Byggvärlden nr 16, 2025

FINALISTERNA I ÅRETS BYGGCHEF

Stor insats mot Stegrabygget – arbetsmiljöbrister på 16 av 17 företag

Intervjun: Magnus Persson vill se fler yrkesarbetare på Skanska

Emissionsfritt och tyst när Peab asfalterar Persikan

Varje ung person som vill arbeta inom bygg och anläggning ska ges chansen att göra det

SID

DEBATT

Varje ung person som vill jobba inom bygg och anläggning ska ges chansen att göra det, skriver Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen.

”Ge plats åt alla som vill utbilda sig till ett byggyrke”

Bygg- och anläggningsbranschen står inför stora samhällsuppgifter: Bostadsbrist, väg och järnväg behöver rustas och klimatomställningen får inte tappa fart. Vår bransch behöver fler duktiga killar och tjejer som kan göra jobbet. Därför är det mycket glädjande att allt fler ungdomar söker till gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram.

Enligt ny statistik från Skolverket har antalet sökande ökat med tio procent inför läsåret 2025/26. Särskilt glädjande är att över 700 tjejer sökte bygg och anläggning, vilket motsvarar ungefär 13 procent. Det är en betydande ökning - och ett kvitto på att branschens arbete för en breddad rekrytering ger resultat.

Nu behöver såväl politiken som skolan ta sitt ansvar för att vi inte ska tappa momentum. Därför måste vi fundera på hur vi kan bygga ut och förbättra yrkesutbildningarna.

Modernisera bygg- och anläggningsprogrammet

Den som avslutar bygg- och anläggningsprogrammet med examen

etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden, oavsett konjunkturläge. Men alla som söker börjar inte. En del elever hoppar av under de första månaderna. Konkurrensen om unga är stor mellan olika skolor och branscher. Därför behöver byggprogrammet moderniseras och spegla branschens innovationer. Säkerhet, sund konkurrens, attraktiva kollektivavtal, hållbarhet och digitalisering bör ingå. Vi behöver också se till att möta ungas intresse genom att stärka dem i sin yrkesroll - ge dem kunskaper i ekonomi och företagande, låta dem tävla i yrkestävlingar eller besöka riktigt häftiga byggprojekt i Sverige och i Europa. Det ska vara lika självklart med utbyten mellan skolor, tävlingar och studieresor på bygg som på ett teoretiskt program.

Satsa mer på kommunernas vuxenutbildningar

Många unga har under det senaste decenniet valt bort yrkesutbildning till förmån för teoretiska utbildningar. Vägen till högskolan står öppen hela livet – nu behöver vi se till att vägen till jobb också gör det. Kom-

Om vår kund inte ser nyttan med samverkan är det såklart bättre att vi hittar en annan väg framåt

Amelie Winberg, NCC Sid 5

I Sverige sker det ungefär  1,5 miljoner flyttar varje år

Magnus Olsson, Prognoscentret Sid 14

muner behöver se över sitt utbud av vuxenutbildning så att den som vill till branschen får möjlighet att läsa bygg och anläggning på komvux. Möt näringslivets behov redan vid planering så att vi kan få fram utbildningar som verkligen leder till jobb för den som vill yrkesväxla. Yrkesutbildning kan ibland uppfattas som dyrt - det kräver yrkeserfarna lärare, lokaler och verktyg - men arbetslösheten är dyrare.

Investeringspott för branschskolor

Byggsektorn består av många specialiserade yrkesroller. Yrkesroller som golvläggare, plåtslagare och murare kräver undervisning av specialutbildade lärare i nära samverkan med branschen. Andra yrkesroller inom järnväg och energi kräver särskilda miljöer för både utbildning och fortbildning av personal. Alla kommuner kan inte erbjuda allt. Därför är branschskolorna ett så viktigt komplement. För att fler tekniktunga utbildningar ska bli av behövs investeringar i en modern utbildningsmiljö. Det krä-

Här finns det en del att förbättra i Sverige så vi lyckas att attrahera kapitalet hit

Carin Comstedt Webb, Heidelberg Materials Sid 10

ver en särskild investeringspott för tekniktunga utbildningar och träningsmiljöer.  Unga killar och tjejer ser framtid och möjligheter i byggbranschen. Varje ung person som vill arbeta inom bygg och anläggning ska ges chansen att göra det. Vi i branschen är redo att ta emot dem!

Fabriken är 123 000

kvadratmeter stor vilket motsvarar ungefär 17 fotbollsplaner

Sava Giorgeta, Nobia Park Sid 24

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Unikt asfaltprojekt

Vid

och emissionsfritt sätt med maskiner som går på el. Tidigare huserade

med sin stora bussdepå. Nu svartnar alltså marken sakta men säkert utan avgaser.

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Bravida-chef döms till fängelse för bedrägeri

Q En avdelningschef och en serviceledare på Bravida döms för grovt bedrägeri mot Region Skåne. Avdelningschefen döms till fängelse i ett år och fyra månader för anstiftan till grovt bedrägeri mot Region Skåne medan en serviceledare döms till villkorlig dom och böter för grovt bedrägeri.

Under perioden 1 januari 2021 och den 31 oktober 2023 hade 4 235 timmar till ett värde av 1 685 530 kr exklusive moms fakturerats Region Skåne utan att det fanns något underlag för att arbete utförts. Gärningen är att bedöma som grovt brott eftersom det varit fråga om systematisk, organiserad och svårupptäckt brottslighet till ett betydande värde, enligt domstolen.

Bygger bostäder för

254 miljoner i Malmö

Q Peab har fått uppdraget att bygga 109 bostäder i Limhamn i Malmö. Beställare är HSB Projekt i Malmö AB och kontraktssumman uppgår till 254 miljoner svenska kronor. Projektet består av källare och garage under mark samt byggnation av fem huskroppar för bostäderna. Fasader byggs i skiffer med indragna penthouselägenheter och större terrasser på de översta våningarna. Uppdraget är en totalentreprenad. Arbetet startar i dagarna och beräknas vara färdigställt hösten 2028.

Fler ungdomar väljer bygg- och anläggningsprogrammet.

Fler ungdomar väljer byggprogrammet

Q Intresset för bygg- och anläggningsprogrammet har de senaste åren sjunkit. Men nu tycks det ha vänt. Enligt Skolverket ökar antalet sökande i år med tio procent. Siffrorna från Skolverket kommenteras av Byggföretagen.

– Vi är mycket glada över att söktrycket till bygg- och anläggningsprogrammet ökar. Byggmässor, prova-på aktiviteter, öppet hus och rekommendationer från nöjda elever är några aktiviteter som givit resultat, säger Elin Kebert, expert kompetensförsörjning på Byggföretagen.

63 %

... av alla fallolyckor anmäls inte till Arbetsmiljöverket, enligt en undersökning som Byggnads gjort bland sina medlemmar.

– Olyckorna sopas under mattan och det är rent ut sagt förjävligt. Arbetsgivarna måste följa lagen, olyckor måste anmälas och utredas. Det är det enda sättet att förhindra att det sker igen, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Det är lagkrav att anmäla allvarliga olyckor till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.

inspektionen av Stegras bygge i Boden fanns bland annat 19 personer som varken hade arbets- eller uppehållstillstånd.

Stora brister vid Stegras bygge i Boden

Vid den stora inspektionen som genomfördes vid Stegras bygge i Boden anträffades 19 personer som inte har rätt att vistas i landet. 16 av 17 kontrollerade företag hade arbetsmiljöbrister.

– Det är extremt allvarligt, säger Kim Söderström, förbundsordförande på Byggnads.

Det var på onsdagen den 5 november som man slog till i en myndighetsövergripande inspektion vid Stegras enorma byggarbetsplats i Boden. Vid inspektionen deltog Polismyndigheten, Arbetsmiljöverket och Skatteverket.

Polisen genomförde totalt 100 inre utlänningskontroller, vilket resulterade i att 19 personer anträffades som varken har rätt att jobba eller vistas i Sverige. – Då detta gäller brott mot utlänningslagen, kommer vi att arbeta vidare för att verkställa avvisningsbeslut, säger Joakim Lundgren, gränspolisen i polisregion Nord.

ARBETSMILJÖVERKET genomförde i sin tur kontroll av 17 företags säkerhetsarbete. Av dessa får hela 16 krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet. Det rör sig om bland annat brister i fallskydd, maskinsäkerhet, hantering av kemikalier, otillräcklig kontroll av utbildningsoch tjänstbarhetsintyg samt brister i samordning och rutiner för klartecken och riskbedömningar innan arbete påbörjas.

Arbetsmiljöverket har även kontrollerat drygt 1700 personer och nära 160 företag gällande arbetsgivares skyldighet att anmäla utländsk arbetskraft till utstationeringsregistret. – Den här typen av stora och komplexa byggprojekt kräver en tydlig samordning och ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vår uppgift

är att säkerställa att ingen riskerar att skadas eller bli sjuk på jobbet,

säger Anna Bengtsson, regional samordnare i nord för myndighetskontroller på Arbetsmiljöverket.

Skatteverket genomförde kontroller av personalliggare där 105 företag kontrollerades, därefter ska arbetet påbörjas med att identifiera aktörer där fördjupad utredning av oredovisad arbetskraft och oredovisade inkomster bör göras.

UTÖVER DE MYNDIGHETER som fanns på plats vid kontrollerna har även Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jämställdhetsmyndigheten ingått i arbetet.

Insatsen understöddes också av Europol som bidrog med anpassat analytiskt stöd under insatsdagen.

Enligt Maria Fredriksson, presstalesperson vid polisen, görs dessa inspektioner regelbundet tillsam-

mans med andra myndigheter för att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet.

Det är extremt allvarligt att man identifierat så många personer som inte har rätt att arbeta i landet

– Bakgrunden till just den här inspektionen i Boden är dessa stora industrisatsningar som görs nu i norr. På samma sätt som det finns stora möjligheter med dessa satsningar vet vi att det finns stora risker, med kriminella som kan sko sig på detta, säger hon.

KIM SÖDERSTRÖM, förbundsordförande i Byggnads,  välkomnar den

här typen av myndighetsgemensamma insatser och ser gärna att det görs ännu fler.

Kim Söderström

– Det är extremt allvarligt att man identifierat så många personer som inte har rätt att arbeta i landet. Det här visar vilka problem som kommer av att arbetsplatserna styckas upp i hundratals underentreprenörer. Branschen måste gå tillbaka mot mer egenanställd personal för att vi ska kunna förhindra det här. I brist på det måste beställare göra skarpare kontroller av vilka de anlitar och ta ett större ansvar för vilka som faktiskt befinner sig på deras arbetsplatser, säger han.  HENRIK EKBERG

SB Brf Krita på Limhamn. BILD: STADSTUDIO

Vid

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Den enorma byggarbetsplatsen i Boden sysselsätter flera tusen byggarbetare.

Bryter avtal med NCC i jätteprojekt

Samverkansavtalet för avloppsreningsverket Nya Rya i Göteborg rivs upp. Det meddelar Gryaab som avbryter avtalet med NCC. Projektet är Gryaabs största satsning någonsin.

– Det är naturligtvis tråkigt, och vi är förvånade, säger Amelie Winberg, presschef NCC.

För snart ett år sedan tecknade Gryaab ett samverkansavtal med NCC rörande uppgradering av avloppsreningsverket Nya Rya i Göteborg. Affären meddelades som en totalentreprenad i strategisk samverkan. Men nu meddelar Gryab att man bedömer att det blir bättre för ägarkommunerna om projektet drivs vidare på ett annat sätt.

– Det är naturligtvis tråkigt, och vi är förvånade. Vår erfarenhet är att den här typen av stora komplexa projekt genomförs bäst i samverkan, men om vår kund inte ser nyttan med samverkan är det såklart bättre att vi hittar en annan väg framåt, säger Amelie Winberg, presschef NCC, i en kommentar till beslutet.

ENLIGT GRYAB HAR samverkansentreprenaden inte blivit som förväntat. De hävdar även att utvärderingen visar att det är bäst att bryta samverkan med NCC nu, innan de större arbetena påbörjas. Planen är att dela upp entreprenaden i flera delar. Förhoppningen är att det ska ge en lägre totalkostnad för ägarkommunerna.

– När vi på nytt ska upphandla entreprenörer kan NCC var en möjlig part men vi ska dela upp entreprenaden i olika delar för att hålla ner totalkostnaden, säger Gryaabs vd Anna Lanne Davidson. Hittills är det mest projektplanering som har utförts. I nästa steg är det projekteringen som ska göras, medan själva byggarbetena kommer längre fram.

Infrakraft får uppdrag värt 752 miljoner

Infrakraft tilldelas uppdraget

Spårbytesentreprenad Näsberg–Harrträsk av Trafikverket. Entreprenaden, som är en del av Malmbanan, är värd cirka 752 miljoner kronor.

Trafikverket har tilldelat Infrakraft uppdraget Spårbytesentreprenad Näsberg–Harrträsk, ett omfattande projekt på Malmbanan i Norrbotten. Entreprenaden är värd cirka 752 miljoner kronor och omfattar förnyelse av spår, slipers, ballast och tillhörande anläggningsdelar på en av Sveriges mest betydelsefulla järnvägssträckor för godstrafik.

– Det är ett stort och viktigt projekt som befäster Infrakraft som en ledande aktör inom spårbyte på en sträckning som är mycket viktig för svensk infrastruktur. Att vi får förtroendet att byta spår på ytterligare en etapp på Malmbanan är vi mycket stolta över, säger Joel Skönvall, Divisionschef på Infrakraft.

ARBETET INNEFATTAR omfattande spårbyten, justering av kontaktledningsanläggning och ballastbyte, samt nödvändiga mark- och anläggningsarbeten längs sträckan mellan Näsberg och Harrträsk. Projektet är en utförandeentreprenad, där Infrakraft ansvarar

Upphandlingen:

för hela genomförandet enligt Trafikverkets tekniska krav och tidsplan.

– Vi drar igång så snart kontraktet är undertecknat med de förberedande arbetena. Spårbytet och ballastreningen utförs mellan vecka 20-40 år 2026, därefter är arbetet för denna entreprenad klart. Cirka 200 personer kommer att vara inblandade i projektet, säger Joel Skönvall.

Q Vilka är utmaningarna och hur tar ni er an dem?

– Den stora utmaningen i den här typen av projekt är att vi endast har möjlighet att arbeta 8 timmar varje natt, däremellan ska spåret vara trafikerbart och tågen kunna framföras. Det är närmare 100 resurser som utför arbetet varje natt; logistiken och flödet är helt avgörande för att vi ska kunna producera det antal spårmeter vi planerat varje skift.   Projektet ingår i Trafikverkets större satsning på att rusta upp Malmbanan för att säkerställa framtidens malm- och godstransporter mellan Luleå och Narvik.

– Vi ser fram emot ett nära samarbete med Trafikverket och att tillsammans bidra till utvecklingen av svensk infrastruktur i norr, avslutar Joel Skönvall.

ANNA SJÖSTRÖM

Q Sex anbudsansökningar kom in före sista ansökningsdag, den 2 juni: Eiffage Infra-Nordic, Nordic Railway Construction Group Sverige, GRK Sverige AB, Infrakraft Sverige, Nyab Mälardalen och Strukton Rail Aktiebolag.

Q Av dessa godkändes fyra som fick lämna anbud,: NRC, GRK, Infrakraft och Strukton Rail.

Q Av dessa fyra var det bara Infrakraft som hade lämnade anbud vid sista anbudsdag den 20 september.

Q Anbudssumman uppgick till 751 907 712 kronor.

KÄLLA: TRAFIKVERKET

– Vi har dialog med Gryaab och kommer att träffa dem inom kort. Vi är fortfarande i tidig förberedelsefas, så projektteamet kommer att samlas och diskutera vad som händer nu, fortsätter Amelie Winberg. Gryaab är ett kommunalt aktiebolag som ägs av kommunerna Ale, Bollebygd, Göteborg, Härryda,

Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille och som ansvarar för rening av kommunernas avloppsvatten. Den nya avloppsanläggningen byggs för att öka kapaciteten och uppnå hårdare miljökrav på rening. Byggarbetet beräknas vara klart 2036.

