Byggvärlden nr 12, 2025

Lägst klimatpåverkan

SPLITTRAD BILD AV KOMPETENSBRISTEN

Byggcheferna larmar om oro bland medlemmarna

Sverige mindre attraktivt för utländska arbetare

Jobben finns – men inte händerna som kan bygga

Jag har arbetat i många år med arbetskraftsrörlighet inom byggsektorn i Europa. Genom EHRAB, som är medlem i EURES och en del av ELA (European Labour Authority), arbetar vi varje dag med cross-border placement – att matcha människor med jobb över landsgränser. Det har gett mig en unik inblick i hur arbetsmarknaden fungerar i praktiken.

Och jag kan konstatera: jobben finns. Men händerna som kan bygga saknas.

En paradox i Europas byggsektor Byggindustrin är avgörande för hela vår ekonomi. Den motsvarar omkring 11 procent av EU:s totala BNP och är därmed den tredje största sektorn i unionen. Men trots denna tyngd brottas byggsektorn med stora kompetensbrister.

Enligt den senaste EURES-rapporten finns det akut brist på byggnadsarbetare i hela Europa. Elektriker, murare, rörmokare, svetsare, betongarbetare – listan kan göras lång. Det saknas tiotusentals yrkespersoner i varje kategori. Bara inom EU behövs över 100 000 fler elektriker och 80 000 fler murare för att klara behoven.

Samtidigt utbildas det för få, och unga lockas inte in i yrkena i den takt som behövs. Det blir allt tydligare att byggbristen inte bara är en fråga om antal – det är ett strukturellt problem.

Nato, försvaret och infrastrukturen Utvecklingen förstärks dessutom av Natos krav på att medlemsländerna ska lägga 5 procent av BNP på försvaret, där 1–2 procent ska gå till infrastruktur. Det handlar om vägar, hamnar, järnvägar och militära baser. Det är enorma satsningar – och de ska genomföras parallellt med bostadsbyggande och energiomställning.

Frågan är: vem ska bygga allt detta?

När kronan skrämmer bort arbetskraft

Som svensk ser jag också en annan oroande trend. Vår försvagade krona gör Sverige mindre attraktivt för utländska arbetare. Vi på EHRAB har sett hur duktiga yrkesarbetare väljer bort Sverige till förmån för länder med euro som valuta. När lönen blir mindre värd här jämfört med i Tyskland eller Nederländerna blir konkurrensen stenhård.

Kan vi få upp skolor, sjukhus, skyddsrum och andra byggnader i kris eller krig?

Anders Sjelvgren, Boverket Sid 5

Gradvis urholkas kompetensen inom den svenska byggbranschen

Lennart Weiss, Veidekke Sid 11

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Byråkrati som bygger murar Och även när det finns vilja att arbeta över gränserna möts vi av byråkratiska hinder. Kraven på ID06, säkerhetsutbildningar som  heta arbeten, säkra lyft, bomlift och fallskydd är viktiga för arbetsmiljön – men de är inte harmoniserade i EU. Varje land har sina egna regler och certifikat. Det innebär att en polsk betongarbetare eller litauisk elektriker inte automatiskt kan använda sina kvalifikationer i Sverige.

Resultatet blir att vi skapar barriärer istället för broar, mer arbete och högre kostnader – när vi i själva verket borde göra det enklare att röra sig över gränser.

Regeringen måste ta sitt ansvar Här har den svenska regeringen en viktig roll. Det räcker inte att tillfälligt höja rot-avdraget – det har marginell betydelse. Vi måste tänka större. Sverige borde vara mer handlingskraftigt och stötta byggsektorn i rätt riktning. Låt oss stärka industrin för framtiden, istället för att lappa och laga.

Byggbranschen är dessutom en av få branscher som påverkas i en mindre grad av AI-vågen. Medan andra industrier effektiviserar

Vi har väntat in i det allra sista i hopp om att marknaden ska vända

Frida Scherdén, Eksjöhus Sid 6

Paper Shell som fasadmaterial representerar ett spännande steg för mer hållbart byggande

Madelaine Doufrix, HSB Living Lab Sid 24

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Emil Hansson

med digitalisering och automatisering, är byggyrkena fortsatt starkt beroende av människor med rätt kompetens. När AI blåser fram som en storm i vissa sektorer, har byggsektorn snarare möjlighet att stärka sin position om arbetskraften.

Min slutsats

Byggsektorn är – och förblir – Europas ryggrad. Den är vår tredje största näring, en motor för BNP och nu också avgörande för framtidens försvarsförmåga. Men utan människor som kan mura, gjuta betong, svetsa, dra el eller leda komplexa projekt stannar utvecklingen. Jag ser det varje dag i mitt arbete att projekten finns inom Europa. Men vi måste riva hindren, göra branschen mer attraktiv och förstå att EU är en gemensam arbetsmarknad. Annars blir frågan inte om vi får en byggkris, utan hur dyr den kommer bli

Historisk flytt

Flytten av Kirunas kyrka blev en stor händelse, inte bara i Kiruna utan i hela landet och faktiskt även utanför landets gränser. Byggvärlden var på plats under den första dagen när den 672 ton tunga kyrkan flyttades de fem kilometerna med en hastighet på 0,5 kilometer i timman. Scanna QR-koden och läs om den historiska flytten.

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

BENJAMIN VON JAHF VD, EHRAB

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Vårdboendet beräknas stå klart hösten 2028. ILLUSTRATION:

Peab bygger vårdboende i Helsingborg

Q Peab har fått uppdraget att bygga ett vårdboende i Helsingborg. Beställare är Helsingborgshem Fyra AB och kontraktssumman uppgår till 173 miljoner kronor. Projektet omfattar ett nytt vårdboende med 80 lägenheter samt verksamhetslokaler i bottenplan. Den totala byggnadsytan uppgår till cirka 8 300 kvadratmeter, och beställaren har höga ambitioner när det gäller att minimera projektets klimatpåverkan. Entreprenaden genomförs i enlighet med Rättvist byggandes regelverk för sund konkurrens och brottsfri byggverksamhet. Byggstart sker på våren 2026.

20%

... minskade konkurserna med under juli 2025, jämfört med samma månad förra året, det visar statistik från Tillväxtverket. Totalt gick 98 byggföretag i konkurs under juli månad, vilket kan jämföras med 122 konkurser under juli månad 2024. Hittills under 2025 har 1 195 byggföretag gått i konkurs. Det är 77 byggkonkurser färre än under perioden januari till juli 2024.

Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen, tror att en förklaring är höjningen av rot-avdraget.

– Konkurserna minskar bland egenföretagarna. Det indikerar att höjningen av rot-avdraget har lett till mer jobb, säger han.

Bygger ut vattenkraftverk för 200 miljoner

Q NCC bygger ut vattenkraftsstationen Bålforsen i Lycksele på uppdrag av energibolaget Uniper. Projektet omfattar installation av ny turbin som ökar kapaciteten och effektiviteten i anläggningen. Ordervärdet är cirka 200 miljoner kronor.

NCC ansvarar för det tekniska genomförandet av utbyggnaden. Det innebär allt från bergschakt och förstärkning av berg till installation av mekaniska delar som luckor och intagstub. Projektet ska vara färdigställt under hösten 2027.

Projektet planeras vara färdigställt under 2030. FOTO:NCC

De bygger nya lokaler åt polisen i Karlstad

Q NCC ska på uppdrag av Skandrenting och Polismyndigheten bygga om och expandera Polismyndighetens kontorslokaler i Karlstad. Affären är en totalentreprenad i samverkan med ett ordervärde på cirka 500 miljoner kronor.

Under hösten inleder NCC arbetet med att bygga till ytterligare lokaler med kontor om cirka 8 200 kvadratmeter för att sen modernisera och verksamhetsanpassa de befintliga lokalerna om cirka 8 800 kvadratmeter. Projektet möjliggör att en stor del av Karlstads polisverksamhet kan samlas under ett tak.

Rapport: Var femte byggchef överväger att lämna branschen

De senaste årens lågkonjunktur har satt sina spår bland byggcheferna. Oron inför framtiden gör att en femtedel funderar på att byta bransch. Högst är siffran bland unga och kvinnor. Det visar den senaste konjunkturrapporten från Byggcheferna. – Vi riskerar att förlora en hel generation, säger Jeanet Corvinius, ordförande för Byggcheferna.

Det är en ganska dyster läsning som Byggcheferna bjuder på i den senaste konjunkturrapporten. Undersökningen som genomfördes i våras pekar på en stor oro bland medlemmarna. Lågkonjunkturen fortsätter prägla hela samhällsbyggarsektorn. Det är uppsägningar, oro och osäkerhet som präglar chefernas vardag. Undersökningen visar att var femte chef överväger att lämna branschen. Och nästan en tredjedel av kvinnorna. – Det mest dramatiska är att var femte byggchef funderar på att lämna branschen, och bland kvinnorna nästan tre av tio, säger Jeanet Corvinius.

NÄSTAN HÄLFTEN AV byggcheferna som svarat på undersökningen har varit tvungen att säga upp personal på grund av konjunkturen. Rapporten visar också att man är orolig för att behöva säga upp mer personal. En tredjedel av cheferna ser en risk att det kommer bli fler nerdragningar. Det gäller särskilt inom installation samt bygg och anläggning. Osäkerheten skapar oro och stress bland byggcheferna.

–  Det är naturligt med oro i en lågkonjunktur. Men det här är något mer. Det handlar om att människor ifrågasätter sin framtid i branschen. Då är vi inne på ett vägval – antingen får vi en baksmälla som på 90-talet, eller så ser vi till att behålla våra talanger och till och med växa starkare ur krisen. Politikernas roll lyfts också fram i rapporten. Hela 58 procent av cheferna och ledarna tycker att regeringen gjort för lite för att stötta byggbranschen.

– Nästan sex av tio byggchefer tycker att regeringen gjort för lite för att stötta samhällsbyggandet. Rot-höjningen är ett steg, men det räcker inte. Vi behöver långsiktiga investeringar i bostäder och infrastruktur – det är inte bara en branschfråga, det är en samhällsfråga. Det kommer stora satsningar på totalförsvaret men det ligger för långt bort i tiden. Det handlar om en överlevnad och att hålla nivåerna uppe fram till dess.

Vi vet hur det gick på 90-talet när vi tappade en hel generation

Q Blev du överraskad att det var så hög andel av byggcheferna som överväger att lämna branschen?

–  Ja, jag tycker att siffran är obefogat hög men samtidigt är den förståelig. Vi vet hur det gick på 90-talet när vi tappade en hel generation. Det blev en kompetensbrist som fortfarande präglar branschen. Många av oss som är chefer och ledare idag fick ta ett stort ansvar väldigt tidigt. Vilket var roligt och utvecklande men vi förlorade många duktiga kollegor som vi hade behövt ha. Den situationen vill vi inte hamna i igen.

Q Hur allvarligt är det att en så stor andel av de kvinnliga cheferna funderar på att byta inriktning?

–  Det vore väldigt tråkigt att tappa de kvinnor som faktiskt har sökt sig till branschen. Risken är att vi tar flera steg tillbaka i jämställhetsarbetet. Det skulle slå hårt mot både kompetensen och mot branschens attraktionskraft. Det är lättare för nya, unga tjejer att vilja jobba inom bygg om det finns förebilder.

Q Finns det något positivt i rapporten som du vill lyfta?

–  Ja, faktiskt. Många chefer vittnar om att deras arbetsplatser hittat nya sätt att hantera krisen. Fler än tidigare säger att de inte påverkas negativt i sitt mående. Det visar att

det går att skapa trygghet och framtidstro även i svåra tider. Där kan vi alla lära av varandra.

Q Vad är ditt personliga råd till byggchefer just nu?

– Att inte stå ensam. Ta hjälp av ditt

nätverk, lyft frågorna i organisationen, och våga prata öppet med ditt team. Det är okej att inte ha alla svar. Men det är inte okej att låta människor känna sig övergivna, säger Jeanet Corvinius.

I vilken grad skulle du säga att du instämmer i följande påståenden Totalt Man Kvinna

Den rådande konjunkturen har fått mig att fundera över min framtid i byggbranschen

Utdrag ur konjunkturrapporten:

Undersökningen från Novus omfattare en rad parametrar som presenteras i Byggchefernas konjunkturrapport. En av frågorna gäller hur den rådande konjunkturen har fått de tillfrågade att fundera över sin framtid i byggbranschen.

SAMUEL KARLSSON

Stor oro bland byggcheferna visar ny rapport.

FOTO: GETTY IMAGES

Jeanet Corvinius, ordförande för Byggcheferna. FOTO: BYGGCHEFERNA

”Vi har ont om tid”

Hur ser byggbranschens beredskap ut i dag i händelse av krig eller kris? Vilka är svagheterna? Det är två frågor som Boverket, tillsammans med näringslivet, ska besvara. Och enligt generaldirektör Anders Sjelvgren finns ingen tid att förlora.

Under sommaren kom regeringens beslut om att bilda två nya beredskapssektorer: en beredskapssektor för industri, byggande och handel och en för utrikeshandel. Boverket blir beredskapsmyndighet inom den förstnämnda. Beslutet trädde i kraft den 22 juli 2025. – Frågan om hur vi ska få byggandet att fungera i en krissituation är en eftersatt fråga och därför är det bråttom. Vi som myndighet kommer att fungera som ett nav eftersom det är näringslivet som sitter på informationen, säger Anders Sjelvgren, Boverkets generaldirektör.

