Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.
Ta del av studien och läs mer på masonitebeams.se
Masonite Beams ingår Byggma Group. www.masonitebeams.se
När marginalerna krymper och vinden viner över bygget står du som chef kvar – i stormens öga. Det är lätt att glömma bort den som håller i rodret när det blåser som mest. Men chefernas mod, trygghet och rättvisa är fundamentet som byggbranschens framtid vilar på.
Vi lever i en tid av konstant och snabb omvandling. En segdragen lågkonjunktur sätter sin prägel på varje projekt, och vi hör dagligen om nya varsel som skapar oro i leden. Geopolitiska stormar skakar om våra försörjningskedjor och klimatmål kräver ständig innovation, samtidigt som vi pressas av ekonomiska realiteter.
MITT I DENNA korseld står du som ledare. Du förväntas hålla fast vid rodret när det blåser och driva på nödvändig förändring. Du ska se till helheten och detaljer. Du ska vara diplomatisk och rak, skapa trygghet ur otydlighet och styra mot gemensamma mål. Rollen är fantastiskt rolig, men också brutalt komplex. Det sägs att en medarbetare tillbringar i snitt över 80 000 timmar på jobbet under ett arbetsliv. Din insats som ledare avgör hur de timmarna upplevs. Om de fylls av mening, utveckling och trygghet, eller av osäkerhet och stagnation. Det är ett svindlande ansvar, men
också en fantastisk möjlighet. Men det finns en dimension vi sällan talar om: chefen som anställd. För samtidigt som du bär ansvaret för andra, har du en egen chef, egna villkor och ett eget behov av stöd.
DET ÄR JUST i oroliga tider som detta blir som tydligast. Byggcheferna och Ledarna ser en ökning av chefer och ledare som hör av sig till vår växel. Samtalen är många och handlar om allt från stöd inför tuffa medarbetarsamtal och lönesättning, till juridisk hjälp vid en omorganisation eller granskning av det egna anställningsavtalet. Det är ett tydligt tecken på att även den som leder behöver någon att luta sig mot. Att ha tillgång till ett objektivt chefsstöd eller utbildningar anpassade för ledarrollen är inte en lyx. Det är en förutsättning för att kunna vara den chef som medarbetare förtjänar.
För innerst inne är det ju ditt team och dina medarbetare du sätter främst. Du vill att de ska känna sig uppskattade och värdefulla. Du vill ingjuta trygghet, hopp och framtidstro och verkligen visa att du står på deras sida. Det är den drivkraften som gör ledarskapet meningsfullt, och det är precis därför du som chef också behöver någon som står på din.
Därför krävs förståelse. Ett ledarskap som verkligen funkar i osäkra tider vilar på tre grunder:
Mod. Att våga fatta obekväma beslut när vägen framåt är otydlig. I vår bransch kan modet ligga i att säga nej till ett orimligt krav, eller att helhjärtat stå upp för sina medarbetare när tiderna blir tuffa.
Trygghet. Människor presterar inte i rädsla, de växer i trygghet. Ett tryggt ledarskap handlar om tydlighet i roller och mandat, rak kommunikation och en kultur där ett misstag är en lektion, inte en dom. En trygg chef är en chef som får medarbetare att känna sig trygga.
Rättvisa. Ett inkluderande och rättvist ledarskap är en förutsättning för framgång. Det handlar inte om att vara populär, utan om att bygga hållbara strukturer där människor ges samma möjlighet att blomstra, genom transparens i processer för lön, befordran och utveckling.
För att uppmärksamma chefer, ledare och deras arbete delar vi årligen ut ett antal priser. Visionen är att inspirera och tydliggöra de skillnader en bra chef kan bidra med.
Priserna är en hyllning till en person som omsatt dessa principer i handling. Men det är också en symbol för de tusentals ledare som, precis som du, gör skillnad varje dag. Till dig som chef och ledare, stå stark i stormen. Var modig, trygg och rättvis. Och glöm aldrig bort att även du har rätt till stöd och utveckling på din resa. Låt oss tillsammans bygga mer än hus, broar och vägar. Låt oss bygga ett ledarskap som håller för framtiden.
Det här är ett mycket glädjande besked för våra medarbetare och för verksamheten i Värmlandsbro
Henrik Asp, Moelven Byggmodul Sid 4
I den första detaljplanen planerar vi för bostäder med handelslokaler i markplan
Eva Jonasson, Balder Sid 14
Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50
Med tanke på vilka investeringsvolymer som finns i prognosen kan man utgå från att det är åtskilliga
Elisabeth Bitterlich, Fortifikationsverket Sid 6
För en exportberoende skogsnation som Sverige är det givetvis inte gynnsamt
Christian Nielsen, Skogsindustrierna Sid 8
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA
Världsunik betongpump I torsdags testades Swerocks nya eldrivna betongpump vid ett projekt i Solna. Betongpumpen är målad som ett norrsken i blått, grönt och turkos. Sid 17
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
Layout: n Emil Hansson
Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
Ford Transit – eltransportbilar som klarar morgondagens miljökrav.
Fords elektriska transportbilar är skapade för att leverera i stadstrafiken – både nu och framöver.
Vi erbjuder modeller för alla behov och för ökad effektivitet. Besök din Fordhandlare för att hitta rätt lösning för dig.
av bostadsområdet Östra
VISIONSBILD:
Q Obos, Peab Riksbyggen och Skanska är med och utvecklar Helsingborgs nya stadsdel Östra Ramlösa. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att teckna avsiktsförklaringar med markanvisningsavtal med de fyra aktörerna.
I detaljplanen för första etappen ingår en grundskola, två förskolor, utrymmen för närservice, vårdboende och idrottshall. Byggnationen av hus är planerad att påbörjas 2026/2027 och uppskattningsvis kan de första husen stå klara 2028/2029.
Q NCC får i uppdrag att bygga ett nytt parkeringshus i Slakthusområdet, södra Stockholm. Beställare är Stockholms Stads Parkerings AB och entreprenaden har ett ordervärde på cirka 200 miljoner kronor. Det är det tredje projektet inom ramen för samarbetsavtalet mellan parterna.
Det nya parkeringshuset, Sandhagsgatan P-hus, omfattar cirka 7 200 kvadratmeter och kommer att rymma 250 bilplatser samt cykelparkering, bilpool, cykelpool och servicefunktioner som cykelservice och paketutlämning. planeras stå klar till i slutet av 2027.
Den nya mäss- och matsalsbyggnaden är ritad av Tham och Videgård. BILD: THAM OCH VIDEGÅRD
Oljibe bygger åt
Fortifikationsverket
Q Oljibe har fått uppdraget att uppföra den nya mäss- och matsalsbyggnaden på Karlberg. Beställare är Fortifikationsverket och kontraktssumman uppgår till cirka 300 miljoner kronor. Byggnaden omfattar cirka 2 800 kvadratmeter och kommer att inrymma 400 sittplatser, kök, VIP-matsal, mäss och uppehållsrum. Den planeras vara klar under år 2028.
1,5%
... ökade bostadbyggandet med mellan augusti och september enligt den senaste Byggstartsindikatorn från Prognoscentret. Övrigt byggande ökade med 0,4 procent.
– Ökningen sker från låga nivåer när det gäller bostadsbyggande. Lokalbyggandet har, som tidigare konstaterats, varit mer motståndskraftigt till följd av den strukturella ökningen av investeringsnivåer kopplade till industrin, försvaret och rättsväsendet, säger Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret.
Uppsala kommun får inte tillstånd för att bygga den 850 meter långa bron över Fyrisån, som behövs för att bygga den planerade spårvägen. Mark- och miljödomstolen anser att miljökonsekvensbeskrivningen bristfällig.
Den 27 januari antog kommunfullmäktige i Uppsala kommun detaljplan för ”Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka D”. Detaljplanens syfte är att möjliggöra spårväg från Bäcklösa till den planerade järnvägsstationen i Bergsbrunna. I detaljplanen ingår också en bro över Fyrisån.
UPPSALA KOMMUN HAR ansökt om dels tillstånd till den vattenverksamhet som krävs för anläggandet av bron över Fyrisån, dels de dispenser och det tillstånd till anläggande med mera inom område med landskapsbildsskyddsförordnande som krävs för verksamheten.
Antagandebeslutet har överklagats av flera parter till mark- och miljödomstolen och har ännu inte vunnit laga kraft. Föreningen Vårda Uppsala, FVU, en av de som överklagat planen, anför bland annat att ”detaljplanen innebär ett oåterkalleligt och oacceptabelt ingrepp i Årike Fyris, ett område av högsta kultur- och rikshistoriska värde”.
Men redan nu har Mark- och miljödomstolen vid tingsrätten i Nacka beslutat att inte ge tillstånd till den vattenverksamhet som krävs för anläggandet av en bro över Fyrisån i Uppsala.
DOMSTOLEN ANSER ATT den miljökonsekvensbeskrivning som kommunen lämnat in saknar såväl tillräckligt underlag för en lokaliseringsprövning som en redovisning av hur den planerade
verksamheten påverkar riksintresse, allmän farled, naturvärden på platsen och skyddet för djur och växter i artskyddsförordningen. Miljökonsekvensbeskrivningen är därmed bristfällig och uppfyller inte de krav som följer av 6 kap. miljöbalken. Kommunens ansökan om tillstånd till vattenverksamhet ska därför avslås. Det saknas även förutsättningar att bevilja de dispenser och det tillstånd till anläggande med mera. inom område med landskapsbildsskyddsförordnande som kommunen ansökt om.
– Domstolen har vid flera tillfällen under målets handläggning uppmärksammat kommunen på att det saknas underlag för en
lokaliseringsprövning, säger rättens ordförande rådmannen Katarina Winiarski Dol.
KOMMUNEN BESKRIVER DEN nya bron över Fyrisån mellan Ultuna och Nåntuna är en viktig del i spårvägs-
Q Den nya bron kopplar samman den östra och västra sidan av Uppsala. Den skapar även en länk från den västra sidan av Uppsala till den framtida järnvägsstationen i Bergsbrunna.
bygget och Uppsalas nya infrastruktur. De ska nu analysera domen och se vad de kan göra för åtgärder när de arbetar vidare. Det handlar antingen om att överklaga domen eller skicka in en ny ansökan.
ANNA SJÖSTRÖM
Q Bygget av bron över Fyrisån kräver tillstånd enligt Miljöbalkens kapitel 11. Uppsala kommun skickade därför våren 2024 in en ansökan till markoch miljödomstolen för att få en miljödom.
Q Längd: 850 meter
Q Bredd: 18 meter
Q Antal brospann: 14
Q Byggmaterial: Stål
Q Frihöjd för båtar: 12 meter.
UPPSALA
Moelven får uppdraget att bygga första etappen av nya anstalten i Vä i Kristianstads kommun. Det betyder att fabriken i Värmlandsbro i Säffle, som tidigare i år togs ur drift, nu kan återstartas.
I september blev det klart att NCC och Intea får uppdraget av Kriminalvården att bygga den nya anstalten med ett ordervärde på cirka 650 miljoner kronor. Nu har byggjätten gjort klart med Moelven Byggmodul att stå för den första etappen, vilket innebär att Moelven kan återstarta produktionslinan i fabriken i Säffle. Vilket betyder nyanställningar, enligt vd Henrik Asp. – Det här är ett mycket glädjande besked för våra medarbetare och för verksamheten i Värmlandsbro. I dagsläget blir det mellan 50-60 personer, främst tillfälligt anställda till det här projektet. Sen beroende på hur marknaden utvecklar sig kan det bli förlängningar, säger han.
MOELVEN BYGGMODUL BLIR totalentreprenör för byggnaden med cirka 200 platser och personalutrymmen, som byggs med trämoduler från Moelvens fabriker i Säffle och Torsby. Etapp 1 omfattar totalt 11 000 kvadratmeter och inkluderar även separata byggnader för sysselsättning, friskvård, besök och personalutrymmen. – Vi är stolta över att arbeta med
Trämodulerna produceras i Moelven Byggmoduls fabriker i både Värmlandsbro och Torsby. FOTO:
ett så viktigt projekt. Anstalten i Vä är ett exempel på hur vårt byggsystem kan tillämpas i komplexa miljöer med höga säkerhetskrav. Genom att bygga i trä kan vi skapa hållbara och robusta lösningar som långsiktigt möter samhällets behov på ett ansvarsfullt sätt, säger Hedwig Ulander, affärsutvecklingschef på Moelven Byggmodul.
BYGGNATIONEN SKER I nära anslutning till den befintliga anstalten i
Vä. Byggnaden ska certifieras enligt Breeam Excellent. Markarbetena påbörjades i augusti 2025 och anstalten beräknas stå klar under 2026. – Ser verkligen fram emot att genomföra det här projektet tillsammans med Moelven. Det är ett spännande uppdrag som ställer höga krav både på utförande och byggtakt. Jag är övertygad om att det kommer bli ett framtida referensprojekt av hög kvalitet, som
vi alla kan blicka tillbaka på med glädje. Nu kör vi, säger Niklas Nilsson-Hultgren, projektchef på NCC Building, om samarbetet med Moelven.
