Så agerar branschorganisationerna mot medlemsföretagen i härvan
Ministern om de viktigaste åtgärderna mot byggkrisen
Trots alla smällar så lever hoppet i Skellefteå
Förhoppningen
är att staka ut en ny offensiv riktning för samhällsbyggande
Catharina Elmsäter-Svärd konstaterar att mycket har gjorts sedan man presenterade sin reformagenda för fyra år sedan. Men en hel del återstår och där har infrastrukturen en fortsatt nyckelroll.
När Byggföretagen för ganska exakt fyra år sedan presenterade vår näringspolitiska reformagenda – ”Så bygger vi Sverige bättre” – lyfte vi fram hur satsningar på infrastruktur är en motor för hela samhällsbygget.
BLAND VÅRA REFORMFÖRSLAG fanns krav på snabbare tillståndsprocesser, förbättrad kompetensförsörjning för anläggningsyrken och ökad kapacitet på väg och järnväg. Vi konstaterade också att satsningarna på infrastruktur under en period behövde växa snabbare än BNP.
Den senaste mandatperioden har i hög grad påverkats av krig, kriser och kostnadsökningar. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Allt fler ifrågasätter värdet av rörlighet och öppenhet på arbetsmarknaden.
Men vi ser också att mycket har blivit bättre. Och att infraskulden har börjat åtgärdas.
Trafikverket har presenterat sitt förslag till ny nationell plan för
transportinfrastrukturen 20262037. Ungefär hälften av de nästan 1 200 miljarder kronorna väntas gå till underhåll av väg och järnväg.
Samtidigt är tillståndsprocesserna fortfarande långsamma och komplicerade.
ALLT FÖR OFTA avgörs frågor om samhällsutveckling och stadsbyggnad i domstol, allt mer sällan får människors behov och samhällsnytta styra. Lager på lager av lagstiftning skapar utdragna och kostnadsdrivande tillståndsprocesser. Sveriges konkurrenskraft, produktivitet och tillväxt behöver vässas. Därför måste till exempel bygg- och anläggningsbranschen, politiken och myndigheter som Trafikverket bli bättre på att samordna sina insatser vid större infraprojekt.
I början av valåret 2026 kommer Byggföretagen att presentera en uppdaterad näringspolitisk reformagenda. Förhoppningen är att staka ut en ny offensiv riktning för samhällsbyggande.
Man kan säga att staten indirekt ger aktörerna lite mera tid
Susanne Olofsson, Norrlandsfonden Sid 8
Det kommer vända uppåt men frågan är hur långsam återhämtningen blir
Veronica Koutny Sochman, Byggmaterialindustrierna Sid 14
Här har satsningar på infrastruktur en fortsatt nyckelroll:
• Ge bygg- och anläggningsbranschen möjlighet att bygga bort hela infraskulden genom långsiktig hållbar finansiering.
• Få till fler samhällsnyttiga väg och järnvägssträckor med hjälp av privat-offentlig samverkan.
• Se till att Sverige nyttjar möjligheterna till undantag från ränteavdragsbegränsningsreglerna för infrastruktur på samma sätt som flera andra EU-länder. Det skulle göra det mer attraktivt för privata investerare att satsa pengar i dessa projekt.
Infrastruktursatsningar är en investering för såväl lokalt bostadsbyggande som nationell beredskap. Därför behöver politiska beslutsfattare - på alla nivåer och i alla partier – skapa förutsättningarna som krävs för att vi ska frigöra vår branschs fulla potential. Sverige kan mer.
Det finns en risk att personal försvinner som är krigsplacerade i Försvarsmakten
Jan Kinnander, Fortifikationsverket Sid 12
Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal info@byggvarldenb.se
Vi vill vara det bästa alternativet till våra kunder vid sidan av de rikstäckande konkurrenterna
Per Utterström, Nåiden Bygg Sid 18-19
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
Den årliga pepparkakshusutställningen på ArkDes i Stockholm lockar ungefär 30 000 personer de dagar som utställningen pågår. I år lämnades det in 151 husbyggen.
Sid 24
Layout: n Emil Hansson Svenska Media i Ljusdal AB Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se
Året som gått har varit en prövning. Oavsett om du arbetar med en mindre byggnation eller ett stort infrastrukturprojekt, har ni alla kämpat mot en motvind av konjunkturer och osäkerhet. Jag ser det. Jag ser det enorma ansvar ni bär och den okuvliga viljan att leverera det ni lovat.
Ni har stått på byggena där ni driver på. Ni kämpar för att ro de sista projekten i hamn innan julhelgen. Den insatsen är inget annat än beundransvärd. Vändning kom inte nu men förhoppningsvis nästa år.
Under året har vi arbetat för att vara rösten och stödet för dig och de 19 000 chefer och ledare som varje dag leder Sveriges byggbransch. Vi står upp för era intressen, kämpar för ett hållbart ledarskap och strävar ständigt efter att ge er de rätta verktygen för en enklare vardag.
Ta del av Hållbara chefers tips för ordentlig återhämtning:
Det är det vi står för. Det är därför vi finns.
För att uppmuntra och förenkla för dig arbetar vi inom ramen för vårt initiativ Hållbara chefer för att främja ett långsiktigt och friskt ledarskap. Fokus ligger på att du ska må bra och hålla i längden. Genom Hållbara chefer vill vi ge konkreta råd och verktyg för personlig återhämtning.
Så lägg nu ansvaret åt sidan för en stund och hämta kraft. Den vila du nu tar är en investering –i dig själv, i ditt team och i branschen.
Jeanet Corvinius
Ordförande
Byggcheferna
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Byggföretagen ser omröstningen i EU:s arbetsmarknadsutskott som en delseger. EU-parlamentarikern Johan Danielsson är nöjd med att utskottet ställer sig bakom en begränsning av UE-led. Frågan, som nyligen fick Veidekke att hota med att lämna Byggföretagen, fortsätter att gäcka branschen.
I förra veckan röstade EU:s arbetsmarknadsutskott om den initiativrapport som tagits fram av EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S). I rapporten föreslås bland annat max två UE-led i bygg- och anläggningsbranschen.
NÅGOT EXAKT UE-ANTAL röstades inte igenom, men enligt Victor Ahlén, pressekreterare hos Johan Danielsson, ställde sig utskottet bakom att lagstiftningsvägen begränsa UE-leden, detta med röstsiffrorna 35 för och 20 mot. – Tillsammans har vi genom fackligt och politiskt arbete lyckats placera den här frågan i centrum för debatten om hur vi ska bekämpa arbetslivskriminaliteten. Nu fortsätter arbetet inför omröstningen i hela parlamentet i januari.
Det här handlar i grunden om att stärka ansvar, skydda arbetare och skapa sund konkurrens för seriösa företag, säger Johan Danielsson (S).
BYGGFÖRETAGEN SER EFTER omröstningen den politiska frågan om begränsade leverantörsled som fortsatt levande och resultatet som en delseger för Byggföretagen som inte vill se en tvingande lagstiftning om begränsningar av antalet leverantörsled.
– Det skulle försämra möjligheterna för våra små och medelstora företag att utföra entreprenader på byggarbetsplatser, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd, Byggföretagen.
Enligt Byggföretagen röstade man i utskottet om dels enskilda ändringsförslag och kompromissförslag, dels om den ”nya” helheten. Rapporten, med ändringar, fick stöd att läggas fram i plenum. Rapporten i sin nya version innehåller inga förslag om att begränsa antalet UE-led till max två, enligt Byggföretagen. Man påpekar också att Danielsson åter kan lägga fram ändringsförslag om max två UE-led inför omröstningen i plenum, men bedömer att chanserna för Danielsson att nå framgång där som mindre än i utskottet. Vid arbetsmarknadsutskottets möte fick man, enligt Socialdemokraterna, bland annat igenom
att storföretag inte ska kunna smita från ansvar genom att skjuta över det på underleverantörer. Att direktanställningar och likabehandling av alla arbetare ska främjas och att samarbetet mellan arbetsmiljöinspektörer över gränserna ska stärkas. Utskottet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att agera mot så kallad ”financial subcontracting”, där huvudentreprenören inte utför något arbete alls.
SVENSK NÄRINGSLIV HAR tidigare tagit fram en rapport som visar på flera negativa effekter av en begränsning av UE-led. Där nämns bland annat minskad specialisering, sämre konkurrens, högre kostnader och minskad produktivitet. Byggföretagen ställer sig bakom Svensk Näringslivs rapport. Det uppskattades inte av Veidekkes vd Jimmy Bengtsson som i en intervju med Byggindustrin hotade med att lämna Byggföretagen.
– Rapporten är full av grundlösa spekulationer. Hur de har kommit fram till de här slutsatserna är helt obegripligt, sade han till Byggindustrin och fortsatte:
– I långa loppet ser vi inte att vi kan fortsätta vara medlem i en or-
ganisation som vill driva en så central fråga i motsatt riktning från oss.
I NORGE FINNS begränsningen av två led och Veidekke anammar detta även i Sverige sedan 2016. Enligt Bengtsson har det blivit ett av de viktigaste verktygen för att stävja osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.
Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, kommenterar Jimmy Bengtssons uttalande till Byggvärlden:
– Byggföretagen representerar bygg- och anläggningsföretag i alla storlekar. Vår uppgift är också att belysa hur ett lagkrav kommer att försämra möjligheterna för våra små och medelstora företag att utföra entreprenader på byggarbetsplatser, säger hon och fortsätter:
– Vi har hela tiden sagt att varje företag väljer sin affärsmodell utifrån gällande lagar och regler. Bygg- och installationssektorn har inga åsikter om enskilda medlemsföretags affärsmodeller. Det vi vänder oss emot är tvingande lagstiftning från Bryssel som spikar exakt antal leverantörsled. Då kan inte undantag göras utöver det, vilket sker idag bland dem som oftast har exempelvis två led utanför sin koncern.
HENRIK EKBERG
Infraktraft tecknar avtal med Trafikverket.
rustar 22 kilometer järnväg
Q Infrakraft tecknar avtal med Trafikverket om att uppgradera järnvägen mellan Åstorp och Helsingborg. Projektet är en utförandeentreprenad som omfattar spårbyte, ballastrening och växelbyten, samt upprustning av bullerskydd och förberedande arbeten för Opto 2.0, ett nytt kommunikationsnät längs sträckan Åstorp–Helsingborg. Den berörda sträckan är cirka 22 kilometer lång. Delen mellan Ramlösa och Helsingborg C är dubbelspår. Kontraktssumman uppgår till cirka 163 miljoner kronor. Projektet startar direkt efter att kontraktet tecknats och ska vara färdigställt senast den 12 februari 2027.
... lägenheter påbörjades under de tre första kvartalen 2025, enligt SCB. Det innebär en ökning med 8 procent jämfört med samma period 2024 då 20 511 lägenheter började byggas. Av de påbörjade lägenheterna finns cirka 17 900 lägenheter i flerbostadshus inklusive specialbostäder. Det är en ökning med cirka 9 procent jämfört med motsvarande period 2024. Av dessa finns 14 450 lägenheter i ordinära flerbostadshus och 3 450 lägenheter i specialbostäder.
Förslag: Register
över oseriösa aktörer Q På uppdrag av regeringen har Konkurrensverket lämnat förslag som ska förbättra konkurrensen med kvalitet i offentliga upphandlingar. Konkurrensverket föreslår bland annat att det bör införas ett register över kontrakt där leverantörer visat allvarliga eller ihållande brister och detta lett till att kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder. Förslaget innehåller också bättre avtalsuppföljning och betygssystem för leverantörer i offentliga kontrakt.
Regeringen har nu tagit emot förslaget och ska besluta om att gå vidare med ytterligare utredningar.
Andreas Carlson (KD) har varit infrastruktur- och bostadsminister i drygt tre år – en period präglad av byggkris som en följd av det minskade bostadsbyggandet. Byggvärlden har fått en pratstund med ministern om åtgärderna, byggkonkurserna och om Boverkets mål på en halv miljon nya bostäder till 2033.
Från att ha hållit en ganska låg profil de första åren som minister så märks Andreas Carlson nu allt oftare i offentliga sammanhang. Vilket förstås är naturligt, valet närmar sig och politikerna flyttar fram positionerna.
Q Frågan är hur han tycker han har lyckats med sitt uppdrag efter tre år som ansvarig för landets bostadspolitik?
– Det kanske andra ska bedöma, men vi har haft ett högt tempo. Vi genomför den största bygglovsreformen på 15 år, vi har jobbat mycket metodiskt med att få på plats åtgärder som kortar ledtider och tillgängliggör mark i attraktiva lägen och underlättar och förenklar krångliga regler. Bostadsbyggandet påverkas av många olika faktorer och då bör man jobba brett och strategiskt, det var också därför vi såg ett värde i att ha bostadsportföljen nära infrastruktur.
Q Och hur sammanfattar du infrastrukturpolitiken?
– Vi har av nödvändiga skäl fokuserat mycket på underhåll och tagit tag i underhållsskulden. I år ser vi att det genomförs mer underhållsarbete än någonsin tidigare under ett enskilt år på järnvägssidan. På
vägsidan har det genomförts 2 000 kilometer mer beläggningsarbete i år jämfört med förra året. Och detta märktes också i somras, det var mycket vägarbeten.
Q Det är två tunga poster du ansvar för, som dessutom har sina utmaningar, hur är det?
– Det har varit väldigt utmanande för många i byggsektorn och det är klart, de strukturreformer vi arbetar med nu borde varit på plats innan läget med lågkonjunktur och den höga inflationen. Men det finns synergier mellan dessa områden och vi tycker bostadsministerportföljen är för viktig för att studsa runt som en kula mellan olika departement, därför hör den ihop med en så viktig samhällsbyggarportfölj som infrastruktur är.
Vi menar att stödet som är format som ett topplån är mer träffsäkert
Q Vilken är den viktigaste åtgärden ni genomfört för att få i gång bostadsbyggandet och vad har det resulterat i?
– Norrlandsfonden med topplånefunktionen är en viktig del för att få ihop kalkyler i kommuner med högt exploateringstryck och som behöver börja bygga bostäder. Det är ett viktigt verktyg och redan nu ser man till exempel detta i Ludvika där man får ihop kalkyler till projekt som annars inte hade blivit av. Sen har vi kortat ledtider och till exempel lättat på strandskyddet för
att tillgängliggöra mark i attraktiva lägen.
Q I juli trädde de så kallade Möjligheternas byggregler i kraft och 1 december de nya bygglovsreglerna. Vad betyder dessa för bostadsbyggandet i stort?
