Byggvärlden nr 9 2024

EN HÅRD SEKTOR

I FÖRÄNDRING

Stort betongtema om bindemedel och automation

Byggbolaget med flest ärenden hos Kronofogden

Topplista: Landets mest

Intervjun: Trummisen

Håll

KRÖNIKA

Tillit och förtroendefulla relationer mellan människor är själva fundamentet i ett gott ledarskap. Viktiga värden som gör att människor kan må bra på jobbet och företag blomstra. De byggs i möten med dialog, öppenhet, ansvarstagande och att vi ömsesidigt lyssnar på varandra.

Därför minglar vi i blomstrande trädgårdar

Tillit och förtroendefulla relationer mellan människor är själva fundamentet i ett gott ledarskap. Viktiga värden som gör att människor kan må bra på jobbet och företag blomstra. De byggs i möten med dialog, öppenhet, ansvarstagande och att vi ömsesidigt lyssnar på varandra.

Det gäller inte bara på individ- och företagsnivå utan kan skalas upp till hela samhället men också till sektorer och branscher.

I samhällsbyggnadssektorn har vi ett särskilt stort behov av detta. Många olika yrken, roller och verksamheter ska lyckas komma samman i nya konstellationer inför varje nytt byggprojekt. Den upphandlande parten ska förstå den utförande och tvärt om. Regler och lagar ska tolkas lika. Medarbetare från olika företagskulturer och länder ska komma samman för att samarbeta effektivt.

DESSUTOM SKA branschövergripande förändringar implementeras och utmaningar lösas.

De ekonomiska värden som står på spel i sektorn är gigantiska. Komplexiteten är enorm och riskerna utmanande. Lägg därtill, som jag skrev om i min förra krönika, att byggbranschen fortfarande lider av det vi brukar benämna kontaktskräck.

Mycket talar för att vi behöver träffas över diverse gränser ofta. I praktiken har vi för lite utbyte med varandra exempelvis av respekt för konkurrenslagstiftning och gamla skandaler.

I DET HÄR perspektivet behövs Almedalsveckan.

Under fyra dagar i Visby, är representanter för de flesta delar av samhällsbyggnadssektorn på plats. I en unik anda av demokrati och öppenhet uppstår det där som hemma i arbetsvardagen verkar helt omöjligt: att ta sig tid för att lyssna, samtala och verkligen förstå. På bransch- och sektornivå. Och som ett resultat kanske ändra inställning i en viktig fråga. Jag har under mina år i Almedalen sett de

Domen innebär att vi äntligen kan ta arbetsprocessen vidare med en östlig hamninfart

Håkan Otterström, Kuststad 2025

Vi håller på att förlora en hel generation byggnadsarbetare men regeringen lyfter inte ett finger

Lars Hildingsson, Byggnads

mest osannolika allianser och förändringsprojekt få liv. Jag har deltagit i samtal som skapat förståelse mellan parter som stått mil från varandra hemma i Stockholm. Och jag har känt tillit växa.

DÄRFÖR ÄR DET rätt att åka (så hållbart som möjligt) till Almedalsveckan för att jobba intensivt under några dagar för att skapa dialog och samsyn i viktiga byggfrågor. Och möjligtvis, i en stunds avkoppling på kvällen, stillsamt ta en klunk av det omtalade rosévinet som traditionsenligt brukar serveras på ett mingel i någon trädgård, allt medan de många samtalen och tankarna från dagen sjunker in.

Ska man bygga billigare och mer kostnadseffektivt så måste alla hjälpas åt att standardisera

Tobias Rönje, Byggelement

Jag minns när jag var ung och grön och åkte runt till olika stora byggföretag med en träkloss i handen och försökte övertala dem att satsa på KL-trä istället för betong

Joakim Gustafsson, Martinsons

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

Nytt intresse för historiskt material

På den grekiska ön Gyalí finns tillgångar på upp till 100 miljoner ton pimpsten och de kan producera mellan en till två miljoner ton per år. Uppsalaföretaget Ridgehill Minerals ska importera pimpsten till Sverige för att använda som bindemedel till betongindustrin.

Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa störande ljud på hotell till exempel. Att hejda inbrott och kyla. Att skydda mot eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Kommunhuset ska moderniseras och byggas om. FOTO: STRÄNGNÄS KOMMUN

Bygger om kommun­

hus för 240 miljoner

Q Peab har tecknat avtal om ombyggnation av kommunhuset i Strängnäs. Beställare är Strängnäs Fastighets och kontraktssumman uppgår till 240 miljoner kronor. Ombyggnationen avser 11 300 kvadratmeter bruttoarea och 1 020 kvadratmeter bruttoarea i tillbyggnad.

Projektet drivs som en partneringentreprenad. Planerad byggstart är sommaren 2024 och projektet beräknas färdigt för inflyttning hösten 2026.

859

... byggbolag gick i konkurs under perioden januari till och med maj. Det kan jämföras med motsvarande siffra förra året som var 551. Det innebär en ökning i antalet konkurser med 56 procent, enligt siffror från Creditsafe.

Totalt gick 4 578 aktiebolag i konkurs under perioden januari till och med maj. Det är 49 procent fler än förra året och nästan en fördubbling jämfört med för två år sedan.

Kontorsfastigheten ritas av Wingårdhs arkitektbyrå. BILD: JM

JM bygger nytt

huvudkontor i Solna

Q JM utvecklar tillsammans med Solna stad Skytteholms IP och förbättrar evenemangsmöjligheterna i området. Här planeras för en kombination av kontorsytor, gemensamt garage för kontoret och fotbollsverksamheten samt kommersiella lokaler.

I planerna ingår att flytta JM:s huvudkontor till fastigheten som även kommer att kunna inrymma fler hyresgäster. Kontorsfastigheten kommer att ha stort fokus på hållbara lösningar. Produktionsstart beräknas ske inom de närmaste fyra åren.

Detaljplanearbetet planeras att påbörjas inom kort och diskussion med föreningslivet på Skytteholms IP kommer att inledas.

Lindbäcks Bygg ökar lönsamheten

Q Efter flera år av lönsamhetsproblem visar Lindbäcks Bygg styrka när årsredovisningen presenteras för 2023. Bolaget har förbättrat sin lönsamhet med knappt 70 miljoner kronor. Detta trots ökade finansiella kostnader och en minskad omsättning med 530 miljoner kronor till drygt 1,1 miljarder kronor.

– Att vända ett resultat samtidigt som konjunkturen sviker och räntorna stiger är i sig en nästintill unik insats från våra medarbetare, kommenterar David Sundström, vd på Lindbäcks Bygg.

Totalt finns 812 ärenden gällande betalningsföreläggande registrerade på Serneke Sverige hos Kronofogden. 48 är pågående just nu.

Flest ärenden hos Kronofogden

48 pågående ärenden om betalningsföreläggande har Serneke Sverige hos Kronofogden, vilket är betydligt fler än de största byggbolagen.

Tittar man på historiken sticker Serneke också ut.

”Sämst i klassen på betalningsvillkor” och ”svårt att få betalt i tid”. Underentreprenörer vittnar om att det är svårt att få betalt av Serneke Sverige.

– Serneke har som enda kund i mina samarbeten alltid velat ha 45 dagars betalningstid. Det har jag inte varit med om hos någon annan kund, säger en entreprenör som jobbat inom byggbranschen i cirka tio år och för Serneke till och från i sju år. När en betalning än en gång drog ut på tiden kontaktade han Kronofogden och nu har företaget ett pågående ärende om betalningsföreläggande hos myndigheten.

– De 45 dagarna hade passerat och jag hörde inget. Och tar man då en titt hos kreditupplysningsföretag och man ser ett antal ärenden hos Kronofogden så är det liksom inget att vänta på.

Q Vad blir konsekvenserna för dig av att de är sena med betalningar?

– Vi får lov att använda vårt kreditutrymme till max med kreditkostnader som följd, samt att till slut är det tomt på kontot. Vem ska man prioritera då? Egen lön eller underleverantör? För mig är det ingen fråga eftersom långa relationer är viktigt för mig. Men det blir väldigt svåra situationer man hamnar i och tiderna är ju inte direkt lysande.

Q Har det gått så långt att du överväger att inte leverera till Serneke igen?

– Det har jag gjort. Men jag är inte långsint så jag vill nog vara med fler gånger. Dock kommer jag att ställa andra krav på betalningssäkerhet om det ska bli affär.

Q Har du liknande upplevelser från andra bolag?

– Serneke är den enda kund, stor som liten, som jobbar på det här sättet. Det är ju intressant att man ställer krav på UE om att dom ska tillhandahålla allsköns dokumentation, utbildningsbevis, legitimationer med mera, för att stävja eller åtminstone begränsa kriminellt beteende. Och så gör man som storföretag på detta viset och beter sig i det närmaste kriminellt. Det drabbar ju inte bara UE. Det drabbar rimligen också kunder då UE inte vill fortsätta entreprenaden. Och inte minst personalen som får ta emot alla klagomål från missnöjda intressenter, säger underentreprenören.

I slutet av vecka 22 fanns det 48 pågående ärenden registrerade på Serneke Sverige AB hos Kronofogden. Utöver dessa finns 764 ärenden registrerade som avslutade. Peab Sverige hade 15 pågående ärenden, Skanska 3 stycken och NCC 5 stycken. (Se faktarutan.)

Flera av Sernekes pågående ärenden rör fakturor med miljonbelopp, den största är på nästan 4 miljoner kronor. Här ska nämnas att Serneke har bestridit flera av de största fakturorna.

– Alla våra leverantörer får betalt, men vi är sena med vissa betalningar, vilket vi beklagar.

De 48 ärendena är så klart för många, men ska sättas i relation till att vi hanterar omkring 150 000 fakturor om året. Serneke Sverige har heller inga betalningsanmärkningar, säger Johan Live, kommunikationschef på Serneke Sverige.

Q Varför ser det ut på det här sättet?

– Det är en tuff tid just nu, både för oss och branschen i stort.

Q Kommer ni att se över era rutiner för betalning?

– Vi jobbar stenhårt med åtgärder på alla plan för att förbättra den här situationen. Vi ser över alla våra rutiner och gör som sagt vårt yttersta för att alla ska få be-

Betalningsföreläggande

Ett företag eller person kan ansöka om Kronofogdens hjälp om de anser att någon är skyldig dem pengar. Det är alltså en ansökan för att få kravet fastställt.

Mottagaren ska svara Kronofogden att de har tagit emot kravet. Det kallas för att personen/företaget är delgiven. (Det betyder inte att de godkänner kravet.)

Sedan ska mottagaren ta ställning till kravet och agera genom att betala, inte betala eller bestrida. Om betalning inte sker kan Kronofogden bistå med att driva in skulden.

Om betalningsföreläggandet bestrids kan borgenären ta ställning till om domstolen ska pröva om kravet är rätt eller fel. KÄLLA: KRONOFOGDEN

talt, vilket de också får. Historiskt har alltid betalt alla våra leverantörer och det gör vi även framgent. I de fall vi är sena betalar vi givetvis också den ränta som krävs. Vi gör rätt för oss, vilket är en självklarhet. Att vi är sena i vissa fall, beklagar vi, säger Johan Live. ANNA SJÖSTRÖM

Betalningsförelägganden hos Kronofogden

Q Serneke Sverige AB Org nr: 556621-6908

48 pågående ärenden (Lägsta fakturabelopp ca 900 kr. Högsta belopp ca 4 miljoner kr)

764 avslutade

Q Peab Sverige AB Org nr: 556099-9202

15 pågående (Lägsta belopp ca 900 kr. Högsta belopp ca 223 000 kr)

137 avslutade

Q NCC Sverige AB Org nr: 556613-4929

5 pågående (Lägsta belopp ca 2 000 kr. Högsta belopp ca 81 000 kr.)

197 avslutade

Q Skanska Sverige AB

Org nr: 556033-9086

3 pågående (Lägsta belopp ca 900 kr. Högsta belopp ca 587 000 kr)

170 avslutade

Q Veidekke Sverige AB org nr: 556275-3763

Inga pågående 1 avslutat

Q JM AB Org nr: 556045-2103

Inga pågående

72 avslutade

KÄLLA: KRONOFOGDEN

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Topplista – största bostadsbyggarna

Rapporteringen kring bostadsbyggandet har dominerats av krisrubriker. Men det byggs trots allt en del nytt. Helt färsk statistik från Byggfakta rankar de 15 mest anlitade byggföretagen som engagerats i flerbostadsprojekt de senaste åren.

Det kanske inte är någon överraskning att det är fyra byggjättar i topp i Byggfaktas sammanställning. Den visar de byggföretag som rapporterats på projekt som byggstartat från 2019 till juni 2024. På första plats hittar vi Peab med 232 byggstarter under den aktuella perioden. Det totala värdet uppgick till drygt 31,5 miljarder kronor. På andra till fjärde plats hittar vi Skanska, NCC och JM.

Enligt Peter Åhs, marknads och affärsutvecklare på Byggfakta, syns det ännu ingen tydlig positiv vändning sett till projekteringsstartade nya bostadsprojekt registrerade i Byggfaktas databas. Men lyfter man ut byggstarterna första kvartalet 2024 så är den byggvolymen 25 procent högre än samma kvartal 2023 – men fortsatt 42 procent lägre jäm-

fört med motsvarande period 2022. – Eftersom tidsperioden byggstarter innefattar såväl en rejäl ”byggboom” av nya bostäder som en därefter mycket kraftig nedgång de senaste åren i intervallet, så visar statistiken sammantaget vilka aktörer som varit mest aktiva inom nytt bostadsbyggande både i uppgång och nedgång. Det vill säga vilka aktörer som varit med i byggboomen men också tappat marknad inom ett stort projektsegment på senare år. Inför en kommande uppgång är det hur som helst intressant att se om det blir samma aktörer i toppen eller om det dyker upp nya aktörer, säger Peter Åhs.