PRODUKTIONSLINAN I Värmlandsbro i Säffle som tidigare i år togs ur drift, återstartas under oktober och kommer successivt att trappa upp produktionen för att möta den ökade efterfrågan.
HENRIK EKBERG
Trafikverket har tecknat kontrakt med Züblin och Veidekke för ”kritiska arbeten” vid Västlänkens Korsvägen-etapp. Byggvärlden har hört med Trafikverket om bland annat kontraktsvärden och hur urvalet gick till.
Det var i mitten av september som Trafikverket hävde kontraktet med konsortiet WLC. Sedan dess har WLC lämnat arbetsplatsen och så kallade skyddsarbeten inletts. Nu är också de första upphandlade entreprenörerna klara. Det blir Züblin som tar hand om arbetet vid Liseberg, det vill säga i de öppna schakten inne på nöjesparken. Bolaget ska få ut massorna i våtschaktet under Mölndalsån och även fortsätta armeringsarbetet förbi Rondo för att påbörja gjutningen av topplattan till betongtunneln.
VEIDEKKE HAR TILLDELATS ”kritisk entreprenad” för övriga arbetsplatser längs hela deletapp Korsvägen, som vid Skår och Almedal. Där är uppdraget huvudsakligen att fortsätta med att spränga och ta ut det berg som finns kvar i västra station under Johanneberg, betongarbeten i västra entrén och i schaktet på Korsvägen samt ledningsarbeten vid Korsvägen. I bergtunnlarna är det arbeten med att sätta upp mattor i tunneltaket för att skydda mot vatten och att färdigställa mark och VA för både servicetunnlar och spårtunnlar.
Förhandlingar genomfördes med fyra stycken
Båda kontrakten är utförandeentreprenader. För Veidekke är ersättningsformen löpande räkning. Veidekke fick även rycka in och ta över skyddsarbeten efter att AGN Haga hävdes från Korsvägen-etappen och har därefter tilldelats två av de uppdelade entreprenaderna för Haga-etappen.
– Vi är stolta och glada att återigen få förtroendet från Trafikverket där vi går in i befintligt projekt under en tidsbegränsad period. Vårt gemensamma fokus ligger nu på att prioritera att utföra så mycket arbete som behövs för att minska påverkan på intressenter samt att utföra ett så bra arbete som möjligt så att kommande entreprenader får de bästa förutsättningarna med att slutföra projektet, säger Fredrik Indevall, regionchef på Veidekke Anläggning Väst.
Ulf Angberg är kommunikationsansvarig för Västlänken på Trafikverket och svarar mailvägen på Byggvärldens frågor.
Q Vad är entreprenaderna värda i pengar?
– Veidekkes del är värt cirka 500 miljoner och Züblins entreprenad cirka 400 miljoner kronor.
Q Hur länge tror ni att dessa ”kritiska arbetena” beräknas pågå?
– Det är ej klart i nuläget, det beror på när de nya entreprenaderna för färdigställandet kommer ut.
Q Hur gick urvalet till, varför blev det Veidekke och Züblin?
– Vi förde dialoger med ett flertal leverantörer. Förhandlingar genomfördes med fyra stycken och vidare förhandling och tilldelning skedde med två entreprenörer.
Ni skriver på webben: ”Ett flertal underleverantörer är redan på plats och signerade för det fortsatta arbetet med att färdigställa deletapp Korsvägen till 2030”.
Q Tillhör dessa underleverantörer WLC eller är det UE som Veidekke och Züblin har kontrakterat.
– Några har tillhört WLC.
Q När tror ni nästa entreprenad för Korsvägen blir upphandlad?
– Marknadsdialoger inleds i närtid.
HENRIK EKBERG
Som en följd av det hävda Korsvägen-kontraktet måste nu NCC varsla anställda. Det handlar om 70 anställda inom Infrastructure.
– Bakgrunden är att Trafikverket har hävt vårt avtal på Korsvägen. Det gör att vi behövs avetablera projektet omedelbart och där har vi ett antal medarbetare som blir övertaliga. Sedan håller vi även på att avsluta projekt Centralen och där finns det några medarbetare som var planerade att övergå till Korsvägen, vilket de alltså inte kan nu, säger Amelie Winberg, presschef för NCC Sverige.
Vet ännu inte vad siffran landar på
Varslet lades för ett par veckor sedan och totalt handlar det om 70 tjänstemän inom affärsområde Infrastructure. – Det är jättebeklagligt, så klart. Det är verkligen jättetråkigt och vi önskar att det vore annorlunda, säger hon.
Förhandlingar med facket kommer att inledas inom kort. NCC håller just nu på att se över om de kan begränsa varslet, genom att till exempel hitta andra tjänster för de personer som berörs.
– Så vi vet ännu inte vad siffran landar på. Men varsel läggs så snart man ser en övertalighet, och vi hoppas kunna begränsa varslet och antalet uppsägningar, säger Amelie Winberg. HENRIK EKBERG
Projektet beräknas vara färdigställt under hösten 2026. BILD:
Får kontrakt på nytt kulturhus i Sigtuna
Q Veidekke får i uppdrag av Sigtuna kommun bygga ett kultur- och aktivitetscenter i Valsta torg. Projektet är en totalentreprenad i samverkan på cirka 117 miljoner kronor. I uppdraget ingår nybyggnation av lokaler på drygt 2 000 kvadratmeter i två plan med café, bibliotek, konst samt lokaler för kultur och möten. Byggnaden byggs till största delen i trä utifrån certifieringsnivån i Miljöbyggnad Silver.
28%
... av byggnadsarbetarna känner sig stressade och 12 procent har någon gång drabbats av psykisk ohälsa – det visar den nya Ramirentrapporten. Orsakerna kan vara flera: tuffa tidsplaner, neddragningar och en oro för att förlora jobbet. Var sjätte känner sig orolig att mista jobbet på grund av arbetsbrist under 2025. NCC får ytterligare uppdrag av
Q NCC har fått i uppdrag av LKAB att starta förberedande markarbeten inför byggnationen av det nya sovringsverket på LKAB:s anläggning i Vitåfors, Gällivare. Ordervärdet uppgår till 200 miljoner kronor. Det nya verket kommer byggas intill det gamla på en yta om cirka 24 000 kvadratmeter. NCC har tidigare ingått samarbetsavtal om byggnaden av verket, nu får man även uppdraget att utföra markarbetet.
Storsatsning på vattenland i Sigtuna.
Q Bygg- och miljönämnden i Sigtuna har beviljat bygglov för ett vattenland. Det kommer bli norra Europas största vattenland inomhus. Vattenlandet, som kommer att byggas av exploatören Vi Invest, ska innehålla fler än 20 vattenattraktioner och blir norra Europas största vattenland inomhus. Byggstart planeras till 2026.
Fortifikationsverkets och Trafikverket är två statliga myndigheter som arbetar med säkerhetsklassade projekt.
De säkerhetsklassade projekten blir allt fler i Sverige, men det råder oklarheter kring vilka krav som gäller för entreprenörerna. Vad säger fastighetsägarna och beställarna? Byggvärlden har hört med Fortifikationsverket och Trafikverket om huruvida utländska medborgare får delta vid säkerhetsklassade projekt, olika säkerhetsnivåer och kraven på byggarna.
Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar landets försvarsfastigheter. Det statliga fastighetsbolaget hör till en av landets största med bland annat över 6 000 byggnader. Myndigheten lyder under Finansdepartementet och har huvudkontor i Eskilstuna. Det nuvarande världsläget har åter satt fokus på försvaret och miljarder kronor kommer att investeras i säkerhetsklassade byggnader.
Elisabeth Bitterlich är kommunikationsstrateg på Fortifikationsverket.
Q Hur är intresset bland entreprenörer för SUA-upphandlingar?
– Vi har generellt ett stort intresse för våra upphandlingar från entreprenörer. Hur det är specifikt med SUA-upphandlingar vet vi inte. Däremot vet vi att det finns en föreställning om att säkerhetsskyddade upphandlingar är väldigt komplicerade.
Jag ska inte sticka under stolen med att det inte är alldeles enkelt, men vi finns här som stöd och hjälper gärna till.
Q Vilka olika säkerhetsnivåer finns det och hur skiljer sig kraven åt beroende på säkerhetsnivå?
– Det går inte att besvara i generella termer, eftersom det beror på vilken säkerhetskänslig verksamhet
som exponeras, i vilken form den exponeras och hur länge den exponeras, samt om det finns möjlighet till säkerhetshöjande åtgärder.
Q Hur många av anbudsgivarna klarar kraven som ställs?
– Det kan vi inte svara på eftersom vi bara tecknar säkerhetsskyddsavtal med de som vinner anbudet.
Q Får ett byggföretag med utländska medborgare delta i upphandlingar och bygga en säkerhetsklassad byggnad?
– Utländska företag kan alltid lämna anbud på de upphandlingar som inte är avgränsade i nationell upphandling. Däremot är det inte säkert att de klarar en grundutredning med säkerhetsprövning.
Q Hur många pågående säkerhetsklassade projekt har ni i gång nu?
– Det besvarar vi inte.
Q Hur många säkerhetsklassade projekt ligger i pipeline?
– Det kan vi inte säga med säkerhet, men med tanke på vilka investeringsvolymer som finns i prognosen kan man utgå från att det är åtskilliga.
Q Branschen upplever att det ofta är de större byggbolagen som har kapacitet att klara av säkerhetsprövningar som krävs vid vissa SUA-upphandlingar. Märker ni av detta?
– Nej, detta är inget vi känner igen. Vi har väldigt många mindre och medelstora företag som arbetar inom ramen för säkerhetsskyddsavtal.
Q Det ska även vara brist på relevanta utbildningar och som du själv nämner så är bilden utåt att det är en komplicerad process att vara med vid dessa upphandlingar. Tycker ni att det
behövs striktare och tydligare riktlinjer (och kanske även utbildningar) för vad som gäller? – När det gäller säkerhetskänslig verksamhet tillhandahåller vi en obligatorisk utbildning som alla leverantörer måste genomföra och bli godkända i innan uppdraget kan påbörjas.
STATLIGA TRAFIKVERKET, med huvudkontor i Borlänge, ansvarar bland annat för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar, det vill säga kritisk infrastruktur som är avgörande för samhällets funktion. Sedan 2022 hör Trafikverket även till en av landets 60 beredskapsmyndigheter med särskild vikt för det svenska civila försvaret.
Linda Skanser är kommunikationsansvarig på Trafikverket.
Q Hur är intresset bland entreprenörer för SUA-upphandlingar?
– Vi ser inte att eventuella SUAkrav gör att intresset för våra upphandlingar blir mindre.
Q Vilka olika säkerhetsnivåer finns det?
– Säkerhetsskyddsavtal finns i tre nivåer. Säkerhetsskyddsavtal ska ingås på någon av följande nivåer (1-3) beroende på var uppdraget ska genomföras och i vilken omfattning leverantören får del av säkerhetskänsliga uppgifter: Säkerhetsskyddsavtal nivå 1: Motparten kommer att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet (konsekvensnivå C eller högre) utanför Trafikverkets områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt.
Säkerhetsskyddsavtal nivå 2: Motparten kommer att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet (konsekvensnivå C eller högre) inom Trafikverkets områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt.
Finns en föreställning om att säkerhetsskyddade upphandlingar är komplicerade
Säkerhetsskyddsavtal nivå 3: Motparten kan komma att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet (konsekvensnivå C eller högre) inom Trafikverkets områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt.
Säkerhetsskyddsöverenskommelse: Motparten kommer att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen begränsat hemlig eller få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet (konsekvensnivå D).
Q Hur skiljer sig kraven åt beroende på säkerhetsnivå?
– De största skillnaderna beror på hur och vilken omfattning motparten får tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller verksamhet. Kraven i säkerhetsskyddsavtalet utgår från den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen som görs
varje gång Trafikverket exponerar säkerhetskänslig verksamhet.
Q Hur många av anbudsgivarna klarar kraven?
– Det förändrade omvärldsläget gör att Trafikverket ibland måste ställa sådana här krav men att förståelsen är stor bland seriösa leverantörer som vill fortsätta leverera i denna bransch.
Q Får ett byggföretag med utländska medborgare vara med vid upphandlingar och bygga en säkerhetsklassad byggnad?
– Leverantörers personal som har eller har haft sin hemvist i annat land innebär att säkerhetsprövningen kan vara svårare att utföra. Det beror bland annat på att de registerkontroller som gäller utländska personer inte kan anses lika kvalitativa eftersom de ofta inte ger tillräckligt med information. Detta gäller särskilt information som behövs för att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot svenska säkerhetsintressen.
– Trafikverket gör alltid en bedömning från fall till fall. Innan Trafikverket tilldelar kontraktet görs en lämplighetsbedömning vilket innebär att Trafikverket måste bedöma om den andra aktören tillräckligt tillförlitlig för att få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet.