– I Möjligheternas byggregler går man från detaljkrav till funktionskrav, det möjliggör för entreprenörer att ta fram innovativa och smartare sätt att bygga på. Vad gäller bygglovsreglerna ger det dels mer makt till det enskilda hushållet att enklare bygga om, till och nytt. Men det innebär också att den kommunala handläggningen kan minska upp till 40 procent.
Q Men underlättar dessa nya regler för byggandet av flerbostadshus?
– Vad gäller flerbostadshus så har vi nyligen justerat presumtionshyresregelverket, vilket gör att vi nu får en lagstiftning som klargör förutsättningarna, vilket underlättar för byggandet av flerbostadshus. Det finns också delar i bygglovsförenklingarna som gör att man får inreda vind utan att ändra detaljplanen, vilket underlättar för att utöka det befintliga beståndet.
Q Kan vi förvänta oss fler initiativ innan valet?
– Kristdemokraterna har vidtagit flera åtgärder för att stärka småhusbyggandet där vi ser att andelen nyproduktion är lägre än i flera andra EU-länder. Vi har som parti också föreslagit att rot-avdraget ska utvidgas för att gälla nyproduktion av småhus. Vi har även lagt förslag på friare hyressättning i nyproduktion, kombinerat med ett starkare socialt
ansvarstagande. Det kan komma fler förslag innan valet. Sen tror jag att den så kallade Trädgårdsstaden som koncept, som regeringen jobbar med nu, möter många av de behov som människor har, man bygger i mänsklig skala, det ger trygghet för föräldrar och frihet för barn och möjlighet att bygga i olika upplåtelseformer.
Q En del tycker att investeringsstödet bör återinföras, hur har ni resonerat där?
– Det investeringsstödet som fanns gick i stor utsträckning till objekt som ändå hade byggts, ungefär tio miljoner kronor, enligt Hyresgästföreningens egen rapport. Vi menar att stödet som är format som ett topplån är mer träffsäkert. Sen behöver vi även förbättra förutsättningarna i stort för att bygga så att det inte blir den här slagigheten för sektorn, att när konjunkturen går upp så är det nästan svårt att få tag på folk och när det går ner så står det nästan still. Vi behöver ha en stärkt produktivitet och bättre uthållighet och det får vi med kortare ledtider, förbättrade regelverk och genom att tillgängliggöra mark.
Q Anser du att vi har någon byggkris i landet?
– Många företag skulle svara direkt ja på den frågan med tanke på att nedgången har slagit väldigt hårt mot både företag och anställda.
Q 100-tals byggföretag går fortfarande i konkurs varje månad, vad gör ni åt det?
– Byggsektorn har alltid präglats av att följa konjunkturen och det menar vi förstärks av att man inte
har tagit tag i de strukturella problemen som finns. Steg för steg förbättrar vi förutsättningarna för byggsektorn som kommer att stå bättre rustad framöver. Men någon quick fix finns inte som löser situationen för varje enskilt företag.
Q Enligt Boverket behöver det byggas 523 000 bostäder fram till 2033, vilket blir 52 300 per år. Enligt prognoser förväntas 30 000 bostäder byggas i år och 37 000 nästa år. Kommer ni att nå Boverkets mål till 2033? – Det är viktigt att säga att Boverket även har tittat på hur bostadsbyggandet förhåller sig till hushållsutvecklingen och då bedömer Boverket att det i genomsnitt behöver byggas 32 000 nya bostäder fram till 2033. Det är en reviderad bostadsbedömning som är en markant minskning. Och det beror på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren och på SCB:s befolkningsprognos som har räknat in både minskade barnkullar och en minskad invandring. Det här påverkar inte situationen här och nu, men på sikt är det viktigt att även ha koll på hushållsutvecklingen. Q Så siffran 523 000 stämmer inte?
– Den siffran byggs också upp en av historisk skuld när det har byggts för lite jämfört med målet. Men i takt med att befolkningsökningen blir lägre så påverkar det förstås bostadsbehovet på sikt. Det är därför viktigt att ha ögonen på hushållsutvecklingen när man planerar. Men också att man nyttjar befintligt bestånd mer effektivt för att få i gång flyttkedjor på ett bättre sätt än vi lyckats med de senaste decennierna.
De efterföljande månaderna var prövande för Skellefteå, men kommunalrådet Lorents Burman hoppas att kontraktet med nya ägaren Lyten ska vara påskrivet före nyår.
– Skellefteåborna har framtidstro, säger han.
Den 12 mars i år begärdes batteritillverkaren Northvolt i konkurs och den 30 juni gick de sista arbetarna hem. Northvolt hade vid det laget byggt upp ungefär 25 procent av den totala planerade fabriksbyggnaden i Skellefteå, fått igång produktionen och levererade batterier för fullt.
Svaret på hur det kunde gå så illa är inte enkelt, menar Lorents Burman, Skellefteås socialdemokratiske kommunalråd.
– När vi fick beskedet 2017 om att Europas första batterifabrik skulle byggas i Skellefteå tror jag det var många som underskattade hur svårt det var att få igång en sådan fabrik. Teknologin är väldigt komplicerad och åtta år senare är det bara att konstatera att varken Sverige eller Europa var redo.
DET HAR BYGGTS batterifabriker i Asien, framförallt i Kina, men Europa ligger långt efter i utvecklingen, något han tycker är nödvändigt att fundera över.
– Både ur ett geopolitiskt och ett ekonomiskt perspektiv är det oerhört viktigt att Europa inte kapitulerar för den gröna omställningen.
Under hela våren arbetade konkursförvaltaren febrilt för att hitta nya ägare. Den 7 augusti på eftermiddagen gick pressmeddelandet ut om att det amerikanska bolaget Lyten ville köpa fabrikerna i Skellefteå, Västerås och Tyskland och dagen därpå höll kommunen presskonferens tillsammans med Lyten.
Lyten planerar att ta vid produktionen där Northvolt slutade, men har även forskat fram en egen typ av litium-svavelbatterier som ska vara mycket mer miljövänliga, vara lättare och ha högre kapacitet än Northvolts litium-jonbatterier.
– Så småningom ska Lyten fasa ut litium-jonbatterierna och gå över till sina egna har de sagt, säger Lorents Burman.
OM DE KOMMER att fortsätta bygga ut fabriken vet han däremot inte i dagsläget.
Affären har inte gått i lås än, men Lorents Burman hoppas att avtalet ska vara underskrivet före årsskiftet.
– Parterna är helt överens och det finns inga juridiska hinder. Men det är ändå den största konkursen i svensk historia hittills och det är mycket pappersexercis och annat som tar tid innan det är klart. Enligt vad han erfar har Lyten redan börjat anställa personal för att kunna komma igång med produktionen.
Q Hur reagerade du när det såg ut att bli en lösning?
– Kanske att de redan kan starta under första kvartalet 2026, även om det ju inte är några enkla saker att sätta igång. Men det är vad vi hoppas.
Från 2010 fram till 2024 hade det flyttat in över 7000 människor till Skellefteå. Efter att Northvolt la ner har 2800 invånare lämnat kommunen – men inte alla. Eftersom det var 4500 som jobbade i produktionen drar han slutsatsen att det fortfarande finns kompetens kvar när nya ägaren tar över.
– Vi har väldigt hög arbetslöshet just nu – sju procent – och det är vi faktiskt glada för. Det visar att inte alla har lämnat Skellefteå.
– Jag har ju varit med på hela resan och har vetat om att det har funnits många intressenter. Men det är klart att det kändes bra, både för mig och för Skellefteåborna. De gav aldrig upp.
TROTS DET HAR Northvolts konkurs starkt påverkat invånarna, berättar han.
– Det var många som hade flyttat hit, välkomnats av Skelleftåborna och skrivit sig här, men som nu blev tvungna att flytta härifrån. En del tvingades dessutom ut ur Sverige och Europa. Det berörde Skellefteåborna illa, för det var många sorgliga människoöden.
Allmännyttan i Skellefteå har under de senaste åren från 2022 till 2024 satsat stort på bostadsbyggandet med 750 nya lägenheter. I början av november stod 300 lägenheter i beståndet på drygt 5 000 lägenheter tomma. Skebo har därutöver ytterligare drygt 600 lägenheter under uppförande, medan ingen ytterligare nybyggnation har startats under 2025.
MEN LORENTS BURMAN har tillförsikt att det ska lösa sig. – Vi har under de senaste tio åren haft en plan på att kommunen ska expandera och det är viktigt att det fortsätter, även om Northvolt gick i konkurs. Att vi för första gången har tillgång till bostäder ser vi som positivt.
De kommande tio åren ska kommunen investera över åtta miljarder kronor i ny infrastruktur och då är ändå inte de kommunala bolagen inräknade, betonar han. – Det här är investeringar som kommer att gynna byggbranschen.
SAMMANTAGET SER HAN optimistiskt på framtiden.
– Det är klart att det har varit en extrem utmaning med konkursen och att det vi har genomgått har varit tufft och kämpigt. Men vi är en stark industrikommun med många nya projekt på gång och står inte och faller med Northvolt. Vi i Skellefteå är förväntansfulla
tiden.
Norrlandsfonden beskrivs av bostadsministern som den viktigaste åtgärden för att bostäder byggs där det behövs i samband med den gröna omställningen. Men hur fungerar låneformen och vilka kommuner involveras?
Nyligen lanserades namnet Norrlandsfonden Bostadsfinansiering, men Norrlandsfonden i sig är inte ny. Redan 1961 startade den som en stiftelse med pengar från framför allt LKAB. Men då var fokus enbart på Norrland. Nu kan pengarna användas även i andra delar av landet med industrisatsningar och bostadsbehov.
BAKGRUNDEN TILL regeringens bostadssatsning är den utredning som Peter Larsson överlämnade till bostadsministern sommaren 2024 med syftet att främja bostadsbyggande på orter där planer finns för gröna industrisatsningar i Norrbottens – och Västerbottens län. I våras togs beslut om att utvidga fonden till att även gälla kommuner i andra delar av landet. Då blev det också klart att regeringen skjuter till 300 miljoner kronor i kapitaltillskott till fonden för 2025, detta bland annat efter att pilotprojektet i Skellefteå fallit väl ut. Totalt ska fonden tilldelas 1,5 miljarder kronor av staten under en fyraårs-period, i budgeten för nästa år ligger summan på 380 miljoner kronor.
Susanne Olofsson är vd för Norrlandsfonden Bostadsfinansiering. – Först ut att använda det fördelaktiga lånet, efter pilotprojektet, var Ludvika där lokala Sakofall Fastigheter nu ska bygga två bostadshus med vardera 80 lägenheter. Innan Hitachi Energi började växa ordentligt i Ludvika hade det inte byggts bostäder där på flera år, de hade till och med börjat riva bostäder, berättar Susanne Olofsson som har ett förflutet från bland annat Sjätte AP-fonden och inom fastighets- och byggverksamhet.
Just nu är hon ute och bygger relationer och skapar kontakter med byggherrar, kommuner och industrier i de tolv kommunerna som har valts ut för att omfattas i satsningen. I norr är det Kiruna, Gällivare, Luleå, Boden, Skellefteå och Örnsköldsvik. I Mellansverige omfattas Ludvika, Karlskoga, Kristinehamn, Arboga och Mariestad. Och i söder är det Karlskrona. Alla är de orter med en stark växande industri kopplat till den gröna omställningen eller till försvarsindustrin.
– Det är dessa orter som gäller just nu, men det kan bli så att vi behöver omvärdera vissa orter. Nu arbetar vi till exempel hårt med Boden, Gällivare, Kiruna och i Luleå där det nya stålverket byggs, säger hon.
BOSTADSFINANSIERINGENS modell är att man erbjuder topplån för byggnation av framför allt hyreslägenheter, såväl flerbostadshus som till exempel radhus. Vid ett vanligt byggprojekt på 100 miljoner kronor kan man normalt sett få låna omkring 60 miljoner från banken och stå för resterande del själv, det vill säga 40 miljoner. Med Norrlandsfonden går fonden in och tar halva den egna investeringen, det vill säga 20 miljoner kronor. Detta i form av ett topplån.
– Genom finansieringen kan byggherrens insatta egna kapital halveras och likviditet frigöras genom amorteringsfrihet och med kapitaliserad ränta fram till den dag fastigheten kan refinansieras efter fem till tio år berättar Susanne Olofsson och fortsätter:
– Skulle det inte gå att refinansiera inom sju år, som vi har tänkt, då kan byggherren påkalla en konver-
tering av vårt lån till ägande, vilket innebär att vi blir delägare i fastigheten. Men det är inget vi eftersträvar utan vi ska vara en trygghet för byggherren och banken, förklarar Susanne Olofsson.
Q Hur många projekt har hittills startat med hjälp av Norrlandsfonden?
– Vi har pågående projekt i Gällivare med 120 lägenheter, i Luleå byggs 140 lägenheter och sen har vi de två projekten i Ludvika med totalt 160 lägenheter. I Arboga pågår även ett mindre bostadsprojekt. Sen har vi då också pilotprojektet i Skellefteå där 56 lägenheter håller på att byggas och ska stå klart till sommaren 2026, säger hon och fortsätter:
marknad som vågar ta den risken som vi gör, säger hon och fortsätter:
– Men pengarna ska tillbaka och vi tar en ränta som ligger i paritet med rörlig bankränta som vi lägger på ett par punkter.
Med andra ord så genererar 300 miljoner kronor bostäder för cirka 1,5 miljarder kronor. Sett till hela fyraårsperioden kommer därmed regeringens tillskjutna 1,5 miljarder att innebära bostadsprojekt för totalt 7,5 miljarder kronor.
– De här orterna som omfattas kanske inte har så stor egen marknad, men där behövs ändå byggas bostäder, säger Susanne Olofsson.
Q Är ni unika om det här upplägget i Sverige?
– I alla dessa projekt kämpar vi mycket för att det ska vara bra lägen, annars funkar inte logiken med värdeökningen och refinansiering. Det ska vara attraktivt att bo i husen. Vi pratar mycket med kommunerna om hur viktigt det är att allt finns; service, skolor, infrastruktur och så vidare.
Av de 300 miljoner som regeringen har skjutit till för 2025 har cirka 270 miljoner hittills tecknats in. – Man kanske tänker att dessa 300 miljoner inte räcker till så många bostäder. Men man får tänka att de pengarna står för 15-20 procent av finansieringsbehovet, resten står banken och byggherren för. Vi får en väldig hävstång för pengarna och det här är inte heller bidrag utan marknadskompletterande lån som tar lite högre risk. Det finns ingen
– Ja, det kan jag nog säga. Vi är i botten en stiftelse och vi kan vänta med att få återbetalt och vi kan tillåta oss en lite högre risk.
