gör: Vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen

Ї Ålder: 63 år

Ї Familj: Fru, två barn, två bonusbarn, två barnbarn och tre bonusbarnbarn.

Ї Bor: Tyresö

Ї Bakgrund i korthet: Civilingenjörsutbildning vid KTH. Började på JM 1985 och hade flera roller där, allt från arbetsledare till vd för dotterbolagen JM Inredning och JM Stombyggnad. Började på Byggföretagen 2008.

Ї Gör helst en ledig dag: Är ute med båten, påtar på landet eller åker skidor.

Ї Senast boken: Ödet och Hoppet av Niklas Natt och Dag, Boken om förhandling av Erland Olausson.

Ї Senast spelade låten: Born to Run med Bruce Springsteen eller Bohemian Rhapsody med Queen.

Ї Kuriosa: Har jobbat som dykare och med utbildning av blinda dykare i unga år.

”Man måste vara

beredd på det oförberedda”

I februari startar avtalsrörelsen på allvar och det blir Mats Åkerlinds tionde.

I rollen som förhandlingschef på Byggföretagen är Mats Åkerlind med och förhandlar fram avtal som påverkar drygt 110 000 personer direkt och ytterligare 100 000 i andra arbetsgivarföreningar.

Här berättar han om ansvaret, vad som händer om man kör fast och om kompromissandets ädla konst.

Han fick en rivstart i rollen som förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier (i dag Byggföretagen). Under hans första dag på det nya jobbet använde Byggnadsarbetareförbundet möjligheten att säga upp dåvarande Bygg- och Anläggningsavtalet sex månader innan avtalet löpte ut. Syftet var att slå ihop Bygg- och Anläggningsavtalet till ett gemensamt avtal.

– Relationen mellan oss och Byggnads var ansträngd då. Vi var inte överens och hade till och med olika avtalstryck, så det var en svår situation. Byggnads hade ett rött avtal och Sveriges Byggindustrier ett blått. Lönegranskning och frågor om arbetstid och övertidsersättningar var några av frågorna som behandlades. Totalt var det om fyra olika kollektivavtal (Bygg, Reparation och Specialföretagens avtal inom bygg, respektive Anläggning), i två varianter, en röd och en blå. Alltså åtta som skulle bli ett avtal: det nya Byggavtalet.

– Vi jobbade nära Byggnads en lång tid för att få fram ett nytt avtal. Det var ett stort steg när Byggavtalet var klart 2010. Avtalet höll oförändrat i ett par år, men avtal utvärderas och omvärderas hela tiden, och det är så det ska vara. Men vi utgår fortfarande från avtalet från 2010.

HAN MINNS MÅNGA roliga och tuffa diskussioner från de förhandlingarna, och de som kom senare.

– Det svåraste är att ta reda på vad motparten verkligen vill och är ute efter och hitta lösningar som man själv kan acceptera – samtidigt som man vet att motparten tänker samma sak. Det viktiga är att det blir ett avtal som både fack och arbetsgivare vill ha och för att nå dit måste båda parter vara beredda att kompromissa.

Han säger att avtalet ofta uppfattas som fackets, men påpekar att företagen också måste ha bra förutsättningar för att ha råd med bra villkor.

– Det krävs balans. Kollektivavtalen måste också vara konkurrenskraftiga och stödja våra medlemsföretag, för finns inte företagen kvar försvinner investeringar och arbetstillfällen. Eller så vill företagen inte organisera sig så blir branschens utmaningar ännu större och den svenska modellen urholkas. Det är en påtaglig konkurrenssituation som vi har och det måste vi få våra fackliga motparter att förstå när vi för-

handlar. Vi jobbar med den frågan hela tiden och jag tycker nog att vi har lyckats, i alla fall delvis. Byggföretagen förhandlar om tre avtal: Tjänstemannaavtalet, Byggavtalet och Väg- och banavtalet. Mats Åkerlind är förhandlingschef för samtliga, det vill säga leder de olika förhandlingsdelegationerna, men han är framför allt med och förhandlar fram Byggavtalet.

– Det är en intensiv period nu. Under hösten har vi sammanställt alla yrkanden från våra medlemsföretag och sedan kommit fram till vilka yrkanden vi ska gå vidare med och hur det ska formuleras. Sedan gör vi undersökningar bland våra medlemmar och lägger upp förhandlingsstrategier.

När yrkandena växlas träffas parterna fysiskt och lämnar över handlingarna. Det är först då som Byggföretagen får veta exakt vad motparterna kräver, även om det, som Mats beskriver det, ”hintats en del tidigare i debattartiklar och liknande.”

– Industrinormeringen avser vi att följa, men det brukar inte vara den viktigaste frågan som vi ser det. Frågan om anlitande och användning av underentreprenörer och arbetstid blir nog knäckfrågorna med Byggnads i den här avtalsrörelsen, säger Mats Åkerlind.

Vid det första mötet sker inga förhandlingar, utan då går man igenom yrkandena så att båda parter förstått kraven. Efter det börjar förhandlingarna. Till att börja med ses man några gånger i veckan, men ju närmare man kommer tiden då avtalet löper ut, desto intensivare blir förhandlingarna. Det kan betyda dagliga (och även nattliga) manglingar.

Q Hur förbereder du dig?

– Vi har noggranna genomgångar inför varje förhandlingstillfälle, där man funderar igenom hur processen ska fortgå och vilka frågor som troligtvis kommer upp. Men det går inte att förbereda sig på allt, så man måste vara beredd på det oförberedda, skrattar han.

Q Vilka egenskaper ska en bra förhandlare ha?

– Schablonsvaret är väl stora öron och liten mun. Man måste vara stresstålig, kreativ och lösningsorienterad. Man måste förstå hur motparten tänker och ha respekt för vad de vill och varför. I många fall får ingen precis det de önskar, men målet är en bra kompromiss som båda kan acceptera. Det är kompromissandets ädla konst. Man kan inte vara för prestigeladdad, det skapar låsningar. Det också viktigt att komma ihåg att en konflikt blir väldigt kostsam för branschen och landet som helhet. Även parterna är förlorare.

Q Vad händer om man kör fast?

– Ibland händer det att man inte kan lösa allt. Då får man ha förståelse för att det är så och vara tydlig med vad som går och vad som inte går. Det händer ofta i slutet av förhandlingen att allt ställs på sin spets och då gäller det verkligen att hålla huvudet kallt och kunna formulera och tydliggöra situationen. Ibland kan det faktiskt handla om rena missförstånd. Ofta hittar man en lösning men ibland får vi ta emot varsel och hamnar i medling. I så fall blir lösningen ofta mer outredd och utan gemensamma intentioner.

Man måste förstå hur motparten tänker och ha respekt för vad de vill och varför

Q Det krävs tålamod?

– Väldigt mycket, och ett stort sittfläsk. Ibland sitter man länge, särskilt om det är nära konflikt. Det har tidigare hänt att vi suttit nätter igenom, men inte de senaste åren. Sådana nattmanglingar är inte till gagn för någon, man tröttar bara ut varandra och till slut har man ingen gemensam uppfattning om vad som bestämts.

Q Är du en bättre förhandlare nu än i din första avtalsrörelse?

– Det hoppas jag att jag är. Jag har främst fått en bättre förståelse för vår modell och för hur processen ser ut. Det är viktigt att ha erfarenhet av vilka olika vändningar som en förhandling kan innebära och vilka konsekvenserna kan bli.

Q Hur ser du på ditt ansvar som förhandlingschef?

– Mitt ansvar är leda förhandlingarna utifrån våra perspektiv, men hitta en lösning som är godtagbar för alla. Modellen vi jobbar med i Sverige är speciell och innebär ett stort ansvar för alla som är med och förhandlar eftersom avtalen får ett stort inflytande över villkoren på den svenska arbetsmarknaden. I princip kan vi stifta ”lagar” som börjar gälla dagen efter att man förhandlat klart och det är något man ska ha respekt för. Det är en effektiv modell, förutsatt att parterna kommer överens, kan parterna kroka arm och hitta lösningar som ingen annan kan hitta. Alternativet, att politikerna skulle bestämma, finns i andra länder och då är ingen nöjd med lösningen vilket skapar större oro på arbetsmarknaden i dessa länder.

Q Hur ser du på ansvaret?