Q Hur många pågående säkerhetsklassade projekt har ni i gång nu?
– Vi kan inte gå ut med den typen av uppgift kring säkerhetsklassade projekt.
Q Ungefär hur många säkerhetsklassade projekt ligger i pipeline?
– Av säkerhetsskäl kan vi inte gå ut med antal kring säkerhetsklassade projekt.
EKBERG
Vi tror att det är i samarbetet som framgång formas. Därför jobbar vi tillsammans med lokala fackhandlare som har lager på plats, känner marknaden och förenklar vardagen. Av samma anledning finns vi med hela vägen, inte bara när något behövs utan för att förstå vad som verkligen behövs. Det är så vi bygger partnerskap som håller.
Läs mer på elonbusiness.se eller ta kontakt direkt med jessica.soderlindh@elongroup.se
Elon Business är en nordisk helhetsleverantör som kombinerar lokalt entreprenörskap med innovativa lösningar. Vi hjälper företag att effektivisera sin verksamhet genom tre affärsområden. Vi förenklar vardagen med smarta tjänster, inreder och anpassar fastigheter samt utvecklar IT-lösningar som driver företag framåt.
Byggtakten är fortsatt låg i Sverige och situationen för sågverken har blivit rejält pressad, enligt Skogsindustrierna.
FOTO: JOHAN
Efterfrågan på trävaror i Sverige är fortsatt låg, enligt Svenskt Trä. Och nu riskerar USA:s trätullar, som infördes förra veckan, att pressa marknaden ytterligare, trots att de är lägre än befarat enligt Christian Nielsen på Skogsindustrierna.
Marknadsrapporten Så går det för skogsindustrin visar att produktionen av trävaror har ökat något under årets sju första månader, jämfört med 2024. Leveranserna till svensk byggindustri växer –men från nivåer som är de lägsta sedan 1990-talskrisen. Med ett högt kostnadsläge, negativa valutaeffekter och prisnivåer som inte räcker för att täcka kostnaderna, blir situationen svår. Flera produktionsminskningar som speglar det tuffa läget har aviserats inom skogsindustrin.
Vi förväntar oss att USA kommer att vara signifikant beroende av import under överskådlig tid
– Besvikelsen över den fortsatt låga efterfrågan i Sverige är påtaglig. Varken rotavdraget eller de sänkta räntorna har hittills gett den effekt som vi förväntade och vi behöver, säger Christian Nielsen.
I STÄLLET ÄR det exporten som ytterligare en gång har räddat trävarusektorn, dock med ytterst begränsade marginaler för bolagen. Besked från Vita huset om nya tullar på trävaror försvårar också för sågverken. Den 14 oktober inför USA tioprocentiga tullar på allt importerat virke. Landet står för fem till tio procent av den svenska trävaruexporten.
– Tullarna är lägre än befarat, men gör det redan svåra läget ännu mer pressat för sågverken. Över tid förväntar vi oss att tulllarna framför allt ska slå mot den
amerikanska konsumenten, som kommer att behöva betala högre priser. Det blir alltmer tydligt att USA nog inte kommer vara den tillväxtmotor för svensk trävaruexport som vi tidigare trott, säger Christian Nielsen.
DE NYA TULLARNA gäller all import av trävaror i USA och läggs ovanpå befintliga tullsatser där inget undantag är förhandlat. För svenska och europeiska sågverk blir tullarna på trävaror lägre än det tidigare aviserade taket på 15 procent. För Kanada däremot, läggs 10 procent till de befintliga strafftullarna, som höjs till mellan 40 och 60 procent.
– I närtid kan detta innebära att den redan hårt pressade svenska sågverksbranschen pressas ännu mer. Inte minst med tanke på att det bara är två veckors framförhållning och varor redan är kontrakterade och i transit, säger Christian Nielsen.
Syftet för USA med tullarna är att öka den inhemska produktionen, då den importberoende trävarusektorn ses som en säkerhetsrisk. Under tiden som frågan har varit under utredning har trävarorna varit undantagna från amerikanska tullar, vilket skapat stor osäkerhet om de framtida förutsättningarna.
– För en exportberoende skogsnation som Sverige är det givetvis inte gynnsamt med nya tullar på trävaror, men i nuläget är det ändå positivt att företagen får veta vad som gäller. De nya tullarna kommer nog bidra till att öka den amerikanska produktionen något, men det tar lång tid att bygga ut kapaciteteten och vi förväntar oss att USA kommer att vara signifikant beroende av import under överskådlig tid, säger Christian Nielsen.
Återbruk av byggmaterial är
nutidens- och framtidens lösning på flera globala miljöutmaningar.
Nu lanserar vi Steni Colour Reuse – fasadskivor som kan användas flera gånger.
Steni Colour Reuse steni.se
12 standardiserade format
Standardiserad borrning
80 kulörer och 3 glansgrader
Enkel montering och demontering
Slagtåligt och byggt för tuffa miljöer
Trots att det saknas omkring tre miljoner skyddsrumsplatser sett till hela befolkningen, så har det inte byggts ett enda nytt skyddsrum i Sverige sedan 2002.
– Vi väntar på besked, säger Anders Johannesson, skyddsrumsexpert på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
För tre år sedan kom en statlig utredning fram till att det behöver byggas 2 500 – 5 000 nya skyddsrumsplatser per år, motsvarande 25 till 50 nya skyddsrum årligen. Ett normalt skyddsrum för hundra personer kostar omkring fyra miljoner kronor att bygga.
FÖRSVARSBEREDNINGEN tyckte dock man borde börja med att upprusta de befintliga skyddsrummen. Till detta har regeringen avsatt 100 miljoner kronor årligen.
– Det går inte ut någon ersättning från staten idag om en fastighetsägare vill bygga ett nytt skyddsrum, men om regeringen beslutar att vi ska bygga skyddsrum igen så kommer det gå ut ersättning för det, säger skyddsrumsexperten Anders Johannesson.
I mitten av september lanserade regeringen en budgetnyhet som man kallade ”den största upprustningen av totalförsvaret sedan kalla krigets slut”. I paketet för ett civilt försvar ingår en satsning på totalt 69 miljoner kronor under en treårsperiod för upprustning och tillsyn av skyddsrum.
Dock finns ingen satsning på nyproduktion av skyddsrum i höstbudgeten.
Idag finns det 64 000 skyddsrum som ska rymma sju miljoner människor i Sverige. Eftersom vi är en befolkning på drygt 10 miljoner människor, så är det ingen större matematisk utmaning att räkna ut att alla inte får plats.
Q Är inte det cyniskt, att det inte finns skyddsrumsplats till alla? – Tanken har aldrig varit att alla invånare i Sverige ska få plats i skyddsrum. Dels finns det andra fullgoda skyddsutrymmen, som exempelvis Stockholms tunnelbana, dels kommer utrymning av områden att ske. Många människor måste dessutom utföra sina arbetsuppgifter ovan jord även i krig, som de som arbetar på kraftstationer, vattenverk, inom polisen och sjukvården och naturligtvis de som försvarar landet inom Försvarsmakten, säger han och berättar att i Finland måste varje fastighetsägare bygga ett skyddsrum så fort hen bygger ett nytt hus, dock utan statliga subventioner.
I SCHWEIZ SKA det enligt lag finnas en skyddsrumsplats för varje medborgare, så landet har flest skyddsrum per capita i Europa. Men Sverige ligger på tredje plats, förklarar han. Anders Johannesson menar att fastighetsägaren har ett stort ansvar för sina skyddsrum.
– Det ska finnas ett förråd med skyddsrumsutrustning i skyddsrummet. Fastighetsägaren är enligt lag skyldig att över tid se till att inte skyddsrumsfunktionen ändras eller
förstörs. Med andra ord ska fastighetsägaren underhålla skyddsrummet och se till att det går att använda i skarpt läge, säger han och tillägger att vid höjd beredskap ska landets fastighetsägare enligt lag på 48 timmar låsa upp och iordningsställa skyddsrum, vilket inte är det lättaste om skyddsrummet använts som hyresgästernas källarförråd.
Flera av skyddsrummen är inte kontrollerade på många år och håller inte de krav som föreskrivs
Anna Thureson, näringspolitisk expert på branschorganisationen Fastighetsägarna, har fått alltfler frågor från medlemmarna om vad som förväntas av dem i händelse av kris.
– Beredskapsfrågan är jätteviktig för fastighetssektorn, säger hon och berättar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram information direkt riktad till fastighetsägare.
MEN ANNA THURESON tycker inte att det är rimligt att fastighetsägaren ska ta hela ansvaret för skyddsrummen, inklusive upprustningen. Förr subventionerade staten byggande av skyddsrum. Hon menar att staten borde hjälpa till nu också. Samma sak med planering inför krig och kris.
– Det finns ett större behov av
att på ett nationellt plan utforma en strategi för upprustningen av skyddsrummen så att de verkligen är ett skydd för civilbefolkningen.
Där tycker vi att regeringen bör göra mer, säger hon. Jacob Holm är vd på företaget Skyddsrumsspecialisten.
Q Hur kan ett företag med namnet Skyddsrumsspecialisten överleva när det på decennier inte har byggts nya skyddsrum i Sverige?
– Flera av skyddsrummen är inte kontrollerade på många år och håller inte de krav som föreskrivs. Det är mycket material som saknas och fastigheterna behöver förädlas med fiberdragningar och stambyten, säger Jacob Holm och backar bakåt i historien.
– 1989 föll Berlinmuren och då trodde många att nu var det fred i Europa. I takt med detta så började Sverige degradera totalförsvaret generellt och sålde allt som gick att sälja. Men skyddsrummen behölls, trots att det var få som trodde att de skulle komma till användning, säger han.
FÖRETAGET Skyddsrumsspecialisten bidade sin tid, men så hände något i vår nära omvärld som skulle förändra svenskarnas riskmedvetande och säkerhetstänkande.
– 2022 invaderade Ryssland Ukraina och plötsligt började hyresgäster här hemma i Sverige fråga fastighetsägare var skyddsrummet fanns och i vilket skick det var. Vissa fastighets-
ägare satte igång att rusta upp sina skyddsrum och beställa material. Skyddsrumsspecialistens omsättning ökade med 57 procent till drygt 63 miljoner kronor 2022. En peak som företaget inte nått upp till sedan dess.
– Vi är Sveriges äldsta bolag med skyddsrum som verksamhet och håller i hela kedjan, från konsultation och besiktningar till att sälja egentillverkat, certifierat material. Alla våra kunder är fastighetsägare, säger Jacob Holm.
Det händer att företaget får beställningar på skyddsrum från privatpersoner, ibland väldigt speciella.
– Generellt tror jag att de flesta tittar över sin egen säkerhet, på ett sätt som man inte gjorde förr.
EVA-MARIA FASTH
1. Vad gör du som fastighetsägare om kriget kommer?
2. Hur många skyddsrum har ni i ert fastighetsbestånd?
3. Vilken information har hyresgästerna fått om var det finns skyddsrum?
4. Hur ser företagets beredskapsplan ut?
1. Vid en extraordinär situation, som exempelvis ett väpnat angrepp, aktiveras vår krisledning som ansvarar för att bedöma läget och vidta nödvändiga åtgärder.
2. Castellum har 371 skyddsrum och äger 678 fastigheter.
3. Våra hyresgäster informeras vid behov, och vi hänvisar även till MSB:s publika register som alltid innehåller den mest aktuella informationen om skyddsrum.
4. Castellum har en etablerad krisplan för att hantera olika typer av händelser.
1. Som fastighetsägare åligger det oss att underhålla skyddsrummen i vårt bestånd så att de, om behov uppstår, kan tas i bruk av vem som helst inom 48 timmar.
2. Balder har cirka 450 skyddsrum och äger 1 986 fastigheter.
3. Skyddsrummen är uppmärkta med skyltar och är sökbara på skyddsrumskartan.se.
4. Vi följer gällande lagar och regler, liksom de tillsyner och kontroller som MSB utför löpande, för att säkerställa att skyddsrummen är korrekt utrustade och kan tas i bruk inom 48 timmar. Vi har en skyddsrumsansvarig som har det övergripande ansvaret medan förvaltningsorganisationen i respektive område säkerställer funktionalitet.
Trots att det inte finns plats för alla i skyddsrummen så blev det ingen satsning på nyproduktion av skyddsrum i höstbudgeten. FOTO:
1. Vi har beredskap både för kris men även en krigssituation (i den mån man nu kan förbereda sig för det fruktansvärda som ett krig innebär). Exakt hur de beredskapsplanerna ser ut är lite beroende på vilken enhet/avdelning som formulerat dem. Utmaningar med IT är en sak, fysisk säkerhet en annan.
2. Wallenstam äger 209 fastigheter och har 100 skyddsrum.
3. De är uppmärkta med skyltar och våra hyresgäster ska ha fått information. I köpcentrumet Triangeln i Malmö har vi ett sk. befokningsskyddsrum, dvs ett stort skyddsrum med plats för cirka 2 500 personer. Det har vi nyligen uppgraderat bland annat med ny reservkraft och i samarbete med MSB.