Det första steget blir att analysera vilken förmåga som finns i dag. – Finns det kapacitet att upprätthålla ett byggande? Kan vi få upp skolor, sjukhus, skyddsrum och andra byggnader i kris eller krig? Om inte, vart brister det och vad saknas för att vi ska ha en bättre förmåga och beredskap? Steg två blir alltså att tillsammans med näringslivet reda ut vad som krävs för att beredskapen ska bli bättre.

FÖR ATT GÖRA den första analysen, eller lägesbilden, kommer Boverket ”handgripligen” att sätta sig ner med företagsorganisationer och gå igenom hela kedjan. Man kommer att börja med det mest centrala för att upprätthålla de viktigaste funktionerna i en beredskapssituation, som exempelvis byggmaterial.

– Är det inhemskt eller kommer det från utlandet? Kan vi ersätta det som kommer från andra länder om leveranskedjorna bryts? Det är sådana frågor vi måste börja med, säger Anders Sjelvgren. Ett första möte är planerat i början av september. Det blir något av ett startskott där Boverket träffar olika företagsorganisationer.

– Det här uppdraget är inte bara ett myndighetsjobb, utan det kräver ett väldigt nära samarbete med aktörerna. Mitt budskap till min egen organisation är att vi måste ha ett högt tempo och inte tro att vi själva har alla svar. Men vi kommer att behöva sätta igång direkt och ompröva allt eftersom, annars förlorar vi för mycket tid.

Q Hur bråttom är det?

– Vi har ont om tid, de andra beredskapssektorerna har varit igång

Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren säger att det är bråttom att börja kartlägga beredskapen i byggbranschen. FOTO: HANNA FRANZÉN

ett tag. Samtidigt så inser man hur sårbart samhället är i dag och tittar man på kriget i Ukraina så ser man hur mycket av den infrastruktur och byggnader som förstörs i ett krig. Vi har alla blivit marinerade i fredstanken, men vi måste tänka bortom det nu och inse att verkligheten är en annan. Det handlar om Sveriges trygghet och förmåga att försvara sig om vi blir angripna. Vi måste alla hjälpas åt att rusta Sverige.

Q Kan ni ta med er några lärdomar från de senaste årens kriser och krig?

– Ja, till exempel vad som hände med leverantörskedjorna under pandemin, var fanns sårbarheterna?

Q Kan man lära något av den gamla Byggnads- och Reparationsberedskapen som fanns mellan 1994 och 2007?

– Både ja och nej. Mycket har hänt sedan dess, till exempel har försvaret ändrat sin struktur. Byggandet har ju blivit en väldigt global, eller åtminstone internationell, verksamhet. Därför blir det väldigt svårt att titta tillbaka, vi

UNDERHÅLLSFRIA ENTRÉTAK

Vi har ett tak för varje stil, tycke och smak. Enkla att montera tack vare den unika aluminiumkonstruktionen.

måste titta på hur det ser ut i dag. Här är näringslivet en viktig nyckel. Min tanke är att samla in så mycket information som möjligt och så får man lägga pussel. Men man ska nog akta sig för att försöka återskapa något som varit tidigare, utan man måste skapa något som fungerar i dag.

Vi har ont om tid, de andra beredskapssektorerna har varit igång ett tag

Q Hur ser du på byggbranschens roll i kris?

– Man kan säga att byggandet berör alla andra beredskapssektorer, i den meningen att alla kommer att efterfråga byggande i en krissituation, så byggbranschen spelar en viktig roll.

Q Hur är branschens beredskap i dag?

– Jag skulle bli förvånad om förmågan är stor, med tanke på att vi inte ägnat oss åt beredskap på det här sättet förut, så det är klart att det är komplicerat. Ta cement

till exempel, som tillverkas på två ställen i Sverige och då blir förhållandevis lätt att slå ut. Det gör att betongtillverkningen blir väldigt sårbar i en krigssituation. Men dagens beredskap är den första frågan vi ska reda ut.

Q Krävs det en ny organisation på Boverket för att hantera frågorna?

– Vi behöver göra vissa förändringar eftersom det är en ny typ av verksamhet som är säkerhetsklassad. Personer som kommer jobba med detta har tillgång till Information som kan vara mer eller mindre hemlig. Vi är inte vana att jobba med den här typen av frågor, så vi kommer att behöva vidta vissa åtgärder rent organisatoriskt. Vi behöver vissa strukturer på plats och vår organisation kommer att växa i takt med att beredskapsfrågan växer. Tillväxtverket blir sektorsansvarig myndighet för den nya beredskapssektorn för industri, byggande och handel där Boverket, Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) är beredskapsmyndigheter inom sina verksamhetsområden.

ANNA SJÖSTRÖM

Levereras med infällda spotlights

WWW.DESIGNTAK.SE

NCC tar hem mångmiljardkontrakt

Q NCC ska bygga drygt 45 mil kraftledning i Västra Götalandsregionen åt Svenska kraftnät. Kontraktet beräknas vara värt omkring 7,5 miljarder kronor. Den stora paketupphandlingen ska vara avgörande för elektrifieringen och den växande industrin i regionen. Affären genomförs i strategisk partnering.

Arbetet förväntas pågå under omkring tio år. Parterna startar omgående med planering och kommer i nästa steg inleda arbetet med projektering och riktkostnad för att senare teckna entreprenadavtal för deletapperna som ingår i paketet.

0,6 %

... har byggkostnadsindex för flerbostadshus sjunkit med mellan juli 2024 och juli 2025. Entreprenörernas kostnader steg med 2,2 procent, vilket bidrog med 1,7 procentenheter till den totala förändringen i Byggkostnadsindex. Entreprenörernas kostnader steg med 2,2 procent, vilket bidrog med 1,7 procentenheter till den totala förändringen i Byggkostnadsindex. Bland annat har kostnaderna för löner och byggmaterial ökar under perioden. Siffrorna kommer från SCB.

Bygg går emot strömmen i ny mätning Q Framtidstron hos företagen och hushållen i Stockholmsregionen var fortsatt svag under andra kvartalet 2025. Men det finns ljusglimtar, där bland annat byggsektorn går mot strömmen. Det visar Stockholms Handelskammares senaste upplaga av Stockholmsbarometern. Byggverksamheten sticker ut som den enda sektorn med en viss förbättring, där framtidstron stärkts tack vare ökat byggande och fler inkommande beställningar.

PERFEKT FÖR FLERBOSTADSHUS

Vi har ett brett grundutbud av entrétak som fyller de flesta behov. Vi arbetar med flera material i olika färger. Alla tak kan anpassas efter era behov. Det finns även möjlighet att specialtillverka ett entrétak efter dina önskemål.

NCC och Svenska kraftnät vid kontraktskrivandet. FOTO: JOEL NYLIN

Byggsektorn går mot strömmen.

Här byggs framtidens reningsverk

Behovet av att rusta upp och bygga ut infrastrukturen för vatten och avlopp är stort i hela Sverige. Branschorganisationen Svenskt Vatten menar att det nationella investeringsbehovet motsvarar 31 miljarder kronor per år, under de kommande cirka 20 åren. Här är topplistan med de största pågående och planerade projekten runt om i landet.

I vår sammanställning, som bygger på ett urval av uppgifter från Byggfaktas databas Smart, ingår både pågående och planerade reningsverk. Här finns exempelvis Nolhaga Avloppsreningsverk i Alingsås. Projektet är egentligen uppdelat i sex etapper som byggstartar och som är utspridda under 2025. Varje etapp omfattar 400 miljoner kronor. Men i sammanställningen har vi för enkelhetens skull slagit ihop hela projekt.

Högst upp i topplistan ligger genomförandet av Maxima som är ett större projekt med flera etapper. Maxima byggs av VA Syd, beräknas kosta 17,5 miljarder och stå färdigt cirka 2035. Systemet ska möta behovet av avloppsrening i kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö samt ta emot avloppsvatten från delar av kommunerna Staffanstorp och Svedala. Arbetet med upphandlingen för entreprenaden Nybyggnation av Sjölunda avloppsreningsverk som är en del i utbyggnaden är i full gång. Entreprenaden omfattar nybyggnation och uppgradering av det befintliga avloppsreningsverket, med både projektering och byggnation av

samtliga anläggningsdelar inklusive processdelen av reningsverket. En huvudentreprenör kommer att handlas upp, för att i nära samverkan med beställaren genomföra entreprenaden. Beslut om tilldelning väntas under våren 2026

Detta är nödvändiga investeringar för att möta samhällets behov framåt. För att optimera både resurser och resultat gör flera av VA Syds medlemskommuner denna satsning tillsammans. På så sätt rustar vi regionen för tillväxt samtidigt som vi minskar belastningen på våra vattenmiljöer, säger Anna Uth, tf förbundsdirektör på VA Syd.

Efter upphandling av huvudentreprenör kommer projektorganisationen att tillsammans engagera alla övriga partners som behövs för att genomföra entreprenaden.

SAMUEL KARLSSON

Flygbild över Sjölunda.

Topplista största reningsverksprojekten:

PROJEKTTITEL

Ny-, till- och ombyggnad av avloppsreningsverk i Malmö

Nybyggnad av reningsverk i Gävle

Ombyggnad och nybyggnation av avloppsreningsverk i Alingsås, etapp 1- 6

Ny, om- och- tillbyggnad av reningsverk i Göteborg

Nybyggnad av reningsverk i Västerås

Ombyggnad av reningsprocessen, Himmerfjärdsverket

Nybyggnad av avloppsreningsverk i Kalmar

Ny, till och ombyggnad av avloppsreningsverk i Uppsala

Nybyggnad av avloppsreningsverk i Åkersberga

Nybyggnad av avloppsreningsverk i Lidköping

PROJEKTNAMN

Nya Sjölunda ARV, Maxima

Reningsverk Gävle

Nolhaga ARV, etapp 1-6

Nya Rya ARV

Nytt reningsverk

Himmerfjärdsverket

Kalmarsundsverket

Kungsängsverket

juni 2026

Margretelunds avloppsreningsverk 1,2 mdr december 2023

Ängens ARV

BRA Bygg tilldelas etapp vid Sahlgrenska

Det blir en göteborgsbyggare som får ta sig an första etappen av nya centret vid Sahlgrenska i Göteborg.

– Vi är glada över att få vara med och bidra till en så viktig satsning för vård och forskning i Göteborg, säger Niklas Andersson, vice vd på BRA Bygg.

Kontraktet, som är värt drygt 409 miljoner kronor, omfattar schaktoch grundläggningsarbeten samt källarvåning och stomme. Rivningarna på Sahlgrenska sjukhuset planeras vara klara under vintern 2026. Därefter påbörjas grundläggningsarbetet för det nya hus som ska byggas i den norra änden av tomten.

– Vi gick ut med upphandlingen under våren 2025 och tecknade avtal med BRA Bygg under sommaren, säger Thomas Andersson, huvudprojektledare för byggprojektet på Västra Götalandsregionen.   För regionens del handlar det nu om att tillsammans med BRA Bygg påbörja detaljprojektering av den prefabricerade stommen. Planen är sedan att schaktningsarbetet ska komma i gång i april 2026.

PARALLELLT MED ETAPP 1 pågår arbete med projektering av etapp 2, fasad och invändiga arbeten. Upphandling av etapp två planeras till år 2028.

Huset som är en del av VGR:s satsning Sahlgrenska life ska bland annat innehålla regional laboratoriemedicin samt en ny intensivvårdsavdelning, operation, ambulanshall och en ny akutmottagning. Därmed ska samband skapas mellan akutsjukvården och den regionala traumasjukvården i och med den helikopterflygplats byggs på taket.

– Vi är glada över att få vara med och bidra till en så viktig satsning för vård och forskning i Göteborg. Sahlgrenska life kommer att göra skillnad för både patienter och vårdpersonal under många år framöver, säger Niklas Andersson.

HENRIK EKBERG

Visualiseringsbild på Sahlgrenska Life. BILD:

Aktörerna som gjorde upp om upphandlingen

Q Kontraktet omfattar en utförandeentreprenad där BRA Bygg är upphandlad som generalentreprenör på fast pris. Här är samtliga aktörer som lämnade anbud samt deras anbudssummor.

• Billström Reimer Andersson Bygg AB – anbudssumma: 432 477 552 kronor.

• Mark & Energibyggarna i Göteborg Aktiebolag – anbudssumma: 506 239 060 kronor.

• NCC Sverige AB – anbudssumma: 457 265 380 kronor.

Skanska Sverige AB – anbudssumma: 437 504 600 kronor.

• Tommy Ahlström Byggproduktion AB – anbudssumma: 575 786 000 kronor.

Q Summorna inkluderar fiktiva mängder som endast användes för anbudsutvärdering.

Hissolyckan: Tre personer åtalas för arbetsmiljöbrott

En vd och två hissmontörer åtalas nu för arbetsmiljöbrott efter den tragiska olyckan i Sundbyberg då fem personer omkom på en byggarbetsplats i december 2023.

Senior åklagare Lars Ågren har varit förundersökningsledare.

