Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.
Ta del av studien och läs mer på masonitebeams.se
100-tals byggbolag involverade i enorma penningtvättshärvan
Betong bäst för den biologiska mångfalden enligt studie
Bolaget som tror på styrkan i egna hantverkare
Det är först i de nära samtalen som ni berättar hur situationen egentligen ser ut
Rådande lågkonjunktur är en seg och långvarig historia. Det är ingen nyhet. Men det är en nedgång som kommer att gå till historien som en av de kraftigaste vår bransch upplevt på decennier. Tiotusentals jobb har försvunnit, oräkneliga företag har gått i konkurs, stora som små.
Samtidigt börjar något ändå röra på sig. Inflationen sjunker. Räntan är lägre än tidigare. Bygginvesteringar förväntas öka igen, om än först 2026. Vi hör det i nyheterna, läser det i rapporterna. Men när jag står i en byggbod, sitter vid ett konferensbord med för starkt kaffe eller ringer en medlem, är det inte prognoserna jag hör. Det är verkligheten. Den är fortfarande tuff, och frågan hänger i luften: blir det värre innan det blir bättre?
Återhämtningen är väntad, men den är också seg. För oss chefer innebär det ytterligare ansvar. Högre krav. Mer operativ närvaro. Samtidigt har vi mindre resurser, färre verktyg, tunnare marginaler. Vår roll handlar nu om att prioritera, hålla igång flödet och, kanske viktigast, se människorna bakom rollerna. Vi behöver hålla ihop helheten medan vinden fortfarande blåser snett emot oss.
EN ÖNSKAN OM BREDARE STÖD
I Byggchefernas senaste konjunkturrapport säger sex av tio chefer att regeringen borde
ha gjort mer för att lindra krisen. Endast åtta procent tycker att tillräckliga åtgärder har vidtagits. Det är inte bara siffror – det är en bild av hur det känns ute i verkligheten.
När det tillfälliga rot-avdraget nu upphör i december kommer det att spä på oron, särskilt bland småföretagen där konkurserna varit som flest. Samtidigt vet vi att rot gjort skillnad; konkurserna minskade under sommaren.
Regeringens satsningar på infrastruktur och försvar är viktiga och välkomna. Men de är smala, och hade kunnat ge större effekt och mer för pengarna om de också sträckt sig tydligare mot bostadssidan. De stora och komplexa projekten hjälper sällan den breda del av branschen som just nu tvingas varsla, medan bostadsbyggandet bromsat in kraftigt.
Att lägga nästan alla ägg i en korg, samtidigt som vi har akut bostadsbrist i delar av landet, är enligt min mening feltänkt. Tänk om lättnaderna i byggkraven i större utsträckning använts för att stimulera till exempel studentbostäder och enklare hyresrätter. Då hade vi kunnat stärka bostadsbyggandet där krisen slagit hårdast, aktiverat fler företag och fått snabbare effekt.
Samtidigt finns något hoppfullt i siffrorna. I vår undersökning från 2023 uppgav 48 procent av cheferna att de var rädda för kommande uppsägningar. I maj 2025 var den siffran nere på 33 procent. Det visar att något har
börjat lätta, även om många fortfarande står mitt i varslen.
SÅ VAD BETYDER ALLT DETTA FÖR OSS SOM LEDER?
Oron finns kvar. Arbetsbördan också. Ledarnas chefsenkäter visar att det som toppar önskelistan just nu är ”tid för reflektion”. För mig är det ett kvitto på att belastningen är för hög, och att det fortfarande saknas organisatoriska förutsättningar för hållbart ledarskap. När du som chef aldrig hinner tänka efter, blir du mer reaktiv och kortsiktig och det drabbar både dig, ditt team och projekten.
Flera av er jag pratat med beskriver hur ni står mitt i varselprocesser. Det är tidskrävande, känslomässigt tungt och ofta ensamt. Ni släpper ”duktiga kollegor” som ni helst hade velat behålla. Just därför vill jag uppmana dig att orka ta det där extra steget: tipsa branschkollegor, lyft dina medarbetare i nätverk, skriv rekommendationer. Vi behöver göra allt vi kan för att så många som möjligt ska vilja och kunna vara kvar i vår bransch.
Jag märker också att jargongen hårdnat. På ytan ”rullar det på”, men det är först i de nära samtalen som ni berättar hur situationen egentligen ser ut: om sömnlösa nätter, rädslan att göra fel när marginalerna är borta, känslan av ensamhet i svåra beslut.
Min vädjan till dig som läser detta är: våga
dela med dig. Du är långt ifrån ensam. Och du som har en chefskollega nära dig ställ följdfrågan. Fråga en gång till hur hen verkligen mår. Det är de små stegen som bär oss vidare. Och det är vi som ska se till att våra team orkar hela vägen dit. Så, mitt i konjunktursvackor, prognoser och pressade kalkyler, ta hand om dig själv och de runt dig. Där börjar allt hållbart ledarskap.
Men med tanke på de bristande svar och de saker vi funnit i vår granskning så såg vi ingen annan väg framåt
Patrick Guné, Trafikverket Sid 4
Jag ska jobba internt för att stärka vårt arbete mot fusk och arbetslivskriminalitet
Ulrika Svärd, Veidekke Sid 14
n 0651-150 50
Genom vårt Early
Contractor Involvement-kontrakt med Trafikverket, där vi kunde genomföra fullskaliga tester tidigt
Johan Nyström, NCC Sid 8
Platsen är inte optimal, bästa platsen var redan tagen av det gamla centrumet
Jennie Sjöholm, Göteborgs universitet Sid 24
Modulsatsning i Uppsala
Adapteos nya anläggning på Fullerö industriområde i Uppsala blir en hub för modulära byggnader för kunder på den svenska marknaden. Nyligen togs första spadtaget och i slutet av nästa år ska byggnaden stå klar. Förhoppningar finns om att omkring 70 personer ska jobba vid anläggningen Sid 18
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
Layout: n Emil Hansson
Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se
E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
Du kanske inte tänker på dem alla gånger. Men dörrarna är alltid med, mitt emellan livets avgörande stunder. Som när man ena dagen är ett par och andra dagen blir en familj. Det är för sådana tillfällen vi skapar våra dörrar.
Ta våra trädörrar till exempel. De är det perfekta valet för sjukhus, skolor, hotell och andra byggnader där man behöver stänga om sig och få lugn och ro. De skyddar även mot både brand och brandgaser. Ett säkert val.
Läs mer på daloc.se
Varenda en av våra dörrar har ett tydligt syfte och så har det varit sedan vi tillverkade vår första dörr 1942. Att skapa trygghet och trivsel – att rädda liv. På samma sätt har vårt företag ett viktigt syfte. Att hjälpa dig lyckas med dina projekt från början till slut.
Veidekke bygger ut outlet för shopping.
Veidekke får nytt stort projekt i Malmö
Q Skandinaviens största outlet med fokus på mode byggs ut i Malmö och Veidekke får uppdraget. I uppdraget ingår nybyggnation av en första del på 26 000 kvadratmeter av outletbyn, inklusive tillhörande gemensamma utrymmen, parkeringsytor, komplementbyggnader samt markarbeten. Projektet avropas i omgångar där aktuellt delavrop uppgår till cirka 315 miljoner kronor. Det innebär att det nu totalt är beställt arbeten i projektet på cirka 530 miljoner. Beräknad leverans sker under andra kvartalet 2027. Beställare är Frey Group.
Skolan ska byggas för att uppfylla kraven enligt Miljöbyggnad Silver. BILD: PEAB
vilka som bygger
Q Peab har fått uppdraget att bygga en ny skola i Huvudsta i Solna. Beställare är Solna stad och kontraktssumman uppgår till 438 miljoner svenska kronor.
Den nya skolan, F-9, ska uppföras i direkt anslutning till den befintliga Tallbackaskolan, som rivsnär den nya skolan är klar. Skolbyggnaden kommer bland annat att omfatta lektionssalar, fritidslokaler, skolbibliotek, matsal och personalutrymmen. Totalt dimensioneras skolan för 1 020 elever. Uppdraget är en totalentreprenad med omgående byggstart. Projektet beräknas stå färdigt våren 2028.
0,5%
... ökar Byggkostnadsindex med mellan oktober 2024 och oktober 2025, enligt siffror från SCB. Entreprenörernas kostnader steg med 2,5 procent. Bland annat ökade kostnaderna för gruppen transporter, drivmedel och elkraft (4,3 procent), löner (3,5) och byggmaterial (2,0). Under året sjönk Byggherrekostnaderna med 6,5 procent. Räntekostnaderna sjönk med 17,4 procent, medan de övriga kostnaderna ökade med mellan 1,2 och 3,7 procent.
Byggpartnergruppen fortsätter starkt
Q Byggpartnergruppens rapport för tredje kvartalet visar att orderingången uppgick till närmare 1,6 miljarder kronor, att ställa mot dryga 800 miljoner kronor för samma period förra året. Orderstocken landade på dryga 4,7 miljarder kronor (3,8) och nettoomsättningen uppgick till dryga 1,1 miljarder, att jämföra med förra årets tredje kvartal på 959 miljoner kronor. EBITA uppgick till 45 miljoner kronor (16) och kassaflödet till 98 miljoner kronor (7).
– Trenden från tidigare kvartal håller i sig, konstaterar koncernchef Sture Nilsson.
Trafikverket har lämnat in en stämningsansökan mot konsortiet WLC, där svenska NCC ingår. Kravet är på cirka 1,36 miljarder kronor för de stora kostnadsökningarna för Korsvägen, en deletapp av Västlänken. Men ytterligare krav kan komma.
Patrick Guné, chef för stora projekt på Trafikverket, säger att stämningsansökan är ett naturligt steg efter den hävning som Trafikverket gjorde på grund av de missförhållanden och oegentligheter som de upptäckte i granskningen.
– Vi har jobbat under många år med att hitta en annan utväg, där både jag och generaldirektören har varit involverade de senaste två åren innan hävningen för att hitta en lösning. Men med tanke på de bristande svar och de saker vi funnit i vår granskning så såg vi ingen annan väg framåt. Det är verkligen ingenting vi tar med lätthet på, utan det är ett stort och allvarligt steg som vi har goda grunder för att ta, säger han. – Det här är en del av den juridiska process som följer efter händelserna vid projekt Korsvägen. Anspråken i Trafikverkets stämning saknar koppling till verkligheten. WLC kommer rikta omfattande ekonomiska krav mot Trafikverket eftersom deras hävning helt saknar rättslig grund, säger Amelie Winberg, presschef, NCC Sverige.
Trafikverket yrkar att WLC ska betala cirka 1,36 miljarder kronor. Det är bland annat återbetalning-
ar av ersättningar (91 miljoner kronor) och förseningsviten (258 miljoner) och cirka en miljard kronor i så kallat negativt incitament.
Trafikverket anser att WLC har överskridit den korrigerade riktkostnaden med drygt 5 miljarder kronor och att 20 procent av den summan ska återbetalas enligt kontraktet.
– Det är ett första steg av återkrav som vi kommer att ha på leverantören, säger Patrik Guné.
Q Betyder det att det kan bli ytterligare krav?
– Det kommer det säkerligen att bli.
Q Vad handlar det om för krav?
– Det får vi återkomma om senare, men det handlar om brister som vi bland annat funnit i vår gransk-
ning och konsekvenser av det, säger Patrick Guné.
Q Kan ni säga något om beloppet?
– Nej, men beloppen är betydande.
Q När och hur kommer ni att kräva det? – Det får vi återkomma om.
Q Vad är din reaktion på NCC:s uttalande, bland annat att ”stämningen saknar koppling till verkligheten” och att ”hävningen saknar rättslig grund”?
– Dels har vi goda grunder för att lämna in en stämningsansökan med sakliga och faktabaserade underlag till det, vilket processen kommer att visa. Sedan är det här en juridisk process och det blir upp till en domstol att avgöra vem som haft
rätt eller fel. När det handlar om själva uttalandet får NCC svara för det och domstolen får avgöra om det saknar rättslig grund eller inte.
Q Hur fortgår själva arbetet vid Korsvägen?
– Det går väldigt bra sedan vi tog över entreprenaden. Vi ser aktiviteter regelbundet tillsammans med alla de leverantörer, ett 60-tal, som ställer upp och hjälper till och vill få projektet klart. Vi har goda förhoppningar om att bli klara till 2030 och att det inte kommer att leda till några fördyringar eller förseningar, säger Patrick Guné. ANNA SJÖSTRÖM
Det har varit mycket skriverier om CCS-anläggningen i Slite, men nu meddelar Heidelberg Materials att satsningen pausas. Orsaken är Energimyndighetens avslag på ansökan om medfinansiering.
Energimyndigheten avslår alltså Heidelberg Materials ansökan om medfinansiering för införande av teknik för koldioxidinfångning (CCS) inom ramen för Industriklivet.
– Vi har arbetat länge för att genomföra en av de mest kraftfulla klimatinvesteringarna i svensk industrihistoria med syfte att säkra långsiktig konkurrenskraft. Men utan statens fortsatta stöd för genomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar för att realisera projektet i Sverige, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Materials Sverige.
ENLIGT HEIDELBERG Materials är staten därmed inte beredd att ”strategiskt prioritera medel för att sänka Sveriges koldioxidutsläpp med upp till fyra procent och verka för långsiktig konkurrenskraft i svensk cementindustri”.
Bolaget menar också att beskedet innebär att cementindustrin inom EU inte kommer att vara konkurrenskraftig mot slutet av 2030-talet. ”Det innebär att politiska prioriteringar idag påverkar hur den svenska och europeiska industristrukturen ser ut framöver” skriver man i pressmeddelandet.
Bolaget skriver vidare att arbetet med CCS-anläggningen i Slite sedan starten har stöttats genom Industriklivet och att tekniken är beprövad, senast genom en mindre CCS-anläggning (världens första i industriell skala) i Norge, även Storbritannien planerar en anläggning. I båda fallen genom en god samverkan mellan industri och stat, påpekar Heidelberg Materials.
– Vi ser att det fungerar i våra grannländer. Staten går in som medfinansiär, betydande investeringar från vår sida frigörs och utsläppen sjunker kraftfullt. Det skapar tillväxt, genererar arbetstillfällen och stärker konkurrenskraften. Vår målbild är att detta måste vara möjligt även i Sverige,
Utan statens fortsatta stöd för genomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar
men med dagens besked finns just nu inte förutsättningarna, säger Karin Comstedt Webb. Malin Löfsjögård är vd på Svensk Betong. – Beskedet att CCS-satsningen i Slite pausas är ett hårt slag mot svensk klimatomställning, men kan också riskera Sveriges inhemska cementproduktion på sikt. För att nå målen i vår Färdplan klimatneutral betong är ny teknik en avgörande del, som exempelvis
koldioxidinfångning, samt också utvecklingen av alternativa bindemedel, säger hon. Klara Helstad, biträdande avdelningschef på Energimyndigheten skriver i ett mailsvar att de har avslagit ansökan eftersom det inte finns tillgängliga medel motsvarande det sökta beloppet för de budgetår ansökan gäller.
”DET FINNS INTE heller medel inom ramen för Industriklivets bemyndigande. Vi har inte prövat ansökan i sak”, skriver hon vidare och poängterar att den tidigare stöttningen inom Industriklivet enbart handlade om ”stöd för förberedande studier/designstudier (FEED) inom ramen för Industriklivet”.
Fem personer döms till fleråriga fängelsestraff för grov näringspenningtvätt. Enligt domen har de genom ett omfattande upplägg med ett stort antal bolag i byggbranschen tvättat närmare 400 miljoner kronor.
Södertörns tingsrätt har bedömt att de fem åtalade personerna varit inblandade i en systematisk och omfattande penningtvättsverksamhet som omfattat hantering av drygt 380 miljoner kronor Brottsupplägget har bestått i förmedling av medel på bankkonton kopplade till 22 olika bolag och inbetalda medel uppgår till totalt 386,5 miljoner kronor. För att förklara inbetalningarna har falska fakturor upprättats. Pengarna har därefter betalats ut för att bland annat användas till svart arbetskraft i byggbranschen. Den brottsliga verksamheten har enligt domen pågått mellan januari 2023 och september 2024.
DEN PERSON SOM haft en ledande och samordnande roll i den brottsliga verksamheten döms till fängelse i fem år och tio månader för grov näringspenningtvätt. Han döms även till näringsförbud i tio år. Bland de övriga dömda finns två kvinnor, som döms till fängelse i
fyra år och sex månader respektive tre år och tio månader, för grov näringspenningtvätt. Ytterligare två män döms till fängelse i ett år och tio månader vardera.
– Det har varit fråga om en kontinuerligt pågående daglig verksamhet, med ett ständigt flöde av pengar till och från penningtvättsbolagens konton. Hanteringen har varit mycket systematisk och skett enligt en uppenbart avancerad brottsplan i en väl uppbyggd organisation med många inblandade personer i olika roller. Verksamheten kan
”Välorganiserat
Åklagaren Gustaf Marteleur berättar om ett avancerat och välorganiserat upplägg i den omfattande penningtvättshärvan. Stora summor omsattes och verksamheten fungerade som vilket företag som helst. Över 800 bolag förekommer som kunder – de flesta verksamma inom byggbranschen.