Q Är detta lösningen på byggkrisen?
– Man kan säga att staten indirekt ger aktörerna lite mera tid. Men det är mycket som spelar in här, hyressättningen på de här orterna är jätteutmanande, de kommer från gamla bestånd med låga hyror. Men kan någon ta lite mera risk och ge det lite mera tid, som vi gör, så hjälper det till. Bygger man i rätt läge så ökar oftast värdet på sikt.
– Men våra pengar är inte gjorda direkt för de stora aktörerna, om de vill bygga så kan de låna pengar
ändå. Men för mellanstora, lokalt etablerade byggherrar och fastighetsägare så är detta en chans att öka sitt bestånd och bygga sina orter samtidigt som industrin får möjlighet att växa. Det är ju så att till exempel Hitachi Energy kan välja att etablera sig i något annat land om de inte får rätt förutsättningar i Ludvika.
Q Är det många som hör av sig? – Ja, det är många fastighetsägare eller byggherrar som hör av sig dagligen. Vi är angelägna om att få i gång projekt omgående, vi skriver LOI (Avsiktsförklaring, reds.anm) med byggherrar och fattar beslut allt eftersom.
HENRIK EKBERG
Norrlandsfonden ska stödja bostadsbyggandet på orter runt om i landet där det görs industri- och försvarssatsningar. Frågan är vad branschen ser för nytta i satsningen som bostadsministern beskriver som ett ”viktigt verktyg” mot byggkrisen.
Fredrik Isaksson Chefekonom, Byggföretagen
Q Vilken betydelse tror ni att Norrlandsfonden får för bostadsbyggandet?
– Bostadsfinansiering via Norrlandsfonden i etablerings- och expansionskommuner är något vi på Byggföretagen ställt oss försiktigt positiva till. Att få igång bostadsbyggandet till exempel i norra Sverige, men även på andra platser där industriella nyetableringar nu sker är en förutsättning för att den gröna omställningen ska kunna lösa kompetensförsörjningen på annat sätt än fly in – fly out.
Q Kan Norrlandsfonden vara lösningen på byggkrisen?
– Det är nog inte i sig lösningen på byggkrisen men kan bidra till att lätta på trycket.
Q Har regeringen gjort tillräckligt för att öka bostadsbyggandet?
– Regeringen har gjort en hel del men det återstår också en del. Utredningen kring utformandet av bolån och amorteringskrav föreslog lättnader i två steg. Nu pekar det mesta på att bolånetaket höjs och det skärpta amorteringskravet avskaffas nästa år, men för att nå full effekt är det är avgörande att gå vidare med det andra steget. Byggföretagens beräkning visar att den sammantagna effekten av steg ett och två ger drygt 30 000 fler bostäder under en tioårsperiod än vad som är möjligt med dagens regelverk.
– Sen måste ledtiderna kortas. Tid är pengar. Regeringen arbetar med frågan och vi hoppas att bland annat att ett nationellt ärendehanteringssystem kommer på plats snarast. Förslaget är ute på remiss.
Kim Söderström
Förbundsordförande, Byggnads
Q Vilken betydelse tror ni att Norrlandsfonden får för bostadsbyggandet?
– I ett nationellt perspektiv är det försumbart, det handlar om några hundra lägenheter i ett antal utvalda kommuner. Men på dessa orter där nya bostäder kopplade till industrisatsningar behövs är insatsen naturligtvis bra och viktig.
Q Kan Norrlandsfonden vara lösningen på byggkrisen?
– Kort sagt, Nej. Branschen går igenom sin värsta kris på decennier. Då är det rent oförskämt att påstå att några hundra lägenheter i norra och mellersta Sverige skulle vara lösningen.
– Bostadsbyggandet 2025 bedöms bli drygt 30 000 nya bostäder, vilket är mycket lågt jämfört med tidigare år och vad bostadsmarknaden behöver i tillskott. Som jämförelse kan nämnas att det nu avskaffade investeringsstödet bidrog till byggandet av 66 000 nya hyresrätter i hela landet.
Q Har regeringen gjort tillräckligt för att öka bostadsbyggandet?
– Absolut inte. Regeringen har varit alldeles för passiv när det gäller att få fart på bostadsbyggandet och hålla upp sysselsättningen i byggbranschen. Det finns en uppsjö av åtgärder som hade kunnat göra skillnad, men regeringen har varit helt handlingsförlamade.
– Norrlandsfonden skulle kunna skalas upp och erbjudas investerare i bostäder också i andra delar av landet så kan det bidra till ett allmänt ökat bostadsbyggande. Topplån av detta slag kan för övrigt användas för finansiering också av bostadsrätter och äganderätter, inte enbart hyresrätter. Även ett investeringsstöd hade kunnat göra stor skillnad i läget vi befinner oss i.
– Slutligen kan tilläggas att en väl fungerande bostadsmarknad inte bara handlar om nyproduktion. Det finns stora behov av investeringar i det befintliga beståndet och här behövs en aktiv politik så våra bostäder blir resurssnåla, tillgängliga och attraktiva. Insatser för det skulle även skapa jobb och tillväxt i byggbranschen.
Presschef, NCC Sverige
Q Vilken betydelse tror ni att Norrlandsfonden får för bostadsbyggandet?
– Det är svårt att säga i det här läget men det är positivt att regeringen ser att bostäder är en viktig förutsättning för att attrahera och behålla arbetskraft, bidra till regional utveckling och den gröna industriella omställningen i norra Sverige.
Q Kan Norrlandsfonden vara lösningen på byggkrisen?
– Delar av byggmarknaden har såklart påverkats av det rådande ekonomiska läget, men vi ser samtidigt en positiv utveckling inom många områden, inte minst inom infrastruktur och samhällsfastigheter. Men Norrlandsfonden kan bidra till att stötta vissa kommuner och regioner så att de har musklerna som krävs för att bygga fler bostäder.
Q Har regeringen gjort tillräckligt för att öka bostadsbyggandet?
– Regeringen har gjort en del men mycket återstår, Hittills har regeringen fokuserat på småhusbyggande nu behöver vi reformer som får fart på flerbostadshusen. Det behövs reformer som minskar risk, sänker kostnader och ökar förutsägbarhet – särskilt för hyresrätter. Regeringen behöver också fortsätta att förenkla plan och byggprocessen. En del har gjorts men mycket återstår.
Den första december revs sekretessen mellan myndigheterna, vilket bland annat har efterfrågats av byggsektorn för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten.
– Förhoppningsvis leder det till att arbetet vid A-krimcentren kan bli mer framgångsrikt, säger Robert Scarlini på Arbetsmiljöverket.
De nya bestämmelserna, som infördes 1 december, ska förenkla möjligheterna att dela information med varandra för att motverka fusk och brottslig verksamhet.
– Att riva sekretesshinder har efterfrågats i 50 år. Nu händer det. Från och med idag (läs måndag, reds.anm) river vi sekretessen mellan alla myndigheter. Det är ett stort systemskifte. Men det räcker inte med ny lagstiftning, nu måste myndigheter och andra aktörer i vårt samhälle ta bollen och börja dela information. Det kommer bli helt avgörande om vi ska kunna bryta rekryteringen av barn in i gängen och strypa den kriminella ekonomin, sade justitieminister Gunnar Strömmer vid måndagens pressträff.
Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet för de sju A-krimcentren runt om i landet som arbetar för att stoppa arbetslivskriminaliten, bland annat inom byggsektorn.
Robert Scarlini är enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll.
Q Vad betyder detta för landets
A-krimcenter?
– Lagändringen gäller alla Sveriges myndigheter men innebär inte
att sekretessen helt och hållet upphävs. Det är en ny sekretessbrytande bestämmelse som ökar möjligheterna att dela annars sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter. För centrens arbete innebär lagändringen att vi numera har ökade möjligheter att dela information med fler myndigheter än de som ingår i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. För myndigheterna i samverkan finns sedan tidigare sekretessbrytande regler genom Lag (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
Q Hur förändras arbetet i centren konkret?
– Möjligheten att dela och erhålla information till och från fler myndigheter (kommunala och statliga) ökar. Vi kommer att kunna begära information som annars är sekretessbelagd från de här myndigheterna och de kommer att kunna lämna information till oss på eget initiativ. Förhoppningsvis leder det till att arbetet kan bli mer framgångsrikt. Eftersom våra center i hög utsträckning samverkar med kommunerna bör det vara där vi kommer att se störst skillnad. Som framgår ovan har myndigheterna i samverkan redan möjlighet att dela sekretessbelagda uppgifter varför skillnaderna bör bli marginella.
Q Betyder det något särskilt för byggrelaterade ärenden?
– Det är svårt att svara på, de nya förutsättningarna gäller för alla branscher, även tidigare genomför-
da sekretesslättnader gäller för alla branscher. Men eftersom kommunerna hanterar många byggrelaterade frågor och ärenden skulle det kunna bli så att vi får en positiv utveckling av den samverkan, men det är för tidigt att uttala sig om det i det här skedet.
Q Ungefär hur stor del av era ärenden på A-krimcentren berör byggsektorn?
– Cirka 13 procent till antal av de myndighetsgemensammakontroller som genomfördes 2024 var inom branschgruppen byggverksamhet. Sett till nedlagd tid är det med stor sannolikhet en av de bran-
scher som vi lägger mest kraft på då dessa kontroller ofta är omfattande. Jämförelsevis gör vi fler kontroller inom branschgruppen hotell- och restaurangverksamhet, men de kontrollerna tar oftast inte lika lång tid. Siffrorna avser Arbetsmiljöverkets statistik, alltså inspektioner där Arbetsmiljöverket och ytterligare en eller fler myndigheter deltagit.
Q Kan ni arbeta ”fullt ut” nu som ni vill på centren, eller finns det annat som behöver förbättras?
– Att myndigheterna får dela uppgifter är en förutsättning för att komma åt fusk, regelöver-
trädelser och brott i arbetslivet, men fortfarande återstår frågor kring hur uppgifterna kan delas. Det är till exempel inte möjligt för myndigheterna att samköra sina uppgifter eller administrera gemensamma register. Där återstår fortfarande betydande utmaningar kopplat till juridik, teknik och säkerhet. De sekretessbrytande regler som införts är till stor hjälp, men mer kan göras för att arbetet ska bli mer effektivt. Arbetet inom myndighetssamverkan mot arbetslivskirminalitet är ett ständigt utvecklingsarbete.
HENRIK EKBERG
Hon beskrivs som en förebild och naturlig ledare som sätter teamet först. Hon är orädd, rak, håller ordning och reda och skapar arbetsglädje.
Därför utses Line Kjellsdotter, produktionschef på Zengun, till Årets Byggchef 2025.
Det blev ingen vanlig förmiddag för Line Kjellsdotter, produktionschef på Zengun. Mitt under ett lagbasmöte med alla entreprenörer vid projekt Hästen 21 knackade det bestämt på dörren. Den som avbrutit mötet var Tom Herlin, projektchef på Zengun. Han meddelade att Line måste följa med honom och att det var bråttom.
Hon följde med honom ut och möttes och kollegor, gamla arbets-
kamrater, representanter från Byggcheferna och Byggvärlden, tårta, blommor, diplom och guldhjälmen.
– Grattis, du är Årets Byggchef, säger Jeanet Corvinius, Byggchefernas ordförande.
– Oj, vilken överraskning. Jag trodde att det skett en olycka, skrattar Line Kjellsdotter. Priset Årets Byggchef har delats ut sedan 2010 och Line Kjellsdotter är den 16:e i ordningen att få utmärkelsen.
– Det känns oväntat, men superkul. Jag är jätteglad och stolt, säger Line.
Q Är det något i motiveringen som känns extra fint att höra?
– Ja, det är nog samverkan med beställare och underentreprenörer.
Årets Byggchef uppvaktas med guldhjälm, tårta, diplom och en ledarskapsutbildning.
Jeanet Corvinius, ordförande, Byggcheferna tillsammans med Årets Byggchef Line Kjellsdotter och Byggvärldens chefredaktör Henrik Ekberg på taket till fastigheten Hästen 21. FOTO: SAMUEL KARLSSON
makaroner ikväll, så vi får väl fira med det, skrattar hon. – Det känns jätteroligt att utse Line till Årets Byggchef 2025. Hon är verkligen en värdig representant för branschen och en värdig vinnare, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna. Det hon särskilt vill lyfta är Lines sinne för ordning och reda, och de fina vitsorden hon får av kollegor som beskriver hennes ledarskap och att hon sätter teamet först.
Det är nödvändigt för att ett bygge ska fungera bra. Utan underentreprenörerna skulle vi inte kunna skapa något, säger hon, och fortsätter:
– Att höra att jag kan skapa arbetsglädje är också roligt. Trivs man på jobbet så jobbar man bättre, tror jag.
Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef?
– Att få vara där det händer och att få träffa alla människor och leda dem i det dagliga jobbet.
Q Vad är det svåraste?
– Samma svar där. Det gäller att få tid för alla. Man måste vara en närvarande chef för att få det att fungera.
Q Hur ska du fira det här?
– Vet inte än. Vi ska äta korv och
– Det gör Line till ett självklart val. Sedan tycker jag att det är roligt att hon jobbar ute i produktion och att hon jobbat i flera stora prestigeprojekt, säger Jeanet Corvinius.
TOM HERLIN JOBBAR med Line i projektet Hästen 21.
– Line är inte rädd att ta tag i saker och hon ger sig inte förrän hon löst problemen. Dessutom kan hon få med sig gruppen och många ser upp till henne, hon är en bra förebild. Dessutom är hon prestigelös, lojal och en glad och positiv person, säger han. Kajsa Flack är arbetschef på Zengun.
– Line är rak, men samtidigt en varm person. Hon får saker gjorda och får med sig dem hon jobbar med.
Hon är en naturlig ledare utan att ta över för mycket. Hon låter inte saker ligga, utan tar tag i det direkt, säger hon.
BAKOM PRISET STÅR Byggvärlden och Byggcheferna i samarbete med Ledarstudion och Hubexo. Priset för Årets Byggchef är en plats i Ledarstudions program ”Det personliga uttrycket” ANNA SJÖSTRÖM
Juryns motivering ”För ett ledarskap som förenar skärpa och värme – där tydliga mål, ordning och säker produktion alltid går hand i hand med respekt för människor och miljö. Line bygger starka team som tar ansvar, delar kunskap och vågar förbättra varje dag. Genom att driva struktur, digitalt arbetssätt och samverkan med beställare och underentreprenörer levererar hon kvalitet i tid och med kontroll på kostnad. Med mod att fatta svåra beslut och förmågan att skapa arbetsglädje visar Line hur hållbart ledarskap ser ut i praktiken. Därför utser juryn Line Kjellsdotter till Årets Byggchef.”
