Byggvärlden nr 12, 2024

Hälften så tung som ditt vanliga virke

Masonite Beams ingår Byggma Group.

DEBATT

Regeringen har inte gjort något åt byggkrisen, menar Jennie Nilsson, Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson, som i nedan debatt-artikel lyfter flera förslag som man tror kan få fart på byggandet.

Återstart för bostadsbyggandet:

En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att människor ska kunna flytta till jobb och utbildning, bilda familj och skilja sig. Och den är en viktig tillväxtmotor. Den byggkris vi nu ser begränsar därför inte bara människors livsval, den hotar också jobb och tillväxt. Stockholms Handelskammare presenterade i sin rapport ”Notan för byggkrisen” att vi riskerar ett aggregerat produktionsbortfall på hissnande 1 000 miljarder kronor för den svenska ekonomin fram till 2030.

BOSTADSBYGGANDET I SVERIGE har varit på nedgång under de senaste åren. Höga byggkostnader och stigande räntor gör att många byggstarter skjuts upp. Under första halvan av 2024 gick så många som 1 150 byggbolag i konkurs. Det motsvarar ungefär sex bolag om dagen. Byggbranschen är den sektor som varslat absolut flest personer om uppsägning. Byggnads a-kassa har ökat antalet inskrivna med 67 procent, bara det senaste året. Vi står inför den värsta byggkrisen i Sverige på årtionden.

Vad gör då regeringen? Ingenting. När varningslarmen går har bostadsminister Andreas Carlson (KD) lyst med sin frånvaro och det

enda som SD-regeringen lyckats åstadkomma är en Lyx-rot, som inte kommer innebära ett enda nytt bostadshus. Detta trots att regeringen vid upprepade gånger blivit uppvaktade av branschföreträdare och fackförbund med krav på åtgärder för att få i gång byggandet.

SOM SOCIALDEMOKRATER ÄR vi övertygade om att staten måste kliva in och ta en aktiv roll för att lösa denna kris. Vi har därför föreslagit en statlig byggstimulans och statliga byggkrediter för att åter få fart på bostadsbyggandet. Staten måste ta ett större ansvar för att understödja byggbranschen i den djupa kris man befinner sig i. Vi socialdemokrater har lagt fram flera konkreta förslag i riksdagen för att stimulera byggandet och rädda svenska jobb;

Q En statlig byggstimulans som ser till att det är möjligt att bygga ungdoms- och studentbostäder till rimliga hyror och bostäder i snabbt växande kommuner.

Q Statliga byggkrediter i form av en förmånlig statlig medfinansiering till nyproduktion som minskar risken för byggföretag och få ner investeringskostnaderna generellt.

... jag tror att det blir en alltför omfattande uppgift för en enskild kommun att bedöma ett kärnkraftverks konstruktion

Carl Berglöf, kärnkraftssamordnare

En av nackdelarna är att ordet ”BIM” har missbrukats och misshandlats i branschen

Adam Mohammadi, BIM-podden

Q Ett reformerat ROT-avdrag med ett 50-procentigt avdrag för energieffektivisering som både kan stimulera byggsektorn och leda till lägre elräkningar för vanligt folk.

Q För att hålla byggandet uppe i en period där det generellt sett störtdyker vill vi gå vidare med vårt förslag att etablera ett statligt ägt fastighetsbolag och låta staten ta en mer aktiv roll i att rusta utsatta områden.

T YVÄRR H AR REGERINGEN nobbat alla våra förslag.

Den svenska byggkrisen kräver modiga och progressiva lösningar. Som socialdemokrater är vi redo att ta ansvar och föreslår därför statliga byggkrediter och byggstimulans som konkreta åtgärder för att få fart på byggandet igen. Genom att investera i vår gemensamma framtid kan vi skapa ett Sverige där alla har rätt till en trygg och värdig bostad. Låt oss bygga ett land där ingen lämnas utanför.

Vi är verkligen allbyggare här i Norrland och kan faktiskt utföra det mesta

Susanne Hallberg, Peab

Många upplever att det är science fiction och inte något som man tror sig behöva

Fredrik Forsman, Stiftelsen Svensk Industridesign

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

50

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Megamaskiner muddrar för Malmporten

Längst ut i Sandgrönnleden, knappt fem mil från Luleå centrum, arbetar just nu världens största grävmudderverk i sällskap med två andra giganter. De bereder väg för upp till 330 meter långa och 15 meter djupgående fartyg som ska ta sig in till Luleå hamn om sisådär fem år när muddringsprojekt Malmporten är genomfört.

Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

NYA IFÖ SPIRA ART 6250 TURBOFLUSH shhhhhh...

Enastående ljudisolering

Marknadens mest effektiva spolning

Kraftfull spolning - minimalt ljud

Med Ifö Spira Art 6250 TurboFlush får du överlägsen spolningseffektivitet, utmärkt hygien och stilfull nordisk design. Den effektiva spolningen är dessutom en av de tystaste på marknaden. Spira Art 6250 TurboFlush har Ifö Clean-glasyr, mjukstängande hårdsits med QuickRelease och marknadens lägsta vattenförbrukning med endast 2/4 liter per spolning. Som vanligt är du garanterad en smidig installation, enkel justering av spolvolymen och minst 10 års tillgänglighet på reservdelar. Lycka till med ditt arbete.

Läs mer på ifo.se

Svets-och Pannverkstaden, vy från Stora Varvssgatan.

Peab bygger om historisk varvsbyggnad

Q Peab har fått uppdraget att bygga om den historiska byggnaden Hall 259 i Malmö. Beställare är Varvsstaden och kontraktssumman uppgår till 454 miljoner kronor.

Den uppgraderade byggnaden ska bestå av en livsmedelsbutik och ett parkeringshus för omkring 500 bilar i fem våningar. I dess södra del ska kontorslokaler byggas, som kommer att ansluta till tillbyggnaden. Den kommer att innehålla café/ butik och kontor. Taket förbereds för ett eventuellt bostadsprojekt med radhus. Den totala ytan uppgår till cirka 29 000 kvadratmeter.

Uppdraget är en totalentreprenad i samverkan. Arbetet är påbörjat och byggnaden beräknas stå klar till sommaren 2027.

JSB tecknar avtal om brandstation

Q JSB Construction har tecknat avtal med Karlshamns kommun om byggnation av en ny brandstation i Karlshamn. Ordervärdet uppgår till 178 miljoner kronor. Brandstationen i byggs i Tubbaryd och omfattar 5 800 kvadratmeter. Byggnaden kommer att bestå av två våningar och avser bland annat vagnhall, fordonsverkstad, tvätthall och kontor.

Byggnationen börjar under december 2024 och beräknas vara klart under november 2026.

Fall och snubblingar tillhör de vanligaste olyckorna. FOTO:

Ökning av arbetsolyckor under 2023

Q Arbetsolyckorna i den privata byggindustrin ökade med med 2,7 procent under 2023 jämfört med föregående år. Det visar en ny rapport som bygger på olycksstatistik från Arbetsmiljöverket.

Antalet registrerade olyckor under 2023 var 2 188, vilket kan jämföras med 2 131 under 2022.

Vanliga olycksorsaker är fysisk överbelastning (382 stycken olycko r, eller 18 procent av alla olyckor), förlorad kontroll över handverktyg (374 olyckor, 17 %) och olika typer av fall (fall ej frånhöjd/snubbling 297 olyckor 14% och fall från höjd 243 olyckor, 11 %).

9,6 %

... minskade limträleveranserna under kvartalet med jämfört med samma period 2023, det visar siffror från Svenskt Trä. Försäljningen av projektbalk, som vanligtvis riktar sig till större byggprojekt och entreprenörer, minskade under kvartal 2 minskade med 12,8 procent. Försäljningen av lagerbalk, som huvudsakligen säljs via bygghandeln, minskade med 3,0 procent undre kvartalet. Under årets sex första månader har försäljningen av projektbalk och lagerbalk minskat med 16,1 procent, vilket är en påtaglig avmattning på marknaden.

avtalskrav, som ID06, i byggprojekt i Stockholm.

Peab bygger mest rättvist

Vilket bolag sköter sig bäst av byggjättarna när det kommer till att följa arbetstillstånd, ID06, anmälan av UE och kontroll av id-handlingar?

Det är Peab – det visar en sammanställning från Rättvist Byggande över alla avvikelser från avtalskrav som rapporterats sedan 2018.

Morgan Jansson, vd för Rättvist Byggande, berättar att de ofta fått frågan ”Vilket av de stora byggbolagen är bäst hos er?” Men tidigare har de inte kunnat ge svar på den frågan med ett bra underlag.

– För att svara seriöst på den frågan behöver man ha djup kunskap och lång erfarenhet och tillräckligt mycket underlag för att utesluta slumpen.

Vi har följt upp arbetslivskriminalitet i byggprojekt sedan 2018 hos många stora byggherrar. Flera hundra projekt. Vi har

dokumenterat avvikelserna i varje projekt sedan starten. Och det är från den datan vi kan uttala oss externt. Annars skulle det vara spekulationer. I detta material kan vi nu säga att vi ser en tydlig bild över vilket av storbolagen som lyckas bäst ute i sina projekt just nu, vill jag tillägga, och det är Peab, säger han.

I detta material kan vi nu säga att vi ser en tydlig bild över vilket av storbolagen som lyckas bäst ute i sina projekt just nu

De har tittat närmare på de fem största bolagen, under åren 20182024. Men JM hade för få projekt hos Rättvist Byggandes medlemmar för att vara med i sammanställningen. De allra flesta projekten avser Stockholm eftersom Rättvist Byggande inte utanför Stockholm förrän 2022.

Sammanställningen visar att

Peab har bäst resultat på alla punkter.

– Allmänheten har nog en bild av varumärket Peab från media i andra sammanhang kan jag tänka mig. Vi redovisar den faktiska datan från alla projekt vi granskat 20182024 och då ser det ut så här. Peab är tydligt bäst. Vad bolagen gör eller har gjort i sin ledning eller i andra projekt utanför Rättvist byggande kan vi inte säga så mycket om. Jag har fått en positiv bild av Peabs arbete generellt men är inte insatt i deras arbete i detalj, men jag är väldigt nyfiken nu, säger Morgan Jansson.

Q Har ni på Rättvist byggande någon uppfattning om hur Peab jobbar?

– Lite grann men vi önskar att vi kan få reda på mer så att vi förstår bättre. Speciellt om det kan röra sig om andel egen personal eller andra strukturer i värdekedjan som skiljer sig från de övriga. Även förmågan att styra otroligt många autonoma projekt är intressant att förstå. Det är komplext.

id-handling (Genomsnittligt antal avvikelser per

Arbetstillstånd (Genomsnittligt antal avvikelser per projekt)

Q Vad kan du säga om de övriga tre bolagens resultat?

– Vårt uppdrag och mål är att ändra på verkligheten till det bättre för byggföretag och byggnadsarbetare, inte ändra på ”kartan” eller i processer hos ett företag. Därför är det viktigt för oss att låta utfallet ute i de faktiska byggprojekten vara vägledande när man bedömer om ett byggbolag lyckas eller inte lyckas. Om det ser bra ut generellt i de flesta projekten så bör det vara konsekvensen eller en naturlig följd av ett bra och systematiskt arbete i organisationen anser jag. Vi får säkert anledning att redovisa mer liknande insikter senare, säger Morgan Jansson.

ANNA SJÖSTRÖM

Rättvist Byggande

Q Rättvist byggande startades av Stockholmshem 2017, som ett proaktivt och strukturerat arbetssätt för att motverka kriminalitet och osund konkurrens på byggarbetsplatser.

Q Arbetsmodellen Rättvist byggande omfattar krav vid upphandling, kontroll och granskning av hela kedjan av underentreprenörer, oannonserade arbetsplatskontroller med uppföljning och avvikelsehantering vid kontraktsbrott och lagbrott, samt stöd i form av utbildning och påverkansarbete. Q Har i dag 36 medlemsföragen, över i nästan hela Sverige.

Rättvist Byggande presenterar en sammanställning som visar hur bra byggjättarna följer

FOTO: RÄTTVIST BYGGANDE

Morgan Jansson

Ola Serneke om Doxa och kommande satsningar

I våras lämnade han som vd för Serneke Invest och nyligen även uppdraget i Doxas styrelse. Nu fokuserar Ola Serneke på den ”kommande satsningen” och en bok. Bland annat.

Ola Serneke ska strax stiga upp på scenen under Frihamnsdagarna i Göteborg när Byggvärlden får en pratstund med honom.

Q Varför lämnade du Doxas styrelse?

– Det är så enkelt som att jag har andra åtaganden som krockar med det uppdraget, jag vill lägga fullt fokus på kommande arrangemang, sedan har jag även tidigare arrangemang, jag har mycket utöver Doxa som tar tid. Men framför allt vill jag lägga tid på den kommande satsningen.

Q Vad kan du berätta om den?

– Det är inom bygg och fastighet så klart, det är det man har jobbat med hela livet och ska fortsätta med. Det är en satsning inom det gebitet.

Q Är det ett eget bolag du startar?

– Jo, men så är det ju. Det är lite partners och så som kommer att vara med i olika upplägg. Det blir trevligt.

Q Är du fortfarande delägare i Serneke/Doxa?

