Frimuraren nummer 2 2007

TIDSKRIFT Fร R SVENSKA FRIMURARE ORDEN NR 2 2007

Nu har Bjรถrn lagt ner klubban fรถr gott!

Exklusiva och personliga accessoarer • Värdiga faddergåvor • Perfekta presenter till jubilarer!

Frimurarbutiken www.Frimurarbutiken.se

Introduktionserbjudande

ning av ditt namn Vi bjuder på guldstans o m 30/9 2007. t ller Gä r. iale init eller

Värde 395 kr

Nu slår frimurarbutiken upp portarna för dig som vill sätta en guldkant på tillvaron!

På www.frimurarbutiken.se erbjuder vi

Exklusiv portfölj med eller utan passare och vinkelhake. Brun el svart.

Exklusiv dokumentportfölj med eller utan passare och vinkelhake. Brun el svart.

exklusiva, högkvalitativa läderprodukter

3775 kr inkl moms & frakt

1250 kr inkl moms & frakt

Exklusiv plånbok med eller utan passare och vinkelhake.

Exklusivt bälte med eller utan passare och vinkelhake. Brun el svart.

390 kr inkl moms & frakt

395 kr inkl moms & frakt

med guldstansning av passaren & vinkelhaken. Välkommen in i butiken!

Alla våra produkter är handtillverkade i Sverige av äkta skinn.

Alla våra priser inkluderar såväl frakt som moms

Frimurarbutiken HB • www.frimurarbutiken.se • e-post: kundservice@frimurarbutiken.se • Tel: 031-711 00 01

Information på främmande språk En sedan länge efterfrågad trycksak med information om SFMO på främmande språk, har nu tagits fram av Trycksakskommitten. Grundmaterialet står Gunnar Lanz, Chef utrikes ärenden, bakom och Trycksakskommittens ordförande Anders Stensson har låtit trycka upp flera tusen av de tre versionerna.

Informationsbroschyrerna har distribuerats till provinsiallogernas kansli och varje broder som så önskar kan kostnadsfritt få det språk han behöver ha genom att vända sig direkt till fördelningens kansli.

Nu finns alltså Grand Lodge of Sweden, Grosse Landesloge von Schweden och La Grande Loge de Suéde i officiell version att lämna över när man besöker loge utomlands eller när man tar emot utländska gäster.

Informationsdirektoriet, ID

Innehåll 4 Tolv år i hetluften Björn Rydén installerade sig som O i Brf Njudung redan 1994.

Officiell tidskrift för Svenska Frimurare Orden

Nr 2 Årgång 79 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 38 Redaktionellt material senast den 13/8.

Annonser senast den 27 augusti.

Chefredaktör Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com Redaktionskommitte Kjell Mazetti, Ordförande Lars Olof Mattsson Pierre Dunbar Björn A Strömberg Patric Meyer, Sekreterare 070 - 347 74 18 Annonser Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Prenumeration Helår 250:Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex 4 ggr/år

6 Jubelår för S:t Jacob Hela året firar S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping.

8 Nya brödraföreningar i SPL Samarbete över gränser.

9 Kbrf Kjell Christopher Barnekow Invigdes i Helsingborg.

11 Kbrf Den Gyllene Kronan Invigdes i Karlskrona.

14 Ordens äldsta brödraförening Firade sin 160 års dag.

16 Sång i väst Besök i NF av en kör från Mariehamn.

17 8.000.000 kr till forskare Princessan Christina fru Magnusson delar ut bidrag och stipendier från Frimurarstiftelsens fonder.

19 Symbolfylld O-installation I Boden med siffran 19 i centrum.

20 William Chalmers Olof P Berg skriver om en vida berömd svensk frimurare.

22 Därför vill vi bli frimurare Rune Carlsson fortsätter sin serie.

24 Spännande sommar 2007 Tips på intressanta utflyktsmål.

25 En riktig sköld Tom C Bergroth Ordens Stormarshalk besvarar kritiken.

www.frimurarorden.se

26 Debatt Harri Jalonen skriver om Personlighetsutveckling.

För adressändring.

Kontakta den loge Du tillhör.

31 Från Ordens ledning OSM om när logen ”lyfter”.

Frimuraren

Tolv år i hetluften

A

ldrig tidigare har jag fått så många förslag till rubriker som när jag deltog i den sista sammankomsten i Njudung i Vetlanda som Björn Rydén ledde.” Nu kan skinnet säljas”, ” Den siste tolvtaggaren var en björn”, ”Nu kan björnen sova”, ”Bokhandlaren som slutade” variationerna var många, men alla hade det gemensamt att de formulerades utifrån en värme och broderskärlek som denne Björn själv varit källan till. Björn Rydén installerade sig som ordförande i Brödraföreningen Njudung i Vetlanda 1994 och hans förordnande gick ända fram till december 2006. Under 12 år var han den klara medelpunkten för bröderna, inte bara i Vetlanda utan också i moderlogen, Den Mellersta Pelaren i Jönköping, ja förresten bland alla bröderna i OM/O gruppen i ÖPL

Välbesökta högtidsdagar Njudungs högtidsdagar är alltid välbesökta, tacka för det med julmat och Luciatåg. Men egentligen är alla sammankomster i Vetlanda välbesökta, även om man i Linköping tycker att för många väljer att åka hem efter sammankomsten och ta en matbit med familjen. Det är kanske inte alltid så lockande att ta på sig ytterrock och följa med till supén på Stadshotellet på andra sidan torget. Även denna sista sammankomst var välbesökt, och nu lockade både bordets läckerheter och Luciatablåns ögonfägnad många bröder att tillsammans med tillresta gäster delta i denna unika brödramåltid Man kan gott säga att Björn kom in i hetluften redan från början. Björn som i början av 1990-talet var AS i föreningen blev av dåvarande O Sten Wictorin, kan

När Björn Rydén installerade sig som O i Brödraföreningen Njudung kom ingen med presenter. När han avgick fick han till och med en ordförandeklubba i glas.

ske något överraskande tillfrågad om han ville bli vO. Att detta kom att innebära att Björn redan från början fick ta över ledningen vid många av sammankomsterna på grund av O:s sjukdom var lite av att fly ur askan in i elden. Inte bara bokstavligt, den nye vO fick leda den första sammankomsten i lånade lokaler, sedan de egna härjats av elden alldeles innan.

- Jag kunde ju ingenting, men följde ritualen och förtsökte så gott det gick att sköta uppdraget. Ja när jag sedan installerade mig 1994 hade jag fått lite erfarenhet, och när OM/O-utbildningen sedan började frågade Anders ( då PM i ÖPL, nu OSM) om jag verkligen behövde utbildas, så jag tackade nej, berättar Björn.

Tillfälligheter Annars verkar tillfällighetena ha styrt Björn Rydéns liv. Han blev bokhandlare av en tillfällighet, – jag ville arbeta och tjäna pengar efter realexamen, och blev något av släktens svarta får som inte studerade vidare. Företagarandan genomsyrade honom redan då. Utbildningen bjöd den förste arbetsgivaren på om Björn kom tillbaka till bokhandeln i Nässjö efter värnplikten. Med en annan Björn Nielsén som kompanjon startade han Björns bokhandel i Vetlanda, och samme Björn blev även hans fadder när han recipierade i början av 1970-talet.

I dag har Björn lämnat över bokhandeln till svärsonen Thomas Idh, Frimuraren

som också är frimurare och vars framtid man kan fantisera om, med en sådan föregångare. I Björns bokhandel arbetar också hustrun kvar ännu några år. Så även Björn, som visserligen gått i pension, har fortsättningsvis en stark anknytning till Björns Bokhandel och naturligtvis ställer upp med sin kunskap och erfarenhet vid behov.

Den andre av hans faddrar, Roland Hultgren är gift med Björns syster, och är OM i SJL Carl-Johan i Karlskrona och ofta besökare i Njudung i Vetlanda. År 1990 fick Björn grad X och sedan dess har han varit förknippad med Brödraföreningen Njudung i Vetlanda. Man kan fråga sig vad alla dessa år betytt för honom, vad som grämt honom och vad som glatt honom mest.

oss i har varit en glädjekälla att tänka tillbaka på när kraven känts tunga.

Men det är också skönt att få lämna över till yngre krafter. Ulf Lindstrand har mitt fulla förtroende och kommer kanske att kunna förverkliga drömmen om ett eget frimurarhus i Vetlanda.

Karriären fortsätter Tro nu inte att Björn Rydén kommer att sakna sysselsättning under kommande år. Han blev historiegraf i ÖPL och vi har redan fått njuta av hans formuleringskonst vid minneshögtiden i början

av år 2006. Men han har också åtagit sig arbetet i Kulturnämnden i Vetlanda och har redan för första gången fått representera kommunen. Sen har han ju Björns Bokhandel och kanske inte minst ett antal böcker att läsa igenom. För böcker har inte bara varit hans utkomst i livet de är också hans intresse och hobby.

Men Björn har också varit en trogen besökare på enheternas högtidsdagar runt hela ÖPL och eftersom också före detta O:n bjuds in blir han säkert en uppskattad gäst också de kommande åren.

Text och bild: Kjell Mazetti

Lagom Björn Frågan om vad som Björn har lyckats bäst med får ett ”lagomsvar”. - Jag brukar alltid svara med en 3:a eller 4:a på alla enkäter, så det är inget speciellt som jag varit stolt över men när det gäller brist på brödraomsorg då finns det händelser under dessa år som gjort mig både ledsen och besviken.

Omsorgen över de närmaste bröderna har legat Björn varmt om hjärtat.

- När jag installerade mig fick jag inga presenter, berättar Björn, för det var inte så på den tiden, nu när jag slutar fick jag massor, man kan undra varför? Men det är ingen risk att Björn blir avtackad för att han äntligen avgår, det är snarare så att hans långa ämbetstid är värd all den uppskattning som presenterna pekar på.

-Det är mycket som ändrats under dessa år, säger Björn. Ibland har administrationen tagit emot, men vi tycker faktiskt att vi hängt med ganska bra.

Och nog är det mycket vi gjort åt vår moderloge under alla dessa år. Inte bara nya sökande bröder. Ibland kanske vi har saknat insatsen från DMP i vissa frågor, men stämningen har alltid varit på topp. Samma gäller enheterna i Eksjö och Värnamo som vi ofta besökt och fått gäster från. Alla resor i ÖPL som PM:arna Anders och Göran stött Frimuraren

Det är kanske inte så svårt att få fullsatt när man utlovar både gommens och ögonens fröjd, Njudungs högtidsdagar har alltid gjort skäl för namnet.

Jubelår för S:t Jacob i Linköping

F

rimureriet - en del av det moderna samhället - traditionsbärare med framtid har Sankt Johannes logen S:t Jacob valt till motto under sitt 200-års jubileum. Jubileet blir inte en enstaka händelse eller ett par dagar av fest och glädje. Nej - i Linköping väljer man att skapa ett jubileumsår 2007. För att klara denna målsättning tillsattes en jubileumskommitté under ledning av DPM Peter Granstam som vid sin sida naturligtvis hade OM Lars Bergholz och musikföreståndaren Lennart Ekholm.

Sekreterare har Jan Grenerfors varit.

Målet har varit att visa både bröder och allmänhet att man på ett vitalt sätt kan kombinera traditioner med det moderna samhällets uttryckformer, och att man ser optimistiskt på framtiden. Man hoppas på ett positivt intresse från allmänheten.

med bilder på kända frimurare lockades ett stort antal besökare att stanna till vid montern. Självklart fanns informationsmaterialet från Barmhärtighetsdirektoriet på en framträdande plats. Man har registrerat 600 samtal på mellan några sekunder och upp emot en halvtimme, och varje besökare har fått en ”flyer” i A5 format med information om kommande aktiviteter och med en kort historik.

När Östgöta Provinsial loge ordnade Öppet Hus fanns vi naturligtvis med och kunde glädjande räkna in 300 besökare under en enda hektisk dag.

Den absoluta höjdpunkten, förutom högtidsdagen var jubileumskonserten i den nästan fullsatta Domkyrkan. På programmet fanns musik av 7 kompositörer varav fem var frimurare. Inledningsfanfaren ”Jakobs stege” komponerad av Leif Wangin och ”Vandra runt Sion” av Jörgen Ralphsson uruppfördes och möttes av stor uppskattning liksom också de övriga musikstycken som framfördes. Frimurarkören, under ledning av den musikaliskt ansvarige Lennart Ekholm, sjöng som aldrig förr av jubileumsglädje. Förutom de nämnda hördes verk av Crusell, Gade, Mo-

Den första satsningen gick ut på att skapa ett massmedialt intresse och att göra ett tydligt avtryck i nyhetsbevakningen. Man lyckades över förväntan.

De lokala tidningarna Östgöta Correspondenten, gratistidningar och till och med kommunens Dialog, internetupplagan, har varit fulla med positiva omdömen om frimureriet. Det har varit helsidor och ett antal stora bilder.

Begreppet spaltmeter har inte tidigare använts om frimureri i Linköping, men i år kan det behövas. Kanske mest glädjande är det positiva intresset som både massmedia och allmänhet visat.

