Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.
100-tals miljoner försvinner på rotjobb utomlands
Klimatförändringarna hotar kusterna – nu byggs skyddsvallar Hon ska ta det skånska byggbolaget in i framtiden
Aldrig tidigare i vår bransch har väl ordet ”tillsammans” varit viktigare än i detta läge
Boverkets gränsvärden för klimatpåverkan dröjer till 2030, men omställningen i byggsektorn kan inte vänta. Om hela ledet från beställare till byggentreprenör krokar arm kan vi böja kurvan tidigare, skriver Anna Ryberg Ågren, Svenskt Trä, och Susanne Rudenstam, Sveriges Träbyggnadskansli.
Det har snart gått tio år sedan världens länder i samband med klimatkonferensen COP21 enades kring det som fick namnet ”Parisavtalet”. En historisk överenskommelse som slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grad. Detta framförallt genom att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan dess har mycket kunskap byggts upp om vilka faktorer som driver utsläppen, inte minst inom samhällsbyggnadssektorn. Men fortfarande är vi långt ifrån att nå
Parisavtalets mål, och för varje år som går har vi kortare tid på oss att agera.
Enligt den senaste syntesrapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, förändras klimatet på jorden allt snabbare. Havsnivåerna stiger och förekomsten av olika slags extremväder ökar. Om vi ska kunna nå 1,5 gradersmålet måste utsläppen minska med minst 43 procent till 2030, jämfört med 2019 års nivå. Det kräver att vi går från ord till handling och agerar här och nu. Det räcker inte att lova att utsläppen ska minska framåt.
BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN i
Sverige står för drygt en femtedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser. Redan 2019 fick Boverket ett uppdrag av regeringen om att utveckla regler för klimatdeklaration av byggnader, som också inkluderade att ta fram en plan för införandet av gränsvärden. Trots det är förslaget som ligger på bor-
det nu att införa gränsvärden först 2030.
Aldrig tidigare i vår bransch har väl ordet ”tillsammans” varit viktigare än i detta läge. Samhällsbyggnadssektorn har ett mycket stort ansvar, och därtill en stor möjlighet, att bidra i Sveriges klimatutmaning. I väntan på styrmedel, som ger sektorn en välbehövlig push framåt i fråga om att minska utsläppen av växthusgaser, måste vi kroka arm och driva på utvecklingen med gemensamma krafter.
SVENSKT TRÄ OCH Sveriges Träbyggnadskansli uppmanar alla som på något sätt har rådighet över klimatpåverkan i olika typer av byggprojekt – såväl nyproduktion som renoveringar, omvandlingar och tillbyggnader – att inte passivt vänta på Boverkets gränsvärden. Omsätt den kunskap som redan finns till handling och agera för att vi tillsammans ska kunna böja kurvan rejält redan innan 2030.
HÄR ÄR FEM SÄTT ATT GÖRA
SKILLNAD DIREKT:
Q Ställ krav på klimatprestanda i både offentlig och privat upphandling.
Q Föreslå lösningar med låga klimatavtryck.
Q Ta hjälp av varandra och av oss branschföreträdare.
Q Var generös med att dela kunskap och goda exempel.
Q Skala upp användningen av befintlig klimateffektiv teknik. Såväl trä- som betongsystem har visat att det är möjligt att göra kraftiga minskningar. Se till att finansieringslösningar premierar minskad klimatpåverkan.
ANNA RYBERG ÅGREN DIREKTÖR SVENSKT TRÄ
SUSANNE RUDENSTAM KANSLICHEF SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI
Tanken bakom lagen om offentlig upphandling är sund: det offentliga ska välja den bästa kandidaten i förhållande till pris. Men när upphandlingarna avgörs är det oftast enbart priset som står i fokus, på grund av sin låga nivå. Detta innebär bara en sak, vi pressar varandra för hårt.
Marginalerna i vår bransch är redan små. Ändå pressar vi varandra att i offentliga upphandlingar sätta inhumana priser, långt under vad som förhandlats fram i kollektivavtalen. Prispressen har inneburit att allt fler av branschens företag inte lämnar anbud alls. Det är en förlust för alla. När 20 procent av Sveriges BNP och hela 14 procent av EU:s BNP utgörs av offentliga upphandlingar blir det tydligt att förändring måste till.
OM SPELREGLERNA SÄTTS på ett sätt som gör att priset får trumfa allt annat är det i praktiken omöjligt att göra schyssta affärer. De företag som ändå försöker göra rätt riskerar att slås ut. Och de företag som chansar på låga kalkyler får kämpa sig igenom projekt med ständiga kompromisser. Resultatet blir varken bra för branschen eller beställarna, och därigenom inte heller för samhället.
Det skapar orimlig press på chefer och ledare och skapar helt fel incitament för att vinna uppdraget. Tidigare har jag skrivit om
den rävsax chefer och ledare sitter fast i. Då skrev jag att antingen gör man rätt och sätter ett marknadsmässigt pris, förlorar affären och därefter riskerar att förlora jobbet. Eller så chansar man och vinner affären, men får leva med pressen att jaga osunda effektiviseringar eller till och med tumma på säkerheten. Och då har vi inte ens nämnt den toxiska känslan som kommer av att jobba i ett prisdumpat projekt. Lyckas man inte ro projektet i hamn, då förlorar man jobbet ändå. Det är ett system som sätter orimlig press på chefer och skapar helt fel incitament.
Sen dess har inget hänt.
ETT ABSOLUT MINIMIKRAV borde vara att prissättningen i offentliga upphandlingar åtminstone ligger i nivå med de kollektivavtal som gäller i branschen. I dag ser vi tyvärr exempel på anbud där timpriserna hamnar långt under den nivån. Det innebär inte bara en risk för osund konkurrens, utan också för arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet i projekten. När priset pressas under kollektivavtalets nivå blir det i praktiken omöjligt att genomföra affären på ett schyst och hållbart sätt. Hur anbudsgivarna motiverar sina priser vet vi lite om, men det har rapporterats om att systemet inte fungerar som tänkt.
Offentliga upphandlingar borde istället bana väg för framtidens byggbransch. I en
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
ny rapport beskriver Skanska hur offentlig upphandling kan bli en motor för klimatomställning, innovation och konkurrenskraft. Rapporten pekar på behovet av en ny logik: från att stirra oss blinda på lägsta pris till att väga in livscykelkostnader, klimatpåverkan, kvalitet och innovationskraft. Offentlig upphandling kan då bli det den borde vara, ett verktyg för samhällsbyggande, istället för en rävsax för chefer.
Vi ser redan företag som försöker gå före. Vissa driver på för att upphandlingar ska inkludera tydliga krav på arbetsmiljö, säkerhet och klimat. Andra har satt höga klimatmål och ser offentlig upphandling som en nyckel för att skala upp lösningar som minskar byggsektorns utsläpp. Viljan finns i branschen, men den måste mötas av beställare som premierar långsiktighet framför kostnadsbesparingar.
Så vad behöver förändras? Jag ser tre avgörande saker:
Q Dela ansvaret. Vi behöver chefer som vågar stå emot prisdumpning och beställare som tar sitt ansvar för att skapa förutsättningar för sunda affärer.
Q Sluta premiera lägsta pris. Livscykelkostnader, klimatpåverkan och innovationskraft
Layout: n Emil Hansson
Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
måste väga tyngre än kronor och ören på sista raden. Dessutom sabbar prisfokuset allt form av förtroende mellan entreprenör och upphandlare.
Q Stärk förfrågningsunderlagen. Kraven måste vara relevanta, tydliga och spegla verkligheten. Det ger både rättvisare konkurrens och bättre slutresultat.
Som ordförande för Byggcheferna möter jag många som vill bidra till förändring men som känner att spelplanen är sned. Det är inte viljan som saknas, det är förutsättningarna och samarbetet. Ska vi locka fler företag att lämna anbud, driva innovation och ta vår del av klimatansvaret måste vi våga tänka om i upphandlingsförfarandet. Vi på Byggcheferna vill därför bjuda in till ett samtal mellan alla olika parter för att hitta lösningar på ett problem som drabbar oss alla. Har du idéer och vill vara med i samtalet? Hör av dig till mig på jeanet.corvinius@byggcheferna.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
Du kanske inte tänker på dem alla gånger. Men dörrarna är alltid med, mitt emellan livets avgörande stunder. Som den första skoldagen när man går från att vara liten till att bli lite mindre liten. Det är för sådana tillfällen vi skapar våra dörrar.
Ta våra trädörrar till exempel. De är det perfekta valet för skolor, kontor, hotell och andra byggnader där man behöver stänga om sig och få lugn och ro. De skyddar även mot både brand och brandgaser. Ett säkert val.
Läs mer om våra säkerhetsdörrar på daloc.se
Varenda en av våra dörrar har ett tydligt syfte och så har det varit sedan vi tillverkade vår första dörr 1942. Att skapa trygghet och trivsel – att rädda liv. På samma sätt har vårt företag ett viktigt syfte. Att hjälpa dig lyckas med dina projekt från början till slut.
Bostadsbygge i trä för en halv miljard
Q I Flatås växer två huskroppar på fem till sex våningar fram med totalt 177 hyresrätter. Projektet är Deromes mest centrala hyressatsning hittills i Göteborgsregionen och omfattar även kommersiella lokaler i bottenplan. Enligt planerna kan de första hyresgästerna flytta in 2026 och hela projektet ska vara färdigställt 2027. Trämodulerna, som byggs ihop likt byggklossar, är till stor del färdigställda med golv, kök och fast inredning när de levereras till byggplats. Produktionen sker i Deromes husfabrik i Värö, strax utanför Varberg.
Avtal för en av Sveriges största anstalter
Q NCC har tecknat ett samverkansavtal med Specialfastigheter om att bygga en av Sveriges största kriminalvårdsanläggningar i Trelleborg åt hyresgästen Kriminalvården. Det handlar om en anläggning för drygt 800 intagna och 600 anställda. Med en total byggyta om cirka 110 000 kvadratmeter kommer anläggningen att inrymma häkte, anstalt samt lokaler för den nationella transportenheten.
I ett första steg ska parterna tillsammans projektera och planera projektet. Detta arbete påbörjas omgående. Om projektet går enligt plan kommer entreprenadkontrakt tecknas i nästa skede.
0,4%
... steg byggkostnadsindex för flerbostadshus med i augusti 2025 jämfört med juli 2025, enligt siffror från SCB. Uppgången berodde på att entreprenörens kostnader steg med 0,5 procent. Byggherrens kostnader sjönk med 0,1 procent. Entreprenörernas kostnader för gruppen transporter, drivmedel och elkraft steg med 3,4 procent och deras byggmaterialkostnader totalt sett steg med 0,6 procent under augusti.
Slussens nya bussterminal försenas igen
Q Trafikstarten för den nya bussterminalen i Katarinaberget försenas igen och kommer inte att ske i april 2026 som Stockholms stad tidigare meddelat. Bland annat beror förseningen på att de olika systemen som ventilation, sprinkler, dörrar och låsfunktioner visat sig svårare och mer tidskrävande att programmera och koppla samman, enligt Stockholms stad, Projekt Slussen.
Bedömningen i dagsläget är en försening på 6-10 veckor efter tidplan och eftersom arbetet är komplext kan det fortfarande tillstöta komplikationer som gör det svårt att definiera ett exakt datum för trafikstart. Trafikstarten kommer nu att ske så snart som möjligt under hösten 2026.
Rot-avdraget infördes för att minska svartarbete och stötta branschen i lågkonjunkturen.
Vår granskning av statistik från Skatteverket visar att hundratals skattemiljoner har gått till renoveringar utomlands där arbetet utförs av utländska utförare.
I slutet av 2008 infördes rotavdraget permanent med syfte att minska svartarbetet inom bygg. I våras höjdes det tillfälligt till 50 procent av arbetskostnaden, för att ”stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget och främja ökad sysselsättning.”
Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på cirka 4,35 miljarder kronor.
BYGGVÄRLDENS GANSKNING VISAR att många miljoner årligen går till rot-arbeten utomlands, gjorda av utländska utförare. Enligt Skatteverkets definition är en utförare utländsk om den saknar svenskt skatteregistreringenummer och så är bara fallet när tjänsten utförs utomlands.
Den senaste tio åren är det drygt 425 miljoner kronor som betalts ut i rot-avdrag för renoveringar utomlands.
Hittills i år har Skatteverket godkänt rot-avdrag utomlands för en summa av cirka 46,6 miljoner kronor. Tittar man på perioden från 2016 har summan varit på 20,5 miljoner kronor som
lägst år 2016, till 59,5 miljoner kronor som högst år 2023. (Se tabellen.)
Det är tillåtet att använda rotoch rutavdrag inom EU och EES. Att det är se beror på att den fria rörligheten inom EU förhindrar Sverige att avgränsa avdragen till att gälla enbart inom Sverige. Frågan har debatterats i riksdagen, men aldrig prövats.
AV DE ROT-AVDRAG som godkänts i år har flest gått till utövare från Spanien, följt av Finland, Frankrike, Italien, Norge och Portugal. Samma länder är bland de vanligast förekommande även under en tioårsperiod bakåt i tiden, men där dyker även länder som Danmark och Kroatien upp.