– Som sagt det är flera hundra tusen som påverkas. Sektorns andel är 8-10 procent av allt värde som skapas och vi har ett jättestort ansvar. Jag tycker att vår modell har levererat under de svåra kriser som vi befunnit oss i under senare år. Pandemi, Rysslands angreppskrig mot Ukraina med ökad inflation och räntor är bara några exempel. Vi är redan tillbaka i lägre inflation och räntor efter mycket kort tid

Q Hur tror du att motparterna uppfattar dig i förhandlingar?

– Jag tror på att skapa förtroende och tillit. Vi är noggranna med att skapa ett gott klimat i rummet och förutsättningar till ett sakligt och tydligt samtal.

Q Vad gör du för att koppla av?

– För att hantera stress brukar jag träna på gym, cykla eller promenera. När det är riktigt stressigt tycker jag att det är bättre att träna en timme än att sova en timme extra och ibland kommer de kreativa lösningarna när man gör något annat.

Q Har du nytta av att kunna förhandla i andra sammanhang? Är du till exempel bra på att löneförhandla?

– Haha, nej det kan jag inte säga. Jag brukar inte uttrycka mig så mycket, det är inte riktigt min roll. Jag får rösta med fötterna om jag inte är nöjd, säger Mats Åkerlind.

TEXT OCH FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Klartecken för Norra hamnen i Malmö

Efter avgörande i Högsta domstolen kan Malmö stad gå vidare med att påbörja utfyllnaden av Norra hamnen. Totalt omfattar projektet en yta på 52 fotbollsplaner.

– Beslutet känns jättebra och är en stor lättnad, säger Olle Anderberg, hamnstrateg på Malmö stad.

Högsta domstolen beviljar inte prövningstillstånd för ärendet där Malmö stad ansökt om att få göra en utfyllnad i Norra hamnen. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolens beslut står fast och att arbetet med att utveckla hamnens kapacitet kan fortsätta.

DET VAR I januari 2024 som Markoch miljööverdomstolen godkände ansökan om att skapa en konstgjord halvö genom en utfyllnad i Norra hamnen. Utfyllnaden gör det möjligt att ta emot större fartyg och hantera en ökad mängd gods. Den kommersiella delen av hamnverksamheten flyttas därmed längre ut från den centrala staden. Utfyllnaden stärker också omställningen till hållbara transportmedel då järnvägen kan byggas ut för godstransporter.

– Det här betyder att vi kan fortsätta att planera för Malmös utveckling i området, vilket är värdefullt för staden men framför allt för hamnen som nu kan utökas med en yta motsvarande 52 fotbollsplaner. Utbyggnaden är en nödvändighet och en förutsättning för att skapa hundratals nya arbetstillfällen, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd och tekniska nämndens ordförande.

Utfyllnaden kommer ske genom att en vall byggs i vattnet. Innanför den kommer massor att läggas, ett arbete som beräknas ta tio år. Därefter kommer marken att bearbetas under ett antal år innan den kan användas. Runt 2040–2045 väntas marken vara klar för hamnverksamhet. Mark- och miljööverdomstolens beslut att ge Malmö stad tillstånd till utfyllnaden överklagades till Högsta domstolen av Naturskyddsföreningen i Skåne. Utfyllnaden sker i ett område som redan är starkt påverkat av hamnverksamheten och arbetet innebär att en betydande del av havsbottnen, där ålgräsängar finns, kommer att försvinna. Malmö stad lyfte det starka allmän- och samhällsintresset som denna utveckling av hamnen för med sig vilket nu bekräftas genom beslutet i Högsta domstolen.

Utbyggnaden är en nödvändighet och en förutsättning för att skapa hundratals nya arbetstillfällen

– Vi har väntat länge på att starta detta arbete så beslutet känns jättebra och är en stor lättnad. Det är positivt inte bara för att utveckla hamnens strategiska läge utan även för godshanteringen och utbyggnaden av Malmö in i framtiden, säger Olle Anderberg, hamnstrateg på Malmö stad.

Q Varför behöver man bygga ut hamnen?

– Malmö har en upprättad masterplan som ser på hamnutveckling-

Bostadsbyggandet avslutar året uppåt

Byggfaktas Byggstartsindikator för bostäder steg med 3,3 procent under december. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn 33,2 procent högre. Bostadsbyggandet ser nu ut att ha stigit stadigt under hela 2024 – men det är dock fortfarande långt kvar till tidigare nivåer.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader, förutom anläggningar och infrastruktur, steg med 0,3 procent mellan november och december. Utfallet för tidigare månader har reviderats ned något. Sammantaget har utvecklingen varit förhållandevis svag. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten plus 3,9 procent i november. – Det var en liten uppgång för den sammantagna byggstartsindikatorn i december. Uppgångar i vissa segment motverkas av nedgångar i andra segment. Totalt sett fortsätter byg-

gandet att se svagt ut, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta. Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader, förutom anläggningar och infrastruktur, steg med 0,3 procent mellan november och december. Utfallet för tidigare månader har reviderats ned något. Sammantaget har utvecklingen varit förhållandevis svag. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten plus 3,9 procent i november.

– Det var en liten uppgång för den sammantagna byggstartsindikatorn i december. Uppgångar i vissa segment motverkas av nedgångar i andra segment. Totalt sett fortsätter byggandet att se svagt ut, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

ANNA SJÖSTRÖM

en fram till 2050. Fram till dess har hamnens olika funktioner utvecklats. Mark som finns tillgänglig idag inom Malmö Industrial Park i hamnområdet är upplåten till aktörer. Denna mark beräknas vara slut cirka 2035. För att kunna vidareutveckla området så behövs marken framför allt till hamnverksamhet men också kopplat till energi, tillverkning och logistik.

Q Finns det någon uppgift på total projektkostnad?

– Det är svårt att svara på idag. Det beror vad som kommer att användas för hamnändamål och vad som kan upplåtas till andra aktörer. Initiala kostnader för projektet ligger runt 100 miljoner kronor, säger Olle Anderberg.

SAMUEL KARLSSON

Tidplan i projektet

Q Tidplan kontrollplan/upphandlingar ca 1 år.

Q Vall/Skydd av vall ca 1–4 år.

Q Utfyllnad av vall 5 år.

Q Packning av mark 2 år.

Q Vägar och kvartersmark 1-2 år.

Q Marken är byggklar/klar att användas ca 2045

Vi levererar och installerar i hela landet

Utfyllnaden av hamnen gör det möjligt att ta emot större fartyg.

Tor Borg

Här är byggprojekten med högst kvalitet

Sju projekt har kvalificerat sig för branschens kvalitetsutmärkelse PQi – Utmärkt Projektkvalitet.

– Årets pristagare visar tydligt att det är de mjuka parametrarna i projekten som påverkar de hårda, säger Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna som delar ut priset tillsammans med Byggföretagen och Binosight.

Hela 150 projekt mättes under förra året och av dessa lyckades sju projekt kvalificera sig för utmärkelsen. Fyra av projekten har kommunala byggherrar från Göteborg, Kil och Uppsala och med Byggdialog och Vestia som byggentreprenörer. Bland övriga återfinns Fabeges garage-projekt i Haga Norra med Zengun som entreprenör, Vasakronans ombyggnad av NTI-gymnasiet i Göteborg som Vestia uppför samt Trafikverkets järnvägsprojekt Jakobshyttan- Degerön där Peab är entreprenör.

ENLIGT TOMMY LENBERG präglas projektens ledarskap genomgående av stor ödmjukhet, lyhördhet och respekt för alla, oavsett vilken roll man har. – Man får alla att känna sig betydelsefulla vilket skapar engagemang och vilja att ta ansvar utöver det som förväntas. Och välmående människor skapar välmående projekt som levererar bra på tid, kostnad och kvalitet, säger han. Genom mätningen ges löpande en bild av styrkor och svagheter och vad man behöver fokusera på i sitt förbättringsarbete. Byggherrar och entreprenörer som mäter många projekt får en aggregerad bild av hur hela projektportföljen mår och ges och även möjlighet att jämföra sig mot branschen och identifiera risker som behöver åtgärdas. På branschnivå ger det möjlighet att leverera data till forskarna som kan analysera branschens förbättringsbehov och framgångsfaktorer.