SAMUEL KARLSSON

Årets tuffaste konkursmånad

Oktober blev årets tuffaste månad för byggbranschen. Totalt ökade konkurserna i byggsektorn med 24 procent. Det är den största ökningen hittills i år.

Under oktober månad gick 1414 byggbolag i konkurs. En ökning med 24 procent mot månaden innan. Det är ett negativt trendbrott för byggsektorn som började redan i september. Fram till dess hade antalet konkurser minskat fyra månader i rad – det var då den bransch som minskat mest under året.

– Oktober markerar en tydlig vändning efter en lugnare sommar. Ökningen är oroande, särskilt eftersom den sker från redan historiskt höga nivåer. Samtidigt ser vi att uppgången framför allt drivs av bolag med mycket låg eller ingen omsättning. Bland mer etablerade företag med högre omsättning ligger konkurserna fortsatt på en stabil nivå, i linje med fjolåret, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

DET VAR INTE bara byggbranschen

som hade det tufft i oktober. Totalt gick 968 aktiebolag i konkurs. Det

Infranord får kontrakt värt en halv miljard

Q Trafikverket har tilldelat Infranord uppdraget att genomföra BEST-arbeten med fokus på kontaktledning och kanalisation/mark på sträckan mellan Alvesta och Älmhult. Anbudssumman uppgår till cirka 520 miljoner kronor.

Projektet kommer att pågå mellan 2026 och 2028 och är en fortsättning på entreprenaden Kontaktledningsupprustning AT-konvertering Älmhult-Hässleholm, som Infranord bedriver sedan 2022.

20,9 %

... har bygglovsavgifterna ökat med under perioden 2021 till 2024. Det visar rapporten Byggherrekostnadernas utveckling 2021-2024, från TMF.

– Kostnaderna har ökat lavinartat under de senaste åren. Det är svårt att komma till någon annan slutsats än att man tar betalt för att täcka andra utgifter som kommunen har, säger TMF:s bostadspolitiska expert Gustaf Edgren.

Bland de kostnader som ökat mest är det elnätsanslutningsavgifter som haft den största relativa ökningen under perioden – en ökning med 66,7 procent.

Byggdialog vinner vårdprojekt i Funäsdalen

kan jämföras med 828 samma månad förra året och 829 året dessförinnan. Det gör oktober till årets tuffaste konkursmånad. Listan med de 15 största byggkonkurserna toppas av LH Ventteknik med en total skuld på 101,4 miljoner kronor. En del av skulden består av ett krav på nära 8 miljoner kronor från Sernekes konkursbo.

SAMUEL KARLSSON

15 största byggkonkurserna

Q Bolag samt omsättning i mkr:

Q LH Ventteknik, 101,4

Q TJF Entreprenad, 68,3

Q Borr X Entreprenad, 29,3

Q Bengt & Mats 23,0

Q Varla Bleck och plåt, 19,7

Q Jälla Entreprenad, 16,0

Q Vedmag, 16,0

Q Greentech People, 15,3

Q Svensk processteknik, 14,6

Q Takringen Jönköping, 14,6

Q Power up Sweden, 11,8

Q Recap Energy Storage, 11

Q Mälarö färg och tapet, 9,1

Q HJ Kök och bad, 8,5

Q Lunds Golvmontage, 8,1 KÄLLA: CREDITSAFE

Q Byggdialog har utsetts till totalentreprenör för Region Jämtland Härjedalens satsning på framtidens vård i Funäsdalen. Projektet som har en budget på cirka 100 miljoner kronor genomförs i partnering.

Det nya Centrum för Vård i Funäsdalen ska samla primärvård, barnavårdscentral, mödravårdscentral, folktandvård och ambulanssjukvård i en gemensam, modern byggnad för att möta ökande vårdbehov i området.

Veidekke får nytt stort projekt i Malmö

Q Skandinaviens största outlet med fokus på mode byggs ut i Malmö. Veidekke får uppdraget vilket innebär att de nu fått beställda arbeten i projektet för cirka 530 miljoner kronor totalt.

I Veidekkes uppdrag ingår nybyggnation av en första del på 26 000 kvadratmeter av outletbyn, inklusive tillhörande gemensamma utrymmen, parkeringsytor, komplementbyggnader samt markarbeten. Projektet är i full produktion och håller överenskommen tidplan. Målet är att certifieras enligt Breeam Excellent, vilket återspeglar de högsta standarderna för hållbar design, konstruktion och driftseffektivitet.

Infranord tar hem ett stort kontrakt. FOTO: INFRANORD

Nytt centrum för vård i Funäsdalen beräknas stå klart årsskiftet 2027/2028. FOTO: BYGGDIALOG

Gryaab säger upp avtal med NCC.

BILD: GRYAAB

Dystra siffror i konkursstatistiken för oktober. BILD: CREDIT SAFE

HÄR ÄR FINALISTERNA

I ÅRETS BYGGCHEF

Juryn i Årets Byggchef har nu enats om sex kandidater till Årets Byggchef 2026. Intresset för att nominera har som vanligt varit stort, men sex byggchefer från olika delar av landet sticker ut och har kvalificerat sig som finalister. Detta är den 16:e gången i ordning som utmärkelsen Årets Byggchef arrangeras av Byggvärlden och Byggcheferna.

I år har juryn tittat extra på de nominerades ledarskap, lönsamheten för företaget, arbetsmiljön och det etiska agerandet. Priset delas ut i samarbete med Ledarstudion och Hubexo.

Adam Lindström Arbetschef, Peab Sverige

Q Grattis till en av finalplatserna i Årets Byggchef, hur känns det?

– Det känns otroligt hedrande och glädjande! Att bli uppmärksammad i en bransch där det finns så många skickliga chefer är stort. För mig är det också ett kvitto på att det vi gör i Skaraborg verkligen sticker ut. Inte bara i siffror utan i hur vi bygger kultur, engagemang och resultat tillsammans. Det är ett bevis på att långsiktighet, tydlighet och förändringsvilja ger effekt i tuffa tider.

Q Blev du förvånad?

– Ja, det blev jag absolut. Det finns som sagt många duktiga byggchefer runt om i landet och för mig är det första gången i en chefsroll. Samtidigt har vi gjort något väldigt unikt i Skaraborg. På kort tid har vi vänt en enhet som tidigare gick med stora förluster till att bli en välfungerande och lönsam verksamhet, mitt under rådande lågkonjunktur och bostadskris. Det är ett resultat av ett starkt lagarbete, ett tydligt ledarskap och en vilja

att förändra. Vi har vågat utmana gamla arbetssätt och hittat helt nya marknader.

Q Varför tror du att du är en av landets bästa byggchefer?

– Jag tror det framför allt handlar om ett modernt ledarskap där kultur, gemenskap och engagemang står i centrum. Jag lägger stor vikt vid att bygga en stark kultur där människor trivs, utvecklas och känner både ansvar och delaktighet. Jag har under resan tvingats ta vissa tuffa beslut men är övertygad om att det stärkt både mig själv och gruppen. När marknaden plötsligt förändras måste vi våga göra det också. Utöver det operativa arbetet tar jag gärna ansvar även för det lokala samhället. Genom olika projekt bidrar jag till social hållbarhet och arbetar aktivt för att säkra framtidens kompetensförsörjning inom byggbranschen i Skaraborg.

Q Vad gör dig till en bra ledare? – För mig handlar ledarskap framför allt om att vara prestigelös

Marie Vinghamre

2025

och lyhörd. Ingen kan lägga pusslet själv utan vi behöver varandras olikheter och vi behöver ständigt fråga för att förstå. Som person är jag både strukturerad och analytisk vilket gör att jag tar långsiktiga beslut som är noga övervägda. Med tre döttrar och en fru som också gör karriär tror jag dessutom jag är en förebild för ett modernt och hållbart ledarskap där jag varken för mig själv eller andra tillåter att karriären ska få ta plats av familjelivet. Att vara föräldraledig, vara hemma när barnen är sjuka och engagera sig i barnens aktiviteter är för mig en självklarhet som inte får vara ett hinder för att även kunna få lyckas på jobbet.

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef, nämn tre saker?

– Människorna – Ständig interaktion med kunder, medarbetare och andra partners är något jag trivs väldigt bra med. Den höga komplexiteten i ett byggprojekt – där affär, teknik och samarbete möts. Att se konkreta resultat av vårt arbete – vi

skapar värde för både människa och samhälle med det vi bygger.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Just nu arbetar jag med affärsplan och strategi för hur vi ska möta en kommande marknad utan lågkonjunktur och bostadskris. Det kräver nytänkande, anpassning och att vi fortsätter bygga vidare på de styrkor vi har i gruppen. Vi fokuserar på att vara relevanta, hållbara och attraktiva både som arbetsgivare och affärspartner.

Q Vad är hemligheten med att driva en framgångsrik byggprocess?

– Att attrahera de mest kompetenta medarbetarna och skapa en kultur där de trivs, utvecklas och

Adam Lindström

Q Ålder: 39 år

Q Företag: Peab Sverige AB

Q Roll: Arbetschef

vill prestera. Det handlar om att bygga lag, inte bara byggnader. När människor mår bra och känner sig sedda, då kommer också goda resultat. Det kräver tydliga mål, bra kommunikation och en ledning som vågar ta ansvar. Slutligen är det väldigt viktigt att man tillsammans firar framgångar och lär av motgångar.

Q Fritidsintresse: Ungdomsledare i flera av barnens aktiviteter, löpning, matlagning

Regionchef Buildings Management, Region Väst, Sweco

Q Grattis till en av finalplatserna i Årets Byggchef, hur känns det?

– Tack så mycket! Det känns både roligt och hedrande att ha blivit framröstad som en av finalisterna till Årets Byggchef 2025. Det är verkligen en ära att få erkännande för mitt arbete och engagemang inom byggbranschen.

Q Blev du förvånad?

– Ja, jag blev överraskad när jag fick beskedet. Jag har alltid strävat efter att göra mitt bästa och leda mina team med engagemang och professionalism, men att bli utvald som finalist är ett stort erkännande.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Jag har haft en passion och en driven arbetsstil under hela min karriär. Jag tror att det handlar om en kombination av erfarenheter och en vilja att utvecklas och förbättras. Min styrka ligger i förståelsen för både tekniska och mänskliga aspekten av byggpro -

jekt Jag strävar efter att vara en närvarande och stödjande chef, som lyssnar på mina medarbetares behov och utmanar dem för att hjälpa dem att nå sina mål. Jag tror på att teamets välmående skapar en positiv arbetsmiljö där alla kan bidra och prestera sitt bästa. Jag erbjuder ett tydligt och transparent ledarskap med öppna kommunikationskanaler och regelbundna diskussioner om framsteg och utmaningar. Jag efterfrågar och ger konstruktiv feedback och erkänner individuella prestationer, i syfte att skapa en miljö av tillit, uttalad förväntan och ett starkt samarbete inom teamen. Genom erfarenheter från ledarskap i olika sammanhang, typer av uppdrag och hela byggprocessens cykel har jag verktyg att navigera genom olika typer av utmaningar. Jag tror att framgång ligger i förmågan att vara lösningsorienterad, hitta kreati -

va lösningar och fatta effektiva beslut, särskilt med stöd av den snabba digitala utvecklingen i vår bransch.

Min nominering kan bero på min förmåga att kombinera ett starkt och tydligt ledarskap med en passion för att skapa hållbara och framgångsrika byggprojekt. Mina team har alltid varit i centrum för mitt arbete, och tillsammans tror jag att vi kan lyckats uppnå fantastiska resultat.

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef, nämn tre saker?

– 1. Samhällsviktiga byggprojekt: Möjligheten att få ta del i, påverka och utveckla byggprojekt som betyder något ur ett större samhällsperspektiv.

2. Ledarskap och teamarbete: Att leda och utveckla team av engagerade och kompetenta medarbetare, se dem utmanas och tillsammans nå mål, identifiera styrkor, och skapa en arbetsmiljö

där de kan trivas och prestera optimalt.

3. Utmaningar och problemlösning: Byggbranschens förändringar ger stimulerande och utvecklande möjligheter att lösa problem snabbt och effektivt.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Att rusta mina team för de utmaningar som våra fastighetskunder och hela byggbranschen står inför, i att erbjuda stabila, resilienta helhetslösningar. Genom att förstå våra kunders affär bygger vi relevanta erbjudande som också vi själva utvecklas i. En av mina uppgifter är att leda och utveckla möjligheterna i detta för våra team.

Marie Vinghamre

Q Ålder: 52 år

Q Företag: Sweco Sverige AB

Q Vad är hemligheten med att driva en framgångsrik byggprocess?

– Det finns många viktiga ingredienser i framgång, inte minst att nyttja de ingående teamens allra högsta potential och att låta alla medverkande känna att deras förmågor används och värdesätts. Men den allra viktigaste för att skilja bra processer från de allra bästa är kanske att ha roligt på jobbet. Det finns inget bättre gödningsmedel för framgång!

Q Roll: Regionchef Buildings Management, Region Väst

Q Fritidsintresse: Segling, skidåkning, rodd

Markus Bogga

Projektchef, Bjäre Entreprenad

Q Grattis till en av finalplatserna i Årets Byggchef, hur känns det?

– Tack! Det känns verkligen fantastiskt roligt att mitt arbete uppmärksammas.

– Jag har haft fjärilar i magen ända sedan jag fick beskedet, det gick verkligen upp för mig när referenser skulle samlas in. De jag kontaktade var så stöttande och hejade på mig, vilket både rörde mig och gjorde mig ännu mer stolt över det jag gör.

Q Blev du förvånad?

– Ja, verkligen! Jag kunde dessvärre inte svara när ni ringde, så jag fick ett sms om att jag var nominerad – och jag kunde inte annat än att fälla en tår när jag skulle berätta det för kollegorna jag satt med. Det var en väldigt speciell stund och en stark känsla av stolthet och tacksamhet.

Q Varför tror du att du är en av landets bästa byggchefer?

– Jag tror att det handlar om att jag alltid vill se möjligheter. För mig är det inte så viktigt hur man hamnade där man är, utan hur vi tar oss vidare och vad vi kan lära oss på vägen.

– Jag försöker alltid se varje individ i våra arbetslag – alla har något att bidra med. När man får människor att känna sig delaktiga och sedda, då händer det verkligen saker i projekten.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Jag tror att jag är en bra ledare eftersom jag involverar hela gruppen och ser till att alla får komma till tals. Jag försöker vara ödmjuk och skapa en trygg stämning där vi även kan prata lite privat ibland – det gör att alla slappnar av och att samarbetet blir naturligt.

Christian Jensen Avdelningschef Väst, Smidmek

Q Grattis till en av finalplatserna i Årets Byggchef, hur känns det?

– Tack! Det känns väldigt hedrande och jag fylls av energi och stolthet. Att bli nominerad på det här sättet är ett kvitto på att det arbete jag och mitt team lägger ner faktiskt gör skillnad. Det är ett erkännande för det engagemang, den kompetens och det samarbete som präglar vår vardag – och det känns väldigt kul att få uppmärksamhet för det.

Q Blev du förvånad?

– Ja, det blev jag verkligen. Byggbranschen är stor och komplex, och det finns många skickliga chefer och ledare runt om i landet.

– Att bli utvald som en av finalisterna är både överraskande och väldigt roligt. Det är ett bevis på att det går att kombinera affärsmässighet med ett starkt fokus på människor och projektkvalitet – och att det uppskattas.

Q Varför tror du att du är en av landets bästa byggchefer?

– Jag tror det handlar om att ha en helhetssyn – att kunna balansera affären, människorna och projektets mål. Jag arbetar aktivt med att skapa värde för kunden, både genom tekniska lösningar och genom att bygga starka relationer.