– Jag åtalar montörerna för arbetsmiljöbrott för att de genom grov oaktsamhet vållat fem personers död och framkallat fara för två personer som var på väg att gå in i hissen men undgick raset. Montörerna hade inte monterat alla de fyra bärande skruvförbanden mellan de aktuella sektionerna vilket medförde att hissmasten rasade och hisskorgen föll cirka 30 meter till marken, säger han. Enligt åtalet har Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av lyftanordningar inte följts. Inte heller har någon egenkontroll genomförts.

– Om hissen hade monterats korrekt eller om egenkontrollen hade utförts i enlighet med föreskrifterna hade hissen med hög grad av sannolikhet inte rasat till marken, säger Lars Ågren. Även vd:n för hissföretaget åtalas för arbetsmiljöbrott för att genom grov oaktsamhet vållat fem personers död och framkallat fara för två personer.

– Vd:n åtalas för att jag menar att han har ett personligt ansvar för oaktsamheten. Han har inte säkerställt att egenkontrollen har utförts, dokumenterats och följts av montörerna i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om han hade organiserat arbetet inom bolaget så att det fanns rutiner för hur egenkontrollen skulle utföras hade raset sannolikt inte inträffat, säger Lars Ågren.   Åklagaren yrkar även på företagsbot på sju miljoner kronor.

Fem personer omkom vid den tragiska hissolyckan i Sundbyberg i december 2023. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

SWECO

Bakom de många överklagandena står privatpersoner, vägföreningar, vattenföreningar och föreningen

60 överklaganden mot järnvägsplan

Det första överklagandet gällande järnvägsplanen Stavsjö-Loddby, en del av Ostlänken, kom in till Trafikverket tre veckor efter att planen fastställdes. Sedan rasslade det till ordentligt och nu har cirka 60 överklaganden lämnats in.

Delsträckan startar i Nyköpings kommun, strax norr om länsgränsen, söder om Stavsjö. Huvuddelen av sträckan går genom Norrköpings kommun, fram till Loddby norr om centrala Norrköping. Sträckan är totalt cirka 15 kilometer lång och i den ingår även Kolmårdstunneln, som är cirka 8 kilometer.

Den 16 juni fastställde Trafikverket järnvägsplanen för anläggning av sträckan. Beslutet togs av Trafikverkets avdelning för Juridik och planprövning. Men beslutet har mött motstånd. Cirka 60 överklaganden har kommit in till Trafikverket. Bland dem finns privatpersoner, vägföreningar och föreningen Bevara Kolmårdsskogen.

DE FLESTA AV de klagande är personligt berörda och anger motiv som oacceptabel miljöpåverkan på Kolmårdsområdet, risk för värdesänkning på fastigheten, ohållbar trafiksituation på grund av byggtrafik i upp till tio år, försämrad rekreationsmiljö och risk för påverkan av vattentäkt i området.

Men de lyfter också bristande proportionalitet och menar att det är höga kostnader för begränsad nytta, allvarliga brister i miljökonsekvensbeskrivningen, att alternativa lösningar inte har utretts tillräckligt, otillräcklig lokal förankring och bristande demokratisk process samt att statliga medel bör prioriteras till försvaret och inte till ett” olönsamt prestigeprojekt”.

De yrkar att regeringen ska upphäva järnvägsplanen och att Trafikverket ska omarbeta/komplettera planen.

FÖRENINGEN BEVARA Kolmårdsskogen har engagerat sig i frågan från start. De har samlat in namnunderskrifter, organiserat informationsmöten och lagt ut en mall för hur man överklagar på sin hemsida.

Fredrik Dahl är en av sakägarna som överklagat järnvägsplanen.

– Det som jag främst fäster mig vid är den samhällsekonomiska nyttan. Enligt Trafikverkets omfattande analys från november 2021 ger Ostlänken en samhällsekonomisk förlust på 63 öre per satsad krona. Det vore klokare att lägga pengarna där de gör mer nytta. Dessutom finns Nyköpingsbanan i dag, som jag anser att det vore bättre och billigare att rusta upp, i stället för att bygga en helt ny järnvägssträckning som få vill ha. Upprustning av Nyköpingsbanan till dubbelspår för

Infrastrukturprojekt som mött motstånd

Cirka 60 överklaganden har kommit in till Trafikverket gällande Ostlänken sträckan Stavsjö-Loddby och ytterligare 9 till om man räknar med alla järnvägsplanerna i projektet. Vi har tittat på hur många överklaganden som några av den senaste tidens stora infrastrukturprojekt dragit på sig. Uppgifterna kommer från Trafikverket.

Q Ostlänken (7 st järnvägsplaner): Sträckan Stavsjö-Loddby: 60 överklaganden. Övriga 6 järnvägsplaner: sammantaget 9 stycken överklaganden.

250 km/tim beräknas kosta 55 miljarder kronor jämfört med 112,5 miljarder kronor för Ostlänken i 2024 år penningvärde. Dessutom tar Nyköpingsbanan godstrafik, vilket Ostkänken inte är planerad för, säger han.

Det första överklagandet kom in den 8 juli, berättar Elin Bartsch, delprojektledare på Trafikverket.

– Möjligheten att överklaga järnvägsplaner är en del av den demokratiska processen. Mängden överklaganden speglar det stora intresset och engagemanget för projektet, vilket är fullt förståeligt med tanke på projektets stora omfattning och sträckans komplexitet. Vi noterade redan vid granskningen att intresset var stort, säger hon.

Q Riskerar överklagandena att på något sätt försena projektet?

– I och med att möjligheten att överklaga järnvägsplaner är en del av den demokratiska processen har vi med i vår planering att överklaganden kan inkomma. Vi ser i nuläget ingen risk för försening av Ostlänken på grund av detta, säger Elin Bartsch. Trafikverket Planprövning har lämnat över överklagandena till regeringen. 15 augusti gick de iväg till landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Projekt Ostlänken är inte delaktig i själva överklagandeprocessen, utan det avgörandet ligger hos regeringen.

ANNA SJÖSTRÖM

Q Västlänken inkl. Olskroken planskildhet (2 st järnvägsplaner): Sammantaget 173 överklaganden.

Q Norrbotniabanan (7 st järnvägsplaner): Sammantaget 11 överklaganden.

Q Tvärförbindelse Södertörn (1 st vägplan): 39 överklaganden.

Q Varbergstunneln (1 st järnvägsplan): 4 överklaganden.

Q E4 Förbifart Stockholm (1 st arbetsplan/vägplan): 32 överklaganden.

VI HAR KURSERNA

FÖR DIG SOM JOBBAR INOM SAMHÄLLSBYGGNAD

Bevara Kolmårdsskogen.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Byggbranschens utbildningscenter erbjuder cirka 100 olika utbildningstitlar. Bilden är tagen vid Byggbranschens säkerhetspark, som liksom BUC är en del av Byggföretagen.

Fler

vidareutbildar

Byggbranschens utbildningscenter, BUC, arrangerar årligen över 700 utbildningar inom bygg- och anläggningsbranschen. För varje år ökar antalet deltagare, ändå behöver betydligt fler vidareutbilda sig.

– Enligt Boverkets rapport kostar byggskador 110 miljarder kronor och bristande kompetens lyfts som en orsak, säger Phillip Engerdahl Hayes, chef på BUC.

Varje år genomgår cirka 11 000 personer någon av Byggbranschens utbildningscenters utbildningar. BUC, som är en del av Byggföretagen, har kontor på sju olika orter i Sverige, förutom i de tre storstäderna även i Karlskrona, Falun, Östersund och Umeå.

– Men vi har över 50 kursorter, från Kiruna till Malmö. Och även distansutbildningar där man kan sitta var man vill och få sin utbildning, säger Phillip Engerdahl Hayes. Under pandemin genomfördes de flesta utbildningarna på distans från att tidigare i stort sett helt ha varit platsbundna. I dag arrangeras cirka 60-70 procent av utbildningarna fysiskt i klassrum och resterande på distans. Om man bortser från YH-utbildningarna så är snittlängden på kurserna två dagar, även om det finns längre utbildningar på upp mot 20 dagar.

– Vår längsta är Teknisk grundutbildning som ger de tekniska baskunskaper som behövs för att jobba som arbetsledare, säger BUC-chefen. De som går utbildningarna är alla typer av yrkesgrupper inom bygg och anläggning; från traditionella byggarbetare till tjänstemän, konsulter, personer från ledningsgrupper och även från offentlig sektor.

Q Vilka typer av byggföretag är det som går utbildningarna?

– Det är hela spannet, men framför allt mellanstora och stora företag. Det är dessa företag som vet vil-

ka utbildningar som krävs och har pengar att satsa på personalen. De mindre företagen har svårt att komma loss dagtid, där har vi utmaningar att utveckla vårt utbud.

Q Vad gör ni för att nå mindre företag?

– Vi jobbar med informationskampanjer som hjälper dessa att förstå vad för kravbilder det är som gäller. Vi försöker paketera utbildningarna på olika sätt för att locka dem och som gör att det blir enkelt att gå dem. Men det finns väldigt många olika mindre bolag och det är ”work in progress” att försöka hjälpa dessa.

Q Skulle fler behöva vidareutbilda sig inom byggsektorn i Sverige?

– Ja, absolut, så är det. Vi är duktiga generellt på detta i Sverige men tittar man på Boverkets rapport som kom häromåret och som visar att byggskadorna kostar 110 miljarder kronor årligen och en orsak som identifierats i rapporten är just kompetensbristen. Vi behöver fortsätta utbilda fler inom arbetsmiljö för att göra branschen säkrare och minimera skador och olyckor.

De flesta utbildningarna är på svenska, men några hålls på engelska. De sistnämnda skulle dock kunna vara fler.

– Det är samma regler och kravställningar som gäller i Sverige oavsett vilket land man kommer ifrån. Över tid får vi se om vi kommer att ha fler engelska kurser. För tio år sedan hade vi inte alls många på engelska. Sen har vi vår Safe Construction Training, branschens grundutbildning inom arbetsmiljö som Byggföretagen kräver att alla medlemsföretag ska ha genomgått. Den finns på tolv olika språk, upp emot 500 000 personer har gått den utbildningen, berättar Phillip Engerdahl Hayes. Majoriteten av kursdeltagarna är medlemmar hos Byggföretagen (dessa får också en viss rabatt), men cirka 30-40 procent är inte medlemmar.

sig – ändå inte tillräckligt

Q Hur skulle de säga att utbildningarna har förändrats de senaste åren?

– De har präglats mycket av digitaliseringen, vi har många online-utbildningar. Men vi har också mer så kallade ”blended-utbildningar” som till exempel kan börja online för att sedan övergå till fysiskt möte och avslutas med en uppgift som görs online. Sen är det mycket inom säkerhet och arbetsmiljö i dag, dessa är prioriterade. Hållbarhet och klimat är också växande områden i vårt utbud.

Q Förändras utbudet beroende på regeländringar inom byggsektorn?

– Ja, sen Boverket kom med sina nya regler vid årsskiftet som handlar om aktsamhet vid bland annat byggoch rivning så har många till exempel gått Bas-P och Bas-U. Det har även varit några uppdateringsutbildningar inom betong och givetvis nya utbildningar som har koppling till Boverkets nya byggregler från första juli i år.

När Phillip började på BUC för sju år sedan slogs två olika verksamheter ihop och Byggbranschens utbildningscenter bildades. I snitt växer verksamheten med tio procent per år vad gäller kursdeltagare och utbud.

Q Kompetensbristen nämns alltid som den stora utmaningen för branschen, hur märks den frågan hos er?

– Byggföretagen fokuserar mycket på kompetensförsörjningen för det kommer att bli mycket att bygga när vi lämnar lågkonjunkturen. Och det är en kompetensbrist, vi saknar personer branschen. Men vi försöker locka fler till branschen och vi gör det delvis genom vår YH-utbildning som vi har två av, en på distans och en med inriktningen på byggproduktion som är platsbunden i Malmö. Denna utbildning är gratis och man kan plugga samtidigt som man jobbar heltid. Jag tror det är många som inte förstår fördelen

med detta, där har vi ett jobb med att marknadsföra dessa. Många av våra YH-elever jobbar inom bygg och vill vidareutbilda sig till exempelvis platschef, då är det en utbildningsdag i veckan, resterande dagar jobbar man och praktiserar det man lärt sig. Vi har även personer som kommer från andra branscher som går våra YH-utbildningar.

Q Hur kommer era utbildningar att utvecklas framöver, tror du?

– Digitaliseringsförflyttningen kommer att fortsätta. Vi jobbar redan med Virtual Reality tillsammans med Umeå tekniska universitet, det kommer att prägla och underlätta

våra utbildningar. AI kommer att förändra hur vi jobbar och nu är vi i startgroparna hur vi ska utnyttja detta.

Q Hur ska AI kunna användas konkret?

– Kanske att vi skulle kunna utbilda många fler men också mer individanpassat. Där tror jag AI har en roll. Sen tror jag mycket på att stretcha utbildningarna så det blir så mycket mer än bara en endagars-kurs, något mer kontinuerligt, lite som Duolingo-modellen, lite men ofta för att förändra beteendet, där tror jag AI kan spela en viktig roll.   HENRIK EKBERG

Byggbranschens utbildningscenter

Byggbranschens utbildningscenter är en del av bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. BUC har inget vinstintresse, alla intäkter går in i verksamheten. Byggföretagens medlemmar får rabatt på utbildningarna.  Under samma paraply ligger även Byggbranschens säkerhetspark i Märsta, Byggbranschens KMA, som certifierar företag samt Byggbranschens förlag och Byggbranschens entreprenadindex.