– Det är en fantastisk utveckling som bidrar till att öka insikten om vikten av att mäta projektkvalitet. Att man idag, redan under ett byggprojekts gång kan mäta hur det fungerar och sätta fingret på vad

som behöver förbättras, skapar helt nya möjligheter för branschens utveckling. Byggherrar och byggentreprenörer har med PQi fått ett gemensamt verktyg som bidrar till bättre samverkan och bättre projekt, säger Tommy Lenberg.

SEDAN STARTEN 2020 har fler än 550 byggprojekt mätts med PQi och närmare 25 000 svar har inkommit från samtliga yrkesgrupper i de olika projekten, dessa uppgifter finns nu samlade i databasen och används för forskning och PQi-utmärkelsen.

Det är en fantastisk utveckling som bidrar till att öka insikten om vikten av att mäta projektkvalitet

– Det var både fler projekt än tidigare som mättes i år och även fler som kvalificerade sig och fick höga värden. Sedan starten 2020 har intresset för att mäta projekt ökat avsevärt, säger Tommy Lenberg. Bakgrunden till kvalitetsmätningen är Boverkets byggskaderapport från 2018 som visade att fel, brister och skador i projekt årligen kostar drygt 100 miljarder kronor.

– Då sa vi att vi måste börja mäta detta på något sätt för att förstå vad det är för fel som görs. Och då räcker

Nya Åkerredsskolan i Frölunda är ett av sju projekt som tilldelas utmärkelsen PQi – Utmärkt Projektkvalitet. BILD: LILJEWALL ARKITEKTER

det inte att enbart mäta om ett projekt håller tidsplanen och budget, utan även de underliggande parametrarna är viktiga, hur planeringen har fungerat, säkerhetsarbetet, samverkan och så vidare. När detta mäts kan risker reduceras eftersom man tidigt kan identifiera brister, säger Tommy Lenberg.

SEDAN ETT DRYGT år sedan står även Byggföretagen bakom PQi.

– Att med enkla verktyg få allas inspel och upplevelser om hur projektet löper på är värdefullt. Det skapar även känsla för projektet och bidrar till ökat ansvarstagande. Lika viktigt är det att få löpande återkoppling på sådant man kan ha haft synpunkter

De sju vinnarna

på, veta att det gör skillnad. Nu är det lika lätt för en yrkesarbetare som för en tjänsteperson att faktiskt vara involverad, på riktigt, säger Catharina Elmsäter Svärd, vd på Byggföretagen.

HENRIK EKBERG

Nedan byggprojekt, utan inbördes ordning, tilldelas utmärkelsen för år 2024. Framöver kommer även en webbinarieserie att arrangeras där medverkande i projekten kommer att dela med sig av sina lärdomar

Projekt Projekttyp Byggherre Entreprenör Haga norra Kv 4&5 Garage Kommersiella fastigheter Fabege Zengun

JakobshyttanDegerön Anläggning Trafikverket Peab

Kvarngärdesskolan Samhällsfastigheter Skolfastigheter Uppsala ByggDialog Åkeredskolan Samhällsfastigheter Stadsfastighetsförvaltningen Göteborg ByggDialog

SäBo Kil Samhällsfastigheter Kils kommun ByggDialog Kviberg Nedre Kasern Samhällsfastigheter Higab Vestia Construction Group

Ombyggnad NTI-gymnasiet Kommersiella fastigheter Vasakronan Vestia Construction

Nya Kvarngärdesskolan i Uppsala ska stå klar i år.

BILD: ARCHUS ARKITEKTER

KRÖNIKA

Så

Trots utbildning och en vilja att förändra släpps inte juniora byggare in på marknaden. I nedan debattartikel lyfter nätverket ByggFramåt problemet: ”Utan erfarenhet får vi inte jobb, men utan jobb får vi inte erfarenhet”. Byggbranschen står inför en akut kompetensbrist, samtidigt som tusentals nyutexaminerade och karriärbytare är redo att ta sig an dessa utmaningar. Men gång på gång möts vi av en barriär – dörrarna stängs för juniora talanger. Varför? För att vi inte har tillräckligt med erfarenhet, trots att vi är utbildade för att möta branschens egna behov. Det här är inte bara ett problem för oss – det är ett problem för hela branschen.

VI, JUNIORER SOM nyligen tagit examen eller är på väg att göra det, står ofta inför samma utmaningar. Vi har utbildat oss inom områden som branschen har efterfrågat, för att möta det kompetensbehov som finns. Men ändå möter vi hinder när vi söker jobb. Arbetsgivare tvekar att anställa oss, då de ser oss som för oerfarna och osäkra på om vi kan matcha de krav som ställs vid upphandlingar. Detta leder till att vi inte får chansen att utvecklas och få den erfarenhet som krävs för att

bidra med den kompetens vi faktiskt besitter.

Idén till Byggframåt föddes när jag gång på gång blir bortvald av bristande erfarenhet, trots att jag är välutbildad och har den vilja och drivkraft som krävs för att göra skillnad. Vi måste börja se erfarenheter från alla sektorer som en resurs, inte som ett hinder.

Branschen skapade utbildningarna för sina egna kompetensproblem och sitt eget behov – varför släpps inte talangerna in?

Om vi har utbildats för att fylla det behov som branschen själv identifierat, varför får vi då inte en chans att bidra? Det här är ett klassiskt moment 22 – utan erfarenhet får vi inte jobb, men utan jobb får vi inte erfarenhet. Det här hindrar både oss och branschen från att växa.

EN ANNAN FRÅGA vi måste ställa oss är varför det är svårt att få tillgång till företag som vill ta emot studenter redan under utbildningen? LIA är nyckeln till att få den praktiska erfarenheten som krävs för att komma in i arbetslivet, men många nyexaminerade och vidareutbildade möter hinder när de försöker få praktik.

Om vi verkligen vill bygga en framtidsinriktad byggbransch, måste vi se till att praktik-

platser blir tillgängliga och att utbildningarna och arbetsmarknaden är i synk.

JA, VI VET om inflation och varsel – men har vi råd att exkludera studenter? Vi har inte råd att förlora unga talanger och karriärbytare för att vi är rädda för att ge dem en chans. Om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora en hel generation av kompetenta medarbetare som skulle kunna hjälpa till att lösa branschens problem.

Tillsammans med min klasskamrat Zanna grundade vi Byggframåt – ett nätverk där nyexaminerade och juniora talanger öppnar upp en dialog tillsammans med arbetsgivare.

Vi öppnar dörrarna för de som är utbildade. Vi bygger en bro mellan utbildning och arbetsliv och ser till att fler får den möjlighet de förtjänar. Vi vill skapa en väg för talanger att växa, bidra och forma framtidens byggbransch. Vi nöjer oss inte med att bara tala om mångfald och hållbarhet – vi agerar för att skapa en bransch som verkligen lever upp till dessa ideal.

DET ÄR HÖG tid att vi bryter det gamla mönstret där juniora talanger och karriärbytare

stängs ute. Vi måste skapa en inkluderad arbetsmarknad där dessa grupper inte ses som problem, utan som lösningar på byggbranschens kompetensbrist. Det är dags att vi öppnar dörrarna och ger alla en chans att bidra till en hållbar och jämställd byggbransch. Vi är redo att öppna dörrarna och bygga broar. Är ni redo att ta steget mot framtidens kompetensförsörjning tillsammans med oss?

Lyfter upp till 800 kg

Lyfthöjd upp till 600 cm

Med trådlös fjärrkontroll

Storlek: L 3,08 m x B 1,02 m

Med inbyggd Trackunit för stöldskydd, fjärrdiagnostik och snabb service

SÄLJ: Algot Hjalmarson ah@smartlift.com

+46 738 604 040

SERVICE: Per Nolborn pn@smartlift.com

+46 738 987 888

ZANNA PERSSON BYGGFRAMÅT

MICHAELA KROHN AMS BYGGFRAMÅT

Nytt återbrukskoncept med medlemskap

Rebygg i Göteborg har hittat sitt eget koncept för återbruk av byggprodukter. Bara medlemmar i verksamheten kan nyttja tjänsterna vilket ska garantera ett långsiktigt samarbete.

En orange logotyp lyser upp en stor grå lagerbyggnad mitt i Högsbo industriområde. Det är återbruksverksamheten Rebyggs lokal som ligger här, med Askims bilservice som närmsta granne. Hubben öppnade i januari och verksamheten håller fortfarande på att ta form. Konceptet är klart och affärschefen Lars Andersson tror stenhårt på idén.