Redan i början av januari startade den första jubileumsaktiviteten. - en utställning på biblioteket. Med ett par egentillverkade ”roll-ups” och skärmar

På den välbesökta utställningen på Biblioteket i Linköping kunde Jubileumsboken köpas och frågor ställas. OM Lars Bergholz fanns med några av de dagar man hade öppet. Här avbildad mitt mellan två besökande damer.

Frimuraren

der som tillsammans med husmor betjänade denna stora jubileumsfirande skara.

Men året är ännu inte slut och mer följer. Det traditionella vårbesöket hos bröderna i Tønsberg kommer att ske i två bussar lastade med frimurare med respektive och i höst kommer ytterligare en bankett med inbjudna gäster från den allmänna världen. Under senhösten besöker Kammarmusikföreningen i Östergötland Johannessalen och ger en konsert.

Alla var där brukar det stå i galareportagen. Här är Ingvar Bengtsson, Lars von Knorring, OSM Anders Fahlman och Göran Laurelii samlade runt en glad OM Lars Bergholz.

zart, Schlyter, Schubert samt Åhlström.

Ett i sanning fullmatat programval.

manfattade det många bröder ville säga på sitt personliga och underhållande sätt.

Den av så många bröder efterlängtade högtidsdagen blev ännu en av jubileumsårets pärlor. Jubileumsdagen förgylldes naturligtvis extra genom OSM:s närvaro i högtiden. Som förutvarande PM i ÖPL klappar naturligtvis Anders Fahlmans hjärta extra för en loge som han under många år haft i samma hus som sin egen enhet. I den nästan till bristningsgränsen fyllda logesalen fick vi uppleva en vacker och stämningsfylld högtidsloge med tal av OM Lars Bergholz under rubriken Frimureriet, en del av vårt moderna samhälle, Traditionsbärare med framtid. OM lyfte fram grunden till St Jacob och vad devisen Fratribus et miseris, ”För bröderna och de nödlidande” kunde innebära för 200 år sedan och vilken tolkning man kan göra i ett modernt samhälle. Lite glädjande statistik presenterades också. I snitt har man tagit emot 26 nya sökande i genomsnitt per år, men med en markant ökning de senaste åren. Under 2006 fick man 34 nya bröder som medlemmar. Tala om medvind!

Den efterföljande banketten i Pelarsalen blev en härlig upplevelse med en fantastisk meny och underbar stämning.

En eloge till OM som också vid festmåltiden hade begränsat talare och tal vilket utan tvekan förkortade tiden både mellan rätter och avslutning. Att OSM självklart gratulerade och överlämnade en förgylld bordsmedalj blev en höjdpunkt bara det. Ett stort tack också till de brö-

OM passade på att göra lite reklam för jubileumsboken , ”Tvåhundra år av gemenskap” som kan köpas till priset av - ja just det Kr 200:- förståss. Som representant för alla uppvaktande enheter talade OM i DGC Styrbjörn Enkel, som samFrimuraren

Året slutar också i fest och glädje.

Den 7 december kommer vår julloge att innehålla historiska tablåer från 1807, eftersom det sker just på den dag som S:t Jacob samlades på för 200 år sedan.

Att det bland de medverkande finns ättlingar till de som grundade S:t Jacob är väl bara att ses som grädde på moset.

Vad finns då att spara från ett sådant jubelår. Ja förutom alla minnen finns den redan nämnda jubileumsboken som kan beställas. Dessutom har man ett handgjort jubileumsglas med en speciell logga designad av Johan Landström. S:t Jacobs bröder kommer dessutom i fortsättningen att glänsa lite extra med en nydesignad jubileumsnamnskylt i silver med S:t Jacobs vapen på. Något att fästa blicken på när man träffar Linköpingsbröder.

Textunderlag från Jan Grenerfors Redaktionell bearbetning Kjell Mazetti

OM Lars Bergholz och DM Peter Granstam berättar om alla lyckade evenemang för OSM Anders Fahlman.

Kapitelbröder samarbetar över provinsgräns

OSM Anders Fahlman tillsammans med Den Gyllene Kronans faddrar, Roland Hultgren OM i SJL Carl-Johan, Karlskrona och Birger Klingström OM i SjL Carl i Kalmar hälsas välkomna av blivande O i DGK Håkan Bergström

F

ör Provinsialmästaren i 2:a provinsen Nils-Arne Bidsell, blev detta med all säkerhet en unik händelse. Plötsligt kunde kapitelfrimureriet nås med lätthet av bröder med bostadsadress långt från Frimurarhuset i Kristianstad.

Att inviga två nya enheter i provinsens yttersta delar och med bara ett par veckors mellanrum torde aldrig tidigare ha skett.

Nu är en ambulerande verksamhet i kapitelgraderna inte unik. Kbrf Hertig Carl har sedan 1995 åkt runt i Mälardalen och genomfört sammankomster i olika grader på olika platser.

Men tro nu inte att detta förtog glädjen vare sig i Helsingborg eller Karlskrona.

Båda enheterna har under lång tid planerat för sin verksamhet, och i samband med inbjudan till invigningarna

skickades ambitiösa informationsblad ut. Båda enheterna har en god tillströmning av medlemmar och i Karlskrona finns grundläggare anmälda från alla tre platserna bland de 180 som utgör grunden för Den Gyllene Kronan.

I Kjell Christopher Barnekow kommer man att arbeta varannan gång i Helsingborg och varannan i Halmstad. I de två ämbetsmannakedjor man utser kommer bröder från båda verksamhetsplatserna att ingå för att skapa jämvikt och igenkännande för besökande bröder. Grundläggarkretsen i enheten består av 154 bröder från hela nordvästra Skåne och södra Halland med delar av Småland. Även framtiden ter sig lika för de två nya kapitelbrödraföreningarna. De första åren kommer verksamheten att ske i grad

Med bara ett par veckors mellanrum in­ vigdes kapitelbrödraföreningar i väst och öst i den Skånska Provinsiallogen. I slutet av januari tändes ljuset i kapitelbrödra­ föreningen Kjell Christopher Barnekow i Helsingborg, med arbetsplatser i Hel­ singborg och Halmstad. Ett banbrytande samarbete mellan SPL och VPL tog sin början. Första helgen i februari mötte många bröder upp i Karlskrona för invig­ ningen av kapitelbrödraföreningen Den Gyllene Kronan. När man första gången på höstterminen öppnar en sammankomst i Gyllene Kronan sker det i Kalmar och fortsättningen sker nästa år, 2008, i Växjö. Ett samarbete mellan orter med 10 mils avstånd från varandra. Kapitelfri­ mureriet till gagn och bröderna till glädje.

VII och VIII. Men efter konsolidering och visitation kommer man att ansöka om att få utöka verksamheten till både grad IX och X. För helsingborgsbröderna kan detta bli verklighet redan år 2009 för grad IX, och passande nog året efter, 2010 för grad X. Även om inte ambitionen uttalas lika bestämt från Den Gyllene Kronans ämbetsmän ska man inte bli förvånad om detta kommer att ske samma år i Karlskrona/Kalmar/Växjö.

I sitt tal både i Helsingborg och i Karlskrona underströk PM Nils-Arne Bidsell att man nu på 2000-talet fått vara med om invigning av 4 enheter i SPL. En fördubbling mot hela 1900-talet då SPL bara utökades med två enheter så framtiden verkar bli ljus i hela fördelningen.

Text och bild: Kjell Mazetti Frimuraren

Kjell Christopher Barnekow hyllas i Helsingborg/Halmstad Sedan 1776 har namnet Kjell Christopher Barnekow nämnts med vördnad i frimurarkretsar i Skånska Provinsial logen. Påpassligt nog informerade fri­ murarsamhällets medlemstidning i det aktuella numret om hur den första logen i Kristianstad fick en interimskonstiturial av hertig Carl på besök. Den 6 juli 1776 hölls det konstituerande sammanträdet och då installerade sig den förste OM, Friherre Kjell Christopher Barnekow.

Sedan dess har många av släkten deltagit i det frimureriska arbetet och vid invigningen av kapitelbrödraföreningen fanns tre Barnekows med, varav en i rakt nedstigande led som kapitelbrödrafören­ ingens fadder.

D

et var nästan som om vädrets makter försökte att senarelägga invigningen av den nya kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher

Kjell, Henrik och Sten med efternamnet Barnekow är släkt på olika sätt med Kjell Christopher Barnekow som gett namn till den nya kapitelbrödraföreningen.

Barnekow. Ett oväder med snöslask hade lagt sig som en mur över Hallandsåsen när bussen med bröderna från Halmstad banade sig ner mot Helsing-

borg. Även undertecknad, som kört från Norrköping på i stort sett barmark till Markaryd började misströsta när bilkön på motorvägen förbi Örkelljunga körde ➡

Långväga gäster. Konrad Albers, Dieter Hilge och Jens Wolgast från Kiel i glatt samspråk med O Lars Axelsson och vO Karl Gösta Nilsson.

Frimuraren

i 30 km i timmen anförda av en äldre man i keps och förmodligen med slitna sommardäck på sin inte helt nya bil.

Men även prövningar har en ände och såväl jag som de många gästande bröderna från Halland hann i så god tid att vi kunde övervara ceremonin när Lars Axelsson tog emot lyckönskningar och presenter från när och fjärran.

Gästlistan var lång och innehöll namn från Hamar i Norge över Göteborg till Kiel i Tyskland i söder. Från Kalmar i öster och naturligtvis vår OSM, Anders Fahlman. Stämningen var i topp inför den vackra invigningsceremonien.

När man som gäst får träda in i ett logerum för första gången iordningställt för ett nytt ändamål inser man hur mycket arbete som finns nedlagt redan innan den nya enheten har invigts.

Trots att det är få förunnat att få medverka aktivt i en invigning flyter allt som om även en invecklad ritual är enkel att genomföra. Många tillfällen till repetition har nog inte givits och ändå utfördes allt med stor säkerhet. I sitt tal nämnde O Lars Axelsson det behov av upplevelse som kapitelbrödraföreningen hoppas kunna tillgodose. Att uppleva med ögon och öron och ta emot i hjärna och hjärta leder till reflekterande observationer som bibringar kunskap. Ordleken: Ingen bön eller tro utan måltid och ingen måltid utan bön och tro stämde alla till tankar på den kommande brödramåltiden.

Tala om guldsits. Restaurangchefen i Helsingborg, Lars-Åke Persson, fick rum bland alla söta flickor som på ett utmärkt sätt såg till att alla fick mat och dryck.

I den vackert dukade festsalen fortsatte samvaron efter ett kort avbrott för den obligatoriska fotograferingen.

Väl på plats blev alla perfekt serverade av ungdomar från restaurangskolan i Helsingborg. En härlig meny, utmärkt service och god stämning. Vad kan man mer begära en sådan högtidskväll.

Text och bild: Kjell Mazetti

OSM Anders Fahlman tackade Lars Axelsson och hans ämbetsmän för det arbete man lagt ner och lyckönskade SPL och PM Nils Arne Bidsell till den utveckling kapitelfrimureriet nu står inför.

10

Frimuraren

Karls krona förgylld med Kapitelbrödraförening När Kung Karl (XI) 1680 beordrade uppbyggandet av en ny stad i Blekinge för att hans flotta bättre skulle få skydd för att kunna utföra sina uppdrag ville han att den nya staden skulle kröna hans namn. Karlskrona väl befäst av kastellet på Drottningskär och Kungsholms fort gav ett gott skydd åt stormaktstidens flotta.

Till och med den berömde amiralen Lord Nelson avstod från anfall under kriget mot Frankrikes Napoleon. När Karls­ krona anlades hade frimureriet ännu inte etablerats i Sverige. Drygt 400 år senare har flottan knappt några fartyg och kastellen är turistmål. Men den nya kapitelbrödraföreningen tog ändå namnet ”Den Gyllene Kronan”, när den invigdes i frimureriets äldsta för sitt bruk upp­ byggda hus.

Det blev trångt och glatt när inbjudna gäster, grundare och bröder samlades i de vackra gemaken i Frimureriets äldsta byggnad i Karlskrona för att inviga Den Gyllene Kronan

K

apitelbrödraföreningen Den Gyllene Kronan kommer att verka på säker mark, åtminstone på en av de tre platser som man skall arbeta på. Frimurarhuset i Karlskrona är Sveriges äldsta frimurarfastighet byggt för frimureri. Men verksamheten i Kalmar och Växjö skall också vara ”hemmaplan” i enlighet med den information som interimsstyrelsen delade ut till inbjudna gäster.

Det blev snabbt trångt i de vackra lokalerna i Frimurarhuset. Kungarummet fylldes av minglande gäster tillsammans med en stor del av de bröder som hörsammat kallelsen att vara grundläggare till denna nya kapitelbrödraförening.

Under tiden fram till invigningen har en interimsstyrelse som valdes vid ett möte med grundläggarna arbetat med att ta fram förslag till ämbetsmannakedja och program för invigningsdagen.

Frimuraren

Man har lyckats till 100 % med hela sitt uppdrag, inte minst med att knyta bröder till verksamheten från de tre orter som blir föreningens verksamhetsområde. Detta märktes också bland gästerna som på olika sätt uttryckte sin glädje över det som redan hänt och det man ser fram emot.

När Håkan Bergström bjöd bröderna att stiga in i arbetsrummet var det många som undrade hur man kunnat få fram alla detaljer som pryder detta rum.