FOTO: BUC

Phillip Engerdahl Hayes, chef på Byggbranschens utbildningscenter. FOTO: BUC

NU LANSERAS STENI COLOUR REUSE –

FASADSYSTEM DESIGNAT FÖR ÅTERBRUK

Återbruk av byggmaterial är ett viktigt bidrag

för att minska våra globala miljöutmaningar.

På Steni har vi ett starkt fokus på miljö och hållbarhet och arbetar för att minimera negativ miljöpåverkan i byggnadsbranschen.

– Vi önskar att behålla så mycket material som möjligt inom kretsloppet och industrialiserar därför hållbart återbruk av fasadskivor. Vårt mål är att 100% av Steni Colour Reuse ska kunna återbrukas från en byggnad till en annan. Antingen genom att de används som de är, eller genom en uppdatering med ny kulör och glans om kund önskar.

Anders Bjärnell, MD Steni Sverige AB

FAKTA

Steni Colour Reuse

Fasadsystemet designat för återbruk

12 olika skivformat

Stort kulörsortiment

Enkelt att montera och demontera

Standardiserad borrning

Slagtålig – tål tuffa miljöer

Kompetensbrist trots arbetslöshet

Hur ser det ut med kompetensbristen i byggbranschen egentligen? Samtidigt som många hävdar att det är svårt att rekrytera personal går många byggarbetare arbetslösa.

– Kompetensbristen är bara påhittad, säger Kim Söderström, ordförande Byggnads.

I juli i år var det 11 400 byggnadsarbetare inskrivna i Byggnads A-kassa. Utöver det finns ett mörkertal med individer som inte är organiserade i facket.

– Om vi har så många arbetslösa så finns det kompetens att tillgå om man bara vill anställa. Det vore mycket ärligare att företagen erkänner att det handlar om att man vill ha billig arbetskraft, säger Kim Söderström.

FRÅN BYGGFÖRETAGENS SIDA bekräftar man att det finns en arbetslöshet bland byggnadsarbetare. Men Elin Kebert, som är expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen, vill nyansera bilden.

– Det stämmer att det finns arbetslöshet inom bygg. Men bilden är ganska splittrad från region till region och yrke för yrke. Nu har det gått upp till ganska många arbetslösa. Vi ser att snickare, målare och elektriker har varit väldigt drabbade bland yrkesarbetare. Men däremot är det brist på anläggningsarbetare, golvläggare och en rad andra yrkesgrupper, säger hon. På lite längre sikt väntar även stora pensionsavgångar. Det finns beräkningar som visar att varje år uppnår 5 000 byggnadsarbetare pensionsålder. Det väntas öka till 8 000 inom en treårsperiod.

– Jag förstår att det är en klen tröst för den som är arbetslös. Men jag tycker man ska skilja på arbetslösheten och kompetensbristen på kort och lång sikt. Vi har fler äldre än yngre i byggsektorn. Vi står inför väldigt stora utmaningar eftersom det är så många som kommer gå i pension, säger hon.

Idag jobbar många vidare även efter att de uppnått pensionsåldern. De har inte bara ett helt yrkesliv bakom sig. De har också samlat på sig flera olika kompetenser. De har varit med på byggprojekt som andra inte varit med om. De har behörigheter, utbildningar och erfarenheter som kommer behövas när det nu planeras för många olika specialfastigheter, vägar, tunnlar och broar som ska byggas.

– Vi har väldigt många som är 65 och uppåt i alla yrkesroller. Det är bra. Men det är oroväckande ur ett arbetsgivarperspektiv eftersom de här är personer som kommer gå i pension de kommande åren. Det är ett enormt kompetenstapp både i numerär och kunskap samt erfarenhet som vi står inför, fortsätter Elin Kebert.

FRÅGAN ÄR HUR man ska matcha behovet på arbetsmarknaden med de byggnadsarbetare som går arbetslösa idag. Enligt Kim Söderström behövs det mer satsningar på vidareutbildningar.

– Vi har haft väldigt bra i Sverige tidigare med AMU och AMS där den som blev arbetslös hade en chans att skola om sig. Under 1980 lade vi 1 procent av BNP per procent arbetslös. Idag lägger vi 0,3 procent av BNP per procent

arbetslös. Det är klart att då finns det inga alternativ. Nu ligger det mer på individen att utbilda sig. Men är du snickare och branschen skriker efter betongare är det mycket lättare att vidareutbilda en snickare som får lära sig gjuta och armera än att lära upp någon från grunden. Men nu försöker man fylla luckorna med arbetskraftinvandring och utstationerade arbetare i stället, säger han.

ÄVEN BYGGFÖRETAGEN BEKRÄFTAR att det finns brister i alternativen för den som vill skola om sig. Det är inte helt givet att exempelvis en snickare kan skola om sig till murare. Det är kommunerna som bestämmer vem som får läsa på vuxenutbildningen. De kan bestämma att det är den som står längst ifrån arbetsmarknaden ska ha platsen på utbildningen.

– Vi tycker att den som är mest intresserad ska få utbilda sig. Självklart ska en snickare kunna utbilda sig till murare. Men idag är det lättare att hitta en plats att bli arbetsledare och många snickare skolar om sig till arbetsledare. Det är väldigt få platser om du vill fortsätta som yrkesarbetare men med en annan inriktning, säger Elin Kebert.

Men det är inte bara erfarna arbetslösa byggnadsarbetare som har svårt att få jobb. Det är även svårt för nyutbildade att hitta praktikplatser, lärlingsplatser och anställningar. Kim Söderström menar att det blir mindre intressant för unga att söka sig till branschen och att byggföretag har en del i problematiken när många väljer billigare alternativ med utstationerade arbetare.

– Om vi under en lågkonjunktur ändå har 30 000 utstationerade arbetare i Sverige. Och över 11 400 arbetslösa. Då söker inte ungdomarna till plugget för att bli byggnadsarbetare. Ställer du arbetare mot arbeta-

re, och du går in och kör låglönekonkurrens i en arbetslöshet som är så kraftig, då kommer inte folk att utbilda sig till byggnadsarbetare. Vi är oroliga över vad som händer när det vänder längre fram. Då kommer det bli riktigt svår att få tag i utbildad personal, säger han.

FRÅN BYGGFÖRETAGENS SIDA bekräftar man bilden att det även blivit svårare för nyutbildade byggnadsarbetare att komma in på arbetsmarknaden. Trots att det råder kompetensbrist.

– Vi såg att det från 2023 blev svårare att hitta ett jobb för de examinerade. Bygg har bara pekat uppåt de senaste tio åren men tittar man i ett lite längre perspektiv så har det gått lite upp och ner. Samhället är inte rustat för att hantera den här situationen som vi har nu. Man har haft ett system där elever lätt hittar praktikplatser och arbetsgivare skriker efter personal. Flera skolor har marknadsfört sig med att alla får jobb. Men det är inte en realistisk bild längre. Det har blivit svårare och framför allt behöver eleverna hjälp med att söka jobb, säger Elin Kebert.

dana projekt på gång. Det kommer även fler och fler av olika typer av specialprojekt som kräver att man har egen personal som är svensk och säkerhetsklassad.

– Här behöver det kompletteras med relevant utbildning. Men det är för begränsat utbud. Stockholm och Malmö har inga egna kommunala gymnasieskolor inom bygg. Du kan inte läsa väg och anläggning i Stockholm. Det tycker jag är anmärkningsvärt, säger hon och fortsätter: – Utbildningarna måste vara mer framåtlutat och det måste finnas utbildningsplatser att söka till. Det har tillsatts mer medel för vuxenutbildning samt kurser inom yrkeshögskolan. Men det har man inte satsat på tillräckligt mycket under många år. Jag målar upp en ganska mörk bild, men här kan vi göra en insats genom att ta emot praktikanter även om man inte vet om man kommer kunna erbjuda anställning.

Hon menar att det är ett problem med matchningen av utbildningar och behoven på arbetsmarknaden. Väldigt många elever som går bygg och anläggning läser till träarbetare och målare. Det är färre som läser till maskinförare, golvläggare eller murare. Det är också svårt att rekrytera medarbetare till anläggning och järnväg trots att det är många så-

ENLIGT KIM SÖDERSTRÖM räcker det inte med att komplettera med fler utbildningar. Han ser ett större problem med snedvriden konkurrens på arbetsmarknaden som en bidragande orsak till att det blir svårt med kompetensförsörjningen.   – Det finns fortfarande jättemycket fina och seriösa företag där våra medlemmar får bra villkor. Det är också de seriösa som tar emot lärlingar och praktikanten. Men vi har andra företag som sysslar med en arbetsmarknad som liknar 1890-talet. Med daglöneri och utnyttjande av människor. De konkurrerar med de justa företagen. Om man går till Östeuropa och hämtar billig arbetskraft då förstör man arbetsmarknaden och lurar ungdomarna som utbildar sig till byggnadsarbetare, säger han.

SAMUEL KARLSSON

Många byggföretag skriker efter arbetskraft samtidigt som unga har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Det är inte alltid utbildningarna matchar behoven som finns. FOTO: GETTY IMAGES

Om vi har så många arbetslösa så finns det kompetens att tillgå om man bara vill anställa

Elin Kebert Kim Söderström

KRÖNIKA

Med fler utländska

yrkesarbetare ökar fusket inom branschen

Färska data från ID 06 visar entydigt två saker: andelen utlandsregistrerade bolag i Sverige ökar kraftigt. Lika kraftigt ökar andelen utländska yrkesarbetare medan andelen yrkesarbetare (YA) med svensk identitet står still. Utvecklingen är särskilt tydlig för det senaste årets utveckling. Därmed finns nu siffror på en känsla man intuitivt får när man besöker eller bara passerar en byggarbetsplats; den svenska yrkesbetaren som grupp är satt under stark press. Och det får ett antal bekymmersamma konsekvenser.

FÖRST SOM SIST. Det är en inbiten socialdemokrat som skriver den här texten. Jag har inget problem med utländsk arbetskraft som sådan. Utvecklingen är en följd av EU och således önskvärd utifrån den inre marknadens strategiska syften som syftar till fri rörlighet och en dynamisk ekonomisk utveckling. Min grundläggande syn är att utländsk arbetskraft generellt sett är yrkeskunnig, lojal och i högsta grad önskvärd.

Problemet handlar om tre saker. Utländsk arbetskraft används systematiskt som ett sätt att fuska med löner och sociala villkor, erbjuder på så sätt betydande kostnadsfördelar (enligt ett flertal analyser är arbetskraftskostnaden ca 45 procent lägre än för svenska YA) och är själva grundorsaken till att seriösa företag slås ut.

Gradvis urholkas kompetensen inom den asvenska byggbranschen som får allt svårare att klara sitt samhällsuppdrag, om krisen eller kriget kommer

Utvecklingen med utländsk arbetskraft sitter samman med en utveckling som pågått smygande under flera år och där även de större svenska byggbolagen är på väg att bli CM-företag som i allt större omfattning förlitar sig på underentreprenörer för produktionen. Över tid utarmar en sådan utvecklingen den egna kompetensen inom produktion, teknik och arbetsledning.

Betraktat utifrån rådande och sannolikt bestående säkerhetspolitiska läge är utvecklingen ett potentiellt hot mot Sveriges förmåga att stå emot ett väpnat angrepp. Skulle Sverige dras in i ett krig, ett scenario som idag måste tas på största allvar, förstår vem som helst att kritisk infrastruktur liksom industrier och befästningsanläggningar kommer att angripas på bred front och vara i snabbt behov av reparations- och återuppbyggnadsåtgärder. I ett sådant läge finns knappast några balter och polacker att tillgå.

DÄRMED TILLBAKA TILL den markerade ökningen av utlandsregistrerade bolag och utländsk arbetskraft. Vad handlar egentligen problemet om? När jag skriver detta läser jag

en intervju i Byggföretagens nyhetsbrev med dess vice vd och förhandlingschef Mats Åkerlind. Temat är de nya ID 06-korten som införs nästa år med högre säkerhetskrav som kommer att öka tillförlitligheten vad gäller identitet och nationalitet. På principiell nivå säger Åkerlind de rätta sakerna och gör gällande att arbetet mot Arbetslivskriminalitet stärkts på senare år. Det är i allt väsentligt felaktigt.

En mer korrekt beskrivning är att konkurrensläget för de seriösa företagen blivit svårare. Anledningen stavas det systematiska utnyttjande som den utländska arbetskraften utsätts för. Veidekkes egna utredningar visar odiskutabelt att en mycket stor andel av utländska YA nedvärderas kompetensmässigt till 70 eller 88-procentare, när de utifrån sexårsregeln snarare borde klassas som 1,0-or. Lägger man till det utbredda fusket med helglön, semesterersättning, arbetstidsförkortning, traktamenten, prestationslön och återbetalningskrav (hyra) för undermåliga boenden inser vem som helst att fuskföretagen erhåller stora kostnadsfördelar.

