Byggvärlden nr 6, 2025

DEBATT

På Byggföretagen jobbar man kontinuerligt med både attityder och konkreta åtgärder för att öka andelen kvinnliga medarbetare i branschen, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Varje litet framsteg för kvinnor måste ständigt försvaras

Vi var på hockey härförleden. Mitt lag vann, ölen var kall och klacken var magisk. Det finns något förföriskt i den där råa gemenskapen som kommer av att samlas i grupp och vilja något tillsammans.

Men min upplevelse av det där underbara gemensamma solkades av ett par överförfriskade röster som skrek – ska vi kalla det för ”mustiga invektiv”?

Ni vet vilka jag menar. Stark ilska riktades mot motståndarlaget och domarna om vartannat. Vartenda ord, varenda mening, härrörde från kvinnan. Kvinnors könsdelar och kvinnors sexuella vandel. Inget av dem särskilt fördelaktigt. För att uttrycka det milt. Sedan har vi det motsatta beteendet – förment vänligt men lika oönskat. Att bli tvångskramad när man sträcker fram handen för att hälsa. Att bli kallad för snuttifierande diminutiv i professionella sammanhang.

Det känns oerhört gammalmodigt och passé att uppröras över detta år 2025. Men tyvärr måste man det.

Varje litet ynka framsteg för kvinnor i mansdominerade branscher måste ständigt försvaras. Det är som med demokrati och mänskliga rättigheter – de behöver återvinnas och befästas dagligen, för de är inte självklara ens i de mest liberala sammanhang. Fernissan är tunn och mänskligheten verkar återfalla till apstadiet i trängda situationer.

Byggbranschen är tyvärr en av många sektorer där det fortfarande finns sexism och trakasserier, vilket kan hindra en bredare rekryteringsbas och fler kvinnliga medarbetare.

Att beklaga sig över problemet är både deppigt och okonstruktivt. Så vad gör vi åt det?

Det saknas inte expertis, forskning och goda exempel. Akademiker och offentliga utredare har belyst ojämställdheten i branschen och kommit med förslag och riktlinjer. Fack och arbetsgivare lyfter frågan. Flera av Byggföretagens medlemmar arbetar aktivt med en jämnare könsfördelning genom mentorsprogram.

Men arbetet mot dåliga attityder måste också levas i vardagen. Ledare på varje företag eller organisation måste visa vägen. Och ledare är fler än bara de i beslutsfattande position: En ledare har mer inflytande i en grupp än övriga medlemmar i gruppen och har som uppgift att understödja arbetet för att kunna prestera tillsammans.

Informellt ledarskap är lika viktigt som formellt. Är du en person med inflytande i din grupp kan du göra mycket för att förändra attityder, oavsett om du är kvinna eller man.

På Byggföretagen jobbar vi kontinuerligt med både attityder och konkreta åtgärder för att öka andelen kvinnliga medarbetare i branschen, på alla nivåer. Varje region har ett kvinnligt nätverk, med en

Sett ur ett bredare perspektiv kommer tullar att påverka global handel och priser.

Anders Danielsson, Skanska

Värmland har många och långa traditioner inom träindustrin och vill vara en ledande region

Cecilia Alte, Region Värmland

bransch- och föreningsansvarig som stöttar. Vi har en nationell samordnare för de regionala nätverken, som bidrar med råd och stöd och ser till så att verksamheten är likvärdig över landet. I nätverken får yrkesverksamma kvinnor utbyta erfarenheter och diskutera branschfrågor.

Vad kan du som man och medarbetare göra då? Det viktigaste är att inte särbehandla kvinnor - inte ens av välvilja. Jag minns när jag var halv-ung på mitt första jobb och höll upp dörren åt en äldre man. Han blev nästan upprörd för det skulle vara tvärtom. Men varför då? Artighet måste väl vara könsneutralt?

Jag tror att kvinnor generellt vill bli sedda som människor, inte som en representant för sitt kön. Att få vara en i gänget - bedömd efter kompetens och förmåga. Ibland behövs särlösningar för att skapa en god arbetsmiljö, såsom anpassade byggbodar eller utrustning anpassad för kvinnokroppen.

Oftast klarar vi det som män klarar, på en modern arbetsplats i en modern sektor. Det vi däremot vill slippa är att höra könsord eller andra tillmälen som förminskar kvinnor och befäster fördomar. Och här behöver vi alla säga ifrån när det händer, markera att det inte är acceptabelt.

Om jag sade ifrån till den vrålande mannen på läktaren? Nej. Det behövdes inte. Det gjorde hans killkompis.

Vi har haft den här tätningen på plats och testat i ugnen där vi kommit upp mot 900 grader

Anders Rosenkilde, Lunds universitet

Vi ville göra våran holk naturell, utan målarfärg, så det är väldigt mycket kvistar och så

Linnea Nordström, holkbyggare

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Träprojekt i city

Göteborg Grand Central byggs med trästomme för hålla nere husets vikt och för att minska koldioxidavtrycket. Stationsdelen kommer att klassas som Breeam Excellent och kontorsdelen som Outstanding.

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Construction & Property

Fastighetsägare? Vi fattar dig.

Alla fastighetsägare delar en gemensam önskan – att förvaltningen av deras fastigheter bara fungerar utan problem.

Då är vi på Elon Business – Construction & Property din perfekta lokala partner för att säkerställa att alla vitvaror i dina hyresfastigheter alltid fungerar som de ska. Vi är nära dig och redo att hantera reparationer eller utbyte av produkter direkt. Vårt nätverk av butiker täcker hela Sverige med licensierade serviceställen, egna installatörer, lokala showrooms och lager. Dessutom samarbetar vi med flera varumärken för köp, service och installation, samt tar hand om bortforsling.

Läs mer på elonbusiness.se eller få en personlig kontakt direkt på jessica.soderlindh@elongroup.se

Nu erbjuder vi även professionell tvättutrustning

Elon Business är en nordisk helhetsleverantör, byggd på lokalt entreprenörskap. Vi hjälper alla typer av företag med produkter för att inreda alla typer av lokaler – från bostäder och kontor till hotell, samt tjänster för distribution, lagerhållning och logistik.

Skanska tecknar avtal på en miljard

Q Skanska har tecknat avtal med Stockholm Exergi om att lägga grunden och bygga en kaj för den kommande anläggningen Beccs Stockholm, en anläggning för infångning och permanent lagring av koldioxid.

Kontraktet är värt cirka 990 miljoner kronor vilket kommer inkluderas i orderingången för Skanska Sverige i det andra kvartalet 2025.

Arbetena med den nya Beccs-anläggningen startar omgående och planeras att vara klara under 2028.

6 av 10

...företag inom byggbranschen använder inte AI i dag, enligt årets ramirentrapport. Statistik därifrån visar att andra digitala verktyg blir allt vanligare – och att intresset för AI är på uppgång. 22 procent av respondenterna tror att deras arbetsplats kommer att använda AI inom 2-5 år. 10 procent av företagen använder i dag AI för administration.

Bostadsbyggarna inte lika positiva

Q Resultatet från den senaste Bobyggarbarometern från Prognoscentret visar att den stigande optimism som genomsyrat de senaste kvartalen nu klingat av. Bostadsutvecklare och småhusleverantörer tror nu endast på en mycket försiktig ljusning under andra kvartalet.

– Nedgången är väntad. En stökig omvärld gör avtryck även bland hushållen vilket bostadsutvecklarna och småhusleverantörerna sannolikt tagit i beaktande. Tullar, stigande inflationstendenser och en oro för oväntade räntehöjningar påverkar hushållen och riskerar dämpa deras efterfrågan på nyproducerade bostäder, säger Ellinor Lindström, vd på Prognoscentret.

Samarbetet avser flera projekt inom Vänersborgs kommun. FOTO: VÄNERSBORGS KOMMUN

NCC i samarbete med Vänersborg Q NCC och Vänersborgs kommun tecknar ett strategiskt samarbetsavtal gällande flera utvecklingsprojekt inom Vänersborgs kommun. Samarbetet omfattar om- och nybyggnation av Sportcentrum, Brätte ridskola, Öxnereds förskola samt tillhörande arbeten och anläggningar vilket ska ske etappvis under 2025–2027. Projekten är, enligt pressmeddelandet från NCC, baserade på kommunens beslutade mål- och resursplan för perioden. Arbetet med projektering och planering av projekten påbörjas omgående.

Om några veckor faller domen

Den 7 maj fattar Mark- och miljödomstolen beslut om Heidelberg Materials får fortsätta bryta kalk i Slite. För fyra år sedan avvisades ansökan, vilket följdes av en betongkris. – Tiden som gått sedan förra tillfället har gjort att vi kunnat samla in mer data, säger kommunikationschef Emma Sjöberg.

I juli 2021 avvisade Mark och miljööverdomstolen Heidelberg Materials (tidigare Cementa) långa tillståndsansökan med motiveringen att man inte hade tillräckligt med underlag för att bedöma miljökonsekvenserna av verksamheten. En betongkris följde, vilken räddades upp av regeringen hösten 2021 då man gav betongjätten ett tillfälligt brytningstillstånd. I slutet av 2022 beviljade också Mark och miljödomstolen det nuvarande fyraåriga tillståndet som löper ut i december 2026. Verksamheten i Slite står för omkring 75 procent av landets cementförsörjning.

MEN INNAN DESS vill Heidelberg Materials ha ett långsiktigt 30-årigt brytningstillstånd på plats. Ansökan skickades in i december 2023 och nu i vintras, 31 januari 2025, avslutades huvudförhandlingen för ansökan. Markoch miljödomstolen gjorde även under förhandlingen observationer på plats, därefter har skriftväxling följts mellan parterna.

– Vi är nöjda med huvudförhandlingen och det har varit givande diskussioner. Vi har fått konkreta frågor från domstolen och myndigheterna som vi besva-

Verksamheten i Slite står

rat utförligt. Nu väntar förhoppningsvis en fortsatt konstruktiv dialog och därefter ett besked som ger oss förutsättningar att driva och utveckla verksamheten på bästa sätt, sade fabrikschef Matilda Hoffstedt efter avslutad huvudförhandling.

Emma Sjöberg är kommunikationschef för bolagets verksamheter i norra Europa.

Q Vilka är nyckelfrågorna?

– I prövningen är verksamhetens påverkan på vatten, arter och na-

turvärden centrala och vi har gjort mycket omfattande utredningar i samband med ansökan. Heidelberg Materials kommer dessutom att investera cirka 1,5 miljarder kronor för skydd av vatten och natur.

Q Vad talar för att det går bättre den här gången än 2021 när ansökan avvisades?

– Tiden som gått sedan förra tillfället har gjort att vi kunnat samla in mer data och ytterligare förstärkt våra mätningsunderlag, samt gjort fler studier.

Q Hur ser ni på risken att vi står inför ännu en cementkris?

– Vår ansökan är mycket gedigen,

och vi presenterar ett väldigt omfattande och heltäckande material. Nu är det upp till domstolen att göra en saklig bedömning av ansökan, säger Emma Sjöberg.

Heidelberg Materials söker tillstånd om att få bryta maximalt 114 miljoner ton sten, fördelat på 3,8 miljoner ton per år under en period om 30 år. Länsstyrelsen på Gotland har, i första hand, satt sig emot ett 30-årigt brytningstillstånd eftersom man anser att de potentiella skadorna på vatten och naturmiljö riskerar att bli för stora. I andra hand yrkar man på att vissa justeringar görs i ansökan. Den 7 maj meddelas domen av Mark och miljödomstolen.

HENRIK EKBERG

Tre tungviktare om tullarnas påverkan

Det råder stor osäkerhet kring eventuellt införande av nya tullar. Det senaste beskedet är att de pausas men vad skulle tullarna få för konsekvenser för byggbranschen? Här ger tre branschaktörer sin syn på vilka effekter de kan få.

Osäkerheten kring USA:s eventuella införande av nya tullar är stor. Det går inte att utesluta att de kommer införas trots allt när den paus på 90 dagar som aviserats löpt ut. Det är även oklart om det är en förhandlingstaktik från den amerikanske presidentens sida eller om det är en långsiktig ekonomisk strategi. Men med utgångspunkt att tullarna blir av uttalar sig företrädare för Skanska, Byggföretagen och fackförbundet Byggnads om vilka effekter de tror att de nya tullarna kan få för byggbranschen.

Q Fredrik Isaksson, chefsekonom Byggföretagen:

– Vi kommer med största sannolikhet få se en minskad världshandel och därmed lägre tillväxt i världsekonomin. För en handelsberoende ekonomi som den svenska betyder det lägre aktivitet och att resurser behöver läggas på annat än att utveckla produktiv verksamhet. Det i sin tur riskerar att leda till minskad efterfrågan på bygginvesteringar inom industrin och andra delar av näringslivet. Större osäkerhet bland hushållen kring vart inflation och räntor tar vägen kan också ge en svagare efterfrågan på nya bostäder. Det är alltså främst de indirekta effekterna från tul llarna i form av minskad ekonomisk tillväxt som påverkar byggbranschen i Sverige.

Fredrik Isaksson, chefsekonom Byggföretagen, Anders Danielsson, vd och koncernchef Skanska och Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads. FOTO: BYGGFÖRETAGEN, SKANSKA, THERESE PERMAN/BYGGNADS

Q Kan det få effekter på prisutvecklingen på byggmaterial? – Det beror mycket på vilka motåtgärder som EU och andra länder vidtar mot USAs tullmurar.

Ta exempelvis de höga tullarna på stål och aluminium som ju skulle kunna leda till stigande världsmarknadspriser på metaller, vilket å småningom slår igenom i ökade kostnader för allt ifrån maskiner till vvs- och elmateriel.

Samtidigt slår tullarna allra hårdast mot den amerikanska ekonomin och en svagare tillväxt i USA kan leda till minskad efterfrågan på virke och andra byggmaterial som prissätts på världsmarknaden och då skulle ju en dämpad prisökningstakt kunna bli följden.

Q Anders Danielsson, vd och koncernchef Skanska:

– Som utgångspunkt är byggindustrin i sin natur lokal, och vi har haft en närvaro i USA sedan

1970-talet. Så vi exporterar inga varor eller tjänster till USA. Det som är viktigt för oss är påverkan på leveranskedjan och kostnader.

Q Kan det få effekter på prisutvecklingen på byggmaterial?

– Sett ur ett bredare perspektiv kommer tullar att påverka global handel och priser. Precis som alla andra måste vi anpassa oss till förändringar på marknaden. Med det sagt kommer tullarna att vara konkurrensneutrala på den lokala marknaden.

Q Allmän kommentar?

– Sammanfattningsvis håller vi fast vid vår strategi. Det vill säga att vara selektiva, fokusera på kostnader och ha högt kommersiellt fokus när det gäller vilka projekt vi kommer att satsa på. Både i Europa och i USA.

Q Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads:

– Det finns en väldigt stor osäkerhet kring vad det här innebär på längre sikt, men den stora oron som jag ser det är att ett handelskrig kan förlänga lågkonjunkturen, ge nytt liv åt inflationen och i förlängningen tvinga fram räntehöjningar. Och med tanke på bristen av bostadspolitik i Sverige så vet vi allt för väl vilka katastrofala effekter det har på byggandet här.

Q Allmän kommentar?