– Ett projekt är aldrig bara en leverans – det är ett samarbete. Med ett engagerat team där varje individ känner ansvar och stolthet, skapas

Årets jury

en kultur som genomsyrar hela processen. Det är då vi verkligen gör skillnad – både internt och för kunden.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Jag har arbetat i byggbranschen i cirka 20 år, varav de senaste åren i olika ledarroller. Den erfarenheten har gett mig en bred förståelse för både teknik, affär och människor – och en trygghet i att leda team genom komplexa projekt. Jag har ett starkt engagemang för mina medarbetares arbetsuppgifter och vardag. Jag är lyhörd för de olika moment som finns i projekten och försöker skapa en miljö där varje person känner ägandeskap och ansvar.

– Vi arbetar nära varandra i teamet och bidrar till varandras utveckling – både jag i min ledarroll och varje medarbetare i sin yrkesroll. Jag ser min roll som ledare inte bara som en styrande funktion, utan mer en ledare som involverar medarbetare i dialog för att komma fram till beslutsunderlag tillsammans.

– Jag lär mig också mycket av mitt team – deras perspektiv, erfarenheter och idéer hjälper mig att utvecklas som ledare. Det är ett ömsesidigt lärande som stärker både individen och gruppen. Vi arbetar prestigelöst och hjälper varandra när det behövs och har ett öppet klimat där varje individ ska känna sig trygg, sedd och uppskattad.

Q Peter Åhs: marknads- och affärsutvecklare, Byggfakta/Hubexo

Q Viktoria Edelman: advokat/partner, AG Advokat

Q Greger Gunnarsson: styrelseledamot i Byggcheferna och vd på Airteam

Q Elin Kebert: expert inom kompetensförsörjning, Byggföretagen

Q Klas Holmgren: chef för projekt och förädling, Fabege

När man trivs tillsammans går det också lättare att nå resultat, och det tycker jag är kärnan i ett gott ledarskap.

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef, nämn tre saker?

– För det första älskar jag att arbeta med människor – tillsammans kan man verkligen åstadkomma fantastiska saker. För det andra är det otroligt roligt att få skapa något som man år senare kan åka förbi och känna stolthet över. För det tredje uppskattar jag variationen i jobbet; ena dagen sitter man med projektering och nästa dag är man ute i produktionen och ser allt växa fram i verkligheten.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Just nu är vi bland annat i full gång med finplaneringen av ett större hus i Lund, med butiker i

botten och lägenheter ovanpå. På plan tre finns ett bjälklag fyllt med planteringar, orangeri och plattgångar – det blir verkligen en härlig miljö. Parallellt projekterar jag även bostäder i ett område i Ängelholm som heter Parkskolan, vilket känns extra roligt eftersom jag själv tog studenten där. Det är speciellt att stå på samma plats idag, fast iförd bygghjälm istället för studentmössa.

Q Vad är hemligheten med att driva en framgångsrik byggprocess? – Jag skulle säga att hemligheten är ödmjukhet, tydlighet och att ha

Markus Bogga

Q Ålder: 35 år

Q Företag: Bjäre Entreprenad

Q Roll: Projektchef

klara förväntningar på varandra. Får man in de delarna från projektering till slutbesiktning, då har man i mångt och mycket lagt grunden för en lyckad entreprenad.

Q Fritidsintresse: Umgås med familjen, laga mat och resa

Struktur är också en viktig del för mig. Jag har regelbundna avstämningar med för att fånga upp vad som saknas eller behöver justeras. Det gör att vi hela tiden tar vårt arbetssätt framåt och blir bättre tillsammans.

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef, nämn tre saker?

– Variationen – Byggbranschen är i ständig utveckling. Varje projekt har sina egna förutsättningar, vilket gör arbetet både utmanande och stimulerande.

– Relationerna – Att få arbeta med engagerade människor, både internt och externt, där vi utvecklar varandra och bygger långsiktiga samarbeten.

– Resultatet – Att se något konkret växa fram, att nå uppsatta mål och leverera ett projekt som både vi och kunden är nöjda med – då känner man glädje och stolthet.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Just nu är vi inne i en intensiv fas på avdelningen. Vi har två projekt i produktion: en processindustri och en arkivbyggnad. Efter årsskiftet startar ytterligare tre projekt – ett äldreboende, ett större projekt med simhall och bostäder, samt en förskola kombinerat med särskilt boende.

– Vi driver även flera Fas 1-projekt, där vi i bidrar med vår kompetens tidigt i projekten och tar beslut för projektens bästa. Ett av

Q Marcus Malmström: styrelseledamot i Byggcheferna och affärsområdeschef för VS på Climat 80

Q Anders Hinn: vice ordf i Byggcheferna och rådgivare på Magnacon

Fas 1 projekten är det ställda krav på återbrukat material i stomkonstruktionen. Det är både lärorikt och utvecklande att få vara med i den typen av hållbarhetsdrivna projekt.

–Parallellt arbetar vi med anbudshantering för flera intressanta projekt. Det är en spännande fas där vi i kalkylarbetet försöker hitta lösningar som skapar nytta för kunden – både tekniskt och ekonomiskt och hållbart.

– För att stärka vår verksamhet arbetar jag med olika utvecklingsområden, där målet är att hela tiden förbättra strukturer som stödjer tillväxt och höjer kvaliteten ännu mer. Det handlar om att skapa tydliga arbetssätt som gör det enklare för teamen och projekten att lyckas – och att hela tiden utveckla oss tillsammans.

–Jag har också förmånen att vara en del av bolagets ledningsgrupp, vilket jag tycker är både inspirerande och roligt. Det ger mig möjlighet att vara med och forma den strategiska riktningen framåt, och att bidra med perspektiv från vår operativa vardag. Jag drivs av

Christian Jensen

Q Ålder: 42

Q Företag: AB Smidmek Eslöv

Q Roll: Avdelningschef Väst

att få vara med och påverka helheten, från affärsutveckling till kultur och struktur.

Q Vad är hemligheten med att driva en framgångsrik byggprocess?

– Det handlar om tydlig kommunikation, rätt förberedelser och ett starkt lagarbete. Alla i projektet behöver ha en gemensam målbild och förstå sin roll i helheten.

– Vi arbetar proaktivt – identifierar risker tidigt, hittar lösningar tillsammans och bygger relationer som håller. Framgång skapas när vi arbetar med varandra, inte mot varandra. Det är då vi når resultat som både vi och kunden kan vara stolta över.

Q Fritidsintresse: Spelar gärna golf under sommaren. Höst, vinter och vår är det ishallen som gäller, supportande hockeyförälder med allt vad det innebär

Läs här om förra årets vinnare

Line Kjellsdotter Produktionschef, Zengun

Q Grattis till en av finalplatserna i Årets Byggchef, hur känns det?

– Det känns fantastiskt kul och spännande. Det värmer verkligen i hjärtat att veta att människor jag har jobbat med genom åren uppskattar det jag försöker åstadkomma i vardagen.

Q Blev du förvånad?

– Självklart! Det är ju inte var dag man blir uppmärksammad på detta sätt.

Q Varför tror du att du är en av landets bästa byggchefer?

– En av de finaste komplimanger jag fått genom åren är att jag har ett ”jäklar anamma” i mig. För mig betyder det att jag har ett starkt driv framåt och alltid kämpar hårt för att driva produktionen framåt och övervinna utmaningar.

Jag tror att min styrka ligger i att se och inkludera alla på arbetsplatsen.

Jag lägger stor vikt vid att hälsa på

och prata med alla som är en del av projektet, oavsett funktion. För mig handlar ledarskap om att skapa de bästa förutsättningarna för varje individ att trivas och prestera – när alla har en bra vardag, når vi också ett bättre slutresultat.

Q Vad gör dig till en bra ledare? – Som ledare försöker jag alltid vara ärlig och öppen — både med det jag kan och det jag inte kan — och att alltid hålla det jag lovar. Det kan handla om att återkomma med besked som behövs för att komma vidare, eller att våga erkänna när man inte har alla svar.

Jag tror också att jag uppskattas för att jag nästan alltid är glad och har lätt till skratt. Jag får ofta frågan varför jag alltid ser så glad ut, och svaret är enkelt: jag älskar mitt jobb. Det finns många anledningar att vara glad om dagarna, och jag tror att den glädjen smittar av sig.

Jag tycker om att sprida god stäm-

ning ute på bygget – det skapar energi och trivsel.

En annan egenskap som jag tror gör mig till en bra ledare är tydlighet. Jag vet vart jag vill och hur jag vill att vi tar oss dit. Det skapar trygghet hos människorna omkring mig.

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef, nämn tre saker?

– Alla människor man träffar, den dagliga problemlösningen samt att se hur ens bygge dag för dag rör sig framåt.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Just nu driver jag en del av produktionen på projektet Hästen 21 som är en nyproduktion placerad mitt i Stockholm. Projektet har pågått ett par år men jag kom hit efter semestern och driver den del av projektet som ska bli galleria samt installationsutrymmen. Projektets håller hög klass vad gäller kvalitet

Alexander Mellqvist Avdelningschef, Tuna entreprenad

Q Grattis till en av finalplatserna i Årets Byggchef – hur känns det?

– Tack, det känns både stort och väldigt hedrande. Jag ser nomineringen som ett kvitto på att det arbete jag och mina kollegor gör för våra medarbetare och kunder, varje dag. Det är ett lagarbete och jag känner en väldig stolthet över att få vara delaktig i vår gemensamma utveckling och samtidigt representera alla kompetenta medarbetare som bidrar till våra projekt och fina resultat.

Q Blev du förvånad?

– Ja, oerhört. I min vardag arbetar jag med att lösa utmaningar och samtidigt driva avdelningen och projekten framåt med fokus på medarbetarna och våra kunder. Jag går inte i tankarna att mitt sätt att vara och leda skiljer sig från någon annans.

– Att någon har reflekterat över helheten i det vi åstadkommer, inte bara resultaten utan också det vi som företag står för och dessutom tagit sig tid att nominera mig till Årets Byggchef, känns väldigt hedrande.

Q Varför tror du att du är en av landets bästa byggchefer?

– Jag har ett mycket starkt driv att utveckla och ständigt förbättra både projekt och vår organisation. Jag började min resa i byggbranschen som yrkesmedarbetare och fick där en grundläggande förståelse för produktionens vardag. Den erfarenheten har jag burit med mig in i rollerna som arbetsledare, platschef och projektchef och nu avdelningschef. Jag tror att min styrka är förmågan att kombinera produktionens verklighet med struktur, ekonomi och affärsmässighet. Jag ser till gruppens bästa och lägger mycket kraft på att skapa tydliga arbetsprocesser där våra medarbetare ska få rätt förutsättningar att kunna lyckas. När medarbetarna och projekten lyckas, då har jag lyckats som ledare.

Q Vad gör dig till en bra ledare? – Jag tror att mitt sätt att leda kännetecknas av tydlighet, tillit och ansvar. Jag tror på att vara närvarande, lyhörd och att skapa förutsättningar för medarbetarna att inom de ramar vi har, känna en trygghet

Tidigare pristagare Årets Byggchef

Q 2024: Johan Wallmark(AF Härnösand Byggreturer )

Q 2023: Angelica Starke (Sweco)

Q 2022: Carolina Detterfelt (JM Entreprenad)

Q 2021: Jack Len (Ramirent)

Q 2020: Liselott Bergkvist (Peab)

Q 2019: Jeanette Rohdin Körössy (JM)

Q 2018: Alexander Sandstedt (NCC Building)

Q 2017: Daniel Pettersson (Segermo Entreprenad/NRC Group)

Q 2016: Jens Andreasson (Svevia)

Q 2015: Eva Torberger (Skanska)

Q 2014: Henrik Bratt (Erlandsson Bygg)

Q 2013: Helena Söderberg (Züblin Scandinavia)

Q 2012: Sofia Edoff (NCC)

Q 2011: Magnus Rudén (AF Bygg)

Q 2010: Konstantin Spinos (Veidekke)

i att fatta egna beslut samtidigt som jag kan kliva in och stötta och ta beslut om så krävs för att visa vägen. Utveckling och lärande är väldigt viktigt för mig, både när det går bra och men också när vi ställs inför problem och utmaningar. I sådana lägen är det viktigt att stanna upp och att tillsammans analysera, för att dra lärdomar av och att fortsätta utvecklas tillsammans. Jag anser att ett bra ledarskap handlar om att bygga en kultur där medarbetarna vågar utmana sig själva, samarbeta och samtidigt kan känna stolthet över sitt arbete.

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef – nämn tre saker?

– Att se något konkret växa fram och veta att det kommer göra nytta i generationer framåt, allt från skolor och bostäder till reningsverk och broar.

– Att få möjligheten att arbeta i grupper där många olika kompetenser tillsammans skapar resultat som ingen klarar på egen hand.

– Att få driva förändring och påverka hur vi bygger smartare, mer hållbart med fortsatt utveckling,

vilket utmanar oss alla på plats att arbeta runt både toleranser och byggnormer.

Q Vad är hemligheten med att driva en framgångsrik byggprocess?

– Jag tror starkt på lagbygge – att hela laget på plats ska kunna arbeta effektivt framåt tillsammans. Under mina 15 år ute på byggen har jag samlat på mig många guldkorn till underentreprenörer och samarbetspartners och det som utmärker dem alla är deras förmåga att samarbeta.

– Samarbete är en unik egenskap och inte alltid självklar. I min roll handlar det mycket om att få

Line Kjellsdotter

Q Ålder: 36

Q Företag: Zengun AB

Q Roll: Produktionschef

människor att se förbi sitt eget uppdrag och tänka på hur små justeringar kan underlätta för nästa steg i processen.

– Jag tror också starkt på närvaro ute på arbetsplatsen in en roll som min, att verkligen vara ute där det händer och kunna både justera samt underlätta för alla som arbetar där ute genom att alltid vara närvarande.

Q Fritidsintresse: Familj, byggnation, bada

både för medarbetarna och samhället i stort.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Jag arbetar som avdelningschef för vår byggverksamhet med cirka 90 yrkesmedarbetare och närmare 40 tjänstemän. Mitt fokus ligger på att utveckla och strukturera våra arbetssätt från anbudsprocess till produktion och vidare till eftermarknad och förvaltning. Jag driver arbetet i tidiga skeden med anbud och anbudsstrategier för att vi ska välja rätt projekt och genomföra dem på ett bra sätt. Jag arbetar även med affärsutveckling och att etablera nya samarbeten som förhoppningsvis stärker oss på marknaden i en bransch som är under ständig förändring.

Q Vad är hemligheten med att driva en framgångsrik byggprocess?

Alexander Mellqvist

Q Ålder: 36 år

Q Företag: Tuna Entreprenad AB

Q Roll: Avdelningschef

– Nyckeln är att tidigt i processen våga vara tydlig, både i mål, ansvar och vad det gäller ekonomiska ramar. Jag tror på att framgång byggs genom samverkan, engagerade medarbetare och en kultur där alla tar ansvar för helheten. Jag tror också mycket på lärande och öppenhet, att vi använder vår erfarenhet för att ständigt bli bättre. När vi kombinerar struktur i vårt arbetssätt med lyhördhet för kunden och våra medarbetare, prestigelöshet inför varandra och en stark vilja att lyckas tillsammans, då får vi projekt som håller vad de lovar.

Q Fritidsintresse: Barnens idrott och skidåkning med familjen

Fjolårets vinnare av Årets Byggchef Johan Wallmark.

SOM EN HELT VANLIG D-MAX. FAST ELDRIVEN.

Isuzu D-Max BEV Extended Cab fr. 659.900 kr, Double Cab fr. 669.900 kr. Angivna priser är exkl. moms.

Energiförbrukning vid blandad körning 25,5 kWh/100 km. Räckvidd upp till 263 km (WLTP). Snabbladdning DC 20–80 % 1 tim. Bilen på bilden är extrautrustad.