Spanien ligger i särklass högst under alla år sett till både antal rot-avdrag och totalsumman. 2023 godkändes exempelvis rotdrag för cirka 45,6 miljoner kronor där utövarna var från Spanien.
Enligt Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, ligger Spanien högt eftersom många svenskar har bostäder där.
Q Vilka krav ställs på utländska utförare när man ansöker om rot-avdrag?
– För att få rot-avdrag krävs ett intyg från utövaren att de inte har skatteskulder i sitt hemland, så det sker en prövning även om jobbet görs utomlands. Det betyder också att det oftast tar lite längre tid att få pengarna, säger hon.
Q Vilka krav ställs på den som ansöker om rot-avdrag för bostad utomlands?
– Att man bor och betalar skatt i Sverige, är obegränsat skatteskyldiga. Eller att man bor utomlands men välja att beskattas i Sverige
enligt inkomstskattelagen. Skatten du betalar måste också täcka avdraget. Sen måste man givetvis äga, eller vara delägare av, bostaden där renoveringen görs, säger Pia Blank Thörnroos.
ANNA SJÖSTRÖM
Rot-avdrag med utländsk utförare
Godkänt år avser det år som Skatteverket godkänt det preliminära rot-avdraget. År Totalbelopp, kr Antal Genomsnittligt belopp, kr
2025 46 574 554 516 90 261
2024 57 307 332 766 74 814
2023 59 486 187 606 98 162
2022 50 126 670 564 88 877
2021 36 667 168 488 75 138
2020 37 194 018 508 73 217
2019 42 862 554 592 72 403
2018 41 295 373 612 67 476
2017 33 087 056 532 62 194
2016 20 465 065 411 49 793
Utländska utförare 2025
Godkänt år avser det år som Skatteverket godkänt det preliminära rot-avdraget. Utförarens hemvistland Totalbelopp, kr Antal Genomsnittligt belopp, kr
Finland 3 533 319 94 37 589
Frankrike 5 848 054 58 100 829
Italien 2 496 176 41 60 882
Norge 830 438 17 48 849
Portugal 109 638 7 15 662
Spanien 32 807 268 280 117 169
KÄLLA: SKATTEVERKET
INFRAKRAFT
Infrakraft har tilldelats ett nytt uppdrag av Trafikverket värt drygt 317 miljoner kronor. Projektet innebär en upprustning av kontaktledningsanläggningen på Bohusbanan mellan Kville och Stenungsund.
Kontaktledningsanläggningen på Bohusbanan har nått slutet av sin livscykel och behöver ersättas för att säkerställa fortsatt driftsäkerhet och kapacitet. Den befintliga infrastrukturen kommer att bytas ut. Det innebär nya fundament, stolpar och kontaktledningar som är anpassade för att möta dagens och framtidens krav på effektöverföring för både pendel- och godstrafik.
– Vi är väldigt glada över att få fortsatt förtroende från Trafikverket. Det här är ett viktigt projekt för regionens järnvägskapacitet
och säkerhet. Det stärker därtill vår position som ledande aktör på kontaktledningsentreprenader säger Daniel Pettersson, koncernchef på Infrakraft.
– Eftersom vi redan är verksamma i Uddevallaområdet passar det här projektet mycket väl in i vår logistik och planering, säger Erik Westerlind, arbetschef på Infrakraft. Under våren 2026 inleds arbetet och det är planerat att pågå fram till våren 2027. Projektet omfattar även installation av nya transformatorer, en ny vägbro över Bohusbanan samt en cirkulationsplats och gång- och cykelbana i anslutning till bron.
BOHUSBANAN ÄR EN viktig järnvägslänk mellan Göteborg och Strömstad, och används både för pendeltrafik och godstransporter. För att kunna möta framtidens be-
hov krävs en modern och driftsäker kontaktledningsanläggning. – Bohusbanan spelar en avgörande roll för regionens mobilitet. Genom att förnya kontaktledningssystemet säkerställer vi att banan kan hantera ökade trafikvolymer och bidra till ett mer hållbart transportsystem, säger Erik Westerlind.
SISTA ANBUDSDAG I Trafikverkets upphandling var 22 augusti. Två anbud kom in, båda uppfyllde ställda kvalificeringskrav, och gick vidare till utvärdering.
Infrakraft Sverige AB (org nr 559090-8686), anbudssumma: 317 874 284 kronor.
Anläggning & Kabel Entreprenad i Malmö AB (556764-3498 ), anbudssumma: 345 315 002 kronor.
Efter anbudsutvärderingen bedömde Trfikverket att Infrakrafts anbud som ekonomiskt mest fördelaktig med tilldelningsgrund pris. Avtalsspärren hade vid pressläggningen ännu inte löpt ut. ANNA SJÖSTRÖM
Q Sträcka: Kville–Stenungsund, Bohusbanan
Q Färdigställande: Maj 2027
Q Entreprenadsumma: 317 874 284 kronor
Q Beställare: Trafikverket
Q Omfattning:
• Byte av kontaktledningsanläggning
• Nya fundament och stolpar
• Installation av transformatorer
• Ny vägbro, cirkulationsplats samt gång- och cykelbana
Skanska är en av de bolag som finns med i dataläckan från Miljödata. Skanskas presschef Jacob Birkeland berättar att det bland annat rör sig om personnummer, namn, kontaktuppgifter, och anställningsdatum för samtliga anställda hos Skanska personal i Sverige.
Uppgifter tillhörande mer än en miljon personer uppges ha hamnat
på darknet genom den stora dataläckan från företaget Miljödata.
I slutet av augusti utsattes de för en hackerattack och och uppgifter som personnummer, telefonnummer, adress och anställnings-id kom ut. Enligt en granskning gjord av SVT finns 25 privata bolag med i dataläckan från Miljödata – och utöver dem ett stort antal organisationer och kommuner.Byggjätten Skanska är ett av företagen som drabbats i hackerattacken.
– Det stämmer att vi tyvärr förekommer i dataläckan. Vi informerar våra anställda samt tidigare berörda anställda om det inträffade. Vi har även anmält händelsen till IMY, Integritetsskyddsmyndigheten. Utöver det fortsätter vi aktivt med att hantera situationen, säger Jacob Birkeland, Skanskas presschef.
Q Vad är det för information från Skanska som kommit ut?
– De uppgifter som vi hittills
känner till omfattas av läckan är bland annat personnummer, namn, kontaktuppgifter, anställningsdatum samt i vissa fall uppgifter om antal rehabiliteringsdagar för samtliga anställda hos Skanska personal i Sverige, säger Jacob Birkeland. I övrigt har Skanska inga fler kommentarer att ge i dagsläget om det inträffade.
ANNA SJÖSTRÖM
Peab tecknar miljardkontrakt med Hitachi
Q Hitachi Energy investerar i en ny arbetsplats i Västerås där företagets olika verksamheter i staden samlas under ett tak. Det blir en arbetsplats för alla medarbetare i Västerås och innefattar även forsknings- och utvecklingscenter, kontor, samt fabrik för nätautomationsprodukter. Den nya anläggningen omfattar cirka 40 000 kvadratmeter.
Peab har fått uppdraget att bygga den nya anläggningen och kontraktssumman uppgår till 1,1 miljarder svenska kronor. Byggstarten är planerade till oktober.
4,8
... år tar i genomsnitt plan- och tillståndsprocesserna för bostadsbyggande i svenska kommuner – det visar nya rapporten Nationellt Ledtidsindex. Det är en ökning från 4,7 år i 2024 års mätning och 4,5 år i 2023 års mätning.
– Byggprocessernas tid och kostnad tyder på systemfel. Vi menar att ledtider inte bör vara längre än 2,5 år, säger Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen. Nationellt Ledtidsindex tas fram av Initiativet Bygg i Tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna.
Q Byggnads stämmer byggbolaget Stenhusgruppen för brott mot kollektivavtalet. Byggnads hävdar att bolaget tagit in arbetstagare från Rumänien och sedan varken betalat övertidsersättning eller helglön till sina anställda. Byggnads har gett Stenhusgruppen möjlighet till rättning. Trots det har ingen förändring skett och förbundet stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen på totalt 13,5 miljoner kronor.
– Det är osund konkurrens i sin renaste form och det ska aldrig löna sig, säger Emil Persson, Byggnads avtalssekreterare.
Trafikverket häver kontraktet med WLC gällande Korsvägen-etappen, en av Västlänkens stora entreprenader.
Det som började med en kritisk granskningsrapport från Trafikverket slutade ett par veckor senare med en hävning av kontraktet.
– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade, säger Patrick Guné på Trafikverket.
Det har stormat rejält kring Västlänkens deletapp Korsvägen de senaste veckorna. Trafikverkets kritiska granskningsrapport av projektet besvarades av WLC med 17 A4-sidor. Men svaren var, enligt Trafikverket, inte ”rimliga”. Trafikverket menar att man under en längre tid har tagit strid mot stora kostnadsökningar och förseningar i entreprenaden på Korsvägen. Under fem års tid ska man ha genomfört flera granskningar för att få förklaringar från entreprenören. Den senaste granskningen visar på systematiska brister och felaktigheter från WLC.
– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade. Vår uppgift är att bygga en anläggning som Göteborg och hela Sverige kan vara stolta över, inte att medverka till att pengar försvinner utan förklaring, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket.
DEN SENASTE DISPYTEN började 3 september när Trafikverket offentliggjorde sin granskning av Korsvägen. Västlänkens deletapp, bredvid Svenska Mässan och Liseberg, hör till en av fem stora projekt runt om i landet som Trafikverket har valt att granska. Här ingår även Västlänkens Centralen-etapp som NCC är totalentreprenör för. Denna granskning var vid tidningens pressläggning inte klar.
Korsvägen-rapporten däremot visade bland annat att WLC anlitat Wayss & Freytag för att utföra ar-
beten med slitsmurar. Denna upphandling uppfattar Trafikverket som ”styrd”, konkurrerande anbud ska inte ha bedömts och hanterats på samma grunder. Kontrakterat värde för detta arbete ska ha varit drygt 92 miljoner kronor, medan betalningar har utgått med sammanlagt drygt 238 miljoner kronor, enligt Trafikverket ”utan synbar täckning av avtal”. Trafikverket menar att vid upphandlingen med Wayss & Freytag borde, liksom mellan WLC och Trafikverket, självkostnadspris gälla. I stället ska en annan ersättningsform ha använts.
JUST SLITSMURAR SKA heller inte ha varit den mest lämpliga lösningen med tanke på markförhållandena, enligt rapporten. Detta arbete ska också ha försenats kraftigt, till viss del på grund av att Wayss & Freytag arbetat med slitsmurar även vid Centralen-etappen. Myndigheten menar att man prioriterat arbete och ekonomisk vinst för Wayss & Freytag före framdrift av entreprenaderna.
Vidare ska Wayss & Freytag även ha övertagit ett arbete med en stålrörskonstruktion från en annan entreprenör som från början upphandlats för arbetet. Detta ska ha lett till merkostnader, men också förseningar av slitsmurs-arbetet.
WLC ska även, enligt rapporten, ha gynnat Hercules som är ett dotterbolag till NCC. Även här ställer sig Trafikverket frågande till kostnadsutvecklingen med kontraktsvärde på drygt 157 miljoner kronor medan det utbetalats drygt 416 miljoner kronor. Trafikverket anser också att Hercules har anlitat väl många underentreprenörer som har medfört påslag i flera led på arbete och material, som borde ha kunnat köpas in direkt av WLC, skriver man i rapporten. Hercules ska även ha tillämpat ett ”mycket högt eget påslag om 17 procent”.
Det värsta i rapporten är, enligt Patrick Guné, mängden av brister.
– Värst är summan av alla brister. Det är ett flertal områden som känns väldigt olustigt i form av påslag på påslag och gynnande av egna koncernbolag, att man valt tekniska lösningar för att gynna sina egna bolag. Det är mängden av bristerna som är värst, sade Patrick Guné direkt efter rapportsläppet.
TOMAS CARLSSON, VD och koncernchef på NCC, svarar direkt nej på frågan om det ligger något i Trafikverkets kritik om att konsortiet har agerat på ett sätt som gagnat de egna koncernbolagen, som Hercules, Wayss & Freytag eller Special Foundations Liseberg.
– Det enkla svaret är nej, men man måste utveckla det. Vi kan inte riktigt veta vad de påstår egentligen. De har skickat ett brev till oss som baseras på någon slags utredning som de gjort helt och hållet själva utan att upplysa oss. Man ska komma ihåg att detta är ett samverkansprojekt där Trafikverket har varit ansvariga för vissa delar, medverkat i alla delar och till slut godkänt alla inköp. Jag är mycket förvånad över att de har så påfallande svårt att se konsekvenserna över sina egna beslut, säger han.
Ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken
I WLC:s 17 sidor långa svar till Trafikverket nämns det faktum att det är ett samverkansprojekt och att Trafikverket därför bör haft insyn i projektet. WLC menar att granskningsrapporten innehåller en rad osakliga och insinuanta påståenden och att den är genomförd av en ”liten okänd firma och av icke namngivna
personer”, vilket får byggentreprenören att undra vilket underlag de egentligen har haft tillgång till och också kompetensen hos rapportskrivarna. Man är också kritisk till den korta tidsfristen på mindre än åtta arbetsdagar som man haft på sig att svara Trafikverket. WLC hävdar att Trafikverket regelbundet har informerats löpande om kostnadsutvecklingen i projektet. Kostnadsökningarna ska bland annat ha berott på Trafikverkets ”bristfälliga projektering och sena leverans av handlingar samt ändrade förhållanden”. Insynen i projektet ska ha varit omfattande, skriver WLC, och man ska regelbundet ha fått bekräftat från den statliga myndigheten att WLC ”arbetar på rätt sätt i båda ledning och produktion”.
DE NÄRSTÅENDE BOLAGEN, som Trafikverket beskyller konsortiet för att ha gynnat, ska ha upphandlats transparent i samverkan. Trafikverket ska alltså haft kännedom om att NCC:s helägda dotterbolag Hercules har fungerat som strategisk samarbetspartner, likaså ska de ha godkänt priser och påslag som tillämpats gentemot Hercules. I sin granskning påpekade Trafikverket att slitsmurar inte var den optimala lösningen vid Korsvägen, på detta svarar man att valet av slitsmurar ska ha utarbetats i nära dialog med Trafikverket.
De här två omtumlande veckorna mynnade under torsdagen 18:e september ut i att Korsvägen går samma väg till mötes som Haga-etappen där AGN-Haga i januari 2023 fick lämna sitt pick och pack och dra. Nu är det NCC och Wayss & Freytag som får lämna. Trafikverket står fast vid att WLC har gynnat sina egna bolag och sett egen vinning i valen av tekniska lösningar samt haft höga påslag i flera led. Därmed menar Trafikverket att entreprenören har brustit i omsorgsplikten avseende kontraktsadministration och ekonomistyrning. Allt detta med ökade kostnader för skattebetalarna som följd.
– Vi har ett ansvar gentemot resenärer och skattebetalare. Att häva kontraktet är ett tufft beslut, men nu är det nödvändigt att sätta ner foten för att komma vidare och leverera det som Västsverige behöver, en pålitlig och modern järnväg, fortsätter Patrick Guné.
TRAFIKVERKET BEDÖMER ATT Västlänkens kostnadsprognos uppgår till 49,3 miljarder kronor i dagens prisnivå när återkraven på 7,5 miljarder i flera kontrakt är inräknade. Trafikverket kommer att återkomma med en rekommendation på hur finansieringen av kostnadsfördyringen av Västlänken kan ske i förslag till Nationell Plan, den 30 september. Målet är fortsatt färdigställande 2030.
WLC kommenterade hävningsbeslutet på torsdagen genom Kenneth Nilsson, affärsområdeschef på NCC Infrastructure.
– Detta är ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken. De påståenden som anges som hävningsgrund stämmer inte, och med det här försöket att skyla sina egna tillkortakommanden illustrerar Trafikverket sin oförmåga att driva stora samverkansprojekt.
WLC menar att de förseningar och kostnadsökningar som drabbat projektet till största del är en följd av omständigheter som Trafikverket svarar för och att hävningen saknar rättslig grund och kommer att leda till stora negativa konsekvenser för skattebetalare och invånare i Göteborg.
WLC BESTRIDER HÄVNINGEN och kommer att analysera situationen och vidta åtgärder.
”I närtid ligger WLC:s fokus på att ta hand om medarbetare och leverantörer och på att avsluta projektet på ett ansvarsfullt sätt”, skriver konsortiet.
HENRIK EKBERG
Problemen med uppförandet av Kiruna badhus fortsätter. Nu visar det sig att vissa delar, bland annat takstolsupplagen, behöver förstärkas innan anläggningen kan tas i bruk. Detta innebär förseningar som påverkar öppningsdatumet. Det finns i dagsläget inget beslut om när anläggningen kommer att invigas.
I början av året var planen att det nya badhuset, Midnattssolsbadet, skulle öppna den 1 september. Men nu drar det ut på tiden.
Under våren upptäckte kommunen att takstolsupplagen behöver förstärkas. Vid upptäckten reklamerade kommunen felet till den upphandlande konsulten.
– Upplagen har inte varit tillräckligt kraftigt dimensionerade för att klara de laster som de kommer att utsättas för. Arbetet planeras att utföras under hösten 2025, säger Tomas Stålnacke, projektledare Kirunabostäder.
Slutbesiktningen av det nya badhuset startade den 12 augusti.
– I dagsläget vet vi inte om andra fel kvarstår. Andra fel i projekteringen har upptäckts tidigare och reklamerats till den upphandlade konsulten.
Q Vad sker just nu?
– En tredje parts kontroll pågår gällande stomme jämte slutbesiktning.
Q När räknar ni med att kunna öppna badhuset?
– Det finns inget beslut om öppningsdatum, så vi får återkomma om det.
Q Hur ser ni på de problem som varit på bygget?
– En stor utmaning för projektledningen har, efter övertagandet av projektet den 16 mars 2023, varit de fel som uppdagats i projekteringen, säger Tomas Stålnacke.
Q Och nu senast kritiken från Konkurrensverket angående upphandlingen?
– Vi tar till oss den kritik som Konkurrensverket angett och beklagar det inträffade. Vi arbetar nu på ett annat sätt som ska förhindra de formella fel som verket påtalat. De upphandlingar som Konkurrensverket lyfter fram (avser inte alla upphandlingar som skett) har skett på sätt som vår upphandlade konsult har rådgett oss. Det var ett ansvar som ålåg konsulten i vårt avtalsförhållande. Kiruna Kommun har beslutat om annonsering och tilldelning enligt angivna förutsättningar.
Q Hur går det med era motkrav på We Group?
– Vi arbetar med att sammanställa kostnader och underlag till dessa. Motkravet är inte preciserat eftersom alla kostnader inte har kommit in än.
Q Kommer ni att lämna in en stämningsansökan?
– Den frågan är för tidigt ställd och svaret är beroende på olika faktorer som hänför sig till den pågående processen.
Q Kommer de felaktigheter som upptäcktes under slutbesiktningen också ingå motkravet?
– De eventuella fel som entreprenören ansvarar för ska inte belasta någon annat part.
invigas.
Q Hur ser ni på kommunens ansvar som beställare av badhuset?
– Om det föreligger fel som entreprenören ansvarar för, har Kiruna kommun inget ansvar för detta fel, lika lite som om felet beror på annan part som varit involverad i projektet. Med facit i hand borde vi kanske ha ställt hårdare krav på den part som inledningsvis upphandlas som konsult. Främst avseende dennes erfarenhet av liknande svåra projekt och dess organisation, säger Tomas Stålnacke.
Kritiken från Konkurrensverket:
Q Konkurrensverkets utredning visar att kommunen ingick avtal om den aktuella byggentreprenaden, en delentreprenad inom projektet, i juni 2020, utan att det först annonserades enligt LOU. Avtalet ingicks efter att en tidigare annonserad upphandling av ett byggentreprenadkontrakt hade avbrutits i april samma år.
Q Kommunen motiverade direktupphandlingen av det nya avtalet med att det i den tidigare upphandlingen endast kom in ett anbud som inte kunde antas eftersom det översteg kommunens budget. Enligt kommunen kunde byggentreprenaden i stället direktupphandlas med stöd av LOU:s undantag för olämpliga anbud.
Q Konkurrensverket också bedömt om LOU:s undantag för oacceptabla anbud kunde användas. Men eftersom det saknas dokumentation som bland annat visar att det inkomna anbudet översteg den beslutade budgeten riktar de kritik mot kommunen.
KÄLLA: KONKURRENSVERKET
Byggbranschens självklara mötesplats – säkra din plats nu!
Stora Byggdagen är mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.
Vill du ställa ut eller bli partner? Maila storabyggdagen@byggvarlden.se
Arrangör: Partners:
Säkra din plats!
Grupprabatt: Gå 4 för 3
Under hösten lanserar GCP sitt nya vattentätningsmembran PREPRUFE® 120S. Speciellt anpassat för projekt som inte sker mer än 2 våningar under mark. Läs mer: www.gcpat.se
I Pripps gamla bryggeri i Bromma byggs just nu ett helt nytt idrottscenter. Men det är inte helt enkelt att omvandla en gammal industrilokal till moderna sporthallar.
– Den här byggnaden är 55 år gammalt och den har miljoner överraskningar, säger Birger Sundström, projektchef på Skanska.
En gång i tiden rullade glasflaskorna på löpande band genom Pripps tapphall i Bromma i de västra delarna av Stockholm. Nu omvandlas den gamla industrifastigheten till Ulvsunda idrottscenter som kommer ta 25 000 kvadratmeter i anspråk av den gamla lokalen. Fastighetsägare och beställare är ST: Eriks Markutveckling och det är Stockholms Idrottsförvaltning som kommer vara hyresgästen och de som ska driva anläggningen. Skanska har som totalentreprenör ett samverkansavtal med beställaren som omfattar planering, projektering och genomförande av projektet. Skanskas projektchef Birger Sundström
menar att det är mer än ett vanligt rot-projekt.
– Vi tycker att det här är en av Stockholms viktigaste satsningar på breddidrotten på årtionden. Det kommer även bli ett stort integrationsprojekt där människor med olika bakgrunder och olika åldrar kommer mötas, säger han.
NÄR HELA ANLÄGGNINGEN är utbyggd kommer den kunna disponeras på lite olika sätt. Det går att få till fem stora basketplaner eller fyra fullstora handbollsplaner. I projektet ingår även ytor för andra sporter som judo, dans, brottning, fäktning, boule, cricket, spontanidrott och bordtennis. Störst plats tar arenarummet som kommer rymma 2400 åskådare.
– Det har alltid varit underdimensionerat när det gäller utbudet av hallar i Stockholm men med Ulvsunda Idrottscentrum kommer man uppfylla behovet i Västerort fram till 2030. Det här är ett superviktigt projekt för barn och unga, fortsätter Birger Sundström.
Renoveringen av det gamla bryg-
geriet är en totalentreprenad i samverkan. Skanska kom in tidigt i projektet och efter några månaders arbete insåg man att det som låg på ritbordet inte rymdes inom budgeten på 500 miljoner kronor. Man blev tvungna att ta ett ganska stort omtag och bakade om hela planlösningen.
– När vi jobbar i ett samverkansprojekt är det viktigt att alla parter ges chansen att vara med och styra redan i ett tidigt skede. Nu kunde vi hitta nya lösningar utan att tumma på kraven i programhandlingarna. Jag tycker det är en bra modell för ett så här svårt projekt. Den här byggnaden har 55 år på nacken och den har miljoner överraskningar. Vi hittar asbest och PCB i nästan vartenda hörn när vi börjar rota. Den är svår och oförutsägbar, säger han.
DEN GAMLA BRYGGERIFASTIGHETEN ser nästan ut som om den var ämnad för att rymma ett idrottscenter. Det är högt till tak och med stora valvbågar i betong. Den nya inredningen med ljusa väggar och läktare i trä skapar en inbjudande atmosfär i fastigheten.
Det är inte svårt att föreställa sig att fastigheten kommer bli ett uppskattat nav för idrottare. Men det finns många utmaningar med byggnaden. En gammal industrifastighet är mera designad för att släppa ut värme men i och med omvandlingen strävar man efter en energieffektiv uppvärmning.
Nu när olika idrottsverksamheter ska rymmas innanför väggarna krävs helt andra installationer.
Det här är en av Stockholms viktigaste satsningar på breddidrotten på årtionden
– Vi har många duktiga ingenjörer men vi är inte experter på idrott. Om vi skapar en lokal för judo vad innebär det? Det finns sätt att beräkna hur mycket energi en judoutövare avger. Det finns även färdiga tabeller som visar hur olika idrotter avger olika mycket energi och det har vi tagit hänsyn till i projekteringen. Vi vill inte dimensionera varken för lite eller för mycket men det har varit en utmaning, säger han.
Hela projektet genomsyras av ett fokus på hållbarhet och återbruk. Allt byggmaterial som plockats ner i fastigheten och som kan återbrukas får en QR-kod och lagras på ett speciellt ställe. Under arbetets gång har man bland annat tagit hand om porslin, armaturer och kabelstegar. Det är en omständlig hantering och man får inte samma garantier på produkterna men det sparar klimatet. Bara genom att använda den gamla stommen i fastigheten sparar man in stora mängder på stål och betong. Stockholms stad har en även återbrukshubbs där man renoverat 2 000 stolar från Globen som man kommer sätta in i den nya arenan i Bryggeriet. – För beställaren är återbruket en väldigt viktig profil och för mig personligen är det även ett jätteviktigt projekt för Stockholms ungdomsidrott. Idrottsförvaltningen kommer samla uppskattningsvis runt 30 föreningar under samma tag. Det tycker jag är grejen med hela projektet. Du får otroligt mycket idrott för 500 miljoner, säger Birger Sundström.
