Byggvärlden nr 13 2024

Hälften så tung som ditt vanliga virke

BLIR ETT AV EUROPAS

ARKIV

DEBATT

I en tid där klimatförändringarna utgör ett av de mest akuta hoten mot vår planet står vi inför en monumental uppgift: att reformera samhället för att stävja utsläppen av växthusgaser. Bygg- och anläggningssektorn står inför särskilt stora utmaningar - men också möjligheter.

Dags att kravställa klimatförbättrad betong i upphandlingar

I detta landskap har den svenska betongbranschen tagit betydande kliv framåt med innovation och handlingskraft. 2018 antog våra medlemsföretag utmaningen från Fossilfritt Sverige att skapa en färdplan för en klimatneutral betongbransch till 2045.

NU KAN JAG meddela att vi nått färdplanens första delmål - att kunna halvera klimatpåverkan från betong som används i husbyggnation! Att nå delmålet är ett bevis på betongföretagens engagemang och förmåga att inte bara ställa om, utan att även leda vägen mot en hållbar framtid. För att ta ytterligare kliv krävs dock att fler delar av samhället samverkar mer. En särskilt viktig roll spelar privata och offentliga beställare.

KRÖNIKA

För att vi ska kunna nyttja potentialen som klimatförbättrad betong erbjuder fullt ut måste efterfrågan på klimatförbättrad betong öka. För att det ska ske krävs en fundamental förändring i hur privata och offentliga beställare ställer krav vid upphandlingar. Vi är av åsikten att innovation och utveckling av ny teknik bör premieras. Att ställa om till klimatförbättrad betong är inte bara en fråga om teknisk möjlighet och kapacitet att leverera. Att ställa om handlar lika mycket om politisk vilja och ekonomiska incitament.

DÄRFÖR UPPMANAR vi politiken att vidta konkreta åtgärder:

Använd offentlig upphandling som ett verktyg för att främja klimatvänligt byggande, genom att

ställa krav baserade på ett livscykelperspektiv. Klimatförbättrad betong bör vara förstahandsvalet vid betongbyggande hos beställare.

Uppmuntra till återvinning och återanvändning av betong genom att revidera nuvarande avfallslagstiftning. Upphandlare behöver se rivningsmaterial som en resurs snarare än avfall.

Öka investeringarna i forskning och utveckling för nya materialtekniker, till exempel alternativa bindemedel, som kan minska betongens miljöavtryck ytterligare.

Stärk kunskapsnivån och kompetensen inom bygg- och anläggningssektorn genom satsningar på utbildning och fortbildning.

För att nå målet att tillverka klimatneutral betong till 2030, är det

avgörande med politiskt stöd för etableringen av en fullskalig anläggning för koldioxidinfångning och -lagring i Slite på Gotland.

VÅRT ÖVERGRIPANDE mål är att all betong ska vara klimatneutral till 2045, med delmålet att introducera klimatneutral betong på marknaden redan 2030. Jag är övertygad om att vi genom samarbete och rätt politiska beslut kan göra betongbranschen till en förebild för andra sektorer i omställningen till en hållbar bygg- och anläggningssektor. Bara tillsammans kan vi bygga ett samhälle där hållbarhet inte bara är en vision, utan också en konkret verklighet.

LÖFSJÖGÅRD, VD PÅ SVENSK BETONG

Chefens ansvar i avtalsrörelsen – att forma framtidens

Avtalsrörelsen är inte bara en fråga för fack och arbetsgivare – den berör oss alla, och som chefer bär vi ett särskilt ansvar. För oss inom Byggcheferna handlar det om att vara rösten för ledarskapet i bygg- och fastighetssektorn, och att se till att de avtal vi sluter både främjar verksamhetens framgång, men också säkrar goda arbetsvillkor för våra medarbetare och oss själva.

SÅ, VARFÖR ÄR avtalsrörelsen viktig? Det är här grunden för arbetsmarknadens spelregler läggs. Genom kollektivavtalen fastställs våra löner, arbetstider och andra villkor som påverkar vardagen för hundratusentals människor. För oss chefer innebär avtalsrörelsen dessutom att vi måste säkerställa att branschen förblir konkurrenskraftig, samtidigt som vi står upp för hållbara arbetsvillkor. Avtalsrörelsen är ett komplext samspel

med över 100 centrala parter, där industrin går först och sätter mycket för resten av arbetsmarknaden. Förhandlingarna syftar till att skapa balans mellan att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och att ge de anställda rimliga villkor. Men den verkliga utmaningen är att hitta den balansen, och det är här vi som chefer måste bidra med vår expertis och branschkunskap.

ATT DELTA I avtalsförhandlingarna innebär också att förstå vikten av långsiktiga lösningar. Vi har en historia av okontrollerade kostnadsökningar som orsakade både hög inflation och förlorad konkurrenskraft under 1970- och 1980-talen. Det var en erfarenhet som lade grunden för Industriavtalet 1997, ett avtal som syftar till att minimera konflikter och hålla Sveriges ekonomi stabil. För oss handlar det om att bevara den stabiliteten,

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

n 0651-150 50

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

villkor

men också om att förnya och förbättra våra avtal för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

FÖR BYGGCHEFERNA ÄR avtalsrörelsen en möjlighet att lyfta de frågor som är avgörande för branschens framtid – allt från kompetensutveckling till hållbara arbetsvillkor. Genom att engagera oss i förhandlingarna kan vi påverka villkoren för både chefer och medarbetare, och säkerställa att vi får kollektivavtal som inte bara främjar företagets framgång utan också skapar en hållbar och attraktiv arbetsmiljö för oss alla. Ibland behöver vi stanna upp och värna om det fina vi har. Svenska modellen är en internationellt respekterad struktur som bygger på samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Genom att förhandla utan inblandning av staten skapar vi stabilitet och

Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

utvecklar branschanpassade kollektivavtal. Detta system har lagt grunden för hållbara arbetsvillkor och en stark ekonomi. I en tid när världen blickar mot oss måste vi fortsätta värna om denna unika modell – inte bara för att skydda våra egna intressen, utan också för att visa vägen mot en schysst och rättvis arbetsmarknad.

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Högstadieskolan Djupadalsskolan kommer

Peab bygger Jönköpings nya skola

Q Peab har fått uppdraget att bygga Djupadalsskolan i Jönköping. Beställare är Jönköpings kommun och kontraktssumman uppgår till 160 miljoner svenska kronor.

– Vi är glada över att få vara en del av samhällsutvecklingen i Jönköping. Peab har stor erfarenhet av att bygga skolor och vi ser fram emot att få leverera en ny skola åt förväntansfulla elever, säger Anders Bergeling, regionchef Peab.

Uppdraget är en generalentreprenad med och bygget startade i augusti 2024. Byggnaden beräknas vara klar till januari 2026.

8 av 19

... kontrakt räknar Svevia hem i årets upphandling av Trafikverkets kontrakt för basunderhåll. Svevias kontrakt har ett sammanlagt värde av 1,5 miljarder kronor.

I Trafikverkets kontrakt ingår både sommar- och vinterunderhåll. Löpande vägunderhåll under sommaren är till exempel skötsel av slänter, lagning av vägyta, skyltar, vägräcken och dikesröjning. Vintertid handlar det mest om att snöröja, halkbekämpa och göra vägarna säkra och framkomliga. De flesta av kontrakten är fyråriga med möjlighet till två optionsår.

sin fabrik i Myresjö.(Fotot är från fabriken i Vrigstad.) FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Obos investerar halv miljard i Myresjö

Q Obos genomför nu omfattande investeringar för toppmodern produktion av trähus vid fabriken i Myresjö. Genom automatisering och effektivare logistikflöden ökar fabrikens produktivitet samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Investeringen beräknas uppgå till minst en halv miljard kronor under kommande fyra år.

Fabrikens första etapp som planeras stå färdig 2026, kommer även förbättra säkerheten och arbetsmiljön för medarbetarna genom exempelvis ny teknik som ersätter tunga lyft med automation.

Testanläggning för

3D-printing

av betong

Q Rise har invigt Nordens första test- och demoanläggning för 3D-printing av betong i Borås. Här får betongtillverkare möjlighet att fördjupa sina kunskaper, experimentera med nya idéer och tillverka prototyper.

Anläggningen kommer även användas i projektet E3D (Energieffektiva byggnadsfasader med 3D-printad betong). Det inleddes i juni 2024 och finansieras av Energimyndigheten. Syftet är att effektivisera resurs- och energianvändning vid tillverkning av fasadelement i betong.

Så påverkas bygg av budgeten

Regeringens budgetproposition för 2025 innebär satsningar och neddragningar som påverkar byggbranschen. Här är de viktigaste punkterna.

Regeringens budget för nästa år ryms på 3 176 sidor och väger 9 kilo. Den omfattar reformer för totalt 60 miljarder kronor. När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade den nya budgeten uppgav hon att inflationen pressats ned, men att lågkonjunkturen fortsätter.

Medlen ska fungera som en katalysator för bostadsbyggandet

– Vi genomför reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare för kommande generationer. Denna budget är ett viktigt steg på vägen dit, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

REGERINGEN HAR redan tidigare presenterat infrastrukturpropositionen med satsningar på 1 200 miljarder kronor fram till 2037.  Nu tillför man dessutom 140 miljoner kronor för att stödja bostadsprojekt i norra Sverige under 2025. Fram till 2028 ska den summan utökas till totalt 1,5 miljarder kronor.

– Den gröna omställningen och nyindustrialiseringen i norra Sverige medför stora utmaningar att ordna bostäder till alla nyinflyttade. Med-

Budgeten i korthet

len ska fungera som en katalysator för bostadsbyggandet i de berörda kommunerna, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

REGERINGEN FÖRESLÅR även i budgetpropositionen att 10 miljoner kronor avsätts till kreditgarantiavgifter i hela landet under 2025.

Q 140 miljoner satsas nästa år på bostadsbyggandet i norra Sverige. Fram till 2028 ska summan utökas till totalt 1,5 miljarder kronor.

Q Kreditgarantiavgifterna ska sänkas för att ytterligare underlätta byggande i etablerings- och omställningskommuner. Totalt avsätts 10 miljoner för åtgärden.

Q Infrastrukturpropositionen som presenterats tidigare omfattar satsningar på drygt 1 200 miljarder kronor. Vilket innebär en ökning med 200 miljarder fram till år 2037.

Q Reduktionsplikten höjs till 10 procent. Samtidigt sänks drivmedelsskatten för att kompensera för de ökade kostnaderna för bensin och diesel.

Q 1 miljard satsas på energiförsörjningen. Syftet är bland annat att öka kommu-

– För att underlätta bostadsbyggande sänker även regeringen kreditgarantiavgifterna i etableringsoch omställningskommuner. En kreditgaranti skyddar långivare mot kreditförluster samtidigt som den underlättar för byggaktörer genom att minska behovet av egen kapitalinsats eller topplån. Förslaget gäller alla etablerings- och omställningskommuner oavsett var i Sverige de ligger, säger Andreas Carlson.

nernas vilja att godkänna ny vindkraft. I budgeten föreslås även ett nytt investeringsstöd för energilager och pilotprojekt som berör kärnkraft.

Q Civilförsvaret får totalt 8,5 miljarder kronor 2025. Pengarna ska bland annat gå till att stärkt skydd inom transportsektorn. Från och med 2028 ska anslagen ha stigit till 15 miljarder.

Q Regeringen föreslår att 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning, för att säkra omställning i arbetslivet och en långsiktig kompetensförsörjning.

Q Subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Byggföretagen ser ljuspunkter i förslagen

Regeringens höstbudget innehåller nödvändiga investeringar i både infrastruktur och yrkesinriktad utbildning, enligt Byggföretagen.

– Det är hög tid att investera i ett förbättrat transportsystem, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Regeringens aviserade infrastruktursatsning på drygt 1 200 miljarder kronor innebär en ökning med 200 miljarder fram till år 2037.

Underhållsskulden för väg och järnväg behöver prioriteras

– Underhållsskulden för väg och järnväg behöver prioriteras. Ökad kapacitet för person- och godstrafik gynnar sysselsättning, beredskap och hela Sveriges konkurrenskraft, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Regeringen föreslår också att 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning, för att säkra omställning i arbetslivet och en långsiktig kompetensförsörjning.

– Företagen har kostnader för att kvalitetssäkra utbildningen av lärlingar från vuxen- och gymnasieutbildningen. Det är särskilt välkommet att bidrag till företag som tar emot gymnasiala lärlingar fördubblas från 3 500 till 7 000 kronor. Nu behöver en del av de 900 miljonerna öronmärkas till fler utbildningar inom till exempel anläggning, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

BYGGFÖRETAGEN SER ÄVEN positivt på den riktade satsningen på ökat bostadsbyggande i norra Sverige och en skattefri grundnivå upp till 300 000 kronor på investeringssparkonton, ISK. Nivån höjs i två steg fram till 2026.

– Trösklarna in på den ägda bostadsmarknaden är alldeles för höga. Skattefritt sparande skapar ökade förutsättningar att spara ihop till den första bostaden. Nästa steg för att uppfylla vallöftet om att fler ska kunna äga sin bostad bör bli att regeringen slopar 2018 års skärpta amorteringskrav, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

SAMUEL KARLSSON

att ha plats för 415 elever. BILD: KROOK OCH TJÄDER

Obos uppgraderar

SAMUEL KARLSSON

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade regeringens budgetproposition för 2025 i Rosenbad.

Andreas Carlson

”De här summorna är småpotatis”

I regeringens budgetproposition för 2025 avsätts över 1,5 miljarder kronor för att främja bostadsbyggandet i norra Sverige. Man gör också satsningar på infrastruktur. Den nya budgeten får både ris och ros från branschens olika aktörer.

I regeringens budgetproposition föreslås att man satsar 140 miljoner nästa år på bostadsbyggandet i norr och fram till 2028 hela 1,5 miljarder kronor. Man föreslår även att kreditgarantiavgifterna ska sänks för att ytterligare underlätta byggande i etablerings- och omställningskommuner. Regeringens budget innehåller också en satsning i den kommande nationella planen för transportinfrastruktur. Kommentarerna från branschen och berörda kommuner är blandade.

LORENTS BURMAN, kommunalråd i Skellefteå, vill se mer klara besked.