SAMMANSTÄLLNINGEN OMFATTAR

NYBYGGNAD av flerbostadshus inklusive studentbostäder, seniorboende. Byggföretagen i listan är rankat efter antal projekt. I sammanställningen framgår även byggkostnaden men det är den totala kostnaden för projektet. Byggvärdet är alltså inte samma sak som byggentreprenaden som byggföretaget fått.

SAMUEL KARLSSON

1 Peab Sverige AB

2 Skanska Sverige AB (inkl. BoKlok)

Inleder byggandet av Stockholm Wood City

Q Byggentreprenören TL Bygg har tecknat avtal med Atrium Ljungberg om uppförandet av 80 bostadsrättslägenheter, fördelade på tre byggnader, på Nobelberget i Sickla. Kvarter 7 blir det första kvarteret på Nobelberget som uppförs i trästomme och därmed startskottet för det uppmärksammade Stockholm Wood City, världens största stadsutvecklingsprojekt i trä.

Byggstart för Kvarter 7 skedde under det första kvartalet av 2024 och inflyttning påbörjas i slutet av 2025.

Migrationsverkets

lokaler

byggs om av NCC

Q NCC ska på uppdrag av Postamentet AB bygga om Migrationsverkets lokaler i Flen. Lokalerna ska byggas om från administrativa lokaler till förvarsverksamhet. Affären är en totalentreprenad med ett ordervärde på cirka 140 miljoner kronor. Lokalerna består av sju byggnader som till största delen används för administrativ verksamhet. Ombyggnationen omfattar både exteriöra och interiöra arbeten som nya tak och fönster, utrymningsvägar, tillbyggnad av matsal, bygge av rastgårdar och nya vägar. Affären har ett ordervärde på cirka 140 miljoner kronor.

8%

ByggPartner Gruppen AB (ByggPartner, Åhlin & Ekeroth, Flodén Byggnads)

Veidekke Entreprenad AB (inkl. Billström Riemer Andersson Bygg AB)

Wästbygg

Entreprenad AB samt Rekab Entreprenad

Ulricehamn AB)

KÄLLA: BYGGFAKTA

• Utmärkt vattenseparationsförmåga

• Vändbar front för höger- eller vänsterutförande

• Anslutningsstorlekar Ø 125, 160, 200 och 250 mm med reglerbar avluftshastighet

• Patenterad och certifierad (SERT R072)

• Regnvatten som rinner av vägghuven smutsar inte ner fasaden, tack vare droppnäsans utformning

... av byggarbetarna tycker inte att deras arbetsplats känns helt säker. 22 procent menar att det finns en kultur som gör att man slarvar med säkerheten. Siffrorna bygger på Ramirentrapportens undersökning med 500 personer som jobbar inom byggbranschen.

Framför allt är det stress och tighta tidplaner som gör att byggarbetsplatserna inte känns helt säkra. Det uppger varannan (52%) som svarat på undersökningen. Var tredje (33%) menar att det finns brist på kunskap kring säkerhet inom företaget och var fjärde (27%) att kollegorna inte följer säkerhetsreglerna.

Visionsbild Stockholm Wood City.

Ny statistik från Byggfakta.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Grönt ljus för Titanias största projekt

Titanias detaljplan för Hallunda gård i Botkyrka kommun har efter beslut i mark- och miljööverdomstolen vunnit laga kraft. Planen omfattar cirka 20 hektar detaljplanerad mark för i första hand bostäder. Men utmaningarna under vägen har varit många.

Titania har under åtta års tid, sedan 2016, arbetat tillsammans med Botkyrka kommun med detaljplanen för Hallunda gård. Titania beskriver det som det största och mest utmanande projektet som de någonsin tagit sig an. – Att få igenom själva detaljplanen var en utmaning. Detaljplaner för bostäder i Sverige är olika svåra att få igenom beroende på vilket område de ligger i. Projekt på före detta industrimark som redan är ”förstörd” tenderar att vara lätta. Projekt med höga kultur- och naturvärden som Hallunda gård tenderar att vara svåra. Orsaken till detta är att det krävs mycket mer hänsyn och varsamhet i planeringen i den senare kategorin. En mångfald undersökningar och anpassningar måste göras för att säkerställa att detaljplanen ligger inom vad som kan tillåtas givet alla lagar och regler, säger Einar Janson, vd för Titania.

FÖR ATT DETALJPLANERA marken har de anpassat planen till fornminnen, hotade arter och ett riksintresse för kulturmiljövården, Bornsjön. Detaljplanen antogs av Botkyrka kommun den 28 september 2023. Antagandet av detaljplanen överklagades därefter till mark- och mil-

jödomstolen som avslog alla överklaganden i dom den 4 mars 2024. Mark- och miljödomstolens dom överklagades därpå genom begäran av prövningstillstånd hos mark- och miljööverdomstolen.

Projekt med höga kultur- och naturvärden som Hallunda gård tenderar att vara svåra

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

meddelade den 28 maj 2024 att de inte beviljar prövningstillstånd, vilket innebär att detaljplanen vinner laga kraft då det inte finns någon ytterligare instans att överklaga till.

– Vi har hela tiden varit dedikerade att fortsätta för att vi ser att värdet är så stort om vi kan ta det i mål. Det finns också alltid risker med hur länsstyrelsen och domstolar bedömer fallen i en så känslig miljö som Hallunda gård. Man har också lägen där man har intressekonflikter där externa parter av olika skäl inte vill att området skall detaljplaneras alls, säger Einar Janson.

Ett exempel på det är att 23 olika parter överklagade detaljplanen i första skedet. – Så för att sammanfatta så möts man av svårigheter i form av att hela tiden revidera projektet samt risken att det inte alls går igenom slutgiltigt. Men vi gav inte upp för att vi såg att den potentiella belöningen om det gick igenom. Det motiverade motgångarna i processen och risken vi tog.

70 000 kvadratmeter BTA byggrätter totalt och utgörs i huvudsak av bostäder i varierande utformning – allt ifrån flerbostadshus till radhus och villor. Cirka 350400 bostäder ingår i planerna. Projektet innehåller även byggrätter för ett äldreboende, förskola samt restaurang och andra typer av kommersiella lokaler.

– Det känns nästan overkligt att vi efter så lång tid till slut har en laga kraft-vunnen detaljplan på den här fantastiska platsen.

Vi har gång på gång under dessa åtta år blivit avrådda att fortsätta lägga pengar i projektet med tanke alla risker som finns att man som byggaktör aldrig går i mål med detaljplaner som innehåller så höga kultur- och naturvärden.

Vi vill tacka alla som trott på att det är möjligt. Det kommer att bli en unik plats att bo på, säger Einar Janson.

Q Om allt gå enligt plan nu, när blir det byggstart?

– I mindre skala kanske redan sent 2024 annars i stor skala under 2025.

ANNA SJÖSTRÖM

EPBD-direktivet – utmaning för byggbranschen

Slutversionen av det reviderade EPBD-direktivet har beskrivits som en milstolpe med syfte att klimatanpassa byggnadsbeståndet i EU. Nu återstår att bena ut hur det ska implementeras i Sverige och vad det innebär i praktiken för byggbranschen.

Europaparlamentet och Minsterrådet har beslutat om nya regler för att öka byggnaders energiprestanda och bidra till EU:s energi- och klimatmål. Det nya EPBD-direktivet innebär att alla nya och befintliga byggnader ska vara så kallade noll-emissions-byggnader senast år 2050. De ska vara energieffektiva och inte släppa ut någon koldioxid på plats.

– Det som är nytt i direktivet är bland annat att man inför begreppet noll-emissions-byggnader. Visionen är att hela byggnadsbeståndet ska energieffektiviseras och renoveras för att ställas om till nollutsläppsbyggnader till år 2050, säger Katarina Händel, expert på Energimyndigheten. Från och med 1 januari 2028 ska alla nya offentligt ägda byggnader vara noll-emissions-byggnader och samma krav gäller även för privatägda nya byggnader från och med 2030.

MAN INFÖR ÄVEN minimistandarder för energiprestanda. För lokaler ska de enskilda länderna sätta gränsvärden för energianvändningen per kvadratmeter och år, baserat på hur byggnadsbeståndet ut. De 16 procent sämsta byggnaderna ska förbättrats till 2030 till en nivå under det nationella gränsvärdet. Och till 2033 omfattar kravet förbättringar

på de 26 procent sämsta byggnaderna i beståndet.

– Medlemsländerna får genomföra vissa undantag men då gäller det att de uppnår motsvarande energibesparingar i resterande del av byggnadsbeståndet, fortsätter Katarina Händel .

FÖR MEDLEMSLÄNDER SOM har en låg andel av fossila energikällor i energitillförseln införs ett undantag. Om den fossila användningen i bostadsbyggnader i bostadsbyggnader är lägre än 15 procent får medlemsländerna ha nationellt fastställda värden baserat på en linjär minskning. Man fastställer först vad det skulle innebära att byggnadsbeståndet omvandlas till ett byggnadsbestånd med nollutsläpp och sedan drar man en linje från hur det ser ut idag fram till 2050 för att se hur stor neddragning som krävs för att uppnå målen.

Här behöver man göra en analys för att se hur det ska implementeras i svensk lagstiftning

– Det är ett undantag som kommit till för att de länder som redan vidtagit många åtgärder inte ska missgynnas av de nya kraven, säger hon.

En del i direktivet är krav på att säkerställa utbyggnaden av solenergi. Det infördes bland annat som en konsekvens av att man behövde minska beroendet av gas från Ryssland efter invasionen i Ukraina.

Enligt direktivet ska lämplig

solenergi installeras i flera steg på både nya och befintliga byggnader där det bedöms vara ekonomiskt försvarbart och tekniskt möjligt, se faktarutan nedan. Det behöver inte nödvändigtvis vara solceller utan det kan även vara någon form av solfångare för värme eller liknande.

– Det som är värt att ta fasta på att det ska vara tekniskt lämpligt och ekonomiskt försvarbart. Man kan göra enskilda undantag och titta på det på nationell nivå vart det är lämpligt att ha solenergi. Förutsättningarna ser lite olika ut i de olika medlemsländerna. Här behöver man göra en analys för att se hur det ska implementeras i svensk lagstiftning, säger hon.

SVERIGES REGERINGEN HAR gett Statens energimyndighet i uppdrag att ta fram underlag för genomförande av vissa delar i direktivet. Senast den 1 mars 2025 ska myndigheten slutredovisa uppdraget och redan ett år senare ska åtgärderna börja implementeras.

Boverket är den myndighet som har huvudansvaret för implementeringen av olika byggregler som direktivet innebär. Men de har än så länge inte fått något utredningsuppdrag från regeringen. Enligt Byggföretagen är det för tidigt att uttala sig om vad det nya direktivet innebär för branschen i praktiken. De inväntar Boverkets arbete. Medlemsländerna måste se till att det finns skyddsåtgärder för hyresgäster så att risken minskar att sårbara hushåll vräks till följd av oproportionerliga hyreshöjningar efter en renovering.

SAMUEL KARLSSON

Det nya EU-direktivet måste utredas innan vi vet vad det innebär i praktiken för byggbranschen.

Nya EU-direktivet i korthet

Fakta om EPBD-direktivet: Tidsplan för införande av solenergi på nya och befintliga byggnader:

2026:  Alla nya lokalbyggnader och offentliga byggnader med en golvyta över 250 kvadratmeter.

2027: Befintliga lokalbyggnader med en golvyta över 500 kvadratmeter som genomgår en större renovering eller vid en åtgärd som kräver bygglov och offentliga byggnader med en golvyta över 2000 kvadratmeter.

2028: Offentliga byggnader med en golvyta över 750 kvadratmeter.

2029: All nyproduktion av bostadshus och på alla nya takförsedda bilparkeringar som angränsar fysiskt till en byggnad.

2030: Befintliga offentliga byggnader med en golvyta över 250 kvadratmeter. Övriga åtgärder:Tekniska byggnadssystem. Alla byggnader som inte är avsedda för bostäder ska utrustas med fastighetsautomation/kontrollsystem enligt fastställd tidplan. Renoveringspass. Ett system med renoveringspass ska införas av medlemsländerna men det är frivilligt för byggnadsägare att använda renoveringspassen. Energiklassning. Man kommer även behöva ändra energiklassningen. Laddinfrastruktur. Kraven på laddinfrastruktur och cykelparkering skärps.

DETALJPLANEN OMFATTAR

Detaljplanen för Hallunda gård i Botkyrka kommun i södra Stockholm omfattar cirka 20 hektar detaljplanerad mark. BILD: TITANIA

Visionsskiss över hamnen när omvandlingen skett.

Startskott för historisk stadsomvandling

Mark- och miljödomstolen säger ja till en ny, östlig hamninfart i Trelleborg.

Enligt kommunen är det ett viktigt steg för stadsutvecklingsprojektet Kuststad 2025 med 7 000 nya bostäder.

Kuststad 2025 innebär att Trelleborgs Hamn flyttar till ett nytt östligt läge söder om järnvägen. Från början handlar det om ett krav från rederierna, men en flytt av hamnen möjliggör också för Trelleborgs kommun att bygga bostäder i det gamla hamnområdet och det intilliggande västra industriområdet. I planerna finns satsningar på näringsliv, infrastruktur och omkring 7 000 nya bostäder.

Trelleborgs kommun antog detaljplanen i maj 2022 och den har sedan dess legat hos mark och miljödomstolen. Domen möjliggör för kommunen att fastställa detaljplanen för evakuerings- och angreppsväg/framtida östlig hamninfart till och från Trelleborgs hamn.

EN ÖSTLIG HAMNINFART och fullvärdig ringväg är en förutsättning för bostadsbyggande i Sjöstaden. Så länge det inte finns en östlig hamninfart måste hamnen ha uppställningsplatser med mera i det gamla hamnområdet.