DET GAMLA BRYGGERI ligger i ett område som kallas för Bällstaviken. Det är ett av Stockholms stora utvecklingsområde. Förhoppningen är att det ska växa fram en levande miljö runt det nya idrottscentret, där rörelse, upplevelser, mat och musik får ta plats i ett område som tidigare dominerats av slitna industrilokaler. Men det ligger precis under inflygningen till Bromma och så länge flygplatsen blir kvar kommer inte de storslagna planerna för området kunna förverkligas. Med Bryggeriet har man tagit ett första steg. Det räcker ganska långt.
Projektfakta:
Q Projekt: Ulvsunda Idrottscentrum, en del av Bryggeriet i Bromma
Q Budget: 500 miljoner kronor
Q Entreprenadform: Totalentreprenad i samverkan
Q Entreprenör: Skanska
Q Arkitekt: White
Q
AH300i – förbrukningsexempel: › Isolerad industrihall 500 m³ › Temperatur ute: 0 ºC, temperatur inne: +15 ºC › Du kan justera temperaturen och se meddelanden och bränslemängd direkt i mobilen!
Bränsleförbrukning cirka 2,5 L /dag
Mårten Pappila är analytiker på Prognoscentret och ansvarig för att analysera anläggningsmarknadens utveckling. Här berättar han om utsikterna för marknaden framåt.
Q Hur har anläggningsmarknaden utvecklats de senaste åren?
– Sedan år 2020 har marknaden legat kvar på en markant högre nivå jämfört med det historiska medelvärdet och uppgått till drygt 240 miljarder kronor per år mätt i 2024 års prisnivå. Under lågkonjunkturen de senaste åren växte den i volym med ungefär en procent per år, vilket bekräftar anläggningsmarknaden inte är lika känslig för konjunktursvängningar.
Q Hur ser det ut för anläggningsmarknaden under de närmsta åren?
– I vår senaste prognos från juni så bedömde vi att investeringarna samt drift-och underhåll skulle öka med cirka sex procent i fasta priser i år, vilket är att jämföra med modesta en procent under förra året. Fördelar man det på projektinvesteringar respektive drift-och underhåll så väntas utvecklingen landa på cirka fyra respektive elva procent. En utbyggnad av elnäten (lokal-och regionnäten samt transmissionsnätet) samt vägunderhållet bidrar mest till ökningen 2025-2027. Även investeringar i järnvägar bidrar mycket.
Q Och framåt då?
– Investeringsbehoven är stora och regeringen har utökat ramarna för kommande nationella plan för transportinfrastrukturen fram till 2037. Volymökningen beräknas bli cirka 262 miljarder eller 27 procent. Potentialen för marknaden väntas med andra ord vara mycket god framåt. Planeringsprocessen för Sveriges infrastruktur kan säkert uppfattas som krånglig av många men i grunden handlar det om att
Trafikverkets arbete ges utifrån olika planer och processer.
– Arbetet med den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026-2037 inleddes med att Trafikverket fick i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Det har sedan remissbehandlats och legat till grund för infrastrukturpropositionen. I propositionen föreslog regeringen en ekonomisk ram för 12 år och riksdagen röstade ja till förslaget i december 2024. Regeringen har nu beslutat om direktiv till Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan. Regeringen planerar sedan att under 2026 fatta beslut om den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna.
Q Vad tror du vi kan vänta oss i höstbudgeten?
– Bland annat ökade satsningar på infrastruktur, helt i enlighet med kommande nationella plan. Vi såg till exempel i höstbudgeten för ett år sen att ytterligare 6 respektive 8 miljarder tillfördes åren 2026 och 2027 avseende väg och järnväg på grund av kommande nationella plan. Vi väntar oss att den nya budgeten fortsätter i den riktningen. Kortfattat kan vi dock säga att finanspolitiken väntas bli mer offensiv framåt och det kommer satsas på att lösa brister i infrastrukturen samt hantera effekterna av Nato-inträdet. Vi publicerar nästa anläggningsprognos 11 december och återkommer då med en uppdaterad bild av svensk anläggningsmarknad fram till år 2028.
– En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har också initierats och bereds politiskt inom regeringskansliet. Det är en generell perspektivförskjutning som sker just nu inom Europa där infrastruktur hamnar alltmer i fokus när bristande konkurrenskraft, låg produktivitetsutveckling samt ökad försvarsförmåga ska hanteras.
Q I Prognoscentrets bedömningar ingår även analyser av de olika segmenten som ingår i anläggningsmarknaden. Vilka väntas få en starkare utveckling framåt?
– Eftersom ramarna i kommande nationella plan varit kända sedan ett tag och förra höstbudgeten inkluderade delar av dessa har vi tagit hänsyn till dem i prognoserna. Sen tar vi hänsyn till och bedömer Trafikverkets förmåga att genomföra planerna med tanke på personal, kostnader samt eventuella problem med olika upphandlingar till exempel. Vi gör också prognoser på den kommunala, regionala samt privata delen av anläggningsmarknaden fördelat på flera olika segment, investeringar kontra drift och underhåll samt uppdelat på olika geografier. Därmed tittar vi på en mängd olika drivarfaktorer och källor så det är inte bara statsbudgeten som har betydelse.
– Vår prognos pekar mot en stigande ökningstakt för investeringarna mot 2027 medan drift och underhåll sammantaget ökar något
långsammare för åren 2026-2027.
Det som är utmärkande för prognosperioden är vägunderhållet som väntas växa kraftigt med en real ökning på 30 procent mellan åren 2024 och 2027. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden.
Q Och var går det lite trögare?
– Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar väntas öka med mellan 2 och 3 procent per år under prognosperioden. Sveriges VA-system är dock föråldrat och dras med en stor underhållsskuld och därför kan investeringstakten sägas vara för låg. Reinvesteringarna i ledningsnätet har i och för sig ökat trendmässigt under flera år men har inte nått den nivå som krävs för en långsiktigt hållbar förnyelsenivå.
I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar pekar det mot en fortsatt volymtillväxt under flertalet år framöver. Ett annat exempel
MÅRTEN PAPPILA ANALYTIKER, PROGNOSCENTRET
är järnvägsunderhållet som skulle behöva vara betydligt större men där bland annat entreprenadmarknaden är en flaskhals på grund av för låg kapacitet.
Q Hur ser det ut om man jämfört med andra europeiska länder?
– I Sverige utgör anläggningssektorn en ganska så hög andel av den totala bygg- och anläggningsmarknaden, till stor del beroende på vårt avlånga land, hårda klimat samt tunga basindustri i norr. Vi ligger på knappt 40 procent som andel och endast Polen ligger högre än oss. I genomsnitt är nivån drygt 20 procent för de europeiska länderna totalt.
Q Hur ser det ut om man tittar på olika typer av anläggningsarbeten? Vilken typ av anläggningsprojekt dominerar?
– Högst marknadsvärde under 2024 utgjordes av energi och vägar på drygt en fjärdedel var. Därefter kommer järnvägar och VA. Lägst andel utgörs av hamnar och vattenvägar på 3 procent.
Q Hur ser din vardag som analytiker på Prognoscentret/Hubexo ut?
– Min vardag består främst av prognosarbete men även många kundspecifika uppdrag. I samband med att vi presenterar nya prognoser är jag ute och träffar många kunder som vill ha dragningar av våra prognoser – och som gärna diskuterar slutsatserna med oss. Som analytiker behöver jag också hålla mig uppdaterad om vad som sker i omvärlden, ekonomin och byggsektorn såklart.
Q Vad gör bygg-och anläggning så spännande att följa?
– Det är ju en så oerhört viktig bransch för samhället och människorna i den. Den står för cirka 10 procent av BNP och sysselsätter så otroligt många människor. Byggbranschen är konjunkturkänslig medan anläggningssidan är mer stabil då den till stor del finansieras med offentliga medel. Den dynamiken är intressant att följa.
Q Vad tror du om anläggningssektorn i framtiden?
– Längre fram i tiden efter prognosperioden kommer också elproduktionen behöva byggas ut. Det händer givetvis mycket med den nya tekniken också. Tex kommer AI förändra hur vi planerar och bygger.
Vi tror att det är i samarbetet som framgång formas. Därför jobbar vi tillsammans med lokala fackhandlare som har lager på plats, känner marknaden och förenklar vardagen. Av samma anledning finns vi med hela vägen, inte bara när något behövs utan för att förstå vad som verkligen behövs. Det är så vi bygger partnerskap som håller.
Läs mer på elonbusiness.se eller ta kontakt direkt med jessica.soderlindh@elongroup.se
Elon Business är en nordisk helhetsleverantör som kombinerar lokalt entreprenörskap med innovativa lösningar. Vi hjälper företag att effektivisera sin verksamhet genom tre affärsområden. Vi förenklar vardagen med smarta tjänster, inreder och anpassar fastigheter samt utvecklar IT-lösningar som driver företag framåt.
Ulrika Nordeborg tillträder som ny vd för byggföretaget Thage. Här tillsammans med ägaren Anders Andersson.
Byggföretaget Thage har tvingats till neddragningar och omorganisationer under våren men nu rustar man för framtiden. Ett led i det är att man rekryterat en ny vd. Om några månader tar Ulrika Nordeborg över rodret i Thage.
– Det känns väldigt bra i magen, säger hon.
TEXT: SAMUEL KARLSSON
Byggföretaget Thage har fötterna djupt förankrade i den skånska myllan. Ursprungligen bildades företaget 1947 av nuvarande ägaren Anders Anderssons föräldrar Elin och Thage Andersson i villan i Västra Vram. Kunderna besöktes på motorcykel och bolagets första, stora investering blev en betongblandare. Det som idag kort och gott kallas för Thage bildades 2014 när Thage Andersson Byggnads, August Lundberg Byggnads och N-E Persson Byggnads gick samman till ett byggföretag. Anders Andersson sitter numer i styrelsen för företaget och han har varit vd sedan i januari. Under sommaren har man genomfört en rekryteringsprocess för att få fram en efterträdare.
– Vi ville hitta en lämplig kandidat som kom utifrån och som kunde se på verksamheten med nya ögon. Vi har haft en bra rekryteringsprocess och vaskade fram den som var bäst lämpad för att kliva in som vd i Thage. I slutändan kändes det självklart att Ulrika Nordeborg var det bästa alternativet, säger han.
DET ÄR FORTFARANDE några månader kvar tills Ulrika Nordeborg kliver in operativt i rollen som vd. Under hösten kommer hon lära känna verksamheten och få en chans att växa in i uppgiften. Ulrika kommer ursprungligen från Skåne och har en lång karriär bakom sig med olika befattningar inom byggbranschen. Hon har dock aldrig arbetat på Thage tidigare.
– Jag har alltid varit imponerad av Thage och haft respekt för företaget och det de gör. De har genomfört många bra projekt och man har varit innovativa. När nu möjligheten dök upp var det självklart för mig att tacka ja till erbjudandet att kliva in som vd för bolaget. Efter att rekryteringsprocessen var klar har jag bara fått mina föreställningar bekräftat. Det känns väldigt bra i magen, säger hon.
Ulrika kommer närmast från Purac där hon har arbetat som vd i tre år men hon började sin bana i byggbran-
schen med att läsa på Väg och vatten i Lund. När hon var klar med sin utbildning fick hon sitt första jobb på NCC och valde att börja ute i produktionen.
– Det är det bästa beslutat jag tagit i mitt yrkesliv. Det gav en inblick i hur det fungerar ute i projekten som jag har haft nytta av senare. Det var väldigt lärorikt för mig, säger hon.
EFTER NÅGRA ÅR på NCC blev hon engagerad i ett utvecklingsprojekt med inriktning mot industrialiserat bostadsbyggande. Men timingen var inte den bästa. Man hade kontakt med Ikea som dock inledde ett samarbete med Skanska och startade Boklok. Hon var kvar på NCC några år efter det att Boklok startade, men fick senare ett erbjudande om att börja jobba på Skanska med konceptet.
– Det var kul och det blev många år på Boklok. Jag hade lite olika roller men till slut kände jag att jag ville göra något annat och då bestämde jag mig för att gå till Sweco. Jag blev konsultchef i lite olika organisatoriska former.
Det blev tio år även på Sweco och Ulrika veckopendlade till jobbet i Stockholm från familjen i Skåne. Men pandemin fick henne att tänka om.
– Det var ju fruktansvärt på sitt sätt när covid kom. Men det var rätt skönt att sova i sin egen säng varje dag. När det var dags att börja fullt ut i Stockholm igen kändes det inte lika lockande. Då fick jag chansen att gå in som vd på Purac, som jobbar med vattenrening. Det var ett mindre företag och en ny bransch för mig men jag fick chansen att axla rollen som vd vilket jag tyckte var lite spännande, säger hon.
Nu är hon tillbaka i byggbranschen och även om hon inte riktigt har tillträtt som vd på Thage har hon en klar bild av vad hon kan bidra med till bolaget.
– Jag vill tillföra nya tankar som kan utveckla verksamheten. Jag har sett många olika saker på olika företag. Vissa som är bra och andra som är mindre bra. Förhoppningsvis kan jag ta med något som kan vara till nytta för Thage. Tittar man på framdriften i företaget idag så är man innovativa och nyfikna. Det känns jättespännande.
