Byggvärlden nr 8, 2025

SEGMENTET SOM VÄXER I OROSTIDER

DEBATT

Bygg- och anläggningsbranschen står inför ett generationsskifte – men dörrarna är stängda för framtidens arbetstagare, skriver Michaela Krohn Ams på Byggframåt.

”Utan erfarenhet får vi inte jobb, men utan jobb får vi inte erfarenhet”

Nyligen läste jag en krönika av Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna, där hon beskrev hur byggbranschen behöver bli bättre på att ta emot och utveckla nya medarbetare. Hon hänvisade till Sara Wimmerkranz, vd på Backingminds, som betonade att byggbranschen måste vara ”dörröppnare inifrån” och att de företag som lyckas bäst är de som öppnar dörrar för nya innovatörer. Det låter fantastiskt i teorin. Men för oss som står på andra sidan dörren, de där dörrarna som ska vara öppna, känns det snarare som en mur. Den 5 juni i år är det exakt ett år sedan jag tog examen som projektinköpare och entreprenadingenjör. Ett år av att söka jobb, vidareutbilda mig, kämpa för att få in en fot i den bransch jag utbildat mig för och brinner för. Över 300 jobbansökningar. Över 300 nej.

MEN JAG HAR istället för att se allt negativt, tagit steget till att bli egenföretagare och konsult. Jag har startat mitt eget företag, Byggframåt, för att skapa möjligheter för mig själv och andra som befinner sig i samma situation. Jag har många års erfarenhet från andra branscher. Jag har

lett team, tagit ansvar och utvecklat mina färdigheter. Jag är driven, engagerad och har valt byggbranschen för att jag ser potentialen och möjligheterna. Men det verkar inte spela någon roll. Jag har inte den ”rätta” bakgrunden. Jag har inte den ”perfekta” erfarenheten. Och jag är inte ensam om detta.

BÖRJA TÄNK LÅNGSIKTIGT – bygg en stark grund. Börja tänk som när ni bygger ett hus från grunden – hållbart. Nästan alla företag jag pratat med säger samma sak: ”Vi behöver någon som kan leverera direkt, inte någon vi behöver lära upp.” ”Vi kan inte ta emot studenter för att vi har för mycket att göra.” ”Vi kan inte ta emot studenter för att vi har för lite att göra.” Men vet ni vad? Alla är nya någon gång. Alla behöver en ärlig chans att visa vad de kan och vill. Att ta emot studenter och nyexaminerade ska inte ses som en börda – det är en investering i framtiden. Så jag ställer en öppen fråga till alla beslutsfattare, HR-chefer och politiker: Hur ska vi få en jämställd och inkluderande bygg- och anläggningsbransch när alla inte är välkomna? Samtidigt står bygg- och

Vår utökade granskning visar på ett omfattande fusk

Pål Svensson, Region Skåne

anläggningsbranschen inför ett gigantiskt generationsskifte. Enligt Byggföretagens rapport ”Europa 2025” kommer byggindustrin att behöva 50 000 nya medarbetare på fem år – bara för att ersätta pensionsavgångarna. Det är inte längre en framtidsfråga – generationsskiftet är här. Vi pratar om hållbarhet och innovation, men vi blundar för att hållbarhet också handlar om människor – om att säkerställa att kunskap och kompetens inte går förlorad. Ändå fastnar tusentals nyutbildade och karriärbytare i glappet mellan utbildning och erfarenhetskrav.

FÖRETAG PRATAR GÄRNA om jämställdhet och inkludering. Det publicerar fina visioner och hållbarhetsrapporter. Men när det kommer till kritan, när en nyexaminerad söker jobb, är det ofta ”erfarenhet” som prioriteras. Men erfarenhet kommer inte av sig självt. Den skapas genom att ge människor chansen att utvecklas. Genom att våga satsa på de som inte har alla svar från början, men som har viljan att lära och växa. Bygg- och anläggningsbranschen pratar om att vara framtidsinriktad, men fortsätter att göra samma sak

Vi vill vara en av de ledande aktörerna när det gäller nybyggnation

Fredrik Jagersjö Rosell, Panattonis

om och om igen. Vi letar efter ”trygga kort” och missar de människor som faktiskt kan förnya och stärka branschen. Om vi menar allvar med att säkra framtidens kompetens och skapa en jämställd och inkluderande bransch, måste vi börja agera. Det handlar inte om att ta emot studenter och nyexaminerade som en börda, utan som en möjlighet. Det handlar om att skapa strukturer som gör att ingen fastnar i glappet mellan utbildning och arbetsliv.

BYGGBRANSCHEN STÅR INFÖR ett vägval. Vi kan fortsätta att prata om hållbarhet och inkludering som fina ord – eller så kan vi börja leva upp till dem. Vi kan välja att bli en bransch som verkligen tar ansvar för framtidens kompetens. För mig handlar det inte om att ”passa in”. Det handlar om att bidra, växa och skapa något större. Jag vill vara en del av en byggbransch där alla som har viljan och förmågan faktiskt får chansen att göra skillnad.

Alla kände alla och ingen tyckte det var konstigt att jag bara hade en hand

Rikard Eriksson, Galaxen Bygg

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

När vi lyssnar på barnens tankar om sina kvarter får vi en annan sorts samhällsplanering Sandra ”Byggsandra” Mobaraki

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Byggkvinnor

De tre finalisterna i Årets byggkvinna, Ida Söderholm, Tuva Marminne och Marie-Louise Halvarsson. Segrade gjorde målaren Tuva Marminne. Målet med priset är att uppmärksamma och hylla kvinnliga förebilder i byggbranschen, vilket i sin tur bidrar till en sundare och mer inkluderande arbetskultur. Byggföretagen grundade priset Årets byggkvinna 2021 tillsammans med Sandra ”Byggsandra” Mobaraki.

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

MICHAELA KROHN AMS GRUNDARE OCH ÄGARE BYGGFRAMÅT

Sid 5

Sid 16

Sid 19

Sid 12

Sid 24

Byggpartner bygger

datahall i trä

Q Byggpartner får i uppdrag att bygga ny datahall i trä på Västermalm i Falun. Beställare är Ecodatacenter och projektet är värt cirka 300 miljoner kronor.

Sedan 2017 har Byggpartner och Ecodatacenter haft ett samarbete som resulterat i fem datahallar i massivträ, med en sammanlagd yta om cirka 35 000 kvadratmeter. Nu har Ecodatacenter avropat den så kallade Hall E.

Som mest kommer cirka 300 personer att arbeta med byggnationerna, till stor del Byggpartners egna medarbetare samt lokalt upphandlade underentreprenörer.

Byggstart sker omgående. Hallen beräknas stå klar i december 2026.

Peab bygger om väg i Småland

Q Peab får uppdraget av Trafikverket att bygga om väg 27 i Bor i Värnamo kommun. Kontraktssumman uppgår till 238 miljoner kronor.

Uppdraget är att lägga om sträckan till en förbifart väster om Bor för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Den nya sträckan blir en mötesfri väg med mitträcke och får en hastighet på 100 km/tim. Projektering kommer att starta omgående och produktionen beräknas komma i gång i augusti 2025. Uppdraget beräknas vara färdigt i oktober 2027.

58 %

... minskade antalet varslade inom bygg med under april, jämfört med april i fjol. Totalt varslades 328 personer, enligt ny statistik från Arbetsförmedlingen.

−  Byggarbetsmarknaden börjar nå sin botten. Förhoppningsvis kan en blygsam återhämtning inledas efter sommaren, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen.

Nytt tjänstemannaavtal klart för byggbranschen

Ett nytt tjänstemannaavtal har nu tecknats mellan arbetsgivarorganisationen Byggföretagen och Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Avtalet, som sträcker sig över 24 månader, berör cirka 42 000 tjänstemän inom bygg- och anläggningssektorn.

Från Byggföretagens sida har det viktigaste varit att nå en balanserad överenskommelse.

– Vi har nu nått det målet. Det nya avtalet innebär utökad flexibilitet avseende arbetstidens förläggning och en bibehållen produktivitet för våra medlemsföretag, säger Johanna Vilhelmsson, avtalsansvarig och förhandlingsledare på Byggföretagen.

ENLIGT BYGGFÖRETAGEN var fackens krav på arbetstidsförkortning en stor fråga. Där enades partnerna om en avsättning till systemet för arbetstidsförkortning motsvarande ytterligare en dag – totalt sex dagar från 1 april 2026. Samtidigt införs en ensidig förläggningsrätt för arbetsgivaren avseende en dag. Därtill har beräkningsperioden för ordinarie arbetstid utökats från fyra veckor till tre månader, vilket ger Byggföretagens medlemsföretag utökade möjligheter till en mer verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning.

– Det känns bra att vi har ett konstruktivt resultat på plats. Inte minst mot bakgrund av att bygg- och anläggningsbranschen befinner sig i ett fortsatt svårbedömt konjunkturläge, säger Johanna Vilhelmsson. Det nya Tjänstemannaavtalet gäller under perioden den 1 april 2025 till 31 mars 2027.

Pia Bäckström är chef för industrisektorn på Sveriges Ingenjörers förhandlingsavdelning:

Q Är ni nöjda med nya avtalet?

– Vi är nöjda med avtalet. Vi fick igenom våra viktiga krav och vi har

Tjänstemannaavtalet berör cirka

kommit överens om ett balanserat avtal, säger Pia Bäckström.

Q Vad blev det mest diskussioner kring?

– Det som framför allt har diskuterats vid förhandlingsbordet är frågor om arbetstid, arbetsmiljö och möjlighet till återhämtning. Det har krävts långa diskussioner för att nå fram till en balanserad och bra överenskommelse, säger Pia Bäckström.

Även enligt Ledarnas avtals- och branschansvariga Irena Franzén

var det mycket diskussioner kring arbetstidsfrågor. Men också om branschens behov av flexibla avtal. Ledarna har över 100 000 medlemmar och dess underorganisation Byggcheferna har cirka 19 000 medlemmar. Irena Franzén är nöjd med att man fick gehör för några viktiga frågor. – Den ena innebär att vi under avtalsperioden tillsammans med Byggföretagen är överens om att stärka tillämpningen av ledaravtalet och kommer att arbeta partsgemensamt i den frågan.

Pia Bäckström, Sveriges Ingenjörer. FOTO: SVERIGES INGENGÖRER Johanna Vilhelmsson, Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Den andra frågan som är väldigt viktig för oss är Hållbara chefer som handlar om chefer och ledares förutsättningar, vi har tidigare gjort en partsgemensam kartläggning med Byggföretagen om hur det är att varar chef och ledare i bygg och anläggningsbranschen. Vi är nu överens om att göra en ny undersökning inom ramen för hållbara chefer och då kommer fokus ligga på den upplevda arbetssituationen, säger hon.

HENRIK EKBERG

Det nya tjänstemannaavtalet i korthet

Q Innebär en utökad beräkningsperiod för ordinarie arbetstid.

Q Avsättning med 0,5% till systemet för arbetstidsförkortning vilket innebär ytterligare en dag. Arbetstidsförkortningen uppgår nu till totalt sex dagar, varav en av dagarna kan arbetsgivaren ensidigt förlägga till viss dag.

Q Fortsatt sifferlösa processlöneavtal med Ledarna och Sveriges Ingenjörer. Löneavtalet mellan Byggföretagen och Unionen är fortsatt ett pottlöneavtal.

Den hya datahallen beräknas stå klar i december 2026. BILD: BYGGPARTNER

Peab bygger om väg 27 i Bor för 238 miljoner kronor. FOTO: PEAB

Irena Franzén, Ledarna. FOTO: LEDARNA

Polisanmäls för nya fall av överfakturering

I nya granskningar av Bravidas fakturor hävdar både Region Skåne och Örnsköldsviks kommun att man funnit felaktiga överdebiteringar för mångmiljonbelopp. Nu polisanmäls bolaget av de båda beställarna.

Det är inte första gången som Bravida hamnat i blåsväder för påstådd överfakturering. Under våren 2024 hävde Region Skåne sina avtal med bolaget, som utförde arbete inom byggentreprenad och fastighetsdrift. En mindre granskning visade då att Region Skåne systematiskt felaktigt fakturerats för arbete som utförts i Malmö och att man tagit betalt för arbetstid som aldrig utförts. Något som ledde till att Bravida polisanmäldes av Region Skåne och att Ekobrottsmyndigheten väckt åtal mot tre personer.

SEDAN DESS HAR Region Skåne genomfört en större granskning där fler av Bravidas fakturor har synats. Resultatet visar att fusket varit mer omfattande än tidigare känt och att överfaktureringen inte har varit begränsad till Malmö.

– Vår utökade granskning visar på ett omfattande fusk på fler platser i Skåne, där man inte bara överfakturerat arbetstimmar, utan också lagt på ett högre pris. Vi har även hittat oegentligheter med påslag på material och hyrmaskiner och flera andra sätt, där man brutit mot avtalade överenskommelser, säger Pål Svensson, fastighetsdirektör i Region Skåne. Granskningen innebär att Region Skåne nu kräver tillbaka 7,9 miljoner kronor som man menar har överfakturerats. Utöver detta begär man 3,5 miljoner, för att bland annat ersätta de kostnader som Region Skåne haft för sina utredningar. Man hävdar att underlaget som Bravida överlämnat till Region

Skåne är bristfälligt och kan därför inte utesluta att felaktigheterna är betydligt mer omfattande än vad den fördjupande granskningen visar. Därför kan beloppet komma bli större än de totalt 11,4 miljoner som nu krävs tillbaka. Från Bravidas sida tillbakavisar man de nya uppgifterna som Region Skåne presenterat.

– Den informationen och de påståenden som framkommer från Region Skåne är ny information för oss. Vi bedömer påståendena som felaktiga, säger Liselotte Stray, kommunikationschef på Bravida.

HON IFRÅGASÄTTER ÄVEN uppgiften att man skulle försvårat granskningen.

– Jag måste också säga att jag är mycket förvånad över Region Skånes påstående att vi ska ha försvårat granskningen, då vi har överlämnat allt material de begärt, samt flertalet gånger erbjudit oss att träffa Region Skåne och på alla sätt vara behjälpliga i granskningen. Vi har som tidigare kommunicerat, polisanmält de tidigare händelserna och vi hänvisar till den rättsliga processen som pågår, säger hon.

I en annan granskning av Bravidas fakturor hävdar nu Örnsköldsviks kommun att man funnit felaktiga överdebiteringar till ett värde av 8,9 miljoner kronor. Granskningen har hittills omfattat omkring 500 fakturor från Bravida AB till kommunkoncernen. Man hävdar att avvikelserna är återkommande och gäller exempelvis felaktigheter kring timpenning, kostnader för material, resekostnader och liknande. Utifrån omfattningen av de upptäckta felaktigheterna häver kommunen, med omedelbar verkan, samtliga avtal med bolaget.

– Som kommun och offentlig aktör har vi ett stort ansvar att agera när vi ser tecken på felaktig fakture-

ring, skattebetalarnas pengar ska gå till verksamhet, inte överdebitering. Vi har ett tydligt uppdrag att förvalta offentliga medel ansvarsfullt, säger kommundirektör Magnus Haglund. Från Bravidas sida ställer man sig frågande till kommunens agerande. – Vi ser mycket allvarligt på anklagelserna som har riktats mot Bravida och kommer givetvis att utreda och bemöta dessa. Jag vill dock betona att jag finner det högst anmärkningsvärt att en svensk myndighet agerar på detta sätt. Det är oförklarligt varför kommunen lämnar in en polisanmälan, häver avtal och publicerar pressmeddelande utan förvarning och utan möjlighet för Bravida att kommentera den externa gransk-

Bravidas organisation

ningen som de låtit genomföra. Det är ett beteende som inte anstår professionella parter i ett avtalsförhållande, säger Liselotte Stray.

HÄVNINGEN AV BEFINTLIGA avtal kommer leda till skadeståndsanspråk. Bravida utreder även ytterligare rättsliga åtgärder för att säkerställa kompensation för den skada bolaget och bolagets aktieägare orsakats. – De senaste dagarnas utspel från olika svenska myndighetsrepresentanter är inte ett tillvägagångssätt vi står bakom. Vi vill gärna ha en kunddialog med berörda och är fortsatt öppna för det, säger Liselotte Stray.  SAMUEL KARLSSON

Q Bravida är ett av Nordens största installatörsföretag med cirka 14 000 medarbetare och finns på plats i 190 orter i Sverige, Danmark, Norge och Finland.

Q Bolaget erbjuder tjänster inom alla typer av fastighetsteknik som elektricitet, värme, vatten och ventilation.

Q Det har en decentraliserad organisation med 354 avdelningarna som bestämmer själva hur de vill jobba med sina kunder och hur de bäst marknadsför sig i sitt närområde.

Skärpta fängelsestraff i muthärva

En tidigare chef inom Peab dömdes förra året i tingsrätten till fängelse för grovt tagande av muta. Nu skärps straffet i hovrätten.

Även två andra personer i samma härva får skärpta straff.

I juni förra året kom domen från Göteborgs tingsrätt. Den tidigare platschefen inom Peab dömdes till fängelse i ett år och två månader för grovt tagande av muta.