– Som samverkanspartner kan du lämna in material och köpa från vårt lager. Vi kontrollerar produkterna vi tar in och funktionstestar allting innan det säljs. Vi samarbetar med en rad aktörer, bland annat arkitektoch projekteringsfirmor, för att få hela återbrukskedjan att fungera, säger Lars Andersson. Rebygg är en egen verksamhet, men samtidigt en del av företaget Kålltorps Bygg. Idén väcktes när bolaget var involverat i olika återbruksprojekt. Personalen märkte att det var svårt att få tag på material att återbruka, särskilt om man ville vara säker på att produkterna var av god kvalitet och fungerade som de skulle.

– Många pratar om återbruk och vi på Kålltorps Bygg kände att vi ville göra något konkret. Ägarna valde att göra den här satsningen, trots att det har varit tuffa tider inom byggbranschen, säger Lars Andersson.

DET UNIKA MED Rebygg är att fastighetsägarna måste vara medlemmar för att kunna lämna och köpa material. Det kostar dock ingenting att vara med. Medlemskapet ska garantera ett långsiktigt samarbete och att alla involverade har ett engagemang för att öka återbruket. Lars Andersson och Jonas Liljenberg, heltidsanställd på Rebygg, är ute och föreläser hos medlemsföretagen och

håller i kurser. Bord och uppstaplade stolar i lagerlokalen i Högsbo vittnar om att dragningar om återbruk hålls även här.

– Det tar ett tag innan alla kommer in i det och många behöver lära sig mer om vad återbruk innebär. Det har fortfarande ett lite dåligt rykte på sina håll, man tror att det är gamla och slitna produkter. Men ofta kan man inte kan se på en lokal att materialet är återbrukat, säger Lars Andersson.

REBYGG ANVÄNDER SIG av appen Palats, både för återbruksinventering och för sin digitala marknadsplats. Det fungerar i princip som en vanlig webbutik som bara företagets medlemmar kan använda. Köparen fyller i var varan ska monteras, för att skapa spårbarhet. De får också siffror både på klimatvinsten och den ekonomiska vinsten som köpet genererar jämfört med köp av ny produkt.

Vi kontrollerar produkterna vi tar in och funktionstestar allting innan det säljs

– Kunden lägger in en beställning och meddelar när de vill ha produkten. Vi märker upp och lägger undan den. Allting som lämnar lokalen är funktionstestat, men inga garantier på produkten lämnas, säger Jonas Liljenberg.

FÖRETAGET ÄR INTE bara en marknadsplats och ett lager för återbrukade varor. De erbjuder hjälp med hela återbrukskedjan; inventering, demontering, frakter, lagerhantering, funktionstester, eventuell förädling och montering. Kunderna väljer vad de vill ha hjälp med. Om en fastighetsägare ska bygga en fastighet om två år kan Rebygg också ta emot listor på vad som kommer att behövas. Då har man tid att samla in och lägga undan så att det finns på

plats när bygget startar. – Ju tidigare de kontaktar oss desto lättare är det att hitta material. Vid återbruk gäller det att vara ute i tidiga skeden. Då finns möjlighet att matcha produkterna som kommer in med det som behövs för ett specifikt bygge, säger Jonas Liljenberg.

REBYGG FÅR IN mycket material. Så mycket att det är svårt att få lagerutrymmet att räcka till. När vi går runt i lokalen pekar Lars och Jonas bland annat ut dörrar, undertak, överblivna kakelplattor, element, köksstommar, toalettstolar, pentryn och fina trägolv från Junckers. Ett stort parti med glaspartier ligger staplade på golvet i skyddande träfodral. De kom in i förra veckan och samma dag som mitt besök äger rum har en beställning på en del av partierna lagts. På varorna finns QR-koder som via appen leder till information om produkten; namn, miljödata, ljud- och brandklass med mera. Det är mycket arbete med att lägga in all information. Än så länge klarar sig verksamheten med Jonas Liljenbergs heltidstjänst och Lars Andersson som jobbar deltid med Rebygg. Planen är dock att företaget ska växa. För att få fart på affärerna behöver produkterna enligt Lars Andersson omsättas snabbare och fastighetsägarna behöver bli bättre på att köpa in material och planera återbruket. Rebygg har redan över tio fastighetsägare som medlemmar. Ju fler avtalspartners man har desto bredare och mer varierat kan utbudet bli. Konceptet är enligt Lars Andersson skalbart och tanken är att hubbar så småningom ska öppnas på andra ställen i landet.

–  Vi har visat att konceptet fungerar och efter ganska kort tid börjar siffrorna rätta till sig. Vi siktar på att verksamheten ska bli lönsam inom kort och räknar med att öppna vår nästa hubb under 2025, säger Lars Andersson. LENA FRÄNDBERG

Rebygg får in mycket använt byggmaterial från medlemmarna. Allt märks med QR-koder och när det säljs vidare finns all information kopplat till produkten lätt tillgänglig.

Lars Andersson är affärschef på Rebygg och arbetar deltid med verksamhet. Jonas Liljenberg är den som sköter den dagliga ruljangsen på lagret i Högsbo.

FOTO: LENA FRÄNDBERG

FOTO: LENA FRÄNDBERG

Rebyggs lagerbyggnad är belägen mitt i Högsbo industriområde i Västra Frölunda, strax söder om Göteborg. FOTO: REBYGG

Återbruksföretag i Sverige

Byggvärlden har sammanställt ett urval av återbruksföretag med verksamheter runt om i Sverige.

TEXT: LENA FRÄNDBERG FOTO: BRUKSSPECIALISTEN

Bereda

Q Plats: Stockholm och Mälardalen

Q Startår: 2022

Q Inriktning: Återbrukade dörrar, glaspartier och pentryn/kök, primärt inom ROT-projekt och hyresgästanpassning av kommersiella lokaler.

Q Verksamhet: Besiktning, demontering,

REbygg

Q Plats: Göteborg

Q Startår: 2024

Q Inriktning: Återbrukat byggmaterial

Q Verksamhet: Medlemmar lämnar

kvalitetssäkring, restaurering & förädling. Produktleverans med komplett dokumentation och garanti.

Q Antal anställda: 5

Q Omsättning: 10 miljoner

material och handlar via webbutik. Tjänster innefattar hela återbrukskedjan.

Q Antal anställda: 1,2

Q Omsättning: Ungefär 2 miljoner 2024

Bygghubben AB

Q Plats: Östergötland

Q Startår: 2023

Q Inriktning: Återbrukat byggmaterial

Q Verksamhet: Material tas om hand och säljs i butik och webbutik

ReCarpet

Q Plats: Lager i Stockholm, verksamma i hela landet

Q Startår: 2022

Q Inriktning: Återbrukade textilplattor (golv)

Q Verksamhet: Hanterar hela kedjan av åter-

Q Organisation: Ägs av lokala företag inom bygg/rivning/kontorsinredning. Företag kan bli samarbetspartners.

Q Antal anställda: 1

Q Omsättning: Ungefär en miljon (osäker siffra)

bruk av textilplattor. Har lager och säljer via webb.

Q Antal anställda: 1 anställd 2024, 2 anställda 2025

Q Omsättning: Ca 5 miljoner 2024

Dacke Consulting AB

Q Plats: Helsingborg, verkar i hela landet

Q Startår: 2004

Q Inriktning: Återbrukat byggmaterial, belysning, inredning med mera

Q Verksamhet: En kombination av konsult och

CCBuild

Q Plats: Stockholm och Göteborg

Q Startår: 2015

Q Inriktning: Återbrukat byggmaterial, inredning med mera

Q Verksamhet: En marknadsplats för återbruksprodukter, en kunskapsbank och digitala tjänster där egna produktbanker kan skapas.

mäklare med en digital systemlösning (Dacke.online) för storskaligt återbruk.

Q Antal anställda: 4 - 5 fristående konsulter

Q Omsättning: Ca 2,5 miljoner

Q Organisation: En del av ett dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet. Ungefär 170 anslutna organisationer som betalar för att vara med. Intäkterna återinvesteras i verksamheten.

Q Antalet anställda: Åtta personer, anställda av IVL

Q Omsättning: Ca 4,5 miljoner 2024

Brukspecialisten AB

Q Plats: Rikstäckande företag. Återbruksdelen i Falkenberg.