Q Vad är det som är så lockande med byggbranschen?
– Det är att det händer så mycket hela tiden. Det finns inte ett projekt som är det andra likt. Och du skapar något som syns. Till slut får du en byggnad som står där som ett bevis över vad man har gjort. Det är en otrolig stolthet i varje projekt, säger hon.
Q Hur är du som ledare?
– Jag vill vara transparant och positiv och gillar att ge människor ansvar. Jag har mycket driv och jag tror jag är ganska bra på att kommunicera företagets mål och hur medarbetarna ska kunna bidra med sin del. Men vad är det då för företag som Ulrika kommer
Jag har alltid varit imponerad av Thage och haft respekt för företaget och det de gör
kliva in i som vd om några månader. Under våren har Thage genomfört ett omfattande omställningsprogram där 60 medarbetare fått sluta i tre omgångar. Det har varit en smärtsam process för företaget som satsat på att ha en stor del egen personal.
– Utmaningarna framåt är att hitta en orderstock som är vettig och det börjar vi få. Den långsiktiga målsättningen är att uppnå en omsättning över en miljard. Nu har det varit en lågkonjunktur som har drabbat oss hårt. Men vi har anpassat organisationen och blivit mycket effektivare, säger Anders Andersson.
EFTER NERDRAGNINGARNA ÄR man idag cirka 280 anställda om man räknar in alla delar i koncernen. Om man behöver extra resurser kan det bli aktuellt att ta in mer underentreprenörer än man gjort tidigare. – Jag är mån om mina medarbetare och det gör ont i själen att vi har sagt upp så många, fortsätter Anders Andersson.
För Ulrika Nordeborgs del handlar det nu om att förbereda sig inför rollen som vd för byggföretaget Thage. – Det första jag vill göra är att lära känna alla. Det är många som har jobbat länge och som har bra idéer om hur man kan utveckla och effektivisera verksamheten. Jag vill ha väldigt stora öron och skapa ett gott samtalsklimat. Jag vill att vi ska fortsätta i den riktningen som Anders har jobbat med och utveckla bolaget, säger hon.
Ї Titel: Vd på Thage i Skåne AB fr o m 1 november.
Ї Bakgrund i korthet: Utbildad på Väg och vatten i Lund. Jobbat på NCC, Skanska, Sweco samt Purac med olika befattningar.
Ї Bor: Nyss inflyttad i ett gammalt gathus i Ystad
Ї Ålder: 60 år
Ї Familj: Sambo
Ї Gör helst en ledig dag: Påtar i trädgården, spelar golf eller tillagar och äter en god middag med familj och vänner.
Ї Senaste resan: Gick till Alvor i Portugal tillsammans med sambo, bror och mina gamla föräldrar.
Ї Senast lästa/lyssnade bok: En halv gul sol av författaren Chimamanda Ngozi
Ї Senaste låten: En gammal klassiker Feeling Good av Nina Simone
Ї Kuriosa: Jag tycker det är väldigt kul med privata byggprojekt! Att bygga om och till, renovera och måla.
Senaste året har all min tid gått till renovering av ett gammalt gatuhus från 1710 som råkat väldigt illa ut vid en tidigare renovering 1978.
Med SmartControl tar Cramo ett kraftfullt kliv in i framtidens byggprojekt Genom att kombinera digital precision med hållbar innovation ger verktyget projektledare möjlighet att styra energianvändningen smartare, minska klimatpåverkan och skapa mer effektiva arbetsplatser Det är inte bara teknik – det är en ny standard för hur vi bygger hållbart.
I takt med att bygg- och anläggningsbranschen ställer om mot ökad hållbarhet och kostnadskontroll, har Cramo utvecklat ett digitalt verktyg som kan förändra hur projekt drivs: SmartControl Genom avancerad dataanalys och realtidsövervakning hjälper tjänsten företag att optimera sin energianvändning – och därmed stärka både lönsamhet och klimatprestanda
SmartControl samlar in och visualiserar data om el- och värmeförbrukning, med möjlighet att följa utvecklingen över tid – per timme, dag, vecka eller månad Användaren får insikt i kostnadsdrivare, förbrukningstrender och CO₂-utsläpp, vilket skapar underlag för strategiska beslut och effektivare resursanvändning
Utöver energidata erbjuder SmartControl mätning av vattenförbrukning, luftfuktighet, temperatur, betongfuktighet och belastning på elskåp Genom att integrera dessa parametrar får projektledare en helhetsbild av arbetsplatsens klimatpåverkan och energiflöden För större byggaktörer innebär detta inte bara bättre kontroll över driftkostnader – utan också ett konkret verktyg för att nå hållbarhetsmål och uppfylla krav från investerare och myndigheter SmartControl är ett exempel på hur digitalisering kan skapa affärsvärde i en traditionell bransch
Hur gynnar SmartControl ditt projekt?
SmartControl ger dig en överblick över ditt byggprojekt och den fungerar som en verktygslåda som låter dig hantera dina hyrda samt dina egna maskiner på arbetsplatsen
SmartControl består av flera moduler, av vilka du kan använda en eller flera
Utrustningshantering - En överblick av all utrustning och användningen av den Du kan till exempel se förfallna hyror och personer som är ansvariga för just den utrustningen Kostnadshantering - Byggplatsbudgetering och översikt över utrustningskostnader Energi och förutsättningar - Genom de sensorer som är installerade på byggarbetsplatsen kan du övervaka bland annat byggarbetsplatsens energiförbrukning och luftfuktighet samt bedöma miljöpåverkan av utsläpp
Smartkeys - för åtkomstkontroll och hantering av enheter för utvalda användare Uppkopplad flotta (Telematik) - Placering av uppkopplade enheter och telematikinformation såsom utnyttjandegrad och tomgång
Vill du veta hur det kan göra skillnad i ditt nästa projekt?
Kontakta Cramo redan idag och ta första steget mot en mer effektiv arbetsplats
Vid återinvigningen av NCC:s asfaltverk i
Kärra
bland
Vid NCC:s asfaltverk i Hisings Kärra kan man nu använda upp till 100 procent returasfalt i produktionen och samtidigt återvinna värmen från rökgasen. Samtidigt väntar utmaningar vad gäller tillgång till ballastmaterial. En ny rapport från NCC visar att betydligt fler stentäkter kommer att behövas framöver.
Det ombyggda asfaltverket i Hisings Kärra, utanför Göteborg, togs i bruk häromveckan. Den nya anläggningen består nu av en så kallad parallelltrumma som möjliggör för återvinning av rökgaserna som produceras. På detta sätt får man ner koldioxidutsläppen när ny asfalt tillverkas av upp till 100 procent återvunnen asfalt.
– Vi har fler anläggningar med dessa trummor men nytt är tekniken som gör att vi tar tillvara på värmen och använder den i produktionen, säger Tobias Pettersson, avdelningschef på NCC Industry.
NCC INDUSTRY SÅLDE UNDER 2024 strax över fem miljoner ton asfalt i Sverige, Norge och Danmark. Vid asfaltverket i Kärra, som är bolagets största i Sverige, produceras årligen cirka 200 000 ton asfalt. Investeringen som man nu gjort innebär att koldioxidutsläppen vid anläggningen minskar med ytterligare 40 procent.
– Vi ligger ju långt före våra kunders krav och tillsammans med kunderna försöker vi också få till en höjning av kraven generellt i branschen, säger Tobias Pettersson. Anläggningen i Kärra är konstruerad så att ny asfalt kan produceras av enbart returasfalt, vilket minskar behov av jungfruligt stenmaterial och bitumen. Men för att uppnå högsta kvalitet på asfalten måste ibland nytt bindemedel tillsättas. Målsättningen är att ligga på mellan 60 och 70 procent returasfalt, att
jämför med snittet som ligger på cirka 30 procent i dag. Som bindemedel används i dag främst bitumen som är en petroleumbaserad produkt, men denna kommer på sikt att bytas ut mot biobindemedel.
Vi har en plan att uppgradera alla våra asfaltverk och förbättra tekniken
– Talloljebeck (TOP) är en restprodukt från skogsindustrin som är mycket likt bitumen både viskositetsmässigt och kemiskt. NCC deltar i ett flertal forskningsprojekt med fältförsök kring TOP som alternativ till bitumen. Branschen är fortfarande i ett tidigt stadium och vi behöver veta mer om hur materialet beter sig över tid, inte minst bindemedlets åldringsegenskaper. Därför är det viktigt med långsiktig uppföljning som omfattar asfaltens hela livscykel, inte bara tillverkningen, säger Tobias Pettersson
ENLIGT TOBIAS PETTERSSON kan all gammal asfalt återvinnas och den kan användas i stort sett hur många gånger som helst. Det gör tillgången till materialet obegränsat. Sedan 2013 övergick också NCC att elda med pellets i stället för med olja vid samtliga sina asfaltverk.
– Vi har en plan att uppgradera alla våra asfaltverk och förbättra tekniken på det sätt som vi gjort här i Kärra. Men just nu är det ingen uppgradering som pågår, säger Tobias Pettersson.
I anknytning till asfaltverket i Kärra har NCC också sin bergtäkt som förser verket med ballastmaterial för asfaltsproduktionen. Enligt en nyligen offentliggjord rapport från NCC så står branschen inför en brist av just ballastmaterial, som
till exempel sand, grus och sten. Enligt rapporten, som omfattar hela Norden, kommer berörda länder tillsammans att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att klara sina klimat- och hållbarhetsmål. Naturresurserna finns, dock ska antalet aktiva stenbrott ha minskat med 39 procent under en tioårsperiod. Något som, enligt NCC, ska bero på bland annat ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.
– Samhällsutvecklingen och den gröna omställningen kräver enorma mängder ballastmaterial. För att inte riskera att bromsa utvecklingen och missa Sveriges klimatmål behöver man vidta viktiga åtgärder, som att införa obligatoriska materialförsörjningsplaner och en nationell strategi för långsiktig materialtillgång, säger Grete Aspelund, affärsområdeschef för NCC Industry.
ENLIGT ETT SCENARIO som presenteras i rapporten förväntas efterfrågan på ballast i Sverige öka med upp till 60 miljoner ton per år fram till 2045.
– Det här är inte bara en fråga om materialförsörjning – det är en strategisk framtidsfråga för hela Norden. Vi måste agera gemensamt och långsiktigt för att säkra tillgången till hållbara byggmaterial som är oumbärliga för den fortsatta
säger Grete Aspelund. Rapporten innehåller nio konkreta policyrekommendationer, bland annat nationella beredskapsstrategier, regional planering, digital transparens och klimatstyrd upphandling.
Strategiförslag i NCC-rapporten inom tre områden
Q Öka återvinning och återanvändning av befintliga material genom tydligare regler och incitament.
Q Optimera materialanvändningen genom smartare upp-
Under tre år har bygget pågått och häromveckan invigdes Volvo Lastvagnars största serviceanläggning i Sverige. Bakom byggnationen står Peab.
– Det har varit ett oerhört spännande projekt att utföra, säger Jesper Göransson, vd och koncernchef på Peab.
Det är inte bara den största serviceanläggningen utan den nya anläggningen i Bäckebol i Hisingsbacka blir även huvudkontor för Volvo Lastvagnar, Volvo Bussar och Volvo Financial Services Sverige. 142 meter lång och 90 meter bred mäter den stora anläggningen som har byggts med en traditionell prefabricerad betongstomme som stöttas upp av 623 pålar som slagits ner cirka 40 meter i leran till berget. Kontor är en sak att bygga, men kombinationen kontor och serviceanläggningar är inte så vanligt.
– Det gör det lite mer komplext. I två av de tre skeppen finns det enorma servicegropar som en sidoentreprenör till oss har jobbat med. Där hanteras bland annat oljor och tryckluft. Det är ett exempel på något som är väldigt unikt och som har krävt samordning och speciell teknik, berättar Christian Helmström, arbetschef på Peab.
NÅGON SPECIELL miljöcertifiering har man inte eftersträvat, men flera hållbara initiativ och klimatåtgärder har vidtagits under byggtiden. – Vi har använt klimatförbättrad betong från Swerock och regnet som faller på taket används delvis
vid tvätten. På taket finns även solceller vars el används i anläggningen. Över lag är det en toppmodern anläggning som uppfyller och överträffar dagens energikrav, även om den inte är Breeam- eller Leedcertifierad.
Solcellerna på taket har en beräknad årsproduktion på 170 MWh, motsvarande upp till 20 procent av verkstadens energibehov. Tvätthallen är utrustad med ett biologiskt vattenreningssystem som möjliggör återanvändning av 80 procent av det använda vattnet, medan ytterligare 20 procent utgörs av regnvatten som samlas via taket.
Q Vilken har varit den största utmaningen under byggtiden?
– Det har varit att driva ett projekt av den här digniteten samtidigt som verksamheten pågår här, vad gäller logistik och annat. Vi har fått anpassa oss till verksamheten och det är en utmaning att förstå varandra och kommunicera. Men det har fungerat jättebra, säger Christian Helmström.