– Det här var den första pusselbiten för att få en fullvärdig ringväg och en östlig hamninfart på plats och därmed en viktig signal för arbetet med Kuststad 2025. Domen innebär att vi äntligen kan ta arbetsprocessen vidare med en östligt hamninfart. Förhoppningsvis leder detta till att mark- och miljödomstolen även ser positivt på de avvägande vi har gjort i den nya

Trelleborgs hamn är Skandinaviens största roro-hamn. Med en östlig hamninfart och fullvärdig ringväg från väg 9 till E6:an vid Maglarpsrondellen kommer den tunga trafiken inte längre att behöva köra genom centrum. FOTO:

detaljplanen för östra ringvägen, säger Håkan Otterström, projektledare för Kuststad 2025.

HAN SÄGER ATT domen var väntad och att man hela tiden trott på ett positivt beslut.

– Sedan 2022 har vi köpt och rivit ett antal fastigheter längs den planerade infarten. Vi har även utfört schaktningsarbeten, flyttat en högspänningskabel och förberett för den nya vägen. Visst kan domen överklagas, men i och med att markoch miljödomstolen uttrycker stöd för kommunens avvägningar hoppas vi att arbetet med evakueringsoch angreppsväg kan påbörjas i närtid.

Närtid preciserar han så här:

– Om domen inte överklagas kan byggnationen förhoppningsvis startas under året. Tidplan för byggnation av ringvägen beräknas vara två år och här beräknas detaljplanen för både östra och västra ringvägen antas under 2025.

HAMNEN MÅSTE FLYTTA sin verksamhet innan stadsutvecklingsprojeket Sjöstaden kan byggstartas.

– För Västra Sjöstaden beräknas detaljplanen antas under året och i så fall börjar rivning av byggnader och byggnation av infrastruktur så som vägar, VA med mera kunna påbörjas 2025 och en byggstart preliminärt 2026.

Som en del av näringslivssatsningen inom Kuststad 2025 utveck-

lar kommunen befintliga Östra verksamhetsområdet till Business Center Trelleborg, BCT. Kommunens mål är att det ska bli ett centrum för näringslivskluster inom lager och logistik, med framstående teknikutveckling och kunskapsintensiva verksamheter.

Om domen inte överklagas kan byggnationen förhoppningsvis startas under året

I BCT SKA det också byggas en kriminalvårdsanstalt. Den detaljplanen har vunnit laga kraft och kommunen har tecknat ett markanvis-

ningsavtal med Specialfastigheter. Den planerade kriminalvårdsanstalten kommer ha en kapacitet att inrymma 740 platser, varav 180 platser är häktesplatser. ANNA SJÖSTRÖM

Kuststad 2025

Hamnen flyttar österut och frigör mark för nya stadsdelar i havsnära läge.

Projektet innebär också att genomfartstrafiken flyttas ut från centrum till en nybyggd ringväg vilket gör det möjligt för staden att åter möta havet. Projektet startade 2016 och är delvis EU-finansierat.

Källa: Trelleborgs kommun

Håkan Otterström

Växlar upp i Almedalen

Digert program på Samhällsbyggararenan

En sökning på ordet Bygg i Almedalens program ger 329 träffar. Det visar intresset för byggrelaterade ämnen. Några av dessa programpunkter kommer att äga rum på Samhällsbyggararenan som i år får ett litet annat utseende.

Samhällsbyggararenan växlar i år upp och bygger ut sitt arrangemang i Almedalen. Liksom förra året återfinns Samhällsbyggararenan mitt emot partiledarscenen i Almedalen, dock i år med en större yta för mingel, möten och framträdanden. Under fyra in -

tensiva dagar med start tisdagen 25 juni kommer de mest aktuella ämnena inom samhällsbyggarsektorn att diskuteras på scenen. Bland annat säkerhet, energi- och materialförsörjning, kompetensförsörjning, arbetslivskriminalitet, infrastruktur samt hållbarhet.

Samhällsbyggararenan arrangeras av Stockholmsmässan och drivs av mässprojekten Nordbygg, Fastighetsenergi och Train & Rail. Mediapartner är Byggvärlden och Fastighetssverige.

REDAKTIONEN

Här följer ett urval programpunkter på Samhällsbyggararenan:

Q Vilken roll kan cirkulära byggmaterial ha i att bidra till framtidens materialförsörjning?

Medverkande: Anna Ryberg Ågren - Direktör Svenskt Trä

Malin Löfsjögård - vd Svensk Betong

Mårten Sohlman – vd Sveriges Bergmaterialindustri

Arrangör: Byggmaterialindustrierna.

Q Hur kommer vi till rätta med byggkris och kriminalitet?

Medverkande: Jimmy Bengtsson, vd, Veidekke

Markus Brink, vd, Brixly

Mårten Othérus, vd, Nordr Sverige

Jessica Löfström, vd, Ansvar & Säkerhet

Arrangör: Byggvärlden.

Q Kan vi renovera oss ur byggkrisen?

Medverkande: Eva Torberger, vice vd, Skanska Sverige  Christoffer Järkeborn, vd, Sandbäcken

Jessica Bergendahl, sector Lead Existing Buildings, Ramboll

Martin Ådahl, (C), ekonomisk-politisk talesperson

Arrangör: Installatörsföretagen.

Q Kommuner som nyckel för hållbar byggsektor

Medverkande: Annika Jacobsson, klimatgeneral, Stockholms stad

Erica Eneqvist, klimatstrateg, Stockholms stad

Arrangör: Stockholm stad.

Q Så går vi från ord till handling: Transportsystemet för oss närmare

– Sverige växer med järnvägen

Bland de medverkande: Andreas Carlson, Sveriges bostads- och infrastruktur-

minister

Björn Asplund, ordförande Swedtrain och Customer Director Alstom Transport

Sverige

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen

Elin Swedlund, ansvarig för Transportfrågor Skogsindustrierna

Henrik Dahlin, vd Green Cargo

Arrangörer: Train & Rail tillsammans med Swedtrain, Tågföretagen, Järnvägsbranschens Samverkansforum & Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer

Stockholms byggeneral: ”Almedalen blir allt viktigare”

Med nya riktlinjer ska Stockholm stad få tydligare grepp om bostadsförsörjningen. Målet är att bygga 140 000 bostäder mellan 2010-2035 – en utmaning i kristider. Om detta talar bland annat byggeneral Oscar Lavelid på Samhällsbyggararenan under Almedalen.

Almedalen närmar sig och en av höjdpunkterna för byggbranschen är Samhällsbyggararenen där bland annat Stockholms stad medverkar vid tre programpunkter. En av dessa är Bostadsbyggandet i framtidens huvudstad som bland annat lyfter framtagandet av Stockholms stads nya riktlinjer för bostadsförsörjning och markanvisning. Stadens byggeneral Oscar Lavelid kommer att medverka på scenen.

– Grundtanken med dessa riktlinjer att vi behöver en tydlig handlingsplan och riktlinjer för hur vi ska jobba med dessa frågor framöver i kommunen. Dels vad gäller bostadsbyggandet, men även bostadsförsörjningen i en bredare kontext, säger han och fortsätter:

– Konkret kan det handla om att nyttja stadens marktillgångar för att bygga större lägenheter för familjer, där finns ett behov. Eller att vi ställer krav på klimat- och sociala aspekter.

100 000 bostäder i pågående projekt

Oscar Lavelid berättar att det i dag finns omkring 100 000 bostäder i pågående projekt i Stockholm, vissa ligger tidsmässigt långt fram, medan andra är påbörjade. En trend han ser nu är att markanvisningar

sker senare, från att det i Stockholm historiskt sett har varit tidiga markanvisningar.

– Det blir lättare att ställa krav om man markanvisar senare, har vi en färdig byggrätt kan vi säga till aktörerna att du får vara med och konkurrera om projektet om du kan uppfylla våra villkor, berättar han.

Q Hur jobbar ni nu under rådande byggkris?

– I det korta perspektivet, vad gäller bostäder som står inför potentiell byggstart med klara aktörer, kan många frågor vara utanför kommunens rådighet, även om vi kan föra diskussioner och hjälpa till vid till exempel bygglovsfrågor.

– I det längre perspektivet, där kommunen har störst rådighet, så kan vi jobba fram fler planer, fler byggrätter så att när det vänder så ska det finnas olika projekt som kan byggstartas runt om i Stockholm. Vi kan även se över vilka projekt som har bäst genomförandekraft och hjälpa upp de projekt som det ser värre ut för, detta tillsammans med branschen.   Stockholm stads mål är att bygga 140 000 bostäder mellan 20102035.

I dag tror jag vi har byggt 72 000, så vi är på god väg

Q Hur ligger ni till där?

– Även om det såg mörkt ut förra året så gick vi halvvägs över det målet. I dag tror jag vi har byggt

72 000, så vi är på god väg. De senaste två decennierna har det byggts otroligt mycket i Stockholm. Sen är det klart att det handlar om marknadsförutsättningar, om byggsektorn monterar ner sig själva nu och vi får en dipp som på 1990-talet då blir det tufft. Men vi tror och hopp-

as att det kommer att fortsätta byggas framöver och att vi når målet, även om det blir utmanande.

Q Hur viktigt är Almedalen för er?

– En växande betydelse, inte minst i tider av kris, då blir det än viktigare att vi gemensamt, kommun, offentlig sektor, myndigheter och branschen, diskutera dessa frågor. Almedalen blir allt viktigare. Samhällsbyggararenan drivs av bland annat Nordbygg med Byggvärlden och Fastighetssverige som mediapartner.

REDAKTIONEN

Stockholms byggeneral Oscar Lavelid kommer att medverka på Samhällsbyggararenan.

FOTO: STOCKHOLMS STAD

Från Samhällsbyggararenan förra året.

FOTO: SOPHIE DELIN

Frågor

1. Vad ska du göra i Almedalen?

2. Vilka är de viktigaste frågorna (som rör byggbranschen) som du hoppas får stort utrymme under Almedalsveckan?

3. Har du några tips på intressanta programpunkter?

4. Hur många gånger har du varit i Almedalen?

5. Vilket är ditt bästa Almedalsminne?

Veidekkes Super Tuesday (i år är det torsdag som gäller och kallas därför Super Thursday) lockar stor publik och paviljongen på Clarion Hotel Wisby brukar bli fullsatt. På scen debatterar röda mot blå i flera ronder och publiken får säga sitt om vilken sida som framför bäst argument.

Vad ska du göra i Almedalen?

Debatter, seminarier, rundabordssamtal och möten – det är bland annat vad som står på Almedalsschemat för några branschprofiler som medverkar under veckan. De tipsar också om några programpunkter i det omfattande programmet.

Elisabeth Schylander

Hållbarhetschef, NCC

1. – Jag kommer att vara på plats hela veckan och för NCC ska jag hålla i ett rundabordssamtal om klimatkrav i upphandling tillsammans med representanter från kommuner, regioner och företag från hela Sverige. Därtill kommer jag under veckan att vara med i ett flertal spännande paneler med lite olika teman, främst kopplar det till klimatkrav i upphandling och cirkulärt byggande.

2. – Näringslivet är i dag drivande i klimatomställningen. Vi vet genom vår erfarenhet att vi kan reducera klimatpåverkan i våra byggprojekt med 50 procent men vi behöver få upp skalan och efterfrågan på den här typen av projekt. Det är avgörande för att vi ska kunna nå våra egna, kundernas, nationella och internationella klimatmål. Vi på NCC är positiva till en aktiv klimatpolitik i Sverige och EU, och ser gärna tuffa klimatkrav och därmed en högre takt i klimatomställningen. Den viktigaste frågan såsom jag ser det är en aktiv klimatpolitik så att vi i näringslivet i allmänhet och byggbranschen i synnerhet får långsiktiga, stabila och förutsägbara spelregler

för att klara omställningen.

3. – Det är svårt att peka ut några specifika men rent generellt så finns det ett stort antal programpunkter som kopplar till hållbarhet så det finns att välja och vraka ur det. Det gläder mig och är ett tydligt tecken i tiden att vi är så många som vill diskutera och bidra i klimatomställningen.

4. – Detta blir andra gången.

5. – Det får då bli från förra året och alla möten och intressanta diskussioner jag hade. Det finns så mycket kraft, kompetens och engagemang och vi har ju många lösningar, även om det inte är alla, redan i dag kopplat till klimatomställningen. Vi behöver jobba än mer med få ut det mer på bredden och snabba upp arbetet. Så helheten av alla intryck tar jag med mig som mitt bästa minne.

I år hoppas jag att vår årliga norrlandsmiddag med representanter från näringslivet och politiken ska skapa nya minnen. Den gröna industriella omställningen har fantastiska möjligheter och ger mig en hoppingivande känsla om att det är nu det händer. Tänk vilken spännande tid vi lever i som får vara med om det!

Lars Hildingsson tf förbundsordförande, Byggnads

1. – Jag kommer både att vara med på vårt eget seminarium om investeringsbehovet i bostäder och infrastruktur, men även på flera andra seminarier om både säkerheten på våra byggarbetsplatser och kraschen i bostadsbyggandet. Sen ska jag föra fram mina medlemmars åsikter i så många samtal och möten som möjligt.

2. – Krisen i byggbranschen och den totala bristen på bostadspolitik naturligtvis. Vi håller på att förlora en hel generation byggnadsarbetare men regeringen lyfter inte ett finger.

3. – Jag vill naturligtvis passa på att tipsa om vårt eget seminarium, ”Sverigelyftet – hur mycket måste Sverige investera?” som arrangeras på onsdag den 26 juni klockan 10. Sverige är satt på svältkur och det saknas 150 miljarder per år i investeringar i bostäder och infrastruktur. Politiken måste tänka om och våga satsa på Sverige.

4. – I år blir sjätte gången.

5. – Jag minns särskilt ett seminarium om framtidens bostadsmarknad som Riksbyggen höll för ett antal år sedan. Bostadspolitiken får alldeles för lite uppmärksamhet i debatten generellt.

Jimmy Bengtsson koncernchef, Veidekke

1. – Jag ska delta i ett antal panelsamtal – och utöver det ser jag fram emot många intressanta samtal med kunder, politiker och branschaktörer.