Q Startår: Bolaget grundades 1996. Sålt återbrukat tegel sedan 2012 och egen produktion av återbrukat tegel från 2020.

Q Inriktning: Tegel och puts för fasader, återbruk av tegel

Q Verksamhet: Egen återbruksproduktion där

Återbruka of Sweden AB

Q Plats: Återbruksbank i Gemla. Lager på flera platser, verkar i hela landet.

Q Startår: 2023

Q Inriktning: Återbrukat byggmaterial, inredning med mera

Q Verksamhet: Material tas om hand och säljs i

rivningstegel blir till återbrukat fasadtegel med garantier och försäkring.

Q Antal anställda: Totalt ca 50 varav 15 anställda i återbruks-produktionen

Q Omsättning: Återbruket står för cirka 40 procent av hela företagets omsättning som ligger på cirka 140 miljoner

webbutik. Tjänster inom hela återbrukskedjan.   Organisation: Ägs av tre fristående bolag och verksamheten sköts via dessa bolag.

Q Antal anställda: 0

Q Omsättning: 2023: 1,1 miljon Beräknad omsättning 2024: 4 - 5 miljoner

Amerikansk lyx för tunga transporter

Chevrolet Silverado är den störste konkurrenten till de amerikanska storsäljarna Ford F-150 och Dodge Ram. Med sin senaste modell gör Silverado ett rejält kliv framåt, både tekniskt och estetiskt.

Den största förändringen syns på förarplatsen där Silverado fått ny instrumentering med uppdaterade digitala displayer. De båda skärmarna mäter 12,3 och 13,4 tum och har fått en mer modern och lättarbetad layout, vilket gör att en förarplats som tidigare var praktisk nu även blivit snygg och lättanvänd.

Men ännu mer lockande är möjligheten att köra på E85, vilket gör Silverado betydligt billigare i drift än tidigare. Malusskatten, som tidigare låg runt 30 000 kronor per år, har nu sänkts till 3 000 kronor för den som väljer detta bränslealternativ. Och det är en förändring som plånboksmedvetna förare lär uppskatta.

MED BENSIN DRAR pickupen enligt

WLTP cirka 1,4 liter per mil, så med tanke på att E85 har lägre energieffektivitet får man sannolikt räkna med närmare 2 liter per mil i verklig körning.

Toppmodellen heter High Country och den är inte bara den mest utrustade utan också den kraftfullaste varianten av Silverado. Under huven ruvar en 6,2-liters V8-motor som levererar 420 hästkrafter och 624 Newtonmeter i vridmoment. Kraften portioneras ut via en 10-stegad automatlåda, vilket ger en jämn och följsam körning oavsett om man kör på motorväg, landsväg eller grusväg. Chevrolet har tagit i från tårna och satsat på en maffig ljudanläggning i form av ett Bose Premium Sound System med sju högtalare

Den digitala instrumentpanelen ger en uppdaterad och lättläst förarmiljö med tydlig information.

och en Richbass Woofer.

Bilen är överhuvudtaget fullmatad med avancerad teknik, och bland standardfunktionerna finns adaptiv farthållare, filhållningsassistent och head-up-display. Här finns även en digital innerbackspegel som levererar en skarp bild av vad som händer bakom bilen, oavsett om det finns last på flaket eller om det är mörkt.

HYTTEN ÄR I likhet med de flesta andra amerikanska pickuper rymlig och har gott om förvaringsutrymmen, laddmöjligheter för både USB och USB-C samt trådlös laddning för mobiltelefoner.

Med en dragkapacitet på 3 500 kilo och en lastkapacitet på 700 kilo är det här en bil som klarar krävande uppgifter på såväl jobbet som under fritiden.

Chevrolet har satsat på exklusiva inredningsdetaljer och materialval, och sätena är både bekväma och välstoppade. Eftersom bilen är byggd för att klara tung last kan fjädringen kännas lite väl hård

EXKLUSIVE CARS

när man kör bilen utan last, och samma sak kan upplevas på sämre vägar.

I USA KOSTAR en ny Silverado från cirka 44 000 dollar, men i Sverige är priserna betydligt högre. Här får man räkna med ett grundpris från cirka 939 000 kronor exklusive moms, och då är man plötsligt uppe i nästan den dubbla summan.

Om det är värt det är upp till var och en, men med tanke på vad man får – en kraftfull motor, modern teknik, hög komfort och låg vägskatt – och vad konkurrenterna kostar, så får man ändå en hel del för pengarna. Och möjligheten att köra på E85 gör den dessutom till ett mer ekonomiskt och miljövänligt alternativ än tidigare.

Chevrolet Silverado är utan tvekan en av de mest kompletta pickuperna på marknaden idag. För den som söker en bil som kombinerar kraft, lyx och teknik är detta ett alternativ som förtjänar en provkörning.

maximala dragvikten är 3 500 kilo.

Plus:

Komfort och interiör Låg fordonsskatt (med E85-konvertering)

Minus:

Dyr - i Sverige Hög bränsleförbrukning

Chevrolet Silverado 2025

Q Grundpris: Från 939 000 kr (exkl. moms)

Q Bränsleförbrukning: Från 1,38 l/mil (blandad körning, bensin)

Q Bränslealternativ: FlexFuel (bensin/E85)

Q Motor: V8, 6,2 liter, 420 hk, 624 Nm

Q Växellåda: Automat, 10-stegad

Q Max dragvikt: 3 500 kg.

Chevrolet Silverado är en fullstor pickup som har en hög prislapp i Sverige.

FOTO:

TILLSAMMANS BYGGER VI EN HÅLLBAR FRAMTID

BYGGCEFERNA ÄR EN BRANSCHFÖRENING för

alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn.

I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.

VÅRT SYFTE är att göra varandra och branschen bättre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, är ett stöd för dig som är chef i

byggbranschen eller jobbar på annan ledande position inom samhällsbyggnad.

VI JOBBAR AKTIVIT MED att besöka skolor för att ge en uppdaterad bild av byggsektorn, debatterar i riksoch branschmedier, möter ministrar, driver kampanjer och jobbar för att ditt företag ska få lätt att rekrytera.

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM OCH FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.

LÄS MER OM BYGGCHEFERNAS MEDLEMSKAP

HÄR

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin och byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik

Andreas Darienzo Peab Sverige AB Björkåsskolan F-6 skola Nybyggnad av skola i Ulricehamn

Kajsa Flack Zengun AB Skvadronen/Artilleristen - mobilitetshus och sopsugsterminal

Patrik Lindkvist, Anders Bergeling Peab Sverige AB Tofta 391 - Kasernbyggnad 2

Nybyggnad av mobilitetshus och sopsugsterminal i Rissne

Nybyggnad av kasernbyggnad inom Tofta garnison på Gotland

Gunnar Lundström Projektlaget Bygg i Lidköping AB Skaraborgs Läns Sjukhem Om- och tillbyggnad av Skaraborgs Läns Sjukhem, Skövde

Kim Eriksson GBJ Bygg AB Verkö

Dennis Larsson YLAB Larssons Bygg AB Hövändaren

Frida Täcklind Veidekke Entreprenad AB Lina Vård- och omsorgsboende

Jörgen Offerlind HSB BRF Västervång i Eslöv Vikingen

Richard Athler, Mahmoud Taher Ikano Bostadsproduktion AB Brf Fröa

Om-och tillbyggnad av industri i Karlskrona

Nybyggnad av lager i Norrköping

Nybyggnad av äldreboende i Södertälje

kommun Byggkostnad

Ulricehamns kommun

Sundbybergs stad

Gotlands kommun

255 mkr

250 mkr

207 mkr

Skövde kommun 195 mkr

Karlskrona kommun 182 mkr

Norrköpings kommun 150-200 mkr

Södertälje kommun 140-160 mkr

Invändigt underhåll av flerbostadshus i Lund Lunds kommun 130 mkr

Nybyggnad av radhus på Elinegård, Malmö

Torbjörn Romark PEAB Sverige AB Kulturbyggnader Flytt samt anpassning av byggnader i Kiruna

Johnny Vollmer AF Bygg Öst AB Kv Triangeln

Samuel Hellström, Gabriel Eman

Hellströms Bygg AB Coop Arvidsjaur

Per-Johan Johansson, Jimmy Agelin-Hedin Sehed Bygg Gävleborg AB Rökebo vattenverk, del 3 (TEME och TEBE)