Vid ingivningen talade bland andra Volvos koncernchef Martin Lundstedt, Roger Alm, vd för Volvo Trucks, Stellan Haraldsson, regionchef på Peab samt koncernchef Jesper Göransson.
– Jag är väldigt stolt över att vara med och inviga denna anläggning idag. Det har varit ett oerhört spännande projekt att genomföra, där vi på Peab tillsammans med Volvo ytterligare har stärkt vårt samarbete, exempelvis genom att enbart använt Volvos maskiner i produktionen och testat flera elfordon, något vi ser som ett viktigt steg framåt för vår bransch, säger Jesper Göransson. HENRIK EKBERG
Havsnivåerna stiger och risken för översvämningar ökar.
18 kommuner i landet är extra hotade av översvämning på grund av klimatförändringar. Frågan är vem som ska betala för skyddet mot översvämningarna.
Byggvärlden har markerat de 18 mest översvämningshotade kommunerna i landet i en karta här intill. Uppgifterna kommer från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Av de 18 kommunerna är Halmstad värst utsatt och kan tillfälligt få ett extremt havsvattenstånd på 361 cm om 75 år.
Caroline Hallin är forskare i teknisk vattenresurslära på Lunds Tekniska Universitet med inriktning på extrema kustöversvämningar.
– Redan idag syns effekterna av havsnivåhöjningen. Globalt har medelhavsnivån stigit med 0,5 centimeter per år de senaste tio åren. För Trelleborgs kommun innebär det att strandlinjen flyttar sig i storleksordningen 100 meter inåt land om havsnivån stiger med en meter, säger hon.
VISSA KOMMUNER, SOM Trelleborg, Ystad och Vellinge vidtar åtgärder mot klimatförändringarna, medan andra kustnära kommuner inte gör något alls. Den statliga klimatanpassningsutredningen föreslår att fastighetsägarna ska stå för en del av kostnaderna.
– Det råder på sin håll en förlamande otydlighet när det gäller vem som har ansvaret. Är det fastighetsägaren, kommunen eller staten som ska finansiera åtgärderna. Idag är det fastighetsägaren som har ansvaret, medan kommuner som Trelleborg kan ta egna initiativ, sä-
ger Caroline Hallin och tillägger att det är viktigt för kommunerna att ha en genomarbetad strategi och en vision om hur kusten ska se ut i framtiden.
Redan idag syns effekterna av havsnivåhöjningen
– Stegvisa förändringar förvandlar milsvida stränder till stenmurar och där allmänheten förlorar tillgång till kusten, säger Caroline Hallin och visar på bilder hur kustlinjen rörde sig 10 – 20 meter inåt land i Sydsverige efter stormen Babet hösten 2023 och orsakade stora skador på kustnära hus.
DET KALLAS FÖR kronisk erosion eftersom det inte är säkert att stranden flyttar tillbaka till sitt ursprungliga läge igen.
– Sandstränder är dynamiska och det är en delikat balans var strandlinjen befinner sig. Eftersom det inte finns något tillskott av sand så kommer alla kustlinjer i Sydsverige att erodera. Här finns både ett översvämningsproblem och ett erosionsproblem, konstaterar Caroline Hallin.
Nyligen, den 1 juli, sjösattes Boverkets nya funktionsinriktade byggregler. När det gäller klimatfrågor så lämnar dock de nya reglerna mycket att i övrigt att önska, menar Magnus Hennlock, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Idag säger reglerna bara att byggherren ska peka ut riskerna, inte hur de ska åtgärdas. Det
finns förbättringar att göra i Boverkets nya byggregler när det gäller klimatanpassning, så att inte bostäder byggs i områden som är olämpliga att bygga på, säger han.
DEN AMERIKANSKA rymdstyrelsen NASA rapporterade nyligen om att den globala havsnivån steg snabbare än väntat under 2024, främst på grund av att havsvattnet expanderar i takt med att det värms upp. Enligt en analys från rymdstyrelsen var förra årets höjningstakt 0,59 centimeter per år, jämfört med den förväntade takten på 0,43 centimeter per år.
Under senare år har ungefär två tredjedelar av havsnivåhöjningen berott på smältande inlandsisar och glaciärer. Ungefär en tredjedel berodde då på uppvärmning av havsvatten. Men under 2024 kom istället två tredjedelar av havsnivåhöjningen från uppvärmning.
Sedan satellitregistreringen av havshöjd började 1993 har den årliga havsnivåhöjningen mer än fördubblats. Totalt har den globala havsnivån stigit med 10 centimeter sedan 1993. Karolina Skog, före detta miljöminister (MP), numera seniorkonsult, menar att det redan nu getts prov på olika naturkatastrofer som är kopplade till klimatförändringarna.
– Det innebär kostnader som kan tas ut på olika sätt, genom till exempel höjda VA-avgifter, skatter eller ökade försäkringspremier. Men det är hög tid att staten fattar beslut om hur finansieringen ska lösas, är vi passiva kommer vissa fastighetsägare sitta med Svarte Petter, säger hon.
EVA-MARIA FASTH
Caroline Hallin är forskare i teknisk vattenresurslära på Lunds Tekniska Universitet med inriktning på extrema kustöversvämningar. FOTO:
Fastighetsägare får ta smällen
Klimatanpassningsutredningens förslag:
Q Fastighetsägare i utsatta områden ska betala för klimatskyddsåtgärder, exempelvis skyddsvallar, genom en avgift till kommunen, förslagsvis 10 procent av fastighetens taxeringsvärde.
Q Staten ska utse nationellt prioriterade kuststräckor som ska skyddas mot havsnivåhöjningar.
Q Kommuner ska tvingas att upphäva eller ändra detaljplaner med outnyttjade byggrätter om det finns en betydande klimatrisk.
Q De flesta lagförslag föreslås träda i kraft 1 januari 2027.
Experterna är eniga, om inget radikalt görs kommer stora delar av Skanör-Falsterbo att dränkas när havsnivån höjs. Men Vellinge kommun har börjat bygga en 1,5–3 meter hög skyddsvall som ska skydda de boende mot den hotande översvämningen.
– Falsterbonäset riskerar att drabbas av översvämningar. För att skydda nuvarande infrastruktur och samhälle bygger vi tillsammans med NCC skyddsvallen mot framtida högvatten, säger Anders Purcell, projektledare för skyddsvallen på Vellinge kommun.
VÅGORNA SLÅR IN över den kritvita, finkorniga sanden på Falsterbo Strandbad som är full med semesterlediga barnfamiljer i mitten av juli. Men den 40 km långa strandlinjen som omger Skanör-Falsterbo kan vara ett minne blott om 75 år när havsytan i Sydsverige i värsta fall har stigit med över tre meter.
Byggföretaget NCC började våren 2024 att bygga ett totalt 21 kilometer långt översvämningsskydd, kompletterat med dräneringsledningar och andra åtgärder.
Skyddsvallens krön blir tre meter över havet inklusive befintlig marknivå. 80 procent av det konstruerade skyddet blir lägre än 1,5 meter över marken. På korta sträckor kommer skyddsvallen att sticka upp som mest 2,5 meter över marknivå. Samtidigt kan havsnivån stiga till extrema 3,2 meter vid tillfälliga högvatten på Falsterbohalvön om 75 år.
REDAN 1872 INTRÄFFADE den största översvämningen hittills i området, allmänt kallad Backafloden. Då steg havsvattenytan över två meter och stora delar av Skanör-Falsterbo samt kustområdena i Höllviken, Kämpinge och Ljunghusen låg under meterhögt vatten.
På den största delen av sträckan blir det vallar, men på några ställen blir det en mur med säkring flera
meter ner i jorden. Murarna byggs mestadels av armeringsjärn, fyllda med stora stenar, och på en del ställen dekorerade med ängsmatta ovanpå toppen.
Allt arbete har skett så diskret som möjligt, för att inte störa badgästerna eller stöta sig med de villaägare som är motståndare till skyddsvallen.
– Det ska helst inte märkas alls att vi bygger vallar, säger Mattias Svensson, produktionschef på NCC Infrastructure. Skyddsvallen består bland annat av jordvallar som täckts med befintlig markvegetation och utformats på olika sätt beroende på plats. För att smälta in i omgivningen har konstruktionen kombinerats med bland annat stödmurar av sten med ängsmatta.
ENTREPRENADVÄRDET FÖR NCC:s arbete med skyddsvallen på Falsterbonäset (på uppdrag av Vellinge kommun) är drygt 90 miljoner kronor. Men den totala kostnaden för hela projektet beräknas till över 200 miljoner kronor för de cirka 21 kilometer skyddsvall som planeras till omkring 2030.
Alla tycker dock inte att skyddsvallen är en bra idé. Flera villaägare har protesterat mot att de får sin havsutsikt förstörd av vallen. Det pågår flera rättsliga processer gällande skyddsvallarna på Falsterbonäset.
I ett fall som gått hela vägen upp till högsta instans, Mark- och mil-
jööverdomstolen hos Svea Hovrätt, kräver inte mindre än 50 fastighetsägare ersättning från Vellinge kommun för intrång och övriga olägenheter som byggandet av vallen för med sig. Flera av villaägarna anser att skyddsvallen är onödig. Men det tidigare beviljade tillståndet för skyddsvallen på Falsterbonäset fastställs i stora delar av Mark- och miljööverdomstolen.
Det är ett oerhört högt pris för fastighetsägare
Två av fastighetsägarna som krävt ersättning från kommunen för byggandet av skyddsvallen är ett par i 70-årsåldern i Skanör.
risker, det gynnar inte de boende eller samhället i framtiden.
60 procent av fastigheterna på Falsterbonäset skulle bli dränkta när havet stiger två meter och bara fem procent av husen skulle klara sig vid tre meters höjning av havsnivån. Inklusive sommargäster så bor det 30 000 människor på den sydsvenska udden. Det sammanlagda taxeringsvärdet på fastigheterna uppgår till 65 miljarder kronor.
Men marknaden verkar än så länge inte bry sig särskilt mycket om översvämningshotet.
Det planeras för nya bostadsområden med sjönära läge på översvämningshotade områden. Till exempel har Skanska fått byggrätter för 29 nya villor i Skanör. Rekordpriset för en villa på Falsterbonäset, som såldes i år, är 52 miljoner kronor.
MAKARNA ANSÅG ATT de fått sin havsutsikt förstörd av skyddsvallen och att marknadsvärdet på villan därmed sjunkit. De krävde 1,9 miljoner kronor i intrångsersättning, men Mark- och miljööverdomstolen medgav endast drygt 15 000 kronor för intrångsersättning och annan skada. Däremot så dömdes Vellinge kommun att betala närmare 107 000 kronor i rättegångskostnader till paret i Skanör. Enligt klimatanpassningsutredningens förslag ska dessutom de boende i utsatta områden vara med och finansiera klimatskyddsåtgärder till maximalt 10 procent av fastighetens värde. För en villa i Skanör-Falsterbo skulle det innebära en miljon kronor eller mer. Det nya lagförslaget föreslås börja gälla 2027. Något som Johanna Frelin, vd på Riksbyggen, vänder sig starkt emot. – Det är ett oerhört högt pris för fastighetsägare om de själva ska betala 10 procent av fastighetens värde för klimatåtgärder. Det gäller både om du är ägare till ett flerbostadshus, där hyresgästerna får ta kostnaden via hyresavin, eller är villaägare. Det blir väldigt dyrt för de här människorna och det kommer sänka värdet på både villan, fastigheten och bostadsrätten, säger hon och tillägger:
– Kommunerna måste visa att de är flexibla och tar klimatriskerna på allvar. Bygg inte på ställen med ökade
EN NY UNDERSÖKNING från LF Fastighetsförmedling visar att det endast är 4 procent av de som köpt eller sålt en bostad nyligen som tror att den kommer påverkas av klimatförändringarnas effekter i någon större omfattning. Detta trots att 55 000 naturskador på villor, däribland översvämningar, har kostat 3,7 miljarder kronor de senaste fem åren, enligt undersökningen.
– Vi vet att det kommer att bli fler frekventa skador i framtiden. Men arbetet med klimatanpassning går alldeles för långsamt, vi kan inte bara vara reaktiva och hoppas på det bästa, säger Pär Karlsson, rådgivare inom krisberedskap hos Svensk Försäkring.
Det är inte bara Vellinge som planerar att skydda sig mot översvämningar. Även Trelleborg ska bygga en vall mot stigande havsnivåer som ska skydda den nya stadsdelen Västra Sjöstaden och den befintliga stadskärnan.
I Landskrona har de styrande gått mer drastiskt till väga. Det blev för dyrt att skydda det sjönära koloniområdet Axeltofta med många bofasta från översvämningar, tyckte kommunen.
Istället beslutade man att riva hela området, som nu ska bli våtmark, och kompensera fastighetsägarna med symboliska ersättningar.
Beslutet har, inte oväntat, mötts av omfattande protester.
Renault storsatsar på eldrift genom att lansera en helt ny serie av elektriska transportbilar. De tre modellerna Estafette, Goelette och Trafic utvecklas i samarbete med bland annat Volvo Group.