– Det här välkomnar vi, det är en viktig signal från regeringen. Det vi väntar på nu är besked om på vilket sätt de här medlen ska användas. Vi vill få mesta möjliga uppväxling i bostadsproduktionen, så snart som möjligt, säger han.

Riksbyggens är försiktigt positiva i sina kommentarer till förslaget.

– Regeringens initiativ är en start i rätt riktning för att möta de stora behov av bostäder som uppstår i och med de stora investeringarna i norra Sverige. På Riksbyggen ser vi att samarbete mellan stat, kommun och privata aktörer är avgörande för att skapa hållbara bostäder som bidrar till samhällsutvecklingen i dessa regioner, säger Johanna Frelin, vd för Riksbyggen.

Från Installatörsföretagens sida vill man se mer åtgärder för att få fart på byggandet.

– Det här räcker inte. Även om framtidsutsikterna är ljusare nu jämfört med tidigare så vet vi av erfarenhet att byggbranschens startsträcka är lång vilket spiller över på installationsföretagen. När vi är nere på så här låga nivåer av nyproduktion måste vi få i gång hjulen igen för att rädda jobb och tillväxt, inte bara i våra bran-

scher utan detta påverkar samhället i stort, säger Ola Månsson, vd på Installatörsföretagen.

CHRISTER JOHANSSON, branschoch föreningsansvarig för Byggföretagen i Västerbotten, menar bland annat att pengarna ger en psykologisk god effekt. – Det här är jätteglädjande för norra Sverige och för den gröna omställningen. Vi har haft ett tufft år vad gäller bostadsförsörjningen. Framför allt ger det en tilltro och psykologisk god effekt vad gäller befolkningstillväxten här uppe och den är viktig för kompetensförsörjningen. Jag har varit i kontakt med medlemsföretagen här upp och de är väldigt positiva. Sen är 140 miljoner kronor för nästa år väldigt lite pengar, det återstår att se nu hur dessa ska fördelas. Just nu är behovet av bostäder stort i Skellefteå, men sen har vi även bland annat Boden som i och med H2 Green Steel kommer att behöva bostäder, säger han.

MEST KRITISK ÄR Lars Hildingsson, tf förbundsordförande Byggnads:

– Vill man se glaset som halv-

fullt är det positivt att någonting görs för att stimulera bostadsbyggandet. Men krisen i byggbranschen är fortfarande akut och vi tappar skickligt yrkesfolk varenda månad. Vi vill se insatser för ökat bostadsbyggande i hela landet, säger han och fortsätter: – Under året har vi har uppvaktat regeringen, anordnat demonstrationer och stångat oss blodiga mot politikernas undflyende svar. Allt för få till åtgärder så att yrkesskickligt folk ska kunna stanna kvar i branschen, och för att bostadsbristen inte ska bli ännu värre än den redan är. När det här är det enda som presenteras kan det inte kallas för annat än en stor besvikelse. De här summorna är småpotatis och det är uppenbart att bostadsministern får hålla till godo med smulorna från finansministerns bord.

ÄVEN GS-FACKET SOM organiserar många som jobbar i småhusbranschen är kritiska till budgeten. – Varför vägrar regeringen att hantera byggkrisen? De kan jobba hårt för att sänka skatten på snus, plastpåsar och flygresor men de lyfter inte ett finger när våra medlemmar blir arbetslösa istället för att bygga bostäder. Regeringens tredje budget är ännu en förlorad möjlighet att hantera detlägsta

byggandet på 30 å4, säger Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket och fortsätter:

– Det är dags för regeringspartierna att minnas sina löften om att värna landsbygden. Alla försvunna jobb i träindustrin urholkar landsbygden och gör det svårt för Sverige att starta om byggandet igen. Det räcker inte med sänkt ränta – det behövs politiska åtgärder för att rädda jobben och bygga alla de bostäder som behövs. Trä- och Möbelföretagen efterlyser mer kraftfulla åtgärder i en kommentar till budgeten.

Cecilia Ask Engström

– Med tanke på utvecklingen i svensk ekonomi har TMF haft stora förväntningar på höstbudgeten, där vi hoppats se satsningar som indikerar att regeringen sett möjligheterna att skapa en språngbräda in i framtiden. Här finns små spadtag, men tyvärr inga större häv för att få igång bostadsbyggandet, säger TMF:s näringspolitiska chef Cecilia Ask Engström.  SAMUEL KARLSSON

Arbetet inleds omgående och beräknas bli färdigställt våren 2026.

NCC bygger lokaler åt försvarsleverantör

Q NCC tecknar avtal med försvarsmaterielleverantören BAE systems Hägglunds om att bygga nya produktionslokaler i Örnsköldsvik Affären är en totalentreprenad i samverkan med ett ordervärde på cirka 560 miljoner kronor.

Produktionslokalerna som kallas Loket D-hall omfattar en produktionshall och terminal med personalytor, verkstad och garage. De kommer byggas på försvarsmaterielkoncernens befintliga fabriksområdet i Gullänget, Örnsköldsvik. Totalt omfattar byggnaderna 12 000 kvadratmeter.

51%

... har användningen av av hormonstörande och cancerframkallande ämnen i byggmaterial minskat med under tidsperioden 2017–2022 – det visar nya siffror från Byggvarubedömningen.

Till grund för rapporten ligger över 8000 Loggböcker, där de största aktörerna i Sveriges bygg- och fastighetsbransch registrerat vad de byggt in under åren 2017–2022. Vilka ämnen som räknas som hormonstörande har utökats sedan 2017, vilket skulle kunnat bidra till en ökad användning. Men resultatet var det rakt motsatta.

På IVL:s hemsida finns mer information.

Nu blir det enklare att göra LCA-beräkningar

Q IVL och flera branschorganisationer har nu tagit ett helhetsgrepp kring hur branschen ska göra LCA-beräkningar. Metodiken är i linje med taxonomins klimatkrav för nya byggnader.

Målet har varit att ta fram en oberoende och verktygsneutral beräkningsmetodik, som är i linje med taxonomins klimatkrav för nya byggnader. Det gör att byggentreprenörer och fastighetsägare i Sverige kan analysera sina åtgärder både mot nationella krav och mot EU:s krav.

Lorents Burman

Johanna Frelin

Ola Månsson

Christer Johansson

Per-Olof Sjöö

Lars Hildingsson, tf förbundsordförande Byggnads.

FOTO: BYGGNADS

Sträckan är den andra etappen på en planerad utbyggnad av E45.

Svevia bygger ut sträcka på E45

Q Svevia får i uppdrag att bredda och bygga om den 9,8 kilometer långa sträckan mellan Tösse och Åmål. Uppdragsgivare är Trafikverket och kontraktet är värt 225 miljoner kronor.

Svevias uppdrag omfattar breddning och ombyggnation till mötesfri landsväg där 1+1 och 2+1 väg varvas med 2+2 väg. För att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer en gång och cykelväg med bro över järnvägen, att anläggas mellan Tösse och södra infarten till Åmål.

Projektet ska vara färdigställt under 2026.

... bygglov har dagligen godkänts under 2024, enligt ny data från Combify. Det är en ökning med 20 procent under 2024 jämfört med 2023. Fördelningen av dagliga godkända bygglov 2024 ser ut som följande: 61 procent gäller modifiering, 33 procent nybyggnad 4 procent rivningslov och 2 procent marklov.

Combify har också tittat på byggloven för nya flerbostadshus. Under 2022 godkändes totalt 575 bygglov, under 2023 sjönk antalet till 389 år 2023, en minskning med 32 procent. Men 2024 visar tecken på återhämtning, och redan fram till augusti har 313 bygglov för nya flerbostadshus godkänts.

Tvisten om Vasabron avgjord

Q Rekonstruktionen av Vasabron över Vallgraven i centrala Göteborg startade 2017. Knappt ett år senare hävde dåvarande trafikkontoret avtalet med entreprenören Implenia Sverige AB. Orsaken var förseningar och felaktiga arbeten. Hävningen resulterade i ett tvistemål vid Göteborgs tingsrätt där parterna nu har nått en förlikning. Förlikningen innebär att Implenia att Implenia Sverige AB ska betala 30 miljoner kronor till stadsmiljöförvaltningen.

Samarbete om 227 lägenheter i trä

Q Det är Niam som i samarbete med Derome och Storsal har förvärvat byggrätter för bostäder i stadsdelen Ursvik i Sundbybergs kommun. Planen är att utveckla 11 000 kvadratmeter BOA fördelat på 227 hyreslägenheter. Byggnaden kommer att byggas i trä och ska miljöcertifieras med målet att uppnå minst Miljöbyggnad Silver.   Tillträde sker i december 2024 och i samband med förvärvet har ett totalentreprenadsavtal handlats upp med Derome. Byggnationen beräknas påbörjas strax efter årsskiftet och vara färdigställt våren 2027.

Visionsbild över

del med bruksbyggnaderna, forsen och Kvarnbygatan som omvandlats till ett livfullt stadsstråk.

Tecknar ramavtal för storsatsningen i Mölndal

Det börjar hända saker i det omdiskuterade Forsåker-projektet i Mölndal. BRA Bygg har nu tecknat ett fyraårigt ramavtal med Mölndala Fastighets AB.

– Det är en stor ära att få förtroendet att bli en del av ett av Västsveriges största stadsutvecklingsprojekt, säger vd:n Magnus Andersson.

Det nytecknade avtalet gäller i fyra år och innefattar bolagets renoveringsprojekt i två etapper med total sju historiska byggnader och nybyggnation av två kvarter längst Kvarnbygatan. Här ska upplevelseplatsen Papyr växa fram som blir ett besöksmål där kultur, skapande och människor möts.

– Det är en stor ära att få förtroendet att bli en del utav ett av Västsveriges största stadsutvecklingsprojekt, med sin unika historia, karaktär och vision. Att både renovera industribyggnaderna och komplettera dem med modern arkitektur gör detta till ett spännande och komplext uppdrag. Det är ett fantastiskt roligt projekt som vi ser fram emot att förverkliga tillsammans, säger Magnus Andersson, vd på BRA Bygg.

DEN FÖRSTA DETALJPLANEN har vunnit laga kraft och nu ska den första byggetappen starta. BRA Bygg kommer att ansvara för projektering och byggnation i en samverkansentrepenad. Genom hela projektet kommer båda parterna att arbeta nära tillsammans ifrån planering till utförande med syfte att styra mot projektets gemensamma mål avseende ekonomi, kvalitet och tid.

– Det har varit en genomarbetad process och därför känns det extra bra att vi har signerat avtalet. BRA Bygg har en lång och gedigen erfarenhet kring samverkansprojekt, så nu ser vi fram emot att äntligen kunna starta i gång och skapa fina resultat tillsammans, säger

Bjarne Fjellanger, vd på Mölndala Fastighets AB.

Enligt Byggfakta Tender uppskattas värdet på ramavtalet till cirka 2,3 miljarder kronor. Totalt lämnade sex byggbolag anbud där BRA Bygg fick högst anbudspoäng

följt av K21 Entreprenad, Vestia, Serneke, Flodén Byggnads och slutligen AF Bygg.

I juni blev det också klart att Kynningsrud ska skapa ett nytt boendekoncept för 140 lägenheter i Forsåker. Huset ska byggas i ett av de nya kvarteren vid Kvarnbygatan, som ska omvandlas till ett stadsstråk och blir länken mellan östra och västra delen av staden. Placeringen har även närhet till både kulturhistoriska Kvarnbyn och områdets bruksbyggnader där ett besöksmål med upplevelserika verksamheter och miljöer kommer att växa fram.

Att både renovera industribyggnaderna och komplettera dem med modern arkitektur gör detta till ett spännande och komplext uppdrag Totalt ska det byggas cirka 3 000 bostäder och cirka 4 000 kontorsplatser i den nya stadsdelen.

– Vi är jätteglada att få möjlighet att vara med och utveckla och bygga attraktiva bostäder i Forsåker. Huset kommer att ha ett spännande innehåll med en levande entrévåning med ett boendekoncept som ska erbjuda såväl aktivitet som avkoppling. Vår målsättning är att skapa gemenskap och trygghet samt bidra till glädjande livskvalitet,berättar Olof Olausson, vd på Kynningsrud Bostäder.

DET ÄR DOCK inte klart än vem som blir byggentreprenör för dessa 140 lägenheter.

Tidigare i år tecknade även det kommunala fastighetsbolaget ett hyresavtal med matvarukedjan City Gross som ska öppna en butik i huset. Bostäderna ska byggas ovanpå i flertalet våningar med närhet till Forsåkers mobilitetshus. Ett av de första stegen i att förverkliga planerna är ombyggnationen av Kvarnbygatan som startar efter sommaren. Därefter kan byggnationen komma i gång där bostäderna samt matvarubutiken planeras vara klara under 2027.

HENRIK EKBERG

FOTO: MÖLNDALA FASTIGHETS AB

från BRA Bygg och

En satsning på 20 miljarder

FOTO: MÖLNDALA FASTIGHETS AB

Q Cirka 3 000 bostäder, vilket motsvarar ca 250 000 kvm.

Q Cirka 4 000 kontorsplatser, dagligvaruhandel, kultur och service.

Q Cirka 18 000 kvm historiska byggnader som får nytt liv 8 minuter från Göteborgs centralstation med pendel.

Q En ny del av Mölndals stadskärna som utvecklas och byggs av Mölndals stad och Mölndala Fastighets AB tillsammans med bland annat Aspelin Ramm, ByggVesta, Peab, Trollängen, Nordr, Wallenstam, Kynningsrud och BRA Bygg.

Q Budget: Utvecklingen av hela stadsdelen kommer uppgå till över 20 miljarder kronor.

Q Kostnaden för infrastrukturen uppgår till ca 1,5-2 miljarder.

Forsåkers norra

FOTO: MÖLNDALA FASTIGHETS AB

Representanter

Mölndala Fastighets AB: Johan Lejonthun, Sebastian Mattsson, Magnus Andersson, Bjarne Fjellanger, Filip Stefansson, Jenny Tonning och Andreas Leandersson.

For a great day at work

Läs mer om vårt sortiment här

fasaden på varje bygge döljer sig en mängd teknikkonsulter med specialkompetenser.

Framtidstro bland teknikkonsulterna

Efter några tuffa år börjar byggbranschen se en ljusning. Det gäller inte minst för medlemmarna i Innovationsföretagen, enligt förbundsdirektör Elin Lyndahl. – För ett år sedan såg det mörkt ut men nu börjar vi se en vändning, säger hon.

