Frimuraren nr 2, 2025

Fyra nya ledare i fördelningarna

Historisk måltid för frimurare

Guide till frimurarsommar

FRIMURAREN

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 2 | 2025

En stark och växande

Orden

Svenska Frimurare Orden lanserar en ny vision.

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning november 2024.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde avveckling av barnhusverksamheten och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 207,2 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2024 delat ut totalt 26,0 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13,15 mkr.

Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

forskning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 11 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Foto: FruBergkvist

Redaktörens spalt

Broder!

I år skriver vi år 2025. Om tio år, alltså år 2035, fyller vår Orden 300 år. 300 år av frimureri i Sverige är en aktningsvärd bedrift.

Medicinsk forskning fick 7,2 miljoner kronor 18

Musikstipendier utdelades till sju unga talanger 20

Många leenden när Brödraföreningen S:t Olof jubilerade

måltid för frimurare

Så fungerar Orden – Linjeorganisationen, del 1: Ordens enheter och fördelningar

Så fungerar Orden – Linjeorganisationen, del 2: Framtidens företrädare för fyra fördelningar

Pingsten – kyrkans födelsedag

Poddar och frimureri

Ordens högste prelat: Hoppet – en sten i tempelbygget

Information från Orden

Stormästarens sida: Vision 2035 är här!

Om tidningen – information och kontakt

OMSLAG:

Vision 2035 öppnar nya dörrar och perspektiv för Orden och bröderna. bild: Mats Gärdfors

Vad behöver vi då för att nå dit? Vad behövs för att nå dessa 300 år av verksamhet under de kommande tio åren?

Alltid när det handlar om att nå någonstans behövs en plan. Det kan handla om att ta körkort, gå en utbildning eller helt enkelt att planera inför framtiden. Här både behövs det och krävs det en strategi. Har du inte rätt verktyg eller en rimlig tidsplan, ja… då finns inte heller något mål. Eller det blir i varje fall svårare att uppnå de uppsatta målen. Tänk att ta körkort utan en plan för när du ska vara klar. Lite körlektioner på måfå för att kanske eventuellt köra upp för ett förarprov. Någon gång. Kanske. Eventuellt. I framtiden… förhoppningsvis.

Nu finns Vision 2035 med Ordens inriktning de kommande tio åren. En plan helt enkelt för Ordens verksamhet. Denna Vision 2035 presenterades på Ordens högtidsdag i mars och du kan läsa om dess innehåll i detta nummer.

Förutom denna läsning hoppas jag du hittar massor av läsvärda artiklar i detta nummer. Och ett tips för arbetet med främmande sökande. Låt denna kommande broder få ett nummer av Frimuraren. Jag vet att det här sättet fungerar för att få intresserade att bli frimurare. Låt personen läsa och fundera en stund. Ta sedan en kopp kaffe tillsammans. Samtala och chansen att vi har en ny broder i vår kedja finns garanterat där.

Det här är även min sista text till dig i form av redaktör för Frimuraren. Det har varit mycket intressanta åtta och ett halvt år. Jag har fått vara med om en massa spännande saker som verkligen bidragit på min personliga resa som frimurare.

Nu lämnar jag över redaktörskapet för Frimuraren till Pether Ribbefors som får vara med och utveckla tidningen vidare. Jag har gjort vad jag har kunnat för att utveckla både innehåll och utseende. Nu är det dags för någon annan att föra det arbetet vidare.

Vi kanske ses och hörs i något helt annat sammanhang.

Ske allt så!

Ulf Hjelting, redaktör

Välplanerad högtidsdag

Stora landslogens högtidsdag den 15 mars kommer att gå till historien som det tillfälle då Ordens vision 2035 lanserades. Bakom kulisserna rådde som vanligt en febril aktivitet före, under och efter programmet. Ett lagarbete av rang!

Inför begivenheterna hade ett femtiotal olika trycksaker och dokument tagit form: matsedlar, placeringsark, program, översättningar, måltidslistor och inte minst körscheman. För att kunna överblicka det totala händelseförloppet under helgen krävdes fem utskrivna sidor från Excel som omfattade 125 tidsatta händelser!

Storceremonimästare Robin Engstrand ledde och planerade praktikaliteterna tillsammans med sina ceremonimästare och ytterligare fyra bröder som skall skolas in för att kunna bidra under detta spännande år. Dukning, servering och disk ombesörjs av extern personal, men ceremonimästarnas grupp ansvarar för att bära bord och stolar, övervaka bankinbetalningar, planera menyer (allergier, någon?), placera bröderna till bords och i processioner. De håller förstås även

ordning på att alla agerande är övade samt för förflyttningar och materiel i övrigt.

Fotostudio i Johannessalen

Alla nyinstallerade ämbetsmän skulle efter de inledande ceremonierna punktligt infinna sig i Stamhusets johannessal för fotografering vid bestämda klockslag. Logelokalen var omgjord till fotostudio i regi av Mats Gärdfors, en av Ordens skickliga fotografer. Den mörkblå tempelhimlen i kombination med fotoparaplyer förmedlade nästan en känsla av att regnet hängde i luften. En provinsialmästarkedja – med tillhörande provinsialmästare – adjungerades från fördrinken då ett dylikt ämbetstecken saknades vid fotograferingen av de nyinstallerade. Och tänk, alla ämbetsmän blev förevigade med rätt prydnader.

Ordens vision 2035 presenterades på storbild under middagen. Filmen blev mycket uppskattad och finns att se på Ordens hemsida.

Högtidsmiddagen kunde ta sin början inom 30 sekunder jämfört med vad som var angivet i minutschemat. Inte mindre än 35 utländska representanter fanns bland de 198 ätande. Alla internationella gäster skulle introduceras av storceremonimästaren med namn och full titel. Den ordrikaste benämningen var på 176 tecken och det längsta utländska efternamnet tog 29 bokstäver i anspråk. Efter denna honorära störtflod var H.M. Konungens skål rejält efterlängtad.

Mat och musik

Den smörstekta kavringen med hummerpannacotta, chilistekt räka och stenbitsrom var utsökt och slank ner nästan så fort tallrikarna sattes på borden. Till huvudrätt serverades kalvrullad fylld med ostronskivling, därtill vaxbönor och potatisbakelse. Den goda konjaksgräddskyn hälldes ur små porslinstillbringare efter eget skön.

– Musik är Guds röst på jorden, slog Ordens

Stormästare Christer Persson fast när två musikpartier ur Mozarts ”Trollflöjten” hade klingat ut. Attila Gracza (piano) och Mårten Lundgren (trumpet) framförde också uppskattade stycken av Thad Jones och George Gershwin under middagen.

Framtidsfilm

Efter en smärre introduktion presenterade Christer Persson Ordens vision 2035 på storbild – en filmfest för ögat och vars innehåll relateras på annan plats i

tidningen. Av applåderna att döma var visionen något bröderna inte ens visste att de hade längtat efter. Stormästaren reflekterade över att 2035 faktiskt inte ligger så långt bort: – Tänk er tio år tillbaka. Hur snabbt har inte det gått? Vi ska leva upp till brödernas förväntningar. Vi ska leverera högsta kvalitet och ingenting annat!

Visionär dessert

Informationsdirektoriets särskilda visionsgrupp lade sedan locket på. Desserten, alltså. Varje glas moccamousse med biscottikex och hallonrippel försågs i köket med en ätbar oblat på vilken visionens logotyp var tryckt. Det visionära budskapet kunde därför sväljas av bröderna både bildligt och bokstavligt.

Stormästaren för Den Norske Frimurerorden, Frode Olsbø, framförde de utländska gästernas uppskattning för helgens arrangemang. Talet uttryckte även tacksamhet mot själva frimureriet, som erbjuder en plats där vi kan kämpa mot våra mörka sidor:

– Vi trenger et sted at finne frem til oss selv.

Alla som varit med och arrangerat dagen och kvällen fick ett särskilt tack av Christer Persson, som gjorde sin sista högtidsdag i egenskap av Ordens Stormästare.

Taffeln bröts hela tolv minuter före deadline. Därefter vidtog kaffe och förbrödring – utan tidspress. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

Håkan Abrahamsson, en av högtidsdagens ceremonimästare, med komradio och tidsschema i högsta hugg.

Visionär dessert med smakligt budskap. Ordens Stormästare Christer Persson lyckönskade nyantagna Riddare och kommendörer med Röda korset.

Final touch. Jonas Sjögren och Christoffer Gramming lägger oblater i dessertglasen.

Nya Riddare och kommendörer med Röda korset

Verkställande direktör, Helsingfors riddarnamn : Riddare av förädling valspråk : Samvete Förnuft

Född 3 juli 1967 i Esbo Gift med Michaela sedan 34 år. Tillsammans har vi fullvuxna sönerna Alexander och Victor och ett barnbarn. Utexaminerad från Svenska Handelsläroverket i Helsingfors, varefter mitt yrkesliv sedan 1990 varit fartfyllt och intressant: allt från bananer och kommunikation till fisk och kyckling. Samtliga arbeten har inkluderat internationellt samarbete, varav de nordiska samarbetena varit mest givande. Arbetar för tillfället som vd för Scandi Standard AB:s dotterbolag i Finland.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Augustin den 10 januari 1997 och fick grad X 2013 i Stor Capitlet i Finland. Mina 24 första år som ämbetsman startade i S:t Augustin som ceremonimästare 2000-2006, förste bevakande broder 2006-2008 samt deputerad mästare 2008-2014. Därefter deputerad mästare i S:t Andreaslogen Phoenix 2014 och sedan deputerad kapitelmästare i Stor Capitlet i Finland åren 2016-2024. Installerar mig som kapitelmästare i november 2025. X

Verkställande direktör, Jönköping

riddarnamn : Riddare av kunskap valspråk : Lära för livet

Född 23 november 1954 i Umeå Marknadsförare och entreprenör med lång erfarenhet av försäljning och marknadsföring. Utbildad på Umeå universitet och IHS marknadsinstitut. Har även en elitutbildning via Svenska Fotbollförbundet. Jag har arbetat som försäljningschef på Liber AB och som regionchef på Antenn. Under åren har jag startat flera företag och det senaste är Curonova Consulting där jag arbetade som vd fram till att jag sålde företaget. Det finns nu över hela Sverige.

Recipierade i S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren 2000 och fick grad X i januari 2013 i Östgöta Provinsialloge. Tillträdde som ordförande mästare i Den Mellersta Pelaren den 10 april 2014. Min roll som ordförande mästare avslutades i förtid, då jag tillträdde som förste deputerad provinsialmästare i Östgöta Provinsialloge 2018. Under dessa år har jag varit ordförande för frimurarsamhällets fastigheter i Linköping och Jönköping. X

Museichef, Västervik

riddarnamn : Eques a scientia crescenta valspråk : Ad lucem

Född 2 maj 1960 i Västervik

Gift 1993–2017, två vuxna barn. Efter gymnasieexamen 1979 fil.kand. vid Linköpings universitet och gymnasielärarexamen. Anställd som adjunkt vid Västerviks gymnasium 1986. Från 2008 chef för Västerviks Museum. Flertalet mångåriga offentliga uppdrag såsom ledamot av kommunstyrelse och presidier i ett antal kommunägda bolagsstyrelser. Tilldelad Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj “För betydande gärning” 2020.

Recipierade i och tillhörde därefter S:t Johanneslogen S:t Jacob i januari 1987, följt av S:t Andreaslogen Den Gyllene Gripen och Östgöta Provinsialloge. Grad X 2003. Fick det första ämbetet, ceremonimästare i Västerviks Andreasförening, numera Brödraföreningen Diorit, år 1995. Under åren 2002–2011 ordförande i Brödraföreningen Diorit och därefter, 2011–2018, ordförande mästare i S:t Johanneslogen Eystrasalt. Från 2018 andre deputerad provinsialmästare i Östgöta Provinsialloge.