FYRHJULSDRIFT – 3,5 TON DRAG VIKT – 1 TON LASTVIKT isuzusverige.se

”Sverige hamnar på efterkälken”

Det finns mer att önska från politiken i Sverige för att lyckas med basindustrins klimatomställning. Det menar Heidelberg Materials svenska vd, Carin Comstedt Webb.

– Vi upplever att andra länder lyckas bättre med att fördela den finansiella risken och skapa en marknad som motiverar investeringarna som krävs, säger hon.

Det är snart ett år sedan Carin Comstedt Webb tillträdde som ny vd för Heidelberg Materials Betong i Sverige. Den första tiden på posten har varit utmanande. Inte minst när det gäller konjunkturläget.

Under Byggmaterialdagen i Älvsjö efterlyste hon en mer aktiv politik för att driva omställningen framåt. Hon menar att Sverige hamnat på efterkälken jämfört med Norge och Storbritannien där Heidelberg Materials satsar på koldioxidinfångning med CCS-anläggningar.

Q Hur har din första tid som vd varit?

– Det har varit en fantastisk tid. Vi står i en utmanande tid för branschen där vi behöver anpassa oss till den lågkonjunktur vi befinner oss i men också bygga en verksamhet som är stark för framtiden. Vi ser positiva signaler i marknaden när vi blickar in i 2026 och ser hoppfullt på framtiden. Vi vet att det underliggande behovet för alla våra byggmaterial som cement, betong och ballastprodukter finns där. Nu handlar det om att vi måste få till

de poliska och konjunkturmässiga förändringarna som behövs för att driva marknaden.

Q Vilka förbättringar skulle du vilja se på den svenska marknaden om du jämför med andra länder där ni är verksamma?

– Om vi pratar om omställningen som vi vill uppnå med en fullt ut omställd basindustrin så vi kan bygga utan ett klimatfotavtryck så ser vi att andra länder lyckas bättre. I exempelvis Norge och Storbritannien där vi lyckas investera i tung industriomställning med våra CCSprojekt. Det är ett resultat av att vi har haft en väldigt målmedveten politik knutet till de investeringarna. Där har vi hittat ett sätt att dela på den finansiella risken. Men också andra aspekter i själva genomförandet som är mer praktiska. Där både offentliga aktörer och vi i näringslivet behöver gå hand i hand för att lyckas. En annan viktig del är att stimulera marknaden framgent. Här behöver vi också skynda på i Sverige.

Q Vilka konkreta åtgärder skulle du vilja se?

– Vi behöver se en mycket mer offensiv offentlig upphandling. Vi måst våga ha mer utav innovationsupphandlingar med större morötter för att verkligen driva affären i värdekedjan. Vi ser gärna att Trafikverket men också våra kommuner och andra aktörer som vill bygga kliver fram än mer. Då kommer näringslivet per automatik att accelerera.

Q Vill ni se krav på klimatmål och minskade koldioxidutsläpp i upphandlingarna?

– Vi behöver ha ett baskrav men vi behöver också ha morötter för de stora kliven som basindustrin står inför. Ställer vi om cementproduktionen på Gotland så står den för fyra procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Vilket innebär att man ungefär direkt halverar fotavtrycket i den byggda miljön. Men idag finns det inte en utvecklad affär. Vi ser vissa pilotprojekt men vi ser det inte på bredden.

Q Var står ni nu i er utveckling av CCS-anläggningarna?

– Vi på Heidelberg Materials har bestämt oss för att ställa om. Och vi har nu fått igång och driftsatt cementfabriken i Norge. Produkterna kommer ut därifrån vilket möjliggör att man kan bygga med ett nära noll fotavtryck. Vi har för bara några veckor sedan tagit ett investeringsbeslut för vår anläggning nummer två i Storbritannien. Det finns flera projekt som vi har på gång som är ganska mogna. Sliteprojektet är ett av våra största projekt i koncernen. Det är otroligt viktigt för oss men också för att klara den svenska omställningen. Vi jobbar med full intensitet för att lyckas med omställningen. Men i Sverige behöver vi förutsättningarna för att investera.

Q Har Norge och Storbritannien varit bättre på att skapa förutsättningar för era satsningar?

– Ja, det kan man ju konstatera ef-

Rustar för ökad beredskap

Vi behöver rusta Sverige efter Nato-medlemskapet och för att klara ett eventuellt krig. Enligt Jan Kinnander, utvecklingschef på Fortifikationsverket, är byggmaterialen en helt avgörande faktor för vår beredskap. – Vi måste bygga snabbt men har vi inte tillgång till byggmaterial kan vi inte bygga det som behövs, konstaterar han.

Tiderna förändras och omvärldsläget har tvingat fram en fullständig kovändning för satsningar på försvaret och beredskapen i händelse av krig. Sedan mitten av 1990-talet har investeringarna för Fortifikationsverket legat på ungefär en miljard om året fram till 2022 och den ryska invasionen av Ukraina. Därefter har anslagen vuxit år från år. Den senaste prognosen pekar på investeringar på 31 miljarder 2028 och 41 miljarder 2030. Enligt Jan Kinnander, utvecklingschef på Fortifikationsverket, handlar det om en stor bredd på investeringarna. – Vi jobbar inte bara mot Försvarsmakten. De här investeringarna gäller all vår verksamhet. Det ingår även förvärv och renoveringar av befintliga objekt. Även civila behov ökar. Det visar erfarenheterna från Ukraina. Vi behöver stärka skyddet för ledningsplatser, datahallar, järnvägar och sjukhus. Området är brett, säger han.

FRÅGAN OM SVERIGES beredskap i händelse av krig diskuterades under Byggmaterialdagen i Älvsjö. Där lyftes Finland fram som ett exempel med en fungerade beredskapssektor för byggmaterial. De har ett system på nationell, regional och kommunal nivå med utarbetade rutin för vad som får byggas och vem som får bygga i händelse av krig. Syftet är att hushålla med de byggmaterialet och rikta resurserna mot de områ-

den där de behövs mest. I praktiken avskaffades beredskapssektorn i Sverige i början på 2000-talet men nu behöver vi bygga upp den igen. – Det kommer inte se ut som i Finland men det finns lärdomar som vi kan dra av deras erfarenheter. Vi kommer inte gå tillbaka till den organisation som var tidigare utan det blir en större utsträckning ett samarbete med privata aktörer, säger Jam Kinnander.

FÖR ATT BEREDSKAPEN med byggmaterial ska fungera i händelse av krig behöver den även vara verksam i fredstid. Det är svårt att starta sågverk och bergtäkter när bomberna faller. Under seminariet på Byggmaterialdagen lyfte representanter från Skogsindustrierna och Sveriges Bergmaterialindustrier fram utmaningarna med att möta behoven både i fredstid och om det blir krig. Mårten Sohlman, vd för SBMI, underströk behovet av lokala aktörer.

– För ett antal år sedan hade vi 5000 bergtäkter i Sverige. Idag är det nere på närmare 1000. Det räcker med att det är ett skyfall i Västernorrland för att man ska se hur

tersom vi har lyckats att både bygga, etablera och driftsätta i Norge. Och vi har fått fram ett investeringsbeslut i Storbritannien.

Q Går politiken in med mer finansieringsstöd där för att dela på risken?

sårbara vi är. Där behövdes det bergmassor för att laga vägar och järnvägar som skadats av översvämningarna. Och man behövde det snabbt. För att det ska fungera måste det finnas bergtäkter lokalt. Det är önskvärt att vi bland annat ser över tillståndsprocesserna för att det ska vara möjligt med en fungerade verksamhet i hela landet, säger han.

BEHOVET AV BYGGMATERIAL och engagemang från byggbranschen aktörer kan komma att öka ännu mer med anledning av Nato-inträdet, enligt Jan Kinnander. – Den kritiska faktorn just nu är tiden. Vi måste bygga snabbt och det innebär att vi behöver hitta standardiserade lösningar. Vi behöver typbyggnader som går att producera och hitta samarbetsformer med entreprenörer för att kunna hålla den här takten. Vad gäller investeringarna som kommer med Nato-medlemskapet så har vi bara sett början på det. Den första beställningen har vi fått nu. Men vi vet att det kommer mer, säger han.

Q Saknar ni en långsiktighet över olika regeringars mandatperioder? Gör man det bättre i andra länder?

– Inget är utan lite hack i kurvan men i allt väsentligt är det precis det man har lyckats med i Norge och Storbritannien. Man lyckas hålla i en långsiktig strategi i industripolitiken för industriomställningen över mandatperioder. Så det inte blir så mycket bromsa, gasa hela tiden utan man kan jobba systematiskt med projektet och kapitalet, säger hon

– Ja, man bestämmer sig och går in och delar den finansiella risken. Men man tar också ett delansvar för genomförandet. Vi gör inte det här själva. Utan vi verkar i ett ekosystem med aktörer. Kommunala, regionala och staten men också olika aktörer i det privata näringslivet. Då behöver man ha en tilltro till en tidslinje när man investerar. Här finns det en del att förbättra i Sverige så vi lyckas att attrahera kapitalet hit.

Politiska stridslinjer inför valet

Temperaturen höjs i den politiska debatten inför valet nästa år. Skiljelinjen mellan fokus på eget ägande och reformarbete på ena sidan blockgränsen och mer aktivt stöd och styrning från staten på den andra blir allt tydligare.

Orosmolnen hoppar sig på byggbranschen himmel. En långdragen lågkonjunktur hotar att bita sig fast och konkursstatistiken för oktober pekade på ett negativt trendbrott. Men frågan är om det räcker för att bostadspolitiken och byggandet ska få någon plats i debatten inför valåret nästa år. En paneldebatt mellan flera av de politiska partiernas talespersoner på Byggmaterialdagen pekade ut skiljelinjerna mellan de båda blocken.

– Vi vill att det ska bli möjligt att äga sitt eget boende. Allt fler vill bo i villa och småhus men som det ser ut i dag sätter regelverket käppar i hjulen. En detaljplan måste inte bli perfekt. Vi måste komma till en nivå som är tillräckligt bra för att inte fastna i allt för utdragna processer. Den här regeringen har redan gjort ett omfattande arbete för att minska regelkrånglet för att få fart på byggandet. Men det finns mer att göra, säger David Josefsson, Moderaterna.

Han får medhåll från Kristdemokraternas representant Larry Söder.

– Varje månad som de tillståndsprocesserna tar kostar pengar för den enskilde. Vi behöver se över rutinerna ute i kommunerna och stoppa utredningshysterin, säger han

Från den andra sidan av blockgränsen efterlyser man ett mer aktivt stöd från staten för att stimulera byggandet.

– Vi menar att staten behöver bli mer styrande. Det finns kommuner idag som vägrar att delta i bostadsbyggandet. Här kan man ställa satsningar på exempelvis infrastruktur mot motkrav på bostadsplanering. Det behövs även riktade stimulanser.  Den måste bli ekonomiskt intressant att bygga bostäder. Det handlar inte bara om krångligt regelverk. Vi hade samma regelverk 2023 och då byggdes 70 000 bostäder, säger Markus Kallifatides, Socialdemokraternas politiska talesperson.

Miljöpartiet lyfter fram en rad åtgärder för att minsk klimatpåverkan från byggbranschen.

– Vi måste klimatanpassa byggandet för att framtidssäkra boendet. Till exempel med ett investeringsstöd som premierar den gröna omställningen, säger Amanda Palmstierna, Miljöpartiet.

Återstår att se om det blåser upp till storm i bostadspolitiken eller om det bara blir en stilla bris?

SAMUEL KARLSSON

Carin Comstedt Webb, vd för Heidelberg Materials Betong i Sverige, vill se mer initiativ från staten för att underlätta klimatomställningen i byggbranschen.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

SAMUEL KARLSSON

Jan Kinnander, utvecklingschef Fortifikationsverket. FOTO: SAMUEL KARLSSON

SAMUEL KARLSSON

Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S), Larry Söder (KD) och David Josefsson (M). FOTO: SAMUEL KARLSSON

MAGNUS PERSSON

Ї Titel: Vd för Skanska Sverige.

Ї Utbildning: Civilingenjör Väg och vattenbyggnad och en MBA.

Ї Ålder: 53 år.

Ї Bor: Villa i Bjärred, veckopendlar till Stockholm.

Ї Familj: Fru och två barn.

Ї Gör helst en ledig dag: Umgås med familjen. Har ett nytt sommarställe som de har byggt på Bjärrehalvön.

Ї Senast lästa bok: Läser helst deckare. Senast av Jo Nesboe. Det är avkopplande.

Ї Senaste lyssnade låt: Hymn for the weekend, Coldplay.

Ї Senaste resa: Sankt Anton. Skidresa med dottern i våras.

Gillar att åka skidor.

Ї Kuriosa: Gillar att snickra och fixa med sommarstället även om han inte anser sig vara jättehändig.

HAN KRYDDAR SKANSKAS GRYTA

Magnus Persson, vd för Skanska Sverige, vill vara tillgänglig för medarbetarna.

Han har varit Skanska trogen under hela sitt yrkesverksamma liv och är nu vd för den svenska verksamheten.

Men det var nära att Magnus Persson hade blivit kock i stället för vd i byggbranschen.

– Jag gillar fortfarande att laga mat, säger han.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Vi träffas i foajén till Skanskas huvudkontor i Stadshagen i Stockholm. På vägen till konferensrummet, där vi ska genomföra intervjun, stannar vi vid kaffeautomaten. Här passar Magnus Persson på att småprata lite med en snickare som precis ska vara med i en anställningsintervju. Han önskar henne lycka till och mötet vid kaffeautomaten känns som ett talande exempel för Magnus ledarskap.

– Jag vill vara öppen och tillgänglig och kunna vara närvarande för medarbetarnas funderingar. Det är en del i mitt ledarskap. Om medarbetarna ska kunna prestera max ska de känna att det är en inkluderande miljö, säger han.

SKANSKA HAR NÄRMARE 7 000 medarbetare i Sverige och täcker hela landet. Verksamheten spänner över hela samhällsbyggnadssektorn.

– Jag tycker det är rätt häftigt att se vilken viktig roll vi kan spela i samhällsutvecklingen. Vi kan vara med och styra mot ett hållbarare samhälle i alla aspekter. Vi kan vara med och bygga ett starkare Sverige, säger Magnus Persson.

Man brukar tala om långvägare i byggbranschen och Magnus Persson är ett talande exempel på någon som varit trogen samma bolag under en längre tid. Han fick sin första anställning på Skanska i april 1998 och har därefter haft en rad olika befattningar inom bolaget. Han har hunnit vara med om både högkonjunkturer och tuffare tider. Magnus Persson menar att de senaste årens nedgång i byggandet inte ska ses som någon byggkris. – Det här är inte som tidigt 1990-tal när det var tvärstopp i byggandet men däremot har vi en utdragen lågkonjunktur. Det är ett tuffare läge och jag önskar att vi skulle sätta bättre fart men det är inte en byggkris. Det finns en underliggande efterfrågan på det vi levererar. Samhället behöver byggas och vi kan inte stå stilla, säger han.

Men även om han inte ser någon byggkris har han noterat att det skett en förändring i hur branschen utvecklas över tid. Det oroliga omvärldsläget får en mer direkt påverkan än tidigare, menar han.

– Min uppfattning har tidigare varit att branschen är cyklisk. Men nu följer det inte längre samma mönster. Omvärlden är mer föränderlig nu än tidigare och stora händelser är mer normalt. Vi har ett krig i Europa som påverkar enormt mycket. Det är mycket geopolitiska händelser som påverkar vår bransch och det har blivit svårare att förutse utvecklingen framåt i tiden, säger han.

Q Vilka segment har gått bättre för er under lågkonjunkturen?

– Vi har en bred verksamhet och det är en av våra styrkor. Olika delar växeldrar. Just nu ser vi en tillväxt inom transportinfrastruktur, energitransformation och försvarsinfrastruktur.  Men den volymen som bostadsbyggandet stod för fram till 2022 tas inte igen av övriga sektorer. Det är fortfarande ett stort tapp.

Q Hade du önskat mer åtgärder från regeringen för att få fart på bostadsbyggandet?