Ägaren till ett entreprenadföretag dömdes till fängelse i tre år och sex månader. Han dömdes för grov oredlighet mot borgenärer, grovt

bokföringsbrott och grovt givande av muta. Enligt domen har han medvetet och systematiskt bokfört falska fakturor och gett mutor till Peabchefen.

EN KOLLEGA TILL ägaren dömdes till fängelse i två och ett halvt år, för grovt penningtvättsbrott, medhjälp till grovt bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Enligt tingsrättsdomen har Peab-chefen från hösten 2017 till våren 2020 tagit emot nästan 1,2 miljoner kronor från ett markentreprenadföretag i Västsverige. Betalningarna doldes genom falska fakturor.

Tingsrättens dom överklagades till hovrätten, som fastställer tingsrättens dom och skärper straffen. Den tidigare Peab-chefen döms till fängelse i två år, ägaren till entreprenadföretaget för fängelse i fyra år och sex månader och kollegan till ägaren döms till fängelse i tre år och tre månader.

När det kommer till platschefens skärpta straff skriver hovrätten att: ”Hovrätten finner att straffvärdet för den brottslighet NN ska dömas för är högre än vad tingsrätten kommit fram till. Enligt hovrätten uppgår straffvärdet till fängelse i två år. Grunden för den bedömningen är att de

otillbörliga förmånerna uppgår till ett betydande värde (1 181 000 kr), att brottsligheten utövats systematiskt under en längre tid (2,5 år) samt att NN missbrukat en ansvarsfull förtroendeställning som platschef där han haft ansvar för upphandlingar och möjlighet att påverka viktiga beslut.” Mutbrotten är en del av en större härva, som kretsar kring flera företag bland annat inom markentreprenad. Totalt har nio personer dömts i härvan, för bland annat försvårande av skattekontroll, bokföringsbrott, medhjälp till grovt bokföringsbrott och penningtvättsbrott.

ANNA SJÖSTRÖM

Utredningen ska vara klar senast den 31 mars 2026. FOTO: GETTY IMAGES

Regeringen vill förenkla bullerreglerna

Q Regeringen ger Boverket i uppdrag att utreda och föreslå förändringar i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Om gränsen för tillåten bullernivå överskrids finns enligt dagens regler möjlighet att vända minst hälften av bostadsrummen i en bostad mot en så kallad skyddad sida, där vissa ljudnivåer inte ska överskridas.

Boverket får nu i uppdrag att utreda förutsättningarna för att komplettera denna reglering med ett alternativ där det i stället för en skyddad sida för varje bostad finns möjlighet att skapa gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö i anslutning till bostadsbyggnaden.

1

885

... företag inom byggverksamhet riskerar att gå i konkurs inom 12 månader, det visar Dun & Bradstreets senaste konkursprognos. Risken för konkurs har också ökat jämfört med förra året.

– Vi bedömer att läget kommer att förvärras innan det vänder till det bättre och det är sannolikt att fler stora företag kommer att gå i konkurs innan vändningspunkten kommer. Även om inflationen och räntorna har börjat stabiliseras, har den positiva effekten ännu inte nått ut i verksamheterna, säger Henrik Hargéus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet.

Bygger om kontor för 440 miljoner

Q Skanska får i uppdrag av AMF Fastigheter att bygga om en kontorsbyggnad vid Årstaviken, Stockholm. Kontraktet är värt cirka 440 miljoner kronor.

Den i dag sju våningar höga byggnaden ska byggas på med två våningar i trä med gröna tak och solceller. Projektet omfattar cirka 14 000 kvadratmeter BTA.

Byggstart sker under andra kvartalet i år och det ombyggda huset förväntas stå klart under tredje kvartalet 2027.

Liselotte Stray, kommunikationschef på Bravida. FOTO: BRAVIDA

Stämmer entreprenör på 970 miljoner

Nya tunnelbanan har räknat klart och sammanställt kostnaderna som de anser att den tidigare entreprenören SBT Sverige har orsakat.

SBT, och hela koncernen de ingår i, stäms nu på 970 miljoner kronor.

SBT Sverige hade ett av nya tunnelbanans största kontrakt, att bygga Järfällatunneln mellan Akalla och Barkarby. Efter en längre tid av stora problem hävde SBT kontraktet sommaren 2023. Förvaltning för utbyggd tunnelbana svarade direkt med en mothävning.

I somras började den juridiska processen när SBT stämde SL Nya tunnelbanan AB, det regionägda bolag i vilket alla nya tunnelbanans entreprenadavtal ligger, om vilken part som egentligen hade rätt att häva kontraktet. SBT krävde nya tunnelbanan på skadestånd för den skada de anser sig ha drabbats av på grund av hävningen.

NU HAR NYA tunnelbanan sammanställt alla de kostnader som de anser att SBT har orsakat och som ligger till grund för den nya stämningsansökan som är inlämnad till Stockholms tingsrätt.

– Det handlar om närmare 970 miljoner kronor. Det är oerhört mycket pengar som vi kräver att de ska betala till oss, säger Jörgen Niklasson, avdelningschef på nya tunnelbanan.

Den största delen avser ersättning för den skada som hävningen orsakat.

– Vi har haft – och fortsätter att ha –stora merkostnader för att färdigställa de arbeten som återstod, med hjälp av andra entreprenörer och konsulter. Det handlar i slutändan om skattebetalarnas pengar, fortsätter han.

Enligt Nya tunnelbanan har hävningen dessutom medfört ett stort antal andra kostnader för att säkerställa entreprenadens säkerhet och fortsatta drift.

SL Nya tunnelbanan AB stämmer SBT, dess tjeckiska moderbolag Subterra och den koncern de ingår i, Tjeckiens största byggbolag Metrostav. Stämningen sker inom ramen för ett nytt mål, men med en begäran om att domstolen slår ihop det nya målet med pågående mål om rätten att häva kontraktet.

BÅDA DE TJECKISKA bolagen har under upphandlingen av kontraktet åtagit sig att ställa sina resurser till förfogande om SBT saknar medel.

– Subterra och Metrostav har fortsatt ansvar även under kontraktstiden och i den mån SBT inte kan betala ska de tillföra SBT tillräckliga medel. Eftersom SBT inte längre har någon verksamhet vill vi stämma även moderbolagen, för att göra vad vi kan för att säkerställa att vi får våra pengar, säger Jörgen Niklasson. Kravet på totalt 968 745 901 grundar sig dels på de underlag som finns fram till och med augusti 2024, dels på en prognosticerad siffra för tiden från september 2024 och till projektets planerade avslut. Den slutgiltiga kravsumman kan därför komma att förändras.

ANNA SJÖSTRÖM

Sundahus fälls för marknadsföringsbrott

Miljöbedömningsföretaget

Sundahus fälls i Patent– och Marknadsföringsdomstolen för brott mot marknadsföringslagen. Företaget riskerar nu miljonvite om domen inte följs.

I april 2024 lämnade Sveriges Färg och Lim Företagare (SVEFF) in en stämning till Patent– och Marknadsföringsdomstolen rörande ett antal överträdelser som man menar att bedömningsföretaget Sundahus gjorts sig skyldig till. Man yrkade bland annat på förbud mot det man kallar för bluffakturor samt företagets påståenden rörande tjänsten Miljödata och vissa andra tjänster. Vidare yrkades förbud mot användande av det som Sundahus kallar ”Worst case ämnen” som innebär att de felaktigt anger att produkter innehåller ”farliga” ämnen som produkterna inte innehåller.

NÄR DOMEN FÖLL den 21 maj stod det klart att Sundahus fälls på flera punkter. Bland annat för de felaktiga fakturorna som de skickat ut. Företaget hotas nu av vite på 1 000 000 kronor om de fortsätter med förfarandet, när det inte föreligger några bakomliggande avtal. Sundahus fällls även för att marknadsföra sig och sina tjänster med vidlyftiga, ogrundade miljöpåståenden. Om de bryter mot domstolens beslut riskerar vite på 1 000 000 kronor.

– Detta är en mycket viktig dom som visar att Sundahus inte kan agera hur de vill och skicka ut bluffakturor för tjänster som inte är beställda och heller inte att de kan hota leverantörer med att avregistrera deras produkter om man inte går med på nya villkor, som exempelvis nya höga priser

Nya tunnelbanan har lämnat in en stämningsansökan med ekonomiska krav till Stockholms tingsrätt. Nu står det klart hur mycket hävningarna av kontraktet med SBT Sverige AB har kostat.

för synlighet på deras plattform för redan utförda bedömningar samt opåkallade ombedömningar var tredje år, säger Henrik Jansson, ansvarig för byggfrågor på SVEFF.

SUNDAHUS MEDGER ATT kommunikationen kunde ha varit tydligare och menar att de har vidtagit åtgärder redan innan domstolens dom. De menar dock att domstolen tillbakavisar Sveffs påståenden om att företagets kommunikation varit ”aggressiv” och att domstolen även kraftigt begränsar förbuden i relation till vad Sveff yrkat. – Domen bekräftar att visualiseringen av våra produktbedömningar vilka baseras på marknadens höga transparenskrav ligger i linje med lagen, vilket är en viktig seger för både oss och byggbranschen. Transparens är avgörande för medvetna miljöval i bygg- och fastighetsbranschen. Vi ser nu fram emot att fortsätta att stödja våra kunders arbete med deras miljömål, säger Malin Dahlgren, hållbarhetsansvarig på Ibinder group och ansvarig för Sundahus.

NÄR DET GÄLLER frågan om ”worst case ämnen” prövade inte Patentoch Marknadsföringsdomstolen detta i sak då domstolen konstaterade att detta agerande inte omfattas av marknadsföringslagen. Domstolen konstaterar emellertid att de synpunkter som Sveff har mot Sundahus produktbedömningar, inklusive användningen av worstcase-ämnen, ter sig vara av avtals- och köprättslig karaktär för vilket det finns annan lagstiftning för att lösa.

SAMUEL KARLSSON

Ola Sernekes nya drag kring

Efter Doxas uppköp av Serneke vid halvårsskiftet 2023 har det inte varit mycket framdrift i arbetet med detaljplanen för den så kallade Cirkustomten i Göteborg. Nu dröjer det ytterligare då exploateringsnämnden har bordlagt ärendet till nästa sammanträde.

Ola Serneke säger att det finns en del missförstånd att reda ut.

Cirkustomten är en mycket värdefull bit central mark i Lorensberg, nära angränsade till Heden och Göteborgs pulsåder Avenyn.

För många år sedan tilldelades Serneke markanvisningen, då med Ola Serneke som majoritetsägare, för den hett eftertraktade tomten och sade sig samtidigt vara villiga att betala 260 miljoner kronor för den. Sedan dess har både arkitekter, ritningar och utformning av planen bytts flera gånger, just nu är det Semrén & Månsson och Mareld arkitekter som är inblandade i projektet och som tidigare tagit fram ett förslag på utformning-

en av projektet på Cirkustomten. Ola Serneke, som har varit verklig huvudman för det markanvisade bolaget inom tidigare Serneke Group, önskar nu att byta motpart till sitt eget nystartade privata bolag Serneke Fastighets AB, detta enligt ett ärende som ligger på exploateringsnämndens bord.

VID SENASTE SAMMANTRÄDET beslutade nämnden att bordlägga ärendet till nästa sammanträde som hålls den 16 juni. Ola Serneke håller sig lugn när det gäller det senaste beslutet från nämnden och säger att det finns en del missförstånd att reda ut:

– Man blandar ihop Mutares ägda Serneke Sverige (bolaget som begärdes i konkurs, reds:anm) med mina övriga bolag, vilket kanske inte är så konstigt. Det pågår dialog med nämnden om detta, så får vi se hur det går, säger Ola Serneke. Han berättar vidare att visionen och ambitionen med projektet fortsatt är detsamma:

– Cirkustomten är ett projekt som vi långsiktigt varit med i sedan 2016 och såklart lagt ner mycket tid och kraft på. Visionen är samma som tidigare och vi har ju även tagit fram och bekostat detaljplan, utredningar, visualiseringar med mera så ingen ändring på detta.

Projektet består av garage, lokaler och cirka 150 bostäder som utgörs av 70 procent BRF-lägenheter och 30 procent hyresrätter. En stor del av projektet kommer att säljas vidare efter färdigställande, berättar Ola Serneke:

– BRF-lägenheterna kommer säljas och resterande delar avser vi förvalta i vårt förvaltningsbolag, säger han.

PLANARBETET PÅGÅR fortfarande och detaljplanen bedöms kunna antas kring sommaren 2026. Ola Serneke tror att Cirkustomten kan vara klar för inflyttning våren 2029, under förutsättning att det inte blir överklagan på detaljplanen och bygglov.

ANDREAS LITHANDER

(Arkivbild från tunnelbygget.)

FOTO: REGION STOCKHOLM

Cirkus Lorensberg är belägen ett stenkast från Avenyn och Götaplatsen. BILD: SEMRÉN+MÅNSSON OCH MARELD/SERNEKE

Utmanande bygginvesteringar i försvaret

Sverige behöver rusta upp försvaret och det är bråttom. Fram till 2030 ska bland annat fyra nya regementen uppföras. Investeringstakten är en utmaning för Fortifikationsverket som ansvarar för utbyggnaden.

– Tidsfaktorn är en kritisk faktor, säger Ulrika Hörgren, projektdirektör på Fortifikationsverket.

Ulrika Hörgren tillträdde som projektdirektör på Fortifikationsverket i februari i år. Hon ansvarar för avdelningen som driver projektverksamheten. Lite förenklat innebär det att hon ansvarar för alla nyinvesteringar där det är externa partners inblandade. Merparten är nybyggnation men det kan även handla om ombyggnation av befintliga byggnader.

– Det har varit mycket att sätta sig in i. Även om det finns stora likheter med tidigare projektverksamheter som jag jobbat med. Men det är mycket att lära när det gäller hela myndighetens uppdrag och hur vi påverkas av omvärldsläget, säger hon.

Det ska byggas 218 nya skärmtak på försvarets anläggningar de närmsta åren.

FORTIFIKATIONSVERKET HAR GÅTT ifrån att göra väldigt lite och avveckla fastigheter till en kraftig ökning de senaste åren. Förra året genomförde Fortifikationsverket investeringar för totalt 9,5 miljarder kronor, varav 7 miljarder gick till projektverksamheten. Det är den största investeringsvolymen i myndighetens historia men det är bara början. Investeringarna kommer öka till närmare 15 miljarder årligen fram till 2030. – Vi vet inte exakt hur stora investeringar som kommer krävas men inträdet i Nato innebär sannolikt att vi måste göra ännu större satsningar, säger Ulrika Hörgren.

Hörgren

Fortifikationsverkets spänner över ett stort ansvarsområde som innefattar flygplatser, hamnar, verkstäder, kontor, träningsanläggningar, anläggningar under jorden, regementsbyggnader, skjutfält, skjutbanor och övningsfält samt fastigheter som klassas som kulturarv som exempelvis slott.

Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet lades flera regementen ner och en viktig del av Fortifikationsverkets verksamhet handlade om att avveckla fastigheter. Men med försvarsbeslutet ”Totalförsvar 2021–2025” beslutades att fyra nya regementen ska byggas i Sollefteå, Falun, Östersund och Kristinehamn. Allt från matsalar till verkstäder och garnisonsbyggnader ska uppföras.

Allra längst har man kommit i Kristinehamn. Där finns en detaljplan och nu förbereder man åtgärder för att kunna inleda markarbeten under 2026. I de andra tre projekten pågår det förstudier.

– Varje nytt regemente som vi bygger innebär investeringar på flera miljarder. Det beror lite på inriktning på de olika regementena. Det är en stor variation på projekten, säger hon.

FÖRUTOM SATSNINGARNA PÅ nyetableringar pågår ett kontinuerligt arbete med om- och tillbyggnader på befintliga regementen. Några aktuella projekt just nu är exempelvis den nya luftvärnshallen på 24 000 kvadratmeter som uppförs i Halmstad. Huvudbyggnaden består av totalt åtta stora hallar, bland annat utbildningshallar, materielunderhållshall, samlingssal, specialsalar för teori och simulatorutbildning.

Ett annat exempel är träningsanläggning för CBRN i Umeå som nyligen invigts. Och på Gotland bygger man ett 20-tal byggnader. Den första etappen är färdig.

Andra projekt som kanske inte får lika mycket uppmärksamhet är alla förråd och skärmtak som behövs på alla regementen. Regeringen har avsatt 8 miljarder till 218 byggnader som ska byggas runt om i landet fram till 2030.

– Det är jätteviktiga projekt för oss och vi jobbar mycket med typbyggnader. Vi tittar på om det går att använda samma modell på flera platser. Har man tagit fram handlingar och underlag för en typ av skärmtak är det en stor fördel om vi kan använda dem igen.

UNDERHÅLLSFRIA ENTRÉTAK

Vi har ett tak för varje stil, tycke och smak. Enkla att montera tack vare den unika aluminiumkonstruktionen.

Den stora ökningen av projekt innebär att Fortifikationsverket behöver växa. För tio år sedan var man cirka 40 personer på projektavdelningen. Idag närmar man sig 200 medarbetare och det finns planer på att rekrytera ännu fler.