Ola Serneke

– Jadå, jag äger nästan fem procent fortfarande i Doxa, så delägarskapet är kvar fortfarande och jag tror på bolaget framåt. Det är snarare så att jag styrelse- och uppdragsmässigt behöver vara fristående, sen kan man ju äga aktier i bolag oavsett.

Q Har du haft ett finger med i spelet vad gäller Doxas försäljning av entreprenadverksamheten (Serneke Sverige) till tyska Mutares?

– Jo, det är klart, jag har suttit

med i diskussionerna från början för hur vi hade tänkt att dela upp verksamheterna och det går också i den linjen att vi skulle sälja entreprenadverksamheten. Men i själva förhandlingsdelen har jag inte varit med över huvud taget. Men nu är det väl bara tillträdet som kvarstår, tror jag.

Q Du skriver en bok, hur går det med den?

– Du, den är klar, precis nu. 165 sidor blir det, ja, kanske några sidor till. Jag håller på och fär -

FOTO: HENRIK EKBERG

digställer allt nu och tog bild till framsidan och baksidan i förrgår och har valt ut en massa bilder till innehållet. Den har varit på sättning, sen ska den in på korrektur också.

Q Hur säljer du in den, vad handlar den om?

– Nä, men det kommer jag till. Jag ska lägga ut en trevare i de mediala kanalerna, då får ni reda på det.

HENRIK EKBERG

Wästbygg backar – och varslar 65 personer

Wästbygg visar upp ett svagt resultat för det första halvåret och på torsdagens pressträff meddelade vd:n och koncernchefen Jonas Jönehall att 65 personer också tvingas lämna. Dessutom lägger man ner två av bolagets kontor i Norden.

Wästbyggs intäkter det första halvåret minskar från förra halvårets cirka 2,7 miljarder kronor till årets cirka 2,2 miljarder kronor. Rörelseresultatet uppgick till -78 miljoner kronor (-239). Efter gårdagens resultatsläpp ska aktien ha rasat på Stockholmsbörsen, rapporterar bland annat GP.   – Det utmanande marknadsläget för byggbranschen har fortsatt under årets första sex månader och en ljusning ser tyvärr ut att dröja ytterligare en tid. Vi har redan genomfört en rad åtgärder för att anpassa vår verksamhet, men när vi sammanställer orderingången för årets första sex månader kan vi konstatera att ytterligare krafttag är ett måste för att förbereda oss för att han-

tera en minskad produktionsvolym under verksamhetsåret 2025, säger Jonas Jönehall.

DETTA BETYDER, enligt koncernchefen, att ytterligare personalnedskärningar måste göras.

– Det känns tråkigt, men också nödvändigt, säger han.

Wästbygg Group har i dag 550 anställda, av dessa kommer 65 personer att varslas om uppsägning, framkom senare på presskonferensen. Dessutom kommer två kontor att stängas, ett i Stockholm och ett i Danmark. Totalt tvingas bolaget även att göra nedskrivningar på cirka 50 miljoner kronor.

HENRIK EKBERG

Jonas Jönehall, vd och koncernchef på Wästbygg. FOTO: WÄSTBYGG

Nyckeltal enligt segmentsrapportering, 1 januari-30 juni 2024:

Intäkter 2 213 mkr (2 737), Rörelseresultat -78 mkr (-239), Resultat efter skatt -66 mkr (-216), Resultat per aktie -2,03 kr (-6,68), Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 mkr (-432), Räntebärande nettokassa (+)/nettoskuld (-) 150 mkr (150), Soliditet 32 % (35) Orderingång 1 020 mkr (1 508), Orderstock 30 juni 4 999 mkr (4 566)  Intäkter 2 213 mkr (2 737) Rörelseresultat -78 mkr (-239) Resultat efter skatt -66 mkr (-216) Resultat per aktie -2,03 kr (-6,68) Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 mkr (-432) Räntebärande nettokassa (+)/nettoskuld (-) 150 mkr (150) Soliditet 32 % (35) Orderingång 1 020 mkr (1 508) Orderstock 30 juni 4 999 mkr (4 566)

Byggstart för nytt badhus i Visby

Q NCC:s dotterbolag Nybergs Entreprenad ska bygga ett nytt badhus i centrala Visby. Projektet genomförs i samverkan med uppdragsgivaren Region Gotland, och ordervärdet uppgår till cirka 300 miljoner kronor.

Det nya badhuset kommer att bland annat innehålla en 25-metersbassäng, en multibassäng, en mindre familjebassäng samt en djupare hoppbassäng. Dessutom kommer badhuset innehålla en mindre relaxavdelning samt café och omklädningsrum.

Bygget inleds under hösten och badhuset planeras stå klart och kunna tas i bruk i tredje kvartalet 2027.

BRA Bygg bildar ännu

ett

JV med Arlandastad

Q Arlandastad Group ingår ytterligare ett JV med BRA Bygg omfattande byggnation av ett kontorshus som ska hyras ut till One More.

– Vårt nuvarande joint venture med Arlandastad Group har varit både givande och uppskattat. Vi är övertygade om att uppförandet av One Mores fastighet kommer gå lika smidigt som det gjort med uppförandet av Bankomats nya fastighet, som stod inflyttningsklar före sommaren, säger Magnus Reimer är vd på BRA Bygg.

Byggnaden får vid färdigställande en yta på cirka 1 800 kvadratmeter BTA anpassad för ytor med lager och kontor. Beräknad inflytt är sommaren 2025.

One More är ett eventproduktionsbolag som designar, bygger, transporterar och lagerhåller lösningar för alla typer av event, mässor och butiker.

Skräddarsydd konferens i Alperna

Bad Gastein är vår populäraste konferensort, perfekt belägen nära Salzburgs flygplats. Här går det att kombinera konferens med skidåkning, afterski och förstklassigt boende på Hotel Salzburger Hof. Hotellet är smakfullt inrett med fina rum, flera restauranger, barer, två lyxiga spaavdelningar och rymliga konferenslokaler.

Gå in på www.alpresor.se/konferens för offert och programförslag som passar just ert företag.

Prisexempel konferens i Bad Gastein

✓ Direktflyg till Salzburg t/r inkl bagage

✓ Transfer till Bad Gastein t/r

✓ Boende 2 nätter på Hotel Salzburger Hof

✓ Stor frukostbuffé varje morgon

✓ Julbord á la Fredrik Eriksson

✓ En högklassig femrätters middag

✓ Två lyxiga spa-avdelningar

Res den 3–5 december fr 4 995 kr/pers

Det nya badhuset byggs centralt i Visby, intill Solbergabadet.

under Frihamnsdagarna i Göteborg.

JM varslar 145

Q JM varslade cirka 200 medarbetare om uppsägning i april förra året. Då var det till största delen tjänstemän som berördes och varslet ledde till uppsägningar av så gott som alla. Här om veckan meddelade JM att de varslar 145 anställda inom produktion om uppsägning.

– Majoriteten av de varslade är hantverkare och berörda områden är Stockholm och Malmö, säger Mikael Åslund, vd och koncernchef, JM.

Enligt den senaste publicerade delårsrapporten hade JM 782 hantverkare och totalt nästan 2 200 anställda. Enligt JM blev det nu nödvändigt att anpassa bemanningen i produktionsorganisationen till den arbetsbrist som uppstår i samband med färre produktionsstartade bostäder.

Miljardsatsning i Sö dertälje

Q AstraZeneca gör en tilläggsinvestering på 1 475 miljoner i sin anläggning för biologiska läkemedel i Södertälje.

Detta utgör den största enskilda investeringen i anläggningen sedan invigningen av Sweden Biomanufacturing Center i Sverige år 2021. Investeringen innefattar en utbyggnad på 2 700 kvadratmeter av en befintlig byggnad inom AstraZeneca i Södertälje, vilket ökar dess yta med 50 procent. AstraZeneca planerar att påbörja tillverkning av produkter för patienter i den utökade anläggningen redan under fjärde kvartalet 2027.

200 nya bostäder

i Göteborg

Q Bonava och Obos Nya Hem ingår samarbete för att utveckla kvarteret

Explora i Södra Änggården, Göteborg.

Bonava överför 200 byggrätter till ett samägt bolag och erhåller betalning om 65 miljoner kronor under det tredje kvartalet.

Södra Änggården är en hållbar och urban stadsdel under snabb utveckling strax utanför stadskärnan i Göteborg. Det gamla industriområdet i Högsbo förvandlas till en stadsmiljö med bostäder, butiker, caféer, restauranger samt en ny skola och förskola. Här planeras för totalt cirka 1 900 bostäder och flera ledande aktörer är inblandade i utvecklingen. Sedan tidigare äger Bonava 600 byggrätter i området och nu har har Obos och Bonava avtalat om att utveckla 200 av dessa gemensamt.

”Vi måste våga prata om självmord”

En ny studie från Göteborgs universitet belyser möjliga bakomliggande faktorer till självmorden i byggbranschen.

Enligt Kristina Aurelius, vid Göteborgs universitet, krävs det mer öppenhet och kunskap för att vända trenden.

– Vi måste våga prata om problematiken för att förebygga självmorden, säger hon.

Den nya studien baseras på intervjuer med 43 byggnadsarbetare, fackrepresentanter och chefer inom den svenska byggnadsindustrin. Resultatet från intervjuerna stödjer bilden av byggbranschen som krävande, där arbetsklimatet på vissa arbetsplatser präglas av machokultur och stigmatisering av psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar också att manliga byggnadsarbetare i Sverige löper uppemot 50 procents förhöjd risk för suicid. – I våra intervjuer framkommer att många byggnadsarbetare inte berättar eller söker hjälp när de mår psykiskt dåligt, och att vissa självmedicinerar med alkohol och smärtstillande läkemedel. Vi ser också att det finns behov av bättre rutiner kring hur man ska hantera psykisk ohälsa och tydligare socialt stöd på arbetsplatserna, säger Kristina Aurelius, psykolog och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Q Var det något i studien som förvånade dig?

–  Ja, jag blev lite överraskad över att det var så stor okunskap kring var man kunde vända sig för att få

hjälp. Både om man själv mådde dåligt eller om det gällde en kollega. Jag trodde att det skulle vara naturligt att vända sig till företagshälsovården eller vårdcentralen. Men det var inget som framkom i vår studie.

Jag blev lite överraskad över att det var så stor okunskap kring var man kunde vända sig för att få hjälp

Q Vilken roll spelar machokulturen i byggbranschen för självmordsproblematiken?

– Vi har bara intervjuat 43 personer och utifrån våra resultat kan vi inte generalisera för hela branschen. Men de vi pratade med beskrev machokulturen som ett problem. Vissa menade att de håller på att förändras och att det var mycket sämre tidigare. Men det verkar som mycket finns kvar. Man pratar inte om hur man mår.

Q Ni nämner att det är 50 procents större risk att begå självmord i byggbranschen. Det låter ju väldigt högt?

– Den siffran refererar till tidigare stora epidemiologiska studier. Det finns även forskning från andra länder som visar på en förhöjd risk. Det är väldigt oroväckande och tyvärr stödjer vår studie bilden av problematiken med psykisk ohälsa i byggbranschen.

Q Hur viktig är chefens roll för att förebygga risken för suicid?

– Vår studie visar att chefen har en viktig roll när det gäller att förebygga och hjälpa till när någon mår dåligt. Vi fick exempel på väldigt fina beskrivningar där man verkli-

gen tagit någon under sina vingar när man upptäckt att någon inte mådde bra. Där man konkret gått in och stöttat. Men det fanns andra beskrivningar på chefer som helt ignorerade problematiken. Även tidigare forskning bekräftar att cheferna spelar en väldigt viktig roll för det psykiska måendet på arbetsplatsen.

Q Det är många byggnadsarbetare som lider av smärta hur påverkar det den psykiska ohälsan?

– Många berättade om långvarig och kronisk smärta och det kunde i längden leda till att man mådde psykiskt dåligt. Men svaren i vår studie visade också att det kunde vara lättare att säga att man hade ont än att man mådde psykiskt dåligt.

Q Vilken roll spelar alkohol för risken för självmord?

– Vissa av intervjupersonerna nämnde att de kunde se alkoholproblematikern som ett mönster om man haft flera kollegor som tagit sitt liv. Även om det verkar som branschen har tagit krafttag för att hantera missbruket av alkohol så är det fortfarande en riskfaktor. Det här känner vi igen från större

studier. Alkohol är en riskfaktor vid psykiskohälsa och suicid.

Q Vad kan man göra för att minska risken för självmord?

– Det är viktigt att vi prata om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Det kan ju låta väldigt vagt. Men det behöver inte vara så komplicerat. Man kan köra utbildningar för att öka kunskapen om hur man kan känna igen tecken på psykisk ohälsa men också informera om vart man kan vända sig när man mår dåligt. Det handlar mycket om kunskap. I första steg handlar det om att ta det där samtalet och fråga hur någon mår. Var en medmänniska och hjälp till att slussa vidare om någon behöver hjälp. Vi är väldigt rädda för att prata om psykisk ohälsa och suicid och det är inte bara i byggbranschen.

De studiedeltagare som hade upplevt att en kollega tagit sitt liv, beskrev att det var väldigt oväntat. De hade inte sett några tecken på att arbetskamraten känt sig låg eller varit suicidal. De beskrev det som en chockerande upplevelse, och att det hade varit svårt att förstå vad som hade hänt.