Utmärkelsen firades med tårtkalas med nya och tidigare kollegor. FOTO: SAMUEL KARLSSON
Q Peter Åhs, marknads- och affärsutvecklare, Byggfakta
Q Viktoria Edelman, advokat/partner, AG Advokat
Q Greger Gunnarsson, styrelseledamot i Byggcheferna och vd Airteam
Q Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning, Byggföretagen
Q Klas Holmgren, chef för projekt och förädling, Fabege
Q Marcus Malmström, styrelseledamot i Byggcheferna och affärsområdeschef för VS på Climat 80
Q Anders Hinn, Vice Ordf i Byggcheferna och rådgivare på Magnacon
Under den festliga överrask- ningen av Årets Byggchef deltog både nya medarbetare från Zengun och tidigare kollegor på Skanska. Här är tre röster som tycker till om Line Kjellsdotter.
Nya och tidigare medarbetare till Line Kjellsdotter deltog i den festliga överraskningen vid utdelningen av utmärkelsen Årets Byggchef. Det är ingen tvekan om att hon är en uppskattad kollega och arbetsledare och värdig vinnare till priset.
Q Hur är Line Kjellsdotter som byggchef?
Julia Andersson, arbetsledare Zengun: – Vi har jobbar ihop sedan augusti i år så det är inte så länge. Line är väldigt strategisk, lugn och kunnig. Vi jobbar med samma underentreprenörer och det har ju uppstått en del stressiga situationer.
Patrik Engström, projektingenjör Skanska: – Jag har jobbat med Line sedan 2010 när hon kom till oss som praktikant. Jag tycker att hon är en lämplig vinnare av Årets Byggchef. Hon har alltid ett humör hela dagarna och är otroligt vass i huvudet. Hon har en förmåga att få med sig alla ute på byggt. Hon rör sig alltid ute på bygget och hälsar på alla. Det är väl hennes stora styrkor tycker jag.
Fredrika Romin, installationssamordnare Skanska: – Hon levererar på alla tänkbara sätt som kollega och chef. Hon är strukturerad och det har varit en förmån att få jobba med henne. Jag är installationssamordnare och har arbetat med Line i två projekt innan hon gick över till Zengun. Vi var Tekniska nämndhuset och Electrolux huvudkontor på Kungsholmen.
EFTER TÅRTKALASET BJÖDS det på en rundvandring på byggarbetsplatsen för projektet Hästen 21. Det gamla Passagenhuset som tidigare hängde ihop med varuhuset NK ersätts med en ny fastighet som kombinerar handel, kontor och bostäder i ett. Det är Pembroke som är byggherre och Zengun som är entreprenör. Projektet omfattar totalt cirka 40 000 BTA och ordervolymen uppgår till cirka 1,2 miljarder kronor.
SAMUEL KARLSSON
Tidigare vinnare
2024: Johan Wallmark (AF Härnösand Byggreturer) 2023: Angelica Starke (Sweco) 2022: Carolina Detterfelt (JM Entreprenad) 2021: Jack Len (Ramirent) 2020: Liselott Bergkvist (Peab) 2019: Jeanette Rohdin Körössy (JM) 2018: Alexander Sandstedt (NCC Building) 2017: Daniel Pettersson (Segermo Entreprenad/NRC Group) 2016: Jens Andreasson (Svevia) 2015: Eva Torberger (Skanska) 2014: Henrik Bratt (Erlandsson Bygg) 2013: Helena Söderberg (Züblin Scandinavia) 2012: Sofia Edoff (NCC) 2011: Magnus Rudén (AF Bygg) 2010: Konstantin Spinos (Veidekke)
Nu rustas det för fullt för den nya beredskapssektorn för byggoch reperationsberedskap. När allt är på plats kommer utvalda företag ingå i den nya organisationen för att möta kommande kriser.
– För oss är det jätteviktigt att vi får i gång den här verksamheten, säger Jan Kinnander, avdelningschef på Fortifikationsverket.
På Fortifikationsverket på går ett intensivt arbete för att höja Sveriges beredskapsförmåga. Med det oroliga omvärldsläget i vår geografiska närhet och inträdet i Nato har en helt ny beredskapssektor inom industri, bygg och handel börjat införas.
– Det kan bli väldigt bra om det genomförs enligt förslaget. I den nya sektorn för industri, bygg och handel så kommer Tillväxtverket vara ansvarig myndighet. Och sedan kommer det vara Boverket som har hand om de mer praktiska kring byggnads och reparationsberedskap, säger Jan Kinnander, avdelningschef på Fortifikationsverket för utveckling och verksamhetsstöd.
I UTREDNINGEN ”NÄRINGSLIVETS försörjningsberedskap” som nyligen lämnades över till regeringen föreslås en ny form av avtal med näringslivets privata aktörer som kalllas för ”Försörjningsberedskapsavtal”. Det blir en modern form av K-företag som fanns tidigare. Här föreslås MSB få en övergripande roll. De nya avtalen innebär att man ställer krav på att företagen upprätthåller en beredskap även under fredstid. – Det kommer ställas ett antal krav men det kommer också att finnas en finansiering så att det blir möjligt för företagen att upprätthålla beredskapen. Tanken är att det inom alla områden ska finnas en handlingsfrihet och tillgång på
personal, anläggningsmaskiner och byggmaterial. Det ska också finnas en planeringsförmåga så att företagen kan fortsätta verka, säger han.
I den tidigare organisationen med byggnads och reparationsberedskap var hela Sverige uppdelat i olika geografiska områden med det som kallades huvudentreprenörsområden. I praktiken innebar det att man hade avtal med de tre största byggföretagen som ansvarade för sina geografiska områden för att upprätthålla beredskapen.
I UTREDNINGEN FÖRESLÅS att byggnads- och reparationsberedskap införs igen. Om den genomförs enligt förslaget kommer Tillväxtverket få uppgiften att inrätta ett övergripande kansli och Boverket och MSB få olika ansvarsområden.
– För oss är det jätteviktigt att vi får i gång den här verksamheten så att det finns en struktur att kunna reparera skadad infrastruktur. Det kan vi se av erfarenheterna från Ukraina. Inte minst civil infrastruktur blir ett prioriterat mål för Ryssland i Ukraina. Och då vill det till att man har ett system som kan reparera skadad infrastruktur och bygga nytt.
När Fortifikationsverket nu rustar upp är en utmaning att många byggföretag saknar kompetens för att genomföra en säkerhetsklassad upphandling.
Det kommer ställas ett antal krav men det kommer också att finnas en finansiering
– Det är väldigt blandat. En del företag är väldigt kunniga andra har inte kommit upp i samma nivå ännu. Om vi ska klara den här tillväxten som vi står inför måste kunskapsnivån höjas över lag för vad det innebär med säkerhetsskyddad upphandling. Då kan man korta led-
tider och undvika fel när man lämnar in underlagen.
Q Hur blir det med konkurrenssituationen om det bara är några få som blir specialiserade på området?
– Det är helt klart en konkurrensfördel. Min förhoppning är att nivån höjs överallt. Men sedan är inte allt vi upphandlar säkerhetsskyddat. Vi försöker renodla det mer. Vi kanske varit dåliga på det tidigare och har lagt ett säkerhetsskydd över allt. Även delar där det inte är nödvändigt. Det är en del som vi jobbar med för att förenkla processerna. Det upplevs att det är krångligt och långa ledtider och det är helt rätt ofta.
Q Du har jobbat 30 år inom Försvarsmakten vilka erfarenheter tar du med dig därifrån till din roll på Fortifikationsverket?
– Jag ser det som en stor fördel att ha verksamhetsperspektivet i vad som behövs. Hur en anläggning ska fungera. Det har jag med från Försvarsmakten som är vår huvudkund. De står för ungefär 80 procent av vår verksamhet.
Q Vilka är det andra?
– De andra myndigheterna är sådana som har särskilda krav på fysisk skydd eller sekretess. Vi har till exempel hjälpt Socialstyrelsen med skyddade vårdplatser. Vi ska stödja hela samhället men vi har svårt att kunna hjälpa varje myndighet eller kommun som ska bygga en skyddad ledningsplats. säger han.
Fortifikationsverkets upprustning är inriktade mot tre stora området. Det första är Försvarsmakten tillväxt. Där handlar det om att i princip varje garnison behöver bygga ut för att ta emot mer materiel och personal. Utöver det bygger även man fyra nya garnisonsområden. Den andra drivkraften är Nato-medlemskapet.
Det ska byggas 218 nya skärmtak på försvarets anläggningar de närmsta åren. FOTO: FORTIFIKATIONSVERKET
– Där har vi bara sett början. Nu har vi fått en första beställning på en logistikledningsfunktion som vi bygger i Enköping för att kunna härbärgera en Natostab. Vi är vana att försvara vår kustlinje men nu går vår yttre gräns vid Finland och Baltikum. Det innebär att vi blir ett bakre logistikområde. Vi kommer få höga krav på att ha lager med drivmedel och ammunition. Vi behöver se till att vi har transportleder i landet så man kan transportera trupp och materiel. Från väst till öst med knutpunkter där vi kan förlägga personal och se till att kunna tanka fordon och flygplan, säger han.
DET TREDJE SPÅRET är det civilförsvaret som man nu inser efter Ukraina att civil kritisk infrastruktur är prioriterat mål. Slutrapporten av ”Näringslivets försörjningsberedskap” förbereds nu på Regeringskansliet för att leta till konkreta förslag som sedan kan klubbas av riksdagen.
– Vi kan inte vänta på att allt är
klart vi gör det vi kan för att se över avtal för att ställa högre krav på företagens beredskap. Men det är först när vi har ett fungerande system som det kommer att implementeras fullt ut. Det faller mycket på företagen själva.
ÄVEN OM DET är en bit kvar innan den nya beredskapsorganisationen är på plats kan företagen redan idag förbereda sig för att bli aktuella att teckna Försörjningsberedskapsavtal.
– Företagen behöver en kontinuitetsplanering som visar att man kan hålla verksamheten i gång i händelse av krig eller kris. Du behöver ha koll på din personal. Det finns en risk att personal försvinner som är krigsplacerade i Försvarsmakten. Det kan även gälla vissa fordon. Vi har också utlands arbetskraft som kan försvinna i händelse av krig och det behöver man ta höjd för. Man behöver även ha koll på sina försörjningskedjor, säger Jan Kinnander.
SAMUEL KARLSSON
Från den 1 december gäller nya sekretessregler i Sverige. Den drivande kraften bakom lagstiftningen har varit Justitieminister Gunnar Strömmer som med sitt personliga engagemang lyckats göra brottsbekämpningen till ett av regeringens politiska trumfkort.
DEN NYA LAGSTIFTNINGEN innebär i korthet att svenska myndigheter fritt kan dela information med varandra för att förebygga och stoppa brott, fusk och felaktigheter. Regeringen beskriver reformen som ett systemskifte i kampen mot den kriminella ekonomin, där inte minst kriminella företag länge utnyttjat stuprören inom offentlig sektor. I samband med presskonferensen gjorde Strömmer en viktig markering: ”Lagstiftningen i sig kommer inte att göra jobbet, utan med den här reformen kommer också höga förväntningar och krav på förändring och förflyttning.” Strömmer påpekade på att myndigheterna redan från den 1 april i år delgivits en skyldighet att dela information
med polisen men utan att det lett till några mer synbara effekter. Vad Strömmer på välpolerad politisk svenska egentligen säger: - nu har vi gjort vårt. Nu förväntar jag banne mig att ni lyfter på häcken och börjar agera utifrån de verktyg som ni fått.
LAGÄNDRINGEN HAR POTENTIAL att påverka den del av problematiken där stat och myndigheter har ansvaret, d v s felaktig folkbokföring, svart arbetskraft, falska löneintyg, målvaktsföretag m m som har till syfte att undvika skatt och sociala avgifter. Bra så.
Det vi i vardagligt tal kallar för arbetslivskriminalitet är dock i praktiken fråga om ekonomisk brottslighet med två olika beståndsdelar. Staten har ansvaret för skatter, arbetstider och socialförsäkringar. Arbetsmarknadens parter har ansvaret för att kollektivavtalade löner, traktamentsvillkor och att trygghetsförsäkringar hedras.
När nu staten kliver fram på ett föredömligt sätt kan man tycka att Byggföretagen och de andra arbets-
givarorganisationerna inom byggområdet (Installationsföretagen, Plåt & vent, Måleriföretagen) borde se sitt ansvar och kliva fram på motsvarande sätt. Än så länge har vi dock inte sett så mycket av den saken. Byggföretagen har tvärtom gjort till en av sina huvudfrågor att aktivt motverka en begränsning av långa UE-kedjor och även agerat kontraproduktivt vag gäller tillämpning av lönebegrepp, traktamentsvillkor, uppföljning av kompetenskrav/lönesättning med mera.
DET ÄR SOM att Byggföretagen inte vill ta in att exploateringen av den utländska arbetskraften är själva brottsverktyget med följd att konkurrensen snedvrids och att de seriösa företagen drabbas, inte minst många av deras egna medlemmar. Kanske ser vi dock början till ett ökat ansvarstagande från branschens sida. I slutet av förra veckan (4/12) offentliggjordes på DI debatt bildandet av Nätverket för seriösa byggare, ett frivilligt initiativ av 18 bolag inom byggsektorn. Nätver-
Vårt korslimmade trä (KL-trä) tillverkas av råvara från ansvarsfullt brukade skogar i södra Sverige. Genom att bygga en stomme helt i trä, eller i kombination med andra material så som stål och betong, skapas en robust och flexibel konstruktion med betydligt lägre klimatpåverkan. Dessutom fortsätter koldioxid lagras i trästommen under hela byggnadens livslängd.
Hör av dig till oss om du vill veta mer om hur trä kan halvera klimatpåverkan i ditt nästa byggprojekt.
Vi ger råd om hur du bygger hållbart, säkert och kostnadseffektivt, med trä från insidan och ut.
sodra.com/byggsystem
kets 12-punktslista kan studeras i sin helhet på nfsb.se och innebär långtgående, frivilla åtaganden för att åstadkomma en sund byggbransch. En trettonde (valbar) punkt uttrycker en vilja att lära av varandra i ett löpande erfarenhetsutbyte.
MED NÄTVERKETS programförklaring öppnas i praktiken en ny front mot fusk och kriminalitet inom byggbranschen. Nätverket – som är öppet för att alla att ansluta sig – markerar med sin programförklaring samma attityd som justitieminister Strömmer. Dags att gå från ord till handling! Men - en smula talande – är att det först och främst är ett antal enskilda företag som griper initiativet. Kanske är det andra som borde ha ”lyft på häcken” och gått före.