Innovationsföretagen, som är en del av Svenskt Näringsliv, samlar industri- och teknikkonsulter samt arkitekt och besiktningsföretag. Den största kategorin är teknikkonsulter eller samhällsplanerarkonsulter som man även kallar det.

Två gånger om året genomför Innovationsföretagen en större undersökning för att ta temperaturen på konjunkturen bland medlemsföretagen. De ombeds förutspå utvecklingen för anställningsläge, prisutveckling och orderingång sex månader framåt. De senaste resultaten visade att det finns ett rekryteringsbehov bland teknikkonsultföretagen på 2 125 personer. Arkitektföretagen däremot angav att det var aktuellt med nedskärningar med ytterligare cirka 25 tjänster.

– Vi genomför en ny enkät precis nu. Resultatet är inte klart men jag är ganska trygg med att det går åt rätt håll. Inte minst eftersom inflationssiffrorna nu är nere på rimliga nivåer. Det öppnar upp för politiska åtgärder och stimulanser i investeringar. Den senaste mätningen visade att åtta procent av arkitekterna var oroliga för att behöva minska personalstyrkan. Motsvarande siffra för perioden innan var 46 procent. Vi ser en ljusning, säger Elin Lydahl.

Q Varför är arkitektföretagen så hårt drabbade?

– Det är lättare att sätta stopp för ett projekt i planeringsfas än ett bygge som redan har startat. Och där ser vi att arkitektföretagen är hårdast drabbade. Det är där vi ser

varsel och genomförda varsel med uppsägningar. De började kämpa redan 2022. Arkitektföretagen är de som drabbas först och är lite en temperaturmätare för branschen och de har haft det fortsatt tufft, säger Elin Lydahl.

Q Vad innebär de tuffa tiderna för den framtida kompetensförsörjningen bland arkitektföretagen?

– Vi ser att det har varit en ganska stor andel som har gått in i olika omställningsprogram. Vilket är bra. Men om vi tittar tillbaka på 1990-talskrisen så vet vi att vi tappade en hel generation arkitekter. När vi återgår till ett normalläge finns det en stor risk att det kommer råda brist på nyutexaminerade arkitekter. De finns inte med i varselstatistiken.

Q Har det genomförts några åtgärder för att få dem att övervintra i branschen?

– Vi har skrivit ett avtal med Sveriges arkitekter där man kan möjliggöra praktikplatser. Även om man genomfört varsel i verksamheten. Det är en helt annan lönenivå men syftet är att försöka rädda den här generationen arkitekter som kommer ut så de stannar kvar i yrket. Vi vet att de är flyktiga. De kan mycket väl få jobb någon annanstans.

Q Hur ser du ut med varsel bland teknikkonsultföretagen?

– Där skulle jag säga att det varit ganska normala nivåer. Det har funnits en oro och det har varit lite sämre lönsamhet och täckningsgrad. Men teknikkonsultföretagen är ofta större till antal anställda om vi jämför med arkitektbyråerna. De är inte lika sårbara. Om det är någon del av verksamheten som har lägre aktivitet så slår det inte så hårt på kort sikt. De har en grundstruktur som gör att de är bättre rustade för konjunktursvackor.

Q Har era medlemmar kunnat kompensera med andra typer av projekt nu när bostadsbyggandet tvärnitat?

– Det finns vissa sektorer som tuffat på bra. Det är energisektorn och anläggningsprojekt som fortfarande genomförs. Vi har en infrastrukturskuld som är gigantisk. Den infrastrukturplanering som kommer nu och som sträcker sig till 2045 visar att vi behöver öka i investeringarna med upp till 20 procent mot nuvarande budget men samtidigt vet vi att det inte räcker. Till det kommer hela NATO-satsningen och klimatåtgärder som vi inte räknat med idag. Det är ett enormt investeringsbehov.

Det är lättare att sätta stopp för ett projekt i planeringsfas än ett bygge som redan har startat

Q Finns det något område där efterfrågan ökat?

– Tittar vi på ett bredare perspektiv på det som handlar om samhällets motståndskraft eller reseliens så ser vi ett växande behov. Både när det gäller klimatets påverkan på vårt samhälle med exempelvis översvämningar och vägar som går sönder men också hela försvarsindustrin som nu fått ökat fokus. Vi hade faktiskt en minister som tidigare i år uttalade sig att det kan bli krig i Sverige. Vad innebär det för våra statliga bolag, infrastruktur, regioner och även privat näringsliv?

Q Ser du något större fokus på klimatomställningen?

– Allting som har med hållbarhet att göra och klimatmässigt bättre byggtekniker är våra medlemmar intresserade av. De är otroligt drivande i den gröna omställningen.

Innovationsföretagens förbundsdirektör Elin Lyndahl tror på en ljusning. FOTO: INNOVATIONSFÖRETAGEN

Q Var finns framtidspotentialen för era medlemmar?

– De är innovativa i den gröna omställningen. Nu måste vi ta hänsyn till hela livscykelperspektivet. Det spelar ingen roll om det är en väg eller en tunnel eller byggnad. Det kan handla om att komma in tidigt i planeringsfasen. Tänker man till hela vägen sparar man oerhört mycket pengar hela vägen.

Q Har de stora satsningarna i norr bidragit positivt?

– Nästan alla våra stora medlemmar är på något sätt involverade i den omvandling som vi ser i norra Sverige. Det är svårt att säga exakt hur omfattande engagemanget är men det är definitivt en större affär i norr idag än det var för tio år sedan.

Q Vilken betydelse har teknikkonsultföretagen för byggbranschen?

– Det finns en otrolig innovationskraft hos teknikkonsultföretagen. De är en del av lösningen till den gröna omställningen. Det är en yrkesgrupp som är en del av lösningen inför många av de stora utmaningar som samhället står inför, säger Elin Lyndahl.

Q Enkäten som Innovationsföretagen genomför två gånger om året fokuserar på sex månader framåt. Hur bedömer man marknaden nu?

– För ett år sedan var det inte så rolig läsning. Det var ganska tufft och oroligt. I februari såg vi en ljusning och jag förväntar mig att rapporten som vi jobbar med precis nu i dagarna kommer vara ännu mer positiv, säger hon. SAMUEL KARLSSON

Fakta om Innovationsföretagen

Q Innovationsföretagen är ett av 50 förbund inom Svenskt näringsliv. Inom Svenskt näringsliv har man delad upp förbunden i fem olika sektorer och där är tjänster en sektor.

Q En stor del av tjänstesektorn har valt att samordna sig inom Almega. Innovationsföretagen ingår i Almega tillsammans med nio andra förbund.

Q Totalt organiserar innovationsföretagen 45 000 anställda. 50 procent ör teknikkonsulter och 20 procent är arkitektföretag. Generellt sett är arkitektbolagen färre anställda än teknikkonsultföretagen.

Bakom

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Experterna som bygger nya Riksarkivet

I Härnösand byggs just nu Riksarkivets nya arkivbyggnad. Det kommer bli ett av Europas största och kräver en rad konsulter med specialkompetenser att genomföra.

– Det är ett jättepussel, säger Pontus Eriksson, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Riksarkivets nya arkiv kommer stå klart 2025 på Saltvikshöjden, ett par kilometer norr om Härnösands centrum. Byggnaden kommer bli totalt 34 000 kvadratmeter stor och bestå av två delar. En arkivdel och en öppen del för administration och besökare. Med totalt 25,8 hyllmil blir det ett av Europas största arkiv.

BYGGNADEN HAR utformats av Pontus Eriksson och Charles Davis på Tengbom. Arbetet med att ta fram programhandling och även ett lokalprogram inleddes för fyra år sedan.

– Vi hade workshops och intervjuer med verksamheten. Och parallellt ritade vi ett förslag på byggnaden. Det är mycket som styrs av riktlinjer när det gäller för hur arkiv ska byggas, säger han.

Utformningen är lite speciell med två olika stommar. Arkivdelen byggs i betong och dockas ihop med en kontorsbyggnad och besöksdel i trä.

Vi har att göra med en installationstät och tekniskt avancerad byggnad

– Vi har gjort en grej av att det är kontrast mellan de båda delarna. Den öppna och delvis publika delen med huvudentré, föreläsningssal, reception och läsesal uppförs i trä och är lite mer välkomnade. Arkivdelen i betong är av naturliga skäl mer sluten, säger Pontus Eriksson.

Projektet bedrivs i samarbete mellan hyresgästerna Riksarkivet och byggherren Specialfastigheter. Peab är byggentreprenör och projektledning hanteras av Rejlers. Åke Forslund på Rejlers finns med i rollen som huvudprojektledare på uppdrag av Specialfastigheter. – Förutom uppgiften som huvudprojektledare är vi även projekteringsledare och Rejlers underkonsult Roger Tano kontrollansvarig. Men den riktigt stora delen är att vi varit generalkonsult sedan programhandlingsskedet, säger han.

BYGGET AV DET nya Riksarkivet kräver en lång rad specialkompetenser från många olika konsulter. Det handlar bland annat om arkitekt, brandkonsult, akustikkonsult, styr- och övervakningskonsult, el-konsult, VVS-konsult, konsult för sprinkler och gassläckning, landskapsarkitekt, Bas P, fuktkonsult, miljösamordnare, inredningsarkitekt, byggnadskonstruktör, geoteknikkonsult, kalkylkonsult och säkerhetskonsult. Med så många aktörer inblandade i bygget blir det en utmaning att hålla alla informerade om projektets fortskridande.

– Det blir många möten dagligen med många olika frågor i fokus. Vi har byggledare och installationsledare på plats på byggarbetsplatsen som utgår från Sundsvall.

Jag som huvudprojektledare och biträdande projektledare utgår från stockholmskontoret, säger Åke Forslund.

Q Är det några speciella utmaningar med det här projektet?

– Vi måste hantera brandkraven som gäller arkivlokaler. Ett annan utmaning är temperaturen i byggnaden. Det ska vara en konstant temperatur och luftfuktighet dygnet runt 365 dagar om året. Livslängden är en annan aspekt att ta hänsyn till. Vi måste skapa en byggnad som ska leva i minst 100 år. Det kräver lösningar och material med lång livslängd. Det är inte enkelt att evakuera arkivmaterial för renovering av lokalen, säger han och fortsätter:

– Vi har att göra med en installationstät och tekniskt avancerad byggnad som kräver en hel del energi, främst i form av kyla och värme. Alla discipliner har behövts och bidragit med sin spetskompetens för att nå miljökraven.

BRAND HAR VARIT en av de stora farhågorna för Riksarkivet efter slottsbranden 1697 då den gamla Vasa-borgen Tre kronor eldhärjades och två tredjedelar av de historiska dokumenten förstördes.

Idag ligger de generella brandkraven för arkiv på att de ska klara 240 minuter. För att säkerställa arkiven i den nya byggnaden kommer ett specialanpassat gassläckningssystem installeras så att brandkravet kan sänkas till 120 minuter.

– Brandrisken har varit en aspekt redan när vi började skissa på arkivdelen. Här har vi ett exempel på en teknisk konsult med specialkompetens som involverats i projektet, säger Pontus Eriksson.

Det nya Riksarkivet kommer certifieras med Miljöbyggnad Guld och kommer få sedumtak och solceller på taket.

SOM MYNDIGHET HAR Riksarkivet funnits i över 400 år. Arkiven har fyllts på genom åren och omfattar nu 75 mil hyllor och dokument. Det nya arkivet skapar utrymme för ytterligare 25 mil hyllplan. Det kommer bli Sveriges i särklass största arkivbyggnad.

SAMUEL KARLSSON

Projektfakta:

Q Entreprenad: Utförandeentreprenad

i samverkan

Q Byggherre: Specialfastigheter

Q Arkitekt: Tengbom arkitektkontor

Q Projektledning: Reijlers

Q Generalentreprenör: Peab

i Sundsvall

Q Hyresgäster: Riksarkivet

och Skatteverket

Q Färdigt: september 2025

Den röda fasaden syns på långt avstånd. FOTO: TENGBOM

Den publika delen byggs i trä. FOTO: ÅKE FORSLUND, REJLERS

Det nya

5 5FRÅGOR TILL...

Hur ser de konsulterna på konjunkturen och framtidsutsikterna för byggbranschen. Byggvärlden tar pulsen på fem branschaktörer. Fler anar tecken på en vändning och är försiktigt positiva till att nyrekrytera till sina verksamheter.

Ann-Louise Lökholm Klasson vd på Sweco Sverige

Q 1. Vårt breda erbjudande gör att vi ständigt söker fler talanger, och vi rekryterar kontinuerligt. Till exempel ser vi just nu behov av experter och seniora konsulter inom områden som säkerhetsanalyser och fysiskt skydd, projektledning

Hagens

Q 1. Vi har anställt ett fåtal personer inom vissa specialistområden under hösten. Vi har också anställt ett antal praktikanter. Just nu har vi en organisation i balans men vi kan komma att anställa ytterligare om orderingången ökar under året.

Q 2. Vi tror att offentliga uppdrag fortsatt kommer att dominera orderingången under de närmaste sex månaderna. Samtidigt väntar vi oss en försiktig ökning av volymen uppdrag för privata beställare. Vi ser redan tendenser till att uppdrag för privata beställare i tidiga skeden ökar något.

Q 3. Vi kommer sannolikt att se en fortsatt priskonkurrens under det närmaste halvåret framför allt för offentliga uppdrag. Vi tror att priserna kommer att öka något när marknaden vänder. Vi ser på flera håll priser som ligger så lågt att det inte täcker kostnader för att genomföra arbetet. Att företag tackar ja till förlustuppdrag är inte långsiktigt hållbart.

samt fastighetsautomation. På arkitektsidan söker vi seniora arkitekter och specialister, och även erfarna landskapsarkitekter och planarkitekter efterfrågas här och nu. När marknadsläget ändras ser vi även framtida behov av mer juniora arkitekter.

Q 4. Under andra kvartalet i år var marknaden stabil, men med stora variationer. Den gröna omställningen och klimatanpassningar drev på efterfrågan i många segment. Vi ger inga prognoser framåt men ser stora möjligheter oavsett utveckling att leverera värde till våra kunder, särskilt inom områden som grön omställning, digitalisering och resiliens.