SAMUEL KARLSSON

Några citat ur intervjuerna:

Q ”De bryr sig inte ett skit om att det tar en timme att installera en gipsskiva, det borde ta 30 minuter. Och så får du ett tidsschema som är så tajt att du inte klarar det mest av tiden. Det blir skit. . . du måste jobba snabbare och i slutändan blir du utbränd, sjukskriven, skadad. . . det är en tung industri.” (Byggarbetare)

Q ”Sedan hade vi ett självmord som drabbade vår grupp. Pang. . . och så var det en kille som begick självmord. Ingen visste någonting, ingen hade märkt något, ingen hade märkt något alls. Hur fan kunde detta hända?” (Facklig representant)

Q ”När jag tänker tillbaka finns det en röd tråd bland dem som tagit sitt liv, och det är alkoholism och hög ålder.” (Byggarbetare)

I intervjuerna

Kristina Aurelius

Mikael Åslund, vd och koncernchef, JM. FOTO: JM

AstraZeneca storsatsar i Södertälje. FOTO: ASTRAZENECA

NYA RENAULT MASTER

/mån(1) 4 640 kr inkl Care Pro service- & reparationsavtal företagsleasing från

ny 9-växlad automatlåda klassledande lastkapacitet, upp till 1 625 kg(2) aerodynamisk design för lägre bränsleförbrukning finns även som E-Tech 100% electric

(1)företagsleasing med Renault Finans via Santander Consumer Bank: rek. pris exkl. moms. månadskostnad inkl. Care Pro service- & reparationsavtal och totalt 60 000 km, baserat på 30% särskild leasingavgift, rörlig ränta (jul-24), 36 månader, 45% restvärde. uppläggnings- och aviavgift tillkommer. samtliga priser är rekommenderade cirkapriser och gäller t.o.m. 31/9 2024 eller så långt lagret räcker. avser modellversion Renault Master L2H2 130 hk Base Line.(2)jämförande studie från Renault kring användbar lastvikt (27/10/23) för E-Tech-version 4t och 87kWh. förbrukning blandad körning diesel-versioner 7,43–9,08 l/100 km, CO2 g/ km ej fastställt (WLTP). energiförbrukning E-Tech-versioner blandad körning ej fastställt, CO2 0 g/km vid körning exkl. slitagedelar (WLTP). med reservation för ändringar, felskrivningar och lokala avvikelser. bilen på bilden är extrautrustad.

renault.se

KRÖNIKA

Vad är det vi pratar om?

Ett vanligt problem i i stort sett all vardaglig kommunikation är att vi pratar förbi varandra. För egen del noterar jag saken varje gång som temat ”kriminaliteten inom byggbranschen” kommer upp. Om man inte startar med att bena upp problemet kan det snabbt bli väldigt rörigt. Så vad är det vi pratar om?

FÖRST SOM SIST, vi talar om olika typer av problem. En naturlig infallsvinkel rör kopplingen till kriminalitet i civilrättslig mening. Då talar vi om huvudmän (ägare, styrelse eller nyckelpersoner) som använder företaget för brottsliga syften, för att tvätta pengar, kanske dölja annan kriminalitet och som har tillgång till våldskapital. Alltså personer som kan vara otrevliga att ha att göra med om det uppstår en tvist. Inom Veidekke kallas den här typen av problem för ”vandel”. Bakgrundskontroller kan göras via rättsdatabaser. Och ja, då och då hittar vi såna filurer.

Seriösa företag vill också undvika leverantörer som har betalningsanmärkningar, svag soliditet och skatteskulder. Sånt signalerar brist på grundläggande ordning och reda och är lätt att fånga via Credit Safe eller andra ratingverktyg. Tillsammans med F-skatt och arbetsgivarregistrering ger finansiella nyckeltal en grundläggande bild av en leverantör.

Ett område som branschen, Byggföretagen, ID 06 och nu även bankerna har stort fokus på är ordningen på själva bygget, det vill säga att vi tillser att samtliga företag på projektet är föranmälda, att HEA-trädet är uppritat, att individerna är inskrivna, ID-handlingar och eventuellt arbetstillstånd är kontrollerat, att personlig skyddsutrustning är på plats och att in- och utloggningen hanteras korrekt. Här kan man ju grunna på varför ”bygg” fortfarande är så långt efter den fasta industrin.

YTTERLIGARE EN ANNAN typ av problem handlar om betalningar av skatter och sociala avgifter.  Ett myndighetsansvar kanske man kan tycka men eftersom just detta problem har stark koppling till utländska yrkesarbetare är det nödvändigt att tillse att ”gubbarna” har samordningsnummer (som för länge sedan borde varit ett grundkrav från dag 1), att A 1-intyg är korrekta eller att man kan uppvisa svenskt socialförsäkringskort. ”Sund konkurrens” kräver att skatter och avgifter betalas. Temat ”fackliga villkor” borde vara en icke-fråga i ett land som berömmer sig om att ha en särskild ”svensk” arbetsmarknadsmodell. Men nej, med koppling till den utländska arbetskraften är avvikelserna mer regel

än undantag. Via jämförelser av data mellan olika källor kan man se att gubbarna är felaktigt lönevärderade (stark överrepresentation av 70- och 88-procentare), att de blir snuvade på helglön och annan övertid, arbetstidsförkortning, semesterersättning och i många fall till och med ackordsöverskottet. Dessutom bor de ofta undermåligt till höga hyror. En omständighet som pekar tillbaka mot parterna är att dessa företag undantagslöst har kollektivavtal och då och då också är medlemmar i Byggföretagen.

TILL DETTA ÖKAR fokus på CSR-krav. Detta rör villkor och omständigheter vid produktionen av material och insatsvaror i den bakomliggande kedjan fram till bygget. Om CSR och alla nya direktiv kan man skriva en egen krönika. Låt oss bara konstatera att kraven ökar men också att just detta område är svårt att utreda och verifiera med dagens verktyg. Summa summarum. Vi talar om olika saker. Så låt oss göra det och undvika missförstånd. Och till sist, trots många goda ansatser måste vi också våga erkänna det uppenbara - att det mesta återstår att göra.

STORA BYGGDAGEN

Stora Byggdagen är den nya mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.

Säkra din plats i dag! Grupprabatt: Gå 4 för 3

För mer information och anmälan: storabyggdagen.se

SPÄRRBAR DIFFERENTIAL.

Ett knapptryck är allt som behövs. Sedan förvandlas din civiliserade Isuzu-pickup till ett terrängfordon. Med låst bakdifferential har drivkraften bara en väg att gå. Ner i marken. Båda hjulen driver med samma moment. Ett hjul kan aldrig stå stilla och lämna dig i sticket. Det är så vi bygger pickuper som går att lita på. 7 dagar i veckan, 24 timmar om dygnet. Pickuper med hårt arbete i blodet, precis som du.

isuzusverige.se

Detta krävs för att byg  ga

I början av året utsågs Carl Berglöf till kärnkraftssamordnare av regeringen i syfte att driva arbetet med ny kärnkraft framåt. I mitten av juni lade han fram sin första rapport.

– Det är mycket som ska klargöras i år och nästa år vad gäller tillståndsprocesser, platser att bygga på och finansieringsfrågor.

I dag är sex kärnreaktorer i drift i Sverige; tre i Forsmark, en i Oskarshamn och två i Ringhals. Kärnkraften står för cirka 30 procent av vår elproduktion. Senast en reaktor byggdes i Sverige var 1985 då Forsmark 3 stod klar. Efter folkomröstningen 1980 där Linje 2 segrade skulle reaktorerna vara avvecklade till 2010. Men vinden har vänt.

Enligt regeringen behöver elproduktionen öka rejält för att landet ska nå klimatmålen och då räcker det inte med förnybara energikällor. Hösten 2023 lanserade regeringen en ny färdplan för kärnkraft där man slog fast att elproduktionen i Sverige behöver fördubblas på 25 år och senast 2045 ska Sverige vara klimatneutralt, vilket kräver nybyggnation av kärnkraftverk.

Regeringens färdplan ska möjliggöra för byggnation av motsvarande två fullstora kärnkraftverk – med total effekt om minst 2500 MW – senast

2035. Detta följt av en kraftig utbyggnad fram till 2045.

FÖRSTA JANUARI I år genomfördes en ändring i miljöbalken som möjliggör för fler än tio reaktorer samt för nya förläggningsplatser. Någon dag senare tillträdde Carl Berglöf som ny kärnkraftssamordnare och i juni presenterade han sin första rapport. Där påpekade han att hela 14 utredningar som rör ny kärnkraft i Sverige pågår just nu eller är nyligen avslutade.

– Dessa utförda och pågående utredningar och regeringsuppdrag hanterar de för tillfället uppenbara hindren och utmaningarna och bidrar sammantaget till att förutsättningarna för ny kärnkraft förbättras väsentligt, säger han.

MEN FLER ÅTGÄRDER krävs för att nå färdplanens mål, enligt samordnaren. Dels vill han etablera en programorganisation, i form av till exempel en myndighet eller statlig organisation, som ligger mellan staten och de olika projektorganisationerna, alltså varje enskilt reaktorprojekt.

– Det finns en risk när man har flera projektorganisationer att man

fattar suboptimala beslut utifrån det egna projektet och inte agerar utifrån helheten. Där finns det behov av en koordinering som kan ske i en programorganisation.

Han föreslår även att Svenska kraftnät ges i uppdrag att ta fram en systemstudie som beskriver de nyttor som kärnkraft kan bidra med vad gäller en effektiv elmarknad. Han vill också att byggreglerna för kärnkraftverk ses över.

byggnader i Sverige styrs av Boverkets byggregler. Men vi har även Strålsäkerhetsmyndigheten som beskriver kravställning på hur reaktorer ska byggas

– Alla byggnader i Sverige styrs av Boverkets byggregler. Men vi har även Strålsäkerhetsmyndigheten som beskriver kravställning på hur reaktorer ska byggas. Här blir det ett överlapp i regelverken och man måste hitta en lämplig gränsdragning. En annan sak är att i dag bedömer varje kommun om byggreglerna följs, men jag tror att det blir en alltför omfattande uppgift för en enskild kommun att bedöma ett kärnkraftverks konstruktion.

Han föreslår också att Business Sweden ges i uppdrag att beskriva och utveckla den svenska värdekedjan för ny kärnkraft. Dessa fyra rekommendationer är kopplade direkt till färdplanens mål. Han har även några av mer riskminimerande karaktär. Dels vill han se ett klarställande av hanteringen av arbetsmiljökrav. – Här finns det exempel från andra länder där arbetsmiljökraven har kommit in ganska sent i processen, man har fått backa tillbaka och konstruera om anläggningar, vilket har lett till ökningar av både tid och kostnader. Detta måste vi undvika. Här föreslår jag att Arbetsmiljöverket utreder hur Sveriges arbetsmiljökrav skiljer sig från andra länders.

VIDARE VILL HAN se över vilka kompetenser som krävs för att bygga ny kärnkraft, hur mycket arbetskraft som krävs och när denna kommer att behövas. Detta är en viktig punkt, enligt samordnaren, och här har redan Energimyndigheten påbörjat en fördjupningsstudie av kärnkraft för att bättre förstå bland annat vilka kompetenser som behövs. – Denna studie blir en viktig signal till landets högskolor, universitet och övrig utbildningsverksamhet. Jag ser även ett behov av stärkt lokal planering för kommuner som kan bli aktuella för kärnkraftverk.

Det är inte bara att hitta en plats där verket kan byggas, planprocesser tar väldigt lång tid. Här tror jag krävs en koordinerad insats så att kommunerna lär av varandra. Det måste planeras för vägar, hotell och annan service, det är en stor apparat. Här planerar jag inom ramen för mitt samordningskansli att etablera en plattform för kunskapsutbyte under hösten.

Q Hur stort är intresset av att bygga kärnkraftverk, både bland kommuner och aktörer/leverantörer?

– Jag har träffat samtliga av dem som kan leverera kärnkraft till Sverige inom planerad tidsplan och jag upplever ett stort intresse från dem. I Sverige har vi endast Blykalla, men där krävs ett utvecklingsarbete innan de kan börja leverera. I övrigt är det utländska aktörer som sonderar terräng hos svenska företag för att möjliggöra uppförande av kärnkraftverk. –  Vad gäller aktörer, alltså energiföretag som kan tänka sig att beställa ny kärnkraft, är det Vattenfall och Fortum som har uttryckt intresse att köpa in nya reaktorer. Men jag ser även ett intresse från mindre aktörer. Sedan första januari är det tillåtet att bygga kärnkraft på andra än befintliga platser. Det möjliggör också för nya potentiella ägare av kärnkraftverk. Till exem-

Vattenfalls kärnkraftverk i Forsmark i Östhammars kommun.

FOTO: VATTENFALL

Alla

Carl Berglöf

pel kommunala energibolag i mindre städer. Jag tror nog ändå att man inledningsvis kommer att satsa på de befintliga platserna, bland annat därför att miljöprocessen blir betydligt enklare där. Det är även möjligt för aktörer från andra länder att bygga i Sverige, det har vi sett i England där en fransk aktör bygger och driver kärnkraftverk.