Var ledamot av logedirektoriet 2010–2017. X

Jean Gallen

Anders B Johansson Olof Nimhed

Mattias Peterson Anders Wennergren

Verkställande direktör, Örnsköldsvik

riddarnamn : Riddare av vågen

valspråk : Störst av allt är kärleken

Född 24 september 1968 i Skövde Har under yrkeslivet mestadels arbetat i gränssnittet mellan det offentliga och privata som bland annat regionchef och verksamhetsansvarig i olika näringslivsoch branschorganisationer, som kommunal näringslivschef och har nu uppdrag som vd för kommunalt bolag verksamt inom besöksnäring och platsutveckling.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Sigfrid i Skövde 1995 och erhöll grad X i Göta Provinsialloge 2010. Tillträdde den 19 november 2021 som ordförande mästare i S:t Andreaslogen Birger Jarl i Skövde där jag dessförinnan varit deputerad mästare, bevakande broder, talman och sekreterare. Lämnade ämbetet två år senare i samband med flytt till Örnsköldsvik där jag installerade mig som ordförande i Brödraföreningen Aquila den 1 juni 2024. Parallellt med ämbeten i Birger Jarl var jag under några år också bevakande broder i Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg i Jönköping. X

Direktör, Göteborg

riddarnamn : Riddare av vandringen valspråk : Strävan ger kraft

Född 25 juni 1965 i Stockholm Jag är uppväxt i Göteborg och efter en tid som officer i Sollefteå har jag varit Göteborg trogen. Under mitt yrkesliv har jag arbetat i olika positioner inom flera större företags försäljningsorganisationer som operativt säljansvarig, försäljningschef och försäljningsdirektör. Senare i karriären har jag varit affärskonsult och verkställande direktör för ett internationellt konsultföretag. Sedan år 2015 driver jag ett eget konsultföretag och är delägare i ytterligare två olika bolag inom organisationsutveckling.

Bor i centrala Göteborg med min fru Cecilia. Tillsammans har vi sju barn. Fritiden ägnas åt familj, vänner, golf och aktiviteter i fjällvärlden runt vårt fritidshus i Idre. Recipierade i S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures 2003 och erhöll grad X 2020 i Göta Provinsialloge. Ordförande mästare i S:t Andreaslogen Lejonet & Kronan 2018–2024. Dessförinnan hade jag varit deputerad mästare, talman och introduktionsbroder. Är en av författarna till de Anatomiska teatrarna. Förordnad ledamot av utbildningsdirektoriet sedan år 2020 och ordförande för dess redaktionskommitté. X

Fakta

riddare och kommendör med röda korset

Riddare och kommendör med Röda korset, R&K, är Ordens högsta grad. Det röda halskorset är, tillsammans med purpurbandet, gradens kännetecken.

Det vita bandet som en del R&K bär är inte en gradprydnad, utan ett ämbetstecken som visar att han är en Ordens högsta ämbetsman. Det vita bandet bärs så länge ämbetet innehas.

av Svenska Frimurare Ordens Hederstecken

Ulf Månsson

Ekonomichef, Helsingborg

riddarnamn : Riddare av familjen valspråk : Sanning och rätt Född 14 mars 1955 i Hjärtum

Studentexamen, Skara, 1975. Socionomexamen, förvaltningslinjen, Högskolan i Örebro 1979.

Har under mitt yrkesliv arbetat som ekonomichef i Oskarshamns kommun och Region Kalmar län. Idag engagerar jag mig i vår skogsgård i Småland.

Min familj består av min fru Anna-Karin, tre barn och sju barnbarn. Jag är aktiv golfare och jägare samt motionerar regelbundet på gymmet. När barnen bodde hemma var jag föreningsledare i deras föreningar.

Recipierade i S:t Johanneslogen Orion, Oskarshamn, 1993 och fick grad X 2012 i Östgöta Provinsialloge. Åren 1995–2002 hade jag ämbeten som sekreterare i Orion. År 2012 tillträdde jag som ledamot av Kalmar Frimurarsamfällighet och var även dess skattmästare. Kalmar Frimurarsamfällighets uppgift är att utveckla och förvalta den egna fastigheten. Uppdragen avslutades 2017.

Under perioden 1 juli 2019–30 juni 2025 är jag visitationssekreterare. X

Civilingenjör, Jönköping

riddarnamn : Riddare av grunden

valspråk : Bygg med kärlek Född 11 februari 1948 i Jönköping

Civilingenjör väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola 1971. Större delen av arbetslivet verksam vid Statens geotekniska institut (SGI) med bland annat FoU, som information- och marknadschef, utveckling av planeringsunderlag för att förebygga naturolyckor som ras, skred och erosion samt nationell samordnare för åtgärder mot stranderosion. Expertrådgivare i statliga och kommunala utredningar och myndighetssamverkan kring geotekniska frågor och naturolyckor. Recipierade i S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren 1975 och fick grad X i Östgöta Provinsialloge 2006. Ämbetsman sedan 2003. Flera ämbeten i S:t Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln, fram till 2012 bland annat förste deputerad mästare. Därefter översekreterare och kansler i Östgöta Provinsialloge fram till 2023 och caritassamordnare inom Fjärde fördelningen till 2024. Ledamot i barmhärtighetsdirektoriet 2018–2024, därefter amanuens i direktoriet. Programledare för Åtgärdsprogram för positiv medlemsutveckling med bland annat utveckling av Idébank för rekrytering och medlemsvård. Innehavare av Prins Bertils Frimurarmedalj. X

Stiftsprost, Fjärås

riddarnamn : ej tillämpligt för medlemmar av det andliga ståndet

valspråk : ej tillämpligt för medlemmar av det andliga ståndet

Född 18 juli 1945 i Göteborg

Teol.kand. och prästvigd i Göteborgs stift 1972. Forskarutbildning i etik vid Lunds universitet 1974. Diplomerad vid S:t Lukasstiftelens utbildningsinstitut 1980. Orator vid Prästmötet i Visby 1985. Teol.lic. i teologisk etik vid Lunds universitet 1986. Preses vid prästmötet i Visby 1991. Leg. psykoterapeut 1994. Teol.dr. vid Lunds universitet 2011. Docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet 2023.

Stiftsadjunkt/personalrådgivare på 50 procent i Göteborgs stift från 1986. Parallellt på 50 procent anställd vid Kyrkornas Familjerådgivningsbyrå i Göteborg 1986–1990 och vid S:t Lukasstiftelsens mottagning i Göteborg. Psykoterapeut 1990–2008. Biträdande föreståndare 1993–2008. Stiftsprost 2005–2012. Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Nicolaus 1977. Fick andreasgraderna i Stockholm. Grad X i Göta Provinsialloge. Bland ämbetena talman i S:t Nicolaus och i S:t Johnneslogen Salomon à Trois Serrures samt stewardsmästare och talman i Göta Provinsialloge. Arbetande ledamot och talman i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff 2014–2020. Innehavarare av Göta Provinsialloges förtjänstmedalj. X

Ingvar Bengtsson

Bengt Rydell

Bo Hansson

Överstelöjtnant mst, Fjälkinge

riddarnamn : Riddare av visionen

valspråk : Jag ser och leder Född 14 juni 1954 i Kristianstad

Officersexamen 1979 följt av förbandstjänst med tillhörande utbildning. Generalstabsofficer 1994, tjänstgöring vid centrala staber samt förbandschef på Gotland. Ställföreträdande regementschef vid Södra skånska regementet, P7.

Internationell tjänstgöring vid FN-förband på Cypern och i Mellanöstern, Sinai. År 2009 kanslichef inom Region Skåne.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Christopher 2004 och fick grad X 2018 i Skånska Provinsiallogen. Har varit kansler, överbevakande broder, deputerad mästare, bevakande broder och ceremonimästare. Programledare för Åtgärdsprogram för positiv medlemsutveckling. Är sekreterare i barmhärtighetsdirektoriet sedan 2018. X

Lars-Erik Lindström

Inköpsdirektör, Örkelljunga

riddarnamn : Riddare av ordet

valspråk : Sann vänskap är evig Född 11 januari 1950 i Malmö

Ekonom med fokus på offentlig upphandling. Inköpschef i Helsingborgs sjukvårdsdistrikt 1980–1982, Malmöhus läns landstings chefsutvecklingsprogram 1984, konsult hos Sprikonsult (senare Komrev) samt vd i två dotterbolag med Kommunoch Landstingsförbunden som ägare 1985–1996, huvudprojektledare för upphandling och varuförsörjning vid bildandet av Region Skåne (Skåne läns landsting) 1996–1998, inköpsdirektör och förvaltningschef Region Skåne 1998–2007, utredningsuppdrag 2007–2009. Pensionär sedan 2010.

Utöver familjen har golf och resor varit två stora intressen i livet. En diagnosticerad muskelsjukdom 2024 begränsar numera mina möjligheter. Gift med Ann sedan 35 år, tre söner med familjer.

Recipierade i S:t Johanneslogen Kärnan 1998 och fick grad X i Skånska Provinsiallogen 2013. Har innehaft ämbeten som skattmästare i Kärnan 2001–2007, sekreterare i Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow 2014–2017, caritasansvarig i Helsingborgs Frimurarsamhälle 2014–2021. Sekreterare i utbildningsdirektoriet 2017–2024. Innehavare av SJL Kärnans förtjänsttecken. X

Nya hedersledamöter av Svenska

Frimurare Orden

Frode Olsbø

John Boyington

Vid Stora landslogens högtidsdag den 15 mars utnämndes två Stormästare till hedersledamöter av Svenska Frimurare Orden.

Frode Olsbø är Stormästare i Den Norske Frimurerorden.

John Boyington är Sovereign Grand Commander of The Supreme Council of the 33° of the Ancient and Accepted Rite for England and Wales and its Districts and Chapters Overseas.

På Ordens hemsida finns en lista över samtliga hedersledamöter. X

text: Johan Groth och John Fahlnaes bild: Mats Gärdfors, Lars-Erik Lindström, Sturlasson, ”Supreme Council for England & Wales”

Vision 2035

Vision 2035 är lanserad! Under pandemin låg verksamheten nere och det var svårt nog att behålla befintliga bröder.

När Stormästare Christer Persson träffade Ordens presidium på Sofiero sommaren 2021 tog man sikte på 300-årsjubileet 2035. Målet: att bli en stark och växande Orden.

Isamband med Stora landslogen högtidsdag den 15 mars lanserades Ordens vision 2035 under sittande middag. Nästa morgon gick motsvarande meddelande ut till samtliga medlemmar i Svenska Frimurare Orden samt kommunicerades på Facebook. Visionen skall utgöra ledstjärna under det närmaste decenniet och det har nu gått ett bra tag sedan den första idén. Tidningen Frimuraren fick en intervju med Ordens Stormästare Christer Persson, som ser tillbaka på en fullmatad lanseringshelg.

En sportfråga: hur känns det? – Jag känner mig väldigt tacksam. Det fanns en liten oro att filmen under middagen inte skulle tajma, men allt runtomkring fungerade utomordentligt bra. Nu kan alla gå in på hemsidan, där det finns en särskild avdelning om visionen. Filmen ligger också där. Det känns litet märkligt, inspelningen i Stamhuset skedde förra sommaren. Det tog två dygn, solen sken in genom fönstren.

Berätta om den omedelbara responsen!

– Filmen om visionen fick stora applåder av gästerna på middagen. Flera av de utländska representanterna tyckte att vi hade tagit ett bra helhetsgrepp om vart vi vill komma – det är ju också syftet.

– Jag vill tro att vi har bottnat nu, vi märker en liten ökning av antalet medlemmar. Vi har jobbat stenhårt sedan pandemin med att behålla bröder, ta väl hand om bröder och uppmärksamma saknade bröder. Det är inte ett mål i sig själv att öka, men det hänger ihop med temat: en stark och växande orden. Alla tycker att det är roligare att vara med i något som går framåt.

Är visionen ett resultat av att Stormästaren har pekat med hela handen?