Upplägget var en välorganiserad penningtvättsfabrik där två bostäder i Stockholmsområdet fungerade som kontor. På adresserna har man hanterat bilköp och stora mängder kontanter.
– Det är intressant hur avancerad brottsplanen är. Den brottsliga verksamheten har varit mycket välorganiserad och omfattande. Den har involverat ett stort antal personer som har haft tydliga arbetsuppgifter. De har arbetat kontinuerligt över lång tid och det finns många likheter mellan den kriminella organisationen och ett företag där det bland annat finns en ekonomiavdelning, ledningsgrupp och chef. Tingsrätten skriver i sin dom att det är fråga om en kontinuerligt pågående verksamhet där pengar ständigt flödar in och ut från penningtvättsbolagens bankkonton. Domstolen beskriver även penningtvättsverksamheten som ”närmast industriell” vilket jag håller med om, säger Gustaf Marteleur, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten.
TINGSRÄTTEN DÖMDE ALLA åtalade till fängelsestraff för grov näringspenningtvätt. Enligt domen har de genom ett omfattande upplägg med ett stort antal bolag i byggbranschen tvättat cirka 380 miljoner kronor.
– Vi är nöjda med att tingsrätten har dömt samtliga tilltalade för näringspenningtvätt, grovt brott och att de dömda bland annat ska betala drygt 18 miljoner kronor till staten. Det känns bra att vi har lyckats stoppa den här mycket omfattande penningtvättsverksamheten och att flera centrala personer, inklusive en person i ledande ställning, nu
kommer avtjäna längre fängelsestraff, säger Gustaf Marteleur. Penningtvätten har till stor del administrerats i olika gruppchattar i appen Telegram. Utdrag ur chattar visar på ett omfattande upplägg. Under påhittade namn och alias som Diktator, Lorenzo Fettucini och Dzenghis Khan skriver deltagarna om fakturabeställningar, insättningsuppgifter för bankkonton och om hämtning av kontanter.
BLAND CHATTARNA KAN man läsa att en kund begärt att fakturor ska ställas ut från ett rent bolag, men fått svaret att ”Vi inte har några rena bolag utan att alla bolag är desamma.” Lösningen blir att fakturera från ett bolag som inte går i konkurs inom 6 månader.
Det är intressant hur avancerad brottsplanen är
22 bolag har använts för att genomföra transaktioner i syfte att tvätta pengar. Penningtvättsbolagen har inte haft någon legitim verksamhet och har haft målvakter som formella företrädare. Verksamheten har gått ut på att andra aktörer, kundbolag, beställt falska fakturor. Något av penningtvättsbolagen har efter beställning från ett kundbolag ställt ut en falsk faktura till det bolaget. Kundbolaget har betalat fakturan till penningtvättsbolagets bankkonto och pengarna har kort därefter omsatts därifrån. Kundbolagen har fått tillbaka insatta pengar i kontanter eller genom inköp av bilar eller insättningar på konton. På detta sätt har kundbolag frigjort medel för bland annat betalning av svarta löner.
– I allmänhet är det inte några jättestora summor som betalas av kundbolagen men sammantaget uppgår det till väldigt stora belopp.
KUNDBOLAGEN HAR BETALAT en procentandel av omsatta medel till de personer som driver penningtvättsverksamheten. Det finns
beskrivas som närmast industriell, säger domaren Kajsa Hällje.
DE DÖMDA GREPS i september 2024 när Ekobrottsmyndigheten genomförde en koordinerad insats på fem olika platser i södra Stockholm och i Lettland.
– Tingsrätten har gått på vår linje och konstaterar att det varit en omfattande och välorganiserad verksamhet för att tvätta pengar både i Sverige och utomlands. Vi har tidigare beskrivit det som en penningtvättsfabrik, och det är en
ganska bra beskrivning av vad det handlar om, säger Gustaf Marteleur, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.
Han fortsätter:
– Det här är en systemhotande och samhällsskadlig verksamhet. Att alla tilltalade döms till fängelsestraff och ska återbetala miljoner till statskassan är en viktig signal, säger Gustaf Marteleur.
I utredningen har förverkanden gjorts på närmare 19 miljoner kronor.
ANNA SJÖSTRÖM
I augusti åtalades fem personer av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten misstänkta för grov näringspenningtvätt. FOTO: EKOBROTTSMYNNDIGHETEN
uppgifter i förundersökningen om att avgiften som kunderna betalat varit 15 procent av fakturans värde. Gustaf Marteleur berättar att det handlar om cirka 800 kundbolag som gjort beställningar till penningtvättsbolagen. Hur många av dessa som är byggbolag kan han inte svara exakt på. – Våra ekorevisorer har kunnat konstatera att de flesta bolagen, utifrån bolagsnamn, verkar vara verksamma i byggbranschen, säger han.
DE FLESTA KUNDBOLAGEN verkar också höra hemma i Stockholm och Mälardalen.
Gustaf Marteleur vill understryka att deras utredning inte handlat om kundbolagen, utan om de personer som nu är dömda i tingsrätten för näringspenningtvätt. Vad som händer med kundbolagen nu återstår att se. Skatteverket kommer att utreda bolagen. Skatteverket meddelar att de
Nyab tilldelas Fas 1 ett miljardprojekt.
Nyab får stort kontrakt av Svenska kraftnät
Q Nyab har tecknat kontrakt med Svenska kraftnät avseende Fas 1 av en samverkansentreprenad för byggnation av en ny 400 kV-luftledning mellan Letsi och Svartbyn i Norrbotten. Fas 1omfattar planering och projektering.
Fas 2, omfattar byggnation och driftsättning, och planeras att påbörjas under första kvartalet 2026 med färdigställande under fjärde kvartalet 2028. Fas 2 står för huvuddelen av det totala projektvärdet och har ett uppskattat värde om cirka 1,5 miljarder kronor.
Q Byggstarterna av nyproduktionsprojekt ökade med 0,5 procent mellan september och oktober enligt Prognoscentrets senaste Byggstartsindikator.
Bostadsbyggandet ökade med 2,1 procent medan övrigt byggande ökade med 0,1 procent. Under året har byggstartsindikatorn ökat med 14 procent.
– Konjunkturen har förbättrats under hösten och den underliggande projektdatan för byggstarter utvecklas likaså positivt. Efter en turbulent vår vad gäller det makroekonomiska läget har den senaste tidens stabilitet och förutsägbarhet varit välkommen för att återhämtningen inom byggsektorn ska kunna fortsätta. Bostadsbyggandet ökar, men det görs som tidigare konstaterat från låga nivåer, säger Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret. Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas.
Takryttaren omfattar 174 hyreslägenheter, ett LSS boende och 70 delningsbostäder. BILD: UPPSALAHEM
inte kan uttala sig om det eftersom det råder sekretess kring pågående utredningar.
– Jag kan inte gå in på om eller i så fall vilka utredningar som startat, säger Patrik Lillqvist, underrättelsechef på brottsbekämpningsavdelningen på Skatteverket.
Q Vilka brott kan kundbolagen i det här fallet ha gjort sig skyldiga till? – Det finns mängder av brott man kan gjort sig skyldig till, men om man enkom utgår från användande av falska fakturor har vi penningtvätt, näringspenningtvätt, skattebrott och bokföringsbrott som omedelbart kan komma i fråga. Sedan kan det finnas väldigt mycket annat också som olika former av arbetslivskriminalitet och sedan också mer ”klassiska” brott som ger pengar vilka man behöver tvätta för att kunna använda, säger Patrik Lillqvist.
ANNA SJÖSTRÖM
Q På Betonggalan i Stockholm har Thomas Betong, NCC och Uppsalahem tilldelats det prestigefyllda priset Årets Miljöpris för det banbrytande bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala. Projektet har satt en ny standard genom att minska klimatavtrycket från betongprodukterna med upp till 60 procent.
Byggnads stämmer
Q Byggnads stämmer ett litauiskt företag på 750 000 kronor för brott mot förhandlingsskyldigheten samt brott mot bestämmelserna om fördjupad kontroll och HEA-granskning. Det litauiska företaget UAB Ordesta har arbetat som underentreprenör vid byggen i bland annat Norrköping och Linköping. När Byggnads ville granska de anställdas villkor möttes man av ofullständiga eller till och med censurerade dokument.
Efterspelet efter konkursen i Serneke Sverige har påverkat många aktörer i byggbranschen. Nu kräver grundaren Ola Serneke köpbolaget på över en miljard kronor för att understödja beställare och underentreprenörer som drabbats i svallvågorna av konkursen.
När tyska investmentbolaget Mutares för ett år slutförde förvärvet av Serneke Sverige – som en kort tid därefter försattes i konkurs – nyregistrerades bolaget köparbolaget PM Gold Acquisition AB för ändamålet. Mot den bakgrunden försattes även det senare bolaget nyligen i konkurs, med en miljardskuld till Serneke intakt. I bouppteckningen konstaterar konkursförvaltaren nu att köparbolaget ”inte betalat fullt ut för aktierna i Serneke ”i enlighet med villkoren i aktieöverlåtelseavtalet”.
DÄRMED RÅDER DET tvist om huruvida aktieöverlåtelsen är giltig och om aktieinnehavet faktiskt har över-
gått, skriver advokat Jonas Premfors vidare i bouppteckningen inlämnad vid Stockholms tingsrätt. Serneke Group AB heter numera Törnskogens Fastighetsförvaltning i Solna, en del av Doxa-koncernen.
OLA SERNEKE SOM var grundare till Serneke Sverige vill nu ställa Mutares till svars för sitt agerande i konkursen.
– Törnskogen har sedan några månader, bland annat inlett ett skiljeförfarande mot PM Golds ägare, Mutares SE & Co. KGaA, och kräver ersättning för köpeskillingen för försäljningen av Serneke Sverige, ränta samt Mutares underfinansiering av Serneke Sverige, säger han och fortsätter:
Vi kommer kräva in den skulden
– Mutares agerande att sätta Serneke Sverige i konkurs i stället för att driva verksamheten vidare har orsakat stor värdeförstöring och drabbat
väldigt många parter. Serneke Sverige omsatte 8 miljarder per år innan konkursen och hade projekt i hela Sverige.
Q Hur ser du på möjligheterna att få ut ersättning för köpeskillingen?
– Vi kommer kräva in den skulden av PM Golds ägare, Mutares SE & Co. KGaA, för att sedan låta den omgående gå till Serneke Sveriges konkursbo för att understödja beställare och underentreprenörer till Serneke Sverige. Törnskogen bedömer för närvarande att dess krav är mycket välgrundat och att det har möjlighet att erhålla betalning. Mutares SE & Co. KGaA har även till delar av beloppet lämnat borgen vilket understödjer betalning.
Q Vilken är din kommentar till köpbolagets agerande?
– Mutares skall få stå till svars för sina handlingar här i Sverige och som så många har fått lida av, säger Ola Serneke.
Byggbranschens skatteskuld har minskat jämfört med början av året. Men fortfarande uppgår den totala skulden till 1,3 miljarder kronor och många bolag dras med stora skulder.
I början av november uppgick byggbranschens skatteskuld (SNI 41, 42, 43) till totalt 1,3 miljarder kronor och 1 293 bolag hade en registrerad skatteskuld hos Skatteverket.
Både den totala skulden och antalet bolag med skuld har minskat sedan i början av året då cirka 1 800 bolag hade en skuld på 2,7 miljarder kronor. – Det finns stora variationer bland de företag inom bygg som fortfarande har skatteanstånd, men de är generellt något större (median på cirka nio anställda) och äldre än genomsnittet i branschen (medianålder 14,5 år). Vi ser också att majoriteten av skulderna, omkring 77 procent, finns hos bolag med hög kreditvärdighet, säger Henrik Hargéus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet. Byggbolaget med störst skatteskuld i november hade en skuld på nästan 83 miljoner kronor.
Henrik Hargéus säger att det funnits ett tydligt samband mellan tillfälliga skatteanstånd och konkursfrekvens, både generellt och inom byggbranschen.
– Eftersom många av de bolag som gått i konkurs tidigare varit unga företag har sambandet dock försvagats över tid. Nu ser vi att de företag som fortfarande avbetalar på sina skatteskulder i snitt är något större, vilket innebär en risk att kommande konkurser kan drabba något större bolag än tidigare.
Q Hur kan man som aktör skydda sig så att man inte drabbas av konkurser kopplade tillskatteskulder?
–Det viktigaste är att löpande kontrollera sina kunders kreditvärdighet. Vi kan se att det ofta finns varningssignaler upp till ett år innan konkurs. Över 80 procent av byggbolagen som gått i konkurs under det senaste året hade ett svagt kreditbetyg minst tolv månader innan konkursen.
När det handlar om byggbranschens utveckling nästa år säger
Henrik Hargéus:
– Utvecklingen beror till stor del på hur prognoserna för nya
Efter arbetsplatsinspektionen på Stegra-bygget i Boden har totalt 32 personer fått beslut om avvisning från Sverige.
Den 5 november gjordes en myndighetsgemensam arbetsplatsinspektion på området där Stegra bygger ett nytt stålverk i Boden. Polisen var en av myndigheterna på plats och de genomförde totalt över hundra inre utlänningskontroller. Genom kontrollerna upptäcktes totalt 32 personer som inte har rätt att arbeta och vistas i landet. Samtliga har fått beslut om avvisning från Sverige. 19 av personerna är frihetsberövade och de övriga 13 har fått avvisningsbeslut men är satta under uppsikt.
– De är inte tagna i förvar, men behöver komma in till polisstationen på bestämda tider och anmäla sig, säger Joakim Lundgren, insatsledare, gränspolisen i polisregion Nord.
NÄR DE KOMMER att avvisas är ännu inte klart.
byggprojekt utvecklas. Vår senaste analys pekar på att konkursrisken under de kommande tolv månaderna ligger något lägre än tidigare – omkring 1 800 konkurser jämfört med strax under 2 000 under 2024. Byggsektorn är på väg mot en viss stabilisering, men risknivån är fortsatt hög. Bolag med stora anstånd och svaga kassaflöden är särskilt sårbara, och mycket hänger nu på hur snabbt projekt och investeringar kommer i gång, säger Henrik Hargéus.
SETT TILL ALLA branscher var det totalt drygt 12 000 företag som hade kvarvarande skatteanstånd i början av november och den totala summan uppgick till cirka 15,5 miljarder kronor. Av dessa riskerar hundratals miljoner kronor att gå förlorade när företag går i konkurs.
– Redan nu kan cirka 270 miljoner kronor räknas som förluster eftersom flera bolag med skulder har tvingats i konkurs och inte klarat av sina återbetalningar. Av det som gått förlorat är cirka 24 procent kopplat till byggbranschen, säger Henrik Hargéus.
ANNA SJÖSTRÖM
– Det beror på handläggningstiden. Det kan ta allt från ett par dagar till några veckor, säger han. Även Skatteverket och Arbetsmiljöverket medverkade vid kontrollen.
Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jämställdhetsmyndigheten ingick också i arbetet. Insatsen understöddes också av Europol som bidrog med anpassat analytiskt stöd under insatsdagen. ARBETSMILJÖVERKET kontrollerade 17 företags säkerhetsarbete. Av dessa får 16 krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet. Det rör sig om bland annat brister i fallskydd, maskinsäkerhet, hantering av kemikalier, otillräcklig kontroll av utbildnings- och tjänstbarhetsintyg samt brister i samordning och rutiner för klartecken och riskbedömningar innan arbete påbörjas.
Arbetsmiljöverket har även kontrollerat drygt 1 700 personer och nära 160 företag gällande arbetsgivares skyldighet att anmäla utländsk arbetskraft till utstationeringsregistret.
Skatteverket genomförde kontroller av personalliggare där 105 företag kontrollerades, därefter ska arbetet påbörjas med att identifiera aktörer där fördjupad utredning av oredovisad arbetskraft och oredovisade inkomster bör göras.
ANNA SJÖSTRÖM
Ett av de hetaste områden inom byggsektorn just nu är säkerhetsklassade projekt. Det ska investeras i mångmiljardbelopp och byggbranschen är behov av nya projekt i lågkonjunkturens spår. Utmaningar och möjligheter diskuterades under Stora Byggdagen.
Ett av de hetaste områden inom byggsektorn just nu är säkerhetsklassade projekt. Det ska investeras i mångmiljardbelopp och byggbranschen är behov av nya projekt i lågkonjunkturens spår. Utmaningar och möjligheter diskuterades under Stora Byggdagen.
– Vi ska investera många miljarder i nya garnisoner och bygga ut annan verksamhet inom försvaret och den kritiska faktorn just nu är tiden. Det är mycket som ska göra på kort tid, säger Ulrika Hörgren, projektdirektör. Fortifikationsverket.
FRÅN BYGGBRANSCHENS SIDA finns en vilja och ett behov att delta i projekten men det råder en osäkerhet i branschen.