– Just nu är det lite tacksamt att rekrytera personal. Det har varit en svacka i hela byggbranschen. Men vi sitter på en del mindre orter där den lokala marknaden påverkar.

Q Vilka är de stora utmaningarna för att ni ska lyckas med att växla upp verksamheten?

– Att växa så snabbt och fort är speciellt. Jag tror att vi alla måste gå i takt i myndigheten. Det hjälper inte att någon springer före. Vi behöver växa gemensamt. Det här är viktigt för hela Sverige. Jag sträcker ut handen för att vi ska kunna genomföra det här uppdraget som vi har fått. Det viktigaste för oss just nu är tiden. Vi måste förbereda så vi kan komma i gång så snabbt som möjligt.

Q Hur ser du på ditt uppdrag?

– Det är ett viktigt och stort uppdrag. Det är en osäker tid i vår omvärld och vi behöver vara beredda att ställa om snabbt. När man är i branschen är det naturligtvis roligt och meningsfullt att genomföra de här projekten men samtidigt är det tråkigt att det är den här situationen i omvärldsläget, säger Ulrika Hörgren Upphandlingarna sker inom ramen för LOU eller LUFS som innefattar försvars- och säkerhetsområden. Det är offentliga upphandlingar som alla kan ta del av.

SAMUEL KARLSSON

Renovering av kajerna i örlogshamnen, Karlskrona. FOTO: CAMILLA GRANSTRÖM/FÖRSVARSMAKTEN

Ny kaj och pir för ubåtar

Fortifikationsverket bygger inte bara matsalar och garnisonsbyggnader till nya regementen. Ett exempel på annan verksamhet inom myndighetens ansvarsområde är kajen för ubåtar som uppförs i Karlskrona.

Projektet påbörjades under våren 2024 med renovering och nybyggnation av pirerna i Örlogshamnen i Karlskrona. I augusti samma år genomfördes rivningsarbeten av den befintliga kajkonstruktionen. Därefter genomfördes pålning och spontning.

Arbetet med den nya piren beräknas pågå i cirka fyra års tid, det vill säga fram till 2028.

Levereras med infällda spotlights

Anledningen till nybyggnationen är att den nya ubåtstypen A 26 som är nästa generations ubåt av Blekingeklass kräver en ny pir. I samarbete med entreprenören Skanska har Fortifikationsverket valt alternativa metoder och sänkt koldioxidutsläppen med 36 procent.

Projektfakta

Nybyggnad av kaj för ubåt

Q Kontraktssumma: 107 125 000 SEK

Q Entreprenör Skanska Renovering av kajplats

Q Kontraktssumma: 195 986 000 SEK

Q Entreprenör: Skanska

PERFEKT FÖR FLERBOSTADSHUS

Vi har ett brett grundutbud av entrétak som fyller de flesta behov. Vi arbetar med flera material i olika färger. Alla tak kan anpassas efter era behov. Det finns även möjlighet att specialtillverka ett entrétak efter dina önskemål.

Ulrika

Nya riktlinjer ska få bukt med kriminaliteten

Nu lanserar Byggföretagen riktlinjer för Sunda byggen. Med hjälp av flera pilotprojekt har branschorganisationen utvecklat en metodik för att mota bort kriminella företag från byggarbetsplatserna.

Byggföretagens initiativ Sunda byggen genomförde under 2023 flera piloter för att testa hur man kan komma tillrätta med arbetslivskriminalitet på byggarbetsplatser. Nu har det arbetet resulterat i en vägledning som vänder sig till alla som vill motverka kriminalitet i sina projekt. – Konkurrensen snedvrids oerhört mycket av fusket. Företag som sköter sig förlorar affärer och de som arbetar för dem kan förlora jobbet. Vi vill ha en rättvis konkurrens inom byggbranschen, säger Johan Flodin, expert på Byggföretagen.

Enligt Ekobrottsmyndigheten är byggsektorn en riskbransch för arbetslivskriminalitet och lågkvalificerad arbetskraft utnyttjas ofta. När Byggmarknadskommissionen släppte sin slutrapport för några år sedan konstaterade de att lagar och avtal bryts på en mängd sätt, till exempel genom att lön och skatter inte betalas som de ska. Svartarbetet hade när rapporten kom mer än fördubblats decenniet innan.

JOHAN FLODIN MENAR att problemet behöver hanteras på många sätt och av många aktörer, bland annat av myndigheter som Skatteverket. Arbetsgivarsidan och facket har börjat arbeta mer aktivt med frågan de senaste åren.

– Sunda byggen är en del av det arbetet och fokuserar på vad som sker

på byggarbetsplatsen, där byggföretagen har störst rådighet. Vi har insett att vi måste ta tag i det, eftersom myndigheterna inte kontrollerar att lagar och regler följs i den utsträckning som krävs, säger Johan Flodin. Idén med Sunda byggen är att ”sätta krokben” för fuskande företag genom att kontrollera lagefterlevnad som både är viktig i sig men där avvikelser också indikerar annan brottslighet. Det gäller bland annat lagar kring arbetsmiljö och utbildning. Centralt är också att de som jobbar på bygget ska ha rätt att arbeta i Sverige. Det är olagligt att anställa människor som inte får arbeta i landet, och det är också olagligt att anlita en underentreprenör med anställda som inte har rätt till det.

– Det är minst lika viktigt att följa upp ställda krav som att överhuvudtaget ställa dem. Det är också viktigt att alla som arbetar i projektet kontrolleras lika noggrant oavsett vilket företag de kommer från, säger Johan Flodin.

SUNDA BYGGENS RIKTLINJER är uppställda som krav som ska uppfyllas och tillhörande kontroller som ska göras. Med hjälp av en fastlagd inskrivningsrutin ska man bland annat titta på de anställdas ID06 -kort (eller motsvarande), id-kort som visar nationalitet och eventuellt arbetstillstånd. I kombination med det digitala kontrollsystemet skapas en överblick över byggarbetsplatsen.

– Man behöver ha ett så kallat digitalt entreprenörsträd. Där ser man alla relationer mellan företagen på bygget. När man kopplar det till personalliggaren vet man hela tiden vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen. Det är viktigt i det här sammanhanget, säger Johan Flodin. Sunda byggen kan användas

som stöd för entreprenörer som vill minska risken för kriminalitet i sina projekt. Byggföretagen rekommenderar dock att riktlinjerna görs till avtalsinnehåll mellan beställare och entreprenör för att säkerställa att konceptet gäller fullt ut. Rekommendationen är också att anlita ett externt företag för kontroller vid fysiska besök på arbetsplatserna (arbetsplatskontroller).

VÄGLEDNINGEN HAR TAGITS fram med hjälp av erfarenheter både från tre olika pilotprojekt och en mängd arbetsplatskontroller som Byggföretagen genomfört de senaste åren. Fusk när det gäller utbildning var till exempel vanligare än man trodde vilket ledde till utökade kontroller av utbildningsbevis i riktlinjerna.

Ett av pilotprojekten genomfördes av Brixly i Selma stad i Göteborg. Sunda byggen testades när en förskola, en torgyta och bostäder byggdes åt tre olika beställare. Enligt Brixlys platschef Erik Jagstedt gick det bra att implementera konceptet. Det var dock tufft när alla system skulle sättas på plats vid uppstarten och digitala system som inte ”talade” med varandra skapade merarbete. Senare kunde tid i stället sparas in genom en bättre struktur och ökad effektivitet.

– Sunda byggen – konceptet tvingar fram en planering som man har nytta av även på andra sätt, till exempel i

arbetsmiljöarbetet, säger Erik Jagstedt.

Arbetslivskriminalitet behöver enligt Erik Jagstedt ges högre prioritet inom byggbranschen än det har i dag. Han menar att det är nödvändigt med en utvecklad metodik som Sunda byggen för att hantera problemen och han har tagit med sig stora delar av konceptet till senare projekt.

– Jag försöker som ledare förmedla att man är med och gör något viktigt för hela samhället när man deltar i det här arbetet. Branschen står för mycket kriminella pengar. Det vi gör kan ge ringar på vattnet och förbättra både byggbranschen och samhället som helhet, säger Erik Jagstedt.

LENA FRÄNDBERG

Ett av pilotprojekten genomfördes av Brixly i Selma stad i Göteborg.

FOTO: ERIK JAGSTEDT

Enligt Brixlys platschef Erik Jagstedt var det tufft när alla system skulle sättas på plats vid uppstarten men senare kunde tid i stället sparas in genom en bättre struktur och ökad effektivitet. FOTO: ERIK JAGSTEDT

Erik Jagstedt

Johan Flodin

Tudelat segment lider av alla spekul ationsbyggen

Det har byggts mycket inom lager- och logistiksegmentet de senaste åren, inte sällan på spekulation. Men en orolig omvärld gör marknaden avvaktande, även om viljan finns att fortsätta investera. Byggvärlden har hört med två experter inom lager- och logistik; om läget i dag, de hetaste logistiklägena och framtiden för segmentet.

Enligt Ludvig Uggla, marknadsanalytiker på Prognoscentret, så är det hyfsat bra fart vad gäller byggnation av lager- och logistiklokaler, drivet av stora strukturella förändringar med digitaliseringen av hela handelsekonomin, till exempel E-handeln.

– I det perspektivet så finns det en helt ok tillväxttakt, men om man ser bakåt ett par år så har det ändå bromsat in rejält i segmentet, det byggs mycket mindre än vad det gjorde för några år sedan. Det har funnits en stark förväntan om ökat behov och efterfrågan och man har därför byggt lite för mycket i vissa avseenden. Det har byggts på spekulation och det talas om överetableringar. Utifrån det sker

det nu en tydlig inbromsning, enligt vår bedömning. Men han menar att det fortfarande finns potential när det kommer till strategiska marklägen och där man bygger mindre lager- och logistiklokaler utifrån kundbehovet.

– Vissa lager- och logistiklokaler som har byggts är för stora för kundbehovet och sett till efterfrågan, menar han.

Q I vilka regioner byggs det framför allt?

– En väldigt stor del av svensk ekonomi är kopplad till Mälardalsområdet. Där har vi Stockholm, Örebro, Västmanland. Utvidgar man området lite så kan man lägga till Uppsala och kanske även Jönköping. Därför blir mycket av lager- och logistik kopplat till dessa regioner med sina geografiskt strategiska punkter som är gynnsamma för logistikflödena.

Enligt David Almqvist, CO-head of Capital Markets på Croisette, som årligen ger ut sin rapport om logistiksegmentet, så är de många spekulationsbyggena som har blivit ett problem.

– Man kan säga att marknaden är tudelad på olika sätt. Det är ett stort investeringsintresse för segmentet och har varit under lång tid. Men

det är också avvaktande vad gäller hyresgästmarknaden. Det är mycket som har byggts på spekulation och endast lite av detta har hyrts ut. Så där spretar det lite. Och det hjälper ju inte med osäkerheten i världen som har inneburit hög inflation och höga räntor. Man trodde nog att det skulle vända 2025, men sen kom Trump och tullarna. Och pratar vi global handel så drabbas förstås logistiken. Då drabbas också företags beslut om till exempel omlokaliseringar och nybyggnation, som läggs på is.

Ändå menar han att det känns som att det finns ett stort underliggande intresse, men man kommer inte i mål vid förhandlingar på grund av bland annat osäkerheten kring framtiden.

Q Vilka är de hetaste lager- och logistikområdena, enligt dig?

– Där vi själva märker att vi har bra tryck och efterfrågan är Malmö och i synnerhet i Staffanstorp. Man kan nog säga från Malmö längs E6:n upp mot Göteborg. Till exempel Carlsberg satsning i Falkenberg och även Jula i Skara, även om det inte är Västkusten. Men även i Stockholm är

det aktivitet, i till exempel Brunna i Järfälla kommun. I övrigt är det ganska avvaktande.

Q Hur tror du sektorn kommer att utvecklas de närmste åren? – Ser man det ur ett investeringsperspektiv så kommer sektorn fortsätta vara stark för det är en så stor global trend att investera i segment som bostäder, hotell, industri och logistik. Det ser vi väldigt tydligt. Däremot kommer man nog fortsätta att vara försiktig med att bygga på spekulation, man får nog hitta en hyresgäst att bygga åt eller att det börjar hyras ut i lite högre takt i de lokaler som står tomma. De närmaste ett till två åren blir nog lite kämpiga, vilket självklart beror på konjunkturen som alla berörs av.

HENRIK EKBERG

I Falkenberg expanderar Carlsberg som har valt Speed Group som ny logistikpartner. I det nya lager- och logistikbyggnaden, som ägs av SLP, Swedish Logistic Property och som blir cirka 40 000 kvadratmeter stor, kommer Carlsbergs externa volymer på svenska marknaden att hanteras.

Ludvig Uggla

David Almqvist

spekul ationsbyggen

I mars togs det första spadtaget för Frigoscandias stora kyl- och fryslogistikanläggning i Hyllinge utanför Helsingborg. Projektet är ett samarbete med Logicenter.

Största logistikområden – summerad yta och genomsnittligt byggår

Kommun Område Stock storlek Genomsnittligt byggår

Borås Viared 720 456 2007

Jönköping Torsvik 672 240 2000

Sigtuna Rosersberg 596 560 2014

Göteborg Sörred 488 567 2009

Örebro Pilängen 351 052 2009

Haninge Jordbro 337 604 2004

Upplands-bro Brunna 295 016 2018

Göteborg Arendal Mfl 271 276 2008

Helsingborg Långeberga 200 711 2003

Helsingborg Tostarp 184 114 2015

Områden med högst tillväxt inom logistikytor 2024

Kommun Område Stock storlek (Kommun) Ny yta 2024 (kvm) Tillväxt kommun (%)

Landskrona Örja 387 062 176 410 84%

Jönköping Torsvik 1 255 884 106 600 9%

Falköping 107 749 87 000 419%

Göteborg Landvetter 1 163 120 84 060 8%

Eskilstuna Eskilstuna Logistikpark 616 707 71 600 13%

Strängnäs 224 884 70 500 46%

Norrköping Händelö 701 184 62 500 10%

Hallsberg 150 813 57 000 61%

Alingsås 51 000 48 000 1600%

Sigtuna Rosersberg 1 063 173 40 000 4%

Sveriges största logistikfastigheter – topplista efter storlek

Fastighetsbeteckning Kommun HG Storlek Byggår

Gjutaren 6 Skara Jula 180 000 2010

Cementgjutaren 6 Älmhult Ikea 165 753 1972

Sörred 7:20 Göteborg Volvo 143 695 1967

Nygård 2:14 Upplands-Bro Coop 129 827 1970

Lundby 2:8 Håbo Dagab 114 306 2023

Flahult 21:37 Jönköping Ikea 124 968 2001

Ribbingelund 2:65 Eskilstuna Coop 114 603 2022

Barnarps-Kråkebo 1:49 Jönköping Elgiganten 111 059 1997

Kolven 2 Helsingborg ICA 105 565 2006

Lager 1 Landskrona DSV 103 809 2024

FOTO: FRIGOSCANDIA

Bolagen som växer inom logistikprojekt

Vaggeryd, Härryda och Nykvarn

– det är några heta orter för nysatsningar på logistikanläggningar.Två bolag som växer på marknaden är Infrahubs, som bygger Postnords nya jätteanläggning i Vaggeryd, och den internationella aktören Panattoni.

– Vi vill vara en av de ledande aktörerna när det gäller nybyggnation, säger Fredrik Jagersjö Rosell, vd för Panattonis verksamheten i Sverige.

Panattoni, som är Europas största utvecklare av logistik- och industrifastigheter, har sedan sitt inträde på den svenska marknaden för fyra år sedan haft som målsättningar att bli marknadsledande på antalet utvecklade kvadratmeter. Bolaget har färdigställt sju logistikbyggnader: fem i Mälardalen, en i Mölnlycke och en anläggning i Åstorp i Skåne. Och fler är på gång.

– Vi har ett projekt i Solsten i Härryda som kommer vara klart till sommaren 2026. Och vi ser ett fortsatt stort intresse för fler moderna, nya lokaler och attraktiva lägen, säger Fredrik Jagersjö Rosell.

Den ökade E-handeln har skapat

en stor efterfrågan på nya logistikanläggningar även om de senaste två åren har inneburit en avmattning på marknaden.

– Hela byggbranschen har påverkats av det tuffa konjunkturläget. Avsaknaden av investeringsbeslut och oron i omvärlden har även dämpat utbyggnaden av nya logistikanläggningar. Men på längre sikt ser vi flera faktorer som driver på efterfrågan. Inte minst när det gäller upprustningen av försvaret, säger han.

I OCH MED Sveriges inträde i Nato och satsningarna på försvaret ökar även behovet av lagerhållning. Stora volymer material och utrustning måste förvaras någonstans. Även leverantörerna till försvarsindustrin behöver lagerhålla i större utsträckning än tidigare.