Q 5. Sweco arbetar just nu med utformningen av station Odenplan, en nyckeldel i Roslagsbanans förlängning som blir en viktig pusselbit när Stockholm fortsätter att växa. Ett annat spännande och komplext uppdrag är Rosenlundsbadet i Jönköping där Swecos uppdrag omfattar både projekt- och byggledning samt arkitektonisk utformning. På den kommersiella sidan har vi arbetat med Sturekvarteren i Stockholm, där resultaten snart kommer att synas.

Q 4. Generellt tror vi att vi kommer att se tecken på vändning i konjunkturen de närmaste sex månaderna. Inom bygg- och fastighetsbranschen skiljer sig utvecklingen mellan olika marknadssegment. Statliga investeringar kommer fortsatt att ge hög efterfrågan inom exempelvis infrastruktur, försvar och rättsväsende. Riksbankens räntesänkningar förbättrar förutsättningarna för nya investeringar. Den positiva prisutvecklingen för bostäder skapar bättre förutsättningar för nya projekt i regioner med befolkningstillväxt och bostadsbrist. Samtidigt ser vi att SCB:s prognos för befolkningsutvecklingen har förändrats vilket kommer att påverka typ och volym av bostadsprojekt och efterfrågan på skolor och förskolor.

Vi ser fortsatt höga vakansgrader för kontor på vissa orter, lågkonjunktur kombinerat med höga hyreshöjningar gör att många bolag minskar sina kontorsytor. Fastighetsägare kommer att behöva investera i befintliga fastigheter för att öka effektiviteten men också attraktiviteten för att locka hyresgäster.

Q 5. Vi är stolta över den nya vårdbyggnaden på 110 000 kvm på Nya sjukhusområdet i Malmö som består av två huskroppar där den norra nu tas i drift. I Uppsala färdigställs projektet Lumi som vi formgivit på uppdrag av Vasakronan. Lumi är vårt hittills största återbruksprojekt där bland annat cirka 80 procent av stommen och hela grundläggningen sparats. Erfarenheterna från detta projekt är viktiga för utvecklingen av effektiva metoder för återbruk som minskar klimatpåverkan från byggnation. I Manchester är vi med och utvecklar Whytenshawes stadskärna, ett projekt som präglas av regenerativa ambitioner och med målet att bli Storbritanniens första energipositiva område (PED), något som vi är mycket glada över att få vara en del av. Vi har ett stort fokus på att stödja våra uppdragsgivare i deras förflyttning och ambition att skapa hållbara projekt, attraktiva miljöer och goda affärer.

Frågor

1. Hur bedömer ni anställningsläget hos er de kommande sex månaderna?

2. Vika förväntningar har ni på orderingången?

3. Hur tror ni att ni kommer påverkas av prisutvecklingen?

4. Hur är er allmänna uppfattning om konjunkturutvecklingen det kommande halvåret?

5. Är det något projekt som ni är engagerade i just nu som ni vill lyfta fram?

Q 1. Att vi kommer att behöva öka antalet tekniska konsulter det kommande halvåret. Vad gäller arkitekter ser vi även där en aning positivt på anställningsläget och då främst i slutet av de kommande sex månaderna. Vi förväntar oss en fortsatt stabil orderingång under året och en något bättre nästa år, förutsatt räntesänkningar, investeringar i underliggande behov mm.

Q 1. Vi utökar på de orter där vi redan finns, och försöker samtidigt utveckla och växa genom

Q 2. Anbudspriserna har som en följd av konjunkturen varit låga och vi förväntar oss inte att de ska blir lägre utan snarare att de kommer följa med konjunkturens uppgång.

Q 3. Vår uppfattning är att konjunkturen har bottnat nu med en viss eftersläpning av arbetslösheten. I och med att Riksbanken har börjat sänka reporäntan, vilket ger positiva signaler, förväntas konjunkturen vända. Men till skillnad från tidigare lågkonjunkturer kan återhämtningen komma att ta tid. Vi tror att vi kommer se en sakta tillväxt, men först i slutet av detta år och denna långsamma förändring kommer sedan troligen prägla även nästkommande två år.

Q 4. Vi tror också att bostadsbyggandet kommer ligga kvar på låga nivåer. Men det finns en optimism bland fastighets- och byggbolag och vi ser att det redan nu investeras inom delar av branschen och vissa segment som till exempel infrastruktur som väg och järnväg, säkerhet och försvar, blåljusverksamhet, fängelser och häkten samt inom industrin.

Q 5. Några intressanta projekt vi just nu medverkar i är fabriker inom den gröna omställningen men också flera olika sjukhusbyggnationer.

att fylla luckor på de orter där vår kompetens saknas. Vi anställer främst seniora personer i dagsläget.

Q 3. Vi är ganska vana vid den pressade prisutvecklingen och jobbar hårt med att hitta kunder där kompetens värdesätts högre än lägsta pris. Vi föredrar att hitta projekt där upphandling sker på annan utvärderingsgrund än enbart lägsta pris.

Q 4. Svagt uppåt med hänsyn till inflation och räntor. Förhoppningen är att investeringar som har legat på is nu kan starta igen.

Q 5. Vi har lång erfarenhet av att rita och projektera badanläggningar med över 50 genomförda projekt de senaste tio åren. Där händer det mycket just nu. I början av oktober invigs exempelvis den nya simhallen i Malung som vi har utformat och gestaltat och vi har vunnit flera nya uppdrag under de senaste veckorna, något som vi kommer berätta mer om under hösten.

Mattias Andreassen affärsområdeschef Buildings, Afry.

Alexandra

vd på White

Magnus Kieri affärschef Bygg & Fastighet, Norconsult Sverige

Lumi i Uppsala är det största återbruksprojektet som White arikteter är engagerade i. FOTO: WHITE ARKITEKTER.

50%

i 12 månader

för hela företaget

Håll hela företaget

uppdaterat med de senaste nyheterna

Säkra din plats i dag!

Grupprabatt: Gå 4 för 3

Missa inte branschminglet efter seminariet!

Byggbranschens nya mötesplats!

STORA BYGGDAGEN

27 NOVEMBER • BYGGET KONFERENS, STOCKHOLM

Stora Byggdagen är den nya mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.

För mer information och anmälan: storabyggdagen.se

Arrangör:

Partner:

WSP utreder Kvarkenförbindelsen

Finska Trafikledsverket har gett WSP i uppdrag att utreda en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa. Därmed tas ytterligare ett steg i förverkligandet av en ny förbindelse mellan Sverige och Finland.

Sedan Finlands Nato-inträde har en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa diskuteras allt flitigare och häromveckan gick en finsk minister ut och sa att en förbindelse kommer att vara på plats senast 2040.

I början av året sköt finska regeringen till 200 000 euro till Trafikledsverket för att utreda bygget av en förbindelse mellan Umeå och Vasa. Uppdraget ges nu till WSP som ska undersöka transportbehovet och utveckla en genomförbarhetsstudie för en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa. Behovsbedömningen kommer, enligt WSP, att undersöka transportprognoser och inkluderar även en konsekvensbedömning. Genomförbarhetsstudien kommer att ta hänsyn till frågor som byggbarhet, navigering, miljö och förbindelsens motståndskraft, skriver WSP i ett pressmeddelande.

UPPDRAGET BYGGER PÅ den finska regeringens program som syftar till att förbereda en studie om en fast förbindelse över Kvarken, samtidigt som synergier mellan överföring av el och vätgas undersöks.

Enligt WSP är avståndet mellan Umeå och Vasa ungefär 100 kilometer, där den kortaste sträckan mellan kusterna är cirka 80 kilometer. För närvarande trafikeras rutten av en färja med en restid på 3,5 till 4 timmar. Visionen om en fast för-

bindelse över Kvarken har funnits länge, men det är först nu som en utredning har inkluderats i ett finskt regeringsprogram.

Enligt WSP handlar det om ett tekniskt mycket utmanande projekt. Passagen kräver att tekniskt hållbara lösningar identifieras för att säkerställa förbindelsens genomförbarhet. Utmaningarna för ytbaserade lösningar kommer att vara havsströmmarna och isens rörelser i kombination med stormvindar. Förutom de tekniska utmaningarna är Kvarken ett mycket känsligt område med omfattande naturreservat.

EN UNDERVATTENSFÖRBINDELSE

skulle innebära en tunnel av betydande längd. Världens längsta undervattenstunnel för väg (cirka 27 km) är för närvarande under uppbyggnad i Norge. Världens längsta undervattenstunnel för järnväg (cirka 54 km) finns i Japan. I fallet med Kvarken skulle dessa längder alltså överstigas.

Vi är mycket glada och stolta över att ha fått förtroendet att genomföra detta prestigefyllda uppdrag

– Vi är mycket glada och stolta över att ha fått förtroendet att genomföra detta prestigefyllda uppdrag. En fast förbindelse mellan Umeå och Vasa är ett omfattande infrastrukturprojekt och intressant att utreda ur många perspektiv. En nyckelkomponent i denna genomförbarhetsstudie är att prognostise-

ra transportbehovet för både gods och passagerare med förbindelsen, något vi är marknadsledande inom på WSP Sverige, säger Lars Drageryd, projektledare på WSP.

WSP HAR SAMLAT ett internationellt team av experter från Finland, Sverige och Kanada för att tillföra omfattande expertis till uppdraget.

– Det är varje ingenjörs dröm att få vara en del av att bygga ett krävande, nästan ogörligt projekt. Vi har lyckats samla de bästa hjärnorna för att lösa utmaningarna, och även om arbetet är i ett tidigt skede, är vi övertygade om att skapa en realistisk grund för planen, säger Risto Jounila, projektledare på WSP Finland. Båda uppdragen förväntas vara slutförda våren 2025. HENRIK EKBERG

BYGGBOLAG ELLER FASTIGHETSÄGARE?

Låt oss ta hand om köket & vitvarorna - så kan du ägna dig åt annat

För dig på ett byggbolag eller som fastighetsägare, vi på Electrolux Home är din lokala och personliga samarbetspartner. Vår service – hjälp hela vägen

Vi har ett brett kökssortiment i stilren, nordisk design och erbjuder dig och dina kunder helhetslösningar kring allt som har med köket och vitvarorna att göra. Från lägenhet till hus, nybygge och renovering, för både större och mindre projekt. Allt för att underlätta och effektivisera för dig.Effektiv köksplanering, materiallära och 3D-miljöer.

• Tillvalsprocesser, lagerhållning och snabba leveranser.

Egna hantverkare, tekniker och samarbetspartners för kök och vitvaror.

• Garantier för maximal trygghet.

Besök electroluxhome.se och hitta din lokala och personliga samarbetspartner. Du är alltid välkommen att ringa eller mejla oss:

Telefon: 0770–77 01 03

Mail: kundservice@electroluxhome.com

WSP ska utreda möjligheterna för en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa.

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

Man ska inte underskatta betydelsen av en bra dörr. Hur skulle man annars få lugn och ro i en tv-studio till exempel? Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa tjuvar, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

”TOPPAR ALLT JAG GJORT TIDIGARE”

Niklas Bergman har över 30 år i branschen. Två tredjedelar av den tiden har han jobbat som entreprenör och resten som beställare.

Slussen, Förbifarten, Södra Länken, Norra Länken, Citybanan och Tvärbanan. Niklas Bergman har jobbat med många av Stockholms stora infrastrukturprojekt. Nu är han förvaltningschef i det största –tunnelbanans utbyggnad. Ett jätteprojekt som just nu peakar.

TEXT: ANNA SJÖSTRÖM

När han reser runt i Stockholm är det inte ovanligt att han reflekterar över de projekt han jobbat med, berättar Niklas Bergman. Men han pratar inte så ofta om det eftersom han tänker att det kanske tråkar ut andra. Region Stockholms Förvaltning för utbyggd tunnelbana har sitt kontor på Solnavägen, rakt över tunnelsprängningarna i Hagastaden och dessutom bor han också rakt över sprängningarna i Hammarby sjöstad.

– Det är kul att höra framdriften även på fritiden. Han har en lång karriär inom branschen, nästan 35 år. Den inleddes på Skanska och sedan Hallström och Nisses, där han bland annat jobbade som betongansvarig för Ekolsundsbron.

– Betongen håller än i dag, säger han och skrattar. Några exempel från hans långa CV är Slussen (Skanska), fyrspår till Arlanda (Peab), tunnel genom Åkersberga (Peab), en etapp av Södra länken (Skanska), Citybanan (Banverket), Norra Länken, (Skanska) och Förbifarten Kungens Kurva (Skanska) och sedan Mälarbanan för Trafikverket.

– Jag har haft förmånen att få jobba med många stora infrastrukturprojekt i Stockholm, men tunnelbanan toppar verkligen allt jag gjort tidigare.

Utbyggnaden innebär 18 stationer och tre mil nya spår till en totalt kostnad på 54 miljarder kronor i 2016 års penningnivå.

HELA UTBYGGNADEN, MED Gul linje, beräknas vara klar någon gång i mitten av 2030-talet.

På beställarsidan jobbar just nu cirka 540 personer med tunnelbanans utbyggnad och entreprenörerna är ungefär tio gånger så många. I år omsätter tunnelbaneutbyggnaden cirka åtta miljarder.

– Projektet peakar nu. Med tanke på att förvaltningen för utbyggd tunnelbana bildades för tio år sedan så har det varit en enorm resa. Vi har inte byggt tunnelbana på 50 år och nu bygger vi massor, säger han.

Han fortsätter:

– Det vi gör nu är genuint kul. Det händer så mycket

och under hösten kommer vi att ha sprängt klart alla tunnlar som ingår i Stockholmsförhandlingen, det är ungefär två mil tunnel. Nu ser vi också att det börjar se ut som en tunnelbaneanläggning, inte bara en massa hål i berget. Nästa fas blir allt installationsarbete.

Niklas Bergman har varit förvaltningschef i fem år. I rollen är det hans uppgift att se helheten i förvaltningen och se till att alla avdelningar jobbar på likartat sätt. Externt är han ansvarig för dialog med politiker och parterna som finansierar utbyggnaden, det vill säga staten och de fyra kommunerna Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla.

– Jag ska också vara som en brandvägg mot organisationen, så att de får jobba i fred.

På frågan hur han är som ledare svarar han:

– Engagerad och jag vill vara delaktig. Jag gillar detaljer ända ner till skruv och mutter, men måste också jobba på att släppa ifrån mig en del ansvar.