– Jag tror att man hade ett för stort fokus på att bekämpa inflationen med höga räntehöjningar och en stram finanspolitik. Och den åtstramningen pågick för länge. När man såg att inflationen var på väg neråt tror jag det hade varit lämpligt att släppa på åtstramningarna för att få fler investeringar. Lågkonjunkturen har blivit onödigt utdragen. Det behövs smidigare processer med kortare ledtider och åtgärder som underlättar för människor. Vi skulle till exempel vilja se att förslaget om slopat skärpt amorteringskvrav och höjt bolånetak genomförs. Vi skulle också vilja se en flyttbonus till den som köper en bostad byggd med låg klimatpåverkan.

Q Klimatmålen för Skanska är högt ställda med en halvering av utsläppen till 2030 och netto noll koldioxidutsläpp i värdekedjan till 2045, hur ser processen ut?

– Det går framåt men 2030 närmar sig med stormsteg. Vi måste kavla upp ärmarna och se till att vi gör de framsteg som vi bestämt oss för att göra. Nu har vi ett extra fokus på resurseffektivitet och försöker se till att vi minskar vår påverkan genom att använda våra resurser på bästa sätt och jobba mer med cirkularitet.

Q Är det svårare att prioritera klimatfrågorna i lågkonjunktur?

– Det är utmanande att få gehör. Men vissa åtgärder innebär också minskade kostnader som till exempel resurseffektivitet. Jobbar vi smartare med resurserna blir

Vi måste kavla upp ärmarna och se till att vi gör de framsteg som vi bestämt oss för att göra

det också billigare. Men sedan finns det andra områden som att elektrifiera våra gula maskiner till exempel som initialt har en högre kostnad och det kan vara svårare att genomföra i en lågkonjunktur.

Q Du har bland annat varit vd för Skanska i Polen. Har du haft nytta av det i din nuvarande roll som vd för verksamheten i Sverige?

– Vi var i en turbulent situation i Polen och var tvungna att tänka om och se över strategin och organisationen. Det var en värdefull erfarenhet att få med sig. Man lär sig något av alla situationer och individer man möter.

Q Hur vill du vara som ledare?

– Jag tror att det är viktigt att våga visa vägen med en öppenhet och lyhördhet. Det är viktigt att kunna se alla medarbetare och skapa en trygg miljö. Jag är som bäst när jag är i en trygg miljö för då vågar jag att agera. Skapar vi det för alla medarbetare skapas en miljö där alla kan bidra maximalt.

Q Hur närvarande är du ute på projekten?

– Jag försöker komma ut ett par gånger i månaden på olika projekt. Det är inspirerande att se hur vi hittar nya lösningar för exempelvis biologisk mångfald. Vi skapar till exempel förutsättningar så att fladdermössen kan vara kvar i sina naturliga miljöer. Andra projekt testar nya produkter inom betongen. Sedan har vi alla spännande pilotprojekt runt om i landet. Det är enorma drivkrafter i dem. Det är jättespännande.

Q Ökar ni andelen egna yrkesarbetare?

– Ja, vi jobbar med att öka andelen egna yrkesarbetare och det är drivet av flera orsaker. Det kommer långsiktigt bli en brist på arbetskraft i Sverige. När kriget i Ukraina tar slut kommer det krävas stora resurser och mycket personal till återuppbyggnaden. Vi behöver säkra att vi har resurser långsiktigt.

Q Är det sant att du drömde om att bli kock?

– Ja, det gjorde jag i unga år. Min mamma hade hand om personalen på en restaurang och jag hängde mycket i köket med kocken. Jag tyckte det var spännande att se hur dynamisk miljö det var. Man var tvungen att jobba i team för att lyckas. Man firade när man lyckades. Jag tyckte det var spännande att jobba i team och det har jag tagit med mig in i byggbranschen.

Q Gillar du att laga mat?

– Absolut. Men det är inte alltid jag hinner hem och kan fixa middagen till familjen. Jag försöker göra det så ofta som möjligt.

FOTO: SKANSKA

För varje viktigt ögonblick finns en dörr med ett syfte.

Du kanske inte tänker på dem alla gånger. Men dörrarna är alltid med, mitt emellan livets avgörande stunder. Som det där ögonblicket då man helt plötsligt vet exakt vad man ska bli när man blir stor. Det är för sådana tillfällen vi skapar våra dörrar.

Ta våra trädörrar till exempel. De är det perfekta valet för idrottsanläggningar, klassrum, hotell och andra ställen där man behöver stänga om sig och få lugn och ro. De skyddar även mot både brand och brandgaser. Ett säkert val.

Läs mer på daloc.se

Varenda en av våra dörrar har ett tydligt syfte och så har det varit sedan vi tillverkade vår första dörr 1942. Att skapa trygghet och trivsel – att rädda liv. På samma sätt har vårt företag ett viktigt syfte. Att hjälpa dig lyckas med dina projekt från början till slut.

I Sverige sker det ungefär 1,5 miljoner flyttar varje år, enligt Prognoscentret.

FOTO: GETTY IMAGES

Så ser flyttströmmarna ut i Sverige

Magnus Olsson är analytiker på Prognoscentret med ansvar för bland annat bostadsanalyser. Frågan är hur flyttströmmarna i Sverige ser ut och vad han kan säga om hur det ser ut i olika delar av landet.

Vad kan du säga om flyttströmmar och flyttbeteenden generellt?

– I Sverige sker det ungefär 1,5 miljoner flyttar varje år, och de allra flesta är förhållandevis korta. En tredjedel av alla flyttar sker inom samma bostadsområde, två tredjedelar inom samma kommun och hela 84 procent inom samma län. Det innebär att de flesta flyttar handlar om att människor byter bostad i sin närmiljö snarare än att flytta till en ny region eller ett nytt län.

Q I vilka delar av landet sker flest respektive minst flyttar?

– Om vi ser till var det flyttas mest i landet toppas listan av typiska studentområden. Dit hör bland annat Rackarberget i Uppsala, campusområdet vid Karolinska Institutet i Flemingsberg och studentområdet vid Linnéuniversitetet i Växjö. I dessa områden flyttar människor mer än fyra gånger så ofta som genomsnittet för Sverige, vilket speglar den höga omsättningen på studentbostäder.

När det gäller områden med få flyttar finns däremot inget lika tydligt mönster. De tre områden som har lägst flyttfrekvens är ett glesbygdsområde i Årjäng, ett villaområde i Lidköping och ett område i Botkyrka där hyresrätter dominerar.

Q Det pratas en del om att bostadssituationen utgör ett hinder för företagen att rekrytera rätt kompetens. Är det något som också märks i kartverktyget?

– Ja, det är ett tydligt problem i många tillväxtregioner. Om vi till exempel tittar på Stockholm ser vi att befolkningen visserligen har ökat med 2,2 procent de senaste fem åren (jämfört med 2,5 procent i riket), men samtidigt är flyttnettot negativt. Det inrikes flyttnettot uppgår till –38 650 personer, vilket innebär att fler flyttar ut än in – även om många av dem flyttar till närliggande kommuner som Huddinge, Solna och Nacka.

– Bostadsbyggandet ligger dessutom på historiskt låga nivåer. Under de senaste två åren har mindre än hälften så många bostäder säljstartats i Stockholm jämfört med perioden innan, och antalet påbörjade bostäder är det lägsta sedan 2012. Samtidigt har bostadspriserna stigit med cirka 6 procent de senaste två åren, medan köpkraften (ekonomisk standard) minskat med unge-

fär 4 procent. Det gör att tröskeln för att ta sig in på bostadsmarknaden – särskilt för unga vuxna och andra som ännu inte äger sin bostad – är högre än på länge.  Sammantaget bekräftar alla nyckeltal bilden av en ansträngd bostadsmarknad, och Stockholm är bara ett exempel. Liknande utmaningar syns i de flesta svenska tillväxtregioner.

Q Var i landet finns den största andelen nyproduktion av bostäder?

– Om vi tittar på kommunnivå har Knivsta länge varit ett tydligt tillväxtområde – och ligger också i topp när det gäller nyproduktion. Hela 19

procent av bostäderna i kommunen är byggda 2019 eller senare. Därefter följer Nykvarn, Järfälla och Haninge, som också har haft en stark byggtakt under senare år. På femte plats hittar vi Boden, där den snabba industriexpansionen och de stora företagsinvesteringarna kopplade till den gröna omställningen driver på bostadsbyggandet.

– I andra änden av listan ligger Hällefors, Malå och Vansbro, där andelen nybyggnation är mindre än 0,1 procent – alltså i princip oförändrad bostadsstock sedan flera år tillbaka.

MAGNUS OLSSON ANALYTIKER PÅ PROGNOSCENTRET

Tre frågor till Magnus Olsson

Berätta lite om Prognoscentret – vad gör ni?

Ny tjänst

Q I november lanserar Prognoscentret en helt ny karttjänst som hjälper dig analysera flyttströmmar och demografisk data i hela Sverige samt i landets alla 6000 DESO-områden.

Q Karttjänsten riktar sig till bostadsutvecklare, kommuner, mäklare samt andra aktörer som behöver veta hur kundunderlaget ser ut i ett visst geografiskt område.

– Vi är ett oberoende marknadsanalysföretag som arbetar med undersökningar och analyser – främst inom bygg och fastighetsbranschen i Norden. Vi tar fram allt från prognoser för bygg- och anläggningsmarknaden till bostadsprojektanalyser och kundnöjdhetsundersökningar. Syftet är att ge våra kunder insikter som hjälper dem fatta bättre beslut i sina projekt och investeringar.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

– Det jag uppskattar mest är att ingen dag är den andra lik. Jag arbetar mycket med att utveckla innehållet i våra kartverktyg, men också med analyser och kundpresentationer – framför allt inom områden som bostadsprojekt, kundnöjdhet och varumärkesutveckling. Vilken insikt om flyttar och befolkning har överraskat dig under de år du arbetat på Prognoscentret?

– Det som överraskade mig mest var trendbrottet som kom i samband med Covidpandemin. Under den perioden förändrades människors preferenser tydligt, vilket också syntes i flyttströmmarna. Många mindre kommuner som tidigare haft negativt flyttnetto fick plötsligt ett par år med ökad inflyttning – en tillfällig men tydlig effekt av pandemin.

VÄLKOMMEN TILL BYGGVÄRLDEN +PLUS

MEDLEM I BYGGCHEFERNA?

Grattis – Nu ingår Byggvärlden +Plus i ditt medlemskap!

Som en del av ditt medlemskap får du nu full tillgång till allt digitalt innehåll.

De senaste nyheterna väntar på dig!

Med Byggvärlden +Plus ingår:

✓ Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

✓ Senaste branschnyheterna

✓ Aktuella reportage och intervjuer

✓ Fördjupande analyser och rankinglistor

✓ Statistik från hela byggbranschen

✓ Tillgång till e-tidningen

✓ Nyhetsbrev

Kom igång här:

www.byggvarlden.se/byggcheferna

Vem ansvarar för återbrukat material?

I dag ser vi en tydlig trend där byggherrar och entreprenörer intresserar sig för att integrera cirkulära principer i både nyproduktion och ombyggnationer. Återbruk – det vill säga att produkter återanvänds för sitt ursprungliga ändamål – spelar en central roll. Trots ett växande intresse är cirkulärt byggande fortfarande långt ifrån standardiserat och återbruk sker fortsatt i begränsad omfattning. Marknaden för återbrukade byggprodukter bedöms fortfarande vara omogen och det finns många rättsliga aspekter kring återbruk som kan leda till oklarheter. För att skala upp det cirkulära byggandet krävs inte bara gemensamma spelregler, återbruksstationer och affärsmodeller som gynnar återbruk och cirkulära flöden, utan även tydliga avtalsrättsliga ramverk. I det följande berör vi vissa utmaningar kring garantitider och ansvarsfördelningen vid återbruk i entreprenad – ett område som kräver särskild uppmärksamhet från juridisk synpunkt.

ANSVAR FÖR MATERIALET

En vanlig fråga som uppkommer avseende återbrukat material är garantifrågor och ansvarsfördelning för fel. Vid totalentreprenad enligt ABT 06 ska entreprenören uppfylla de funktioner som beställaren föreskrivit, men ansvaret kan övergå till ett utförandeansvar i de delar beställaren föreskrivit en viss teknisk lösning där ett återbrukat material utgör del av den föreskrivna lösningen. Vem som har föreskrivit eller tillhandahållit det återbrukade materialet kan alltså ha avgörande bety-

delse för omfattningen av felansvaret.

Vidare kan totalentreprenörens ansvar även påverkas om beställaren tillhandahållit undersökningsmaterial (exempelvis provning avseende materialets beständighet) eller uppgifter avseende ett material som ska återbrukas. Om entreprenören i sitt utförande utgår från vad byggherren föreskrivit, föreligger som regel inget fel som entreprenören svarar för även om materialet skulle fallera. Det kan dock förekomma gränsdragningsproblem och juridiska gråzoner avseende uppgiftens betydelse.

Eftersom totalentreprenörens funktionsansvar kvarstår i övriga delar av entreprenaden måste denne anpassa sina lösningar till vad beställaren föreskrivit, och alltså projektera och utföra sådana lösningar på ett erforderligt sätt. Entreprenörens arbeten ska utföras fackmässigt vilket i vissa fall innefattar att inhämta ytterligare uppgifter eller preciseringar från beställaren. Dessutom ansvarar entreprenören för att författningar följs i den utsträckning de berör dennes åtagande. Detta innefattar såväl miljöbalken och kemikalielagstiftning som andra författningar som kan ha betydelse för det återbrukade materialets användning. Om beställaren har tillhandahållit uppgifter som anger materialets överensstämmelse med författningar kan entreprenören som regel utgå från att det stämmer. Även här finns dock tolkningsutrymme som kan leda till meningsskiljaktigheter. Vilken ansvarsfördelning som ska gälla för återbrukat material kräver av ovan redogjorda anledningar extra eftertanke vid

upphandling och avtalsskrivning. Dock kan gränsdragningen mellan vad som utgör tillräckliga föreskrifter och inte vara svår att göra.

GARANTIFÄLLAN

Enligt ABT 06 gäller som huvudregel 5 års garanti. Om beställaren föreskriver särskilt material med specifik sammansättning eller egenskaper är dock garantitiden för sådant material endast 2 år. Samma sak kan gälla även förlikvärdigt material, om entreprenören har en avtalsenlig rätt att välja sådant, beroende på hur föreskriften är formulerad. Byggnadsdelar som oftare kan återbrukas utgörs vanligtvis av material som är relativt beständiga och därmed i lägre utsträckning berörs av garantifrågor. Dock kan även återbruk av sådana material leda till oväntade rättsliga konsekvenser. För att undvika oönskade effekter för byggherrar vid återbruk bör man i upphandlingen prioritera funktionsföreskrifter och vid behov komplettera med särskilda garantiklausuler som klargör garantins omfattning. Utan sådan planering riskerar parterna att hamna i en ”garantifälla” med oförutsedda ansvarskonsekvenser.

AVTALA DIG FRAM TILL ETT HÅLLBART BYGGE För att branschen ska kunna skala upp det cirkulära byggandet behövs förutsebarhet avseende såväl ekonomiska frågor som riskoch ansvarsfördelning. Entreprenadrätten bygger i stor utsträckning på avtalsrätt vilket ger parterna stor frihet att konstruera egna avtalsmekanismer för att hantera frågor om

STORA BYGGDAGEN

19 NOVEMBER BYGGET FEST & KONFERENS, STOCKHOLM

Stora Byggdagen är mötesplatsen för alla i byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.