– Nej, det har hänt mycket från första tanke till ord och handling. I Högsta rådet har det varit många synpunkter och diskussioner, provinsial- och kapitelmästare har varit med. Det har inte varit någon enkel sak. Nu har jag och informationsdirektoriet gjort vad vi kan. Härifrån är det provinsialoch kapitelmästare som skall se till att implementera visionen.

Vi står inför byte på Stormästarposten. Hur kommer överlämningen av visionen att ske?

– Nästa Stormästare måste vara Riddare och kommendör och det är mest troligt någon av dem som i dag sitter i Högsta rådet. Vem det än blir, så är han redan involverad. Vi har bestämt att de fem pelarna skall omsättas i verksamhetsplaner fram till 2035. Sedan kan alltid justeringar göras, men det är ju helt naturligt. Så måste det vara.

NE S TARKOCH VÄXANDE O R D NE VISIO N 2035 forts.

Kraft i nutiden, med sikte på framtiden. Ordens Stormästare Christer Persson ser Vision 2035 som ett viktigt verktyg.

EN STARK OCH VÄXANDE ORDEN

Svenska Frimurare Orden ska vara en stark och växande Orden genom att främja omtanke, gemenskap och medmänsklighet i en verksamhet som vilar på kristen grund.

Orden ska erbjuda män personlig utveckling för att finna nya vägar i livet genom spännande möten och nya tankesätt.

Till såväl omvärlden som våra medlemmar ska vi erbjuda kraft och framtidstro i en verksamhet som är tidlös och bestående.

Är det något du känner särskilt för i visionen?

– Den femte pelaren kom vi faktiskt på under arbetets gång: synligt samhällsengagemang. I min önskevärld så skulle vi inte bara reagera, ofta utifrån påhopp, utan agera själva. Det vore mycket roligare att gå ut och tala om vad vi kan erbjuda. Jag hoppas att vi skall ta kontakter ute i samhället med nyckelpersoner av olika slag. Tänk om vi kunde bjuda in riksdagsledamöter och biskopar och visa upp vårt hus!

Visionen ska även kommuniceras externt, vad kan vara mest intressant att berätta om Svenska Frimurare Orden som många inte känner till? – Allmänheten vet inte mycket om vad vi gör innanför portarna. Vi ger miljoner till forskning, men den inre verksamheten är alltför okänd. Vi gör bra män bättre! Vi får män att växa, både i uppfattning om sig själva med hjälp av ritualerna, och tillsammans med andra.

– Jag håller ofta tacktal vid brödramåltider och brukar säga: se dig omkring! Dessa människor hade du aldrig träffat om du inte varit frimurare!

Frimureriet är den bästa pensionsförsäkring du kan ha, den dag du råkar bli ensam. Var sjätte vuxen man har ingen nära kompis, ingen att vända sig till om det skulle hända något. Förfärligt.

– Det är klart att det finns andra föreningar och sammanslutningar, men det konceptet vi har – att samlas i en högtidlig ritual och ta emot eller befordra en broder – det skapar verkligen sammanhang. Därefter samlas vi till måltid, där man fritt kan tala om olika saker. Det är det urgamla sättet för människor att umgås. Logen, brödramåltiden, det kan vi aldrig släppa! Det blir kvalitet i alltihop.

Någon sista uppmaning? – Det är många män därute som inte är frimurare, men som borde vara det! X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

Från idé till förankrat koncept

För att förankra visionen har många bröder kommit med inspel längs vägen. Formuleringarna är finslipade under en lång process. I centrum av planeringen står tre bröder, som kallar sig ”Core Planning Team”.

Uppdraget formulerades på ett seminarium i Högsta rådet i januari 2023, mindre än ett år efter att pandemirestriktionerna upphörde. Receptioner var i full gång, men medlemsutvecklingen var ändå negativ. Pandemiuppehållet hade givit möjlighet till reflektion och en genomlysning av verksamhetsstyrningen gjordes. Behovet av en ordentlig nystart och en vässad målbild för Orden kom upp. På januarimötet 2023 föreslogs en ny vision, med sikte på 300-årsjubileet 2035. Till projektledare utsågs

Christer Linde, tillträdande chef för Avdelningen för verksamhetsutveckling (VU): – Jag har jobbat med ledningssystem i 40 år, men det här är inget man gör själv. På samma seminarium fanns John Fahlnaes och Magnus Engström, vi fick bra kontakt under dagens workshop. De hade vilja och framåtdriv.

Bred förankring

De tre herrarna kompletterade varandra. John Fahlnaes är Ordens överarkitekt, men också reklambyråchef.

John Fahlnaes, Christer Linde och Magnus Engström är det team som fick uppdraget att arbeta fram en ny vision för Svenska Frimurare Orden.

Magnus Engström innehar ämbetet som Stormästarens ståthållare, en position med goda kanaler till helheten inom Orden. I den allmänna världen har han över 30 års erfarenhet av att leda människor i stora organisationer. Visionen är ett resultat av två års arbete. Förankringen har involverat många olika konstellationer, berättar

Christer Linde:

– Det har varit otroligt många grupper med. Högsta rådet, kontinuerliga avstämningar med presidiet och inte minst VU:s referensgrupp. Där ingår en ledamot på podienivå från varje fördelning.

Därtill fanns tre informella referensgrupper med bröder från olika sammanhang och orter, vilka under tysthetslöfte deltog med sina synpunkter. Allt för att skapa en bred förankring i hela organisationen, betonar

Christer:

– Samma frågeställningar togs upp i de olika grupperingarna, med god respons från referenspersonerna. Återkopplingen var inte sugrörssmal och inte superspridd, så det kändes som att vi var på rätt väg.

Kritiska röster

Det fanns förstås, som alltid i sådana här sammanhang, de som tvivlade på projektet. Varför behövs en ny vision? Flera hade i sina yrkesliv sett vackra visioner med fina ord, men utan substans eller effekt.

När slutresultatet väl presenterades, efter prestigelös dialog under lång tid, ställde sig alla ledamöter i Högsta rådet bakom visionens budskap och tanke, säger John Fahlnaes:

– En broder med lång erfarenhet från näringslivet sade ungefär så här: ”jag har sett många visioner i min dag, men aldrig någon som känns så genomarbetad och bra!” Vi har förstås också bejakat justeringar av visionen. Nu är implementering nästa steg. Varje enhetsledare behöver diskutera visionen med sina bröder. Visionen ska användas i verksamhetsplaneringen.

”Genom tempelbilden kan vi förklara hur helheten hänger ihop”

Tempelbilden

Vision 2035 åskådliggörs i form av ett tempel med fem pelare. Templet är en bekant symbol och även i en rapport från United Grand Lodge of England dök motsvarande bild upp, säger Christer Linde med ett leende:

– Templet är den mest klassiska av alla bilder. Så den är ”stolen with pride”!

Det krävdes många möten innan den slutliga utformningen av Vision 2035 spikades i maj 2024. Sammanlagt togs ett femtiotal förslag fram under dialogarbetet, alla versioner kommer så småningom att bevaras i Ordens arkiv. Magnus Engström är nöjd med visualiseringen:

– Genom tempelbilden kan vi förklara hur helheten hänger ihop, där man själv kan se sin egen roll. Om det tidigare varit lösa pusselbitar, sitter de nu ihop.

Reklambyråproffset John Fahlnaes gillar den inledande responsen:

– Flera har uttryckt att ”det här är ju samma sak som vi alltid har sagt, men på ett helt nytt sätt”. Det är också meningen, vi har varit grundliga i förarbetet och remitterat visionen många gånger.

Visionens betydelse

Stormästarens ståthållare Magnus Engström är representant för Ordens högsta ledning i det fortsatta arbetet med visionen. Han betonar värdet av en gemensam vision, så att alla drar åt samma håll:

– All verksamhet som ska bedrivas över tid behöver en färdriktning. Vart pekar kompassnålen? Det var dags att skärpa verktyget, vad har vi för ambitioner? Nu är visionen sjösatt, men det är den enkla biten. Den får inte bli en hyllvärmare! Varje enhet får nu uppdraget att arbeta med årsvisa aktiviteter som styr mot Vision 2035, så vi tillsammans kan bli ”En stark och växande Orden”. Vad börjar vi med? Löpande uppdateringar

Det här är inte sista gången Frimuraren skriver om Vision 2035. Framöver kommer det att finnas en avdelning om hur arbetet fortgår. I nästa nummer kommer ännu en intervju med ”Core Planning Team” – håll utkik! X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

Från vision till verklighet

I Ordens nya vision hänger delarna ihop med helheten. Tanken är att visionen lätt ska kunna omsättas i verklighet.

Nu är visionen lanserad.

Nästa steg är att omsätta den i verklighet. För alla enheter inom Orden innebär det att implementera visionen i kommande års verksamhetsplaner och att se till att uppställda mål följs upp.

Men varje enskild broder kan också arbeta helt själv med visionen – det är själva tanken med upplägget. Vägen mot att bli en stark och växande Orden går genom ledorden. Varje ledord har flera bottnar, alla grundade i vår verksamhet.

Ta ”Kraft i nutiden” som exempel.

När känner jag som enskild broder att jag får kraft i nutiden av det jag upplever?

Hur kan jag själv se till att andra bröder får uppleva kraft i nutiden? Och hur kan vi tillsammans se till att omvärlden upplever att vi som Orden är en kraft i nutiden – och att vi ger kraft i nutiden?

Samma sak med hopp för framtiden.

Vad får mig att känna hopp för framtiden? Hur kan jag själv skapa hopp för framtiden? Hur har jag glädje av att Orden är tidlös och bestående?

Hur kan jag själv bidra till att Orden förblir tidlös och bestående?

När vi tillsammans förverkligar och lever upp till dessa ledord, kommer vi också att förverkliga det långsiktiga målet, visionen och vara en stark och växande Orden! X

text: John Fahlnaes bild: Mats Gärdfors

EN STARK OCH

VÄXANDE ORDEN

Svenska Frimurare Orden ska vara en stark och växande Orden genom att främja omtanke, gemenskap och medmänsklighet i en verksamhet som vilar på kristen grund.

Orden ska erbjuda män personlig utveckling för att finna nya vägar i livet genom spännande möten och nya tankesätt.

Till såväl omvärlden som våra medlemmar ska vi erbjuda kraft och framtidstro i en verksamhet som är tidlös och bestående.

Behålla och utveckla bröder

EN STARK OCH VÄXANDE ORDEN

Attrahera nya bröder

Bevara historiska arvet

Synligt samhällsengagemang

• Försiktighet • Måttlighet • Barmhärtighet Broderlig samvaro Kristen grund Stabil ekonomi

De tre ledorden

visionens målbild

Den långsiktiga målbilden. Detta ska vi sträva efter att vara år 2035, i den mån vi inte redan är det idag.

visionen

Här förklarar vi vad målen med vår verksamhet är och vad vi ska göra.

ledorden

Meningar att använda såväl internt, till oss själva, som externt, till allmänheten. Genom att leva upp till ledorden blir vi en stark och växande Orden.

tempelbilden

Här ser vi hur allt hänger ihop. Längst ned våra fundament. I mitten pelarna med våra fem fokusområden. I arkitraven finns ledorden och högst upp själva visionen.

hemsidor om visonen

På vision.frimurarorden.se kan du läsa mer om visionen och ledorden.

Även på Ordens vanliga hemsida finns utförlig information att ta del av, bland annat en PowerPoint och en folder om visionen: Information från Orden / Vision 2035

Ledorden är tänkta att tala både till Ordens medlemmar och till omvärlden. Ledorden blir en viktig del av vår kommunikation, både internt och externt. De säger något om vad vi ger, vad vi står för och vad vi är. De är förankrade i våra yttre och inre arbeten, i våra traditioner och i vår kultur. När det vi gör, det vi skapar i Orden, präglas av dessa ledord, när vi levererar dem, blir vi en stark och växande Orden.

Kraft i nutiden, externt: Orden är en kraft i nutiden, en god och livsbejakande kraft i det samhälle där vi verkar.

hopp för framtiden i de samhällen där vi finns och verkar.

Tidlös och bestående, externt: Orden är tidlös och bestående. I en ständigt skiftande värld står vi för kontinuitet och stadga.