4. Se svar på första frågan!
1. Som fastighetsägare har vi ett ansvar för de skyddsrum som finns i vårt bestånd. När regeringen fattar beslut om högsta beredskap ska dessa tillgängliggöras för allmänheten inom 48 timmar. Om detta sker har vi beredskapsplaner som aktiveras.
2. Förvaltnings AB Framtiden har drygt 1 400 skyddsrum och äger 1 500 fastigheter.
3. MSB:s skyddsrumskarta är tillgänglig för alla, där kan man söka på sin egen adress och se vart närmaste skyddsrum finns.
4. Gällande skyddsrummen har vi en beredskapsplan som aktiveras när regeringen fattar beslut om höjd beredskap. Fastighetsägarens ansvar är att tillgängliggöra skyddsrummen för allmänheten inom 48 timmar.
1. Hemsös krisledning aktiveras och vi följer myndigheternas riktlinjer och råd. Våra fastigheter är inom vård, skola och rättsväsende vilka är en viktig del av totalförsvaret. Det är viktigt att de fortsätter att de driftas och förvaltas som vanligt i den mån det är möjligt så att våra hyresgäster kan fortsätta att bedriva sin verksamhet i våra fastigheter.
2. Hemsö Fastigheter har 157 skyddsrum och äger 484 fastigheter.
3. På hyresgästmöten informeras om vilka skyddsrum vi har i våra fastigheter. Vi har även informerat samtliga medarbetare om närmaste skyddsrum i anslutning till våra kontor.
4. Vid händelse av krig eller annan krissituation aktiveras Hemsös krisledning och beredskapsplan. Hemsö genomför årliga krisövningar med hela verksamheten.
Vid händelse av krig eller annan krissituation aktiveras Hemsös krisledning och beredskapsplan. Hemsö genomför årliga krisövningar med hela verksamheten
Som fastighetsägare åligger det oss att underhålla skyddsrummen i vårt bestånd så att de, om behov uppstår, kan tas i bruk av vem som helst inom 48 timmar
1. Vi följer de riktlinjer och krav som svenska myndigheter ställer. Vi arbetar i enlighet med gällande lagar och förordningar och anpassar oss löpande till eventuella beslut eller rekommendationer från myndigheter som MSB.
2. SBB har 155 skyddsrum och äger 1001 fastigheter.
3. På vår webbplats finns en länk till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) information om skyddsrum, där våra hyresgäster kan söka upp sitt närmaste skyddsrum och ta del av relevant vägledning.
4. om fastighetsägare är vår beredskapsplan att förbereda och tillgängliggöra skyddsrum, säkerställa nödvändig utrustning, informera våra hyresgäster, underhålla fastighetens system (som vatten och värme), samt samarbeta med andra fastighetsägare och myndigheter.
1. Om kriget kommer övergår vi till vår krigsorganisation, vilket innebär att vi organiserar oss i en funktionsindelad stab enligt Stockholms stads anvisningar. Initialt skulle alla våra resurser gå till att iordningsställa skyddsrummen i våra fastigheter. Därefter skulle vårt primära fokus fortsatt ligga på skyddsrummen samt driften av våra fastigheter, efter bästa förmåga under rådande förhållanden.
2. Svenska Bostäder har 501 skyddsrum och äger 686 fastigheter.
3. Eftersom skyddsrum är till för alla hänvisar vi våra hyresgäster till MSB:s skyddsrumskarta, för att på så sätt hitta det skyddsrum som är närmast där de är, om det är hemma, på jobbet eller annan plats de ofta befinner sig på. Vi kommer nu under beredskapsveckan (vecka 39) att kommunicera fakta kring skyddsrum, bland annat MSB:s skyddsrumskarta.
4. Vi har en krisplan för att kunna möta eventuella kriser som reglerar vår organisation, bemanning och metodik.
Svenska Bostäder har 501 skyddsrum och äger 686 fastigheter
MSB:s skyddsrumskarta är tillgänglig för alla, där kan man söka på sin egen adress och se vart närmaste skyddsrum finns
1. Då agerar vi enligt de regelverk som finns. Som fastighetsägare är det till exempel vårt ansvar att ställa i ordning de skyddsrum som finns i vårt fastighetsbestånd och att öppna dem inom 48 timmar om en sådan begäran kommer. Det kan också bli aktuellt att upplåta lokaler i våra fastigheter till myndigheter vid krig, kris eller höjd beredskap.
2. AMF Fastigheter har 15 skyddsrum och äger 34 fastigheter.
3. Vid frågor hänvisar vi till MSB:s skyddsrumskarta.
4. Det är ett arbetsgivaransvar att ha en beredskaps- och krisplan och vi jobbar därför proaktivt och systematiskt för att kunna hantera kriser i och omkring våra fastigheter. Vi som arbetar med stadsutveckling vet att tryggheten är en förutsättning för levande stadsrum och därför en helt central fråga. Vi följer Säkerhetspolisens och NCT:s bedömning av hotnivån mot Sverige. Vidare genomför vi regelbunden krisutbildning för vår personal och informerar även våra hyresgäster, bland annat genom att klargöra vilket ansvar som ligger på dem i händelse av en kris. Som fastighetsägare ansvarar vi för säkerheten på våra offentliga ytor, men varje enskild hyresgäst ansvarar för säkerheten i sin lokal och behöver ha en krisplan för utrymning/inrymning vid larm såväl som en fastställd uppsamlingsplats i eller utanför fastigheten.
Ї Ålder: 57
Ї Bor: Falköping
Ї Karriär: Bland annat Jacobson & Widmark, SP och Picon Teknikkonsult.
Ї Utbildning: Fyraårig teknisk linje, Chalmers Väg och vatten-konstruktionsteknik. Teknisk doktor Betongkonstruktioner, Chalmers.
Ї Fritidssysselsättning: Familj, vänner, fritidshus utanför Herrljunga. Gillar att resa.
Ї Familj: Två vuxna döttrar och sambo.
Ї Senast lästa bok: Denise Rudbergs Kontrahenterna.
Ї Senaste resa: Bilade längs den franska nordkusten.
Ї Kuriosa: Har genomfört Tjejklassikern.
Helén Broo är chef för bro- och anläggningsgruppen på Skanska Teknik i Göteborg.
Hon skulle inte bli chef, jobba med broar eller på Skanska. Möt Helén Broo, gruppchef för brogruppen på Skanska Teknik i Göteborg. – Jag har reviderat bilden jag hade av Skanska, säger hon.
Hon vill inte kalla sig broexpert, trots 17 år som brokonstruktör på Skanska, en professorstitel i ämnet på Chalmers och med bland annat Hisingsbron, Södra Marieholmsbron och Partihallsförbindelsen (Röde orm i folkmun) på CV:t.
– Det finns nog andra som är duktigare på brokonstruktioner och mer experter, säger hon lite försynt. VI sitter på Skanskas Göteborgskontor i Citygate-skrapan i Gårda. Utanför fönstret har det blivit höst på allvar, men solen skiner och den vertikala markisen är nedfälld och döljer därmed den stora NCC-skylten i grannskrapan Kineum. Helén Broo är gruppchef för 14 medarbetare inom bro- och anläggning på Skanska Teknik i Göteborg.
– Vi finns med under hela processen och tar fram bygghandlingar till brokonstruktionen, men också till många provisorier som tillkommer och det kan vara ganska många i broprojekt, säger hon. För gruppen handlar det mycket om betongkonstruktioner, om att välja rätt betong för rätt byggnad samtidigt som materialet ska samspela med markförhållandena. Denna kunskap som gruppen besitter används även till andra Skanska-projekt där betong – och grundkonstruktioner är involverade. För närvarande är det relativt lugnt vad gäller broprojekt, då blir det i stället annat som gruppen hjälper till med, som till exempel slutförvaret i Forsmark där Skanska är involverade eller ett projekt åt Försvarsmakten i Karlskrona. Båda är säkerhetsklassade så Helén kan inte säga så mycket om dem. Men hon berättar gärna om vad som fascinerar henne med yrket.
– Detta med grundläggning och pålning är ju inget som syns direkt, men det är material som måste samarbeta. Man kan vara hur duktig som helst på betongkonstruktioner men det måste samverka med jorden och marken och det som är runt omkring. Därför jobbar vi också nära våra geotekniker här på Skanska, säger hon och tillägger att just detta blir extra känsligt och utmanande i en stad byggd på lera.
Q Varför är det ont om broprojekt just nu?
– För några år sedan var det mycket utförandeentreprenader med konstruktionsansvar. Där är vi starkast för då är mycket av grovprojekteringen gjord, men vi kan själva projektera själva brokonstruktionen. Nu är det ofta totalentreprenader, där man ansvarar för allt,
eller utförandeentreprenader, där allt redan är projekterat. Vi vill helst vara med från början, men detta styr inte vi över, berättar hon och fortsätter:
– Det inte varit så många broprojekt ute på förfrågan den senaste tiden och många av de som funnits har flyttats fram i tid på grund av konjunkturen.
HELÉN BROO KOMMER ursprungligen från Tidaholm och är i dag bosatt tre mil väster om uppväxtorten, i Falköping. Hon gick fyraårigt teknisk linje på gymnasiet med inriktningen bygg och efter några år på olika företag slog lågkonjunkturen till, vilket gjorde det lämpligt att söka sig till Chalmers. Precis som hennes fem år yngre syster Marie.
– Min syster Marie var helt inriktad på att läsa på Chalmers efter gymnasiet så vi möttes där och gjorde även ex-jobbet tillsammans som handlade om broar, närmare bestämt förankring av armering i skarvar mellan prefabricerade brobaneplattor, berättar hon.
Efter Chalmers jobbade Helén på bland annat på SP i Borås och på Picon Teknikkonsult i Skövde innan hon hoppade på ett doktorandprojekt på Chalmers. Sex år blev det på högskolan innan Skanska väntade.
– Jag hade en kollega på Chalmers som var industridoktorand på Skanska och det var via honom som jag fick upp ögonen för Skanska.
Hon började som brokonstruktör på Skanska 2008 och blev sedan specialist på betongkonstruktioner innan hon tog över som gruppchef för Skanska Teknik Hus där hon jobbade i två år innan hon blev gruppchef för Bro och anläggning 2020.
Men kopplingen till Chalmers finns kvar, numera är hon adjungerad professor på högskolan. En professur instiftad av Brosamverkan för att stärka samverkan mellan akademin och industrin. Bland annat är hon delaktig i undervisningen och just nu ansvarig för kursen Structural Design.
– Tanken är att jag ska lägga 20 procent i veckan på professuren. För mig betyder det bland annat att hålla i undervisning och vara behjälplig på institutionen i olika utbildningsinitiativ. Som kursansvarig blir det en del roddande med bland annat gästföreläsare, studiebesök och så vidare.
Q Är du med och påverkar inriktningen på Chalmers? – Ja, det gör jag till viss del just när det gäller konstruktionsteknik inom samhällsbyggnad.
Q Hur får du ihop det, gruppchef på Skanska och en tjänst på Chalmers, samtidigt som du åker tåg varje dag mellan Falköping och Göteborg.
– Emellanåt blir det lite tajt, men det brukar vara så att periodvis är det mer på det ena eller det andra. Ibland funderar jag på varför jag ställer upp och gör det här. Men det är kontakten med studenterna. När man ser dem i början av en uppgift kan de kännas ganska vilsna, men sen efter ett par veckor förstår de vart de är på väg någonstans. Helén Broos ena dotter skulle inte gå i mammas fot-
Man kan vara hur duktig som helst på betongkonstruktioner men det måste samverka med jorden och marken och det som är runt omkring
spår, men hamnade ändå på Chalmers. För Helén själv har det också varit många ”inte” som har omvärderats. Som att jobba med broar när man heter Broo i efternamn.
– Det var bara därför egentligen, det sa både jag och min syster. Det handlade inte om att jag inte gillade broar utan det var mitt namn.
Q Hur mycket pratas det om ditt namn i det dagliga arbetet?
– Jag jobbar ju inte enbart med broar, men jag tror vi har skrivit färdigt om det nu. Men det är lättare för min syster som jobbar med broar i Norge där det heter bruer. Sen har det vissa fördelar, de flesta kommer ju ihåg mig.
Q Men broar blev det alltså ändå. Liksom Skanska som det inte var tänkt?
– Det handlade om min upplevelse av Skanska tidigare. Dels som entreprenör i Tidaholm, men även hur bolaget presenterade sig när vi läste på Chalmers. Jag upplevde det som att Skanska skulle vara störst, bäst och vackrast och framför allt tjäna pengar. Men den bilden reviderades, nu tycker jag Skanska är mer ödmjuk och att man har ändrat sina värderingar och att man värnar sina medarbetare och samhället man verkar i. Och det är inte bara vackra ord. Det genomsyras i vilka projekt som bolaget väljer att jobba med.
Q Och chefsrollen?