HAN BESKRIVER ÅREN som förvaltningschef som spännande och händelserika. Perioden inleddes med en ekonomisk omförhandling av hela Stockholmsförhandlingen, sedan följde pandemi, kriget i Ukraina och jätteinflation och nu byggkris och avstannat bostadsbyggande När det kommer till själva projektet har Gul linje tillkommit, som till skillnad från övriga utbyggnaden är en helt ny stäckning och inte en påbyggnad. Det ska bli sex stationer mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Tillståndsprocessen beräknas vara klar nästa år och byggtiden är cirka nio år.

– Vi förbereder för Gula linjen och kommer under hösten att lämna in miljökonsekvensbeskrivning till länsstyrelsen och ansöka om miljödom hos mark- och miljödomstolen. Vi har också inlett dialog med leverantörsmarknaden och kommer att börja upphandla i slutet av det här året. För att spara tid, år närmare bestämt, har vi jobbat parallellt med järnvägsplanen och miljödomsansökan

En helt ny tunnelbanesträckning som det är innebär att man kan dra lärdomar från projektet hittills. Det parallella arbetssättet är ett exempel.

Några andra konkreta lärdomar hittills de tar med sig till Gula linjen är att det är mera kostnadseffektivt att bygga hissar i stället för långa rulltrappor – de långa rullstrappsschakten är kostsamma. En annan lärdom är att det blir dyrare att bygga tunnlar med enbart sprängteknik än om man även använder TBM.

– Det beror på att de nu pågående tunnelbaneprojekten - som borras och sprängs fram- har fått mycket hårda villkor i miljödomarna när det gäller inläckage. Det gör att det tar längre tid och kostar mer att täta tunnlarna så mycket som behövs enligt domarna.

– Sedan har vi också byggt upp en kompetens i organisationen. Det ska vi ta till vara på. Givetvis finns det utmaningar i ett så stort projekt.

Det är kul att höra framdriften även på fritiden

Många. En tuff tidsplan är en och där underlättar det med en effektiv beställarorganisation, säger han. Andra utmaningar, som organisationen inte kan styra över själv på samma sätt är överklagade upphandlingar, överklagad järnvägsplan (Arenastaden och Blå linje), frågan om villkor gällande inläckage (flera sträckor) som ska avgöras i mark- och miljödomstolen och hävt kontrakt (SBT Sverige, berg-och anläggningsentreprenaden för tunneln mellan Akalla och Barkarby).

– Vi förbereder oss för en tvist nu. Det är ett misslyckande, men samtidigt så känner vi oss trygga i hur vi har agerat. Jag tycker att vi gjorde väldigt mycket för att underlätta för dem. Vi gav dem exempelvis mera tid och var pragmatiska för att lösa ekonomiska frågor, men vi kan inte göra hur mycket som helst, det finns ett regelverk som vi måste förhålla oss till, säger Niklas Bergman. Han lägger till:

– Det var en tung tid innan entreprenören lämnade. Men när det blev klart med nya entreprenörer blev det också en nytändning i projektet där. Det är härligt att se den viljan att leverera.

ANDRA INFRASTRUKTURPROJEKT han jobbat med har fått både ris – särskilt under byggtiden på de stora projekten orsakar störningar – och ros.  När det kommer till tunnelbanan är det enbart positiva tongångar säger han.

– Tunnelbanan är oerhört omtyckt bland stockholmarna, den skapar ett mervärde och är efterlängtad. Folk vi möter frågar ”är det inte klart snart?”.

NIKLAS BERGMAN

Ї Gör: Förvaltningschef på Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana och vd för SL nya tunnelbanan AB (NTAB)

Ї Ålder: 62 år.

Ї Bor: I lägenhet i Hammarby sjöstad och sommarstuga i Roslagen.

Ї Familj: Gift och har två utflugna döttrar som båda är civilingenjörer.

Ї Bakgrund i korthet: Fyraårig teknisk på gymnasiet, civilingenjörsutbildning, väg- och vattenbyggnad KTH, platschef Peab, flera olika roller inom Skanska, bland annat Avdelningschef Region Stora Projekt, projektledare på Banverket och projektledare på Trafikverket.

Ї Gör helst en ledig dag : Sätter på mig snickarbältet och bygger hemma. Har ständigt något projekt igång, fast i mindre skala.

Ї Senaste lästa bok:Tunnelbanemiraklet av Pär Isaksson.

Ї Senaste lyssnade låt: Lyssnar för närvarande mest på Springsteen, Creedence och Foo Fighters.

BILD: ANNA SJÖSTRÖM

VI FIRAR 35 ÅR I KUNSKAPENS TJÄNST!

VI FINNS HÄR FÖR DIG NÄR DU SÖKER KUNSKAP

EGA - KURSER NÄRA DIG SEDAN 1989

Du som läser Byggvärlden, ange kod BV24 vid bokning och du får 25% rabatt* på valfri kurs!

*Detta erbjudande kan inte kombineras med andra rabatter eller samarbetsavtal.

Första tegelstenen i nya stationsbyggnaden

Peabs vd Jesper Göransson om nya stationshuset i Göteborg, den starka orderstocken och den tudelade byggmarknaden.

– Det blir olika världar inom byggsektorn, säger han.

Det har talats länge om utvecklingen av det enorma Centralenområdet, men nu växer det på allvar. Under jord förstås, i form av Västlänken, men även ovanför. NCC:s Park Central börjar ta form ovanför den överdäckade tågtunneln och strax bredvid, intill Nils Eriksonsterminalen, pågår även bygget av det nya stationshuset som Peab bygger i partnering med byggherren Jernhusen.

Häromveckan intog de flesta berörda aktörer scenen som byggts upp mitt på byggarbetsplatsen, med den första resta valvbågen i ECO-Betong av totalt sju som fond.

Peabs vd Jesper Göransson tog ett första symboliskt spadtag genom att mura fast en tegelsten tillsammans med bland andra Jernhusens vd Biljana Pehrson, Trafikverkets regionaldirektör Jörgen Einarsson och inte minst finansminister Elisabeth Svantesson, som dagen före hade presenterat sin miljardsatsning för järnvägsunderhåll.

Tekniskt sett utmanande vad gäller bland annat bärighet och logistik

– Göteborg och Västsverige är en stark tillväxtmotor för hela landet. Kraften och innovationsförmågan som finns hos människorna och företagen här är väldigt betydelsefull för svensk ekonomi. Infrastrukturen spelar en viktig roll för utvecklingen i regionen och det nya stationshuset är en viktig pusselbit i det, sade hon.

Jesper Göransson menar att stationsbygget betyder mycket för Peab.

– Det betyder mycket för oss, det är ett stort och komplicerat projekt, det är stora tekniska utmaningar, logistiska utmaningar och höga hållbarhetsaspekter. Men framför allt är jag glad för att vi på Peab får vara med och bygga ett nytt landmärke i Göteborg.

Q Det kommer att byggas mycket framöver i Centralenområdet, kommer ni att vara med och slåss även om de projekten?

– Vi har varit i diskussioner kring den här nya stadsdelen under många, många år och där har fått förtroendet att bygga den här byggnaden. Vi vill gärna vara med i diskussionerna om kommande projekt här också.

Q Ni visade upp en stark orderstock i senaste rapporten, medan vissa andra, till exempel JM, varslar. Vad beror det på?

– Det beror på att vi befinner oss i en tudelad byggmarknad där aktörer som till exempel JM, som bygger bostäder, har problem med den avstannade bostadsmarknaden. Annat byggande, som till exempel anläggning och som här en stationsbyggnad går starkt, vilket gör att det blir olika världar inom byggsektorn.

Q Regeringen gick nyligen ut med att miljardsatsningar ska göras på infrastrukturen, vad betyder det för er? – Det betyder mycket för oss som en stor anläggningsbyggare. Framför allt tycker jag det betyder mycket för Sverige. Det är ingen hemlighet att vi har en eftersatt infrastruktur, det befintliga måste underhållas och det måste även byggas mycket nytt. Jag tycker det känns positivt att man drar nytta av starka statsfinanser och tar tag i infrastrukturfrågan.

Q Hur mycket bostäder bygger ni nu?

– Man kan säga att byggstarter av bostadsrätter är på en mycket låg nivå, medan det finns en del hyresrättsbyggande till externa beställare, kommunala bostadsbolag och andra aktörer. Men det är ju på en helt annan nivå än 2021 som var toppåret.

Q Känner ni att det är på väg åt rätt håll, med tanke på bland annat räntesänkningarna?

– Nej, jag tycker vi säljer i en stabil

takt av de bostäder vi har där vi närmar oss färdigställandet. Men vi får se, vi tar en månad i taget, jag tror framför allt att räntorna behöver komma ner lite till, att vi etablerar en lägre räntenivå och en tro på att den räntenivån består över tid.

Q Det är inga varsel eller permitteringar på gång hos er? – Vi har anpassat vår verksamhet löpande, egentligen sedan 2021, och har gjort en del stora ingrepp, men just nu är det inget sånt på gång.

Q Det har, åtminstone i Göteborg, diskuterats om Göteborg Grand Central verkligen är ett bra namn för stationsbyggnaden, vad tycker du? – Jag har egentligen inga synpunkter på namnvalet, men jag kan såklart reflektera över det. Om man ser på skissen över hur den här byggnaden kommer att se ut så blir det en pampig byggnad, det blir ett landmärke och därför kan jag förstå att man väljer ett namn som sätter platsen på kartan.

HENRIK EKBERG

Så pressas klimatavtrycket i Grand Central

Återbrukat tegel, stål och glas. Solceller och grönskande takpark – allt för att Grand Central ska byggas med så lågt klimatavtryck som möjligt. Man bygger också med trästomme, men i det fallet är hållbarhetstänket inte den främsta anledningen.

Bygget av Göteborg Grand Central startade under sommaren med grundarbeten och gjutning av valvbågarna. – I augusti formade vi av den första valvbågen, som kommer att vara en del av den bärande konstruktionen i stationsbyggnaden. Totalt kommer sju valvbågar att byggas, säger Stellan Haraldsson, regionchef på Peab.

UTMANINGARNA SOM PEAB måste ta sig an under byggtiden är flera, men Peab är väl rustade för att möta utmaningarna, säger han. Det är exempelvis komplicerade lastförutsättningar kopplat till underliggande tunnelkonstruktion och logistiska utmaningar. – Tillsammans med Jernhusen har vi valt VBK som konstruktör utifrån kompetens och lösningsförmåga som fungerar i projektet. Genom ett nära samarbete kring metodval och tidplan löser vi projektets utmanande lastförutsättningar.

När det kommer till logistiken säger han: – Sedan tidigare projekt i närområdet har vi en stor erfarenhet av hur vi ska planera logistiken för att nå framgång. Denna grundkunskap anpassar vi utifrån det unika i projektet där en viktig del är samarbetet med alla aktörer som arbetar i närområdet.

Andra utmaningar är en tuff tidplan, höga kvalitetskrav och höga klimat- och hållbarhetskrav. – För att uppnå miljökrav som exempelvis Breeam Excellent och Outstanding-certifieringar samt uppfyllande av EU-taxonomin krävs detaljstyrning genom hela projektprocessen, vilket sker i nära samarbete med Jernhusen. Praktiska exempel på åtgärder är att använda ECO-Betong från Swerock samt återvunnet stål och återbrukat tegel. Stommen består till stor del av trä och vi kravställer att alla fordon till och på arbetsplatsen skall gå på el eller på HVO100. En stor del i arbetet är att utmana underentreprenörsleden så att de inte faller in i gamla hjulspår.

CAROLINE AHRNENS MARTIN, regionchef Projektutveckling Göteborg, Jernhusen, berättar att de arbetar hårt med att hålla nere det totala klimatavtrycket i hela projektet. Exempelvis är hela tegelfasaden av återbrukat tegel och fasadglaset består av cirka 60 procent återvunnet glas. Jernhusen har även satt upp mål om att använda minst 50 procent

återbrukat konstruktionsstål och de använder betong av klimatklass 3-4. – Dessutom har vi solceller för att kunna generera egenproducerad el. För oss på Jernhusen är det viktigt att även förbättra den biologiska mångfalden på en plats som inte förknippas med grönska och djurliv. Det gör vi främst genom att arbeta med takparken på huset. Där kommer det finnas allt från sedum till äng, buskar, träd och fågelholkar. Vi vill helt enkelt skapa så bra förutsättningar som möjligt för en byggnad som kommer att stå länge på platsen. I kontoren som växer fram i huset väljer vi lösningar och material som ska hålla länge och inte behöva bytas ut i framtiden.

GRAND CENTRAL FÅR trästomme. Hållbarhetstänket är en del av förklaringen, men att det blir just trä beror också på att det är vikteffektivt.

– I projektet, som byggs ovanpå Västlänken, finns begränsningar i hur mycket vikt vi kan ställa ner på tunnelkonstruktionen. Vi började med att utvärdera en stomme i stål och betong, men den klarade varken av vikt- eller klimatkraven. En trästomme med inslag av stål och betong möter behoven, både från projektets förutsättningar och med klimathänsyn, säger Caroline Ahrnens Martin. ANNA SJÖSTRÖM

Peabs vd Jesper Göransson murar fast en tegelsten i Göteborg Grand Central. Bakom syns bland andra finansminister Elisabeth Svantesson (M). FOTO: HENRIK EKBERG

Caroline Ahrnens Martin

Stellan Haraldsson

NIBE Fastighet

Ett nytt sätt att arbeta. Ett nytt flow.

Nya aggregatserien NIBE Flow skapar inte bara enklare arbetsdagar för dig som jobbar med ventilation och hållbara energilösningar. Den markerar också att vi på NIBE Fastighet nu tar ytterligare ett stort steg och stärker vårt erbjudande inom helhetslösningar för fastighetens totala effektbehov. Tillsammans möjliggör vi den stora helheten.

NIBE Flow tillverkas i småländska Markaryd, är anpassat efter det nordiska klimatet och skräddarsys helt efter ditt projekt. Dessutom får du tillgång till en helhet som rymmer ett nyutvecklat modernt produktvalsprogram, hög tillgänglighet och personlig service. Och sjuttio år av småländsk innovationslust.