Kraft i nutiden, internt: Orden erbjuder kraft i nutiden till varje broder, genom ritualer, traditioner och mänskliga möten.

Hopp för framtiden, internt: Orden erbjuder ett hopp för framtiden till varje enskild medlem.

Tidlös och bestående, internt: Att vi är tidlösa gör oss bestående. Styrkan i arvet och traditionen kan inte överskattas.

Visioner då och nu

En vision lanseras genom att dess innehåll görs relevant i enheternas vardag. Förankringen i en Orden som vill leva upp till devisen ”tidlös och bestående” handlar inte bara om att titta på nuet och att titta framåt. Det gäller att även förankra nutid och framtid i historien.

Vision 2035 har tre ledord, varav ett är ”Tidlöst och bestående”. Tittar vi på vår Orden är inte minst Ordens gradsystem något som är just tidlöst och bestående. Det håller vi hemligt för att möjliggöra kommande generationers gradvisa upplevelse av Ordens budskap. Ett av forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs uppdrag är att beskriva och förstå just aspekter av vårt gradsystem. Inte som personliga tolkningar utan genom besvarande av forskningsfrågor utifrån vedertagna metoder i den kollektiva process som forskning är, inte något som sker enskilt.

Olika tider, olika förutsättningar

Ett annat av forskningslogens uppdrag är att beskriva och förstå Ordens historia i förhållande till förskjutna förutsättningar över tid. Visionen har

som ögonmärke Ordens 300-årsfirande 2035. I samband med Ordens 250-årsjubileum år 1985 utgavs Harry Lenhammars bok Med murslev och svärd. Den analyserade utifrån sin tids tankar och frågor hur Orden utgjort en ”kraft i nutiden” och ett ”hopp för framtiden”. Det gör det väsentligt att forskningslogen som en del av visionen bidrar till ny kunskap om Ordens historia utifrån frågor och metoder som är relevanta inför 300-årsjubileet. Speciellt gäller det de förändringar av förutsättningarna för Ordens verksamhet som det komplexa 1900-talet förde med sig. Exempelvis uppbrottet ur en långtgående organisatorisk isomorfi (ha samma eller liknande form) mellan Orden, staten och

samhället som kan iakttas om man lägger Ordens matrikel vid sidan av Statskalendern. Men även den bredare sociala rekryteringen och det djupare intresset för Ordens ”insida”.

Mycket grundforskning krävs för att vi ska kunna mäta vad som är ”tidlöst och bestående” och vad som kan betecknas som typisk nutid och typisk framtid i Orden. Bruket av själva begreppet ”vision” framstår ju exempelvis som just tidstypiskt. Kommer det att kunna betraktas som nutid, framtid eller historia 2035? X

text och bild: Fredrik Santell

Minnesmedalj slagen i samband med Ordens 250-årsjubileum 1985.

NE

Har du något att sälja? Då är det oss du ska välja!

Varmt välkommen att höra av dig för en professionell värdering av enstaka föremål eller hela dödsbon. Vi sköter värdering, hämtning och försäljning för en smidig och respektfull process.

Hör av dig om du vill veta mer!

Auktionshuset Gomér & Andersson har sedan 1929 byggt upp gedigen expertis inom konst, antikviteter och samlarföremål. Med fyra kontor i Sverige erbjuder vi en trygg och smidig auktionsupplevelse. auktionshuset.se

JÖNKÖPING | LINKÖPING | NORRKÖPING | NYKÖPING Första, andra, tredje – SÅLD!

Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala

Vill ni ha en frackkväll? Läs mer på vår hemsida!

Medicinsk forskning fick 7,2 miljoner kronor

Stipendiater, inbjudna gäster och Ordens medlemmar hade denna dag begivit sig till Oscarssalen i Ordens Stamhus.

Stipendier skulle delas ut till 24 forskare inom området åldrande och åldrandets sjukdomar. H.M. Drottning Silvia var där för att överlämna stipendierna och diplom.

Ett behagligt sorl från minglande personer fyllde Oscarssalen i Stamhuset denna dag, samtidigt som deltagande stipendiater letade efter sina utvalda platser på bänkarna längs salens väggar. Bokstavsordning var det som gällde för placeringen. Efter en stund hördes en klar och bestämd stämma.

– Intag edra särskilda platser, handklappade och upplyste Sven-Åke Bergkvist, sekreterare och skattmästare för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias stiftelse.

När så hade skett gjorde H.M. Drottningen entré för att påbörja stipendie- och diplomutdelningen. Ett kort välkomsttal hölls av stiftelsens ordförande Peter Möller som välkomnade till denna utdelning och vars tal innehöll en upplysning om att barmhärtighet är en av frimureriets främsta dygder.

Dubbelt så många

20 av 24 forskare deltog denna dag och fick sina stipendier överräckta av H.M. Drottningen med en efterföljande fotografering. En icke obetydlig del av

Docent Silvia Maioli från Karolinska institutet föreläste om Alzheimers sjukdom i Riddarsalen. Ett särskilt protein har visat sig skydda kvinnor från att utveckla sjukdomen.

stipendierna tilldelades forskning om Alzheimers sjukdom i någon form. Förklaringen är lika enkel som oroväckande. År 2050 beräknas nämligen dubbelt så många av jordens befolkning ha denna sjukdom jämfört med idag.

Ett botemedel är därför ytterst välkommet och för att hitta detta behövs forskning. 7,2 miljoner delades ut denna dag och totalt delar stiftelsen ut 16,4 miljoner under 2025. Från alla stiftelser och fonder med anknytning till Svenska Frimurare Orden delas det årligen ut över 45 miljoner till främst forskning inom pediatrik och geriatrik, men även till musik-, konst-, och kulturliv och till behövande barn, ungdomar och äldre.

Kvinnor drabbas mest

Vid stipendieutdelningarna ingår alltid en föreläsning i den närbelägna Riddarsalen. Så skedde även i år. En av forskarna får då en chans att presentera sin forskning. Denna gång föll lotten på docent Silvia Maioli från Karolinska institutet. Silvia Maioli forskar om kolesterolmetabolism och riskfaktorer, från sjukdomsmekanismer till precisionsmedicin i Alzheimers sjukdom. I sin föreläsning berättade Silvia Maioli om ett protein kallat CYP46AI som har visat sig skydda kvinnor från att utveckla sjukdomen. Forskningen har visat att stigande ålder och sjunkande värden av östrogen i samband med klimakteriet är en

bidragande orsak till att utveckla Alzheimers. Hela två tredjedelar av alla som drabbas av sjukdomen är kvinnor. Det är alltså dubbelt så hög risk för kvinnor att drabbas och hittills har forskningen inte fokuserat på könsskillnaden.

En positiv inverkan

Betänk en värld år 2050 där 152 miljoner människor har Alzheimers sjukdom. Nu finns det ett verksamt läkemedel som dock visat sig vara mindre verksamt för kvinnor.

Därför ställdes frågan under föreläsningen om det kunde handla om två olika sjukdomar hos män och kvinnor, men med samma slutresultat.

– Det kan vara så. Vi forskar om det. Förloppet av sjukdomen hos kvinnor går snabbare än hos män, svarade Silvia Maioli.

Följdfrågan blev då om höga doser av östrogen skulle kunna ge ett större skydd.

– Vid klimakteriet, ja. Men införs det senare spelar dosen östrogen mindre roll.

Efter föreläsningen vidtog en lunch för deltagarna i Stamhusets Pelarsal. X

text: Ulf Hjelting

bild: Fru Bergkvist

Förloppet av sjukdomen hos kvinnor går snabbare än hos män.

H.M. Drottning Silvia förgyllde stipdendieutdelningen.

Sorl och mingel i Stamhuset.

S:t Eriks ordförande mästare Hampus Hedelius delar ut stipendium till violinisten Bengt Gilbert.

Stipendiaten Sebastian Livonen spelade stycken av Johannes Brahms.

Linnea Vikström framförde ett mycket vackert stycke av Sergei Rachmaninoff.

Violinisten Bengt Gilbert, endast 24 år gammal, framförde ett bejublat stycke.

Mezzosopranen Lotta Bagge hade en stor scennärvaro som trollband publiken.

Musikstipendier utdelades till sju unga talanger

När S:t Johanneslogen S:t Erik arrangerar sin årliga stipendiekonsert tar biljetterna slut snabbare än till en konsert med Taylor Swift.

Den 15 februari genomfördes den årliga stipendiekonserten i Bååtska palatsets vackra riddarsal med över 220 deltagare. Årets stipendiater, sju till antalet, är de främsta studenterna inom sin musiknisch.

Stipendierna syftar till att ge dessa unga musiker möjlighet att fortsätta sina studier för att bli mästare.

I år delade S:t Erik ut över åttahundratusen kronor i musikstipendier till de lovande sångarna och musikerna. Som ordförande mästare är det roligt att se det stora intresset för historisk musik bland unga människor. Det är likaledes glädjande att vår uråldriga loge S:t Erik är av intresse för unga män.

Gamla musiktraditioner

Det som starkast har präglat logen och skapat dess profil är utan tvekan alla dess sångare och musiker. Logens konserttradition föddes redan på 1700-talet då de bröder som var sångare och musiker konserterade i Riddarhuset till förmån for Frimurarebarnhuset i Stockholm.

Den 30 november 1856 skänkte ”en av logen tillhörande Broder, som önskat förbliva anonym” en stor summa pengar. Det lade grunden till Jubelårsfonden och gjorde det möjligt för logen att dela ut årliga stipendier.

I syfte att stärka musikverksamheten och skapa ekonomiska förutsättningar för en uthållig sång- och musikverksamhet av fortsatt hög klass har också en

musikstiftelse bildats. De som önskar bidra till S:t Eriks musik är välkomna att lämna sitt stöd. Genom musikstiftelsen och Jubelårsfonden delar logen ut musikstipendier till unga lovande sångare och musiker varje år. För 2024 är den totala stipendiesumman 810 000 kr.

Insamling till Ukraina

Aftonens program sattes samman av logens förste musikföreståndare Erik Wadman och bjöd på en konsert bestående av tenor, mezzosopran, cello, piano och viola.

Efter konserten bjöds gästerna på ett glas mousserande innan en trerättersmiddag intogs i Stamhusets bankettsal. Under måltiden fick gästerna lyssna på vacker sång samt tal samt tal av förutvarande Stormästaren Anders Strömberg och undertecknad.

Under kvällen samlades det in närmare 20 000 kronor till Ukraina.

Redan dagen efter konserten hörde bröder av sig som ville säkra en plats till nästa års konsert.

Biljetterna till nästa års stipendiekonsert släpps efter logens högtidsdag. X

text: Hampus Hedelius

bild: Mats Gartz

Logens konserttradition föddes redan på 1700-talet.

Stormästarens ståthållare Magnus Engström överlämnade en liten present och tackade S:t Olofs ordförande Staffan Zellmann för en värdig, berikande och mycket rolig jubileumssammankomst.

Många

leenden när Brödraföreningen S:t Olof jubilerade

När Brödraföreningen S:t Olof fyllde hundra år den 25 februari 2025 gjorde man det med sång, musik och en smakfull meny à la 1925. Högtidsdagen blev en levande illustration av det epitet som sedan länge präglar den frimureriska verksamheten i staden: Det leende Norrköpingsfrimureriet.

År 1925 tog frimurarna i Norrköping initiativ till en brödraförening inom andreasskedet.

Tillströmningen av nya bröder till S:t Johanneslogen Oscar Fredrik (inrättad 1858) hade under flera år varit hög. Toppåren 1918 och 1919 recipierade inte mindre än 48 respektive 42 nya bröder. Sedan länge fanns ett önskemål om att kunna ta del av andreasgraderna utan att behöva ta sig till grannstaden

Linköping, något som vid den tiden fortfarande krävde övernattning.