Hemligheten ligger i Håkans förflutna som frimurare i Jönköping, vars kapitelbrödraförening Viktor Rydberg är något av en fadder för den Gyllene Kronan.

VR representerades av både sin förste O, Bertil Jansson och hans efterträdare, den nuvarande O i VR, Jan-Åke Bäckström. Håkan har tillsammans med andra intresserade besökt VR och fått tips och idéer med sig därifrån för att ➡ 11

andra gästande honoratiores. Menyn prisades av alla men den längsta applåden fick damerna som med fyrverkeripjäser sprutande eld bar in aftonens dessert, päron i toscasås med vaniljglass en perfekt avslutning på måltiden.

Vid kaffet hölls tal och överlämnades gåvor både till den nya föreningen och till ordföranden. En vacker ljushållare från Kalmarbröderna som i sina tre exemplar anknyter till verksamhetsområdet blev vederbörligt beundrad och den kommer att följa med föreningen och lysa upp de olika rum som verksamheten kommer att ske i.

Nuvarande O i Kapitelbrödraföreningen Victor Rydberg, t.v. och den förre men även förste O i Victor Rydberg har gett råd och tips till Håkan Bergström O i Den Gyllene Kronan.

hinna med allt förarbete som behövdes göras innan den stora dagen var inne.

Med samma stringens som i Helsingborg genomfördes invigningsritualen och med samma engagemang lyckades alla ämbetsmännen imponera på bröderna

genom sitt sätt att utföra sina uppgifter som om de inte gjort annat i många år. Även i Karlskrona blev brödramåltiden en av dagens höjdpunkter. Dessförinnan hade man, tro det eller ej i vederbörlig ordning blivit avporträtterade tillsammans med OSM och

Närmast på programmet står en sammankomst i grad VII i Karlskrona och till hösten blir det premiär i Kalmar med sammankomst i samma grad. Det är inte utan att en så väl genomförd invigning lockar till besök, framför allt vid nästa premiär.

Text och bild: Kjell Mazetti

Efterrätten, eller kanske var det ett tack till de serverande damerna, som blev kvällens varmaste applåd 12

Frimuraren

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12.000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2006 dela ut drygt 11 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 5 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem med Lännahemmet och Marsta Gård, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojkoch flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

160 årig ung Brödraförening i Karlshamn firade med konsert

Karlshamns Kammarkör, något decimerad på grund av sjukdom, sjöng fantastiskt under ledning av Björn Stoltz, som med hela kroppen dirigerar sångarna genom de svåraste av partier i körsång.

Det kan ha varit historier om Borgmästa­ re Carl Magnus Munthe klädd i frimu­ raruniform som gav Alice Tegnér idén till den kända barnvisan. De två kunde dock inte ha mötts eftersom Alice Tegnér föd­ des i Karlshamn 1864. Den roliga visan har gjort Munthe känd för många barn.

Munthe, borgmästare mellan 1793 och 1809, var bevisligen frimurare och upp­ trädde i uniform i officiella sammanhang.

Johan Georg Kerner, från Schweiz på resa genom Blekinge har i Reise über den Sund, 1803, beskrivit sina möten med den i frimuraruniform klädde borgmäs­ taren i Karlshamn. Detta skulle innebära att Karlshamns Frimurare Brödra Fören­ ing skulle kunna vara 200 år i stället för de 160 som man firade i februari.

14

I

Karlshamn nöjer man sig dock med den blygsamma åldern 160 år, på grund av att föreningens alla handlingar med undantag av ett fragment av en skrivelse förstördes i en brand 1885 hos dåvarande ordföranden. Skrivelsen är daterad den 19 november 1847 och underskriven av föreningens förmodade förste ordförande Commercerådet Wilhelm Schmidt som kom till Karlshamn år 1808 och kanske inspirerades av Borgmästaren Munthe inför sin reception i Kristianstad, S:t Christopher år 1809.

Därav beslutet att fastställa Karlshamns Frimurare Brödra Förenings officiella instiftelseår till 1847.

Men festen blev inte mindre för detta.

Man satsade inte bara på ett jubileum för bröderna utan sträckte sig precis som i början av 1800-talet mot stadens borgare. I en intervju i tidningen Sydöstran, säger nuvarande Ordföranden Tommy

Carlsson: Vi skall fira 160-års dagen i vår loge senare på lördagen, men vi vill också låta alla karlshamnare ta del av detta jubileum. Vi bjuder in till en gratis konsert i Carl Gustafs kyrka med Karlshamns Kammarkör under ledning av Björn Stoltz och insamlingen av kollekten går oavkortad till kyrkans ungdomsgård i Södra Hoka.

Utöver gåvan vid konserten har Karlshamns Frimurare Brödra Förening som jubileumsgåva överlämnat 110.000 kr till bland andra RIA, Barncancerfonden, Frälsningsarmén och Södra Hoka ungdomsgård. Precis som vid 1800-talets början är hjälpverksamheten det som man vill bli uppmärksammad för. Då hjälpte man till med kollektinsamling i kyrkan, till stöd för det barnhus som ”Fri Murare Logen Prints Gustaf i Carls-crona hade inrättat.”

I dag till stöd för en bredare hjälpverksamhet, framför allt i kyrkans regi.

Frimuraren

Det var alltså ett digert program som O Tommy Carlsson erbjöd såväl gäster som medlemmar. Man samlades i Frimurarhuset och gick gemensamt till Carl Gustafs kyrka och kunde glädjas åt att dubbelt så många karlshamnare som frimurare hade med stor förväntan bänkat sig i kyrkan.

På vägen visade Tommy PM NilsArne Bidsell en av de affischer som bjöd in till konserten. Kammarkören har under sina åtta år i Karlshamn erövrat många öron så tillströmningen i kyrkan kom inte som någon överraskning.

Körledaren Björn Stoltz, i dag verksam som organist i en församling utanför Karlshamn, men kanske ännu viktigare, Musikföreståndare i brödraföreningen ställer stora krav på sina sångare och når naturligtvis en mycket hög kvalitet vid sina framträdanden. På programmet stod såväl den medeltida processionshymnen Alta Trinita Beata som nutida verk av Sven-David Sandström med text av Mark Levengood. Vid stycket Vårnatt av Wilhelm Stenhammar medverkade Börje Tornborg på piano. En nästan andlös tystnad, mellan de olika styckena avlöstes efter det sista med en stående applåd, som tillsammans med det goda

insamlingsresultatet visar på publikens höga uppskattning.

Samma uppskattning fick O Tommy Carlsson och hans ämbetsmän efter genomförandet av jubileumssammankomsten som på ett vackert sätt speglade frimureriet i Karlshamn både i gången tid och nutid. Under sammankomsten spelade Björn Stoltz orgel tillsammans med Börje Klüft, fiol.

Den avslutande brödramåltiden hade höjdpunkter både när det gällde meny och hyllningstal. Föreningens CM kunde till brödernas glädje, ur CM:s kassa, som oförklarligt nog aldrig sinar, både uppvakta med en frimurarflagga och bjuda på gott vin till maten. Ett antal av bröderna har köpt svärd som nu med deras namn finns i ett vackert ställ av äkta blekingsk ek, det träd som fick Kungen Carl XI att satsa på en konkurrerande hamn och fartygsvarv i Carlskrona, ur vilket frimureriet i Karlshamn vuxit sig starkt. Vid det avslutande kaffet blev de vackert garnerade frimurartårtorna något av ett utropstrecken på denna stora dag i Karlshamns Frimurare Brödra Förenings historia.

Text och Bild: Kjell Mazetti

Flaggan i topp tack vare ett gott överskott i CM:s kassa.

Visan slutar: Men unge herr Carl, han hade ingen sadl han måste åka efter i schäsen. Dagens O, Tommy Carlsson har en rejäl sadl på sin MC, Kawasaki Vul­ can, och åker definitivt inte i någon schäs.

Där mellan dansbandsaffischer och inbjudan till lyrikkväll fanns Frimurare Brödra Föreningens inbjudan till konsert med Karlshamns Kammarkör. Föreningens O, Tommy Carlsson visar PM i SPL Nils-Arne Bidsell.

Frimuraren

15

Sång i väst (inte kördräkt!) Ökör från Mariehamn besökte storstaden och Den Nordiska Första S:t Johannis­ logen. Aldrig förr har åländska bröder sjungit så fint i Ordenshuset. Johannes­ salen kom helt till sin rätt.

Tom Björkman sjöng Solo till Christians ackompanjemang. I kören medverkade även operasångaren Björn Blomqvist med sin mäktiga basstämma. På grund av en lång och svår konvalescens kunde han inte uppträda med solosång ännu. Även operasångaren Tönis Tamm framträdde med tvenne sånger av vilka den ena var Ave Maria på latin. Minsann mycket mäktigt!

U

nder en körresa till Stockholm med sångare från Brf Morgonstjärnan i Mariehamn besöktes naturligtvis Stamhuset. Vi välkomnades å det allra hjärtligaste av logens OM, R&K Kjell Pettersson.

Lördagen den 3 mars 2007 bjöd kören på ett litet hörprov av sin repertoar med Duo, Trio, O Isis und Osiris, Laut ver­ künde, Erkänslan och Guds lov i naturen.

Sångerna, som framfördes i Den Andra Graden, uppskattades av bröder värdar, och de hade tagits fram i samråd med logens FMkF, Anders Bergström.

I dispensen hade vi möjlighet att träffas över ett glas god punsch och umgås med våra värdar. Samtidigt passade PM för Svea Provinsialloge, R&K Bengt Falk, på att guida oss i den imponerande Riddarsalen. Det var ett mycket väl valt tema för dispensen, och punschen var som sammet för sångarnas strupar.

Recension

Körledaren Christian Juslin fick mycket beröm för körens sånger.

Receptionssång Den åländska frimurarkörens dirigent, Christian Juslin, hade samlat ihop tolv bröder för att med sång deltaga i receptionen i den vackra Johannessalen. Själv stod han också för musikinslagen på orgel.

Bröder värdar verkade en aning förvånade men mycket förtjusta över vår sång. Dirigenten erhöll följande respons på körens prestation: ”Framgången har inte låtit vänta på sig, utan redan då vi var där började det surras om att detta borde göras till en årlig tradition,” sade han. ”FMkF Anders Bergström var lyrisk: ’Hur kan man ha något som det här på lilla Åland ?? Ingen gör detta så här bra i Stockholm..’ var några av hans kommentarer. Tag åt er!!”

Text Rolf Söderback Bild Patric Meyer

De åländska gästerna fick PM Bengt Falk som ciceron vid rundvandringen i samband med en dispens under logearbetet.

16

Frimuraren

Geriatriska forskningsanslag utdelade

8 millioner kr till 46 forskare

Stipendiaterna tillsammans med Princessan Christina fru magnusson samlade i Kungarummet efter utdelning av diplom och anslag.

Sedan många år är det en tradition att styrelsen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse under februari/mars vid högtidliga sammankomster, anordnade av lokala frimuraresamhällen, delar ut anslag till forskningsprojekt inriktade på de äldres sjukdomar och vård.

Frimurarestiftelsen prioriterar, med utgångspunkt från ändamålsparagrafen, särskilt tre forskningsområden. Dessa är för det första, forskning kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna, vilket ju är västvärldens vanligaste dödsorsak), för det andra, hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke, vilket ju tar enorma vårdresurser av samhället) och för det tredje, vad som med ett gemensamt namn kallas omvårdnadsforskning (hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov).

Frimuraren

En grupp av sakkunniga, styrelseledamöterna Peter Möller, Jan-Olof Magnusson och Stellan Ström tillsammans med professor Håkan Eriksson från Karolinska Institutet, ägnade hösten 2006 åt att granska och utvärdera totalt 53 ansökningar, varav 41 forskare särskilt inbjudits att söka. Ansökningarna fördelade sig på Stockholm 18, Malmö/ Lund 10, Umeå 10, Uppsala 2, Göteborg 7, Finland 4 samt 1 ansökan från vardera Jönköping och Linköping. I december föredrogs samtliga ansökningar för styrelsen i sin helhet, varefter 46 forskare kunde ges ett positivt besked.

Utdelningen av anslag sker därefter i Umeå, Stockholm, Göteborg, Malmö alt. Lund samt i Helsingfors, där man möter upp med PM/KM i spetsen. Utöver en god lunch får forskarna samt övriga särskilt inbjudna möta den vackra och unika miljö som ett ordenshus rymmer. Andra inslag är musik och korta föredrag från forskare. Stiftelsens ordförande livmedikus Peter

Möller delar ut handtextade diplom.

I Stamhuset i Stockholm har vi därtill den särskilda glädjen att hälsa prinsessan Christina, fru Magnuson, välkommen att svara för diplomutdelningen.

Att vara forskargruppledare innebär att stor tid måste ägnas åt att få medel till resp. forskargrupp. Därför intygar alla forskare att Frimurarestiftelsens stöd är av mycket stor betydelse, i synnerhet i en tid då det statliga stödet minskat.

Vad som forskarna särskilt värderar är också att ett forskningsprojekt kan få stöd för en så lång period som fem år.

Likaså uppskattas högt sammankomsten i sig, något som man i forskarvärlden inte är bortskämd med. Från Frimurarestiftelsen är man mycket glad över det fina samarbetet med Ordens olika enheter, ett bra sätt att gemensamt för omvärlden visa på barmhärtighetsarbetet som en bärande del av frimureriet.