De nya transportbilarna bygger på en avancerad så kallad SDV-arkitektur (Software Defined Vehicle), som ska göra det möjligt att skräddarsy lösningar för bland annat kunder inom bygg- och transportnäringen.
Serien tillverkas i franska Sandouville, och kommer att lanseras på marknaden under 2026. Renault menar att dessa tre modeller kommer att revolutionera hela segmentet för elektriska transportfordon.
MODELLEN TRAFIC E-TECH Electric kan sägas vara en modern tolkning av en klassiker som Renault tillverkat sedan 1980. Med över 2,5 miljoner sålda exemplar har Trafic blivit en av Renaults mest framgångsrika transportbilar, men den nya generationen har inte mycket mer än modellnamnet gemensamt med sina föregångare.
Trafic E-Tech Electric har förlängd hjulbas och ett kort framöverhäng vilket maximerar lastutrymmet, och med en höjd på under 1,90 meter går den att parkera även i utrymmen med begränsad takhöjd. Transportbilen kommer även att få en ovanligt snäv vändradie, vilket underlättar i stadsmiljöer.
Stor vikt har lagts vid att bilen ska vara enkel och säker att använda i krävande sammanhang, och den har fått rejäla stötfångare och förbättrad belysning, bland annat i form av en distinkt bakgrundsbelyst övre list och integrerade varselljus. Till det yttre sticker även
E-Tech Electric med sin panoramavindruta är optimerad för stadstrafik.
de högt placerade asymmetriska bakdörrarna ut, liksom en upplyst Renault-logotyp och en tredimensionell ljussignatur bak på bilen. Den andra modellen i den nya serien heter Goelette E-Tech Electric och ska enligt Renault vara en hyllning till Goelette som tillverkades på 1950-talet. Inte heller denna modell har så mycket mer gemensamt med sina föregångare än namnet, och kommer i tre olika utföranden: chassihytt, skåp och tippflak.
TACK VARE DEN flexibla arkitekturen kan den utrustas med olika påbyggnader, vilket gör att den går att anpassa efter kundernas specifika krav och önskemål. Renault
vill gärna framhålla att Goelette är byggd för att klara tuff daglig användning samtidigt som man lagt stor vikt vid att designen ska sticka ut för att på så sätt kunna fungera som en rullande reklampelare för kunderna.
DEN TREDJE OCH kanske intressantaste modellen är Estafette E-Tech Electric, som Renault menar är den smidigaste transportbilen för den som mest kör i stadsmiljöer. Även Estafette är ett gammalt modellnamn som man nu dammar av, och denna är i likhet med sina föregångare optimerad för stadstrafik och utformad för att vara enkel att hantera.
Goelette E-Tech Electric är en flexibel transportbil som finns i
föranden.
Bilen har en längd på 5,27 meter och en bredd på 1,92 meter, och den 2,60 meter höga karossen möjliggör en inre ståhöjd på 1,90 meter, vilket underlättar för arbeten som kräver att man kan röra sig obehindrat i lastutrymmet.
ESTAFETTE HAR EN stor tredelad panoramavindruta för optimal sikt samt skjutdörr med osynlig skena. Även denna har svarta skyddszoner på karossen som ska minska plåtskadorna om man kör emot något. I dagsläget är bilarna fortfarande prototyper, men Renault räknar med att man kommer att kunna börja masstillverka dem redan i
början av 2026. De första bilarna kommer kort därefter att hitta ut till de olika marknaderna runt om i världen. Priser, tekniska data och övrig information kommer att släppas senare under 2025. PETER FREDRIKSSON
Plus:
Flexibel anpassning
Optimerad för stadstrafik
Modern design
Minus:
Okända tekniska specifikationer
Inget pris än Lansering först 2026
”Med ett brinnande engagemang och en stark tro på kraften i representation har Mook Changrachang skapat något som verkligen gör skillnad. Genom sitt ideella initiativ #nästafastighetskvinnan har hon byggt ett nätverk som lyfter kvinnor in i samhällsbyggnadssektorn – en bransch som behöver fler röster, fler perspektiv och fler erfarenheter.
Mook har på egen hand format ett metodiskt och inkluderande program med mentorskap, föreläsningar, workshops och nätverksträffar. Hon når särskilt unga kvinnor med teknisk bakgrund, kvinnor med utländsk härkomst och de som vill byta bana från andra branscher. Fyra deltagare har redan fått jobb i sektorn, och flera har valt att vidareutbilda sig – ett tydligt bevis på att hennes insats ger resultat.
Lars Bergqvist kämpade för att göra byggbranschen mer inkluderande, och Mooks arbete är ett lysande exempel på hur den kampen lever vidare. Med stipendiet får hon möjlighet att utveckla sitt mentorsprogram, skapa fler aktiviteter och nå ännu fler kvinnor som vill vara med och bygga framtidens samhälle.“
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik
Kommun Byggkostnad
Tobias Holmqvist NCC Sverige AB Anstalt Trelleborg Nybyggnad av kriminalvårdsanläggning i Trelleborg Trelleborgs kommun Ej officiell
Johan Karlsson ByggPartner i Dalarna Service AB EcoDataCenter Etapp A-D Nybyggnad av datorhall i Falun Falu kommun 2 mdkr
Martin Edlund YLAB Larssons Bygg AB Hjullastaren 1 Nybyggnad av lager i Örebro Örebro kommun
700-750 mkr
Marcus Forsmark MVB Syd AB Jägersro Nybyggnad av travanläggning mm i Malmö Malmö stad 500-700 mkr
Micael Lincoln JM AB Telefonkiosken 1 Nybyggnad av flerbostadshus och radhus i Midsommarkransen, Stockholm Stockholms stad 400-600 mkr
Pierre Svedberg, Robert Kjell
RO-Gruppen AB Gällstadgården Nybyggnad av samverkanshus i Gällstad, Ulricehamn Ulricehamns kommun 300 mkr
Martin Holgersson, Robin Lindahl Hedin Construction AB Askim nya Simhall Nybyggnad av badhus i Göteborg Göteborgs stad 200-250 mkr
Per Walfridsson Byggarvid AB Electro Elco, Östra Hedentorp Nybyggnad av produktions, lager och kon- torsbyggnad i Östra Hedentorp, Jönköping Jönköpings kommun 140-160 mkr
David Sundström Lindbäcks Bygg AB Växla Nybyggnad av flerbostadshus i Luleå Luleå kommun 100-200 mkr
Per Johansson, Tommy Eriksson JM AB Sigtuna Stadsängar, Glädjen Nybyggnad av bostäder i Sigtuna Sigtuna kommun Ej officiell
Fredrik Åkerlund OF Bygg AB Storgatan 22 (Hemgården)
Ombyggnad till lägenheter i Umeå Umeå kommun 140 mkr
Oskar Settermark Consto AB Brf Perspektivet Nybyggnad av bostadsrätter i Handen, etapp 4 Haninge kommun 100-150 mkr
Joakim Kron AB Lindstams Bygg Luftvärnsgatan 2-36
Renovering/ombyggnad av flerbostadshus i Linköping
Linköpings kommun 110 mkr
Marcus Johansson, Filip Staxäng Flodén Byggnads AB Backavallens sporthall Nybyggnad av idrottshall i Hisings Backa, Göteborg Göteborgs stad 100 mkr
Daniel Granath, Johannes Nyberg
Bygg Dialog AB Vallaskolan Nybyggnad av skola och idrottshall i Enhörna Södertälje kommun Ej officiell
Fredrik Petersson NCC Sverige AB Skeppsbrokajen, kajdel 7 och del av kajdel 5
Renovering av Skeppsbrokajen i Karlskrona Karlskrona kommun
75 mkr
Fredrik Rosby Byggnor Närke AB Drakenbergsgatan 1A ROT-renovering av flerbostadshus i Örebro Örebro kommun 70 mkr
Lars-Magnus Johansson Ytterbygg AB Backa Nybyggnad av industrihus i Göteborg Göteborgs stad 50-70 mkr
Niklas Skagerstam Brixly AB Vaggeryd VC Ombyggnad av vårdcentral i Vaggeryd Vaggeryds kommun
Henrik Backheden AB Gilbert Gustafssons Entreprenadfirma Vimmerby ÅVC Nybyggnad av återvinningscentral i Vimmerby Vimmerby kommun
Eric Carlsson Sitek Snickeri & Inredningsteknik AB Scandic Go Renovering av hotell i Helsingborg Helsingborgs stad
55 mkr
53 mkr
45-50 mkr
Tomas Persson, Peter Bergström H Aronsson Byggnads AB Barnhusväderkvarnen Ombyggnad av hotell i Stockholm Stockholms stad 40-50 mkr
Anders Alm NA Bygg AB Idrottshall centrala Hallsberg Nybyggnad av idrottshall i Hallsberg Hallsbergs kommun 45 mkr
Martin Gustafson Peab Sverige AB Per Brahe gymnasiet Om- och tillbyggnad av gymnasieskola i Jönköping
Jönköpings kommun
45 mkr
Jacob Christensson, Nicklas Liljeberg MVB Syd AB Liljeskolan, By F Om- och tillbyggnad av skola i Trelleborg Trelleborgs kommun 37 mkr
Johan Norgren MGN Projekt AB Lunda Nybyggnad av flerbostadshus i Ekerö Ekerö kommun 30-40 mkr
Mathias Ramberg Ramberg & Merin Bygg AB Eyra Center 3 Påbyggnad av kontorsbyggnad på befintligt parkeringshus i Örebro Örebro kommun 30-40 mkr
Joakim Löfqvist Brixly AB Ombyggnad Stadsbibliotek
Ombyggnad till stadsbibliotek i centrumhus i Uddevalla Uddevalla kommun 30,5 mkr
Erik Keller, Jörgen Strandborg, Björn Keller Team Skåne Bygg AB Claus Mortensen, et 2 Ombyggnad av bank i Malmö Malmö stad 30 mkr
Fredrik Söderberg, Simon Johansson Brixly AB Tanum Shoppingcenter Ombyggnad av butikslokaler i Tanumshede Tanums kommun 30 mkr
Torbjörn Forsner Selbergs Entreprenad i Umeå AB SÄVAR Nybyggnad av våtkyl i Umeå Umeå kommun Ej officiell
Gustav Larsson Kiwi Gruppen i Sverige AB Blidsberg Skola
Gustav Larsson Kiwi Gruppen i Sverige AB Gällstad Skola
Gustav Larsson Kiwi Gruppen i Sverige AB Tvärred Skola
Energieffektivisering av skola i Ulricehamns kommun
Energieffektivisering av skola i Ulricehamns kommun
Energieffektivisering av skola i Ulricehamns kommun
Gustav Larsson Kiwi Gruppen i Sverige AB Tre rosors förskola Energieffektivisering av förskola i Ulricehamns kommun
Län
Företag
Stockholms län
Cederdal Bygg AB Sundbyberg
Svenskmiljöservice AB Tyresö
Stockholms-Målarna Hallgren AB Hägersten
Värmdö Öarnas Elektriska installationer AB Gustavsberg
Seferi Thorbygg AB Upplands Väsby
Svensk Byggexpert & Konsult AB Spånga
Brava Uteserveringar AB Stockholm
XYETT AB Stockholm
Barny Bygg AB Södertälje
Vivaldi bygg AB Danderyd
PROFICONSTRUCT AB Stockholm
Renoma Bygg AB Tungelsta
KH Gräv & Mark Group AB Täby
Vitav Production AB Enskede
Lorenzby Bygg AB Rosersberg
Uppsala län
Lund Elofsson Bygg och
Anläggning AB Uppsala
Södermanlands län
Nordsolen i Sverige AB Kvicksund
Östergötlands län
PS Byggkonsult AB Norrköping
Juni Mark & Trädgård AB Norrköping Gotlands län
Gotlands Rörservice AB Visby
Blekinge län
Takspecialisten i Karlshamn AB Asarum
Theil Kalmar AB Olofström
Skåne län
Elkraft i Stehag AB Stehag
Ecb Entreprenadcraft AB Skurup
Totaltjänst Skåne AB Malmö
Mattias Bondesson Bygg & Interiör AB Helsingborg
ALVEA Holding AB Vintrie
Fillmore AB Helsingborg
Toftanäs elservice AB Malmö
Bygglogistik I skåne AB Vintrie
SD Flytt och Bygg AB Arlöv
Jons Badrum & Bygg AB Malmö
Unik Teknik Skåne AB Landskrona Hallands län
Exodus Bygg- och Entreprenad AB Halmstad
Sydvillan AB Halmstad
Västra Götalands län
Gm-Plåt AB Uddevalla
ElitTak Västra Götaland AB Uddevalla
Tosk montering AB Partille
Värmlands län
Ulricehamns kommun 27,5 mkr
Ulricehamns kommun 27,5 mkr
Ulricehamns kommun 27,5 mkr
Ulricehamns kommun 27,5 mkr
Simon Viklund Peab Sverige AB Brf Norrsken, etapp 1 Nybyggnad av radhus i Boden Bodens kommun 20-30 mkr
Simon Viklund Peab Sverige AB Brf Norrsken, etapp 3 Nybyggnad av radhus i Boden Bodens kommun
mkr
Simon Viklund Peab Sverige AB Brf Norrsken, etapp 2 Nybyggnad av radhus i Boden Bodens kommun 20-30 mkr
Stefan Wennerholm
Söderby Entreprenad AB Skytteholms IP, etapp 1 Nybyggnad av omklädningsrum i Solna
Johan Zillén Håkan Zillén Bygg AB Sandbro Nybyggnad av annex i Uppsala Uppsala kommun
Värmlandsvillan Byggelement AB Koppom
Örebro län
Betong24 i Karlskoga Holding AB Örebro
PJ Byggservice AB Karlskoga
Eka Group AB Örebro
Viktor Källbom
Markentreprenad AB Örebro
IN&HA Byggnader AB Kumla
Västmanlands län
Ren Solenergi Västmanland/ Dalarna AB Västerås
Gävleborgs län
Röste Bygg & fastighetsservice AB Bollnäs
Årets vinnare av Lars Bergqvist-stipendiet är Mook Changrachang.