Namnet S:t Olof

Efter flera års förberedelser kunde Brödraföreningen S:t Olof instiftas. Namnet härrör från Olof den helige som redan på 1300-talet hade valts som skyddshelgon för Norrköpings stadskyrka. Olof Haraldsson, som han egentligen hette, var en norsk kung som bidrog till att kristna Norge.

Olof den helige – Norrköpingsbornas varmt omhuldade Gull-Olle – gav inspirationen till den nya brödraföreningens namn år 1925.

Efter att han år 1030 stupat i slaget vid Stiklestad skedde en rad underverk, vilket gjorde att han helgonförklarades. Han utsågs till Norges nationalhelgon och tillägnades Nidarosdomen i Trondheim, ett viktigt pilgrimsmål. S:t Olof blev oerhört populär i hela Norden.

Förutom i Norrköping hedras han i bland annat Sigtuna och Uppsala. Norrköping håller hans minne levande i namnet på den största kyrkan, S:t Olai, en skola och flera gatunamn. Inte minst också som den förgyllda staty – gemenligen kallad Gull-Olle –som pryder det 68 meter höga tornet på stadens rådhus. S:t Olof ingår i Norrköpings stadsvapen och pryder stadens berömda gula spårvagnar. Så man kan konstatera att brödraföreningens instiftare valde ett väl förankrat namn.

Meny anno 1925

Verksamheten startade i den vackra byggnad som år 1869 hade uppförts vid Norra Promenaden, en av de mäktiga alléer som än idag omgärdar innerstaden. Dock saknades kök och matsal i frimurarhuset så brödramåltiderna intogs på Standard Hotel några kvarter bort. Den meny som serverades vid

jubileets brödramåltid skulle mycket väl ha kunnat serveras i Standards matsal då logen invigdes 1925. – Vi googlade och hittade typiska hotellmenyer från den tiden, berättar Clemens Wantschura. Sedan överträffade kockarna på restaurang Poco Mas (som ligger i samma hus) nästan sig själva när de tillagade menyn. Med hjälp av bröderna i ”klubben” lyckades vi också med konststycket att servera den avancerade huvudrätten med oxfilé och madeirasås på varma tallrikar. Vi har anledning att vara jättenöjda!

Historisk sammankomst planerad

Nöjda var också de närmare 90 festdeltagarna. Inte bara på grund av måltiden utan lika mycket på grund av den förnämliga underhållning som musikalartisten och Linköpingsbrodern Erik Gruvebäck bjöd på. Norrköpingsfrimureriet levde denna kväll verkligen upp till sitt goda rykte.

Samfällighetens restaurangchef Roberto Gonzales-Cabezaz hade många anledningar att le.

Men firandet av de 100 åren är inte slut.

– Den sista augusti genomför vi också en historisk sammankomst på Ljungs slottt i Borensberg inspirirerad av 1756 års ritual, berättade Staffan Zellmann, S:t Olofs ordförande. Det

blir något alldeles extra och något att se fram emot. X

text och foto: Lars Klingström bild: OJH, CC BY-SA (statyett)

avgiften 600 kronor (50 euro)

Anmäl dig genom att betala symposieavgiften 600 SEK (50€) till forskningslogens konto

Bankgiro: 333-5445

SYMPOSIUM

Stockholm 25–26 oktober 2025

Program och övrig information finns på www.eckleff.se

BIC: HANDSESS. IBAN: SE70 6000 0000 0005 6611 7568

I meddelandefältet skriv: Symposieavgift 2025, NAMN och GRAD.

Historisk måltid för frimurare

Måltiden är något som knyter oss människor samman. Vi delar bröd och vi delar gemenskap. Men hur åt vi förr i tiden? Redaktionen på Frimuraren har försökt återskapa en måltid såsom vi frimurare åt den för cirka 200 år sedan.

IOrdens allmänna lagar, OAL, står inskrivet att varje loge ska avslutas med en måltid. Men exakt när vi började samlas till brödramåltid efter avslutad loge för att äta tillsammans är höljt i dunkel. – Vi har faktiskt ingen forskning om brödramåltiden, så den som vill får gärna intressera sig för detta, säger Magnus Åkerman, ordförande mästare i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. En av de som forskat länge inom flera av frimureriets historiska områden är Eckleffledamoten Ulf Åsén, tidigare överarkivarie och överbibliotekarie.

– Jag tror brödramåltiden är lika gammal som frimureriet. Att bryta bröd tillsammans för att man är vänner och hör ihop är ju en uråldrig symbol världen över. Men när måltiden kom in i ”reglementet” och så att säga blev föreskriven eller obligatorisk är jag osäker på. Men det var tidigt. Jag är ganska säker på att hertig Carls första ritualutgåva (1780) innehåller ett sådant stadgande. I början ägde måltiderna rum på värdshus. Egna måltidsutrymmen blev det först när vi fick egenägda eller mer permanent hyrda logelokaler, säger Ulf. Mat och måltidsbruk intresserar. För den som vill fördjupa sig och passerar biblioteket i Stamhuset, finns ett antal äldre menyer arkiverade.

Kunskaper som kock

Det här reportaget har vi inom redaktionen pratat om under många år. Men

först nu blev det möjligt, eftersom Frimurarens tillskott som annonsförsäljare Simon Orre också har en lång bana som kock och restauratör bakom sig. Med hans kunskaper blev det möjligt att åtminstone delvis återskapa en historisk frimurarmåltid.

Utgångspunkten var ett kvitto från sent 1700-tal och närmare bestämt från restaurangen Pelikan i Stockholm, en plats där frimureriska måltider förekom förr i tiden. Kvittot hade sparats som dokumentation i samband med firandet av en högtidsdag. Med detta kvitto som förlaga försökte vi efter bästa förmåga att återskapa en måltid från äldre tider. Bland rätterna som serverades kan man av kvittot utläsa oxkött – eller som vi idag skulle säga: oxfilé. Som måttliga frimurare valde vi att köpa in en fransyska i stället.

– Muskot, timjan, salvia, salt och peppar till steken. Matjessill läggs in i socker, ättika och vatten– som man alltid gjort, toppad med dill. Det rökta köttet är gjort med granris, salt och peppar. Dessa kryddor användes förr och så även i dagens matlagning, förklarar Simon.

Måltiden

I det som kallas Kungarummet i logehuset i Örebro dukades bordet upp, givetvis med linneduk. Bestick och porslin var de äldsta huset kunde uppbringa. Såväl dukning som vår egen klädsel var tänkta att återskapa känslan av en måltid för ungefär 200 år sedan.

Så var det äntligen dags för själva måltiden. Sex av nio rätter på bordet var hämtade från Pelikans kvitto. Eftersom kvittot är från sent 1700-tal är det sannolikt att dessa rätter även åts under tidigt 1800-tal.

All mat var framställd samtidigt på bordet enligt så kallad ”fransk dukning”, såsom man gjorde förr i tiden. Att ställa fram en rätt i taget kallas i stället för rysk servering, ”service à la russe”. En märklig och minnesvärd upplevelse låg framför oss. Med vilken mat ska jag börja? Allt på tallriken på en gång, eller ”simulera” ett modernt sätt att äta? På fruktfaten fanns äpplen och päron, som tillsammans med osten såg väldigt inbjudande ut. Men kan jag verkligen äta ost och frukt innan jag smakat på steken?

Till maten serverades ett franskt rödvin, närmare bestämt Chateau Bois-Cardon Médoc, brännvinet var det lokalpatriotiska Överste Brännvin och portvin från Portugal av märket Churchill’s late bottled vintage. Franska rödviner har vi i Sverige importerat sedan medeltiden.

Karaffer hade lånats från privata samlingar. I äldre tider var det enligt uppgift så dryck till festligare måltider serverades, alltså upphällt på karaff.

En måltid med mersmak

Jag måste säga att detta var ett av de roligaste, men även märkligaste reportage jag någonsin gjort oberoende av tidning jag arbetat för under mina 39 år som journalist. Genom att återskapa en måltid från äldre tider skapas en spännande möjlighet att göra högtidsdagen till en storslagen historisk upplevelse. En sak är säker: för oss som deltog gav det i varje fall mersmak. X

text: Ulf Hjelting

bild: Mats Gärdfors

1700-talskvitto från restaurang Pelikan.

De glada deltagarna runt bordet är Simon Orre, Erik Svensson, Ulf Hjelting, Daniel Carlsson och Lennarth Thörnblad. Vi gjorde vårt bästa för att posera så att vår fotograf skulle få möjlighet att återskapa en tidsenlig känsla av 1800-tal.

Simon

som kock

Aftonens meny

Saltad sill med ägg och bröd

Färsk vit sparris med smör och krutong av mörkt bröd.

Rökt viltbog

Rökt fläskfilé

Stek av nöt med legymer

Potatis

Gelé

Färsk frukt

Ostar

Dryckerna

Svenskt Brännvin (Överste Brännvin)

Franskt rödvin (Chateau Bois-Cardon Médoc)

Portvin Portugal (Churchill´s late bottled vintage)

Orre har en lång erfarenhet

och restauratör bakom sig.

så fungerar orden

Linjeorganisationen, del 1

Ordens enheter och fördelningar

Svenska Frimurare Orden har tre nivåer: nationell, regional och lokal. Inom Orden kallas de regionala organisationerna fördelningar. De lokala organisationerna är loger, brödraföreningar och frimurarklubbar.

Svenska Frimurare Orden är verksam i både Sverige och Finland. För att komma närmare de lokala enheterna har Orden administrativt delats in i åtta geografiska områden: fördelningarna. Motsvarigheten i många andra föreningar kallas distrikt. Sverige omfattar sju fördelningar och Finland en fördelning. Fördelningarna och deras verksamhet beskrivs närmare i Ordens allmänna lagar (OAL), kapitel 9.

Provinsial- och kapitelmästare

Fördelningarna leds av en provinsialmästare eller, i Finland, en kapitelmästare (PM/KM). De tillhör Ordens högsta ämbetsmän och är som sådana Riddare och kommendörer med Röda korset. PM/KM ingår i Högsta rådet.

PM/KM ska inför Stormästaren ansvara för loger, brödraföreningar och frimurarklubbar inom fördelningen. Han är verksamhets- och resultatansvarig för all verksamhet inom sin fördelning, inklusive caritas och medlemsvård.

PM/KM ska föra vidare till enheterna de beslut som fattats av Stormästaren eller Ordens sigillbevarare och kansler. Han ska avge yttrande och vidarebefordra skrivelser från underlydande enheter till Stormästaren eller till annan instans inom Ordens ledning.

PM/KM ska tillse att Ordens lagar, ritualer och andra föreskrifter efterföljs. Han ska undervisa bröderna i det frimureriska arbetet och har en viktig rituell roll som ordförande mästare för kapitellogen inom sin fördelning.

Arbetsuppgifter

Några exempel på arbetsuppgifter för PM/KM är att fungera som stöd till ordförande mästare (OM) och ordförande (O) inom fördelningen, att förbereda val av nya OM/O, att hantera vissa dispensärenden och att från och med grad VII utnämna bröder till högre grad.

Till sin hjälp har PM/KM ett fördelningskansli. Kanslierna ser olika ut eftersom fördelningarnas storlek och behov skiljer sig åt. I huvudsak arbetar de med frågor som besökshantering,

artikelserien om ordens organisation fortsätter

Vi presenterar här den åttonde artikeln i serien om Ordens organisation, i syfte att skapa kännedom om hur Orden fungerar. Den föregående artikeln var den första om Ordens direktorier. På annan plats i detta nummer presenteras de nyutnämnda och tillträdande provinsialmästarna. Därför skriver vi denna gång om Ordens linjeorganisation, där dessa ämbetsmän har en central roll.

för PM/KM.

information, ekonomi, fastigheter, ritualvård, personalförsörjning, säkerhet och, i Finland, IT. Kansliet kan ge stöd till enheterna inom fördelningen. Inom varje fördelning finns ett fördelningsråd med bred representation ur fördelningen där ledamöterna har lägst grad VII. Det är ett rådgivande organ till PM/KM, som sedan ensam fattar beslut i de frågor fördelningsrådet hanterar. Kontakt med centrala funktioner

I det löpande arbetet har PM/KM kontakt med Ordens centrala funktioner för fördelningens räkning. PM/ KM har möjlighet att utse fördelningsrepresentanter till utskott, kommittéer, nämnder och projekt inom Orden. Ett par exempel är Ordens nämnd för utbildningsfrågor och tidningen Frimurarens redaktionskommitté. En bred representation är viktig för att fånga upp behov och synpunkter från alla delar av Orden. X

text: Johan Groth bild: Mats Gärdfors och John Fahlnaes

Halskedja

Fakta

hur är orden indelad?