Text: Jan-Magnus Hagman Foto: Viktor Nordström 17

Exklusiva frimurareartiklar www.freemasonregalia.com

Manschettknappar

Ny elegant design. 17 mm, avrundade hörn Gulddoublé med rött frimurarekors. Pris: 190:-

Bröstknappar

till frackskjorta 9 mm Gulddoublé med rött frimurarekors Pris: 185:-

Bosweel frackskjorta Storlek 39 - 45

Pris: 725:-

Bosweel pikéfluga Pris: 135:-

Exklusiv regalieväska i äkta skinn. Svart med rött frimurarekors, rött sidenfoder. Längd: 24 cm, höjd: 16 cm, lock 2,5 cm med tre tryckknappar. Pris: 235:-

100 % siden, svart med rött frimurarekors. Ovan. Pris: 195:-

Frimurarslips Vita vantar

(ingen bild) Herrvantar i texil En storlek (Passar normalt alla) Pris: 95:-

Vita skinnhandskar

Herrhandskar i äkta skinn.

Storlekarna 8, 8½, 9, 9½, 10 Pris 269:-

Pinnålar

Rött frimurarekors 50: Passare/vinkelhake 50:Fästen: stift och fjäderbricka

Beställ via fax: 040-170754, e-post eller brev

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A SE 211 47 Malmö e-post order@freemasonregalia.com Vi har även utrustning för loger såsom förkläden m m. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor:

Krokodilkäftsmodell. Gulddoublé med rött frimurarekors.

Pris: 95:-

Lilla Regalieväskan

Frimurareslips

100% siden, svart med passare/vinkelhake.

Pris 210:-

Bandhållare/slipshållare

Priserna gäller fritt vårt lager. Vid fakturering måste betalning ske inom tio dagar från fakturadatum.

Postförskott tillämpas ej, vi tror på broderligheten.

40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Jag beställer följande: ___st Slips med rött kors á 195:__ st Slips m passare/v-hake á 210:___ par Manschettknappar á 190:___ par Bröstknappar á 185:___ st Band-/slipshållare á 95:___ st Regalieväska á 235:___ par Skinnhandskar á 269:- __ storlek ___ par Vita vantar i textil á 95:___ Pin-nål Frimurarekors á 50:___ Pin-nål Passare/vinkelhake á 50: ___ st Frackskjorta á 725:- ___ storlek ___ st Vit pikéfluga á 135:-

Namn Adress Postnr Telefon Underskrift

Postadr

Nr 19 i O - ordningen symbolfylld installation i Boden

B

odens Frimurareförening Norrskenets 19:e ordförande sedan starten 1919 (magiskt med tre 19), har installerat sig. Detta skedde den 27/1 innevarande år.

Då (1919) var det stadsfullmäktiges ordförande, Överstelöjtnanten och chefen för Ingenjörförbandet, Ing 3 i Boden, Axel Georg Norinder, som tillträdde som föreningens förste Ordförande.

Polisinspektör Rolf Bergström (av en händelse major i reserven vid samma ingenjörförband) har nu tillträtt som ordförande. Hans företrädare, majoren vid samma Ing 3, Hans G. Oscarson och dennes företrädare (av ytterligare en händelse, överstelöjtnant vid samma ingenjörförband) Eberth Gustafson (nuvarande DPM i PLU) var den utnämnde ordförandens faddrar vid installationen.

Hänger läsaren med? Det kommer mera.

Sammankomsten öppnades på ritualenligt sätt av föreningens FvO, Christer Eklund (av en tredje händelse, kapten vid, ur Ing 3 sprungna signalförbandet, S 3, i Boden) biträdd av AvO, Geyton Gröhn (håll i er nu: major vid Ing 3).

De tillresta gästerna hälsades välkomna av FvO och här fick vi möta två PM, vår egen Lars Nordmark och Tromsö PM Kåre-Björn Kongsnes, en förutvarande PM Sverker Helmstein (fO Norrskenet, nestor i vår brödraförening och flitig deltagare i våra sammankomster).

Välkomna hälsades också OM/O eller framträdande representanter för alla loger och brödraföreningar i 8:e Fördelningen samt Anders Lené, OM i Polstiernan i Gävle (även han, naturligtvis, Ing 3:are) och Bo Lundvik, O i Aquila i Örnsköldsvik (sedan länge har vi haft ett stort utbyte mellan Norrskenet och Aquila).

Frimuraren

Ordföranden infördes med vederbörlig vakt, flankerad av sina faddrar, och installerade sig på vederbörligt sätt.

I sitt installationstal berörde O tankarna på en frimurarregion med S:t Johanneslogen Ultima Thule och S:t Andreaslogen Jakob Ulfson i Luleå som sköter receptionerna och brödraföreningen Norrskenet i Boden som sköter vidareutvecklingen (det är bara 35 km mellan de två städerna). Broder O talade också om vikten och plikten av Barmhärtighet/Caritas samt tryckte på humorns betydelse för att må bra.

Vid utmarschen från arbetsrummet spelades ett, för Bodens Frimurareförening Norrskenet, speciellt musikstycke.

När den kände marschkompositören Viktor Widqvist var chef för musikkåren vid Bodens Ingenjörkår (Ing 3)

Bodens Frimurareförening

under åren 1918-1922,Norrskenet skev han en rad fina marscher. En av dem var ”Överstelöjtnant Norinder”, som han tillägnade sin kårchef. Norinder var chef för Bodens Ingenjörkår under åren 1916-1920 (nämnd ovan som stadsfullmäktiges ordförande och initiativtagare till Bodens Frimurareförening Norrskenet).

Marschen är numera omdöpt till Chefsmarsch och är marsch för Sydkustens marinbas.

(Marschen finns på en CD som Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek har givit ut).

Med lite brytande i sanningen kanske man kan säga att Bodens Frimurareförening Norrskenet har en egen marsch. Är vi den enda brödraföreningen som kan ståta med det? Finns det någon loge eller annan enhet i Sverige som kan visa upp något liknande?

Den 19:e O, Rolf Bergström med PM Lars Nordmark vid sin sida och bakom faddrarna DPM Eberth Gustafson, Hans G Oscarsson samt PM från Tromsö Kåre-Björn Kongsnes

P.S. Både Ing3, S 3 samt A 8, P 5, HelikopterSkvadronen och Underhålls­ regementet är sedan några år tillbaka nedlagda. D.S. Men Norrskenet finns kvar! Red. 19

William Chalmers Bland de personer, som levde i början av 1800-talet i Göteborg och vars namn är känt än idag och kanske t.o.m. mer idag än förr långt utanför stadens gränser, är William Chalmers. Han var född den 13 november 1748, som son till en inflyttad engelsk köpman med samma namn, vilken redan på 1730-talet var verksam i Göteborg med järn- och trävaruhandel med nederlag i Masthugget. Bostaden, där William Chalmers föddes var belägen vid Södra Hamngatan och man kan konstatera att då han avled den 3 juli 1811 efter många års utlandsvistelse bodde han vid samma gata men i ett av honom själv uppfört hus, som än idag står kvar.

R

edan från hemmet fick William Chalmers lära grunderna i handel med främmande länder genom faderns verksamhet och fick i ungdomsåren vistas i England för vidare utbildning i köpmansyrket.

Att Chalmers tidigt hade även litterära intressen framgår av att han redan vid 26 års ålder invaldes som ledamot i Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället.

Vid faderns bortgång återkom Chalmers till Göteborg för att överta firman och började även ett samarbete med en svensk köpman Lars Kåhre, som senare när Chalmers reste till Kina följde hans exempel två år senare men i motsatt riktning till den nya svenska besittningen i Västindien. William Chalmers var en man med blick för olika möjligheter att utveckla helt olika verksamheter. Han företog flera resor till kontinenten och insåg snart de goda möjligheterna att göra stora förtjänster genom handel med ännu längre bort belägna länder. Det var därför helt följdriktigt som vi finner honom år 1783 som en av de ledande superkargerna i Svenska Ostindiska Companiet tjänst.

En superkarg utsågs till varje skepps färd till Kina och hade det högsta befälet över allt ombord med undantag för kaptenens ansvar för fartyget och dess framförande. I Canton stannade vanligen en superkarg kvar för kontroll och förbe20

William Chalmers 1748 - 1811. Oljemålning av Carl Fredric von Breda 1802. Hos Chalmers Tekniska Högskola

redelser för lasten till nästa års skepp.

Dessa s.k. kvarliggande superkarger fick icke stanna kvar under väntetiden utanför Canton utan var nödsakade att flytta till Macao, där de för övrigt kunde ordna ett bättre boende.

Då Chalmers kom till Canton blev han en sådan kvarliggande superkarg och just när han kom dit erhölls tillstånd att stanna kvar i närheten av Canton, vilket han utnyttjade längre än någon annan superkarg i inte mindre än 10 år, varigenom han lade grunden inte bara till goda förtjänster för Svenska Ostindiska Companiet utan även för sig själv. Ännu hade inte holländarna och engelsmännen infört förbud för import till sina länder av te med andra än egna skepp och det var inte minst på denna vara som de stora vinsterna kunde göras. Detta förbud kom senare att innebära slutet på de vinstrika resorna för det svenska bolaget.

Chalmers som frimurare I likhet med de flesta ledande personer under 1700- och 1800-talet var William Chalmers frimurare. Han blev antagen i Salomoniska Logen i Göteborg den 12 november 1770 vid 22 års ålder och hade då redan III:e graden, som han tydligen erhållit i utlandet. Under sin vistelse i Canton tjänstgjorde han som förste bevakande broder i Logen Elisabeth.

Den frimureriska verksamheten i Canton avstannade märkbart efter år 1793, det år då ordförande mästaren Smedberg avled och Chalmers återvände till Göteborg. Några ledande befattningar efter återkomsten inom frimureriet hade Chalmers icke, troligen beroende på sina många arrangemang på olika sätt inom samhället, som alla på olika sätt verkade främjande för framtida samfärdsel, handel och utveckling. Som medlem i olika tillsatta kommittéer fick han emellertid Frimuraren

tillfälle att hjälpa till så att alla de olika ekonomiska transaktioner, som Frimuraresamhället nödgades genomföra i samband med inköp och byggande av fastigheterna efter den förödande branden år 1802.

Chalmers i nya projekt Den verksamhet, som han ägnade sig åt under sina 10 år i Kina, gjorde honom till en mycket förmögen person och han var inte ovillig att intressera sig för stora investeringar med tanke på framtida fördelar. Järn och trä från de värmländska bruken och skogarna fraktades med fartyg till Trollhättan, där omlastning måste ske på så sätt att godset fördes landvägen förbi fallen. Man hade tidigare gjort ett försök att bygga slussar som på Christoffer Polhems tid som misslyckades, men nu gjordes ett nytt försök med de båda göteborgska köpmännen Peter Bagge och William Chalmers i ledningen. Efter sex år var de åtta slussarna färdiga och en av dessa kallades ”Chalmers och Bagge”. Båda kunde själv år 1800 på eftersommaren se det första fartyget passera vid sidan av vattenfallen. Gustaf IV Adolf tilldelade vid detta tillfälle kommendörstecknet av Vasaorden till Chalmers.

I Höganäs fanns en stenkolsgruva, som såldes på auktion år 1796 och ropades in av en grosshandlare Carl Bagge, tydligen en släkting till Chalmers kompanjon i slussprojektet. Brytningen hade kommit ner så djupt att man inte längre kunde transportera upp vattnet på det gamla sättet med handdrivna eller hästdragna pumpar. Chalmers ställde erforderligt kapital till förfogande för inköp av ångmaskiner, som löste problemen med vattentransporten, varefter gruvan återigen blev vinstgivande.

De svårigheter i handelsverksamheten i Svenska Ostindiska Companiet, som tidigare omnämnts, blev under slutet av 1700-talet alltmer försvårade, inte minst från engelsmännens sida. År 1799 blev två att kompaniets fartyg kapade av engelska krigsfartyg och införda till engelsk hamn. Där blev de tvingade att kvarligga och när de slutligen fick tillstånd att segla vidare var stora delar av lasten Frimuraren

förstörd. Det blev till slut omöjligt att fortsätta färderna till Kina och trots alla försök från Chalmers sida att finna en lösning och rädda bolaget blev en konkurs oundviklig år 1809. Många ville i detta läge söka en syndabock i William Chalmers men han hade ingen möjlighet att påverka de orsaker, som förorsakade utgången. Som tack för hans oförtröttliga och självuppoffrande arbete blev han av höga vederbörande tillagd titeln kansliråd.

Under de tidigaste åren runt 1810-talet upplevde Göteborg en framgångsrik tid som transitohamn, sedan fransmännen stängt all handel från England till europeiska hamnar. Detta innebar en lycklig tid för köpmännen i Göteborg och inte minst Chalmers hade glädje av detta även om det för hans del blev kortvarigt

Chalmerska huset Några år efter sin återkomst från Kina köpte Chalmers ett hus med tomt av Johan Peter Holterman beläget på södra sidan av Stora Hamnkanalen. År 1802 lades hela området mellan Stora hamnen, Östra och Västra Hamngatorna och Vallgraven i aska och inte bara Chalmers hus utan även Frimurarnas lokaler blev eldens rov. Chalmers uppförde nu på sin tomt ett nytt stenhus, som var färdigt år

1807 och som idag står kvar.