–  Vad gäller kommuner så finns det ett intresse och enligt den enkätundersökning som TT gjorde förra året så kan 24 kommuner tänka sig att härbärgera ny kärnkraft.

Enligt Carl Berglöf behöver kommunerna inte heller vara belägna vid kusten när det gäller mindre kärnkraftverk.

– Vad gäller mindre reaktorer på upp till 300 MW så kan man klara det utan tillgång till havsvatten och de allra minsta reaktorerna klarar sig med luftkylning, säger han.

Q Hur ska ni undvika att kostnaderna skenar som de gjort i Finland och England?

–  Nyckeln i detta är ett hitta en finansieringsmodell som möjliggör låga räntor. Det kan åstadkommas genom att staten tar ett finansiellt ansvar. Sen har även aktörer som leder projekten ett stort ansvar av att lära av tidigare projekt. Det tredje är att skapa effektiva tillståndsprocesser så att man får en förutsägbarhet och trygghet i processen. Vi har även en intressant utveckling hos leverantörerna som jobbar med SMR-tekniken,

dessa mindre reaktorer möjliggör för en annan leveransmodell där man färdigställer mycket i fabrik och sedan levererar hela reaktorer eller i byggsatser. Det är ett sätt att minska projektriskerna och kostnaderna.

Q Har vi någon kompetens/erfarenhet kvar i landet av att bygga kärnkraftverk?

–  Jag och nej. Vi byggde de flesta av våra reaktorer själva, förutom tre som amerikanska Westinghouse byggde. Men den förmågan har vi inte i dag, vi har ingen svensk leverantör som kan göra detta. Om inte Westinghouse, som fortfarande finns kvar i Västerås, utökar sin reaktorutveckling. De som byggde våra kärnkraftverk är nu pensionerade, så inledningsvis kommer vi att vara beroende av utländska leverantörer, som i sin tur är beroende av en nationell styrka på plats. Men jag menar att vi har en bra startposition med kärnkraftverk här i Sverige och en grundkompetens för att serva de verk vi redan har, så vi börjar inte från noll.

Q Nyligen slöts avtal om kärnkraftsamarbete med USA, blir det fler avtal med andra länder?

– Vi har redan till exempel ett samförståndsavtal med Frankrike och ett bredare avtal med Storbritannien som innefattar forskning, utveckling och innovation. Om det blir fler avtal vet jag inte, det ligger inte på mitt bord.

HENRIK

EKBERG Ringhals kärnkraftverk i Varbergs kommun.

Slutförvar byggs ut för framtiden

Efter flera års forskning och utdragna tillståndsprocesser står nu SKB inför att starta utbyggnaden av det nya slutförvaret i Forsmark. Och det är inte det enda projektet som är på gång. – Vi befinner oss i en väldigt spännande tid, säger Stefan Engdahl, vd, SKB.

Det är lite mer än ett år sedan Stefan Engdahl tillträdde som vd för SKB. Dessförinnan kom han närmast från Trafikverket. Det första året har inneburit en inlärningsprocess för den nya rollen, menar han.

– Det har varit fantastiskt spännande och ett väl mottagande. Jag har haft ett stort intresse av energisystemet och kärnkraft. Det har varit en intensiv och lärorik tid. Jag har kommit in bra i verksamheten och tycker att det i min bakgrund finns många likheter, säger han. Kärnan i SKB:s verksamhet är att ta hand om radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. För att kunna driva ett kärnkraftverk måste man ha en lösning för både driftavfall och använt kärnbränsle och där står SKB för omhändertagandet.

KÄRNKRAFTSPROGRAMMET består idag av tolv reaktorer varav sex är i drift och varje år byter man ut ungefär 20 procent av en reaktorhärd. Det använda kärnbränslet lagras under ett år på plats vid kärnkraftverket innan det forslas med det specialbyggda fartyget m/s Sigrid till mellanlagret Clab i Oskarshamn. Det består av bassänger som ligger 30 meter ner i marken. Här lagras allt använt kärnbränsle i Sverige i väntan på att slutförvaret ska byggas i Forsmark.

Efter mellanlagring i cirka 30 år ska det använda kärnbränslet kapslas in i kopparkapslar innan det transporteras till slutförvaret i Forsmark som kallas SFK. Det kommer bli en helt ny anläggning med sammanlagt sex mil tunnlar och med

plats för 6 000 kopparkapslar.

– I det projektet står vi nu inför villkorsförhandlingar i september i Mark- och miljödomstolen. Vi förbereder även en ansökan till Strålskyddsmyndigheten som ska ge oss tillstånd för att komma igång med byggnadsarbetet. Vi kommer stegvis bygga ut slutförvaret fram till 2080-talet, då alla kapslar är deponerade och vi försluter förvaret.

DET ÄR INTE bara avfallet från reaktorhärden som behöver lagras. Det ligger också på SKB att ta om hand av driftavfallet från kärnkraftverken. Det är kortlivad, låg- och medelaktivt avfall som hamnar i ett separat slutförvar som även kallas för SFR.

– Det är två olika typer av tekniska lösningar som behövs. Vi behöver anpassa varje slutförvar utefter det avfall som ska förvaras där, säger han.

Redan idag har SKB en anläggning i Forsmark för kortlivat låg- och medelaktivt avfall som är i bruk. Det har varit i bruk sedan 1988 och har en förvaringskapacitet på 63 000 kubikmeter driftavfall. Där slutförvaras till exempel verktyg eller kläder som använts vid kärnkraftverk, eller material från sjukvård, forskning och industri.

Men det räcker inte till. För att möta framtidens behov står man nu i begrepp att bygga ut slutförvaret med en kapacitet på 117 000 kubikmeter uppdelat på sex nya bergssalar med en längd av 240 till 275 meter. Utbyggnaden är tänkt att förläggas på 120 till 140 meters djup i urberget.

Den utökade kapaciteten behövs för att kunna omhänderta bland annat rivningsavfall från kärnkraftverken när de ska demonteras. Det kan handla om reaktorkomponenter, betong och andra byggnadsmaterial som fått radioaktiva ämnen på sig under drifttiden. Det nya lagret kommer täcka behovet för att hantera det befintliga kärnkraftsverksprogrammet.

Om allt går som planerat börjar man spränga för det nya slutförvaret i november.

– Det vi väntar på är tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten som granskar SKB:s säkerhetsredovisning för att få komma igång, säger han.

Det är Skanska som SKB har ett samverkansprojekt med och som kommer utföra arbetet. Byggtiden för projektet beräknas ta ungefär sex år. Tre år för själva bergdrivningen och tre år för installationerna.

ETT ANNAT PROJEKT som redan påbörjats i Forsmark är uppförandet av en geologibyggnad. Byggnaden kommer att vara ett centrum för insamling och utvärdering av data från undersökningar och platsövervakning på Forsmarkshalvön.

– Vi hade helt nyligen taklagsevenemang för projektet. Vi samlades med Veidekke och deras underentreprenörer och tackade för gott samarbete och firade upp en grankrans på fasaden. Projektet har gått väldigt bra och jag är stolt över att vi byggt upp en byggherre- och beställarorganisation på SKB. Vi kommer leverera geologibyggnaden till rätt tid, kostnad och innehåll, säger Stefan Engdahl.

Geologibyggnaden kommer att ha två våningsplan och bland annat inrymma en verkstad för undersökningsverksamheten, förvarings-

plats för borrkärnor och fältutrustning, kemilaboratorium, moderna kontorsplatser samt omklädningsrum. Fastigheten utformas med ändamålsenliga portar för fordon och utrustning samt intilliggande uppställningsytor utomhus.

Det vi har forskat i under väldigt lång tid ska vi nu omsätta i nya anläggningar

– Geologibyggnaden kommer bli en konstruktion som skiljer sig från resten av byggnaderna på kärnkraftsområdet. Det kommer vara en träbyggnad med sedumtak. Vi sätter standarden för framtiden med en byggnad som är genomgående hållbar i utformningen.

VID SIDAN AV utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall och bygget av ett framtida kärnbränsleförvar planerar SKB även ett slutförvar för långlivat avfall. Det här projektet har inte kommit lika långt som de övriga. Avfallet består till exempel av härdkomponenter och styrstavar från kokvattenreaktorer som blir bestrålat inne i reaktortanken. Annat långlivat avfall kommer

från tidig kärnteknisk forskning, så kallat historiskt avfall, eller består av långlivat radioaktivt avfall från övrig industri, sjukvård och forskning. DET ÄR INTE bara i Forsmark som SKB genomför nya byggprojekt. Det planeras också för en ny inkapslingsanläggning och en kapselfabrik i Oskarshamn. Där är man i plan- och systemskedet.

– Här samverkar vi mycket med Finland. De har byggt sin inkapslingsanläggning och de går i gång med sin testdrift nu. Finland är först ut med att bygga sina anläggningar, men tekniken är utvecklad av SKB och framforskad under 40 år. Vi har sedan flera år tillbaka ett samarbete med Finland där vi utbyter slutsatser i och med att de använder SKB:s metod.

Stefan Engdahls tillträde som vd sammanfaller med en period då verksamheten står inför flera stora utbyggnadsprojekt för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

– Vi befinner oss i en väldigt spännande tid. Det vi har forskat i under väldigt lång tid ska vi nu omsätta i nya anläggningar samtidigt som vi behöver fokusera den drift som vi har idag. Vi är en viktig del i energisystemet i Sverige, säger han.

SAMUEL KARLSSON

Illustration visar befintligt SFR i grå färg och utbyggnaden i blå färg.

BILD: SKB

Grafiken visar hur avfallet från kärnkraftsindustrin förflyttas mellan de olika förvaren. BILD: SKB

Stefan Engdahl

”Utbildning innan man sätter spaden i marken”

Skulle byggbranschen kompetensmässigt klara av en omfattande utbyggnad av kärnkraft?

Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning, Byggföretagen, säger att kompetensutmaningen finns redan i dag.

Bygget av ett kärnkraftverk kan liknas vid ett järnvägsbygge, säger hon.

– Det är stort, komplicerat, kostsamt, kräver många olika typer av kompetens och roller och regleras av flera myndigheter. Dessutom är tiden före och efter själva bygget, det vill säga planeringsfasen och underhålls- och driftstiden, väldigt lång och personalkrävande.

Så nej, branschen är inte redo som det ser ut i dag.

– Det är redan svårt för våra medlemsföretag i dag att hitta rätt kompetens inom anläggning. Det gäller alla roller från yrkesarbetare till tjänstemän.

ÄVEN OM BRANSCHEN påverkas av lågkonjunkturen så slår den främst mot bostadsbyggarsektorn. Inom anläggning är uppsägningarna och varslen få.

– Personer med den kunskapen är eftertraktade. Dessutom är byggen som järnvägar och kärnkraftverk ovanliga och det gör personer med den kompetensen extra eftertraktade, säger Elin Kebert.

Om det blir utbyggnad av kärnkraft i framtiden kan de projekten komma att konkurrera om kompetensen med projekt inom exempelvis försvaret, kriminalvården och infrastruktur.

– Man måste utbilda innan man sätter spaden i marken. Om man tittar enbart på kärnkraften så kan det finnas en fördel att den ligger långt fram i tiden, eftersom det finns en chans att hinna utbilda personer

till dess. Men sett till hela branschen borde det ha satsats på utbildningar för länge sedan. Då menar hon både korta och längre utbildningar. Allt från kurser för att till exempel specialisera sig eller byta inriktning inom branschen, till YH, yrkesgymnasium och fleråriga utbildningar på högskola och universitet.

Det är redan svårt för våra medlemsföretag i dag att hitta rätt kompetens inom anläggning

– Tittar man bakåt på stora personalkrävande infrastrukturbyggen har Sverige inte varit snabba på att få fram utbildningar. Och pratar vi kärnkraft så finns det bara en enda utbildning i dag och det är högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik vid Uppsala universitet. Men för den som är intresserad är även andra ingenjörsutbildningar och YH-utbildningar inom elkraft och energi en bra grund att stå på, säger Elin Kebert.

En annan utmaning är att de sökande också ska hitta till utbildningarna.

– Kännedom om anläggning är låg. Men debatten som förs nu om energiförsörjningen kanske kan få många att få upp ögonen. Det finns många kortare utbildningar som leder till jobb.

Q Är kompetens från andra länder en lösning?

– Man kan inte räkna med att Sverige kan klara av att locka hit personer med rätt erfarenhet. Se bara på de stora projekten i norra Sverige i dag – där är det svårt med personal. Dessutom är det flera länder som

satsar på energiförsörjning nu och konkurrerar om samma kompetens. Kommer det till roller inom planeringsstadiet ser reglerna olika ut mellan olika länder och kompetensen blir nationell. Kompetensbristen ser likadan ut i alla nordiska länder, säger hon.

– Och när återuppbyggnaden av Ukraina väl kan starta så kommer det att krävas mycket kompetens där också, vilket kommer göra det

ännu svårare att attrahera från andra länder till Sverige. Vidare begränsas arbetskraftinvandringen till Sverige.

I RAPPORTEN ”Startprogram för kärnkraften” (Svenskt Näringsliv 2002) står det bland annat att beslut om utbildningar och resurser måste fattas i god tid eftersom kompetensförsörjning är en central utmaning om ny kärnkraft ska byggas och att

20 år längre drifttid för befintliga

Ägarna till kärnkraftverken Forsmark och Ringhals, med Vattenfall i spetsen, har fattat beslut om att förlänga drifttiden för reaktorerna från 60 till 80 år. – Efter de omfattande moderniseringar som tidigare gjorts ser vi goda förutsättningar att förlänga drifttiden, säger Torbjörn Wahlborg på Vattenfall.