LENNART WEISS SENIOR RÅDGIVARE AKRIMGRUPPEN AB
Hon beskriver det som ett extraordinärt skede just nu: lågkonjunktur, valår runt hörnet, tufft geopolitiskt läge, en beredskap som ska återuppstå och ett hållbarhetsarbete som inte får tappa fart och där många av spelreglerna sätts av EU. Det är en utmaning, men Byggmaterialindustriernas nya vd Veronica Koutny Sochman, gillar att ta sig an sådana.
– Det är nu det ska hända, säger hon. Vi träffas över en kopp kaffe på Näringslivets Hus där Byggmaterialindustrierna har sitt kontor. Hennes schema för eftermiddagen verkar fullt, med möten både före och efter intervjun, men Veronica Koutny Sochman trivs när det är mycket att göra och vill få saker att hända. 29 september blev hon vd för Byggmaterialindustrierna. Organisationen består av 25 företag och branschorganisationer som både representerar materialslag som trä, betong och stål och olika byggprodukter, exempelvis fönster, golv, ventilation och färg.
– Det är en rolig och spännande roll. Organisationen utgör en grund för hela värdekedjan och det är ett privilegium att få representera olika materialslag och företag.
Hon har jobbat med hållbarhetsfrågor större delen av sitt yrkesliv och ser byggmaterial som en viktig förutsättning för att nå hållbarhetsmålen för den byggda miljön.
– Det är roligt att få förtroendet, men samtidigt är det en utmanande och tuff roll, det finns stora behov inom sektorn. Det finns mycket att göra och dessutom befinner vi oss i en lågkonjunktur. Men det är också utmaningen som lockade mig att till att bli vd, säger Veronica Koutny Sochman.
Rollen som vd går ut på att se helheten och att hitta det som alla medlemmar har gemensamt och välja vilka frågor som är viktigaste att lyfta fram och fokusera på.
– Just nu skulle jag säga att digitalisering och beredskapsfrågor är två frågor som vi inte haft så mycket fokus på tidigare men som nu blir allt viktigare för branschen.
Q Vad fokuserar ni på när det kommer till digitalisering?
– Vi har jobbat fram en branschöverenskommelse med en gemensam struktur och arbetssätt för datalexikon och datamallar som ska tillmötesgå krav enligt lagstiftningen och marknadens behov. Relevant data med hög kvalitet behöver delas i en obruten värdekedja, för
att få en effektivare byggprocess, färre risker, fel och mindre administration.
Q Varför är det så viktigt just nu med korrekt produktinformation?
– Det är kopplat till kvalitets- och hållbarhetsområdet. Vi behöver bra system för att mäta prestanda som underlättar för de som gör upphandlingar. Vi har tagit fram en handbok för tillverkare då vi märker att företag har synpunkter på varandras EPD:er. Det är viktigt att de är korrekta och jämförbara, annars blir konkurrensen skev. I samverkan med entreprenörer håller vi också på att ta fram en guide för användandet av EDP:er. Den kommer lanseras nästa år .
Q Finns det fler exempel?
– Vi behöver se över sättet vi jobbar med miljöbedömningssystem. I dag finns flera som Basta, Byggvarubedömningen, Sunda Hus och olika system för klimatdata, men det som efterfrågas ser olika ut i olika system och dessutom är det kostsamt att vara med. En fråga som varit på bordet länge är den om en gemensam plats där vi delar data och där olika aktörer kan hämta information.
Q Vilken är utmaningen med beredskapsfrågan?
– Tiden. Myndigheterna jobbar för att organisera sin ansvarsfördelning i beredskapen för byggbranschen och samtidigt har vi har medlemmar som går i konkurs. Byggmaterial är ett oerhört viktigt område i beredskapen och ska man vara med och bygga upp en bra beredskap så måste man bli kompenserad för det. Sedan är det många frågor att reda ut, som till exempel bättre förståelse för resiliens, rosbusthet och risker med olika material, produkter och i olika värdekedjor, hur lagerhållningen ska lösas med mera.
Q Hur är det med kunskapen kring frågorna?
– Vi har lärt oss av pandemin, av lastfartyget som fastnade i Suezkanalen och den fullskaliga invasionen av Ukraina. Det visar att vi är sårbara även i fredstid. Under Byggmaterialdagen fick vi en intressant lägesrapport från Finland om hur deras bygg- och reparationsberedskap ser ut. Där har de exempelvis en lösning som ger kommunal bestämmanderätt över vilka byggen som ska prioriteras lokalt medan andra frågor bestäms nationellt. Kanske är inte deras lösning rätt för oss, men det är intressant att se hur de jobbar, med tanke på att de aldrig rustat ner som vi.
Q Riskerar hållbarhetsfrågorna att hamna i skymundan i lågkonjunkturen?
– Min upplevelse är att det finns ett stort fokus och att det inom stora delar av sektorn ligger högt på agendan. Stora fastighetsägare vill fram och ta täten. Men frågan är alltid: är man beredd att betala lite mer för att bidra till omställningen. Eller vad krävs för att man ska vara beredd att göra det? Hela hållbarhetsarbetet måste gå från spets till bredd. För våra medlemmar handlar det
rollen som vd för medlemsorganisationen Swedisol.
Vi har lärt oss av pandemin, av lastfartyget som fastnade i Suezkanalen och den fullskaliga invasionen av Ukraina
om stora investeringar för att ställa om från exempelvis fossilt till el eller biogas, eller att investera i CCS-teknik. Det är en extra stor utmaning att hitta kapital och få igenom investeringsbeslut i lågkonjunkturen, särskilt i ett läge där det saknas breda politiska överenskommelser och stabilitet.
Q Vänder det/konjunkturen nästa år?
– Det kommer vända uppåt men frågan är hur långsam återhämtningen blir. Vi har snart varit igenom sju svåra år sedan pandemins start. Vi behöver verkligen politiska satsningar för att resa oss ur lågkonjunkturen och för att säkerställa att en ljusning på marginalen inte blir så begränsad att den inte räcker för att stoppa fler konkurser i en redan mycket hårt ansatt sektor.
Q Vilka frågor hoppas du hamnar i fokus under valrörelsen?
– Industrin behöver tydliga förutsättningar och resultat, inte bara snack: Frågan om försörjningsberedskap behöver resurssättas, både på myndighets-, branschorganisations- och företagsnivå. Alla pratar om effektivare tillståndsprocesser men vi är fortfarande inte där vi vill vara. Breda och framåtlutade klimat- och energipolitiska överenskommelser är en förutsättning för svenskt näringslivs framtida konkurrenskraft. Det är olyckligt för välfärdslandet Sverige när frågor som dessa blockeras av särintressen på ytterkanten.
Ї Ålder: 51 år
Ї Familj: Make och två söner, 18 och 19 år
Ї Bor: Småhus i Bagarmossen
Ї Bakgrund i korthet: Vd för Swedisol i fyra år. Före det roller som hållbarhetschef på NCC samt kvalitets- och miljöchef på Niras. Utbildad civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och examen i ekotoxikologi och biologi från Stockholm Universitet.
Ї Intressen: Familjen och friluftsliv. Tycker om att vara ute i alla väder och årstider: cyklar, åker skidor, vandrar och orienterar. Väljer ofta den typen av aktiviteter på semestern.
Ї Senaste boken: Snart klar med trilogin Things Fall Apart av Chinua Achebe. Kämpat med den sen jag fick den i julklapp av min 18-åring.
Ї Senaste låten: Alright med Supergrass. Det är en bra morgonlåt!
Ї Senaste resan: Några veckor i Tjeckien i somras. Vi hälsade på släkt och vänner och hann med tre scoutläger.
Ї Kuriosa: Är engagerad i scouterna och är tillträdande distriktsordförande i Stockholms scoutdistrikt. Har ett nätverk bland scouter utomlands, bland annat i Tjeckien och Ukraina.
Skånska Tegelmäster förvärvar tegelbalksproduktionen från Bara Mineraler. Genom köpet fördubblas produktionsvolymen och nya arbetstillfällen skapas.
– Det känns extra roligt att vi satsar på en industriverksamhet med inriktning på tegel i Sverige, säger Catharina Holmström, vd på Tegelmäster.
På 60- och 70-talet gjorde energikrisen att man började strängpressa håltegel i större utsträckning i Sverige. Det blev något av början på slutet för den inhemska tegelindustrin. Kvalitén blev mindre inte bra och går man förbi en byggnad där teglet trillat av beror det ofta på att hålteglet inte klarat frosten. En stor del av den inhemska tegelindustrin tvingades lägga ner. I dag finns en rad stora tegelproducenter i vårt södra grannland. Tegelmäster i Malmö ägs av tre danska tegelbruk men genom förvärvet av tillverkningen av tegelbalkar från Bara Mineraler stärker man tegelindustrin i Sverige. Verksamheten har en lång historia och är den största i sitt slag i landet.
– Vi kommer anställa fler och fördubbla omsättningen i tegelbalksfabriken. Vi har tappat vår svenska tegeltradition men nu känns det extra kul att göra den här satsningen, säger Catharina Holmström.
TIDIGARE HAN TEGELMÄSTER köpt sin tegelbalkar nästan uteslutande från Danmark.
– Med det här köpet får vi kontroll över ett leveransled till. Vi kan säkra både tillgång och kvalité på ett helt annat sätt, fortsätter Catharina.
Tegelbalken används över alla öppningar i en tegelfasad. Tidigare i byggnadshistorien gjorde man valvbågar på plats över fönster och dörrar men det är inte ekonomiskt försvarbart idag. Tillverkningen av tegelbalken går till så att man först sågar ett spår i tegelstenarna. Därefter lägger man upp dem på rad och placerar armeringsjärn i rännan innan man gjuter med betong. Man använder frigolit som distans där själva murfogen ska vara.
– Vi tillverkar både standardbalkar och speciallösningar. Det är många arkitekter som vill hitta på egna varianter, säger hon.
TEGELMÄSTER HAR SITT huvudkontor i Malmö med 15 medarbetare och filialer i Stockholm och Göteborg. Förutom säljare och administrativ personal har man inom organisationen konstruktörer som beräknar hela murverket med alla ingående komponenter och levererar helheten. Beställ -
Tegel kan bli klimatneutralt inom en snar framtid.
ningarna skickas sedan ut av projektkoordinatorer som även gör leveransplaner.
– Vi levererar ut allt i rätt tid till rätt plats. Det måste synka med byggprojektet. Det blir extra viktigt när man jobbar i storstäderna. Tegelmäster ägs idag av tre danska tegelbruk som håller till på södra Jylland. De kan leverera allt från exklusivt designtegel till standardprodukter.
– Vi levererar till lyxvillor, skolor och flerbostadshus och allt där emellan.
Q Hur står sig tegel som byggmaterial idag?
– Jag skulle vilja säga att det är på uppgång. Jag tror att många insett att det är väldigt smidigt med tegel. Det kräver inget underhåll och håller väldigt länge. Det ser lika snyggt ut över tid. Hela marknaden på murverk i Sverige uppgår till närmare 600 miljoner kronor.
Q Hur påverkas ni av de högre kraven på minskad klimatpåverkan?
– Om teglet ska finnas kvar så måste vi möta kraven som marknaden har. Vi har tagit fram en ny produkt som är en lite tunnare
sten. Den bränns med biogas och den kräver 20 procent mindre murbruk. Det blir även färre transporter. Min framtidsspaning är att inom sju år kommer 50 procent av alla tegelfasader uppföras med den tunnare produkten.
Q Vad är nästa steg i utvecklingen?
– Ett av tegelbruken som är våra ägare, Gråsten, håller på med ett stort projekt för att införa en CCSanläggning. Det ska vara klart 2028 och eftersom de bränner med biogas på det tegelbruket så kommer vi sanno-
likt inom två- tre år kunna leverera klimatpositivt tegel. Det är häftigt. Det kommer bli en klimatsmart fasad. Och då tror jag att många kommer välja tegel i stället för en träfasad, säger Catharina Holmström. SAMUEL KARLSSON
Etableringen är på plats och schaktningsarbetena har precis påbörjats. Projektet är redan lite försenat på grund av bygglovet. Plötsligt upptäcks färgskiftningar i jorden. Efter ytterligare ett tag med skopan avbryts schakten. En omfattande oljeförorening har upptäckts.
Arbetena avbryts, miljöförvaltningen kontaktas och miljökonsulten rings in. När arbetena har stått still under en vecka uppkommer frågan – ska projektet avbrytas i väntan på fortsatt utredning eller ska kostnaden för en omfattande schaktsanering bakas in i projektkalkylen?
SCENARIER LIKT OVAN är inte ovanliga. I princip samtliga fall vi har sett fattas beslutet att det inte är ett alternativ att sätta entreprenaden på paus för att utreda frågan vidare. Byggherren betalar i stället för saneringen. Frågan vi ibland ställer oss är; men varför stannar det där?
Enligt miljöbalken är det i första hand förorenaren som ska betala för nödvändiga saneringar. Byggherren eller entreprenören har uppenbarligen inte förorenat marken i scenariot ovan. Tanken med huvudregeln är att den ska skapa incitament att förebygga föroreningar, men också att kostnaderna för föroreningarna inte ska behöva bäras av de som saknar skuld.
Om en förorening är känd innan entreprenaden drar i gång kan ansvarsfrågan redas ut av miljöförvaltningen i lugn och ro. Problemet när föroreningen upptäcks i ett senare
skede är att det oftare är mer kostsamt att pausa entreprenaden än att bara svälja den tillkommande saneringskostnaden.
DET SOM OFTA glöms bort är att miljöbalken inte säger att kostnaden måste stanna på byggherren. Det är fortfarande den som orsakade föroreningen som har huvudansvaret.
Miljöbalken ger därför den som betalat för en sanering möjlighet att kräva tillbaka kostnaden från den som faktiskt orsakade föroreningen (så kallad regress). Inte sällan kan det vara relativt enkelt att reda ut vem som ursprungligen orsakade föroreningen. Ibland kan det räcka med ett mejl eller två till Länsstyrelsen för att få den information om historisk verksamhet på platsen som behövs. Det här kan man göra i lugn och ro efter slutbesiktningen. Det finns inga preskriptionsfrister eller liknande i miljöbalken.
Har man tur kan det sedan räcka med ett välgrundat kravbrev till den som tidigare bedrev industriverksamhet på platsen för att få tillbaka en del av kostnaden. Men ibland behöver man ta kravet via domstol.