2. – En hjärtefråga för Veidekke – och mig personligen – är sund och seriös byggbransch med konkurrens på lika villkor. Här hoppas jag att vi kan ta rejäla kliv i rätt riktning genom samtal mellan branschen, myndigheter och beställare.

3. – Jag vill slå ett slag för den bostadspolitiska arenan på Clarion Hotel Wisby, där Veidekke tillsammans med Bostadspolitik.ses ägare har flera intressanta seminarier under veckan. På tisdag eftermiddag diskuteras hur kriminaliteten i byggsektorn kan bekämpas. På torsdagen placeras Bostadsministern i ”heta stolen”.  Och vill man lätta upp stämningen en smula rekommenderar jag ”Super Thursday”, ett bostadspolitiskt event med energifyllda och slagkraftiga debatter mellan det blåa och det röda laget.

4. – Jag har varit på Almedalen sedan 2013.

5. – Succé första gången med ”Super Tuesday”.

Historiskt bindemedel åter aktuellt

Romarriket är delvis byggt med hjälp av vulkanaska. 2 000 år senare är det just denna aska som Uppsalaföretaget Ridgehill Minerals ska importera till Sverige för att använda som bindemedel till betongindustrin.

– Vi hoppas på ett första båtlass från Grekland till sommaren, säger vd:n Robin Pettersson.

Ridgehill Minerals startades upp för två år sedan av Robin Pettersson och hans pappa Jens Robertsson. De båda drev tidigare ett markanläggningsföretag och vid ett uppdrag i Kiruna, i samband med flytten av staden, letade de efter ett material att förbättra jorden med i den norrländska myrmarken.

– Vi ville jordförbättra med pimpsten, men eftersom det är dyrt i Sverige så tänkte vi att vi får importera själva. Vi åkte ner till den grekiska vulkanön Gyalí där de har pimpsten. Där fick vi reda på att det även går att använda som bindemedel för att ersätta en de av cementen, berättar Robin Pettersson.

DETTA VAR 2021 och med kunskapen om byggsektorn och dess utmaningar började far och son klura på hur denna nygamla kunskap kunde tas tillvara på bästa sätt.

– Vi är båda entreprenörer och satte oss direkt och började spåna och googla på pimpsten som bindemedel. Vi såg en artikel om Thomas Betong från 2019 att de ville använda vulkanaska från Island. Vi kontaktade Thomas Betong och tog även lärdom av andra betongföretag.

Q Det fanns ingen konkurrens där?

– Alla vill hitta alternativ till cement, det handlar om samarbete i branschen. Jag tror alla kommer att försöka hitta alternativ överallt, men det är viktigt att vi samarbetar för att få ner koldioxiden och använda det som finns på marknaden. Det vulkaniska materialet pimpsten bildas när magman skjuts upp ur vulkanen. När detta sedan kyls ner och gasen försvinner får pimpstenen sin porösa och håliga form.

Q Är det någon skillnad på vulkanaska från Island och Grekland?

– Vi har tagit prover på vulkanaskan från Gyalí med betongföretag och det har visat sig att vulkanaskan från Grekland och Island har har samma egenskaper vad gäller reaktivitet och tryckhållfasthet, det är enbart färgen som skiljer. Grekland är ett EU-land, det är en skillnad, även deras EPD:er (Environmental Product Declaration, reds.anm) kan skilja sig åt.

Men speciellt med det grekiska alternativet är dess historia, som är tämligen lång.

– Grekerna började göra betong och cement med vulkanaska och sedan tog romarna över detta. Och det är bland annat med vulkanaska de har byggt upp Romarriket, till exempel Pentheon som står där än i dag, berättar Robin Pettersson.

RIDGEHILL MINERALS FUNGERAR som ett familjeföretag och i dag är det enbart far och son Pettersson som är anställda på bolaget. Robin äger 65 procent av moderbolaget Ridgehill AB och resterande 35 procent ägs av Stefan Eriksson som driver eget byggbolag.

På ön Gyalí finns tillgångar på upp till 100 miljoner ton pimpsten

och de kan producera mellan en till två miljoner ton per år. Ridgehill Minerals kan få leveranser på upp till en miljon ton per år. Pimpstenen fraktas med bulkfartyg som kan ta upp till 30 000 ton och storleken på pimpstenen är 0-3 millimeter. Fartyget lägger till i Uddevalla och fraktas sedan med lastbil till Trollhättan Mineral där den mals.

Hittills har enbart ett lastbilslass levererats till Trollhättan för kvalitets- och reaktivitetsmätning när pimpstenen mals i en kulkvarn och inte en labbkvarn.

– Det kan skilja sig åt med tryckhållfasthet och reaktivitet blir beroende på hur den mals och vilken storlek som kornen får. Inblandningen måste bli optimal för betongen.

Bindemedlet som familjeföretaget kommer att sälja till betongföretagen går under varumärket Yalite och man hoppas på en första båtlast med 5 000 ton pimpsten till sommaren.

ENLIGT ROBIN PETTERSSON går det att ersätta cementen med 50 procent vulkanaska för att få betong till inomhusbruk.

– Men det är upp till betongtillverkaren att bedöma mängden Yalite som ska användas, beroende på vad betongen ska användas till. Mängden Yalite kan ersätta mellan 20 och 50 procent av cementen. Vi jobbar även med andra material att kombinera vår Yalite med, vårt framtida mål att reducera koldioxidutsläppet med 90 procent.

Robin tror att vulkanaska i stora drag är att jämföra med flygaska sett till reaktiviteten, alltså hur askan reagerar med cement vad gäller tryckhållfasthet. Där är masugnsslagg snäppet bättre. Dock tycks valkanaska, som romarna visat, hålla länge över tid. Men trots att det användes redan för flera tusen år sedan har den vanliga Portland-cementen varit dominerande, även i Grekland och Italien. En uppgång märks dock nu i USA, enligt Robin. För familjeföretaget är det i första hand Sverige, de nordiska länderna, men även Eu-

ropa som man riktar in sig på. – Marknaden skriker efter nya bindemedel nu när masugnsslaggen kommer att fasas ut sakta men säkert de närmaste fem, tio åren på grund av omställningen av stålindustrin. Robin Pettersson påpekar att just vulkanaska också hamnar högt upp på listan bland bindemedel med störst potential i den rapport som SGU, Rise och Naturvårdsverket nyligen tagit fram på uppdrag av regeringen.

Grekerna började göra betong och cement med vulkanaska och sedan tog romarna över detta

Q Hur tror du att ditt bolag ser ut om tio år?

– Då är vi ett 30, 40-tal anställda och det finns minst två nya kvarnar för betongindustrin som klarar av minst 500 000 ton per år. I dag finns det enbart en kvarn som är ledig och det är i Trollhättan, men jag tror den kommer vara fullbelastad om cirka två år. Det är brist på kvarnar både i Norden och Europa och vi har faktiskt förberett lite för etablering av en ny kvarn i Harge hamn. Denna ska klara mellan 200 000 och 300 000 ton per år.

HENRIK EKBERG

Robin Pettersson

På ön Gyalí finns tillgångar på upp till 100 miljoner ton pimpsten och de kan producera mellan en till två miljoner ton per år.

På den grekiska ön Gyalí fick Robin Petterson och pappa Jens Robertsson upp ögonen för vulkanaska som bindemedel för betong. Men grundtanken med resan var att köpa pimpsten för att jordförbättra i Kiruna. FOTO:LAVA MINING

Mindre och slankare betong med textilarmering

Textilarmerad betong gör det möjligt att använda mindre betong och skapa slankare och mer klimatsmarta konstruktioner. Forskare på Chalmers har nu tagit fram en beräkningsmodell som underlättar en uppskalning av konceptet.

Cementindustrin står för åtta procent av de globala koldioxidutsläppen. Inom byggbranschen görs det stora ansträngningar att minska användningen av cement genom alternativa material och nya metoder. Textilarmerad betong kan därför ha framtiden för sig. Metoden gör det möjligt att både minska mängden betong och använda betong med lägre cementinnehåll jämfört med om man armerar med stål. – Den stora fördelen med textilarmering är att den inte rostar. I dag används mycket betong för att skydda armeringen från korrosion. När man armerar med textil behövs inte det, konstruktionerna blir därför lättare och betongen som används behöver inte heller innehålla lika mycket cement, säger Karin Lundgren, professor i betongbyggnad på Chalmers.

REDAN FÖR TJUGOFEM år sedan började tyska forskare studera textilarmerad betong. I Tyskland har man också byggt gång- och cykelbroar och en paviljong med den här tekniken. Forskarna har alltså visat att det går att göra. Problemet är att det behövdes omfattande provningar för att säkerställa funktionen.

– Man var tvungen att först prova delar av det man skulle bygga för att visa att det håller. Det kan man göra om det är en pilotstudie men inte för varje bro eller hus man ska bygga.

Det behövs beräkningsmodeller för att metoden ska kunna skalas upp, säger Karin Lundgren. Karin Lundgren leder en forskargrupp på Chalmers som tagit fram just det, alltså beräkningsmodeller som ska möjliggöra en uppskalad användning av textilarmering. I december presenterade de en ny modell i en artikel i tidskriften Construction and Building Materials. Metoden underlättar beräkningsarbetet och minskar behovet av provning.

ETT VANLIGT TEXTILARMERINGSNÄT består av platta trådar med några centimeters maskvidd. Varje tråd innehåller tusentals filament (kontinuerliga fibrer). När betongen belastas glider filamenten mot varandra och mot betongen, en tråd fungerar alltså inte som en enhet på samma sätt som en stålstång gör. Det har betydelse när man vill räkna ut armeringens förmåga att bära laster. Modellen som forskarna tagit fram beskriver det här sam-

spelet mellan textilarmering och betong.

Det nya som Chalmersforskarna upptäckt är betydelsen av att räkna inte bara med glidningens påverkan på armeringens hållfasthet utan även på dess styvhet. Deras försök visade att när man tog med denna effekt kunde både deformationer och lastkapacitet modelleras på ett tillförlitligt sätt.

– Märkligt nog verkar ingen ha tänkt på det tidigare. Man kan tycka att det är ganska självklart, men det var det inte för oss heller förrän vi kom på det, säger Karin Lundgren.

FÖRUTOM KLIMATFÖRDELARNA HAR tekniken med textilarmerad betong väckt intresse för dess potential att användas för välvda konstruktioner. Det innebär komplexa belastningar, ändå har tidigare experiment fokuserat på enaxlig belastning. Chalmersforskarna har även testat komplexa belastningar, alltså kan be-

Paviljongen vid RWTH Aachen University of Technology i Tyskland. Den skalformade takkonstruktionen har förstärkts med kolfibertextil och är bara sex centimeter tjock.

räkningsmodellen användas för till exempel välvda bjälklag.

– Välvda konstruktioner används inte så mycket i dag, men det vore bra om vi kunde gå tillbaka till det i högre utsträckning. Potentialen att spara material genom att bygga på det sättet är stor, säger Karin Lundgren.

I SVERIGE ANVÄNDS textilarmering redan i dag för förstärkning av befintliga konstruktioner. För en uppskalning av byggen med textil som enda armering behövs det enligt Karin Lundgren fortsatt forskning, fler pilotprojekt och framtagning av byggnormer. Frågor återstår om hur man på bästa sätt kan få betongen och textilarmeringen att samverka för en optimal användning av materialen.

– I vårt pågående forskningsprojekt jobbar vi med optimering av välvda konstruktioner. Vi utvecklar

också ett ramverk för utformning av textilarmerade betongkonstruktioner, som vi hoppas kan bidra till ett genombrott för konceptet, säger Karin Lundgren.

LENA FRÄNDBERG

Textilarmerad betong

Artikel: Textile reinforced concrete members subjected to tension, bending, and in-plane loads: Experimental study and numerical analyses, publicerad i tidskriften Construction and Building Materials i december 2023.

Artikeln bygger på resultat från forskningsprojektet Flerskalig modellering av textilarmerade betongkonstruktioner som pågick 2019 - 2023. En fortsättning på det projektet, med samma namn, pågår 2023 – 2026 och båda är finansierade av Vetenskapsrådet.

Gång- och cykelbron i Albstadt, Tyskland, är ett tidigt exempel på en textilarmerad betongkonstruktion. Bron är cirka 100 meter lång.

FOTO: UDO JANDREY

FOTO: ROBERT MEHL

Betong förstärkt med kolfibertextil. FOTO: STIPRIAAN/WIKIMEDIA COMMONS

Karin Lundgren

Betongelement på löpande band

I höstas invigdes Byggelements nya fabriksdel i Ucklum, strax utanför Stenungsund. Nu tillverkas betongelement med upp till 60 procent bindemedel i ett automatiserat palettsystem.

– Processen blir lite dyrare med alternativa bindemedel, men automatiseringen balanserar upp detta, säger Tobias Rönje, vd för Byggelement.

I den lilla orten Ucklum har man tillverkat betongelement sedan 1960-talet. Historiskt sett har fokus legat på väggar i form av massiv- och ytterväggar samt hel- och halvsandwichväggar. Men med den senaste investeringen på en 4 500 kvadrat-

meter stor byggnad kan även plattbärlag räknas in i produktionen som därmed blir komplett.

– Anledningen till att vi valde en så pass automatiserad process är att vi har erfarenhet av det från vår fabrik i Katrineholm där vi också tillverkar plattbärlag och skalväggar med samma typ av automatik, fast en äldre version. Och det har hänt mycket på dessa 20 år som det handlar om. Samtidigt är den här satsningen nödvändig för att kunna hålla rätt marknadspriser, säger Tobias Rönje.

DAGENS BETONG DÄR mängden alternativa bindemedel stadigt ökar kräver också en längre härdningstid. Men detta kostar pengar vid en manuell produktion eftersom borden som betongelementen ligger på är fastmonterade.