– Genomförandet och argumentationen bakom är ovanligt korkad, till och med för att vara Trump. Även om vi inte ska drabbas av panik måste vi ändå vara beredda på att agera snabbt. Det som gör mig riktigt orolig är att vi har redan sett hur oförmögna den sittande regeringen är på att hantera räntehöjningarnas effekter på byggandet.

Längre svar från aktörerna finns att läsa på Byggvärlden.se

SAMUEL KARLSSON

Beccs Stockholm. BILD: SKANSKA

för omkring 75 procent av landets cementförsörjning.

Matilda Hoffstedt

Mutbrotten allt grövre inom byggsektorn

Bygg- och anläggningsbranschen sticker ut på allt fler mindre smickrande sätt när det gäller mutbrottslighet i Sverige. Det visar Rättsfallssamlingen 2024 från Institutet Mot Mutor, IMM, som ger en sammanfattande bild över samtliga svenska mutbrottsdomar.

Dels står bygg- och anläggningsbranschen för nästan 20 procent av alla mutbrottsdomar 2024. Dels blir mutbrotten allt grövre. Grovt givande av muta ökade kraftigt i svenska mutbrottsdomar under 2024. Denna brottsrubricering stod för nästan hälften av de fall där den åtalade dömts för givande av muta. Och här stod bygg- och anläggningsbranschen för över 40 procent.

– Bygg- och anläggningsbranschen har under så många år, globalt och här hemma i Sverige, varit en högriskbransch. Men istället för att branschen ska visa på framsteg i antikorruptionsarbetet är bilden att mutbrotten blivit grövre, säger Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. När antalet företagare ökar bland mutbrottslingarna medför det också att deras företag drabbas. Antalet utdömda företagsböter i samband med mutbrottsdomar ökade med 200 procent under 2024, från 2 stycken 2023 till 6 stycken i fjol. Även här dominerar bygg och anläggning med hälften av dessa. I bygg- och anläggningsbranschen handlar det om stora summor när det kommer till mutor. I fjolårets mutbrottsdomar förekommer mutor på allt från miljonbelopp i pengar till anläggandet av en gräsfotbollsplan till ett värde av drygt en miljon kronor samt lägen-

hetsrenovering till ett värde av närmare tre miljoner kronor.

I nästan en tredjedel av mutbrottsdomarna 2024 handlar det om vänskapskorruption, där allt från tidigare arbetskollegor till jaktkamrater favoriseras. De förekommer såväl i relationer mellan offentliga och privata aktörer som mellan två privata aktörer.

Vänskapskorruption leder till förtroendeskada, snedvridning av konkurrens och att den som är bäst lämpad inte väljs. Det kan i sin tur leda till stora merkostnader.

2 av de 9 domar där vänskapskorruption förekommer 2024 rör relationer mellan två privata aktörer, båda i sektorn bygg och anläggning.

I rapporten från Institutet mot mutor kan man också läsa att den typiske mutbrottslingen har de senaste fem åren varit en man mellan 42 och 52 år. Givaren av mutan arbetar oftast inom privat sektor. Tagaren av mutan arbetar oftast inom offentlig sektor.

Den vanligaste mutan är pengar, följt av resa, därefter kommer mat & dryck och slutligen personlig tjänst.

SAMUEL KARLSSON

Röda flaggor som varnar för mutor:

1. Homogena grupper i privata och offentliga transaktioner utgör en risk då de kan skapa och upprätthålla en gemensam korruptionskultur. Tänk sportevenemang, kompisrekryteringar, nya verandor, gruppaktiviteter med leverantörer.

2. Samma leverantör används under lång tid.

3. Sena förändringar i kravspecifikationer.

4. Skräddarsydda kravspecifikationer med överdrivna ”skall” krav.

5. Omfattande direktupphandling.

6. ”Effektiva” (icke-transparenta) möten med budgivare.

7. Ovanligt smärtfri förhandlingsprocess trots avsaknad av tillräckliga expertkunskaper.

8. Förslag på nya genvägar i beslutsprocess eller attestordning som del av ”effektiva affärer”.

9. Företaget, organisationen, eller myndigheten är drabbad av en eller flera av de fyra olika företagskulturerna: blindhetens kultur, tyst kultur, informell regelkultur och/ eller effektivitetskultur.

10. Ständiga hänvisningar till sunt förnuft och ”common sense”, istället för verkligt kompetensfrämjande inom området mutor och korruption.

Slutspurten för Centralen-etappen

Hela tunneln i Västlänkens Centralen-etapp är nu färdiggjuten. Därmed återstår bland annat färdigställande av entréer och installationsarbeten innan NCC:s slutbesiktning i december. Nästa år ska Västlänkens första etapp stå klar.

Den sista takdelen av Centralen-tunneln har nyligen gjutits klart utanför Nordstans norra entré. Enligt Trafikverket tog arbetet ungefär sju timmar och krävde omkring 200 kubikmeter betong.

– Det var en liten men betydelsefull gjutning. Det innebär att vi är klara med nästan all konstruktionsbetong och att vi har en genomgående betongtunnel genom hela etapp Centralens sträcka. Under april påbörjar vi arbetet med att återfylla marken utanför Nordstan, säger Per Fahlman, produktionsledare på deletapp Centralen på Trafikverket.

AV ETAPP CENTRALENS 1 800 meter långa sträcka är en stor del av marken redan återställd. Och flera byggnader är också på väg att resas ovanför tunneln. Som Park Central, som NCC och Jernhusen bygger tillsammans, och den intilliggande Grand Central som Peab nu uppför. Marken utanför Nordstan planeras vara återfylld och klar i slutet av april. Därefter återstår bara några få arbeten ovan mark.

– Många av våra arbeten är klara. Nu är det främst installationsarbeten och tester av tekniska system inne i tunneln som pågår för fullt. Det som återstår ovan mark är att färdigställa västra entréerna norr om Nordstan, den södra byggs ihop med Nordstan och den norra vid Castellumhuset, som byggs senare. Återstår också gör att bygga led-

När Centralen-tunneln nu är färdiggjuten kommer bland annat Västlänkens västra entréerna att byggas norr om Nordstan. En av entréerna byggs även ihop med köpcentrumet.

ningsstråk utanför Nordstans norra entré, säger Per Fahlman. För att återfylla marken utanför Nordstan krävs ungefär 25 000 ton material som ska levereras av runt 700 lastbilar. Bland annat kommer man att återanvända krossad betong från gamla gjutningar.

– Genom att återanvända betong bidrar vi till en mer hållbar byggprocess. Samtidigt minskar vi behovet av transporter och deponikostnader för gammal betong, samt kostnader för nytt material, säger Per Fahlman.

Q Hur ser byggprocessen ut i övrigt fram till att etappen ska stå klar i december 2026?

– Vi har redan lämnat cirka 800 meter till BEST-entreprenaden (som Infranord och franska TSO S.A.S utför, reds.anm), detta gjordes i augusti förra året och berör sträckan från Hisingsbron över E6 till Östra entrén. Från Östra entrén och väs-

terut pågår våra arbeten med iordningställande av stationsrummet med perronger, rulltrappor,hissar, stensättning och installationer av alla teknikslag, säger Per Fahlman och fortsätter:

– BEST kommer att överta resterande delar av stationsrummet första augusti 2025. Sedan återstår installationer i våra serviceutrymmen i västra delen och färdigställande av entréerna. Etappens entreprenör NCC har slutbesiktning sista december i år. Sedan startar all testning och provkörning av anläggningen och den tar cirka ett år, berättar Per Fahlman.

Ganska nyligen utfördes också en av Västlänken-projektets största byggtekniska utmaningar när Hisingsbron lyftes upp från två tillfälliga brostöd – som i sin tur vi-

nya kraftvärmeverket kommer att

Peab anlitas för kraftvärmeverk i Örtofta

Q Peab har fått uppdraget att bygga ett kraftvärmeverk i Örtofta. Beställare är Kraftringen Energi och kontraktssumman uppgår till 388 miljoner svenska kronor.

Verket kommer att komplettera det befintliga och ersätta vissa äldre produktionsenheter. Kraftvärmeverket kommer att omfatta en huvudbyggnad på 11 300 kvadratmeter bruttoarea.

Uppdraget är en totalentreprenad avseende bygg och mark. Arbetet kommer att påbörjas sommaren 2025 och beräknas stå klart i vintern/ våren 2028. Projektet orderanmäls i det första kvartalet 2025.

Byggdialog ingår ramavtal med Telge Fastigheter AB. BILD: SÖDERTÄLJE KOMMUN

Tecknar ramavtal med Telge Fastigheter

Q Byggdialog tecknar ramavtal med Telge Fastigheter AB. Ramavtalet avser bland annat en ny skola och idrottshall i Enhörna, fyra ombyggnadsprojekt och en evakueringsbyggnad och nya lokaler till Kustbevakningen i Södertälje. Ombyggnadsprojekten är av varierande omfattning där det bland annat ingår ombyggnation till anpassad skolverksamhet i två befintliga skolor.

Ramavtalet löper över fyra år och har en takvolym på 550 miljoner kronor.

2 500

FOTO: HENRIK EKBERG

lade på 16 stycken 68-meter långa betongfyllda stålpålar – för att placeras på Västlänkens tunneltak. Planeringsarbetet för detta moment påbörjades redan 2021 och involverade broförvaltare, geotekniker, mätningsingenjörer och experter på tunga lyft.

VID UTFÖRANDET placerades 24 hydrauliska domkrafter under brostöden, tolv under varje. Därefter lyftes bron två millimeter, den totala vikten beräknades till närmare 1 000 ton och arbetet tog fyra timmar. Under tiden kapades de betongfyllda stålpålarna. Därefter kunde bron gjutas fast i det nya läget på Västlänken-tunneln. – Lyftet gick bra och kunde genomföras utan att störa trafiken. Att genomföra en avväxling av denna storlek och komplexitet är unikt i Sverige, säger Per Fahlman.

HENRIK EKBERG

... personer inom yrkesgruppen Snickare, murare och anläggningsarbetare saknades det tredje kvartalet, enligt siffror från SCB:s undersökning Lediga jobb. Totalt saknades 70 000 personer inom olika yrken runt om i Sverige. Den yrkesgrupp där det saknades flest personer var IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare med flera, där saknades 4 700 personer.

Wästbygg bygger logistik i Falkenberg

Q Efter genomförd Fas 1 i samverkan har Wästbygg Gruppens koncernbolag Logistic Contractor tecknat entreprenadavtal om att uppföra en logistikanläggning på cirka 38 000 kvm i Falkenberg. Beställare är Astoria Fastighets AB. Ordervärdet uppgår i till 235 mkr och anläggningen ska certifieras enligt Breeam på nivån Excellent. Produktionsstart kommer att ske omgående, och anläggningen ska lämnas över till beställaren i april 2026.

Det

byggas bredvid det befintliga. FOTO: KRAFTRINGEN / PETTER DUVANDER

Per Fahlman

Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. FOTO: IMM

Ökade kontroller men liten andel riktad mot bygg

Under fjolåret ökade antalet myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Men totalt var det bara 13 procent av alla kontroller som genomfördes mot byggsektorn.

– Det är mycket mer komplext att genomföra en kontroll på en byggarbetsplats än i ett restaurangkök, säger Arne Alfredsson, chef för myndighetssamverkan på Arbetsmiljöverket.

Under 2024 genomförde Arbetsmiljöverket totalt 3 766 myndighetsgemensamma fysiska kontroller. Det framgick när årsrapporten för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet presenterades av Arbetsmiljöverket. Totat är det nio myndigheter som ingår i samarbetet på sju regionala A-krimcenter.

AV ALLA KONTROLLER som genomfördes förra året var 499 riktade mot byggbranschen. Det är närmare hälften om man jämför med antalet kontroller mot exempelvis hotelloch restaurangbranschen under samma period. Trots att det finns en stor medvetenhet om att fusket är utbrett bland oseriösa byggföretag finns det begränsningar för hur många kontroller man kan genomföra.

Vi ser en stor vikt att samverka med arbetsmarknadens parter

– Det är så många saker vi vill titta på när vi genomför en kontroll på en byggarbetsplats. Vi vill titta på belastningsergonomi, arbetsmiljöplan, fallrisker och mycket. Och det sammantaget med att Skatteverket ska göra sina kontroller av personalliggare och polismyndigheten letar efter människor som inte får vistas på arbetsplatsen. Det blir rätt omfat-

tande och tidsåtgången blir större.

Det kräver också mer efterarbete än om man genomför en kontroll mot en restaurang, säger Arne Alfredsson.

Q Inom byggbranschen upplever många seriösa företag att det är ett stort problem. Hur ser ni på det fortsatta arbetet för att stävja fusket?

– Vår ambition är att öka vår tillsyn mot bygg. Vi ser en stor vikt att samverka med arbetsmarknadens parter för att bli bättre på vilka det är vi ska besöka. Vilka fenomen finns på byggarbetsplatser och vilka företag kan vara intressanta att kontrollera.

Q Hur kan ni identifiera vilka företag som kan vara oseriösa och som bör kontrolleras?

– Genom den nya så kallade Luffa-lagstiftningen så har vi möjligheter att dela information med varandra mycket mer än tidigare. Genom att få mer uppgifter samkörda mellan olika myndigheter kan vi bli mer träffsäkra och få ett bättre urval när vi genomför våra kontroller.

Q Behöver även de som anlitar byggföretag bli mer uppmärksamma när det gäller oseriösa aktörer som exempelvis när det handlar om offentliga upphandlingar?

– Vi pratar mycket med upphandlingsmyndigheten och med kommuner och regioner för att belysa problemet. Det handlar om 900 miljarder kronor som upphandlas av statliga myndigheter, regioner och kommuner. Det är extremt mycket pengar. Det vill till att varje upphandlare tar sitt ansvar för att de entreprenörer och underentreprenörer som väljs ut är seriösa.

Q Har du något exempel där A-krimcentrenas arbete varit framgångsrikt?

– Vi vet att arbetet är framgångs-

Byggföretagen: ”Det är gryningstid för byggsektorn”

Enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos tar bostadsbyggandet fart nästa år. Men än mer fart kan det bli om regeringen släpper handbromsen, menar Catharina Elmsäter-Svärd. – Byggindustrin kan öka ytterligare om regeringen genomför lättnader av amorteringskrav och bolånetak, säger hon.

Enligt Byggföretagen stiger bostadsbyggandet svagt i år och nästa år. Catharina Elmsäter-Svärd kallar det för en gryningstid för byggsektorn och menar att bygginvesteringarna nästa år kommer att växa snabbare än ekonomin som helhet. Men konjunkturen är fortfarande utmanande, enligt Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

28 000 påbörjade lägenheter förra året förväntas bli 31 000 byggstartade lägenheter nästa år, enligt rapporten.

Catharina ElmsäterSvärd.

– Ökade inkomster och lägre räntor bidrar till en viss vändning i bostadsbyggandet.

Samtidigt vet vi att byggindustrin kan bygga ytterligare 30 000 bostäder under en 10 års-period om regeringen genomför föreslagna lättnader av amorteringskrav och bolånetak, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Enligt prognosen fortsätter också byggandet av lokaler att öka.

rikt. Ta Sälen och Idre som exempel där vi kan se att det är många som inte borde få bygga. Där har vi gjort stora insatser för att motverka fenomenen, säger Arne Alfredsson.