– Det är väldigt välkommet med de här satsningarna för byggbranschen. Det är stora projekt som man vill vara med och bygga men det råder en står osäkerhet bland företagen. Regelverket är otydligt. Vi måste lösa det här gemensamt. Vi blir snabbare och mer effektiva om vi löser de här frågorna tillsammans.
Det måste bli lättare att göra rätt, säger Jeanet Corvinius, ordförande för Byggcheferna.
En aktör som kommit långt med sin organisation är NCC. Hampus Levén som är segmentschef för säkerhetsklassade projekt NCC, Building Sweden efterlyser långsiktighet.
– Vi ska inte sänka kraven. De behövs i den här typen av projekt men vi kan sänka trösklarna så fler aktörer kan delta. Det krävs en tydlighet och långsiktighet från beställarna. Vi kan inte dela erfarenheter mellan olika projekt. Men många av kraven på vattenreningssidan sedan tidigare och det kan vi dra nytta av, säger han.
EN UTMANING ÄR kompetensförsörjningen och där är stora pensionsavgångar ett faktum som sätter hinder när det gäller säkerhetsklassade projekt.
– Vi ser idag att vissa beställare kräver att man ska ha tio års erfarenhet av liknade projekt. Då blir det väldigt svårt för yngre medarbetare att läras upp i verksamheten. Vi vill att man ska blanda unga och seniora på arbetsplatserna. Om inte de nyutbildade får lärlingsplatser blir det väldigt svårt att täcka upp för pensionsavgångarna, säger Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.
SAMUEL KARLSSON
Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna, Ulrika Hörgren, projektdirektör. Fortifikationsverket, Hampus Levé, segmentschef för säkerhetsklassade projekt NCC, Building Sweden, Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Att bostadsbyggandet är det stora dilemmat för branschen var pandelmedlemmarna rörande överens om på en av punkterna på Stora Byggdagen. Men hur löser man det?
Moderator Karin Klingenstierna började med att fråga panelen om läget i dag, en panel bestående av Håkan Isfalk, marknadschef på Skanska, Anna Forsberg, Head of Market and Specialized Segments på NCC och Anders Hinn, vice ordförande för Byggcheferna.
– Skanska hade kapitalmarknadsdag i går och det ser bra ut. Resultatet och omsättning ökar, men orderingången går ner. Går man in på marknaden, då är det brutalt och det är bostadsbyggandet som är förklaringen. Men nu kommer tillväxtområdena inom bland annat försvar och rättsväsende. Det har möjlighet att bli den konjunkturutjämnare som man vill ha. Men det gäller också att få fart på de projekten. Och att flytta kompetensen till dessa nya produktslagen, sade Håkan Isfalk.
Anna Forsberg:
– Vi kan inte se en fullskalig kris, vissa segment går framåt; kriminal-
vård, rättsväsende, försvar och även industrin. Men med bostäder är det sämre.
Anders Hinn berättar att Byggchefernas nyligen genomförda undersökning visar att många nedskärningar görs bland företagen.
– Det är mer grönt i norr och rött i söder, så kan man säga. En tredjedel av våra medlemmar är oroliga och det beror framför allt på bostadsbyggandet.
Q Men vad behövs då för att byggandet ska komma igång?
Anna Forsberg: – Det är svårt att få ihop kalkylerna samtidigt som det inte är så stor efterfrågan på bostäder. Det finns till och med bostäder på marknaden som fortfarande inte är sålda.
Håkan Isfalk menar att det måste till självförtroende.
– Även om de ekonomiska musklerna finns så måste man ha självförtroende. Man vill se att grannen börjar. Sen kan man förstås börja arbeta med amorteringsfrågor och liknande.
Q Hur påverkar Sernekes fall branschen?
Håkan Isfalk: Det påverkar så-
klart våra kunder, men kanske inte så mycket i det totala. Förtroendemässigt kanske, man vill veta vem man gör affärer med.
Anna Forsberg tror beställare måste ställa krav på någon form av ekonomisk stabilitet och Anders Hinn att projekten måste följas upp också, det ska inte heller enbart handla om lägsta pris vid upphandlingar.
Q Frågan är vilka konkreta besked panelen önskar sig från politiken?
Anna: Det är miljoner grejer, men det måste bli en framtidstro. Har vi ingen tillväxt så hjälper inte olika incitament. Politikerna måste skapa framtidstro.
Håkan Isfalk:
– Det är bra med amorteringskrav och olika stimulanser för förstagångsköpare och det har man jobbat med. Sen måste projekten åt till exempel Fortifikationsverket komma igång. Öppna upp för privata investeringar, OPS-modellen, är också positivt, det har Trafikverket gjort och det kan nog göras inom andra områden också.
HENRIK EKBERG
Ungefär halvvägs in i övergångsperioden råder det fortfarande stor osäkerhet kring tillämpningen av de nya byggreglerna. Christian Sterner, Svensk Byggtjänst, vill gärna ta del av goda exempel från aktörer som testat. Men hittills är exempel få.
En snabbundersökning bland deltagarna på Stora Byggdagen visar att ungefär två tredjedelar ”vet på ett ungefär vad det handlar om.” Svensk Byggtjänst gör regelbundet större undersökningar och den senaste, som gjordes för några månader sedan, visar att 80 procent hade ett konkret kunskapsbehov eller var osäkra på om det hade det. – Vår känsla är att det ser likadant ut i dag. Det är relativt låg övergripande förståelse för de nya reglerna, säger Christian Sterner, affärsområdeschef för teknik, Svensk Byggtjänst. Han upplever att beredskapen är lite högre bland entreprenörer än hos andra aktörer i branschen.
– De känns inte lika otrygga. Men det varierar även där. Det beror på vilken entreprenadform de är vana att jobba med. Entreprenörer som ofta har totalentreprenader har ansvar att projektera och har ofta kommit längre i arbetet med de nya byggreglerna.
NÄR DE NYA byggreglerna infördes den 1 juli i år lanserade Svensk Byggtjänst en plattform där de nya byggreglerna finns i en sorterad och sökbar vy. Svensk Byggtjänst också lyfta goda exempel och intervjua aktörer som provat att arbeta enligt de nya reglerna.
Q Börjar det bli bråttom nu, med ett halvår kvar?
– Ja. Mitt råd till byggentreprenörer är att prata om det med andra i branschen, informera oss om man stöter på svårigheter, eller om projekt där man testa. Får vi information kan vi agera på det och se vart de stora kunskapsluckorna finns. Men vi ser också ett stort engagemang i sektorn, bland annat att branschguider tas fram.
Q Vilka är de största frågetecknen kring nya reglerna enligt dig?
– Det är nere på detaljnivå, till exempel frågor om fukt. Men man ska också tänka på att vi kunde bygga igår, vi kan bygga i dag och då kan vi även bygga i morgon. Det gamla regelverket går från myndighetskrav till god kunskap hur man uppfyller vissa krav, så det är fortfarande något att hålla sig i, säger Christian Sterner.
ANNA SJÖSTRÖM
– Men vi saknar goda exempel. Ingen vill vara först och många upplever risker. Jobbar man enligt det gamla regelverket vet man hur lång tid ett bygglov tar, men med det nya är det mera osäkert. Ska du bygga bostäder för 100 miljoner kostar allt väntan mycket pengar och då känns det säkrare att jobba enligt beprövade sätt. Det saknas också riktiga incitament för att börja jobba enligt nya reglerna redan nu. Kommunerna behöver mer stöd så att de kan leda andra, säger Christian Sterner.
Den 22 december är det slutbesiktning för Centralen-etappen. Därefter återstår BEST-arbeten och i slutet av nästa år ska tågen börja rulla i tunneln.
Om en dryg månad är det slutbesiktning för Västlänkens Centralen-etapp – den etapp som blir klar först av de fyra stora ursprungliga. En framgångsfaktor har bland annat varit det Early Contractor Involvement-kontrakt NCC tecknade med Trafikverket. – Där kunde vi genomföra fullskaliga tester tidigt, det hjälpte oss, säger Johan Nyström, projektdirektör på NCC för Centralen-etappen.
Redan 2016 påbörjades planeringen och projekteringen av Centralen-etappen. Ett par år senare sattes spaden i jorden och sedan dess har det centralt belägna och hårt trafikerade området varit en väldigt stor arbetsplats, såväl ovan som under jord. Vilket förstås har väckt olika känslor hos göteborgare som dagligen passerar området på väg till jobbet. Nu börjar dock totalentreprenören NCC bli klar med sitt uppdrag. Om en dryg månad är det slutbesiktning och om ett drygt år är det tänkt att tågen ska börja rulla under jord vid Centralen i Göteborg.
JUST NU FÄRDIGSTÄLLS station Centralens västra entréer vid köpcentrumet Nordstans ”baksida” mot älven. Här ska alltså tågen rulla i tunneln och under hösten och vintern kommer markytorna att återställas. I februari startar även återuppbyggnaden av den norra delen av Nils Ericsonterminalen, ett arbete som förväntas pågå till sommaren 2026. Den 22 december är det så dags för slutbesiktining av NCC:s del i Centralen-etappen och därefter fortsätter BEST-arbetet med bland annat all teknik som tågtrafiken kräver.
Byggvärlden har hört med Johan Nyström, projektdirektör för Västlänkens Centralen-etapp på NCC.
Q Hur ligger ni till med arbetet inför slutbesiktningen?
– Det är intensivt arbete in i det sista, men vi arbetar på med gott mod och njuter av att se det här enorma projektet så nära färdigställande.
Q Vad återstår/vad gör ni nu?
– Det mesta är färdigt, men vi har en del arbeten kvar att slutföra,
såsom provning, bättringsmålning och slutstädning. Det sistnämnda gör vi en jätteinsats med just nu.
Q Vad tror ni om slutbesiktningen 22 december?
– Vi har goda förutsättningar för att klara slutbesiktningen, men det kräver mycket engagemang och stor arbetsinsats fram tills dess.
Q Ni har jobbat med Centralen-etappen sedan 2018, går det lite kort att sammanfatta hur arbetet har varit?
– Vi har faktiskt jobbat längre än så med Centralen! Byggfasen startade 2018, men vi började redan 2016 med planering och projektering. Det har varit ett gigantiskt projekt, med tusentals personer involverade, säger han och fortsätter:
– Tidplan, logistik, samordning och tekniska lösningar har ställt höga krav på oss – men det har också drivit oss till att hitta nya smarta sätt att arbeta. Vi har schaktat bort ofattbara 2,1 miljoner ton massor på ett effektivt sätt och vi har gjutit drygt 335 000 kubikmeter betong. Många arbeten har vi behövt utföra på obekväma arbetstider för att nå våra delmål, och det har vi gjort varje gång. Jag känner en väldig stolthet när jag ser tillbaka på vårt arbete och nu kan se resultatet i form av en väldigt fin station.
Q Centralen-etappen är den av de stora ursprungliga etapperna som blir klar först (och som inte hävts). Hur kommer det sig att ni har lyckats bäst?
– Jag vill inte jämföra Centralen med de andra etapperna eftersom alla Västlänksprojekten har haft så väldigt olika förutsättningar, men jag kan berätta om det som jag tror har varit Centralens framgångsfaktorer:
– Vi fick en bra start, genom vårt
Early Contractor Involvement-kontrakt med Trafikverket, där vi kunde genomföra fullskaliga tester tidigt. Det hjälpte oss till en smidigare framtida produktion, då vi tidigt kunde påverka sådant som byggmetod och betongrecept. Att NCC varit totalentreprenör, med ansvar även
för projektering kan också vara en framgångsfaktor. Sedan ska man inte underskatta det allra viktigaste – människorna bakom projektet. Vi har varit ett engagerat team med låg personalomsättning.
Q Hur skulle du säga att ni har påverkats av problemen som dykt upp, till exempel de turkiska betongarbetarna som fick lämna, hävningarna av såväl Korsvägen- som Hagaetappen? – Etapp Centralen är ett fristående projekt så vi har inte påverkats direkt av hävningarna, men självklart har det väckt frågor bland våra medarbetare, vi har ju arbetat för samma uppdragsgivare. Generellt har projektet löpt på bra. I så stora projekt som Centralen är det inte ovanligt att vi stöter på utmaningar som gör att vi behöver planera om. Fallet med betongentreprenören där vi på kort tid behövde hitta en ny samarbetspartner är ett exempel, men vi har ju också haft viktiga leveranser som blev försenade på grund av oroligheterna vid Suezkanalen, och Covid-19. Såklart har det dykt upp utmaningar, men vi har också lyckats hantera dem längs vägen och hållt vår tidplan.
Q Vilka har varit de största utmaningarna i övrigt?
– Den största utmaningen i etapp centralen är just projektets storlek och komplexitet, det finns så många områden där man kan stöta på oväntade hinder på vägen. Det är å andra sidan också charmen med megaprojekt att lösa utmaningarna och hitta en väg framåt. Men det tuffaste har varit när vi har haft utmaningar som varit nära att påverka våra delöverlämningar. Vi har klarat av allt, men det har varit en utmanande resa,
Q Ni bygger även intilliggande Park Central, hur går det arbetet?
– Park Central är ju ett helt separat projekt. Men det löper på enligt plan och har kommit lite längre än hälften, och de har fortfarande ett nära samarbete med de andra intilliggande projekten. I maj lämnade vi över den östra stationsuppgången till Trafikverket. I september firade vi tätt hus i och kommer vara i princip färdiga med fasaden kring årsskiftet.
Arbetet med Västlänkens Centralen-etapp påbörjades redan 2016 med planering och projektering, två år senare sattes spaden i jorden. FOTO:
Vi ger dig full koll på maskinerna genom att spåra var, när och hur de används.
Med vår nya plattform för maskiner kan du minska onödiga driftstopp, förbättra planeringen och se till att utrustningen används på rätt sätt.
Trä eller betong – vilket byggmaterial är mest hållbart? Ja, det beror lite på hur man mäter. En ny studie visar att betong har fördel när det gäller påverkan på den biologiska mångfalden. Betongbranschen ser positivt på resultatet medans trä- och skogsindustrin ser brister i rapporten.
Studien Trä vs. Betong som har initierats av Sveafastigheter består av fem delar och tar avstamp i två ”likadana” hyresrättshus som ska byggas i Vallentuna. Det ena med trästomme och det andra med betongstomme. Syftet är att ta faktabaserade beslut om vilket material som är mest hållbart att bygga i ur ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att addera påverkan på biologisk mångfald till livscykelberäkningar.
– Biologisk mångfald är en av de mest utsatta planetära gränserna. Det är en miljöpåverkanskategori som vi i bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan på men inte tagit i beaktan när vi beräknat vår klimatpåverkan. Vi vill bredda våra beräkningar, som tidigare mest fokuserat på växthusgasutsläpp, säger Josefine Wikström, chef nyproduktion, Sveafastigheter.
Den första delen av studien som gjordes av Plant visade att trästommen var det mest hållbara alternativet. I studiens andra del har IVL vidareutvecklat LCA-upplägget och olika ambitiösa scenarier av stommaterial har modellerats. Resultatet visar nu att träbyggnadsscenarier har högst total påverkan, framför allt på grund av påverkan på biologisk mångfald till följd av markanvändning i skogsbruket.
– Resultatet är ett viktigt inspel till bygg- och fastighetsbranschen. Även om det finns osäkerheter i kvantifieringen av biologisk mångfald inom livscykelanalys så visar det
hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv och att vi tittar bredare än enbart på klimat när vi ska bygga hållbart, säger Emke Vrasdonk, forskare inom livscykelanalys och biologisk mångfald på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Resultatet i den nya studien välkomnas av betongbranschen.
– Rapportens resultat visar att betong är ett vinnande material för långsiktigt hållbart byggande när fler påverkanskategorier inkluderas. För framtiden handlar om att parallellt optimera många olika hållbarhetsparametrar. Klimat och miljö är viktiga aspekter och vi står bakom rapportens ansats att visa på vikten av val av byggmaterial och byggsystem ur ett bredare perspektiv, säger Helena Karlsson, projektledare Hållbarhet på Svensk Betong.
Resultaten visar också att genom att ersätta konventionell betong med klimatförbättrad betong kan påverkan på biologisk mångfald minskas tydligt, men förändringen av den samlade biodiversitetspåverkan beror på ambitionsnivå.
Det är synd att ställa material mot varandra och att det ibland framställs som att det är ett krig mellan materialen
I det mest ambitiösa scenariot, där både platsgjutna och prefabricerade element ersatts med ambitiösa men tekniskt möjliga alternativ, uppvisar byggnaden med betongstomme den lägsta potentiella påverkan, även om en del av klimatvinsten motverkas av ökningar i andra kategorier. Det är dock viktigt att
belysa att resultaten ska tolkas som en första uppskattning då det finns behov av förbättrad datakvalitet och vidareutvecklade mätningar för att säkerställa full tillförlitlighet.
– Att klimatförbättrad betong är ett konkurrenskraftigt val, inte bara klimatmässigt, utan även när biodiversitet vägs in i kalkylen visar att vi är på rätt väg i betongbranschens fortsatta utvecklingsarbete, säger Helena Karlsson.