Jag ser stor potential i nya lägen, där det idag inte byggs så mycket än

– Vi ser inte att marknaden för logistiklokaler är mättad. Förutom E-handeln och Försvarsmaktens

upprustning finns det även ett behov av modernisering av äldre anläggningar, fortsätter han. Många äldre logistiklokaler är inte anpassade för dagens krav på energieffektivisering och automatisering. Golven kan ofta vara för svaga för att bära upp installationerna och det kan vara för låg takhöjd. – Det är ett stort intresse för moderna, nya lokaler och siktar på att etablera vår verksamhet i alla de nordiska länderna. Efter sommaren inleder vi bygget av vår första anläggning i Danmark, säger Fredrik Jagersjö Rosell.

EN ANNAN AKTÖR på marknaden som satsar på logistikanläggningar är Infrahubs. Nyligen fick de i uppdrag att uppföra Postnords nya anläggning i Södra Stigamo i småländska Vaggeryds kommun. Där investerar Postnord 1,1 miljarder i en ny terminal för paket- och pallhantering. Den planeras stå klar för produktionsstart under första kvartalet 2028 och är Postnords största anläggningsprojekt någonsin. Paketterminalen byggs på en markyta om cirka 175 000 kvadratmeter och den uthyrningsbara ytan

är cirka 35 000 kvadratmeter. Andreas Ekberg, delägare Infrahubs, ser inga tecken på avmattning i efterfrågan på logistikanläggningar.

– För tillfället har vi väldigt mycket att göra vilket är väldigt spännande och stimulerande. Förutom Postnords paketterminal bygger Infrahubs just nu ut Husqvarnas lager i Jönköping och den första oktober i år ska utbyggnationen vara klar. Total uthyrningsbar yta 80 800 kvadratmeter. Vi vill utmana i en, enligt vad vi anser, ganska traditionell bransch och bygga framtidens logistikfastigheter alla redan idag, säger han.

Q Vilka trender ser du för nya logistikanläggningar?

– Enligt min analys kommer det bli mer centraliseringar i bra strategiska logistiklägen. Vi kommer även se mer automatiserade lager. Vi kommer alltid jobba tillsammans med våra kunder att utveckla och skapa nya processer för att spara utrymme, sänka kostnader, öka lagereffektiviteten och stärka lönsamheten.

Q Vilken är din analys av utbyggnaden av logistiklokaler i Sverige?

– Kunderna styr lokaliseringen, ofta vill de vara i etablerade primelägen som Stockholm, Jönköping och Göteborg. Men jag ser stor potential i nya lägen, där det idag inte byggs så mycket än, säger han och fortsätter:

– Ett sådant exempel är Laholm, där Infrahubs avtalat om att förvärva cirka 200 000 kvadratmeter mark av kommunen och har byggplaner precis intill riksväg E6:an. Inom radien 30 mil når du 7,5 miljoner konsumenter och inom radien 50 mil når du 26 miljoner konsumenter. Hamburg når du inom 5 timmar och när byggprojektet med tunnel Rödby-Puttgarden är klar når du Hamburg på 3,5 timmar, säger Andreas Ekberg.

SAMUEL KARLSSON

Postnords nya anläggning i Södra Stigamo i småländska Vaggeryds kommun.

BILD: POSTNORD

Första spadtaget vid för Panattonis 46 000 kvadratmeter

Taklagsfest under ledning av Fredrik Jagersjö Rossell vid Panattonis logistikanläggning i Rosersberg. FOTO: PANATTONI

Andreas Ekberg

Nu är väggar och tak på plats på Solar Sveriges nya logistikcenter i Kumla. Detta firades med en traditionsenlig taklagsfest. FOTO: SOLAR SVERIGE

Topplista: 10 största logistikprojekten

Uppgifterna i listan bygger på ett urval med projekt från Byggfaktas databas Smart med byggstart de senas te tolv månaderna och tre år framåt. Byggkostnad och byggstart är uppskattade.

Q Projektnamn: Link40

Beskrivning: Vid Bårhultsmotet i Härryda kommun planeras för en arena för smart godshantering, på en yta av cirka 45 hektar eller cirka 80 fotbollsplaner.

Status: Detaljplanen är antagen.

Byggstart: mars 2026

Kostnad: 4 miljarder kronor

Bruttoaria: 240 000 kvadratmeter

Byggherre: Fastighets AB Balder och Next Step Group

Entreprenör: -

Q Projektnamn: Vaggeryd Logistikpark

Beskrivning: Nybyggnad logistikpark, man har förvärvat ca 340 000 kvadratmeter mark för att utveckla upp till 200 000 kvadratmeter logistikyta.

Status: Planerat projekt som ligger vilande. Inväntar detaljplan.

Byggstart:Kostnad: 2 - 3 miljarder kronor

Bruttoaria: 160 000 kvadratmeter

Byggherre: CapMan AB och Nordsten Development AB

Entreprenör: -

Q Projektnamn: Postnord Södra Stigamo

Beskrivning: Projektet avser en ny högteknologisk och hållbar terminal för paket- och pallhantering åt

Postnord i Södra Stigamo Vaggeryd.

Status: Markförberedelser pågår.

Byggstart: januari 2026

Kostnad: 1,1 miljarder kronor

Bruttoarea: 35 000 kvadratmeter

Byggherre: Infrahubs

Entreprenör: Ylab Larsson Bygg AB

Q Projektnamn: Solsten

Beskrivning: Byggherren planerar att riva de gamla byggnaderna på platsen och i stället bygga en ny logistikfastighet i Härryda.

Status: Planerat projekt.

Byggstart:Kostnad: 600 - 800 miljoner kronor

Bruttoaria: 48 000 kvadratmeter

Byggherre: Panattoni Sweden Development AB

Entreprenör: Ylab Larssons Bygg AB

Q Projektnamn: Nordsten Park Nykvarn

Beskrivning: Två logistikbyggnader i anslutning till E20 i Nykvarns kommun.

Status: Planerat vilande projekt i tidigt skede.

Byggstart: november 2025

Kostnad: 500 - 800 miljoner kr

Bruttoaria: 50 000 Kvadratmeter

Byggherre: Nordsten Development

Entreprenör: -

Q Projektnamn: Båramo, Fåglabäck

Beskrivning: Planer för nybyggnad av lager- och logistikbyggnad.

Status: Projektet är vilande. Fortsatt byggstart oklart.

Byggstart: februari 2026

Kostnad: -

Bruttoaria: 55 000 kvadratmeter

Byggherre: Logistea AB

Entreprenör: Schakt i JKPG AB (markentreprenör)

Q Projektnamn: Solar logistikcenter

Beskrivning: Nybyggnad av logistikcenter samt komplementbyggnad i Kumla.

Status: Byggnation pågår.

Byggstart: Maj 2024

Kostnad: 500 miljoner kronor

Bruttoaria: 48 000 kvadratmeter

Byggherre: Solar Sverige AB

Entreprenör: NA Bygg, med flera

Q Projektnamn: Krummeltorp

Beskrivning: Fastigheten i Nykvarn ligger i en av Stockholmsregionens mest strategiska logistiknav.

Status: Bygglov klart.

Byggstart: Maj 2025

Kostnad: 500 miljoner kronor

Bruttoaria: 66 000 kvadratmeter

Byggherre: Logicor AB

Entreprenör: Ylab Larssons Bygg AB

Q Projektnamn: Låssby Industripark

Beskrivning: Projektet avser nybyggnad av lager/logistik på Hisingen.

Status: Detaljplanen har precis varit ute på granskning. Antagande bedöms kunna ske runt Q2 2025.

Byggstart: Q1 2026

Kostnad: 500 miljoner kronor

Bruttoaria: 40 000

Byggherre: Skanska Fastigheter

Göteborg AB

Entreprenör: -

Q Projekt namn: Mellby företagspark, del 3

Beskrivning: Planer finns för nybyggnad av lager- och logistiklokal med en yta på 20 000-30 000 kvadratmeter i Laholm.

Status: Markreservation. Detaljplanen har vunnit laga kraft.

Byggstart: oktober 2026

Kostnad: 400 - 500 miljoner kr

Bruttoarea: 30 000 kvadratmeter

Byggherre: Infrahubs AB Entreprenör: -

BX E-GENERATOR

Spara upp till 80 % på driftskostnader för dieselgenerator

VAD ÄR EN BX E-GENERATOR?

REX NORDIC BX e-generator är framtidens energikälla för bygg- och anläggningsplatser, evenemang, jordbruk och andra krävande miljöer.

❱❱ UTSLÄPPSFRI OCH TYST

Miljövänlig lösning - 99 % återvinningsbart batteri

❱❱ MARKNADENS SÄKRASTE

BATTERITEKNOLOGI

- kräver inget ADR-tillstånd - ingen risk på byggarbetsplatsen

❱❱ SMART LADDNING

Automatik väljer alltid den mest kostnadseffektiva laddmetoden – solenergi, el-nät eller generator

Se mer på våra webbplatser eller ring: rexnordic.com I 072-200 2222

❱❱ FUNGERAR

SOM ENERGILAGER

- alltid den nödvändiga kraften tillgänglig!

❱❱ PÅLITLIG I EXTREMA FÖRHÅLLANDEN

❱❱ 7 MODELLER, 6 -72 kW Kan kopplas samman för att uppnå större batterikapacitet.

Jättestort lager ska bli ännu större

175 000 kvadratmeter är inte stort nog. Till hösten kommer Jula Logistics därför att påbörja utbyggnaden av koncernens distributionscenter i Skara. Men utbyggnaden slutar troligtvis inte där.

Cirka 200 lastbilar passerar dagligen anläggningen i Skara som förser butikerna Jula och Hööks med varor. Men koncernen växer och i takt med det måste också lagret utökas.

– Vi expanderar och har haft en hög tillväxt av etableringar. För att möta den efterfrågan som finns måste vi ha en bra lagerverksamhet för att stötta försäljningen, säger Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics. Under 2025 räknar man med att cirka 20 nya butiker, Jula och Hööks, kommer att öppnas. Prognosen för 2026 ser likadan ut.

Distrubutionscentret, som av Jula beskrivs som ett av världens största, ska därför utökas med ytterligare 45 000 kvadratmeter. Med utbyggnationen blir distributionscentret totalt drygt 220 000 kvadratmeter, vilket motsvarar en yta om cirka 40 fotbollsplaner. Projekteringen är påbörjad och nu jobbar man med att få alla tillstånd som behövs.

– Om bygglov och annat faller på plats är planen är att gå ut med förfrågan innan semestern och då kan vi räkna med byggstart i september i år, säger Lennart Karlsson.

Hur mycket koncernen investerar i utbyggnaden har de ”inte satt pris på än”, men uppskattningsvis blir det någonstans mellan 200 och 300 miljoner kronor, enligt Lennart Karlsson.

Utbyggnaden blir den sjätte i ra-

den, sedan anläggningen på 32 000 kvadratmeter stod klar 2005. Så frågan är hur lång tid det tar innan Jula Logistics måste bygga ut igen.

– Tittar man bakåt så har varje utbyggnad räckt i 5-6 år, så vi räknar med att det blir fler utbyggnader. Men det finns mark kvar att bygga på så det ska inte vara några problem.

Q Vad säger du om läget i Skara?

– Det är jättebra. Det är nära till Göteborgs hamn, där en stor del av vårt inflöde är. Det är bra avstånd till Malmö, Oslo och Stockholm, så det ligger väldigt bra geografiskt.

Utbyggnaden i Skara är en del av Jula Logistics satsning på logistik. Förra året stod terminalen på Marjarp i Falköping klar. Den är 87 000 kvadratmeter stor, vilket motsvarar cirka 17 fotbollsplaner.

– Det är en helt annat typ av logistik, men jättespännande. Det är en terminalanläggning med tågspår fram till porten. Vilket innebär att vi får in gods via järnväg som vi sedan kan föra vidare ut. När vi startade bygget var inget uthyrt, nu är det fullt. Där hanteras gods från externa aktörer, Jula har ingen del där, säger Lennart Karlsson.

2014 skapades den första tågpendeln mellan Göteborgs hamn och Falköping. Därefter har fler tågpendlar succesivt adderats. Volymerna har efter hand ökat avsevärt och i dag finns ett 70-tal aktörer som driver stora godsvolymer via Jula Logistics anläggning på Marjarp i Falköping. Företag som i dag nyttjar tågpendeln är bland annat Volvo, Ikea och Mio.

– Det finns planer att bygga ut där också, behovet finns. Men först ska vi få igång, och göra klar centrallagret, säger Lennart Karlsson.

ANNA SJÖSTRÖM

Utbyggnaden av Julas centrallager kommer att göras i västlig riktning. Det innebär att den vinkel som byggnaden har i dag kommer att fyllas så att byggnaden blir helt rektangulär.

Anläggningen i siffror

Q 175 000 kvadratmeter stor.

Q 45 000 kvadratmeter ska den byggas ut med.

Q 200 lastbilar passerar dagligen in och ut.

Q 420 personer jobbar här just nu.

Q 30-50 personer nyanställs varje år, ungefär, i takt med nya butiksetableringar.

AAK investerar i en ny produktions- och logistikanläggning i samarbete med Logicenters. BILD: AAK

Logistiksatsning för majonnäs

AAK, specialister på växtbaserade olje- och fettingredienser, investerar i en ny logistikanläggning i Staffanstorp. Detta sker inom ramen för deras foodservice-verksamhet och i samarbete med Logicenters.

AAK:s olje- och fettingredienser finns i en rad populära konsumentoch foodservice-produkter. Deras utveckling i Logicenters anläggning i Kronoslätts industripark i Staffanstorp markerar ett viktigt steg framåt i deras affärssatsning.

ANLÄGGNINGEN KOMMER ATT vara skräddarsydd för bland annat Nordens största produktion av majonnäs, sysselsätta cirka 70 personer och omfattar cirka 16.000 kvadrat-

meter med långsiktigt avtal och planerad inflytt under 2026. Fastigheten kommer certifieras enligt Bream och innehålla flera lösningar för minskad klimatpåverkan, inklusive solceller.

– Den nya anläggningen innebär ett viktigt steg i vår utveckling. Vi kan nu säkerställa en mer hållbar, smidig och framtidssäkrad drift- och logistiklösning för våra kunder samtidigt som vi erbjuder en mer attraktiv arbetsplats för våra medarbetare, säger Søren Ask Nielsen, Managing Director för Foodservice Europe på AAK.

– Vi är tacksamma och ödmjuka inför att AAK gett oss förtroendet att samarbeta kring detta, särskilt med de höga kraven inom matproduktion och kylda ytor. Samtidigt

som vi har kompetens inom just detta område så utökar vi även vår satsning på företagsparken i Staffanstorp, vilket känns väldigt bra. AAK har en framåtsträvande verksamhet med en stabil kundbas och fokus på hållbarhet, vilket är helt i linje med våra värderingar, säger Fredrik Nygren, Commercial Director på Logicenters. Med närhet till Malmö och Öresundsregionen är industriparkens geografiska läge mycket attraktivt för flertalet företag. Bland Logicenters övriga hyresgäster i området finns exempelvis Kjell & Co, KåKå, First Class Brands, Berner, Bona, Ecolution och Elbutik. Fastighetsrådgivarna Relier agerade som rådgivare för parterna.

REDAKTIONEN

Q 8 MW producerar solcellerna på taket. (Ska vara den största solcellsparken som finns på ett tak i Sverige.) Den nya delen förbereds för förbereds för solceller, och när den får solceller ökar produktionen med ytterligare 6 MW. KÄLLA: JULA

Investerar

300 miljoner i ny logistikanläggning

Castellum startar utvecklingen av en lager- och logistikanläggning i Sunnanå, Burlövs kommun. Byggstart är planerad till tredje kvartalet 2025 och inflyttning beräknas till slutet av 2026. Den totala investeringsvolymen uppgår till cirka 300 miljoner kronor.

I Sunnanå, cirka 15 minuter från Malmö Central, påbörjar Castellum uppförandet av en 22 000 kvadratmeter stor lager- och logistikanläggning. Anläggningen kommer att uppfylla höga krav på miljöcertifiering och energieffektivitet, med inslag som solceller, återvunnet material, hybridstomme, sedumtak och en flexibel, demonterbar konstruktion.

Närheten till Malmö, ringleden, E6 och E22 är läget idealiskt för logistikverksamhet enligt Castellum.

– Det här är ett strategiskt steg för att stärka vår portfölj och utveckla

segmentet lager och lätt industri. Öresundsregionen har vuxit fram som en viktig knutpunkt för nordisk och europeisk logistik, säger Joacim Sjöberg, vd för Castellum AB. Den nya anläggningen får moderna och flexibla lokaler som kan anpassas efter olika behov, och byggs med cirka 11 meter frihöjd, vilket är en nyckelfaktor för många aktörer inom lager och logistik. – Vi ser en stark efterfrågan på moderna logistiklokaler i Öresundsregionen. Det här projektet utmärker sig genom sin höga standard och sitt tydliga fokus på hållbarhet och energieffektivitet. Lokalernas flexibilitet svarar upp mot marknadens krav och gör anläggningen attraktiv för många olika typer av verksamheter, säger Ola Orsmark, region-vd för Castellum i Öresund. Castellum har tecknat avtal med byggentreprenör, men det är inte kommunicerat än.