Nybyggnad av flerbostadshus och garage i Solna

Återuppbyggnad av livsmedelsbutik i Arvidsjaur

Om- och nybyggnad av Rökebo vattenverk i Sandviken, del 3

Tobias Faxe T-Byggen Sverige AB Brf Humlen Nybyggnad av flerbostadshus i Kungälv

Konkurser

i byggbranschen

Företag Kommun

Stockholms län

AGF BYGG & PROJEKTLEDNING AB Stockholm

Täby Råd och Bygg AB Täby

Nynäs Dörrmontage AB Nynäshamn

VERKIA AB Segeltorp

El och Energi Experten Mellansverige AB Huddinge

Uppsala län

Hemia Bygg AB Uppsala

Måleri Vita Väggar AB Uppsala

Brogården Hästar & Hantverkare AB Tärnsjö

Södermanlands län

Ellita el och byggservice AB Åkers Styckebruk

Kalmar län

Småland renovering AB Målilla

Malmö stad 105 mkr

Kiruna kommun 105 mkr

Solna stad Ej officiell

Arvidsjaurs kommun 80-100 mkr

Sandvikens kommun 90 mkr

Kungälvs kommun 70-80 mkr

Peter Larsson BC Linköping AB Brf Bostället etapp 1 Nybyggnad av bostadsområde i Vadstena etapp 1 Vadstena kommun Ej officiell

Tony Petäjä Veidekke Entreprenad AB Brf Esplanaden Nybyggnad av flerbostadshus i Staffanstorp

Louise Eriksson MRM Mining AB Kristinebergsgruvan Nybyggnad av verkstad i Lycksele

José Elmasoudi Ulvsunda Bygg & Fastighetsservice AB Ombyggnad Kv Posten 12 Ombyggnad av lokaler i Sundbyberg

Joakim Löfqvist, Alexander Augustsson T-Byggen Sverige AB Velanda Skola, etapp 2 Ombyggnad/Rivning av idrottshall och F-6 skola i Trollhättan

Mariusz Skalski Folkets Bygg AB Stambyte Kv Åldermannen Stambyte i flerbostadshus i Trelleborg

Per Norén Nero bygg AB Blåklintsvägen och Sellerigången

Ola Johansson Ellfolk Bygg AB Lagrådsgatans förskola

Joakim Svahn Boman & Svahn Bygg & Entreprenad AB Gruppbostäder Lurikgatan

Joakim Svahn, Jörgen Johansson

Boman & Svahn Bygg & Entreprenad AB Gruppbostäder Tysslingevägen

Renovering av radhus i Nyköping

Energisparåtgärder/upprustning av förskola i Eskilstuna

Nybyggnad av gruppbostäder i Örebro

Nybyggnad av gruppbostäder i Örebro

Michael Weiguan Zhan Pong Gruppen AB Töcksfors Handelspark Nybyggnad av restaurang i Årjäng

Gunnar Lundström Projektlaget Bygg i Lidköping AB Gruppbostad LSS Götene Nybyggnad av LSS-boende i Götene

Hubert Bergh Vemrike Fastigheter AB Vemdalens Kyrkby

Andreas Andersson Skanska Sverige AB Ängsviolen

Kourosh Farhang Häggmark Byggservice i Värmland AB Prästbols skola

Ombyggnad av lager i Sveg

Nybyggnad av industrihus i Mölndal

Staffanstorps kommun 50-70 mkr

Lycksele kommun

Sundbybergs stad

Gotlands län

Björns Bygg&Mureri AB Slite

Blekinge län

CO Microcement & Design AB Sölvesborg

Skåne län

Skånsk Fastighet och Bemanning AB Malmö

EE Bygg AB Eslöv

Hallands län

Värö Måleri & Lackservice AB Åsa

Mendez Byggföretag AB Varberg

Västra Götalands län

Iwl Tak AB Göteborg

50 mkr

40 mkr

Trollhättans stad 40 mkr

Trelleborgs kommun 25 mkr

Nyköpings kommun 24 mkr

Eskilstuna kommun

24 mkr

Örebro kommun 20 mkr

Örebro kommun

Årjängs kommun

20 mkr

20 mkr

Götene kommun 20 mkr

Härjedalens kommun 18 mkr

Mölndals stad 15-20 mkr

Renovering av skola i Sunne Sunne kommun 15-20 mkr

Mats-Ola Matsson Tage & Söner Byggnads AB Hestra räddningsstation Om- och nybyggnad av räddningsstation i Gislaved

Mattias Rosander Clausen & Lovén Byggprojekt AB Tollarps brandstation Om- och tillbyggnad av brandstation i Kristianstad

Fredrik Rosarfve Skanska Sverige AB Tofta 090 - ITP Förråd Litet

Niklas Lindbäck Bygg City Luleå AB Räddningstjänsten verksamhetsutökning, etapp 2

Nybyggnad av ITP förråd inom Tofta Garnison på Gotland

Ombyggnad av omklädningsrum mm för Räddningstjänsten i Boden

Magnus Sandberg Åkesson Bygg i Kalmar AB Clarion Collection Hotel Post Invändig renovering av hotell i Oskarshamn

Magnus Bengtsson, Tommy Magnusson Treano Bygg AB Håkan

Ombyggnad av källare i flerbostadshus i Malmö

Tomas Wilhelmsson Brixly AB BmSS Sjövik Till- och ombyggnad av BmSS-boende i Sjövik

Johan Ceder NCC Sverige AB Kvarnsveden

Ulf Sjögren Erik Sjögren Byggnads AB Husby backe, Aktivitetshuset samt lägenheter

Peter Lennartsson Skeppsviken Bygg i Skövde AB Underhållsverkstad Skövde Energi

Gislaveds kommun 17 mkr

Kristianstads kommun 15 mkr

Gotlands kommun 14 mkr

Bodens kommun 14 mkr

Oskarshamns kommun 12 mkr

Malmö stad 11 mkr

Lerums kommun 10 mkr

Nybyggnad av lager i Borlänge Borlänge kommun 10 mkr

Badrumsrenovering/stamrenovering i lägenheter samt lokal i Söderköping Söderköpings kommun 8,5 mkr

Nybyggnad av underhållsverkstad i Skövde

Skövde kommun 8 mkr

Jonas Harrysson PGJ Bygg AB Klockaregården i Vena Tillbyggnad av miljörum i Hultsfred Hultsfreds kommun 5-10 mkr

HLB Fastighets AB Hisings Backa

Edlanders riv och betong AB Limmared

Jämtlands län

840 Bygg & Fritid AB Funäsdalen

Västerbottens län

Lindahls Bygg i Vännäs AB Umeå

DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT

FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

Ny CFO blir även vice vd för Bonava

Q Jon Johnsson, som enligt tidigare besked från Bonava blir ny CFO, får också rollen som vice vd för Bonava. Han har över 20 års erfarenhet som CFO och andra ledande roller inom finans och ekonomi på bland annat Atlas Copco, Geely och kommer närmast från rollen som CFO på Karo Healthcare.

Jon Johnsson tillträdde rollerna som vice vd och CFO den 2 januari 2025.

Lambertsson möblerar om i toppen

Q Två regionchefer, Björn Fredriksson och Tobias Kvick, blir vd respektive vice vd. Nuvarande vd:n, Carl Rülcker, lämnar vd-posten och tar rollen som styrelseordförande.

Björn Fredriksson, personalvetare från Umeå universitet och i dag chef för Region Nord, kom till Lambertsson för strax över ett år sedan. I den nya laguppställningen blir han vd med placering i Umeå.

Vice vd blir Tobias Kvick som i dag är chef för Region Öst. Han har varit Lambertsson trogen i två decennier. Tobias Kvick kommer även fortsättningsvis att vara baserad i Stockholm. Han är högskoleingenjör i industriell ekonomi och har också en MBA-examen, Master of Business Administration.

Den nya ledningen kommer att vara på plats den 1 februari.

Byggelement får ny vd

Q Mattias Olsson blir ny vd på Byggelement. Han är marknadsekonom från

IHM Business School och har lång erfarenhet av betongprefab-branschen. De senaste dryga sex åren har han varit en del av Strängbetong där han haft flera ledande roller, både inom produktion och försäljning, och nu senast ansvarig för trappverksamheten.