Orden består av Stora landslogen, åtta fördelningar samt en forskningsloge. Stora landslogen och forskningslogen Carl Friedrich Eckleff verkar nationellt i Sverige och Finland. I varje fördelning finns en kapitelloge och, i Finland, ett Stor Capitel:

• 1. fördelningen - Svea Provinsialloge i Stockholm

• 2. fördelningen - Skånska Provinsiallogen i Kristianstad

• 3. fördelningen - Göta Provinsialloge i Göteborg

• 4. fördelningen - Östgöta Provinsialloge i Linköping

• 5. fördelningen - Värmländska Provinsiallogen i Karlstad

• 6. fördelningen - Stor Capitlet i Finland i Helsingfors

• 7. fördelningen - Mellersta Norrlands Provinsialloge i Härnösand

• 8. fördelningen - Övre Norrlands Provinsialloge i Umeå1

I fördelningarna finns arbetsloger, brödraföreningar och frimurarklubbar. I Mälardalen och Österbotten finns också stewardsloger. Loger, föreningar och klubbar motsvarar lokalföreningarna i andra ideella organisationer.

Alla enheter i Sverige är egna juridiska personer (ideella föreningar) med eget ansvar för verksamhet och ekonomi. I Finland är enheterna inte egna juridiska personer. I stället finns på varje ort en “understödsförening” som hanterar ekonomi, lokaler, regalier etc.

Karlstad

Göteborg

Umeå

Härnösand

Helsingfors

Stockholm tockholm

Linköping

Kristianstad

1 Fördelningens versaler –enligt Ordens skrivregler skrivs fördelningarnas namn på följande sätt: I Linköping ligger Fjärde fördelningens logelokaler. Men: 7. Fördelningens kapitelloge ligger i Härnösand. Skrivsättet är traditionellt inom Orden.

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

så fungerar orden Linjeorganisationen, del 2

Framtidens företrädare för fyra fördelningar

Det är alltid en märkeshändelse när en fördelning får en ny ledare. År 2025 tillträder inte mindre än fyra provinsial- eller kapitelmästare, vilket motsvarar hälften av det totala antalet inom Orden.

Om tio år firar Svenska

Frimurare Orden 300 år. Fyra nytillträdda provinsial- och kapitelmästare kommer att verka i sina respektive fördelningar under de närmaste sex åren. Vad ser de för utmaningar, kan de dela med sig av goda exempel och hur kommer de att arbeta med Ordens vision 2035 i sin verksamhet?

Tidningen Frimuraren har ställt frågor till de fyra ämbetsmännen, som alla känner sig hedrade och laddade inför sina nya uppdrag:

• Mats Strömberg: Andra fördelningen, Skånska Provinsiallogen

• Anders B Johansson: Fjärde fördelningen, Östgöta Provinsialloge

• Jean Gallen: Sjätte fördelningen, Stor Capitlet i Finland

• Mattias Peterson: Sjunde fördelningen, Mellersta Norrlands Provinsialloge

Olika befolkningsunderlag

En tydlig gemensam utmaning är behovet av att behålla befintliga bröder och attrahera nya. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna åt, inte minst beträffande befolkningsunderlaget, där flera orter har stagnerat. I tillväxande storstäder och på universitetsorter finns många potentiella nya medlemmar,

Från vänster, bakifrån: Jean Gallen, Anders B Johansson, Mattias Peterson, Mats Strömberg. Anders är redan installerad och bär sitt vita ämbetsband. Övriga bär, fram till sin installation, sitt purpurfärgade gradband.

men där gäller det också att sticka ut bland allt annat utbud för att väcka intresse.

I Finland är den svensktalande befolkningsgruppen begränsad, och tillväxer inte heller, vilket är en alldeles speciell utmaning eftersom Ordens språk är svenska. Å andra sidan är en större andel finlandssvenskar frimurare, jämfört med sverigesvenskar, så ett mindre underlag behöver inte per automatik betyda färre medlemmar.

Ökad synlighet

De fyra är helt överens om vikten av synlighet, för att Orden ska hålla sig relevant i samhället och locka nya medlemmar. Mats Strömberg har ett förslag: – Jag vill att vi i än större utsträckning skall öppna upp våra hus för respektive och våra familjer. Vi har fantastiska hus, johannessalar och sammankomstrum, att använda dessa för konserter och föredrag och att i samband med detta äta en bit mat tillsammans kommer att öka förståelsen för vår verksamhet.

Inte bara behöver husen fler nya besökare, medlemmarna behöver också ta med sig sitt frimureri i sin vardag, tillägger Jean Gallen:

– Rekryteringen är allas ansvar och positivt laddade bröder ställer gärna upp som faddrar. Vi bröder måste även komma ihåg att ”vara frimurare” utanför våra murar – positiva fotavtryck väcker intresse för verksamheten!

Även Anders B Johansson trycker på vikten av större öppenhet:

– Vi behöver våga tala om att vi är medlemmar i Orden och gärna ordna trevliga sammankomster som inte behöver vara gradbundna. Respektive ska vara välkomna.

Mattias Peterson betonar att konkurrensen om människors tid är hård och då måste frimureriet vara tillräckligt lockande:

– Vi måste visa oss som de vanliga människor vi är. Vi sitter inte på höga hästar och ska inte heller upplevas eller uppfattas som att vi gör det. Jag tror också på en större synlighet i de städer, orter och samhällen där vi lever och verkar. Det duger inte att vara anonyma! Om vi inte visar vilka vi är och vad vi står för blir vi heller inte valda av dem som söker.

Det goda exemplet

Få saker är ju så kraftfulla som goda exempel, vilka kan inspirera andra. Anders B Johansson berättar om något som gjorde stort intryck på honom:

– Vi hade en utmanande ekonomisk situation 2018, där samtliga bröder ställde upp och redde ut

problemen i samband med att vi byggde ut logehuset i Linköping. Vi höjde medlemsavgifterna, vilket var impopulärt, men alla insåg nödvändigheten. Bröder gav av sin tid och sina pengar. Det gör de fortfarande. Nu är allt under kontroll och det finns ett särskilt fastighetsutskott som jobbar med fastigheten. Vi har satt ihop ett underlag med tips och idéer, som till exempel brödralån, där vi gärna delar med oss av våra erfarenheter.

Mats Strömberg trycker på caritasarbetet som det viktigaste inom Orden, både internt och externt:

– Det är mycket viktigt att vi ser bröderna som har behov, där har vi en utmaning i de större samhällena. Samtidigt är det viktigt att vi agerar i samhället där vi finns efter förmåga. Har vi stora resurser skall vi använda dessa. Ett exempel är ”Julkassen”. Sedan flera år skänker vi på en ort en kasse med mat och julklappar till familjer i behov. Vi gör det tillsammans med socialtjänsten som fördelar ut kassarna och detta har tagits mycket väl emot.

Brödragemenskap som inspirerar

Det goda exemplet kan också finnas i brödernas sätt att vara, säger Mattias Peterson:

– Jag har träffat många bröder i ledande roller som absolut är stora förebilder och vars olika egenskaper jag tagit, och tar, intryck av. Också frimurarsamhällen och enheter som har en fantastisk kultur, den där sortens känsla som man själv vill vara i och bidra till. Dem kommer jag att återkoppla till och låta inspirera mig och fördelningens arbete! Kultur äter ju struktur till frukost sägs det, då gäller det att vi som leder bär just den kultur vi vill ska växa och vara stark.

Att träffa bröder lokalt eller globalt ger inspiration i sig, menar Jean Gallen, och framhåller också frimureriets starka budskap med tidlösa värderingar och levnadsregler, förmedlat genom samtliga graders ritualer:

– Även brödragemenskapen man upplever oberoende av var i landet eller världen man befinner sig är svår att beskriva för någon som inte är medlem – känslan är så upplyftande! Förståelsen av att vi förvaltar och för vidare ett dylikt historiskt kulturarv är också något som ofta får mig att känna starkt.

Vision 2035

De fyra provinsial- och kapitelmästarna är de första som tillträder när Ordens vision 2035 är lanserad. Därmed har de möjlighet att använda den som ledstjärna redan från början. Jean Gallen ser den som ett bra verktyg:

Kultur äter ju struktur till frukost sägs det

– Jag tycker visionen på ett bra sätt komprimerar kärnan i vår verksamhet och att den är väl kommunicerbar och därför ser jag även möjligheter att kunna utnyttja det framtagna materialet i extern kommunikation. Snarast önskar jag även att det professionella materialet används vid informationstillfällena för främmande sökande.

Även Mats Strömberg ser fram emot att använda materialet i extern kommunikation. Under våren 2025 inleds ett intensivt arbete inom Andra fördelningen kring hur visionen skall omsättas i praktiskt arbete inom varje enhet.

I Fjärde fördelningen har man redan lagt upp en plan för implementeringen, berättar Anders B Johansson. Visionen skall in i verksamhetsplanen för 2026:

– Enhetenas ordförande mästare och ordförande (OM/O) får i uppgift att ta fram en konkret plan för att synas i den allmänna världen. Har de inte möjlighet att själva vara visionsansvariga, får de utse någon i varje enhet. Mattias Peterson understryker att visionen måste vara mer än ett bloss vid enstaka tillfällen:

– Vi som ledare och Orden som organisation behöver en riktning och tråd att följa. Jag och alla andra som syns i organisationsledningen behöver prata om visionen och göra arbetet till en ytterst vardaglig företeelse. Vi lever den genom vår verksamhet och vårt sätt att leda, tala och vara. OM/O-gänget är naturligtvis en oerhört viktig grupp att ha med på banan. Det första och viktigaste är att göra visionen känd och förståelig, det måste till en öppenhjärtig dialog om behovet av visionen och hur de vardagliga förutsättningarna ser ut.

Samsyn om framtiden

Fyra fördelningar och fyra funderingar. De tillträdande ämbetsmännen har en nästan rörande samsyn kring vad de själva vill se mer av under de kommande sex åren. Mattias Peterson:

– Bröder. Jag vill se mer av bröder, fler bröder. Både redan medlemmar och de nya vi attraherar för att ta steget in och bli en del av vår fantastiska verksamhet. Jean Gallen svarar på nästan samma sätt:

– Stark brödragemenskap!

Engagerade bröder som tillsammans vill jobba för att män i framtiden får

samma förmån som vi fått: att få ta del av vår fina verksamhet!

Alla duktiga ämbetsmän hyllas av Mats Strömberg:

– Det är viktigt att engagera fler bröder och att erbjuda dem olika former av utbildning och stöd. Med engagerade bröder kommer vi att fortsätta växa. Vår Stormästares devis ”sedd – hörd –behövd” skall vi alltid ha i våra tankar tillsammans med vår vision.

Anders B Johansson instämmer och hoppas på en hög aktivitet hos bröderna:

– Jag vill se mer av ett ansvar att attrahera nya bröder! Aktiva faddrar är väldigt viktiga. Vi kommer att skapa en rutin i samband med reception i grad II, med en fråga om brodern vill engagera sig på något sätt. Alla kan eller vill inte bli ämbetsmän, men det finns ju andra uppgifter som logevärdar, extrafaddrar eller kanske något helt nytt. Vi vill att alla ska ha blivit tillfrågade. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors och Pether Ribbefors

Nytillträdda förevigas. Mats Gärdfors förbereder fotografering i Stamhusets johannessal på Ordens högstidsdag.