Vi ser att kostnaden ofta stannar på byggherren. Kanske beror det på att de inblandade aktörerna inte fullt ut känner till de möjligheter miljöbalken ger. I ett fall hade byggherren kollat i sitt köpekontrakt för fastigheten och sett att det fanns en friskrivningsklausul. Därför släppte man frågan. Men det man då glömmer är att det inte nödvändigtvis var den tidigare fastighetsägaren som förorena-
de marken. Ofta ligger ansvaret flera steg tillbaka i tiden och då spelar friskrivningsklausulen ingen roll.
VI SÄGER INTE att det är enkelt att bara hämta hem pengarna. Men faktum är att svenska byggprojekt varje år betalar för sanering av föroreningar som någon annan ansvarar för. Det kan vara värt att titta närmare på det om man är den som betalat.
Från och med den 1 december införs de nya bygglovsreglerna som regeringen föreslagit och riksdagen klubbat. Totalt är det 40 förenklingar i regelverket som införs.
– Nu gör vi livet som husägare lättare att leva, säger Andreas Carlson, bostads- och infrastrukturministe
Med de nya bygglovsförenklingarna som träder i kraft 1 december blir det lättare att bygga nytt, bygga om och bygga till. Det är 40 regelförenklingar, där man bland annat kan måla om huset eller byta fasadbeklädnad utan bygglov, sätta upp solceller, takpaneler eller byta fönster, bygga till ett Attefallshus. Det införs även en kvadratmeterpott för lovfria komplementbyggnader om 45 kvadratmeter inom detaljplan eller 65 kvadratmeter utanför detaljplan.
DE KVADRATMETRARNA KAN disponeras på flera lovfria komplementbyggnader. Enligt bostads- och infrastrukturministern Andreas Carlson ska människors behov gå före byråkrati.
Sverige behöver fler bostäder, men vi behöver också mer frihet och tillit i vardagen
– Sverige behöver fler bostäder, men vi behöver också mer frihet och tillit i vardagen. Att familjer ska kunna bygga ett extra rum till den växande familjen utan pekpinnar och att drunkna i papper är ingen lyx – det är sunt förnuft. Nu tar vi ett stort steg mot ett Sverige där reglerna stöttar familjer, inte
hindrar dem och där människors behov går före byråkratin, säger Andreas Carlson.
Q Vilka förhoppningar har han att förändringarna ska bidra till för byggnaden i Sverige?
– Vi genomför nu den största reformen av bygglovsreglerna på 15 år. Det blir lättare att bygga nytt, bygga om och bygga till. När fler åtgärder blir lovbefriade ökar friheten för enskilda fastighetsägare. Sverige behöver bostäder, men vi behöver också frihet och tillit i vardagen. Familjer ska kunna bygga ett extra rum till den växande familjen utan pekpinnar. Det administrativa krånglet minskar och det blir billigare att bygga, samtidigt som administrationen i kommunen avlastas. Antalet lovärenden bedöms minska med upp till 40 procent, vilket kan korta kvarvarande lovprocesser betydligt.
Q Är det någon punkt som du vill lyfta som extra angelägen i förändringarna som införs nu?
– Bygglovesreformen innebär ett fyrtiotal förenklingar, men det finns bara utrymme för att nämna några här. En familj som växer kan bygga ut sin villa med en tillbyggnad om 30 kvadratmeter
utan bygglov och göra plats för ytterligare ett rum. Den särskilda anmälningsplikten för lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus (attefall) slopas. Friheten ökar genom att kvadratmeterna blir en pott som man själv får disponera fritt på tomten. Inom detaljplanelagt område blir potten 45 kvadratmeter och utom detaljplan 65 kvadratmeter. Dessa kvadratmeter kan nyttjas fritt så länge den största byggnaden inte blir större än 30 kvadratmeter inom detaljplan och 50 kvadratmeter utom detaljplan.
Q Vad är nästa steg i reformarbetet? – Det finns flera nästa steg i reformarbetet, som fortsätter med oförminskad styrka. Jag begränsar mig till ett par exempel här. Regeringen arbetar bland annat med lättnader i kraven på byggnader vid ändring och ombyggnad. Boverket har fått i uppdrag att ta fram förslag om hur typgodkännande av småhus kan genomföras för att förverkliga idén om Sverigehus. Vi står fast i vår föresats att minska regelkrånglet och göra processer kortare, billigare och mer förutsägbara, säger Andreas Carlson.
SAMUEL KARLSSON Andreas Carlson, bostads- och infrastrukturminister. FOTO:
Q Möjlighet att göra tillbyggnader på upp till 30 kvm utan bygglov
Q Friheten ökar för den som vill bygga komplementbostadshus. Kvadratmeterna blir en pott som man själv får disponera fritt på tomten. Inom detaljplanelagt område blir potten 45 kvadratmeter och utom detaljplan 65 kvm. Dessa kvadratmetrar kan alltså nyttjas fritt så länge den största byggnaden inte blir större än 30 kvm inom detaljplan respektive 50 kvadratmeter utom detaljplan.
Q Slopar dagens anmälningsplikt för Attefallshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Q Slopar generella krav på bygglov för fasadändringar på en- och tvåbostadshus.
Q Lovfria tillbyggnader ska få genomföras samtidigt med nybyggnad av ett eneller tvåbostadshus.
Q Bygglov för inredande av vind till bostad i ett bostadshus får ges även om det strider mot förbud att inreda vind i detaljplan.
Q Lov ska gälla omedelbart även om det inte fått laga kraft. Viktigt att skilja de här regeländringarna från de nya tekniska kraven som trädde i kraft den 1 juli 2025 för Boverkets byggregler (BBR) med en övergångsperiod på ett år.
Enligt Prognoscentrets nya bedömning för den svenska byggmarknadens utveckling uppgår det totala produktionsvärdet nästa år till knappt 395 miljarder kronor i 2024 års prisnivå. Det motsvarar en volymökning på 6,8 procent jämfört med 2025. Under 2027 väntas både bygginvesteringarna samt renoveringsoch underhållsarbetena öka ytterligare, till följd av den breda konjunkturförbättringen.
Prognoscentret gör prognoser för både bygg- och anläggningsmarknaden. Den 26 november kom den senaste prognosen för byggmarknaden och sedan Prognoscentrets förra prognos i augusti 2025 har det makroekonomiska läget stabiliserats. Den tidigare höga osäkerheten har minskat, hushållens förtroende har stärkts och flera konjunkturindikatorer har vänt uppåt. Efter en period med en av Europas svagaste tillväxtutsikter går Sverige nu mot en av de starkaste prognoserna i regionen.
– Förutsättningarna för det svenska bostadsbyggandet ligger fortsatt i linje med de tidigare bedömningarna vi gjort i år och förra året. Läget
förbättras, men från mycket låga nivåer. Trots ökningen i produktionsstarter står bostadsutvecklarna inför betydande utmaningar, bland annat hushållens fortsatt avvaktande beteende och de höga byggkostnaderna, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.
ÅR 2027 VÄNTAS antalet byggstartade bostäder uppgå till drygt 36 000 vilket är 48 procent fler jämfört med 2023 då bostadsbyggandet bottnade. Ökningen under prognosperioden sker dock från låga nivåer och bostadsbyggandet kommer inte tillbaka till samma höga nivåer som utmärkte perioden 2015-2022. Nybyggnationen av lokaler har sedan 2023 minskat från historiskt höga nivåer men väntas öka svagt under 2026.Trots att byggnationen i dagsläget är väsentligt lägre än under åren 2021-2023 är nivån ändå högre jämfört med det historiska genomsnittet.
– Flera stora industriprojekt bidrar till nybyggnationen. Samtidigt väntas politiskt drivna investeringar i rättsväsendet och Försvarsmakten stödja byggandet under hela prognosperioden. Dessutom innebär satsningar på datacenter en växande
potential framöver, förutsatt att de utmaningar som rör energiförsörjningen kan lösas, menar Mårten Pappila.
ÅTERHÄMTNINGEN INOM renoveringar och underhåll av bostäder går långsamt. Det förändrade ROT-avdraget gav en tillfällig skjuts under 2025, men när subventionsgraden sänks igen 2026 dämpas förutsättningarna för en starkare återhämtning. Nästa år väntas ROT-marknaden för bostäder öka med knappt 3 procent, medan renoveringar och underhåll för lokaler bedöms stiga med knappt 2 procent. Uppgången drivs framför allt av renoveringsbehov inom skolor och vårdbyggnader samt en växande efterfrågan på energirenoveringar i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Prognoscentret är också Sveriges representant i det europeiska analysnätverket Euroconstruct som gör prognoser för Europas bygg- och anläggningsmarknad. Nätverket publicerade nyligen nya prognoser som visar att den europeiska byggmarknaden totalt sett precis som i Sverige är pressat av högre räntor jämfört med perioden av expansiv penningpolitik, striktare kreditvill-
kor, högre materialpriser och försämrade möjligheter för hushållen att ha råd med en bostad.
Detta har bland annat resulterat i att påbörjandet av nya bostäder i Europa minskade med cirka 20 procent mellan 2022 och 2024, motsvarande siffra för Sverige är cirka 45 procent. Många länder har ett större inslag av bostadspolitik än Sverige medan svenskt bostadsbyggande styrs av marknaden och finansiella faktorer i högre grad. När inflationen och räntorna ökade kraftigt under 2022 träffades svenska hushåll hårdare jämfört med ett genomsnittligt hushåll i Europa, eftersom belåningen är högre i Sverige samtidigt som andelen rörlig ränta är hög. Å andra sidan gynnas svenska hushåll relativt sett mer nu när räntan sänkts igen. Återhämtningen av bostadsbyggandet under åren fram till 2027, mätt som volymutvecklingen av fasta priser i procent, väntas vara störst i Sverige, Finland och Irland, tätt följt av Danmark, Norge och Ungern.
BYGGNADSRENOVERINGARNA i Europa, både för bostäder och lokaler, har under den ekonomiska nedgången visat en betydligt större motståndskraft jämfört med nybyggnationen. Volymerna låg i stort sett stilla mellan 2023 och 2024, vilket innebär att renovering fungerar som en stabiliserande faktor i byggsektorn. Drivkrafter är bland annat
energirenoveringar, EU:s klimatmål, ett åldrande byggnadsbestånd samt riktade bidrag i flera länder. Renoveringssegmentet har därmed blivit ”ryggraden” i den europeiska byggkonjunkturen. Statistik över storleken på de olika byggsegmenten visar också att renovering dominerar byggmarknaden: 58 procent av allt byggarbete i Europa 2024 utgjordes av underhåll och renovering, medan nybyggnation av byggnader stod för 42 procent. Bostadsrenovering är den enskilt största komponenten i hela byggsektorn, med cirka 688 miljarder euro 2024.
EN JÄMFÖRELSE MELLAN Europas länder visar att nedgången på byggmarknaden totalt för alla segment fram till 2024 varit betydande i de flesta länder, särskilt i Norden men även i Tyskland, Österrike, Nederländerna, Ungern samt Slovakien. Utvecklingen upp från bottennivån skiljer sig dock åt. De nordeuropeiska marknaderna – såsom Finland, Norge, Danmark och Sverige – förväntas återhämta sig 2025 medan knappt hälften av länderna fortsätter nedgången under 2025. En kraftig återhämtning väntas på Irland medan Portugal och Spaniens byggmarknader växt varje enskilt år mellan 2022 och 2024 och prognosticeras fortsätta göra så fram till 2027.
Q Prognoscentret är ett oberoende marknadsanalysföretag specialiserat på operativa och strategiska beslutsunderlag till aktörer inom den nordiska byggmarknaden. Vi finns idag representerade i alla nordiska länder. Sedan 2023 ingår vi i Hubexo (tidigare Byggfakta Group).
Q Bland våra kunder finns de största varumärkena i producent- och entreprenadled, byggvaruhandeln samt bank och consulting. Vi ingår i analysnätverket Euroconstruct® vilket ger oss unik tillgång till information om den europeiska byggmarknaden.
MÅRTEN PAPPILA
SENIOR ECONOMIST PROGNOSCENTRET
Just nu byggs två av Luleås högsta hyreshus. Inflyttning beräknas ske 1 maj nästa år och Byggvärlden fick följa med in och titta på lägenheterna – och utsikten.
– Jag tror de kommer gå åt som smör i solsken – att det är ett väldigt attraktivt område, säger Markus Sjöblom, platschef vid Nåiden Bygg.
Nåiden Bygg grundades 1974 i Luleå och är en uppstickare i branschen i norra Sverige.
– Vi vill vara det bästa alternativet till våra kunder vid sidan av de rikstäckande konkurrenterna, säger Per Utterström som har varit anställd i byggbolaget sedan 2008.
2015 KLEV HAN in som delägare och numera är han en av huvudägarna.
Nåiden är i dag en koncern som även inkluderar dotterbolaget Nåiden Infra, som jobbar med järnväg, väg och infrastruktur, och Polcirkelns pålar och spont, PPS, som är ett renodlat grundläggningsföretag.
DE TVÅ FÖRSTNÄMNDA riktar in sig på norra Sverige, medan PPS har hela Sverige som arbetsfält. Huvudkontoret ligger fortfarande i Luleå och den
totala omsättningen ligger på två miljarder kronor per år. Kulturens hus och bostadskvarteret Kuststad i Luleå, Elite Hotel Frost och galleriorna med bostäder ovanpå i nya Kiruna centrum, liksom den nya psykiatribyggnaden på sjukhusområdet i Umeå, är några av de mest kända byggprojekten som Nåiden har haft under senare år.
Totalt är det drygt 300 anställda i
koncernen, varav 70 procent jobbar i byggbolaget.
– Trenden i branschen i stort är att man minskar antalet kollektivanställda och tar in utländsk arbetskraft, men vi gillar att jobba med egen personal och ökar andelen egna anställda. Det är något vi är stolta över. Vi tror att vi bygger bättre och behåller kompetensen på det sättet, säger Per Utterström.
ETT AV NÅIDENS större projekt i dagsläget är de två hyreshusen som håller på att uppföras på uppdrag av Lulebo i området Kallkällan i Luleå. Husen är 34 och 40 meter höga med tolv respektive fjorton våningar och ska inrymma totalt 152 lägenheter –tvåor, treor och fyror.