Q Vilka slutsatser tycker ni man missar i rapporten?
– Vi ser fram emot att ta del av rapporten i sin helhet och har ännu inte hunnit granska den i detalj. Vi vill exempelvis gärna studera metodval avseende materialsystem och förutsättningar för scenarieupplägg i lite mer detalj. IVL lyfter själva att rapporten inte omfattar ecotoxicitet och det är ett område där betongbranschen välkomnar ökad kunskap. Vi har i byggsektorn ett ansvar att verka för minskad miljöpåverkan från kemikalieutsläpp. Olika byggsystem och byggmaterial ger olika påverkan från kemikalieinnehåll över tid. Att även väga in det i analysen vore ett steg i rätt riktning.
Q Vad kan det innebära för debatten om trä och betong som byggmaterial?
– Betongbranschen har under många år lyft vikten av faktabaserade val ur ett livscykelperspektiv, vid jämförelser och val mellan olika byggmaterial och byggsystem. Det handlar i grunden om rätt material på rätt plats utifrån det specifika projektets förutsättningar och kravställande, säger hon och fortsätter: – Sveafastigheter och IVL Svenska Miljöinstitutets rapport är ett viktigt bidrag i debatten då den adresserar dessa frågor på ett utmärkt sätt. Studien visar att det inte finns ett material som är entydigt bäst, utan det beror på projektets förutsättningar.
Hela konstruktionen, även grundläggning, behöver omfattas i analysen och materialen trä och betong är inte rakt av utbytbara med, säger Helena Karlsson. Branschorganisationen Svenskt trä pekar på brister i rapporten och man menar att markanvändningen slår igenom väldigt starkt i det sammanvägda resultatet vilket man anser ger en missvisande bild. – Att använda mark är inte per definition negativt, men det ska givetvis göras med hänsyn till naturen, vilket vi tar redan idag. Statusen för biologisk mångfald i de svenska skogarna är bättre i dag än för 30 år sedan, då miljömål och produktionsmål började väga lika tungt. I praktiken innebär det att det att det är lika viktigt att gynna den biologiska mångfalden som att förse Sverige med trävaror. Skogen brukas för att vi ska få produkter som vi har nytta av i den gröna omställningen. Ända sedan början av 1900-talet har vi i Sverige haft stort fokus på återplantering, vilket har lett till att vi har haft en positiv tillväxt i skogen samtidigt som vi har kunnat öka uttaget av träråvara, säger Anna Ryberg Ågren, direktör på Svenskt trä.
Q Vilka slutsatser tycker ni man missar i rapporten?
– En viktig slutsats som man missar i studien är att det är skillnad på olika typer av markanvändning. Skogsbruket är en cyklisk process och skogen förnyas hela tiden. Uttaget av ändliga råvaror är något helt annat, där det som vi tagit ut från jordskorpan inte återbildas. Vi behöver råvaror av olika slag och i jakten på dessa ska vi ta största möjliga naturhänsyn, men frågan är om den
här typen av analys är bästa sättet att gå till väga, säger hon och fortsätter:
– Den del av analysen som handlar om olika skogsbruksmetoder bygger på alldeles för förenklade resonemang om olika skötselmodeller. När det gäller naturvård behövs en variation av åtgärder. Inget system är per automatik bra eller dåligt - det är aktiva åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden som behövs. När det gäller produktion och kolinlagring vet vi att trakthyggesbruket ger högre total produktion och kolinlagring. Ibland kan det dock finnas skäl att välja andra metoder.
Q Vad kan det innebära för debatten om trä och betong som byggmaterial? – Alla material behövs, och vi tycker det är synd att ställa material mot varandra och att det ibland framställs som att det är ett krig mellan materialen. Även i träbyggnader används betong, och vice versa. Vi vet att vi måste minska byggsektorns klimatavtryck och det går att göra på olika sätt – och oaktat vilket material man använder ska vi säkerställa att råvaruuttaget sker med omsorg om naturen. Även om mycket har förbättrats inom skogsbruket sedan 1990-talet finns det mer att göra. Det svenska skogsbruket utvecklas hela tiden för att värna och utveckla den biologiska mångfalden.
Q Allmän kommentar till projektet trä vs betong?
– Det är positivt att Sveafastigheter tar initiativ till att göra den här typen av jämförelser. Det blir dock tydligt att den här typen av analyser beror väldigt mycket på vilka indata man stoppar in. Verkligheten är inte alltid så enkel att den låter sig åskådliggöras i staplar och diagram. Själva diskussionen blir därför projektets viktigaste bidrag, säger Anna Ryberg Ågren.
1041 klimatdeklarationer lämnades in under 2024 och hittills i år har 1230 inkommit. En rejäl ökning från tidigare år, ändå förväntade sig Boverket fler.
– Inbromsningen i byggsektorn har påverkat antalet registrerade klimatdeklarationer, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.
Kravet att klimatdeklarera byggnader trädde i kraft i januari 2022. Det första året inkom 62 klimatdeklarationer medan det tog lite bättre fart 2023 då Boverket räknade in 662 stycken. Den tröga starten är inget som direkt förvånar eftersom det är först inför slutbeskedet som deklarationen ska registreras, det vill säga i stort sett när byggnaden står klar.
– Men nu börjar byggnaderna stå klara efter att kravet infördes 2022, det är anledningen till ökningen. Enligt vår bedömning tar det lite mer än två år innan klimatdeklarationerna för lite större byggnader lämnas in, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.
Q Är ökningen enligt era förväntningar?
– Det är färre än vad vi har väntat oss. Vår uppföljning visar att det kan bero på att många sökte bygglov innan detta trädde i kraft 2022, då fanns inget krav på att klimatdeklarera. Även inbromsningen i byggsektorn har spelat in, säger hon.
Vår bedömning, baserad på tillsynen, är att klimatdeklarationernas kvalitet i allmänhet är tillräcklig
Under 2024 sprängdes alltså tusenvallen när 1041 klimatdeklarationer lämnades in och hittills i år, fram till den 3 november, har 1 230 deklarationer inkommit. Av samtliga inlämnade under 2024 och hittills i år står Stockholms län för 521 stycken (282+239), det vill säga cirka 23 procent av samtliga. Skåne hamnar på en andraplats med 121 deklarationer förra året och 251 hittills i år, alltså totalt 372. Tredjeplatsen kniper Västra Götaland där totalt 311
klimatdeklarationer lämnats in sedan januari 2024 (124+187). Småhus är de vanligaste förekommande byggnaderna, hela 1 137 klimatdeklarationer rör den kategorin, följt av 467 flerbostadshus, 107 förskolor och 104 kontor. Vidare följer ett tiotal handelsbyggnader, grundskole- och gymnasieskolor och specialbostäder.
UNDER 2024 OCH 2025 har Boverket gjort tillsyn på totalt 253 deklarationer och nu pågående tillsynsärenden är 69 stycken.
– Kvaliteten på klimatdeklarationerna varierar och är svår att bedöma generellt eftersom vi enbart har möjlighet att granska dem i sam-
band med tillsyn. I de flesta avslutade tillsynsärenden har vi kunnat fatta beslut om att avsluta ärendet utan vidare åtgärd då vi bedömt att inga eller acceptabla avvikelser föreligger, säger Kristina Einarsson och fortsätter: – Vår bedömning, baserad på tillsynen, är att klimatdeklarationernas kvalitet i allmänhet är tillräcklig. Just nu jobbar Boverket med ett författningsförslag till regeringen om en utökad klimatdeklaration och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Detta för att införliva de nya kraven i Energiprestandadirektivet (EPBD) i svensk rätt. Det innebär bland annat krav på att beräkna och redovisa växthusgasutsläpp från nya byggnaders hela livs-
NCC ska tillsammans med Malmö Stadsfastigheter bygga nya Heleneholmsbadet. Uppdraget är en totalentreprenad i partnering och ordervärdet uppgår till cirka 475 miljoner kronor.
– Vi ser fram emot att tillsammans med NCC bygga nya Heleneholmsbadet, som byggs för att möta kommunens stora behov av simytor till skolor, simskolor och föreningar och bidra till den livsviktiga simkunnigheten, säger Fitore Maliqi, byggprojektledare Malmö Stadsfastigheter.
NCC:s uppdrag innebär nybyggnad av Heleneholmsbadet som dimensioneras för 630 000 badande per år och innehåller en 50-metersbassäng, som går att dela till två bassänger, samt tre mindre bassänger med höj- och sänkbara bottnar för exempelvis simundervisning och babysim. Det nya badhuset blir en effektiv, robust och driftsäker byggnad med bassänger i stål och solceller på taket. – I samverkan med Malmö Stadsfastigheter har vi planerat nya Heleneholmsbadet utifrån kommunens krav och önskemål och NCC:s erfarenhet från tidigare badhusprojekt. Tack vare våra specialister
NCC bygger nya Heleneholmsbadet i Malmö.
på badhus har vi kunnat föreslå de tekniska lösningar som bäst möter utmaningarna i både bygg- och driftfasen av Heleneholmsbadet, säger Niklas Sparw, affärsområdeschef NCC Building Sweden. Uppdraget genomförs som en totalentreprenad i partnering, där
NCC i ett första skede tillsammans med Malmö Stadsfastigheter har projekterat och planerat projektet. Nu övergår projektet i byggfas. Byggstart är i början av 2026 och det nya badhuset väntas stå klart i slutet av 2028.
SAMUEL KARLSSON
cykel (livscykel-GWP) i en energideklaration. Detta uppdrag ska lämnas till regeringen senast juni 2026 och tanken är att den utökade klimatdeklarationen ska träda i kraft senast den 1 januari 2028 för byggnader som är större än 1000 kvadratmeter. Medan gränsvärden ska träda i kraft senast den 1 januari 2030.
BOVERKET SKA OCKSÅ ta fram förslag till färdplan som ska innehålla information om införandet av gränsvärden i Sverige och kommande skärpta gränsvärden. Den delen av uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2026 och kunna ligga till grund för avrapportering till EU-kommissionen.
Q Vad skulle införandet av ovan betyda för klimatdeklarerandet?
– Det innebär att en mer omfattande klimatdeklaration kommer att börja gälla från 2028 där i princip hela livscykeln och hela byggnaden ska ingå. Det kommer en EU-förordning från EU-kommissionen i december 2025 som närmare preciserar vad som måste deklareras. Samma byggnader som omfattas av krav på en energideklaration kommer att behöva göra en klimatdeklaration. Det innebär att fler byggnader måste klimatdeklareras medan andra inte behöver göra det i fortsättningen, jämfört med dagens regler om klimatdeklaration.
HENRIK EKBERG
Infrakraft har tilldelat ett nytt stort uppdrag av Trafikverket på över en halv miljard kronor. Projektet är en totalentreprenad som består av omfattande upprustningsarbete på Fryksdalsbanan mellan Kil och Torsby på en sträcka av cirka åtta mil.
Med en kontraktssumma på närmare 539 miljoner kronor är detta ett av de större järnvägsprojekten som Infrakraft har tilldelats under året. Projektstart är direkt efter att kontraktet tecknats och det är uppdelat i två huvuddelar.
– Vi är väldigt glada och stolta över att ha blivit tilldelade detta projekt. Nu får vi återigen vara med och bidra till att stärka och mo-
dernisera den svenska järnvägsinfrastrukturen, säger Joel Skönvall, divisionschef Järnväg på Infrakraft.
I entreprenaden ingår bland annat:
Q Spårbyte och ballastrening/ ballastbyte Sunne–Torsby.
Q Spårbyte och ballastrening/ ballastbyte Kil–Rottneros.
Q Spårriktning mellan Kil–Torsby. Byte av plankorsningselement på spårbytessträckorna.
Q 3 st plankorsningar får förstärkt skydd A-anläggning.
Q 2 st växelbyten samt en flytt av befintlig växel i Bäckebron.
Q Nytt signalsystem från system H till System M mellan Kil och Bäckebron.
Erskinehuset ritades av Ralph Erskine till kosmetikaföretaget Eneqvist, Holme och Co som bland annat tillverkade Sveriges första puder i lokalerna. Byggnaden rymde allt från laboratorium, produktion och kontor till lager. Byggnaden stod klar 1951.
Trappan och utsmyckningarna i Erskinehuset bär prägel från 50-talet. FOTO: SAMUEL KARLSSON
Arkitekten Ralph Erskines klassiska 50-talshus på Kungsholmen renoveras just nu tillsammans med sina grannar för att forma trion Erskine & friends. Stort fokus ligger på återbruk och bevarande av byggnadernas karaktär samtidigt som de anpassas till moderna krav.
Erskinehuset ligger som en grön färgklick. Inklämt mellan mer anonyma kontorsfastigheter på en ganska trång och mörk gata på Kungsholmen i Stockholm. Ralph Erskines skapelse från 1951 sticker verkligen ut från de omgivande byggnaderna. Både till färg och form. Den välkände arkitekten tillbringade sina somrar på segelbåten Verona och det påstås att han tog inspiration till sina byggnader från båtlivet.
STÅR MAN FRAMFÖR huset på Kungsholmen kan man ana båttemat i arkitekturen. Flaggstången på framsidan ser ut som ett bogspröt och betongräcket på balkongen har formen av ett ankare. De välvda taken liknar däcket på en segelbåt och de vita eternitplattorna i fasaden på
byggnadens sidor är vågformade som havsytan en sommardag. Ulrika Bexell, som är affärsutvecklare på fastighetsägaren Castellum, menar att balansen mellan historien och de moderna behoven har varit en ledstjärna vid projekteringen av renoveringen.
– Vi vill lyfta fram det som är personligt och unikt i husen som en kontrast mot mycket nyproduktion som är ganska likriktat. Vi kallar projektet för ”Det snyggaste från förr”. Vi tar vara på det som var fint och tidstypiskt för 50 och 60-talet men i en modern kontext, säger hon.
ARBETET MED PROJEKTET började för ganska precis tre år sedan. Det är tre hus som tillsammans bildar det Castellum kallar för Erskine and friends. Det är Erskinehuset, Rassmussenhuset och Karlssonhuset. Alla uppkallade efter sina arkitekter. När Castellum inledde arbetet med renoveringen var husen helt tomställda och uttjänta. De uppfyllde inte myndighetskrav, de var inte tillgänglighetsanpassade, alla tekniska installationer var slut och alla hissar behövde bytas. De sista
Karlssonhuset, uppkallat efter Karl G.H. Karlsson, såg ursprungligen inte alls ut som det gör idag med den gula fasaden. Byggnaden uppfördes 1949 och därefter har det byggts på i flera omgångar. Ursprungligen rymde lokalerna en verktygs-slipmaskinsfabrik. FOTO: SAMUEL KARLSSON
hyresgästerna hade drivit skolor i fastigheterna på tidsbegränsade lov under tio års tid.
– Vi stod här och funderade på vad vi skulle göra med de här fastigheterna. Vi tittade på Kungsholmen och på utbudet av kontor i området. Här finns många alternativ för hyresgäster som är ute efter stora ytor. Vi kom fram till att ville ta fram den ursprungliga arkitekturen och skapa ett alternativ för hyresgäster som är ute efter mindre ytor men med hög servicenivå, säger Ulrika Bexell. Castellum kom fram till att varje enskilt hus inte var tillräckligt stort för att skapa ett attraktivt erbjudande med de funktioner som många hyresgäster efterfrågar idag. Lösningen blev att skapa ett komplex av alla tre byggnader tillsammans där man delar en gemensam entré, reception och konferensrum och slår ihop sockelvåningen i gatuplan. Man jobbar med Appell arkitektkontor för att skapa de nya miljöerna.
ENLIGT DAN RASMUSSON, som är Castellums projektledare för renoveringen, har det varit en ambition att återbruka så mycket som möjligt
Rasmussenhuset stod klart 1961. Bakom husets typiska 50-talsuformning ligger Rasmussens arkitektkontor. Ursprungligen var det lager och utställningslokal för möbelföretaget bröderna Carlsson i Tibro.
FOTO: SAMUEL KARLSSON
av byggmaterial och bevara de historiska detaljerna.
– Det ska inte synas att det är återbrukat. Vi vill lyfta fram de fina kvalitéerna som finns men det får inte vara några brister i funktionen eller i estetiken, säger han. Några exempel på hur man jobbat med återbrukat material är fönstren som är inramade i teak. De har slipats, oljats och tilläggsisolerats. Fasaden med de emaljerade kassetterna på Rassmussenhuset har renoverats. Räcken, trappor och glasbetong har bevarats och återanvänds. Man återbrukar stommen och har även skruvat ner gipsväggar och sparat plattor till innertaken. Ombyggnaden sker i etapper och inledningsvis har man fokuserat på Rassmussenhuset. Det är inte bara tre olika huskroppar det är även tre olika fastigheter.
Vi vill lyfta fram det som är personligt och unikt i husen
– Utmaningen är att få det här olika etapperna att samverka sömlöst och utnyttja synergierna och etableringen på bästa sätt. Fördelen är att vi har tomma ytor där vi kan ha återbrukat material. Det är jätteviktigt när vi återvinner att man kan lagra det någonstans. Här har det varit enkelt att lösa, säger Dan Rasmusson.