DEN NYA LAGEN om uppgiftsskyldighet (2024:307) har möjliggjort ett mer effektivt informationsutbyte mellan myndigheterna, vilket lett till mer träffsäkra kontroller och snabbare åtgärder. Lagen har också stärkt möjligheterna att ingripa mot företag som genom fusk och brott

utnyttjar arbetstagare och välfärdssystemen. De ökade myndighetsgemensamma kontrollerna har generat 91 miljoner kronor i återkrav, nekade utbetalningar, avgifter och höjda skatter. Men totalt räknar man med att arbetslivskriminaliteten omfattar 100 – 150 miljarder kronor.

– Många gånger ser vi att den organiserade brottsligheten ligger bakom och att de tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet. Det går hand in hand.  säger Kristian

Halldén, tillförordnad enhetschef för sektionen för myndighetssamverkan på NOA. Alla myndigheter är inte med på alla fysiska kontroller. Polismyndigheter registrerade 2 340 besök på arbetsplatser under förra året och kontrollerade 6 200 individer. På 153 arbetsställen påträffades personer som saknade arbetstillstånd. Det är en ökning med 53 procent jämfört mot året innan. Antalet anmälda brott ökade från 300 till 370.

Här förväntas investeringarna öka mest

Framför allt den kommersiella fastighetssektorn och de statliga satsningarna inom försvar och kriminalvård. Även anläggningsinvesteringarna växer under prognosperioden – och ökar med sex procent under 2025 och ytterligare sju procent 2026.

Ökade inkomster och lägre räntor bidrar till en viss vändning i bostadsbyggandet

– Den gröna omställningen pågår på bred front. På den privata sidan drivs tillväxten av energi- och va- och återvinningssektorn, på den offentliga börjar investeringarna i järnväg synas under 2026, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

TOTALT SETT ÖKAR bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar från 645,1 miljarder kronor 2024 till 686,4 miljarder 2026. Under samma period växer sysselsättningen i byggindustrin med knappt 1 500 personer till drygt 370 000 sysselsatta.

– Varje jobb räknas när många företag fortfarande kämpar med att undvika fler varsel, säger Catharina Elmsäter-Svärd.  Byggföretagen prognostiserar även att styrräntan lämnas oförändrad på 2,25 procent till utgången av 2026.

HENRIK EKBERG

Gotland och Blekinge är regioner där bygginvesteringarna ökar mest under året, enligt Byggföretagens konjunkturrapport. Båda har kopplingar till försvar och beredskap.

– Offentliga investeringar kopplade till det försämrade säkerhetsläget får byggmarknaderna att växla upp här, säger Emil Flodin, analytiker, Byggföretagen.

Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar förväntas öka med sju procent under prognosperioden 2025-2026, enligt Byggföretagen. Särskilt starkt tror man att regioner med koppling till försvar och beredskap kommer att gå.

Bostadsbyggandet förväntas återhämta sig något och samtliga storstadsregioner visar också viss tillväxt under prognosperioden. Totalt står dessa för nästan hälften av de totala bygginvesteringarna.

Enligt nedan prognos märks också en rejäl investeringsökning under året i Gävleborg, Norrbotten, Sydöstra Skåne, Uppsala, Västmanland och Skaraborg. Sämre ser det ut för Jönköping och Kronoberg där bygginvesteringarna förväntas minska med fem procent under året.

För 2026 ser Uppsala ut att gå bra med en ökning på hela 13 procent, liksom Linköping (13 procent) och Norrköping med 12 procent. Här dalar dock siffran för Sydöstra Skåne som går från en 13 procentig ökning för 2025 till att minska med 8 procent 2026. Även i Halland och Skaraborg förväntas bygginvesteringarna minska nästa år.

HENRIK EKBERG Källa: Byggföretagen.

SAMUEL KARLSSON

Medverkande vid presentationen av årsrapporten: Kristian Hallden, Polisen, Nina Blomkvist, Skatteverket, Paulina Bolton, Jämställhetsmyndigheten, Arne Alfredsson, Arbetsmiljöverket, Anna-Karin Hansen, Ekobrottsmyndigheten. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Tredje generationen redo att ta över

Förvärva, ärva, fördärva brukar man säga om familjeföretag över tre generationer. Men tredje generationen som nu tagit över Oljibe AB ser ingen risk för att hamna där.

– Vi ska fortsätta utvecklas och vi har våra mest spännande år framför oss, säger Hjalmtyr Daregård, vd sedan ett och ett halvt år tillbaka.

Aprilsolen får Wisdome att bada i ljus.

– Vi är stolta över att ha varit delaktiga i detta spektakulära projekt som ingen trodde var möjligt att bygga. Ett fint samarbete mellan alla inblandade parter ligger bakom det här landmärket, säger Hjalmtyr Daregård, vd för Oljibe, och ser sig om i lokalen.

OLJIBE VAR GENERALENTREPRENÖR för bygget som invigdes i december 2023. Strax därefter tog Hjalmtyr över vd-rollen.

– Första tiden som vd har varit utvecklande, händelserik och framgångsrik. Jag har aldrig haft som karriärmål eller tänkt att det är självklart att vara vd för familjeföretaget, men mitt hjärta klappar för bolaget och det var rätt tidpunkt att kliva in i samband med generationsskiftet. Jag är stolt över att leda Oljibe och jag drivs av utmaningar, säger han.

Hela sin karriär har han varit inom bolaget och under de 15 åren har han bland annat jobbat som trainee, HR-chef och vice vd. Utöver det har han många års erfarenhet av styrelsearbetet och rollen som ägare.

Hjalmtyr, 35 år, tillsammans med syskonen Valtyr, 33 år, och Sigrid, 30 år, utgör tredje generationen i familjekoncernen. Med mamma från Island och en pappa från Gotland beskriver de sig själva som ö-bor i själen. Det betyder att de förvisso trivs i städer, men att de egentligen föredrar öppna horisonter och karg natur.

De berättar att nyfikenhet, kreativitet och humanism ligger naturligt i deras DNA utifrån uppväxten och arvet från föräldrarna.

Pappa Erland Daregård som varit entreprenör i över fem decennier har sedan ett år tillbaka lämnat samtliga uppdrag inom familjekoncernen och majoritetsägandet till de tre syskonen, enligt den plan som sattes för över 10 år sedan.

Syskonen berättar att det var mycket prat om bolaget runt middagsbordet när det växte upp, men att de aldrig känt sig tvingade att ta över. Tvärtom uppmuntrades de att hitta sig egen plats i livet. Hjalmtyr började tidigt i verksamheten, de andra två yngre syskonen har tagit andra vägar. Valtyr via bland annat studier i Schweiz och sedan säljare av industriella drönare med hela världen som arbetsplats.

– Jag har alltid varit intresserad av Oljibe och nyfiken på branschen. Jag känner att vi nu är i en position att forma en koncern för framtiden och fortsätta i andan som Hjalmtyr börjat implementera långt innan han blev vd, säger Valtyr. Nu har han jobbat i bolaget i drygt sex år som marknadschef och styrelseledamot.

SIGRID, BOR I Paris, har jobbat med mode och design och har ett stort intresse för hållbarhet. Hon har sommarjobbat några år i bolaget, är suppleant i styrelsen och kommer att ta en mera aktiv roll med fokus på ägarrollen och styrelsearbetet inom koncernen.

– En av våra viktigaste uppgifter som ägare är att säkerställa att vi

förblir relevanta även i framtidens byggbransch och att familjeföretaget aldrig slutar utvecklas. Men Oljibe-andan kommer alltid att finnas kvar, säger Sigrid. Oljibe-andan beskriver de som familjär, prestigelös, öppen och omhändertagande där människan och långsiktigheten står i fokus. – Det är en platt organisation där vi bryr oss om varandra och där alla ska känna sig som medskapare och kan vara med och påverka. Det är ett arv efter vår far som vi verkligen lever efter.

Q Hur är det att jobba med sina syskon?

Hjalmtyr

Daregård

– Vi är så klart väldigt stolta över förtroendet att få förvalta det vår pappa och farfar byggt upp men samtidigt är det viktigt för oss att få vidareutveckla och sätta vår prägel på koncernen. Det finns inte i vår värld att börja bråka om exempelvis procentandelar. Avundsjuka eller girighet är det värsta vi vet och existerar inte hos någon av oss, säger

Hjalmtyr.

Valtyr

Daregård

– Det är tack vare dig som vi båda blivit intresserade. Vi har sett hur du har utvecklats och det känns jättekul för oss att få vara med och stötta dig, svarar Sigrid.

– Det är en trygghet att jobba med syskonen och vi tre kompletterar varandra bra och har otrolig nära och stark relation till varandra vilket vi värdesätter mer än något annat, säger Valtyr.

Q Hur ser framtidsplanerna ut?

– För oss syskon är det helt otänkbart att någonsin ens överväga att sälja familjeföretaget, inte ens för ett orimligt högt bud. Vi drivs inte av pengar, vi har precis tagit över och vi har en väldigt långsiktig plan med vårt ägande och engagemang, säger Hjalmtyr.

– Likaså kommer vi aldrig ta in riskkapital eller fundera på en börsnotering, det går emot allt vi tror på och passar inte oss, säger Valtyr.

Sigrid

Daregård

– Målbilden är så klart att det finns en fjärde generation på plats om cirka 35 år som är nyfikna och har ett intresse av att förvalta och vidareutveckla i samma anda det vi byggt upp under de kommande decennierna, säger Sigrid.

Q Vilka mål har ni satt upp för i år?

– Vi jobbar efter en affärsplan med tydliga verksamhetsmål där vi i år har som mål att omsätta 1 miljard och 3,5 procent på sista raden. Vi har även satt offensiva och ambitiösa hållbarhetsmål som vi ser fram emot att kommunicera mer kring under året.  Nu när ska vi etablera oss som ett miljardföretag kommer det ställa helt nya krav på

Syskonen om varandra:

oss och efter flera år med hög tillväxt är det viktigt för oss att landa i vår nya kostym och prioritera stabilitet och lönsamhet före snabb tillväxt, säger Hjalmtyr.

Q Hur har Oljibe klarat lågkonjunkturen?

– Vi har både under 2023 och 2024 vuxit med stabil lönsamhet och gått lite mot strömmen jämfört med många branschkollegor. Dels har vi ingen exponering alls mot bostäder utan våra största segment är mindre konjunkturkänsliga och är inom läkemedel/life-science, industri, försvar. Sedan har vi också en stabil andel offentliga beställare. Merparten av våra projekt är i samverkan/partnering och naturligtvis är det en fördel att största andelen av våra kunder är återkommande och som vi jobbat med över lång tid. Vi har även passat på att förstärka vår organisation rejält under nuvarande lågkonjunktur och har nyanställt cirka 15 medarbetare senaste halvåret.

Q På vilket sätt märks det att Oljbe gjort ett generationsskifte?

– Vi syskon har uppdaterat bolagets ägardirektiv som nu är väldigt tydliga och som även innehåller ett par nya långsiktiga mål för att staka ut färdriktningen för moder-

Q Sigrid om Valtyr: Han är mångsidig, kreativ, påhittig och generös. Han är duktig på att känna av stämningen och läsa av folk. Han har ett öga för detaljer, vilket särskilt märks när han målar och fotograferar.

Q Valtyr om Hjalmtyr: Han är otroligt lojal, ambitiös och driven. Han är ansvarstagande, bryr sig mycket om andra och lever verkligen upp till rollen som storebror. Han är en mångfasetterad person med en vacker själ.

bolaget och koncernen. På vårt initiativ har Oljibe även gått in som delägare i Handyday AB som är en upphandlings-anbudsplattform. Relativt nyligen gick vi in som delägare i återbruksverkstadsbolaget, Bereda AB som ligger helt rätt i tiden för den ökade efterfrågan inom cirkulärt byggande. Vi är också stolta över att som ägare lyft upp hållbarhetsfrågan högt upp på vår agenda och där vi som företag har ett uttalat mål om att bli ett av Sveriges första nettonoll byggentreprenadföretag inom scope 1, 2, säger Hjalmtyr.

Q Hur ser ni på de förutfattade meningar som finns om familjeföretag? – I så fall är vi generationen som kommer att fördärva, och så blir det inte, skrattar Hjalmtyr. Det finns olika bilder av familjeföretag och för oss betyder det långsiktighet, engagemang och närvaro. Det är också viktigt med tydliga roller mellan ägare, styrelsen och ledning. Vi har exempelvis ingen person som sitter i både styrelse och ledning. Vi har ökat vår grad av professionalism inom företagets alla delar och beslutsprocesser senaste åren. Inga beslut fattas i köket med andra ord, säger Hjalmtyr.

Q Hjalmtyr om Sigrid: Hon är en otroligt klok person, klokast av oss alla.  Av oss tre är hon också den mest analytiska och eftertänksamma. Eftersom vi bröder är mera framåt så kompletterar vi varandra bra. Hon är en kreativ och varm person och även en otroligt inspirerande mamma (första barnet i fjärde generationen föddes för ett drygt år sedan).

Q Kuriosa: De är alla födda på Island och pratar isländska med varandra.

ANNA SJÖSTRÖM

Syskonen Daregård Hjalmtyr, Sigrid och Valtyr, är redo att ta 75-åriga familjeföretaget Oljibe in i framtiden. En resa som bara börjat säger de. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Första sjukhuset med trästomme

I Karlstad pågår just nu bygget av ett nytt mottagningshus vid Centralsjukhuset, CSK. Mottagningshuset blir Sveriges första sjukhusbyggnad med trästomme och Skanska bygger på uppdrag av Region Värmland.

Mottagningshuset, som byggs med trästomme, blir cirka 14 000 kvadratmeter fördelat på åtta våningsplan, inklusive sex våningar med sjukhusverksamhet, en våning med fläktrum samt en källare.

– Just nu pågår prefabmontaget av plan 1 och länken till hus 55, samt de sista förberedelserna inför montaget av väderskyddet, som planeras starta under vecka 14 och pågå i cirka fyra veckor. Därefter inleds montaget av trästommen, säger Andreas Haag, projektchef på Nya CSK Mottagningshus, Skanska.

På bygget för mottagningshuset är det just nu en något lugnare period inför de invändiga arbetena, berättar han.

– För närvarande är vi cirka 40 yrkesmedarbetare på plats, men antalet beräknas öka till omkring 150 när aktiviteten är som högst. Antalet tjänstemän på plats på mottagningshuset, inklusive partneringunderentreprenörer uppgår för närvarande till cirka 40.

Q Finns det några utmaningar med att bygga just ett sjukhusbyggnad med trästomme?

– Projekteringen behöver anpassas något, men vi arbetar fortfarande med för Skanska välkända metoder. Fokus ligger i större utsträckning på fukt, ljud och brandskydd. Mottagningshuset inkluderar inte högteknologisk vård, vilket möjliggör användningen av en trästomme. Högteknologisk vård ställer högre krav på konstruktionen och kommer att placeras i det kommande nya akutsjukhuset, säger Andreas Haag. Fukt hanteras genom ett helteckande väderskydd som skyddar hela byggnaden från väder och vind. Ljud löses genom pågjutning av golven i kombination med en särskild ljudabsorberande matta.

Brandskydd säkerställs med sprinklersystem och brandskivor under bjälklagen.