MÖT BLAND ANDRA

JESSICA LÖFSTRÖM vd, Ansvar & Säkerhet

Arrangörer:

Partners:

ANDREAS CARLSON (KD) infrastruktur- och bostadsminister

TANJA RASMUSSON näringspolitisk chef, Byggföretagen

JEANET CORVINIUS ordförande Byggcheferna/ vd, Kvalitetsbygg

exempelvis återbruk. Detta ställer dock höga krav på parternas avtalsrättsliga kompetens och förståelse för de specifika utmaningar som återbruk medför. Utan sådan kompetens riskerar parterna att skapa avtalsstrukturer som inte ger avsedd riskfördelning eller som medför oförutsedda ansvarskonsekvenser. För att minska trösklar och transaktionskostnader behövs sannolikt standardiserade och accepterade avtalsvillkor på området. Innan sådana finns måste varje projekt hanteras med särskild juridisk omsorg.

DANIEL ORRÖ PARTNER / ADVOKAT ADVOKATFIRMAN DELPHI

LINA EKLUND SENIOR ASSOCIATE / ADVOKAT ADVOKATFIRMAN DELPHI

SÄKRA DIN PLATS! Grupprabatt: Gå 4 för 3

Vill se ökad satsning på rot för energirenoveringar

Från certifieringschef på SGBC till vd för branschorganisationen Swedisol. Det här kommer Carolina Larsson att kämpa för som nybliven vd för isoleringsbranschens aktörer.

Carolina Larsson är ny vd på branschorganisationen Swedisol som representerar företag som tillverkar eller marknadsför isoleringsprodukter av mineralull. Carolina Larsson jobbade tidigare som certifieringschef på Sweden Green Building Council och efterträder Veronica Koutny Sochman som nu är ny vd för Byggmaterialindustrierna.

Q Du tillträdde som ny vd 15 september, hur har den första tiden varit?

– Den har varit väldigt intensiv. Det händer mycket just nu inom byggsektorn, det är många direktiv som är ute på remiss, vi jobbar med den nationella renoveringsplanen och det är även mycket på EU-nivå just nu.

Q Är det mycket nytt för dig?

– Jag har jobbat mycket med frågorna i sig, det är mer rollen som är ny.

Q Vad tar du med dig från SGBC i rollen som vd på Swedisol?

– Jag tar med mig hur mycket hållbarhetsfrågorna betyder för byggbranschen framåt. Men också hur viktigt det är hur man jobbar med samverkan och nätverk för att lyckas med hållbarhetsfrågorna samt betydelsen av att skapa policys och standarder på nationell nivå för att lyckas med omställningen.

Q Hur bra är byggsektorn på samverkan, enligt dig?

– Jag tycker många i branschen är villiga att bidra och jobba med frågorna. Det som oftast saknas är det politiska stödet och incitament för omställningen.

Q Vilka frågor kommer du framför allt att driva?

– Jag kommer framför allt att fokusera på energieffektiviseringsfrågan. Vi ser att det är det mest kostnadseffektiva sättet att framtidssäkra landets energisystem och frigöra el snabbt. Det kommer att behövas på flera plan om man ser på kommande direktiv. Jag kommer även att jobba med andra hållbarhetsaspekter, som inomhusmiljön, säkerheten i byggnader och låga klimatutsläpp.

Q Hur duktiga är vi på att isolera i Sverige?

– Vi kan bli bättre, vi har byggnader som fortfarande har en låg isoleringsgrad, men potentialen att jobba mer med detta är stor. Vi är duktiga när det gäller nya byggnader, där har regelverken hjälpt till, men det skulle vara bra att komplettera energiprestandafrågan med en effektbehovsberäkning, det gör vi inte i dag.

Q Hur mår era fyra medlemsföretag?

– De har påverkats av marknadsläget precis som övriga branschen, samtidigt som de påverkas av faktorer som exempelvis kostnadsökningar. Men generellt finns det även här en stor vilja att driva på omställningen, men där saknas det viss politiskt stöd.

Q Vilka utmaningar står de framför allt inför?

– Företagen ser att en omställning behövs och att man kan bidra

där. Det gäller att använda energin på rätt sätt när man ställer om, vi måste minska energislöseriet och frigöra den energin till att ställa om industrin, till exempel.

Q Vilken roll spelar era medlemsföretag för miljöcertifieringar?

– Isoleringen är en central del i certifierade byggprojekt. Just mineralullet har allroundegenskaper, de är till exempel energieffektiva och säkra utifrån brand- och hälsoaspekter. De uppfyller många krav som ligger i certifieringssystemen.

Q Hur stor del av marknaden använder mineralullisolering?

– Jag har tyvärr inte de siffrorna, men jag vågar nog påstå att vi har majoriteten av marknaden.

Q Ni är en relativt liten branschorganisation, är det svårt att göra sig hörd?

– Ja, vi har begränsade resurser jämfört med andra aktörer, men vi jobbar mycket med samverkan, påverkansarbete och kommunikation. Fördelen är att vi har snabba och flexibla beslutsvägar.

Q Vad vill du framför allt se från politiskt håll framöver?

– Jag skulle vilja se att man satsar mer på det utökade rot-avdraget vid energirenovering av byggnader, så att det gäller även efter årsskiftet specifikt vid energirenoveringar. Sen skulle jag vilja se att man reformerar energieffektiviseringsstödet så att det kan nå fler bostadsägare, så att människor kan bo kvar i sina lägenheter och inte drabbas av för höga hyreshöjningar.

HENRIK EKBERG

A-BEAM® S & W –Smidiga bjälklag med styrka och flexibilitet

Vi är glada att nu kunna erbjuda vår partner ANSTAR:s produktsortiment och deras A-BEAM®system – en komplett serie kompositbalkar för bärande bjälklag.

Hos Pretec hittar du två varianter: A-BEAM S och A-BEAM W, som båda ger dig flexibilitet och effektivitet i projekten. Dessa två infästningslösningar utgör ett modernt stomverksystem med kostnadseffektivitet, styrka och trygghet.

Tillsammans med Anstars infästningslösningar hjälper vi dig hitta rätt system för ditt nästa projekt. Hör av dig till oss, så hjälper vi dig!

Carolina Larsson är vd på Swedisol.

Enbart el är vägen framåt

I Stockholm stads projekt kvarteret Persikan är målet nått med emissionsfri markentreprenad.

Men för Peab, som numera har ett helt eldrivet maskinlag för asfaltläggning, är det bara början.

Doften av varm asfalt ligger tät över östra Södermalm och värmen den avger känns behaglig en råkall höstmorgon som den här. Platsen är kvarteret Persikan, det tidigare industriområdet som SL fram till 2017 hade sin stora bussdepå. Av den finns nu inga spår kvar, den revs under 2018 och 2019 för att göra plats för nya bostäder. Här bygger nu Stockholms stad tillsammans med nio byggaktörer sju nya bostadskvarter med totalt cirka 1 240 lägenheter. De första bostadskvarteren byggstartades under 2020.

Här driver också Stockholms stad ett projekt med medel från Energimyndigheten där syftet är att visa upp en helt emissionsfri markentreprenad. Projektet sker i samarbete med KTH som bedriver forskning på entreprenaden.

– Peab Anläggnings uppdrag i projektet är att utföra finplaneringen runt de nya kvarteren samt att bygga en ny park. Målet för kvarteret Persikan är att hela entreprenaden drivs emissionsfritt, det vill säga med noll utsläpp från arbetsmaskiner och verktyg, säger Fia Malmqvist, arbetschef Peab Asfalt.

ARBETET BÖRJADE 2023 och kommer att pågå till 2026. Elmaskinerna har fasats in successivt och målet nåddes sommaren 2024 då alla emissionsfria arbetsmaskiner och verktyg fasats in i projektet.

Peab Asfalt har som första aktör i Sverige satsat på ett helt eldrivet och fossilfritt asfaltsmaskinlag. Nu närmast kommer det nya eldrivna maskinlaget från ett uppdrag i Helsingborg.

– Under 2021 började Peab undersöka möjligheterna att ta fram ett helt eldrivet maskinlag för asfaltläggning tillsammans med olika leverantörer. Så just nu använder vi prototyper som vi hyr och de kommer från leverantörer i Tyskland och Nederländerna. Nästa steg blir att köpa in egna maskiner, förhoppningsvis sker det under nästa år. Elektrifieringen av arbetsmaskiner och fordon är på utrullning i den svenska byggsektorn. Det är dock relativt nytt att även kunna asfaltera med eldrivna maskiner. Men vi vill

inte bara ligga i framkant, utan driva utvecklingen, säger Niclas Andersson, arbetsledare Peab Asfalts eldrivna maskinlag.

Nu hoppas Peab Asfalt att arbetet i kvarteret Persikan visar vad som är möjligt och att projektet kan bana väg för ökad efterfrågan när beställare höjer kraven när det kommer till asfalt och utsläpp.

Q Hur stor är efterfrågan av emissionsfria maskiner i upphandlingar?

– Ja, vår uppfattning är att flera aktörer, framför allt inom offentlig sektor, är intresserade av fossilfria anläggningsentreprenader. Det är väldigt positivt eftersom vi bara kan driva utvecklingen framåt tillsammans, säger Fia Malmqvist.

Q Vad driver utvecklingen framåt?

– Kunskapen om att de emissionsfria maskinerna finns och fungerar behöver öka för att driva utvecklingen snabbare framåt. Branschen är fortfarande i ett tidigt skede, men mycket händer hela tiden. Ett växande antal projekt med kravställande på emissionsfria lösningar som kommer ut för upphandling, samar-

bete mellan alla aktörer och starkare incitament för omställning främjar en positiv utveckling och tillväxt, säger Fia Malmqvist.

Själva asfalteringen skiljer sig inte från traditionell asfaltering och det tar ungefär lika lång tid.

Q Vilka andra fördelar utöver minskade klimatutsläpp finns med eldrivet maskinlag?

– Utöver att maskinerna drivs på el och därmed är emissionsfria är de avsevärt mycket tystare än fossilbränsledrivna maskiner vilket förbättrar miljön både för omgivningen och för arbetslaget. Detta gör tekniken särskilt lämplig för

stadsmiljöer och nattarbeten nära bostäder, berättar Niclas Andersson.

Q Skiljer sig asfalteringen med eldrivna och fossilfria maskiner rent praktiskt jämfört med en vanlig?

– Själva asfalteringen skiljer sig inte från traditionell asfaltering och det tar ungefär lika lång tid. Det krävs dock lite noggrannare planering och logistik för de olika momenten eftersom maskinerna behöver snabbladdas efter fyra till sex timmar. Men maskinerna laddar fullt på 45 minuter så laddar vi på lunchrasten blir det inga avbrott, säger Niclas Andersson.

Q Hur är det med laddinfrastrukturen?

– En gul mobil powerbank på 540 kWh följer med det eldrivna asfaltmaskinlaget för att kunna ladda

Peabs eldrivna maskinlag för asfaltläggning

Q En stor larvgående asfaltläggare (2,5 m basbredd), Amann eABG4280

Q Stor tandemvält (9 ton), Bomag BW174

Q Liten tandemvält (2 ton), Bomag BW120

Q Kompaktlastare, olika fabrikat

Q Batterilager Atlas Copco på 540 kWh

Q En eldriven klistermoped är under utveckling.

maskinerna på plats. Powerbankens strömlager laddas under natten med 125 Ampere.

Q Vilken typ av asfalt lägger ni i kvarteret Persikan?

– Peabs ECO-asfalt som är tillverkad med 100 procent förnyelsebara bränslen och halverar klimatpåverkan jämfört med traditionell asfalt. Genom att använda returasfalt minskas avtrycket på miljön ytterligare, säger Niclas Andersson. ANNA SJÖSTRÖM

Emissionsfritt eller fossilfritt?

Q Emissionsfri och utsläppsfri innebär att eldrift tillämpas som drivmedel, i stället för biobränslen som biogas eller biodiesel. Inom transporter eller arbetsmaskiner sker detta genom till exempel batteridrift eller bränsleceller. Arbetsmaskiner kan även vara kopplade till elnät.

Q Fossilfri energi omfattar förnybar energi, kärnkraft och återvunnen värme. Fossilfria transporter kan ske med biobränslen såsom etanol, HVO100, biogas eller el.  KÄLLA: UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN

KÄLLA PEAB

Niclas Andersson, arbetsledare Peab Asfalts eldrivna maskinlag och Fia Malmqvist, arbetschef Peab Asfalt i kvarteret Persikan. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

mobila powerbanken, som mäter

meter, kan ladda två fordon samtidigt. Här står den lilla välten och laddar. FOTO: ANNA

Av: Annika Rådlund

Säkerhetslösning för batterier

Q E-TRON AB lanserar ImpactAlert – en stötindikator som visar om batteridrivna verktyg har utsatts för stötar som kan orsaka skador på batteriet och utgöra en brandrisk vid laddning. Om batteriets inre celler skadas kan en så kallad termisk rusning uppstå vilket kan leda till intensiv värmeutveckling, kraftig rökbildning och eldsvåda som sprider sig snabbt.

Q ImpactAlert är 35 x 12 x 4 mm och har har en självhäftande baksida för att den ska sitta fast på batteriet.

Q Inuti indikatorn finns en specialvätska som reagerar på kraftiga stötar. Om batteriet tappas eller utsätts för slag ändrar indikatorn färg till rött – ju intensivare röd färg, desto hårdare stöt har batteriet utsatts för.

Q ImpactAlert är optimerad för användning på batterier till skruvdragare, borrar och andra verktyg.

www.etron.se

Guide för olika färgrollers

Q Anza Pro har utvecklat en rollerguide som gör det enkelt att välja rätt verktyg för rätt yta – redan i projekteringsfasen.

Q Rollerguiden är framtagen eftersom trender och färger förändras, vilket ställer nya krav på måleriverktygen. Guiden är framtagen i samarbete med svenska proffsmålare och testad med färger från alla ledande leverantörer och innehåller rekommendationer för att hitta en passande roller för varje projekt.

Q Målgruppen är de som projekterar måleriarbeten, ansvarar för kravställning och materialval och beställer måleriverktyg. www.orkla.se

Batteridriven kapmaskin

Q Stihl lanserar sin mest kraftfulla batteridrivna kapmaskin hittills – TSA 500. Den är utvecklad för att klara krävande kapningar i allt från betong och natursten till metall och tegel.TSA 500 passar bland annat för professionella användare inom bygg, anläggning, räddningstjänst och grönyteskötsel.

Q Kapmaskinen har en effekt på upp till 4,2 kW, en 350 mm kapskiva och ett skärdjup på 125 mm.

Q Drivs av två AP 500 S-batterier och är en del av STIHL professionella AP-system.

Q Tack vare arbetslägena Power, Endurance och Precision kan användaren anpassa effekten efter behov, allt från tunga kapjobb till precisionsarbeten.

Q TSA 500 kan kompletteras med WSA 40, en batteridriven trycktank speciellt utvecklad för dammbindning. WSA 40 levererar vatten direkt till kapmaskinen, vilket minimerar dammspridning och kyler kapskivan under arbete.

www.stihl.se

Trendköket 2026

Q För fjärde året i rad lanserar Puustelli ett trendkök som de tar fram tillsammans med trendanalytikern Stefan Nilsson.

Q Trendköket 2026 kombinerar stora, industriella rostfria ytor med Puustellis luckor och skåp i olika röda och vinröda toner. Väggarna är klädda i högblankt, kakel i samma röda nyanser. Tillverkaren Stala, som står bakom de rostfria komponenterna, lyfter fram att rostfritt stål är mer än en stilmarkör. Materialet är slitstarkt, hygieniskt och lätt att hålla rent och är helt återvinningsbart och kan därför produceras med lågt klimatavtryck.

Q Kökskoncept: Puustelli Original.

Q Färgerna i köket: Rusty red matt och Pecan.

Q Lucka: TML87 Variant, en lackad MDF-lucka.

Q Handtag: Flapp www.puustelli.se

Natur på tapeten

Q Hornbach har lanserat tapeter med mönster av William Morris. I sortimentet finns ett flertal olika mönster i olika färgställningar. Det kommer att lanseras ytterligare mönster lite längre fram. Tapeten på bilden är William Morris Natur Copper Orange.

Q Mått: 10,05 x 0,52 m.