ALLA HUSEN HAR en intressant industrihistoria. Här kan man verkligen prata om att historien sitter i väggarna. På ett både positivt och negativt sätt.
– Det är ett intressant arv men det är också en utmaning när man går in i gamla hus. Vi upptäcker mycket som vi måste ta hand om. Det är först när man börjar riva som vi ser vad vi har att hantera. Först när vi river utvändig puts ser vi hur mycket av fasadväggen som måste lagas. Vi får pröva oss fram för att hitta rätt metod när vi hanterar de utmaningar
som dyker upp, säger Dan Rasmussen. Återbruk av byggmaterial är ett område som växer och som allt fler aktörer i byggbranschen försöker åstadkomma. Främst för att minska miljöpåverkan och bli mer hållbar i resursanvändningen. Men det finns en risk att återbruket blir någon form av uppvisningsprojekt utan förankring i ekonomi eller produktion. För Castellums del har det varit viktigt att Erskine and friends hamnar inom de ekonomiska ramarna. – Vi måste ha koll på kostnaderna. Det går ju att sätta ett pris på vad det kostar att riva ett parti glasbetong och jämföra det mot vad det skulle kosta i butik. Det ska vara kostnadsneutralt och smart. Vi hade kunnat använda mer återbrukade gipsskivor exempelvis men då hade vi varit tvungna att transportera det hit och då spricker kalkylen. Vi tog det som fanns, säger han.
TIDSPLANEN FÖR ALLA etapper i projektet är beroende av hur det går med uthyrningen. När de är på plats har Castellum en produktionstid på närmare 15 månader innan det är klart för inflyttning. Den första etappen som berör Rasmussenhuset är klar inom några veckor. Då flyttar de första hyresgästerna in. – Det går knappt att förstå hur det såg ut här innan vi påbörjade renoveringen. Det var som en liten glugg man kom in igenom. Allt var inkapslat och stängt. Det har hänt otroligt mycket sedan vi startade. Det blir bra, säger Ulrika Bexell.
Erskine and friends
Q Byggherre: Castellum
Q Entreprenör: In3prenör
Q Arkitekt: Appell Arkitektkontor
Q Inflyttning: Hösten 2025 första etappen
Q Uthyrningsbar yta: 10 000 kvm
Maskinuthyrningsföretaget Cramo AB utökar sin specialenhet Specials med ett nytt affärsområde: Cramo Klimat Satsningen samlar expertis för att möta behovet av lösningar som fungerar året runt och stöttar depåerna i mer komplexa affärer
– Klimatutrustning är ett område med stor efterfrågan och potential Genom att samla våra experter kan vi snabbare hjälpa kunderna, bredda erbjudandet och stärka konkurrenskraften Klimatutrustning är nästa steg – och fler kommer att följa, säger Marcus Sarstedt, affärsområdeschef Specials på Cramo AB
Cramo Specials etablerades för snart ett år sedan för att utveckla nya affärsområden och stärka befintliga I dag ingår Cramo Lyft, KraftX och Cramoskolan – nu kompletteras satsningen med klimatutrustning
Cramo Klimat leds av Jonas Ohlson, som tidigare byggt upp Cramo Lyft Etableringen av Cramo Klimat är en del av en bredare satsning på specialisering där Cramo planerar att fortsätta utveckla nya affärsområden, och vid behov göra förvärv för att stärka erbjudandet och komplettera kärnverksamheten
Specials ger oss möjlighet att tänka nytt, växa snabbare och stärka vår position Klimatutrustning kompletterar kärnaffären och gör att vi kan stötta depåerna i mer avancerade projekt, säger Jonas Ohlson
Cramos tre befintliga Specials-områden:
1 Cramo Lyft
Erbjuder lyftutrustning och expertstöd för säkra och effektiva tunga lyft vid bygg- och industriprojekt
2 KraftX
Marknadens modernaste elverk och generatorer, kombinerat med expertstöd
3 Cramoskolan
Utbildningar och kompetensutveckling för bygg- och industribranschen – en viktig del av Cramos erbjudande som trygg partner
Läs mer och hitta din närmaste depå här:
Ulrika Svärd är ny Seriositetschef på Veidekke. Bakom den något ovanliga titeln seriositetschef döljer sig Veidekkes satsning för att rensa upp bland oseriösa leverantörer. Nu tar Ulrika Svärd över stafettpinnen efter Lennart Weiss. Men hon tänker inte försöka kopiera sin föregångare och mentor.
Kommentaren kommer ganska direkt när vi sätter oss ner för att inleda intervjun i ett konferensrum i Veidekkes lokaler i Solna. Och det kanske är lika bra att slå fast från början att Ulrika Svärds roll som seriositetschef ser lite annorlunda ut än hennes föregångare Lennart Weiss som haft en uttalad uppgift att driva debatten externt. – Jag har haft en fantastisk mentor i Lennart Weiss. Det är stora skor att fylla men det är inte mening att jag försöker jobba på samma sätt som han. Mitt uppdrag är tydligt för mina chefer och ledningen på Veidekke. Jag ska jobba internt för att stärka vårt arbete mot fusk och arbetslivskriminalitet i våra projekt, säger Ulrika Svärd. DET RÄCKER MED att gå igenom nyhetsflödet de senaste veckorna för att bekräfta bilden av en bransch som brottas med fusk och oseriösa aktörer. Stora pengar står på spel och för offentliga upphandlingar är det i praktiken lägsta pris som vinner. Det är inte självklart att en byggaktör ställer sig upp och kräver seriösa leverantörer när det går att tjäna några pengar på att blunda för fusket.
– Det är inte alltid det är det mest lönsamma att välja bort oseriösa aktörer på kort sikt. Men vi vill ju jobba för att förändra branschen och det finns aktörer som tycker att vi blir en attraktiv partner tack vare vårt arbete mot fusket, säger Ulrika Svärd.
Det är bara några veckor sedan hon tillträdde som seriositetschef på Veidekke och även om hon jobbat inom organisationen i tre år har den första tiden på den nya tjänsten varit omtumlande.
– Det har varit som att träffas av en orkan. Det är väldigt många som jag behöver träffa och lära känna. Men det känns bra och jag brinner för att skapa en sundare byggbransch och ett bättre samhälle, säger hon. ULRIKA SVÄRD HAR ingen egen organisation som hon styr över utan hon jobbar i ett nätverk med andra medarbetare inom Veidekke. Det består av flera olika funktioner som HR, inköpschefer, projektchefer samt representanter från fackförbundet Byggnads.
– Jag är spindeln i nätet och driver frågan i den befintliga organisationen. Samarbetet med facket är helt avgörande när vi försöker upptäcka oseriösa leverantörer. De har tillgång till register som inte vi har. Med hjälp
av deras medverkan kan vi göra en första kontroll när vi kommer i kontakt med en ny aktör. Alla som vill medverka i något av Veidekkes projekt genomgår en första granskning. Den genomförs bland annat av representanter från Byggnads. De kan kontrollera hur många anställda som har rapporterats in till Fora, som hanterar alla med avtalspension, och jämföra det med antalet som finns registrerade i lönesystemet Lösen. Under första halvåret i år genomförde Veidekke 500 granskningar av leverantörer och mellan 10–15 procent av dem försvann i den första gallringen.
– Om vi ser att det är en jättestor skillnad i de olika databaserna kan man misstänka att det är ett riskbolag. Antingen väljer vi bort den leverantörer direkt eller så tar vi en dialog med dem så får de förklara varför det ser ut som det gör. Vi gör ganska stora kontroller innan våra kontrakterade underentreprenörer kommer in på våra projekt. Men det är klart det kommer igenom en del ändå, säger hon.
Q Gör ni kontroller på alla era leverantörer eller är det bara stickprovskontroller?
– De första kontrollerna gör vi på alla våra kontrakterade underentreprenörer. Men när det gäller kontroller av lönespecifikationer, banktransaktioner och anställningsavtal blir det bara stickprov. Det tar väldigt mycket tid.
Q Vad har du jobbat med tidigare?
– På mitt tidigare jobb var jag miljöchef i Botkyrka kommun. Där handlade det om livsmedelskontroller, avfall, förorenad mark och miljöbalken. Jag tror jag har fastnat för att jag vill att samhället ska se bra ut.
Q Blev du överraskad när du kom till byggbranschen att det var så mycket fusk?
– Ja, det blev jag. Jag har jobbat inom industrin tidigare och när jag kom hit var det som att förflyttas tio år bakåt i tiden. Inom industrin har man alltid en myndighet som kontrollerade alla tillstånd. Men i byggbranschen så upplever jag att man skriver ett avtal med en leverantör men sedan gör beställaren aldrig någon uppföljning. Leverantörerna behöver aldrig leva upp till det de har lovat.
Q Hur ser du på skuggsektor i byggbranschen?
– Det är ett ganska stort skuggsamhälle även i Botkyrka. När vi var ute hittade vi ganska mycket som man inte trodde kunde finnas i Sverige. Så jag var lite luttrad. Men det gör ont i hjärtat när man ser hur folk utnyttjar andra människor bara för att tjäna pengar.
Q Upplever du att det blivit en större medvetenhet om fusket?
– Ja, jag tycker det har det skett en förändring och det är mycket tack vara Lennarts arbete med att skapa uppmärksamhet för frågorna. Nu har beställare börjat kont-
Det gör ont i hjärtat när man ser hur folk utnyttjar andra människor bara för att tjäna pengar
rollera att leverantörerna lever upp till avtalen. Det börjar trattas ner till allt fler som gör rätt. Idag kan man inte längre säga att man har avtalat bort sitt ansvar.
Q Finns det några kommuner eller myndigheter där man börjat prioritera frågorna?
– Jag tycker Göteborgs stad har kommit väldigt långt. De har sett över hela sin inköpsorganisation. De är superduktiga. Jag tycker även att Trafikverket har blivit väldigt mycket bättre på att ställa krav. De gör kontroller och uppföljningar. Vilket jag tycker är positivt.
Q Vad gjorde att du ville byta till byggbranschen?
– När Lennart ringde och ville att jag skulle börja här och berättade om Veidekkes värderingar var jag lite skeptisk. Jag har jobbat i många företag där man hävdat att man haft vissa värderingar men som man inte levt upp till. Jag tänkte att det inte kan finnas något företag som faktiskt lever efter sina värderingar. Men det gör det här. Och det lockade mig att vara med att påverka en bransch i rätt riktning.
Q Vad var det som lockade dig med byggbranschen?
– Min pappa har alltid jobbat på olika byggen. När jag var liten kunde han åka runt och visa vart han hade varit med och byggt. Det var alltid så häftigt. Han kunde peka på Sheraton och berätta att han varit med och jobbat där. Det var alltid lika fascinerande och det skapade ett intresse hos mig.
Q Hur ska vi få bort alla fuskande bolag i branschen?
– Vi behöver hjälpas åt att stänga av de osunda bolagen. Där hade vi hoppats att Byggföretagen skulle göra mer. Men jag har ett hopp att tids nog kommer vi kunna förändra branschen, säger Ulrika Svärd.
Ї Titel: Seriositetschef
Ї Ålder: 46
Ї Bor: Huddinge kommun
Ї Familj: Man, två barn och två hundar
Ї Vad gör du en ledig dag: Jag går i skogen med mina hundar
Ї Senaste lyssnade låt: Jag älskar lyssna på musik. Ordinariy med Alex Warren
Ї Senast lästa bok: Våga vara illa omtyck: modet att vara sig själv av Ichiro Kishimi, Fumitake Koga
Ї Senaste resan: Zakynthos
Byggbranschen står inför många utmaningar just nu — ekonomiska, strukturella och tekniska. Men det finns en fråga som skaver djupare än konjunkturer och kontraktsformer. En fråga om ansvar. Om vad vi ser — och vad vi väljer att inte se.
Den senaste tidens granskningar och reportage visar med all tydlighet att svartarbete och arbetslivskriminalitet inte längre är undantag i byggbranschen. Det är systematiserat, inarbetat, och ofta gömt i de långa kedjorna av underentreprenörer. I boken Imperiets barn skildras hur arbetare i Sverige lever under extremt utsatta villkor, där djupa entreprenörsled och pressade priser skapar ett system som i sig möjliggör exploatering.
DET VORE BEKVÄMT att säga att ansvaret ligger hos entreprenören. Det står ju så i kontraktet. Men det håller inte längre. För det här är inte ett entreprenörsproblem. Det är ett branschproblem. Ett samhällsproblem.
Den nya föreskriften AFS 2023:3 tydliggör beställarens roll: även om arbetsmiljöuppgifter kan delegeras ska byggherren säkerställa att organisation, resurser och kontroll finns på plats redan från start. Det räcker inte att skriva att “entreprenören ansvarar”. Beställaren har kvar ett övergripande ansvar — och kan inte abdikera det.
Systematiskt arbetsmiljöarbete handlar inte bara om hjälmar, skyddsutrustning och riskanalyser. Det handlar om de sociala och etiska dimensionerna av byggandet. Om att säkerställa att människor som deltar i våra projekt gör det under rimliga villkor, med rätt ersättning och trygghet. Det handlar om värdighet. Som beställare, offentlig som privat, måste vi våga ta ägarskap. Vi kan inte längre luta oss mot formuleringar om att ansvaret är “delegerat”. För ansvaret försvinner inte — det bara byter form. Vi behöver ställa krav på transparens, kedjans längd, boendevillkor, registrering och uppföljning — och det redan i de tidigaste skedena. Men verkligheten är mer komplicerad än vad som ofta framgår i rubrikerna. I dag finns regelverk som tillåter människor från andra länder i Europa att arbeta tillfälligt i Sverige utan att söka svenskt arbetstillstånd – under särskilda, strikt tidsbegränsade förutsättningar. I praktiken betyder det att vissa arbetare får vistas och jobba här under en kort period så länge de är anställda av ett företag i det land där de är bosatta, och uppfyller ett antal andra kriterier. Det är lagligt, det är tillåtet, och det är en del av EU:s fria rörlighet.
DET ÄR OCKSÅ något som seriösa byggherrar och entreprenörer aktivt tar höjd för. Många har tydliga rutiner, kontrollerar ID-handlingar, följer systemens riktlinjer, säkerställer att korta anställningsperioder följs och gör bedömning-
ar utifrån gällande regelverk. Allt detta för att kunna tillåta tillträde till personer som har rätt att arbeta – och samtidigt hålla oseriösa aktörer borta.
PROBLEMET ÄR ATT även detta område tolkas olika. Vid vissa arbetsplatsinspektioner bortser myndigheter från undantagsreglerna, trots att individen faktiskt uppfyller kraven. Då kan anmälningar upprättas, personer frihetsberövas och byggherren riskerar att pekas ut som ansvarig – trots att man följt regelverket in i minsta detalj.
Det skapar ett orimligt dilemma:
Antingen förbjuder man alla former av tillfälligt arbete – även det som lagstiftningen faktiskt tillåter. Eller så följer man lagen som den är skriven och accepterar att man, vid en inspektion, ändå kan bedömas ha gjort fel.
Båda vägarna är problematiska. I första fallet straffas seriösa företag och arbetare som försöker följa regelverket. I det andra riskerar byggherren att hamna i blåsväder helt utan att ha agerat oansvarigt.
Det är här dilemmat blir som tydligast. Vi har en bransch där både oseriösa aktörer och beställare med de bästa av intentioner verkar samtidigt – men med helt olika möjligheter att navigera i ett otydligt och ibland motstridigt system. När lagstiftning, undantag och myndighetsbedömningar varierar beroende på vem som tolkar dem, är det svårt att bygga vare sig trygghet eller tillit.
Om vi på allvar vill städa upp branschen måste vi våga prata om just den här gråzonen. Inte för att försvara missförhållanden, utan för att förstå varför även de som gör allt rätt kan hamna fel. För ibland handlar det inte om moral – utan om struktur.
DET FINNS EN gammal sanning i byggbranschen: “Man får det man beställer.” Lägst pris löser sällan de djupare problemen, och ibland är det just jakten på lägsta pris som skapar dem. Men vi måste också erkänna att även de som verkligen försöker beställa rätt möter en verklighet som inte alltid är tydlig. Det är därför vi behöver bättre strukturer, tydligare regelverk och mer samordning – inte bara högre krav.
Om vi lyckas med det kan vi börja bygga på ett sätt där både vi och de som faktiskt bygger åt oss kan vara stolta över resultatet. Det är inte enkelt. Men det är möjligt.
Uthyrningsbolaget Ramirent hade inte tillräckliga fallskydd vid en arbetsplats i Norrland och tvingas nu betala en sanktionsavgift på 400 000 kronor.
Arbetsmiljöverket upptäckte de bristande fallskydden vid en byggarbetsplats i december förra året. En Ramirent-anställd utförde ett arbete tre meter upp i luften utan fasta fallskydd och utan personlig fallskyddsutrustning.