Bygget pågår precis vid Centralsjukhuset och pågående verksamhet där, vilket kan vara en utmaning.

– Det ställer högre krav på samverkan mellan region Värmlands vårdverksamheter, teknikspecialister och oss som entreprenör. Vi inleder alltid med en noggrant genomförd riskanalys och riskminimering, vilket resulterar i skräddarsydda arbetsmoment och metoder. Detta säkerställer att vi påverkar både vården och det befintliga sjukhuset i minsta möjliga mån.

Q Vad betyder det för Skanska att få vara med i projektet?

– Vi är stolta över att vara med i detta fantastiska sjukhusprojekt och i samverkan med region Värmland få bygga Sveriges största vårdbyggnad med trästomme, säger Andreas Haag.

Cecilia Alte, byggchef för Nya CSK, Region Värmland, berättar om valet av trästomme.

– Värmland har många och långa traditioner inom träindustrin och vill vara en ledande region inom skoglig bioekonomi där trä används som det dominerande materialet.Därför har det varit viktigt att få in trä i planeringen av Mottagningshuset, som är det första permanenta nya huset i projektet Nya CSK.

MOTTAGNINGSHUSET SKA innehålla dagvård och öppenvård, alltså inte högtekonolgisk vård som kräver tung apparatur. Det innebär att det ur ett byggnadstekniskt perspektiv är möjligt att välja en trästomme, vilket är i linje med Region Värmlands träbyggnadsplan.

Hållbarhetstanken har också påverkat materialvalet.

– Mottagningshustes preliminära klimatberäkning är cirka 40 procent lägre än medelvärde för sjukhusbyggnader.

Frågan om brandskydd i relation till trästomme är en utmaning som tidigt utreddes ordentligt.

– Delar av de bärande konstruktionerna för huset ska uppföras i korslimmat trä. Trädelar omfattar

bjälklag och pelare i 5 plan av 7. Många andra konstruktioner i byggnaden utförs i stål och betong och brandskyddssystemet är utformat som en helhet för att möta utmaningarna med bärande träkonstruktioner. Dimensioneringen av brandskyddet av stommen följer kravnivåerna i alla gällande regelverk. De bärande träkonstruktionerna kommer att förses med många lager av obrännbara värmeisolerande brandskyddsskivor. Bjälklagen kommer att vara inklädda med brandskyddande skivmaterial på undersidan och med en pågjutning av obrännbar betong på ovansidan. Inget bärande trä i stommen kommer att vara exponerat för en brand, säger Cecilia Alte.

BYGGNADEN I ÖVRIGT kommer att förses med automatiskt vattensprinklersystem och med ett automatiskt brand- och utrymningslarm. Bjälklaget är tillverkad av korslimmat trä från Stora Enso

mottagningshuset, som byggs med trästomme. FOTO: REGION VÄRMLAND

i Grums, med närproducerat virke inom en tio mils radie.

Q Håller tidsplan och budget?

Om inte – varför inte då?

– Vi ser möjligheter med att korta byggtiden tack vare att pro-

Nya mottagningshuset

duktionen sker under väderskydd och på så sätt skapar en bättre arbetsmiljö för entreprenörerna och därmed effektiviserar processen. Det ger oss goda förutsättningar att styra mot budget.

ANNA SJÖSTRÖM

Q Mottagningshuset, som byggs med trästomme, är ett av delprojekten i det stora sjukhusprojektet Nya CSK.

Q Skanska påbörjade arbetet i oktober 2023 med förberedande arbeten och i mars 2024 började arbetet ute på arbetsplatsen.

Q Tidplan för det nya mottagningshuset:

• April 2025 – Tältresning och stommontage påbörjas

• Juni 2025 – Invändiga arbeten startar

• December 2025 – Väderskydd demonteras

• Juli 2026 – Start slutskede

• December 2026 – Januari 2027 – Överlämnande

• Maj 2027 – Patientklart

Q I byggnaden kommer dag- och öppenvård bedrivas. Under kommande renovering av de befintliga sjukhusbyggnaderna kommer mottagningshuset även nyttjas för tillfälliga verksamheter. KÄLLA:

Martinsons levererar till kommunhus i Huddinge

Martinsons har fått i uppdrag att leverera trästommen till Huddinges nya kommunhus. Byggherre är Huddinge Samhällsfastigheter och totalentreprenör för projektet är Cobab Sverige.

Det nya kommunhuset är beläget vid Paradistorget i centrala Huddinge och kommer att innefatta en på- och ombyggnad av en befintlig byggnad. Intill kommer en ny byggnad att uppföras som ska inrymma bibliotek.

MARTINSONS, SOM ÄR en del av Holmen, kommer att ha ett helhetsansvar för trästommens uppförande, inklusive projektering, projektledning och montage. Limträ och KL-trä produceras på Holmens anläggning i Bygdsiljum.

− I den här typen av projekt blir vi en mycket stark partner. Genom att nyttja hela vår värdekedja kan vi bidra med vår expertis och gedigna erfarenhet i varje steg av processen, säger Robert Martinson, Key Account Manager på Martinsons.

Projektet har starkt fokus på cirkulärt byggande för att minska

miljöpåverkan och man tar vara på en redan befintlig byggnad genom att bygga på ytterligare två våningar. För påbyggnader av denna typ kommer trä väl till pass, bland annat tack vare sin låga vikt. Trä är cirka fem gånger lättare än betong, vilket möjliggör påbyggnader där det inte skulle ha varit möjligt med ett annat material, på grund av den ökade vikten på den befintliga grunden. − Valet att utse Martinsons som leverantör av stommen till Huddinge kommunhus föll sig väldigt naturligt efter en upphandling i hård konkurrens med övriga leverantörer på marknaden. Utöver ett konkurrenskraftigt erbjudande har Martinsons dessutom stora erfarenheter av projekt i denna storlek. Vi är övertygade om att Martinsons kommer vara en trygg och pålitlig partner för genomförandet av projektet, berättar Lars-Johan Eklund, inköpsansvarig på Cobab Sverige. Projektet innefattar 879 kubikmeter limträ och 2200 kubikmeter KL-trä. Markarbete påbörjas under våren 2025 och byggnaden beräknas vara inflyttningsklar under 2028.

Nya CSK har en uppskattad projekttid på 15 år. Först ut är nya

SKANSKA, REGION VÄRMLAND

Cilia Alte

Andreas Haag

BILD: MARTINSONS

frigör kraften i företaget

Låt inte korta betaltider bromsa verksamheten. Med Fortnox kan du snooza företagets betalningar i upp till 120 dagar.

Agera nu. Betala senare.

”Trähus lika brandsäkra som andra hus”

Med nya konstruktioner och lösningar har branschen lyckats minimera risken för brand i trähus. Ett pågående forskningsprojekt syftar till att verifiera säkerheten, öka egendomsskyddet och skapa ett gemensamt regelverk.

För tre år sedan bröt det ut en brand i en lägenhet på Lingonstigen 241 i Luleå. Eldsvådan ledde till en omfattande brandbekämpning som fyllde delar av huskroppen med vatten. Det komplicerade saneringsarbetet pågick fram till juni 2024 då arbetet stoppades av fastighetsägaren Lulebos försäkringsbolag. Fastighetsägaren beslutade att montera ner huset och ersätta det genom att bygga ett nytt hus på platsen. Men beslutet ändrades när den ursprungliga tillverkaren Lindbäcks Bygg valde att köpa fastigheten för att renovera huset.

– När branden upptäcktes släktes den i lägenheten men brandrök och släckvatten spred sig vidare uppåt och neråt i väggarna, säger Anders Rosenkilde, adjungerad professor i konstruktionsteknik för industriellt träbyggande vid Lunds universitet och senior rådgivare hos branschorganisationen TMF.

I OCH MED inträde i EU 1994 blev det tillåtet att bygga trähus i flera våningar i Sverige. Efter det har utvecklingen gått framåt och det industriella byggandet med flerbostadshus i moduler av trä har tagit en allt större plats på marknaden. Utvecklingen har även påverkat försäkringsbranschen. Under de drygt 30 åren som det byggts trähus i flera våningar har det inträffat fyra större bränder. Varav branden i Luleå är den enda som ur ett

försäkringsperspektiv klassats som en totalskada.

FRÅN FÖRSÄKRINGSBOLAGENS sida har man rest en del frågeställningar om eventuella ökade kostnader för att återställa efter brand när det byggs allt fler modulhus i trä.  Som ett svar på det har träbranschen startat forskningsprojektet Robust Egendomsskydd. En av forskarna som jobbar med projektet är Anders Rosenkilde. Syftet med Robust Egendomsskydd är att undersöka och verifiera olika konstruktionslösningar som hanterar en eventuell brand och minskar skadorna.

– Det handlar inte om personskydd eller att byggnaderna ska bli säkrare. Det har inte varit problemet. Men från försäkringsbolagens sida är man rädd att det blir för stora kostnader efter brand i ett trähus. Även om det bara finns en handfull exempel upplever man att det kan finnas en ökad risk eftersom det byggs allt fler flerbostadshus i moduler av trä, säger han.

I FORSKNINGSPROJEKTET fokuserar man främst på modulhus i trä eftersom det är där som försäkringsbolagen har störst frågeställningar.

– Att det börjar brinna i en lägenhet kan vi inte göra så mycket åt. Det har med brukaren att göra och husen som byggs idag är redan säkra och uppfyller Boverkets byggregler. I praktiken innebär det en helt övertänd lägenhet med möbler och inredning som brinner i en timme. Men om det börjar brinna ska det stanna i lägenheten. Det är ett krav från försäkringsbolagen. Punkt slut, säger Anders Rosenkilde. En av frågeställningarna som man undersökt i forskningsprojektet är det mellanrum som finns mellan lägenhetsmodulerna i den här

Anders

typen av byggnader. Det är en luftspalt på 20 till 30 millimeter mellan som man av akustikskäl har för att hindra att ljud ska fortplantar sig i fastigheten. I spalterna sitter det ofta olika branddrev. De består ofta av stenull klädd i plast som komprimeras mellan volymerna. Tanken är att det ska bli lufttätt och hindra elden från att sprida sig i fastigheten. Från försäkringsbolagens sida har man uppfattat luftspalten som en risk trots tätningen. I forskningsprojektet som Anders Rosenkilde deltar i har man fokuserat på att prova lösningarna i ganska stor skala på Rise anläggning i Borås och LTU i Luleå. – I förra veckan eldade vi och provade hela väggsektioner som är tre gånger tre meter stora och med full tjocklek. Med spalter och isolering. Vi har haft den här tätningen på plats och testat i ugnen där vi kom-

mit upp mot 900 grader. Och vi har eldat så länge att det tagit sig in genom väggarna och in till spalten. Vi har provocerat som tusan och gjort hål i väggarna och eldad. Trots det får vi det inte att sprida sig i tätningsmaterialet, säger han.

MAN HAR OCKSÅ testat genomföringarna för el, vatten och ventilation. Vid en av de bränder där elden spridit sig i ett trähus har man kunnat konstatera att den har tagit sig genom en eldosa.

– Vi har provat många olika varianter som finns ute på marknaden. Samtliga säger att det här är produkter som ska klara en brand och de är provade för att klara kraven. Men vi har sett att alla inte gör det. Det finns vissa produkter som vid felaktig användning inte fungerar som det ska. Det är naturligtvis allvarligt, säger Anders Rosenkilde.

Det finns vissa produkter som vid felaktig användning inte fungerar som det ska

Nästa steg i forskningsprojektet är att genomföra brandprovningar av vindsutrymmena på den här typen av modulhus. Det byggs just nu mindre specialugnar på Rise i Borås där testerna ska genomföras för att undersöka vad som händer vid en vindsbrand. Regelverket utgår från att det börjar brinna i en lägenhet och där ska det stanna. En eldsvåda som startar på vinden i en fastighet som är byggd i betong har inte bedömts som någon större risk. Ofta låter räddningstjänsten som regel vinden brinna ner. Man begränsar vattenbekämpningen för att inte orsaka

fuktskador i fastigheten och låter det brinna. Elden sprider sig oftast inte ner i byggnaden.  Men den metoden fungerar inte så bra i trähus. – Det vi har sett är att när det brinner på vinden i det modulhus av trä så finns det risk att elden kan sprida sig ner i byggnaden. Vi får se vad vi får för resultat när vi genomför våra nya tester. Men här kommer vi nog få se störst ändringar i konstruktionerna genom att troligen förbättra brandmotståndet i brandbotten på vinden, säger han.

ETT ARBETE HAR inletts för att utforma nya branschregler. Vissa tillverkare har redan utformat mer robusta konstruktioner men det finns önskemål från försäkringsbolagen att det ska vara gemensamt för hela branschen. Några av försäkringsbolagen vill att man ska använda samma teknik med sprinklers som är vanligt i kontorsbyggnader i limträ och KL-trä även i lägenheter. Men det vill inte byggherrarna eftersom det kan leda till andra problem med vattenskador. Exakt vad som kommer omfattas i de nya branschreglerna är ännu inte klart.

– Så småningom kommer det komma ut nya branschregler för Robust Egendomsskydd. Det är de åtgärder som ligger utöver de föreskrifter som Boverket tagit fram. Men hus i trä är lika säkra mot brand som andra hus. I de ytterst få fall en byggnad brinner ter sig skadorna på lite olika sätt beroende på vilket material huset är byggt i. Men säkerheten för dem som bor och verkar i en ny träbyggnad är inte lägre än för boende i en byggnad som är byggd i andra traditionella material som stål och betong, säger Anders Rosenkilde.

SAMUEL KARLSSON

Brand och flerbostadshus i trä har historiskt sett varit en dålig kombination. Men nya konstruktioner har gjort husen säkrare.

FOTO: GETTY IMAGES

Rosenkilde, adjungerad professor i konstruktionsteknik för industriellt träbyggande vid Lunds universitet. FOTO: JULIANA FÄLLDIN

KEDER XL

Smidigt väderskydd för byggprojekt i trä

Träbyggnation kräver skydd mot väder och vind för att säkerställa kvalitet och hållbarhet. Keder XL är marknadens mest flexibla väderskyddssystem, utformat för att hålla byggprojekt torra och effektiva.

Keder XL skyddar inte bara byggnaden utan skapar också en säker och produktiv arbetsmiljö. Ett klokt val vid både renovering och nybyggnation – oavsett projektets storlek.

• Förebygger fuktskador på byggnaden

• Bättre arbetsmiljö

• Högre produktivitet

• Kortare byggtider

KEDER XL är väderskyddet som skyddar fuktkänsliga konstruktioner i ditt byggprojekt. Det ger även stora fördelar arbetsmiljömässigt. KEDER XL är lösningen vid utmaningar som byggnadsobjekt med avancerad geometri eller begränsade omgivande ytor. Ett flexibelt väderskyddssystem som säkrar ditt byggnadsprojekt – året om, i alla väder. Läs mer på www.layher.se

Keder XL Högaktuellt

Göteborgs nya stationsb  yggnad

Valv och bågar är temat för stationsbyggnaden Grand Central, men det handlar inte bara om utsmyckning. Större delen av husets tyngd vilar på sju stora betongvalv som kommer att synas tydligt i vänthallen.

– Vi bygger ovanpå en tågtunnel och det har fått styra hur lasten fördelas, förklarar Magnus Wedholm, projektdirektör på Peab.

Den 13 december 2026 ska det första tåget rulla in och stanna vid någon av de fyra perrongerna i den underjordiska tunneln. Den dagen måste även stationsbyggnaden ovanpå

vara färdig att ta emot resenärerna.  – Tidsplanen är inte förhandlingsbar, men vi räknar med att vara klara i god tid, försäkrar Magnus Wedholm.

HAN HAR MÖTT upp på det som just nu är Göteborgs kanske mest intensiva plats. Femtio meter västerut skramlar spårvagnar uppför påfarten till Hisingsbron, norr om byggboden löper den överdäckade E45an och på andra sidan trasslar sig långfärdsbussarna ut från Nils Ericsson Terminalen på en gata där även cyklister och fotgängare försöker ta sig fram helskinnade. Samtidigt pågår husbyggen i fyra väderstreck.

Ånglokstorget.

Stommen i trä håller förstås inte bara nere husets vikt utan även dess koldioxidavtryck

– Alla aktörer i området har veckovisa avstämningsmöten där vi informerar varandra, berättar Magnus Wedholm. Vi måste samverka kring både arbetsmiljö och logistik om vi ska ro detta i hamn.

GRAND CENTRAL HAR koppling till det stora västsvenska infrastrukturprojektet Västlänken. Stationen ska trafikeras av regionaltågen och vara ett komplement till det nuvarande

stationshuset vid Drottningtorget. Den byggs i anslutning till Nils Ericssonterminalen som är en del av Göteborgs befintliga centralstation. – Området mellan stationen och älven ska utvecklas och förtätas. Här skapas plats för handel, kontor, restauranger, ett torg och en boulevard inramad av en trädallé. Läget invid centralstationen stärker känslan av att du befinner dig i stadens mittpunkt, berättar Jonas Karlge som anslutit inne i byggboden. Han är projektchef vid det beställande företaget Jernhusen.

Tio månader in i projektet går det att få ett hum om hur Grand Central kommer att se ut. Sju platsgjutna

betongvalv står på rad över det som ska bli vänthallen. Valven är inte bara viktiga för gestaltningen, det är också de som bär upp hela huset. Det faktum att byggnaden är placerad ovanpå en tågtunnel ställer nämligen vissa krav på konstruktionen.  – Under huset löper fyra spår och valven vilar på väggarna utefter perrongerna vid spår 2 och 3, förklarar Jonas Karlge. Dimensionerna på valven måste förhålla sig till spårvidden och de bärande konstruktionerna en våning ner.

FASADEN PÅ BOTTENVÅNINGEN står på marken, men i övrigt är det betongvalven som bär upp hela konstruktionen. Byggnaden får inte bli för tung, men faktiskt inte heller för lätt. Tunneln flyter i göteborgsleran. Husets tyngd ska göra att tunneln hålls på plats och inte flyter upp. Vikten är en orsak till att Grand Central ska ha en stomme i trä.  När vi tar en tur innanför grindarna ser vi att stommen i en del av huset är rest i sin fulla höjd. – Huset består av sex sektioner och vi gör klart varje sektion med väggar och tak innan vi påbörjar arbetet med att resa stommen i nästa, berättar Magnus Wedholm. Det är för att minimera risken för fuktskador. Vi har också förlagt bygget av stommen till den torra årstiden, mellan februari och juni.

Delar av golvet i det som ska bli vänthallen är täckt av spånskivor. De ska skydda glasbetongen i golvet. Tack vare en atriumgård med takfönster mitt i byggnaden och glasbetong i golvet kommer även perrongerna under huset att få lite dagsljus.

Allt som allt byggs 15 000 kvadratmeter stationsyta. Ungefär hälften blir uthyrningsbara kontor med rum för omkring 700 arbetsplatser, resten utgörs av vänthallen och ett blandat utbud av service för resenä-

i form av butiker och

rerna

restauranger, med mera.

För att undvika fuktskador ska denna del av huset få tak och klimatskal innan man reser stommen i nästa del.

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Magnus Wedholm på Peab och Jonas Karlge på Jernhusen står på platsen som så småningom ska bli

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

stationsb  yggnad håller tidtabellen

kläs med träribbor. För att minska brandrisken kommer dock ribborna att ha en kärna av gips. FOTO:

– Takhöjden i vänthallen blir nio meter och från kontorsvåningarna ovanför kan du titta ner på folkvimlet i stationen, säger Jonas Karlge. Lokalerna får ett unikt läge med en fantastisk närhet till kommunikationer åt alla håll.

DE VÄLVDA FORMERNA går igen på utsidan av huset. Arkitektbyrån Reinulf Ramstad Arkitekter har valt en fasad i gult tegel med stora bågar över entréerna. Flertalet av dem muras med traditionell valvteknik, men två av bågarna har en form som inte går att mura upp. De har istället gjutits i betong. Vi stannar till vid bågen som vetter mot Nordstan. Så småningom ska den kläs i tegel sågat i tunna skivor.

– Detta blir Göteborgs pampigaste restaurangentré, säger Jonas Karlge. Murningen är det moment som tar längst tid, men så får stationshuset också en fasad som sticker ut. Det blir en klassisk byggnad i modern tappning med en tidlös design, vilket är viktigt eftersom huset ska stå i ett par hundra år.

Utöver den snäva tidsplanen och de knepiga förutsättningarna som kommer sig av att bygget sker ovanpå en tågtunnel finns det yt-

terligare en utmaning: högt ställda miljökrav. Både Jernhusen och Peab har stakat ut vägen mot klimatneutralitet 2045.

– Stationsdelen kommer att klassas som Breeam Excellent och kontorsdelen som Outstanding, en nivå som bara ett tiotal fastigheter i Sverige når upp till, berättar Jonas Karlge. Tack vare våra höga miljökrav kan bygget finansieras med gröna lån.

PEAB HAR LAGT ner mycket arbete på att hitta hållbara alternativ, vilket bland annat innebär en stor andel återbrukat byggmaterial. Omkring en fjärdedel av stålet och närmare tre fjärdedelar av glaset är återbrukat liksom 100 procent av fasadteglet som kommer från bland annat Rigshospitalet och ett nedmonterat vattenverk i Danmark. Och stommen i trä håller förstås inte bara nere husets vikt utan även dess koldioxidavtryck.

– Vi har märkt att vi driver på marknaden i en mer hållbar riktning bara genom att fråga efter ett hållbarare alternativ, säger Magnus Wedholm. Allt fler leverantörer inser att det faktiskt finns en affär här. BENEDIKTA

på hur Grand Central kan komma att se ut invändigt. FOTO:

Grand Central

Uppdragsgivare: Jernhusen

Entreprenör: Peab (Bygget genomförs som en totalentreprenad i samverkan med uppdragsgivaren.)

Kostnad: 870 mkr

Antal anställda på bygget: 60 personer dagtid samt ett tiotal på kvällsskiftet.

CAVALLIN

Visionsbild över Grand Central som byggs i Centralenområdet i Göteborg. BILD: REIULF RAMSTAD ARKITEKTER, JERNHUSEN

Sju stora betongvalv bär upp större delen av husets tyngd. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Interiört ska delar av väggarna

BENEDIKTA CAVALLIN

Visionsbild

”TRYGGA MEDARBETARE PRESTERAR BÄTTRE”

Winroth är vd för Derome hus och har dragit erfarenheter från sin tid som elitidrottare i

Han tillträdde som vd för Derome hus i ett tufft konjunkturläge. Nu lite mer än ett år senare börjar Johan Winroth se en uppgång för verksamheten.

– Det är klart att det var en utmaning men det kunde inte bli så mycket värre, säger han.

Johan Winroth tillträdde som vd för verksamhetsområdet Derome Hus vid årsskiftet 2023–24. Vilket innebär att han ansvarar för en verksamhet som i dagsläget omsätter cirka 2,5 miljarder kronor årligen. Men det var inte där han började när han fick sitt första jobb på företaget för 22 år sedan.

– Jag började som inköpsassistent och sedan har jag provat en herrans massa olika delar inom Derome. Senaste uppdraget var sju år som vd för Derome Bygg & Industri, innan jag fick nuvarande roll. Jag har varit länge på företaget men jag har utfört många olika arbetsuppgifter och det har varit en spännande resa, säger han. En av de viktigaste orsakerna till att Johan Winroth varit Derome trogen under så lång tid menar han är kulturen och värdegrunden inom företaget.

– Jag känner verkligen att jag kan vara mig själv. De värderingar som jag står för det är så vi fungerar här. Även om Derome har stor omsättning när det gäller kronor och ören så upplever jag att det är ett litet entreprenörsdrivet företag som är väldigt jordnära. Vi bryr oss genuint om varandra. Jag har haft en trygg miljö där jag trivs och har möjlighet till utveckling.

Ofta lyfter man fram fördelarna med långvägare som har kännedom om den egna organisationen. Men Johan Winroth menar att det även kan finnas en risk med att vara en långvägare inom samma företag.

– Att bara internrekrytera gör risken stor att man inte blir öppen för förändringar. Jag har försökt tänka på att kombinera influenser utifrån med engagerade, befintliga medarbetare i så stor utsträckning som möjligt, för att få en bra blandning. Jag tror det är avgörande för att man inte ska bli för enkelspårig, säger han och fortsätter:

– Fördelen med att jobba länge inom samma organisation är att du kan skapa en trygghet i ditt ledarskap. Derome är ett familjeägt företag som startade 1946 och inledningsvis var det en sågverksindustri i mindre skala. Utvecklingen har sedan tagit olika kliv och idag drivs företaget av den tredje generationen i samma familj. Sågverksindustrin är motorn och ursprunget, men idag är verksamheten mycket bredare.

När Johan Winroth klev in som vd för Derome Hus genomfördes en omorganisation av verksamheten. Alla olika delar av verksamheten som sysslade med bostadsproduktion i någon form samlades under samma paraply.

– Vi vill bli tydligare med hur vårt erbjudande ser ut. Både mot marknaden och internt. Vi vill också dra nytta av den kompetensen som finns inom organisationen. Tidigare var vi uppdelade mer i stuprör där vi kunde göra i princip samma sak på flera ställen utan att nyttja varandras kompetenser, säger han.

Derome har som målsättning att vara den ledande samhällsbyggaren i trä. I takt med ökade krav på minskat klimatbelastning har trä blivit ett framgångsrikt byggnadsmaterial.

– Vår kärnverksamhet är trä och vi vill bygga i trä i så stor utsträckning som möjligt. Men samtidigt måste man vara klok och använda rätt produkt på rätt plats. Vi tror mycket på trä och efterfrågan ökar och det är klokt att använda på många ställen men inte överallt. Vi ska inte vara enkelspåriga.

Derome Hus är uppdelat i tre ben med olika inriktning mot marknaden. Det är allt från volymbyggnader i flerbostadshus med hög färdigställandegrad i fabrik till husproduktion med planelementsteknik. Man producerar även villor under varumärkena A-hus och Varbergshus med privatkunder som målgrupp. Man har även ett ben som vilar på bostadsutvecklingen i hela områden. Trots den tuffa konjunkturen har Derome Hus upplevt en liten uppgång den sista tiden. På volymsidan har de gjort affärer med 1000 enheter under de senaste sex månaderna. Och på småhussidan rör det sig om närmare 250 enheter det sista kvartalet.

– Det är fortfarande en otroligt avvaktande marknad. Men det är väldigt inspirerande att vårt erbjudande är eftertraktat och att vi kunnat ta de har affärerna. Nu behöver vi återanställa och växla upp kapaciteten i våra fabriker med 20 procent för att klara orderstocken i år. Det är vi glada för och samtidigt är vi ödmjuka för att det är en turbulent omvärld.

Q Hur var det för dig att kliva in som vd när konjunkturen var så svag?

– Man kan välja att se det på två sätt. Det är klart att det var en utmaning men det kunde inte bli så mycket värre. Hela branschen nådde bottenträsket under hösten 2023. Tyvärr har det inte tagit fart riktigt efter det. Det var låga nivåer under förra året och det är även försiktigt under 2025 men det blir bättre.

Q Hur vill du vara som ledare?

– Jag vill vara den positiva ledaren som ser möjligheter och samtidigt utmana mina medarbetare. Det är viktigt att sprida en trygghet och en tro på det vi gör. Det finns så mycket bekymmer i omvärlden och i vardagen.

Ett kollektiv fungerar bäst när man känner en trygghet och alla ställer upp för varandra

Jag tror att en människa som känner sig trygg mår bättre och presterar bättre. Trygghet är viktigt.

Q Finns det inte en risk med att vara för snäll?

– Nej, men det är viktigt att vara ärlig och tydlig. En del nyare ledare vågar inte alltid vara raka och ärliga för att det kan misstolkas som tuff och elak. Jag tror att tydlighet och ärligt är helt avgörande för att både individen och laget ska veta vad som förväntas. Jag har spelat innebandy på elitnivå och fotboll. Jag har uppskattat tränare som har varit väldigt tydliga med förväntansbilden. Men samtidigt har jag alltid gillat ledare som inte gapar och gormar.

Q Vad grundar du din ledarfilosofi på?

– Jag är sprungen i lagidrotten. Jag har sett goda exempel på när lag fungerar och mindre bra exempel. I nästan alla lägen fungerar ett kollektiv när man känner en trygghet och alla ställer upp för varandra. Ingen är större än laget. Många kan skissa ihop en strategi och vad som är klokt men det är inte alla som kan kombinera det med att få med personalen. Det är då det händer på riktigt.

Q Vilken är målsättningen för Derome Hus?

– Den övergripande målsättningen är att vara den ledande samhällsbyggaren i trä. Konkret är målet att minst var femte trä hus som byggs i Sverige ska vara från Derome Hus. Men det är inte tillväxten i sig som är det viktiga utan lönsamhet och kundnyttan, säger Johan Winroth.

JOHAN WINROTH

Ї Titel: Vd Derome Hus

Ї Ålder: 45

Ї Boende: Trähus i Varberg

Ї Familj: Fru, två barn, två hästar.

Ї Bakgrund: Civilingenjör industriell ekonomi. Lantbrevbärare och långväga inom Derome. Uppvuxen i Varberg.

Ї Senaste lästa bok: Björndansen, Anders Roslund

Ї Senaste spelade låt: My home town, Bruce Springsteen

Ї Resa: Jag och två syskon var i Japan förra året och kände på puderåkningen. Annars gick senaste resan till Trysil med familjen.

Ї Helst en ledig dag: Hänger med min familj hemma i trädgården och spelar golf.

Ї Kuriosa: Tog SM-guld i innebandy -98 med Warberg IC.

Johan

sitt ledarskap.

FOTO: DEROME

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Rör inte till det, häng med till VVS-mässan.

Premiär i luften!

23-24 april 2025 gör mässan entré på Kistamässan där VVS får stå i centrum under två fartfyllda dagar. Mötesplatsen erbjuder allt du behöver för att vara uppdaterad, inspirerad och redo för framtiden!

Fri entré! Läs mer här

23-24 april 2025 Kistamässan

Nya ordföranden ska locka fler till Peabskolan

Peab driver som enda byggaktör i landet en egen gymnasieskola och med kommunikationsdirektör Camila Buzaglo som ny ordförande för Peabskolan är målet att locka fler killar och tjejer till utbildningen.

Som nyvald ordförande vill Camila Buzaglo jobba för att attrahera fler killar och tjejer till utbildningen, se till att säkerställa APL-platser för alla som går programmet och kampanja för att få fler yrkesarbetare att vilja bli handledare.

– Jag är väldigt stolt över våra yrkesutbildningar. Idag driver vi tre gymnasieskolor i Malmö, Göteborg och Solna med lite drygt 270 elever. Jag känner mig hedrad över att få möjligheten att utveckla det initiativ som Peabs grundare Mats Paulsson tog för nästan 20 år sedan, säger hon.

Q Hur stort tryck är det på era skolor?

– Peabskolan siktar på att ta in cirka 36 elever per år och skola. Varje år viker vi några platser till obehöriga elever, ungdomar som kanske inte klarat skolan så bra men som är motiverade att lära sig ett yrke. Trycket har varit ganska stabilt de senaste åren, men förra året och även i år ser vi färre sökande. Troligen har det att göra med konjunkturläget och att både ungdomar och deras föräldrar är tveksamma till branschens stabilitet.

Q Ungefär hur många fortsätter på Peab efter utbildningen?

– Man dela upp avgångseleverna från Peabskolan i tre ungefär lika stora grupper. En tredjedel som vill ha och får jobb på Peab, en tredjedel som vill ha och får jobb på ett annat

företag och en tredjedel som vill göra något annat efter studenten. Normalt sett så går cirka 70 procent av avgångseleverna till en anställning inom branschen. Tyvärr har det varit en utmaning att få till lärlingsanställningar, så siffrorna var låga förra året.

Q I grova drag, hur ser upplägget ut för programmet och finns det olika inriktningar?

– På Peabskolan har vi Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktningarna ”Husbyggnad” och ”Mark och anläggning”. Eleverna läser både praktiska och teoretiska ämnen och blir även högskolebehöriga. Skolans slogan ”Med arbetslivet som klassrum” beskriver hur Peab vill att verksamheten ska vara – en skola nära arbetslivet och branschen. I utbildningen ingår så klart också mycket praktik ute på en arbetsplats. Nytt för höstterminen 2025 är att eleverna som börjar då även kan få testa på maskinföraryrket. När de sen börjar sitt andra år har de möjlighet att fortsätta utbilda sig till maskinförare på Peabskolorna. Vi har en känsla av att maskinförarutbildningen kommer öka ansökningarna till skolan. På Peabskolornas öppna hus har just maskinförare varit den inriktning som både eleverna och deras föräldrar har tyckt varit mest intressant.

Q Finns det i dagsläget (med tanke på konjunkturen) ett behov av nyutbildade byggnadsarbetare?

– Ja, även om bostadsbyggandet har gått ner så finns det mycket annat byggande. Vi jobbar långsiktigt. Skolan, tillsammans med Byggåret och andra insatser, är en viktig del av Peabs komptensförsörjningsstrategi.

Peab har idag 13 000 medarbetare och att ha en hög andel egenanställda yrkesarbetare och tjänstemän är en del av vår affärsmodell och strategi. Sverige måste utbilda fler samhällsbyggare. Som land måste vi säkerställa vår förmåga att möta framtidens efterfrågan på bygg- och anläggningsbranschens produkter och tjänster, som till exempel bostäder, infrastruktur, kommersiella och offentliga fastigheter.

Trycket har varit ganska stabilt de senaste åren, men förra året och även i år ser vi färre sökande

Q Påverkar konjunkturen inriktningen på utbildningen?

– Vi måste som alla andra gymnasieskolor följa läroplanen, så utbildningarnas innehåll och inriktningar ligger ganska fast. Vi försöker styra genom att lyfta fram och göra eleverna intresserade av de yrkesområden där vi ser att behoven finns. Men i slutändan är det eleverna själva som väljer vilken inriktning de vill gå. Jag funderar på om vi ändå inte ska utmana lite, och testa att minska antalet platser där vi ser en minskad efterfrågan och öka där vi ser att det kommer att behövas medarbetare. Vi kanske får smäll på fingrarna, men då har vi testat i alla fall.

Q Vad skiljer Peabskolan från andra gymnasieskolor med bygginriktning?

– Det är helt klart att Peabskolan erbjuder så mycket praktik. Andra och tredje året ges det möjlighet att tillbringa minst hälften av tiden på arbetsplatsförlagt lärande. På det

vanliga bygg- och anläggningsprogrammet krävs egentligen endast 15 veckors praktik. Något annat jag vill lyfta fram är att lärarna arbetar ämnesintegrerat. Det innebär bland annat att matematikläraren håller delar av undervisningen i bygghallen – och använder tumstock och byggritningar istället för linjal och mattebok. Sen försöker vi ge våra elever något extra. Att ha körkort underlättar verkligen för den som söker arbete på en byggarbetsplats. Men för dagens unga är körkort ingen självklarhet, vilket ofta beror på ekonomiska hinder. Därför hjälper vi till med delar av körkortsutbildningen.

Q Varför tror du att ni är ensamma bland de svenska byggjättarna om att bedriva gymnasieskola?

– Kanske därför att idén om att ha en egen skola hänger så nära ihop med vår värdegrund, vår affärsmodell och strategi. Ett av Peabs fyra strategiska mål är att vi ska vara ”ledande inom samhällsansvar”. I det målet ingår att bidra till bättre samhälle, bland annat genom utbildning för unga. Peabskolan är en viktig del av detta. Men skolans syfte handlar lika mycket om vår kompetensförsörjningsstrategi, Peab vill även i framtiden ha en hög andel egenanställda yrkesarbetare och tjänstemän. HENRIK EKBERG

Peabskolan har verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bilden är från Malmö där skolan startade upp 2022.

FOTO: PEAB

Camila Buzaglo är ny ordförande för Peabskolan. FOTO: PEAB

KRÖNIKA

Fokusera rätt och jaga bort GDPR-spöket

Svensk media har på senare tid börjat uppmärksamma det norska och finska angreppsättet på arbetsmarknadsrelaterad kriminalitet. Det är inte en dag för tidigt. Den som jämför Sverige med våra närmaste grannländer noterar intressanta skillnader.

En första är att de faktiskt begriper vad det handlar om. För att sortera ut saken vill jag peka på två talande svenska exempel på dikeskörningar. Den mest förvånande levererades av Delegationen mot arbetslivskriminalitet som lämnade sitt slutbetänkande så sent som i februari. Redan betänkandets sammanfattning skvallrade om att något gått snett, alternativt att sekretariatet drabbats av tidsbrist. Sida upp och sida ned fokuseras de papperslösas situation. Det är naturligtvis inte fel att den gruppens situation uppmärksammas.

EN BRA SAK är att delegationen (efter tips från Veidekke) uppmärksammar att det sedan 2013 funnit ett särskilt lagstöd, benämnt sanktionsdirektivet (2009/52/EG) som ger personer från ”tredje land” (d v s utanför EU) utan uppehållstillstånd lagreglerad rätt till lön enligt (obs) kollektivavtal. (Där fick de som hävdar att det är oförenligt med svensk lag att i offentliga sammanhang ställa krav på kollektivavtal.)

På sidan 9 i Veidekkes nya Handbok för beställare av entreprenadtjänster beskrivs innebörden av sanktionsdirektivet och den utformning som direktivet fått i svensk lag. Delegationen uppmärksammar det vi på Veidekke redan visste, att lagen aldrig tillämpats och att det är minst sagt krångligt att hävda sin rätt

enligt gällande lag. Regeringen missade nämligen att ge någon myndighet ansvaret för implementeringen av lagen, att ens informera om saken och än mindre att stötta papperslösa att få sin sak prövad och reglerad. Detta hål täpper nu delegationen till genom att föreslå att Diskrimineringsombudsmannen får ett uppdrag att informera om lagstödet samt att stötta papperslösa att driva ärenden mot domstol.

SÅ VARFÖR ÄR jag missnöjd? Ja inte i sak utan för att fenomenet trots allt representerar ett marginalproblem. På samma tema finns en tydlig tendens att de sedan 2022 inrättade regionala centren mot arbetslivskriminalitet (AKC) gradvis är på väg att fokusera på ett annat marginalproblem, snarare än själva huvudfrågan. Vissa föraningar ges redan av AKC:s placering och antal. Idag finns sju stycken, ett i varje polisregion. Enligt de rapporter jag får driver polisen envetet på för att AKC gradvis ska lägga ökat fokus på den så kallade organiserade brottligheten (OB).

Inom bland annat Skatteverket finns röster som reagerar mot en utveckling som förefaller ha som avsikt att kapa åt sig ytterligare resurser till det som redan är polisens kärnuppgift. Redan idag finns nämligen forum och verktyg för dessa insatser i form av Myndighetssamverkan mot OB (2009), Operativa rådet och Nationella underrättelsecentret (Nuc) samt Sverige mot organiserad brottlighet (SMOB) som är ett sorts nationellt kunskapsnav mellan myndigheter, akademin och näringslivet.

Inte heller detta är fel. Från Veidekke kan vi själva vittna om vilken stress som uppstår och vilka resurser som måste mobiliseras när man får in den här skiten i butiken. Men det är fortfarande inte rätt fokus eller rätt prioritering. I Norge och Finland, som ligger hästlängder före Sverige i dessa frågor, har man förstått att problemets kärna utgörs av det breda och helt gränslösa fusket med löner, skatter, sociala avgifter och arbetstider. I en aktuell avhandling från KTH med namnet ”Finlands respektive Sveriges åtgärder mot arbetslivskriminalitet, människohandel och grå ekonomi” (se bl. a SvD Debatt, 5/4) framgår tydligt att finsk myndighetssamverkan fokuserar rätt.

ÄVEN I FINLAND ser man problemen med människohandel och organiserad brottslighet men har också förstått att dessa problem får spridningseffekter och ökar i omfattning om man ger den vardagliga mängdbrottsligheten fritt spelrum. Begränsar man den breda arbetsmarknadskriminaliteten motverkas de aktörer som gör mest skada och därmed osund konkurrens. Med Norges AKC och Finlands ”fenomenbaserade” myndighetssamverkan som exempel bör man vrida tillbaka fokus till det som är själva kärnproblemet.

Men även i detta avseende finns ett problem som behöver uppmärksammas. Så gott som dagligen hör jag hur biträden till leverantörer, kommunala upphandlare, jurister på Byggföretagen och representanter för Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan med flera reser hinder mot fördjupade kontroller

genom att hänvisa till integritetsskyddslagstiftningen och GDPR. Via EU:s regelverk finns dock i grunden samma regelverk i Norge och Finland. Som förhåller sig helt annorlunda avseende avvägning och tillämpning.

FÖR ATT ÅTER hänvisa till Veidekke nya beställarhandbok kan jag bestämt avvisa att GDPR utgör ett hinder för att begära in arbetsgivarintyg, lönespecifikationer, utdrag från skattetransaktionskonto eller inbetalningar till försäkringskassan. Allt handlar om att 1) skriva in villkor i entreprenadkontrakten, 2) se till att företag och individer godkänner inhämtning av personuppgifter, 3) att PUB-avtal finns på plats och 4) att man hanterar uppgifterna på ett strukturerat sätt med koppling till ett enskilt projekt och att uppgifterna inte sparas. Veidekke löste dessa frågor i samspel med advokatbyrån MollWendens GDPR-experter och så borde fler kunna göra. Summa summarum. I vare sig det ena eller andra fallet finns några oöverstigliga hinder att göra nödvändiga kontroller. Vad det handlar om är att ”vilja” och tyvärr misstänker jag allt som oftast att det är där som skon klämmer…

Besökspaviljong får Kasper Salin-priset

I hård konkurrens vann Linnéträdgårdens besökspaviljong årets upplaga av Kasper Salin- priset. Årets bästa byggnad vinner inte på sin storlek utan på utformningen.

Sveriges Arkitekter delar ut Kasper Salin-priset för att stimulera, utveckla och ge spridning åt goda exempel, för att bidra till fortsatt hög kvalitet och innovationslust inom branschen. Det första priset 1962 gick till Markuskyrkan i Björkhagen, arkitekt Sigurd Lewerentz.

ANSVARIG ARKITEKT FÖR årets vinnare är arkitekt SAR/MSA Jacob Hidemark, Hidemark & Stintzing Arkitekter. Byggherre är Statens Fastighetsverk.

– Paviljongens arkitektur är utformad med stor omsorg, präglad av en enkelhet och värdighet som måste upplevas. Det finns en sinnlighet som går igenom hela byggnaden –från den stora skalan till den minsta detaljen, säger juryns ordförande arkitekt SAR/MSA Anna Sunnerö.

Övriga nominerade har varit 25 Columns, ett bostadshus i Dalarna (arkitekt: Office Kersten Geers David Van Severen); Villa Meltem, ett bostadshus på Gotland (arkitekt: m.arkitektur) och upplevelsecentret World of Volvo i Göteborg (arkitekt: Henning Larsen).

PAVILJONGEN ÄR EN ny entré till Linnéträdgården i centrala Uppsala, som innehåller butik, entrékassa och café. Den har tidigare vunnit Uppsala kommuns arkitekturpris 2024. Arkitektkontoret Hidemark & Stintzing mottog Stockholms arkitektförenings pris Guldrummet 2024, ”för en arkitektgärning som håller hantverket och den gedigna kunskapen om byggnadskonst bortom tillfälliga trender”. Under arkitekturgalan delades även priset Landmärket ut för bästa landskapsarkitektur. Det gick till Järva begravningsplats. Tengboms Stockholmskontor tilldelades Guldstolen Interiör och Planpriset gick till Varvsstaden i Malmö. SAMUEL KARLSSON

Längs spaljéerna på fasaden ska det med tiden klättra lövverk.

Prisjuryns motivering

”Att avstå från frestelsen att använda stora arkitektoniska gester på den här platsen visar på sann yrkesheder. Med till synes enkla medel är det ett skickligt arkitekthantverk som hanterar nutida behov av funktioner, utan att platsens magi

Besökspaviljongen i Linnés trädgård i Uppsala mottog Kasper Salin-priset för Sveriges bästa byggnad 2024.

FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN

går förlorad. Vinnaren är en till ytan liten byggnad, som nu gör sällskap

LENNART WEISS KOMMERSIELL CHEF VEIDEKKE

Linnés hus och trädgård har besökare från hela världen. Nu finns rum för dem, liksom för de uppsalabor som kommer hit för att äta lunch eller njuta av platsen. FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN

Liten skåpbil för stadstrafik

Toyota elektrifierar allt fler av sina arbetsfordon. Nu har turen kommit till skåpbilen Proace City Entry BEV, som rymmer 4,4 kubikmeter last och främst är avsedd för korta körsträckor.

Det tog lång tid innan de stora tillverkarna började elektrifiera sina arbetsfordon, men nu har proppen gått ur och det kommer ut allt fler på marknaden. Toyota var länge sena på bollen och valde istället att satsa på hybridlösningar för sina personbilar, men nu börjar man lansera helelektriska alternativ i sitt utbud.

MINSTINGEN ÄR SKÅPBILEN City som har dubbla skjutdörrar och en bred baklucka som gör det enkelt att lasta och lossa, oavsett om det handlar om tunga maskiner, verktyg eller skrymmande föremål.

Interiören är enkel men genomtänkt och påminner om dieselversionerna, men med digitala instrument och mer elspecifika funktioner.