Det fattade inriktningsbeslutet skulle möjliggöra ytterligare elproduktion vid de båda platserna in på 2060-talet.

– Kärnkraft kommer under många årtionden att spela en viktig roll i den svenska elproduktionen och det är därför av största vikt att investera inte bara i ny kärnkraft, utan även i våra befintliga reaktorer. Efter de omfattande moderniseringar som tidigare gjorts ser vi goda förutsättningar att förlänga drifttiden med ytterligare upp till 20 år, säger Torbjörn Wahlborg som är ansvarig för affärsområdet Generation inom Vattenfall.

Att förlänga drifttiden med 20 år för Forsmarks och Ringhals fem reaktorer skulle, enligt Vattenfall, kunna ge ett tillskott av fossilfri el på sammanlagt mer än 800 TWh, vilket ungefär motsvarar dagens svenska elförbrukning under sex år.  Nu väntar en fördjupad utredningsfas som bland annat ska göra mer detaljerade kostnadsberäkningar och en analys av identifierade risker vad gäller bland annat

Björn Linde

kompetens och leverantörer. Efter detta kan ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas. Huvuddelen av nödvändiga investeringar planeras ske under 2030-talet.  – Förstudien som genomförts visar att det är samhällsekonomiskt effektivt att nyttja investeringar som redan är gjorda och som bidrar till ett elsystem med låga koldioxidutsläpp. Att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer medför inte heller några komplexa tillståndsprocesser och vi bedömer även att det tillkommande kärnavfallet ryms inom systemet för kärnavfall från befintliga reaktorer, säger Björn Linde, vd för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.

Det är samhällsekonomiskt effektivt att nyttja investeringar som redan är gjorda

För att förlänga drifttiden görs investeringar på uppskattningsvis 40-50 miljarder kronor för utbyte eller renovering av system och komponenter. Bland tekniska behov kan nämnas renovering eller utbyte av komponenter som turbiner, kondensorer, generatorer, liksom modernisering av styr- och kontrollsystem. Investeringar krävs även i bland annat ställverk och elledningar, anläggningsbyggnader och annan infrastruktur.

REDAKTIONEN

avvecklingen av kärnkraft har gjort det svårt att attrahera svenska studenter till de utbildningar som behövs för driften.

– Redan i dag finns ett stort behov av driftpersonal på olika anläggning och det skulle gå att starta nya yrkeshögskoleutbildningar men frågan är om vi får sökande? Kännedomen om yrkeshögskolan behöver öka, säger Elin Kebert.

reaktorer

1 på Väröhalvön, strax norr om

Forsmark och Ringhals

Q Forsmark har tre reaktorer med en årlig produktionskapacitet på omkring 25 TWh el. Vattenfall äger 66 procent av Forsmarks Kraftgrupp. Mellansvensk Kraftgrupp äger 25,5 procent med Fortum som största delägare och därutöver

äger Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 8,5 procent.

Q Ringhals har två reaktorer med en årlig produktionskapacitet på närmare 17 TWh. Vattenfall äger 70,44 procent och Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 29,56 procent av Ringhals AB.

ANNA SJÖSTRÖM

Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen.

Ringhals

Varberg.

FOTO: VATTENFALL

Torbjörn Wahlborg

VILL LYCKAS TILLSAMMANS

Susanne Hallberg började sin bana som arbetsledare på byggen direkt efter gymnasiet. Idag är hon regionchef i Peab i region Nord med 450 medarbetare under sig.

Susanne Hallberg har varit Peab trogen hela sitt yrkesliv och avancerat gradvis inom företaget. Idag är hon regionchef i region Nord och håller i trådarna för byggena från Umeå till Kiruna.

Peabs kontor ligger några kilometer utanför centrala Umeå och hon tar emot i den luftiga entrén, bjuder på en kopp kaffe och slår sig ner i ett konferensrum. Hon är född 1969 i Örnsköldsvik. Hennes intresse för kombinationen NO-ämnen, matematik och skidåkning tog henne till teknisk linje på skidgymnasiet i Lycksele. När det blev dags att välja inriktning valde hon bygg.

– Det är något visst med att få skapa något konkret som blir bestående över tid. Att få vara med och bidra till samhällsutvecklingen.

Det sista gymnasieåret gick eleverna i Umeå och här blev hon kvar och började arbeta som arbetsledare på byggföretaget Hallströms & Nisses, som ett par år senare blev uppköpt av Peab. Hon var 21 år och tillhörde de yngsta på arbetsplatsen.

Q Hur var det att komma som ung tjej och vara arbetsledare på ett bygge?

– Jo, men det hade ju sina utmaningar, absolut, men man får vara ödmjuk inför att man inte kan allt och ta hjälp och fråga. Likväl som att jag själv kunde saker som jag kunde bidra med till dem som jobbade på arbetsplatsen. Till slut har man hittat sin plats och blir accepterad.

De var flera arbetsledare som jobbade under platschefen och hon upplevde att det var ett bra samarbete och en god atmosfär.

– Det var ett väldigt välkomnande företag. Vi var inte så många tjejer som jobbade på den tiden, men jag kände mig inte ensam. 1998 tog hon plats inne på kontoret som kalkylingenjör och senare som entreprenadingenjör. Hon räknade på kostnader och pris, stöttade projekten och arbetschefen med kalkyler och ekonomiska regleringar och skötte administrationen runt kontrakten.

Efter sju år blev hon biträdande arbetschef och sedan arbetschef 2011 med ansvar för bostadsproduktionen i Umeå. Hon fortsatte klättra i karriärsstegen, blev biträdande regionchef 2017 och 2019 gick hon in på sin nuvarande position som regionchef för norra Norrland med 450 medarbetare under sig.

Q Har ditt mål varit att göra karriär?

– Kanske inte i början, men jag har fått förmånen att få utvecklas i företaget med chefer som har trott på mig och gett mig möjligheten.

Q Är det inga andra som har slitit i dig från andra företag?

– Jo, så har det nog varit. Men jag har varit Peab trogen. Jag trivs här, det är ett bra företag som tar hand om sina medarbetare.

Arbetet som regionchef kräver att hon reser tre dagar varje vecka. Just nu blir det många resor till Kiruna. – Vi är en del av Kirunas stadsflytt och involverade i flera av de stora byggprojekten som pågår.

Arbetet från ort till ort skiljer sig inte så mycket, det är samma typer av projekt överallt. Men att flytta en stad är unikt.

– Det man måste ha förståelse för är att en del av Kirunaborna är ledsna över att stadsdelen där de har vuxit upp nu jämnas med marken. Andra tycker att det är spännande att flytta staden. Vi på Peab är en del av samhällsomvandlingen och känner ett ansvar för att det ska bli bra.

Peab har varit med och byggt stadshuset, polishuset, kulturhuset och håller på med badhuset som blivit en följetong i Kiruna i många år och skapat svarta rubriker på grund av överskridna budgetar.

– Vi är ett 20-tal sidoentreprenörer som bygger. Kommunen har avbrutit samarbetet med sin generalkonsult, men vi är kvar och försöker stötta så gott det går så att det går att bygga färdigt. Många omtag är det. Vi river sådant som är felprojekterat främst för installationerna av tidigare konsult, för att det sedan ska gå att bygga upp på nytt igen.

Peab är också involverat i många industribyggen, alltifrån SCA:s nya fabrik i Umeå till olika projekt som SSAB och gruvbolagen LKAB och Boliden driver. Hon uppskattar bredden.

– Det är stora komplexa industrifastigheter, bostäder, service och skolor. Vi är verkligen allbyggare här i Norrland och kan faktiskt utföra det mesta.

Hon har en central del i besluten om vilka projekt de ska lämna anbud på och vilka entreprenörer och konsulter de ska anlita.

Med sin bakgrund har hon inga problem att läsa en ritning som någon presenterar för henne.

– Jag behöver ju inte vara expert på allt utan jag måste se till att ha resurser runtom mig som är duktiga experter. Men det är alltid bra om man kan bolla idéer.

Lågkonjunktur, ränteläge och lånevillkor har påverkat även Peab, men hon tror att Norrland överlag har klarat sig bättre än södra Sverige och Peab har inte behövt lägga några varsel. De stora kommande industriprojekten kommer kräva ännu mer arbetskraft.

Vi var inte så många tjejer som jobbade på den tiden, men jag kände mig inte ensam

– Det gäller att få människor från södra Sverige att flytta hit. Vi är också ute på skolorna och på universitet och marknadsför oss.

Q Vad driver dig?

– Att få människor att växa och att man lyckas tillsammans som grupp. Att få färdigställa ett projekt, överlämna det till beställaren och vara stolt över det vi har gjort. Hon nämner bostäder som exempel.

– Att köpa en bostad kan ju vara en av de största affärerna man gör i livet och så får vi var med och bygga deras nya drömboende.

Att vara med och bygga nya stadsdelar är också speciellt, liksom samhällsviktiga byggnader som polishus, sjukhus och stadshus. Men också att vara med och bygga de nya industrierna i den gröna omställningen.

– Stora utmaningar som kommit mer på slutet är att bygga mer hållbart och klimatsmart. Till exempel kan vi redan nu börja använda fossilfritt stål när vi bygger. Det är en milstolpe för klimatet.

Innan vi skiljs åt visar hon diplomet hon fick när hon gick till final i tävlingen Årets byggkvinna tidigare i år. – Vi var tre finalister av många nominerade. Det var en ära, säger hon.

SUSANNE HALLBERG

Ї Ålder: 55 Ї Bor: Bostadsrättslägenhet i Umeå.

Ї Familj: Två vuxna söner, deras fruar och två barnbarn. Sambo och hans två barn.

Ї Vad gör du helst när du är ledig? Jag är i stugan i Norrbyn och tycker om att vara ute i skogen. I sommar har jag varit mycket med barnbarnen och tittat mycket på OS.

Ї Kuriosa: Har tagit medaljer i junior-SM i skidåkning.

Ї Hur är du i fikarummet på jobbet, skämtar och pratar du? Ja, jag pratar, men jag behöver absolut inte ta plats och stå i centrum.

Ї Skulle dina föräldrar säga att ”det var inte förvånande att” hon blev chef? Jamen det kanske de skulle säga.

Ї Är du engagerad i någon förening? Ja, jag är ordförande i vår bostadsrättsförening och i vår vattenförening i stugan.

Ї Hur mycket jobbar du?

Massor, säger hon och skrattar.

Ї Snickrar du något själv på fritiden? Ja. I sommar har vi byggt om altanen i stugan, ifjol byggde vi ett förråd till stugan och en ny altan framför den. Jag är alltid med

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

TEXT: ULRIKA VALLGÅRDA

KRÖNIKA

Är byggbranschen redo för ett stort tekniksprång?

Det går en skröna, vars sanningshalt jag har svårt att bedöma, om att det berömda konsultföretaget McKinsey på 1980-talet anlitades av AT&T för att förutspå mobiltelefonens framtid. På den tiden var mobiltelefoner både dyra och sällsynta. McKinsey investerade, antar jag, mängder av tid och pengar och kom fram till att år 2000 skulle det finnas cirka 900 000 mobilanvändare i USA. Det faktiska utfallet blev dock närmare 100 miljoner. Vad det säger om McKinseys prognosförmåga lämnar jag osagt. Men det är värt att nämna att McKinsey har analyserat byggbranschen vid flera tillfällen, och jag börjar fundera på om deras slutsatser där inte är mer träffsäkra.

FÖR MÅNGA ÅR sedan var jag på ett seminarium där McKinsey presenterade sina slutsatser om varför byggbranschen inte uppvisat någon nämnvärd produktivitetsökning. Svaret var givetvis inte entydigt, men en av anledningarna som lyftes fram var den låga digitaliseringsgraden. Man pekade också på

att det saknades aktörer som tog ledningen i den digitala utvecklingen.

Som någon som själv verkar i branschen kändes det då som en förolämpning. Men efter att ha fått lite perspektiv, ungefär sex år senare, börjar jag reflektera över påståendet. Och kanske hade de en poäng. Vi har i dag många olika digitala aktörer – en för tidsplanering, en för logistik, en för ekonomi – ni förstår vad jag menar. Det gör det svårare att skapa skaleffekter och effektivt användande.

DESSUTOM STÖTTE JAG nyligen på ett annat intressant faktum: medelåldern på företagare inom byggbranschen är högre än i många andra industrier. Medelåldern för nya företagare inom bygg ligger på cirka 40 år. Detta tros också bidra till den långsamma implementeringen av digitala arbetssätt, då forskning visar att yngre generationer är mer mottagliga för ny teknologi än äldre.

Den högre medelåldern i byggbranschen beror sannolikt på att det krävs en viss kompetens och ett etablerat nätverk innan man

F

vågar ta steget och starta eget. Det hänger ihop med branschens komplexitet. Men samtidigt ser vi att medelåldern för nya företagare globalt sett är på väg nedåt. Allt fler unga väljer att starta företag istället för att ta anställning. Denna utveckling drivs av flera faktorer, såsom den växande startup-kulturen, den teknologiska utvecklingen och en ökad riskbenägenhet bland unga. I flera andra branscher som historiskt haft det tufft har uppgångar ofta triggats av vad man i startup-språk kallar för en ”disruptör” –en aktör som ”rör om i grytan”. Dessa disruptörer har varit skickliga på att identifiera möjlighetsfönster i branscher med stor potential men där hinder funnits.