I JUNI KOM ISF (Socialförsäkringsinspektionen) med en svidande rapport som visar att Försäkringskassan misslyckats i grunden med ett av sina huvuduppdrag, att kontrollera att A 1-intygen är korrekta och därmed att individernas socialförsäkringsavgifter de facto erläggs. Mycket lite talar för att så är fallet vilket betyder lägre kostnader för de utländska företag och ett urholkat skydd för den enskilde. Ovanpå detta vet vi att det förekommer ett omfattande fusk med löneskatterna vilket drabbar Sverige som land. När andelen utlandsregistrerade bolag nu ökar liksom andelen utländska YA (i utländska som svenska bolag) kan vi vara säkra på en sak: ökningen har direkt koppling till att hårt pressade entreprenadbolag försöker få ihop sina kalkyler genom att sänka sina arbetskraftskostnader. Därmed försvåras konkurrenssituationen ytterligare för de seriösa bolagen. I nästa led underlättas etableringen av bolag med koppling till den organiserade brottsligheten. Gradvis urholkas kompetensen inom den svenska byggbranschen som får allt svårare att klara sitt samhällsuppdrag, om krisen eller kriget kommer. Jo, det görs en rad goda insatser. Ändå blir läget inte bättre. Snarare tvärtom.

Snabbast möjliga uppvärmning av större utrymmen med minimal energianvändning.

LENNART WEISS

KOMMERSIELL CHEF

VEIDEKKE

WIFI-ANSLUTNING & MOBILAPP LÄGST FÖRBRUKNING AVGASRÖRET BEHÖVER EJ LEDAS UT

AH300i – förbrukningsexempel: › Isolerad industrihall 500 m³ › Temperatur ute: 0 ºC, temperatur inne: +15 ºC › Du kan justera temperaturen och se meddelanden och bränslemängd direkt i mobilen!

Bränsleförbrukning cirka 2,5 L /dag

2+1 års garanti Rikstäckande

AND PLAY Lätt att använda.

på yrkesutbildningar på gymnasiet ökar, men allt färre söker till bygg- och anläggningsprogrammet.

Ungdomar väljer bort bygg- och anläggning

Antalet sökande till gymnasieskolornas yrkesprogram ökar, men för bygg- och anläggsprogrammet går det åt andra hållet. Byggvärlden har pratat med Lars Hanisch, undervisningsråd på Skolverket, om orsaken till det bristande intresset, vad som behöver göras och om storstadsområdet där det ändå ser relativt ljust ut.

Läsåret 2024/2025 gick 372 000 elever i landets gymnasieskolor, vilket var en ökning med 4 800 elever jämför med föregående år. Den största ökningen märktes på yrkesprogrammen som ökade med 3 220 elever. De tre största yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet med 16 600 elever, fordons- och transportprogrammet med 13 500 elever och bygg- och anläggningsprogrammet med 13 400 elever. Men bygg- och anläggningsprogrammet backade med tio procent i antal elever jämfört med året innan. – Jag tror det har med attraktiviteten till yrkesområdet att göra. Det är till exempel beklagligt att bygg- och anläggningsprogrammet hamnar på första sidorna i tidningarna när det händer olyckor. Jag vet att det sker olyckor och dödsolyckor även inom andra yrkesgrupper, men att det inte skrivs så mycket om det. Därför har branschen en utmaning i att hela tiden behöva brottas med negativa publiceringar, säger Lars Hanisch och fortsätter:

– Sen tror jag också att branschen behöver göra ett omtag för att marknadsföra sig. Hur vet jag inte. Men informationen om bredden av yrken inom byggbranschen

måste kommuniceras. Fina insatser har gjorts med till exempel Bygg-

koll och yrkestävlingar, men det räcker inte. Det är ju ett yrke med stora möjligheter i att göra karriär och även att yrkesväxla inom branschen.

Q Behöver branschen själv göra mer?

– Ja, det behövs göra mer. Måleribranschen har lyckats väldigt bra med detta genom marknadsföring. De har jobbat med de mjuka värdena ute på arbetsplatsen och det har gett resultat, även vad gäller jämställdhet. I den gymnasiala yrkesutbildningen mot måleri är idag ungefär 40 procent av eleverna kvinnor på gymnasiet jämfört med 48 procent inom den kommunala vuxenutbildningen.

I dag finns det ungefär 219 gymnasieskolor runt om i Sverige som erbjuder bygg- och anläggningsprogram. Det är också ungefär så det har sett ut de senaste åren. Från och med i år så har bygg- och anläggningsprogrammet fyra inriktningar: byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning samt måleri. Kopplat till dessa finns det cirka 20 olika yrkesutgångar.

– Många som väljer till exempel husbyggnad fortsätter sedan och blir träarbetare, snickare. Men här tycker både jag och det nationella programrådet att skolorna borde jobba för att få fler elever att välja andra yrkesområden, som till exempel betong eller plattsättare som det behövs många

av. Här har skolledning och lärare i kommunerna en utmaning i att vara lyhörda mot vilka yrken i närområdet som det är brist på för att få elever att välja bredare. Bygg- och anläggningsprogrammet behöver inte ha fler inriktningar, däremot måste man marknadsföra och visa upp fler yrkesutgångar, säger Lars Hanisch.

En annan yrkesgrupp som det, enligt Hanisch, råder brist på i Sverige är maskinförare som man läser till på inriktningen mark- och anläggning. Men där är det svårt rent ekonomiskt för kommunerna att erbjuda den yrkesutgången.

– Flera kommuner och huvudmän har ekonomiska utmaningar och yrkesutbildningar är dyra. Här måste de kommunala politikerna tänka till.

En annan stor utmaning är APL-platser, enligt Lars Hanisch.

– Signalen jag får från skolor är att det är svårt att få platser. Men skulle skolorna tillsammans med det lokala arbetslivet få eleverna att välja lite bredare och kanske bli håltagare eller ställningsbyggare då skulle man få en större palett med APL-platser.

Q Inom vilken yrkesgrupp är det enligt dig det enklast att få jobb i dag?

– Det är inom mark och anläggning samt byggnadsplåtslageri. Där blöder branschen.

Bygg och anläggningsprogrammet

Q Bygg och anläggningsprogrammet finns på 219

gymnasium runt om i Sverige.

Q Utbildningen har fyra inriktningar:

Byggnadsplåtslageri

Husbyggnad

Mark och anläggning

Måleri

Q Dessa fyra inriktningar erbjuder i sin tur:

Anläggningsarbetare

Anläggningsmaskinförare

Q Samtidigt vittnar en del utbildade personer om att det är svårt att få jobb och att det råder hård konkurrens med lågavlönad utländsk arbetskraft?

– Det är något som Skolverket hör och det pratas om det dilemmat. Där har vi en passiv inställning, vi kan inte göra något åt det. Men gräver man vidare lite där så är det ofta vid större projekt och hos större arbetsgivare som det ser ut så. Samtidigt hör man att vi inte hade klarat oss utan utländsk arbetskraft.

Men det bristande intresset för bygg- och anläggningsprogrammet skiljer sig åt i landet. Generellt är det mindre intresse för programmet kring storstäderna. Förutom i Göteborg.

– Jag har haft mycket kontakt med Västra Götalandsregionen och de är fantastiskt duktiga på att samverka med näringslivet. Det är en avgörande faktor. Man har jobbat upp en bra kvalitet och en bra status så där är arbetsgivarna mer på när det gäller bland annat APL-platser.

Efter att ha rest runt till Sveriges gymnasieskolor har Lars Hanisch märkt att bygg- och anläggningsprogrammet får allt fler behöriga lärare.

– Vi har tidigare haft en stor andel obehöriga yrkeslärare, men den andelen minskar. Det är så att när det är högkonjunktur så

Bergarbetare

Bergarbetare i gruva

Bergarbetare inom bygg och anläggning

Betongarbetare

Byggnadsplåtslagare

Glastekniker

Golvläggare

Håltagare

Isoleringsmontör

Järnvägstekniker

är inte branschen så bra att släppa ifrån sig arbetare som vill bli lärare, men där måste man tänka att det är viktigt för att föra yrket vidare. Förhoppningsvis kan en del av de byggarbetare som nu blir permitterade eller uppsagda tänka sig att yrkesväxla och jobba med hantverket och ungdomar, säger han och lyfter även det positiva i att skolorna i dag jobbar mer ämnesövergripande.

– Det är inte bara fokus på att jobba med yrkesämnena utan man väver samman ämnen som bland annat svenska och engelska med yrkesämnena och det är positivt. Samt att vi har grundläggande behörigt på samtliga yrkesprogram i dag. Det kommer att göra nytta på sikt.

Q Så framtiden ser ändå relativt positiv ut för bygg- och anläggningsprogrammet?

– Jag tror faktiskt framtiden ser ljus ut om man fortsätter att jobba på som man gör idag. Man måste försöka höja attraktionskraften till utbildningen och även göra arbetsplatserna lite mer inkluderande och bli ännu duktigare på att ta emot och handleda elever som kommer ut på APL. Jag hör detta från både kvinnor och män ute på både skolor och arbetsplatser.

EKBERG

HENRIK

Murare Målare

Plattsättare

Stenmontör

Ställningsbyggare

Tak- och tätskiktsmontör

Träarbetare

Tunnplåtslagare

Ventilationsplåtslagare

Källa: Skolverket

Lars Hanisch

Söktrycket

55°28’46”N 13°29’04”E SKURUP ISUZUSVERIGE.SE

HÅRT ARBETE I BLODET.

HAN SKA TA ÅHLIN OCH

EKEROTH IN I FRAMTIDEN

Åhlin och Gösta Ekeroth. I dag har företaget cirka 350 anställda, varav omkring 90 är tjänstemän och resten yrkesarbetare – murare, betongarbetare och träarbetare. Bolaget omsätter cirka 1,5 miljarder kronor. Förutom huvudkontoret i Linköping finns kontor i Finspång, Motala, Mjölby och Norrköping.

– Vi vill jobba nära våra beställare och har goda relationer med många på vår hemmamarknad. Vi bor och verkar i Östergötland och det gör oss framgångsrika här. För två år sedan gjorde Åhlin och Ekeroth en omorganisation och gick från segmentindelning till en geografisk struktur för att komma ännu närmare kunderna.

Vi har koll på de flesta i branschen här och de har koll på oss

Rickard Piehl, vd för Åhlin och Ekeroth, gillar att mäta resultat och motiveras av att jobba målinriktat – en erfarenhet han tagit med sig från idrottsvärlden. Med snart två decennier på Åhlin och Ekeroth har Rickard Piehl arbetat sig upp från produktionsledare till vd. Med rötterna djupt förankrade i Linköping vill han fortsätta utveckla det östgötska byggbolaget – nära kunderna och med fokus på hållbar tillväxt.

TEXT OCH FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Under bilresan till kontoret i Tornby bekräftar han det som dialekten avslöjade redan vid första telefonsamtalet: han är född och uppvuxen i Linköping.

– Jag håller mig gärna inom kommungränsen, skrattar han.

Han har aldrig känt någon längtan efter att bo någon annanstans. I Linköping finns allt: familj, vänner, trygghet och möjlighet att leva ut sitt sportintresse. Han har själv varit aktiv inom bandy, fotboll och simning, och som simmare hade han en plats i juniorlandslaget innan skador satte stopp och motivationen försvann. Numera är han tränare i barnens idrottslag – ett ishockeylag i Linköping HC och två i handbollsföreningen RP IF. Det innebär att de flesta vardagskvällar tillbringas på någon idrottsanläggning, och helgerna fylls av matcher och andra engagemang.

– Idrotten har alltid varit en central del av mitt liv. Jag utövar inte så mycket själv längre, förutom lite padel då och då, men jag trivs oerhört bra med att prioritera barnen och motivera dem till att röra på sig. Det kan vara en intensiv miljö, men ändå avkopplande för mig, säger han.

JOBBET ÄR FÖRSTÅS också en stark anledning till att han stannat i Linköping.

Han har arbetat i cirka 20 år på Åhlin och Ekeroth och haft roller som produktionsledare, produktions- och projektchef samt affärsområdeschef för region Mellan. Den 1 januari i år tog han över som vd.

– Det är ett stort förtroende och ansvar som jag är ödmjuk inför. Samtidigt är det både roligt och ärofyllt. Jag känner mig trygg i vad rollen innebär, så steget till att bli vd var inte så stort.

Han beskriver företaget som en arbetsplats där långsiktighet och laganda är centrala värden.

– Vi värnar om varandra och trivs ihop, det är det viktigaste. Vi har många medarbetare som varit här länge. En viktig del av mitt jobb är att se till att de stannar kvar och att nya medarbetare trivs. Ett sätt att motivera är att arbeta med tydliga mål och uppföljning. Vi ger också möjlighet att växa inom företaget.

Åhlin och Ekeroth grundades i Linköping 1987 av Leif

– Marknaden i Östergötland är begränsad. Därför är vi beroende av att vi har många återkommande kunder. Genom att bli mer lokala kan vi spara tid, det underlättar både bemanningen och logistiken. Kunderna vet hur vi arbetar och det är förmodligen därför de väljer oss.

Han fortsätter:

– Vi har koll på de flesta i branschen här – och de har koll på oss. Skulle vi lämna ett dåligt projekt bakom oss skulle kunderna inte återkomma. Här finns ett starkt krav på att leverera bra resultat i varje projekt, och den känslan sitter verkligen i ryggmärgen.