Hon får det för sitt initiativ #nästafastighetskvinnan.
Enligt juryns motivering ”påminner hon oss om att mångfald inte är en bonus, utan en förutsättning för innovation och hållbar utveckling.”
Stipendiet är på 60 000 kronor och juryn delar ut det till en av Byggchefernas medlemmar som verkar för ökad jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnadssektorn.
Mook får utmärkelsen för sitt ideella initiativ #nästafastighetskvinnan.
Det är ett nätverk som med mentorskap, föreläsningar och workshops lyfter fram kvinnor med teknisk bakgrund, ofta med utländsk härkomst, och hjälper dem in i en bransch där fler perspektiv och erfarenheter behövs.
Mook Changrachang är utbildad vid Högskolan i Dalarna och Kungliga Tekniska Högskolan. Till vardags jobbar hon som energistrateg på Bonnier Fastigheter.
– Jag är väldigt stolt över att Byggcheferna får tilldela Lars Bergqvist stipendiet till Mook Changrachang. Mooks engagemang och resultat visar med kraft att verklig förändring tar form när vi lyfter både de som hörs bäst i dag och de som får kämpa för att höras. Hon för vidare Lars varma, raka och orädda ledarskap på ett sådant sätt att branschens framtid känns ljusare och starkare, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.
Specialfastigheter rekryterar finanschef
Q Specialfastigheter har utsett Jonas Rosengren till finanschef. Han har lång erfarenhet från finanssektorn och fastighetsbranschen, bland annat som finanschef på Hemsö.
Han har också drivit eget konsultbolag och haft flera uppdrag i ledande roller. Närmast kommer han från ett uppdrag som interim treasurychef på Stockholm Exergi AB. Jonas Rosengren tillträdde sin tjänst i augusti.
Plåt & Ventföretagen rekryterar Rickard Lindskog
Q Plåt & Ventföretagen förstärker sin organisation med Rickard Lindskog som blir branschexpert inom byggplåt. Rickard kommer att spela en nyckelroll i arbetet med att förstärka och utveckla förbundets plåttekniska kompetens och därmed stärka medlemsnyttan. Rickard Lindskog har en gedigen bakgrund inom plåtbranschen och kommer närmast från en roll som företagsrådgivare på Plåt & Ventföretagen med bas i Malmö. Han har
Andréas Grüneberger
Vi utbildar alla i byggsektorn.
Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.
www.byggakademin.com
– Att få Lars Bergqvist-stipendiet kom som en överraskning och det betyder otroligt mycket. Jag startade #nästafastighetskvinnan för att visa att det går att göra skillnad med små medel, ibland räcker det med ett enda samtal. Jag har alltid drivit ideella projekt, och det här stipendiet blir en katalysator för att både bredda och fortsätta det arbete jag gör, säger Mook Changrachang.
ANNA SJÖSTRÖM
en yrkesutbildning som plåtslagare och har tidigare drivit eget plåtslageri i över 20 år. Rickard har även jobbat som räddningsledare och gruppchef inom brandkåren.
Han blir Wästbyggs nya vd och koncernchef
Q Styrelsen för Wästbygg Gruppen har beslutat att utse Patrik Mellgren som permanent vd och koncernchef för bolaget. Han tillträdde som tillförordnad vd och koncernchef i februari i år.
Svevia rekryterar från NCC
Q Under oktober tillträder Petter Fridman som affärsutvecklare i Svevias division Industri. I sin roll kommer han att driva divisionens strategiska affärsutvecklingsarbete med fokus på långsiktig tillväxt och hållbarhet.
Petter Fridman har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom bygg- och anläggningssektorn. Han kommer närmast från NCC där han under 25 år haft en rad olika roller med fokus på strategiska projekt och koncernövergripande initiativ
Lars Bergqvist-stipendiet:
Q Varje år kan totalt 60 000 kronor delas ut till en eller flera medlemmar i Byggcheferna.
Q Stipendiet går till en medlem och ett initiativ som bidrar till att öka jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnadssektorn.
Q Stipendiet kan antingen finansiera planerade insatser eller belöna något som redan gjorts. För att bli tilldelad måste du ha varit medlem i Byggcheferna i minst tre månader.
Q Tidigare års vinnare är bland andra Anders Bürger (2020), Mathilda Scott (2022), Amanda Eklund och Anna Bength (2023) och Edna Sivic (2024).
Q Lars Bergqvist var Byggchefernas ordförande i närmare 30 år. Under den tiden blev han en viktig röst för jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnad, bland annat som initiativtagare till Stoppa machokulturen. Lars Bergqvist-stipendiet är till för att stödja personer som verkar i hans anda.
inom utvecklingsfrågor, affärsutveckling samt förvärv och försäljning. De senaste fem åren har han arbetat som Special Project Manager inom NCC Industri, Stenmaterial.
Svevia rekryterar från Cramo
Q Elisabeth Bonnier har utsetts till ny hållbarhetschef i Svevia och tillträder den 1 september Hon kommer närmast från rollen som hållbarhetsansvarig på Cramo. Dessförinnan arbetade hon åtta år på H&M Group inom koncernens fastighetsoch expansionsavdelning, med ansvar för hållbarhetsfrågor kopplade till butiksetableringar, logistik och kontorslösningar. Hon är jurist från Lunds universitet och har även studerat ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Svefa rekryterar
Gustav Källén som ny vd
Q Gustav Källén har utsetts till ny vd och koncernchef för Svefa och Svefa Partners. Han tillträder den 1 oktober och efterträder Mikael Lundström, som övergår till en roll som senior advisor med särskilt ansvar för Svefa
Partnergruppens tillväxt- och förvärvsstrategi. Gustav Källén har lång erfarenhet från ledande roller inom den svenska fastighetsbranschen. Han har tidigare varit vice vd på Svefa under ett flertal år och kommer närmast från rollen som koncernchef för Archus.
Hon blir ny affärsområdeschef på Thomas Betong Q Thomas Betong stärker sin ledningsgrupp med rekryteringen av Marina Gasparius som ny affärsområdeschef för Prefab. Hon kommer närmast från Stena Stål, där hon har haft flera ledande befattningar såsom Head of Regional Sales, Head of Supply Chain & Operations samt Sustainability Manager. Marina har studerat till civilingenjör inom Industriell Ekonomi vid Chalmers tekniska högskola och har över tio års erfarenhet av att leda organisationer och team med fokus på ökat kundvärde och resultatutveckling.
Mapeis rekryterar
Stefan Wallmark
Q I januari började Stefan Wallmark på Mapei AB. Han har axlat rollen som Senior Project Sales manager, vilket innebär att han kommer
Tel 010-228 15 55 Vi bygger den modul du behöver www.maxmoduler.se
Kundanpassade arbetsbodar och moduler
Leveranssäkert Support/stöd hela vägen
att arbeta med att stärka vår bearbetning av föreskrivande led och projekt. Stefan har varit verksam i byggbranschen nära 25 år på olika företag och haft ledande positioner på fler av dessa. Han kommer närmast ifrån tjänsten som marknads- och försäljningschef på Tegelmäster.
Svefa utser ny affärschef Q Svefa Förvaltningsrådgivning utser Jenny Hemlin till ny affärschef Upphandlingsstöd. Hon efterträder Per Ollas som går vidare till en kundnära roll som seniorkonsult inom Svefa.
Jenny Hemlin har arbetat som upphandlingskonsult på Svefa sedan 2018 och har under åren byggt upp en omfattande erfarenhet av upphandling av fastighetsrelaterade tjänster inom Aff, både för privata och offentliga kunder. Hon tillträdde sin nya roll 1 september.
Nummer 13 • september 2025
För att förstärka skorstensröret beräknas det gå åt cirka 1 150 meter kolfiberstav och cirka 1 560 meter kolfiberväv. Här är väven pålimmad och ska senare täckas med betongfärgad slamma som korrosionsskydd.
Den 149,5 meter höga skorstenen på Käppalaverkets område genomgår just nu en omfattande renovering. Man har byggt landets högsta självbärande byggställning och tagit fram en fungerande teknisk lösning för det. – Vi lägger stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet för att kunna genomföra projektet på ett tryggt sätt, säger projektledaren Anna Armandsson.
Den enormt höga skorstenen på 149,5 meter kan jämföras med höjden på Kaknästornet i Stockholm,
som är en av Skandinaviens högsta byggnader med sina 155 meter. Käppalaverkets skorsten avleder all ventilationsluft från reningsverket och minskar därmed också risken för dålig lukt i området. Den byggdes i slutet av 1990-talet i samband med den senaste stora ombyggnaden av Käppalaverket.
– Normalt sett är livslängden på en sådan här skorsten cirka 30–50 år, men det beror på hur den byggts och hur den nyttjas, förklarar Anna Armandsson, som är projektledare på Käppalaförbundet. Beslutet att renovera redan nu är
på grund av att en mindre lyckad konstruktionsmetod har gjort att sprickbildning och korrosion uppstått i skorstenen och dessutom uppfyller inte fundamentet gällande normer och krav.
PROJEKTERING, förberedande arbeten och provmontage genomfördes under 2023 och 2024. I slutet av förra året påbörjades själva utförandet. Först förstärktes skorstenens befintliga fundament med ett nytt betongfundament. Därefter påbörjades bygget av den självbärande byggställningen som tål hård blåst och gör ar-
Den största utmaningen
betet längs hela höjden möjligt. Samtidigt startades det nu pågående arbetet med att förstärka skorstensröret. Utvändigt har kolfiberstavar frästs in vertikalt i betongen upp till 80 meter och horisontella band med kolfiberväv monteras längs hela skorstenen.
Att använda kolfiber i den här omfattningen för renovering av en skorsten är ovanligt i Sverige
– Vanliga metoder som använts tidigare är att förstärka konstruktionen genom att gjuta på skorstenen utvändigt med till exempel glidformsgjutning. Kolfiber fungerar som armering av konstruktionen och därför krävs då ingen ytterligare gjutning. För att förstärka skorstensröret används cirka 1 150 meter kolfiberstav och 1 560 meter kolfiberväv.
– Att använda kolfiber i den här omfattningen för renovering av en skorsten är ovanligt i Sverige. Det är en modern teknik som gör konstruktionen både stark och hållbar för framtiden. Genom att förlänga livslängden på en befintlig konstruktion i stället för att riva och bygga nytt sparar vi resurser.
BYGGSTÄLLNINGEN GÅR NU runt hela skorstenen och har 74 våningar och tog 18 veckor att bygga. Det blåser förstås en hel del uppe på de höga höjderna.
– Den största utmaningen har varit ett mycket omfattande arbete på hög höjd, som dessutom är väderberoende. För dem som arbetar på ställningen är det framförallt vind och för att montera kolfibermontaget är vind, regn, luftfuktighet och temperatur utmanande.
Arbetet har varit komplext men nu ser hon ljuset i tunneln, eller man kanske ska säga ljuset i skorstenen, då renoveringen beräknas vara klar vid årsskiftet.
– Samarbetet mellan oss som beställare, konsulter och entreprenörer avseende planering och riskarbete har varit väldigt lyckat i det här projektet.
Q Hur länge dröjer det till nästa renovering?
– Förhoppningsvis länge, säger Anna Armandsson med ett leende. ANNIKA RÅDLUND
Q Var: Käppala på Lidingö utanför Stockholm
Q Startdatum: Slutet av 2024
Q Planerat avslut: Årsskiftet 2025/2026
Q Antal arbetare som jobbar med renoveringen: Det är varierande, cirka 4-15 yrkesarbetare
Q Renoveringskostnad: Cirka 60 Mkr (där en delentreprenad är kolfibermontage)
– Ställningen är konstruerad för detta. När ställningen utformas av konstruktören görs beräkningar utifrån det ställningsmaterial som används och i enlighet med de normer och anvisningar som finns. Då säkerställs att belastningen på ställningen inte blir för stor och att belastningen på skorstenen inte heller blir för stor. Snart påbörjas även det invändiga renoveringsarbetet i skorstenen.
Q Byggherre: Käppalaförbundet