HÄR BÖRJAR MINA tankar snurra: Kan det vara så att byggbranschen snart kommer att uppleva ett stort tekniksprång, framdrivet av en disruptör? Jag vet inte. Att förutspå framtiden är som nämnts ovan svårt, men det finns några tecken som pekar på att det är möjligt: Byggbranschen är enorm och står för en

i 12 månader för hela företaget

Håll hela företaget uppdaterat med de senaste nyheterna

betydande del av världens BNP. Det finns en stor outnyttjad potential. Vi har globalt sett haft låg produktivitet och ökade kostnader. Vår produkt, byggnader och infrastruktur, kommer alltid att behövas. Samhällen och bostäder måste fortsätta byggas.

KAN VI STÅ inför det stora tekniksprånget som kommer att lyfta branschen till nya höjder? Jag vet inte – kanske inte ens McKinsey vet. Vi får helt enkelt se.

JIMMY DAHLSTRÖM, CHEF FÖR DEN TEMPORÄRA FABRIKEN, RAMIRENT

Gigantiska mudderverk fö   rbereder

Längst ut i Sandgrönnleden, knappt fem mil från Luleå centrum, arbetar just nu världens största grävmudderverk i sällskap med två andra giganter.

Det blåser runt tio meter i sekunden och ett par meter höga vågor tornar upp sig när transportbåten som tar oss ut i skärgården når målet –muddringsområdet invid Rödkallen.

– Om det fortsätter så här måste muddringen avbrytas och vi får vänta in bättre väder, säger Max Bjurström, övergripande projektledare från Sjöfartsverket.

Magnor, Simson och Gateway heter mudderverken som bereder väg för upp till 330 meter långa och 15 meter djupgående fartyg som ska ta sig in till Luleå hamn om sisådär fem år när muddringsprojekt Malmporten är genomfört.

De två förstnämnda tillhör

kategorin traditionella grävmudderverk.

– Det en hydrauliskt styrd grävmaskin som sitter fast på en pråm och körs av en chaufför. Med skopan gräver den upp material från sjöbotten och lägger det i en annan pråm, förklarar Max Bjurström.

NÄR PRÅMEN ÄR fylld åker den i väg och återtippar materialet på ett bestämt område som mark- och miljödomstolen har godkänt.

Magnor kan ta upp till 42 kubikmeter i en skopa och gräva ner till 24 meter. I projektet Malmporten ska man gräva ner till knappt 17 meter. Idag är djupet bara 11,5 meter. Gateway i sin tur är ett sugmudderverk.

– Enkelt kan man säga att det är en dammsugare på en båt, säger Max Bjurström.

Genom ett rör sugs löst material upp från botten och landar i ett

lastutrymme ombord.

– Den här typen av fartyg kommer vi att använda nästkommande säsonger också, bland annat för att muddra upp de två miljoner kubikmeter sand som ska användas till landutfyllnaden i det nya hamnområdet. Vi kommer att suga upp sanden från botten och gå in till landområdet och pumpa ur den för att skapa landytan, berättar han.

DET ÄR SJÖFARTSVERKET och Luleå hamn som håller i muddringen gemensamt, men hamnen har fokus på de hamnnära åtgärderna och den drygt en kilometer långa kajen som ska byggas och där innanför ska ett 75 kvadratmeter stort landområde skapas av muddringsmassorna.

Två nederländska mudderentreprenörer har slagit sig ihop i Malmporten Dredging Contractors HB för att utföra årets förberedande entreprenad som hanterar ungefär

fem procent av den totala volymen –det vill säga 1,5 miljon av de totalt 21 miljoner kubikmeter bottensediment som ska muddras upp.

Rens Simpelaar från Nederländerna är platschef i Luleå. Han kände sig väl mottagen när han kom till hit.

– Det var väldigt soligt och alla var vänliga, så man kände sig väldigt välkommen, berättar han leende.

Han tycker att muddringen är viktig både för Sverige och Europa inför framtiden. Men själva uppdraget är utmanande, det sticker han inte under stol med.

– Det är ett stort team som jobbar och det var stressigt i början för vi ville göra ett bra intryck på kunderna. Vi fick dessutom kontraktet

Malmporten

ganska sent och vill göra klart jobbet innan isen lägger sig i oktober. Men vi har fått bra support från hamnen och alla andra aktörer som vi samarbetat med.

165 personer av olika nationaliteter jobbar varje dygn med muddringen i nuläget.

Personalen bor på hotell, campingar, i stugor eller hyrda lägenheter. Arbetet pågår dygnet runt så de jobbar i skift och transportbåtar skjutsar ut dem till de fartyg de ska vara på.

INTE FÖRRÄN I januari är det klart vem som vinner nästa upphandling, men Nederländerna, där man är van vid att bygga barriärer för att skydda sig mot översvämningar invid havet, är tveklöst stora på muddermarknaden.

– Vi har växt upp med det, så jag tror vi har det i generna, säger han.

Q Projekt Malmporten består av muddringsåtgärder framför allt i Luleås farleder och hamnområde.

Q Syftet är att fördjupa och bredda farlederna in till Luleå Hamn för att effektivisera sjötransporterna genom att kunna ta in betydligt större, tyngre lastade, längre och mer djupgående fartyg än idag.

Q Djupet ska ökas från 11,60 till 16,85 meter i sommarleden, något mindre i vinterleden, vilket innebär att man kan ta emot fartyg med ett maximalt djupgående på 15,0 meter under sommartid och 13,5 meter under vintertid.

Q I projektet skapas också en ny djuphamn, med ny infrastruktur och helt nya landytor för lagring och hantering av gods till och från hamnen i Luleå.

Q Sjöfartsverket ansvarar för all muddring i hamnen och farlederna, samt uppdaterar farledsutmärkningen för ökad tillgänglighet och sjösäkerhet.

Q Luleå Hamn ansvarar för att bygga den nya djuphamnen.

Q Totalt kommer kring 21 miljoner kubikmeter muddermassor att hanteras i projektet.

Q Att genomföra alla planerade åtgärder beräknas kosta cirka 5 miljarder kronor.

Q Projekt Malmporten har pågått sedan 2013. Det var aktörer från basindustrin som framförde önskemål om djupare farleder för att kunna ta emot större fartyg.

Q 2029 beräknas genomförandet av projektet vara klart och den nya djuphamnen vara i drift.

Magnor som just nu ligger utanför Rödkallen i Luleå skärgård är världens största grävmudderverk.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Mudderverket Simson lastar upp muddringsmassa på splitpråmen Jan Leeghwater. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Rens Simpelaar

fö   rbereder för Malmporten

Nästa år när muddringen fortsätter kommer de även att börja spränga berg från sjöbotten.

– Då tar man ut en annan typ av pråmar med borriggar som borrar upp hål i sjöbotten där man för in sprängämnen, berättar Max Bjurström.

En stor del av berget som sprängs bort kommer sedan att krossas och bli en viktig beståndsdel i den nya kajen så att den står emot vinterns isar.

YTTERLIGARE TVÅ MINDRE mudderverk arbetar just nu inne i hamnområdet. Totalt är det 24 olika fartyg, alltifrån de största mudderverken till pråmar, transportbåtar, mätfartyg och sjömätningsfartyg som är i farten.

– Nästa år räknar vi med dubbelt så många, säger Max Bjurström.

Före, under och efter muddringen följs sjölivet på botten noggrant.

– Tidigare erfarenheter visar att djurlivet snabbt kommer tillbaka igen. Vid sprängning skjuter vi först varningsskott så att vi skrämmer bort fisken innan vi spränger bort berget.

De kommer också ta prover på botten för att hitta och kunna ta hand om miljöfarliga ämnen, exempelvis avskrap av fartygsfärg.

– På det sättet kommer vi att få ett renare vatten efteråt.

Arbetet på ett muddringsverk är mer riskfyllt än på ett vanligt fartyg.

– Det är mer utsatt, eftersom man jobbar mer ute på däck, och det har skett olyckor historiskt vid muddring. Men vi räknar med att

entreprenören tar sitt ansvar för att säkra arbetsmiljön och följer upp det även från vår sida för att säkerställa att ingen kommer till skada. Att sitta och köra ett mudderverk tar mycket på krafterna berättar han.

– Det går att köra upp till sex timmar om det är bra väder, men om det är som idag byter de redan efter en timme för att kunna hålla uppe koncentrationen.

NÄR DEN NYA farleden är klar kommer 92 nya bojar att sättas ut för att markera den och även ett tiotal nya

fyrar ska byggas för att öka sjösäkerheten i mörker.

Max Bjurström trivs med sina arbetsuppgifter på Nordens för närvarande största muddringsprojekt.

– I den här stora skalan har vi inte jobbat tidigare i Sverige och det är jättekul att vara en del av det, säger han.

Landhöjningen och återsedimenteringen kommer på sikt att göra sitt, men effekten av muddringen väntas bestå i mellan 40 och 60 år förutspår han.

Max Bjurström från Sjöfartsverket är övergripande projektledare för muddringen av Malmporten.

Upptäcker och varnar för läckor och fuktskador i realtid

• Enklare att upptäcka läckor och fuktskador, även på stora takytor

• Fuktkarta visar precis var skadan finns

• Reparationer kan riktas direkt till rätt område

• Konstant övervakning av taket gör att man kan reagera snabbare på skador som uppstår

ULRIKA VALLGÅRDA

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Av: Annika Rådlund

Byggnadsvård

Q I den här boken visar byggnadsantikvarien Erika Åberg hur man underhåller, renoverar och gör kreativa återbruksprojekt med gamla fönster och dörrar. Erika Åberg är känd från olika tv-program och hon föreläser om byggnadsvård runt om i landet. Hon har blivit utsedd till Årets inspiratör 2019, Årets byggnadsvårdare 2020 och Årets inredningsinspiratör 2021. Här berättar om design och stilgrepp genom tiderna, olika sorters glas, funktion − eller bristen på den − och om utmaningarna med att hålla värmen inomhus och kylan utanför.

Q Boken innehåller även restaurering med olika svårighetsgrad - från första hjälpen till helrenovering. Det finns bland annat med ett exempel på ett orangeri som byggts med återbrukade fönster.

www.norstedts.se

www.erikashus.se

Effektiv fläkt

Q Milwaukee har lanserat en ny M18 fläkt som har en drifttid på upp till 9 timmar med ett M18 Redlithium 5,0 Ah-batteri. Fläkten går även att ansluta till ett eluttag. Den kolborstfria motorn gör att fläktbladet på 45 cm cirkulerar snabbt och ger effektiv kylning, torkning eller ventilation.

Q Luftflödet har en räckvidd på över 15 m och en hastighet upp till 21,6 km/h.

Q Stöt-, vatten- och dammtålig.

Q Vikt inklusive batteri: 8,4 kg.

Q Den lätta och mobila fläkten kan anpassas till användningsområdet med 360 graders rotation. www.milwaukeetool.se

Smal gjutjärnsspis

Q Westbo 30 är en ny smalspis med insyn till eldstaden. Smalspisen passar både till det moderna och det klassiska köket och den kan anslutas rakt bakåt till en murstock eller toppmonterad skorsten. Sockeln är justerbar så det går att välja höjd för bästa möjliga anslutning. Gjutjärnsspisen fungerar både för matlagning och för att sprida värme.

Q H: 85-93 cm, B: 30 cm och D: 60 cm.

Q Vikt 111 kg

www.spismiljo.se

Lanserar uppdaterad modell

Q Trejon har lanserat en uppdaterad modell inom 12-serien. Modellen 1244 har en kraftfull Yanmar Euro 5-motor med partikelfilter och regenereringsteknik för avgasrening. Chassi, förarmiljö och lastare kommer från föregångaren 1238 men den nya modellen har bättre motorprestanda och högre effekt med den nya 44 hästkrafter starka motorn. Trejon Flexitrac passar för arbete på byggarbetsplatser, inom lantbruk, entreprenad, kommunal verksamhet, materialhantering samt park- och fastighetsskötsel.

Q Fram- och backfunktion med joystick.

Q Parallellförd lastare.

Q Trima/SMS-redskapsfäste.

Q Hydrauliskt redskapslås, hydrostatisk fyrhjulsdrift, trafikbelysning, arbetsbelysning och varningsfyr med magnetfot, samt en bakvikt med drag för ökad stabilitet och säkerhet.

Håller ordning på kablarna

Batteridriven högtryckstvätt

Stihl har lanserat två batteridrivna högtryckstvättar som möjliggör sladdlös rengöring utan elkontakt. Både Rea 60 Plus och Rea 100 Plus är enkla att använda och förvara, tack vare en kompakt design med inbyggd slangvinda. Rea 60 Plus drivs av AK-batteri och Rea 100 Plus drivs av AP-batteri.