Byggelements nuvarande vd, Tobias Rönje, går vidare till Bemix i februari. Under perioden fram till slutet av maj när Mattias Olsson tillträder, går Carl Rülcker in som tillförordnad vd.

Heidelberg Materials Betong Sverige omorganiserar

Q Den 1 mars 2025 tillträder Karin Comstedt Webb rollen som vd för

Heidelberg Materials Betong Sverige. Karin har en gedigen bakgrund inom Heidelberg Materials-koncernen med många års erfarenhet av

hållbarhetsfrågor ur både tekniskt och kommersiellt perspektiv. Hon har också haft en central roll i arbetet med att etablera förutsättningarna för en CCS-fabrik i Slite. Hon är för närvarande Head of ESG and Public Affairs för region Northern Europe. Förutom rollen som vd för betongverksamheten kommer Karin Comstedt att fortsätta som Head of Public Affairs i Norden, vice vd för Heidelberg Materials Sverige och extern talesperson för bolaget och dess industriella klimatomställning.

Ny CFO till Sveriges Fria Bygghandel

Q Anna Anbratt blir ny CFO på Sveriges Fria Bygghandlare. Anna har, trots sin relativt unga ålder, gedigen erfarenhet som CFO. Närmast kommer hon från healthcare-företaget

Livio, som trots att de verkar i en helt annan bransch har vissa beröringspunkter med Sveriges Fria Bygghandlare.

Han blir vd för GK Sverige

Q Svenåke Boman tillträdde den 1 januari 2025 som tillförordnad vd för GK Sverige. Svenåke, 62 år, har varit regionchef för GK i region Nord sedan oktober 2021 och har en lång karriär inom VVS-branschen. Han har tidigare haft framstående roller som VVS-ingenjör, distriktschef och regionchef på Bravida. Hans omfattande kompetens och starka ledarskapsförmåga utgör en värdefull tillgång i hans nya roll som tillförordnad vd för GK Sverige.

Ny HR-direktör i JM

Q Maria Branestam har utsetts till ny HR-direktör för JM och får ansvaret att leda koncernens HR-organisation. Maria tillträder i rollen senast den 4 juli 2025 och kommer att ingå i JMs koncernledning. Hon är utbildad socionom och kommer närmast från MAX Burgers AB där hon varit Chef för HR Operations sedan 2021. Dessförinnan har hon haft motsvarande roller i bland annat Martin & Servera och Nordea.

Platzer rekryterar ny CFO

Q Jakob Nilsson rekryteras som cfo till Platzer. Han kommer närmast från rollen som cfo på Stena Fastigheter. Dessförinnan har han arbetat i liknande roller, både i Sverige och internationellt, hos bland annat AF Gruppen och Skanska. Han har en civilekonomexamen från Karlstad universitet. Han tillträder senast under sommaren

2025 och kommer att ingå i Platzers koncernledning. Tillförordnad cfo till dess att han tillträder är Ulrika Danielsson.

Han blir chef för Svevias driftverksamhet

Q Ninos Lahdo har utsetts till chef för Svevia driftverksamhet och blir en del av bolagets koncernledning. Han har sedan sin examen på KTH haft flera olika ledande befattningar inom bygg- och anläggningsbranschen. Han rekryterades till Svevia 2017 som arbetschef och klev 2022 in i rollen som chef för region Mitt.

Han tillträder sin nya roll den 1 april 2025.

Hon blir ny vd och koncernchef för AFRY

Q AFRYs styrelse har idag utsett Linda Pålsson till ny vd och koncernchef. Hon tillträder omgående och efterträder tidigare vd Jonas Gustavsson som lämnar bolaget.

Linda Pålsson har omfattande erfarenhet från ledande befattningar både i och utanför AFRY. Linda är idag Executive Vice President och Head of Division Energy och har tidigare haft flera roller på AFRY såsom Vice President Hydro Global & Energy Nordics. Linda är född 1974 och är utbildad elektroingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, Sverige.

Anders Frisell blir vd för Stena Fastigheter

Q Anders Frisell har utsetts till ny vd för Stena Fastigheter Göteborg. Frisell, som för närvarande är kommersiell fastighetschef på Stena Fastigheter i Göteborg, har varit en del av företaget i ungefär ett år. Han tillträder sin nya roll den 1 april 2025 och kommer att ingå i Stena Fastigheters koncernledningsgrupp.

Anders har en lång och gedigen erfarenhet inom fastighetsförvaltning, bland annat från fastighetsbolagen Kungsleden, Castellum och Platzer. Han har även flerårig erfarenhet inom projektutveckling och projektledning där miljardprojektet Platinan i Göteborg finns bland meriterna.

Ny medarbetare till Structor

Mark Uppsala

Q Oscar Svensson blir ny medarbetare på Structor Mark Uppsala. Han är civilingenjör inom miljö- och vattenteknik och kommer närmast från Bjerking, där han arbetat nio år. Hans erfarenhet

sträcker sig främst till ledningssamordning, men han har även arbetat med VA-projektering och dagvattenutredningar.

AD Advokat välkomnar två nya partners

Q AG Advokat meddelar att Fredrik Schedin och Viktor Hård af Segerstad nu ingår i partnergruppen. Fredrik Schedin har 25 års erfarenhet av process- och entreprenadjuridik. Han har en jur. kand. från Stockholms universitet från 1996 och var tingsfiskal på Stockholms tingsrätt innan han började på AG Advokat första gången år 2000. Från 2017 till 2022 jobbade han som rådman på Södertörns tingsrätt och är sedan dess tillbaka på AG Advokat som process- och entreprenadjurist samt partner. Viktor Hård af Segerstad har en jur. kand. från Stockholms universitet från 2012. Viktor inledde sin karriär på ett juridiskt informationsförlag där han bevakade och analyserade rättsutvecklingen inom offentlig upphandling. Viktor började på AG Advokat 2017 och har även erfarenhet av arbete på en annan affärsjuridisk byrå. Med Fredrik och Viktor består AG Advokats partnergrupp nu av tolv personer med olika fokusområden men med en delad vision om att leverera juridik som formar framtidens samhällsbygge.

Castellum rekryterar ny Head of People & Culture Q Castellum har rekryterat Kristina Grahn Persson som ny Head of People & Culture. Kristina tillträder sin tjänst den 27 januari 2025 och blir en del av Castellums koncernledning.

Kristina Grahn Persson kommer närmast från en motsvarande roll på Areim och har tidigare haft flera ledande befattningar på Diös, där hon bland annat ansvarat för hållbara affärer, digitalisering och HR i koncernledningen.

Kristina efterträder Hanna Brandström, som stannar kvar i sin roll fram till överlämningen.

Ny direktör för Teknik & Service till Akademiska Hus Q Christian Jönsson har rekryterats som ny direktör för Teknik & Service på Akademiska Hus. Han har mångårig erfarenhet av flera olika chefsroller inom bolaget och kommer senast från tjänsten som fastighetsområdeschef.

Support/stöd

Han är utbildad inom fastighetsföretagande och har under 20 år arbetat på Akademiska Hus som bland annat fastighetschef, fastighetsområdeschef och var under en period även verksam som tillförordnad direktör för Teknik & Service. Han tillträder den den 1 mars.

Stadsplanerare tar över Okidokis studio Okidokis studio för Urban design och stadsutveckling rekryterar den rutinerade planeringsarkitekten Cecilia Sjölin till rollen som ny studiochef. Hon har flera års erfarenhet inom både den kommunala och privata sektorn och har bland annat jobbat som planchef och planarkitekt för Alingsås kommun och som uppdragsledare påsamhällsbyggnads-bolaget Norconsult. Hon tillträder tjänsten den 3 mars 2025. Nuvarande studiochef Liisa Gunnarsson Kriegelsteiner ska flytta med familjen till Schweiz, men kommer arbeta parallellt med Cecilia som uppdragsansvarig projektledare och planarkitekt under minst ett halvår framåt.

Eab AB utvecklar sin organisation med nya ledare Q Per-Åke Andersson att lämnar sin vd-post i Eab AB för att i stället fokusera på fortsatt utveckling av Eab i sin roll som koncern-vd för och delägare till den familjeägda företagsgruppen Eab Group AB, där Eab AB ingår som dotterbolag. Ny vd i Eab AB blir Tom Adolfsson, som närmast kommer från Flexlink.