Efter Chalmers död övergick huset i privat ägo och i senare tid grundades i samma hus år 1864 Skandinaviska Kredit AB, senare Skandinaviska Enskilda Banken, som fortfarande äger huset.

Chalmers testamente Under de sista åren av sin levnad blev Chalmers intresserad inte bara av Sahlgrenska Sjukhuset utan även av hjälp mot fattigdom genom att inrätta en arbetsskola för fattiga barn och att bereda arbetstillfällen åt äldre arbetsdugliga personer. Den, som väckte dessa intressen hos Chalmers var utan tvekan läkaren Pehr Dubb och då Chalmers gick bort visade det sig att enligt testamentet skulle hela kvarlåtenskapen av löst och fast av vad slag som helst delas i två lika stora delar. Den ena halvan skulle gå till Sahlgrenska Sjukhuset och den andra halvan till en blivande industriskola och som Frimurare Barnhus Direktionen i Göteborg skulle inrätta, styra och vårda.

Chalmers var aldrig gift men vid hans död gjorde sig hans båda bröders kreditorer påminda och framställde ogrundade anspråk på kvarlåtenskapen. På grund av besvären dröjde det till år 1823 innan testamentet genom Kungl. Maj:ts dom blev gällande. Det för slöjdskolans förfogande stående beloppet utgjorde då 109.050 riksdaler riksmynt. Ett på den tiden betydande belopp.

William Chalmers bortgång William Chalmers avled den 3 juli 1811 och fick sin gravplats på Stampens kyrkogård i Göteborg. I samma grav ligger hans båda bröder Charles och James, som gick bort år 1814 respektive 1817.

Källor: Olof P. Berg: Frimureri i Göteborg under 1700-talet. Varberg 1998.

C. R. A. Fredberg: Det gamla Göteborg.

Göteborg 1922.

Jan Hult: På Chalmers tid. Göteborg 1992.

Sven T. Kjellberg: Svenska Ostindiska Compagnierna 1731-1813. Malm. 1975.

Carl Lagerberg: S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures´ 150-åriga tillvaro. Göteborg 1904.

William Chalmers gravvård

Text och bild: Olof P Berg 21

Därför vill vi bli frimurare I förra avsnittet diskuterades den naturve­ tenskapliga revolutionen, upplysningsidé­ erna i Frankrike och kyrkans maktställ­ ning i Sverige före mitten av 1800-talet.

Frihetstiden Upplysningstiden sammanföll ungefär med vår frihetstid 1718-1772. Med frihet menades då i första hand frihet för adeln. Upplysningsidéerna trängde långsamt in i det svenska samhället, varför vi knappast kan sägas ha haft någon svensk upplysningstid. Men, Olof von Dalin, skaparen av Then Swänska Argus hovkansler m.m., introducerade Voltaire i svensk litteratur. Carl Friedrich Eckleff översatte Voltaires Discours sur l´homme till svenska. Lovisa Ulrika hade skrifter ur den nymodiga franska litteraturen i sitt bibliotek. Hon brevväxlade med Voltaire och kallade encyklopedisten d’Alembert till utländsk ledamot av sin Vitterhetsakademi. Den svenske ambassadören i Paris Gustav Philip Creutz – han med Atis och Camilla – höll Gustav III informerad om Voltaire. Carl Gustaf Tessin var starkt influerad av den franska kulturen, men stod helt främmande för upplysningsfilosofin, särskilt dess kritik mot kyrkan.

Om vi haft en svensk upplysning, blev den till i sista stund genom Johan Henric Kellgren. Han skrev dräpande satirer i Voltaires anda emot frimurare, mesmerister, swedenborgare, andra mystiker och ockultister – ”Ljusets fiender”, som han kallade dem. Då är att märka att såväl Voltaire som Tessin och Dalin, och naturligtvis Eckleff, var frimurare.

Det svenska systemet Hertig Karl utvecklade ett höggradssystem som markant avviker från den internationella traditionen. Han hämtade idéer från frimureri av olika slag på kontinenten, men man kan fråga sig hur mycket hans ritualrevision präglades av upplysnings­idéerna. Däremot var han mycket intresserad av kabbala, alkemi 22

och andra mystiska idéer. Hertigen omgavs också av ett antal andra mystiker.

Under en seans med hypnos fick han intensiva visioner om Gustavs död och andra katastrofer. I lönndom lät han sig 1784 smörjas till Sveriges rättmätige konung – åtta år före skottet på maskeradbalen! Det verkar logiskt att han 1811, som Karl XIII instiftade en orden under sitt eget namn, för att belöna sina trogna anhängare, varav flera hade varit djupt inblandade i sammansvärjningen mot Gustav III. Det finns vissa likheter med den av Jacob II år 1687 instiftade Tistelorden i Skottland, som var förenad med presumtivt adelskap vid jakobiternas återkomst till den engelska tronen. Även om hertig Karl inte var ett föredöme i fråga om moral eller förnuft är det hans ovanskliga ära att ha fastställt en ritual som fortfarande, efter mer än 200 år, förmår engagera frimurare i hela Norden.

Man kan alltså inte påstå att Frimurarorden i Sverige präglades av protest och samhällskritik. Tvärtom var nog Frimurarorden en genväg till kontakt mellan samhällets toppar och för dem med kungahuset. Liksom i Frankrike fungerade logerna säkert som ett slags sällskapsklubbar, men kanske med annorlunda samtalsämnen än i det förrevolutionära Frankrike. (Upplysningen kan sägas ha upphört med den franska revolutionen.) Det är också tänkbart att ordens status tjänade som ett alibi för att i logerna syssla med uppbyggliga frågor, utan att det ifrågasattes med stöd av religionsstadga eller konventikelplakat.

Filosofer och författare Vilka uppbyggliga frågor har då diskuterats i de svenska logerna? Den frågan blir jag svaret skyldig. Troligen har det handlat om utläggningar om bibeltexter och annan religiös eller uppbygglig litteratur. Texter av tidens filosofer och författare har säkert väckt intresse.

Några har redan nämnts. Många fler kan nämnas. Jag nöjer mig med ett urval.

Baruch de Spinoza (1632-1677) – I opposition mot Hobbes utvecklade han en politisk filosofi med demokratiska tendenser.

Genom sin nya nserade syn på bibeltexter brukar han även ses som en föregångare till den vetenskapliga bibelkritiken. Möttes med stor skepsis av sin samtid och uppfattades som både ateist och panteist. Han uteslöts därför ur den judiska församlingen i Amsterdam.

John Locke (1632-1704) – Engelsk empirisk filosof som fick stor betydelse för den politiska liberalismen. Argumenterade på naturrättsliga grunder för en konstitutionell monarki.

Gottfried Wilhelm Leibniz (16461716) – Försökte lösa det s.k. Teodicéproblemet genom att förklara att Gud har skapat den mest f u l l kom l ig a av alla möjliga världar.

Den innehåller visserligen mycket av ondska och lidande, men om dessa inte fanns skulle världen som helhet vara mindre fullkomlig. En uppfattning som gisslades svårt i Voltaires Candide.

Frimuraren

David Hume (1711-1776) – Anser att känslorna är drivkraften bakom allt mänskligt handlande, medan förnuftet bara kan skapa ett samband mellan olika idéer. Hans moralfilosofi kan ses som en inledning till det vi kallar sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi.

Immanuel Kant (1724-1804) – Menar att det är förnuftet som vägleder människorna i deras handlande. Den främste förespråkaren för pliktetiken genom sitt kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim, om vilken du samtidigt kan vilja, att den skall bli en allmän lag.”

Sade också att ”Bör förutsätter kan!”

Edmund Burke (1729-1797) – Kritiserade den franska revolutionen och menade att jämlikhet är ouppnåelig och mot naturen. Den som predikar jämlikhet skapar bara falska förväntningar och f r u st r at ion.

Jeremy Bentham (1748-1832) – Räknas som grundare av den moderna nyttofilosofin, utilitarismen eller utilismen: ”Största möjliga lycka åt största möjliga antal.” Kritiserade den gamla naturrätten till förmån för en rättspositivism, som innebär att den som har makt bestämmer vad som är rätt. Fick ett starkt inflytande på den liberala opinionen i Sverige på 1820- och 1830-talen.

Frimuraren

Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) – En mycket omstridd filosof, som förespråkade en odogmatisk och förnufts-betonad k ristendom.

Han var entusiastisk för franska revolut ionen s inledande skede och det antika Athen med dess statsskick och kultur.

John Stuart Mill (1806-1873) – Hävdar som central tes i Om friheten, att individer bör ha maximal frihet att leva som de önskar, i den mån det inte markant skadar andra. Han agiterade även för jämställdhet mellan män och kvinnor.

Søren Kierkegaard (1813-1855) – Ställde individen i centrum för sitt tänkande och kritiserade därför Hegel för att denne inte gav något utrymme åt den. Han analyserar konflikten mellan Guds bud och mänsklig moral, beskriver ångestens roll vid uppkomsten av syndbegreppet och definierar religiositeten som ett oändligt lidande.

Friedrich Nietzsche (1844-1900) – Anser att moral, religion och konst i sista hand endast är olika tolkningar, som vi gör av världen omkring oss. Sammanfattar i Der Antichrist sin kritik av kristendomen och ger en bild av Jesus utan underverk och dogmer, en kärlekspraktiker vars lära Paulus vände till dess motsats.

Han har haft stor betydelse för psykoanalysen och existentialismen och påverkat en mängd författare, t.ex.

Rilke, Thomas Mann, Gide, Hamsun, Strindberg, Ekelund och Södergran.

Jean-Paul Sartre (1905-1980) – Existentialist, som hävdar att människan är ”dömd till frihet”, hon kan förneka det givna, överskrida det och välja en annan tillvaro, vilket medför ansvar, men också skapar ångest.

Dessa filosofer, och en lång rad andra, har haft olika uppfattning om viljans och förnuftets frihet och begränsningar, men en bra sammanfattning ger oss William Godwin (1756-1836): ”Vår känsla får oss att handla, men det är bara förnuftet som kan få oss att handla rätt.” Han ansåg att äktenskapet hindrade förnuftets och känslolivets utveckling och ville avskaffa det som institution. Trots sådana principer gifte han sig med feministen Mary Wollstonecraft. Detta visar, om inte annat, att filosofer inte alltid lever som de lär.

Eftersom jag hellre hyllar den ideologi som tillämpas än den som lärs ut, blir min egen sammanfattning, att frimureri handlar om: ”Frihet, förnuft och jämlikhet.” Frihet och förnuft beroende på den frihet att tolka Ordens budskap, som tillerkänns var och en. I denna finns också en aspekt av rättvisa och jämlikhet, som förstärks av att all utbildning, kunskap och kompetens värdesätts, inte bara fackkunskaper på det filosofiska eller andliga området. Livserfarenhet och sunt förnuft räcker långt.

Text: Rune Carlsson Artikelserien avslutas nästa gång med några tankar om personlighetsutveckling och om en underskattad symbol. Dessut­ om följer en utförlig litteratur förteckning för den som är intresserad av en fördjupning.

23

Spännande sommar 2007 På Österlen

Sommarträff i Glasriket fredagen den 29 juni.

Mellan Österlen och Söderslätt finns den gamla handelsstaden Ystad med korsvir­ keshus, omgivet av hav och slott. Dryg 3 km väster Ystad finns det lilla fiskarsam­ hället Svarte och omedelbart väster därom (från väg 9) går vägen upp till slottet Charlottenlund. Där startar årets Som­ marträff för frimurarbröder med damer.

Anmälan per tel.:0480-104 17 eller 0480-47 38 00.

Program: Kl. 09.00 Buss avgår från Frimurarehuset (kostnad 100:-).

Ankomst till Åfors.

Kl. 10.00 Kaffe. Föredrag om glaset av Carl-Henrik Åfors.

Kl. 11.00 Besök på Åfors glasbruk.

Kl. 13.30 Ankomst till Kosta.

Besök i utställningshallen.

Kl. 13.30 Hyttsill i Kosta-hyttan.

Kl. 14.30 Besök i Kosta Outlets.

Hemresa.

Kl. 16.30 Ankomst Kalmar.

Välkomna till en skön dag i GLASRIKET.

Samling sker den 29 juni från kl 1000 vid Charlottenlunds slott, där slottsherren och frimuraren Johan Lachmann tar emot och guidar genom slottet.

Strax före kl 1200 beger vi oss av till Skivarp och Gästgivaregården, där värdparet Bohman bjuder till bords med både lekamlig och kulturell spis.

Efter måltiden kommer vi att få lyssna till ett föredrag av kirurgläkaren Britten Klöfver-Ståhl från Ystad. Hon har i fem omgångar besökt Afrika för Rotarys Läkarbank och vid det aktuella tillfället har hon även genomfört sin sjätte sejour – denna gång i Etopien.

Frimurarbröderna får sedan lyssna på information och nyheter inom Orden och det är då SMS Jan Thulin, Stockholm och OV Göran Nordblom, Halmstad, båda från ordensledningen, som orienterar om genomförd verksamhet och kommande målsättning med mera. Från vår egen fördelning kommer PM, NilsArne Bidsell, Kristianstad att informera om vad som sig tilldraget haver och om framtida händelser och förhoppningar.