Till munstycket finns flera olika tillbehör såsom altantvättar, borstvalsar och olika borstar. Högtryckstvättarna kan även kompletteras med allt från teleskopsskaft, skummunstycke och vattenfilter till ett rengöringskit för fordon. www.stihl.se

Magnetisk handdukstork

Q Svedbergs har lanserat Magnetic – en elektrisk handdukstork som har magnetiska handdukshängare som går att flytta runt på skärmen. Magnetic är tillverkad av pulverlackerad plåt och har en touchkontroll med timer som låter användaren schemalägga torktiden efter behov och som automatiskt stängs av efter tre timmar. Designad av Swift Creatives och tillverkad i Sverige.

Q Mått: 110 x 45 x 3 cm.

Q Färg: Torkenhetens frontplåt finns i svart eller vit. Bygel och knoppar finns i i vit, svart, krom eller blyertssvart.

Q NTC sensor håller max temperatur 50°C (120W).

Q ECO-funktion för lägre energiåtgång (50%).

Q Snabb uppvärmning till maxtemperatur. www.svedbergs.com

Q Den nya trådbromsen Wire Brake har utvecklats speciellt för att optimera hanteringen av kablar och trådar och göra arbetsstationer tydligare. Trådbromsen hjälper till att hålla kablar och trådar på plats vid förberedelse av kablage eller att de finns enkelt tillgängliga där man bygger kopplingsskåpet. Ledarna träs genom trådbromsen och hindras från att glida tillbaka med hjälp av de inbyggda fjädrarna. För att identifiera varje tråd och inte blanda ihop trådar i liknande area kan trådbromsen märkas med märkningsmaterial, till exempel UCT-TM 6 eller UC-TM 6.

Q Trådbronsen kan används för ledare i tvärsnittsområdet från 0,5 till 6 mm².

Q Kan monteras på en NS 35 DIN-skena eller skruvas fast i underlaget med en extern sexkantskruv (nyckelstorlek 8). www.phoenixcontact.com

Bekväm skyddssko

Q I Blåkläders nya hantverkskollektionen Striker ingår ett par ergonomiskt utformade skyddsskor med en trippeldensitetssula. Modellen ska likna en sneaker och de har vattenavvisande textil och extra förstärkning vid tå och häl. Lösningen med Freelock på sidan gör det enkelt att knyta åt, samt smidigt att komma i och ur skorna. Nyutvecklad neoprenplös för ökad komfort.  Skorna finns i både dam- och herrläst i storlekarna 35-48.

Q Halksäker sula i nitrilgummi.

Q Anatomiskt utformad innersula.

Q Nano-tåhätta som ska vara lättare, starkare och tunnare än andra icke-metalliska material.

Q PS spiktrampskydd.

www.blaklader.se

Mänsklig hållbarhet

Som chef och ledare inom samhällsbyggnad är det dags att vi tar vår egen hållbarhet på allvar: Den mänskliga hållbarheten. I en bransch där tempot alltid är högt, riskerar stressen att bli ännu värre framöver. Forskning visar att regelbunden rörelse och motion kan hjälpa till att förebygga trötthet och utmattning. Rörelse är ex-

empel på en av våra sju hälsonycklar som vi bygger vår satsning Hållbara Chefer på.

På vår portal hittar alla våra andra hälsonycklar tips, inspiration och poddar som stödjer en hälsosam livsstil. Glöm inte att testa vårt hållbarhetstest! Skanna qr-koden och häng på.

Scanna QR-koden med mobilen och gör vårt populära hållbarhetstest

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik kommun Byggkostnad

Henrik Karlsson Bergman & Höök Byggnads AB Bäverbäcken

Olle Olsson Peab Sverige AB Svets och Pannverkstaden/Varvsstaden

Magnus Söderholm, Arvin Bahmani

Nybyggnad av flerbostadshus i Bollmora Tyresö kommun 400-600 mkr

Malmö stad 454 mkr

Ombyggnad till butik, kontor och parkeringshus mm i Malmö

JM AB Säterigatan Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 250-300 mkr

Henrik Karlsson Bergman & Höök Byggnads AB Klacken

Askin Midbeck Peab Sverige AB Djupadalskolan, etapp 1

Andreas Kandré, Arvin Bahmani

JM AB Solhöjden, Kongahällatomten, Östra, Kvarter 10

Emil Lind SERNEKE Sverige AB Askim nya Simhall

Emil Lind SERNEKE Sverige AB Kortedala Simhall

Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala

Nybyggnad av grundskola, grundsärskola och sporthall i Kortebo, Jönköping, etapp 1

Uppsala kommun

200-300 mkr

Jönköpings kommun 230-250 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Kungälv Kungälvs kommun

200-250 mkr

Nybyggnad av badhus i Göteborg Göteborgs stad 200-250 mkr

Nybyggnad av badhus i Göteborg Göteborgs stad 200-250 mkr

Robin Westesson Byggmästarn i Skåne AB Alléhusen Nybyggnad av flerbostadshus i Trelleborg Trelleborgs kommun

Eric Löf Jje Bygg & Konsult AB Biltema

Anton Johansson, Robert Zakrisson

Rekab Entreprenad AB Örjansskolan

200 mkr

Nybyggnad av affärshus i Stora Bernstorp, ,Burlöv Burlövs kommun 165-200 mkr

Om- och tillbyggnad av skola i Skellefteå

Skellefteå kommun 170 mkr

Magnus Alvkäll Kvarnverket AB Vallargärdets skola Nybyggnad av skola, förskola och idrottshall Karlstad Karlstads kommun 150 mkr

Mårten Parbrand BC Linköping AB Flamman etapp 2 Rotrenovering av flerbostadshus i Linköping etapp 2 Linköpings kommun

130 mkr

Olof Peterson Skanska Sverige AB Ikea, retail park Nybyggnad av varuhus i Mölndal Mölndals stad Ej officiell

Tore Lyng Nordic Salmon AB Fiskodling Storfors

Pontus Jönsson Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Lundvivan

Nybyggnad av industrihus samt fiskodling i Storfors Storfors kommun Ej officiell

Nybyggnad av bostäder i Ängelholm Ängelholms kommun

Konkurser i byggbranschen

Företag Kommun

Stockholms län

Backamöllan Byggnads AB Märsta

Salems Rör AB Rönninge

Conware AB Kungsängen

P. Malm Entreprenad AB Tumba

Byggab Stockholm AB Sundbyberg

Hägerstens Håltagning AB Spånga

Fibrera AB Stockholm

Lopez Bygg & Allservice AB Stockholm

Spitia Entreprenad AB Stockholm

M.Viberg Måleri i Vallentuna AB Vallentuna

MLRE Holding AB Stockholm

Dryft Sverige AB Solna

Borkesta Bygg & Anläggning AB Rönninge

Brael Norden AB Bromma

M & Sola Jus Bygg AB Jordbro

RDL Projekt AB Lidingö

Nätverksspecialisten Stockholm AB Stockholm

AFF Trans&bygg AB Järfälla

GHJ BYGG AB Stockholm

FA Byggtjänster AB Stockholm

Agurkis Byggservice AB Stockholm

Stark Hand Hus AB Ösmo

Tung Bygg & Entreprenad Sweden AB Hägersten

120 mkr

Björn Starmer NCC Sverige AB Tunnbindaren Tillbyggnad av flerbostadshus i Örebro Örebro kommun Ej officiell

Daniel Ekberg, Stefan Kristersson Peab Sverige AB Paroc Hällekis

Nybyggnad av industrihus i Götene Götene kommun 100-120 mkr

Andreas Hansson OF Bygg AB Universitetetsbiblioteket Ombyggnad i Universitetetsbiblioteket i Umeå Umeå kommun 100 mkr

Stefan Lundh Vejbygruppen AB Stallet ­ Pottholmen et 1. Nybyggnad av omvårdnadsboende i Karlskrona etapp 1 Karlskrona kommun Ej officiell

Anders Persson Nimab Entreprenad AB Skansen etapp 2 Nybyggnad av bostäder (Coliving) och kommersiella lokaler i Simrishamn

Simrishamns kommun 75 mkr

Thomas Raab Bergman & Höök Byggnads AB Skogome Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 70-80 mkr

Björn Pedersen Billström Riemer Andersson Bygg AB Örnsköldsvik Nybyggnad av Biltema varuhus i Örnsköldsvik

Magnus Pettersson Multibygg Sydost AB Städet

Örnsköldsviks kommun 70-75 mkr

Tillbyggnad av industrihus i Kalmar Kalmar kommun 60-80 mkr

Anna Bjerke Svensk Husproduktion Projekt AB Horn etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Västervik etapp 2 Västerviks kommun 60-80 mkr

Jocke Förnäs Ellextre Entreprenad AB Fränsta Nybyggnad av förskola i Ånge Ånge kommun 60-70 mkr

Jimmy Willhelmsson Caragana Bygg AB Biltema Om-och tillbyggnad av affärshus i Karlskrona Karlskrona kommun 60-70 mkr

Ulf Johansson Peab Sverige AB Nygård Nybyggnad av flerbostadshus i Varberg Varbergs kommun 60-70 mkr

Lars Jönsson Lars Jönsson Byggtjänst AB Brunnsgården

Ombyggnad och renovering av äldreboende Ljungby Ljungby kommun 64 mkr

Peter Wallin Peab Sverige AB Rackarberget etapp 4 Renovering av studentbostäder i Uppsala etapp 4 Uppsala kommun 50-70 mkr

Anna Bjerke Svensk Husproduktion AB Tronen 1 Nybyggnad av radhus i Mjölby Mjölby kommun 40-80 mkr

Lars­Erik Einerman IN3PRENÖR AB Gottsunda 34:10 Ombyggnad av utbildningslokaler i Uppsala

Ulf Sörkvist Brixly AB Bränneriängen

Therese Kilenstam Byggnads AB Tornstaden Bö

Daniel Carlsson Designhus AB Mörtnäs

Nybyggnad av affärshus i Strömstad

Uppsala kommun 60 mkr

Strömstads kommun 60 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 50-60 mkr

Nybyggnad av grupphus i Gustavsberg, Värmdö Värmdö kommun 54 mkr

Mattias Holm Byggmästargruppen Stockholm BMG AB Skivhusen/höghusen etapp 1 Renovering av flerbostadshus i Gottsunda etapp 1 Uppsala kommun 40-60 mkr

Magnus Olsson Hic Construction AB Brf Opalen Nybyggnad av flerbostadshus i Växjö

Martin Nilsson NCC Sverige AB Åbyhem et 2

Växjö kommun 50 mkr

Om- och tillbyggnad av äldreboende i Klippan, etapp 2 Klippans kommun 40-60 mkr

Albin Willstrand J3M Structure AB Snapperiskogen Tillbyggnad av industrihus i Växjö Växjö kommun 40-60 mkr

Meri­Maija Göransson Arkö Bostad AB Stockenström 12 Nybyggnad av trygghetsboende i Strängnäs Strängnäs kommun 40-60 mkr

Marcus Dalén Treano Bygg AB Returum, etapp 2 Nybyggnad av återbruksbyggnad i Kristianstad Kristianstads kommun 47 mkr

Paraply Bygg AB Hägersten

G4 Enterprise AB Sundbyberg

Builders Team Sverige AB Lidingö

Vendelsö målare AB Skärholmen

Nordic Cable AB Hölö

Uppsala län

Palme Plattsättning AB Uppsala

GWS Entreprenad AB Knivsta

Södermanlands län

Janssons Bygg i Bettna AB Nyköping

ED Byggsta AB Nyköping

Eskilstuna Mark & Fastighet AB Eskilstuna Östergötlands län

The Hammer Group AB Linköping Jönköpings län

Attic H59 AB Gislaved

Kalmar län

Avepharm AB Virserum

Skåne län

Rörfirman i Kristianstad AB Kristianstad

Totalentreprenad VVS i Kristianstad AB Kristianstad

Töpipe AB Marieholm

IME AB Hässleholm

TGV Bygg och Entreprenad AB Härslöv

G. Bygg & Industriarbeten AB Östra Ljungby

Väg Anläggning & Schakt i Syd AB Bjärred

FT ENTREPRENAD AB Staffanstorp

Hallands län

Energilagret Nordic Group AB Halmstad

Västra Götalands län

Rör-Anders VVS & Energi i Vänersborg AB Vänersborg

PRGO Group AB Göteborg

Viaredsstrands Fastigheter AB Borås

Arsh Bygg & Miljö AB Gunnilse

GearTwo Consulting AB Göteborg

DMC OUTDOOR AB Angered

Värmlands län

LeWiAn Bygg & Pippos Kakeltjänst AB Kristinehamn

VVS-Specialisten Sweden AB Deje

Fråstad Bygg AB Grums

Norrbottens län

Ballastviken bygg och allservice AB Arjeplog

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.

Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

BIM-podden prisas internationellt

BIM-podden fick nyligen ett internationellt pris från EU Business News för för arbetet med att lyfta potentialen med BIM. Adam Mohammadi berättar hur BIM och podden utvecklats under åren och förklarar varför det finns så mycket att säga om ämnet.

Q Grattis ! Vad betyder det för dig (och podden) att få priset?

– Tack så mycket! Att få den här utmärkelsen är en enorm bekräftelse på det arbete jag har lagt ner iBIM-poddenunderåren. Det betyder mycket både för mig personligen och för podden, eftersom det visar att mitt innehåll har en verklig påverkan och uppskattas internationellt. Det ger mig också extra motivation att fortsätta leverera värdefullt innehåll och inspirera fler inom branschen.