Q Limrekommendation: Non Wovenlim. www.hornbach.se

Ny spikutdragare

Q Hultafors nya spikutdragare går att ha i verktygsbältet. Den droppformade designen ska göra att det går effektivt att dra ut spikar i alla riktningar och klacken för hammare ger extra hävstång på större spikar.

Q Tillverkad av svenskt höglegerat borstål.

Q Den tunna, breda klysen ska göra det enkelt att komma åt samtidigt som det minimerar yttrycket, vilket skyddar ömtåliga material.

www.hultaforsgroup.com

på Maxus e-Deliver 7 är tydligt markerad. Dubbla sidoskjutdörrar gör lastning och lossning smidigare.

Maxus e-Deliver 7 – kompromiss för billiga mil

I segmentet för mellanstora eldrivna transportbilar sticker Maxus e-Deliver 7 ut med sitt låga pris. Grundmodellen kostar 459 900 kronor exklusive moms, vilket gör den till en av de billigare på marknaden.

De versioner av Maxus e-Deliver 7 som säljs på den svenska marknaden har två batteristorlekar – 77 och 88 kWh. Det här i sin tur ger en räckvidd på mellan 295 och 370 kilometer beroende på batteripaket och skåpstorlek.

Förbrukningen ligger på 26,9–30,6 kWh per 100 kilometer vid blandad körning, och det får anses som normalt med tanke på bilens storlek och inte minst sin trubbiga front som skapar ett rejält luftmotstånd.

BILEN FINNS I tre skåpvolymer: 5,9, 6,7 och 8,7 kubikmeter. Maxlasten är 1 125 kilo och den får dra släp upp till 1 500 kilo. Det går även att välja till fyrhjulsdrift men då ökar priset med cirka 100 000 kronor.

E-Deliver 7 klarar snabbladdning från 20 till 80 procent på 43 minuter via DC-laddning, och det är på gränsen till godkänt. Men om man inte behöver ladda under arbetsdagen så spelar laddhastigheten ingen större roll. De flesta arbetsfordon är parkerade på natten och då finns det gott om tid att fylla på med elektroner.

Körlägena ECO, Normal och Power gör det möjligt att anpassa bilens prestanda efter behov. Fyrhjulsdrivna versioner har dessutom två extra lägen: MUD för terräng och TOW för tunga släp. Bilen har dubbla sidoskjutdörrar som underlättar vid lastning och lossning av gods och andra skrymmande prylar. Däremot får model-

len minuspoäng för små yttre backspeglar, vilket konstigt nog blivit lite av en modenyck bland flera bilmärken. Visst ger mindre backspeglar lägre luftmotstånd, men i det här sammanhanget är det bidraget väldigt marginellt. Bilen har dessutom väldigt få förvaringsfack i kupén vilket aldrig är speciellt uppskattat, speciellt inte i en utpräglad hantverkarbil som snabbt fylls med prylar. En randanmärkning är trappsteget vid insteget som är lite vasst och att det endast finns USB-uttag istället för fler laddningsmöjligheter.

MAXUS HAR SEGLAT upp som en stor tillverkare av eldrivna arbetsfordon och den här modellen kompletterar det övriga transportbilssortimentet som även inkluderar den mindre e-Deliver 3 och den större e-Deliver 9. I likhet med många andra kine-

siska företag har Maxus pressat priserna för att slå sig in på den svenska marknaden. Bilen når däremot inte upp till samma kvalitetskänsla som konkurrenterna från Mercedes, Ford och Toyota.

SPECIELLT INSTRUMENTPANELEN, de digitala systemen och materialval ger överlag ett enklare intryck än hos mer etablerade märken. För den som tycker att komfort, avancerad teknik och helhetskänsla är viktig kan det därför vara värt att jämföra med andra alternativ innan köp. Bilens stora fördel är att den är billig och har låga driftkostnader, speciellt om man jämför med fossildrivna alternativ. Elpriserna gör att kostnaden per mil blir betydligt lägre än för motsvarande dieselmodeller.

PETER FREDRIKSSON

dyrare konkurrenter.

Lastutrymmet rymmer upp till 8,7 kubikmeter och klarar en maxlast på 1 125 kilo.

Fakta Maxus e-Deliver 7

Q Pris: från 459 900 kr (exkl. moms)

Q Drivlina: 100 % el

Q Effekt: upp till 200 hk (2WD) / 350 hk (4WD)

Q Batteri: 77 eller 88 kWh

Q Räckvidd: 295–370 km

Q Förbrukning: 26,9–30,6 kWh/100 km

Q Snabbladdning: 20–80 % på 43 min

Q Lastvolym: 5,9 / 6,7 / 8,7 m³

Q Maxlast: 1 125 kg

Q Max släpvikt: 1 500 kg

Q Drivning: framhjulsdrift / fyrhjulsdrift

Q Säkerhet: högsta betyg hos Euro NCAP

Q CO2-utsläpp: 0 g/km

Plus

Q Låga rörliga driftskostnader

Q Fyrhjulsdrift finns som tillval

Minus

Q Små backspeglar

Q Endast USB-uttag

Fronten

HUR MACHO ÄR DITT FÖRETAG?

I över 10 år har Byggcheferna arbetat för att stoppa machokulturen i byggbranschen. Vi följer årligen upp kulturen genom att undersöka hur mycket macho vi faktiskt har.

Med hjälp av mätverktyget Machoindex har vi fått fram en totalsiffra för Sveriges byggbransch. Årets totalsiffra uppgår till 50 procent, en ökning med en procent från tidigare år. Det innebär att det är mycket kvar att göra.

Machoindex är ett av många verktyg vi tagit fram med syftet att stoppa machokulturen. På vår hemsida finns fler verktyg som är enkla att använda för att bidra till en mer välkomnande samhällsbyggnadsbransch. Testa dem redan nu och var med och stoppa machokulturen.

Vi har ett ansvar. Vi sätter tonen. Vi formar normen.

Testa våra verktyg på stoppamachokulturen.se

BYGGCHEFERNAS AMBASSADÖRSPROGRAM

Vill du ta nästa steg i din karriär, utveckla ditt ledarskap och bli en del av ett starkt nätverk inom samhällsbyggnadssektorn? Då är Byggchefernas ambassadörsprogram för dig. Byggchefernas ambassadörsprogram är en unik möjlighet för dig som är en ung, ambitiös och engagerad ledare med viljan att påverka branschen.

Byggcheferna är en branschförening för alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn. I hela landet har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.

Ansök är öppen till den den 14 december via QR-koden eller byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik Kommun Byggkostnad

Amelie Winberg NCC Sverige AB Stockholms innerstad

Alexander Kovalonok

Tommy Allström Byggproduktion AB MG Park Eskilstuna

Anton Lilienberg Skanska Sverige AB Masthuggskajen, B2

Pär Olofsson, Filip Berlin, Carolina Lönnegren

IN3PRENÖR AB Optimushuset

Pär Karlsson Byggconstruct Uppsala AB Gamla Uppsala skola

Renovering och tillgänglighetsanpassning av kvarter i Stockholms innerstad

Nybyggnad av logistikfastigheter/lager i Eskilstuna

Stockholms stad 1,5 mdkr

Eskilstuna kommun Ej officiell

Nybyggnad underjordisk parkeringsanläggning i Göteborg Göteborgs stad 400 mkr

Renovering, sanering och restaurering av Optimushuset, Upplands Väsby Upplands Väsby kommun 250 mkr

Nybyggnad av grundskola på Gamla Uppsala, Uppsala

Uppsala kommun

150-300 mkr

Magnus Ahlskog, Viktor Mäenpää GRK Sverige AB Energipiren P9 Nybyggnad av kaj, pir och brygga i Umeå Umeå kommun 200 mkr

Anton Johansson Rekab Entreprenad AB Umeå Östra Brandstation

Claes Pettersson Consto AB Kv Klockaren

Frida Rastbäck NCC Sverige AB Taffelstenen

Mats Kindberg Skanska Sverige AB Västerviks sjukhus, Hus 07

Nybyggnad av brandstation i Tomtebo Strand, Umeå

Umeå kommun 200 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala Uppsala kommun 150-200 mkr

Nybyggnad av bostäder i Solberga, Stockholm Stockholms stad

Om- och tillbyggnad av Barn- och kvinnokliniken vid Västerviks sjukhus

100-200 mkr

Västerviks kommun 145 mkr

Henrik Gustavsson NCC Sverige AB Hjultorps reningsverk Om- och tillbyggnad av reningsverk i Vårgårda Vårgårda kommun 140 mkr

Daniel Özboyaci ADR Fastighet Björkeby AB Lejonet Nybyggnad av flerbostadshus i Nässjö Nässjö kommun 100-150 mkr

Filip Stefansson Billström Riemer Andersson Bygg AB (publ) Bråta Nybyggnad av parkeringshus i Härryda Härryda kommun 100-120 mkr

Johan Martinelle Sakofall Byggnads AB Västra Skälby, etapp 1 Nybyggnad av radhus i Västerås Västerås stad 50-150 mkr

Martin Dahlberg Leeman Entreprenad AB Trygghetsboende Allarp Nybyggnad av trygghetsboende samt hemtjänstlokal i Laholm Laholms kommun 90-110 mkr

Johan Martinelle Sakofall Byggnads AB Västra Skälby, etapp 2 Nybyggnad av radhus i Västerås Västerås stad 50-150 mkr

Johan Martinelle Sakofall Byggnads AB Västra Skälby, etapp 3 Nybyggnad av småhus i Västerås Västerås stad 50-150 mkr

Glenn Adolfsson Adolfssons Bygg i Örebro AB Kranbilen 1 Nybyggnad av kontor, lager och produktionslokaler i Örebro Örebro kommun 80-100 mkr

Jacob Christensson MVB Syd AB Gunnesbo Innovation Centre (GIC) Om- och tillbyggnad byggnad GL på Gunnesbo i Lund Lunds kommun 70-90 mkr

Jimmy Wallner JSB CONSTRUCTION AB Harmånger skola F-6 Nybyggnad av skola i Harmånger Nordanstigs kommun 70 mkr

Urban Johnsson, Ulf Larsson, Peter Arvidsson T3 Group AB Badhusdel Moga Fritid Renovering av badhusdel på Moga Fritid, Svenljunga Svenljunga kommun 70 mkr

Mattias Bengtsson Mjöbäcks Entreprenad AB Stanstorp Nybyggnad av grupphus i Staffanstorp Staffanstorps kommun 65-75 mkr

Daniel Özboyaci Fastighets AB Ciselören gamla Willyshuset Nybyggnad av bostäder i Östertull, Falköping Falköpings kommun 50-80 mkr

Pär Arnesson, Magnus Olsson Hic Construction AB Dovhjorten Tillbyggnad av kontor och restaurang i Växjö Växjö kommun 60-70 mkr

Sebastian Artiles Boklok Housing AB Brf Vänskapen Nybyggnad av par- och radhus i Landvetter, Härryda Härryda kommun 45-60 mkr

Peter Guldbrandzén, Jonas Norén, Robin Rahm

Joakim Selin, Jonas Lundberg

Active Bygg i Stockholm AB Viggby ängar, Etapp 4

Werkab Entreprenad AB Professorn 2 & 3, Hus 007 och 008

Nybyggnad av bostäder i Täby, Etapp 4 Täby kommun 50 mkr

Ombyggnation av studentboende i Umeå Umeå kommun 50 mkr

Christopher Hjelm Brixly AB Trollhättans samverkanshus Nybyggnad av kontor i Trollhättan Trollhättans stad 50 mkr

Magnus Johansson RO-Gruppen Örebro AB Almby Tillbyggnad av industribyggnad i Örebro Örebro kommun 50 mkr

Kent-Olle Johansson Håkan Nilsson Entreprenad AB Hässleholms Tekniska Skola, HTS

Nybyggnad av restaurangskola i Hässleholms kommun

Konkurser i byggbranschen

Företag Län

Stockholms län

Hedins Värme & Sanitet AB Täby

Bl Håltagningsbolag AB Skärholmen

BM Plåt och Bygg AB Vällingby

Kvist Skandinavien AB Skärholmen

TB Spår&Anläggning AB Norrtälje

NL Bygg Entreprenad AB Stockholm

Tantalum Contract & Trade AB Uttran

Winsa Måleri AB Ekerö

Elektriska riddaren AB Bro

KBR Bygg AB Huddinge

Stockholm Stambyte

Entreprenad AB Stockholm

MA Måleri i Stockholm AB Täby

Svenska Bygglaget AB Farsta

Uppsala län

Mone bygg AB Almunge

Södermanlands län

HJ Kök och bad AB Eskilstuna

FRIkopplad AB Eskilstuna

Östergötlands län

M & E Bygg AB Linköping

Jönköpings län

Takringen Jönköping AB Jönköping

Gotlands län

Kvie Bygg AB Lärbro

Skåne län

Jälla Entreprenad AB Skurup

Skånsk Fastighetsteknik AB Malmö

AB Pamek VVS Staffanstorp

CCM BYGG & RIV AB Helsingborg

Hustema Sverige AB Löddeköpinge

Stankic Bygg&Fasadexperten AB Landskrona

APH Kakel och Klinker AB Lund

Kinox Fastighetsservice AB Kristianstad

Hallands län

Trädgårdsservice i Varberg AB Halmstad

Varla Bleck & Plåt AB Kungsbacka

Fjällprojekt Halmstad Bygg AB Halmstad

Västra Götalands län

LH Ventteknik AB Göteborg

CMF Entreprenad AB Alingsås Borr X Entreprenad AB Herrljunga

Lycksäter Rör I Sexdrega AB Göteborg

Amdal Takplåt & Panelmontage AB Svenshögen

Silverbyns Golv AB Lidköping

DM SCHAKT AB Dalsjöfors

Värmlands län

Skandinavisk Betonghåltagning AB Vålberg Örebro län

Stenbäcken sprängtjänst AB Örebro

TJ El & Fiberteknik AB Odensbacken

Hässleholms kommun 49 mkr

Tobias Klaesson Byggkompaniet i Nässjö AB Scandic Go Renovering av hotell i Jönköping Jönköpings kommun 45 mkr

Jacob Edlund Westerlind Försäljning AB Gullvivan Nybyggnad av flerbostadshus i Örnsköldsvik Örnsköldsviks kommun 42 mkr

Andreas Carlsson Skanska Sverige AB Region Hus Väst Mottagningsstation Hallands län Uppdatering av mottagningsstation i Hallands län

Anders Fyhr ByggTjänst i Falun AB Renovering Jungfruvägen 9-15 Britsarvsskolan

Christer Olsson COBAB Sverige AB Sörgården Serviceboende LSS

Robin Malm Metrosyd AB Lunds sjukhus, Självdialys by 11

Halmstads kommun 40 mkr

Stambyte och renovering av flerbostadshus i Falun Falu kommun 40 mkr

Nybyggnad av serviceboende LSS i Vallentuna Vallentuna kommun 40 mkr

Ombyggnad av dialysavdelningen på Lunds sjukhus Lunds kommun 34 mkr

Erik Hedström Andersson & Keller AB Brf Ekorren Nybyggnad av flerbostadshus i Varberg Varbergs kommun 30-35 mkr

Jesper Forsman Asplunds Bygg i Mellansverige AB K0051.024 Gästförläggning Karlsborg

Nybyggnad av gästförläggning i Karlsborg Karlsborgs kommun 30 mkr

Västmanlands län

Skruve & Lindestam Bygg AB Västerås Dalarnas län

Lek & Landskap i Mellansverige AB Falun Gävleborgs län

Höjersdal Holding AB Sandviken

Gjort är Hjorth AB Gävle

Västernorrlands län

NRB AB Junsele

Västerbottens län

Jonsson & Berggren Total Entreprenad AB Vännäs

Björnströms Bygg AB Lycksele

Norrbottens län

RS Service & Konsult AB Haparanda

Hon blir ny koncernchef för Obos

Marianne Gjertsen Ebbesen har utsetts till ny koncernchef i Obos. Hon är i dag koncerndirektör i bolaget och efterträder Daniel Kjørberg Siraj. Hon tillträder tjänsten den 1 december 2025.