Just nu arbetar företaget bland annat med ett ombyggnadsprojekt med hållbarhetsfokus för Akademiska Hus, samt en multisportarena på cirka 13 700 kvadratmeter i samverkan med Lejonfastigheter. Dessutom bygger vi ett stort kontorshus i korslimmat trä åt bostadsstiftelsen Platen i Motala.

Q Hur har lågkonjunkturen påverkat er?

– Det tydligaste är att våra bostadsuppdrag har minskat. Samtidigt har vi växlat upp inom andra segment. Eftersom vi alltid strävar efter en jämn fördelning mellan segmenten har vi totalt sett klarat oss bra. Konjunkturen gör förstås att fler konkurrerar om samma projekt.

Q Hur är byggmarknaden i Östergötland just nu?

– Industri, samhällsfastigheter och ROT-projekt går fortsatt bra. Inom bostadssegmentet ser vi en viss ljusning dock långt ifrån tidigare årsnivåer. Sammantaget ser vi en ljusning inom byggsektorn i Östergötland.

Q Vad har ni för mål framöver?

– Att växa som bolag, men på ett ekonomiskt stabilt sätt. Våra mål handlar främst om att behålla rollen som länets ledande entreprenör och gärna vara en rådgivande entreprenör i tidiga skeden. Vi arbetar också för att utvecklas till ett mer hållbart företag. Vi har satt upp mätpunkter för exempelvis betong och tittar på vad vi kan förändra. Att mäta och följa upp – själva tävlingsmomentet i det – motiverar mig.

Q Är det idrottaren i dig som talar nu?

– Ja. Inom simningen insåg jag vikten av att sätta upp mål och sedan mäta och följa upp. På så sätt kan man se byggbranschen som ett substitut för simningen: det går att tävla i. Ett projekt kan alltid bli effektivare och mer

hållbart än det förra. Man måste också våga jämföra projekt med varandra för att kunna lära sig.

Q Vad mer har du med dig från idrotten?

– Att vara strukturerad. När jag tränade som mest var det 14 pass i veckan, och då tvingas man vara organiserad för att hinna med både timmarna i bassängen och skolarbetet. Det är en bakgrund jag är glad att jag har.

Q Tar du med jobbet hem?

– Ja, jag brukar kolla mejl på kvällarna, eftersom jag blir mer stressad av att inte göra det. Jag tycker att det är bättre att beta av saker löpande än att komma till jobbet och mötas av en överfull inkorg.

Q Är det ett stressigt jobb?

– Ibland kan det vara det, men på det stora hela ligger stressnivån på en lagom nivå.

Q Nu har du närmare 20 år på företaget. Hur har det utvecklats under den tiden?

– Processerna har förfinats. I dag går det att läsa sig till hur Åhlin och Ekeroth driver projekt och hur vi säkerställer rätt kvalitet och ekonomi. Det är viktigt vid uppföljningar och när nyanställda ska förstå hur vi arbetar. Sedan har vi växt. Då var vi cirka 100 anställda, i dag är vi 350. Vi har gjort några förvärv, men har framför allt vuxit organiskt, särskilt med en fin utveckling i Norrköping.

Q Och du själv under samma period?

–  Jag har fått följa med på en väldigt spännande utveckling och själv växt tillsammans med kollegorna. Det har varit givande att se hur vi som team hela tiden tagit nästa steg, och att få vara en del av den resan har betytt mycket för mig – både yrkesmässigt och personligt.

RICKARD PIEHL

Ї Ålder: 41 år

Ї Gör: Vd för Åhlin och Ekeroth

Ї Bor: Villa i Linköping

Ї Familj: Fru och två barn, 10 och 12 år gamla.

Ї Bakgrund i korthet: 20 år på Åhlin och Ekeroth. KY-utbildning i byggproduktion.

Ї Senaste resa: Cypern med familjen i somras

Ї Senaste lästa bok: Jag är Zlatan Ibrahimovic av David Lagercrantz  och Zlatan Ibrahimovic

Ї Senaste lyssnade låt: Lyssnar nästan bara på radio, är ingen musikkille

Rätt material på rätt plats

Vårt korslimmade trä (KL-trä) tillverkas av råvara från ansvarsfullt brukade skogar i södra Sverige. Genom att bygga en stomme helt i trä, eller i kombination med andra material så som stål och betong, skapas en robust och flexibel konstruktion med betydligt lägre klimatpåverkan. Dessutom fortsätter koldioxid lagras i trästommen under hela byggnadens livslängd.

Hör av dig till oss om du vill veta mer om hur trä kan halvera klimatpåverkan i ditt nästa byggprojekt. Vi ger råd om hur du bygger hållbart, säkert och kostnadseffektivt, med trä från insidan och ut.

sodra.com/byggsystem

Drillpipe PD55 - det bästa alternativet för bergförstärkning i dåligt berg

PD55 är ett effektivt rörparaply- och förstärkningssystem, som har tagits fram för att underlätta när det uppstår oväntade problem vid tunneldrivning. Systemet har en rad fördelar så som snabb förändring av befintlig borrigg, hög installationsproduktion och en unik lösning för att förbättra bergsmassan.

Se vår hemsida för mer info eller kontakta oss så berättar vi mer!

bergorder@pretec.se

Registera dig här till vårt kommande webinar om PD55:

JURISTKRÖNIKAN

Tänk på detta om konsulten gjort fel

Enligt ABK 09 ska konsulter utföra sina uppdrag fackmässigt och med omsorg samt även i övrigt iaktta god yrkessed. Det händer såklart att konsulter ibland avviker från detta vid genomförandet av uppdragen. De kan räkna fel eller göra andra misstag, och detta kan få stora konsekvenser för det aktuella byggprojektet. Precis som andra aktörer har konsulter givetvis ett ansvar att ersätta de skador som man orsakar genom att uppdraget utförs felaktigt. Detta ansvar regleras i femte kapitlet i ABK 09. Där föreskrivs att en konsult, med vissa begränsningar, ansvarar för skada som denne orsakat beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet (§ 1). Konsulten har samma ansvar gentemot beställaren för skada som orsakas av underkonsulter eller andra personer som konsulten anlitat (§ 4).

SKADESTÅNDSANSVARET ÄR, SOM utgångspunkt, begränsat till 120 prisbasbelopp (§ 3), för närvarande cirka 7 miljoner kronor. Det är dock (naturligtvis) möjligt att avtala om ett högre skadeståndstak. Konsulterna har en skyldighet att teckna en ansvarsförsäkring som motsvarar det avtalade skadeståndsansvaret (§ 10), och ska på begäran överlämna försäkringsbevis till beställaren (§ 11). Om skada inträffar får beställaren inte hålla inne

ersättning till konsulten, som säkerhet för krav på skadestånd, om beställaren får en skriftlig bekräftelse från försäkringsbolaget att försäkringen omfattar det skadeståndsansvar som kan åläggas konsulten (§ 8). I en kommentar till § 1 uttrycks att beställaren inte heller på egen hand bör åtgärda skador eller träffa överenskommelser om kostnadsreglering med entreprenörer m.fl. utan att först ”bereda konsulten tillfälle att yttra sig i frågan”. Konsulten har också, som utgångspunkt, en skyldighet att på egen bekostnad avhjälpa fel i sina handlingar (§ 5).

SKADESTÅNDSANSVARET GÄLLER FÖR skador som upptäcks inom tio år från att uppdraget slutförts (§ 2). När skador upptäcks gäller det dock att vara snabb. Tidsfristen för att framställa skadeståndskrav mot konsulter är nämligen mycket kort. Beställaren måste framföra sitt krav på skadestånd skriftligen inom tre månader efter det att beställaren fått ”skälig anledning att anta” att konsulten är ansvarig för den aktuella skadan, och allra senast inom nio månader från det att beställaren fått kännedom om skadan (§ 6). Det innebär faktiskt att det kan uppstå situationer när beställaren måste framföra sitt skadeståndskrav innan beställaren själv kommit till slutsatsen att konsulten är ansva rig för skadan. Här är det också mycket viktigt

att det skriftliga meddelandet med skadeståndskravet är formulerat korrekt och att det bl.a. tydligt framgår att beställaren gör gällande ett krav på skadestånd. Skrivningar om att beställaren avser att t.ex. ”återkomma med krav på skadestånd” är inte tillräckliga. Konsekvensen av att ett formellt riktigt krav inte framställs i rätt tid är drastisk, eftersom det medför att beställaren helt förlorar sin (eventuella) rätt till skadestånd (§ 6). Viktigt att hålla i minnet är att parterna kan enas om andra avtalsvillkor i kontraktet, än de som följer av ABK 09.

VAD SKA DÅ du som beställare av konsulttjänster tänka på? Vid avtalsförhandlingar bör du, beroende på projektets omfattning, t.ex. överväga att begära ett högre tak för konsultens skadeståndsansvar. Du kan också fundera på om kontraktet ska föreskriva en längre tidsfrist för framställande av skadeståndskrav. Vidare bör du följa upp att konsulten faktiskt har en ansvarsförsäkring. När skada väl inträffar gäller det att agera snabbt och involvera de olika försäkringsbolagen. Sist men inte minst är det alltså mycket viktigt att, på ett formellt riktigt sätt, begära skadestånd av konsulten så snart det finns anledning att

För varje viktigt ögonblick finns en dörr med ett syfte.

Det är inte alltid du lägger märke till dem. Ändå är våra dörrar alltid med, mitt emellan livets avgörande stunder. Som den första skoldagen när man går från att vara liten till att bli lite mindre liten. Det är för den sortens betydelsefulla tillfällen vi skapar våra dörrar.

Ta våra trädörrar till exempel. De är det perfekta valet för skolor, kontor, hotell och andra byggnader där man behöver stänga om sig och få lugn och ro. De skyddar även mot både brand och brandgaser. Ett säkert val.

Läs mer om våra trädörrar på daloc.se

Varenda en av våra dörrar har ett tydligt syfte och så har det varit sedan vi tillverkade vår första dörr 1942. Vi älskar att utveckla dörrar som skapar trygghet och trivsel. Och att bidra med kunskap var du än befinner dig i processen. Allt för att du ska slippa onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Fingertoppskänsla

Stora vattenprojekt har blivit allt mer betydelsefulla för byggbolagen. För Veidekkes del är det en verksamhet som fortsätter att växa. I södra Stockholm är man i full färd med att bygga Mässtunneln som är ett av fyra projekt man arbetar med åt Stockholm Vatten och Avlopp.

Det är trångt om utrymmet när den stora lastmaskinen ska ta sig ner till Mässtunneln som byggs just nu i Älvsjö i de södra delarna av Stockholm. Efter varje sprängsalva ska 450 ton sprängsten forslas ut från huvudtunneln som ligger 50–80 meter under marken.

– Det är ett väldigt tidskrävande moment och vi vill helst göra det på natten för att hantera trafiken. Det är också viktig att vi minimerar tiden som det är lastbilar i tunneln. Det är trångt om utrymmet och allt måste flyta på, säger Maria Westphal, platschef på Veidekke.

DET ÄR VEIDEKKE som är totalentreprenör för projektet och när man nyligen presenterande sin kvartalsrapport visade den på en uppgång för infrastrukturprojekt i Sverige. Tillväxten härrör till största delen från förvärvet av Euromining som gjordes förra året. Företaget har huvudsaklig inriktning mot gruvindustrin och stärker Veidekkes verksamhet i norra Sverige men de är även verksamma i Stockholmsområdet. Det är Euromining

Det är trångt om manöverutrymmet för lastmaskinen i tunneln.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Maria Westphal är platschef på projektet i Älvsjö.

i tunnelprojektet

som ombesörjer utlastningen från Mässtunneln.

NÄR SPRÄNGSTENEN SKA lastas ut från tunneln fyller lastmaskinen skopan och backar tillbaka in i en lastnisch vid sidan av huvudtunneln. Därefter backar lastbilen in och fylls på. När skopan är tömd kör den i väg och byter plats med lastmaskinen i huvudtunneln. Det behövs två fulla skopor för att fylla en lastbil. Lastmaskinens skopa tar cirka sex ton och det tar ungefär fyra timmar att lasta ut varje salva.

Våra killar är vana vid att jobba i utmanande infrastrukturprojekt

– Det är ett pusslande för att få ihop logistiken och varje moment måste ske i en viss ordning annars blir det stopp i flödet. Men våra killar är vana vid att jobba i utmanande infrastrukturprojekt och kan hantera de stora maskinerna i det trånga utrymmet. Det kräver en speciell kompetens och mycket fingertoppskänsla, säger Maria.

SJÄLVA TUNNELDRIVNINGEN sker i två skift men det är bara fyra bergarbetare i varje skift och de jobbar på två fronter samtidigt. När tunnlarna är så smala finns det begränsat utrymme att jobba parallellt på flera håll. För att

hålla produktionscykeln igång lägger man därför extra vikt på en god planering och kommunikation under pågående arbete så att arbetet kan anpassas till eventuella störningar. – Vi har egen personal som har väldigt bred kompetens. Det är ett team som hjälps åt och det blir väldigt effektivt. Arbetet i tunnel sker i båda riktningarna. Man borrar, laddar och spränger på ena sidan medans man skrotar och tar bort lösa stenar och block från bergväggar och tak efter lastningen på andra sidan och sedan växlar man, fortsätter Maria.