Lennart Karlsson

ANNA SJÖSTRÖM

Castellum bygger 22 000 kvadratmeter stor lager- och logistikanläggning i Sunnanå, Burlövs kommun. BILD: CASTELLUM

HÖGT TEMPO MED VISIONÄREN FRÅN NORR

Johan Larsson är vd för Nyab Sverige, ett bolag med säte i Luleå, som på 14 år har vuxit till ett börsnoterat bolag med fem miljarder i omsättning.

För tolv år sedan började Johan Larsson driva ett företag tillsammans med sin bror. Målet var att möta de stora infrastruktursatsningar som är på gång, inte minst i samband med den gröna omställningen – och att senast 2020 ha skaffat sig årliga intäkter på en miljard kronor. – Jag gillar inte när saker går långsamt, säger Johan Larsson, vd för Nyab Sverige med säte i Luleå.

Som träffpunkt har han valt ut ett anspråkslöst litet kafé i centrala Luleå. Det är dagen efter Luleå Hockeys SM-final mot Brynäs och han erkänner att det blev sent när laget tog hem det första guldet på 29 år. Väldigt sent. – Jag sov som en tonåring hela förmiddagen, det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv, berättar han glatt och beställer en lunch fast klockan är fyra.

Johan Larsson är född i Piteå, flyttade som sexåring till Luleå, men har rötter i Överkalix och Övertorneå, där han tillbringade någon månad varje sommar som barn. Som barn fiskade han ofta.

– Jag tycker fortfarande om att fiska. Det finns i vårt dna att det är tillfredsställande att fånga sin egen mat, säger han.

I DEN MÅN han nu har någon fritid. Han tycker om att hänga med sina två barn på deras fotbollsträningar, men annars är det företagande som står högst på intresselistan. Så har det varit så länge han kan minnas.

– Lyckan när jag var barn var att hitta ett gammalt nummer av Dagens industri.

Medan andra spelade och förlorade kulor på skolgården lärde han sig hur kulorna hade olika värden på olika skolor och nyttjade det.

– Jag förstod redan då hur marknader fungerar och bytte till mig en enorm kulsamling.

Han gick ekonomisk linje på gymnasiet, men fick inga slutbetyg eftersom han vägrade gå kursen i eget företagande.

– Det krävde att man skulle starta och sedan avveckla och lägga ner ett företag. Jag insåg att jag aldrig skulle kunna lägga ner något företag, så jag deltog inte, tjurskallig som jag var.

Den mesta kunskapen har han tillägnat sig genom ett brinnande intresse.

– Lägger du ner all din fritid på en enda sak, som jag har gjort, så blir du ganska ”skillad” på det.

Han läste en ettårig kurs i internationell företagsledning vid Stockholmschool of economics senare i livet, men i övrigt har han lärt sig det kan han idag genom att starta, bygga upp och avyttra flera bolag. När han och hans nio år yngre bror Mikael Ritola, som nu är operativ chef i bolaget, köpte Nyanläggarna i Luleå AB och började driva det 2014 var det ett litet lokalt entreprenadföretag.

DE DÖPTE OM det till Nyab Sverige och bestämde sig för att öka omsättningen till en miljard de första sex åren. Något de gick i mål med redan ett år tidigare, 2019, vilket säger något om ambitionsnivån. Ifjol var omsättningen fem miljarder kronor och för att klara det har de valt att jobba brett. Relationen mellan bröderna har utvecklats till ett professionellt kompanjonskap och de umgås sällan utanför jobbet.

– Vi kompletterar varandra eftersom han har mer branschspecifik kunskap och jag är mer generell. Vi ser oss litegrann som elitidrottare, förklarar han, fast inom affärsvärlden.

De förstod att i och med gruvornas satsningar i norr och behovet av att flytta hela samhällen på grund av gruvbrytningen, skulle det krävas stora investeringar i infrastruktur.

– Vi byggde ett lag utifrån det faktum att vi såg att marknaden behövde ett bolag som kunde erbjuda den typen av tjänster. Det kom in nya nyckelpersoner och delägare och alla är från Norrbotten.

I och med den gröna omställningen har behoven bara växt. Det ska byggas elkraft till nya industrier, vägar, järnvägar, broar och dras vatten- och avloppsledningar.

En orolig omvärld kräver dessutom investeringar i säkra leveranskedjor för att Sverige ska göra sig oberoende. Den ständigt pågående urbaniseringen är också något som driver efterfrågan.

2022 köptes Nyab upp av det finska börsnoterade bolaget Skarta, men på ett sådant sätt att Nyab blev huvudägare och kontrollerade börsbolaget. Därefter var steget till svenska börsen inte långt. I juni 2024 klev Nyab upp på Stockholmsbörsen.

– Det är ett bra och viktigt steg för att komma närmare våra största kunder, säger han.

Även under de mest tuffa åren när många kunder pausat sina investeringar har Nyab klarat sig bra med en rörelsemarginal på som lägst 5,4 procent.

EN FÖRKLARING TILL framgångarna, menar han, är att bolaget bara har 1000 anställda – 85 procent tjänstemän, merparten ingenjörer specialiserade på olika områden, och 15 procent yrkesarbetare. I stället anlitar de underentreprenörer, leverantörer och samarbetspartners för att utföra jobben.

– Det gör att vi får en ökad flexibilitet med mindre fasta kostnader och lägre kapitalbindning, vilket medför att vi kan ha en långsiktigt lönsam tillväxt.

Lägger du ner all din fritid på en enda sak, som jag har gjort, så blir du ganska ”skillad” på det

Q Och vad är drivkrafterna?

– Att utveckla saker, att skapa värden, att se människor växa. En stor anledning till Nyabs tillväxt är att människor i bolaget har vuxit och då växer bolaget. Vi har en väldigt bra, välkomnande och inkluderande kultur och det är tillfredsställande att se. Man tar hand om varandra. Mer erfarna projektchefer tar yngre under vingarna och de yngre i sin tur kanske är skickligare på det digitala.

Till de tre största nu aktuella projekten för Nyab kan nämnas Aurora Line där de bygger ihop Finlands och Sveriges kraftledningssystem åt Svenska kraftnät. Nyab bygger också kraftledningar åt Vattenfall mellan Oxelösund och Hedenlunda där SSAB behöver tillföra energi till sin anläggning. Ett tredje aktuellt projekt är spårvagnsbygget åt Uppsala spårvägar där man nu inväntar beslut i Kammarrätten.

– Riktigt roligt, bra för stadsbilden och bra med koldioxidfria transporter, säger vd:n. Johan Larsson är visionär och gillar att spekulera i vad som kommer att hända i världsekonomin.

– Lika ofta har jag fel som rätt måste jag erkänna, men jag försöker se runt hörnet, det är bara sådan jag är. Han har alltid känt sig lite annorlunda.

– Generellt tycker jag det tar för lång tid för människor att fatta beslut, att gå från beslut till handling och att implementera strategier.

Samtidigt inser han att det är bra att alla är olika.

– Hade jag fått hålla på i mitt tempo hade det blivit katastrof, säger han med ett leende.

Q Vad gör du för att koppla av?

– Jag känner glädje i arbetet och är inte så stressad. Men det är klart att när man har en ledig dag, kan bada bastu på kvällen och vet att man får sova till klockan nio nästa morgon, så är det jätteskönt.

JOHAN LARSSON

Ї Ålder: 44

Ї Bor: Villa på Östermalm i Luleå

Ї Gör: Vd i Nyab Sverige

Ї Familj: Två barn, 8 och 13 år, och en sambo som han varit ihop med i 4,5 år. ”Jag är väldigt kär.”

Ї Intressen: Fiske, spela strategispel, följa med barnen

på fotboll – men mest av allt jobbet.

Ї Senaste resan: Seychellerna

Ї Senaste lyssnade låt på Spotify: Tillsammans i mörker, Håkan Hellström

Ї Senaste lästa/lyssnade bok: Jag vill förändra världen, Percy Barnevik

Galaxen Bygg blev räddningen för Rikard

56-årige Rikard Eriksson har arbetat som golvläggare och målare under nästan hela sitt arbetsliv, trots att han är född utan vänsterhand. Galaxen Bygg erbjöd stöd när han inte kunde hålla takten till hundra procent.

Rikard Eriksson växte upp i Dorotea i Västerbottens inland. Han kommer ihåg det som en stor trygghet att växa upp i ett litet samhälle, och den känslan var särskilt viktig för honom som är född utan vänsterhand.

– Alla kände alla och ingen tyckte det var konstigt att jag bara hade en hand. Därför har jag inte tänkt så mycket på mitt funktionshinder utan gjort samma saker som alla andra. Jag har kört motorcykel till exempel, säger Rikard Eriksson.

I DOROTEA FANNS under Rikards uppväxt två målare som hade skadat sina händer i en sprängningsolycka. De var fortfarande aktiva i sitt yrke och blev Rikards förebilder. När det var dags för val till gymnasiet blev det därför måleri och 1992 tog Rikard sitt gesällbrev. Hans arbetsgivare höll på med både måleri och mattläggning och några år senare hade han även utbildat sig till golvläggare.

Sen rullade det på. Rikard hade inte svårt att få jobb i hemtrakten eftersom folk kände till honom och visste vad han kunde. På andra platser var det svårare. När han sökte jobb i Norge lät han därför helt enkelt bli att säga något.

– Väl på plats ville chefen först skicka hem mig men när han sett mig jobba fick jag vara kvar, säger Rikard Eriksson. Rikard har mött många som har svårt att förstå hur han kan arbeta som målare och golvläggare med bara en hand. De som sett honom

jobba tycker inte att det är så konstigt. Eftersom han har en handled på vänster arm kan han använda den.

– Det är självklart för mig att jobba med en hand eftersom jag alltid har gjort det. I början av arbetslivet kunde jag hålla samma takt som de andra. Det kan jag kanske nu också men det sliter för mycket på kroppen, säger Rikard Eriksson.

DET ÄR HÖGER arm och axel som tar stryk när Rikard arbetar eftersom den sidan av kroppen belastas hårt. För arton år sedan sökte han ett nytt jobb som mattläggare och berättade då om sin situation. Arbetsgivaren kände till Galaxen Bygg och med hjälp av dem kunde Rikard anställas utan att behöva hänga med i arbetstakten till hundra procent. Rikard fortsatte sedan att jobba både som målare och golvläggare och med lönebidrag från arbetsförmedlingen kunde han nu ta det lite lugnare. Så höll han på fram till 2018 då han fick en vibrationsskada i högerhanden. Då tänkte han att det var kört.

– Jag arbetade med annat under ett antal år, på lager, i butik och jag och min sambo hade jourhem för barn och ungdomar, säger Rikard. När Hoting Byggtjänst 2023 fick behov av en person som kunde jobba både som målare och golvläggare hörde de av sig till Rikard. Han tvekade men nu kopplades Galaxen Bygg åter in. Med hjälp av dem kunde man skapa de förutsättningar som krävdes. Lönebidraget från arbetsförmedlingen gör att Rikard kan dra ner på takten och ta pauser när han behöver det.

– Anpassningen av arbetet handlar i Rikards fall om möjligheten till vila vid behov, speciella hjälpmedel, färre tunga lyft, att han undvi-

ker vibrerande verktyg i möjligaste mån och även monotont arbete under längre tid, säger Henrik Gustafsson, koordinator på Galaxen Bygg i Östersund. Galaxen Bygg AB startade sin verksamhet på 80-talet. Byggföretagen och facket ville skapa en brygga in i arbetslivet för människor som behövde stöd för att kunna vara kvar eller komma tillbaks till jobb i branschen. Ägandet ligger på arbetsgivarsidan men verksamheten bygger i högsta grad på samverkan med fack, arbetsförmedling och försäkringskassa. Företaget finns på 26 kontor runtom i landet och fungerar som spindeln i nätet när de träffar människor med behov av hjälp, kartlägger deras behov och matchar dem mot företag i branschen. Galaxen är självfinansierat men inte vinstdrivande. – De vi hjälper har medfödda funktionshinder, förvärvade skador, förslitningsskador eller missbruksproblem. Det kan handla om vilken diagnos som helst. Har man en bakgrund inom byggbranschen så kan vi förhoppningsvis hjälpa till, säger Johan Hallberg, styrelseordförande i Galaxen Bygg AB.

MÅLBILDEN ÄR ATT få så många som möjligt i ordinarie arbete, men hur länge lönebidrag betalas ut beror på den enskildes förutsättningar. I Rikards fall kommer lönebidraget

Galaxen Bygg

Startår: 1986

att vara kvar eftersom hans funktionsnedsättning inte försvinner. Hans kompetens kan med hjälp av bidraget och anpassningarna tas tillvara. Nu lär han upp en nyanställd golvläggare på Hoting Bygg. – Det är roligt att lära upp andra och på den här arbetsplatsen ges utrymme för det. Den som är ny i branschen får en bra grundutbildning på det sättet, säger Rikard Eriksson.

GALAXEN BYGG HAR med åren utökat sin verksamhet och erbjuder i dag inte bara hjälp vid nyanställningar. Företag kan även få hjälp av Galaxen vid rehabilitering av anställda och med systematiskt arbetsmiljöarbete, flyktingar från Ukraina får hjälp till schyssta jobb i byggsektorn, och man utbildar gymnasieelever (11 000 elever förra året) om hur de ska skydda sig och förebygga arbetsskador.

Enligt Johan Hallberg har Galaxens verksamhet värde både för individen som annars riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, för samhället eftersom utanförskapet minskar och för branschen som kan behålla kompetens. Rikard håller med.

– För mig har Galaxen betytt väldigt mycket. Tack vare dem siktar jag nu på att vara kvar i yrket fram till min pension, säger Rikard Eriksson.

LENA FRÄNDBERG

Rikard Eriksson

i

Ägare: Bravida, Byggföretagen, Installatörsföretagen, JM, NCC, Peab och Skanska

Storlek: Cirka 60 anställda på 26 kontor

Samarbete: Arbetet med att hitta anställningar sker i samarbete med regionala samverkansgrupper med repre-

sentanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, fack- och arbetsgivarorganisationer och Galaxen Bygg. Antal befintliga avtal (anställningar där Galaxen är med och stöttar) : Ungefär 1 500

Webbsida: galaxenbygg.se

Rikard Eriksson föddes utan vänsterhand, men det har inte hindrat honom från att jobba som målare och golvläggare.

FOTO: JOSEFIN HAMMARGÅRD

växte upp

Dorotea i Västerbottens inland. FOTO: JOSEFIN HAMMARGÅRD

Upplagt för konflik med löpande räkning

Ett entreprenadavtal som ersätts på löpande räkning kan leda till misstro och dyra tvister mellan parterna om man inte gör sin hemläxa.  Advokaten Carl Skråman har fördjupat sig i problematiken kring ersättningsformen.

– Det finns en omognad i branschen som ger grogrund för konflikter, säger han.

I en entreprenad med fast pris är det upp till entreprenören att lämna ett pris som både täcker projektets kostnader och generar vinst. Det är entreprenörens risk att begränsa kostnaderna så att vinsten möjliggörs. För beställarens del handlar det om att välja den entreprenör som kan leverera ett prisvärdigt alternativ med god kvalité. Men fast pris passar inte för alla projekt.

Ibland krävs det att man tecknar ett avtal med löpande räkning för hela eller delar av entreprenaden och då flyttas den ekonomiska risken över på beställaren. Det kan handla om att det inte finns tid att ta fram handlingarna och det finns ingen möjlighet att konkurrensutsätta upphandlingen. Man tvingas börja bygga och projektera samtidigt.

DET KAN ÄVEN handla om stora och komplexa projekt med okända faktorer där ingen entreprenör är beredd att lämna anbud med fast pris. Det går inte att med tillräcklig säkerhet säga vad det kommer att kosta. Löpande räkning anses också kunna bidra till ökad samverkan i förhållande till fast pris-entreprenader med traditionella ÄTA-diskussioner.

Carl Skråman, advokat på Advokatfirman Allié, har tidigare jobbat på NCC och har då kommit i kontakt med problematiken kring löpande räkning på flera plan. Han planerar nu att skriva en bok i ämnet.

– På grund av en lång historik av entreprenader på fast pris är branschen ännu inte helt mogen för löpande räkning och avtalen är dåligt anpassade därefter. Jag började fundera på juridiken kring ersättningsformen och vill försöka bidra med någonting för att bringa klarhet i fallgroparna med löpande räkning. Det är många frågor som inte är reglerade i avtalen. Tyvärr finns de mycket inbyggt i den här ersättningsmodellen som kan slita på förtroendet mellan parterna men det går att undvika om man lägger tid på förarbetet, säger han.

ETT AKTUELLT FALL där det uppstått

en tvist mellan beställare och entreprenör är Trafikverkets projekt på Lovön som ingår i förbifart Stockholm. Nyligen beslutade man att säga upp avtalet och polisanmäla entreprenören AF Anläggning AB till Ekobrottsmyndigheten. Det gjorde man efter misstankar om att uppgifter har undanhållits på ett sätt som lett till att för stora belopp har betalats till entreprenören. Trafikverket hävdar att entreprenören inte varit tillräcklig transparant och bland annat vägrat att lämna ut intern mailkonversation.