Den nya koncernchefen i Obos kommer från rollen som koncerndirektör för bostadsutveckling trähus i Norge och Sverige. Marianne Gjertsen Ebbesen har arbetat i Obos i snart sju år och har tidigare varit koncerndirektör för bank och boköpsmodeller. Hon har även haft ledande befattningar i DNB och Nordea.

STYRELSEN I OBOS har under de senaste månaderna arbetat med att hitta en ny koncernchef, efter att Daniel Kjørberg Siraj i september meddelade sin avgång efter tio år på posten.

Med valet av Marianne Gjertsen Ebbesen som ny koncernchef fortsätter Obos att rekrytera toppchefer med erfarenhet från koncernen. Det är en styrka för Obos och viktigt för medlemsdemokratin samt för att vidareutveckla samverkan med de över 600 000 medlemmarna.

Ny regionchef

Sydväst på Forsen

Q Forsen stärker sin närvaro i södra

Sverige genom att rekrytera Anders Brattwall som ny regionchef för region Sydväst. Han tillträder den 8 december och blir samtidigt en del av bolagsledningen.

Anders kommer närmast från rollen som koncernchef för Treeco Group. Han har tidigare haft ledande befattningar på bland annat WSP och Rejlers. Han har en bakgrund som civilingenjörsexamen i miljö- & energiteknik och över 20 års erfarenhet inom samhällsbyggnad, förändringsledning och affärsutveckling.

HSB rekryterar projektutvecklare

Q HSB Göteborg och HSB Malmö förstärker avdelningen mark- och projektutveckling med rekryteringen av Maria Näslund som ny projektutvecklare.

Maria kommer närmast från Nordr, där hon haft en central roll i utvecklingsprojekt med fokus på konsortier och skeden från programhandling till bygghandling.

Maria är utbildad civilingenjör inom lantmäteri och har en gedigen erfarenhet av bostadsutveckling i nära samverkan med kommuner, arkitekter och andra samhällsaktörer. På Nordr arbetare hon som projektutvecklare, bland annat med kvarteret Atland på Eriksberg och bostadsprojekt i Forsåker.

– Styrelsen har utvärderat ett antal välkvalificerade kandidater, både externa och interna. Efter en grundlig process har styrelsen kommit fram till att Marianne är den bäst lämpade för tjänsten. Vi är mycket glada att hon tackat ja till att leda Obos-koncernen vidare. Obos och bostadsbranschen står inför stora utmaningar. Rollen som koncernchef är krävande och kräver särskild kompetens. Marianne har just den kompetensen, inklusive att hon under de senaste fyra åren har lett en av våra två bostadsdivisioner, säger Roar Engeland, styrelseordförande i Obos.

MARIANNE GJERTSEN EBBESEN har de senaste åren haft ansvar för all småhusproduktion i Obos i Sverige och Norge. I Sverige innebär detta en omfattande industriell verksamhet med fabrikstillverkning av Myresjöhus och Smålandsvillan, som är bland de största varumärkena på marknaden. I Norge har hon lett Obos Block Watne. Ebbesen är styrelseledamot i AF Gruppen och styrelseordförande i Boligprodusentene.

Bostadsbranschen har genomgått stora förändringar de senaste åren.

Bjerking rekryterar KMA-ansvarig Q Teknikkonsultföretaget Bjerking har rekryterat Linda Dickson som KMA-ansvarig. I sin roll kommer hon att driva utvecklingen av företagets processer inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

Linda är utbildad miljövetare från Linköpings universitet och har arbetat som miljö- och vattenkonsult sedan 2009 där hennes uppdrag ofta inneburit ett KMA-ansvar. Hon kommer närmast från Liljemark Consulting.

Ökade kostnader för både byggare och bostadsköpare har lett till minskad efterfrågan och bostadsbyggande i Sverige och Norge. Trots detta är Obos en av de aktörer som startat flest nya bostadsprojekt under den senaste tiden.

– Obos står inför stora uppgifter de kommande åren, och jag är tacksam för det förtroende styrelsen visar mig genom att ge mig uppdraget att leda bolaget. Vårt viktigaste syfte är att säkerställa att medlemmarna kan köpa en bostad som passar deras behov. Bostaden är en viktig del av vår välfärdsstat, vilket innebär att Obos har ett samhällsuppdrag som sträcker sig långt bortom vår egen verksamhet. Det motiverar mig starkt, säger Marianne Gjertsen Ebbesen.

HON KÄNNER ORGANISATIONEN väl och har under de senaste åren lett trähusdivisionen genom tuffa tider. – Den kraftiga marknadsnedgången har gjort det nödvändigt att minska personalstyrkan avsevärt, vilket har varit utmanande. Det har varit mycket svåra beslut att fatta, men helt nödvändiga. Samtidigt har vi satsat stort på framtida tillväxt med

har tidigare varit bland annat miljöchef på Botkyrka kommun och verksamhetsledningschef på ID06. Seriositetsfunktionen stöttar och tillhandahåller tjänster för Veidekkes verksamhetsområden i Sverige. Huvuduppgiften är att se till att de som arbetar i och för Veidekke har löne- och arbetsvillkor i enlighet med Sveriges lagar, regler och avtal.

Ny chef på Heidelberg Materials

byggstarter och investeringar i en ny, toppmodern fabrik i Sverige. Vår diversifierade affärsmodell, som förutom bostadsutveckling och bank även omfattar förvaltning och kommersiella fastigheter, har visat sig avgörande för att koncernen står stadigt även i svåra tider, säger Ebbesen.

Daniel Kjørberg Siraj kommer att kvarstå som koncernchef fram till att Marianne Gjertsen Ebbesen tillträder den 1 december 2025.

UNDER DE TIO år Siraj har lett Obos har bolaget blivit en ledande aktör i byggbranschen, senast med färdigställandet av Construction City på Ulven i Oslo. Under samma period har över 35 000 nya bostäder byggts. Ekonomiskt är Obos starkt med 144 miljarder i tillgångar och 56 miljarder i värdejusterat eget kapital. – Jag vill rikta ett stort tack till Daniel för allt han har betytt för Obos under mer än tjugo år. Under hans tio år som koncernchef har Obos vuxit avsevärt och har idag en unik position på den nordiska bostads- och fastighetsmarknaden. Daniel har varit avgörande för denna framgång. Obos position idag ger oss bästa möjliga utgångs-

Hon kommer närmast från att ha jobbat med bostadsutveckling på Obos.

Ny vice vd för Skanska projektutveckling

Marianne Gjertsen Ebbesen blir ny koncernchef för Obos. FOTO: OBOS

punkt för att uppfylla vårt syfte gentemot medlemmarna, även i en utmanande marknad, säger Engeland.

med ledande roller på bland annat Bonava, Familjebostäder, Riksbyggen och Einar Mattsson.

Krook & Tjäder utvecklar inom Handel

Ny divisionschef på A-hus Q Efter tio år inom Deromekoncernen tar Christoffer Dalmin nu över som divisionschef för A-hus.

Han kommer närmast från rollen som ansvarig för Derome Husproduktion Projekt, ett av koncernens husbolag som fokuserar på business-to-business-marknaden.

Hon ska leda Veidekkes arbete mot fusk i Sverige

Q Ulrika Svärd har utsetts till ny chef för Veidekkes arbete mot fusk och kriminalitet i byggbranschen. Hon tillträder den nya rollen med omedelbar verkan.

Ulrika har arbetat som projektchef inom Seriositet på Veidekke sedan 2022. Hon

Q Hannes Borg blir chef för Public Affairs inom Heidelberg Materials i Sverige. Uppdraget innebär att ansvara för, och proaktivt driva, Heidelberg Materials samlade politiska påverkansarbete gentemot beslutsfattare och andra berörda samhällsaktörer i Sverige.

Hannes Borg kommer närmast från rollen som ansvarig för samhällskontakter hos branschföreningen Energiföretagen där han arbetat i drygt sex år. Tidigare har han haft en roll inom public affairs i flygindustrin och arbetat som politisk tjänsteman på miljö- respektive näringsdepartementet.

Lambertsson rekryterar produktansvarig

Q Lambertsson har rekryterat Carina Plato som ny produktansvarig för företagets modulerbjudande. Carina Plato är utbildad byggnadsingenjör och har över 20 års erfarenhet inom modulbranschen.

Q Joakim Åkesson har utsetts till vice vd för Skanska Sveriges projektutveckling gällande såväl bostäder som kommersiella fastigheter. Han kommer att ingå i Skanska Sveriges ledningsteam och tillträder sin nya tjänst omgående. Joakim Åkesson har lång erfarenhet av projektutveckling inom Skanska. Han började på Skanska 2005 och jobbade under flera år lokalt med projektutveckling innan han antog ledande roller inom området, först som affärsutvecklingschef och sedan som regionchef för kommersiell projektutveckling. De senaste åren har Joakim varit regionchef inom bostadsutveckling.

Hon blir ny avdelningschef på Stockholmshem

Q Stockholmshem har utsett Anja Norman till ny avdelningschef för Bygg & Teknik. Hon har under de senaste månaderna haft rollen som tillförordnad chef för avdelningen och tillträder nu tjänsten permanent. Anja Norman har arbetat på Stockholmshem i sju år, först som chef för Nybyggnad och därefter som chef för Stadsutveckling & Nybyggnad. Hon har en lång bakgrund inom bostads- och stadsutveckling

Q Johan Andersson blir ny ansvarig inom Handel på Krook & Tjäder. Han kommer senast från rollen som strategisk rådgivare och marknadspartner för handlarna inom ICA Sverige AB. Han har över tio år i livsmedelsbranschen, och en bakgrund inom reklam och varumärkesstrategi.

Ny vd för Marcon-gruppen

Q Cristina Oscarsson har utsetts till ny vd för Marcon-gruppen, en ledande svensk koncern specialiserad inom byggnation, underhåll och tjänster relaterade till marin infrastruktur.

Cristina Oscarsson har gedigen ledarerfarenhet och verkat 17 år inom bygg- och anläggningsbranschen, senast som affärsområdeschef för Infrastruktur hos Sveab.

Hon har tidigare haft roller som arbetschef, projektchef och verksamhetsutvecklare i bolagen Sveab, Strabag och Skanska. Cristina Oscarsson tillträder sin tjänst i början av januari 2026. Marcon-gruppen har cirka 200 medarbetare och en omsättning på över 600 miljoner kronor.

Vi utbildar alla i byggsektorn.

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.

www.byggakademin.com

Tel 010-228 15 55

Johan Andersson

Ulrika Svärd

Anders Brattwall

Joakim Åkesson

Hannes Borg

Maria Näslund

Anja Norman

Carina Plato

Christoffer Dalmin

Linda Dickson

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

AXEL OHLSSON

Nummer 16 • november 2025

Nybyggd fabrik med hållbarhet i fokus

I oktober invigdes Nobia Park, en ny högautomatiserad köksfabrik i Torsvik strax utanför Jönköping. Byggnaden är Breeam Excellence-certifierad och har 10 000 kvadratmeter solceller på taket. I fabriken kommer det nu att tillverkas kök med ny, snabbare och effektivare teknik.

– Det är en av Sveriges största industrisatsningar i modern tid, säger Kristoffer Ljungfelt, vd på Nobia.

Nobia designar och tillverkar kök genom flera varumärken, så som Marbodal, Sigdal, Invita och HTH i Norden. Den svenska tillverkningen av kök har tidigare gjorts i Tidaholm men i stället för att bygga ut den fabriken har man valt en ny placering, i Torsvik, för att den är bättre logistiskt sett. Den gamla fabriken är fortfarande i bruk, där görs en del produkter som behöver mer handpåläggning medan den nya fabriken är helt digitaliserad.

– I en tid när mycket produktion flyttar utomlands, visar vi att hållbar tillverkning har en självklar plats i Sverige. Våra investeringar i ny produktionsteknik och fabriksbyggnadens höga hållbarhetsprestanda möjliggör för oss att tillverka framtidens kök med respekt för miljön. Nobia Park är ett tydligt exempel på hur svensk industri kan bidra till den gröna omställningen, säger Kristoffer Ljungfelt.

– Nobia Park är Europas modernaste köksfabrik. Fabriken är 123 000 kvadratmeter stor vilket motsvarar ungefär 17 fotbollsplaner, Vi har självkörande truckar, robotar och vårt digitala produktionssystem ser till att varje del hamnar på rätt plats i rätt tid och det förkortar ledtiden, förklarar miljökordinatorn Sava Giorgeta.

– I Breeam-certifieringen säkrar vi att vi har en energieffektiv byggnad, vi har också innovationspoäng för att vi har innovativa energilösningar och ventilationslösningar. Hundra procent av all energi, utöver det vi får från solcellerna, kommer från certifierade hållbara källor. Träspillet går till Jönköpings värmeverk och det kommer tillbaka som både värme och elektricitet, berättar Anna Hamnö Wickman.

PLANERING, BYGGNATION OCH installering av all teknik har samman-

lagt tagit fem år. Innan själva bygget drogs i gång vidtogs också flera åtgärder för att skydda ekologiska värden i närmiljön, dagvattendammar byggdes och örter och växter flyttades till framtida grönområden.

Det har också förberetts med ett järnvägsspår leder rakt in i fabriken för klimatsmarta transporter. Köksproduktionen är anpassad till Svanenmärkningen och delar av tillverkningen är inspirerad av bilin-

dustrin. Byggnaden saknar fönster för att det inte ska skapas blänk som kan påverka kvalitén i produktionen. Det går att följa materialens resa till färdig produkt inuti fabriken, fullautomatiserade maskiner skär, slipar, gör kanter, sprayar färg och så vidare.

– Svanenmärkningen är inte statiskt utan de kraven skärps successivt, i takt med att vetenskap och teknik går framåt. Marbodal var först med Svanenmärkta kök och

med Nobia Park uppfyller vi redan framtidens krav, säger Anna Hamnö Wickman.

MED DEN NYA fabrikens högteknologiska lösningar lanseras nu även två nya unika tekniker för kökstillverkning; Tone Tech och Prime Shell. Tone Tech innehåller färre skadliga ämnen än traditionella oljebaserade färger, samtidigt som färgtonen på luckan håller bättre över tid och är mer fukt-

och reptålig. Prime Shell är ett kantlistningssystem som ger mycket hög motståndskraft mot väta.

– Visionen var storslagen redan från början. Det här kommer att vara motorn i vår utveckling, säger Anna Hamnö Wickman.

Hon förklarar att den nya tekniken kommer att sätta helt nya produktionsstandarder för den nordiska köksbranschen.

ANNIKA RÅDLUND

Q Var: Torsvik utanför Jönköping

Q Yta: 123 000 m² i ett plan

Q Byggföretag: LC och ByggArvid

Q Beställare: Nobia

Q Certifiering: BREEAM Excellence

Q Energiförsörjning: 100 % förnybar energi, inklusive 10 000 m² solceller (2 MW effekt).

Q Logistik: Järnvägsspår direkt in i byggnaden för klimatsmarta transporter

Q Innovation: Fullt digitaliserad och automatiserad produktion med hög spårbarhet. Två nya unika Trademark-tekniker har tagits fram för användning i den nya fabriken.

Q Miljöarbete: Produktion som uppfyller Svanenmärkningens krav, optimering för effektiv resursanvändning och materialåtervinning, biologisk mångfald främjas genom grönområden och dagvattendammar och , allt träspill går till fjärrvärmeverket.

Q Kostnad: 4 miljarder

Q Invigdes: 21–22 oktober 2025

Fabriken Nobia Park är 17 fotbollsplaner stor och har 10 000 m² solceller på taket. En promenad längst väggarna är ungefär 1,5 kilometer lång. FOTO: NOBIA PARK

Förarlösa AGV-truckar i den nya fabriken Nobia Park.

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Köksluckor, köksstommar och annat tillverkas på löpande band av robotar. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Nobia Park