VEIDEKKE HAR FYRA stora kontrakt med Stockholm vatten. De som är aktuell just nu är huvudtunneln E1:an, Nya Östbergatunneln och Mässtunneln men man ser möjligheter att utveckla verksamheten i framtiden.

Anna Engdahl är nya regionchef på Veidekke anläggning Öst sedan februari i år. När hon blickar framåt ser hon en växande marknad för anläggningsprojekt där man kan vara med och konkurrera.

Kort om projektet:

Längd: 4 kilometer

– Vi har en fantastisk orderstock fram till 2028-2030 men sedan behöver vi fylla på. Men med den marknad som kommer nu med Fortifikationsverket, Stockholm Vatten och Avlopp, Trafikverket och Svenska kraftnät tror jag det kommer bli ett problem att få entreprenörer att räcka till alla projekten. Vi har även tunnelbanans nya linje mellan city och Älvsjö som är ett spännande framtidsprojekt, säger hon.

NYA SÄKERHETSRESTRIKTIONER gör att vi inte får gå ner och bevittna tunneln i Älvsjö. Men nere i berget fortsätter tunneldriften och varje vecka driver man 40 meter framåt. Mässtunneln har ett självfall på en meter per kilometer. Det är ett precisionsarbete som genomsyrar hela projektet. Vid mynningen till arbetstunneln står en stor lastmaskin parkerad. Det är inte svårt att föreställa sig svårigheterna att manövrera i det trånga utrymmet ner i tunneln.

Sträckning: Älvsjö, Solberga, Västberga, Midsommarkransen, Liljeholmen

Byggherre: Stockholm Vatten och Avlopp

Entreprenör: Veidekke

Entreprenadform: Utförande entreprenad

Ordervärde: 898 MSEK

Förväntas klar: 2030

SAMUEL KARLSSON

Anna Engdahl är nya regionchef på Veidekke anläggning Öst sedan februari i år.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Tänger i stål

Q Kamasa Tools lanserar nu tänger med förbättrad stålkvalitet och handtag. De nya handtagen har optimerats för bästa komfort och de har tre olika materialzoner (svart, grön och grå) där varje zon har olika egenskaper.

Batteridriven nibblare

Q Milwaukee utökar sitt sortiment för tunnplåtsbearbetning med lanseringen av M18 Fuel 3,5 mm.

Nibblaren är utvecklad utifrån yrkesanvändares behov och den är optimerad för prefab-arbeten samt installation inom VVS och ventilation. Passar både att arbeta med i verkstad och ute på fältet. Verktyget ska med lätthet att kapa 3,5 mm mjukstål, 2,8 mm rostfritt stål och 3,8 mm aluminium,

Q Hastigheten går att ställa in i fyra steg.

Q Starthålsdiameter: 35 mm.

Q Vikt med batteri: 4,2 kg. www.milwaukeetool.se

Q Även polygrip- och låsringstänger har uppdaterats med nytt stål men behåller sina klassiska vinyldoppade handtag. Där ligger fokus på smidighet och lätthet anpassat efter användningsområde.

Q Tillverkningen har flyttats från Asien till Europa. www.kgk.se

Klinker för utomhusbruk

Q Utomhusklinkern Klint är en extra tjock klinkertyp som är avsedd för utomhusbruk. Tjockleken gör den stabil och frostbeständig samtidigt som de exakta måtten ska göra dem lätta att lägga.

Q Serien Klint finns även i vanligt klinkerutförande och då i olika storlekar.

Q På bilden: Klint Grey 60 x 60 x 2cm. www.golvabia.se

Smidig takrännerensare

Q Gardenas takrännerensare har både en borste och en skrapa som är perfekta att använda när det kommer till att smidigt och enkelt rensa takrännan.

Q Rensarens vinkel kan justeras, den passar alla Gardena combisystemskaft och kan dessutom anslutas till en vattenslang. www.gardena.com/se

Lysande väst

Q HIVI Nordics LED-varselväst kombinerar integrerad LED-belysning och 360° aktiv synlighet.

Q Tre justerbara ljusstyrkor ger dig anpassningsbart arbetsljus direkt på västen vilket frigör händerna för arbetsuppgifter istället för att hantera separata ljuskällor.

Q Håll in knappen 2 sek för att starta / stänga av.

Q Batteritid 10-23h (beroende på program).

Q Endast handtvätt eller avspolning i max 30 °C. www.hivinordic.se

Ny vattentätningsprodukt

Kompakt strömfördelare

Q En av nyheterna från Phoenix Contact är en förmonterad energifördelare som möjliggör enkel och tidsbesparande installation med kontakter i PRC 20-serien. Fördelaren finns i 16 varianter. Manuell och verktygslös låsning för mer flexibilitet på plats

Q Minimal installationsinsats på byggarbetsplatsen tack vara Plug-and-Play.

Q Säker användning även under extrema omgivningsförhållanden.

Q Märkspänning: 400 V AC / 500 V DC (IEC) (III,2)

Q Märkström: 20 A

Q Kapslingsklass upp till IP69

Q Kategori för slaginverkan: IK08 (-25 °C)

Q Antal ingångar: 1 Antal utgångar: 2 www.phoenixcontact.com

Q Mapei lanserar nu en helt ny polyureabaserad vattentätningsprodukt. Purtop 200 kan används som tätskikt för terrasser och platta tak, samt för reparation av ytor som tätats med hybridpolyurea och/eller rent polyureabaserade membran. Produkten kan generellt användas för vattentätning av ytor som endast beträds vid serviceärenden, som t. ex. fläktrum.

Q Purtop 200 an även agera tätskikt inför asfaltsgjutning, på mindre ytor, i kombination med Purtop Primer Nero.

Q Kulör: Grå.

Q Kan topplackas i brutna kulörer med Mapecoat PU 20 N.

Q Vattentät 4-5 timmar efter applicering. www.mapei.se

Rengör miljövänligt

Q Ekotipsets Linsåpa finns nu på dunk med 2,5 liter. Såpan är märkt med Bra Miljöval, den rengör effektivt samtidigt som den vårdar och återfettar ytor som sten, trä och rostfria ytor.

Q Utan tillsatt doft och innehåller endast förtvålad linolja och vatten. www.ekotipsetsfavoriter.se

TILLSAMMANS BYGGER VI EN HÅLLBAR FRAMTID

BYGGCEFERNA ÄR EN BRANSCHFÖRENING för

alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn.

I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.

VÅRT SYFTE är att göra varandra och branschen bättre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, är ett stöd för dig som är chef i

byggbranschen eller jobbar på annan ledande position inom samhällsbyggnad.

VI JOBBAR AKTIVIT MED att besöka skolor för att ge en uppdaterad bild av byggsektorn, debatterar i riksoch branschmedier, möter ministrar, driver kampanjer och jobbar för att ditt företag ska få lätt att rekrytera.

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM OCH FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.

LÄS MER OM BYGGCHEFERNAS MEDLEMSKAP

HÄR

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin och byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Projektnamn Projektrubrik kommun Byggkostnad

Anton Pentikäinen, Sandra Johansson NCC Sverige AB Framnäs-Nytt badhus Nybyggnad av badhus i Lidköping Lidköpings kommun 700 mkr

Jesper Davidsson Skanska Sverige AB Jägersro Nybyggnad av travanläggning mm i Malmö Malmö stad 500-700 mkr

Simon Hagman K 21 Entreprenad AB Kängurun Nybyggnad av kontor i Mölndal Mölndals stad 400 mkr

Tom Van Rooijen, Jonas Sandqvist, Rickard Wingren

GBJ Bygg AB Grimsholm Innovation Center Nybyggnad av huvudkontor, lager, produktionsutveckling mm i Falkenberg Falkenbergs kommun 300-400 mkr

Kourosh Farhang Häggmark Byggmodul AB Kvarteret Caramel

Johan Caviedes

Henrik Berg, Christian Jestin

Billström Riemer Andersson Bygg AB (publ) Porsche Center, Orminge Trafikplats

GBJ Bygg AB Trafikverket Logistik

Nybyggnad av flerbostadshus i Gävle Gävle kommun 260 mkr

Nybyggnad av bilanläggning i Nacka Nacka kommun 200-300 mkr

Nybyggnad av centrallager och kontor i Nässjö Nässjö kommun 250 mkr

Viktor Ryd MOBY Modulärt byggande AB Ruletten 30 Nybyggnad av flerbostadshus i Sollentuna Sollentuna kommun 150-300 mkr

Stephan Strandberg Skanska Sverige AB Bonum Brf Najaden,et 2

Nybyggnad av flerbostadshus i Södra Råbylund, Lunds kommun Lunds kommun 150-200 mkr

Teresia Parke JM Bostad AB Rindö 3:395 Nybyggnad av flerbostadshus i Vaxholm Vaxholms stad 100-200 mkr

Joakim Hoffman Imola Entreprenad AB Tallbacken Nybyggnad av flerbostadshus i Nacka Nacka kommun 50-200 mkr

Peter Lennartsson Skeppsviken Bygg i Skövde AB Björröd 1:211 Nybyggnad av industrifastighet i Landvetter, Härryda kommun Härryda kommun 100-150 mkr

Andreas Berg Asplunds Bygg i Örebro AB Pinnaren ROT-renovering av flerbostadshus i Örebro Örebro kommun Ej officiell

Kim Johansson Byggarvid AB EKO stormarknad Till- och ombyggnad av affärshus i Jönköping Jönköpings kommun 120-130 mkr

Fredrik Lindgren Brantås Bygg AB Norrtullskolan Nybyggnad av skola i Eksjö Eksjö kommun 115-125 mkr

Joacim Larsson YLAB Larssons Bygg AB Nöbbele Nybyggnad av industrihus i Värnamo Värnamo kommun 110-120 mkr

Lars Hopf YLAB Larssons Bygg AB Brunna - Örnäs, etapp 3 Nybyggnad av lager och logistik i Upplands-Bro Upplands-Bro kommun 100 mkr

Fredrik Måledal In Construction Jönköping AB Albyberg, detaljplan 1/etapp 1 Nybyggnad av industri och kontor i Haninge Haninge kommun Ej officiell

Stefan Ericsson Skanska Sverige AB Region Hus Väst Kremlan och Kärven Nybyggnad av bostäder i Nyatorp, Halmstad Halmstads kommun 100 mkr

Martin Edlund YLAB Larssons Bygg AB Kv Mjölkpallen Nybyggnad av industri och kontor i Klinga, Norrköping

Norrköpings kommun

Henrik Fredriksson Strömtorpet Project AB The Crane Hotel Ombyggnad till hotell och spa i Hudiksvall Hudiksvalls kommun

Anders Ericsson Peterson & Hansson Byggnads AB Eldonet 2 Nybyggnad av bostäder, i Falkenberg

Pär Karlsson Byggconstruct Uppsala AB Uven Renovering av bibliotek, fritidsverksamhet mm i Uppsala

Caroline Sellström HSB Skåne ek för Centrala Brunnshög, tomt 24 Nybyggnad av flerbostadshus i Brunnshög, Lund

Robin Ferlesjö Thage i Skåne AB Brf Banvakten 2 Nybyggnad av bostäder i centrala Lund

Peter Fredriksson K 21 Entreprenad AB Gaslyktan Nybyggnad av kontor i Mölndal

Oskar Settermark Consto AB Söderbymalm Nybyggnad av flerbostadshus i Haninge

Johan Sjölund AB CD BYGG Timjansgatan 52 Nybyggnad av förskola i Göteborg

Fredrik Sjöden ByggPartner i Dalarna Service AB Huvudkontor Falu Energi & Vatten Ombyggnad av huvudkontor i Falun

Viktor Ryd MOBY Modulärt byggande AB Väster Nybyggnad av bostäder i Eskilstuna

Johan Sjölund AB CD BYGG Saffransgatan 80 Rivning och nybyggnad av förskola i Göteborg

Per Strimbold TSB Gruppen AB Filkloven Nybyggnad av parhus i Huddinge

Joakim Löfqvist Brixly AB LSS-boende Kyrkonäs Nybyggnad av LSS-boende i Tanum

Peter Forsberg Peab Sverige AB Stambyte Kv Lingbo Stambyte i flerbostadshus i Örnsköldsvik

Johan Larnesjö Norra Stockholm Bygg AB Almnäs Nybyggnad av industrihus i Södertälje

Mats Claudius AB Lindstams Bygg Lotorps skola Ny-, om- och tillbyggnad av skola i Finspång

Johan Åhlund OBK Sverige AB Idrottshall Mullhyttan Nybyggnad av idrottshall i Mullhyttan, Lekeberg

Viktor Björk MeMa Bygg AB Aniara Nybyggnad av flerbostadshus i Borlänge

Patrik Stenebrandt Byggkompaniet i Nässjö AB Bodafors förskola Nybyggnad av förskola i Nässjö

Niclas Blohm Imola Entreprenad AB Brf Kristinebergs Strand Påbyggnad av flerbostadshus i Kristineberg, Stockholm

Manfred Östergren Tegelstaden Entreprenad AB Läroverksgatan 10 A-F/Kungsgatan 37 F-M

Renovering och stambyte i flerbostadshus i Katrineholm

Adrian Mårtensson NaijBygg AB Södra Ekeryd Nybyggnad av industrihus i Hyltebruk

Konkurser i byggbranschen

Företag Län

Stockholms län

Dinex Entreprenad AB Bandhagen

AB Skärgårdsinstallationer Ingarö

Soukra Bygg Entreprenad AB Tullinge

Imota U AB Stockholm

Spectra Bygg AB Stockholm

TEKCITY AB Brandbergen finenergi svenska AB Saltsjö-Boo PANJ AB Årsta

Guld Sol byggen AB Bromma

Attefallsgruppen i Sverige AB Upplands Väsby

AKAI Bygg AB Sollentuna

EIMA Entreprenad AB Huddinge

Estato AB Åkersberga

Bad-Rum i Storstockholm AB Vaxholm Östergötlands län

A Bygg Kolmården AB Kolmården Jönköpings län

MMS System AB Gislaved

Marcus Rickardsson Bygg AB Tranås Kalmar län

AO Montage AB Vimmerby Skåne län

Stenhus HE AB Helsingborg

Björn Vångö byggentreprenad AB Malmö

EMC Electro AB Helsingborg

Västra Götalands län

Ej officiell

100 mkr

Göteborgs fogfria beläggningar AB Mölndal AS TotalEntreprenad AB Göteborg Berg och Sprängteknik i Norden AB Falköping J’s Balkongmontage (Glas & Aluminium) AB Mariestad Örebro län

månader för

därefter 199 kr/mån

De ska ansvara för Byggdialogs nya betonggrupp

Byggdialog stärker nu sin kapacitet inom avancerade betongarbeten och konstruktioner genom att rekrytera Fredrik Berg och Patrick Johansson. I samband med att de börjar bildas också en ny betonggrupp.