White Arkitekters får ny kontorschef

Q Den 1 april 2025 tillträder Oskar Norelius som ny kontorschef för White Arkitekter i Stockholm. Han är utbildad arkitekt, partner och även en del av kontorsledningen. Han har arbetat på White sedan 2007, varit en drivande kraft i Whites internationalisering och verksamhetsutveckling samt varit ansvarig arkitekt för flera internationellt prisbelönta och uppmärksammade projekt med Sara Kulturhus i spetsen. Nuvarande kontorschef Martin Ehn Hillberg går vidare inom företaget och blir senior affärsutvecklare för stadsutveckling med fokus på klimatanpassning, biodiversitet och naturbaserade lösningar.

Svevia rekryterar ny bolagsjurist

Q Karin Basun har rekryterats som ny bolagsjurist på Svevia. Hon har en bakgrund som bolagsjurist på NCC under fyra år och har sedan dess arbetat på advokatbyrå med specialisering inom entreprenadjuridik. Hon tillträdde tjänsten den 1 januari.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Vi utbildar alla i byggsektorn.

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.

www.byggakademin.com

Tel 010-228 15 55

Jakob Nilsson

Anders Frisell

Kristina Grahn Persson

Karin Comstedt Webb

Jon Johnsson

Ninos Lahdo

Oscar Svensson

Christian Jönsson

Anna Annbratt

Tobias Kvick, Björn Fredriksson och Carl Rülcker

Linda Pålsson

Viktor Hård af Segerstad och Fredrik Schedin

Sven-Åke Boman

Mattias Olsson

Cecilia Sjölin

25 års fasadarbete återstår på slottet

Fasadrestaureringen av Stockholms slott är den största i modern tid. Restaureringen som har pågått sedan 2011 omfattar ungefär 30 000 kvadratmeter fasad uppdelad i totalt 22 etapper och beräknas pågå till 2050. Snart avslutas och avtäcks etapp nio som innefattar det mäktiga mittpartiet av södra längans fasad, längs Slottsbacken.

Stockholms slott uppfördes under första halvan av 1700-talet efter ritningar från Nicodemus Tessin den yngre. Det är norra Europas största kungliga slott och det är byggt i barockstil och gestaltat som ett romerskt palats. Fasaden som är hela 30 000 kvadratmeter stor består av natursten, framför allt Roslagssandsten och Gotlandssandsten, som med tiden nu har börjat vittra sönder och lossna. Dessa svenska stensorter bryts inte längre och ersätts därför med sandsten från Schweiz, Italien och Tyskland.

– Den nya stensorten ser ut som den ursprungliga gotländska sandstenen så ingen skillnad kommer att märkas, förklarar Magnus Roos som är projektledare på Statens fastighetsverk.

PUTSEN KOMMER DOCK att skilja sig lite färgmässigt från den befintliga som idag är urlakad och smutsad.

– Den nya kulören har en varm-

rosa ton i stället för den nuvarande som går mer åt brunt.

Utgångspunkten är den putskulör som slottet fick både vid förra sekelskiftet och vid förnyelsen av putsen kring 1900-talets mitt.

– Den nya putskulören skiljer sig inte dramatiskt från den befintliga putsen men är klarare i tonen och mer kulörstark, den är lite mer som den färgen som slottet fick under Oskar den II tid, tillägger Anne Teresiak från AIX som är uppdragsansvarig arkitekt och generalkonsult.

SLOTTET BYGGDES 1697–1754 och har sedan dess genomgått flera fasadrenoveringar. I slutet av 1800-talet påbörjades en omfattande fasadrestaurering i ny riktning som hade som ambition att återskapa Tessins ursprungliga färgsättning.

– Innan dess så var all fasadsten målad, men linoljefärgen hade vid den här tiden blivit lite brun vilket inte ansågs motsvara Tessins färgsättning och inte vara fint nog för slottet då man såg det som symbol för kungarikets statsskick. Dessutom ville man i tidens anda att de äkta materialen skulle redovisas så man skrapade bort all linoljefärg. Fasaden blev då ljusare och materialet mer framträdande, det är den periodens grundambitioner som man har följt under restaureringsinsatser under 1900-talet och som vi förhåller oss till idag, förklarar Anne Teresiak.

De nyhuggna stenarna som ersätter de gamla är i början lite mer grå i tonen än de äldre som är mer beigegul i tonen.

– Stensorterna är utvalda utifrån hur de kommer att åldras så att de får samma ton som de gamla stenarna efter en viss tid. I början kommer det att synas färgskiftningar, men inte när det har gått några år.

Flera delar av fasaden har vittrat sönder genom sprickbildning och avspjälkning vilket utgör en risk för att stenbitar lossnar och ramlar ner, därför har stora delar försetts med ett skyddsnät. Mest skadad är takbalustraden, där ersätts i princip allt, även hundratals balusterdockor.

– Vi byter också sten där befintliga konstnärliga utsmyckningar har blivit nerslipade på kanterna och förlorat sin skärpa på grund av väder och vind.

DET SOM INTE blir åtgärdat i detta projekt ska hålla i minst femtio år till. De åtgärder som genomförs beräknas ha en hållbarhetstid på minst hundra år.

– Vi beslutar egentligen om vad som ska göras med varenda sten. Restaureringsarbetet sker i samverkan mellan flera experter och det är många specialister på de olika

hantverken som arbetat i projektet under lång tid. Under arbetets lopp har man gjort flera olika fynd, bland annat har man funnit ett stort antal historiska stenhuggarmärken.

– Det är en lång tradition att stenhuggarna signerar sina verk, det är oftast osynligt för det sitter i fogarna, och det är en tradition som stenhuggarna i denna i restaurering fortsätter med.

I början av etapp 9 hittade man en flaskpost i en av de stora statyerna på södra längan. Flaskan innehöll två korta hälsningar, den äldsta från 1890-talet skriven av en hantverkare som arbetade med fasaden vid förra sekelskiftets restaurering, och den andra från metallrestauratorn som arbetade med skulpturen för trettio år sedan. Flaskposten har nu blivit kompletterad med en lite längre hälsning i en flaska där det berättas om det nu pågående arbetet.

– Kanske hittar någon den om hundra år när det är dags för nästa restaurering, säger Anne Teresiak och ler.

HON SJÄLV RÄKNAR med att hon är över 80 år när det här projektet är över.

– Då har vi lämnat över arbetet till andra för länge sedan. Det är ett levande projekt och att få jobba med en sådan här byggnad är fantastiskt.

– Fasadprojektet är ett långt projekt. Det startade 2011 och beräknas vara färdigt 2050. Projektet är ju in-

delat i etapper, totalt 22 stycken, och varje etapp tar cirka två år. Den pågående etappen är nummer 10 och det ska stå klar hösten 2026. Det är med andra ord ett löpande renoveringsarbete under många år framöver, säger Magnus Roos. ANNIKA RÅDLUND

Detaljrikedomen i utsmyckningarna riskerade att gå förlorade med tidens slitage, nu återställs alla till sitt ursprungliga skick. FOTO:

Restaurering av Stockholms slotts fasader

Q Byggherre: Statens fastighetsverk (SFV)

Q Projektledare: Magnus Roos, SFV

Q Uppdragsansvarig arkitekt och generalkonsult: Anne Teresiak från AIX

Q Generalentreprenör: M3 Bygg

Q Entreprenörer: Närkesten Entreprenad AB, Puts och Plattsättning AB, LÖ Måleri, Ekströms plåtslageri och Raadvad stenhuggeri ApS, Xervon ställning.

Q Total mängd fasad: 30 000 kvm

Q Fristående skulpturer: 28 st

Q Balusterdockor: 717 st

Q Konsolvoluter: 242 st

Q Fasadsten: 10 000 kvm

Q Puts: 10 000 kvm

Q Projektstart: April 2011 med flygelns östra och norra fasader.

Q Antal etapper: 22.

Q Pågående etapp: 10, Södra fasaden som färdigställs till hösten 2026

Q Projekttid: 39 år.

Q Kostnad: 1350 miljoner för alla 22 etapper.

Stockholms slotts västra fasad mot yttre borggården har fått ny puts, trasiga stenar har ersatts med nya och utsmyckningarna

Den nya kulören har en varmrosa ton

En nyhuggen lejonmaskaron som sitter högst upp under taket vid mittpartiet på Stockholms slotts södra fasad. FOTO: MARIA CHUNG ROSLUND