– Ja, jag tror nyfikenheten på ledarskapet nog tog över. Och delarna som innebär att möjliggöra för andra att utvecklas och växa. Jag vill inte vara chefen som pekar med hela handen, styra och ställa.
Q Måste man inte det ibland?
– Måste man det? Jag tror inte att jag har ”måstat” det än i alla fall. Det är möjligt att jag är lite blåögd och alltid tror gott om människor, men i min värld så vill alla göra sitt bästa om man får möjligheten. För vissa är möjligheten att det är helt fritt medan andra behöver begränsningar. Det är olika.
Q Det kräver en människokännare?
– Ja, jag kanske är det, det vet jag inte. Men jag vill vara det och försöker vara det.
Q Du är 57 år och har varit i branschen i många år, är den fortfarande lika intressant?
– Det finns en sådan potential i den här branschen att göra så mycket mer. Som att samarbeta mer och lära oss av varandra och ta vara på all den kunskap som vi faktiskt besitter. Vi är för upphackade i dag. Om vi samarbetar mer kan vi bli väldigt bra. Här kommer vi att bli hjälpta av den digitala utvecklingen. Jag tror på idén att vi ska kunna bygga allt virtuellt innan vi sätter grävskopan i marken. Det finns mycket att vinna på att nyttja all teknik vi har i dag. Men detta hänger också samman med detta att vi är så uppdelade och endast delvis nyttjar det digitala.
Byggbranschen är ständigt i rörelse. Här är trenderna inom verktyg, maskiner och lösningar som kommer att påverka vardagen på svenska byggen under 2026
Hur vi bygger utvecklas hela tiden i takt med att samhället förändras och tekniken förbättras Några som har koll på vart branschen är på väg är Cramos produktområdeschefer Stefan Uppling och Kalle Fröidh Tillsammans ansvarar de för över 110 000 maskiner med tillbehör samt Cramos lösningar inom el, klimat, grindar och ID06 Få personer har bättre kunskap om efterfrågan i byggbranschen och vad maskinoch verktygstillverkarna utvecklar Här är fem trender de ser just nu:
Trend 1: Energieffektivisering för plånbok och miljö
Höga energipriser och nya EU-krav gör att byggbranschen fokuserar mer på att mäta och minska energianvändningen
Att täta byggnader bättre och använda fjärrvärme, värmepumpar eller pellets istället för el och diesel är några lösningar Byggbodar och belysning är också viktiga områden att optimera Smarta styrsystem med sensorer blir allt vanligare för att automatiskt reglera värme, ventilation och ljus
Trend 2: Ökat fokus på arbetsmiljön
Tillverkare och byggföretag satsar på bättre arbetsmiljö, särskilt genom att minska vibrationer i verktyg
Dammbekämpning utvecklas också, med nya lösningar som fångar upp damm direkt vid källan
Trend 3: Batteridrift tar över alltmer
Batteridrift används nu även för tyngre maskiner som grävmaskiner och markvibratorer Fördelarna är tydliga: mindre utsläpp, bättre arbetsmiljö och lägre driftkostnader
Trend 4: Bättre skalskydd på arbetsplatser
Säkerheten på byggarbetsplatser stärks med stängsel, grindar och kameraövervakning AI-baserade system blir vanligare, särskilt på större projekt Personalliggare är lagkrav, och skalskydd ses ofta som nödvändigt efter riskbedömning
Trend 5: Uppkopplade maskiner – på väg men inte framme Digitaliseringen gör att maskiner kopplas upp för att övervaka användning och underhåll Potentialen är stor, men det krävs bättre samordning, standarder och användarvänliga system för att fullt ut dra nytta av tekniken
Trendexperterna:
Stefan Uppling är produktområdeschef på Cramo Han ansvarar för alla byggmaskiner, omkring 75 000 stycken, med tillbehör och ser till att Cramo har rätt utbud både i dag och i morgon Kalle Fröidh är produktområdeschef för el, klimat och ID06 Han ansvarar för Cramos hyreslösningar inom eldistribution, belysning, klimat, grindar och inpassering
Se hela Cramos produktsortiment här:
Det planeras för flera stora bostadsprojekt i miljardklassen runt om i landet. I vår sammanställning har vi listat de 50-största bostadsprojekten de kommande tre åren. På förstaplats i topplistan ligger utbyggnaden av Backaplan i Göteborg.
Norr om Götaälv pågår arbetet med att utveckla den nya stadsdelen Backaplan för fullt. Några bostadsprojekt är redan slutförda men fler kommer det att bli. Totalt planerar man för 7000 bostäder när allt är färdigt. Aktörer som står bakom utvecklingen av området är Skandia Fastigheter, Riksbyggen, KF Fastigheter och Fastighets Balder AB. Enligt Eva Jonasson, pressansvarig på Balder har bolaget flera projekt i plan.
– Balder är ett av flera fastighetsbolag bakom Framtidens
Backaplan och vi har flera planerade projekt i olika detaljplaner i den framtida stadsdelen. Först ut för vår del är detaljplan två som nyligen var ute på granskning och om allt löper på som planerat skulle arbete på plats kunna tänkas starta 2028 eller 2029.
Q Vad kommer ni bygga först, vad jag förstår är det fler etapper?
– Det stämmer, vi har som sagt projekt i flera av detaljplanerna och planerar att bygga i etapper också inom respektive detaljplan. I den första detaljplanen planerar vi
för bostäder med handelslokaler i markplan.
Q Hur många bostäder ingår i Balders del i Backaplan?
– Totalt cirka 2 500 bostäder i Framtidens Backaplan, varav cirka 1 000 bostäder och cirka 50 000 kvadratmeter lokaler i den aktuella detaljplanen. Även Skandia Fastigheter har planer i denna detaljplan.
Q Hur många fastigheter är det fördelat på?
– Vår del i Detaljplan 2 omfattar en handfull fastigheter i området mellan Hjalmar Brantingsplatsen och rondellen vid Kvilleplatsen i norr.
Q Vilken typ av bostäder kommer det bli?
– Vi planerar för både hyresrätter och bostadsrätter.
På andra plats i vår sammanställning ligger inre hamnen i Sölvesborg som ska utvecklas med både bostäder och kommersiella fastigheter. Och på bronsplats ligger Varberg med utvecklingen av Gamla köpstad och Träslövsläge.
Övriga kommuner på tio i topp i sammanställningen är Malmö, Norrköping, Halmstad, Linköping, Stockholm samt Lund.
Sammanställningen omfattar projekt med en planerad byggstart inom tre år och med en uppskattad totalkostnad för alla etapper i projektet. Topplistan bygger på ett urval av uppgifterna som rapporterats in till databasen Smart Powerd by Hubexo (tidigare Byggfakta).
SAMUEL KARLSSON
1 Backaplan
2 Inre hamnen Sölvesborg
3 Gamla Köpstad/Östra Träslövs
4 Väröbacka - Limabacka Varberg Ej officiell mars 2028
5 Varvsstaden, Västra hamnen
6 Gamla Whirpool
Malmö Ej officiell augusti 2027
2500 mkr 2027
7 Tullkammarkajen Halmstad 2250 mkr augusti 2029
8 Industrigatan Linköping 2250 mkr 2028
2000 mkr 2028
9 Stadsutveckling Alvik Västra
10 Lyckebacken Lund Ej officiell 2027
11 Seniorbostäder Elinegård etapp 2 Malmö 1750 mkr april 2028
12 vid Masmo tunnelbanestation
13 Visborgsområdet
14 Södra Fornhöjden
15 Kirseberg
16 Gäddviken, Hästholmsundet
17 Rankan 3 och 4
18 Elinelund, et 3
19 Hallonbergens västra delar
20 Smedshagen
21 Norra Sunnersta
22 Råängen etapp 1
23 Bro Mälarstrand
24 Göingeby, Södra Trönninge, et 2 m.fl
25 Minnesdal
26 Maden
27 Telestaden, detaljplan 2
28 Ringvägen
29 Sjöbergs äng
30 Stationsstaden ( fd Swedish Meats), etapp 4 mfl
31 Västra Hamnsidan, kvarter 2 & 3
32 Bjärreds vångar, etapp I
33 Marieberg
34 Hemgården, Fortuna
35 Handelskvarteret Kulan, Bazar
36 Virket 3
37 Byn 1:97
38 Svartå strand etapp 2
39 Väsby
40 SÄBO Hällsjöhemmet
41 Lyckebacken 3
42 Adamsberg 1:1
43 Södra Storvreta etapp 2.1
44 Karlholm etapp 2 mfl
45 Södra Ladugårdsängen, etapp 3
46 Höghuset, Årby Norra
47 Sångvägen och Nibblevägen
48 Nordens Industriområde
49 Forsåkersområdet
50 Mimerstaden
Huddinge 1750 mkr april 2026
Gotland 1700 mkr 2027-2028
Södertälje 1500 mkr september 2027
Malmö 1500 mkr oktober 2027
Nacka Ej officiell 2026
Sollentuna Ej officiell 2028
Malmö 1500 mkr 2026
Sundbyberg 1400 mkr mars 2027
Stockholm 1300 mkr mars 2027
Uppsala 1250 mkr 2026-2027
Lund Ej officiell 2027
Upplands-Bro 1250 mkr oktober 2025
Varberg 1250 mkr april 2027
Kävlinge 1250 mkr november 2027
Jönköping 1250 mkr maj 2027
Stockholm 1250 mkr juni 2027
Stockholm 1250 mkr april 2029
Mörbylånga 1200 mkr april 2026
Kävlinge Ej officiell april 2027
Nyköping 1000 mkr april 2027
Lomma Ej officiell maj 2026
Örebro 1000 mkr september 2026
Malmö Ej officiell april 2027
Göteborg Ej officiell augusti 2026
Lund 1000 mkr maj 2026
Östersund 1000 mkr 2026-2027
Mjölby 925 mkr december 2027
Upplands Väsby 900 mkr april 2027
Borlänge 900 mkr februari 2026
Lund Ej officiell 2028-2029
Norrtälje 900 april 2027
Uppsala 875 januari 2027
Tierp Ej officiell april 2027
Örebro 850 2028-2029
Eskilstuna 850 augusti 2026
Järfälla 800 maj 2025
Kalmar Ej officiell april 2027
Mölndal 800 juni 2026
Kungälv 800 2030 KÄLLA: HUBEXO
Mötesplatsen om byggmaterial – byggsektorns kärna
Här bygger vi för framtiden!
Årets temaområden
– Bygga med funktionskrav
– Resurseffektivt och cirkulärt byggande
– Produktdata och spårbarhet
– Byggmaterial med lågt klimatavtryck
21-24 april 2026
Bli en del av Nordens viktigaste byggmöte
Handlar det om brist på rollförståelse, en förlegad politisk agenda eller bara ren och skär brist på kunskap och engagemang? Jag vet inte men två aktuella exempel ger skäl att rikta frågor till Byggföretagen och dess ledning. I varje fall när det gäller arbetet mot kriminalitet och fusk inom byggbranschen.
På försommaren briserade en bomb som borde fått hela byggbranschen att skaka till. Ekobrottsmyndigheten offentliggjorde att man sprängt en ”penningtvättsfabrik” som omsatt närmare 400 miljoner kr.
TIDNINGEN MITT I Stockholm beskriver att ”mellan 2 000 och 3 000 svenska byggföretag har enligt åklagaren beställt falska fakturor av en penningtvättsliga i södra Stockholm med koppling till Lettland och Ryssland. Syftet har enligt åtalet varit att dölja att de själva betalat ut svarta löner för hundratals miljoner kronor.”
Det handlar således både om penningtvätt (organiserad brottslighet) i syfte att undandra sig skatt för egen ekonomisk vinning och utbetalning av svarta löner med syfte att vinna konkurrensfördelar, det vi i vardagligt tal kallar arbetsmarknadskriminalitet.
Beställningar från drygt 580 av bolagen finns med som bevisning i rättegången som pågår just nu i Sveriges hittills största penningtvättshärva. Åtalet belyser beställningar av falska fakturor, beställningar av falska ID 06-kort, upphämtning av kontanter, ka-
pade identiteter, bl. a av personer med funktionsvariationer samt betalda och utnyttjade personer i Baltikum.
AV FÖRUNDERSÖKNINGSMATERIALET framgår med organisationsnummer vilka företag som varit inblandade. Med ganska ringa ansträngning kan man sortera i materialet och finner snabbt att ungefär hälften av bolagen har kollektivavtal och att ett antal av dem är medlemmar i någon etablerad branschorganisation, varav minst ett tiotal i Byggföretagen (!).
Således blir man nyfiken på Byggföretagens reaktion. Till tidningen Mitt i Stockholm säger vd för Byggföretagen, Catharina Elmsäter-Svärd ”Vi är inte jätteförvånade över avslöjandet, men det är superbra att ha en lista (…) och det gör skillnad om organisationer och myndigheter kan samarbeta och utbyta information.”