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Ordens storintendent

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Vår nya presentask med Ordens vision Finns i era varianter. Besök vår webshop för mer info.

Badhandduk Inom kort kommer vår nya badhandduk in i sortimentet. Besök vår webshop i början av juni.

Regalieväska tillverkad av högmed

kvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret. Sommarrea: 995 kronor

Medaljhållare textil

Bär dina medaljer och utmärkelser utan att förstöra frackrocken.

Pris: 150 kronor

Skopåse med Frimurarkors

Skydda dina skor och dina kläder på resa med denna na skopåse.

Pris: 350 kronor

Vita hängslen

Bär dina frackbyxor som det sig bör.

Pris: 270 kronor

Svart vatten aska med frimurarkors

Perfekt på ut ykt, på gymmet m.m.

Pris: 295 kronor

Ordens webbshop är öppen för alla och nns på frimurarorden.se/butik Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

Nyhet!

Nyhet!

Pingsten

kyrkans födelsedag

”Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten stod i sin helgdagsskrud på landet, och vinden och bäcken susade glädje och frid.”

Så här börjar den mycket läsvärda dikten ”Nattvardsbarnen” av Esaias Tegnér, skriven runt 1820, som beskriver en konfirmationsgudstjänst i en församling någonstans i Sverige. Man känner nästan den ljumma försommarvinden som bär med sig dofter av den kommande

sommaren. Det är pingst – hänryckningens tid.

”När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem.” Så börjar Apostlagärningarnas

kapitel 2 och berättelsen om hur Jesu lärjungar fick del av den helige Ande. Kopplingar till judisk tradition

Berättelsen om pingstdagen i Apostlagärningarna är en stark och välkänd text som har både innehållsliga och språkliga kopplingar till flera andra

bibelställen. Den kanske tydligaste är den till Babels torn (1 Mosebok 11) där människorna förlorar förmågan att förstå varandra i sitt sökande efter Gud men till exempel också till den kända berättelsen om profeten Elia vid berget Horeb (1 Kungaboken 19) där en ”stark storm” och ”eld” förebådar Guds närvaro.

Som en lillgammal konfirmand och i början av mitt bibelläsande undrade jag hur det kunde komma sig att man i Apostlagärningarna redan från början kallade den för ”pingstdagen”. Jag förstod att det på något sätt hade sin bakgrund i den judiska traditionen men jag såg inte kopplingen till den helige Ande. Men också i den judiska traditionen firas pingst (eller Shavuot, ”veckofesten”) femtio dagar efter påsken (ordet pingst kommer av det grekiska ordet ”pentekosté” som betyder ”den femtionde”). Ursprungligen var det en skördefest och det var en de stora pilgrimshögtiderna då man ”skulle” bege sig till Jerusalem. Därav att det lite senare i Apostlagärningarnas text beskrivs hur det var människor från så många olika håll. Jerusalem har alltid varit mångkulturellt i både tanke och plats.

En central kristen

högtid

I den kristna traditionen firas också pingsten femtio dagar efter påsk men har en stark koppling till Kristi himmelsfärds dag. Innan Jesus lämnade jorden berättade han för lärjungarna att de inte skulle bli övergivna. Vi skulle få en Hjälpare, en sanningens ande som ska vara hos oss för alltid. Tio dagar efter Kristi himmelsfärd kommer så den utlovade Anden (så förstått kanske vi skulle kalla pingsten för Dekatosen, ”den tionde”) och i det ögonblicket föds kyrkan.

Pingsten är en central högtid i den kristna traditionen - inte minst för vad den berättar om lärjungaskapet. Från att ha varit rädda och tveksamma förvandlades lärjungarna till något annat: till apostlar. Plötsligt gick de

ut och spred evangeliet om Jesus till alla världens hörn. Pingstberättelsen blir som en hjältesaga med ett lyckligt slut. De, det vill säga lärjungarna, var först rädda, men så… Och visst vill vi vara med i en hjältesaga? Det vill ju alla! Tänk att få en konkret upplevelse av förvandling och nytändning i det kristna livet. Men hur skall jag, som inte har haft någon gudsuppenbarelse bestående av dån, stormvindar och eld, förhålla mig till pingsten?

Pingstdagen handlar nu inte enbart om de första lärjungarnas förvandling. Anden går inte via lärjungarna till oss. Pingstens budskap handlar om mer.

Den Helige Ande

Centralt i pingstens budskap är den helige Ande. Ordet ”ande” har samma ursprung (grek. pneuma) som orden andas och andedräkt. I Bibeln kallas Den heliga Anden också för livets ande Anden jämförs ibland också med en vind. Vi kan se hur träd böjer sig för vinden men vi ser inte själva vinden. På samma sätt är det med Anden. Vi ser inte Anden, men vi kan se verkningarna av Anden i våra liv.

Det som blev utspritt i Babel kommer samman i Kristus, i kyrkan. Anden hjälper oss att bli en mänsklighet som ser varandra. Det är Anden som hjälper oss att förlåta. Det är därför som Jesus säger att det bara finns en sak som är oförlåtlig: hädelse mot Anden (Matteus 12:31-32). Förringar vi Anden sätter vi oss på Guds ställe och börjar döma.

Pingstens färg är röd

Pingsten är kärlekens och hänryckningens högtid och pingsttidens färg är röd som blodet. Blodet som både är en symbol för livet när det hjälper vår kropp att få det syre vi behöver för att leva och samtidigt ett uttryck för de sår våra erfarenheter i livet ger oss. Går man i kyrkan på pingstdagen är den liturgiska färgen röd. Naturligt med tanke på kyrkoårets rytm. I och med pingstdagen har vi firat de tre stora

högtiderna: jul, påsk och pingst, var och en med sin tyngdpunkt.

Julnatten: I ett barns födelse fick vår tro något att fästa sig vid.

Påsknatten: Genom uppståndelsen fick vi ett hopp

Pingstdagen: Tron och hoppet får sitt uttryck i kärleken.

Trefaldighetstiden

Tron, hoppet och kärleken (eller varför inte Fader, Son och Ande?): den kristna trons fundament. Det är med denna triad, dessa pusselbitar, som vi efter pingsten går in i den gröna

Trefaldighetstiden, kyrkoårets tillväxtperiod, som varar i princip ända fram till Allhelgonatiden då vi får en ny påminnelse om vår dödlighet. Söndag efter söndag under Trefaldighetstiden handlar om praktiserandet av den kristna tron i det egna livet. Det tar tid att lära sig och det tar ännu längre tid att förstå (och tro nu inte för ett ögonblick att jag tillhör den skara som fullt ut förstår).

Kärlekens lillasyster

En tro utan helig Ande kommer att tyna bort eftersom den har tappat ett av sina fundament: kärleken. Det är kärleken som gör att jag kan se min potential, mitt eget värde, och det är kärlekens lillasyster, vänskapen, som gör att jag kan se min medmänniskas potential och värde. Pingsten är också en illustration av den frimureriska vandringen. Oavsett vilken grad jag har, har jag där och då fått pusselbitar som det är upp till mig att tolka och förstå – en frimurerisk variant av Trefaldighetstiden i kyrkoåret skulle man kunna säga. Pingsten är både i praktiskt och tankemässigt perspektiv en nystart, en tid för visioner, för goda samtal där ”kärleken styre vår tunga” så att vi både som människor och frimurare kan växa i tro och handling. Därför: tack gode Gud för pingsten! X

text: Torbjörn Gustavsson

bild: Adobe Stock / Faith Stock / Montage

Hopp är något viktigt som vi inte klarar oss utan.

Det ger både vetskap och förtröstan och är det sista som överger människan, sägs det.

Vad vi har hoppats de sista åren.

Om fred i världen och att allt skall bli ”normalt” igen. Mycket förändras utan att vi har möjlighet att påverka. Men vi bär hopp att förnuft och samvete skall segra.

Många loger och brödraföreningar har frimureriskt betydelsefulla namn. Min favorit är S:t Johanneslogen Hoppet i Uppsala. Att ingen tagit detta namn tidigare är underligt. Logens sköld har som symbol det för oss viktiga föreningståget. Mellan vinkelhaken och passaren finns hoppets ankare format som ett kors – hoppets symbol.

Att bygga sitt arbete på hoppet

Att vi frimurare bär på hopp, är inte märkligt. Vår ideologi bygger på detta. Hoppas på en bättre värld, förändrade människor och att vi ska se varandra som bröder och systrar. Detta budskap, detta hopp är det viktigaste vi kan ge vår, många gånger, hopplösa värld.

Hoppet – en sten i tempelbygget

Ser vi på vårt frimureri är väl hoppet det som burit oss genom graderna (oavsett vilken vi nu har). Vi går in i graden hoppfulla och tar vara på kunskapen den förmedlar. Så låter vi lärdomen och den nyvunna erfarenheten arbeta med oss. Då blir vi beredda att möta det som kommer i vår väg och är beredda för nästa grad.

Hopp i ritualer och lagar

I ritualens ord märks hoppet. Det är naturligt då graderna har med livet att göra och hjälper oss att tolka dess stora mysterium kring Vem är jag? Människan är skapad hoppfull i sig själv genom skapelsen; Gud gav människan en livsande. Hoppets grund finns hos Gud själv.

I kap. 1, 1§, av Ordens allmänna lagar finns grundläggande text för Orden. Den är buren av hopp:

Frimurarorden har sitt upphov i ett gille och samfund som är instiftat till Guds, den Allra Högstes, ära. Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste

delen av sitt väsen till en närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare.

Det hoppfulla är att det konstateras vilka vi är, vår uppgift och att vi har möjlighet att göra något. Allt grundar sig i relationen människan har med sin skapare. Denna skall bli djupare. På så sätt äras Den Trefalt Store Byggmästaren.

Det är hoppfullt att bröder träffas

Frimureri är inte bara det rituella utan lika mycket mötet mellan bröder i olika former, inte minst i måltidsgemenskap och samtalen. Det är hoppfullt att många vill mötas och dela en gemenskap där man lär av varandra.

Vi hoppas trots allt

Vi behöver hoppet i våra liv. Det bär oss genom vardagen och lockar oss att se framåt. Poängen med det frimureriska arbetet är det som sker utanför logen, i våra liv, i vardagen och samhället. Ingjuta hopp där vi är. Det inre arbetet samarbetar med det yttre. X

text: Johnny Hagberg bild: Mats Gärdfors

TESTA BANKFACK GRATIS I TRE MÅNADER

TRYGG FÖRVARING FÖR DET SOM BETYDER MEST

Förvara dina viktigaste dokument, smycken, armbandsur och andra oersättliga föremål tryggt och säkert hos Svensk Värdeförvaring – i Sveriges säkraste bankfack. Just nu får du som läsare av Frimuraren möjlighet att prova vår tjänst kostnadsfritt i tre månader.

Scanna QR-koden eller kontakta oss för mer information.