I APRIL I år skickade Arbetsmiljöverket ett avgiftsföreläggande om sanktionsavgift till bolaget om summan på 400 000 kronor, baserat på hur många sysselsatta Ramirent har i sin verksamhet. Senast 13 maj skulle sanktionsavgiften godkännas av bolaget. Detta gjordes inte och ärendet gick vidare till förvaltningsrätten i Luleå som nu bifaller Arbetsmiljöverkets ansökan. ”Förvaltningsrätten finner det därför utrett att arbetet som observerades vid verkets inspektion utfördes i strid med aktuella föreskrifter”.
Ramirent får böta för bristande fallskydd.
Därmed ska summan betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att domen vunnit laga kraft. Ramirent har i yttrandet till förvaltningsrätten uppgett att bolaget
hela tiden haft för avsikt att betala sanktionsavgiften, men att detta dröjt på grund av omständigheter kring en chefsrekrytering.
JIMMY DAHLSTRÖM
CHEF FÖR DEN
TEMPORÄRA FABRIKEN
RAMIRENT
Storsatsningen på bostäder kring Selma stad i Göteborg fortsätter. Häromdagen togs ytterligare ett spadtag för 73 hyreslägenheter. Bygger gör T-Byggen Sverige som efter varsel och med nytt namn nu satsar framåt. – Vi har många egna hantverkare, vilket jag ser som en klar konkurrensfördel, säger vd:n Magnus Insulan.
Kring semestern påbörjades bygget av Kvarter 8 vid Litteraturgatan som sträcker sig från Brunnsbo ända bort till Skälltorpsvägen, via Selma Lagerlöfs torg. De senaste åren har bostadshusen ploppat upp i jämn takt i området och i dag står omkring 1 200 bostäder – både hyres- och bostadsrätter – klara vid Selma Lagerlöfs torg. Längs Litteraturgatan planeras det för cirka 750 bostäder, fördelat på cirka 550 hyresrätter och cirka 200 bostadsrätter.
BAKOM SATSNINGEN LÄNGS Litteraturgatan står kommunala Framtidenkoncernen. Totalt elva bostadskvarter ska byggas och stå klara 2028. Häromdagen var det alltså dags för ett symboliskt murtag för Kvarter 8 av representanter från såväl koncernen som från byggaren T-Byggen.
– Det är fantastiskt roligt att vi fortsätter bygga nya bostäder till göteborgarna trots rådande konjunktur och utmaningar på marknaden, säger Aslan Akbas, styrelseordförande på Framtidenkoncernen.
För T-Byggen är kontraktet värt cirka 113 miljoner kronor och det är till stor del den här typen av projekt som bolaget riktar in sig på.
– Det är ett jätteviktigt projekt för oss och vi jobbar med flera projekt just nu i den här storleken, de passar oss bra. I just det här projektet har vi arbetat aktivt med att välja lösningar som minskar klimatavtrycket, samtidigt som vi skapar attraktiva och funktionella bostäder, säger Magnus Insulan.
KVARTER 8 BYGGS som ett lamellhus med fyra till åtta våningsplan. Grunden är en pålad källargrund med traditionell betongstomme med fasad i tegel. De 73 hyreslägenheterna kommer även att omfatta BmSS, vindslägenheter och därutöver en verksamhetslokal. Inflyttning planeras till slutet av 2027. Kvarter 8 kommer att ägas och förvaltas av Poseidon, som ingår i Framtidenkoncernen, liksom även beställaren Framtiden Byggutveckling gör, där Dan Sandén är vd. – Det är spännande att följa Lit -
teraturgatans omvandling och att fortsätta bygga bostäder i ett bra läge nära kollektivtrafik, torg och skolor, säger Dan Sandén. Just nu har T-Byggen ett tiotal byggarbetare på plats, när det är som mest att göra tillkommer ytterligare cirka 20. Byggbolaget har i dag cirka 130 anställda och av dessa är 85 byggarbetare.
– Om man ser på marknaden i dag så har vi många egna hantverkare, vilket vi ser som en stor konkurrensfördel. Man får en bättre kontroll och kvalité med egna ögon och öron ute på fältet. Det blir även ett större engagemang i projekten. Vi kan också i god tid säkerställa att vi har rätt kompetens, säger Magnus Insulan.
Q Det är inte speciellt vanligt i dag med många egna byggarbetare?
– Nej, det har varit en utveckling med att många andra byggföretag har avvecklat egna hantverkare. Vi är lite stolta över att ha egna byggnadsarbetare. Man hoppas också att detta värdesätts vid upphandlingar.
Q Märker ni att ni har en fördel av detta vid upphandlingar?
– Vi uppfattar att det faktiskt påverkar värderingen av våra anbud och vårt företag positivt vid upphandlingar.
T-Byggen, med Erik Selin Fastigheter som huvudägare, har huvudkontor i Alingsås och lokalkontor i Trollhättan, Göteborg och i Lidköping genom det helägda dotterbolaget Stenmarks Bygg, som köptes 2021. T-Byggen grundades 1970 och startade upp i Herrljunga under namnet Tommy Byggare. Förra året bytte bolaget namn till T-Byggen Sverige AB. – Vi kände att vi stod lite inför en nystart och att det kunde vara lägligt att byta namn och ta nästa steg. Det hade även pratats om det en tid innan, säger Magnus Insulan, som själv började som vd på bolaget strax före namnbytet efter drygt 16 år med olika befattningar på Peab.
I BÖRJAN AV 2025 varslades 46 av företagets 120 yrkesarbetare på grund av minskad orderingång och den rådande marknadssituationen.
– Under tiden närmast efter varsel och uppsägningar var stämningen dämpad i företaget, men därefter har vi haft en allt bättre orderingång, vilket har påverkat organisationen positivt under året, säger Magnus Insulan.
T-BYGGEN OMSATTE STRAX över en miljard per år under 2022 och 2023 för att under 2024 minska till cirka 730 miljoner kronor i omsättning.
I år förväntas man landa på cirka 630 miljoner kronor. Men målsättningen är i dagsläget inte att nå miljardstrecket igen.
– Vi har egentligen inga omsättningsmål utan enbart lönsamhetsmål. Sen om det blir en naturlig följd att omsättningen ökar så får det vara så, men först och främst kommer lönsamheten.
Q Hur gör man för att öka den?
– Den viktigaste framgångsfaktorn är att ha rätt kompetens inom företaget och vara väldigt medveten om risker och möjligheter och välja projekt med omsorg. Vi lägger myck-
et stor vikt vid att vårda och ta hand om de projekt vi har och ha en god kontroll över kostnaderna.
T-BYGGEN RIKTAR TILL stor del in sig på bostadsprojekt, men en stor del utgörs ändå av renoverings- och ombyggnadsprojekt.
– Framför allt uppe i Trestads-området (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, reds.anm) har vi varit framgångsrika på genomföra rot-projekt. Det är både offentliga och privata aktörer som vi utför rot-uppdrag åt. Generellt utgår vi från att rot-projekt kommer att öka. Med tanke på hållbarhetsmål är det sannolikt att vi i framtiden måste bli bättre på ta hand om det vi i en gång producerat. Men oavsett typ av projekt jobbar vi helst med samverkansprojek, säger han och fortsätter:–Där blir det ett bra samarbete med beställaren. Vi kommer bäst till rätt vad gäller kunskap, kompetens och erfarenhet när vi får vara med redan i tidigt skede, säger Magnus Insulan.
HENRIK EKBERG
här att återhämtningen kommer om än långsammare än önskat. Sen kan man så klart fundera på hur inledningen av nästa år blir när det tillfälligt höjda rot-avdraget försvinner, avslutar Monica Björk, vd på Byggmaterialhandlarna. Byggmaterialhandeln fortsätter att visa tecken på återhämtning, enligt Prognoscentret och Byggmaterialhandlarna.
Efter en längre period av svag utveckling fortsätter byggmaterialhandeln att visa tecken på återhämtning. Enligt den senaste kvartalsstatistiken från Byggmaterialindex, framtaget av Prognoscentret i samarbete med Byggmaterialhandlarna, ökade omsättningen under det tredje kvartalet 2025 med 3,5 procent jämfört med samma period året innan.
Bakom siffrorna döljer sig dock en mer nyanserad bild. Justerat för prisförändringar minskade försäljningsvolymerna med 0,8 procent, vilket visar att tillväxten fortfarande främst drivs av högre priser snarare än ökad efterfrågan. Sett över årets första nio månader har omsättningen totalt stigit med 4,2 procent, medan volymen är oförändrad. Den rullande tolvmånadersstatistiken pekar på en liknande trend där omsättningen är 3,4 procent högre än föregående år, men volymutvecklingen visar fortfarande ett svagt minus på 0,9 procent. Tillsammans tecknar siffrorna bilden av en marknad som är på väg uppåt, men där tillväxten än så länge sker på ytan snarare än i djupet.
TILLVÄXTEN UNDER DET tredje kvartalet drevs främst av B2B-segmentet, som steg med 4,8 procent i löpande priser och 0,4 procent i fasta priser. B2C-försäljningen hade en mer dämpad utveckling, med en ökning på 1,1 procent i löpande priser men en volymjusterad minskning på 3,1 procent. – Vi ser att den rena gör-det-själv försäljningen utvecklas något svagare än B2B men ska då ha i åtanke att hushållen också i mångt och mycket är beställare genom hantverkarledet. Ser vi till statistiken för ROT-av-
drag är ökningen förhållandevis tydlig vilket indikerar en totalt sett starkare utveckling när det gäller konsumentinitierade arbeten än vad som framkommer i försäljningsstatistiken, säger Patric Lindqvist, senior analytiker på Prognoscentret.
STATISTIKEN VISAR OCKSÅ att de huvudgrupper som utvecklats starkast under såväl det tredje kvartalet som under årets första nio månader är Byggnadselement (takstolar, bjälklagselement, utfackningsväggar m.m.), Byggnader och kompletta uterum samt Maskiner (olika typer av handmaskiner såsom borrmaskiner, spikpistoler, sågar m.m.) och Tillbehör till maskinverktyg. Sett till de grupper som utgör mer betydande andelar av omsättningen inom byggmaterialhandeln kan vi också konstatera att Träprodukter, Interiör- och Snickerivaror samt Inredningsmaterial och Färg åter närmar sig positiva tillväxttal såväl under det senaste kvartalet som ackumulerat för året.
– Lägger vi utvecklingen för olika typer av huvudgrupper till ana-
lysen stärks bilden av att återhämtningen drivs av mindre projekt där hushållen inte sällan står som beställare. Det är rimligt att tänka sig att många hushåll nu med det tillfälligt höjda ROT-avdraget passar på att anlita hantverkare för att genomföra renovering-, om-, och tillbyggnadsprojekt som annars kanske inte hade prioriterats, säger Patric.
I SAMBAND MED vår prognos i april såg vi framför oss att räntesänkningar, stigande reallöner och en mer expansiv finanspolitik, bland annat genom ett höjt ROT-avdrag, skulle ge ett tydligare lyft för byggmaterialhandeln. Utfallet under första halvåret visar dock att återhämtningen går trögare än väntat. I ljuset av vårens geopolitiska spänningar har hushållen fortsatt att prioritera sparande, även om en viss förskjutning mot konsumtion och investeringar kan skönjas. Trots att reallönerna ökar och ränteutgifterna sjunker, väntas räntorna att stabiliseras på en högre nivå än under nollränteåren, vilket talar för en mer dämpad återhämtning
när det gäller såväl renoveringar som nybyggnation. Även lokalbyggandet har bromsat in efter rekordåren 2021–2022. Under prognosåren väntas en mer normaliserad nivå i takt med att effekterna av den gröna industrialiseringen i norr och förändringarna inom handel och logistik klingar av. ROT-investeringar i lokaler fortsätter däremot att öka, främst drivet av renoveringsbehov inom vård och skola men också som en följd av ökade energirenoveringar och fortsatta hyresgästanpassningar i det kommersiella segmentet.
MOT DEN BAKGRUNDEN är prognosen för Byggmaterialindex 2025 nedjusterad till 1,5 procent (i fasta priser). För 2026 bedömer vi en viss ljusning, men tillväxten väntas ändå landa på måttliga 3,5 procent. – Det är tydligt att hushållen generellt sett håller förhållandevis hårt i plånboken, trots räntesänkningar och budgetstimulanser. Efter år av ekonomisk oro prioriteras trygghet och sparande framför renoveringar och investeringar i hemmet. För byggmaterial-handeln innebär det
Q Prognoscentret mäter månadsvis försäljningen i byggmaterialhandeln på uppdrag av branschorganisationen Byggmaterialhandlarna.
Q Byggmaterialindex släpps månadsvis till prenumeranter 21–27 dagar efter avslutat kvartal.
Q Byggmaterialindex baseras på försäljningsuppgifter från Ahlsell (Division Bygg), Bauhaus, Beijer Byggmaterial, Bygma, Derome, Hornbach, Karl Hedin, Kesko (K-Bygg), Optimera, Sveriges Fria Bygghandlare, Mestergruppen (XL-BYGG och Happy Homes).
Q Basen för undergruppernas utveckling inom Byggmaterialindex skiljer sig något från basen för den totala utvecklingen.
Arbetslivskriminalitet, dåliga arbetsvillkor och andra förhållanden som stör konkurrensen är – tyvärr – vanligt förekommande i byggbranschen. Problematiken är komplex och det krävs nationell handlingskraft för att vi ska kunna nå målet om en bransch med sund konkurrens. Men alla kan dra sitt strå till stacken, och det finns olika verktyg som parter kan använda i de enskilda projekten.
En grundläggande åtgärd för beställarsidan är att i avtalen ställa relevanta krav på entreprenören och dennes underentreprenörer, till exempel krav på att såväl entreprenören själv som alla i underentreprenörsleden tillämpar kollektivavtal och andra skäliga arbetsvillkor för de personer som arbetar i projektet. Detta helt enkelt för att entreprenören inte ska kunna vinna några ekonomiska fördelar genom att konkurrera med oskäliga anställnings- och arbetsvillkor.
I avtalen kan beställarna också ställa krav på att entreprenörerna kontrollerar sina underentreprenörer på olika sätt, och exempelvis säkerställer att bolagen har F-skatt och betalar arbetsgivaravgifter. Avtalen kan också innehålla en motsvarande rätt för beställarna att faktiskt följa upp detta, till exempel
genom annonserade eller oannonserade arbetsplatskontroller.
BRANSCHORGANISATIONERNA Byggherrarna, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta har tagit fram en vägledning (”Brottsfria Byggen”) för ett systematiskt arbetssätt för att komma åt fusk och kriminalitet på arbetsplatserna. I denna vägledning finns ett antal förslag på avtalstexter (mallar), som är tänkta att kunna klippas ut i sin helhet för att användas i upphandlingsdokument och avtalsdokument.
Texterna fokuserar på ekonomisk seriositet och arbetsrättsliga villkor. Självklart behöver man noga överväga i vad mån de olika avtalstexterna ska användas i det aktuella projektet, och om texterna behöver projektanpassas och kompletteras. Men det finns alltså bra hjälp att få i avtalsskrivandet.
FÖR DE PÅ beställarsidan som omfattas av krav från sin bank, enligt det så kallade Bankinitiativet Hållbar Byggbransch, har Byggherrarna istället tagit fram ett särskilt tilläggsavtal. Initiativet sjösattes 2023 och bakom det står sex banker som numera tillämpar vissa
gemensamma villkor för kreditgivning till byggbranschen. Initiativet syftar till att motverka arbetsmarknadskriminalitet och förhindra att finansiering används i kriminella syften, och kreditvillkoren ska bidra till sund konkurrens.
Byggherrarnas tilläggsavtal är utformat som ett särskilt avtal mellan byggherren och entreprenören, som syftar till att spegla bankernas villkor. Enligt tilläggsavtalet åtar sig entreprenören att föra vidare kraven till sina underentreprenörer. Byggherrarna har även tagit fram förslag på vissa avtalsklausuler som kan föras in i AF-delen till entreprenadkontraktet.
Byggföretagen har å sin sida tagit fram UE2021. Även detta är ett fristående avtal, med entreprenadrättsliga villkor, som är avsedd att gälla parallellt med entreprenadavtalet mellan entreprenören och underentreprenören, och som bland annat ställer krav på att underentreprenören har F-skatt och kollektivavtal.
I UE2021 FÖRESKRIVS att entreprenören har rätt att häva entreprenadavtalet om underentreprenören inte fullgör sina åtaganden
enligt UE2021. Det är självklart viktigt, i alla led, att på detta sätt förena avtalsvillkoren för sund konkurrens med sanktioner, såsom exempelvis hävningsrätt eller viten.
JOHAN LUNDGREN PARTNER, ADVOKAT ADVOKATFIRMAN DELPHI
Modultillverkaren Adapteo gör en storsatsning i Uppsala. Den nya anläggningen, 151 000 kvadratmeter stor, blir en hub för verksamheten i Sverige och samlar flera funktioner.
– Efterfrågan på hållbara och flexibla bygglösningar fortsätter att öka, särskilt inom den privata sektorn, säger Ola Skogö, vd Adapteo Sverige.
Den 10 november togs det första spadtaget för Adapteos nya anläggning på Fullerö industriområde i Uppsala. Den blir totalt 151 000 kvadratmeter stor.