Q Podden har funnits sedan 2018, hur mycket kan det finnas att säga om BIM egentligen?

– När jag startade BIM-podden 2018, insåg jag snabbt att BIM är ett ämne med otrolig bredd och djup. Teknologin utvecklas ständigt och det finns alltid nya perspektiv att utforska, från tekniska innovationer till hur BIM påverkar samarbete och hållbarhet i byggbranschen. Ämnet är i ständig förändring. Det känns som om jag bara har skrapat på ytan av vad som finns att säga.

Q Hur har podden utvecklats under åren?

– Podden har utvecklats på flera sätt. Från början handlade det mest

om att introducera BIM och diskutera grundläggande koncept. Med tiden har jag börjat använda BIM-podden som ett verktyg för att lära mig mer om ämnen jag själv är intresserad av och vill öka min kunskap om. Jag är intresserad av väldigt många saker, så jag har kunnat fördjupa mig i en rad olika ämnen som påverkar hela samhällsbyggnadssektorn. Podden har även fått internationella förfrågningar, vilket har gjort det möjligt att bredda perspektivet och inkludera globala insikter och gäster. Detta har lett till att jag kan ta upp mer avancerade och varierade ämnen.

Q Några särskilda gäster/ämnen som du vill lyfta?

– Det är svårt att välja eftersom jag har haft så många inspirerande gäster. Ett återkommande tema i flera avsnitt har varit insikten att om man vill få ut det mesta av BIM, så handlar det om att prata mindre om själva BIM-teknologin och mer om de omgivande faktorerna. Mycket av det som krävs för en bra BIM-process handlar om ledarskap, sälj och pedagogik. Jag har lärt mig att det inte behöver vara svårare än vad det är. Det handlar om att hitta konkreta förslag som direkt ger värde, samtidigt som man håller fast vid ett tydligt slutmål. Dessa insikter har verkligen förändrat mitt eget sätt att se på BIM och hur jag använder det i praktiken.

Q Hur har användandet av BIM förändrats under åren?

– Utvecklingen av BIM har skett både på gott och ont. En av nackde-

larna är att ordet ”BIM” har missbrukats och misshandlats i branschen. Ibland säljer man BIM-tjänster till aktörer som inte är insatta i vad BIM verkligen innebär och vad som krävs för att implementera det framgångsrikt. Det kan leda till en situation där enstaka konsulter eller programvaror presenteras som lösningen på hela BIM-strategin, utan en genomtänkt plan eller förståelse för den övergripande processen. När dessa aktörer, efter att ha spenderat stora summor pengar, ser att inget av det har fungerat efter ett par år, är det ofta BIM som får skulden. Detta

har skapat en del skepticism kring BIM, vilket är olyckligt. Men det finns också mycket positivt att lyfta fram. Inom hållbarhet ser jag att BIM gör stora underverk. Det är i dessa områden som BIM verkligen visar sin styrka och potential att förändra branschen till det bättre.

Q Vem är din drömgäst? Och vilken fråga vill du ställa till honom/henne? – Min drömgäst skulle nog vara en ledande expert inom AI och maskininlärning kopplat till BIM, eftersom jag tror att det är ett område med enorm potential. Jag skulle vil-

Kubicom rekryterar affärsutvecklingschef från NCC

Q Molntjänstföretaget Kubicom utser Lars-Gunnar Lundvall till affärsutvecklingschef med särskilt fokus på utveckling av digitala stöd för leverantörer.

Lars-Gunnar, LG, har under många år varit verksam inom entreprenad, försäljning och inköp. Han kommer närmast från rollen som Lead Buyer Schakt & Transport på NCC Infrastructure. Han är också en uppskattad expert och pådrivare inom branschorganisationen BEAst där han arbetat branschövergripande med digitalisering och standardisering av processer, artiklar och arbetssätt.

Structor Miljöpartner växer inom vatten och tillstånd Q Jenny Rondahl har anslutit till Structor Miljöpartner och stärker upp bolagets kompetens inom vatten och tillståndsprövningar. Hon har mer än 15 års erfarenhet av vatten och miljöfrågor från konsultbolag, myndigheter och förbund.

Jenny kommer närmast från Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och har tidigare varit funktionschef på Länsstyrelsen Södermanland, samt miljökonsult och chef inom konsultbolaget Afry.

Nordisk Bergteknik rustar för framtiden

Q Nordisk Bergteknik har rekryterat Victor Örn som vice koncernchef med särskilt ansvar för bolagets strategi och affärsutveckling. Victor Örn, som tillträdde sin nya tjänst den 1 september, kommer närmast

ja fråga hur de ser på framtiden för BIM när AI blir mer integrerat, och vilka etiska utmaningar vi kan förvänta oss när teknologin utvecklas.

Q Vad gör du när du inte poddar? – När jag inte poddar jobbar jag fortfarande på JM med BIM. Jag trivs verkligen på JM och tror starkt på företagets vision och arbetssätt. Att få vara en del av ett så framstående företag inom byggbranschen, där jag kan bidra med min kunskap och erfarenhet inom BIM, är både givande och inspirerande.

ANNA SJÖSTRÖM

från en roll som verkställande direktör för Navigo Invest, tillika Nordisk Bergtekniks huvudägare. Victor Örn avser att lämna sin plats som styrelsemedlem i Nordisk Bergteknik i samband med tillträdandet.

Svevia rekryterar ny arbetsmiljöchef

Q Den 10 september tillträder Charlotte Dahlgren som ny arbetsmiljöchef för Svevia-koncernen. Charlotte kommer senast från Stockholm Exergi, där hon verkat i olika roller, senast som arbetsmiljöchef. Dessförinnan arbetade hon som ansvarig för kvalité, miljö och arbetsmiljö på Eko-Service Skandinavien.

Skanska har utsett ny  finansdirektör

Q Jonas Rickberg har utsetts till finansdirektör, Chief Financial Officer, på Skanska Group. Han tillträder som Group CFO och ansluter till koncernledningen senast den 31 januari 2025. Jonas är för närvarande Group CFO och Executive Vice President på Scania Group och medlem i bolagets koncernledning.

Jonas har stor erfarenhet av finansiell strategi, bolagsstyrning och operativt ledarskap efter att ha tjänstgjort i varierande roller i olika geografiska områden. Innan Jonas kom till Scaniakoncernen, där han spenderade nära 20 år, tillbringade han fem år hos Volvo Cars.

Adam Mohammadi startade BIM-podden 2018. När han inte poddar jobbar han med BIM på JM. FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER EK

Jenny Rondahl

LarsGunnar Lundvall

Charlotte Dahlgren

Jonas Rickberg

P-hus kan bli odlingsytor för fisk och grönt

Projektet T.U.R.F – The Urban Food Factory ska visa hur städernas parkeringshus kan återanvändas för att skapa odlingsmiljöer för lokal livsmedelsproduktion.

– Tanken är att stadsplanerare och beslutsfattare i framtiden ska ha möjlighet att beräkna och visualisera ytorna i parkeringshusen i ett digitalt verktyg för att se om det finns affärspotential för omvandling till odlingsytor, säger projektledare Fredrik Forsman.

Just nu undersöker ett forskarteam med designer, arkitekter och matodlingsexperter från Sverige och Polen hur det skulle kunna se ut om parkeringshus omvandlas till odlingsytor för till exempel fisk, grönsaker och rotfrukter.

Fredrik Forsman är projektledare och koordinator för T.U.R.F där både SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign), det polska universitetet Rzeszow University of Technology och det svenska bolaget Pond Fish and Greens ingår.

– Tillsammans utgör vi forskarteamet som tittar på hur man ska ta fram mat i städernas parkeringsgarage i tider av kris och konflikt. Under andra världskriget hade man problem med matförsörjning och jobbade då till exempel med koloniområden. Vi ser nu vad som händer i Ukraina – konflikter och kriser skapar matförsörjningsproblem. Det kan även handla om kriser för att elsystemet slås ut.

HAN MENAR ATT Sverige behöver ha en bättre beredskap.

– Kriser kommer ofta ganska oväntat och vi undersöker sätt att snabbt kunna ställa om dessa gara-

ge med enkla medel. Vi tittar också på hur man kan odla fisk, med fisk i vattentankar får man gödning som blir extremt bra att gödsla växter med. Odlar man till exempel ett ton fisk så får man 9 ton grönsaker. Beroende på hur många våningsplan ett parkeringsgarage har så går det att räkna ut hur mycket det går att driva fram på ytorna.

– Ingångsspåret är att återanvända befintliga garage, bygger man däremot nya så finns det vissa parametrar som kan vara bra att ha i åtanke.  Det kan vara höjden på våningsplanen, framdragning av infrastruktur som vatten, avlopp och el, och orientering mot solen. Det kan också röra sig om synergier med andra infrastrukturer i städer, som varmluft från tunnelbanesystem eller andra verksamheter som kanske har restvärme från fjärrvärmenätet – då kan man använda det för att öka effekten i odlingssystemet.

Bygger man däremot nya så finns det vissa parametrar som kan vara bra att ha i åtanke

PROJEKTET T.U.R.F ska även utforska nya affärsmodeller.

– Det kan vara så att det finns garage som inte har full beläggning och då skulle man kunna tänka sig att odling kan bli en inkomstkälla för de delar i garaget som inte används.

Han förklarar varför de tittar på garagens potential.

– Anledningen till att vi valt att jobba med bilgarage i det här projektet är för att de ofta finns i en urban kontext och att dessa byggnader i princip bara är ett skal som är gjort för in– och uttransport. Vi håller just nu på med användarintervjuer med beslutsfattare, i både Sverige och i Polen.

I Solna studeras ett runt parke-

Projektteamet har besökt parkeringsgaraget Solna Strand och det används som en förlaga för beräkningsunderlag för runda garage.

FOTO: FREDRIK FORSMAN

ringshus i soligt läge och i Warszawa ett rektangulärt parkeringshus i skuggigt läge. Det kan handla om att det går att odla andra saker på taket än på de ytor som får mindre ljus. Parkeringshuset Solna Strand har elva plan och 870 parkeringsplatser så det finns mycket odlingsyta där.

ATT ANVÄNDA parkeringsgarage för odling kan låta främmande för många och Fredrik Forsman förklarar att de arbetar med spekulativ och användardcentrerad design.

Användarcentrerad design handlar om att skapa produkter och tjänster som utgår från användarnas behov.

– Den största utmaningen som vi ser nu är att vi rör oss på en omogen marknad. Många upplever att det är science fiction och inte något som man tror sig behöva, medan andra som har den här på sitt bord ser det som viktigt och intressant.

Situationen i Ukraina har dock

– Det handlar om att utgå från möjliga framtidsscenarier för att få nya perspektiv på komplexa problem för framtida utmaningar. Metoden används för att skapa en utgångspunkt för framtida alternativa lösningar.

Parkeringsgaraget Parkingowa i Warszawa är föråldrat och i stället för att riva det undersöker teamet om det kan bli en testanläggning.

FOTO: FREDRIK FORSMAN

varit en ögonöppnare för många.

– En matkris har varit avlägsen innan men nu har vi sett hur det kan bli, det finns många olika scenarion där det här kan vara aktuellt, som vid översvämningar, torka och krig. Vi är bara självförsörjande på morötter i princip så krig och kriser i andra länder kan också orsaka matbrist hos oss, och om klimatet spårar ur helt så kan en sommar utan odlingsbar mark snabbt skapa matbrist.

ÄNDRADE TRENDER I samhället kan också göra att behoven av att parkera i parkeringshus minskar. Det kanske finns färre bilar om tänket kring ägarskapet ändras, att vi lånar bilar i stället för att äga en egen. – Vi kanske även ser självkörande bilar i framtiden, i en värld med en flotta av bilar som kör själv så behöver vi kanske inte bilgarage – och vad ska vi då använda dessa garage till i stället för att riva dem?

ANNIKA RÅDLUND

T.U.R.F – The Urban Food Factory

Q Projektet drivs av: SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign i samarbete med det polska universitetet Rzeszow University of Technology och företaget Pond Fish and Greens.

Q Finansieras av: JPI Urban Europe.

Q Projektperiod: Maj 2024 till hösten 2026.

Q Projektbudget: Cirka 1,9 miljoner kronor.

Q Finansierat av: EUI – The European Urban Initiative.

Mer än bara en utbildning!

– Vi har kurserna som leder till din utveckling och förändring

Upptäck vårt

Ett garage som omvandlats till odlingsyta kan ge närproducerad mat till städer. På taket går det att placera växter med stort ljusbehov och på mörka ytor går det att odla i containrar med ultraviolett ljus.

AI-GENERERAD BILD: CAROLINE LUNDÉN-WELDEN

Fredrik Forsman

DEMEX LANSERAR NYA SKYDDSKLASSER!

Upptäck våra nya skyddsklasser A-D, noggrant utformade enligt SSF 1087 och SSEF-handboken för att ge dig en heltäckande och skräddarsydd säkerhetslösning.

Varje klass är specifikt designad för att möta olika risknivåer, vilket garanterar att dina tillgångar får maximalt skydd. Med våra flexibla skyddsklasser kan du tryggt säkra alla typer av områden, oavsett behov.

Upptäck framtidens områdesskydd. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation!