DEBATT
PÄ Byggföretagen jobbar man kontinuerligt med bÄde attityder och konkreta ÄtgÀrder för att öka andelen kvinnliga medarbetare i branschen, skriver Tanja Rasmusson, nÀringspolitisk chef, Byggföretagen.
Varje litet framsteg för kvinnor mÄste stÀndigt försvaras
Vi var pÄ hockey hÀrförleden. Mitt lag vann, ölen var kall och klacken var magisk. Det finns nÄgot förföriskt i den dÀr rÄa gemenskapen som kommer av att samlas i grupp och vilja nÄgot tillsammans.
Men min upplevelse av det dĂ€r underbara gemensamma solkades av ett par överförfriskade röster som skrek â ska vi kalla det för âmustiga invektivâ?
Ni vet vilka jag menar. Stark ilska riktades mot motstĂ„ndarlaget och domarna om vartannat. Vartenda ord, varenda mening, hĂ€rrörde frĂ„n kvinnan. Kvinnors könsdelar och kvinnors sexuella vandel. Inget av dem sĂ€rskilt fördelaktigt. För att uttrycka det milt. Sedan har vi det motsatta beteendet â förment vĂ€nligt men lika oönskat. Att bli tvĂ„ngskramad nĂ€r man strĂ€cker fram handen för att hĂ€lsa. Att bli kallad för snuttifierande diminutiv i professionella sammanhang.
Det kÀnns oerhört gammalmodigt och passé att uppröras över detta Är 2025. Men tyvÀrr mÄste man det.
Varje litet ynka framsteg för kvinnor i mansdominerade branscher mĂ„ste stĂ€ndigt försvaras. Det Ă€r som med demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter â de behöver Ă„tervinnas och befĂ€stas dagligen, för de Ă€r inte sjĂ€lvklara ens i de mest liberala sammanhang. Fernissan Ă€r tunn och mĂ€nskligheten verkar Ă„terfalla till apstadiet i trĂ€ngda situationer.
Byggbranschen Àr tyvÀrr en av mÄnga sektorer dÀr det fortfarande finns sexism och trakasserier, vilket kan hindra en bredare rekryteringsbas och fler kvinnliga medarbetare.
Att beklaga sig över problemet Àr bÄde deppigt och okonstruktivt. SÄ vad gör vi Ät det?
Det saknas inte expertis, forskning och goda exempel. Akademiker och offentliga utredare har belyst ojÀmstÀlldheten i branschen och kommit med förslag och riktlinjer. Fack och arbetsgivare lyfter frÄgan. Flera av Byggföretagens medlemmar arbetar aktivt med en jÀmnare könsfördelning genom mentorsprogram.
Men arbetet mot dÄliga attityder mÄste ocksÄ levas i vardagen. Ledare pÄ varje företag eller organisation mÄste visa vÀgen. Och ledare Àr fler Àn bara de i beslutsfattande position: En ledare har mer inflytande i en grupp Àn övriga medlemmar i gruppen och har som uppgift att understödja arbetet för att kunna prestera tillsammans.
Informellt ledarskap Ă€r lika viktigt som formellt. Ăr du en person med inflytande i din grupp kan du göra mycket för att förĂ€ndra attityder, oavsett om du Ă€r kvinna eller man.
PÄ Byggföretagen jobbar vi kontinuerligt med bÄde attityder och konkreta ÄtgÀrder för att öka andelen kvinnliga medarbetare i branschen, pÄ alla nivÄer. Varje region har ett kvinnligt nÀtverk, med en
Sett ur ett bredare perspektiv kommer tullar att pÄverka global handel och priser.
Anders Danielsson, Skanska
VÀrmland har mÄnga och lÄnga traditioner inom trÀindustrin och vill vara en ledande region
Cecilia Alte, Region VĂ€rmland
bransch- och föreningsansvarig som stöttar. Vi har en nationell samordnare för de regionala nÀtverken, som bidrar med rÄd och stöd och ser till sÄ att verksamheten Àr likvÀrdig över landet. I nÀtverken fÄr yrkesverksamma kvinnor utbyta erfarenheter och diskutera branschfrÄgor.
Vad kan du som man och medarbetare göra dÄ? Det viktigaste Àr att inte sÀrbehandla kvinnor - inte ens av vÀlvilja. Jag minns nÀr jag var halv-ung pÄ mitt första jobb och höll upp dörren Ät en Àldre man. Han blev nÀstan upprörd för det skulle vara tvÀrtom. Men varför dÄ? Artighet mÄste vÀl vara könsneutralt?
Jag tror att kvinnor generellt vill bli sedda som mÀnniskor, inte som en representant för sitt kön. Att fÄ vara en i gÀnget - bedömd efter kompetens och förmÄga. Ibland behövs sÀrlösningar för att skapa en god arbetsmiljö, sÄsom anpassade byggbodar eller utrustning anpassad för kvinnokroppen.
Oftast klarar vi det som mÀn klarar, pÄ en modern arbetsplats i en modern sektor. Det vi dÀremot vill slippa Àr att höra könsord eller andra tillmÀlen som förminskar kvinnor och befÀster fördomar. Och hÀr behöver vi alla sÀga ifrÄn nÀr det hÀnder, markera att det inte Àr acceptabelt.
Om jag sade ifrÄn till den vrÄlande mannen pÄ lÀktaren? Nej. Det behövdes inte. Det gjorde hans killkompis.
Vi har haft den hÀr tÀtningen pÄ plats och testat i ugnen dÀr vi kommit upp mot 900 grader
Anders Rosenkilde, Lunds universitet
Vi ville göra vÄran holk naturell, utan mÄlarfÀrg, sÄ det Àr vÀldigt mycket kvistar och sÄ
Linnea Nordström, holkbyggare
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
TrÀprojekt i city
Göteborg Grand Central byggs med trÀstomme för hÄlla nere husets vikt och för att minska koldioxidavtrycket. Stationsdelen kommer att klassas som Breeam Excellent och kontorsdelen som Outstanding.
ĂsternĂ€svĂ€gen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Reporter: n Annika RĂ„dlund annika.radlund@svenskamedia.se
Layout: n Emil Hansson
Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
AnnonsförsĂ€ljning/platsannonsering: n Jon Ăst, 072â-â231â69â08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072â-â401â05â44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651â-â69â90â08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressĂ€ndring: MĂ„ndag-Fredag: 08.00â10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
Construction & Property
FastighetsÀgare? Vi fattar dig.
Alla fastighetsĂ€gare delar en gemensam önskan â att förvaltningen av deras fastigheter bara fungerar utan problem.
DĂ„ Ă€r vi pĂ„ Elon Business â Construction & Property din perfekta lokala partner för att sĂ€kerstĂ€lla att alla vitvaror i dina hyresfastigheter alltid fungerar som de ska. Vi Ă€r nĂ€ra dig och redo att hantera reparationer eller utbyte av produkter direkt. VĂ„rt nĂ€tverk av butiker tĂ€cker hela Sverige med licensierade servicestĂ€llen, egna installatörer, lokala showrooms och lager. Dessutom samarbetar vi med flera varumĂ€rken för köp, service och installation, samt tar hand om bortforsling.
LÀs mer pÄ elonbusiness.se eller fÄ en personlig kontakt direkt pÄ jessica.soderlindh@elongroup.se
Nu erbjuder vi Àven professionell tvÀttutrustning
Elon Business Ă€r en nordisk helhetsleverantör, byggd pĂ„ lokalt entreprenörskap. Vi hjĂ€lper alla typer av företag med produkter för att inreda alla typer av lokaler â frĂ„n bostĂ€der och kontor till hotell, samt tjĂ€nster för distribution, lagerhĂ„llning och logistik.
Skanska tecknar avtal pÄ en miljard
Q Skanska har tecknat avtal med Stockholm Exergi om att lÀgga grunden och bygga en kaj för den kommande anlÀggningen Beccs Stockholm, en anlÀggning för infÄngning och permanent lagring av koldioxid.
Kontraktet Àr vÀrt cirka 990 miljoner kronor vilket kommer inkluderas i orderingÄngen för Skanska Sverige i det andra kvartalet 2025.
Arbetena med den nya Beccs-anlÀggningen startar omgÄende och planeras att vara klara under 2028.
6 av 10
...företag inom byggbranschen anvĂ€nder inte AI i dag, enligt Ă„rets ramirentrapport. Statistik dĂ€rifrĂ„n visar att andra digitala verktyg blir allt vanligare â och att intresset för AI Ă€r pĂ„ uppgĂ„ng. 22 procent av respondenterna tror att deras arbetsplats kommer att anvĂ€nda AI inom 2-5 Ă„r. 10 procent av företagen anvĂ€nder i dag AI för administration.
Bostadsbyggarna inte lika positiva
Q Resultatet frÄn den senaste Bobyggarbarometern frÄn Prognoscentret visar att den stigande optimism som genomsyrat de senaste kvartalen nu klingat av. Bostadsutvecklare och smÄhusleverantörer tror nu endast pÄ en mycket försiktig ljusning under andra kvartalet.
â NedgĂ„ngen Ă€r vĂ€ntad. En stökig omvĂ€rld gör avtryck Ă€ven bland hushĂ„llen vilket bostadsutvecklarna och smĂ„husleverantörerna sannolikt tagit i beaktande. Tullar, stigande inflationstendenser och en oro för ovĂ€ntade rĂ€ntehöjningar pĂ„verkar hushĂ„llen och riskerar dĂ€mpa deras efterfrĂ„gan pĂ„ nyproducerade bostĂ€der, sĂ€ger Ellinor Lindström, vd pĂ„ Prognoscentret.
Samarbetet avser flera projekt inom VĂ€nersborgs kommun. FOTO: VĂNERSBORGS KOMMUN
NCC i samarbete med VĂ€nersborg Q NCC och VĂ€nersborgs kommun tecknar ett strategiskt samarbetsavtal gĂ€llande flera utvecklingsprojekt inom VĂ€nersborgs kommun. Samarbetet omfattar om- och nybyggnation av Sportcentrum, BrĂ€tte ridskola, Ăxnereds förskola samt tillhörande arbeten och anlĂ€ggningar vilket ska ske etappvis under 2025â2027. Projekten Ă€r, enligt pressmeddelandet frĂ„n NCC, baserade pĂ„ kommunens beslutade mĂ„l- och resursplan för perioden. Arbetet med projektering och planering av projekten pĂ„börjas omgĂ„ende.
Om nÄgra veckor faller domen
Den 7 maj fattar Mark- och miljödomstolen beslut om Heidelberg Materials fĂ„r fortsĂ€tta bryta kalk i Slite. För fyra Ă„r sedan avvisades ansökan, vilket följdes av en betongkris. â Tiden som gĂ„tt sedan förra tillfĂ€llet har gjort att vi kunnat samla in mer data, sĂ€ger kommunikationschef Emma Sjöberg.
I juli 2021 avvisade Mark och miljööverdomstolen Heidelberg Materials (tidigare Cementa) lÄnga tillstÄndsansökan med motiveringen att man inte hade tillrÀckligt med underlag för att bedöma miljökonsekvenserna av verksamheten. En betongkris följde, vilken rÀddades upp av regeringen hösten 2021 dÄ man gav betongjÀtten ett tillfÀlligt brytningstillstÄnd. I slutet av 2022 beviljade ocksÄ Mark och miljödomstolen det nuvarande fyraÄriga tillstÄndet som löper ut i december 2026. Verksamheten i Slite stÄr för omkring 75 procent av landets cementförsörjning.
MEN INNAN DESS vill Heidelberg Materials ha ett lÄngsiktigt 30-Ärigt brytningstillstÄnd pÄ plats. Ansökan skickades in i december 2023 och nu i vintras, 31 januari 2025, avslutades huvudförhandlingen för ansökan. Markoch miljödomstolen gjorde Àven under förhandlingen observationer pÄ plats, dÀrefter har skriftvÀxling följts mellan parterna.
â Vi Ă€r nöjda med huvudförhandlingen och det har varit givande diskussioner. Vi har fĂ„tt konkreta frĂ„gor frĂ„n domstolen och myndigheterna som vi besva-
Verksamheten i Slite stÄr
rat utförligt. Nu vÀntar förhoppningsvis en fortsatt konstruktiv dialog och dÀrefter ett besked som ger oss förutsÀttningar att driva och utveckla verksamheten pÄ bÀsta sÀtt, sade fabrikschef Matilda Hoffstedt efter avslutad huvudförhandling.
Emma Sjöberg Àr kommunikationschef för bolagets verksamheter i norra Europa.
Q Vilka Àr nyckelfrÄgorna?
â I prövningen Ă€r verksamhetens pĂ„verkan pĂ„ vatten, arter och na-
turvÀrden centrala och vi har gjort mycket omfattande utredningar i samband med ansökan. Heidelberg Materials kommer dessutom att investera cirka 1,5 miljarder kronor för skydd av vatten och natur.
Q Vad talar för att det gÄr bÀttre den hÀr gÄngen Àn 2021 nÀr ansökan avvisades?
â Tiden som gĂ„tt sedan förra tillfĂ€llet har gjort att vi kunnat samla in mer data och ytterligare förstĂ€rkt vĂ„ra mĂ€tningsunderlag, samt gjort fler studier.
Q Hur ser ni pÄ risken att vi stÄr inför Ànnu en cementkris?
â VĂ„r ansökan Ă€r mycket gedigen,
och vi presenterar ett vÀldigt omfattande och heltÀckande material. Nu Àr det upp till domstolen att göra en saklig bedömning av ansökan, sÀger Emma Sjöberg.
Heidelberg Materials söker tillstÄnd om att fÄ bryta maximalt 114 miljoner ton sten, fördelat pÄ 3,8 miljoner ton per Är under en period om 30 Är. LÀnsstyrelsen pÄ Gotland har, i första hand, satt sig emot ett 30-Ärigt brytningstillstÄnd eftersom man anser att de potentiella skadorna pÄ vatten och naturmiljö riskerar att bli för stora. I andra hand yrkar man pÄ att vissa justeringar görs i ansökan. Den 7 maj meddelas domen av Mark och miljödomstolen.
HENRIK EKBERG
Tre tungviktare om tullarnas pÄverkan
Det rÄder stor osÀkerhet kring eventuellt införande av nya tullar. Det senaste beskedet Àr att de pausas men vad skulle tullarna fÄ för konsekvenser för byggbranschen? HÀr ger tre branschaktörer sin syn pÄ vilka effekter de kan fÄ.
OsÀkerheten kring USA:s eventuella införande av nya tullar Àr stor. Det gÄr inte att utesluta att de kommer införas trots allt nÀr den paus pÄ 90 dagar som aviserats löpt ut. Det Àr Àven oklart om det Àr en förhandlingstaktik frÄn den amerikanske presidentens sida eller om det Àr en lÄngsiktig ekonomisk strategi. Men med utgÄngspunkt att tullarna blir av uttalar sig företrÀdare för Skanska, Byggföretagen och fackförbundet Byggnads om vilka effekter de tror att de nya tullarna kan fÄ för byggbranschen.
Q Fredrik Isaksson, chefsekonom Byggföretagen:
â Vi kommer med största sannolikhet fĂ„ se en minskad vĂ€rldshandel och dĂ€rmed lĂ€gre tillvĂ€xt i vĂ€rldsekonomin. För en handelsberoende ekonomi som den svenska betyder det lĂ€gre aktivitet och att resurser behöver lĂ€ggas pĂ„ annat Ă€n att utveckla produktiv verksamhet. Det i sin tur riskerar att leda till minskad efterfrĂ„gan pĂ„ bygginvesteringar inom industrin och andra delar av nĂ€ringslivet. Större osĂ€kerhet bland hushĂ„llen kring vart inflation och rĂ€ntor tar vĂ€gen kan ocksĂ„ ge en svagare efterfrĂ„gan pĂ„ nya bostĂ€der. Det Ă€r alltsĂ„ frĂ€mst de indirekta effekterna frĂ„n tul llarna i form av minskad ekonomisk tillvĂ€xt som pĂ„verkar byggbranschen i Sverige.
Fredrik Isaksson, chefsekonom Byggföretagen, Anders Danielsson, vd och koncernchef Skanska och Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads. FOTO: BYGGFĂRETAGEN, SKANSKA, THERESE PERMAN/BYGGNADS
Q Kan det fĂ„ effekter pĂ„ prisutvecklingen pĂ„ byggmaterial? â Det beror mycket pĂ„ vilka motĂ„tgĂ€rder som EU och andra lĂ€nder vidtar mot USAs tullmurar.
Ta exempelvis de höga tullarna pÄ stÄl och aluminium som ju skulle kunna leda till stigande vÀrldsmarknadspriser pÄ metaller, vilket Ä smÄningom slÄr igenom i ökade kostnader för allt ifrÄn maskiner till vvs- och elmateriel.
Samtidigt slÄr tullarna allra hÄrdast mot den amerikanska ekonomin och en svagare tillvÀxt i USA kan leda till minskad efterfrÄgan pÄ virke och andra byggmaterial som prissÀtts pÄ vÀrldsmarknaden och dÄ skulle ju en dÀmpad prisökningstakt kunna bli följden.
Q Anders Danielsson, vd och koncernchef Skanska:
â Som utgĂ„ngspunkt Ă€r byggindustrin i sin natur lokal, och vi har haft en nĂ€rvaro i USA sedan
1970-talet. SÄ vi exporterar inga varor eller tjÀnster till USA. Det som Àr viktigt för oss Àr pÄverkan pÄ leveranskedjan och kostnader.
Q Kan det fÄ effekter pÄ prisutvecklingen pÄ byggmaterial?
â Sett ur ett bredare perspektiv kommer tullar att pĂ„verka global handel och priser. Precis som alla andra mĂ„ste vi anpassa oss till förĂ€ndringar pĂ„ marknaden. Med det sagt kommer tullarna att vara konkurrensneutrala pĂ„ den lokala marknaden.
Q AllmÀn kommentar?
â Sammanfattningsvis hĂ„ller vi fast vid vĂ„r strategi. Det vill sĂ€ga att vara selektiva, fokusera pĂ„ kostnader och ha högt kommersiellt fokus nĂ€r det gĂ€ller vilka projekt vi kommer att satsa pĂ„. BĂ„de i Europa och i USA.
Q Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads:
â Det finns en vĂ€ldigt stor osĂ€kerhet kring vad det hĂ€r innebĂ€r pĂ„ lĂ€ngre sikt, men den stora oron som jag ser det Ă€r att ett handelskrig kan förlĂ€nga lĂ„gkonjunkturen, ge nytt liv Ă„t inflationen och i förlĂ€ngningen tvinga fram rĂ€ntehöjningar. Och med tanke pĂ„ bristen av bostadspolitik i Sverige sĂ„ vet vi allt för vĂ€l vilka katastrofala effekter det har pĂ„ byggandet hĂ€r.
Q AllmÀn kommentar?
â Genomförandet och argumentationen bakom Ă€r ovanligt korkad, till och med för att vara Trump. Ăven om vi inte ska drabbas av panik mĂ„ste vi Ă€ndĂ„ vara beredda pĂ„ att agera snabbt. Det som gör mig riktigt orolig Ă€r att vi har redan sett hur oförmögna den sittande regeringen Ă€r pĂ„ att hantera rĂ€ntehöjningarnas effekter pĂ„ byggandet.
LÀngre svar frÄn aktörerna finns att lÀsa pÄ ByggvÀrlden.se
SAMUEL KARLSSON
Beccs Stockholm. BILD: SKANSKA
för omkring 75 procent av landets cementförsörjning.
Matilda Hoffstedt
Mutbrotten allt grövre inom byggsektorn
Bygg- och anlÀggningsbranschen sticker ut pÄ allt fler mindre smickrande sÀtt nÀr det gÀller mutbrottslighet i Sverige. Det visar RÀttsfallssamlingen 2024 frÄn Institutet Mot Mutor, IMM, som ger en sammanfattande bild över samtliga svenska mutbrottsdomar.
Dels stÄr bygg- och anlÀggningsbranschen för nÀstan 20 procent av alla mutbrottsdomar 2024. Dels blir mutbrotten allt grövre. Grovt givande av muta ökade kraftigt i svenska mutbrottsdomar under 2024. Denna brottsrubricering stod för nÀstan hÀlften av de fall dÀr den Ätalade dömts för givande av muta. Och hÀr stod bygg- och anlÀggningsbranschen för över 40 procent.
â Bygg- och anlĂ€ggningsbranschen har under sĂ„ mĂ„nga Ă„r, globalt och hĂ€r hemma i Sverige, varit en högriskbransch. Men istĂ€llet för att branschen ska visa pĂ„ framsteg i antikorruptionsarbetet Ă€r bilden att mutbrotten blivit grövre, sĂ€ger Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. NĂ€r antalet företagare ökar bland mutbrottslingarna medför det ocksĂ„ att deras företag drabbas. Antalet utdömda företagsböter i samband med mutbrottsdomar ökade med 200 procent under 2024, frĂ„n 2 stycken 2023 till 6 stycken i fjol. Ăven hĂ€r dominerar bygg och anlĂ€ggning med hĂ€lften av dessa. I bygg- och anlĂ€ggningsbranschen handlar det om stora summor nĂ€r det kommer till mutor. I fjolĂ„rets mutbrottsdomar förekommer mutor pĂ„ allt frĂ„n miljonbelopp i pengar till anlĂ€ggandet av en grĂ€sfotbollsplan till ett vĂ€rde av drygt en miljon kronor samt lĂ€gen-
hetsrenovering till ett vÀrde av nÀrmare tre miljoner kronor.
I nÀstan en tredjedel av mutbrottsdomarna 2024 handlar det om vÀnskapskorruption, dÀr allt frÄn tidigare arbetskollegor till jaktkamrater favoriseras. De förekommer sÄvÀl i relationer mellan offentliga och privata aktörer som mellan tvÄ privata aktörer.
VÀnskapskorruption leder till förtroendeskada, snedvridning av konkurrens och att den som Àr bÀst lÀmpad inte vÀljs. Det kan i sin tur leda till stora merkostnader.
2 av de 9 domar dÀr vÀnskapskorruption förekommer 2024 rör relationer mellan tvÄ privata aktörer, bÄda i sektorn bygg och anlÀggning.
I rapporten frÄn Institutet mot mutor kan man ocksÄ lÀsa att den typiske mutbrottslingen har de senaste fem Ären varit en man mellan 42 och 52 Är. Givaren av mutan arbetar oftast inom privat sektor. Tagaren av mutan arbetar oftast inom offentlig sektor.
Den vanligaste mutan Àr pengar, följt av resa, dÀrefter kommer mat & dryck och slutligen personlig tjÀnst.
SAMUEL KARLSSON
Röda flaggor som varnar för mutor:
1. Homogena grupper i privata och offentliga transaktioner utgör en risk dÄ de kan skapa och upprÀtthÄlla en gemensam korruptionskultur. TÀnk sportevenemang, kompisrekryteringar, nya verandor, gruppaktiviteter med leverantörer.
2. Samma leverantör anvÀnds under lÄng tid.
3. Sena förÀndringar i kravspecifikationer.
4. SkrĂ€ddarsydda kravspecifikationer med överdrivna âskallâ krav.
5. Omfattande direktupphandling.
6. âEffektivaâ (icke-transparenta) möten med budgivare.
7. Ovanligt smÀrtfri förhandlingsprocess trots avsaknad av tillrÀckliga expertkunskaper.
8. Förslag pĂ„ nya genvĂ€gar i beslutsprocess eller attestordning som del av âeffektiva affĂ€rerâ.
9. Företaget, organisationen, eller myndigheten Àr drabbad av en eller flera av de fyra olika företagskulturerna: blindhetens kultur, tyst kultur, informell regelkultur och/ eller effektivitetskultur.
10. StĂ€ndiga hĂ€nvisningar till sunt förnuft och âcommon senseâ, istĂ€llet för verkligt kompetensfrĂ€mjande inom omrĂ„det mutor och korruption.
Slutspurten för Centralen-etappen
Hela tunneln i VÀstlÀnkens Centralen-etapp Àr nu fÀrdiggjuten. DÀrmed ÄterstÄr bland annat fÀrdigstÀllande av entréer och installationsarbeten innan NCC:s slutbesiktning i december. NÀsta Är ska VÀstlÀnkens första etapp stÄ klar.
Den sista takdelen av Centralen-tunneln har nyligen gjutits klart utanför Nordstans norra entré. Enligt Trafikverket tog arbetet ungefÀr sju timmar och krÀvde omkring 200 kubikmeter betong.
â Det var en liten men betydelsefull gjutning. Det innebĂ€r att vi Ă€r klara med nĂ€stan all konstruktionsbetong och att vi har en genomgĂ„ende betongtunnel genom hela etapp Centralens strĂ€cka. Under april pĂ„börjar vi arbetet med att Ă„terfylla marken utanför Nordstan, sĂ€ger Per Fahlman, produktionsledare pĂ„ deletapp Centralen pĂ„ Trafikverket.
AV ETAPP CENTRALENS 1 800 meter lÄnga strÀcka Àr en stor del av marken redan ÄterstÀlld. Och flera byggnader Àr ocksÄ pÄ vÀg att resas ovanför tunneln. Som Park Central, som NCC och Jernhusen bygger tillsammans, och den intilliggande Grand Central som Peab nu uppför. Marken utanför Nordstan planeras vara Äterfylld och klar i slutet av april. DÀrefter ÄterstÄr bara nÄgra fÄ arbeten ovan mark.
â MĂ„nga av vĂ„ra arbeten Ă€r klara. Nu Ă€r det frĂ€mst installationsarbeten och tester av tekniska system inne i tunneln som pĂ„gĂ„r för fullt. Det som Ă„terstĂ„r ovan mark Ă€r att fĂ€rdigstĂ€lla vĂ€stra entrĂ©erna norr om Nordstan, den södra byggs ihop med Nordstan och den norra vid Castellumhuset, som byggs senare. Ă terstĂ„r ocksĂ„ gör att bygga led-
NÀr Centralen-tunneln nu Àr fÀrdiggjuten kommer bland annat VÀstlÀnkens vÀstra entréerna att byggas norr om Nordstan. En av entréerna byggs Àven ihop med köpcentrumet.
ningsstrÄk utanför Nordstans norra entré, sÀger Per Fahlman. För att Äterfylla marken utanför Nordstan krÀvs ungefÀr 25 000 ton material som ska levereras av runt 700 lastbilar. Bland annat kommer man att ÄteranvÀnda krossad betong frÄn gamla gjutningar.
â Genom att Ă„teranvĂ€nda betong bidrar vi till en mer hĂ„llbar byggprocess. Samtidigt minskar vi behovet av transporter och deponikostnader för gammal betong, samt kostnader för nytt material, sĂ€ger Per Fahlman.
Q Hur ser byggprocessen ut i övrigt fram till att etappen ska stÄ klar i december 2026?
â Vi har redan lĂ€mnat cirka 800 meter till BEST-entreprenaden (som Infranord och franska TSO S.A.S utför, reds.anm), detta gjordes i augusti förra Ă„ret och berör strĂ€ckan frĂ„n Hisingsbron över E6 till Ăstra entrĂ©n. FrĂ„n Ăstra entrĂ©n och vĂ€s-
terut pÄgÄr vÄra arbeten med iordningstÀllande av stationsrummet med perronger, rulltrappor,hissar, stensÀttning och installationer av alla teknikslag, sÀger Per Fahlman och fortsÀtter:
â BEST kommer att överta resterande delar av stationsrummet första augusti 2025. Sedan Ă„terstĂ„r installationer i vĂ„ra serviceutrymmen i vĂ€stra delen och fĂ€rdigstĂ€llande av entrĂ©erna. Etappens entreprenör NCC har slutbesiktning sista december i Ă„r. Sedan startar all testning och provkörning av anlĂ€ggningen och den tar cirka ett Ă„r, berĂ€ttar Per Fahlman.
Ganska nyligen utfördes ocksĂ„ en av VĂ€stlĂ€nken-projektets största byggtekniska utmaningar nĂ€r Hisingsbron lyftes upp frĂ„n tvĂ„ tillfĂ€lliga brostöd â som i sin tur vi-
nya kraftvÀrmeverket kommer att
Peab anlitas för kraftvĂ€rmeverk i Ărtofta
Q Peab har fĂ„tt uppdraget att bygga ett kraftvĂ€rmeverk i Ărtofta. BestĂ€llare Ă€r Kraftringen Energi och kontraktssumman uppgĂ„r till 388 miljoner svenska kronor.
Verket kommer att komplettera det befintliga och ersÀtta vissa Àldre produktionsenheter. KraftvÀrmeverket kommer att omfatta en huvudbyggnad pÄ 11 300 kvadratmeter bruttoarea.
Uppdraget Àr en totalentreprenad avseende bygg och mark. Arbetet kommer att pÄbörjas sommaren 2025 och berÀknas stÄ klart i vintern/ vÄren 2028. Projektet orderanmÀls i det första kvartalet 2025.
Byggdialog ingĂ„r ramavtal med Telge Fastigheter AB. BILD: SĂDERTĂLJE KOMMUN
Tecknar ramavtal med Telge Fastigheter
Q Byggdialog tecknar ramavtal med Telge Fastigheter AB. Ramavtalet avser bland annat en ny skola och idrottshall i Enhörna, fyra ombyggnadsprojekt och en evakueringsbyggnad och nya lokaler till Kustbevakningen i SödertÀlje. Ombyggnadsprojekten Àr av varierande omfattning dÀr det bland annat ingÄr ombyggnation till anpassad skolverksamhet i tvÄ befintliga skolor.
Ramavtalet löper över fyra Är och har en takvolym pÄ 550 miljoner kronor.
2 500
FOTO: HENRIK EKBERG
lade pĂ„ 16 stycken 68-meter lĂ„nga betongfyllda stĂ„lpĂ„lar â för att placeras pĂ„ VĂ€stlĂ€nkens tunneltak. Planeringsarbetet för detta moment pĂ„börjades redan 2021 och involverade broförvaltare, geotekniker, mĂ€tningsingenjörer och experter pĂ„ tunga lyft.
VID UTFĂRANDET placerades 24 hydrauliska domkrafter under brostöden, tolv under varje. DĂ€refter lyftes bron tvĂ„ millimeter, den totala vikten berĂ€knades till nĂ€rmare 1 000 ton och arbetet tog fyra timmar. Under tiden kapades de betongfyllda stĂ„lpĂ„larna. DĂ€refter kunde bron gjutas fast i det nya lĂ€get pĂ„ VĂ€stlĂ€nken-tunneln. â Lyftet gick bra och kunde genomföras utan att störa trafiken. Att genomföra en avvĂ€xling av denna storlek och komplexitet Ă€r unikt i Sverige, sĂ€ger Per Fahlman.
HENRIK EKBERG
... personer inom yrkesgruppen Snickare, murare och anlÀggningsarbetare saknades det tredje kvartalet, enligt siffror frÄn SCB:s undersökning Lediga jobb. Totalt saknades 70 000 personer inom olika yrken runt om i Sverige. Den yrkesgrupp dÀr det saknades flest personer var IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare med flera, dÀr saknades 4 700 personer.
WĂ€stbygg bygger logistik i Falkenberg
Q Efter genomförd Fas 1 i samverkan har WÀstbygg Gruppens koncernbolag Logistic Contractor tecknat entreprenadavtal om att uppföra en logistikanlÀggning pÄ cirka 38 000 kvm i Falkenberg. BestÀllare Àr Astoria Fastighets AB. OrdervÀrdet uppgÄr i till 235 mkr och anlÀggningen ska certifieras enligt Breeam pÄ nivÄn Excellent. Produktionsstart kommer att ske omgÄende, och anlÀggningen ska lÀmnas över till bestÀllaren i april 2026.
Det
byggas bredvid det befintliga. FOTO: KRAFTRINGEN / PETTER DUVANDER
Per Fahlman
Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. FOTO: IMM
Ăkade kontroller men liten andel riktad mot bygg
Under fjolÄret ökade antalet myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Men totalt var det bara 13 procent av alla kontroller som genomfördes mot byggsektorn.
â Det Ă€r mycket mer komplext att genomföra en kontroll pĂ„ en byggarbetsplats Ă€n i ett restaurangkök, sĂ€ger Arne Alfredsson, chef för myndighetssamverkan pĂ„ Arbetsmiljöverket.
Under 2024 genomförde Arbetsmiljöverket totalt 3 766 myndighetsgemensamma fysiska kontroller. Det framgick nÀr Ärsrapporten för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet presenterades av Arbetsmiljöverket. Totat Àr det nio myndigheter som ingÄr i samarbetet pÄ sju regionala A-krimcenter.
AV ALLA KONTROLLER som genomfördes förra Äret var 499 riktade mot byggbranschen. Det Àr nÀrmare hÀlften om man jÀmför med antalet kontroller mot exempelvis hotelloch restaurangbranschen under samma period. Trots att det finns en stor medvetenhet om att fusket Àr utbrett bland oseriösa byggföretag finns det begrÀnsningar för hur mÄnga kontroller man kan genomföra.
Vi ser en stor vikt att samverka med arbetsmarknadens parter
â Det Ă€r sĂ„ mĂ„nga saker vi vill titta pĂ„ nĂ€r vi genomför en kontroll pĂ„ en byggarbetsplats. Vi vill titta pĂ„ belastningsergonomi, arbetsmiljöplan, fallrisker och mycket. Och det sammantaget med att Skatteverket ska göra sina kontroller av personalliggare och polismyndigheten letar efter mĂ€nniskor som inte fĂ„r vistas pĂ„ arbetsplatsen. Det blir rĂ€tt omfat-
tande och tidsÄtgÄngen blir större.
Det krÀver ocksÄ mer efterarbete Àn om man genomför en kontroll mot en restaurang, sÀger Arne Alfredsson.
Q Inom byggbranschen upplever mÄnga seriösa företag att det Àr ett stort problem. Hur ser ni pÄ det fortsatta arbetet för att stÀvja fusket?
â VĂ„r ambition Ă€r att öka vĂ„r tillsyn mot bygg. Vi ser en stor vikt att samverka med arbetsmarknadens parter för att bli bĂ€ttre pĂ„ vilka det Ă€r vi ska besöka. Vilka fenomen finns pĂ„ byggarbetsplatser och vilka företag kan vara intressanta att kontrollera.
Q Hur kan ni identifiera vilka företag som kan vara oseriösa och som bör kontrolleras?
â Genom den nya sĂ„ kallade Luffa-lagstiftningen sĂ„ har vi möjligheter att dela information med varandra mycket mer Ă€n tidigare. Genom att fĂ„ mer uppgifter samkörda mellan olika myndigheter kan vi bli mer trĂ€ffsĂ€kra och fĂ„ ett bĂ€ttre urval nĂ€r vi genomför vĂ„ra kontroller.
Q Behöver Àven de som anlitar byggföretag bli mer uppmÀrksamma nÀr det gÀller oseriösa aktörer som exempelvis nÀr det handlar om offentliga upphandlingar?
â Vi pratar mycket med upphandlingsmyndigheten och med kommuner och regioner för att belysa problemet. Det handlar om 900 miljarder kronor som upphandlas av statliga myndigheter, regioner och kommuner. Det Ă€r extremt mycket pengar. Det vill till att varje upphandlare tar sitt ansvar för att de entreprenörer och underentreprenörer som vĂ€ljs ut Ă€r seriösa.
Q Har du nÄgot exempel dÀr A-krimcentrenas arbete varit framgÄngsrikt?
â Vi vet att arbetet Ă€r framgĂ„ngs-
Byggföretagen: âDet Ă€r gryningstid för byggsektornâ
Enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos tar bostadsbyggandet fart nĂ€sta Ă„r. Men Ă€n mer fart kan det bli om regeringen slĂ€pper handbromsen, menar Catharina ElmsĂ€ter-SvĂ€rd. â Byggindustrin kan öka ytterligare om regeringen genomför lĂ€ttnader av amorteringskrav och bolĂ„netak, sĂ€ger hon.
Enligt Byggföretagen stiger bostadsbyggandet svagt i Är och nÀsta Är. Catharina ElmsÀter-SvÀrd kallar det för en gryningstid för byggsektorn och menar att bygginvesteringarna nÀsta Är kommer att vÀxa snabbare Àn ekonomin som helhet. Men konjunkturen Àr fortfarande utmanande, enligt ElmsÀter-SvÀrd, vd för Byggföretagen.
28 000 pÄbörjade lÀgenheter förra Äret förvÀntas bli 31 000 byggstartade lÀgenheter nÀsta Är, enligt rapporten.
Catharina ElmsÀterSvÀrd.
â Ăkade inkomster och lĂ€gre rĂ€ntor bidrar till en viss vĂ€ndning i bostadsbyggandet.
Samtidigt vet vi att byggindustrin kan bygga ytterligare 30 000 bostÀder under en 10 Ärs-period om regeringen genomför föreslagna lÀttnader av amorteringskrav och bolÄnetak, sÀger Catharina ElmsÀter-SvÀrd.
Enligt prognosen fortsÀtter ocksÄ byggandet av lokaler att öka.
rikt. Ta SÀlen och Idre som exempel dÀr vi kan se att det Àr mÄnga som inte borde fÄ bygga. DÀr har vi gjort stora insatser för att motverka fenomenen, sÀger Arne Alfredsson.
DEN NYA LAGEN om uppgiftsskyldighet (2024:307) har möjliggjort ett mer effektivt informationsutbyte mellan myndigheterna, vilket lett till mer trÀffsÀkra kontroller och snabbare ÄtgÀrder. Lagen har ocksÄ stÀrkt möjligheterna att ingripa mot företag som genom fusk och brott
utnyttjar arbetstagare och vĂ€lfĂ€rdssystemen. De ökade myndighetsgemensamma kontrollerna har generat 91 miljoner kronor i Ă„terkrav, nekade utbetalningar, avgifter och höjda skatter. Men totalt rĂ€knar man med att arbetslivskriminaliteten omfattar 100 â 150 miljarder kronor.
â MĂ„nga gĂ„nger ser vi att den organiserade brottsligheten ligger bakom och att de tjĂ€nar stora pengar pĂ„ arbetslivskriminalitet. Det gĂ„r hand in hand.  sĂ€ger Kristian
Halldén, tillförordnad enhetschef för sektionen för myndighetssamverkan pÄ NOA. Alla myndigheter Àr inte med pÄ alla fysiska kontroller. Polismyndigheter registrerade 2 340 besök pÄ arbetsplatser under förra Äret och kontrollerade 6 200 individer. PÄ 153 arbetsstÀllen pÄtrÀffades personer som saknade arbetstillstÄnd. Det Àr en ökning med 53 procent jÀmfört mot Äret innan. Antalet anmÀlda brott ökade frÄn 300 till 370.
HÀr förvÀntas investeringarna öka mest
Framför allt den kommersiella fastighetssektorn och de statliga satsningarna inom försvar och kriminalvĂ„rd. Ăven anlĂ€ggningsinvesteringarna vĂ€xer under prognosperioden â och ökar med sex procent under 2025 och ytterligare sju procent 2026.
Ăkade inkomster och lĂ€gre rĂ€ntor bidrar till en viss vĂ€ndning i bostadsbyggandet
â Den gröna omstĂ€llningen pĂ„gĂ„r pĂ„ bred front. PĂ„ den privata sidan drivs tillvĂ€xten av energi- och va- och Ă„tervinningssektorn, pĂ„ den offentliga börjar investeringarna i jĂ€rnvĂ€g synas under 2026, sĂ€ger Catharina ElmsĂ€ter-SvĂ€rd.
TOTALT SETT ĂKAR bygginvesteringarna i bostĂ€der, lokaler och anlĂ€ggningar frĂ„n 645,1 miljarder kronor 2024 till 686,4 miljarder 2026. Under samma period vĂ€xer sysselsĂ€ttningen i byggindustrin med knappt 1 500 personer till drygt 370 000 sysselsatta.
â Varje jobb rĂ€knas nĂ€r mĂ„nga företag fortfarande kĂ€mpar med att undvika fler varsel, sĂ€ger Catharina ElmsĂ€ter-SvĂ€rd. Byggföretagen prognostiserar Ă€ven att styrrĂ€ntan lĂ€mnas oförĂ€ndrad pĂ„ 2,25 procent till utgĂ„ngen av 2026.
HENRIK EKBERG
Gotland och Blekinge Àr regioner dÀr bygginvesteringarna ökar mest under Äret, enligt Byggföretagens konjunkturrapport. BÄda har kopplingar till försvar och beredskap.
â Offentliga investeringar kopplade till det försĂ€mrade sĂ€kerhetslĂ€get fĂ„r byggmarknaderna att vĂ€xla upp hĂ€r, sĂ€ger Emil Flodin, analytiker, Byggföretagen.
Bygginvesteringarna i bostÀder, lokaler och anlÀggningar förvÀntas öka med sju procent under prognosperioden 2025-2026, enligt Byggföretagen. SÀrskilt starkt tror man att regioner med koppling till försvar och beredskap kommer att gÄ.
Bostadsbyggandet förvÀntas ÄterhÀmta sig nÄgot och samtliga storstadsregioner visar ocksÄ viss tillvÀxt under prognosperioden. Totalt stÄr dessa för nÀstan hÀlften av de totala bygginvesteringarna.
Enligt nedan prognos mÀrks ocksÄ en rejÀl investeringsökning under Äret i GÀvleborg, Norrbotten, Sydöstra SkÄne, Uppsala, VÀstmanland och Skaraborg. SÀmre ser det ut för Jönköping och Kronoberg dÀr bygginvesteringarna förvÀntas minska med fem procent under Äret.
För 2026 ser Uppsala ut att gĂ„ bra med en ökning pĂ„ hela 13 procent, liksom Linköping (13 procent) och Norrköping med 12 procent. HĂ€r dalar dock siffran för Sydöstra SkĂ„ne som gĂ„r frĂ„n en 13 procentig ökning för 2025 till att minska med 8 procent 2026. Ăven i Halland och Skaraborg förvĂ€ntas bygginvesteringarna minska nĂ€sta Ă„r.
HENRIK EKBERG KÀlla: Byggföretagen.
SAMUEL KARLSSON
Medverkande vid presentationen av Ärsrapporten: Kristian Hallden, Polisen, Nina Blomkvist, Skatteverket, Paulina Bolton, JÀmstÀllhetsmyndigheten, Arne Alfredsson, Arbetsmiljöverket, Anna-Karin Hansen, Ekobrottsmyndigheten. FOTO: SAMUEL KARLSSON
Tredje generationen redo att ta över
FörvÀrva, Àrva, fördÀrva brukar man sÀga om familjeföretag över tre generationer. Men tredje generationen som nu tagit över Oljibe AB ser ingen risk för att hamna dÀr.
â Vi ska fortsĂ€tta utvecklas och vi har vĂ„ra mest spĂ€nnande Ă„r framför oss, sĂ€ger Hjalmtyr DaregĂ„rd, vd sedan ett och ett halvt Ă„r tillbaka.
Aprilsolen fÄr Wisdome att bada i ljus.
â Vi Ă€r stolta över att ha varit delaktiga i detta spektakulĂ€ra projekt som ingen trodde var möjligt att bygga. Ett fint samarbete mellan alla inblandade parter ligger bakom det hĂ€r landmĂ€rket, sĂ€ger Hjalmtyr DaregĂ„rd, vd för Oljibe, och ser sig om i lokalen.
OLJIBE VAR GENERALENTREPRENĂR för bygget som invigdes i december 2023. Strax dĂ€refter tog Hjalmtyr över vd-rollen.
â Första tiden som vd har varit utvecklande, hĂ€ndelserik och framgĂ„ngsrik. Jag har aldrig haft som karriĂ€rmĂ„l eller tĂ€nkt att det Ă€r sjĂ€lvklart att vara vd för familjeföretaget, men mitt hjĂ€rta klappar för bolaget och det var rĂ€tt tidpunkt att kliva in i samband med generationsskiftet. Jag Ă€r stolt över att leda Oljibe och jag drivs av utmaningar, sĂ€ger han.
Hela sin karriÀr har han varit inom bolaget och under de 15 Ären har han bland annat jobbat som trainee, HR-chef och vice vd. Utöver det har han mÄnga Ärs erfarenhet av styrelsearbetet och rollen som Àgare.
Hjalmtyr, 35 Är, tillsammans med syskonen Valtyr, 33 Är, och Sigrid, 30 Är, utgör tredje generationen i familjekoncernen. Med mamma frÄn Island och en pappa frÄn Gotland beskriver de sig sjÀlva som ö-bor i sjÀlen. Det betyder att de förvisso trivs i stÀder, men att de egentligen föredrar öppna horisonter och karg natur.
De berÀttar att nyfikenhet, kreativitet och humanism ligger naturligt i deras DNA utifrÄn uppvÀxten och arvet frÄn förÀldrarna.
Pappa Erland DaregÄrd som varit entreprenör i över fem decennier har sedan ett Är tillbaka lÀmnat samtliga uppdrag inom familjekoncernen och majoritetsÀgandet till de tre syskonen, enligt den plan som sattes för över 10 Är sedan.
Syskonen berÀttar att det var mycket prat om bolaget runt middagsbordet nÀr det vÀxte upp, men att de aldrig kÀnt sig tvingade att ta över. TvÀrtom uppmuntrades de att hitta sig egen plats i livet. Hjalmtyr började tidigt i verksamheten, de andra tvÄ yngre syskonen har tagit andra vÀgar. Valtyr via bland annat studier i Schweiz och sedan sÀljare av industriella drönare med hela vÀrlden som arbetsplats.
â Jag har alltid varit intresserad av Oljibe och nyfiken pĂ„ branschen. Jag kĂ€nner att vi nu Ă€r i en position att forma en koncern för framtiden och fortsĂ€tta i andan som Hjalmtyr börjat implementera lĂ„ngt innan han blev vd, sĂ€ger Valtyr. Nu har han jobbat i bolaget i drygt sex Ă„r som marknadschef och styrelseledamot.
SIGRID, BOR I Paris, har jobbat med mode och design och har ett stort intresse för hÄllbarhet. Hon har sommarjobbat nÄgra Är i bolaget, Àr suppleant i styrelsen och kommer att ta en mera aktiv roll med fokus pÄ Àgarrollen och styrelsearbetet inom koncernen.
â En av vĂ„ra viktigaste uppgifter som Ă€gare Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att vi
förblir relevanta Ă€ven i framtidens byggbransch och att familjeföretaget aldrig slutar utvecklas. Men Oljibe-andan kommer alltid att finnas kvar, sĂ€ger Sigrid. Oljibe-andan beskriver de som familjĂ€r, prestigelös, öppen och omhĂ€ndertagande dĂ€r mĂ€nniskan och lĂ„ngsiktigheten stĂ„r i fokus. â Det Ă€r en platt organisation dĂ€r vi bryr oss om varandra och dĂ€r alla ska kĂ€nna sig som medskapare och kan vara med och pĂ„verka. Det Ă€r ett arv efter vĂ„r far som vi verkligen lever efter.
Q Hur Àr det att jobba med sina syskon?
Hjalmtyr
DaregÄrd
â Vi Ă€r sĂ„ klart vĂ€ldigt stolta över förtroendet att fĂ„ förvalta det vĂ„r pappa och farfar byggt upp men samtidigt Ă€r det viktigt för oss att fĂ„ vidareutveckla och sĂ€tta vĂ„r prĂ€gel pĂ„ koncernen. Det finns inte i vĂ„r vĂ€rld att börja brĂ„ka om exempelvis procentandelar. Avundsjuka eller girighet Ă€r det vĂ€rsta vi vet och existerar inte hos nĂ„gon av oss, sĂ€ger
Hjalmtyr.
Valtyr
DaregÄrd
â Det Ă€r tack vare dig som vi bĂ„da blivit intresserade. Vi har sett hur du har utvecklats och det kĂ€nns jĂ€ttekul för oss att fĂ„ vara med och stötta dig, svarar Sigrid.
â Det Ă€r en trygghet att jobba med syskonen och vi tre kompletterar varandra bra och har otrolig nĂ€ra och stark relation till varandra vilket vi vĂ€rdesĂ€tter mer Ă€n nĂ„got annat, sĂ€ger Valtyr.
Q Hur ser framtidsplanerna ut?
â För oss syskon Ă€r det helt otĂ€nkbart att nĂ„gonsin ens övervĂ€ga att sĂ€lja familjeföretaget, inte ens för ett orimligt högt bud. Vi drivs inte av pengar, vi har precis tagit över och vi har en vĂ€ldigt lĂ„ngsiktig plan med vĂ„rt Ă€gande och engagemang, sĂ€ger Hjalmtyr.
â LikasĂ„ kommer vi aldrig ta in riskkapital eller fundera pĂ„ en börsnotering, det gĂ„r emot allt vi tror pĂ„ och passar inte oss, sĂ€ger Valtyr.
Sigrid
DaregÄrd
â MĂ„lbilden Ă€r sĂ„ klart att det finns en fjĂ€rde generation pĂ„ plats om cirka 35 Ă„r som Ă€r nyfikna och har ett intresse av att förvalta och vidareutveckla i samma anda det vi byggt upp under de kommande decennierna, sĂ€ger Sigrid.
Q Vilka mÄl har ni satt upp för i Är?
â Vi jobbar efter en affĂ€rsplan med tydliga verksamhetsmĂ„l dĂ€r vi i Ă„r har som mĂ„l att omsĂ€tta 1 miljard och 3,5 procent pĂ„ sista raden. Vi har Ă€ven satt offensiva och ambitiösa hĂ„llbarhetsmĂ„l som vi ser fram emot att kommunicera mer kring under Ă„ret.  Nu nĂ€r ska vi etablera oss som ett miljardföretag kommer det stĂ€lla helt nya krav pĂ„
Syskonen om varandra:
oss och efter flera Är med hög tillvÀxt Àr det viktigt för oss att landa i vÄr nya kostym och prioritera stabilitet och lönsamhet före snabb tillvÀxt, sÀger Hjalmtyr.
Q Hur har Oljibe klarat lÄgkonjunkturen?
â Vi har bĂ„de under 2023 och 2024 vuxit med stabil lönsamhet och gĂ„tt lite mot strömmen jĂ€mfört med mĂ„nga branschkollegor. Dels har vi ingen exponering alls mot bostĂ€der utan vĂ„ra största segment Ă€r mindre konjunkturkĂ€nsliga och Ă€r inom lĂ€kemedel/life-science, industri, försvar. Sedan har vi ocksĂ„ en stabil andel offentliga bestĂ€llare. Merparten av vĂ„ra projekt Ă€r i samverkan/partnering och naturligtvis Ă€r det en fördel att största andelen av vĂ„ra kunder Ă€r Ă„terkommande och som vi jobbat med över lĂ„ng tid. Vi har Ă€ven passat pĂ„ att förstĂ€rka vĂ„r organisation rejĂ€lt under nuvarande lĂ„gkonjunktur och har nyanstĂ€llt cirka 15 medarbetare senaste halvĂ„ret.
Q PÄ vilket sÀtt mÀrks det att Oljbe gjort ett generationsskifte?
â Vi syskon har uppdaterat bolagets Ă€gardirektiv som nu Ă€r vĂ€ldigt tydliga och som Ă€ven innehĂ„ller ett par nya lĂ„ngsiktiga mĂ„l för att staka ut fĂ€rdriktningen för moder-
Q Sigrid om Valtyr: Han Àr mÄngsidig, kreativ, pÄhittig och generös. Han Àr duktig pÄ att kÀnna av stÀmningen och lÀsa av folk. Han har ett öga för detaljer, vilket sÀrskilt mÀrks nÀr han mÄlar och fotograferar.
Q Valtyr om Hjalmtyr: Han Àr otroligt lojal, ambitiös och driven. Han Àr ansvarstagande, bryr sig mycket om andra och lever verkligen upp till rollen som storebror. Han Àr en mÄngfasetterad person med en vacker sjÀl.
bolaget och koncernen. PÄ vÄrt initiativ har Oljibe Àven gÄtt in som delÀgare i Handyday AB som Àr en upphandlings-anbudsplattform. Relativt nyligen gick vi in som delÀgare i Äterbruksverkstadsbolaget, Bereda AB som ligger helt rÀtt i tiden för den ökade efterfrÄgan inom cirkulÀrt byggande. Vi Àr ocksÄ stolta över att som Àgare lyft upp hÄllbarhetsfrÄgan högt upp pÄ vÄr agenda och dÀr vi som företag har ett uttalat mÄl om att bli ett av Sveriges första nettonoll byggentreprenadföretag inom scope 1, 2, sÀger Hjalmtyr.
Q Hur ser ni pĂ„ de förutfattade meningar som finns om familjeföretag? â I sĂ„ fall Ă€r vi generationen som kommer att fördĂ€rva, och sĂ„ blir det inte, skrattar Hjalmtyr. Det finns olika bilder av familjeföretag och för oss betyder det lĂ„ngsiktighet, engagemang och nĂ€rvaro. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt med tydliga roller mellan Ă€gare, styrelsen och ledning. Vi har exempelvis ingen person som sitter i bĂ„de styrelse och ledning. Vi har ökat vĂ„r grad av professionalism inom företagets alla delar och beslutsprocesser senaste Ă„ren. Inga beslut fattas i köket med andra ord, sĂ€ger Hjalmtyr.
Q Hjalmtyr om Sigrid: Hon Àr en otroligt klok person, klokast av oss alla.  Av oss tre Àr hon ocksÄ den mest analytiska och eftertÀnksamma. Eftersom vi bröder Àr mera framÄt sÄ kompletterar vi varandra bra. Hon Àr en kreativ och varm person och Àven en otroligt inspirerande mamma (första barnet i fjÀrde generationen föddes för ett drygt Är sedan).
Q Kuriosa: De Àr alla födda pÄ Island och pratar islÀndska med varandra.
ANNA SJĂSTRĂM
Syskonen DaregĂ„rd Hjalmtyr, Sigrid och Valtyr, Ă€r redo att ta 75-Ă„riga familjeföretaget Oljibe in i framtiden. En resa som bara börjat sĂ€ger de. FOTO: ANNA SJĂSTRĂM
Första sjukhuset med trÀstomme
I Karlstad pÄgÄr just nu bygget av ett nytt mottagningshus vid Centralsjukhuset, CSK. Mottagningshuset blir Sveriges första sjukhusbyggnad med trÀstomme och Skanska bygger pÄ uppdrag av Region VÀrmland.
Mottagningshuset, som byggs med trÀstomme, blir cirka 14 000 kvadratmeter fördelat pÄ Ätta vÄningsplan, inklusive sex vÄningar med sjukhusverksamhet, en vÄning med flÀktrum samt en kÀllare.
â Just nu pĂ„gĂ„r prefabmontaget av plan 1 och lĂ€nken till hus 55, samt de sista förberedelserna inför montaget av vĂ€derskyddet, som planeras starta under vecka 14 och pĂ„gĂ„ i cirka fyra veckor. DĂ€refter inleds montaget av trĂ€stommen, sĂ€ger Andreas Haag, projektchef pĂ„ Nya CSK Mottagningshus, Skanska.
PÄ bygget för mottagningshuset Àr det just nu en nÄgot lugnare period inför de invÀndiga arbetena, berÀttar han.
â För nĂ€rvarande Ă€r vi cirka 40 yrkesmedarbetare pĂ„ plats, men antalet berĂ€knas öka till omkring 150 nĂ€r aktiviteten Ă€r som högst. Antalet tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ plats pĂ„ mottagningshuset, inklusive partneringunderentreprenörer uppgĂ„r för nĂ€rvarande till cirka 40.
Q Finns det nÄgra utmaningar med att bygga just ett sjukhusbyggnad med trÀstomme?
â Projekteringen behöver anpassas nĂ„got, men vi arbetar fortfarande med för Skanska vĂ€lkĂ€nda metoder. Fokus ligger i större utstrĂ€ckning pĂ„ fukt, ljud och brandskydd. Mottagningshuset inkluderar inte högteknologisk vĂ„rd, vilket möjliggör anvĂ€ndningen av en trĂ€stomme. Högteknologisk vĂ„rd stĂ€ller högre krav pĂ„ konstruktionen och kommer att placeras i det kommande nya akutsjukhuset, sĂ€ger Andreas Haag. Fukt hanteras genom ett helteckande vĂ€derskydd som skyddar hela byggnaden frĂ„n vĂ€der och vind. Ljud löses genom pĂ„gjutning av golven i kombination med en sĂ€rskild ljudabsorberande matta.
Brandskydd sÀkerstÀlls med sprinklersystem och brandskivor under bjÀlklagen.
Bygget pÄgÄr precis vid Centralsjukhuset och pÄgÄende verksamhet dÀr, vilket kan vara en utmaning.
â Det stĂ€ller högre krav pĂ„ samverkan mellan region VĂ€rmlands vĂ„rdverksamheter, teknikspecialister och oss som entreprenör. Vi inleder alltid med en noggrant genomförd riskanalys och riskminimering, vilket resulterar i skrĂ€ddarsydda arbetsmoment och metoder. Detta sĂ€kerstĂ€ller att vi pĂ„verkar bĂ„de vĂ„rden och det befintliga sjukhuset i minsta möjliga mĂ„n.
Q Vad betyder det för Skanska att fÄ vara med i projektet?
â Vi Ă€r stolta över att vara med i detta fantastiska sjukhusprojekt och i samverkan med region VĂ€rmland fĂ„ bygga Sveriges största vĂ„rdbyggnad med trĂ€stomme, sĂ€ger Andreas Haag.
Cecilia Alte, byggchef för Nya CSK, Region VÀrmland, berÀttar om valet av trÀstomme.
â VĂ€rmland har mĂ„nga och lĂ„nga traditioner inom trĂ€industrin och vill vara en ledande region inom skoglig bioekonomi dĂ€r trĂ€ anvĂ€nds som det dominerande materialet.DĂ€rför har det varit viktigt att fĂ„ in trĂ€ i planeringen av Mottagningshuset, som Ă€r det första permanenta nya huset i projektet Nya CSK.
MOTTAGNINGSHUSET SKA innehÄlla dagvÄrd och öppenvÄrd, alltsÄ inte högtekonolgisk vÄrd som krÀver tung apparatur. Det innebÀr att det ur ett byggnadstekniskt perspektiv Àr möjligt att vÀlja en trÀstomme, vilket Àr i linje med Region VÀrmlands trÀbyggnadsplan.
HÄllbarhetstanken har ocksÄ pÄverkat materialvalet.
â Mottagningshustes preliminĂ€ra klimatberĂ€kning Ă€r cirka 40 procent lĂ€gre Ă€n medelvĂ€rde för sjukhusbyggnader.
FrÄgan om brandskydd i relation till trÀstomme Àr en utmaning som tidigt utreddes ordentligt.
â Delar av de bĂ€rande konstruktionerna för huset ska uppföras i korslimmat trĂ€. TrĂ€delar omfattar
bjÀlklag och pelare i 5 plan av 7. MÄnga andra konstruktioner i byggnaden utförs i stÄl och betong och brandskyddssystemet Àr utformat som en helhet för att möta utmaningarna med bÀrande trÀkonstruktioner. Dimensioneringen av brandskyddet av stommen följer kravnivÄerna i alla gÀllande regelverk. De bÀrande trÀkonstruktionerna kommer att förses med mÄnga lager av obrÀnnbara vÀrmeisolerande brandskyddsskivor. BjÀlklagen kommer att vara inklÀdda med brandskyddande skivmaterial pÄ undersidan och med en pÄgjutning av obrÀnnbar betong pÄ ovansidan. Inget bÀrande trÀ i stommen kommer att vara exponerat för en brand, sÀger Cecilia Alte.
BYGGNADEN I ĂVRIGT kommer att förses med automatiskt vattensprinklersystem och med ett automatiskt brand- och utrymningslarm. BjĂ€lklaget Ă€r tillverkad av korslimmat trĂ€ frĂ„n Stora Enso
mottagningshuset, som byggs med trĂ€stomme. FOTO: REGION VĂRMLAND
i Grums, med nÀrproducerat virke inom en tio mils radie.
Q HĂ„ller tidsplan och budget?
Om inte â varför inte dĂ„?
â Vi ser möjligheter med att korta byggtiden tack vare att pro-
Nya mottagningshuset
duktionen sker under vÀderskydd och pÄ sÄ sÀtt skapar en bÀttre arbetsmiljö för entreprenörerna och dÀrmed effektiviserar processen. Det ger oss goda förutsÀttningar att styra mot budget.
ANNA SJĂSTRĂM
Q Mottagningshuset, som byggs med trÀstomme, Àr ett av delprojekten i det stora sjukhusprojektet Nya CSK.
Q Skanska pÄbörjade arbetet i oktober 2023 med förberedande arbeten och i mars 2024 började arbetet ute pÄ arbetsplatsen.
Q Tidplan för det nya mottagningshuset:
âą April 2025 â TĂ€ltresning och stommontage pĂ„börjas
âą Juni 2025 â InvĂ€ndiga arbeten startar
âą December 2025 â VĂ€derskydd demonteras
âą Juli 2026 â Start slutskede
âą December 2026 â Januari 2027 â ĂverlĂ€mnande
âą Maj 2027 â Patientklart
Q I byggnaden kommer dag- och öppenvĂ„rd bedrivas. Under kommande renovering av de befintliga sjukhusbyggnaderna kommer mottagningshuset Ă€ven nyttjas för tillfĂ€lliga verksamheter. KĂLLA:
Martinsons levererar till kommunhus i Huddinge
Martinsons har fÄtt i uppdrag att leverera trÀstommen till Huddinges nya kommunhus. Byggherre Àr Huddinge SamhÀllsfastigheter och totalentreprenör för projektet Àr Cobab Sverige.
Det nya kommunhuset Àr belÀget vid Paradistorget i centrala Huddinge och kommer att innefatta en pÄ- och ombyggnad av en befintlig byggnad. Intill kommer en ny byggnad att uppföras som ska inrymma bibliotek.
MARTINSONS, SOM ĂR en del av Holmen, kommer att ha ett helhetsansvar för trĂ€stommens uppförande, inklusive projektering, projektledning och montage. LimtrĂ€ och KL-trĂ€ produceras pĂ„ Holmens anlĂ€ggning i Bygdsiljum.
â I den hĂ€r typen av projekt blir vi en mycket stark partner. Genom att nyttja hela vĂ„r vĂ€rdekedja kan vi bidra med vĂ„r expertis och gedigna erfarenhet i varje steg av processen, sĂ€ger Robert Martinson, Key Account Manager pĂ„ Martinsons.
Projektet har starkt fokus pÄ cirkulÀrt byggande för att minska
miljöpĂ„verkan och man tar vara pĂ„ en redan befintlig byggnad genom att bygga pĂ„ ytterligare tvĂ„ vĂ„ningar. För pĂ„byggnader av denna typ kommer trĂ€ vĂ€l till pass, bland annat tack vare sin lĂ„ga vikt. TrĂ€ Ă€r cirka fem gĂ„nger lĂ€ttare Ă€n betong, vilket möjliggör pĂ„byggnader dĂ€r det inte skulle ha varit möjligt med ett annat material, pĂ„ grund av den ökade vikten pĂ„ den befintliga grunden. â Valet att utse Martinsons som leverantör av stommen till Huddinge kommunhus föll sig vĂ€ldigt naturligt efter en upphandling i hĂ„rd konkurrens med övriga leverantörer pĂ„ marknaden. Utöver ett konkurrenskraftigt erbjudande har Martinsons dessutom stora erfarenheter av projekt i denna storlek. Vi Ă€r övertygade om att Martinsons kommer vara en trygg och pĂ„litlig partner för genomförandet av projektet, berĂ€ttar Lars-Johan Eklund, inköpsansvarig pĂ„ Cobab Sverige. Projektet innefattar 879 kubikmeter limtrĂ€ och 2200 kubikmeter KL-trĂ€. Markarbete pĂ„börjas under vĂ„ren 2025 och byggnaden berĂ€knas vara inflyttningsklar under 2028.
Nya CSK har en uppskattad projekttid pÄ 15 Är. Först ut Àr nya
SKANSKA, REGION VĂRMLAND
Cilia Alte
Andreas Haag
BILD: MARTINSONS
frigör kraften i företaget
LÄt inte korta betaltider bromsa verksamheten. Med Fortnox kan du snooza företagets betalningar i upp till 120 dagar.
Agera nu. Betala senare.
âTrĂ€hus lika brandsĂ€kra som andra husâ
Med nya konstruktioner och lösningar har branschen lyckats minimera risken för brand i trÀhus. Ett pÄgÄende forskningsprojekt syftar till att verifiera sÀkerheten, öka egendomsskyddet och skapa ett gemensamt regelverk.
För tre Är sedan bröt det ut en brand i en lÀgenhet pÄ Lingonstigen 241 i LuleÄ. EldsvÄdan ledde till en omfattande brandbekÀmpning som fyllde delar av huskroppen med vatten. Det komplicerade saneringsarbetet pÄgick fram till juni 2024 dÄ arbetet stoppades av fastighetsÀgaren Lulebos försÀkringsbolag. FastighetsÀgaren beslutade att montera ner huset och ersÀtta det genom att bygga ett nytt hus pÄ platsen. Men beslutet Àndrades nÀr den ursprungliga tillverkaren LindbÀcks Bygg valde att köpa fastigheten för att renovera huset.
â NĂ€r branden upptĂ€cktes slĂ€ktes den i lĂ€genheten men brandrök och slĂ€ckvatten spred sig vidare uppĂ„t och nerĂ„t i vĂ€ggarna, sĂ€ger Anders Rosenkilde, adjungerad professor i konstruktionsteknik för industriellt trĂ€byggande vid Lunds universitet och senior rĂ„dgivare hos branschorganisationen TMF.
I OCH MED intrÀde i EU 1994 blev det tillÄtet att bygga trÀhus i flera vÄningar i Sverige. Efter det har utvecklingen gÄtt framÄt och det industriella byggandet med flerbostadshus i moduler av trÀ har tagit en allt större plats pÄ marknaden. Utvecklingen har Àven pÄverkat försÀkringsbranschen. Under de drygt 30 Ären som det byggts trÀhus i flera vÄningar har det intrÀffat fyra större brÀnder. Varav branden i LuleÄ Àr den enda som ur ett
försÀkringsperspektiv klassats som en totalskada.
FRĂ N FĂRSĂKRINGSBOLAGENS sida har man rest en del frĂ„gestĂ€llningar om eventuella ökade kostnader för att Ă„terstĂ€lla efter brand nĂ€r det byggs allt fler modulhus i trĂ€.  Som ett svar pĂ„ det har trĂ€branschen startat forskningsprojektet Robust Egendomsskydd. En av forskarna som jobbar med projektet Ă€r Anders Rosenkilde. Syftet med Robust Egendomsskydd Ă€r att undersöka och verifiera olika konstruktionslösningar som hanterar en eventuell brand och minskar skadorna.
â Det handlar inte om personskydd eller att byggnaderna ska bli sĂ€krare. Det har inte varit problemet. Men frĂ„n försĂ€kringsbolagens sida Ă€r man rĂ€dd att det blir för stora kostnader efter brand i ett trĂ€hus. Ăven om det bara finns en handfull exempel upplever man att det kan finnas en ökad risk eftersom det byggs allt fler flerbostadshus i moduler av trĂ€, sĂ€ger han.
I FORSKNINGSPROJEKTET fokuserar man frÀmst pÄ modulhus i trÀ eftersom det Àr dÀr som försÀkringsbolagen har störst frÄgestÀllningar.
â Att det börjar brinna i en lĂ€genhet kan vi inte göra sĂ„ mycket Ă„t. Det har med brukaren att göra och husen som byggs idag Ă€r redan sĂ€kra och uppfyller Boverkets byggregler. I praktiken innebĂ€r det en helt övertĂ€nd lĂ€genhet med möbler och inredning som brinner i en timme. Men om det börjar brinna ska det stanna i lĂ€genheten. Det Ă€r ett krav frĂ„n försĂ€kringsbolagen. Punkt slut, sĂ€ger Anders Rosenkilde. En av frĂ„gestĂ€llningarna som man undersökt i forskningsprojektet Ă€r det mellanrum som finns mellan lĂ€genhetsmodulerna i den hĂ€r
Anders
typen av byggnader. Det Ă€r en luftspalt pĂ„ 20 till 30 millimeter mellan som man av akustikskĂ€l har för att hindra att ljud ska fortplantar sig i fastigheten. I spalterna sitter det ofta olika branddrev. De bestĂ„r ofta av stenull klĂ€dd i plast som komprimeras mellan volymerna. Tanken Ă€r att det ska bli lufttĂ€tt och hindra elden frĂ„n att sprida sig i fastigheten. FrĂ„n försĂ€kringsbolagens sida har man uppfattat luftspalten som en risk trots tĂ€tningen. I forskningsprojektet som Anders Rosenkilde deltar i har man fokuserat pĂ„ att prova lösningarna i ganska stor skala pĂ„ Rise anlĂ€ggning i BorĂ„s och LTU i LuleĂ„. â I förra veckan eldade vi och provade hela vĂ€ggsektioner som Ă€r tre gĂ„nger tre meter stora och med full tjocklek. Med spalter och isolering. Vi har haft den hĂ€r tĂ€tningen pĂ„ plats och testat i ugnen dĂ€r vi kom-
mit upp mot 900 grader. Och vi har eldat sÄ lÀnge att det tagit sig in genom vÀggarna och in till spalten. Vi har provocerat som tusan och gjort hÄl i vÀggarna och eldad. Trots det fÄr vi det inte att sprida sig i tÀtningsmaterialet, sÀger han.
MAN HAR OCKSà testat genomföringarna för el, vatten och ventilation. Vid en av de brÀnder dÀr elden spridit sig i ett trÀhus har man kunnat konstatera att den har tagit sig genom en eldosa.
â Vi har provat mĂ„nga olika varianter som finns ute pĂ„ marknaden. Samtliga sĂ€ger att det hĂ€r Ă€r produkter som ska klara en brand och de Ă€r provade för att klara kraven. Men vi har sett att alla inte gör det. Det finns vissa produkter som vid felaktig anvĂ€ndning inte fungerar som det ska. Det Ă€r naturligtvis allvarligt, sĂ€ger Anders Rosenkilde.
Det finns vissa produkter som vid felaktig anvÀndning inte fungerar som det ska
NÀsta steg i forskningsprojektet Àr att genomföra brandprovningar av vindsutrymmena pÄ den hÀr typen av modulhus. Det byggs just nu mindre specialugnar pÄ Rise i BorÄs dÀr testerna ska genomföras för att undersöka vad som hÀnder vid en vindsbrand. Regelverket utgÄr frÄn att det börjar brinna i en lÀgenhet och dÀr ska det stanna. En eldsvÄda som startar pÄ vinden i en fastighet som Àr byggd i betong har inte bedömts som nÄgon större risk. Ofta lÄter rÀddningstjÀnsten som regel vinden brinna ner. Man begrÀnsar vattenbekÀmpningen för att inte orsaka
fuktskador i fastigheten och lĂ„ter det brinna. Elden sprider sig oftast inte ner i byggnaden.  Men den metoden fungerar inte sĂ„ bra i trĂ€hus. â Det vi har sett Ă€r att nĂ€r det brinner pĂ„ vinden i det modulhus av trĂ€ sĂ„ finns det risk att elden kan sprida sig ner i byggnaden. Vi fĂ„r se vad vi fĂ„r för resultat nĂ€r vi genomför vĂ„ra nya tester. Men hĂ€r kommer vi nog fĂ„ se störst Ă€ndringar i konstruktionerna genom att troligen förbĂ€ttra brandmotstĂ„ndet i brandbotten pĂ„ vinden, sĂ€ger han.
ETT ARBETE HAR inletts för att utforma nya branschregler. Vissa tillverkare har redan utformat mer robusta konstruktioner men det finns önskemÄl frÄn försÀkringsbolagen att det ska vara gemensamt för hela branschen. NÄgra av försÀkringsbolagen vill att man ska anvÀnda samma teknik med sprinklers som Àr vanligt i kontorsbyggnader i limtrÀ och KL-trÀ Àven i lÀgenheter. Men det vill inte byggherrarna eftersom det kan leda till andra problem med vattenskador. Exakt vad som kommer omfattas i de nya branschreglerna Àr Ànnu inte klart.
â SĂ„ smĂ„ningom kommer det komma ut nya branschregler för Robust Egendomsskydd. Det Ă€r de Ă„tgĂ€rder som ligger utöver de föreskrifter som Boverket tagit fram. Men hus i trĂ€ Ă€r lika sĂ€kra mot brand som andra hus. I de ytterst fĂ„ fall en byggnad brinner ter sig skadorna pĂ„ lite olika sĂ€tt beroende pĂ„ vilket material huset Ă€r byggt i. Men sĂ€kerheten för dem som bor och verkar i en ny trĂ€byggnad Ă€r inte lĂ€gre Ă€n för boende i en byggnad som Ă€r byggd i andra traditionella material som stĂ„l och betong, sĂ€ger Anders Rosenkilde.
SAMUEL KARLSSON
Brand och flerbostadshus i trÀ har historiskt sett varit en dÄlig kombination. Men nya konstruktioner har gjort husen sÀkrare.
FOTO: GETTY IMAGES
Rosenkilde, adjungerad professor i konstruktionsteknik för industriellt trĂ€byggande vid Lunds universitet. FOTO: JULIANA FĂLLDIN
KEDER XL
Smidigt vÀderskydd för byggprojekt i trÀ
TrÀbyggnation krÀver skydd mot vÀder och vind för att sÀkerstÀlla kvalitet och hÄllbarhet. Keder XL Àr marknadens mest flexibla vÀderskyddssystem, utformat för att hÄlla byggprojekt torra och effektiva.
Keder XL skyddar inte bara byggnaden utan skapar ocksĂ„ en sĂ€ker och produktiv arbetsmiljö. Ett klokt val vid bĂ„de renovering och nybyggnation â oavsett projektets storlek.
⹠Förebygger fuktskador pÄ byggnaden
⹠BÀttre arbetsmiljö
⹠Högre produktivitet
âą Kortare byggtider
KEDER XL Ă€r vĂ€derskyddet som skyddar fuktkĂ€nsliga konstruktioner i ditt byggprojekt. Det ger Ă€ven stora fördelar arbetsmiljömĂ€ssigt. KEDER XL Ă€r lösningen vid utmaningar som byggnadsobjekt med avancerad geometri eller begrĂ€nsade omgivande ytor. Ett flexibelt vĂ€derskyddssystem som sĂ€krar ditt byggnadsprojekt â Ă„ret om, i alla vĂ€der. LĂ€s mer pĂ„ www.layher.se
Keder XL Högaktuellt
Göteborgs nya stationsbââyggnad
Valv och bÄgar Àr temat för stationsbyggnaden Grand Central, men det handlar inte bara om utsmyckning. Större delen av husets tyngd vilar pÄ sju stora betongvalv som kommer att synas tydligt i vÀnthallen.
â Vi bygger ovanpĂ„ en tĂ„gtunnel och det har fĂ„tt styra hur lasten fördelas, förklarar Magnus Wedholm, projektdirektör pĂ„ Peab.
Den 13 december 2026 ska det första tÄget rulla in och stanna vid nÄgon av de fyra perrongerna i den underjordiska tunneln. Den dagen mÄste Àven stationsbyggnaden ovanpÄ
vara fĂ€rdig att ta emot resenĂ€rerna. â Tidsplanen Ă€r inte förhandlingsbar, men vi rĂ€knar med att vara klara i god tid, försĂ€krar Magnus Wedholm.
HAN HAR MĂTT upp pĂ„ det som just nu Ă€r Göteborgs kanske mest intensiva plats. Femtio meter vĂ€sterut skramlar spĂ„rvagnar uppför pĂ„farten till Hisingsbron, norr om byggboden löper den överdĂ€ckade E45an och pĂ„ andra sidan trasslar sig lĂ„ngfĂ€rdsbussarna ut frĂ„n Nils Ericsson Terminalen pĂ„ en gata dĂ€r Ă€ven cyklister och fotgĂ€ngare försöker ta sig fram helskinnade. Samtidigt pĂ„gĂ„r husbyggen i fyra vĂ€derstreck.
Ă nglokstorget.
Stommen i trÀ hÄller förstÄs inte bara nere husets vikt utan Àven dess koldioxidavtryck
â Alla aktörer i omrĂ„det har veckovisa avstĂ€mningsmöten dĂ€r vi informerar varandra, berĂ€ttar Magnus Wedholm. Vi mĂ„ste samverka kring bĂ„de arbetsmiljö och logistik om vi ska ro detta i hamn.
GRAND CENTRAL HAR koppling till det stora vÀstsvenska infrastrukturprojektet VÀstlÀnken. Stationen ska trafikeras av regionaltÄgen och vara ett komplement till det nuvarande
stationshuset vid Drottningtorget. Den byggs i anslutning till Nils Ericssonterminalen som Ă€r en del av Göteborgs befintliga centralstation. â OmrĂ„det mellan stationen och Ă€lven ska utvecklas och förtĂ€tas. HĂ€r skapas plats för handel, kontor, restauranger, ett torg och en boulevard inramad av en trĂ€dallĂ©. LĂ€get invid centralstationen stĂ€rker kĂ€nslan av att du befinner dig i stadens mittpunkt, berĂ€ttar Jonas Karlge som anslutit inne i byggboden. Han Ă€r projektchef vid det bestĂ€llande företaget Jernhusen.
Tio mÄnader in i projektet gÄr det att fÄ ett hum om hur Grand Central kommer att se ut. Sju platsgjutna
betongvalv stĂ„r pĂ„ rad över det som ska bli vĂ€nthallen. Valven Ă€r inte bara viktiga för gestaltningen, det Ă€r ocksĂ„ de som bĂ€r upp hela huset. Det faktum att byggnaden Ă€r placerad ovanpĂ„ en tĂ„gtunnel stĂ€ller nĂ€mligen vissa krav pĂ„ konstruktionen. â Under huset löper fyra spĂ„r och valven vilar pĂ„ vĂ€ggarna utefter perrongerna vid spĂ„r 2 och 3, förklarar Jonas Karlge. Dimensionerna pĂ„ valven mĂ„ste förhĂ„lla sig till spĂ„rvidden och de bĂ€rande konstruktionerna en vĂ„ning ner.
FASADEN PĂ BOTTENVĂ NINGEN stĂ„r pĂ„ marken, men i övrigt Ă€r det betongvalven som bĂ€r upp hela konstruktionen. Byggnaden fĂ„r inte bli för tung, men faktiskt inte heller för lĂ€tt. Tunneln flyter i göteborgsleran. Husets tyngd ska göra att tunneln hĂ„lls pĂ„ plats och inte flyter upp. Vikten Ă€r en orsak till att Grand Central ska ha en stomme i trĂ€. NĂ€r vi tar en tur innanför grindarna ser vi att stommen i en del av huset Ă€r rest i sin fulla höjd. â Huset bestĂ„r av sex sektioner och vi gör klart varje sektion med vĂ€ggar och tak innan vi pĂ„börjar arbetet med att resa stommen i nĂ€sta, berĂ€ttar Magnus Wedholm. Det Ă€r för att minimera risken för fuktskador. Vi har ocksĂ„ förlagt bygget av stommen till den torra Ă„rstiden, mellan februari och juni.
Delar av golvet i det som ska bli vÀnthallen Àr tÀckt av spÄnskivor. De ska skydda glasbetongen i golvet. Tack vare en atriumgÄrd med takfönster mitt i byggnaden och glasbetong i golvet kommer Àven perrongerna under huset att fÄ lite dagsljus.
Allt som allt byggs 15 000 kvadratmeter stationsyta. UngefÀr hÀlften blir uthyrningsbara kontor med rum för omkring 700 arbetsplatser, resten utgörs av vÀnthallen och ett blandat utbud av service för resenÀ-
i form av butiker och
rerna
restauranger, med mera.
För att undvika fuktskador ska denna del av huset fÄ tak och klimatskal innan man reser stommen i nÀsta del.
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
Magnus Wedholm pÄ Peab och Jonas Karlge pÄ Jernhusen stÄr pÄ platsen som sÄ smÄningom ska bli
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
stationsbââyggnad hĂ„ller tidtabellen
klÀs med trÀribbor. För att minska brandrisken kommer dock ribborna att ha en kÀrna av gips. FOTO:
â Takhöjden i vĂ€nthallen blir nio meter och frĂ„n kontorsvĂ„ningarna ovanför kan du titta ner pĂ„ folkvimlet i stationen, sĂ€ger Jonas Karlge. Lokalerna fĂ„r ett unikt lĂ€ge med en fantastisk nĂ€rhet till kommunikationer Ă„t alla hĂ„ll.
DE VĂLVDA FORMERNA gĂ„r igen pĂ„ utsidan av huset. ArkitektbyrĂ„n Reinulf Ramstad Arkitekter har valt en fasad i gult tegel med stora bĂ„gar över entrĂ©erna. Flertalet av dem muras med traditionell valvteknik, men tvĂ„ av bĂ„garna har en form som inte gĂ„r att mura upp. De har istĂ€llet gjutits i betong. Vi stannar till vid bĂ„gen som vetter mot Nordstan. SĂ„ smĂ„ningom ska den klĂ€s i tegel sĂ„gat i tunna skivor.
â Detta blir Göteborgs pampigaste restaurangentrĂ©, sĂ€ger Jonas Karlge. Murningen Ă€r det moment som tar lĂ€ngst tid, men sĂ„ fĂ„r stationshuset ocksĂ„ en fasad som sticker ut. Det blir en klassisk byggnad i modern tappning med en tidlös design, vilket Ă€r viktigt eftersom huset ska stĂ„ i ett par hundra Ă„r.
Utöver den snÀva tidsplanen och de knepiga förutsÀttningarna som kommer sig av att bygget sker ovanpÄ en tÄgtunnel finns det yt-
terligare en utmaning: högt stÀllda miljökrav. BÄde Jernhusen och Peab har stakat ut vÀgen mot klimatneutralitet 2045.
â Stationsdelen kommer att klassas som Breeam Excellent och kontorsdelen som Outstanding, en nivĂ„ som bara ett tiotal fastigheter i Sverige nĂ„r upp till, berĂ€ttar Jonas Karlge. Tack vare vĂ„ra höga miljökrav kan bygget finansieras med gröna lĂ„n.
PEAB HAR LAGT ner mycket arbete pÄ att hitta hÄllbara alternativ, vilket bland annat innebÀr en stor andel Äterbrukat byggmaterial. Omkring en fjÀrdedel av stÄlet och nÀrmare tre fjÀrdedelar av glaset Àr Äterbrukat liksom 100 procent av fasadteglet som kommer frÄn bland annat Rigshospitalet och ett nedmonterat vattenverk i Danmark. Och stommen i trÀ hÄller förstÄs inte bara nere husets vikt utan Àven dess koldioxidavtryck.
â Vi har mĂ€rkt att vi driver pĂ„ marknaden i en mer hĂ„llbar riktning bara genom att frĂ„ga efter ett hĂ„llbarare alternativ, sĂ€ger Magnus Wedholm. Allt fler leverantörer inser att det faktiskt finns en affĂ€r hĂ€r. BENEDIKTA
pÄ hur Grand Central kan komma att se ut invÀndigt. FOTO:
Grand Central
Uppdragsgivare: Jernhusen
Entreprenör: Peab (Bygget genomförs som en totalentreprenad i samverkan med uppdragsgivaren.)
Kostnad: 870 mkr
Antal anstÀllda pÄ bygget: 60 personer dagtid samt ett tiotal pÄ kvÀllsskiftet.
CAVALLIN
Visionsbild över Grand Central som byggs i CentralenomrÄdet i Göteborg. BILD: REIULF RAMSTAD ARKITEKTER, JERNHUSEN
Sju stora betongvalv bÀr upp större delen av husets tyngd. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
Interiört ska delar av vÀggarna
BENEDIKTA CAVALLIN
Visionsbild
âTRYGGA MEDARBETARE PRESTERAR BĂTTREâ
Winroth Àr vd för Derome hus och har dragit erfarenheter frÄn sin tid som elitidrottare i
Han tilltrÀdde som vd för Derome hus i ett tufft konjunkturlÀge. Nu lite mer Àn ett Är senare börjar Johan Winroth se en uppgÄng för verksamheten.
â Det Ă€r klart att det var en utmaning men det kunde inte bli sĂ„ mycket vĂ€rre, sĂ€ger han.
Johan Winroth tilltrĂ€dde som vd för verksamhetsomrĂ„det Derome Hus vid Ă„rsskiftet 2023â24. Vilket innebĂ€r att han ansvarar för en verksamhet som i dagslĂ€get omsĂ€tter cirka 2,5 miljarder kronor Ă„rligen. Men det var inte dĂ€r han började nĂ€r han fick sitt första jobb pĂ„ företaget för 22 Ă„r sedan.
â Jag började som inköpsassistent och sedan har jag provat en herrans massa olika delar inom Derome. Senaste uppdraget var sju Ă„r som vd för Derome Bygg & Industri, innan jag fick nuvarande roll. Jag har varit lĂ€nge pĂ„ företaget men jag har utfört mĂ„nga olika arbetsuppgifter och det har varit en spĂ€nnande resa, sĂ€ger han. En av de viktigaste orsakerna till att Johan Winroth varit Derome trogen under sĂ„ lĂ„ng tid menar han Ă€r kulturen och vĂ€rdegrunden inom företaget.
â Jag kĂ€nner verkligen att jag kan vara mig sjĂ€lv. De vĂ€rderingar som jag stĂ„r för det Ă€r sĂ„ vi fungerar hĂ€r. Ăven om Derome har stor omsĂ€ttning nĂ€r det gĂ€ller kronor och ören sĂ„ upplever jag att det Ă€r ett litet entreprenörsdrivet företag som Ă€r vĂ€ldigt jordnĂ€ra. Vi bryr oss genuint om varandra. Jag har haft en trygg miljö dĂ€r jag trivs och har möjlighet till utveckling.
Ofta lyfter man fram fördelarna med lÄngvÀgare som har kÀnnedom om den egna organisationen. Men Johan Winroth menar att det Àven kan finnas en risk med att vara en lÄngvÀgare inom samma företag.
â Att bara internrekrytera gör risken stor att man inte blir öppen för förĂ€ndringar. Jag har försökt tĂ€nka pĂ„ att kombinera influenser utifrĂ„n med engagerade, befintliga medarbetare i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt, för att fĂ„ en bra blandning. Jag tror det Ă€r avgörande för att man inte ska bli för enkelspĂ„rig, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Fördelen med att jobba lĂ€nge inom samma organisation Ă€r att du kan skapa en trygghet i ditt ledarskap. Derome Ă€r ett familjeĂ€gt företag som startade 1946 och inledningsvis var det en sĂ„gverksindustri i mindre skala. Utvecklingen har sedan tagit olika kliv och idag drivs företaget av den tredje generationen i samma familj. SĂ„gverksindustrin Ă€r motorn och ursprunget, men idag Ă€r verksamheten mycket bredare.
NÀr Johan Winroth klev in som vd för Derome Hus genomfördes en omorganisation av verksamheten. Alla olika delar av verksamheten som sysslade med bostadsproduktion i nÄgon form samlades under samma paraply.
â Vi vill bli tydligare med hur vĂ„rt erbjudande ser ut. BĂ„de mot marknaden och internt. Vi vill ocksĂ„ dra nytta av den kompetensen som finns inom organisationen. Tidigare var vi uppdelade mer i stuprör dĂ€r vi kunde göra i princip samma sak pĂ„ flera stĂ€llen utan att nyttja varandras kompetenser, sĂ€ger han.
Derome har som mÄlsÀttning att vara den ledande samhÀllsbyggaren i trÀ. I takt med ökade krav pÄ minskat klimatbelastning har trÀ blivit ett framgÄngsrikt byggnadsmaterial.
â VĂ„r kĂ€rnverksamhet Ă€r trĂ€ och vi vill bygga i trĂ€ i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt. Men samtidigt mĂ„ste man vara klok och anvĂ€nda rĂ€tt produkt pĂ„ rĂ€tt plats. Vi tror mycket pĂ„ trĂ€ och efterfrĂ„gan ökar och det Ă€r klokt att anvĂ€nda pĂ„ mĂ„nga stĂ€llen men inte överallt. Vi ska inte vara enkelspĂ„riga.
Derome Hus Àr uppdelat i tre ben med olika inriktning mot marknaden. Det Àr allt frÄn volymbyggnader i flerbostadshus med hög fÀrdigstÀllandegrad i fabrik till husproduktion med planelementsteknik. Man producerar Àven villor under varumÀrkena A-hus och Varbergshus med privatkunder som mÄlgrupp. Man har Àven ett ben som vilar pÄ bostadsutvecklingen i hela omrÄden. Trots den tuffa konjunkturen har Derome Hus upplevt en liten uppgÄng den sista tiden. PÄ volymsidan har de gjort affÀrer med 1000 enheter under de senaste sex mÄnaderna. Och pÄ smÄhussidan rör det sig om nÀrmare 250 enheter det sista kvartalet.
â Det Ă€r fortfarande en otroligt avvaktande marknad. Men det Ă€r vĂ€ldigt inspirerande att vĂ„rt erbjudande Ă€r eftertraktat och att vi kunnat ta de har affĂ€rerna. Nu behöver vi Ă„teranstĂ€lla och vĂ€xla upp kapaciteten i vĂ„ra fabriker med 20 procent för att klara orderstocken i Ă„r. Det Ă€r vi glada för och samtidigt Ă€r vi ödmjuka för att det Ă€r en turbulent omvĂ€rld.
Q Hur var det för dig att kliva in som vd nÀr konjunkturen var sÄ svag?
â Man kan vĂ€lja att se det pĂ„ tvĂ„ sĂ€tt. Det Ă€r klart att det var en utmaning men det kunde inte bli sĂ„ mycket vĂ€rre. Hela branschen nĂ„dde bottentrĂ€sket under hösten 2023. TyvĂ€rr har det inte tagit fart riktigt efter det. Det var lĂ„ga nivĂ„er under förra Ă„ret och det Ă€r Ă€ven försiktigt under 2025 men det blir bĂ€ttre.
Q Hur vill du vara som ledare?
â Jag vill vara den positiva ledaren som ser möjligheter och samtidigt utmana mina medarbetare. Det Ă€r viktigt att sprida en trygghet och en tro pĂ„ det vi gör. Det finns sĂ„ mycket bekymmer i omvĂ€rlden och i vardagen.
Ett kollektiv fungerar bÀst nÀr man kÀnner en trygghet och alla stÀller upp för varandra
Jag tror att en mÀnniska som kÀnner sig trygg mÄr bÀttre och presterar bÀttre. Trygghet Àr viktigt.
Q Finns det inte en risk med att vara för snÀll?
â Nej, men det Ă€r viktigt att vara Ă€rlig och tydlig. En del nyare ledare vĂ„gar inte alltid vara raka och Ă€rliga för att det kan misstolkas som tuff och elak. Jag tror att tydlighet och Ă€rligt Ă€r helt avgörande för att bĂ„de individen och laget ska veta vad som förvĂ€ntas. Jag har spelat innebandy pĂ„ elitnivĂ„ och fotboll. Jag har uppskattat trĂ€nare som har varit vĂ€ldigt tydliga med förvĂ€ntansbilden. Men samtidigt har jag alltid gillat ledare som inte gapar och gormar.
Q Vad grundar du din ledarfilosofi pÄ?
â Jag Ă€r sprungen i lagidrotten. Jag har sett goda exempel pĂ„ nĂ€r lag fungerar och mindre bra exempel. I nĂ€stan alla lĂ€gen fungerar ett kollektiv nĂ€r man kĂ€nner en trygghet och alla stĂ€ller upp för varandra. Ingen Ă€r större Ă€n laget. MĂ„nga kan skissa ihop en strategi och vad som Ă€r klokt men det Ă€r inte alla som kan kombinera det med att fĂ„ med personalen. Det Ă€r dĂ„ det hĂ€nder pĂ„ riktigt.
Q Vilken Àr mÄlsÀttningen för Derome Hus?
â Den övergripande mĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att vara den ledande samhĂ€llsbyggaren i trĂ€. Konkret Ă€r mĂ„let att minst var femte trĂ€ hus som byggs i Sverige ska vara frĂ„n Derome Hus. Men det Ă€r inte tillvĂ€xten i sig som Ă€r det viktiga utan lönsamhet och kundnyttan, sĂ€ger Johan Winroth.
JOHAN WINROTH
Đ Titel: Vd Derome Hus
Đ Ă lder: 45
РBoende: TrÀhus i Varberg
РFamilj: Fru, tvÄ barn, tvÄ hÀstar.
РBakgrund: Civilingenjör industriell ekonomi. LantbrevbÀrare och lÄngvÀga inom Derome. Uppvuxen i Varberg.
РSenaste lÀsta bok: Björndansen, Anders Roslund
РSenaste spelade lÄt: My home town, Bruce Springsteen
РResa: Jag och tvÄ syskon var i Japan förra Äret och kÀnde pÄ puderÄkningen. Annars gick senaste resan till Trysil med familjen.
РHelst en ledig dag: HÀnger med min familj hemma i trÀdgÄrden och spelar golf.
Đ Kuriosa: Tog SM-guld i innebandy -98 med Warberg IC.
Johan
sitt ledarskap.
FOTO: DEROME
TEXT: SAMUEL KARLSSON
Rör inte till det, hÀng med till VVS-mÀssan.
PremiÀr i luften!
23-24 april 2025 gör mÀssan entré pÄ KistamÀssan dÀr VVS fÄr stÄ i centrum under tvÄ fartfyllda dagar. Mötesplatsen erbjuder allt du behöver för att vara uppdaterad, inspirerad och redo för framtiden!
Fri entré! LÀs mer hÀr
23-24 april 2025 KistamÀssan
Nya ordföranden ska locka fler till Peabskolan
Peab driver som enda byggaktör i landet en egen gymnasieskola och med kommunikationsdirektör Camila Buzaglo som ny ordförande för Peabskolan Àr mÄlet att locka fler killar och tjejer till utbildningen.
Som nyvald ordförande vill Camila Buzaglo jobba för att attrahera fler killar och tjejer till utbildningen, se till att sÀkerstÀlla APL-platser för alla som gÄr programmet och kampanja för att fÄ fler yrkesarbetare att vilja bli handledare.
â Jag Ă€r vĂ€ldigt stolt över vĂ„ra yrkesutbildningar. Idag driver vi tre gymnasieskolor i Malmö, Göteborg och Solna med lite drygt 270 elever. Jag kĂ€nner mig hedrad över att fĂ„ möjligheten att utveckla det initiativ som Peabs grundare Mats Paulsson tog för nĂ€stan 20 Ă„r sedan, sĂ€ger hon.
Q Hur stort tryck Àr det pÄ era skolor?
â Peabskolan siktar pĂ„ att ta in cirka 36 elever per Ă„r och skola. Varje Ă„r viker vi nĂ„gra platser till obehöriga elever, ungdomar som kanske inte klarat skolan sĂ„ bra men som Ă€r motiverade att lĂ€ra sig ett yrke. Trycket har varit ganska stabilt de senaste Ă„ren, men förra Ă„ret och Ă€ven i Ă„r ser vi fĂ€rre sökande. Troligen har det att göra med konjunkturlĂ€get och att bĂ„de ungdomar och deras förĂ€ldrar Ă€r tveksamma till branschens stabilitet.
Q UngefÀr hur mÄnga fortsÀtter pÄ Peab efter utbildningen?
â Man dela upp avgĂ„ngseleverna frĂ„n Peabskolan i tre ungefĂ€r lika stora grupper. En tredjedel som vill ha och fĂ„r jobb pĂ„ Peab, en tredjedel som vill ha och fĂ„r jobb pĂ„ ett annat
företag och en tredjedel som vill göra nÄgot annat efter studenten. Normalt sett sÄ gÄr cirka 70 procent av avgÄngseleverna till en anstÀllning inom branschen. TyvÀrr har det varit en utmaning att fÄ till lÀrlingsanstÀllningar, sÄ siffrorna var lÄga förra Äret.
Q I grova drag, hur ser upplÀgget ut för programmet och finns det olika inriktningar?
â PĂ„ Peabskolan har vi Bygg- och anlĂ€ggningsprogrammet med inriktningarna âHusbyggnadâ och âMark och anlĂ€ggningâ. Eleverna lĂ€ser bĂ„de praktiska och teoretiska Ă€mnen och blir Ă€ven högskolebehöriga. Skolans slogan âMed arbetslivet som klassrumâ beskriver hur Peab vill att verksamheten ska vara â en skola nĂ€ra arbetslivet och branschen. I utbildningen ingĂ„r sĂ„ klart ocksĂ„ mycket praktik ute pĂ„ en arbetsplats. Nytt för höstterminen 2025 Ă€r att eleverna som börjar dĂ„ Ă€ven kan fĂ„ testa pĂ„ maskinföraryrket. NĂ€r de sen börjar sitt andra Ă„r har de möjlighet att fortsĂ€tta utbilda sig till maskinförare pĂ„ Peabskolorna. Vi har en kĂ€nsla av att maskinförarutbildningen kommer öka ansökningarna till skolan. PĂ„ Peabskolornas öppna hus har just maskinförare varit den inriktning som bĂ„de eleverna och deras förĂ€ldrar har tyckt varit mest intressant.
Q Finns det i dagslÀget (med tanke pÄ konjunkturen) ett behov av nyutbildade byggnadsarbetare?
â Ja, Ă€ven om bostadsbyggandet har gĂ„tt ner sĂ„ finns det mycket annat byggande. Vi jobbar lĂ„ngsiktigt. Skolan, tillsammans med ByggĂ„ret och andra insatser, Ă€r en viktig del av Peabs komptensförsörjningsstrategi.
Peab har idag 13 000 medarbetare och att ha en hög andel egenanstÀllda yrkesarbetare och tjÀnstemÀn Àr en del av vÄr affÀrsmodell och strategi. Sverige mÄste utbilda fler samhÀllsbyggare. Som land mÄste vi sÀkerstÀlla vÄr förmÄga att möta framtidens efterfrÄgan pÄ bygg- och anlÀggningsbranschens produkter och tjÀnster, som till exempel bostÀder, infrastruktur, kommersiella och offentliga fastigheter.
Trycket har varit ganska stabilt de senaste Ären, men förra Äret och Àven i Är ser vi fÀrre sökande
Q PÄverkar konjunkturen inriktningen pÄ utbildningen?
â Vi mĂ„ste som alla andra gymnasieskolor följa lĂ€roplanen, sĂ„ utbildningarnas innehĂ„ll och inriktningar ligger ganska fast. Vi försöker styra genom att lyfta fram och göra eleverna intresserade av de yrkesomrĂ„den dĂ€r vi ser att behoven finns. Men i slutĂ€ndan Ă€r det eleverna sjĂ€lva som vĂ€ljer vilken inriktning de vill gĂ„. Jag funderar pĂ„ om vi Ă€ndĂ„ inte ska utmana lite, och testa att minska antalet platser dĂ€r vi ser en minskad efterfrĂ„gan och öka dĂ€r vi ser att det kommer att behövas medarbetare. Vi kanske fĂ„r smĂ€ll pĂ„ fingrarna, men dĂ„ har vi testat i alla fall.
Q Vad skiljer Peabskolan frÄn andra gymnasieskolor med bygginriktning?
â Det Ă€r helt klart att Peabskolan erbjuder sĂ„ mycket praktik. Andra och tredje Ă„ret ges det möjlighet att tillbringa minst hĂ€lften av tiden pĂ„ arbetsplatsförlagt lĂ€rande. PĂ„ det
vanliga bygg- och anlĂ€ggningsprogrammet krĂ€vs egentligen endast 15 veckors praktik. NĂ„got annat jag vill lyfta fram Ă€r att lĂ€rarna arbetar Ă€mnesintegrerat. Det innebĂ€r bland annat att matematiklĂ€raren hĂ„ller delar av undervisningen i bygghallen â och anvĂ€nder tumstock och byggritningar istĂ€llet för linjal och mattebok. Sen försöker vi ge vĂ„ra elever nĂ„got extra. Att ha körkort underlĂ€ttar verkligen för den som söker arbete pĂ„ en byggarbetsplats. Men för dagens unga Ă€r körkort ingen sjĂ€lvklarhet, vilket ofta beror pĂ„ ekonomiska hinder. DĂ€rför hjĂ€lper vi till med delar av körkortsutbildningen.
Q Varför tror du att ni Àr ensamma bland de svenska byggjÀttarna om att bedriva gymnasieskola?
â Kanske dĂ€rför att idĂ©n om att ha en egen skola hĂ€nger sĂ„ nĂ€ra ihop med vĂ„r vĂ€rdegrund, vĂ„r affĂ€rsmodell och strategi. Ett av Peabs fyra strategiska mĂ„l Ă€r att vi ska vara âledande inom samhĂ€llsansvarâ. I det mĂ„let ingĂ„r att bidra till bĂ€ttre samhĂ€lle, bland annat genom utbildning för unga. Peabskolan Ă€r en viktig del av detta. Men skolans syfte handlar lika mycket om vĂ„r kompetensförsörjningsstrategi, Peab vill Ă€ven i framtiden ha en hög andel egenanstĂ€llda yrkesarbetare och tjĂ€nstemĂ€n. HENRIK EKBERG
Peabskolan har verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bilden Àr frÄn Malmö dÀr skolan startade upp 2022.
FOTO: PEAB
Camila Buzaglo Àr ny ordförande för Peabskolan. FOTO: PEAB
KRĂNIKA
Fokusera rÀtt och jaga bort GDPR-spöket
Svensk media har pÄ senare tid börjat uppmÀrksamma det norska och finska angreppsÀttet pÄ arbetsmarknadsrelaterad kriminalitet. Det Àr inte en dag för tidigt. Den som jÀmför Sverige med vÄra nÀrmaste grannlÀnder noterar intressanta skillnader.
En första Àr att de faktiskt begriper vad det handlar om. För att sortera ut saken vill jag peka pÄ tvÄ talande svenska exempel pÄ dikeskörningar. Den mest förvÄnande levererades av Delegationen mot arbetslivskriminalitet som lÀmnade sitt slutbetÀnkande sÄ sent som i februari. Redan betÀnkandets sammanfattning skvallrade om att nÄgot gÄtt snett, alternativt att sekretariatet drabbats av tidsbrist. Sida upp och sida ned fokuseras de papperslösas situation. Det Àr naturligtvis inte fel att den gruppens situation uppmÀrksammas.
EN BRA SAK Ă€r att delegationen (efter tips frĂ„n Veidekke) uppmĂ€rksammar att det sedan 2013 funnit ett sĂ€rskilt lagstöd, benĂ€mnt sanktionsdirektivet (2009/52/EG) som ger personer frĂ„n âtredje landâ (d v s utanför EU) utan uppehĂ„llstillstĂ„nd lagreglerad rĂ€tt till lön enligt (obs) kollektivavtal. (DĂ€r fick de som hĂ€vdar att det Ă€r oförenligt med svensk lag att i offentliga sammanhang stĂ€lla krav pĂ„ kollektivavtal.)
PÄ sidan 9 i Veidekkes nya Handbok för bestÀllare av entreprenadtjÀnster beskrivs innebörden av sanktionsdirektivet och den utformning som direktivet fÄtt i svensk lag. Delegationen uppmÀrksammar det vi pÄ Veidekke redan visste, att lagen aldrig tillÀmpats och att det Àr minst sagt krÄngligt att hÀvda sin rÀtt
enligt gÀllande lag. Regeringen missade nÀmligen att ge nÄgon myndighet ansvaret för implementeringen av lagen, att ens informera om saken och Àn mindre att stötta papperslösa att fÄ sin sak prövad och reglerad. Detta hÄl tÀpper nu delegationen till genom att föreslÄ att Diskrimineringsombudsmannen fÄr ett uppdrag att informera om lagstödet samt att stötta papperslösa att driva Àrenden mot domstol.
SĂ VARFĂR ĂR jag missnöjd? Ja inte i sak utan för att fenomenet trots allt representerar ett marginalproblem. PĂ„ samma tema finns en tydlig tendens att de sedan 2022 inrĂ€ttade regionala centren mot arbetslivskriminalitet (AKC) gradvis Ă€r pĂ„ vĂ€g att fokusera pĂ„ ett annat marginalproblem, snarare Ă€n sjĂ€lva huvudfrĂ„gan. Vissa föraningar ges redan av AKC:s placering och antal. Idag finns sju stycken, ett i varje polisregion. Enligt de rapporter jag fĂ„r driver polisen envetet pĂ„ för att AKC gradvis ska lĂ€gga ökat fokus pĂ„ den sĂ„ kallade organiserade brottligheten (OB).
Inom bland annat Skatteverket finns röster som reagerar mot en utveckling som förefaller ha som avsikt att kapa Ät sig ytterligare resurser till det som redan Àr polisens kÀrnuppgift. Redan idag finns nÀmligen forum och verktyg för dessa insatser i form av Myndighetssamverkan mot OB (2009), Operativa rÄdet och Nationella underrÀttelsecentret (Nuc) samt Sverige mot organiserad brottlighet (SMOB) som Àr ett sorts nationellt kunskapsnav mellan myndigheter, akademin och nÀringslivet.
Inte heller detta Ă€r fel. FrĂ„n Veidekke kan vi sjĂ€lva vittna om vilken stress som uppstĂ„r och vilka resurser som mĂ„ste mobiliseras nĂ€r man fĂ„r in den hĂ€r skiten i butiken. Men det Ă€r fortfarande inte rĂ€tt fokus eller rĂ€tt prioritering. I Norge och Finland, som ligger hĂ€stlĂ€ngder före Sverige i dessa frĂ„gor, har man förstĂ„tt att problemets kĂ€rna utgörs av det breda och helt grĂ€nslösa fusket med löner, skatter, sociala avgifter och arbetstider. I en aktuell avhandling frĂ„n KTH med namnet âFinlands respektive Sveriges Ă„tgĂ€rder mot arbetslivskriminalitet, mĂ€nniskohandel och grĂ„ ekonomiâ (se bl. a SvD Debatt, 5/4) framgĂ„r tydligt att finsk myndighetssamverkan fokuserar rĂ€tt.
ĂVEN I FINLAND ser man problemen med mĂ€nniskohandel och organiserad brottslighet men har ocksĂ„ förstĂ„tt att dessa problem fĂ„r spridningseffekter och ökar i omfattning om man ger den vardagliga mĂ€ngdbrottsligheten fritt spelrum. BegrĂ€nsar man den breda arbetsmarknadskriminaliteten motverkas de aktörer som gör mest skada och dĂ€rmed osund konkurrens. Med Norges AKC och Finlands âfenomenbaseradeâ myndighetssamverkan som exempel bör man vrida tillbaka fokus till det som Ă€r sjĂ€lva kĂ€rnproblemet.
Men Àven i detta avseende finns ett problem som behöver uppmÀrksammas. SÄ gott som dagligen hör jag hur bitrÀden till leverantörer, kommunala upphandlare, jurister pÄ Byggföretagen och representanter för Skatteverket, Arbetsmiljöverket, FörsÀkringskassan med flera reser hinder mot fördjupade kontroller
genom att hÀnvisa till integritetsskyddslagstiftningen och GDPR. Via EU:s regelverk finns dock i grunden samma regelverk i Norge och Finland. Som förhÄller sig helt annorlunda avseende avvÀgning och tillÀmpning.
FĂR ATT Ă TER hĂ€nvisa till Veidekke nya bestĂ€llarhandbok kan jag bestĂ€mt avvisa att GDPR utgör ett hinder för att begĂ€ra in arbetsgivarintyg, lönespecifikationer, utdrag frĂ„n skattetransaktionskonto eller inbetalningar till försĂ€kringskassan. Allt handlar om att 1) skriva in villkor i entreprenadkontrakten, 2) se till att företag och individer godkĂ€nner inhĂ€mtning av personuppgifter, 3) att PUB-avtal finns pĂ„ plats och 4) att man hanterar uppgifterna pĂ„ ett strukturerat sĂ€tt med koppling till ett enskilt projekt och att uppgifterna inte sparas. Veidekke löste dessa frĂ„gor i samspel med advokatbyrĂ„n MollWendens GDPR-experter och sĂ„ borde fler kunna göra. Summa summarum. I vare sig det ena eller andra fallet finns nĂ„gra oöverstigliga hinder att göra nödvĂ€ndiga kontroller. Vad det handlar om Ă€r att âviljaâ och tyvĂ€rr misstĂ€nker jag allt som oftast att det Ă€r dĂ€r som skon klĂ€mmerâŠ
Besökspaviljong fÄr Kasper Salin-priset
I hÄrd konkurrens vann LinnétrÀdgÄrdens besökspaviljong Ärets upplaga av Kasper Salin- priset. à rets bÀsta byggnad vinner inte pÄ sin storlek utan pÄ utformningen.
Sveriges Arkitekter delar ut Kasper Salin-priset för att stimulera, utveckla och ge spridning Ät goda exempel, för att bidra till fortsatt hög kvalitet och innovationslust inom branschen. Det första priset 1962 gick till Markuskyrkan i Björkhagen, arkitekt Sigurd Lewerentz.
ANSVARIG ARKITEKT FĂR Ă„rets vinnare Ă€r arkitekt SAR/MSA Jacob Hidemark, Hidemark & Stintzing Arkitekter. Byggherre Ă€r Statens Fastighetsverk.
â Paviljongens arkitektur Ă€r utformad med stor omsorg, prĂ€glad av en enkelhet och vĂ€rdighet som mĂ„ste upplevas. Det finns en sinnlighet som gĂ„r igenom hela byggnaden âfrĂ„n den stora skalan till den minsta detaljen, sĂ€ger juryns ordförande arkitekt SAR/MSA Anna Sunnerö.
Ăvriga nominerade har varit 25 Columns, ett bostadshus i Dalarna (arkitekt: Office Kersten Geers David Van Severen); Villa Meltem, ett bostadshus pĂ„ Gotland (arkitekt: m.arkitektur) och upplevelsecentret World of Volvo i Göteborg (arkitekt: Henning Larsen).
PAVILJONGEN ĂR EN ny entrĂ© till LinnĂ©trĂ€dgĂ„rden i centrala Uppsala, som innehĂ„ller butik, entrĂ©kassa och cafĂ©. Den har tidigare vunnit Uppsala kommuns arkitekturpris 2024. Arkitektkontoret Hidemark & Stintzing mottog Stockholms arkitektförenings pris Guldrummet 2024, âför en arkitektgĂ€rning som hĂ„ller hantverket och den gedigna kunskapen om byggnadskonst bortom tillfĂ€lliga trenderâ. Under arkitekturgalan delades Ă€ven priset LandmĂ€rket ut för bĂ€sta landskapsarkitektur. Det gick till JĂ€rva begravningsplats. Tengboms Stockholmskontor tilldelades Guldstolen Interiör och Planpriset gick till Varvsstaden i Malmö. SAMUEL KARLSSON
LÀngs spaljéerna pÄ fasaden ska det med tiden klÀttra lövverk.
Prisjuryns motivering
âAtt avstĂ„ frĂ„n frestelsen att anvĂ€nda stora arkitektoniska gester pĂ„ den hĂ€r platsen visar pĂ„ sann yrkesheder. Med till synes enkla medel Ă€r det ett skickligt arkitekthantverk som hanterar nutida behov av funktioner, utan att platsens magi
Besökspaviljongen i Linnés trÀdgÄrd i Uppsala mottog Kasper Salin-priset för Sveriges bÀsta byggnad 2024.
FOTO: AÌKE E:SON LINDMAN
gÄr förlorad. Vinnaren Àr en till ytan liten byggnad, som nu gör sÀllskap
LENNART WEISS KOMMERSIELL CHEF VEIDEKKE
LinnĂ©s hus och trĂ€dgĂ„rd har besökare frĂ„n hela vĂ€rlden. Nu finns rum för dem, liksom för de uppsalabor som kommer hit för att Ă€ta lunch eller njuta av platsen. FOTO: AÌKE E:SON LINDMAN
Liten skÄpbil för stadstrafik
Toyota elektrifierar allt fler av sina arbetsfordon. Nu har turen kommit till skÄpbilen Proace City Entry BEV, som rymmer 4,4 kubikmeter last och frÀmst Àr avsedd för korta körstrÀckor.
Det tog lÄng tid innan de stora tillverkarna började elektrifiera sina arbetsfordon, men nu har proppen gÄtt ur och det kommer ut allt fler pÄ marknaden. Toyota var lÀnge sena pÄ bollen och valde istÀllet att satsa pÄ hybridlösningar för sina personbilar, men nu börjar man lansera helelektriska alternativ i sitt utbud.
MINSTINGEN ĂR SKĂ PBILEN City som har dubbla skjutdörrar och en bred baklucka som gör det enkelt att lasta och lossa, oavsett om det handlar om tunga maskiner, verktyg eller skrymmande föremĂ„l.
Interiören Àr enkel men genomtÀnkt och pÄminner om dieselversionerna, men med digitala instrument och mer elspecifika funktioner.
Flera av bilens funktioner styrs via en ovanligt liten 8-tums pekskÀrm dÀr man kan navigera, hÄlla koll pÄ batteristatus och planera laddning via MyToyota-appen.
BILEN ĂR UTRUSTAD med sĂ€kerhetsfunktioner som adaptiv farthĂ„llare, filhĂ„llningsassistans och automatisk nödbroms, vilket idag nĂ€rmast fĂ„r ses som standardutrustning för nya arbetsfordon.
Proace City Entry BEV drivs av en elmotor pÄ 136 hÀstkrafter, vilket ger pigg acceleration och prestanda som Àr fullt tillrÀcklig för stadstrafik och landsvÀg. Men batteriet, som Àr pÄ endast 50 kWh, hade gÀrna fÄtt vara större.
Nu ska bilen i och för sig kunna komma upp till 275 kilometer pÄ en laddning, enligt WLTP-cykeln, vilket Àr vÀl optimistiskt. Med full last och nÀr det Àr kallt utomhus lÀr det vara svÄrt att komma i nÀrheten av de siffrorna. Vid motorvÀgskörning minskar rÀckvidden snabbare jÀmfört med stadstrafik, dÀr regenerativ
bromsning bidrar till att Ă„terladda batteriet.
TÀnker man behÄlla bilen lÀnge bör man Àven ta höjd för att batterierna degraderas med tiden, vilket gör att bilens rÀckvidd blir sÀmre med tiden.
DEN HĂR TYPEN av fordon Ă€r frĂ€mst avsedda för kortare körstrĂ€ckor inom en stad eller mellan nĂ€rliggande omrĂ„den, och dĂ€r kan man ofta ladda i samband med kundbesök. Bilen stöder snabbladdning med upp till 100 kW, och det innebĂ€r att det gĂ„r att fylla upp ett batteri frĂ„n tomt till 80 procent pĂ„ cirka 30 minuter. Laddar man istĂ€llet via en 11 kW laddbox tar en full laddning cirka fem timmar, vilket passar bĂ€ttre för nattladdning. Som arbetsfordon Ă€r Proace City Entry BEV praktisk, och trots att inköpspriset Ă€r högre Ă€n för fossildrivna motsvarigheter kompenseras detta av lĂ€gre brĂ€nslekostnader, ingen malusskatt och mindre underhĂ„ll. Den erbjuder gott om ut-
rymmen och kan lasta upp till 800 kilo och dra upp till 750 kilo.
I stÀder med utslÀppszoner Àr bilen dessutom ett praktiskt alternativ eftersom den eliminerar behovet av dyra miljöavgifter.
Det blir allt vanligare att företag profilerar sig med hÄllbara lösningar, och Proace City Entry BEV kan hjÀlpa till att stÀrka en sÄdan image.
Bilen har praktiska dubbla skjutdörrar och en bred baklucka som förenklar lastning.
Plus:
Praktisk och anvÀndarvÀnlig
LĂ„ga driftskostnader
Minus: BegrÀnsad rÀckvidd Högt inköpspris
Toyota Proace City Entry BEV 2025
Pris: FrÄn 399 000 exkl moms
Motor: Elektrisk, 136 hk (260 Nm)
Batteri: 50 kWh
RĂ€ckvidd (WLTP): Upp till 270 km
Laddningstid: 30 min (80 %, snabbladdare), 7,5 h (7,4 kW)
Maxlast: 800 kg
Max dragvikt: 750 kg
Drivhjul: Framhjulsdrift
Ăvrigt: 8-tums pekskĂ€rm, Apple CarPlay, Android Auto
PETER FREDRIKSSON
Toyota Proace City Entry BEV erbjuder ett lastutrymme pÄ upp till 4,4 kubikmeter och en kapacitet pÄ 800 kilo. FOTO:
Med snabbladdning 100 kW fylls ett tomt batteri till 80 procent pÄ cirka en halvtimme. FOTO: TOYOTA
DIN CHANS ATT PĂ VERKA BYGGCHEFERNAS FRAMTID
BYGGCHEFERNA ĂR EN BRANSCHFĂRENING för alla chefer och ledare inom samhĂ€llsbyggnadssektorn.
I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar frÄn byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhÀllsbyggnad.
Và RT SYFTE Àr att göra varandra och branschen bÀttre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, Àr ett stöd för dig som Àr chef i
byggbranschen eller jobbar pÄ annan ledande position inom samhÀllsbyggnadsbranschen.
BYGGCHEFERNAS STĂMMA, 22-24 SEPTEMBER
Àr din möjlighet att pÄverka organisationens framtid. PÄ stÀmman ska en ny styrelse vÀljas och du har nu möjligheten att nominera dig sjÀlv eller en kandidat. Nomineringen Àr öppet till och med 27 april 2025.
VĂLKOMMEN SOM MEDLEM ATT FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.
LĂS MER OM HUR DU KAN PĂ VERKA VĂ R FRAMTID PĂ STĂMMAN 22-24 SEPTEMBER
FĂR LEDARE SOM BYGGER SAMHĂLLET
Följ oss pÄ Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
FasadbeklÀdnad i nya fÀrger
Q Hardie Architectural Panel finns nu i sex nya fÀrger och i en ny tjocklek. Tidigare var alla fasadskivor i 8 mm men nu finns fasadbeklÀdnaden i 11 mm. Med den nya tjockleken gÄr det att anvÀnda dold montering, utan synlig skruv eller spik, vilket tidigare inte var möjligt med de tunnare skivorna. De nya skivorna Àr rubosta och ska vara tÄliga mot stötar och slag, vilket förlÀnger deras livslÀngd.
Q Hardie Architectural Panel Metallics bestÄr av plattor i guld, koppar, silver, brons, stÄl och gunmetal.
Q Fasadplattorna Àr slitstarka och har en A2-brandklassificering. www.jameshardie.se
Smidig spolplatta
Q Den nya spolplattan Geberit Sigma40 lanseras nu pÄ den svenska marknaden. Den har en unik design som ska göra installationen extra smidig. Plattan Àr endast fyra millimeter tjock och den Àr konstruerad för att passa pÄ alla badrumsvÀggar.
Q Sigma40 har en innovativ snÀpp-mekanism gör att den Àr lÀttare att installera och den ligger tÀtt mot vÀggen.
Q Spolplattorna fnns med bÄde fyrkantiga och runda tryckknappar.
Q Finns i borstat rostfri stÄl, krom, mÀssing, rött guld samt i glasfinish. www.geberit.se
Nya diamantklingor
Q Norton Clipper utökar Invicible-sortimentet och lanserar tvÄ nya diamantklingor pÄ 180 mm och 230 mm.
Invincible-klingorna Àr tillverkade med nÀsta generations iHD-teknik (Infiltrated High Density). Den innovativa tillverkningsprocessen ger ökad styrka och sÀkerhet.
Q Med den avancerade iHD-tekniken fÀsts segmenten direkt pÄ stambladet med hjÀlp av infiltration. Detta innebÀr att risken för segmentbrott ska vara extremt lÄg. www.nortonbravises.com/sv-sv
MT-Fast lock
Q MT-Fast Lock gör anslutningar snabbare och mer precisa Àn tidigare lösningar. Den unika push-and-turn-tekniken möjliggör upp till 50 procent snabbare montage Àn med exempelvis MT twistlock, vilket leder till stora tidsbesparingar och en mer effektiv arbetsprocess.
Q MT-Fast Lock kan anvÀndas vid bland annat: anslutning av skenfötter och vinklar till MT-montageskenor, konstruktion av U-ramar och golvstöd, montering av rörstöd i tak, golv och pÄ vÀgg och anvÀndning i mÄttligt korrosiva miljöer.
www.hilti.se
Batteridriven motorsÄg
Q För första gÄngen lanserar Gardena en batteridriven motorsÄg. Den kan pÄ en laddning och utan avbrott kan utföra upp till 180 kapningar pÄ trÀ med en diameter pÄ 70 mm.
Q Kedjehastigheten pÄ 8 m/sekund kapar grenarna mjukt och rent. PowerSaw har en Oregon-kedja och automatisk kedjesmörjning. www.gardena.com/se
Prisat verktyg
Q Quattro Smygvinkel frÄn Hultafors Group har tilldelats det iF Design Award 2025.
Q Bladet pÄ Quattro Smygvinkel kan roteras och lÄsas fast i positionerna 45°, 90°, 135°, 180°, 225° och 270°.
Q Med hjÀlp av vredet kan bladet rotera utan fasta lÀgen och det gÄr att anvÀnda det som en vinkelhake för att kopiera och stÀlla in valfri vinkel. Det finns Àven en skala som gör det möjligt att anvÀnda verktyget som en gradmÀtare.
Q Bladet har mÀrkskÄror för ritning och Àr helt hopfÀllbart, vilket gör det enkelt att bÀra i fickan pÄ arbetsbyxorna. www.ifdesign.com www.hultaforsgroup.com
Arbetsbyxor med praktiska fickor
Q X Workwear lanserar X Comfort Cargo Pant - en servicebyxa som kombinerar flexibilitet och funktionalitet. Byxorna har 4-vÀgsstretch med elastisk linning som ger extra komfort under lÄnga arbetspass.
Q Byxorna har flera praktiska fickor, inklusive tvÄ midjefickor och tvÄ benfickor med kardborrestÀngning, PÄ höger ben finns en extra ficka med dragkedja för sÀker förvaring av viktiga tillhörigheter.
Q Byxbenen Àr fÄllade och kan enkelt förlÀngas med fem centimeter.
Q Alla material Àr OEKO-certifierade, vilket innebÀr att byxan Àr framtagen med bÄde kvalitet och hÄllbarhet i fokus.
Q X Comfort Cargo Pant Àr sÀrskilt framtagen för yrkesproffs inom service- och logistiksektorn. www.xworkwear.com/se
Kakel inspirerat av konstnÀrer
Q Designern Carin Wester har skapat en kakelkollektion för HöganÀs Kakel. Inspirationen till kulörerna Àr hÀmtade frÄn fem framstÄende svenska konstnÀrer: Hertha Hillfon, Karin Larsson, Lisa Larsson, MÀrta MÄÄs FjÀterström och Signe Persson-Melin.
Q Storlekar: 75x75x9, 75x150x9 och 150x150x9 mm.
Q Yta: Glaserad, krackelerad yta. www.hoganaskakel.se
Nyligen upphandlade projekt
Byggentreprenör
Projektnamn Projektrubrik
Olle Olsson Peab Sverige AB KVV2 Ărtofta nya kraftvĂ€rmeverk
Tuve Knutsson Mta Bygg & AnlÀggning SkÄne AB Virket 3
Christer Persson Skanska Sverige AB CityCampus (HKR)
Jonas Persson, Johan Rosenqvist HMB Construction AB Strömmingen
Susanne Lundberg Peab Sverige AB Handelshögskolan (Hus F) och stationsentré för Haga Station, VÀstlÀnken
Matus Benko Credentia AB Myrsjö sportcenter
Ulrika Videli Vestia Construction Group AB Ny grundskola Bohus
David Carlsson GBJ Bygg AB StÄlet
Jonas Sandin, Anna Assarsson Skanska Sverige AB Karlslunds idrottsomrÄde
Christer Olsson, Mikael Björnström COBAB Sverige AB Tumba
Carl Nihlén Benders Byggkraft AB Vaple, 220 kilovolt
Tomas Lindblom YLAB Larssons Bygg AB Haga Palett etapp 3
Nybyggnad av produktionsanlĂ€ggning i Ărtofta, Eslöv
Kommun Byggkostnad
Eslövs kommun 2-2,5 mdkr
Nybyggnad av bostÀder pÄ VÀsterbro i Lund Lunds kommun 1 mdkr
Nybyggnad av högskola i Kristianstad Kristianstads kommun 800-1000 mkr
Nybyggnad av bostÀder mm i TÀby TÀby kommun 400-600 mkr
Nybyggnad av högskola med integrerad stationsentré i Göteborg Göteborgs stad 400 mkr
Nybyggnad av simhall i Boo, Nacka Nacka kommun 200-500 mkr
Nybyggnad av grundskola i Bohus Ale kommun 300-400 mkr
Nybyggnad av logistikanlÀggning i Norrköping
Norrköpings kommun 250-350 mkr
Nybyggnad av badhus, i Landskrona Landskrona stad
Nybyggnad av bostÀder och lokaler i Tumba
250-300 mkr
Botkyrka kommun Ej officiell
Nybyggnad av transformatorstation i Vaple Sundsvalls kommun 220 mkr
Nybyggnad av bostÀder och förskola i Solna etapp 3 Solna stad 150-250 mkr
Johan Lilja Protective System Svenska AB Guldheden UtvÀndigt underhÄll av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 200 mkr
Per Lövgren Adapteo AB Anstalten Ystad Om- och tillbyggnad av anstalt i Ystad Ystads kommun 200 mkr
Per Lövgren Adapteo AB Ersboda anstalten Tillbyggnad av anstalt i Ersboda, UmeÄ UmeÄ kommun 200 mkr
Joakim Antonsson NCC Sverige AB Sportcentrum VÀnersborg Diverse ÄtgÀrder pÄ sportcentrum i VÀnersborg VÀnersborgs kommun 171 mkr
Patrik Lindholm LindbÀcks Bygg AB Lombolo Strand Nybyggnad av flerbostadshus i Kiruna Kiruna kommun Ej officiell
Ruben Pereira Hic Construction AB SandĂ„sgĂ„rden (SĂBO) Nybyggnad av sĂ€rskilt boende för Ă€ldre (SĂBO), FĂ€rjestaden
MörbylÄnga kommun 150 mkr
Jonas Ohlsson GBJ Bygg VĂ€st AB Ny grundskola Alafors Nybyggnad av grundskola i Alafors Ale kommun 100-200 mkr
Simon Israelsson Hansa Bygg AB Lignin-programmet Nybyggnad av industrihus i MönsterÄs MönsterÄs kommun 100-200 mkr
Johan Forsberg Stambytesgruppen i Sverige AB KungsÀngens-tibble Stambyte i flerbostadshus i KungsÀngen Upplands-Bro kommun 126 mkr
Jonas Sandin, Anna Assarsson Skanska Sverige AB Landskrona IP Karlslunds idrottsomrÄde Ny- om och tillbyggnad av fotbollsarena i Karlslunds idrottsomrÄde, Landskrona
Filip Stefansson Billström Riemer Andersson Bygg AB (publ) ForsÄker, kvarter 40 Nybyggnad av flerbostadshus och butik i ForsÄker, Mölndal
Landskrona stad 100-150 mkr
Mölndals stad 100-150 mkr
Amanda Modig Mta Bygg & AnlÀggning SkÄne AB Kulturhus BjÀrred Nybyggnad av kulturhus i BjÀrred Lomma kommun 120 mkr
Jörgen Stridsberg L Nyström Bygg AB Fritidsbacken, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Sjöbo, etapp 2 Sjöbo kommun
Anna Assarsson Skanska Sverige AB Karlsundsparken Ny- och ombyggnation av Karlslunds idrottsomrÄde i Landskrona
Tommy Spörk NCC Sverige AB EndoskopispÄretOmbyggnad Ryhov
Ombyggnad av lokaler för endoskopi pÄ sjukhus i Jönköping
100-120 mkr
Landskrona stad Ej officiell
Jönköpings kommun
Emil Alfelt Mofex Bygg & Entreprenad AB Eskilstorp Nybyggnad av parhus i Vellinge Vellinge kommun
Simon Jönsson, Amanda Winroth ByggmÀstarn i SkÄne AB Anneroskolan Idrottshall, matsal och kök
Nybyggnad av idrottshall, matsal och kök mm vid skola i Helsingborg
90 mkr
80-100 mkr
Helsingborgs stad 80-100 mkr
Karin Geijer-Lundin Surewood Housing AB BoKlok etapp 7 Nybyggnad av radhus i Södra Gunsta etapp 7 Uppsala kommun 70-80 mkr
Marcus Forsmark MVB Syd AB Karstorpshallen
Nybyggnad av idrottshall i Lomma Lomma kommun 75 mkr
Ted Eriksson Betege Byggen AB BRF SÄgenvÀgen Stambyte i flerbostadshus i Haninge Haninge kommun 75 mkr
Emmelie Ingemarsson
IN3PRENĂR AB Jensen Förskola & F-3 Skola
Ombyggnad till grundskola och förskola i Uppsala Uppsala kommun 75 mkr
Erman Ljunglöf AB JĂ€rletoft Bygger LindgĂ„rden Etapp 2 Tillbyggnad av LindgĂ„rden i Broby Ăstra Göinge kommun 50-100 mkr
Peter Larsson BC Linköping AB Kvarteret LadugÄrden och BostÀllet
Nybyggnad av bostadsomrÄde i Vadstena etapp 1 Vadstena kommun 60-80 mkr
Jonas Andersson, Emil Hambraeus Noccon AB Klockelund Nybyggnad av flerbostadshus i Larsboda, Stockholm Stockholms stad 50-80 mkr
Kristofer Wirmark, Marcus Ă kerlund M3 Bygg AB Kanalhuset, teknisk upprustning
Teknisk upprustning och anpassning till kontorslokaler pÄ Kungsholmen, Stockholm Stockholms stad 65 mkr
Martin Jeppsson Servicekuben AB Nydala Stambyte i flerbostadshus i Nydala Malmö stad Ej officiell
Konkurser i byggbranschen
Företag LÀn
Stockholms lÀn
Brandbergens Tak & TÀtskikt AB SkogÄs
JFI Bygg AB JÀrfÀlla
Haninge Montage Team AB Vendelsö
DTBA Construction AB MĂ€rsta
Eryk Bygg AB Tumba
Bartz Construction AB Bromma
SF Tak och Bygg AB Bandhagen
Almena Service AB Stockholm
BSB Entreprenad AB Vallentuna
22 Sweden bygg AB Norsborg
Kinal bygg AB Sollentuna
Dalarö Finsnickeri AB Dalarö
Bygg & badrum i NorrtÀlje AB NorrtÀlje
Uppsala lÀn
Roger & Mattias Bygg AB Tierp
Fam Sundgren Bygg AB Knivsta
Rewel Uppsala AB Uppsala
Hemlunda Bygg AB Enköping
SVEAT AB Knivsta
Södermanlands lÀn
Em Riv AB Eskilstuna
Jones Mark & Schakt AB Stigtomta
Ăstergötlands lĂ€n
Prio24 Bygg AB Linköping
Linköpings Ytbehandlingsteknik AB Linköping
Jönköpings lÀn
KCW TAK AB Jönköping
Q7 Fönstermontage AB Mullsjö
Kungseken Byggservice AB Jönköping
Kronobergs lÀn
OTTO-ROBY allt-i-ett AB Markaryd
SmÄlands SprÀngtjÀnst AB Norrhult
Hedens Tak Entreprenad AB Alvesta
Kalmar lÀn
SW Entreprenad i Kalmar AB Kalmar
SkÄne lÀn
Scaniarex Rivningsentreprenad AB Lund
Mr Johnson Bygg o GrÀv AB Helsingborg
Bandhagen MM Bygg AB Helsingborg
EasyFix Bygg i SkÄne AB Malmö
Jivin AB Limhamn
KFW Bygg AB Svedala
Lunds byggcenter AB Helsingborg
Hallands lÀn
Lucia Pro System Golv AB Halmstad
VÀstra Götalands lÀn
Penselbröderna AB Göteborg
Tsfs Entreprenad AB Karlsborg
RIMING Bygg AB Göteborg
P 8 Bygg AB Uddevalla
JKE Bygg AB BorÄs
J.Karlsson Byggnads AB Göteborg
Ărebro lĂ€n
Nordic Rörsvets AB Degerfors
RekoGroup Ărebro AB Hallsberg
Dalarnas lÀn
Lasmasu Borr & Entreprenad AB Ălvdalen
AE Tak AB Nyhammar
FolkÀrna Elektriska AB FolkÀrna
GÀvleborgs lÀn
MPH Bygg AB BollnÀs
JÀmtlands lÀn
Björneruds Bygg AB Strömsund
VÀsterbottens lÀn
Simon Danell Blue Wall Construction AB ElmiaomrÄdet
Viktor Lennartsson ByggmÀstarn i SkÄne AB Kraftfodret
Nybyggnad av storkök samt förrÄd, Jönköping Jönköpings kommun 65 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus i Malmö Malmö stad Ej officiell
NWS Partner AB UmeÄ
Aurora Iglos AB UmeÄ
Willhem ökar fokus pÄ hÄllbarhetsarbetet
Q För att fÄ ett tydligt fokus pÄ hÄllbarhetsarbetet framÄt och stödja verksamheten med spetskompetens blir Christian Forsell ny hÄllbarhetschef. Han har Àven tidigare jobbat med hÄllbarhet pÄ Willhem men fÄr nu ett utökat ansvar för bolagets övergripande hÄllbarhetsarbete. Samtidigt fÄr Heléne Blennermark Zendegani ett tydligare strategiskt ansvar för bolagets sociala hÄllbarhetsarbete, frÄgor som hon arbetat framgÄngsrikt med pÄ Willhem sedan 2023.
Ny vd till Thomas Concrete Group i USA
Q Den 1 juli tilltrÀder Ryan Chandley som ny vd för svenskÀgda koncernen Thomas Concrete Groups dotterbolag i USA. USA Àr en av Thomas Concrete Groups viktigaste marknader. Totalt har företaget 85 betongfabriker i landet och dotter-
bolaget stÄr för cirka 65 procent av koncernens totala omsÀttning.
Ryan eftertrÀder dÄ nuvarande vd Alan Wessel, som gÄr i pension, men fortsÀtter som senior rÄdgivare inom bolaget.
Ryan Chandley har en MBA i Business Management och mer Àn 25 Ärs erfarenhet av betongindustrin samt haft bÄde operativa och kommersiella roller inom branschen.
Ny arbetande ordförande för Tengbom Q Tengboms styrelse genomför ett ledarskifte. Det innebÀr att Jan Mattsson lÀmnar sitt uppdrag som vd och styrelseordförande Olof Sand tar över som arbetande ordförande.
Han har lĂ„ng erfarenhet av att leda kunskapsföretag i utveckling â med fokus pĂ„ tjĂ€nsteproduktion, digitalisering och hĂ„llbar affĂ€rsutveckling. Olof har erfarenhet frĂ„n byggbranschen sĂ„vĂ€l som frĂ„n IT-branschen och har drivit framgĂ„ngsrika verksamheter bĂ„de nationellt och internationellt. Som styrelseordförande i Tengbom sedan 2023 kĂ€nner han verksam-
heten vÀl och har god förstÄelse för bolagets möjligheter och utmaningar.
Carlstedt Arkitekter utser ny styrelseordförande
Q Carlstedt Arkitekter meddelar att Pelle Lindberg har utsetts till ny styrelseordförande. Han eftertrÀder Siv Axelsson, som har varit styrelseordförande sedan 2019.
Pelle Lindberg har arbetat med utvecklingsfrÄgor inom fastigheter, samhÀllsplanering och besöksnÀringen. Han Àr nu verksam som styrelseordförande för NoFo Hotell, tidigare var han delÀgare och vd för Pop House i Stockholm.
Innovationsföretagen utser ny förbundsdirektör
Q Anders Lenhoff har utsetts till förbundsdirektör för
Innovationsföretagen inom Almega.
Han har sedan oktober 2024 tjÀnstgjort som tillförordnad förbundsdirektör
och tilltrÀder nu rollen permanent. Han Àr jurist i grunden och har över 20 Ärs erfarenhet som regionchef för Almega Mitt och VÀst.
Han blir chef för Nya bostÀder pÄ Ikano Bostad
Q Mikael Hallengren tilltrÀder som chef för affÀrsomrÄdet Nya bostÀder pÄ Ikano Bostad. I sin nya roll fÄr Mikael ansvaret för projektutvecklingen i Sverige med fokus pÄ att skapa vÀrden genom hela utvecklingsprocessen och att driva en förflyttning mot en tydligare byggherreorganisation.
Mikael Hallengren har varit en del av Ikano Bostad sedan 2017, dÄ han började som produktionschef. Senast har han haft rollen som bygg- och bostadsutvecklingschef.
Nu tar han plats i bolagets ledningsgrupp och fÄr en nyckelroll i att leda förflyttningen mot en mer affÀrsdriven projektutveckling och en tydligare byggherreorganisation. Bolaget Àger idag 7 300 fastigheter och har sedan starten byggt 9 000 nya bostÀder.
De tar över ledningen pÄ Smidmek
Q Morgan Palmgren blir ny vd pÄ Smidmek. Samtidigt tilltrÀder Linus Svensson som vice vd.
Det betyder att de bÄda ÄtervÀnder till Peabkoncernen efter att pÄ senare tid haft ledande roller pÄ bland annat Serneke och fastighetsbolaget Trianon.
Morgan Palmgren har tidigare arbetat 17 Är i Peabkoncernen och bland annat varit arbetschef för Bygg Bostad i region syd under tio Är. Linus Svensson har 14 Är i Peab bakom sig, Àven han bland annat som arbetschef inom samma del och region i fem Är.
Med en bakgrund inom bÄde bygg- och fastighetsbranschen uppskattar Linus Svensson att vara tillbaka i den starka Peabkoncernen.
60-Ă„riga Fria Byggakademien firade med avslutning
Fria Byggakademien, som sedan 1965 utbildat framtida ledare i samhÀllsbyggnadsbranschen har nu avslutat sin 29:e seminarieserie. Sedan starten i december har eleverna deltagit pÄ 40 förelÀsningar och dialog med toppar inom svenskt nÀringsliv, akademien, politiken, den offentliga sektorn, kulturen och arbetstagar- och arbetsgivarförbund.
Cirka 40 elever, alla utsedda av sina företag har varje mÄndag kvÀll lagt sin tid pÄ dessa seminarier. Utöver detta en helgövning kring hÄllbarhetsfrÄgor dÀr en projektuppgift delades ut. Totalt har nu 1269 elever genomgÄtt denna seminarieserie! Som bevis pÄ avklarad utbildning och hög nÀrvaro fick eleverna motta ett diplom och en unik glasklump, designad av Lars Englund som Àr kÀnd för att bland annat formgivit 2001 Ärs version av enkronan. En formgivare Fria Byggakademiens ursprungliga stiftare redan
Fria Byggakademien
1965 funnit att formge akademieklumpen. PÄ den tiden en nödvÀndig pryl pÄ skrivbordet för att hÄlla reda pÄ telefonlapparna! Kanske inte dagens anvÀndningsomrÄde. Av hÄllbarhetsskÀl har tennklumpen i Är ersatts av en klump i grönt glas, dÀr glaskonstnÀren Matilda KÀstel tog fram denna vackra glasklump utifrÄn ursprungsformen. Den högtidliga avslutningen var pÄ Stockholms Byggnadsförening, dÀr landshövding Stefan Attefall höll ett högtidstal till eleverna, eleverna redovisade inspirerande sina projektuppdrag och god middag avnjöts, dÀr hedersledamoten Chris Heister lyfte eleverna ytterligare med ett middagstal.
Som framgÄr av bilden har man vad stiftarna i Fria Byggakademien kallar arbetsklÀdsel det vill sÀga högtidsdrÀkt. Utbildningens devis i starten var att denna utbildningsserie ska vara gratis, mycket hög nivÄ och utanför arbetstid.
REDAKTIONEN
Stiftarna i Fria Byggakademien bestÄr idag av Lars Benton, Anna Denell, Ann-Sophie Forsberg, Ola MÄnsson, Eva Nygren, Johan Skoglund och Svante Torell. Deras engagemang har varit avgörande för att upprÀtthÄlla den höga kvalitén pÄ seminariekvÀllarna och att eleverna skapar starka nÀtverk för eleverna att nyttja i sin fortsatta utveckling i branschen.
FĂRETAGSPAKET
Eleverna frÄn Fria Byggakademien har nu avslutat sin
Sedan
i
eleverna bland annat deltagit pÄ ett 40-tal förelÀsningar.
HÄll hela företaget uppdaterat med de senaste nyheterna
50% i 12 mÄnader för hela företaget
www.byggvarlden.se/foretagspaket
Morgan Palmgren och Linus Svensson
Pelle Lindberg
Christian Forsell
Anders Lenhoff
Ryan Chandley
Mikael Hallengren
Olof Sand
seminarieserie.
starten
december har
TrÀ i fokus pÄ SM i FÄgelholk
Intresset för att bygga fÄgelholkar bland landets skolor har i Är varit rekordstort och hela 750 bidrag skickades in till SM i FÄgelholk. Massiv ohyvlad gran eller furu Àr det material som Naturskyddsföreningen rekommenderar som byggmaterial, samt att holkarna bör har ett ingÄngshÄl pÄ minst 28 millimeter. I övrigt Àr det bara att lÄta fantasin flöda och det mÀrktes bland de 15 finalisterna.
Naturskyddsföreningen har arrangerat SM i FÄgelholk sedan 2008 och intresset för att delta har vuxit för varje Är. För att förenkla processen för landets skolor sÄ skickas bilder pÄ holkarna in till det första urvalet, dÀrefter har juryn valt ut 15 finalister i tre olika kategorier uppdelat efter Älder. Juryn för SM i fÄgelholk uppmuntrar humor, fantasi och unik design. Finalholkarna visades upp pÄ Nordiska trÀdgÄrdar pÄ StockholmsmÀssan 27-30 mars och dÀr var bland annat tjejerna som skapat fÄgelholken Familjen annorlunda pÄ plats.
â Vi ville göra vĂ„ran holk naturell, utan mĂ„larfĂ€rg, sĂ„ det Ă€r vĂ€ldigt
Den ikoniska korvkiosken i Majorna i Göteborg har eleverna i klass 9F pÄ Sannaskolan mÄnga goda minnen ifrÄn. Nu fÄr fÄglarna en egen variant med en specialmeny. FOTO: ANNIKA Rà DLUND
3A pÄ Hagaskolan i Vallentuna har byggt en extra stor Vattenmelonsholk. FOTO: ANNIKA Rà DLUND
mycket kvistar och sÄ, förklarar Linnea Nordström om hur de skapat sitt bidrag.
HENNES SYSTER ELIN förklarar att de ville anvÀnda sÄ mycket naturmaterial som möjligt.
â Den passar in i naturen och fĂ„glarna kommer förhoppningsvis att trivas i den.
Linnea pekar pÄ sidan av holken och förklarar att de har satt fast en sittpinne dÀr för de som flyttar in i holken. För att illustrera detta hade de tovat tvÄ fÄglar av ull, en hackspett och en blÄmes, som de placerat pÄ pinnen.
Vi ville göra vÄran holk naturell, utan mÄlarfÀrg
â Vi har Ă€ven byggt sĂ„ att ingenting ska vara farligt för naturen och fĂ„glarna, fyller Sofie Korinth i.
De tre tjejerna skapat holken tillsammans med Felicia Zanganeh och Ester Danberg som ocksÄ gÄr i Ärskurs 4 pÄ Innovitaskolan Banérporten i Stockholm.
â Vi har byggt fĂ„gelholken pĂ„ fritids, fast i slöjdsalen, berĂ€ttar de.
I kategorin för Ärskurs 4-6 tÀvlar de mot de fyra holkarna FÄgelpost (i form av en brevlÄda), Fyrholken (en fyr), Cute hungry beer och Animox som Àr utformad som en bok.
De övriga tvÄ kategorierna Àr förskoleklass upp till Ärskurs 3 samt Ärskurs 7 upp till gymnasiet. Bland dem har det byggts bland annat en fÄgelholk utformad som en melon, en fredsduva, en uggla som Àr en hyllning till den vÀlkÀnda artisten med samma efternamn, en eldröd drake, en korvkiosk, en brittisk telefonkiosk och en talgoxholk mÄlad i gul och svart. För att veta vad olika fÄglar trivs i har Naturskyddsföreningen sammanstÀllt nÄgra tÀvlingsregler angÄende ingÄngshÄl, höjd och rekommenderad storlek pÄ botten. En fördel Àr om holkarna gÄr att stÀda ur, men det Àr inget krav. Den 16 april sammanstÀlls rösterna och vinnarna i varje kategori kommer sedan att presenteras pÄ Naturskyddsföreningens hemsida.
ANNIKA RĂ DLUND
Felicia Zanganeh, Sofie Korinth och tvillingarna Linnea och Elin Nordström frÄn Innovitaskolan Banérporten i Stockholm har byggt en holk av naturmaterial som trÀ, pinnar och bark och tovat fÄglar av ull. FOTO: ANNIKA
De 15 finalbidragen i SM i FÄgelholk visades upp 27-30 mars pÄ Nordiska trÀdgÄrdar pÄ StockholmsmÀssan.
Kung Uggla har snickrats ihop av trÀ som tÀckts med glasspinnar. Holken Àr en hyllning till till herr Uggla som varit kung lÀngre en dag och firar 50 Är pÄ musiktronen i Är.
SM i FĂ„gelholk
Q Arrangeras av: Naturskyddsföreningen
Q TĂ€vlande: Skolklasser i hela landet
Q Startade: 2008
Q Inskickade tÀvlingsbidrag i Är: 750
Q Antal finalister: 15
Q Röstning: I Naturskyddsföreningens utstÀllning pÄ Nordiska trÀdgÄrdar pÄ StockholmsmÀssan 27-30 mars samt via Naturskyddsföreningens hemsida.
Q Vinnaren utses: 16 april och presenteras pÄ www.naturskyddsforeningen.se
Kundanpassade
Support/stöd hela vÀgen
LeveranssÀkert
Vi utbildar alla i byggsektorn.
VÄra utbildningar leder till utveckling och förÀndring. UpptÀck vÄrt kursutbud.
www.byggakademin.com
Tel 010-228 15 55
RĂ
DLUND
Klass
FOTO: ANNIKA RĂ
DLUND
Löa friskola i Lindesberg har skapat en fĂ„gelholk i form av en fredsduva. FOTO: ANNIKA RĂ
DLUND
FOTO: ANNIKA RĂ
DLUND
FĂ
SINNESRO
TRYGGHET MED STIL
MED DEMEX
Demex har i flera decennier varit det sjÀlvklara valet förhögkvalitativa stÀngsel och grindar som hÄller dig och din egendom sÀker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.
Demex har i decennier varit det sjÀlvklara valet för högkvalitativa stÀngsel och grindar som hÄller dig och din egendom sÀker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.
Ett litet urval av vÄrt breda sortiment:
âą Larmade elstaket
âą Skjutgrindar
âą Vikgrindar
⹠IndustristÀngsel
âą Kravallstaket
âą Automatiska grindar
⹠Mobila och fasta stÀngsel
âą Rotationsgrindar
Klicka