Flera av bilens funktioner styrs via en ovanligt liten 8-tums pekskärm där man kan navigera, hålla koll på batteristatus och planera laddning via MyToyota-appen.

BILEN ÄR UTRUSTAD med säkerhetsfunktioner som adaptiv farthållare, filhållningsassistans och automatisk nödbroms, vilket idag närmast får ses som standardutrustning för nya arbetsfordon.

Proace City Entry BEV drivs av en elmotor på 136 hästkrafter, vilket ger pigg acceleration och prestanda som är fullt tillräcklig för stadstrafik och landsväg. Men batteriet, som är på endast 50 kWh, hade gärna fått vara större.

Nu ska bilen i och för sig kunna komma upp till 275 kilometer på en laddning, enligt WLTP-cykeln, vilket är väl optimistiskt. Med full last och när det är kallt utomhus lär det vara svårt att komma i närheten av de siffrorna. Vid motorvägskörning minskar räckvidden snabbare jämfört med stadstrafik, där regenerativ

bromsning bidrar till att återladda batteriet.

Tänker man behålla bilen länge bör man även ta höjd för att batterierna degraderas med tiden, vilket gör att bilens räckvidd blir sämre med tiden.

DEN HÄR TYPEN av fordon är främst avsedda för kortare körsträckor inom en stad eller mellan närliggande områden, och där kan man ofta ladda i samband med kundbesök. Bilen stöder snabbladdning med upp till 100 kW, och det innebär att det går att fylla upp ett batteri från tomt till 80 procent på cirka 30 minuter. Laddar man istället via en 11 kW laddbox tar en full laddning cirka fem timmar, vilket passar bättre för nattladdning. Som arbetsfordon är Proace City Entry BEV praktisk, och trots att inköpspriset är högre än för fossildrivna motsvarigheter kompenseras detta av lägre bränslekostnader, ingen malusskatt och mindre underhåll. Den erbjuder gott om ut-

rymmen och kan lasta upp till 800 kilo och dra upp till 750 kilo.

I städer med utsläppszoner är bilen dessutom ett praktiskt alternativ eftersom den eliminerar behovet av dyra miljöavgifter.

Det blir allt vanligare att företag profilerar sig med hållbara lösningar, och Proace City Entry BEV kan hjälpa till att stärka en sådan image.

Bilen har praktiska dubbla skjutdörrar och en bred baklucka som förenklar lastning.

Plus:

Praktisk och användarvänlig

Låga driftskostnader

Minus: Begränsad räckvidd Högt inköpspris

Toyota Proace City Entry BEV 2025

Pris: Från 399 000 exkl moms

Motor: Elektrisk, 136 hk (260 Nm)

Batteri: 50 kWh

Räckvidd (WLTP): Upp till 270 km

Laddningstid: 30 min (80 %, snabbladdare), 7,5 h (7,4 kW)

Maxlast: 800 kg

Max dragvikt: 750 kg

Drivhjul: Framhjulsdrift

Övrigt: 8-tums pekskärm, Apple CarPlay, Android Auto

PETER FREDRIKSSON

Toyota Proace City Entry BEV erbjuder ett lastutrymme på upp till 4,4 kubikmeter och en kapacitet på 800 kilo. FOTO:

Med snabbladdning 100 kW fylls ett tomt batteri till 80 procent på cirka en halvtimme. FOTO: TOYOTA

DIN CHANS ATT PÅVERKA BYGGCHEFERNAS FRAMTID

BYGGCHEFERNA ÄR EN BRANSCHFÖRENING för alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn.

I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.

VÅRT SYFTE är att göra varandra och branschen bättre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, är ett stöd för dig som är chef i

byggbranschen eller jobbar på annan ledande position inom samhällsbyggnadsbranschen.

BYGGCHEFERNAS STÄMMA, 22-24 SEPTEMBER

är din möjlighet att påverka organisationens framtid. På stämman ska en ny styrelse väljas och du har nu möjligheten att nominera dig själv eller en kandidat. Nomineringen är öppet till och med 27 april 2025.

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM ATT FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.

LÄS MER OM HUR DU KAN PÅVERKA VÅR FRAMTID PÅ STÄMMAN 22-24 SEPTEMBER

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Fasadbeklädnad i nya färger

Q Hardie Architectural Panel finns nu i sex nya färger och i en ny tjocklek. Tidigare var alla fasadskivor i 8 mm men nu finns fasadbeklädnaden i 11 mm. Med den nya tjockleken går det att använda dold montering, utan synlig skruv eller spik, vilket tidigare inte var möjligt med de tunnare skivorna. De nya skivorna är rubosta och ska vara tåliga mot stötar och slag, vilket förlänger deras livslängd.

Q Hardie Architectural Panel Metallics består av plattor i guld, koppar, silver, brons, stål och gunmetal.

Q Fasadplattorna är slitstarka och har en A2-brandklassificering. www.jameshardie.se

Smidig spolplatta

Q Den nya spolplattan Geberit Sigma40 lanseras nu på den svenska marknaden. Den har en unik design som ska göra installationen extra smidig. Plattan är endast fyra millimeter tjock och den är konstruerad för att passa på alla badrumsväggar.

Q Sigma40 har en innovativ snäpp-mekanism gör att den är lättare att installera och den ligger tätt mot väggen.

Q Spolplattorna fnns med både fyrkantiga och runda tryckknappar.

Q Finns i borstat rostfri stål, krom, mässing, rött guld samt i glasfinish. www.geberit.se

Nya diamantklingor

Q Norton Clipper utökar Invicible-sortimentet och lanserar två nya diamantklingor på 180 mm och 230 mm.

Invincible-klingorna är tillverkade med nästa generations iHD-teknik (Infiltrated High Density). Den innovativa tillverkningsprocessen ger ökad styrka och säkerhet.

Q Med den avancerade iHD-tekniken fästs segmenten direkt på stambladet med hjälp av infiltration. Detta innebär att risken för segmentbrott ska vara extremt låg. www.nortonbravises.com/sv-sv

MT-Fast lock

Q MT-Fast Lock gör anslutningar snabbare och mer precisa än tidigare lösningar. Den unika push-and-turn-tekniken möjliggör upp till 50 procent snabbare montage än med exempelvis MT twistlock, vilket leder till stora tidsbesparingar och en mer effektiv arbetsprocess.

Q MT-Fast Lock kan användas vid bland annat: anslutning av skenfötter och vinklar till MT-montageskenor, konstruktion av U-ramar och golvstöd, montering av rörstöd i tak, golv och på vägg och användning i måttligt korrosiva miljöer.

www.hilti.se

Batteridriven motorsåg

Q För första gången lanserar Gardena en batteridriven motorsåg. Den kan på en laddning och utan avbrott kan utföra upp till 180 kapningar på trä med en diameter på 70 mm.

Q Kedjehastigheten på 8 m/sekund kapar grenarna mjukt och rent. PowerSaw har en Oregon-kedja och automatisk kedjesmörjning. www.gardena.com/se

Prisat verktyg

Q Quattro Smygvinkel från Hultafors Group har tilldelats det iF Design Award 2025.

Q Bladet på Quattro Smygvinkel kan roteras och låsas fast i positionerna 45°, 90°, 135°, 180°, 225° och 270°.

Q Med hjälp av vredet kan bladet rotera utan fasta lägen och det går att använda det som en vinkelhake för att kopiera och ställa in valfri vinkel. Det finns även en skala som gör det möjligt att använda verktyget som en gradmätare.

Q Bladet har märkskåror för ritning och är helt hopfällbart, vilket gör det enkelt att bära i fickan på arbetsbyxorna. www.ifdesign.com www.hultaforsgroup.com

Arbetsbyxor med praktiska fickor

Q X Workwear lanserar X Comfort Cargo Pant - en servicebyxa som kombinerar flexibilitet och funktionalitet. Byxorna har 4-vägsstretch med elastisk linning som ger extra komfort under långa arbetspass.

Q Byxorna har flera praktiska fickor, inklusive två midjefickor och två benfickor med kardborrestängning, På höger ben finns en extra ficka med dragkedja för säker förvaring av viktiga tillhörigheter.

Q Byxbenen är fållade och kan enkelt förlängas med fem centimeter.

Q Alla material är OEKO-certifierade, vilket innebär att byxan är framtagen med både kvalitet och hållbarhet i fokus.

Q X Comfort Cargo Pant är särskilt framtagen för yrkesproffs inom service- och logistiksektorn. www.xworkwear.com/se

Kakel inspirerat av konstnärer

Q Designern Carin Wester har skapat en kakelkollektion för Höganäs Kakel. Inspirationen till kulörerna är hämtade från fem framstående svenska konstnärer: Hertha Hillfon, Karin Larsson, Lisa Larsson, Märta Måås Fjäterström och Signe Persson-Melin.

Q Storlekar: 75x75x9, 75x150x9 och 150x150x9 mm.

Q Yta: Glaserad, krackelerad yta. www.hoganaskakel.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Projektnamn Projektrubrik

Olle Olsson Peab Sverige AB KVV2 Örtofta nya kraftvärmeverk

Tuve Knutsson Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Virket 3

Christer Persson Skanska Sverige AB CityCampus (HKR)

Jonas Persson, Johan Rosenqvist HMB Construction AB Strömmingen

Susanne Lundberg Peab Sverige AB Handelshögskolan (Hus F) och stationsentré för Haga Station, Västlänken

Matus Benko Credentia AB Myrsjö sportcenter

Ulrika Videli Vestia Construction Group AB Ny grundskola Bohus

David Carlsson GBJ Bygg AB Stålet

Jonas Sandin, Anna Assarsson Skanska Sverige AB Karlslunds idrottsområde

Christer Olsson, Mikael Björnström COBAB Sverige AB Tumba

Carl Nihlén Benders Byggkraft AB Vaple, 220 kilovolt

Tomas Lindblom YLAB Larssons Bygg AB Haga Palett etapp 3

Nybyggnad av produktionsanläggning i Örtofta, Eslöv

Kommun Byggkostnad

Eslövs kommun 2-2,5 mdkr

Nybyggnad av bostäder på Västerbro i Lund Lunds kommun 1 mdkr

Nybyggnad av högskola i Kristianstad Kristianstads kommun 800-1000 mkr

Nybyggnad av bostäder mm i Täby Täby kommun 400-600 mkr

Nybyggnad av högskola med integrerad stationsentré i Göteborg Göteborgs stad 400 mkr

Nybyggnad av simhall i Boo, Nacka Nacka kommun 200-500 mkr

Nybyggnad av grundskola i Bohus Ale kommun 300-400 mkr

Nybyggnad av logistikanläggning i Norrköping

Norrköpings kommun 250-350 mkr

Nybyggnad av badhus, i Landskrona Landskrona stad

Nybyggnad av bostäder och lokaler i Tumba

250-300 mkr

Botkyrka kommun Ej officiell

Nybyggnad av transformatorstation i Vaple Sundsvalls kommun 220 mkr

Nybyggnad av bostäder och förskola i Solna etapp 3 Solna stad 150-250 mkr

Johan Lilja Protective System Svenska AB Guldheden Utvändigt underhåll av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 200 mkr

Per Lövgren Adapteo AB Anstalten Ystad Om- och tillbyggnad av anstalt i Ystad Ystads kommun 200 mkr

Per Lövgren Adapteo AB Ersboda anstalten Tillbyggnad av anstalt i Ersboda, Umeå Umeå kommun 200 mkr

Joakim Antonsson NCC Sverige AB Sportcentrum Vänersborg Diverse åtgärder på sportcentrum i Vänersborg Vänersborgs kommun 171 mkr

Patrik Lindholm Lindbäcks Bygg AB Lombolo Strand Nybyggnad av flerbostadshus i Kiruna Kiruna kommun Ej officiell

Ruben Pereira Hic Construction AB Sandåsgården (SÄBO) Nybyggnad av särskilt boende för äldre (SÄBO), Färjestaden

Mörbylånga kommun 150 mkr

Jonas Ohlsson GBJ Bygg Väst AB Ny grundskola Alafors Nybyggnad av grundskola i Alafors Ale kommun 100-200 mkr

Simon Israelsson Hansa Bygg AB Lignin-programmet Nybyggnad av industrihus i Mönsterås Mönsterås kommun 100-200 mkr

Johan Forsberg Stambytesgruppen i Sverige AB Kungsängens-tibble Stambyte i flerbostadshus i Kungsängen Upplands-Bro kommun 126 mkr

Jonas Sandin, Anna Assarsson Skanska Sverige AB Landskrona IP Karlslunds idrottsområde Ny- om och tillbyggnad av fotbollsarena i Karlslunds idrottsområde, Landskrona

Filip Stefansson Billström Riemer Andersson Bygg AB (publ) Forsåker, kvarter 40 Nybyggnad av flerbostadshus och butik i Forsåker, Mölndal

Landskrona stad 100-150 mkr

Mölndals stad 100-150 mkr

Amanda Modig Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Kulturhus Bjärred Nybyggnad av kulturhus i Bjärred Lomma kommun 120 mkr

Jörgen Stridsberg L Nyström Bygg AB Fritidsbacken, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Sjöbo, etapp 2 Sjöbo kommun

Anna Assarsson Skanska Sverige AB Karlsundsparken Ny- och ombyggnation av Karlslunds idrottsområde i Landskrona

Tommy Spörk NCC Sverige AB EndoskopispåretOmbyggnad Ryhov

Ombyggnad av lokaler för endoskopi på sjukhus i Jönköping

100-120 mkr

Landskrona stad Ej officiell

Jönköpings kommun

Emil Alfelt Mofex Bygg & Entreprenad AB Eskilstorp Nybyggnad av parhus i Vellinge Vellinge kommun

Simon Jönsson, Amanda Winroth Byggmästarn i Skåne AB Anneroskolan Idrottshall, matsal och kök

Nybyggnad av idrottshall, matsal och kök mm vid skola i Helsingborg

90 mkr

80-100 mkr

Helsingborgs stad 80-100 mkr

Karin Geijer-Lundin Surewood Housing AB BoKlok etapp 7 Nybyggnad av radhus i Södra Gunsta etapp 7 Uppsala kommun 70-80 mkr

Marcus Forsmark MVB Syd AB Karstorpshallen

Nybyggnad av idrottshall i Lomma Lomma kommun 75 mkr

Ted Eriksson Betege Byggen AB BRF Sågenvägen Stambyte i flerbostadshus i Haninge Haninge kommun 75 mkr

Emmelie Ingemarsson

IN3PRENÖR AB Jensen Förskola & F-3 Skola

Ombyggnad till grundskola och förskola i Uppsala Uppsala kommun 75 mkr

Erman Ljunglöf AB Järletoft Bygger Lindgården Etapp 2 Tillbyggnad av Lindgården i Broby Östra Göinge kommun 50-100 mkr

Peter Larsson BC Linköping AB Kvarteret Ladugården och Bostället

Nybyggnad av bostadsområde i Vadstena etapp 1 Vadstena kommun 60-80 mkr

Jonas Andersson, Emil Hambraeus Noccon AB Klockelund Nybyggnad av flerbostadshus i Larsboda, Stockholm Stockholms stad 50-80 mkr

Kristofer Wirmark, Marcus Åkerlund M3 Bygg AB Kanalhuset, teknisk upprustning

Teknisk upprustning och anpassning till kontorslokaler på Kungsholmen, Stockholm Stockholms stad 65 mkr