– Så är det fortfarande i den gamla fabriksdelen, elementen ligger där och kostar pengar under härdningen. Men i den nya hallen kan borden cirkulera runt i ett palettsystem och sen åka in i härdkammaren, det gör att produktionen blir effektivare och kostar mindre samtidigt

som arbetsmiljön förbättras eftersom robotarna gör de tunga lyften, säger Tobias Rönje.

SAKEN BLIR TYDLIG när vi gör en rundvandring i hallarna tillsammans med produktionschef Shpetim Salihi. I hallen från 1960-talet finns det sju fasta bord som väntar på att fyllas med betong och armeringsnät som klipps för hand med bultsax. Över några formar ligger isoleringsskivor för att skynda på härdningsprocessen. Dessa bord är ganska smala och lämpar sig därför för produkter till bostadsproduktion, berättar Shpetim Salihi, innan vi kliver in i nästa hall som stod klar 2018 och där man bland annat till-

verkar halv- och helsandwichväggar. Här är det högre i tak och de tio fasta borden är större. Ändå är det fortfarande till stora delar manuellt arbete som gäller här. En anställd står och färdigställer ytan vid ett bord genom att skura betongen. – Detta är vår största hall och den är optimal för manuell prefab-tillverkning. Högt i tak och mycket utrymme. De som jobbar här kan utföra alla moment, klippa armering, sätta i magneter för eldosor och så vidare. Fördelen med det manuella är att det går att vara mer flexibel med tjocklekarna på väggarna, säger Shpetim Salihi.

TOBIAS RÖNJE TROR att den manuella produktionen kommer att bli kvar ett bra tag, även om han hoppas att tillverkningen ska gå allt mer åt det automatiserade hållet.

– Vi är inte tillräckligt bra i Sverige på standardisering. Ska man bygga billigare och mer kostnadseffektivt så måste alla hjälpas åt att standardisera. Om det fanns färre tjocklekar på väggar så skulle våra medarbetare här slippa de tunga arbetsmomenten med att byta ut formsidorna, säger han.

SEN ÄR VI då inne i den nya hallen som produktionschefen kallar Framtiden – en högteknologisk och automatiserad produktionshall som ska vara modernast i norra Europa. Här flyttas borden automatiskt runt efter att varje moment är utfört. Vid en station ritar till exempel en robot ut alla urspårningar för el, rör och andra detaljer. All armering skräddarsys av en maskin, vilket minskar spillet, en annan robot placerar sedan ut dessa på elementen. En orange behållare i taket har fyllts på med klimatförbättrad betong från den egna betongblandaren och släpper nu ut betong i en form. Ett bord kommer ut från härdkammaren högt upp i taket, därefter är betongelementet i stort sett redo

Betongen blandas vid fabriken i Ucklum.

FOTO: HENRIK EKBERG

På bilden klipps armeringsnäten till med hjälp av en robot, vilket minskar svinnet.

FOTO: HENRIK EKBERG

En av de få manuella momenten i den nya hallen är fastnajning av stegarna. FOTO: HENRIK EKBERG

Shpetim Salihi

Tobias Rönje

att skickas ut till ett bygge.

– Det som skiljer Ucklumfabriken åt från våra andra fabriker är möjligheten att tillverka plattbärlag som är tre meter breda, annars har standardbredden alltid varit två meter och fyrtio centimeter breda. Med tre meter optimerar vi leveranser och produktivitet. Det innebär färre lyft och lastbilarna kan fortfarande köra tre meterslängder utan krav på följebil, berättar Tobias Rönje.

BYGGELEMENT, SOM ÄR en del av Peab Byggsystem, har fabriker i Ucklum, Katrineholm, Hallstahammar och Bjästa i Örnsköldsviks kommun. Den nya anläggningen är en investering på cirka 200 miljoner kronor och ytterligare 20 personer anställs till fabriken där i dag cirka 100 personer arbetar. Vid full drift har den nya plattbärlagsfabriken en årskapacitet om 500 000 kvadratmeter Eco-prefab. Det gör Ucklum-fabriken ungefär lika stor som den i Hallstahammar och Katrineholm. Den nya satsningen i Ucklum gör att produktmixen av väggar och bjälklag nu på samtliga tre orter, vilket ger bolaget geografisk spridning och närhet till stora expansiva områden. De kommer närmare och minskar transporterna.

Betongelementen som tillverkas i Ucklum används framför allt till bostadsprojekt, medan Hallstaham-

Ansökan om CCS-anläggning inlämnad

Nu har Heidelberg Materials lämnat in sin ansökan om miljötillstånd för att bygga CCS-anläggningen vid cementfabriken i Slite. Ansökan omfattar även tillstånd att bygga om Slite hamn för att möjliggöra transport av infångad koldioxid.

Heidelberg Materials går nu vidare i utvecklingen av en CCS-anläggning vid cementfabriken i Slite och lämnar i dag in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om att kunna fånga in de utsläpp som genereras vid tillverkningen av cement.

Heidelberg Materials kommer att kombinera CCS-teknik med en högre andel biobaserade bränslen i cementfabriken.

– Slite CCS är innovation i absolut global framkant. Här driver vi teknisk utveckling för att på allvar lyckas skapa storskalig cementtillverkning i klimatmässig framkant.

Med hjälp av biobaserade bränslen når vi bortom netto noll och skapar en betydande kolsänka, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige.

Den infångade koldioxiden omvandlas från gas till vätska genom nedkylning och trycksättning. Därefter lastas den på specialbyggda fartyg med slutna tankar för vidare transport till platser för permanent geologisk lagring. Flera lagringsplatser är under utveckling i Nordsjön som kan vara aktuella för att lagra koldioxid från Slitefabriken från 2030. Lagringen sker på kilometerdjup i berggrunden där koldioxiden över tid omvandlas till mineral och blir en del av berggrunden.

För att möjliggöra angöring av de fartyg som ska frakta den infångade koldioxiden behöver den befintliga hamnen och hamninloppet i Slite breddas och göras djupare. En ny pir kommer anläggas för

att säkerställa en effektiv logistik för transporterna.

– Allt fler grundläggande bitar faller nu på plats för omställningen av en av Europas största cementfabriker. Frågan om koldioxidfrakt över gränser är löst, utbyggnaden av elnätet på och till Gotland fortlöper snabbt, och efterfrågan på produkterna ökar. Därför känns det glädjande att vi idag tar ett stort steg mot att möjliggöra för stora delar av svensk samhällsbyggnadssektor att bygga i betong utan klimatavtryck redan från 2030, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige. Fullt utbyggd kommer CCS-anläggningen i Slite fånga in upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen, vilket i dag motsvarar fyra procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Satsningen i Slite är en vidareutveckling och uppskalning av CCS-satsningen i Brevik.

mar, där man också har investerat i en ny fabrik, har en större möjlighet att även kunna rikta in sig på kommersiella projekt. Nyligen lanserade Byggelement i Ucklum även produkter i Eco 60, där 60 procent av cementen är ersatt av alternativa bindemedel. Det bindemedel som Byggelement använder är Merit som tillverkas i Swerocks dotterbolag Swecems produktionsanläggning i Oxelösund och som består av masugnsslagg från SSAB.

– Vi har haft Eco 30 som standard i vår tillverkning, men i och med de nya fabrikerna höjer vi standarden till att använda minst 50 procent alternativa bindemedel i betongen. I vissa fall, som i våra massivväggar, ersätter vi hela 60 procent av cementen. I dag får man inte blanda i mer än 63 procent, men det vill vi och branschen ändra på. Och det är möjligt nu tack vare automationen, säger Tobias Rönje.

OCH NÅGON FARA för att masugnsslaggen på sikt försvinner ser han inte.

– Vi utvecklar ständigt våra betongrecept, och jobbar nära vårt systerbolag Swecem för att säkerställa tillgången på de bästa alternativa bindemedlen. Jag är inte rädd för att försörjningen av dessa kommer att ta slut.

HENRIK EKBERG

I den nya fabriksdelen tillverkas plattbärlag som är en betongskiva med ingjuten underkantsarmering. FOTO: HENRIK EKBERG

I den gamla fabriksdelen skuras fortfarande betongen. FOTO: HENRIK EKBERG

ANNA SJÖSTRÖM

Cementfabriken i Slite.

FOTO: HEIDELBERG MATERIALS

HÅRDROCKAREN SOM BLEV DIREKTÖR

Han började som projektingenjör på Martinsons. Efter tio år i företaget axlade han rollen som vd. Joakim Gustafsson har följt utvecklingen inom träbyggande från första parkett.

– När jag började på företaget var en ladugård ett stort uppdrag för oss, säger han.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

I början av 1940-talet uppförde Sigurd Martinson ett permanent sågverk på samma plats som anläggningen i Bygdsiljum ligger idag. Verksamheten fortsatte att utvecklas och 1954 bildades ett aktiebolag där alla barnen blev delägare.

Företaget startade en egen tillverkning av limträ 1965 i sågverket i Bygdsiljum. Fem år senare byggdes Martinsons första specialiserade limträfabrik. Det blev startskottet för en verksamhet som genom åren har utvecklats och specialiserats för att erbjuda nya alternativ till byggbranschen. Det första byggsystemet i KL-trä lanserades 2003. Men det tog några år innan byggbranschen kom med på tåget.

– Jag minns när jag var ung och grön och åkte runt till olika stora byggföretag med en träkloss i handen och försökte övertala dem att satsa på KL-trä istället för betong. Det var inte helt enkelt men nu har förutsättningarna och förståelsen för materialet förändrats, säger Joakim Gustafsson.

En ny KL-träfabrik invigdes i Bygdsiljum 2017 och produktionskapaciteten ökade markant. I och med en allt större efterfrågan har företaget fortsatt att växa men nu är det inte längre familjen Martinson som driver det. Holmen förvärvade hela verksamheten år 2020.

– Det behövdes en större aktör för att hantera koncernen. När Holmen köpte upp Martinsons blev sågverket i Bygdsiljum ”Holmen” medan Martinsons Byggsystem förblev ett eget bolag inom affärsområdet Holmen trävaror. Vi köper våra produkter av Holmens anläggningar i Bygdsiljum och alla byggprojekt drivs inom ramen för Martinsons. Övergången var väldigt smidig och har lett till ännu bättre kvalitetssäkring och utvecklade processer som är bra för vår verksamhet, säger Joakim Gustafsson

Q Hur skulle du beskriva Martinsons verksamhet idag?

– Vi är ett bolag med specialister inom träkonstruk-

tion som utvecklar och levererar stomsystem i form av limträ och KL-trä till bland annat bostäder, kontor, lagerhallar och andra större byggnader. Vi inom Holmen och Martinsons äger själva hela värdekedjan från skogen till färdigt hus, vilket är en stor trygghet och styrka för både oss och våra kunder. Vi brukar säga att vi odlar hus helt enkelt.

Q Andelen trästommar har fördubblats på fem år, hur påverkar det er?

– Ja det är förstås väldigt glädjande då vi haft fulla orderböcker under lång tid och kunnat utveckla och växla upp verksamhetens storlek. Vi har själva gått från cirka 200 miljoner kronor till 420 miljoner kronor de senaste åren och med ett positivt resultat enligt förväntat. Detta har förstås ställt stora krav på att sätta rätt organisation och växa lönsamt.

Q Har det skett en inbromsning av projekt med trästommar sedan kriget i Ukraina startade?

– Ja, det kan nog stämma men inget vi direkt varit påverkade av. Vi har haft en jämn orderingång. Men räntehöjningarna som skedde parallellt bidrog förstås till en rejäl inbromsning inom bland annat nyproduktion av bostäder. Vi har dock en styrka med ett flertal segment vi arbetar mot och är inte så tungt viktade mot bostäder. – Byggnadssegmentet har i stället gått bättre än förväntat trots motstånd och inbromsning på marknaden generellt. Ett produktområde som däremot tagit fart är byggnationen av logistikhallar som alltmer byggs i trä, mycket pådrivet av hållbarhetsfrågan.

Q Du har jobbat lite mer än tre år som vd på Martinsons? Hur skulle du sammanfatta de här åren?

– Jag tycker att vi som bolag tagit rejäla kliv under denna tid till att bli en given och professionell partner. Vi har fokuserat väldigt mycket på struktur, kvalité, mål och kommunikation i vårt interna arbete så vi kan få ännu nöjdare kunder och partners som återkommer med projekt, vilket så här långt verkar ha gett resultat.

– Parallellt med det har vi ökat omsättningen rejält och bemanningen har gått från 42 till 62 personer på cirka två år vilket inneburit att vi har lagt mycket tid internt på onboarding och kulturarbete. För mig är medarbetarna väldigt viktiga. Alla ska trivas och kunna ha roligt på jobbet i en väldigt prestigelös organisation.

Q Är det en fördel för dig att du har jobbat så länge i företaget?

– Absolut är det en fördel att jag har jobbat i företaget länge och en styrka är nog att jag har jobbat inom alla områden, från försäljning, kalkyl, konstruktion och projektledning till att ha mitt kontor på fabriksområdet. – Vi hade en väldigt liten organisation när jag börja-

Jag spelade trummor men jag var den enda i klassen som även gick fotbollsgymnasiet som tillägg

de för tolv år sedan där vi skötte mycket själva innan vi delade in bolaget i olika avdelningar. Det gör att jag har stor förståelse för alla system, flöden och processer även om vi arbetar annorlunda idag. Det är också värdefullt att jag förstår hur produktionen fungerar för att ta beslut som är bäst för hela värdeflödeskedjan.

Q Vad har du för bakgrund innan du började på Martinsons?

– Jag har en extremt spretig bakgrund som jag också tror är en av mina framgångsfaktorer. Jag får nog avsluta min karriär med att skriva en bok om alla med- och motgångar samt lärdomar jag fått genom livet.