Bättre utnyttjande av begagnat planglas

Fönster och glaspartier återanvänds sällan idag – och även om fönsterglas är fullt återvinningsbart blir det sällan nytt planglas. Aktörer som Ryds Glas, Sweco, Elitfönster, Ragn-Sells och Sant Gobain vill nu ändra på detta. Nya samarbeten kan minska branschens miljöpåverkan och spara på sandresurser.

Byggnadsvårdsentusiaster och intresserade privatpersoner har sedan länge tagit vara på begagnade fönster. Men när bostadsföreningar och andra större fastighetsägare renoverar – för att exempelvis spara energi – hamnar de gamla fönstren ofta på deponi eller i bästa fall blir förpackningar eller glasull. Det skulle behövas större aktörer som tar hand om begagnade fönster, konstaterade logistikforskarna Helena Forslund och Maria Björklund i en studie 2022. Deras kartläggning av olika cirkulära flöden för fönster och planglas visade både ekonomiska, tekniska och logistiska hinder för både återanvändning och återvinning.

– Fönster är tunga, ömtåliga och skrymmande, säger Helena Forslund på Linneuniversitet. En insamling kräver bland annat logistikresurser samtidigt som det saknas tydliga incitament att gamla fönster ska återanvändas eller återvinnas. Så trots att planglas är 100 procent återvinningsbart sker detta sällan.

DET SENASTE ÅRET har dock nya aktörer börjat erbjuda cirkulära lösningar för fönsterglas: glasmästerikedjan Ryds Glas fokuserar på återanvändning medan miljö- och återvinningsföretaget Ragn-Sells satsar på återvinningslösningar i samarbete med glastillverkaren Saint-Gobain. Både Ryds Glas och RagnSells har verksamhet och kunder inom fastighetsbranschen runtom i Sverige.

– Som glasmästare handskas vi ofta med glaspartier som är för bra

för att kastas, säger hållbarhetschefen Sebastian Wigström på Ryds Glas. Tanken med vårt nya koncept Skavank är att spara undan begagnat planglas för att använda det till nya ändamål. Särskilt fönsterpartier inomhus är ofta i bra kondition.

RENOVERING AV VÄXTHUSEN på Rosendahls trädgård i Stockholm är ett aktuellt Skavank-projekt, där man energieffektiviserar genom att komplettera fönstren med ett extra, återanvänt glas. I andra projekt samarbetar Ryds Glas med arkitekt- och konsultbolaget Sweco. Det kan exempelvis handla om att glaspartier som tagits ner i en byggnad återanvänds i samma eller ett annat projekt.

– Återbruk ska in i projektet redan på arkitektens bord, säger Karin Hallingström som är återbrukssamordnare på Sweco. Exempelvis i en bygglovsritning behöver man kanske inte rita enskilda rutor, och då är det möjligt att bygga ett glasparti utifrån det material som finns till hands.

Inför rivning och bortmontering gör Sweco en miljöinventering för att utesluta farliga material. Det som kan återbrukas registreras exempelvis i CCBuild eller Loopfront som har inmatningsstöd för olika typer material och delar. Begagnade fönster och annat som inte behövs i det egna projektet kan också publiceras för andra aktörer via den här typen av plattformar.

– Förutom informationen arbetar vi också med den fysiska samordningen, berättar Karin Hallingström. Exempelvis ser vi till att fönster som plockats ner hämtas av Ryds Glas för rekonditionering, och sedan levereras när de behövs på bygget.

– Det går att skära ut glasskivor när större isolerfönster byts ut, säger Sebastian Wigström på Ryds Glas. Och om själva glaset behöver rekonditioneras tar vi hjälp av Osby

Glas som annars producerar glaskassetter.

Förutom nya glaspartier används Skavank-glas i tillfälliga lagningar av fönster som gått sönder, i väntan på en ny glaskassett.

– En morot för fastighetsägaren att använda Skavank-glas är att man kan dokumenterat minska en byggnads klimatavtryck, menar Sebastian Wigström. Men ett problem är att glas är billigt och det linjära flödet enkelt.

DET RENA GLASSPILLET från glasmästeriet och andra producenter är en efterfrågad råvara för glasindustrin. Enligt forskarna är det endast den här typen av ”pre-konsument-flöden” som idag fungerar i större skala, samtidigt som glasproducenterna frågar efter mer glas att återvinna.

– Kontaminering av glaskross är ett stort problem när det gäller begagnade fönster, säger Helena Forslund på Linnéuniversitetet. För

återvinning är väldigt viktigt att glaset tas ut under kontrollerade former, vilket ställer stora krav på hur begagnade fönster kan samlas in.

ÅTERVINNINGSGRADEN för planglas är idag ynka 1 procent, vilket kan jämföras med att 98 procent av glasförpackningar i Sverige blir nya förpackningar. Glasexperten Christina Stålhandske på Ragn-Sells förklarar: – Planglas produceras i ett kontinuerligt flöde där små orenheter

Osby Glas producerar glaskassetter och kan även rekonditionera glas.

FOTO: OSBY GLAS

Nermonterade fönster hos Sävsjö kommun, redo för att skickas till glasåtervinning. FOTO: RAGN-SELLS

kan leda till stora problem. Det behövs ytterst lite exempelvis aluminium i glaskrosset för att få bubblor i fönsterglaset – medan glasförpackningar produceras en och en så det går att plocka bort fula exemplar.

Bästa sättet att styra upp återvinningsflödet är att ta vara på de gamla fönstren redan på byggplatsen. Flertalet fönsterleverantörer och montörer erbjuder idag en återvinningstjänst vid byte av fönster: man inventerar de gamla fönstren och vid leverans av de nya skickar man med emballage för att källsortera karmar, plåtar och annat på plats. Fönster – helst utan karm – lastsäkras på egna pallar och Ragn-Sells hämtar alltihop.

– Vi samarbetar gärna med fönstertillverkare och -montörer, bekräftar Lars Ård Andersson, storkundsansvarig på Ragn-Sells. Men vi erbjuder återvinningslösningar också till byggföretag, fastighetsägare och offentlig sektor. Utifrån en inventering kan vi hjälpa till att göra en plan som fungerar vid upphandling.

– Enligt regelverken måste byggavfall separeras på byggplatsen så vår lösning gör förhoppningsvis arbetet enklare, fortsätter han. Att de gamla fönstren har återvunnits till nytt fönsterglas kan dessutom tas upp vid hållbarhetsredovisning.

Sävsjö är en kommun som anlitade Ragn-Sells när en skola skulle rivas. Alla fönstren kunde återvinnas, och man tog också vara på teglet som har rensats och kan användas vid nya byggen.

INVENTERING AV DE gamla fönstren är alltså första steget: är fönsterglaset vanligt, laminerat eller kanske tonat, finns det farliga material som PCB eller asbest i kittet eller i glaskassetten? (Se Faktaruta.) Glastypen kan bestämmas med instrument på

plats medan prover på kitt skickas till laboratorium. För att höja inventeringskompetensen har Glascentrum, Glasbranschens utbildningscenter, startat en certifieringsutbildning för fönsterinventerare med kunskapsbidrag från Ragn-Sells och Saint-Gobain.

– Om man bestämmer i förväg att återanvända fönstren kan de renoveras eller säljas som de är, säger Christina Stålhandske på Ragn-Sells. Annars betraktas utrivna byggmaterial som avfall och måste hanteras av avfallsaktörer.

Som glasmästare handskas vi ofta med glaspartier som är för bra för att kastas

När Ragn-Sells samlat in fönstren transporteras de först till en anläggning där man krossar ut glaset maskinell. Med tanke på kontamineringsrisken var separering av glaset och andra fönsterdelar länge ett problem – tills en ung uppfinnare från Gnosjö bestämde sig för att hitta en lösning. Han grundade det nya företaget WindowGlass Recycling och säljer idag en relativt liten krossmaskin som även kan användas på byggarbetsplatser.

NÄSTA STEG ÄR att kvalitetssäkra glaskrosset (skärven) så att det fyller de höga kraven som planglasproduktion ställer. Christina Stålhandske beskriver Ragn-Sells nya anläggning där krosset siktas, synas optiskt och till slut packas i säckar: – Efter denna process kan glaskrosset betraktas som en råvara, säger hon. Det heter ”end-of-waste” vilket betyder att någonting slutar att vara avfall. Planglas produceras av sand, soda och kalk som man blandar i en

Ragn-Sells tar hand om fönster där karmen redan har källsorterats. FOTO: RAGN-SELLS

Material som kräver speciell hantering:

Q Glas Tonad, härdad, laminerad osv. glas

Q Målarfärg

Kan innehålla tungmetaller, arsenik, kolväten osv.

Q Bly

I blyinfattade fönster, kan också finnas i lister

Q Asbest

Kan finnas i fönsterkitt i fönster tillverkade (1940-1982)

Q PCB Kan finnas i isolerfönster i offentliga byggnader och kontorshus. Kan också finnas i fogmassa (1956-1973)

Q PVC

Hanteras separat på återvinningscentralen

stor smälta i hög temperatur. Sand betraktas idag som begränsad råvara, samtidigt som sandtag har stor påverkan i lokala miljöer. Vid planglasproduktion används vanligtvis ca 30 % återvunnen skärv som kommer från den egna eller glasförädlarnas produktion. Glasexperten Oskar Storm på glasproducenten Saint-Gobain menar att det går att använda upp till 70 % skärv med bibehållen kvalitet på planglaset.

– Våra livscykelanalyser visar att återvunnen skärv minskar radikalt mängden energi som behövs i processen – och i förlängningen en byggnads miljöpåverkan, säger han. Därför säljer vi vår låg-CO2-glas under ett eget varumärke.

Planglasproducenterna finns på kontinenten dit man transporterar glaskrosset. Transporters miljöpåverkan är en av parametrarna som ingår när man gör livscykelanalyser (i form av EPD). Elitfönster har gjort EPD:er på många av sina produkter och även Svanenmärkt flera av sina fönstermodeller.   –  Siffrorna visar att transporter har mindre påverkan på klimatet än den energikrävande glasproduktionen, säger miljöchefen Patrik Johansson på Elitfönster. Vi ser också att just glaset utgör det största miljöpåverkan i ett fönster. Aluminium däremot återvinns sedan länge.

MILJÖDEKLARATIONER och -certifieringar är också ett sätt att redan från början utelämna farliga ämnen så att produkter och material så småningom går att återvinna.

– Det nya återvinningsflödet är ett stort steg framåt, sammanfattar Christina Stålhandske på Ragn-Sells. Men det är naturligtvis alltid bäst om man kan underhålla fönstren eller återanvända glaset.

LEENA KOSSILA

Elitfönster har gjort EPD:n för olika fönstermodeller.

FOTO: ELITFÖNSTER

Bygg dina drömmar med BYD

Kinesiska BYD ETP3 är en uppstickare bland transportbilarna och lockar med lågt pris och avancerad batteriteknik. Trots att bilmärket BYD är relativt okänt i Sverige tillverkar företaget fler elbilar än Tesla.

Med ett kampanjpris från 199 900 kronor eller företagsleasing för 1 599 kronor i månaden sticker den lilla skåpbilen ut, och syftet med de låga priserna är ett försök för märket att slå sig in på den svenska marknaden.

BYD är en förkortning som står för ”Build Your Dreams” och har i likhet med många andra kinesiska biltillverkare en kort historia.

BYD STARTADES 1995 och producerade då batterier till mobiltelefoner, men när företaget köpte det kinesiska företaget Tsinchuan Automobile 2002 sadlade man om och satsade på fordonsindustrin. Under årens lopp har BYD lagt enorma belopp på forskning kring batteriteknik och har nu tagit fram de så kallade Blade-batterierna, som har många fördelar jämfört med vanliga batterier.

Dels tar de inte så stor plats samtidigt som de är lätta, vilket gör att fordonen får en högre nyttolast och längre räckvidd. Själva konstruktionen av batterierna gör även att de är mer hållbara och säkra, och klarar enorma påfrestningar utan att drabbas av kortslutning eller börja brinna. Bland annat har man

Plus

Q Lågt pris

Q Innovativ batteriteknik

Minus

Q Kort räckvidd

Q Långsam laddning

Förarmiljön saknar stora skärmar så här är det knappar och vred som gäller.

genomfört tester där tunga lastbilar kört över batterierna, som därefter monterats i en bil och fungerat som avsett.

I TESTER SOM bland annat NAF, Norges Automobil-Forbund, gjort har man noterat att BYD:s batteriteknik även tycks klara kyla något bättre än andra typer av batterier, vilket innebär att räckvidden inte påverkas så mycket under vinterhalvåret. NAF testar samtliga nya elbilar två gånger, en gång på sommaren och en gång på vintern. Det är vanligt att räckvidden kan skilja med upp till tio mil mellan de båda testerna, men i BYD:s fall rörde det sig om bara några enstaka mil. Skåpbilen ETP3 har ett lastut-

rymme på 3,5 kubikmeter med skjutdörrar på båda sidor samt en topphängd bakdörr, vilket gör det enkelt att lasta i och ur skrymmande och tunga föremål. Det halkfria aluminiumgolvet är väl försett med öglor för säkring av last.

FÖRARMILJÖN ÄR traditionell med många knappar och vred, vilket är en fördel i ett utpräglat arbetsfordon eftersom dessa är enklare att hantera med handskar än en pekskärm.

Så långt verkar allt bra, men så kommer vi till det här med räckvidden.

Batteriet är nämligen bara på 44,9 kWh och det ger en räckvidd på 23,3 mil enligt WLTP-normen, vilket

Skåpet rymmer 3,5 kubikmeter och är enkelt att lasta. FOTO: BYD

är riktigt dåligt för en ny elbil. Även om mindre arbetsfordon som denna inte rullar speciellt långa sträckor, innebär det ändå en begränsning för föraren som måste planera längre körsträckor efter när och var det går att ladda.

BYD ANGER ATT det ska ta cirka 30 minuter att snabbladda med 50 kW

Fakta

Pris: Från 199 900 kronor (kampanj)

Batteri kWh: 44,9

från 20 till 100 procent med 50kW, och 5,5 timmar med vanlig laddbox på 6,6 kW. Även detta är betydligt sämre än konkurrenterna. ETP3 är därför inget bra val för den som behöver köra längre sträckor och behöver ladda kunna snabbt, utan den är ett arbetsfordon som passar bäst i stadstrafik. PETER FREDRIKSSON

Dimensioner (L/B/H) mm: 4460/1720/1875

Tjänstevikt kg: 1640

Lastkapacitet kg: 780

Räckvidd WLTP km: 233

BYD ETP3 är en ovanligt billig transportbil som har många fördelar, men dålig räckvidd.