Martin Jeppsson Servicekuben AB Nydala Stambyte i flerbostadshus i Nydala Malmö stad Ej officiell

Konkurser i byggbranschen

Företag Län

Stockholms län

Brandbergens Tak & Tätskikt AB Skogås

JFI Bygg AB Järfälla

Haninge Montage Team AB Vendelsö

DTBA Construction AB Märsta

Eryk Bygg AB Tumba

Bartz Construction AB Bromma

SF Tak och Bygg AB Bandhagen

Almena Service AB Stockholm

BSB Entreprenad AB Vallentuna

22 Sweden bygg AB Norsborg

Kinal bygg AB Sollentuna

Dalarö Finsnickeri AB Dalarö

Bygg & badrum i Norrtälje AB Norrtälje

Uppsala län

Roger & Mattias Bygg AB Tierp

Fam Sundgren Bygg AB Knivsta

Rewel Uppsala AB Uppsala

Hemlunda Bygg AB Enköping

SVEAT AB Knivsta

Södermanlands län

Em Riv AB Eskilstuna

Jones Mark & Schakt AB Stigtomta

Östergötlands län

Prio24 Bygg AB Linköping

Linköpings Ytbehandlingsteknik AB Linköping

Jönköpings län

KCW TAK AB Jönköping

Q7 Fönstermontage AB Mullsjö

Kungseken Byggservice AB Jönköping

Kronobergs län

OTTO-ROBY allt-i-ett AB Markaryd

Smålands Sprängtjänst AB Norrhult

Hedens Tak Entreprenad AB Alvesta

Kalmar län

SW Entreprenad i Kalmar AB Kalmar

Skåne län

Scaniarex Rivningsentreprenad AB Lund

Mr Johnson Bygg o Gräv AB Helsingborg

Bandhagen MM Bygg AB Helsingborg

EasyFix Bygg i Skåne AB Malmö

Jivin AB Limhamn

KFW Bygg AB Svedala

Lunds byggcenter AB Helsingborg

Hallands län

Lucia Pro System Golv AB Halmstad

Västra Götalands län

Penselbröderna AB Göteborg

Tsfs Entreprenad AB Karlsborg

RIMING Bygg AB Göteborg

P 8 Bygg AB Uddevalla

JKE Bygg AB Borås

J.Karlsson Byggnads AB Göteborg

Örebro län

Nordic Rörsvets AB Degerfors

RekoGroup Örebro AB Hallsberg

Dalarnas län

Lasmasu Borr & Entreprenad AB Älvdalen

AE Tak AB Nyhammar

Folkärna Elektriska AB Folkärna

Gävleborgs län

MPH Bygg AB Bollnäs

Jämtlands län

Björneruds Bygg AB Strömsund

Västerbottens län

Simon Danell Blue Wall Construction AB Elmiaområdet

Viktor Lennartsson Byggmästarn i Skåne AB Kraftfodret

Nybyggnad av storkök samt förråd, Jönköping Jönköpings kommun 65 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Malmö Malmö stad Ej officiell

NWS Partner AB Umeå

Aurora Iglos AB Umeå

Willhem ökar fokus på hållbarhetsarbetet

Q För att få ett tydligt fokus på hållbarhetsarbetet framåt och stödja verksamheten med spetskompetens blir Christian Forsell ny hållbarhetschef. Han har även tidigare jobbat med hållbarhet på Willhem men får nu ett utökat ansvar för bolagets övergripande hållbarhetsarbete. Samtidigt får Heléne Blennermark Zendegani ett tydligare strategiskt ansvar för bolagets sociala hållbarhetsarbete, frågor som hon arbetat framgångsrikt med på Willhem sedan 2023.

Ny vd till Thomas Concrete Group i USA

Q Den 1 juli tillträder Ryan Chandley som ny vd för svenskägda koncernen Thomas Concrete Groups dotterbolag i USA. USA är en av Thomas Concrete Groups viktigaste marknader. Totalt har företaget 85 betongfabriker i landet och dotter-

bolaget står för cirka 65 procent av koncernens totala omsättning.

Ryan efterträder då nuvarande vd Alan Wessel, som går i pension, men fortsätter som senior rådgivare inom bolaget.

Ryan Chandley har en MBA i Business Management och mer än 25 års erfarenhet av betongindustrin samt haft både operativa och kommersiella roller inom branschen.

Ny arbetande ordförande för Tengbom Q Tengboms styrelse genomför ett ledarskifte. Det innebär att Jan Mattsson lämnar sitt uppdrag som vd och styrelseordförande Olof Sand tar över som arbetande ordförande.

Han har lång erfarenhet av att leda kunskapsföretag i utveckling – med fokus på tjänsteproduktion, digitalisering och hållbar affärsutveckling. Olof har erfarenhet från byggbranschen såväl som från IT-branschen och har drivit framgångsrika verksamheter både nationellt och internationellt. Som styrelseordförande i Tengbom sedan 2023 känner han verksam-

heten väl och har god förståelse för bolagets möjligheter och utmaningar.

Carlstedt Arkitekter utser ny styrelseordförande

Q Carlstedt Arkitekter meddelar att Pelle Lindberg har utsetts till ny styrelseordförande. Han efterträder Siv Axelsson, som har varit styrelseordförande sedan 2019.

Pelle Lindberg har arbetat med utvecklingsfrågor inom fastigheter, samhällsplanering och besöksnäringen. Han är nu verksam som styrelseordförande för NoFo Hotell, tidigare var han delägare och vd för Pop House i Stockholm.

Innovationsföretagen utser ny förbundsdirektör

Q Anders Lenhoff har utsetts till förbundsdirektör för

Innovationsföretagen inom Almega.

Han har sedan oktober 2024 tjänstgjort som tillförordnad förbundsdirektör

och tillträder nu rollen permanent. Han är jurist i grunden och har över 20 års erfarenhet som regionchef för Almega Mitt och Väst.

Han blir chef för Nya bostäder på Ikano Bostad

Q Mikael Hallengren tillträder som chef för affärsområdet Nya bostäder på Ikano Bostad. I sin nya roll får Mikael ansvaret för projektutvecklingen i Sverige med fokus på att skapa värden genom hela utvecklingsprocessen och att driva en förflyttning mot en tydligare byggherreorganisation.

Mikael Hallengren har varit en del av Ikano Bostad sedan 2017, då han började som produktionschef. Senast har han haft rollen som bygg- och bostadsutvecklingschef.

Nu tar han plats i bolagets ledningsgrupp och får en nyckelroll i att leda förflyttningen mot en mer affärsdriven projektutveckling och en tydligare byggherreorganisation. Bolaget äger idag 7 300 fastigheter och har sedan starten byggt 9 000 nya bostäder.

De tar över ledningen på Smidmek

Q Morgan Palmgren blir ny vd på Smidmek. Samtidigt tillträder Linus Svensson som vice vd.

Det betyder att de båda återvänder till Peabkoncernen efter att på senare tid haft ledande roller på bland annat Serneke och fastighetsbolaget Trianon.

Morgan Palmgren har tidigare arbetat 17 år i Peabkoncernen och bland annat varit arbetschef för Bygg Bostad i region syd under tio år. Linus Svensson har 14 år i Peab bakom sig, även han bland annat som arbetschef inom samma del och region i fem år.

Med en bakgrund inom både bygg- och fastighetsbranschen uppskattar Linus Svensson att vara tillbaka i den starka Peabkoncernen.

60-åriga Fria Byggakademien firade med avslutning

Fria Byggakademien, som sedan 1965 utbildat framtida ledare i samhällsbyggnadsbranschen har nu avslutat sin 29:e seminarieserie. Sedan starten i december har eleverna deltagit på 40 föreläsningar och dialog med toppar inom svenskt näringsliv, akademien, politiken, den offentliga sektorn, kulturen och arbetstagar- och arbetsgivarförbund.

Cirka 40 elever, alla utsedda av sina företag har varje måndag kväll lagt sin tid på dessa seminarier. Utöver detta en helgövning kring hållbarhetsfrågor där en projektuppgift delades ut. Totalt har nu 1269 elever genomgått denna seminarieserie! Som bevis på avklarad utbildning och hög närvaro fick eleverna motta ett diplom och en unik glasklump, designad av Lars Englund som är känd för att bland annat formgivit 2001 års version av enkronan. En formgivare Fria Byggakademiens ursprungliga stiftare redan

Fria Byggakademien

1965 funnit att formge akademieklumpen. På den tiden en nödvändig pryl på skrivbordet för att hålla reda på telefonlapparna! Kanske inte dagens användningsområde. Av hållbarhetsskäl har tennklumpen i år ersatts av en klump i grönt glas, där glaskonstnären Matilda Kästel tog fram denna vackra glasklump utifrån ursprungsformen. Den högtidliga avslutningen var på Stockholms Byggnadsförening, där landshövding Stefan Attefall höll ett högtidstal till eleverna, eleverna redovisade inspirerande sina projektuppdrag och god middag avnjöts, där hedersledamoten Chris Heister lyfte eleverna ytterligare med ett middagstal.

Som framgår av bilden har man vad stiftarna i Fria Byggakademien kallar arbetsklädsel det vill säga högtidsdräkt. Utbildningens devis i starten var att denna utbildningsserie ska vara gratis, mycket hög nivå och utanför arbetstid.

REDAKTIONEN

Stiftarna i Fria Byggakademien består idag av Lars Benton, Anna Denell, Ann-Sophie Forsberg, Ola Månsson, Eva Nygren, Johan Skoglund och Svante Torell. Deras engagemang har varit avgörande för att upprätthålla den höga kvalitén på seminariekvällarna och att eleverna skapar starka nätverk för eleverna att nyttja i sin fortsatta utveckling i branschen.

FÖRETAGSPAKET

Eleverna från Fria Byggakademien har nu avslutat sin

Sedan

i

eleverna bland annat deltagit på ett 40-tal föreläsningar.

Håll hela företaget uppdaterat med de senaste nyheterna

50% i 12 månader för hela företaget

www.byggvarlden.se/foretagspaket

Morgan Palmgren och Linus Svensson

Pelle Lindberg

Christian Forsell

Anders Lenhoff

Ryan Chandley

Mikael Hallengren

Olof Sand

seminarieserie.

starten

december har

Trä i fokus på SM i Fågelholk

Intresset för att bygga fågelholkar bland landets skolor har i år varit rekordstort och hela 750 bidrag skickades in till SM i Fågelholk. Massiv ohyvlad gran eller furu är det material som Naturskyddsföreningen rekommenderar som byggmaterial, samt att holkarna bör har ett ingångshål på minst 28 millimeter. I övrigt är det bara att låta fantasin flöda och det märktes bland de 15 finalisterna.

Naturskyddsföreningen har arrangerat SM i Fågelholk sedan 2008 och intresset för att delta har vuxit för varje år. För att förenkla processen för landets skolor så skickas bilder på holkarna in till det första urvalet, därefter har juryn valt ut 15 finalister i tre olika kategorier uppdelat efter ålder. Juryn för SM i fågelholk uppmuntrar humor, fantasi och unik design. Finalholkarna visades upp på Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan 27-30 mars och där var bland annat tjejerna som skapat fågelholken Familjen annorlunda på plats.

– Vi ville göra våran holk naturell, utan målarfärg, så det är väldigt

Den ikoniska korvkiosken i Majorna i Göteborg har eleverna i klass 9F på Sannaskolan många goda minnen ifrån. Nu får fåglarna en egen variant med en specialmeny. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

3A på Hagaskolan i Vallentuna har byggt en extra stor Vattenmelonsholk. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

mycket kvistar och så, förklarar Linnea Nordström om hur de skapat sitt bidrag.

HENNES SYSTER ELIN förklarar att de ville använda så mycket naturmaterial som möjligt.

– Den passar in i naturen och fåglarna kommer förhoppningsvis att trivas i den.

Linnea pekar på sidan av holken och förklarar att de har satt fast en sittpinne där för de som flyttar in i holken. För att illustrera detta hade de tovat två fåglar av ull, en hackspett och en blåmes, som de placerat på pinnen.

Vi ville göra våran holk naturell, utan målarfärg

– Vi har även byggt så att ingenting ska vara farligt för naturen och fåglarna, fyller Sofie Korinth i.

De tre tjejerna skapat holken tillsammans med Felicia Zanganeh och Ester Danberg som också går i årskurs 4 på Innovitaskolan Banérporten i Stockholm.

– Vi har byggt fågelholken på fritids, fast i slöjdsalen, berättar de.

I kategorin för årskurs 4-6 tävlar de mot de fyra holkarna Fågelpost (i form av en brevlåda), Fyrholken (en fyr), Cute hungry beer och Animox som är utformad som en bok.

De övriga två kategorierna är förskoleklass upp till årskurs 3 samt årskurs 7 upp till gymnasiet. Bland dem har det byggts bland annat en fågelholk utformad som en melon, en fredsduva, en uggla som är en hyllning till den välkända artisten med samma efternamn, en eldröd drake, en korvkiosk, en brittisk telefonkiosk och en talgoxholk målad i gul och svart. För att veta vad olika fåglar trivs i har Naturskyddsföreningen sammanställt några tävlingsregler angående ingångshål, höjd och rekommenderad storlek på botten. En fördel är om holkarna går att städa ur, men det är inget krav. Den 16 april sammanställs rösterna och vinnarna i varje kategori kommer sedan att presenteras på Naturskyddsföreningens hemsida.

ANNIKA RÅDLUND

Felicia Zanganeh, Sofie Korinth och tvillingarna Linnea och Elin Nordström från Innovitaskolan Banérporten i Stockholm har byggt en holk av naturmaterial som trä, pinnar och bark och tovat fåglar av ull. FOTO: ANNIKA

De 15 finalbidragen i SM i Fågelholk visades upp 27-30 mars på Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan.

Kung Uggla har snickrats ihop av trä som täckts med glasspinnar. Holken är en hyllning till till herr Uggla som varit kung längre en dag och firar 50 år på musiktronen i år.

SM i Fågelholk

Q Arrangeras av: Naturskyddsföreningen

Q Tävlande: Skolklasser i hela landet

Q Startade: 2008

Q Inskickade tävlingsbidrag i år: 750

Q Antal finalister: 15

Q Röstning: I Naturskyddsföreningens utställning på Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan 27-30 mars samt via Naturskyddsföreningens hemsida.

Q Vinnaren utses: 16 april och presenteras på www.naturskyddsforeningen.se

Kundanpassade

Support/stöd hela vägen

Leveranssäkert

Vi utbildar alla i byggsektorn.

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.

www.byggakademin.com

Tel 010-228 15 55

RÅDLUND

Klass

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Löa friskola i Lindesberg har skapat en fågelholk i form av en fredsduva. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

FÅ

SINNESRO

TRYGGHET MED STIL

MED DEMEX

Demex har i flera decennier varit det självklara valet förhögkvalitativa stängsel och grindar som håller dig och din egendom säker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.

Demex har i decennier varit det självklara valet för högkvalitativa stängsel och grindar som håller dig och din egendom säker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.

Ett litet urval av vårt breda sortiment:

• Larmade elstaket

• Skjutgrindar

• Vikgrindar

• Industristängsel

• Kravallstaket

• Automatiska grindar

• Mobila och fasta stängsel

• Rotationsgrindar

Klicka