Ja, här finns informationen svart på vitt. Rättsprocessen om penningtvätt måste givetvis ha sin gång men Byggföretagen som organisation har ju via sina stadgar ett eget juridiskt system samt etiska riktlinjer som gör det möjligt att agera själva. Av stadgarnas paragraf 16 och 17 framgår att medlem kan uteslutas eller medlemskap pausas ”vid sakligt grundad misstanke om att medlemsföretag, ställföreträdare och/eller huvudmän har kopplingar till organiserad brottslighet.”
Så bästa Cathis, vad har ni gjort? Har ni satt er in i materialet, sorterat fram era egna
medlemmar och vidtagit åtgärder i enlighet med de verktyg som stadgarna ger? Möjligheten att pausa ett medlemskap under pågående utredning har funnits sedan 2022. Mig veterligt har detta verktyg aldrig använts. Min gissning är att det till del beror på att Byggföretagen börjat tro på sin egen ständigt upprepade retorik, att kriminalitet och fusk endast har koppling till hängavtalsbundna företag.
Men så är verkligen inte fallet. Av egen erfarenhet från Veidekkes bolagsutredningar vet jag att BF-medlemmar med utländsk arbetskraft fuskar med löner, sociala avgifter och skatter i samma omfattning som hängavtalsbundna företag. Vid tvist med Byggnads eller när annan BF-medlem larmar väljer man likafullt att företräda sin fuskande medlem. Så vad betyder då BF:s egna stadgar och riktlinjer?
DEN SOM SÖKER ett djupare svar kan gärna gå till Byggföretagens remissvar på slutbetänkandet från Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Förutom att det är illa skrivet saknar remissvaret en grundläggande problemanalys och närmast helt ett övergripande helikopterperspektiv på hur problemen ska tacklas. Här finns ingenting om varför svenska myndigheter misslyckas så kapitalt där norska och framförallt finska myndigheter arbetar samordnat, proaktivt och ingripande.
Remissvaret saknar helt ansatser till självkritik när det gäller parternas roll. Man dut-
Byggbranschens självklara mötesplats – säkra din plats nu!
Stora Byggdagen är mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.
tar i detaljer utan större vikt. Istället för att leverera bredare konstruktiva förslag upprepar man felaktiga påståenden om UE-ledsbegränsningar som avslöjar att man bortom basala arbetsplatskontroller saknar fundamentala kunskaper om hur ett effektivt utredningsarbete bedrivs.
SÅ ÅTER TILL mina inledande frågor. Vad är skälet till att Byggföretagen agerar så passivt, delvis kontraproduktivt i frågor som rör fusk och kriminalitet inom byggbranschen? Jag vet inte. Jag kräver heller ingens avgång. Men kanske är det dags för några i ledningen att äntligen tillträda.
LENNART WEISS SENIOR RÅDGIVARE AKRIMGRUPPEN AB F D KOMMERSIELL DIREKTÖR VEIDEKKE
Vill du ställa ut eller bli partner? Maila storabyggdagen@byggvarlden.se
Arrangör: Partners:
Säkra din plats!
Grupprabatt: Gå 4 för 3
Den gör inte mycket väsen av sig, trots att den är världsunik. Nu har Swerocks helt elektriska betongpump gjort premiär – på klassisk mark dessutom. – Förhoppningsvis är det så här det ser ut på alla byggen om fem till tio år, säger Hans Orest, trafik- och fordonsansvarig på Swerock.
På platsen där gamla Råsundastadion en gång stod byggs det nu bostäder. Peab har nyligen startat bygget av kvarteret Liraren som totalt innehåller cirka 550 bostäder. Den första etappen, Brf Mittfältaren, omfattar 141 bostadsrätter och ska stå klar för inflytt sommaren 2027.
HÄR GÖR OCKSÅ Swerocks senaste tillskott av eldrivna maskiner matchpremiär: en helt eldriven betongpump. Den levererades den 9 september och efter lite testkörningar är den nu ute i produktion.
– Den är batterielektrisk och transporterar sig och pumpar helt emissionsfritt. Det är den första i världen i sitt slag, det är en makalös maskin, säger Hans Orest, trafik- och fordonsansvarig på Swerock.
Traditionell pumpning av betong innebär att en diesellastbil är i drift under pumpningen, vilket orsakar avgaser och buller. Med den nya betongpumpen är det möjligt att köra upp till 50 kilometer till en byggarbetsplats och sedan pumpa cirka 70 kubikmeter betong utan att behöva ladda.
För längre sträckor eller större mängder finns en laddlösning som kan installeras, vilket gör det möj-
ligt att fortsätta pumpa medan lastbilens batterier laddar.
– Det är helt enkelt en makalös maskin. Förutom att vara miljövänlig är den också tyst, vilket skapar en bättre arbetsmiljö, säger
Hans Orest.
Det är en makalös maskin
Prislappen på den nya betongpumpen är hemlig, men han berättar att i stora drag så kostar en eldriven stor maskin en miljon mer än en traditionell dieseldriven.
– Men vi vill har höga ambitioner och förhoppningsvis är det så här det ser ut på alla byggen om fem till tio år.
HAN BERÄTTAR ATT Swerock har arbetat med drivmedelsomställning för betongbilar och pumpar sedan 2015. – Vi började med hyrbrider, men vill vara i framkant och har även flera helt eldrivna maskiner och fordon. Swerock samarbetar med Volvo Lastvagnar och företagen har till-
sammans tagit fram halv- och helelektriska roterare, elektriska lastbilar och senare även hybridpumpar tillsammans med tyska Putzmeister.
MÅLET ÄR klimatneutralitet år 2045. – Om marknaden är redo är vi det. Det handlar om att beställarna måste ställa högre krav på miljöpåverkan och vara villiga att betala för det, säger Hans Orest.
SJÖSTRÖM
Erik Pyk, platschef, och Hans Orest, trafik- och fordonsansvarig Swerock. FOTO: ANNA
Q Är resultatet av ett samarbete mellan Swerock, Volvo Lastvagnar och Putzmeister.
Q Kan köra upp till 50 kilometer till en byggarbetsplats och sedan pumpa cirka 70 kubikmeter betong utan att behöva ladda.
Q För längre sträckor, eller för större mängder, kan en CCS2-laddningslösning med 63 eller 32 A installeras på platsen, och det går att fortsätta pumpa medan lastbilens batterier laddas.
Q Swerocks beräkningar visar att betongpumpen innebär en besparing på 12 000 liter diesel om året (i snitt beräknad på liknande betongpumpar år 2024).
Q Har 42 meters räckvidd.
Lägre klimatavtryck, mindre murbruk och färre transporter.
Kortare byggtid, tunnare fasad och större boarea.
Så mycket smartare.
CompactBrick är vårt nya, tunna fasadtegel – bara 87 mm djupt, men fullt av möjligheter. Den slanka profilen kräver mindre gas och lera vid tillverkning, samtidigt som fler kvadratmeter ryms på varje pall och i varje transport.
Läs mer om hur du kan skapa mer med mindre – med CompactBrick.
Q I slutet av oktober lanserar ProGold ett helt nytt spackelsortiment för yrkesmålare. Samtliga produkter ska vara krämiga i konsistensen och enkla att ladda och fördela med spackelrulle. Alla varianter är lätta att jämna ut med god kontroll av lagertjocklek.
Q Handspackel lanseras i kvalitéerna: medium, grov, skarv och våt.
Q Rullspackel lanseras i kvalitéerna: medium, grov och våt.
I ProGolds sortimentet ingår även penslar och rollers, samt ett urval av de mest använda målningstillbehören som golvpapp och täckmaterial, tejp och folier samt personligt skydd där man bland annat hittar masker och handskar. www.ppg.com
Q Den nya skyddskängan Heckel MacExplore 3.0 Ranger Zipper från Skyddskänga är tillverkad av fullnarvat kvalitetsläder. Den är framtagen för arbete utomhus under höst/vinter i områden där det blir kallt men inte extremt kallt. Kängan har vaddering i skum för att ytterligare skydda hälsena och fotknölar från slag och smällar och det stärker även skyddet mot stukningar och vrickningar. Foder i snabbtorkande meshmaterial ger bra ventilation
Q Lätt tåhätta i komposit
Q Yttersula i nitrilgummi
Q Gummibelagt slitskydd på tån för ökad hållbarhet
Q Mjukt flexibelt spiktrampskydd i textil
Q Vattenavvisande ovandel i fullnarvsläder
Q Värme-, oljebeständig och köldisolerande sula
Q Anatomisk innersula med dämpning under häl och framfot www.skydda.se
Handsmidad klyvyxa
Q Hultafors har lanserat en ny klyvyxa. Kvillinge är en kraftfull och välbalanserad yxa särskilt framtagen för att klyva medelstora till stora vedkubbar effektivt med god precision. Den är handsmidd i kvalitetsstål vid Hults Bruk och har en design inspirerad av klassiska svenska klyvyxor. Det lätt böjda handtaget ger en bättre ergonomisk hantering. Handtaget är tillverkat i amerikansk hickory och behandlat med linolja för att ge ett säkert grepp även i våta förhållanden.
Q 1,9 kg tungt yxhuvud
Q Eggens form minskar studs och gör det lättare att vända vedkubbar utan att fastna
Q Yxhuvudet har livstidsgaranti och levereras med ett slitstarkt eggskydd tillverkad av hållbart producerat svenskt läder www.hultaforsgroup.com
Q Med kantfräsarna OFKC 500, MFKC 700 och specialversionen MFKC 700 KA utökar Festool sitt 18V-sortiment. Tillsammans med tillbehörs-systainern ZS-MFK 700 erbjuder Festool nu batteridrivna lösningar för professionell kantbearbetning. Alla sladdlösa modeller kan anslutas till Festool-appen.
Q OFKC 500: Oavsett om det gäller avrundning, fasning eller planfräsning är denna kompakta kantfräs lätt att hantera. Justerbart fräsdjup mellan 1/10 mm.
Q MFKC 700 är en riktig allroundmaskin. Tack vare det universella gränssnittet kan olika fräsbord monteras utan verktyg - perfekt för rundning, fasning, planfräsning, profilering, falsning eller spårfräsning. Den har också ett justerbart fräsdjup mellan 1/10 mm.
Q Med MFKC 700 KA utökas MFKC-serien med en speciallösning för exakt kantfräsning och avrundning av kantlister. Den är ett bra komplementet till kantlimmaren Conturo KA 65. www.festool.com
Q Skalsats FIX 2.0 från SBAB Elteknik levereras i en MAX Case som är mycket slagtålig och vattentät. Den uppfyller högt ställda krav på förvaring för att öka livslängden på verktygen. Skalsatsen innahåller dessa verktyg:
Q Halvledarsvarv CWB/12-44
Q Skalverktyg CWI-10-20-30
Q Mantelbrytare för MSP kabel 12-36kV
Q Fasverktyg PEX
Q Skalverktyg GRI
Utöver innehållet som medföljer i en komplett Skalsats FIX 2.0 så har väskans inredning även plats för dessa verktyg:
Q T-Handtag för skalhylsa PEX
Q Skalhylsa för PEX 4st www.sabp.se
Softshelljacka som håller värmen
Q Fristads lanserar nu Tyresta – en softshelljacka som kan hålla värmen året runt och som andas. Den är framtagen för yrkespersoner som behöver en jacka som klarar alla väder och håller under lång tid. Värmepanelerna är placerade runt ländryggen och i huvan kring öron och nacke.
Q Jackan är vind- och vattenavvisande med strategiskt placerad värmezonering.
Q Användningstid är året runt – som ytterlager i lager-på-lager-system.
66 kulörer att välja på
Q Puustelli utökar nu sitt färgutbud för fanerluckor till kök, badrum och förvaring med 51 helt nya färgtoner. Det innebär att det nu går att välja mellan totalt 66 målade kulörer.
Q De nya tonerna är indelade i färgfamiljer som är avsedda att fungera tillsammans. Det gör det enkelt att låta köksinredningen smälta in eller tvärtom: att medvetet välja kontrasterande toner för att framhäva ett rum eller en detalj. Q Varje fanérlucka är unik då ådringen i träet varierar och ger liv åt ytan. De nya fanérluckorna uppfyller den högsta inomhusklassificeringen M1, vilket innebär låg emission av flyktiga ämnen.
www.puustelli.com
Q Tillverkad av mer hållbara material för minskad klimatpåverkan. www.fristads.com
Q Handjorda Zellige (zilij) för väggmontering lanserades i september. Lerplattorna är glaserade och brända i ugn och varje platta unik i både färg och form med lite ojämn struktur/tjocklek på plattorna. De har handknackade kanter vilket betyder att flisor förekommer ur glasyren. När plattorna är installerade och fog är på plats blir det en levande yta med de olika färgskiftningarna.
Q Finns i färgerna; mustard, rapsberry, porcelain, olive green, frost, chalky blue, lagoon green, brown, beige och den på bilden heter garden green.
Q Plattornas storlek: 10x10.
Q Tjocklek: 1,2 cm.