FOTO: BYD

Steg som gör skillnad.

STILRENA ENTRÉLÖSNINGAR SEDAN 1944

När du väljer en entrématta från Kåbe-Mattan får du mycket på köpet – renare golv, minskade underhållskostnader och en mer trivsam miljö för dina besökare. Kåbe Originalmatta är dessutom 100 % återvinningsbar – vårt sätt att bidra till en mer hållbar värld. Upptäck våra entrémattor och tillbehör på kabe-mattan.se

Skanskachef årets Lars Bergqvist-stipendiat

KRÖNIKA

Våga ställ skadeståndskrav

för att undvika rättsförlust

”Skadeståndskrav kan senare komma att framställas”. ”Vi förbehåller oss rätten att återkomma gällande skadeståndskrav”. ”Det har uppkommit skador”. Formuleringar i den stilen innebär inte att ett skadeståndskrav framställts. Om/när ett riktigt skadeståndskrav väl skickas, kan det tyvärr vara för sent. Med konsekvensen att rätt till skadestånd saknas bara av det skälet.

DET FÖREKOMMER RELATIVT ofta att avtalsparter känner sig obekväma med att framställa skadeståndskrav trots att skada uppkommit. En motfråga brukar vara: är ni beredda att släppa skadeståndet oavsett vad det uppgår till för belopp? I annat fall bör, till undvikande av rättsförlust, ett skadeståndskrav framställas. Skadeståndskravet behöver däremot inte inledningsvis vara preciserat till belopp om så inte är särskilt avtalat. Det finns avgöranden från Högsta domstolen som visar vad som krävs för att ett krav på skadestånd ska anses framställt. Skadeli-

dande måste göra klart för skadevållaren att skadelidande har ett krav på skadestånd. Som utgångspunkt bör ett händelseförlopp anges och därefter att krav på skadestånd begärs på grund av detta (NJA 2005 s. 843 ”Behandlingsskadan”).

I NJA 2023 s. 193 ”Skadan på kulturbyggnaden” konstaterades att det brev som två makar hade skickat till en entreprenör inte innehöll någon uttrycklig begäran om att denne skulle betala ersättning eller ta på sig ansvaret för de skador som hade uppkommit på deras fastighet. Makarna förbehöll sig bara rätten att återkomma till entreprenören med anledning av hur arbetena utförts. Det innebar enligt domstolen att något skadeståndskrav inte hade framställts genom brevet.

I standardavtalet ABK 09 som gäller för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet är fristerna för framställande av skadeståndskrav korta. Krav på skadestånd ska, för att kunna medföra rätt till ersättning,

Edna Sivics, projektchef på Skanska i Jönköping, tilldelas 2024-års Lars Bergqvist-stipendium. Hon får utmärkelsen bland annat för sin inspirerande och banbrytande programidé. – Jag är otroligt tacksam, säger hon.

Lars Bergqvist var Byggchefernas ordförande i närmare 30 år. Under den tiden blev han en viktig röst för jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnad, bland annat som initiativtagare till Stoppa machokulturen. Lars Bergqvist-stipendiet är till för att stödja personer som verkar i hans anda.

JURYNS MOTIVERING: ”Edna Sivics programidé är både inspirerande och banbrytande, då den adresserar ett viktigt behov i samhället genom att specifikt rikta sig till kvinnor och icke-svensktalande som vill handla upp entreprenader. Med sitt tydliga fokus på tre centrala områden – utbildningar och rådgivning, nätverk och stöd, samt säkerhet och trygghet – har hon skapat en gedigen grund för att främja en mer inkluderande och trygg miljö inom entreprenadsektorn. Genom att erbjuda dessa målgrupper den nödvändiga kunskapen och det stöd som krävs, möjliggör programmet för deltagarna att navigera och lyckas inom ett ofta utmanande

område. Ednas idé har potential att göra verklig skillnad både på det individuella planet men även för branschen som helhet och är ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle.”

Med detta stöd kommer jag kunna förverkliga mitt program

Edna Sivic kommenterar vinsten: – Jag är otroligt tacksam. Med detta stöd kommer jag kunna förverkliga mitt program som syftar till att ge kvinnor och icke-svensktalande de verktyg och den kunskap de behöver för att tryggt kunna handla upp entreprenader. Stipendiepengarna kommer att användas till att skapa workshops, utveckla rådgivningsresurser och bygga nätverk som stärker tryggheten och förståelsen för hela entreprenadprocessen. Detta är ett viktigt steg mot en mer inkluderande och rättvis byggbransch.

VARJE ÅR KAN totalt 60 000 kronor delas ut till en eller flera medlemmar i Byggcheferna. Stipendiet ska antingen finansiera planerade insatser eller belöna något som redan gjorts. För att bli tilldelad måste du ha varit medlem i Byggcheferna i minst tre månader.

REDAKTIONEN

Lars Bergqvist-stipendiatet

Syftet med priset är att stötta initiativ som bidrar till ökad jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnadssektorn. Det har tidigare tilldelats Lars Larsson (2019), Anders Bürger (2020), Mathilda Scott (2022), Amanda Eklund och Anna Bength (2023).

framföras skriftligen inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan (ABK 09 kap. 5 § 6). Även i byggbranschens standardavtal AB 04/ABT 06 finns relativt korta frister för skadestånd. De återfinns i kap. 5 § 20/21 och olika frister gäller exempelvis under entreprenadtid, garantitid och efter garantitid. Följden av att skadeståndskrav inte framställs i rätt tid är att det förfaller, dvs. inte längre kan göras gällande.

PARTER KAN I sitt avtal ha kommit överens om ett tillvägagångssätt när en skada uppkommer. När en sådan part med anledning av en skada framställer krav på skadestånd är det egentligen bara en efterlevnad av parternas avtal. Ändå är situationen ofta laddad och det kan finnas oro för negativ påverkan på affärsrelationen. Om det finns önskemål om att skadeståndskravet ska uppfattas som

mindre hårt kan det levereras med ”mjuka kuddar”. Både den text som kommuniceras runtomkring själva skadeståndskravet och personliga samtal i anslutning till översändande av skadeståndskravet är exempel på vad som kan mildra hur det landar hos mottagaren.

Vice ordförande Anders-Hinn med vinnaren Edna-Sivic och Andreas Grüneberger från Byggcheferna under prisceremonin.

FOTO: BYGGCHEFERNA

Edna Sivic är årets stipendiat.

FOTO: BYGGCHEFERNA

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik

Patrik Jansson, Jens Lindgren

Billström Riemer Andersson Bygg AB GoCo Health Innovation City, Active Lab

Eddy Demir ED Bygg Sverige AB Kista Square Garden etapp 2-4

Donatas Styra CustomBygg AB Vällingbyskolan

Olof Nagenius, Conny Johansson, Flamur Krasnici

Anders Jonsåker, Otto Martler

SERNEKE Sverige AB Lockarp

Derome Bostad AB Smedjan 5

Jon Blomberg Byggnads AB Tornstaden Kvarteret Atlas

Adam Hedman Consto AB Kv Vinkeln

Adrian Fernström Hedin Construction Byggservice AB Åbybergsgatan, Kvarter C

Jacob Christensson MVB Syd AB Sturkögatan

Daniel Gustavsson Nymanwänseth Byggmästare AB Körfältet

Andreas Holst Byggkompaniet i Nässjö AB Handskerydsskolan

Nybyggnad av labb, gym, och konferenslokaler i Mölndal, etapp 2

Om- och påbyggnad till bostäder i Kista etapp 2-4

Nybyggnad av skolbyggnad i Vällingby, Stockholm

Nybyggnad av bussdepå i Malmö

Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

Nybyggnad av flerbostadshus i Mölndal

Nybyggnad av flerbostadshus i Haninge

Nybyggnad av flerbostadshus i Mölndal, etapp 1

Kommun Byggkostnad

Mölndals stad 1-1,5 mdkr

Stockholms stad 700-900 mkr

Stockholms stad 419 mkr

Malmö stad Ej officiell

Sundbybergs stad 300-400 mkr

Mölndals stad 200-300 mkr

Haninge kommun 200-300 mkr

Mölndals stad 200-250 mkr

Nybyggnad av bussdepå i Malmö Malmö stad Ej officiell

Ombyggnad av flerbostadshus i Östersund Östersunds kommun 180-200 mkr

Om- och nybyggnad av F-6 skola, Handskerydsskolan, Nässjö Nässjö kommun 181 mkr

Niklas Lång Salu Byggnads AB Trasmattan Ombyggnad i flerbostadshus i Östersund Östersunds kommun 160-200 mkr

Ola Holmer K-Fast Bygg Syd AB Sävenäs

Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 150-200 mkr

Niklas Svensson Billström Riemer Andersson Bygg AB Svensk Cater Logistikpark Nybyggnad av logistikanläggning i Landvetter, Härryda Härryda kommun 150-200 mkr

Christoffer Asplund Veidekke Entr. AB. Bygg Syd Börshuset Ombyggnad av kontor i Malmö Malmö stad 100-150 mkr

Stanley Rossäng Vestia Construction Group AB Vattenpalatset Renovering av badhus i Lerum Lerums kommun 120 mkr

Pontus Nilsson RO-Gruppen Södra Älvsborg AB Örebro läns museum Ombyggnad av museum i Örebro Örebro kommun Ej officiell

Carl Marichal, Per Wall Boetten Bygg AB Tullinge gymnasium, etapp 2 Ombyggnad av gymnasieskola i Tullinge Botkyrka kommun 100 mkr

Linda Mosell Tuna Förvaltning & Entreprenad AB Västmanlands sjukhus, kulvert (NAV), etapp 1 Nybyggnad av kulvert vid Västmanlands sjukhus i Västerås Västerås stad 100 mkr

Anton Svensson F O Peterson & Söner Byggnads AB Nästås Nybyggnad av flerbostadshus i Öckerö Öckerö kommun 90-100 mkr

Andreas Holsti N19 Bygg AB Librobäck Nybyggnad av lager i Uppsala Uppsala kommun 80-110 mkr

Jonas Höjman MTA Bygg & Anläggning Halland AB Brandvakten

Patrik Andersson Lindbäcks Bygg AB Krongatan, Moröhöjden

Magnus Lorentzson Tommy Byggare AB Lingatans förskola

Utvändigt underhåll av vårdhem i Halmstad Halmstads kommun

Nybyggnation av flerbostadshus i Skellefteå

Nybyggnad av förskola i Källdal, Uddevalla

Skellefteå kommun

Konkurser i byggbranschen

Företag Kommun

Stockholms län

Backamöllan Byggnads AB Märsta

Salems Rör AB Rönninge

Conware AB Kungsängen

NORRORTS BYGG & ENTREPRENAD AB Stockholm

P. Malm Entreprenad AB Tumba

Byggab Stockholm AB Sundbyberg

Hägerstens Håltagning AB Spånga

Fibrera AB Stockholm

Lopez Bygg & Allservice AB Stockholm

M.Viberg Måleri i Vallentuna AB Vallentuna

MLRE Holding AB Stockholm

Dryft Sverige AB Solna

Borkesta Bygg & Anläggning AB Rönninge

Brael Norden AB Bromma

M & Sola Jus Bygg AB Jordbro

RDL Projekt AB Lidingö

AFF Trans&bygg AB Järfälla

GHJ BYGG AB Stockholm

FA Byggtjänster AB Stockholm

Agurkis Byggservice AB Stockholm

Stark Hand Hus AB Ösmo

Tung Bygg & Entreprenad Sweden AB Hägersten

Paraply Bygg AB Hägersten

G4 Enterprise AB Sundbyberg

Builders Team Sverige AB Lidingö

Vendelsö målare AB Skärholmen

Uppsala län

Palme Plattsättning AB Uppsala

GWS Entreprenad AB Knivsta

Södermanlands län

Janssons Bygg i Bettna AB Nyköping

ED Byggsta AB Nyköping

Eskilstuna Mark & Fastighet AB Eskilstuna Östergötlands län

80-100 mkr

80-100 mkr

Uddevalla kommun 80 mkr

Robert Davidsson HMB Construction Örebro AB Kranbilen 1 Tillbyggnad av kontor och lager i Örebro Kumla kommun Ej officiell

Andreas Ölmeby Derome AB Kv Spegeln

Kim Eriksson KDD Bygg & Entreprenad AB Brf Stadsgläntan

Nybyggnad av flerbostadshus i Haninge Haninge kommun

Nybyggnad av grupphus i Täby Täby kommun

Peter Almqvist Stenmarks Bygg Skaraborg AB Mogården servicehus Ombyggnad och renovering av äldreboende i Gullspångs kommun

60-80 mkr

68-70 mkr

Gullspångs kommun 60-70 mkr

Max Öhman Byggteknik i Tumba Produktion AB Lokalanpassning Fatburen 1 Lokalanpassning för vårdlokaler i Huddinge Huddinge kommun 65 mkr

Jussi Näränen Heving & Hägglund AB Danderyds gymnasium, A-skeppet

Magnus Högström Byggmästarn i Skåne AB Sqvalperup

Micael Neldemo Micael Neldemo Byggare AB Nygårds Äng

Johan Sjölund AB CD BYGG Gamlestaden

Ombyggnad och renovering av A-skeppet vid Danderyds gymnasium

Danderyds kommun 60 mkr

Ombyggnad av kontor i Malmö Malmö stad 50-70 mkr

Nybyggnad av bostäder i Varberg Varbergs kommun 50-60 mkr

Nybyggnad av förskola i Göteborg Göteborgs stad 50-60 mkr

Rickard Pettersson Nyvest Bygg AB Fällningsbyggnad Brandholmens ARV Ombyggnad av fällningsbyggnad vid Brandholmen ARV i Nyköping

Nyköpings kommun exakt 53,6 mkr

Tobias Renlund Rekab Entreprenad AB Kv Svalan 9 ROT-renovering av flerbostadshus i Luleå Luleå kommun 50,5 mkr

Kurt Nyström Contractor Bygg i Skellefteå AB Brf Hjortrongränd Nybyggnad av radhus i Skellefteå

Victor Munk K-Fast Bygg Väst AB Gårdsten Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg

Niklas Andersson Billström Riemer Andersson Bygg AB One More

Tommy Björnlund Byggkompaniet i Nässjö AB Snickaren

Nicklas Nyberg, André Johansson Nybergs Bygg & Måleri NBM AB Traktorn

Nybyggnad av lager och kontor i Arlandastad

Tillbyggnad av trygghetsboende i Eksjö

Nybyggnad av bilhall mm i Örnsköldsvik

Skellefteå kommun 40-60 mkr

Göteborgs stad 40-60 mkr

Sigtuna kommun 47-50 mkr

Eksjö kommun 48 mkr

Örnsköldsviks kommun 47 mkr

The Hammer Group AB Linköping

Jönköpings län

Attic H59 AB Gislaved

Kalmar län

Avepharm AB Virserum

Skåne län

Rörfirman i Kristianstad AB Kristianstad

Totalentreprenad VVS i Kristianstad AB Kristianstad

Töpipe AB Marieholm

IME AB Hässleholm

TGV Bygg och Entreprenad AB Härslöv

G. Bygg & Industriarbeten AB Östra Ljungby

Väg Anläggning & Schakt i Syd AB Bjärred

FT ENTREPRENAD AB Staffanstorp

Hallands län

Energilagret Nordic Group AB Halmstad

Västra Götalands län

Rör-Anders VVS & Energi i Vänersborg AB Vänersborg

PRGO Group AB Göteborg

Viaredsstrands Fastigheter AB Borås

Arsh Bygg & Miljö AB Gunnilse

GearTwo Consulting AB Göteborg

Värmlands län

LeWiAn Bygg & Pippos Kakeltjänst AB Kristinehamn

VVS-Specialisten Sweden AB Deje

Fråstad Bygg AB Grums

Norrbottens län

Ballastviken bygg och allservice AB Arjeplog

EDNA SIVIC - VINNARE AV LARS BERGQVISTSTIPENDIET 2024

Juryns motivering:

Edna Sivics programidé är både inspirerande och banbrytande, då den adresserar ett viktigt behov i samhället genom att specifikt rikta sig till kvinnor och icke-svensktalande som vill handla upp entreprenader. Med sitt tydliga fokus på tre centrala områden – utbildningar och rådgivning, nätverk och stöd, samt säkerhet och trygghet –har hon skapat en gedigen grund för att

främja en mer inkluderande och trygg miljö inom entreprenadsektorn. Genom att erbjuda dessa målgrupper den nödvändiga kunskapen och det stöd som krävs, möjliggör programmet för deltagarna att navigera och lyckas inom ett ofta utmanande område. Ednas idé har potential att göra verklig skillnad både på det individuella planet men även för branschen som helhet och är ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle.

Scanna och se intervju med Edna Sivic på byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

”Byggbranschen måste vara en bransch för alla”

Peab tillsätter Andreas D’Arienzo som ny regionchef för Peabs bostadsproduktion i väst. För nye regionchefen spelar säkerheten en viktig roll.

– Alla ska komma hem säkert efter en dag på jobbet, säger han.

Andreas D’Arienzo har jobbat i olika roller på Peab sedan 2011 och har över 25 års erfarenhet från byggbranschen. Nu tar han alltså över rollen som ny regionchef för Peabs bostadsproduktion i väst och efterträder därmed Liselott Bergkvist, som efter tolv år i regionchefsrollen nu kliver över till en ledande befattning inom affärsstöd i Peabs byggverksamhet.

Q Du tillträder tjänsten som regionchef den 1 oktober. Hur kommer de anställda att märka att du tagit över och hur kommer det märkas i projekten, affärerna och kontakten med partners?

– Vi har en välskött och stabil region, så initialt är mina prioriteringar att se till att vi driver vår verksamhet och våra projekt som tidigare och att lära känna organisationen och projekten närmare. Vi behöver också fortsätta vår viktiga resa mot en mer jämställd, hållbar och klimatanpassad verksamhet, säger Andreas D’Arenzio.

Q Du har jobbat i branschen i över 25 år och på Peab nästan lika länge. Hur har branschen förändrats under de här åren, tycker du, och vilka är de största förändringarna?

– Jag tycker att branschen har tagit flera kliv framåt i många frågor, även om det finns mycket som fort-

farande kan förbättras. Arbetsmiljön och säkerheten har, med all rätt, mycket större fokus idag. Vi måste ha en nolltolerans när det gäller olyckor. Men även här har vi mycket att göra, alla ska komma hem säkert efter en dag på jobbet, förklarar Andreas D’Arenzio.

Jag tror mycket på att vi som entreprenörer kan komma in i tidiga skeden i projekten

– Angående klimatfrågan tycker jag att det i branschen, bara de senaste åren, har skett stora förändringar och smartare lösningar som till exempel betong med mindre inblandning av cement och fossilfritt stål har tagits fram för att minska branschens klimatavtryck. I fråga om jämställdhet upplever jag att jargongen har förbättrats på många håll som tur är, men här finns fortfarande att göra och förbättra. På Peab har vi till exempel startat ett lärlingsprogram för kvinnor som vi kallar Byggåret för att öka andelen kvinnliga hantverkare hos oss. Byggbranschen måste vara en bransch för alla.

Q Bostadsbyggandet har fått sig en törn de senaste åren och det byggs för lite bostäder. Det här råder ju inte du över, men hur kan du som chef ändå bidra och stimulera till en ökning av projektering och byggande av bostäder?

– Jag tror mycket på att vi som entreprenörer kan komma in i tidiga skeden i projekten. Då kan vi tillsammans med kunden bidra med våra respektive kunskaper och hitta smarta lösningar för det specifika projektet. Jag tror också mycket på samverkansformen partnering. I min nya roll hoppas jag kunna ha större möjligheter att vara delaktig och påverka processerna som ligger till grund för nya planer och kommande projekt i regionen, både hos externa kunder och tillsammans

med vår interna projektutveckling.

Q Till sist: om tio år ska det skrivas en liten text om dina år som regionchef. Vad kommer det att stå i den, sammanfattningsvis?

– Oj, svår fråga! Men jag hoppas att jag ska kunna bidra till att vår region och Peab fortsätter att bygga goda relationer tillsammans med

alla våra intressenter och att våra medarbetare trivs och utvecklas. Sen hoppas jag självklart att vara en bra chef och ledare och att vi tar stora kliv framåt i frågorna om arbetsmiljö, klimat och jämställdhet. Andreas D’Arienzo tillträder tjänsten som regionchef den 1 oktober 2024.

JONAS SLÄTTUNG

Fem nya medarbetare till Åke Sundvall

Med tre nya projektstarter under hösten har Åke Sundvall rekryterat nya medarbetare för att möta efterfrågan.

Under sommaren 2024 har entreprenadverksamheten i företaget skrivit kontrakt på tre nya totalentreprenader. De har en total kontraktssumma om cirka 470 miljoner kronor. Samtliga projekt avser bostäder och byggstartar under hösten 2024 och enligt planen blir de färdigställda under 2026. Följande personer har anslutit till Åke Sundvall:

Daniel Grevin: Går in i rollen som produktionsledare och blir en del av ett av de nya teamen. Daniel kommer senast från Wästbygg.

Thomas Slagbrand: Ansluter i rollen som platschef för ett kvarter Åke Sundvall bygger på uppdrag av Fastsam i Slakthusområdet. Han kommer närmast från Byggpartner. Anton Reth: Anställs i rollen som

entreprenadingenjör och kommer senast från Andersson Company Byggnads. Anton kommer ansluta till befintligt team på Karlsbodavägen som bygger Utombordaren på uppdrag av Stockholmshem.

Joakim Vallentin: Stärker upp ekonomiavdelningen i rollen som bolagsekonom och har under sin karriär arbetat som business- och financial controller, drivit eget finsnickeri och varit redovisningskonsult.

Tom Edström: Påbörjade sin karriär som trainee hos Åke Sundvall 2021 och har sedan dess parallellt med studierna på KTH förberett sig för arbetslivet. Han börjar som produktionsledare och har under åren som trainee arbetat både med pågående produktion och i slutfasen av projekt.

Tom Edström

Andreas D’Arienzo tillträder tjänsten som regionchef den 1 oktober 2024.

FOTO: PEAB

Daniel Grevin, Thomas Slagbrand, Anton Reth och Joakim Vallentin som anslutit till företaget under augusti. FOTO: ÅKE SUNDVALL

ungefär

lastbilstransporter,

berättar projektchef Andreas Burghauser.

Rejält flyt för bygget av nya tunnelbanan

I arbetet med att förlänga den blå tunnelbanelinjen vid Kungsträdgården har man använt sig av en gammal arbetstunnel och en pråm för att frakta bort bergmaterial. 800 000 ton berg har nu fraktats ut genom tunneln och bort från Blasieholmen.

– Pråmen sparade 67 000 lastbilar genom innerstan, berättar Andreas Burghauser, projektchef för tunnelbanan till Södermalm.

Nästan varje dag sedan februari 2022 till augusti 2024 har en fullastad pråm kört från Blasieholmen till Loudden.

– Sammanlagt blev det 826 lass med sten där varje lass motsvarar ett 80-tal lastbilar. Entreprenörerna har haft bergdumprar som de har kört från tunneln och sen rakt ut på pråmen, förklarar Andreas Burghauser.

HAN BERÄTTAR ATT arbetstunneln användes på 1960–70-talet men har sedan dess varit igensatt. Genom att öppna upp tunneln, som är 250 meter lång och går mellan Nationalmuseum och Tullhuset, så har

mycket arbete kunnat göras under marknivå.

– Hela vårt arbetsområde är inhägnat med plank, så förbipasserande kanske har hört dumprarna komma upp och från vattensidan kan man se pråmen när de tippar, men arbetsområdet har inte märkts jättemycket.

ALLT HAR KRÄVT noggranna förberedelser och planeringstiden har varit lång.

– Stockholms stad är med och finansierar tunnelbanebygget och de vill gärna att vi skonar vägarna. Eftersom vi behövde få ihop logistiken började vi att titta på möjligheten att använda vattnet för transport, vi började titta på det redan 2018–2019.

Vi gjorde ett pilotprojekt där vi tog fyllnadsmassor från arbetstunneln och tippade i en båt för att mäta bullret. Vi skulle inte krossa berget på plats utan frakta det rakt ut genom tunnlarna.

Pilotprojektet var lyckad och eftersom det är en känslig miljö med kulturklassade byggnader och begränsningar på hur mycket fordon

Nu även Webbutik

Vägmärken

Trafikanordningar

Fordonsbarriärer

Avspärrning

www.vagjobb.se

som kör i området får väga så visade sig vattenvägen vara en bättre lösning.

– Lastbilarna får lastas med 12 ton men max 3,5 ton på natten i det området. Vi bedömde då att det skulle vara över 50 000 transporter genom innerstan bort mot norra länken sen vidare till närmaste krossanläggning.

FÖR ATT MINSKA transporterna ytterligare så ville de hitta ett avlastningsområde på närmare håll.

– Vi lyckades tajma med ett av Stockholm stads byggprojekt och kunde lasta av på Loudden som ligger i anslutning till norra Djurgårdsstaden. Där ska den gamla oljehamnen exploateras och bli kontor och bostäder, de är i behov av bergmassor och det är bara några få kilometer bort. Det visade sig ge både ekonomiska, miljö- och resursmässiga besparingar.

– Inga omlastningar behövdes göras och Stockholm stad behövde inte köra in stenmassor via vägnätet. Efter att det lastades av pråmen så kunde det också krossas på plats.

TUNNELBANESYSTEMET ska byggas ut på flera ställen men arbetet kommer att se väldigt olika ut på de olika platserna.

– Det här är en unik lösning som är svår att applicera någon annanstans. Inom det här arbetsområdet fanns det tillgång till kaj och så är det ju inte på alla ställen. Vi har jobbat många år målmedvetet för att få

det att fungera, med något som ingen annan har lyckats med innan. Det känns ju jätteroligt att ha fått bort lastbilstransporterna. Han berättar att de startade med planeringen av nya tunnelbanan för tio år sedan.

– Det här är bara början av en jätteutbyggnad av tunnelbanan, ingenting har gjorts på trettio år. Det finns hundra stationer idag och det kommer att byggas arton nya stationer.

Från Kungsträdgården förlängs blå linje till Nacka och Söderort via Södermalm och Hammarby Sjöstad. Trafikstarten är planerad till år 2030. ANNIKA RÅDLUND

Utbyggnad av tunnelbanesystemet

Q Region Stockholm har fått i uppdrag att bygga ut Stockholms tunnelbana med 18 stationer och tre mil nya spår.

Q Blå linje förlängs från Kungsträdgården till Södermalm, Söderort och Nacka med sex helt nya stationer; Sofia, Hammarby kanal, Sickla, Järla, Nacka, Slakthusområdet. Blå linje byggs även ut i den norra delen mellan Akalla till Barkaby. Gul linje byggs ut mellan Fridhemsplan och Älvsjö och grön linje mellan Odenplan och Arenastaden. Trafikstart år 2030.

Q Kostnad: 54 miljarder som Region Stockholm, Järfälla och Nacka kommun, Solna stad och Stockholm stad gemensamt bekostar.

Vi bygger den modul du behöver

Det här är en unik lösning som är svår att applicera någon annanstans Läs de senaste nyheterna på: .se

Mer än bara en utbildning!

Leveranssäkert

Kundanpassade arbetsbodar och moduler info@maxmoduler.se

– Vi har kurserna som leder till din utveckling och förändring

Support/stöd hela vägen 0950-138 88

www.maxmoduler.se

Vi utbildar byggsektorn byggakademin.com 010-228 15 55

Upptäck vårt breda kursutbud HYR MOBILA TVÄTTBODAR!

Smidig tvättbod för tvättbehov under ombyggnader eller liknande. Kapacitet från 15 - 90 lägenheter.

–Pråmen tar tusen ton per lass, ett lass motsvarar

80

varje gång pråmen har tuffat iväg har 80 lastbilar inte behövt köra,

FOTO: REGION STOCKHOLM

Stenbumlingar från arbetstunneln flyter i väg från Blasieholmen till Loudden i Stockholm. FOTO: OHLA

HÖSTREA HOS DEMEX!

Låt inte höstmörkret stå i vägen för säkra arbetsplatser!

Dra nytta av vår höstrea och få rätt belysning på nolltid med Demex mobila LED-belysningsmaster.

Missa inte höstreankontakta oss!