– Den nya anläggningen blir Adapteos svenska hubb – en modern och hållbar samlad plats för produktion, lager, kontor och showroom. Här kommer vi att anpassa modulära byggnader för kunder för hela den svenska marknaden. Uppsala är en strategiskt utmärkt plats, med närhet till både Stockholm och Mälardalen, bra logistik och tillgång till kompetens, säger Ola Skogö, vd på Adapteo Sverige.
Satsningen ska stå klar under fjärde kvartalet 2026. Anläggningen beräknas tas i bruk i slutet av 2026, med cirka 40 nya arbetstillfällen vid invigningen och successivt upp till 70 när verksamheten är i full gång. De flesta arbetstillfällen är inom produktion huvudsakligen.
– Den nya anläggningen ger oss även en bra möjlighet att även andra tjänster inom teknik, produktutveckling, projektering med mera kan ha sin placering här.
Anläggningen kommer vara Breeam-certifierad och Adapteo siktar på att uppnå nivån Excellent, en av de högsta nivåerna inom Breeam-systemet.
Någon summa för investeringen vill Adapteo inte gå ut med i nuläget, men Ola Skogö säger att det är en betydande investering och en av deras
största satsningar i Sverige hittills.
– Den speglar vårt förtroende för den svenska marknaden och vår ambition att fortsätta växa hållbart och långsiktigt
Adapteo ser en fortsatt ökad efterfrågan på hållbara och flexibla bygglösningar, särskilt inom den privata sektorn.
– Samtidigt ser vi ett behov av att stärka vår produktionskapacitet för att kunna bygga ännu snabbare, mer cirkulärt och energieffektivt.
Det här är rätt tid att investera för framtiden – både klimatmässigt och affärsmässigt, säger Ola Skogö.
Q Har lågkonjunkturen påverkat Adapteo Sverige?
– I tider av osäkerhet ökar ofta behovet av just tillfälliga och anpassningsbara lokaler. Vi ser fortsatt stabil efterfrågan. Flexibilitet är helt avgörande i dag. När behoven förändras snabbt – och det inte alltid är klart hur mycket eller hur länge lokaler behövs – blir modulbyggande ett smart sätt att agera. Det gör att man kan bygga snabbt, anpassa över tid och använda resurser mer effektivt.
Q Vad har ni på gång de närmste åren?
– De kommande åren fokuserar vi på att stärka vår kapacitet, utveckla våra produkter och fortsätta minska klimatpåverkan i hela värdekedjan. Etableringen i Uppsala är en viktig del i det arbetet – den ger oss en modern bas för att möta framtidens behov av flexibla, hållbara byggnader, säger Ola Skogö.
Uppsala blir den centrala produktionsanläggning i Sverige. Inom koncernen har Adapteo flera produktions- och serviceenheter runtom i Norden och norra Europa, totalt i nio länder.
Adapteo har också haft planer på att bygga ut anläggningen i Sneby, Enköping kommun. Men inget beslut är fattat än.
– Vår fokus över lång tid kommer att vara i Uppsala, säger Ola Skogö. ANNA SJÖSTRÖM
Hela anläggningen, som får namnet Point A, blir på cirka 151 kvadratmeter och kontorsdelen på drygt 11 000 kvadratmeter. Kontorsdelen, som byggs med Adapteos egna modulära byggsystem är utformad i samarbete med White Arkitekter.
ILLUSTRATION: WHITE
Malin Lundberg, Site manager, Adapteo Sverige, Pavlos Cavelier Bizas, ordförande arbetsmarknadsnämnden, Uppsala Kommun, Ola Skogö, vd, Adapteo Sverige, Johanna Persson, President & CEO, Adapteo Group, Raimo Joss, arkitekt SAR/MSA, partner White arkitekter och Victor Ertzgaard Segerström, Head of Asset Management, Logidev.
VÄLKOMMEN TILL BYGGVÄRLDEN +PLUS
Grattis – Nu ingår Byggvärlden +Plus i ditt medlemskap!
Som en del av ditt medlemskap får du nu full tillgång till allt digitalt innehåll.
De senaste nyheterna väntar på dig!
Med Byggvärlden +Plus ingår:
✓ Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll
✓ Senaste branschnyheterna
✓ Aktuella reportage och intervjuer
✓ Fördjupande analyser och rankinglistor
✓ Statistik från hela byggbranschen
✓ Tillgång till e-tidningen
✓ Nyhetsbrev
Kom igång här:
www.byggvarlden.se/byggcheferna
Av: Annika Rådlund
Smidig ryggsäck för stegen
Q Ryggsäck från Telesteps som är framtagen för hantverkare, besiktningsmän, elektriker och andra som är i ständig rörelse. Ryggsäcken ger en ergonomisk transport samtidigt som det blir lättare att bära stegen och samtidigt få med sig fler verktyg. Ryggsäcken monteras snabbt med två snäpplås och passar alla Telesteps-stegar i serierna Prime, Combi, Rescue och Tactical.
Q Tillverkad i 1680 Denier polyestertyg med justerbara, vadderade axelband och en inbyggd profil som håller stegen stabilt på plats. Ett fack med dragkedja rymmer 16 fack för smidig organisering av verktyg och material.
www.hultaforsgoup.se
Q Husets ABC tar med läsaren från källare till taknock, från rum till rum. Material, utförande, funktion, skötsel, underhåll och reparationer beskrivs ingående. Boken är skriven av Per Hemgren och Henrik Wannfors som är arkitekter SAR/MSA, de har under mer än 30 år drivit eget arkitektkontor. Den huvudsakliga inriktningen har varit småhus, där de förutom planering och gestaltning även fördjupat sig i husens material, konstruktioner, byggmetoder, installationer och måleri. Tillsammans och var för sig har de skrivit flera böcker om hus och byggande.
Q Boken, som har över 400 sidor, spänner över allt från VVS till husets yttre som fasader, fönster och dörrar samt hur man bygger en altan eller trädäck, burspråk och vindskupor.
Q Husets ABC har sedan boken kom ut 2003 fortlöpande uppdaterats med de senaste materialen och bestämmelserna. Denna version kom ut i oktober. www.norstedts.se
Takskiva
Q Swisspearl har nu introducerat takskivan Structa på den svenska marknaden. Structa tillverkas av miljövänlig fibercement och är framtagen för att stå emot vårt tuffa klimat, Kombinationen av både vågig och plan yta ger ett livfullt uttryck till alla typer av tak.
Q Tack vare sin låga vikt är skivan enkel att hantera och kan monteras av en ensam hantverkare. Structa finns både som skivor med förborrade hål och hörnavfasningar, vilket förenklar montaget.
Q Structa passar på taklutningar från 10° och har en lätt sträv yta som ger ökad halksäkerhet. Materialet är ljuddämpande och tyst vid regn samt obrännbart med brandklass A2-s1, d0.
Q Takskivorna tillverkas i Slovenien men lagerhålls i Danmark. www.swisspearl.com
Q Svedbergs har designat två nya fronter, Jalusi och Svall till badrumsserien Epos. Båda fronterna går att få i vit, brun eller svart ask.
Q Jalusi är en modern tolkning av 70–80-talets jalusidörrar, med horisontellt lamellmönster och indragen front. Det är en exklusiv design i massivt trä som ger ett gediget hantverksmässigt uttryck.
Q Svall är en tunn bearbetad front med en mjuk vågform som ger ett modernt tredimensionellt uttryck.
Q Svedbergs har även lanserat tre nya bänkskivor; Brecc, Silva och Beric som är tillverkade av nedbrytbar granitkeramik – ett material som ger en hård bänkskiva som är värmetålig, reptålig och extremt slitstark.
Dokumentförstörare för kontoret
Q Leitz serie IQ OptiMax består av dokumentförstörare med BRT (Bin Rotating Technology) som gör att papperskäpet inte bildar en hög och behållaren behöver inte tömmas lika ofta. Den första modellen som rymmer 35 liter finns redan ute på marknaden. Nu lanseras ytterligare två kraftfulla modeller för små och medelstora kontor.
Q Leitz IQ OptiMax Small Office 350 – 22L Designad för små kontor. Strimlar upp till 8 ark åt gången. Med +33 % ökad kapacitet tack vare BRT, 20 minuters driftid och plats för 350 ark är det här en optimal lösning för effektiv dokumentförstörelse i mindre team.
Q Leitz IQ OptiMax Home Office 225 – 15L Passar även för hemmakontoret. Kompakt, tyst och effektiv – strimlar upp till 6 ark åt gången. BRT maximerar kapaciteten till 225 ark per tömning. LED-varningar och blå behållarbelysning.
www.acco.com
Q I sortimentet finns både målade dörrar i ett brett urval av färger och med trälaminat för invändiga dörrar. Detta så att den RC4-klassade säkerhetsdörren ska ges möjligheten att passa in i olika slags miljöer och om så önskas, lyfta eller förstärka en byggnads arkitektoniska uttryck. www.swedoor.se PRODUKTNYHETER
www.svedbergs.se
Q Swedoors nylanserade RC4-klassade säkerhetsdörrar i stål ger ett extra högt skydd i högriskmiljöer där säkerheten är helt avgörande. Brandklassningen är upp till 120 minuter.
Q Skylines 2026 är en dekorativ väggkalender med en månad per blad med bilder av skylines från olika världsstäder. Passar lika bra på kontoret, i fikarummet, byggbaracken eller hemma. Datumen sträcker sig från 1 januari 2026 till 31 december 2026.
Q Antal sidor: 12.
Q Format: 300 x 300 mm
www.kalenderkungen.se
Halksäker sko & värmande handskar
Q Nu utökas premiumkollektionen Striker med färgkombinationen mörk marinblå och varselgul. Striker Skyddssko S3S i slitstark textil har en NANO-tåhätta och spiktrampskydd.
Q 3-lagersulan ger stötdämpning och yttersulan är halksäker.
Q Finns i storlekarna 35-48.
Q Nu lanseras även Värmehandske Supreme Warm, passar bra att använda till arbeten i kalla, våta miljöer. På ovansidan av den varmfodrade och vattentäta handsken i getskinn sitter inbyggda värmepaneler. Värmen regleras på utsidan av handskens krage via en knapp. På insidan av handskens krage sitter batteriet. Den smarta inbyggda tekniken bygger på värmepaneler som automatiskt stängs av och sätts på när användaren tar av eller på handsken.
Q Värmehandske Supreme Warm finns i storlekarna 7 till 12. Batteri (3 000 mAh) och USB-C-laddare ingår. www.blaklader.se
BYGGCEFERNA ÄR EN BRANSCHFÖRENING för
alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn.
I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.
VÅRT SYFTE är att göra varandra och branschen bättre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, är ett stöd för dig som är
chef i byggbranschen eller jobbar på annan ledande position inom samhällsbyggnad.
VI JOBBAR AKTIVT MED att besöka skolor för att ge en uppdaterad bild av byggsektorn, debatterar i riksoch branschmedier, möter ministrar, driver kampanjer och jobbar för att ditt företag ska få lätt att rekrytera.
VÄLKOMMEN SOM MEDLEM OCH FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.
LÄS MER OM BYGGCHEFERNAS MEDLEMSKAP HÄR
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Byggentreprenör
Projektnamn
Erik Olsson Bygg Dialog AB Västerås akutsjukhus (NAV) etapp 2, Byggnad 95
Projektrubrik
Jon Arnell Betbygg Sverige AB Bagartorp centrum
Kommun Byggkostnad
Nybyggnad av vårdbyggnad i Västerås Västerås stad 1,3 mdkr
Nybyggnad av flerbostadshus i Solna Solna stad 670 mkr
Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB Skrinnaren Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg Sundbybergs stad 285 mkr
Iwan-Lee Novelius New Time Construction AB Makaronifabriken Nybyggnad av bostäder mm på Söder i Gävle Gävle kommun 250-300 mkr
Jimmy Bergmalm, Per Vindehav
Heving & Hägglund AB Rosenlunds sjukhus, By 09
Vertikalt stambyte på Rosenlunds sjukhus, Södermalm Stockholms stad 275 mkr
Stefan Kruus Byggnads AB Ulf Kruus Gripsholms backar Nybyggnad av flerbostadshus på Gripsholms backar, Mariefred
Strängnäs kommun 200-250 mkr
Roni Ousipov Veidekke Entreprenad AB Visthuset kv 2:21 Nybyggnad av bostäder i Sigtuna Sigtuna kommun 210 mkr
Adela Pedersen AF Bygg Öst AB Klamparen 11 H9 Upprustning av kontor m.m. i Stockholm Stockholms stad 200 mkr
Philip Söderman Kungsmontage Projektutveckling AB Ture allé Nybyggnad av flerbostadshus i Sollentuna Sollentuna kommun 150-200 mkr
Johan Rosenqvist HMB Construction AB Tallgårdens äldreboende Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Heby Heby kommun 140 mkr
Martin Andersson Nimab Entreprenad AB Blåljusstation Nybyggnad av blåljusstation i Hörby Hörby kommun 120 mkr
Andreas Tholander
Byggnadsfirman Otto Magnusson Service AB Katrinelund Ventilationsarbete och stambyte i flerbostadshus i Malmö Malmö stad 120 mkr
Martin Dahlberg Leeman Entreprenad AB Ybbåsen Ombyggnad/renovering av särskilt boende i Perstorp Perstorps kommun 115 mkr
Lucas Cruickshank HMB Construction AB Hedens Vårdhem Ombyggnad för SÄBO samt hemtjänst i Malmköping Flens kommun 114 mkr
Fredrik Nilsson Karlström & Christensen Bygg AB Arena Oskarshamn Träningshall Nybyggnad av träningshall för ishockey i Oskarshamn
Stefan Kruus Byggnads AB Ulf Kruus Gripsholms backar, radhus Nybyggnad av radhus på Gripsholms backar, Mariefred
Tomas Samuelsson, Per Duveholt, Fredrik Lagerstedt
Rune Adielsson Byggnads AB Toleredsskolan , Hus A2 och A3 Ombyggnad av skola i Göteborg
Stefan Kruus Byggnads AB Ulf Kruus Gripsholms backar Kruståtel Nybyggnad av flerbostadshus på Gripsholms backar, Mariefred
Simon Danell Blue Wall Construction AB Industribyn Nybyggnation och utveckling av Industribyn på Ljungarum i Jönköping.