Det handlar om en förtätning av bostadsområdet och anledningen till att det byggs på höjden är enkel. – Det är för att få ut så mycket yta som möjligt, så att så många som möjligt kan bo här, säger Charlotte Sundberg, projektledare hos Lulebo. Trycket på bostäderna i Luleå väntas öka de kommande åren, inte minst med tanke på den utveckling som håller på att ske inom industrin. SSAB bygger nytt stålverk, hamnen byggs ut och flera andra industriprojekt är på gång. Lulebo började projektera redan 2015, men sedan lades projektet på is för att det var för dyrt. 2022 gjordes ett omtag och då hade arkitekten Liselott Miranda på Norconsult ritat in sju lägenheter på varje plan i
Flertalet lägenheter har två balkonger, en öppen och en inglasad.
stället för sex som i den ursprungliga ritningen. Lägenheterna blir något mindre, med lite lägre hyror och Lulebo får därmed fler hyresgäster och bättre ekonomi i projektet.
NÅIDEN BYGG VANN upphandlingen och har varit med från start. Entreprenaden är värd cirka 270 miljoner kronor.
– Vi började avverka skog i oktober 2023 och tar hand om hela entreprenaden från början till slut, berättar Markus Sjöblom, Nåidens platschef på bygget.
45 personer arbetar här idag och just nu håller de på att montera kök och bygga badrum. Parkettgolv och målning är klar i ena huset och de har precis startat upp det arbetet även i det andra huset.
Alla lägenheter har minst en balkong som är inglasad och är fem till tio kvadratmeter stor. Många av lägenheterna har dessutom ytterligare en balkong som är öppen på 5 till 32 kvadratmeter.
– Det är väldigt lyxigt, säger Markus Sjöblom.
Det blir diskmaskin i köken, kakel och plastmatta i badrummen, som är förberedda för egen tvättmaskin och torktumlare om hyresgästen vill sätta in det, men det blir även gemensam tvättstuga.
SOVRUM, KÖK OCH vardagsrum har ekparkett. Alla lägenheter har förråd och det finns en gemensam bastu med relax. Det finns 100 parkeringsplatser att hyra, men alltså inte en till varje lägenhet.
Utvändigt kläs väggarna i vita stenskivor och taket är av papp.
Allting byggs på plats.
Q Är det några utmaningar med bygget?
– Ja, det är alltid en utmaning att bygga högt. Det är fler risker förknippade med det och det är inte så ofta vi bygger så här högt här uppe i norr, säger Markus Sjöblom.
FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA
Orsaken är att det medför ökade kostnader.
– Det blir alltid dyrt när man bygger uppåt. Man ska ha större kranar och det går åt fler ställningar, ja, mer av allt som är kostnadsdrivande, säger Markus Sjöblom.
EN ANNAN UTMANING har varit att fästa de frihängande balkongerna. De är ingjutna i valvet på alla plan och de fick hjälp av konstruktören på företaget Doka som tog fram en konsol som de ställde ner valvborden på. Hyrorna kommer ligga på mellan 7 275 kronor i månaden för de minsta tvåorna på 32 kvadratmeter till 17 120 kronor för de största fyrorna på 91 kvadratmeter och det blir ingen hyrestrappa. Hushållsel och förbrukning av varmvatten tillkommer.
– Men jämfört med i Göteborg, så är det ingen astronomisk hyra. Jag tror de kommer gå åt som smör i solsken, säger Markus Sjöblom.
ULRIKA VALLGÅRDA
Golv av återvunnet material
Q Tarkett har lanserat Lino Materiale, en ny kollektion linoleumgolv. Genom att kombinera korkgranulat med linolja, tallharts och trämjöl har de skapat ett golv med unik textur. Korken kommer från hållbart skördade korkekar samt restmaterial från vinindustrin.
Q Lino Materiale lämpar sig särskilt väl för skolor, kontor och andra offentliga miljöer. Golvet är ytförstärkt med xf² , det är motståndskraftigt mot smuts, slitage och kemikalier
Q Finns i tio jordnära kulörer där färgskalan går från varm honung och mjuk terrakotta till metall och svart.
Q Är återvinningsbart och ingår i Tarketts kostnadsfria återvinningssystem ReStart.
Q Tillverkat av 96 % naturliga ingredienser och 39 % återvunnet material.
Q Hög ljuddämpning och flexibilitet tack vare en korkrik sammansättning www.tarkett.se
Q Arbetsbyxa från det svenska företaget Operose som syr upp arbetskläder i Litauen. Målarbyxan Sophia har extra slitstarka partier av svart stretch över knän och sittyta. Det vita tyget är i 100% bomull.
Q Knäskyddsfickorna är integrerade i byxan och har öppningen är utåt. Knäskydden kan placeras i två olika höjder och fickorna är förstärkta med cordura. Löstagbara fickor kan fästas i skärpet eller i hällorna. Knäskydden och löstagbara fickor köpes separat.
Q Midjan är högre bak. Det finns två höjder på hällorna, med plats för ett 4 cm brett bälte.
Q Penselficka/spackeficka sitter på vänster ben.
Q Mobilficka med ficklock som stängs med knapp sitter på höger ben. www.operose.se
Q PaperShell lanserar Wood Metal Sinus, ett varumärkesskyddat biobaserat kompositmaterial utvecklat som ett alternativ till korrugerad metall inom arkitektur och bygg. Wood Metal Sinus är tillverkat av 100 procent biogent material och uppvisar ett markant lägre CO2e-avtryck jämfört med traditionella fasadmaterial. PaperShell inleder leveranser av Wood Metal Sinus under 2026. Användningsområden är fasader, väggsystem och bärande komponenter.
www.papershell.se
Q Den hopfällbara trädgårdssågen 135 P från Gardena är en lättanvänd allroundsåg. Passar perfekt för mindre sågarbeten som att såga av en gran eller beskära tjockare grenar. Det hårda, förkråmade sågbladet har impulshärdad precisionstandning med trippelslipning vilket ger fina, exakta snitt. Spärrknappen håller fast sågen i tre olika lägen och glidstoppet ger ett stadigt grepp.
www.gardena.com/se
Q .Årets utgåva av Julstämning bjuder bland annat på arkitektoniska pärlor i Sverige, som Bodens nationalromantiska järnvägsstation, Strykjärnet i Norrköping, societetshuset i Marstrand och pampiga bibliotek, rådhus, tingshus och apotek. Det handlar också om julmagi i Sveriges äldsta stad och vedlevande svampar som bryter ner och bygger upp. Det berättas också om 1920-talet- det omvälvande decenniet- då byggdes den första skyskrapan och radion fick sitt genombrott. www.semic.se
Q Kakel- och fogborste med en tät och kraftig nylonborst som är perfekt att rengöra fogarna med. Den nätta designen gör det enklare att komma åt i hörn och andra trånga utrymmen. Handtag i FSC-märkt trä.
www.smartmicrofiber.se
Q Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV). Denna uppdatering innehåller viktiga förändringar och förtydliganden, som ytterligare ska stärka kvalitet samt säkerhet vid projektering och utförande av våtrum med keramiska ytskikt.
Huvudförändringar i nya utgåvan handlar främst om:
Q Klinkerram – kraven har uppdaterats och presenteras nu i ett mer lättöverskådligt och begripligt format.
Q Golvlutning – den högsta tillåtna lutningen i plats för bad eller dusch har ökats för att ge bättre funktion och effektiv avrinning mot golvbrunn, särskilt med hänsyn till modernare produktlösningar.
Q El i våtrum – reglerna kring tätningskrav för elgenomföringar i våtrum har tydliggjorts.
Q Byggprodukters anslutning mot tätskikt – en ny produktgrupp har definierats, med tydlig information om vad som gäller angående tätning mot de aktuella produkterna. www.bkr.se
Vägghängda moduler
Q I serien Frama Moduls från Kvänum finns nu även en vägghängd badumsmöbel i betsad björk i färgen kastanj. Storlek: 45 x 45 x 45 cm. Går att förlänga genom att placera flera moduler bredvid varandra. Ingår i en serie med ett flertal flexibla lösningar. På bilden tillsammans med: bänkskivan Gråröd i kalksten från Kinnekulle, blandaren Tara Wall från Dornbracht och väggen är målad i färgen Scandinavian Light från Jotun.
www.kvanum.com
VÄLKOMMEN TILL BYGGVÄRLDEN +PLUS
Grattis – Nu ingår Byggvärlden +Plus i ditt medlemskap!
Som en del av ditt medlemskap får du nu full tillgång till allt digitalt innehåll.
De senaste nyheterna väntar på dig!
Med Byggvärlden +Plus ingår:
✓ Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll
✓ Senaste branschnyheterna
✓ Aktuella reportage och intervjuer
✓ Fördjupande analyser och rankinglistor
✓ Statistik från hela byggbranschen
✓ Tillgång till e-tidningen
✓ Nyhetsbrev
Kom igång här:
www.byggvarlden.se/byggcheferna
Byggentreprenör
Projektnamn Projektrubrik
Axel Toyler Adapteo AB Aurora Village Nybyggnad av entreprenörsbostäder i Luleå
Jörgen Åström, Lars-Erik Östberg
Peab Sverige AB Universum, Umeå Universitet Ombyggnad av Universum samt parkområde vid Umeå Universitet
Jonas Ohlsson GBJ Bygg Väst AB Annedalshus Om- och tillbyggnad av Annedalshus i Göteborg
Christer Olsson, Niklas Fryxell
COBAB Sverige AB Hus 2, Orminge Trafikplats
kommun Byggkostnad
Luleå kommun 500-1000 mkr
Umeå kommun 300 mkr
Göteborgs stad 250 mkr
Nybyggnad av handelshus i Nacka Nacka kommun 200-300 mkr
Mattias Tapper TL Bygg AB Karl Johansgården Rotrenovering av äldreboende i Uppsala Uppsala kommun 230 mkr
Robert Edman Kyrkans Byggmästarbolag Stockholm AB Heliga Trefaldighets kyrka
Lars Westin, Fredrik Lindh, Roger Mild
Miljöbyggarna Entreprenad i Linköping AB Solängens äldreboende
Stefan Andersson Andersson Bygg i Luleå AB Örnen 6, etapp 2 Hus A, B och C
Totalrenovering, ombyggnad och tillbyggnationer av kyrka i Gävle
Ombyggnad av vård och omsorgsboende i Ydre
Gävle kommun 200-220 mkr
Ydre kommun 190 mkr
Ombyggnad och renovering av byggnad i Luleå Luleå kommun
Lisa Wiklund F O Peterson & Söner Byggnads AB Öckerö Hamntorg Nybyggnad av bostäder och kommersiella lokaler på Öckerö Öckerö kommun
Andreas Saltin NCC Sverige AB Werket Etapp 2 Om- och tillbyggnad av kontorslokaler i Jönköping
Jönköpings kommun
Fredrik Holmkvist LGL Construction AB Ullared Tillbyggnad av parkeringshus i Falkenberg Falkenbergs kommun
Niklas Skagerstam Brixly AB Lekeryds förskola Nybyggnad av förskola i Lekeryd Jönköpings kommun
Kvarnverket AB Rödklövern Nybyggnad av flerbostadshus Östra Jakobsberg i Karlstad Karlstads kommun
mkr
mkr
mkr Magnus Alvkäll, Daniel Nordholm, Sören Jonsson
Paul Buckley Pålssons Bygg i Huskvarna AB Vox Hotel Tillbyggnad av hotell i Jönköping
Jönköpings kommun
Anders Högberg Karlholm Strand Bostäder 15 KB Västanån 6:18 Nybyggnad av bostäder i Älvkarleby Älvkarleby kommun
André Johansson Nybergs Bygg & Måleri NBM AB Högland Nybyggnad av bilanläggning i Örnsköldsvik Örnsköldsviks kommun
William Hallin, Hannah Landgren, Joakim Isaksson MVB Syd AB Hjorten Nybyggnad av äldreboende i Trelleborg Trelleborgs kommun
Tomas Samuelsson Rune Adielsson Byggnads AB Ryaskolan, Hus A samt övre skolgården
Henrik Wästervall, Marcus Nordquist
Erik Carmestedt, Linda Gadd, Michael Claesson
Hökerum Bygg AB Kv Odin
MVB Öst AB Kvarnholmsterassen, Hus K
Företag
Stockholms län
Län
AB Trygga Bygg i Sverige Solna
Häggviks Åkeri AB Stockholm
Björknäs Schakt & Alltjänst AB Täby
Palma Sunfarm AB Grödinge
Montera i Sthlm AB Upplands Väsby
Rörisolering Stockholm AB Stockholm
Renor Entreprenad i Stockholm AB Stockholm
Mk Swedbygg AB Farsta
Stockholm hus industri AB Saltsjö-Boo
10 sthlm entreprenad AB Stockholm
Finsk Bygg AB Järna
IQ42 Bygg AB Täby
Matildas Bygg AB Stockholm
Soren design AB Stockholm
S Mart Kraft AB Stockholm
Star Consulting Sweden AB Stockholm
AKR Takmästare AB Hässelby
Carl Leander Bygg AB Bandhagen
Uppsala län
M Westerberg Bygg AB Skärplinge
D.Hermansson Entreprenad AB Tärnsjö
Södermanlands län
Elmibygg AB Nyköping
MKAF Trading Entreprenad i Strängnäs AB Strängnäs
Östergötlands län
mkr
mkr
Ombyggnad av skola i Göteborg Göteborgs stad
Nybyggnad av bostäder och lokaler i Huddinge
Nybyggnad av flerbostadshus på Kvarnholmen, Nacka, etapp 5
Anders Ericsson Peterson & Hansson Byggnads AB Hako Ground & Garden AB Till-och ombyggnad samt rivning av kontor, lager och verkstad i Söndrum, Halmstad
Lars Hopf, Jakob Johansson YLAB Larssons Bygg AB Willys Falun
kommun
Nybyggnad av Willys i Falun Falu kommun 55-75 mkr
Mattias Österling Österling Bygg AB Svetsaren 1 Takbyte samt ombyggnad av fastighet i Malung
Jimmy Kleveros Ola Serneke AB Gullvivan - Skaftö Trygghetsboende
Malung-Sälens kommun
Ombyggnad till trygghetsboende på Skaftö, Fiskebäckskil Lysekils kommun
Daniel Törnquist Nbi Bygg AB Kvarteret Vintern, et 2 Nybyggnad av seniorbostäder i Trelleborg Trelleborgs kommun
Jeff Öijer Mora Bygg AB ROT-renovering Stormyren, hus 3-7
Jonas Thorstensson Rickardsson Bygg AB Vittsjö skola
Marcus Lundestrand, Mats Eriksson, Magnus Gunnarsson
Marcus Lundestrand, Mats Eriksson, Magnus Gunnarsson
NCC Sverige AB ROT Fasanstigen etapp 5
NCC Sverige AB ROT Fasanstigen etapp 6
Ombyggnad av flerbostadshus i Mora Mora kommun
Om- och tillbyggnad av skollokaler i Vittsjö, Hässleholms kommun
ROT-renovering av flerbostadshus i Bro etapp 5
ROT-renovering av flerbostadshus i Bro etapp 6
mkr
mkr
Hässleholms kommun Ej officiell
Upplands-Bro kommun
mkr
Upplands-Bro kommun 50 mkr
Daniel Granath Bygg Dialog AB Stålhamraskolan Upprustning av skola i Södertälje Södertälje kommun 50 mkr
Anders Similä Nåiden Bygg AB Sameskolan Till- och ombyggnad av skola i Kiruna Kiruna kommun 49 mkr
Christine Hamretz Jonsons Byggnads AB Viktoria Renovering och påbyggnad av flerbostadshus i Hjo Hjo kommun 40-50 mkr
Fabian Mendoza Panghus Entreprenad AB BRF Kungsängsparken Nybyggnad av radhus i Kungsängen
Upplands-Bro kommun 40-50 mkr
Johan Tagesson NaijBygg AB Flygaren Nybyggnad av industrihus i Halmstad Halmstads kommun 42-43 mkr
Mikis bygg AB Linköping
Stisifort Bygg och Måleri AB Linköping
Jönköpings län
Betongdesign i Småland AB Bodafors
KG Byggservice AB Huskvarna
Kalmar län
Öresund Totalentreprenad AB Kalmar
Skåne län
Capro VVS AB Malmö
Dolk El & Design AB Ystad
Luczak Bygg AB Malmö
C-K bygg i Sverige AB Malmö
Karlsund bygg AB Landskrona
J & M Bygg AB Malmö
Victoria Tak & Plåtslageri AB Påarp
Poolsvetsaren i Skåne AB Malmö
Andys Plåt AB Helsingborg
MP Solenergi AB Malmö
Onyx Transport AB Malmö
APRO Bygg Skåne AB Örkelljunga Hallands län
Sverigelyckan Bygg AB Halmstad
Hallandsbygg & Kakel AB Kungsbacka
Västra Götalands län
Nordsvenska Tak AB Vänersborg
Kanaljes AB Mariestad
Hct El Concept AB Göteborg
SBBT BYGG AB Partille
LF Golvservice AB Göteborg
Umia Göteborg AB Västra Frölunda
Örebro län
JBL mark & schakt AB Karlskoga
Västmanlands län
Bråstaborg Villor AB Västerås
US Bygg Universal AB Västerås Gävleborgs län
sverigessolpaneler AB Gävle
Västernorrlands län
Wiklunds Allservice AB Bergeforsen
Byggprojektet bakom ACE Powerhouse i Skellefteå har vunnit Sweden Green Building Awards, ett av Sveriges mest prestigefyllda priser inom hållbart samhällsbyggande. Link Arkitektur har som arkitekt för ACE Powerhouse och har arbetat i nära samarbete med Skellefteå kommun och Peab.