– Jag är hårdrockare i grunden och när jag gick gymnasiet så gick jag estetisk musik. Jag spelade trummor men jag var den enda i klassen som även gick fotbollsgymnasiet som tillägg. Efter några väldigt roliga gymnasieår så läste jag tekniskt basår, lite ekonomi och gick Bygg och Anläggning på LTU. Jag har även hunnit vara deltidsbrandman i fem år parallellt med jobb på en lokal bygghandel. Jag har även ägt flera egna bolag inom event, E-handel och leklandsbranschen.

Q Vad är viktigt för dig som ledare för företaget?

– Att kunna skapa ett positivt företagsklimat med nöjda medarbetare och kunder. Medarbetarna är otroligt viktiga för att vi ska vara framgångsrika.

Q Vad tycker du om att göra vid sidan av jobbet?

– Jag lägger stor del av min fritid just nu på att vara huvudtränare för dotterns F17-lag i Skellefteå FC/FF.

– Utöver det blir det att umgås med familj och vänner. Finns tid så tränar jag gärna på gymmet, spelar padel eller varför inte hänga i någon replokal och spela lite trummor. Jag var tidigare med i ett coverband. Men nu blir det inte så mycket spelningar längre, säger Joakim Gustafsson.

JOAKIM GUSTAFSSON

Ї Gör: Verkställande direktör på Martinsons

Ї Ålder: 42

Ї Familj: Sambo Linnea Lundström med de tre barnen Cornelia 16 år, Måns 13 år och Ted 11 år.

Ї Gör helst en ledig dag: Umgås med familj och vänner

Ї Senaste boken: Talang 2.0, Linus Jonkman

Ї Senaste låten: ”Ten feet off the ground” med Jay

Smith

Ї Kuriosa: Spelar trummor

Så tycker branschen om Boverkets gränsvärden

Omkring 100 remissinstanser svarade på Boverkets förslag om att införa gränsvärden för klimatdeklarationer. De flesta är positiva, men en del vill även se tuffare tag.

Av totalt 164 remissinstanser i form av myndigheter, kommuner, organisationer och företag hade omkring 100 inkommit med svar till regeringen sista dagen i maj. Kravet på klimatdeklarationer trädde i kraft i januari 2022, då utan krav på gränsvärden. Förra året lämnade Boverket in en rapport till regeringen som behandlar införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan från 2025. Detta förslag har nu varit ute på remiss.

IVL ÄR POSITIVA till införandet.

– Det är positivt att gränsvärden införs men att de måste vara mer ambitiösa än de som Boverket föreslagit för att driva förändring och den omställning som krävs, säger Åsa Thrysin, expert på hållbart byggande på IVL Svenska Miljöinstitutet.

IVL:s bedömning är att den teknik och kunskap som krävs för att klara av mer ambitiösa gränsvärden redan finns och att hårdare krav efterfrågas av många aktörer i branschen.

– Bygg- och fastighetssektor är helt enkelt redo att ta sig an utmaningen och de klimatförbättrade produktalternativen som många tillverkare nu erbjuder behöver marknadsefterfrågan. Detta speglas även i färdplanen för bygg- och anläggningssektorn där mål om halvering av sektorns klimatpåverkan är satt till år 2030 och nettonollutsläpp

2045, säger Martin Erlandsson, forskare på IVL.

IVL ANSER ATT gränsvärden måste införas snarast då Sverige samt bygg- och fastighetsbranschen redan ligger efter i klimatomställningen. Om nivåerna på gränsvärden införs enligt förslaget anser IVL att gränsvärdena måste skärpas tidigare än efter fem år. Skärpningen måste sättas i linje med en vetenskapligt baserad minskningstakt, anser man.

I remissvaret lyfter IVL också att klimatdeklarationen borde inkludera fler byggprojekt än endast nyproduktion, till exempel renoveringsoch ombyggnationsprojekt. Cirka 30 procent av de totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn kommer från renovering, om- och tillbyggnad i dagsläget, enligt IVL.

– Om det totala utsläppet av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn ska minska måste lagstiftningen också omfatta renoverings-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt, säger Pelle Beckman, verksamhetsledare för Byggsektorns Miljöberäkningsplattform, IVL:s digitala tjänster för klimatberäkningar.

Även bland annat Åhlin och Ekeroth har lämnat in ett yttrande där man ställer sig bakom införandet av gränsvärden: ”Lagen om klimatdeklarationer har redan haft ett stort, positivt inflytande i branschen och vi anser det vara av yttersta vikt att gränsvärden införs snarast för att inte tappa fart i klimatomställningen”. Man tycker det vore kontraproduktivt att inte utgå från de uppdaterade referensvärdena. ”Klimatvinsten som genereras från lägre gränsvärden väger mycket tyngre

än de merkostnader som ändringen kan innebära. Både vi och våra branschkollegor är redo att möta gränsvärdena på ett kostnadseffektivt sätt. Det är tydligt att branschen vill ha hårdare krav och beklagligt om politiken halkar efter” skriver bolaget i sitt remissvar.

VENTILATIONSBOLAGET Östberg Group instämmer i stort till förslaget, men noterar att det inte nämns mycket om ökade administrativa kostnader för byggherrar och leverantörer, vilket kan komma att påverka små och medelstora företag.

”I förslaget nämns att det finns risk att byggherrarnas administrativa kostnader kan öka med 1-5 procent men eftersom byggherrar kommer att flytta rapporteringskraven vidare till sina leverantörer så bör det förtydligas att enkla rapporteringssystem, bra vägledning och effektiva rapporteringsverktyg bör eftersträvas i samband med införande av alla nya regler”, skriver Östberg Group.

I SVENSKT TRÄS remissvar framhåller man att gränsvärdena som föreslås för 2025 behöver vara skarpare för att lagen om klimatdeklaratio-

ner ska styra mot målet och tvinga byggprojekt med hög klimatpåverkan att vidta åtgärder.

– Det är jättebra att det införs gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Men vi vet att det redan idag går att bygga med lägre klimatpåverkan än de föreslagna gränsvärdena för 2025. Med tanke på det stora behovet av omedelbara och kraftfulla åtgärder för klimatet behövs gränsvärden som ger en brant minskningskurva av utsläppen och en halvering till 2030, säger Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä. HENRIK EKBERG

Klimatdeklarationerna syftar bland annat till att minska koldioxidavtrycket.

Utvecklingen på fasadmarknaden har varit starkare än för byggmarknaden totalt, främst på grund av en större andel renoveringsprojekt inom bostadssektorn, skriver Thomas Ekvall, marknadsanalytiker på Prognoscentret.

Så påverkas byggvarumarknaden när konjunkturen vänder

Byggbranschen i Sverige har under det senaste året stått inför betydande utmaningar. Kostnadsökningar och fallande fastighetspriser, påverkade av stigande räntor, har satt press på både bostads- och lokalbyggandet. Både nybyggnation och renoveringsprojekt har påverkats vilket i sin tur renderat i fallande efterfrågan på byggmaterial

Högre räntor och besparingar har lett till en försvagning av konjunkturen, vilket har drivit Sverige in i en lågkonjunktur som förväntas nå sin botten under 2024. Trots att denna lågkonjunktur förväntas vara relativt mild, har byggbranschen drabbats hårt eftersom den tidigare har haft hög aktivitetsnivå, främst gynnad av låga räntor och god tillgång till riskvilligt kapital. För närvarande verkar det sannolikt att konjunkturen kommer att bottna i år, med en långsam ekonomisk återhämtning som börjar därefter. Tecken på att det verkligen vänder bör inkludera en minskning av konkurser och ökad framtidstro bland hushåll och företag.

Den största risken för att denna återhämtning inte sker är om infla-

tionen förblir högre än 2 procent eller om den åter skulle börja stiga. Om inflationen förblir hög kommer även räntenivåerna att vara fortsatt höga, vilket då särskilt skulle hämma byggbranschen. Flera faktorer kan bidra till en fortsatt hög inflation. Två faktorer är högre lönekrav efter en tid med ökade kostnader för hushållen samt ökad protektionism som leder till generellt högre tillverkningskostnader. Två andra är den gröna omställningen samt global upprustning av försvar. Bägge dessa leder till högre efterfrågan/ priser på råmaterial samt energi samtidigt som offentliga satsningar mot dessa områden ökar. Även om konjunkturen stärks, förväntas investeringsklimatet inte återgå till samma gynnsamma nivåer som rådde före inflationens uppgång. Detta kommer särskilt att påverka bostadsbyggandet och bostadsrenoveringar negativt jämfört med lokalbyggandet eller för den delen anläggningsmarknaden.

Nybyggnation av bostäder har drabbats hårdast av den högre inflationen och de högre räntorna. Byggkostnaderna har ökat snabbt medan bostads- och fastighetspriserna har fallit, vilket gör det svårt att bygga

med lönsamhet. Även om situationen förbättras och investerare blir mer benägna att ta risker igen, kommer marknadsförutsättningarna sannolikt inte att återgå till tidigare gynnsamma nivåer. Byggstarterna för nya bostäder nådde sin topp 2021 men har sedan dess minskat kraftigt. Under 2024 väntas bostadsbyggandet ligga 60 – 70 procent lägre än under toppåret 2021.

NYBYGGNATION AV LOKALE R har haft en stark utveckling under de senaste åren, men bilden för 2022–2023 är något förvrängd på grund av ett fåtal stora projekt som påverkat marknaden kraftigt positivt. De stora projekten är främst kopplade till industrisatsningar i Norrland samt byggande av nya sjukhus i flera svenska städer. Däremot är förutsättningarna för byggande av kommersiella lokaler osäkrare på kort sikt, delvis på grund av ökade vakanser och högre bygg- och finansieringskostnader.

Renoveringar av både bostäder och lokaler minskade under 2023. Förutom att inflationen gröpt ur de reala inkomsterna för hushållen har man även valt att lägga pengarna på andra saker än renoveringar.

Samtidigt har även fastighetsbolag dragit ner på renoveringarna. De huvudsakliga orsakerna till denna dämpning är svagare prisutveckling, stigande byggkostnader och högre finansieringskostnader. Dock förväntas renoveringsmarknaden återhämta sig, med en betydande uppgång som tros börja i år.

Utvecklingen i byggmarknaden påverkar i sin tur efterfrågan på olika byggmaterial. Då vissa material förbrukas mer i vissa typer av byggnader eller mer i nybyggnation kontra renovering exempelvis skiljer sig utvecklingen åt, både mellan olika byggmaterial och gentemot byggmarknaden som helhet. Hur stor nedgången blir och när botten nås beror i hög grad på exponeringen mot bostäder, särskilt nybyggnation av bostäder. Byggmaterial med hög exponering mot bostadsmarknaden förväntas få en djupare nedgång. Samtidigt ser material som installeras tidigt i byggprocessen ut att ha det värsta bakom sig medan material som installeras senare fortsatt förväntas ha det tufft. Utvecklingen på fasadmarknaden har varit starkare än för byggmarknaden totalt, främst på grund av en större andel renoveringspro-

jekt inom bostadssektorn. Ytterdörrar har haft en svagare utveckling jämfört med både byggmarknaden och fasad, men en återhämtning i konsumentrenoveringar förväntas ge en uppgång redan i år. Både fasad och ytterdörrar installeras även i lokaler, som har utvecklats starkare än bostäder, vilket också håller emot nedgången.

KÖKSMARKNADEN DÄREMOT HAR haft det mest utmanande av de branscher Prognoscentret bevakar och analyserar vilket helt beror på utvecklingen i bostadsmarknaden. Även i år förväntas marknaden att minska.

Tekniska installationer såsom el, ventilation och VVS, har haft en god utveckling. Service av befintliga system utgör en stor andel av den totala marknaden och eftersom förbrukningen är mer viktad mot lokaler påverkas branschen inte lika mycket av nedgången i bostadsbyggandet.

THOMAS EKVALL MARKNADSANALYTIKER

ETT BREV FRÅN

19 000 VÄNNER

Byggcheferna består av 19 000 människor med samma vardag som du. Samma ångest över svåra projekt. Samma kickar av att lösa problem.

Samma stolthet över att vara med och bygga Sveriges samhälle.

Medan du sköter ditt jobb kämpar Byggcheferna för att ditt företag ska få lätt att rekrytera. Vi jobbar för att makthavare och politiker ska förstå vad du behöver. Vårt mål är att hela samhällsbyggnadssektorn ska präglas av säkra arbetsmiljöer, schysta villkor, sund konkurrens och mångfald.

Tack vare din medlemsavgift kan vi sprida en uppdaterad bild av sektorn, debattera i riks- och branschmedier, möta ministrar, driva kampanjer, besöka skolor och hålla koll på allt som rör din yrkesroll.

Byggcheferna är en del av Ledarna, Sveriges chefsorganisation, och vi hjälper dig att bli den bästa möjliga chefen i en av Sveriges viktigaste branscher.

För vi vet att alla tjänar på ett bra ledarskap. Tack för att du är med!