Om man ska jobba med löpande räkning krävs det insatser för att förtroende och transparens upprätthålls mellan parterna. Beställarens befogade behov av kontroll och granskning kan uppfattas som ifrågasättande och skapa ovilja att dela information då det uppfattas som att det kan leda till missförstånd. Osäkerheten i att inte ha exakta prisförutsättningar klara från början kan leda till misstankar om att det blivit dyrare än nödvändigt och att överfakturering förekommit.

– Det är upplagt för konflikt. Det finns olika skäl till att man väljer löpande räkning. Men man är dåligt rustat avtalsmässigt och det råder ofta bristande förståelse mellan parterna för deras respektive behov och intressen.

DET FINNS FLERA olika varianter på ramar för ett avtal med löpnade räkning. Men i grunden jobbar de flesta med standardavtal som är tänkta som ett verktyg för branschen. Avtalen reglerar riskfördelningen mellan beställare och entreprenör men de är anpassade för fast pris. Traditionellt har det varit så man har upphandlat entreprenader.

I standardavtalen finns det två paragrafer som reglerar löpande räkning. De är inte ursprungligen tänkta för en hel entreprenad utan syftet med dem är att reglera ÄTA-arbeten. Men i brist på annat så är det de regleringarna man får luta sig emot.

– Standardavtalens bestämmelser om löpande räkning är föråldrade. De har i princip sett likadana ut i 50 års tid. Men det har skett stora förändringar branschen under den tiden. För 50 år sedan hade byggföretagen en liten del central administration och en stor organisation med egna yrkesarbetare. Nu är det helt omvänt med stora tjänstemannaorganisationer och centrala organisationer som besitter stor kunskap med olika experter och specialister, säger Carl Skårman och fortsätter:

– Det är idag främst entreprenörerna som driver den tekniska utvecklingen i branschen. Det måste

man på ett eller annat sätt få betalt för i de olika projekten. Även när det gäller entreprenader med löpande räkning. Men bestämmelserna är inte anpassade för det. De är anpassade för att du ska få betalt för yrkesarbetaren och inte i samma utsträckning för den centrala organisationen.

I EN REN löpande räkning ska entreprenören i princip få betalt för vad det kostar att utföra projektet. Det finns en begränsning i att entreprenören har en omsorgsplikt med innebörd att vårda beställarens plånbok. Du får som entreprenör inte orsaka kostnader i onödan. Det är bedömningsfrågor där gränsen sällan är helt svart eller vit. – En entreprenad är sällan ett rakt

snöre där allt går som planerat.  Vanligt är att man vid löpande räkning avtalar om någon typ av incitament för att flytta en del av beställarens ekonomiska risk. Man kan sätta en riktkostnad, en bedömning av slutkostnaden, där ett överskridande ger entreprenören mindre ersättning och ett underskridande ger mer ersättning. Sådana incitament skapar traditionella ÄTA-diskussioner med risk att fokus hämnar där i stället för på kostnadsbesparande åtgärder. Det kan undvikas genom att försöka ha fokus på storheterna och acceptans för att det kan tillåtas vara lite gungor och karuseller. Vissa fall till min fördel andra till min nackdel, säger han.

EN ENTREPRENAD SOM är helt på löpande räkningen behöver ofta en

Så undviker du fallgroparna

Q Se till att en eventuell budgetär förankrad så långt möjligt och var medveten om vad budgeten är baserad på.

Q Undvik konfliktsituationer genom att från början komma överens om rutiner för redovisning, granskning och kontroll av kostnader löpande under projektet.

Q Genomför granskning och kontroll löpande inte bara i slutet av projektet eller vid misstanke om att det kostar mer än vad det borde kosta.

Q Kom överens om sättet för att beräkna kostnader och vilka underlag som ska redovisas för att styrka kostnaderna.

Q Var medveten om den ekonomiska riskfördelning som följer av löpande räkning och hur den påverkas av eventuella incitamentsregleringar.

egen organisation som hanterar och kontrollerar kostnaderna i projektet. Har du inte tydliga spelregler från början blir det ett problem. Du behöver bestämma hur kostnaderna ska beräknas och följas upp.

– Där finns ingen etablerad branchstandard och i vissa avseenden behövs schabloniserade beräkningssätt för att visa på vad kostnaden uppgår till. I de bästa av världar kan det vara helt öppet och transparent mellan parterna hur kostnader beräknas och redovisas ner på liten detalj men det är också en balans mot vad som faktiskt är möjligt och hur mycket resurser som ska läggas på det. Att inte på förhand veta vad som ska betalas för kan ofta leda till förtroendeskadande situationer, säger Carl Skårman.

Q Tappa inte fokus på incitamentets syfte, dvs. att stimulera kostnadseffektiva lösningar och arbetssätt inte att öka den administrativa bördan.

Q Var lyhörd för din motparts behov och intressen. Beställaren behöver känna sig trygg i att entreprenaden utförs kostnadseffektivt och att betalning inte erläggs för mer än vad beställaren ska betala för. Entreprenören behöver känna sig trygg i att kostnader ersätts och att det finns en förutsägbarhet för hur kostnader ska styrkas.

Q En tvist om huruvida entreprenaden kostat mer än vad den borde kan i sig vara mycket kostsam. Som i alla entreprenader är det oftare dyrare att riva avtalen och ta in en ny entreprenör.

Varnar för fler otillåtna renoveringar

Nästan var fjärde bostadsrättsägare har genomfört större renoveringar utan att be styrelsen om lov, enligt Sveriges Bostadsrättsrapport 2025, framtagen av SBC. Med det tillfälligt höjda rotavdraget befarar SBC att denna trend kommer att öka, och råder landets styrelser att nu vara extra tydliga med vad som gäller.

Regeringen har beslutat om tillfälliga förändringar i rotavdraget för att stimulera byggsektorn och underlätta för hushållen. Det innebär att privatpersoner mellan den 12 maj till 30 december kan få tillbaka hälften av arbetskostnaden för rot-berättigade tjänster. För bostadsrättsägare innebär det en

stor ekonomisk fördel. Däremot kan det finnas en risk att andelen otillåtna renoveringar ökar. SBC:s Bostadsrättsrapport 2025 visar nämligen att närmare var fjärde bostadsrättsägare, 24 procent, redan har genomfört större renoveringar utan tillstånd.

Rotavdraget är ett välkommet stöd i en tid där många hushåll fortsatt har det tufft

– Rotavdraget är ett välkommet stöd i en tid där många hushåll fortsatt har det tufft. Men det kräver också att bostadsrättsägare känner till sina skyldigheter gent -

emot föreningen. Att 24 procent uppger att de utfört renoveringar utan tillåtelse tyder på att det finns en kunskapslucka. Här har styrelsen ett ansvar att informera medlemmarna och sätta upp tydliga riktlinjer för hur renoveringar ska genomföras. Detta för att säkerställa att arbeten inte påverkar byggnadens långsiktiga värde eller föreningens gemensamma ekonomi, säger Therese af Jochnik, affärsområdeschef juridik, SBC.

PRIVATPERSONER SOM GÅR i renoveringstankar ska tänka på att söka tillstånd när sådant behov finns, anlita seriösa hantverkare och säkerställa att arbetet är fackmässigt utfört. Om en renovering genomförs utan godkännande från

styrelsen kan det leda till skador på fastigheten och onödiga kostnader, inte bara för den enskilda bostadsinnehavaren, utan för hela föreningen. Dessutom kan sådana överträdelser utgöra grund för att bli av med sin bostadsrätt.

– Det många kanske inte är medvetna om är att otillåtna renoveringar faktiskt kan utgöra grund för uppsägning och avhysning. Därför är tydliga regler och processer kring renoveringar av största vikt för alla parter i bostadsrättsföreningar. Med tydlig information och vägledning från styrelsen går det att förebygga problem och skydda både fastighetens värde och den enskilde bostadsrättsägaren, säger Therese af Jochnick. REDAKTIONEN

af

SAMUEL KARLSSON

Om man ska jobba med löpande räkning krävs det insatser för förtroende och transparens.

Carl Skråman

Therese

Jochnik, affärsområdeschef juridik, SBC. FOTO: SBC

Storstädernas största projekt

Byggstarterna har ökat något, samtidigt som många tryckt på bromsen under flera år. En kartläggning visar vilka projekt som ligger i pipeline i Sveriges tre största städer. På listorna finns flera mångmiljardprojekt.

Vi har undersökt planerna på ny-, om- och tillbyggnad av bostäder och kontor för de fem största kommande projekten. Statistiken bygger på uppgifter inrapporterade till Byggfaktas databas och bygger till viss del på uppskat-

Stockholm

tade uppgifter vad gäller byggstarter och kostnader – som kan komma att ändras. Projekten är sorterade efter preliminär byggkostnad, även om det inte alltid är en officiell uppgift.

I GÖTEBORG FINNS det stora projekt med den kommande utvecklingen av centralen och Västlänkens station i Göteborg – som i förlängningen leder till en mycket större andel kontor i det som nu ska byggas. I planerna för Centralstaden finns till exempel sex nya byggnader med kontor, hotell, butiker och bostäder.

Q 1. Utveckling av Liljeholmen

Projektnamn: RE: Liljeholmen

Fastighetsbeteckning: Liljeholmen 1:1 och

Stubinen 2

Kostnad: 4,5 miljarder kronor

Byggstart: juni 2027

Byggslut: maj 2034

Skede: Projektering och detaljplanen beräknas vinna laga kraft i januari 2026. Förfrågan till entreprenörer beräknas skickas ut Q1 2026

Beskrivning: Planförslaget, på 80 000 kvadratmeter, innebär en utbyggnad gallerian, nya och utbyggda kontorshus samt hotell, vårdcentral och en förskola. Det gäller också överdäckning av tunnelbanespår och parkeringsplatser

Aktörer i projektet: Citycon, Stockholms stad och Reflex Arkitekter

Q 2. Fruängen växer

Projektnamn: Stadsutvecklingsområde

Fruängen

Kostnad: Ej officiell

Byggstart: 2028

Byggslut: 2030

Skede: Planerat projekt i mycket tidigt skede. Oklart när markanvisningstävling kommer att utlysas och detaljplanearbete krävs Beskrivning: Programförslaget innehåller cirka 1 000 nya bostäder, varav cirka 500 i centrum. Det gäller även cirka 800 nya arbetsplatser, ny placering av skola, ny park, stärkta offentliga rum och utveckling av grönområden. Det blir också ny bytespunkt för spårväg, buss och tunnelbana och centrumfunktioner och mer service. Området är cirka 130 hektar stort och avgränsas av Södertäljevägen i norr, Mickelsbergsvägen i sydost och kommungränsen till Huddinge i väster Aktör i projektet: Stockholms stad

Q 3. Bostäder i Centrala Bromma Projektnamn: Centrala Bromma, Riksby

Göteborg

I Stockholm och Malmö är det mera fokus på stadsutveckling utanför stadskärnan. Med överdäckningen av spåren ska RE:Liljeholmen, i södra Stockholm, ta form. På de nya ytorna byggs kontor, hotell, handel, service, kultur och publika mötesplatser.

Utbyggnaden av Nyhamnen i Malmö kommer att ske etappvis under flera decennier. Norr och öster om Malmö Centralstation är utvecklingen redan igång. Den sista etappen beräknas pågå under åren 2040-2050. IDA MIKKO

stationsområdet med bland annat stations och centrumbebyggelse. Det rör sig om fem byggnader, 22 våningar och 90 000 kvadratmeter. Koncept har tagits fram av ett Skandinaviskt arkitektteam bestående av HNAP, Danmark, Reiulf Ramstad Arkitekter och Kanozi Arkitekter. Projektet kommer att indelas i etapper Aktör i projektet: Jernhusen

Q 3. Omdaning av Arenakvarteret

Projektnamn: Arenakvarteret

Kostnad: 4,3 miljarder kronor

etapp 2

Kostnad: Ej officiell

Byggstart: 2030

Skede: Projektering, detaljplanearbete pågår. Antagande av detaljplanen beräknas ske under Q4 2027.

Beskrivning: Etapp 2 avses främst prövas för bostäder och en preliminär bedömning är att den kan möjliggöra cirka 1 600 bostäder. Etappen avser även inrymma en grundskola F-9 för cirka 950 elever, förskolor, service samt parker och torg Aktör i projektet: Stockholms stad

Q 4. Utveckling av Alvik

Projektnamn: Stadsutveckling Alvik Västra

Kostnad: 2 miljarder kronor

Byggstart: 2028

Skede: Planerat projekt i mycket tidigt skede och projektet är lagt på is tills vidare

Beskrivning: 1 500-2 200 bostäder. Alvik Västra innefattar Alviks Torg och stationsområde samt områdena med trafik- och spårinfrastruktur samt depå Aktör i projektet: Stockholms stad

Q 5. Nytt centrum i Hjorthagen – etapp 2

Projektnamn: Gasverksområdet, Östra detaljplanen

Kostnad: Ej officiell

Byggstart: augusti 2026

Byggslut: oktober 2028

Skede: Projektering pågår och detaljplanen beräknas vinna laga kraft under hösten 2025. Projektets tidplan är ej fastställd

Beskrivning: I denna etapp ska det byggas sju nya byggnader och fem befintliga byggnader som ska saneras, renoveras och byggas om

Aktörer i projektet: CA Fastigheter, Stockholms stad, Johannes Norlander Arkitektur, Tham & Videgård Arkitekter och Tengbomgruppen

Q 1. Ny stadsdel i Göteborg

Projektnamn: Humlestaden

Fastighetsbeteckning: Högsbo 21:2

Kostnad: 7,5 miljarder kronor

Byggstart: mars 2027

Byggslut: januari 2030

Skede: Detaljplan är fortsatt vilande

Beskrivning: Projektet avser en ny stadsdel innehållande bland annat cirka 3 000 lägenheter, äldreboende, förskola, skolor,

lokaler

Aktörer i projektet: Ikano Bostad och Stena Fastigheter

Q 2. Utveckling av centralstationsområdet

Projektnamn: Centralstaden

Kostnad: 5 miljarder kronor

Byggstart: 2026

Skede: Detaljplanen har vunnit laga kraft

Beskrivning: Projektet avser utbyggnad av

Byggstart: 2028

Skede: Projektering. Fem arkitektkontor valts ut och för att ta fram gestaltningsförslag för Arenakvarteret. Detaljplanen gick ut på samråd i mars

Beskrivning: Planer finns på att ersätta arenorna Scandinavium och Lisebergshallen. Tävlingsuppgiften omfattar Higabs delar i det södra kvarteret: Arena, Annex, hotell och övriga kommersiella delar. Omfattar cirka 140 000 BTA

Aktörer i projektet: Higab och White Arkitekter

Q 4. Tredje delen i Framtidens Backaplan

Projektnamn: Backaplan, Detaljplan 3

Kostnad: 3,5 miljarder kronor

Byggstart: mars 2027

Byggslut: oktober 2029

Skede: Framflyttad byggstart

Beskrivning: Projektet avser nybyggnad av cirka 1800 lägenheter, skola och förskola Aktör i projektet: Norra Backaplan Bostads AB

Q 5. Balder bygger nytt

Projektnamn: Backaplan

Kostnad: 3,5 miljarder kronor

Byggstart: Q4 2025

Skede: Detaljplanearbete pågår fram till 2025

Beskrivning: Projektet avser nybyggnad av cirka 2 000 lägenheter i flerbostadshus i Framtidens Backaplan. Projektet kommer att indelas i flera etapper och Skandia Fastigheter är precis på väg att färdigställa det första projektet i den nya stadsdelen Aktör i projektet: Balder

1. Framtidsområdet i Nyhamnen

Projektnamn: Nyhamnen, etapp 2 mfl

Kostnad: Ej officiell

Byggstart: 2030

Skede: Detaljplaneärende och igångsättningen är oviss

Beskrivning: Projektet avser fortsatt nybyggnad av 6 500 bostäder och cirka 10 000 arbetsplatser som kommer att pågå under en 20-års period. Markområdet motsvarar 100 hektar och projektet kommer att etappindelas. Omvandlingen av Nyhamnen till en ny attraktiv stadsdel är en unik möjlighet för Malmö. Den nya stadsdelen kommer att växa fram i omedelbar närhet till stadens centrum och centralstation. Malmös innerstad ska därmed växa ut i de gamla hamnmiljöerna Aktör i projektet: Malmö stad

Q 2. Fler bostäder i Västra hamnen

Projektnamn: Varvsstaden, Västra hamnen

Fastighetsbeteckning: Hamnen 21:149

Kostnad: Ej officiell

Byggstart: augusti 2027

Byggslut: januari 2030

Skede: Detaljplanearbete pågår men inga beslut är tagna. Igångsättningen är avhängigt beslut

Beskrivning: Planer finns för fortsatt nybyggnad av bostäder. Arbetena kommer att pågå under en flerårsperiod Aktörer i projektet: Varvsstaden och Malmö stad

Q 3. Nytt bostadsområde i Kirseberg

Projektnamn: Kirseberg

Fastighetsbeteckning: Järnvägen 1:5 Kostnad: 1,5 miljarder kronor

Byggstart: oktober 2027

Byggslut: januari 2030

Skede: Detaljplanearbete pågår och beräknas gå ut på samråd under september 2025

Beskrivning: Jernhusen har ansökt om detaljplan för området med målsättningen att det ska byggas drygt 1 000 nya bostäder Aktör i projektet: Jernhusen

Q 4. Blandstad med 2 000 bostäder

Projektnamn: Elinelund, etapp 3 Kostnad: 1,5 miljarder kronor

Byggstart: 2026

Skede: Projektering och detaljplanearbete pågår

Beskrivning: Planer finns för nybyggnad av cirka 2 000 bostäder i blandad bebyggelse som omfattar cirka 1 600 bostäder i flerbostadshus, 300 radhus och parhus samt villabebyggelse. Byggnaderna får bli två till fem våningar och en indragen våning. Området ligger i västra delen av Elinelund från Kalkbrottsgatan i väster till koloniområdet i öster, samt från Yttre Ringvägen i söder till kalkbrottet i norr

Aktörer i projektet: Malmö stad

Q 5. 90 000 kvadratmeter kontor

Projektnamn: Nyhamnen, Smörkajen, etapp 1

Kostnad: Ej officiell

Byggstart: 2029

Skede: Detaljplaneärende utan beslut

Beskrivning: Projektet avser nybyggnad av cirka 55 000 kvadratmeter bostäder samt 35 000 kvadratmeter kontor. Byggnationerna kommer att pågå under en flerårsperiod Aktör i projektet: Malmö stad

KÄLLA: BYGGFAKTAS

Q

Malmö

KRÖNIKA

För mig är hockey en slags mall på teamwork

Just nu riktas många blickar mot Stockholm. Globen lyser upp kvällshimlen, och innanför dess väggar pågår något större än bara ett världsmästerskap i ishockey. Fanzone, som vi på Ramirent för övrigt utformat, är välfyllt och stämningen är på topp. Hockey i allmänhet och hockey-VM i synnerhet handlar om samspel, mod, strategi – och om vad som krävs för att stå stark i motgång.