ACE Powerhouse blir en sju våningar hög träbyggnad på 8 300 kvadratmeter. Byggnaden planeras stå klar hösten 2027 och blir den fysiska basen för Arctic Center of Energy (ACE) – en plats där forskning, utbildning och innovation möts för att påskynda elektrifieringen.
ACE POWERHOUSE UTMÄRKER sig genom sitt fokus på hållbarhet, bland annat genom sin NollCO2-certifiering. Projektet tänjer består i stor utsträckning av återbrukade material för att minska klimatpåverkan.
Juryns motivering
– Denna vinst betyder otroligt mycket för oss. ACE Powerhouse visar vägen för hur återbruk blir en naturlig del av vårt arbete, inte bara i några enstaka områden, utan i hela bredden av den arkitektoniska gestaltningen. Med öppenhet, transparens och kreativitet i hela vårt team och med samtliga parters i projektet har vi lyckats få till något helt unikt, berättar Jens Hoff, ansvarig arkitekt på Link Arkitektur.
Även byggentreprenören Peab lyfter fram fokus på klimatpåverkan i projektet.
– Vi är väldigt stolta över att få den här utmärkelsen eftersom vi arbetat strategiskt sedan dag ett med att minska klimatpåverkan så mycket som möjligt. Jag hoppas att det här ska inspirera andra och att det ska motivera till ytterligare förändringar så att vi går mot en mer cirkulär och resurseffektiv byggbransch, säger Sofia Viklund, Kvalitets-, miljö och arbetsmiljösamordnare på Peab.
Vinnaren av Årets Miljöbyggnad bevisar att certifiering handlar lika mycket om samarbete som teknik och viljan att skapa något som verkligen gör skillnad –för klimatet, platsen och framtiden. Återbruk har varit en central del i arbetet med Campus ACE, och cirkularitetsfrågor har integrerats redan i projekteringsfasen. Projektet har präglats av ett öppet samarbete mellan kommun, fastighetsägare, entreprenörer och konsulter. Genom mod och innovationskraft har byggnaden blivit ett levande laboratorium för framtidens byggande, och en symbol för den gröna omställningen – i Sverige och internationellt.
HSB Bostad rekryterar från Besqab
Q Fredrik Hjortzén har rekryterats som affärsområdeschef för Affärsutveckling på HSB Bostad. Han blir en del av bolagets ledningsgrupp och tillträder tjänsten den 19 januari 2026.
Fredrik har lång erfarenhet av affärsutveckling inom branschen, närmast som senior affärsutvecklare på Besqab. Tidigare arbetsgivare är bland annat Aros Bostad, Skanska, Boklok och Serneke.
Pontus Winqvist ny CFO på Skanska Q Pontus Winqvist har utsetts till finansdirektör, Chief Financial Officer, CFO, på Skanska Group. Han tillträder som Group CFO och anslöt till koncernledningen den 27 november 2025.
Pontus efterträder Jonas Rickberg, som lämnar Skanska. Pontus är för närvarande Senior Vice President för koncernfunktionen Corporate Finance & Control. Han har haft olika nyckelroller inom Skanska, såsom CFO för Skanska Sverige, Infrastructure Development och Commercial Development. Pontus
har även varit Managing Director för Asset Management och Senior Vice President för Investor Relations. Han började på Skanska 1997. I sin nya roll kommer Pontus att ansvara för Skanskas finansorganisation och rapportera till Anders Danielsson, vd och koncernchef för Skanska.
Förstärker satsning på laboratoriemiljöer Q Saara Franzelius träder in i rollen som affärsansvarig för laboratorier tillsammans med Kersti Löhman. Med ansvar för husarkitektur respektive inredningsarkitektur ska de driva Link Arkitekturs fortsatta satsning på laboratorier och pharma.
Link Arkitektur har kunder som Vectura Fastigheter, Chalmers Fastigheter, Akademiska Hus, Pretzel Therapeutics, Keyplants, Olink samt ett flertal av Sveriges universitet som KTH och Luleå universitet.
Laboratorier består ofta av mycket tekniska installationer, som blir styrande för hela byggnaden. Här finns likheter med vårdmiljöer som är ett annat affärsområde på Link Arkitektur. I tekniskt krävande projekt är inredningsarkitektur och husar-
Teamet bakom vinnaren av utmärkelsen Årets Miljöbyggnad.
kitektur ännu starkare kopplat än inom vissa andra områden.
RO-Gruppen stärker
Malmö-satsningen
Q RO-Gruppen fortsätter att bygga upp det nya affärsområdet i Malmö och förstärker nu med ytterligare en affärsområdeschef.
Den 1 december tillträder Magnus Jarebrant, en ledare med lång erfarenhet från byggoch fastighetsbranschen och ett väl etablerat nätverk i regionen.
Han har under många år haft ansvar för omfattande uppdrag och arbetat nära beställare och samarbetspartners.
Ny regional säljchef på Lambertsson Q Lambertsson förstärker organisationen i östra Sverige genom rekryteringen av Farid Nakhost som ny regional säljchef. Han blir en viktig del av bolagets satsning på att växa på den externa marknaden. Farid Nakhost har en bakgrund inom försäljning och ledarskap. Han började sin yrkesbana som utesäljare på Ahlsell. Därefter har
han axlat chefsroller på bolag som Renta och Ramudden.
Han blir ny vd för Sweco Q Fredrik Wallner tillträder som ny vd för Sweco Sverige och blir också medlem i Swecokoncernens ledningsgrupp från och med den 1 januari 2026. Han har en lång karriär inom samhällsbyggnadssektorn på Sweco bakom sig och är idag är divisionschef för koncernens svenska transport och infrastrukturverksamhet. Fredrik Wallner efterträder Ann-Louise Lökholm Klasson som lämnar Sweco på egen begäran.
Anna-Karin Hatt åter i Tyrénskoncernens styrelse Q Vid bolagsstämman för Tyréns Group valdes tidigare ordförande Anna-Karin Hatt återigen in som ledamot. Hon var medlem i Tyrénskoncernens styrelse mellan april 2021 och april 2025, då hon lämnade koncernstyrelsen för att leda Centerpartiet. Sedan oktober 2024 var hon ordförande.
Anna-Karin Hatt har en bakgrund bland annat som vd för Almega, IT- och energiminister i Alliansre-
Tel 010-228 15 55 Vi bygger den modul du behöver
Support/stöd hela vägen
Kundanpassade arbetsbodar och moduler info@maxmoduler.se Leveranssäkert
www.maxmoduler.se
geringen, statssekreterare vid Statsrådsberedningen, vd för Didaktus Skolor samt vd och koncernchef för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF och som partiledare för Centerpartiet. Hon har också lång erfarenhet från styrelsearbete från bland annat ICC Sverige, Business Sweden, Castellum, Alecta, Trygghetsstiftelsen TSL och Trygghetsrådet.
Tobias Abrahamsson
GBJ bostad AB rekryterar Tobias Abrahamsson som ny vd Q GBJ bostad AB rekryterar Tobias Abrahamsson som ny verkställande direktör. Tobias kommer närmast från OBOS där han haft rollerna som affärsutvecklingschef och regionchef. Dessförinnan arbetade han som affärsutvecklare på Skanska med särskilt ansvar för hållbarhetsfrågor. Han har också erfarenhet som värderingsman och kreditanalytiker. Tobias tillträder sin tjänst den 15 december. Kristina Thorvaldsson, som haft posten som tillförordnad vd på halvtid sedan augusti 2024, återgår vid årsskiftet till sin ordinarie tjänst som exploateringsansvarig på GBJ bygg AB.
Vi utbildar alla i byggsektorn.
Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.
www.byggakademin.com
Nummer 18 • december
Den årliga pepparkakshusutställningen på ArkDes, Statens centrum för arkitektur och design, har i år fått in 151 husbyggen.
– Vi ser nu att många har byggt ganska höga hus, vilket kräver en stabil konstruktion. Vi har till exempel Eifeltornet som är väldigt högt, cirka en meter. Många har även bakat hus i runda former och det är ganska svårt att göra, säger Maria Östman som är kommunikationsstrateg på ArkDes.
Den årliga pepparkakshusutställningen på ArkDes i Stockholm har blivit ett av museets mest besökta utställningar. Ungefär 30 000 personer brukar ta sig till museet under de dagar som utställningen pågår. Förra året var temat för de inlämnade bidragen ordet comeback. Utställningen markerade då museets återöppning efter en tids ombyggnad, och temat var som vanligt öppet för tolkning. Årets tema är kärlek. – Vi försöker alltid välja teman som är generella och som är kopplat till våra frågor om arkitektur och design. Det ska också vara ett tema som vem som helst kan relatera till. Det kändes som att kärlek skulle bli en bra grund för många att baka på, säger Maria Östman.
– Kärlek kan uttryckas på många sätt, och det syns tydligt i årets bidrag. De rymmer allt från rufsigt och lekfullt till storslaget och detaljerat – precis som arkitektur och design, säger Karin Nilsson, tf överintendent på ArkDes.
Taj Mahal, Titanic, Eiffeltornet i Paris och ett Muminhus i blått är några av bidragen som sticker ut. Det finns förstås många hjärtan med, både i pepparkaksform och på kristyrer.
– I år är det många runda byggnader med, för att få till den formen de vill ha så skapar de den medan pepparkakorna fortfarande är varm efter gräddning. Vi kan också se att i år är det extra många byggnader som man känner igen. Vi har Södermalms stadsdelsförvaltning som har bakat sitt hus och så har vi någon som har bakat sitt favoritkvarter vid Kronobergsgatan. Pepparkakshusen bakas inte på plats utan fraktas dit när de är färdiga. – En del av den här utställningen är ju att tänka konstruktion och pepparkaksdeg är ju ett väldigt svårt material att baka i - och att de lyckas ta dem från köket och hit är ju i sig en bedrift. Det är mycket att tänka på, att material förändras beroende på fuktighet och temperaturskillnader. En del av utmaningen för dem som är med är att få konstruktionen att hålla.
PRECIS SOM TIDIGARE år är det också en tävling där bidragen deltar i tre kategorier; arkitekter/formgivare/bagare är en kategori sedan är det Barn upp till 12 år och Alla andra som bakar. Vinnarna utses av en jury bestående av arkitekten Rahel Belatchew, konditorn Hilma Strömberg och konstnären Anton Alvarez. Dessutom får publiken rösta fram Publikens pris. Prisutdelning sker den 14 december.
– Man kan rösta via vår webbplats fram till 11 december då vi utser publikens pris. Sen har vi en jury som tar fram en vinnare i varje kategori.
Q Stora pepparkaksbyggen är det nya.
– Tidigare har vi sett att man kanske har bakat mindre hus, att en skola kanske har kommit in med 15 bidrag. Nu kan vi se att verken som kommit in nu är både stora och hål-
ler en väldigt hög nivå, många lägger ner mycket tid.
Q På frågan om hon själv har någon favorit svarar hon så här:
– För mig är alla vinnare, för har man lyckats komma hit med sitt pepparkakshus utan att det händer någonting då är man en vinnare.
Jag kan tycka att det är härligt med de som använt mycket kristyr och färg och form. Sen finns det också verk som har väldigt mycket detaljer och det är ju jättekul att se. Vi har allt från vardagsrum till gemensamma ytor där man till och med går in i detaljer som tapeter och möbler. ANNIKA RÅDLUND
En pepparkaksversion av Taj Mahal i Indien som Shah Jahan lät uppföra till minne av sin älsklingshustru Mumtaz Mahal.
Vad: Pepparkakshus
Tema: Kärlek
Var: ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm.
Utställningen visas: 28 november 2025 – 11 januari 2026.
Tävlingskategorier: Arkitekter/formgivare/bagare, Barn upp till 12 år och Alla andra som bakar.
Prisutdelning: 14 december klockan 13:00.