Anmälan senast 25/6 Bengt Ståhl (YBF) Vintergatan 2, 271 34 Ystad. Tel 0411-55 56 22 mobil: 0708-15 55 55 e-post bengt.stahl@borup.se Lars Durehed (SIM) Vanstadshög 15, 273 70 Lövestad. 0417-252 35, mobil: 0737-30 55 36 e-post: durehed@yahoo.se 24

På Bjärehalvön Sedan nu 10 år tillbaka har frimurarebröder på Bjärehalvön träffats under sommarferierna till en lunch med föredrag och broderlig samvaro. Träffarna samlar inte bara sommarboende utan även bröder från loger och brödraföreningar i Halland, Skåne och Småland. Årets sammankomst blir som tidigare på Hemmeslövs Herrgård i Båstad Torsdagen den 2 augusti 2007 kl. 13:00 Efter lunchen blir det två anföranden: R&K SLL, PM i SPL, fOM, Nils-Arne Bidsell informerar om verksamheten i Skånska Provinsiallogen och 2:a fördelningen.

Innehavaren av OHT, StM i GPL, fO i Brf Fyrbåken, Varberg, Lars Ysander talar över ämnet frimurarmusik.

Deltagaranmälan kan göras till: Max Lotzke tel: 0431-70856

Båtåkande murare ses i utanför Västervik Även denna sommar bjuder Eva och Gerth Hjalmarsson till träff i Malmö hamn utanför Västervik. Den 28 juli efter lunch är alla välkomna till hamn­ anläggningen i Norra Malmö Arkipelag. På kvällen gemensam grillning av medhavda läckerheter, Underhållning och gemenskap. Hamnen ligger Lat N 57° 50´28 och Long O 16° 39´58.

Upplysningar genom PM i ÖPL Göran Laurelii. eller O i Diorit, Olof Nimhed. se också: www.ostankarr-egendom.se.

Välkomna!

HJÄLP Veckopendlande frimurarbroder som fått chefsjobb i Stockholm behöver hjälp att finna en liten möblerad bostad i Stockholm.

Hör av dig till: Torbjörtn Malmkvist Mobil: 070-27 04 996 Frimuraren

En riktig sköld !!?

Presentationen av S:t Eriks nya sköld i förra numret skapade en liten insän­ darstorm. Två bröder med heraldik som uppdrag och intresse kritiserade den nya skölden med formuleringar som: ...dåligt exempel på vapenbild, stämmer inte med heraldikens regler, ett missfoster godkänt av OS på ovanligt skämtsamt humör. Re­ daktören utan insikt i heraldik, men med ansvar för bildtexten har vänt sig till OS, Tom C. Bergroth och fått både bilder på tidigare sköldar och förklaringar. Frågan är om debatten fortsätter?

Med anledning av att S:t Johanneslogen S:t Erik firade sitt 200-årsjubileum i november i fjol hade logerna i Ordens stamhus beslutat att ge logen en ’ny’ sköld. Ärendet handlades i S:t Eriks logeråd där ämbetsmännen efter många

S:t Eriks sköld 2007

Frimuraren

och långa diskussioner beslöt sig för en ny version av det gamla vapnet, d.v.s. ’landskapstavlan’ från år 1856. Ett äldre vapen diskuterades även. Den av tidningen använda formuleringen ’första egentliga vapen’ är kanske missvisande, men anger dock att det har blivit ett heraldiskt vapen med viss modifikation.

Heraldikern PeGe Olsson i VPL och hans företrädare, br Lars-Erik Havstad har i var sin insändare kommenterat detta vapen (se bild). Heraldiken är en levande konstform och det enda gällande är den s.k. vapenbeskrivningen efter vilken motivet målas upp/tecknas.

I detta fall fanns inte en sådan och det gamla vapnet är ett landskap med perspektiv och naturalistiskt återgivna detaljer som äng, skogsbryn och himmel vid sidan av pelaren omgiven av alla attribut. Att nykomponera ett vapen var det aldrig fråga om, närmast hur en nyare, heraldiskt mera korrekt bild kunde skapas. Den naturalistiska landskapstavlan är nu heraldiserad, genom att två olika skuror (molnskuran för molnen, granskuran för skogsbrynet med oidentifierbart trädslag) får stå som symboler för de gamla naturalistiska bilderna. Stammen Heraldikens term för sköldens nedersta del) med det rutiga golvet har givetvis bibehållits. Tyvärr blir det även fråga om avsteg från det fullt korrekta, som t.ex. metall på metall med alla frimureriska symboler, i ett försök att bibehålla motivet intakt.

Till skillnad från enskilda bröders riddarevapen, vilka vanligtvis komponeras som helt ’nya’ vapen, är detta ett försök till en heraldisering utgående från den gamla kompositionen. Att någon

S:t Eriks sköld från slutet av 1700-talet.

S:t Eriks sköld från 1856

kanske undrar varför det går här och ’inte i min sköld’ kan vara svårt att försöka förklara. Men vi eftersträvar klara, enkla och tydliga vapen med så distinkta figurer och häroldsbilder som möjligt. Och bemärk, flere bröder i VPL har vapen med två skuror!

Och det nygamla vapnet. Ja det är komponerat och målat av Br Magnus Bäckmark (NF II), en ung och lovande heraldiker i Sverige som redan etablerat sig som en skicklig och begåvad konstnär.

Text: Tom C. Bergroth 25

Debatt

Personlighetsutveckling Synpunkter på innebörder i begreppen personlighetsutveckling och personlig utveckling

människokärlek, inre mognad, barmhärtighet, vördnad inför skapelsen osv.”

Det privata berör förhållandet mellan individen som person och hans uppfattning om t.ex. den konungsliga konsten. Jag upplever då att det i mitt fall handlar om relationen mellan mig och mitt samvete, mellan mig och de värderingar jag har, inte minst om mitt engagemang som frimurare med hänsyn till dess syfte och ändamål. Alltså mellan mig och min kärleksförmåga, mig och mitt samvete. Som Paulus nämnt: ”Det goda jag vill, det gör jag inte,

men det onda jag inte vill, det gör jag.”

Som en följd av detta vill jag nämna att det är i ovan nämnda sammanhang som jag finner termen personlig utveckling som relevant. Nimhed har ett intressant resonemang om vår världs snäva ”självförverkligande” av ”senmoderna människors jakt på nya upplevelser” jämfört med ”långsiktiga mål, strategiskt tänkande och planering.”

Nimhed citerar Owe Wikström i boken Ikonen i fickan. Wikström skriver: ”Det många vill förverkliga är sig själva.” Är det personlighetsutveckling eller personlig utveckling – eller bådadera?

Men som sagt: För mig är båda begreppen tillämpbara för oss frimurare. De innehåller ingredienser till egenskaper som till exempel att kunna klara livets prövningar. De ingår i personligheten och är lika personliga som motiven att söka sanning och ljus.

Med stort intresse har jag tagit del av både Jan Persellis och Olof Nimheds artiklar. (Se FRIMURAREN nr 7/01, respektive nr 4/06.) Mitt intresse baserar sig på både sakfrågorna och att jag som ordförande i ÖPL:s forsknings- och utvecklingsgrupp tog initiativ till det seminarium som Perselli och Nimhed åberopar och som Stefan Carlstedt gjort ett utmärkt referat av (FRIMURAREN nr 3/06).

Jag upplever inget motsatsförhålFrågan om var man ska söka ljuset lande mellan de två begreppen perhar många svar sonlighetsutveckling och personlig de som inte vet, de undrar var. utveckling. Jag har ofta observerat att den beteendeveteskapliga termen perBehovet av att söka ljuset sonlighetsutveckling används liktydigt har många känt med personlig utveckling. Beroende när mörka gärningar har hänt. på val av perspektiv kan man emellertid göra åtskillnad mellan det allmänt Att kunna skåda ljuset offentliga och det betingat privata. är för många en glädje Det allmänt offentliga kan beskrisom även ”undantagsmänniskor” måste medge. vas i termer av dess sakliga innehåll och faktiska beskaffenhet. BegrepMitt liv är fyllt av ljusa stunder pet har en objektiv karaktär som utmen dunkla krafter har trängt på trycks som en av tre frimureriska då har ljuset likt ett under ”grundpelare”. För mig har personnärt hoppet om att friden återfå. lighetsutveckling blivit ett allmänt faktabaserat begrepp, ibland med statisk innebörd (begreppet som sådant), ibland dynamisk (syftesinriktat). De rör människor i allmänhet och oss frimurare i synnerhet.

I det privata perspektivet har termen personlig utveckling ett känslomässigt innehåll om hur individen reagerar. Det privata hänför sig mer till det subjektivt värderande än vad termen personlighetsutveckling gör.

Jag menar alltså att innebörden är just personlig, eller som Perselli uttrycker det: ”att SFMO tillhandahåller verktyg för att utveckla den egna personen i termer av tolerans, ödmjukhet, 26

Text: Harri Jalonen (X)

Harri Jaloinen är Arbetande ledamot i Forskningslogen Eckleff i Uppsala samt ordförande i Forsknings- och utredningsgruppen Folke Filbyter i ÖPL.

Frimuraren

Vart är vi på väg?

F

rågan låter kanske konstig när vi har klara stadgar för vårt arbete inom Orden. Men den anger inte någon riktning för logens framtida utveckling. Det sker vissa förändringar i logearbetet som en anpassning till andra länders ”svenska system”. Men, vart är vi på väg?

Frie murare När frimureriet en gång startades, vet man inte riktig - men i den ”Yorker Conventionen” från år 926 hänvisar man redan till romerska bygghyddor. Starten var ett skrå av duktiga yrkesmän där de bästa kunde bli mästare och byggmästare. Byggnadskonsten utvecklade sig och nådde en höjdpunkt redan under den gotiska byggperioden. Under den tiden arbetade många utländska murare här i Sverige bl. a. från England och Tyskland.

De fick ta hand om varandra då de fick leva i främmande länder med olika kungar, grevar och baroner som utövade makten. Murarna hade vissa privilegier och var fria ifrån att betala skatt och avgifter till makthavarna. De var ”fria murare”!

Adelns brödraskap Det dröjde till 15 – 16hundratalet innan man til�lät någon som inte var yrkesarbetande murare eller stenhuggare att ansluta sig till murarkretsen. Murarnas brödraskap, barmhärtigheten, sammanhållningen och tystlåtenheten om yrkeshemligheterna var förebild även för andra grupper i samhälle, Frimuraren

främst kanske adeln och riddarna - militären. Det är genom denna inblandning och genom deras seder och bruk som det så småningom utvecklades en höggradsloge, kapitellogen. Det startade med en VII: e grad och har nu nått en X: e och en XI: e grad.

En utveckling i vårt gradsystem där den X: e graden fick en ny ritual under 2006.

Höggrader Kapitellogen, som den yngsta av logerna har under den gångna tiden fått sätta sin prägel på hela det svenska frimurarsystemet. Är det en tillfällighet eller en medveten utveckling?

Man kan fråga sig varför frimurarkorset har tagit över vinkelhaken och passaren, frimurarsymbolen för arbetslogerna och symbolen för vårt rätvinkliga arbete?

Varför bär kapitlets ämbetsmän ämbetsmannaprydnader i andra loger? Det gör man inte i arbetslogerna, inte ens på samma ort och så gör man inte utomlands.

Varför skall man bilda särskilda Kapitelbrödraföreningar? Det finns många väl etablerade och arbetande brödraföreningar i landet som skulle kunna ta hand om detta. Jag tror inte att det skulle falla i god jord att man bildade särskilda Johanneseller Andreasföreningar! Varför skall det vara en skillnad?

Hierarkitrappa Med andra ord, vi vandrar upp genom graderna, inte bara till en bättre självförståelse utan även upp för en

hierarkitrappa! Var det verkligen meningen från början?

Skall inte alla bröder vara lika – även om de kan ha olika arbetsuppgifter i logen? Man kan vara respektfull ändå! Är det inte dags att tänka om, att gå tillbaka till ursprunget, till en nivå där vi verkligen bara är bröder.

Där man på ett bättre sätt tar hand om sin broder, där broderkedjan även gäller i den allmänna världen genom omsorg för dem som inte kan komma p.g.a. sjukdom eller ålder. Trots att kapitel 15 §13 klart talar om våra plikter så är det långt kvar på den vägen!

Vårt system Svenska Frimurarorden är en organisation men den består av tre loger. Det skrivs förpassningsbrev från Johanneslogen till Andreaslogen och från den till Kapitellogen. Detta sker på samma sätt som i gamla tider där det inte var självklart att kunna gå vidare från den ena logen till den andra.

Det svenska systemet kräver att den som vill bli medlem i vår Orden skall ha en kristen tro. Den kristna tron borde inte ha någon större betydelse för Johannesgraderna där även andra troende skulle kunna få bli medlemmar under förutsättning att de inte är ateister.