Det är preskriberat sedan länge, men en gång i tiden spelade jag själv på en hyfsad nivå. Hockey har varit en konstant i livet på något sätt. För mig är hockey en slags mall på teamwork, en sport som obönhörligt slår ut lag där samarbetet och det hårda arbetet inte är närvarande – en sport där ett täckt skott är en lika väsentlig del i framgången som ett solomål.

DET ÄR LÄTT att förföras av stjärnglansen, när de NHL-färgade lagen beträder isen. Men bakom varje mål står timmar av träning, samförstånd och kompromisser. Lagets framgång avgörs inte av den enskilt mest lysande spelaren – utan av hur väl man spelar ihop. I en tid då samhället prövas på flera fronter – ekonomiskt, socialt och politiskt – finns det något djupt mänskligt att hämta i sportens värld. Det påminner oss om att vi inte tar oss igenom svåra tider ensamma. Att uthållighet byggs i samarbete. Att lösningar växer i kollektivets vilja – inte i den starkes triumf. Vi som arbetar med samhällsbyggnad,

oavsett sektor, vet att det är i mellanrummen – i passningen, i uppoffringen, i förmågan att läsa varandras behov – som det avgörandet sker. Precis som på isen behöver vi tydliga roller, gemensamma mål och en tro på att varje individ gör skillnad för helheten.

DET SENASTE ÅRETS utveckling i bygg- och anläggningssektorn belyser just detta. Projekt pausas, investeringar fryser inne och konkurrensen om kompetens hårdnar. Samtidigt ska vi bygga mer hållbart, snabbare och med färre resurser. Det finns ingen individuell lösning på det – det kräver samverkan på riktigt, mellan entreprenörer, leverantörer, beställare och politiken. Det kräver att vi håller i strukturen även när tempot går ner. Att vi vågar täcka skott även när publiken inte ser. Det är nu vi bygger framtidens bransch –inte sen.

Vi kan lägga tid på yttre faktorer som påverkar oss alla, må det vara domaren som tar en märklig utvisning eller en av världens mäktigaste som kastar tariffer till höger och vänster, till synes högst godtyckligt – men vad tjänar det till?

NÄR TRYCKET ÖKAR – i samhället, på jobbet eller i livet – är det inte tid för solospel. Det är då vi behöver lita på laget. Lägga prestige åt sidan. Prata klarspråk. Leda tillsammans, inte bara leda andra. Kanske är det därför vi älskar hockeyn lite

extra just nu. Den påminner oss om vad som är möjligt när vi gör saker tillsammans. De säger att hårt arbete alltid lönar sig – jag tror mycket på det. Att vi som bransch behöver göra rätt saker varje dag, då kommer vi till slut vinna matchen.

OCH PRECIS SOM i ett riktigt bra lag: det är inte alltid den snabbaste eller starkaste som avgör matchen – utan den som spelar för något större än sig själv.

JIMMY DAHLSTRÖM CHEF PÅ DEN TEMPORÄRA FABRIKEN, RAMIRENT

Tuva är Årets byggkvinna 2025

Byggföretagen har utsett må- laren Tuva Marminne till Årets byggkvinna 2025. Priset syftar till att lyfta fram kvinnliga förebilder inom bygg- och anläggningsbranschen.

Tuva Marminne, som arbetar som målare på Anders R Nilsson Måleri AB i Falkenberg får priser Årets byggkvinna. Prisutdelningen ägde rum på Näringslivets Hus i Stockholm, där finalisterna intervjuades och vinnaren korades.

– Att bli utsedd till Årets byggkvinna är mycket hedrande för mig personligen, men det är också

ett erkännande för alla kvinnor i produktion inom byggbranschen som varit med i några år. Det är glädjande att fler och fler yngre kvinnor väljer byggbranschen, men det är relativt få som jag, i 50-årsåldern, som kan visa att det finns möjligheter att ha ett långt yrkesliv här. Det behövs även äldre kvinnor som kan ge de yngre stöd och uppmuntran att fortsätta bryta normerna och visa att det går att till exempel bilda familj, utvecklas och även åldras i våra yrken, säger Tuva Marminne, Årets byggkvinna 2025.

REDAKTIONEN

Juryns motivering

Tuva Marminne har genom sitt arbete som målare visat en enastående förmåga att inspirera och stötta sina kollegor. Hennes engagemang och yrkesskicklighet har gjort henne till en förebild inom byggbranschen, särskilt för kvinnor som söker sig till och vill stanna kvar i yrket. Tuva delar generöst med sig av sina kunskaper och erfarenheter, vilket hjälper andra att växa och utvecklas i sina yrkesroller. Hon arbetar aktivt för att förändra attityder och normer inom branschen, särskilt när det gäller jämställdhet och arbetsmiljö. Hennes arbete för att normalisera riskbedömningar och anpassningar för gravida, samt att öka kunskapen om arbetsmiljön, är av stor betydelse för att fler kvinnor ska kunna ha ett långt och hållbart yrkesliv inom byggsektorn. Juryn anser att Tuva Marminne är en värdig vinnare av Årets byggkvinna 2025 på grund av hennes outtröttliga arbete för att förbättra arbetsmiljön, hennes stöd till kollegor och hennes insatser för att främja jämställdhet inom byggbranschen.

Övriga finalister

Ida Söderholm, planeringsspecialist, NCC, Luleå Marie-Louise Halvarsson, träarbetare, NCC, Karlskoga Hederspris För första gången delades även ett hederspris ut, som i år gick till sex tjejer i bygg- och anläggningsprogrammets avgångsklass på KTC-gymnasiet i Katrineholm

för att de är goda ambassadörer och inspirerar fler till att välja en byggutbildning: Emma Heljedal Tova Christiansson Tuva Löwencrona Agnes Bojesen Tuva Fűhr Mo Suphinya Setho

Årets byggkvinna

2025 är målaren Tuva Marminne.

FOTO: LINNEA EK

Amerikansk pickup i litet format

Att äga en amerikansk pickup är en dröm för många bilentusiaster, men de vanligaste modellerna är stora och dyra. Här kommer

Chevrolet Colorado in i bilden –en pickup som kombinerar amerikansk känsla med ett kompakt format och lägre pris.

Chevrolet Colorado är en mindre och billigare modell jämfört med sin storebror Silverado, men det går inte att jämföra de båda modellerna rakt av och se Colorado som en mindre kopia.

En tumregel vid köp av en amerikansk pickup är att man inte bara betalar för storleken, utan även för mer avancerad utrustning, bättre fjädring och ljudisolering.

Trots det är Chevrolet Colorado 2024 ett alternativ som är värt att titta närmare på om du vill ha en amerikansk bil i ett något mer hanterbart format.

CHEVROLETS MODELLER importeras av olika bilföretag och ett av dem är Exclusive Cars. Här bekräftar Patrik Frögéli att det finns en stor efterfrågan på amerikanska pickuper med bensinmotor, och att Colorado även fungerar lite som en inropare för dem som senare bestämmer sig för en större modell.

Nya Colorado har fått en tuffare framtoning, förbättrade drivlinealternativ och en rejält uppdaterad interiör. Under huven ruvar en ny 2,7-liters turbomotor som levererar 314 hästkrafter, och tack vare ett vridmoment på 583 Newtonmeter som kommer redan vid 3 000 varv per minut ger det ekipaget rejäl dragkraft. Amerikanska bilar överlag har fått betydligt bättre väghållning än vad de hade förr i tiden och Colorado är inget undantag, men utan tyngre

last på flaket kan bilen upplevas som lite studsig.

I SVERIGE SÄLJS Chevrolet Colorado med en hel del utrustning och tillbehör som till exempel sidoluckor i kåpan för enkel åtkomst, belysning i kåpan, ett rejält förvaringssystem med släde och lådor samt ett förhöjt golv i lastutrymmet för att kunna förvara verktyg på ett smart sätt. Till det kommer två uttag i kupén för laddning av elverktyg och datorer, ljudsystem från Bose samt dragkrok, vilket gör bilen till en praktisk och flexibel arbetsplats.

Konkurrensen bland pickuper är stor och det något mindre formatet och inte minst den mindre motorn gör att den kan få en tuff match mot till exempel Volkswagen Amarok eller Ford Ranger Raptor som med

sina sexcylindriga motorer kan vara mer attraktiva alternativ. Colorado skulle sannolikt behöva en mullrande V8 under huven för att matcha den tuffa utstrålningen.

MEN OM DU absolut vill ha en amerikansk pickup och samtidigt tycker att de största modellerna är för stora eller dyra, är Chevrolet Colorado ett intressant alternativ. Motorn är en pärla även om den inte har samma karaktär som en traditionell V8-motor. Dessutom har bilen en hel del smarta tillbehör och extrautrustning som underlättar såväl på arbetet som under fritiden.

Dessutom sticker den ut lite till skillnad från den uppsjö av europeiska och japanska pickuper som annars brukar dominera i trafiken.

PETER FREDRIKSSON

Uppdaterad kupé med modern teknik, Bose-ljudsystem och

förvaringslösningar – en arbetsplats på hjul.

Plus:

Ett smidigare och billigare alternativ till större amerikanska pickuper

Kraftfull motor med 583 Nm i vridmoment

Minus:

Något studsig utan last Hög bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp

Chevrolet Colorado Z71 TurboMAX

Grundpris: 689 000 kr (exkl. moms)

Bränsleförbrukning (blandad körning): Från 1,17 l/100 km

Motor: 2,7 liter 4-cylindrig bensin

Effekt: 314 hk / 583 Nm

Växellåda: 8-stegad automat

Drivning: 2WD/4WD autoläge

Max lastvikt/dragvikt: 655 kg / 3 500 kg

Fronten signalerar amerikansk attityd.

FOTO: CHEVROLET

Rymligt lastflak med smarta sidoluckor, belysning och praktiska förvaringssystem – anpassat för

arbete och äventyr. FOTO: CHEVROLET

ÄR DU 2025 ÅRS BYGGCHEF?

Johan Wallmark blev 2024 utnämnd till Årets Byggchef för sitt sätt att bygga en unik gemenskap i företaget som lett till en extremt låg personalomsättning. Han vände dessutom ett krisande, olönsamt bolag till ett som idag är ett av bolagsgruppens mest lönsamma.

Priset Årets Byggchef syftar till att höja statusen på byggchefsrollen och locka fler att satsa på ett jobb som byggchef.

Nu har du chansen att påverka vem som blir årets byggchef 2025 genom att nominera din kandidat, senast den 30e augusti.

LÄS MER OM TÄVLINGEN OCH NOMINERA DIG SJÄLV, EN KOLLEGA ELLER EN VÄN GENOM ATT SCANA QR-KODEN

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Projektnamn

Anders Persson Nimab Entreprenad AB Smörkärnan 1, Västerbro

Projektrubrik

Kommun Byggkostnad

Nybyggnad av bostäder i Lund Lunds kommun Ej officiell

Viktor Ageyev Skanska Sverige AB Gärtuna Tillbyggnad av kylcentral i Södertälje Södertälje kommun 500 mkr

Henrik Gustavsson, Lotta Nyman Björnstad

Skanska Sverige AB Marievik 24 Om- och påbyggnad av kontorshus på Liljeholmen, Stockholm

Olle Forsberg RO-Gruppen Stockholm AB Orminge Entré

Anders Persson Nimab Entreprenad AB Kanalgårdarna

Stockholms stad 440 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Orminge Nacka kommun 400 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus samt LSS-boende i Södra Råbylund, Lund Lunds kommun 300 mkr

Fabian Edeland Bygg Dialog AB ROT Bosgårdsskolan Nybyggnad och ROT renovering av skola i Varberg

Micael Lincoln JM AB Kollektbössan 1 Nybyggnad av flerbostadshus i Stockholm

Mattias Klysing Devoco Klacken

Camilla Pettersson Flodén Byggnads AB Skra bro Vård- och omsorgsboende

Marcus Claesson Axelent Safe-X AB Lindblomman HR

Fredrik Guldstrand, Robin Svensson, Fredrik Lövhage

Ro-Gruppen Koncept AB Lager Sunnanå

Carl Johan Söderberg Peab Sverige AB Oxelösunds Hamn

David Öhman Selbergs Entreprenad i Umeå AB Fogen

Michael Lundin JM AB Vyn

Varbergs kommun

Stockholms stad

Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala Uppsala kommun

Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Göteborg

Göteborgs stad

270 mkr

200-300 mkr

200-300 mkr

241 mkr

Nybyggnad av bostäder i Östra Bäcklösa, Uppsala Uppsala kommun 230 mkr

Nybyggnad av lager- och logistikbyggnad i Sunnanå, Burlöv

Burlövs kommun 200 mkr

Nybyggnad av kaj och muddring av hamn i Oxelösund Oxelösunds kommun 137 mkr

Nybyggnad av bilskadecenter i Umeå Umeå kommun 130 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Solna Solna stad 100-150 mkr

Anders Hedliden, Marcus Goffe Teknikbyggarna i Linköping AB Ekkällan Om- och nybyggnad av högisoleringsenhet vid universitetssjukhuset i Linköping Linköpings kommun 110 mkr

Joakim Hofstedt Proplatt Stockholm AB Brf Kornet I Norsborg Stambyte i flerbostadshus i Botkyrka Botkyrka kommun 100-110 mkr

Henrik Löfvenborg Oljibe AB Gärtuna Tillbyggnad av distansieringsanläggning i Södertälje Södertälje kommun 70-100 mkr

Jan Hillgård Surewood Housing AB Brf Stallmästaren Nybyggnad av radhus i Södra Gunsta etapp 8 Uppsala kommun 70-80 mkr

Göran Linder Peab Sverige AB Höken & Gladanliften Nybyggnad av lägenheter i Lindvallen Malung-Sälens kommun 60-80 mkr

Anton Lindborg, Fredrik Holmgren AB Lindborg & Söner Marma Nybyggnad av försäljningslokaler, kontor mm i Älvkarleby Älvkarleby kommun

Anders Weineholm Wilzéns Bygg AB Östra Malmskogen Nybyggnad av huvudkontor i Linköping Linköpings kommun

Torbjörn Mårtensson Byggnadsfirman Otto Magnusson Service AB Renovering Lavendeln 11,12

Ombyggnad/renovering av flerbostadshus i Furulund, Kävlinge

Kävlinge kommun

Ulf Bernhardsson Trångsvikens Bygg AB Blomsterhagen Nybyggnad av bostäder i Krokom Krokoms kommun

Mattias Nordahl Vaner AB Källparkens förskola Nybyggnad av förskola i Uppsala Uppsala kommun

Mats Berntsson Brixly AB Öckerö Nybyggnad av industrihus i Öckerö Öckerö kommun

Mattias Topcov, Maja Blomberg

Gotlandsbyggen AB Roma idrottshall Nybyggnad av idrottshall i Roma, Gotland Gotlands kommun

Stefan A Nilsson Skanska Direkt AB Kasernbyggnad C K0027.025

Totalrenovering av kasernbyggnad C, Göteborg Göteborgs stad

Tomas Boba Fasad Helheten Sverige AB Slaktaren 12 Ombyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg Sundbybergs stad