– Vi vill förstärka vår kompetens för att öka våra möjligheter att driva komplexa betongprojekt, säger Michael Sundhäll, vd på Byggdialog.

Fredrik är en rutinerad projektchef med över 20 års erfarenhet från NCC, där han varit en tongivande aktör på anläggningssidan. Han har lett team inom vattenkrafts- och industriprojekt som präglats av komplicerade betongkonstruktioner och tekniskt krä-

Ny vd för Bostadsbyggen i Jönköping AB

Q Från den 1 september tillträder Christian Bengtzelius, föreningschef på Riksbyggen, rollen som vd för Bostadsbyggen i Jönköping AB. Christian kommer att behålla sin nuvarande tjänst på Riksbyggen parallellt med den nya rollen.

Bostadsbyggen i Jönköping AB är ett fastighetsbolag som ägs gemensamt av Region Jönköpings Län och Riksbyggen. Fastighetsbeståndet består av kontorslokaler, hyreslägenheter och en gruppbostad som utvecklas och anpassas i nära relation med hyresgästerna.

Mia Malmros blir ny vd för Mestergruppen Sverige Q Mestergruppen har utsett Mia Malmros som ny vd för Mestergruppen Sverige AB. Mia Malmros tillträder sin nya befattning den 1 september och ersätter tidigare vd Johan Augustsson som lämnar för en annan roll utanför koncernen.

Mia Malmros började på Mestergruppen 2021 och kommer närmast från rollen som Group CFO för Mestergruppen AS men var innan dess CFO för Mestergruppen Sverige AB. Som vd för Mestergruppen Sverige blir Mia Malmros ansvarig för en sammanslutning av fria företagare som innefattar kedjorna XL-Bygg,

vande lösningar över hela Sverige. – Jag ser verkligen fram emot att få jobba på Byggdialog och det känns väldigt bra att få jobba enbart med partneringprojekt.

Det är högt i tak och korta beslutsvägar, det gillar jag. Jag hoppas kunna bidra med ny kunskap inom tunga betongkonstruktioner och vara med och utveckla företagets kompetens och arbetssätt inom området, säger Fredrik Berg.

PATRICK, ÄVEN HAN med bakgrund på NCC, har gedigen erfarenhet som platschef inom tunga betongarbeten. Han har arbetat med avancerade gjutningar och robusta konstruktioner i projekt med höga tekniska krav.

Båda tillför produktionskom-

Hon blir uthyrningschef hos Jernhusen

Q Jernhusen har rekryterat Lena Bredberg till rollen som uthyrningschef. Hon tillträder i mitten av september och blir en del av ledningsgruppen inom bolagets affärsområde Stationer. Rekryteringen är ett led i Jernhusens arbete för att utveckla stationerna och göra dem ännu mer attraktiva för både företag och resenärer.

Lena kommer närmast från en tjänst som uthyrare på Castellum och har tidigare varit uthyrningschef på Kungsleden. Hon har lång erfarenhet av uthyrning, platsutveckling och ledarskap inom fastighetsbranschen.

Ny CFO i AF Gruppen Sverige

Q Fredrik Sand har utsetts till ny CFO i AF Gruppen Sverige med tillträde den 1 oktober 2025. Han kommer att vara placerad i Stockholm.

Fredrik har omfattande erfarenhet av finans och ledarskap. Han kommer närmast från rollen som CFO på ByggPartner i Dalarna AB. Dessförinnan har han bland annat varit vd och CFO på Ejendals Group samt haft ledande positioner inom SSAB, Atlas Copco och Scania.

petens och blir nyckelpersoner i Byggdialogs nystartade betonggrupp, som bildadess i samband med deras ankomst i augusti. Gruppens uppdrag är att utveckla företagets interna kompetens och driva frågor kopplade till avancerade betongarbeten och konstruktioner.

– Vi är mycket glada att hälsa Fredrik och Patrick välkomna till Byggdialog. Deras långa erfarenhet och kunskap gör att vi kan erbjuda våra kunder ännu mer kompetens in-house och kan på så sätt bli mer snabbfotade, innovativa och kostnadseffektiva. Det här är en strategisk förstärkning som ligger helt i linje med vår ambition att fortsätta växa inom byggsegment med avancerade betongarbeten, säger Mi-

Byggnads AB Tornstaden förstärker i region Öst

Q Byggnads AB Tornstaden stärker sin organisation i region Öst genom att utse Mattias Persson till ny avdelningschef för verksamheten i Stockholmsregionen. Detta sker i linje med bolagets långsiktiga tillväxtstrategi och ambition att leverera totalentreprenader till kunder inom regionen.

Mattias Persson tillträder sin tjänst den 1 november, och kommer närmast från rollen som projektchef på AF Bygg. Han har också en bakgrund inom Peab.

Ny vd för Munktorps Träförädling och Lida Timber

Q Peter Sjödelius har under augusti tillträtt som ny vd för Munktorps Träförädling och Lida Timber.

Han har en gedigen bakgrund inom färgindustrin, där han under många år arbetat med ett brett spektrum av kundområden. De senaste 15 åren har han fokuserat på träindustrin, med särskild inriktning på industrisegmentet.

Munktorps Träförädling AB och Lida Timber AB är helägda dotterbolag till Optimera, en av Sveriges ledande aktörer inom byggmaterialhandel.

Obos värvar profil för satsning i Göteborg

Q Vid månadsskiftet september/oktober tillträder Kristina Börjesson

chael Sundhäll, vd på Byggdialog. Han säger också att troligtvis kommer Byggdialog att behöva

tjänsten som projektledare på Obos i Göteborg. Kristina Börjesson har erfarenhet från bland annat Serneke och JM.  Kristina Börjesson har även varit ledamot i Byggföretagens bostadsgrupp.

I sin roll som projektledare kommer hon att driva några av stadens bostadsprojekt.

Stena Fastigheter Malmö  rekryterar från NCC

Q Catarina Ekberg är ny vd för Stena Fastigheter Malmö från den 1 oktober. Catarina Ekberg har en gedigen bakgrund inom bygg- och fastighetsbranschen med över 15 års erfarenhet från ledande befattningar. Senast kommer hon från rollen som distriktschef på Skanska, där hon haft det övergripande ansvaret för distriktets resultat, mål och strategier, med ett starkt fokus på hållbarhet och klimatneutralitet.

Före det var Catarina Ekberg chef för projektutveckling på Ica Fastigheter, med ansvar för den nationella utvecklingen av handelsplatser.

Stena Fastigheter får ny hållbarhetsansvarig

Q Stena Fastigheter fortsätter att stärka sitt långsiktiga hållbarhetsarbete och välkomnar Staffan Fredlund som ny hållbarhetsansvarig från och med den 1 oktober.

rekrytera fler medarbetare till betonggruppen framöver.

Han har tidigare haft en ledande strategisk roll inom C4 Energi, varit miljö- och klimatchef på Wihlborgs, samt varit senior projektledare på RISE. Staffan är dessutom en av initiativtagarna till klimatfärdplanen LFM30 och har varit engagerad i olika föreningar inom hållbarhetsområdet, som till exempel Nätverket för Hållbart Näringsliv.

Fredrik Wisborn

Han är ny transaktionschef på Titania Q Titania har ny transaktionschef. den 1 september tillträdde Fredrik Wisborn rollen. Han har en kandidatexamen i nationalekonomi från Lunds universitet, en masterexamen inom fastighetsinvesteringar från Oxford, samt har utbildat sig inom finans vid Bayes Business School i London.

Under de senaste två åren har Fredrik varit verksam inom Titania med fokus på projektutveckling, en erfarenhet som han nu tar med sig in i sin nya roll som Transaktionschef. Tidigare har han arbetat på både JLL och Stena Fastigheter.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

ANNA SJÖSTRÖM

Fredrik Berg och Patrick Johansson är Byggdialogs nya betongexperter.

Bolist, Happy Homes, Colorama och Mal Proff.

Kristina Börjesson

Fredrik Sand

Christian Bengtzelius

Catarina Ekberg

Mattias Persson

Mia Malmros

Stefan Fredlund

Peter Sjödelius

Lena Bredberg

Nummer 12 • september 2025

Utforskar framtiden i bostadslaboratorier

Efter nästan tio års forskning i Göteborg kommer ett nytt HSB Living Lab att byggas i ett bostadsområde i Lund. Fokus för den kommande fastigheten kommer att vara samma, att forska och utveckla framtidens hållbara boende – samtidigt som människor bor i bostäderna.

I HSB Living Lab på Chalmers campus i Göteborg finns 29 lägenheter, det är ett unikt forsknings- och samarbetsprojekt mellan Chalmers och elva andra partners inom bygg- och tekniksektorn. Människor bor i HSB Living Lab permanent samtidigt som hela byggnaden är ett laboratorium. Sammanlagt har det genomförts 250 projekt i fastigheten i Göteborg sedan starten. Där har bland annat fasadmaterial av returpapper, som pressats ihop till kvadratiska paneler och behandlats, testats på ytterväggarna i olika väderstreck. Eftersom

projektet pågår i flera år kan man även titta på hur material påverkas och hur det förändrar sig över tid. – Paper Shell som fasadmaterial representerar ett spännande steg för mer hållbart byggande, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab. HSB Living Lab beskrivs som ett laboratorium och det är många olika delar som undersökts. Bland annat har man kikat på energiförbrukningen och hur man kan få de boende att acceptera en lägre temperatur inomhus. Där har man till exempel undersökt om riktade kommunikationsinsatser kan göra att människor ändrar sin attityd. Man menar att det skulle ge både ekonomiska och klimatmässiga besparingar om inomhusteperaturen sänks till 21 grader.

FOKUS FÖR DET kommande huset i Lund, i stadsdelen Brunnshög i nordöstra delen av staden,

kommer även fortsatt att ligga på att forska kring allt från hållbart byggande och vilka material som används till drift och förvaltning. Samt hur man bor och lever hållbart i sitt hem.

Detta är en viktig aspekt för att möta vår tids utmaningar och kunna fortsätta bygga hållbara samhällen

– Vi är redo att ta HSB Living Lab in i nästa fas och ser nu fram emot att växla upp och jobba mot ett hållbart boende och samhälle tillsammans med aktörer både inom och utanför samhällsbyggnadssektorn, säger Ann Irebo.

Fastigheten i Brunnshög kommer att få en permanent placering med möjlighet till långsiktiga samarbeten med till exempel universitetet och andra aktörer.

– Med det nya HSB Living Lab ser vi en möjlighet att addera forskning även inom social hållbarhet. Detta är en viktig aspekt för att möta vår tids utmaningar och kunna fortsätta bygga hållbara samhällen med hög livskvalitet för människorna som ska bo där, säger Ann Irebo, vd HSB Skåne.

Det nya HSB Living Lab planeras vara inflyttningsklart under 2028. – I dagsläget är det inte klart med antal lägenheter, byggstart eller projektkostnad då vi fortfarande är i ett tidigt skede, meddelar Malin Bengtsson som är kommunikationschef på HSB i Skåne.

tio års forskning och över 250 projekt på HSB

HSB Living Lab i Skåne

Q Var: Stadsdelen Brunnshög i Lund

Q Syfte: Testbädd för att hitta lösningar för framtidens hållbara boende. Forskning sker i en verklig miljö.

Q Boendeform: Hyresrätter

Q Arkitekt: White Arkitekter

Q Planeras stå klart: 2028

ANNIKA RÅDLUND

I Brunnshög i Lund kommer ytterligare ett HSB Living Lab att byggas, det planeras att stå klart 2028.

HSB Living Lab i Göteborg. De grå rutorna ovenför väggmålingen består av Paper Shell, ett hållbart fasadmaterial av papper som testas för att utforska hållbart stadsbyggande. FOTO: HSB

Efter

Living Lab i Göteborg tas nu nästa steg i Lund. FOTO: PAUL BJÖRKMAN