Fa koll pa dina förmaner

Se vad som ingår i ditt medlemskap påbyggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Fredrik Essehag

Andreas Ölmeby

Projektnamn

Consto AB Gårdshuset

Derome AB Freden Större

Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB Örby

Jerry Zetterlund, William Vizcaino

Nicklas Carlsson

Joakim Svahn

NA Bygg AB Solar logistikcenter

2xa Entreprenad AB BRF Kista Square Garden etapp 1

Boman & Svahn Bygg & Entreprenad AB ROT-renovering Västhaga, etapp 2

Stefan Pettersson HMB Construction AB Kv Seminariet, etapp 1

Fredrick Lindau BAB bygg AB Åsbytorp

Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB Väppeby 2

Projektrubrik

Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

Nybyggnad av flerbostadshus mm i Stockholm

Nybyggnad av logistikcenter i Via industriområde, Kumla

Om- och påbyggnad till bostäder i Kista etapp 1

ROT-renovering i flerbostadshus, Västhaga, Örebro, etapp 2

Nybyggnad av flerbostadshus på Luthagen, Uppsala, Etapp 1

Nybyggnad av vårdboende i Strövelstorp, Ängelholm

Nybyggnad av flerbostadshus i Bålsta, etapp 2

kommun Byggkostnad

Sundbybergs stad 350-400 mkr

Sundbybergs stad 200-300 mkr

Stockholms stad 200-250 mkr

Kumla kommun 170-200 mkr

Stockholms stad 150-200 mkr

Örebro kommun 150-200 mkr

Uppsala kommun 170 mkr

Ängelholms kommun 150-170 mkr

Håbo kommun 160 mkr

Erik Högström Hansa Bygg AB Räddningsstation Nybro Nybyggnad av räddningsstation i Nybro Nybro kommun 150 mkr

Peter Larsson BC Linköping AB Kv Flamman etapp 1

Anders Lindkvist NCC Sverige AB Ombyggnad H1-H4 Migrationsverket

Jari Jussila Jussila Bygg AB Projekt Hercules

Johan Lindahl GBJ Bygg AB Hjortsjöskolan

Jacob Christensson MVB Syd AB Lomma

Rotrenovering av flerbostadshus i Linköping etapp 1 Linköpings kommun 130-150 mkr

Flens kommun 140 mkr

Ombyggnad till lokaler för försvarsverksamhet vid Migrationsverket i Flen

Nybyggnad av flerbostadshus i Torslanda, Göteborg, etapp 1 Göteborgs stad 125-150 mkr

Nybyggnad av skola i Vaggeryd Vaggeryds kommun 100-150 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Lomma Lomma kommun 100 mkr

Pelle Hansson Svenska Undervattensentreprenader AB K0070.620 Pir 5 Muskö Rivning och nybyggnad av pir 5 vid Muskö Haninge kommun 95 mkr

Hanna Ivansson Lindbäcks Bygg AB Kvarnögat, Kvarnfallet

Jesper Forsman Asplunds Bygg i Mellansverige AB Storkök Eksjö, K0024.076

Nybyggnad av flerbostadshus (Kombohus) i Rinkeby, Stockholm Stockholms stad 80-100 mkr

Ombyggnad av storkök i Eksjö Eksjö kommun 80 mkr

Mikael Bylin Consembly AB Olympen Ombyggnad av bank, flerbostadshus, innergård i Sundsvall

Sundsvalls kommun 50-100 mkr

Niclas Lundborg Wästbygg Entreprenad AB Förråd i Borås Ombyggnad av förråd i Borås Borås stad Ej officiell

Camilla Eriksson Eksjöhus AB Västra sälen

Henrik Lundin

SjötorpsHus AB Örbyhus förskola

Nybyggnad av flerbostadshus i Malung Malung-Sälens kommun 60-70 mkr

Nybyggnad av skola i Örbyhus Tierps kommun

Jonas Lundberg Rekab Entreprenad AB Kv Tränaren 8, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Vännäs

Tobias Kvarth Consto AB Logistikbyggnad Villingsberg, K0163.406

Vännäs kommun

50 mkr

40-45 mkr

Nybyggnad av logistikbyggnad på Villingsberg, Fortifikationsverket Karlskoga kommun 40 mkr

Pär Höök NJB AB LSS-boende Laggarudden Nybyggnad av LSS-boende i Ludvika Ludvika kommun

Mikael Ekstrand, Niklas Berglund

Dala Byggsamverkan AB Friskis & Svettis

Daniel Håkansson Granflo Bygg AB Sankt Sigfrid

Sofia Steineck Jonsson Byggprojektering & Miljö AB Max

Karl Hoffman TJF Entreprenad AB Kummelnäs

Ombyggnad av Friskis & Svettis i Borlänge

Nybyggnad av flerbostadshus i Åseda

Borlänge kommun

Uppvidinge kommun

Nybyggnad av hamburgerbar i Sandviken Sandvikens kommun

Företag Kommun

Stockholms län

Mälardalens UtvecklingsEntreprenad AB Nacka

LMLK Bygg AB Lidingö

H-M DESIGN ART BYGG AB Rosersberg

Krilla målare AB Stockholm

Adjan Bygg och Entreprenad AB Bagarmossen

NJ Byggbemanning AB Sollentuna

EED Bygg och Transport AB Norsborg

Zivna Bygg & Renovering AB Täby

Selle El&bygg AB Stockholm

UMI Kraft AB Vällingby

LQ Byggruppen AB Huddinge

Abby och Oggi AB Stockholm

Leana bygg AB Sundbyberg

Levia Bygg AB Farsta

Uppsala län

Weraton Sweden AB Uppsala

Södermanlands län

Vingåkers Vvs & Bygg installationer AB Vingåker

Östergötlands län

NBAB I NORRKÖPING AB Norrköping

SKAVOJ AB Vadstena

Avelövs bygg och bemanning AB Motala

Bolink Bygg AB Linköping

Jönköpings län

Göta alltjänst och bygg AB Huskvarna

Kalmar län

PM Stålmontage AB Västervik

Blekinge län

Bygg & Taktäckarna Syd AB Karlskrona

Skåne län

E4 Consulting AB Lund

Österlens Mur & Kakeltjänst AB Tomelilla

Skandinavisk Elkraft AB Hässleholm

Askar Måleri AB Malmö

Pro AP Bygg AB Landskrona

Sundetspärla Bygg AB Helsingborg

Proffsakuten B&R AB Lund

Modéer Mark AB Vintrie

Mästerfog Skåne AB Tormestorp

VSD Bygg AB Påarp

30 mkr

30 mkr

30 mkr

25 mkr

Nybyggnad av parhus i Nacka Nacka kommun 20-30 mkr

Anton Johansson Rekab Entreprenad AB LSS-boende Nordmaling Nybyggnad av LSS-boende i Nordmaling Nordmalings kommun 25 mkr

Pär Mörnhed PMB Construction Sverige AB Karlshamn Energi

Albin Johannesson Entreprenad AB Stele Falkenbergsskolan

Jim Karlsson Peab Byggservice AB Kattfoten

Ombyggnad/anpassning av lokaler för Karlshamn Energi AB Karlshamns kommun 25 mkr

Om- och tillbyggnad av kök och matsal vid skola i Kalmar Kalmar kommun 25 mkr

Nybyggnad av LSS-boende i Ljungaviken, Sölvesborgs kommun

Sölvesborgs kommun 20-25 mkr

Rasmus Nordström Or3 Fastigheter BH 14:2 AB Bergshammar Tillbyggnad av affärshus i Nyköping Nyköpings kommun 20-25 mkr

Ted Eriksson

Jan-Åke Kjeller, Rickard Gotting

Betege Byggen AB Kv Tofflan 4/Trappan 5 Stambyte i flerbostadshus på Södermalm, Stockholm

Byggbröderna Anläggning i Falkenberg AB Flaket

Morgan Lindstam AB Lindstams Bygg LSS Lövgatan

Emma Gremo

Stefan Andersson, Stefan Kühne

Oljibe AB K0070.822 ROT Kanslibyggnad Muskö

Stockholms stad 10-30 mkr

Nybyggnad av industrihus i Laholm Laholms kommun 15-20 mkr

Nybyggnad av LSS-boende i Mantorp Mjölby kommun 16 mkr

Totalrenovering av kanslibyggnad vid Muskö Örlogsbas Haninge kommun 10-20 mkr

Sidskogen Bygg AB Löjtnantsgatan 9 Hyresgästanpassning på kontor och nybyggnad av carport i Ljusdal Ljusdals kommun 5-8 mkr

Henrik Andersson Henrik Anderssons Byggnads AB

Rönnowska skolan - Kök och matsal

Ombyggnad till kök och matsal vid skola i Helsingborg

Helsingborgs stad Ej officiell

Nordic Rörteknik AB Arlöv

Meridian Bygg AB Malmö

Hallands län

Byggtjänst Göteborg AB Halmstad

Västra Götalands län

AB SBEB Mariestad

Böj På Rakbit AB Uddevalla

Badrumsfixaren i Sverige AB Göteborg

Brixton Bygg AB Göteborg

Drin AB Partille

Västmanlands län

P 2001 Entreprenad AB Hallstahammar

Dalarnas län

Bröderna Hamrén AB Orsa

SH Gräv AB Säter

38 Bygg AB Mora

Gävleborgs län

J.Bolins elinstallationer AB Gävle

Jämtlands län

CG Traktor AB Östersund

Västerbottens län

Grävservice i Västerbotten AB Umeå

Norrbottens län

KaJo Måleri AB Luleå

Andreas Brudell AB Luleå

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.

Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Tapet med ekar

Q Vintage Oaks från Rebel Walls har ett stort motiv av majestätiska ekar som målats för hand för en storslagen och exklusiv look. Tapeterna går att välja i Rebel Mattic som klistras på väggen eller Rebel Mattic Peel & Stick som är självhäftande. Finns i vintage-grönt, brunt och beige. Design: Rebel Studio.

Q EU Brandklass B-s1.

Q Avtorkningsbar.

Q 100% giftfri. VOV-fri. www.rebellwalls.se

Duschtoalett

Q Geberit lanserar AquaClean Alba, en enkel och elegant duschtoalett som ska introducera en ny standard för personlig hygien i det moderna badrummet. För att göra duschtoaletten tillgänglig för fler ligger modellen i en lägre prisklass än de tidigare varianterna av AquaClean men har fortfarande de viktigaste funktionerna hos en duschtoalett. www.geberit.com

Robusta planteringslådor på hjul

Q Planteringslådor på hjul är praktiskt då de lätt går att flytta runt. Hjulen är monterade på en robust, dränerande bottenplatta som tål hög vikt. Det går även att välja hjul med broms om lådorna utsätts för hård vind eller sluttande mark. Norsk design, svensk produktion. Finns i flera olika utföranden. www.bedd.no

Färdigbyggd holk

Q Multiholken Kimrök tillgodoser fågelns olika behov och är samtidigt ett fint inslag i trädgården. Dess smarta design har tagits fram i samråd med ornitologer och den är användbar året runt. Under våren är den en fågelholk och på hösten omvandlas den lätt till en fågelmatare.

Q Namnet Kimrök kommer från det svarta pigment som utvinns från sot. Långt in på 1900-talet var kimrök ett viktigt pigment inom byggnadsmåleri och det har även använts av allmogemålare som fick fram sitt svarta pigment från sotet av bränt björknäver.

Q Multiholken kan monteras på vägg, träd eller stolpe.

Q L: 192 B: 180 H: 244 mm. www.wildlifegarden.com/sv

Varselplagg med

extra ventilation

Q Blåkläder har utvecklat arbetskläder som har UV-skydd och är tillverkade av material som andas. Bland nyheterna för i år finns ett luftigt linne certifierat enligt ISO20471 klass 2 samt ett par flexibla varselshorts med 4-vägsstretch och ventilation baktill på oket. Långbyxorna i samma serie är utrustade med ytterligare ventilationsnät i knäveck och inne i knäfickan för att skapa mer luftgenomströmning.

Q Blåkläders UV-skyddade pikétröja i varsel har precis som den långärmade tröjan segmenterade reflexer och strategiskt placerade meshpaneler för att lufta och transportera fukt.

Q Varselkilten har reflexer runt om samt praktiska fickor och hällor upptill. www.blaklader.se

Golvklinker för utomhusbruk

Q Golvabia har lanserat Milano City 20mm, en tjockare klinkertyp speciellt avsedd för utomhusbruk. Tjockleken gör dem stabila och frostbeständiga samtidigt som de exakta måtten gör dem lätta att lägga. Läggningen sker direkt på sandbädd eller med traditionell sättning med frostsäker fix på fast underlag. Klinkern är tålig mot salt vilket tillsammans med den släta ytan gör dem lätta att hålla ren. Milano City finns även i traditionellt utförande. www.golvabia.se

Hängare och hyllor till paneler

Q WoodUpp som tillverkar väggpaneler har lanserat hängare och hyllor som enkelt går att montera på panelerna. Create finns i enkel, vertikal eller horisontell design.

Q Vertikala hängare är gjorda för att hänga upp saker som jackor och väskor direkt på Akupanelerna. För bredare föremål finns horisontella hängare.

Q 60-sekunders montering. Det behövs inga skruvar och de lämnar inga märken efter sig på panelerna. www.woodupp.se

Batteridriven sekatör

Q Stihl lanserar under sommaren ASA 20 – en batteridriven sekatör som väger mindre än 1000 gram. För att undvika avbrott i beskärningen visas batteristatus och antal snitt tydligt på en OLED display. Den ska göra en exakt beskärning med en diameter på upp till 25 millimeter.

Q Sekatören ingår i batterisystemet Stihl AS, och samma batteri kan användas till flera andra trädgårdsmaskiner.

Q Med det kraftfulla AS batteriet kan användaren utföra upp till 2000 klipp per laddning, vilket möjliggör lång arbetstid i trädgården.

Q OLED displayen ger användaren viktig information om batterinivå och driftläge. www.stihl.se

Han leder Bengt Dahlgrens nya avdelning

Q Bengt Dahlgren lanserar ny avdelning för strategisk hållbarhet. Den nya avdelningen leds av Dennis Fredin, med lång erfarenhet som KMA inom byggbranschen. Dennis har rekryterats från Kålltorps Bygg och tillträdde sin nya tjänst på Bengt Dahlgren den 3 juni.

Peab stärker ledarskapet i norr

Q Den 1 juni tillträdde Hans Boija tjänsten som regionchef för Peab Anläggning Nord. Han kommer ursprungligen från Sundsvall, bor i Umeå och har mer än 20 års erfarenhet av branschen.

Närmast kommer han från tjänsten som arbetschef för Västerbotten/Örnsköldsvik. I sin roll som arbetschef ledde han den påbörjade utbyggnaden av Port of Skellefteå som blir norra Sveriges nya logistikcenter.

Hans Boija efterträder Jörgen Eriksson som får en ny roll som affärsstöd i Peab Industribyggnad i Norr AB (PIAB).