Anders Josefsson EAB Gruset Tillbyggnad av lager i Norrköping

Martin Johansson Entreprenad AB Stele Gripen

Patrik Snödahl Derome Bostad AB Mendelssohn

Morgan Johansson Kålltorps Byggnads AB Bjurslättsskolan, storkök mm

Jesper Käller Adderalink Motala AB Katarinaskolan

Martin Windolf Winge Byggnads AB K0078.052 Nyby Vapenvårdslokal Enköping

Marcus Trybom Mavab AB K0078.061 Nyby

Robert Focic Älmby Entreprenad AB K0014.000 Varmoch Kallförråd, F17 Kallinge

Thomas Jansson ByggPartner i Dalarna AB K0085.242 & 243 Typbyggnad 188 Falun

Kenneth Ploghed Brixly AB Slakthuset, Göteborgs Konsthall Hus A

Konkurser i byggbranschen

Företag Län

Stockholms län

Ewall Bygg AB Vällingby

Torresson Bygg & Fasadisolering AB Bandhagen

Takeliten i Stockholm AB Sundbyberg

Wicabygg&Entreprenad AB Sundbyberg

Sthlm Bygg och Våtrum AB Täby

Sten och trä i Axmar AB Bromma

NOVIBE AB Enskede

Norrbackabygg AB Åkersberga

SWEVIDUS AB Stockholm

Simon Grunewalds Bygg AB Huddinge Stjernplan Fastighetsutveckling AB Stockholm

Adam Nordic AB Stockholm

Värmdö Eltjänst AB Gustavsberg

L&R Rogson Service AB Tungelsta

NCAB Skandinavia AB Nykvarn

SS Stambytesexperterna AB Stockholm

Fontain Bygg AB Stockholm

27 Entreprenad AB Södertälje

Norrort Byggmästare AB Järfälla

Uppsala län

Byggverket i Uppsala Entreprenad AB Alunda

Urbanica Utveckling AB Uppsala

Nour Byggservice AB Uppsala

Södermanlands län

OKRABYGG AB Eskilstuna

Östergötlands län

Våtrum i Öst AB Finspång

Törnström’s Bygg & Montering AB Linköping

Kronobergs län

Boushra BHS puts & måla AB Lagan

Gotlands län

60-70 mkr

60-70 mkr

62 mkr

50-60 mkr

55 mkr

55 mkr

50 mkr

50 mkr

50 mkr

40-60 mkr

Norrköpings kommun

Nybyggnad av flerbostadshus i Borgholm Borgholms kommun 45 mkr

Nybyggnad av parhus i Falkenberg

Falkenbergs kommun

40-50 mkr

Renovering av skola i Göteborg Göteborgs stad 43 mkr

Ombyggnad av skola i Vadstena Vadstena kommun 40 mkr

Nybyggnad av vapenvårdslokal i Enköping

Nybyggnation av kontorsbyggnad, väg och infart i Enköping

Nybyggnad av Varm- och Kallförråd, F17 Kallinge

Enköpings kommun 40 mkr

Enköpings kommun 40 mkr

Ronneby kommun 40 mkr

mkr

Gotlands gräv o schakt AB Visby

Kennet Lundbergs Måleri AB Romakloster

Skåne län

Ängelholms Plattsättning & Bygg AB Ängelholm

Alfs Bygg & Maskin AB Malmö

Gantofta Glas AB Gantofta

Byggpartiet Hessleholm AB Helsingborg

Sundets Tak & Bygg AB Helsingborg

Hallands län

West Hus & Fastigheter AB Billdal

Up To Date Bygg&Städ AB Kungsbacka Jacobsson Framtidens Entreprenad AB Fjärås

Västra Götalands län

Trestads Ventilations Montage AB Lerum

TT BRUN FASTIGHET AB Stenkullen

Perfekt Bygg Göteborg AB Hisings Backa

HRS Håltagning Rivning Sanering AB Göteborg

Illyrian Anläggning AB Agnesberg

Vali Bygg AB Alingsås Västsvenska bygg & entreprenad AB Skövde

Värmlands län

Klässbols Bygg AB Klässbol

Gävleborgs län

EMB Bygg AB Gävle

Bambam Markbygg AB Hudiksvall

Västernorrlands län

Sundsvalls Plattsättning AB Söråker

Jämtlands län

Nybyggnad av kallförråd i Falun Falu kommun

Ombyggnad till konsthall i Göteborg Göteborgs stad

mkr

HBL 157 AB Bispgården

Önsjöns Snickeri AB Ås

Västerbottens län

Nybos Bygg AB Bjurholm

Omvald till ordförande för Byggföretagen

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne AB, har valts om till förbundsordförande för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Fem nya ledamöter valdes också in i förbundsstyrelsen.

– Jag är glad och stolt över att ha fått förtroendet att fortsätta leda Byggföretagen ännu ett år. Byggföretagen ska fortsätta bidra till fler och bättre affärer för sina medlemmar. Vi ska samla de schyssta byggarna som varje dag rustar Sverige med fler jobb, bostäder och vägarna däremellan. Byggbranschen är och förblir en mycket viktig del av Sveriges beredskap, säger Carin Stoeckmann.

FEM NYA LEDAMÖTER valdes in i förbundsstyrelsen: Marcus C Nilsson, Veidekke Sverige, Mikael Åslund, JM AB, Annika Andersson, Sven Johansson Bygg, Bodel Blom, Byggutrustning Luleå AB samt Lars Fredriksson, OF Bygg. Till vice ordförande valde förbundsstämman Susanne Liljedahl, Peab (omval). Byggföretagens förbundsstyrelse för perioden 2025/2026 består

RO-Gruppen har ny

affärsområdeschef

Q 1 maj tillträdde Eric Johansson rollen som ny affärsområdeschef i Helsingborg för RO-Gruppen. Han har arbetat i byggbranschen i över 16 år, varav de senaste åren som affärsområdeschef på K-Fastigheter. Eric kommer att leda affärsområdet tillsammans med Gustav Holm, som varit en del av RO-Gruppen sedan starten av Helsingborgsetableringen 2022.

Jonas Karlsson, som tidigare varit affärsområdeschef i Helsingborg, har under våren valt att gå vidare till nya utmaningar utanför bolaget.

Lambertsson rekryterar från Veidekke

Q Benny Andrén är ny distriktschef på TA-området – som handlar om trafikanordningar – inom Lambertsson Region Väst.  Han kommer närmast från en tjänst inom byggoch anläggningsbolaget Veidekke.

Från Serneke till RO-Gruppen

Q Emil Lind är ny avdelningschef för nybyggnadsprojekt inom RO-Gruppen. Han har över 20 års erfarenhet från ledande roller i byggbranschen och har genom åren ansvarat för nybyggnadsprojekt inom kommersiella fastigheter, samhällsfastigheter och bostäder.

Emil kommer närmast från Ser-

av följande 13 ledamöter: Carin Stoeckmann, Byggmästar’n i Skåne AB (Ordförande) Susanne Liljedahl, Peab (Vice ordförande) Annika Andersson, Sven Johansson Bygg, Bodel Blom, Byggutrustning Luleå, Leif Erlandsson, L Erlandsson Entreprenad, Lars Fredriksson, OF Bygg, Margareta Hansson, Nynäs Tak Entreprenad Stockholm, Stefan Lindbäck, Lindbäcks Group, Marcus C Nilsson, Veidekke Sverige, Magnus Persson, Skanska Sverige, Niklas Sparw, NCC

Sverige, Jonas Steen, F O Peterson & Söner Byggnads, Mikael Åslund, JM.

MARGARETA HANSSON, NYNÄS Tak Entreprenad Stockholm, Susanne Liljedahl, Peab, Niklas Sparw, NCC Sverige, samt Jonas Steen, F O Peterson & Söner Byggnads, omvaldes till förbundsstämman 2027.

På stämman avtackades Fredrik Andersson, Contractor Bygg Holding Norr, Mikael Bennarp, Eniva Sverige AB, Peter Lennartsson, Skeppsviken Bygg i Skövde, Charlotta Nilsén, Veidekke Entreprenad, och Anna Wränghede, Eric Andersson Gruppen, för sina insatser i förbundsstyrelsen.

REDAKTIONEN Carin Stoeckmann.

neke där han varit arbetschef för nybyggnation. Tidigare har han haft ledande befattningar inom både NCC och Peab.

Ny depåchef på Lambertsson

Q Simon Behr är ny chef för Lambertssons depå i Norrköping. Han har haft olika tjänster inom Lambertsson i 14 år.

Depån i Norrköping tillhör Lambertssons Region Öst som också omfattar verksamhet i Linköping, Nyköping, Västerås, Södertälje, Stockholm och Uppsala.

Svensk Betong har ny ordförande

Q Vid Svensk Betongs stämma valdes Sara Löfgren, Skanska Industrial Solutions, till ny ordförande för branschorganisationen Svensk Betong.

Styrelsen för

Svensk Betong utökas till nio ledamöter jämte ordförande. Nya ledamöter till 2027 års stämma: Henrik Vinell, Strängbetong, Karin Comstedt Webb, Heidelberg Materials Betong Sverige, och Stefan Paulsson, K-Prefab.

Filip Sten (Heidelberg Materials Precast Abetong, och Viktor Sundberg, Swerock, omvaldes som ledamöter till 2027 års stämma.

Ledamöter valda fram till 2026 års stämma är Joakim Bjelkstam, Thomas Betong, Jan Lagerstedt, Heidelberg Materials Precast Contiga, Sofia Utsi, LKAB Berg och Betong, samt Johan Kettil, Tranemo Prefab. Avgående ordförande Stefan Ohlsson, Strängbetong, lämnar styrelsen. Även Anders Knutsson, Hei-

delberg Materials Betong Sverige, lämnar styrelsen.

Två nya ledamöter till SGBC:s styrelse

Q Sweden Green Building Council, SGBC, valde in två nya styrelseledamöter vid årsstämman.

Urban Blomster är Market Director på Södra Building Systems, ett affärsområde inom Södra som syftar till att möjliggöra träbyggnation i stor skala. Urban har varit ansvarig för marknadsuppbyggnaden av Södra Building Systems, men har sedan årsskiftet 2025 övergått till en mer stödjande roll med utvecklingsansvar för företagets marknads- och hållbarhetsprofil. Urban har tidigare varit vd för Södra Skogsenergi. Carl-Adam von Schéele är sedan 2023 Sverigechef för fastighetsinvesteraren Nrep. Han är utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och har tidigare arbetat på McKinsey och MTG. Nrep är en del av Urban Partners, där den svenska organisationen också leds av Carl-Adam.

Alexandra Hagen, White Arkitekter, valdes återigen till ordförande.

Liljewall utser vice kontorschef i Göteborg

Q I ett led att ytterligare stärka och utveckla Göteborgskontoret har Liljewall tillsatt Joanna Henje, erfaren arkitekt och nuvarande studiochef för stadsbyggnad, i

den nya rollen som vice kontorschef. Hon kommer även fortsättningsvis att leda stadsbyggnadsstudion parallellt med sin nya roll.

Fojab satsar på rekrytering, kultur och mångfald Q I en nyinrättad roll tar Ida Stavenow plats i Fojabs ledningsgrupp med uppdrag att utveckla både medarbetarna och företagskulturen.

Hon är arkitekt SAR/MSA och delägare på Fojab med lång bakgrund på företaget. Hon har genom åren haft flera olika interna roller, nu senast ateljéchef. Idas specialitet är bostadsarkitektur, och hon kommer att fortsätta jobba med kunder i uppdrag och att utveckla Fojabs bostadsarkitektur parallellt med det nya ansvarsområdet.

Cowi rekryterar marknadschef inom Vatten och miljö Q Karin Algell är ny marknadschef för affärsområdet Vatten och miljö på Cowi. Hon är civilingenjör med examen från KTH och är även utbildad inom beteendevetenskap. Hon har meriter från Vägverket, Tyréns, Västfastigheter och Sweco. Hon kommer senast från Eolus där hon var senior projektledare inom Vindkraft.

Erfaren projektchef tar över ansvaret för Smidmek i syd Q Alexander Jacobsson är ny chef för Smidmeks avdelning i syd. Han har arbetat på Smidmek i tio år, senast som projektchef, och har lång

och gedigen erfarenhet av stommontage. Smidmeks avdelning i södra Sverige har sitt huvudkontor i Eslöv där även företagsledningen sitter. Regionen omfattar området upp till Halland och sedan hela vägen via Kristianstad till Karlskrona i öster. Alexander tillträder den nya tjänsten 1 juni. Han är Årets Plåtslagare Q Utmärkelsen ”Årets plåtslagare” har i år tilldelats Bob Blomqvist, anställd på Bång & Lewerth. Han är en mycket erfaren plåtslagare som ligger bakom många avancerade plåtarbeten och restaureringar, inte minst i Stockholmsområdet. Ett exempel på det är arbetet med den miljöbyggnad som finns alldeles intill Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan. Här har Bång & Lewerth använt återbrukad plåt från Högalidskyrkan till miljöbyggnadens tak och fasad och det var Bob Blomqvist som ansvarade för just detta plåtarbete. Årets Plåtslagare utses årligen av Stiftelsen Plåtslagaryrkets Fond. Stipendiet delas ut i samverkan och med lika delar från Stiftelsen Plåtslagaryrkets Fond, Plåt & Ventföretagen och Lindabfonden. Priset består av ett stipendium på 20 000 kronor, ett diplom och en medalj.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Vi utbildar alla i byggsektorn.

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.

www.byggakademin.com

Tel 010-228 15 55

Joanna Henje

Alexander Jacobsson

Bob Blomqvist

Simon Behr

Eric Johansson

Ida Stavenow

Sara Löfgren

Benny Andrén

Karin Algell

Urban Blomster och Adam von Scheele

Emil Lind

Nummer 8 • maj 2025

Byggläger ger inblick i branschen

Bygg-glädjen kommer att vara stor i sommar då det arrangeras ett flertal olika byggkollon för barn runtom i landet.

– Barnen som är med får lära sig att skapa och bygga på egen hand, vilket ökar deras självkänsla. Det öppnar också upp deras ögon för den fantastiska bygg- och fastighetsbranschen, säger Huge Bostäders områdesutvecklare Jessica Nenzén.

Huddinge Kommun arrangerar byggkollot Barnens by för tredje sommaren i rad. Barn i åldrarna 7-10 får då lära sig grunderna i byggande genom att skapa byar med återbrukat material. De får även utforska olika yrkesroller som målare, snickare, arkitekt och stadsplanerare.

– Vi tror på kraften i barns idéer. Deras perspektiv blir avgörande för att skapa långsiktigt hållbara och levande bostadsområden, säger Karin Strömberg Ekström, vd på Huge Bostäder som är med och stöttar initiativet.

En anledning till att kollot startade var för att barnens perspektiv ofta saknas när det gäller utformningen av olika byggprojekt.

– Barnens By handlar om så mycket mer än trä och färg. Vi vill skapa förståelse för hur städer byggs, men också visa att barns perspektiv är viktiga på riktigt. De vet vad som saknas i sina områden – och de har idéerna för att förändra det, säger bygginspiratören Sandra ”ByggSandra” Mobaraki, som är initiativtagare till projektet.

Ungdomar från olika byggprogram, feriearbetare, lokala fastighetsaktörer och övrigt näringsliv är med och stöttar och hjälper till.

– När vi lyssnar på barnens tankar om sina kvarter får vi en annan sorts

Sommarens läger med fokus på bygg och teknik ger en ökad kunskap för både samhällsbyggande, tekniska lösningar och skyddsutrustning. FOTO: HUGE

samhällsplanering – en som är lekfull, omtänksam och modig, säger Sandra Mobaraki.

I KATRINEHOLM ARRANGERAR

KTC-Katrineholms Tekniska College ett byggkollo för barn 8-10 år. Där har elever från KTC:s bygg och anläggningsprogram möjlighet, genom kommunens feriejobb, att arbeta som ledare på kollot. Ungdomarna får först genomgå en ledarskapsutbildning

– Byggkollo är ett fantastiskt initiativ som inte bara ger barn en rolig och lärorik vecka, utan också ger våra gymnasieelever en viktig erfarenhet i att leda och handleda yngre. Det känns också värdefullt att bidra till fler arbetstillfällen inom kommunens satsning på feriejobb, säger David Rytter, rektor på KTC.

En förhoppning från kommunen är att att kollot ska väcka barn och ungdomars intresse för de praktiska gymnasieprogrammen.

På Katrineholms kollo får barnen möjlighet att upptäcka snickeri genom att bygga sina egna lådbilar, ett projekt som sedan avlutas med ett lådbilsrace. I Borås arrangeras också ett byggkollo, där är det fokus på robotbygge och programmering. Där används verktyget Lego Education Spike Prime och man kombinerar teknikövningar, kreativa projekt med utflykter under ledning av erfarna pedagoger. Kollot hålls på Navet science center och varje kol-

lovecka avslutas med en stor robotutställning där barnen får visa upp sina egna robotar för familj och vänner.

Tobias Minin, som är projektledare på Navet science center, säger att de vill ge barnen möjlighet att upptäcka teknikglädje genom eget skapande.

– Det handlar om att lära genom att testa sig fram - och att ha roligt på vägen.

ANNIKA RÅDLUND

I bland annat Vårby gård och Skogås i Huddinge får barnen skapa versioner av framtidens stad. FOTO: HUGE Genom byggandet får barnen inblick i stadsplanering och olika yrken inom byggbranschen.

Vi vill skapa förståelse för hur städer byggs