Öppna för alla Så sker i andra frimurarloger. I vår tid av integration, där många från andra länder kommer till Sverige, skulle Johannesgraderna kunna anpassas och vara öppna

Debatt även för dessa bröder. Jag inser att de inte skulle kunna gå vidare i vårt gradsystem utan en bekännelse till den kristna tron. De skulle med andra ord inte kunna förpassas till nästa loge, Andreaslogen. Men – har detta någon betydelse? Vi skulle kunna få betydligt fler bröder som vi utesluter idag! Vara förebild med integrationen och därmed återigen utgöra ett brödraskap över gränserna så som det en gång började. Låt oss stiga ner från den piedestal som vi håller på att mura upp och bli hantverkare igen som lagar sprickorna mellan oss bröder och våra medmänniskor. Det behövs så väl i vår tid! Låt oss vara mer utåtvända och uppmärksamma för vår omgivning. Låter det revolutionärt? Det är inte meningen, det bör snarare vara starten till en reformation, en återgång till begynnelsen och de forna idealen.

Stanna upp!

Jag undrar: ”Vart är vi på väg”? Vi måste stanna upp och åter låta sanningens enkla ljus upplysa våra vägar på vår fortsatta vandring. Inte bara för oss som medlemmar utan även för vår Orden, för gemenskapen och för ett långt fruktbärande arbete in i framtiden.

Så kan vi läsa i Jakobs brev Kap.2 Vers 1 - 5.

Kanske något att tänka på. ”1. Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus. 2. Tänk om det i er synagoga kommer ➡ 27

in en man med guldringar på fingrarna och vita kläder och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. 3. Om ni då bara har ögon för den fin-

klädde och säger till honom: ”Här är en bra plats för dig”, men till den fattige: ” Ställ dig där borta”. Eller ”Sätt dig på golvet vid mina fötter” –

4. gör ni då inte skillnad och fäller orätta domar? 5. Hör på, mina bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt

dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom?”

Text: Gerhard Schultze

Högtidsklädd till vardags?

Å

terinförande av frack, och even tuellt även hög hatt, som obligatorisk klädsel förordas av en del högre befattningshavare inom Orden. Ett förslag som innebär en successiv övergång till frackobligatorium håller uppenbarligen på att beredas. Anledningen till detta uppges vara ambitionen att likforma det svenska frimureriet i de nordiska länderna och att det upplevs som en olägenhet att frack och kostym blandas i logerna.

Undertecknad tycker ambitionen med att gränsöverskridande samordna det svenska systemet generellt har sina fördelar. Dock ställer jag mig frågan hur just ett fracktvång skulle hjälpa oss bröder i syftet ”att verka för mänsklighetens förbättring och förädling genom att främja ödmjukhet, tolerans och barmhärtighet samt att visa detta i ord och handling” som det står på Ordens hemsida?

Min uppfattning är att ett frackobligatorium bidrar till att göra frimureriet i Sverige mera svårtillgängligt och krångligt och önskar istället att vi: Fokuserar vårt frimureriska arbete på vår inre mognad och de större livs28

frågorna än på utanverket, ”sic transit gloria mundi” får glädjen att manifestera det extra högtidliga när det verkligen finns en anledning därtill och inte bära samma mundering oavsett det är ekonomiloge eller högtidsdag låter yrkesverksamma bröder slippa ”logistikproblemen” som skulle uppstå med t.ex. omklädnings- och förvarings­­­­möjligheter på arbetet eller i logen tillåter äldre och rörelsehindrade bröder, som inte klarar på- och avklädningen av högtidsdräk-

ten, att få vara med på logerna även fortsättningsvis tar hänsyn till de bröder som bor i storstadsregionerna och inte vill färdas kollektivt i högtidsdräkt, så de slipper att välja mellan att betala taxi eller stanna hemma möjliggör för de bröder som saknar frack, och redan idag tycker det är nog ekonomisk påfrestandeatttillhöraOrden, att kunna förbli medlemmar Det vore förnuftigare om den enskilda brodern själv, beroende på omständigheterna, fick förtroendet att

avgöra huruvida han skall bära frack eller mörk kostym och att vi respekterar varandra oavsett val. Är inte det riktigt frimureri? Är ett frackobligatorium en framtidsorienterad förändring i Ordens och brödernas intresse eller är det mera ett uttryck för en längtan efter tider som har flytt? Det vore intressant om bröder i allmänhet fick möjlighet att i detta forum ventilera sina åsikter i frågan.

Text: Staffan Sjödin,

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1495 :-

MÖRK KOSTYM-----------950:-

SMOKING + SKJORTA-1500:-

LACKSKOR------------------500:-

komplett med, väst,skjorta,rosett,knappar 2150:-

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Sundlingsväg 3, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

Frimuraren

Ett rotråd Till en nybliven murarbroder från en nybliven fadder!

Välkommen in i vår krets!

Jag vill dela med mig av några erfarenhetsbaserade synpunkter på hur man bäst kan tillgodogöra sig det frimureriet har att erbjuda. Det finns givetvis fler synvinklar än de jag nu har tillgång till, så ta inte dessa ord som gudomlig uppenbarelse utan som välvilliga men nödvändigtvis bristfälliga råd från en aningen äldre medvandrare, som självfallet även han har oändligt mycket kvar att lära!

Som antagen lärling är det din primära uppgift att slå rot i din loge. I takt med att du börjar känna dig hemma i din loge blottar den sina mindre uppenbara sidor; den dolda dynamik som visar hur den lever och utvecklas i och av sina deltagare och som ett enskilt organ i SFMO som levande organisation. Dina rötter växer i proportion till ditt engagemang. Och som lärling är ditt engagemang att vara vad ritualen kallar ”arbetsam”. Det yttre engagemanget måste motsvaras av ett inre engagemang för att kunna kallas arbete i frimurerisk mening. Till detta inre arbete har du fått vissa symboliska redskap. Liksom alla symboler undervisar de var och en efter sina personliga förutsättningar att ta till sig den specifika lärdom de har att ge. Därför kan man växa med symboler genom att leva med dem och förhålla sig ödmjukt och lyhört Frimuraren

till dem. Vad en symbol säger mig idag kan vara alldeles riktigt och relevant men i morgon kan den säga mig något helt nytt; något jag inte är mogen att ta till mig idag. Ditt personliga, inre samliv med logens symbolik, ritual och mytologi och ditt yttre engagemang i logens liv utgör den helhet som kallas ”arbete”. Detta arbete skall göra dig till en bättre människa i den allmänna världen!

Inte bättre än dina medmänniskor – det vore fåfängt att vilja jämföra sig med andra i denna mening – men bättre än du skulle ha varit utan detta arbete. Detta skall komma dina medmänniskor i den allmänna världen till del, gärna så diskret att de inte behöver märka något. Och ju djupare rötter du slår i din loge desto mer näring kan din själ ta upp från dess arbete.

Så småningom kommer du då till en brytpunkt, en kritisk massa då du kan bedömas som mogen för ett nytt steg i arbetet: befordran till medbrodersgraden. Som medbroder står du inne i en annan dynamik och den inre uppgiften blir då likaledes en annan. Utan att gå in allt för mycket på medbrodergradens förborgade ting kan man ändå påpeka att det är då, när du i både yttre och inre mening är medbroder, som dina rötterna är så pålitliga att det är välgörande för både dig och din loge att du då och

då besöker andra loger för att sätta sig in i deras särart. Visserligen är det inte förbjudet att besöka andra loger redan som lärling men man riskerar att förytliga och relativisera sin upplevelse av livet i logen och därmed äventyra de egna rötternas trivsel och utveckling. Ett gott råd är därför: lärling, stanna i din egen födelseloge till dess att du är så pass fullärd att du har blivit upptagen i medbrödernas krets! Därefter må du, själv eller tillsammans med andra medbröder, ge dig av på ”gesällvandringar” där du besöker andra loger. Då kan du och din loge berikas utan att förlora sin särart och sin integritet som suveränt organ inom vår Orden som helhet!

Den frimureriska sk. personlighetsutvecklingen använder sig i första hand av tre typer av redskap, typer man kan kalla: rit, myt och bild.

Med ”rit” menas här de rituella handlingar och gester som genom sin överraskande karaktär eller genom sin ständiga upprepning påverkar och på sikt ”informerar” mitt vilje- och känsloliv på ett sätt som bäddar för personliga insikter. Med ”myt” menas här alla de ”berättelser”, de historiska ramverk och perspektiv som gör det rituella arbetet till ett sorts ”levande rollspel”, eller i Friedrich Schillers upphöjda mening ”lek”. (I sina brev Om människans estetiska

fostran utvecklar den unge hovfilosofen en människosyn där tre grunddrifter driver människan att utveckla sig och mogna, han kallar dem formdrift, stoffdrift och lekdrift; enbart stoffdriften skulle göra oss till naiva och själviska materialister, enbart formdriften skulle göra oss till abstrakta och i principer inlåsta idealister men lekdriften lever mitt emellan dessa två och kan förlösa det positiva i båda, varför Schiller fastslår den djärva tesen: ”Människan är blott helt och fullt människa när hon leker”!) Myten, både frimureriets historik som mytologiskt ramverk och de framför allt gammaltestamentliga historierna, speciellt de om Salomos tempelbygge, ger oss tillåtelse att ”leka” i Schillers mening och därmed möjlighet att komma åt perspektiv av personligt och existentiellt allvar som vore svåra eller kanske omöjliga att komma åt med andra medel. I detta fall är det sekundärt om ”mytens” stoff är historiskt bevisbara sanningar eller inte. Poängen är att de i rätt sammanhang låter oss se inre sanningar som annars skulle förbli förborgade. Med ”bild” menas i detta sammanhang allt av sinnebildlig, symbolisk karaktär; det må vara konkreta föremål som den lilla prydnaden du fått att hänga över hjärtat eller det symboliska i ord, grepp tecken, salens utformning, golvets ➡ 29

mönster, ljusens antal, arbetstavlans innehåll och så vidare.

Dessa ting talar till själen i proportion till rötternas djup. Med ytliga och spridda rötter blir den upplevelsen en ”jaha-upplevelse” utan större betydelse, som med djupa rötter blir en ”aha-upplevelse” som kan få avgörande konsekvenser för hela ens liv. Precis samma upplevelse kan alltså få helt olika betydelser beroende på ens rötters beskaffenhet. Därför, käre nyblivne lärlingebroder, vill jag ge dig rådet att lyhört, entusiastiskt, långsiktigt och odelat engagera dig i den loge som såg dig födas som frimurare.

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen VIII graden Svea Provinsialloge

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19

Text: Alexander Kieding

Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Efterlysning Jag efterlyser en dräktvärja, frimurarvärja, som till hört min morfar stadsläkaren, RVO, Johan Patrik Frehland, Nässjö.

Min morfar föddes 1864 i Byarums socken söder om Jönköping och avled 1948.

Han recipierade 1913 i Jönköping och kom sedan att tillhöra Linköping.

Som riddare av arbetet hade han valspråket Ihärdigt arbete vinner målet.

Värjan avyttrades vid en ordinarie auktion hos Björnssons Auktioner i Lund i april 2000 och inropades för 1400 kr. Denna var komplett med slida i skinn. Någon bild på den har jag inte.

Då jag är numera är frimurare och tillhör logen Facklan i Landskrona har jag intresse av att återförvärva värjan.

Då det är sannolikt att någon broder kan ha förvärvat denna vänder jag mig nu till Frimuraren för att efterlysa den. Om det är så att någon broder har den i sin ägo och är intresserad att sälja den till mig så var vänlig hör av Er till mig på telefon eller annorledes.

FRACK-PAKET!

N Patrik Ljunggren Tallv 47 261 73 Häljarp Tfn 0418- 43 05 00 mobil 0733– 47 41 21 arb 0418 – 47 41 21 30

Frimuraren

Från Ordens Ledning och Kansli

OSM Anders Fahlman När logen ”lyfter”

D

et är roligt att vara med i en organisation som ger människan möjlighet till att växa och utvecklas.! Det ger energi och arbetsglädje på alla nivåer. Glädjen över att ha fått del av frimureriets gåva är stor bland alla de bröder jag möter och talar med. Och denna inre glädje smittar av sig på omgivningen utan åtbörder eller stora ord.

Att frimureriet är en viktig kraft i vår tid går inte att ta miste på. Antalet medlemmar i Svenska Frimurare Orden har under de senaste två åren ökat. Det intressanta är att ökningen sker bl a i yngre generationer och storstadsregionerna.

En trolig orsak till den positiva utvecklingen för vår Orden torde vara intresset hos många människor för andliga frågor och sökandet efter andliga perspektiv på tillvaron. Ordens helhetssyn på människan som en motvikt mot fragmentarisering i ett högt specialiserat samhälle samt behov av stillhet i en pressad tillvaro bidrar sannolikt också till intresset för den frimureriska verksamheten.

En annan orsak är säkerligen att våra ämbetsmän besjälas av en önskan att göra logebesöken så givande som möjligt. Genom väl genomförda logekvällar, måltider, instruktioner och föredrag vill

de förmedla en så fin frimurerisk upplevelse och utveckling som det någonsin går. Bakom det fina arbete som bedrivs ute i våra över 150 loger och brödraföreningar står ett stort antal eldsjälar som ger och bjuder på sina goda egenskaper till oss besökande bröder. Dessa eldsjälar utgör grunden för en framgångsrik Orden!

Jag tror också att det är genom att sätta den goda utövningen av ritualen i centrum liksom frimureriets inre väsen som vi når den bästa framgången då det gäller att göra logebesöken och medlemskapet så givande som möjligt.

