tema: grannar hon Sven Olsson och berättade att hennes man varit ombord på Princess Alice och drunknat. Hon var i desperat behov av pengar. Sven, som enligt vänner, var en mycket godhjärtat person trodde på hennes historia och gav henne en slant. Han minns att hon var “mycket” fattig. Elizabeth var en aning svävande om vad som exakt hade hänt och gav olika versioner om katastrofen på Themsen. Till Elizabeth Tanner berättade hon att hennes man och barn omkommit, till Michael Kidney sa hon att hennes man omkommit tillsammans med två av hennes nio barn. Troligen berättade hon den här uppdiktade historien för att vinna sympati hos den Svenska kyrkan och på så sätt få ekonomisk hjälp. Namnet Stride finns inte med i passagerarlistan, inte heller finns det några uppgifter om att Elizabeth skulle haft några barn förutom den dödfödda flicka hon fick i Göteborg 1865. I mars månad 1877 blev Elizabeth intagen på fattighuset i Poplar och troligen var paret Stride redan skilda då Princess Alice sjönk. Förhållandet lär ha varit mycket stormigt men paret gjorde ett nytt försök och återförenades år 1881. De var då bosatta på 69 Usher Road, Old Ford Road, Bow, men separerade en sista gång i slutet av det här året. Den 28 december 1881 fram till den 4 januari 1882 var Elizabeth intagen på fattighusets sjukhus i Whitechapel för behandling av bronkit. Enligt sjukhusets journaler var hon då bosatt på Brick Lane. Från sjukhuset förflyttades hon sedan till fattighuset.
också Sven Olsson som sekreterare. Det måste ha varit full aktivitet i klockarebostaden på 33 Prince’s Square, kanske också en aning stökigt, då personer i de lägre samhällsklasserna besökte läsrummet, ibland berusade.
Efter att paret gått skilda vägar fick Elizabeth allt svårare att försörja sig och sjönk djupare ner i Whitechapels misär. Prostitution var ofta enda utvägen. Men det hände också att Elizabeth utförde andra arbeten, moraliskt sett mer accepterat av allmänheten, som att utföra olika typer av städarbeten och att jobba med nål och tråd, något hon var mycket duktigt på. Den svenska tidningen Dagens Nyheter publicerade en artikel den 12 oktober 1888 och i den finns det uppgifter om att Elizabeth också utförde städjobb hos den Judiska Församlingen.
text: stefan rantzow
Organisationen Scandinavian Benevolent Society (SBS) bildades den 5 november 1884 där Skandinaviska medborgare bosatta i London kunde söka ekonomiskt hjälp.
Stefan Rantzow har ägnat mer än 25 år att forska om Jack the Rippers svenska offer Elizabeth Stride. Förhoppningsvis blir det en bok så småningom. Kontakta gärna Stefan om du är intresserad och vill veta mer om hans forskning. E-mail: stefan_rantzow7@hotmail.com
I ett dokument, daterat den 8 juli 1885 och signerat av prästen Axel Richard Fröst, beslutade en kommitté att mot skälig ersättning använda Sven Olsson till organisationens fattigutdelning. I kyrkans arkiv finns dokument som säger att denna fattigutdelning skedde i läsrummet och i kyrkan. Förutom att SBS nu började använda lässalen som utgångspunkt för verksamheten anställde man
Johannes Palmér (1848-1904) efterträdde Axel Richard Fröst som präst vid den svenska kyrkan år 1887. Palmér fick snabbt insikt i kyrkans affärer och i organisationen Scandinavian Benevolent Society. Han sa tydligt: “Alla sådana svenske, norske och danske fattiga i London, som äro “värda” hjelp, också kunna få hjelp.” Elizabeth, en fattig prostituerad kvinna, tillhörde säkerligen inte den kateogorien men trots detta fick hon ändå bistånd från kyrkan. År 1886 besökte Elizabeth kyrkan ett flertal gånger och vid ett tillfälle sa hon till Sven Olsson att hon var bosatt på Devonshire Street, Commercial Road vilket var adressen där fästmannen Michael Kidney var bosatt. Hon hade träffat honom någon gång under 1885. Vintern 1887 gav Sven Olsson henne en svensk psalmbok, tryckt år 1821 i 75 exemplar. Den 9 december denna vinter fick Elizabeth också en slant av kyrkan. Den 15 januari 1888 mottog Elizabeth pengar, tillsammans med två andra personer. Den 20 september besöker Elizabeth “fattigutdelningen” i kyrkan, nu för sista gången, tillsammans med fem andra personer och mottager en liten summa pengar. Nästa gång Sven Olsson ser Elizabeth ligger hon död i St George’s bårhus.
Källor: London Metropolitan Archives, Landsarkiven i Lund och Göteborg, Käll Anghagen, Svenska Kyrkan i London, Svenska Kyrkans arkiv i Uppsala, St Georges-in-the-East, Michael Ainsworth, Sven Evander, Göteborgs Stadsmuseum, Mikael, Olof och Arne Jacobson, The Casebook, Tim Evans, Aled Rees. 57