Q Förpackas: 1 låda innehåller 100 plattor. www.marrakechdesign.se
Som medlem i Byggcheferna får du nu exklusiv tillgång till Byggvärldens +Plus-paket – en komplett prenumeration som öppnar dörren till alla våra nyheter, reportage och analyser både på webb, nyhetsbrev och i tidning.
Nu erbjuder vi alla medlemmar i Byggcheferna en prenumeration på vår +Plus-tjänst. Detta är ett led i vårt fördjupade samarbete som ger alla byggchefer möjlighet att läsa allt som Byggvärlden publicerar på webb och i tidning. Alltså även våra unika nyheter som tidigare varit låsta och som framöver kommer att bli fler till antalet i och med vår digitala satsning.
SÅ VÄNTA INTE med att låsa upp allt innehåll på byggvarlden.se, utan gör det redan i dag genom att verifiera ditt konto och få tillgång till byggbranschens bästa och senaste nyheter, samtliga på-plats-reportage, intervjuer, statistik och analys, konkurser och upphandlingar.
HENRIK EKBERG, CHEFREDAKTÖR, BYGGVÄRLDEN
VÄLKOMMEN TILL BYGGVÄRLDEN +PLUS
Med Byggvärlden +Plus ingår:
Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll Senaste branschnyheterna
Aktuella reportage och intervjuer
✓ Fördjupande analyser och rankinglistor
✓ Statistik från hela byggbranschen
✓ Tillgång till e-tidningen
✓ Nyhetsbrev
www.byggvarlden.se/byggcheferna
Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik
Mats Eklund NCC Sverige AB Malmberget Nybyggnad av direktreduktionsanläggning och kringliggande infrastruktur i Malmberget
Jonas Lundh Bygg Dialog AB Vallbyängskolan
Thomas Olsson, Maja Blomberg, Daniel Martell
Nybergs Entreprenad AB Solbergabadet
Martin Andersson Frohm Consto AB Scandic Stjärnvägen
Irene Knutar NCC Sverige AB Sandhagsgatan P-hus
Kent Karlsson Kron & Karlsson Bygg & Mark AB Fridtjuv Bergskolan F-6
Andreas Edvardsson Granflo Bygg AB Nya Dackehallen
Nybyggnad av skola och idrottshall i Västerås
Kommun Byggkostnad
Gällivare kommun Ej officiell
Västerås stad
Nybyggnad av badhus i Visby Gotlands kommun
Nybyggnad av hotell i Sälen, Malung
Nybyggnad av parkeringshus i Stockholm
300 mkr
300 mkr
270 mkr
Malung-Sälens kommun
Stockholms stad Ej officiell
Nybyggnad av F-6 skola i Ödeshög Ödeshögs kommun
Nybyggnad av ishall i Tingsryd Tingsryds kommun
Mattias Nyman RO-Gruppen AB Kartåsen Nybyggnad av bilserviceanläggning i Lidköping
Philip Venturi Wilzéns Bygg AB Datacenter Tekniska verken
Lidköpings kommun
Nybyggnad av datacenter i Mjärdevi, Linköping Linköpings kommun
220 mkr
200 mkr
150-200 mkr
150 mkr
Ulf Bernhardsson Trångsvikens Bygg AB The Curve Nybyggnad av flerbostadshus i Åre Åre kommun 100-200 mkr
Philip Venturi Wilzéns Bygg AB Bergs slussar
Jonas Celander Skanska Sverige AB Silverskatten
Fredrik Åkerlund OF Bygg AB Vindeln Innovation Center (VIC)
Bo Funcke Romme Alpin AB Romme Alpin
Carl-Johan Grundmark JSB Construction AB Tennistomten
Hampus Malm Byggmästarna i Nyköping AB Förskola Igelsta
Nybyggnad av besökcentrum i Linköping Linköpings kommun 125 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus i Mölndal Mölndals stad 100 mkr
Nybyggnad av innovationscenter, Vindeln Vindelns kommun 100 mkr
Nybyggnad av skidlift i Borlänge Borlänge kommun 100 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus i Skärhamn Tjörns kommun
Nybyggnad av förskola i Igelsta Södertälje
Johan Gerstner, Zandra Johansson Skanska Sverige AB Albatross Nybyggnad av radhus i Borstahusen, Landskrona
Företag Län
Stockholms län
Nouveau Bygg AB Lidingö
Bergvärmespecialisten Sverige AB Stockholm
Bygg2an i Sverige AB Hägersten
D.E.M Fönsterrenovering AB Stockholm
Aksiko Group AB Täby
Kodelko Bygg AB Norsborg
MS Byggentreprenad EL & VVS AB Täby
BreitBygg AB Stockholm
Four Nordic Group El AB Södertälje
Corleone Bygg AB Täby
Rörjouren Stockholm AB Stockholm
EMSI BYGG AB Enskede
Mega Tak & Entreprenad AB Norrtälje
järva rör AB Sundbyberg
Runö Bygg AB Åkersberga
ICTDS Entreprenad AB Nynäshamn
B.AK BYGG OCH SERVICE AB Nacka
Solxperten Stockholm AB Stockholm
A.S Relining AB Södertälje
ADS ByggGroup AB Sollentuna
Uppsala län
mkr
Södertälje kommun
Landskrona stad 80 mkr
Daniel Åhlund NA Bygg AB Bostäder Nattskärran Ombyggnad till trygghetsboende i Karlskoga Karlskoga kommun 80 mkr
Benny Valtersson Stångebro Bygg AB Kårallen Ombyggnad av Kårallen i Linköping Linköpings kommun 80 mkr
Joakim Tamp Credentia AB Hagby äng och kullar etapp 1 Nybyggnad av bostäder i Åkersberga etapp 1 Österåkers kommun 75 mkr
Björn Edenroth PEAB Sverige AB Öjebyn Tillbyggnad av fabrik i Piteå Piteå kommun 60-80 mkr
Joakim Andersson Dynacon Construction Blekinge AB PC Sölve Nybyggnad av bioeldad panncentral i Sölvesborg
Sölvesborgs kommun exakt 69,7 mkr
Mårten Parbrand BC Linköping AB Trygghetsbostäder Karlsfrid Nybyggnad av trygghetsboende i Vadstena Vadstena kommun 69 mkr
Cecilia Smith, Joakim Lindahl Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Ny hallbyggnad Nybyggnad av hallbyggnad i Helsingborgs hamn
Helsingborgs stad 57 mkr
Sebastian Vehniäinen Villamontage i Väst AB Landvetter Nybyggnad av parhus i Härryda Härryda kommun 55 mkr
William Lindhe Husverket AB Strana Hotell Lagunen Nybyggnad av stugby i Ellös Orust kommun 50-60 mkr
Andreas Larsson Peterson & Hansson Byggnads AB Kasematten 8 Nybyggnad av flerbostadshus i Varberg Varbergs kommun 55 mkr
Nils Scheibling YLAB Larssons Bygg AB Ögongloben
Johan Eidevåg Karlström & Christensen Bygg AB LSS-boende Ingelstad
Anders Kvarnström Halltec i Sverige AB Båghallen Karlslunds idrottsområde
Jesper Forsman, Christofer Lagerbielke
Asplunds Bygg i Mellansverige AB Tvättanläggning Eksjö
Nybyggnad av industrihus i Jönköping Jönköpings kommun 50 mkr
Nybyggnad av LSS-bostäder i Växjö Växjö kommun 45 mkr
Ombyggnad av ishall till ersättningsbad i Karlslunds idrottsområde, i Landskrona
Landskrona stad 30-60 mkr
Om- och tillbyggnad av tvättanläggning i Eksjö Eksjö kommun 45 mkr
Christopher Krantz, Johan Tagesson NaijBygg AB Hertingsskolan Om- och tillbyggnad av skola i Falkenberg
Roger Lindh T-Byggen Sverige AB Bergumsskolan F-9
Falkenbergs kommun 45 mkr
Renovering, till- och ombyggnad av skola i Göteborg Göteborgs stad 45 mkr
Fredrik Andersson Processbygg Tjörn AB Gruppbostad LSS Nävrekärr Nybyggnad av gruppbostad LSS i Henån
Orust kommun 40 mkr
Robert Nihlén Benders Byggkraft AB XT381 Billdal Nybyggnad av kraftstation i Göteborg Göteborgs stad Ej officiell
Magnus Olsson Hic Construction AB BRF Solhöjden Nybyggnad av flerbostadshus i Växjö Växjö kommun 35-40 mkr
Joacim Larsson YLAB Larssons Bygg AB Östra Malmskogen Nybyggnad av lager och kontor i Linköping Linköpings kommun 30-40 mkr
Pär Södermark MVB Umeå AB Prydnadsbusken Nybyggnad av gruppboende i Umeå Umeå kommun 35 mkr
Lars Ankarberg Ankarberg Bygg AB Brf Bergmossen etapp 1 Nybyggnad av radhus i Bergmossen, Bergsätter etapp 1 Motala kommun 25-40 mkr
Tobias Andersson SVEAB Anläggning AB Nacka strand, Pontonbrygga 1B Nybyggnad av pontonbrygga i Nacka Nacka kommun 30 mkr
AMDO S - hus AB Ekolsund
WM 73 Gräv och schakt AB Uppsala
Södermanlands län
Your Builders i Sverige AB Eskilstuna
Andersson Rosenlind Elinstallation AB Eskilstuna
Östergötlands län
Kivor Bygg & Trädgård AB Horn
Ljunga Måleri & Bygg AB Norrköping
JarlCami Stenkraft AB Söderköping
Condorator Entreprenad AB Linköping
Jönköpings län
Bih Bygg AB Jönköping
PCM Construct AB Jönköping
Skåne län
Ellecabo AB Vellinge
T Danielsson Bygg AB Falsterbo
RNJF Invest AB Malmö
JF Betong AB Kristianstad
Öresunds Bygg AB Vintrie
CBI AB Bjärred
Västra Götalands län
1221.Nu Byggtjänst AB Göteborg
Mena Bygg AB Härryda
Jsa Ventilation AB Uddevalla
Seniortjänst i Väst AB Grebbestad
ARKOR Bygg AB Göteborg
Spekeröd Bygg AB Mölndal
UNord Transactions AB Göteborg
R&G entreprenad AB Göteborg
N&D Solar AB Göteborg
PV solteknik AB Mölndal
Seläterholmen Bygg AB Göteborg
Örebro län
Bengt & Mats Byggmontage AB Örebro
Dalarnas län
Jularbo Invest AB Folkärna
Gävleborgs län
Philip Olsson Byggentreprenad
AB Hudiksvall
026 Bygg Holding AB Gävle
Västerbottens län
Sjöbergs VVS AB Bjurholm
Vi vet inte. Men vi tror det! Just nu genomför Jack Len, regionchef på Lambertsson Syd, vårt program “Superchefen“. Små vardagliga förändringar som främjar mänsklig hållbarhet.
På bara fyra veckor har Jack hittat tillbaka till balans, energi och fokus. Genom ledarskap och små “lifehacks“ för mänsklig hållbarhet genom QR-koden.
Scanna QR-koden med mobilen och se hur Jacks första fyra veckor gick
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Lennart Andersson, avdelningschef på Boverket, går in i rollen som riksarkitekt. Han har i dag det övergripande ansvaret för frågor om byggd miljö, fysisk planering, byggande och boende på myndigheten. Rollen som riksarkitekt blir en naturlig del i uppdraget.
– Det här blir ett spännande och angeläget uppdrag att hålla samman i vår organisation, säger Lennart Andersson, som har arbetat som avdelningschef på Boverket sedan i april. Han är landskapsarkitekt i grunden och har bland annat arbetat som chefsarkitekt på Vägverket och regional direktör på Trafikverket.
REGERINGENS NYA STRATEGI för levande och trygga städer pekar ut fokusområden för den nationella
Jonas Åhman blir regionchef för Assemblin El Q Sedan några år tillbaka har Assemblin Els verksamhet i området ingått som en del av region Öst, men för att tillvarata marknadspotentialen och stärka synligheten i Stockholm och Uppsala återetableras nu en ny, renodlad region.
Som ny regionchef med uppgift att etablera och utveckla verksamheten har Jonas Åhman rekryterats. Jonas har lång erfarenhet från både installatörs- och leverantörssidan. Under sina 25 år i branschen har Jonas byggt upp en gedigen kunskap om marknaden, bland annat från ledande roller på Sallén och
stadsutvecklingspolitiken och ger inriktningen för Boverkets arbete med arkitektur och hållbar stadsutveckling. Boverket arbetar bland annat med regeringsuppdrag om planering av trädgårdsstäder för främjandet av bostadsnära natur och om gestaltning av lokaler och anläggningar för idrott. Klimatanpassning och samhällets robusthet blir viktiga frågor att ta om hand för den nya riksarkitekten.
Rollen som riksarkitekt är inget enmansarbete
– Rollen som riksarkitekt är inget enmansarbete. Vi är ett team på Boverket som driver frågorna och vi arbetar tillsammans med andra myn-
Hager där han framgångsrikt byggt upp organisationer och drivit affärsutveckling med starkt kundfokus.