Energi och arbetsglädje kan komma till uttryck på så många sätt. Häromdagen sade en broder till mig: ”Du Anders, har du tänkt på så fantastiskt det är när man vid en vanlig sammankomst upplever det där litet ovanliga att ”logen lyfter”? På min fråga om vad han menade litet mera konkret svarade han: ”Jo, de

där ögonblicken då allt stämmer – när allt samverkar nästan som i en symfoniorkester. När det kommit många bröder till logekvällen och inte minst sådana som är nya. Då ritualen tillämpas på ett bra och vackert sätt och allt samverkar. Då partituret börjar leva.

Då föredraget eller talmanstalet blir en pendang till ritualens innebörd och då man som besökande broder bara sitter där, omgiven av värme, gemenskap, frid och stillhet – omsluten av det ljus som goda vänner och bröder utstrålar – allt omramat av enkel värdighet!”

Linköping i april

Anders Fahlman

uppvaktar Ordens Stormästare Anders Fahlman, 70 år ung den 17/4 2007. Reportage från mottag­ ningen kommer i nästa nummer.

Frimuraren

31

Fyra förtjänta frimurare

Vid Stora Landslogens Högtidsdag den 22 mars belönades bröderna Gunnar Jakobsson, Lars Ysander, Sven Wahlgren och Bertil Glaas Ordens Heders Tecken, OHT.

Riddaren av Ormstaven och svärdet II, med valspråk: För människan genom Gud,

Riddaren av Läkekonsten med valspråk: Sök ljuset - sök människan.

Riddaren av Etern med valspråket: Samförstånd.

Gunnar Jakobsson

Lars Ysander föddes i Sydindien 1930 och blev Med dr i Lund 1970 med en trafikmedicinsk avhandling. Han har sedan dess verkat som läkare på sjukhuset i Varberg och har fortsatt med universitetsstudier i språkvetenskap, latin och Hallands kulturarv.

Lars recipierade i Sà3S i Göteborg 1963 och blev X i GPL 1990. Han hnar haft ämbeten i Brf Fyrbåken, GPL och CFE och fick GPL:s förtjänsttecken 2005.

Lars har bl a ansvarat för CFE-projektet Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik. Lars är en ofta använd föredragshållare i samtliga grader.

föddes i Skåne 1932, började sitt yrkesliv som fältflygare i Roslagen och på Ljungbyhed. Efter telegrafistexamen fick han i Handelsflottan se större delen av världen. Sven gick iland på 1960-talet och har sedan dess arbetat som radiooperatör och sjöräddningsledare i Härnösand.

Han har även lärt ut och examinerat telegrafister inom sjöfart och flyg också i det nya digitala säkerhetskommunikationssystemet.

Sven recipierade i SJL Moria 1967 och fick grad X 1980 i PLH. Han har haft ämbeten från FS till FDM och från 1981 ÖS i PLH Han fick PBF 1993 .

föddes i Kristianstad år 1933. Han utbildades till tandläkare i Malmö 1957 och tillträdde tjänst som distriktstandläkare i Filipstad och Säffle samma år. Han har haft privatpraktik i Hagfors, Göteborg och Karlstad.

Gunnar recipierade i Sanctus Carolus år 1959 och erhöll grad X i VPL 1986. Han har under åren innehaft ett antal ämbeten i S:t C och VPL där han var DPM mellan 2001 och 2007.

32

Sven Wahlgren

Riddaren av Rätvinkligt

arbete med valspråk: Redligt arbete ständig strävan.

Bertil Glaas föddes 1926 i Skellefteå.

Han examinerades till tandläkare 1950 i Stockholm. Efter en kort tid i Folktandvården öppnade han egen praktik i Skellefteå 1957. 1991 avslutades den karriären.

Bertil recipierade i SJL Olaus Magnus 1965 och erhöll grad X i PLU år 1980. Han har under åren innehaft ett antal ämbeten, som DM och OM i OLM och M i PLU. Han är idag ordförande i Caritasgruppen och styrelseledamot i Övre Norrlands frimurarvänner. Han är också ledamot i redaktionskommitten för tidskriften Frimurare i Norr.

Frimuraren

Ny Andre StorBevakande Broder i SLL Från den 1 april är Br Göran Maniette ASBB i SLL. Br Göran är Riddaren av framåtskridandet och har valspråket Mot ljuset med kraft.

Göran Maniette föddes på norska nationaldagen den syttende mai år 1943 i Stockholm, men studentexamen den tog han i Luleå. Han är reservofficer vid Pansartrupperna sedan 1968, och blev civilingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola år 1969.

I mer än 20 år arbetade br Göran i olika befattningar i Volvo och blev 1993 anställd av gymnasieförvaltningen i Växjö som lärare, biträdande rektor och rektor.

Göran såg ljuset i Sà3S och är sedan 1987 Riddare av Purpurbandet (grad X). Han var ämbetsman i Sà3S och efter flytten till Växjö i SJL Kronoberg varav som OM mellan 1992 och 2002. I dag är Br Göran DPM i SPL och från den 1 april 2007 även Andre Storbevakande Broder i Stora Landslogen. Vid SLL:s Högtidsdag den 22 mars blev Göran Maniette dubbad till Riddare och Kommendör med Röda Korset, R&K. På bilden syns den nye Riddaren och Kommendören med Röda Korset framför en betydligt mer bepansrad kollega .

Text och bild: Kjell Mazetti

Insamling till bröders väl

D

en 28 januari 2007, på NF:s högtidsdag gick startskottet för insamlingen till Stiftelsen NFBröders fond. Under året fram till nästa högtidsdagen 2008 kommer man att samla ett grundarkapital. Som inspiration har man den 1867 av 32 NF bröder skapade Jubelfonden Då insamlades den i dagens penningvärde blygsamma summan av 3200:- I dag har jubelfondens kapital vuxit till 44 miljonber kr. I år delades 1400000:- i stipendier och bidrag Den nya fonden får en styrelse och i statuterna står bland annat att man inte får dela ut förrän foiden blivit 100 år gammal eller då fondkapitalet vuxit till 10 miljoner kr.

Fondens ändamål anges ”till bröders väl” och är av benefik karaktär.

Alla gåvor mottages tacksamt, men om Du skänker 1000:- kommer du att Frimuraren

namnges på fondens grunddokument.

En gåva på 5000:- innebär att Du blir upptagen som stiftare och då kommer du att få underteckna gåvodokumentet. Initiativtagare till NF-bröders fond är OM Kjell Pettersson som utsett Anders Ull-

sten att ansvara för fondens uppbyggnad.

Anders Ullsten kan du nå på telefon 073-699 64 05 eller genom brev till Stiftelsen NF-bröders fond, Den Nordiska Första Johannislogen, Blasieholmsgatan 6, 111 48 Stockholm.

OM i NF Kjell Pettersson hoppas att NF brödernas generositet skall skapa en fond som om 100 år kan ge stöd och uppmuntran till den tidens NF-bröder. Anders Ullsten, till höger har fått uppdraget att arbeta med fondens uppbyggnad.

33

Inrikes ärenden

gen Västmanland i Västerås från och med den 31 december 2007.

Förordnanden Revisorn Edward Waller, X SVEA, förlängt som ledamot från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007.

Datakonsulten Carl-Erik Fallenius, X GPL, som ledamot från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2009.

Bankdirektören Per Odgren, X SVEA, som Vice Ordförande från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2012.

Skånska Provinsiallogen

Planeringsdirektorium

Visitator a latere Förordnande Bankdirektören Åke Lindell, R&K, förlängd dispens som Visitator a latere till och med den 31 december 2007.

Stora Landslogen Förordnande Civilingenjören Göran Maniette, X SPL utnämnd R&K DPM SPL, som Andre Storbevakande Broder från och med den 1 april till och med den 31 mars 2013.

Carl Friedrich Eckleff Entledigande Civilekonomen Magnus Åkerman, IX SVEA, som arbetande ledamot och ceremonimästare från och med den 13 maj 2007.

SVEA Provinsialloge Förordnanden Bolagsjuristen Olle Sahlin, IX SVEA, som Ordförande i Brödraföreningen Gustaf Dalén på Lidingö från och med den 28 januari 2007 till och med den 27 januari 2013.

Entlediganden Rektorn Börje Lewerth, X SVEA, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Södermanland i Eskilstuna från och med den 1 januari 2008.

Rektorn Martti Saari, X SVEA, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslo34

Förordnanden Ingenjören Lars Myllenberg, X SPL, förlängt som Ordförande i Brödraföreningen Kronan i Landskrona från och med den 1 maj 2007 till och med den 31 oktober 2010.

Entledigande Kyrkoherden Sten-Sture Pehrson, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus, Malmö från och med den 1 juli 2007.

Göta Provinsialloge Entledigande Kyrkoherden Johnny Hagberg, X GPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg från och med den 4 maj 2007.

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Direktören Jan-Eric Svensson, IX ÖPL, som Ordförande i Brödraföreningen Veritas i Värnamo från och med den 1 mars 2007 till och med den 28 februari 2013.

Försäljningschefen Rolf Svensson, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Helios i Reftele från och

med den 22 april 2007 till och med den 21 april 2013.

Personskaderegleraren Duncan Nordström, VIII ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping från och med den 20 april 2007 till och med den 19 april 2013.

Entledigande Docenten Lars Bergholtz, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping från och med den 29 januari 2008.

Utrikes ärenden

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Stormästaren har som representant för Svenska Frimurare Orden hos the Grand Lodge F. & A.M. of Indiana utnämnt John Edward Kuhn.

Utnämning av representanter för främmande Storloge Ordens Stormästare har föreslagit respektive främmande stormästare att som representanter hos Svenska Frimurare Orden utnämna: Grande Loja Legal de Portugal/GLRP. Tor Wiedling-Fernandes.

Nya ritualer fastställda

E

fter ett långvarigt arbete kan de reviderade ritualerna distribueras under våren. Stormästaren har bestämt att de får användas från den 1 juli i år, men att de senast den 1 januari 2008 skall ha tagits i bruk. Eftersom vi i Sverige under 1900-talets senare hälft gjort förändringar i ritualerna som fjärmat oss från de övriga nordiska ordnarna inom vårt system har ibland en återgång skett. I övrigt syftar den nya utgåvan till en större klarhet i fråga om anvisningarna och därmed till en större enhetlighet

i det rituella agerandet. Några större förändringar och många kompletteringar av anvisningar gör det nödvändigt att alla loger och brödraföreningar noga penetrerar de nya ritualerna. Vid OM/ O-möten och regionala utbildningar är ledamöter av Lag- och ritualkommittén beredda att medverka. Kontaktpersoner är Kjell Hognesius (tel 018-25 26 15, e-post: o_vidar@frimurarorden.se) och Johan F Wijnbladh (tel 063-12 02 01, e-post: ulla.johan.wijnbladh@telia.com Frimuraren

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till 1911 då planerna på ett ”Frimurarnas ålderdomshem” började förverkligas. Man fann en lämplig tomt i Lidingö. Konungen var en betydelsefull tillskyndare och bidragsgivare, vilket är den historiska bakgrunden till stiftelsens namn.

Frimurarebröder från hela Orden lämnade bidrag och från 1912 fram till 1950 fortsatte arbetet med nya insamlingar och nya byggnader. Kostnadsutvecklingen under 1960- och 1970-talen blev dock en belastning i det att samhället ställde allt större krav på äldreboendets standard, vilket 1980 framtvingade en försäljning. Först då, 1980, bildades själva stiftelsen. Ändamålsbestämmelserna fastställdes till de i dag gällande, nämligen ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning främst till förmån för åldringsvården”.

Stiftelsen delar, i samarbete med de lokala frimurarsamhällena, årligen ut bidrag till geriatrisk forskning i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Helsingfors. Totalt ges ca 8 mkr i forskningsstöd, vartill kommer ca 1 mkr som går till olika organisationer inriktade på de äldre.

Anslagen till geriatrisk forskning avser bl a Parkinsons sjukdom, demens och Alzheimers, stroke och omvårdnad. Stöd lämnas också till organisationer som arbetar för äldre behövande, exempelvis Frivillig Väntjänst, Frälsningsarmén, Parkinsonföreningen, Stenfasta inom Stockholms Stadsmission och Silviahemmet.

Genom frivilliga bidrag och en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Posttidning

B

Retur vid obeställbarhet till Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Störst på kapitalskyddade placeringar – i år igen Visste du att... ... Handelsbanken lanserat kapitalskyddade placeringar sedan 1992. ... Handelsbanken erbjuder ett brett spektrum av kapitalskyddade placeringar, till exempel aktieindexobligationer, hedgefondobligationer, kreditkorgsobligationer, marknadsobligationer och råvaruobligationer, där avkastningen kopplas till olika tillgångsslag. ... Handelsbankens aktieindexobligationer har mellan 1994 och 2006 i genomsnitt gett en avkastning på cirka 9,4 procent per år före courtage. ... Handelsbanken erbjuder andrahandsmarknad i alla börsnoterade kapitalskyddade placeringar, vilket gör att du när som helst kan sälja dina värdepapper under löptiden.

Nästa kapitalskyddade placering, en aktieindexobligation, lanseras den 28 maj.

www.handelsbanken.se/aktuellaerbjudanden