Henrik Wästervall, Marcus Nordquist
Hökerum Bygg AB Kv Odin Nybyggnad av bostäder och lokaler i Huddinge
Oskarshamns kommun 112 mkr
Strängnäs kommun 60-120 mkr
Göteborgs stad 90 mkr
Strängnäs kommun 60-120 mkr
82 mkr
Jönköpings kommun
Huddinge kommun 80 mkr
Robin Borgh F O Peterson & Söner Byggnads AB Brf Kvibergsnäs 2, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Kviberg, Göteborg etapp 2 Göteborgs stad 70-90 mkr
Olle Sundemo Undersåkers Snickeri AB Klimatskal, Hantverksbyn Nybyggnad av lager i Åre Åre kommun 70-90 mkr
Alexander Bryngelhed Kynningsrud Bygg AB Self Storage Nybyggnad av lager i Malmö
Företag
Stockholms län
Län
Byggmaster Liljan AB Rönninge
Mälarhöjdens Plattsättnings AB Hägersten
Activ Kyl & Klimatservice Holm AB Sollentuna
Dz Entreprenad AB Södertälje
Akulla bygg AB Täby
Hillen Entreprenad AB Tyresö
Walger Byggkonsult AB Tyresö
Pipo Entreprenad AB Solna
MTM Montage AB Stockholm
Isakssons Stockholm Bygg AB Skärholmen
Corat Entreprenad AB Täby
Credora entreprenad AB Stockholm
CAS Bygg & Entreprenad AB Solna
Axgruppen Bygg och Konsult AB Stockholm
JB Bil & Maskin AB Ingarö
Motala bygg tjänst AB Stockholm
ULF ställning AB Skärholmen
Svedjes Åkeri & Entreprenad AB Stockholm
DTP-Stockholm bygg AB Solna
Uppsala län
Selia Målerikonsult i Storstockholm AB Bålsta
Storvreta Golv entreprenad AB Alunda
Hillen Bygg Svealand AB Uppsala
MR Rör Bygg & Transport AB Uppsala
Södermanlands län
Todor Bygg AB Eskilstuna Jönköpings län
Solvik Fastigheter Service AB Jönköping
Skåne län
Lunds Golvmontage AB Lund
Rörmokarna Skåne AB Veberöd
HBG Plattsättning AB Helsingborg
VVS & kakelexperten Syd AB Helsingborg
JOMAB BYGGNADS AB Landskrona
Patricks Mark & Schakt AB Malmö
Saras El & Sol AB Malmö
MA Byggservice AB Malmö
TBMSWE Service AB Malmö
Hallands län
Malmö stad 50-100 mkr
Joakim Karlsson, Oskar Nilsson GBJ Bygg AB Karlshamn 2:13, Möllebacken Nybyggnad av flerbostadshus i Karlshamn Karlshamns kommun 65 mkr
Robert Emanuelsson Micael Neldemo Byggare AB Brf Kornetten Nybyggnad av flerbostadshus i Tröinge ängar, Falkenberg Falkenbergs kommun 60 mkr
Mattias Hedvall AF Bygg Syd AB Dagvattenpumpstation Västra Sjöstaden
Nybyggnad av dagvattenpumpstation i Västra Sjöstaden i Trelleborg
Trelleborgs kommun 60 mkr
Lukas Landström Tid Plats Färdigt Bygg i Stockholm AB Filkloven Nybyggnad av parhus i Huddinge Huddinge kommun 55 mkr
Tina Jakopson Värends Entreprenad AB BRF Sommarglädjen Nybyggnad av radhus i Växjö Växjö kommun 50 mkr
Tom Lundqvist Kilenkrysset Bygg AB Jula Nybyggnad av affärshus i Strängnäs Strängnäs kommun 40-60 mkr
Anders Similä Nåiden Bygg AB Sameskolan Till- och ombyggnad av skola i Kiruna Kiruna kommun 49 mkr
Jonas Fermelin Wiklund, jonas Olsson
SEHED Tresson AB Kv Nordan 20 Renovering av tak, fasad mm på flerbostadshus i Solna Solna stad 48 mkr
Melker Colling Nero bygg AB Brf Skogsklinten, etapp 1 och 2 Nybyggnad av bostäder i Trosa etapp 1 och 2 Trosa kommun 45 mkr
Thomas Sahlin Byggessen Entreprenad AB Willys, Väster om Nobelgymnasiet Om- och nybyggnad av lokaler för detaljhandel i södra Rud, Karlstad Karlstads kommun 40-50 mkr
Fabian Mendoza Panghus Entreprenad AB BRF Kungsängsparken Nybyggnad av radhus i Kungsängen
Upplands-Bro kommun 40-50 mkr
Patrik Eliasson Temahallen Lidahult Nybyggnad av ridhus i Emmaboda Emmaboda kommun 35-50 mkr
Johannes Karlström, Joakim Fahlen
Joakim Johannes Bygg AB Gullvivan Nybyggnad av flerbostadshus i Örnsköldsvik
Örnsköldsviks kommun 42 mkr
Prefab Sweden AB Halmstad
Västra Götalands län
R.M.V. Anläggnings AB Borås
Tjf Entreprenad AB Jörlanda
FTC Tele Sverige AB Borås
ERCO i Göteborg AB Göteborg
MP SJÖVIK AB Sjövik
Sophia’s Bygg och Städ AB Göteborg
Svenska tak & sol AB Sollebrunn
AS SOL och BYGG AB Hindås Örebro län
Husmakaren Maskin AB Örebro
SolStröm Nordic AB Nora
Västmanlands län
Byggmäklarna Stockholm AB Sala
REGG Konsult & Teknikservice AB Skinnskatteberg
Gävleborgs län
M Bygg & Skog AB Åshammar
KM Takservice AB Forsbacka
Jämtlands län
Kaminbutiken Östersund AB Östersund
Västerbottens län
Tusen Strålande Solar AB Umeå
UME BOTAB AB Umeå
Norrbottens län
Antons Mark och Maskin AB Arvidsjaur
Structor Bygg Stockholm AB har utsett Martin Sjödin till ny vd. Han var en gång i tiden med och startade bolaget för över 20 år sedan och berättar att nu känns rätt att bli vd.
Martin Sjödin var med och startade bolaget 2001. Han berättar att Structors grundare kontaktade honom och frågade om han ville vara med och starta upp det första Structorbolaget i Stockholm, tillsammans med en kollega från dåvarande Scandiaconsult (som senare blev en del av Ramböll).
STRUCTOR HADE VID det laget redan startat sina första bolag i Eskilstuna (1998) och Örebro (1999). Martin och hans kollega blev de första partnerna i Stockholm och de började i en gemensam lokal med ett nystartat arkitektkontor på Fridhemsgatan/ Industrigatan på Kungsholmen.
– Vi fick en flygande start med flera spännande projekt, framför allt inom bostadsutveckling. Under perioden april till december 2001 växte vi från två till tio medarbetare.
Parmaco rekryterar försäljningschef
Q Parmaco har rekryterat Per Lövgren som ny försäljningschef för verksamheten i Sverige. Han får ansvar för att leda och utveckla försäljningsorganisationen i takt med bolagets fortsatta tillväxt på den svenska marknaden. Per tar samtidigt plats i Parmaco Sveriges ledningsgrupp. Per Lövgren har närmare 30 års erfarenhet från bygg- och fastighetssektorn, varav över 20 år i ledande roller inom den modulära byggbranschen.
De stärker upp med ny sälj- och marknadschef
Lagergréen
Q Aarsleff Pipe Technologies rekryterar Alexander Lagergréen som ny säljoch marknadschef. Alexander har närmast över 17 års erfarenhet från Danfoss, där han genom åren har haft flera ledande roller med försäljnings- och marknadsfokus.
Ny vd för Skanska
Fastigheter Göteborg
Q Ida Granqvist har utsetts till ny vd för Skanska Fastigheter Göteborg och blir därmed ansvarig för Skanskas kommersiella fastighetsutveckling i Göteborgsområdet. Hon efterträder Micko Pettersson som efter mer än 40 år i Skanska kommer att gå i pension. Ida Granqvist har mer
Därefter startades fler Structorbolag i Stockholm – inom bland annat mark, miljö och projektutveckling – och verksamheten expanderade successivt, säger han.
UNDER ÅREN I Structor har han har haft flertalet ledande roller som delägare, konstruktör och projekteringsledare.
– Det har varit väldigt roligt att få vara med och driva både bolaget och gruppen framåt under alla dessa år.
Jag har haft stor frihet att ta olika roller, och har därför valt att stanna kvar inom Structor sedan starten.
Jag har främst varit verksam som partner och uppdragsledande konsult, inte som vd tidigare.
Fram tills nu, vill säga.
– De senaste tre åren har naturligtvis varit tuffare, men samtidigt väckte det min nyfikenhet på att ta ett större ansvar. Jag kände att jag ville engagera mig ännu mer i bolagets fortsatta utveckling, och därför kändes det helt rätt att nu kliva in i rollen som vd. Vår ambition är att fortsätta växa organiskt med långsiktiga relationer
än 15 års erfarenhet av fastighetsutveckling i Skanska, bland annat som transaktions- och förvaltningschef, marknadsområdeschef logistik och de senaste åren som chef förvaltningsfastigheter som omfattar Skanskas långsiktiga fastighetsportfölj i Sverige.
Hon tillträder som vd för
Hedin Construction
Q Petra Ahlström tillträder som vd från och med den 26 januari 2026 och efterträder Jonas Pettersson. Jonas Pettersson har varit tillförordnad koncernchef och fortsätter som vd för Hedin Construction
Byggservice och Snickeri. Petra Ahlström kommer närmast från rollen som affärschef på NCC, där hon arbetat under en längre tid och haft flera ledande positioner.
De stärker expertisen inom vattenförsörjning
Q Ramboll Management Consulting stärker sin position som ledande rådgivare inom vattensektorn genom att knyta till sig Joel Olthed, tidigare förbundsdirektör för VA SYD.
Joel Olthed har en bakgrund från både privat och offentlig sektor, med lång erfarenhet inom förnybar energi och VA. Som förbundsdirektör på VA SYD ledde han en omfattande organisationsförändring i samarbete med Ramboll Management Consulting. Han drev även projektet MAXIMA fram till investeringsbeslut – en av Sveriges största infrastruk-
och hållbar samhällsutveckling i fokus.
Q Hur kommer man att märka att du tar över som vd?
– Mitt mål är att Structor Bygg Stockholm ska fortsätta vara ett självklart förstahandsval för både kunder och medarbetare – med fokus på teknisk kompetens, hållbara lösningar och långsiktiga relationer. Jag vill också stärka samarbetet och synergierna med våra systerbolag inom Structorgruppen, som tillsammans erbjuder en bred och samlad kompetens inom samhällsbyggnad.
Q Vad jobbar ni med just nu?
– Just nu arbetar vi med flera intressanta projekt – inom försvarsindustrin, transportsektorn, bostadsbyggande samt om- och nybyggnation av fastigheter. Under nästa år räknar vi med att flera planerade projekt drar igång, vilket förhoppningsvis också innebär tillväxt i takt med en förbättrad konjunktur, säger Martin Sjödin. Han tar över vd-rollen efter Sofia Aasvold. ANNA SJÖSTRÖM Martin Sjödin, ny vd för
tursatsningar för att framtidssäkra avloppssystemet i Malmö- och Lundregionen. Med investeringar på 17,5 miljarder kronor.
Wästbygg Gruppen utser ny CFO
Q Maria Andersson, idag ekonomichef för Wästbygg Gruppens dotterbolag, LC, tar över som CFO Wästbygg GTruppen när Niklas Danielsson väljer att kliva åt sidan. Maria Andersson har lång erfarenhet av att arbeta som CFO, bland annat från Biolin Scientific och har sedan 2022 varit verksam som ekonomichef i dotterbolaget LC. Två nya koncernledningsmedlemmar har även utsetts: Jenny-Ann Löfgren som Chief People & Culture Officer samt Minna Skyman som Chief of Staff. Samtliga tre tillträder sina nya roller den 1 januari 2026.
Emil Löveryd
Ny arbetschef på ByggArvid Q Emil Löveryd kliver in som ny arbetschef på ByggArvid, med 20 års erfarenhet i ryggen. Han har arbetat i flera ledande roller genom åren, bland annat som arbetschef och platschef. Han kommer närmast från en tjänst där han arbetade brett inom både marknad, ledning och produktion. Emil började sin yrkesresa redan som 22-åring och har sedan dess hunnit samla på sig en bred erfarenhet av branschen.
Har du bytt jobb?
tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se
Varbergs vattentorn Våga tilldelas Bengt Lindroos pris – en prestigefull utmärkelse som uppmärksammar konstnärligt och tekniskt övertygande betongarkitektur.
Bengt Lindroos räknas som en av Sveriges främsta arkitekter – känd inte minst för Kaknästornet. Priset delas ut i hans namn till byggnader där betong använts på ett så övertygande sätt att det tål att jämföras med hans verk.
VÅGA HAR WHITE Arkitekter skapat tillsammans med byggherren Vivab och entreprenören Veidekke. Med sin unika gestalt och högt belägna position, är tornet ett tydligt och välkänt landmärke för Varberg. Under prisutdelningen uppmärksammades bland annat projektets användning av betongens skulpturala kvaliteter. På plats för att ta
emot priset på Betonggalan var Per Hultcrantz och Mattias Lind, ansvariga arkitekter.
– Med Våga ville vi utmana hur ett vattentorn kan se ut och upplevas. Vi har utforskat betongens potential för att gestalta ett landmärke som är både kraftfullt och elegant i landskapet. Det känns väldigt hedrande att ta emot priset, säger Per Hultcrantz, ansvarig arkitekt, White Arkitekter.
Våga, som reser sig över Bastekullens högsta punkt, är noggrant placerad i landskapet och böljande till formen – en symbol för vattnets kraft men också en uppvisning i skapande i betong. Den vågformade konstruktionen består av åtta noggrant platsgjutna fack. För att få en helt slät yta med respekt för betongens utseende, är konstruktionen gjuten mot formplywood.
Nummer 17 • november 2025
Medeltemperaturen kan vara uppemot 10 grader kallare i Kiruna på vintern på grund av den nya placeringen av stadskärnan. De nyanlagda gatorna ligger i ett rutnät och i centrum är husen höga och gatorna smala så solljuset uteblir.
Flytten av Kiruna centrum till en ny plats är i full gång och kommer att pågå i flera år framåt. Men valet av den nya platsen och sättet staden byggs på skapar en kallare stad.
– Medeltemperaturen kan bli uppemot tio grader kallare i den nya staden, förklarar Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet.
Det gamla Kiruna rivs och en ny stadskärna byggs upp tre kilometer bort. Förutom att det förstås blir en helt annan stil och känsla i den nya staden på grund av nybyggnation i modern stil så blir det också kallare temperaturmässigt - och även blåsigare. Jennie Sjöholm, som är bebyggelseantikvarie på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, menar att man i det här projektet inte har tagit hänsyn till det arktiska klimatet.
– Beslutsfattarna har inte optimerat stadsklimatet när de planerade för hur staden skulle formas.
Hon har tagit fram en studie där hon både har tittat på hur och var staden tidigare låg, hur man arbetat fram den nya staden och hur den nu byggs. Den nya platsen är vald utifrån befintlig infrastruktur som vägar och VA-ledningar, men platsen ligger i en sänka där kall luft samlas speciellt under vintermånaderna. När gruvdriften tvingade fram en flytt av Kiruna så såg stadsplanerarna möjligheten att modernisera.
– Platsen är inte optimal, bästa platsen var redan tagen av det gamla centrumet. Rent topografiskt ligger nya centrum sämre till så det är som det är nu. Men sedan kan man kolla på hur man byggt det nya gatunätet,
– Det behöver tas mer hänsyn till det arktiska klimatet när man bygger i dessa områden, säger Jennie Sjöholm, som är bebyggelseantikvarie på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. FOTO: OLOF LÖNNEHED
det här sättet att bygga har skapat vindtunneleffekter så det blir ganska blåsigt och kallt. Man har inte tänkt på till exempel gatubredd i förhållande till byggnadshöjd så det blir skuggigt för det är en plats med lågt solljus.
Några byggnader har flyttats från det gamla området, som kyrkan till exempel, men det mesta byggs upp på nytt.
– Vissa kvarter och byggnader där man har olika mötesplatser som entréer, lekplatser, terrasser och balkonger och så vidare - de ligger i norrläge. De offentliga platserna är inte utformade för att vara där det är lä eller sol, så dessa platser blir
skuggiga och kyliga och inte så trivsamma.
Jennie Sjöholm pekar på en bild av stadens nya centrum, fastigheterna är flera våningar höga och lite till höger ligger ett stort öppet torg som både har en väg intill och ganska mycket öppna ytor på två sidor.
– Här har man tänkt att det ska vara en trevlig samlingsplats men det är väldigt blåsigt där och det har redan framkommit klagomål om det.
HON BERÄTTAR OM hur arkitekten och stadsplaneraren Per Olof Hallman en gång i tiden ritade upp stadsplanen för Kiruna, omkring förra sekelskiftet. Han valde den klimatmässigt bästa platsen, Kiruna placerades i en södersluttning, med både närhet till gruvorna och med ett gynnsamt mikroklimat. Gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter och för att behålla fina vyer för de boende. I stället för ett stort torg eller en stor park valde Hallman att rita in gröna platser i mindre skala vid gatukorsningarna.
– Jag har tittat på hur man planlade Kiruna år 1900 och hur man under stadsomvandlingen på 50- och 60-talet expanderade mycket.
Arkitekten Ralph Erskine ritade under den perioden in ett nytt bostadsområde. Han ritade höga hus som skapade lä på gårdarna till lägre hus, utan att skugga dem för mycket, rundade hörnen på husen för att undvika vindtunneleffekter och ordnade så att snö användes som isolering på hustaken.
– Beslutsfattarna har gjort andra prioriteringar än att fullt ut värna mikroklimatet i det nya Kiruna. Nu är inte det nya Kiruna färdigt och det
går att kompensera en del med trädplanteringar och gatuinredning, säger Jennie Sjöholm.
– Centrum och vissa kvarter är byggt nu och det är ju svårt att ändra på men det är samtidigt mycket som återstår att bygga. Det går att kompensera en del med trädplanteringar och man kan titta på hur man kan gestalta de nya byggnaderna, justera vindriktningar eller vart snön kommer att lägga sig. Stora snölaster med mycket snö - hur ska man hantera det?
FÖRRA ÅRET GAV hon tillsammans med David Chapman och Kristina L Nilsson ut boken Planning and Urban Design for Attractive Artic cities. En bok som nu har plockats in på flera universitet.
– Det är komplext att bygga en stad, det måste göras många olika avvägningar och hur man kan tänka kring det, men det är viktigt att det förankras med de boende också så att det blir bra. Det här borde belysas i utbildningar och det var därför vi skrev den här boken.
Kunskapen om bra arkitektur för arktiska förhållanden finns sedan länge.
Av allt som byggs med dagens arkitektur är ett slags ideal som får genomslag men det kanske inte alltid är anpassat
– Av allt som byggs med dagens arkitektur är det ett slags ideal som får genomslag, men det kanske inte alltid är anpassat efter platsens för-
utsättningar. Jag avundas inte planerarna heller, det är många avvägningar de måste göra. Byggekonomiskt vill man kanske bygga ganska tätt och ha ett stort torg med öppna ytor runtom men som effekt blir det blåsigt och det driver in snö och så vidare.
Q Vad är viktigt att tänka på när man anlägger en stad i arktiskt klimat? – Bygg på en plats som ger många timmar sol och skydda invånarna från iskalla vindar när husen och gatorna placeras ut. Dessa principer har fått ge vika för andra önskemål när det nya Kiruna ritades upp inför flytten.
ANNIKA RÅDLUND