Akademiska Hus utser ny fastighetsdirektör
Q Christian Jönsson tar över rollen som fastighetsdirektör på Akademiska Hus. Han är sedan tidigare direktör för Teknik & Service i bolaget, vilket innebär att han framöver kommer att leda arbetet inom båda enheterna.
Christian Jönsson tillträder som fastighetsdirektör den 1 december och kommer även fortsättningsvis att ingå i Akademiska Hus företagsledning. Han är utbildad inom fast-
digheter. Ett exempel är de återkommande dialogmötena om stadsutveckling, arkitektur och gestaltning med länsstyrelser och kommuner, säger Lennart Andersson.
RIKSARKITEKTEN HAR FUNNITS på Boverket sedan år 2018 för att bidra till den nationella politiken för arkitektur och gestaltad livsmiljö som antogs av riksdagen samma år. Boverkets uppdrag är att bedriva ett samlat arbete med arkitektur och gestaltad livsmiljö, innefattande samordning av berörda myndigheters arbete samt kompetensstöd till och främjande insatser för andra offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Det är generaldirektören som beslutar vem som ska ha rollen som riksarkitekt.
REDAKTIONEN Boverket tillsätter Lennart Andersson som ny riksarkitekt.
ighetsföretagande och har i över 20 år arbetat på Akademiska Hus i flera olika chefsroller. Sedan mars 2025 är han direktör för Teknik & Service.
Ny affärsenhetschef på Forsen
Q Kristofer Ehrenborg kliver in som affärsenhetschef för Forsens verksamhet i Göteborg från och med den 1 november. Kristofer har varit en del av Forsen sedan 2016. I sin nya roll får han det övergripande ansvaret för att leda och utveckla teamet i Göteborg, driva affären och stärka relationerna med såväl befintliga som nya kunder.
Ny chef för Talent
Acquisition på Svevia Q Med start 1 oktober tillträdde Daniel Nilsson rollen som chef för Talent Acquisition på Svevia. Uppdraget är att vidareutveckla och driva arbetet med rekrytering och kompetensförsörjning inom hela koncernen.
Daniel Nilsson kommer närmast från rollen som Head of Recruitment på Vattenfall och har tidigare haft flera ledande roller inom Siemens-koncernen.
RO-Gruppen etablerar nytt affärsområde
Q RO-Gruppen ökar sin närvaro i södra Sverige genom att etablera ett nytt affärsområde i Malmö. Etableringen är en del av koncernens långsiktiga tillväxtstrategi med målet att bli ett av Sveriges tio främsta byggföretag.
För att leda satsningen har man rekryterat Amanda Modig till rollen som affärsområdeschef i Malmö.
Med mångårig erfarenhet från ledande roller inom bygg- och anläggningsbranschen och stor kännedom om marknaden i regionen får Amanda en central roll i att bygga upp verksamheten.
Link Arkitektur värvar inredningsarkitekt
Q Märta Friman har rekryterats som ny affärsansvarig för inredningsarkitektur på Link Arkitektur. Med tjugo års erfarenhet från branschen ska hon leda ett kompetent team av inredningsarkitekter från norr till söder. Märta har haft nyckelroller på White Arkitekter och Studio Stockholm, nu närmast har hon varit ansvarig för inredningsarkitektur på Fojab i Stockholm.
Mattias Celinder blir ny vd på A house Q Vid årsskiftet lämnar en av grundarna, Johan Almquist, rollen som vd på A house. Han fortsätter i bolaget som styrelseledamot och senior advisor, med fokus på koncept och affärsutveckling. Samtidigt tillträder Mattias Celinder, idag affärsområdeschef Fastighet på Atrium Ljungberg, som ny vd. Coworking-företaget A house
har under tio år vuxit till en ledande aktör för innovativa arbetsmiljöer i Stockholm.
Mattias Celinder har över 20 års erfarenhet från fastighetsbranschen, med gedigen kunskap om kontorsmarknaden. Han har även en bakgrund inom hotell och restaurang.
Ny kommunikationsoch marknadschef
Q HSB Göteborg och HSB Malmö har rekryterat Erik Zaar som ny gemensam kommunikationsoch marknadschef. Han kommer närmast från rollen som kommunikationschef på den allmännyttiga fastighetskoncernen Framtiden. Erik tillträder tjänsten i januari 2026.
Erik Zaar kommer att ta plats i koncernledningen samt leda den gemensamma kommunikations- och marknadsavdelningen för HSB Göteborg och HSB Malmö. Erik jobbar idag som kommunikationschef på den kommunala fastighetskoncernen Framtiden i Göteborg, där han sedan 2020 ansvarat för det strategiska kommunikationsarbetet inom koncernen.
Han är ny regionchef på Svevia
Q Azad Miro är ny regionchef på Svevia inom division Drift, region Mitt. Regionen sträcker sig från Älvdalen och Malung i väst, till Gävle i norr och ner till Nyköping inklusive Gotland. Azad som har lång bakgrund inom branschen tillträdde sin nya tjänst den 29 september.
Azad Miro är byggnadsingenjör i grunden och har mer än tio års erfarenhet från bygg- och anläggningsbranschen. Han kommer närmast från Peab där han haft flera ledande befattningar inom deras driftverksamhet, senast som biträdande avdelningschef för region drift och underhåll.
Carlstedt Arkitekter stärker Nyköpingskontoret
Q Carlstedt Arkitekter fortsätter att växa i Sörmland och i september började Christian Hemning som Affärsansvarig Fastighetsutveckling på kontoret i Nyköping. Rollen handlar om att möta fastighetsägare tidigt i processen och hjälpa dem att se potentialen i byggnader och fastigheter.
Författaren och historikern Gunnar Wetterberg har precis lanserat boken Byggarna. I den går han igenom hur vi från stenåldern fram till idag har utvecklat våra bostäder och andra byggnationer samt byggbranschens utveckling.
Att Gunnar Wetterberg vet mycket om det mesta såg vi bland annat då han vann den tv-sända frågetävlingen På spåret två år i rad (2019 och 2020). Till yrket är han författare och historiker och har haft en lång rad spännande uppdrag under sin karriär. Att han nu har skrivit boken Byggarna var inget han planerat - utan idén kom till av en slump.
– Egentligen var det så att Mats Paulsson, en av bröderna som grundade Peab, ville att jag skulle skriva ner hans livshistoria. Det gjorde jag, men när jag gjorde det så läste jag samtidigt in mig på historien om byggnationer. Det var så intressant så jag frågade Bonnier om jag kunde skriva en hel bok om byggnationens historia, från Hedenhös fram till idag.
För att hitta all fakta har han tagit del av mycket historiskt material och samtalat med experter inom området.
– Först bodde jägarna i hyddor men sedan när vi blev bönder för 5–6 000 år sedan började vi bygga något som kallas för långhus. Det var som det var stolphus med flätverk, man byggde med lera som sedan stelnade – lite som med korsvirkeshus kan man säga. Det var mellan 30–40 meter långa hus.
I LÅNGHUSEN BODDE gårdens befolkning tillsammans med djuren.
– En del av huset kunde vara förråd och en del för matlagning, alla gårdens funktioner fanns i ett enda hus och så bodde vi i ett par tretusen år.
Han fortsätter berätta att det blev en förändring av vårt sätt att bygga när det uppfanns nya verktyg.
– Ungefär på vikingatiden kunde vi slipa yxor av järn, då kunde vi fälla träd och bearbeta dem. I Ryssland byggdes det timmerstugor och det såg vikingarna när de var där och tog med sig kunskapen hem. Då började vi bygga timmerstugor i stället för långhus - och de husen kunde inte byggas längre än vad timmerstockarna var.
Under den perioden blev det en stor förändring hur människor levde och byggde.
– I stället för ett långhus så blev det 5-6-7 timmerhus där ett av dem var bostad, ett var för djuren, ett för halm och ett för säd och så vidare – det blev ett helt annat sätt att organisera gårdarna. Det här att ”en bra karl ska kunna timra sin egen lada” det var något man utgick från att alla kunde göra.
Så såg det ut i nästan tusen år tills det svängde igen. Han förklarar att det blev bostadsbrist på landsbygden och många flyttade in till städerna.
– Städerna växte och byggandet hann inte med. Under den tiden fick vi kåkstäder som var ruffiga och hälsofarliga. Då började vi med stadsplanering av avlopp och annat för att slippa kolera och andra sjukdomar.
Vi diskuterade även framtidens byggnationer
Han förklarar att med nyheter som stål och betong öppnades ytterligare möjligheter att utveckla bostäderna.
– Vi får även centralvärme så man inte eldar i en panna i varje lägenhet utan värmer hela huset. När elektriciteten och hissen kom så upphävdes naturens lagar. Tidigare byggde man bara de bärande delarna av trästolar, men nu kunde man bygga stålkonstruktioner och hänga alla väggar på den.
EFTERSOM MAN TIDIGARE hade använt mattor på väggarna för att isolera bättre så förändrades även inredningen.
– På 1800- till 1900-talet var det mycket utsmyckningar på första planet i ett hus, men fasaderna var helt stela. Det var finast att bo längst ner, tjänstefolket fick bo högst upp och de fick bära vatten och ved. Men när hissarna kom blev
det tvärtom, då var det finast att bo högst upp.
Gunnar fortsätter att berätta om 1900-talet. En tid då det händer mycket och byggs mycket.
– Då kommer funkis och ett nytt sätt att bygga som nyttjar de nya möjligheterna. Under den här tiden byggs det bra för vanliga människor som man inte tidigare hade gjort. I städerna var det max ett rum och kök som folk bodde i med sina familjer, men efter andra världskriget så växter det fram en ny bostadspolitik med allmännyttan och kommunala bostadsbolagen och två rum och kök som norm. Sedan tillkom också ett finrum som ingen använde.
UNDER 1960-TALET LYFTE standarden och det blev tre-rummare som blev norm.
– Det blev fantastiskt för många, men då läggs också grunden till en del problem. En tredjedel av det som byggdes var höghus och en tredjedel var småhus. Skattepolitiken gjorde det billigare att bo i småhus om man hade råd och då tömdes lägenheterna och då fick vi den segregering som vi brottas med än idag.
I boken finns det också med ett samtal som Gunnar Wetterberg haft nyligen med Ingvar Carlsson, som var bostadsminister under tiden miljonprogrammet byggdes.
– Han pratade om hur stolt han var över just det här under sitt
politiska liv. Han berättade om hur han bodde när han växte upp i Borås och att de fick stiga upp klockan fem på morgonen för att tända i pannan och hur de nya och moderna miljonprogrammen förbättrade levnadsstandarden för många. Boken beskriver hur bostadspolitiken har påverkat bostadsbyggandet, om det faktum att bostäder blivit förmögenshetsmaskiner och hur fastigheterna utlöste 1990-talets kris samt om hur vi kommer att bygga i klimatkrisens spår. Det finns även med ett par avsnitt från boken han skrev om Peabs grundare, Mats Paulsson. – Vi diskuterade även framtidens byggnationer, bland annat om att trähus håller på att bli vanliga igen. Men i en del lägen så är betong bättre än trä, vid västkusten till exempel. Man väljer helt enkelt material efter omständigheterna, men att det över lag kommer att bli mycket mer trä än vad vi är vana vid att se de senaste 50 åren.
Q Vad tror du att vi kommer att få se mer av, förutom byggnationer i trä, framöver?
– Datorstödd design (CAD) där man i datorn kan rita och anpassa vad man vill ha ut för form och AI kommer också att förändra konstruktioner och val av material. ANNIKA RÅDLUND
Kundanpassade arbetsbodar och moduler
Support/stöd hela vägen
På omslaget av boken är det en bild av ett gäng glada byggare på en av spirorna på Uppsala domkyrka. Bilden är tagen från en av de andra spirorna, när de renoverades i slutet av 1800-talet.
Gunnar Wetterberg
Q Yrke: Från början är jag diplomat, sen finansdepartementet, sen kommunförbundet och sedan arbetade jag på Saco. Sen 2014 är jag författare på heltid och föreläsare.
Q Bor: I Stockholm men har en gård i norra Skåne där jag jobbar i skogen, jag är 3–4 månader om året i Skåne och vårdar min dialekt.
Q Aktuell med: Boken Byggarna utgiven av Albert Bonniers förlag
Q Favoritbyggnad: I Byggarna har jag med en bild på en kornskruv, ett gammalt sädesmagasin med luftningsluckor på hela fasaden. Det finns i Dalarna och jag har inte sett den i verkligheten med det är en utflykt jag gärna skulle vilja göra.
Vi utbildar alla i byggsektorn.
Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.
www.byggakademin.com
Tel 010-228 15 55
Lycka till.
Mer intrång än byggtimmar. Mer stölder än lunchraster. Mer kaos än byggplan...
...men det behöver inte vara så. Vi på Demex hjälper dig att sätta gränser så du kan känna dig trygg på din arbetsplats.