Tyréns rekryterar ny affärschef från Nordr

Q Den 27 maj började Soon Hammarström som ny affärschef för affärsområdet Arkitektur Öst på Tyréns. Närmast kommer hon från Nordr där hon arbe-

tat som projektutvecklare. Soon är i grunden planeringsarkitekt och har en masterutbildning i företagsekonomi. Hon har drygt tjugo års erfarenhet inom olika delar av branschen, bland annat som vd på Landskapslaget, studiochef på Tengbom Stadsbyggnad/ArchTech and Future och som projektchef på Seniorgården/Borätt inom JM-koncernen.

Ny ledning i Peabbolag

Q Peabbolagen Swerock och Peab Asfalt tillsätter två nya chefer. Angelika Bohlin blir vd för Swerock och Peab Asfalt i Sverige och Ludwig Zetterström blir ny COO.

Angelika Bohlin har över 25 års erfarenhet i branschen från ledande befattningar inom bland annat Skanska och Infranord. Hon kommer närmast från rollen som chef affärsstöd Asfalt och Swerock.

Ludwig Zetterström, i dag vd på Peabbolaget Swecem, tillträder tjänsten som COO och kommer att leda det nordiska samarbetet inom produktsegmenten asfalt, betong, råvaruförsörjning, transport och maskin. Han behåller rollen som vd för Swecem samtidigt som ansvaret utökas.

De tillträdde sina nya tjänster den 1 juni.

Hon ska leda Bygmas hållbarhetsarbete

Q Isabel Cadenius har tillträtt rollen

som hållbarhetschef på Bygma. Hon kommer närmast från en motsvarande tjänst hos Kesko (K-Rauta och K-bygg).

Svevia tillsätter ny chef för division Industri

Q Den 1 november tillträder Johan Jansson som chef för division Industri i Svevia. Johan Jansson har närmare 20 års erfarenhet inom vägoch beläggningsbranschen där han haft en rad ledande befattningar inom NCC-koncernen, bland annat som divisionschef för asfaltverksamheten i Norden. Senast kommer Johan från en tjänst som vd för Lastbilscentralen i Tvåstad AB.

NCC-chef återvänder till Purac och tar över vd-rollen

Q 1 september tillträder Mats Helander som ny vd för Purac, ett bolag inom vattenrening. Mats Helander kommer närmast från NCC där han arbetar som projektchef, Vattenoch miljöteknik, inom NCC Sverige. Han har 30 års erfarenhet inom vatten- och avloppsbranschen, främst inom projektgenomförande. Under åren 1989-2009 arbetade Mats på Purac AB i olika befattningar, varav de sista fyra åren som divisionschef.

Jernhusen utser ny HR-chef

Q Sofia Campos utses till ny chef HR på Jernhusen. hon har tidigare haft roller

som Head of HR på Nexus Group, HR Director på CGI BU Stockholm och HR Director på Visma Commerce. Sofia Campos tillträder 1 juli 2024, och kommer i och med anställningen ingå i Jernhusens ledningsgrupp.

Nya medlemmar i Svevias koncernledning Q Svevias koncernledning får två nya medlemmar: Robert Karlsson har varit vd för Svevias maskinbolag Arento sedan 2016. Dessförinnan arbetade han inom Sveviakoncernen sedan 2013, som depåområdeschef och maskinchef.

Mathilda Scott har varit på Svevia sedan 2015, och har bland annat haft rollen som chef för kompetensförsörjning innan hon tillträdde sin nuvarande tjänst som koncernövergripande HR-chef 2022.

Poseidon välkomnar ny vd

Q Ylva Morén blir ny vd för Poseidon, Göteborgs stads bostadsbolag. Hon har tidigare arbetat som chef och ledare i både statlig och kommunal förvaltning samt även i rollen som styrelseordförande. Ylva har en gedigen erfarenhet från arbete i kommunledning, senast som kommundirektör i Munkedals kommun.

Det är ännu inte klart när Ylva tillträder sin nya befattning.

Assemblin VS får ny CFO

Q Johan Hansson blir ny CFO på Assemblin VS från och med augusti 2024. Han kommer närmast från Nomor/Rentokil

Initial där han arbetat som CFO/Finance Director. Bland tidigare erfarenheter kan nämnas Business Controller på Infratek. Johan ersätter Jonas Mårdell, som efter många år som CFO på Assemblin VS har tillträtt en roll som analyschef i koncernbolaget, men kommer under en period att vara verksam som interim CFO för Caverion Sverige.

Han tar över som vd för Nivika Fastigheter

Q Styrelsen för Nivika Fastigheter har utsett Sverker Källgården till ny vd. Sverker, som tillträdde den 1 juni 2024, kommer senast från en roll som vd för det noterade fastighetsbolaget Cibus Nordic Real Estate AB. Innan dess har han haft ledande positioner på bland annat Hufvudstaden och Byggpartner i Dalarna. Niclas Bergman är kvar i Bolaget och övergår till rollen som strategisk affärsutvecklare.

RO-Gruppen rekryterar klimatexpert

Q Som ett led i RO-Gruppens målsättning om fortsatt hållbar tillväxt samt att nå högt satta mål gällande klimatarbetet har man inrättat en ny roll som Verksamhetsutvecklare inom klimat och miljö. Till tjänsten har man rekryterat Lindha Feldin. Hon har en gedigen meritlista och har de senaste åren arbetat med att stötta bygg- och fastighetsbranschen framåt i branschens stora klimatomställning. Senast i rollen som strateg inom cirkulär ekonomi

på näringslivavdelningen i Region Halland. Där har hon sedan 2023 byggt upp Bruka Halland – en satsning på återbruk och cirkulär affärsutveckling inom bygg och fastighet.

Stockholms-vd byter roll inom Bengt Dahlgren Q Bengt Dahlgren Stockholms tidigare vd Erik Bolander går in i en ny tjänst som affärsutvecklingschef. I positionen som affärsutvecklingschef på Bengt Dahlgren Stockholm ansvarar han för att öka efterfrågan för bolagets produkter och tjänster. Viktiga fokusområden är bland annat att etablera nya affärsrelationer samt utvärdera marknad och branschtrender.

Ny affärsenhetschef för JM Fastighetsutveckling

Q Pär Vennerström, affärsenhetschef för JM Bostad Stockholm sedan 2014, är från och med den 1 juni 2024 affärsenhetschef även för JM Fastighetsutveckling. Detta som en följd av att Mikael Åslund, tidigare affärsenhetschef för JM Fastighetsutveckling, tillträder som vd och koncernchef för JM.

Affärsenhet Fastighetsutveckling är JM:s enhet för utveckling av hyresrättsbostäder, vård- och omsorgsboende, kommersiella lokaler samt förvaltningsverksamheten.

Pär Vennerström har lång erfarenhet av JM och arbete i JM:s koncernledning, och har dessutom tidigare innehaft rollen som chef för affärsenhet Fastighetsutveckling.

Förändringen innebär även att antalet medlemmar i koncernledningen reduceras från 11 till 10 personer.

Transaktionsansvarig tar över ansvaret för i Västsverige Q Svenska Hus har utsett Peter Stalfors till ny regionchef i Göteborg. Peter har en gedigen bakgrund inom finans- och fastighetsbranschen och har tidigare ansvarat för transaktions-, värderings- och finansieringsfrågor på Svenska Hus sedan 2019. Innan dess arbetade han som kundansvarig på SBAB och på Swedbank.

I sin nya roll som regionchef kommer Peter att leda och utveckla Svenska Hus verksamhet i Västsverige, där bolaget äger och förvaltar 47 fastigheter.

Smidmek startar egen konstruktionsavdelning Q Smidmeks satsning ska säkra den verksamhetskritiska konstruktionskompetensen, genomförs genom rekrytering av tre nyckelpersoner inom området. De tre nyrekryterade nyckelpersonerna är ett redan sammansvetsat gäng som arbetat tillsammans på företaget K-Prefab. Den nya konstruktionsavdelningen kommer att bestå av Robin Winkvist, statiker och gruppchef, Peter Norrman, ansvarig för den tekniska utvecklingen, och Magnus Wictorsson, uppdragsledare.

Mats Helander

Ylva Morén

Erik Bolander

Angelika Bohlin och Ludwig Zetterström

Dennis Fredin

Robert Karlsson och Mathilda Scott

Johan Hansson

Peter Stalfors

Isabel Cadenius

Hans Boija

Sofia Campos

Lindha Feldin

Robin Winkvist, Peter Norrman och Magnus Wictorsson

Johan Jansson

Soon Hammarström

Japansk minimalism i Haninge

I Haninge strax söder om Stockholm kommer det att byggas flerbostadshus i trä med fokus på hållbarhet. Designen är baserad på japandi - en kombination mellan japansk minimalism och skandinavisk design. Fasaderna i neutrala färger ska smälta in bland de omgivande tallarna. –En utmaning är att försöka bevara så mycket som möjligt av den befintliga naturen i området, säger Staffan Hagström, vd på Ekeblad Bostad.

Brf Bonsai kommer till stora delar att byggas med trä, vilket ska minska koldioxidbelastningen på miljön. Fasaderna kommer att bestå av Thermowood, värmebehandlat trä, som inte kräver någon ytterligare kemisk behandling. Husen kommer även att förses med både bergvärme och solceller.

– Andra åtgärder vi gör är parkeringsplatser med laddningsmöjligheter, miljömärkning och en gemensam grön innergård i trapphusen, berättar Staffan Hagström.

PROJEKTET GENOMFÖRS AV bostadutvecklaren Ekeblad Bostad i samarbete med fastighetsbyrån Alexander White. Mycket av det som byggs i området är oftast i anslutning till pendelstationen Vega som öppnade för fem år sedan, men Brf Bonsai har man istället valt att lägga i ett befintligt villaområde.

– Att kunna bo i högkvalitativ nyproduktion i ett villakvarter är mycket ovanligt. Man får det bästa av två världar – låga hus i en harmonisk miljö, insprängt i naturen. Det är också anpassat för att smälta in i naturen just av anledningen att det ligger i ett villaområde – att man på så sätt också tar hänsyn till de kringboende, säger Magnus Ohlsson, fastighetsmäklare på Alexander White. Brf Bonsai kommer att bestå av 42 lägenheter där storleken varierar från två till fyra rum och kök, inklusive unika fyrarumslägenheter med loft.

– Det kommer att bli något utöver det vanliga tror vi. Förutom genomtänkta materialval med en blink-

ning mot japandistilen, så är takhöjderna rejält tilltagna. Lägenheterna har 2,70 meter i takhöjd men många får ännu högre och vissa får hela fem meter i takhöjd i delar av bostaden. Tillsammans med generösa fönsterytor och stora ljusinsläpp så lär boendemiljön bli något man inte hittar i alltför många flerbostadshus i Vega, säger Staffan Hagström. Enkelhet, naturmaterial, hållbarhet, enkla mönster och neutrala kulörer är ledorden i inredningen.

– Varje bostad får en privat balkong/uteplats utåt och en del av entrébalkongen inåt kvarteret för att få till många och bra sollägen. På innergården har vi som ambition att bevara så mycket som möjligt av befintlig vegetation för att få till en skogslik och naturlig miljö, berättar Lovisa Stadig Rosvall som är arkitekt på Ekeblad Bostad.

Hon tycker att de tillsammans med Kaminsky arkitektur fått till ett bostadskvarter med unika kvalitéer.

– Med den värmebehandlade träfasaden, som skiftar i brunt och grått, tillsammans med de dovt gröna plåtdetaljerna spelar det fint mot den växtlighet som finns på platsen. Vi ville efterlikna färgerna på de många tallar som de boende kommer att gå längs med på entrébalkongen och titta ut över från köksfönstret.

Första spadtaget är planerat att tas i slutet av hösten 2024 och bostäderna planeras att stå klara under det första kvartalet 2026.

– Ambitionen är att bevara så mycket det bara går av träd och vegetation på det som ska bli innergården, samtidigt som vi behöver ha plats för etableringen av bodar och kranar med mera. Vi bygger också mitt i ett villaområde vilket gör att vi funderar mycket på hur vi kan ta hänsyn och störa våra grannar så lite som möjligt under byggtiden, säger Staffan Hagström.

ANNIKA RÅDLUND

Bonsai

Q Typ av fastighet: Flerbostadshus

Antal lägenheter: 42

Upplåtelseform: Bostadsrätter Boyta: 55-84 kvm

Antal rum: 2-4 rum och kök samt 4 rum och kök med loft.

Var: I Vega som är en ny stor stadsdel i Haninge kommuns nordvästra del.

Arkitekt: Lovisa Stadig på Ekeblad

Bostad tillsammans med Kaminsky Arkitektur

Byggstart: Senhösten 2024

Byggherre: Ekeblad Bostad

Byggföretag: Bergman & Höök

Byggnads AB

Typ av entreprenad: Totalentreprenad

Projektkostnad: Cirka 150 mkr

Planeras stå färdigbyggt: Q1 2026

Husprojektet Bonsai med 42 lägenheter ska byggas i ett grönområde - mitt i ett villakvarter. BILDER: EKEBLAD BOSTAD

Brf Bonsai kommer att ha en innergård där man ska integrera den befintliga floran från platsen.

Inredningen baseras på japandi, en kombination mellan japansk minimalism och skandinavisk design.

FÅ SINNESRO

FÅ SINNESRO

MED DEMEX

MED DEMEX

Demex har i flera decennier varit det självklara valet för högkvalitativa stängsel och grindar som håller dig och din egendom säker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.

Demex har i flera decennier varit det självklara valet förhögkvalitativa stängsel och grindar som håller dig och din egendom säker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.

Ett litet urval av vårt breda sortiment:

• Skjutgrindar

• Vikgrindar

Ett litet urval av vårt breda sortiment:

• Larmade elstaket

• Industristängsel

• Skjutgrindar

• Kravallstaket

• Vikgrindar

• Industristängsel

• Automatiska grindar

• Kravallstaket

• Mobila och fasta stängsel

• Automatiska grindar

• Rotationsgrindar

• Mobila och fasta stängsel

• Rotationsgrindar