GÖTEBORG

ÖSTRA HAMNGATAN 16 411 09 GÖTEBORG

ÖPPET: MÅN-FRE 11-17

WWW.SVENSKVARDEFORVARING.SE

JAKOBSBERGSGATAN 13 111 44 STOCKHOLM

Lös krysset – vinn en trisslott

STYR ÖVER VATTEN

BAR MAN FÖRST AV ALLA JORD OCH VATTEN SKIVA UTDRAGBAR EN ANING TAGIT EN LUR ANVÄNDER PIPA

RÖST

ÅSKÅDNING FAR I FJÄLLEN BYTER PRÄSTEN I ÄR LÄNGRE ÄN LIVET

RÖR SIG MED TIDEN HAR MÅL I MUN LIGGER PUNSCHEN PÅ GÅR RUNT PÅ TIVOLI STOPPAR MAN MED ÄMNE OM ÄMNEN RUNT

TILLÄGG RIVNINGSREDSKAP STICKOR TILL BRASAN OMSLAGSVIKT

ÄR POSITIVT INSTÄLLD HÅLLER LÅDA FIRANDE

SJÖSIDA LÅTA MENINGSLÖST KANT DET SAMLAS ANSTÄLLDA PÅ SAGOTANT ANVÄNDS VID VÄXELBRUK BETALAS VIA RÖRELSE UTFÖR RÄTT SOM KAN VARA FEL HÄRSKEN SLITA PÅ KRISTID LEDDE ANNAN

BLIR BLÅST I SLUTÄNDAN

STRIL VID STRÅLAR

INDELAS I PERIODER

ARBETSMASKIN MISSTÄNKT KOMMER ALLTID SIST LYSANDE SLINGA BLIDKADES MED BLOT

LÄRARÅR STACK TILL LIGGER I VATTEN MOTSATT VÅR

MÄNGDBESKRIVNING SOLSKYDD HÅLLARE VARVTID

ÄR PENGAR SÄGS DET TAS TAG MED LOCKAR BLÅ BÄR FRAMFÖRDE SPRIDA FRÖN RYSSJA SPRIDA ODÖR PÅ NORSKA KUSTEN

KOKBOKSVOLYM SKYDDAD POSITION FÅNGSTREDSKAP RINNER AV RÖRELSE

är du skicklig och har lite tur så kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten står du själv för och turen får du hoppas på i dragningen av tre vinnare

bland de inskickade rätta lösningarna. Nyckelordet får du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset. Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det går också

bra att skicka ett vykort till redaktionen på adressen c/o Groth, Sigynvägen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt. Senast den 4 augusti 2025 ska din lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna! x

lösning till förra numrets kryss

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits: Bengt-Olov Gunnarsson, Lennart Lundin och Gunnar Westin. Rätt nyckelord denna gång var grundval .

De tre vinnarna har fått varsin digital trisslott. Stort grattis! x

ANNONSERA I FRIMURAREN

Tidningen Frimuraren utvecklas ständigt och har många återkommande annonsörer som når en köpstark målgrupp.

Frimurarens läsare representerar många olika branscher och kanske vill även du som är företagare synas här.

Kontakta oss så berättar vi mer.

Du når oss på annons@frimurarorden.se eller på 0706-072377 (broder Simon Orre).

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

Frimurare i Antikrundan

I september 2025 besökte tv-programmet Antikrundan Örebro. Programmet spelades in utanför stadens frimurarhus och vad var väl naturligare än att söka sig innanför husets portar och ställa några frågor till Kai Wistrand, ordförande mästare i S:t Johanneslogen Engelbrecht?

antikrundan är ett tv-program som sänts sedan 1989 i Sveriges Television (SVT). I programmet besöker experter olika orter i landet för att svara på frågor om och värdera antika föremål.

När Antikrundan besökte Örebro passade logen på att få ett av sina föremål värderat. I detta fall valde man att visa en spännande kista med ett mycket speciellt lås som visade sig vara tillverkad i Eskilstuna i mitten av 1800-talet.

Givetvis passade Antikrundans programledare också på att besöka

På vandring mot podiet

Vad krävs av en ordförande mästare, ordförande eller deputerad mästare? Att leda loge är bara en liten del av arbetet. Därför genomför Femte fördelningen en utbildning de valt att kalla “På vandring mot podiet”. Nu har utbildningen genomförts för andra gången någonsin.

det som sker i loge och under en logekväll är bara en liten del av det arbete som en ordförande mästare eller ordförarande (OM/O) gör. Det handlar om allt från förberedelser till administration till möten. Att vara OM/O handlar till stor del om att bygga ett fungerande lag av ämbetsmän och det arbetet kräver en hel del av den som är OM/O. Därför har Femte fördelningen skapat utbildningen “På vandring mot podiet” som genomförs vid sju utbildningstillfällen om sammanlagt tio dagar med examination under Femte

Antikrundans Anne Lundberg ställde kluriga frågor.

frimurarhuset på Frimurareholmen. Där togs de emot av Kai Wistrand, ordförande mästare i S:t Johanneslogen Engelbrecht. Kai berättar om vad Frimurarorden är, vad som är hemligt och inte inom Orden, hur man blir medlem i Orden och betydelsen av Ordens ritualer och traditioner.

På slutet av intervjun får Kai några frågor om den dolda fallucka som sägs finnas i frimurarhuset och om den hemliga

fördelningens högtidsdag. Karlstad, Örebro och Falun har besökts under denna andra genomförda utbildningsomgång. I utbildningen har bland annat ingått den frimureriska kärnan, det svenska frimureriets historia, ledarskapsseminarium samt kunskap om administration med bland annat genomgång av verksamhetsmål och dokumenthanteringssystem. Tolv deltagare från Femte fördelningen har deltagit.

Vad är tanken bakom den här utbildningen?

– Det finns två skäl. Dels att bredda rekryteringsbasen i nomineringsunderlaget för kommande ordförande mästare och ordförande. Dels att kunna få ut mer av dem som sitter på podiet och att de deputerande inte bara genomför loger, säger Lars-Åke Lundholm som varit utbildningsansvarig.

Kommer utbildningen att återkomma?

– Första omgången var en pilot. Från den andra utbildningsomgången har vi fått en väldigt bra respons. Jag är tämligen övertygad om att det blir fler gånger, men kanske inte varje år.

gång som sägs leda under Svartån till Trefaldighetskyrkan.

Den som undrar vilken sanning som ligger bakom dessa bägge lokala traditioner uppmanas att själv besöka frimurarhuset i Örebro! X

text: Johan Groth bild: Copyright SVT, Antikrundan

Och om någon annan fördelning vill genomföra samma typ av utbildning?

– Då går det alldeles utmärkt att höra av sig till oss. Jag vet att även Fjärde fördelningen har genomfört något liknande. X

text: Ulf Hjelting

Fakta

ordförande

mästare och ordförande

Arbetsloge och forskningsloge leds av en ordförande mästare (OM), biträdd av två eller flera deputerade mästare (DM).

Brödraförening leds av en ordförande (O), biträdd av en eller flera vice ordförande (vO).

Frimurarklubb leds av en ordförande (O), biträdd av en vice ordförande (vO).

Kai Wistrand berättade om frimureriet för Anne Lundberg.

Johannesfredag och andreaslördag

Två goda exempel på logesamarbete ägde rum under vårvintern.

i göteborg arrangerade andreaslogerna De Tre Förenade Kronor och Lejonet och Kronan en ”andreaslördag” den 8 mars, då först grad VI och sedan grad IV-V genomfördes. Ämbetsmännen från respektive

loge bemannade varsin grad och efter avslutat arbete samlades alla till en gemensam brödramåltid.

i stockholm den 21 mars samarbetade alla fem (!) johanneslogerna för första gången kring en gemensam instruktionsloge i grad II. Ämbetsmän

förordnades från flera av logerna och talmännen höll ett gemensamt föredrag. Givetvis fortsatte förbrödringen över logegränserna efteråt. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors (vänster) och Kjell Nordling (höger)

A COLLECTION OF OUR FINEST HOTELS Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Andreasloger i samverkan: glada bröder i Göteborg.

Alla fem Johannesloger samverkade i Stamhuset.

Poddar och frimureri

Vi lever i det digitala tidevarvet. Ett relativt nytt fenomen är ”poddar”, som är digital radio man lyssnar på över internet. Poddarna kan bestå av samtal och intervjuer, diskussioner eller enbart berättande, precis som vanlig radio.

ofta avhandlas ett specialintresse eller fördjupningar inom ett område. True crime är populärt, så även poddar om historia, mat och dryck samt idrott.

Vem som helst kan starta en podd, bara man har teknisk utrustning som en mikrofon och en dator samt en digital plattform att ladda upp avsnitten på. Detta är något bra, att alla människor som vill kan komma till tals. Men det finns även anledning att reflektera och problematisera runt fenomenet.

Frimurarpoddar

Svenska Frimurare Orden har än så länge ingen egen officiell podd. Men en förstudie om en sådan är påbörjad och om allt går enligt plan lanserar Orden i relativ närtid en egen podcast. I väntan på den finns det gott om andra poddar som talar om och resonerar kring frimureriet. Många av sammanhangen får anses som högst seriösa och intressanta, bland annat poddar från United Grand Lodge of England. Men här finns ändå anledning att lyfta ett varningens finger. Om du som frimurare väljer att lyssna på en podd som tar upp

frimureriet, bör du beakta att många poddar inte drar sig för att diskutera och spekulera kring vad som sker ”mellan klubbslagen”. Därmed kan saker vi bröder själva aldrig skulle diskutera utanför logen komma att avhandlas i en sådan podd.

Använd omdöme

Det förekommer att bröder blir inbjudna till poddar för att prata om och resonera kring frimureriet. Det behöver inte vara något fel, det är bra att väcka intresse för Orden på nya arenor via nya kanaler. Men därmed finns också anledning att påminna om i varje fall tre av våra frimurardygder:

• försiktighet : Vem är avsändaren till podden du ombetts vara med i? Vad är syftet med samtalet du ombeds delta i?

• tystlåtenhet : Detta kan te sig självklart, men förtjänar att understrykas. Inget rituellt eller annat innehåll från våra sammankomster får avhandlas.

• måttlighet : Var väl avvägd om du ställer upp i en podd, vad du berättar om frimurarorden, vad du berättar om dig själv. Syftet med podden kan vara ädelt och seriöst, men internet glömmer aldrig. Oseriösa aktörer som vill skada Orden kan använda innehållet till att lägga pussel och samla information i syfte att misskreditera och skada.

Med detta sagt, poddar generellt är ofta både intressanta, seriösa och lärorika.

Orden måste förhålla sig till och i viss mån medverka på de nya arenorna, precis som

vi gjorde när vi anpassade oss till sociala medier och tog klivet ut på Facebook och precis som vi gjorde när vi skapade vår hemsida, numera ett viktigt nav i vår verksamhet. X

text: Viktor Adolphson bild: Adobe Stock / Alex from the Rock

Fakta

vad är poddar?

Poddar är digital radio som ofta tar sikte på fördjupning och diskussioner inom ett visst ämne. Alla människor kan nog hitta en podd för just sitt specialintresse.

Vanliga plattformar för att lyssna på poddar är streamingstjänster som Spotify, Acast, YouTube och Google podcast.

exempel på podd

Det finns många poddar av olika kvalitet på näten. En bra startpunkt är Craftcast: The Freemasons Podcast från United Grand Lodge of England (UGLE). Podden finns på Spotify, Apple Podcasts och Amazon Music.

Podcasts är här för att stanna. För frimurare finns mycket att botanisera i. Oavsett om du vill lyssna eller göra egen podd, finns en del goda råd att ta med dig.

En rik källa att ösa ur!

Inte alla frimurare vet att de fyra ordnarna i det Svenska Systemet årligen utger en vetenskaplig årsbok: Acta Masonica Scandinavica (AMS). Den har utkommit sedan 1998 och i januari distribuerades den 27:e årsboken till Ordens logebibliotek och forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs 702 ledamöter.

ams är nollgradig och varje årsbok innehåller normalt 7–10 artiklar om de mest skilda ämnen som kan vara av intresse för oss frimurare, allt ifrån fördjupning i ämnen som givit eko i våra rituella sammanhang till historia, personer, skeenden och samhälleliga omständigheter som har betydelse för eller beröring med frimureriet.

Under de 27 år som AMS utkommit har 218 artiklar producerats, varav 90 av den svenska forskningslogens arbetande,

seniora och korresponderande ledamöter. Ämnesbredden är, som antytts ovan, mycket stor och för den som vill skapa sig en mer komplett bild av det Svenska Systemet är årsböckerna en rik källa att ösa ur. Alla 27 årsböcker finns att läsa och låna i alla frimurarbibliotek.

Både bredd och djup

I den svenska sektionen ger logens seniorledamot och förutvarande kapitelmästaren i Stor Capitlet, Tom Waselius, en överblick över de hundra åren sedan Svenska Frimurare Orden återetablerades i Finland, med en återblick på den svenska tiden med början 267 år tidigare. Korresponderande ledamoten Hermann Luitingh ger en framställning av Stricta Observansen och Gustav III:s politiska ambitioner att utnyttja denna för vinnande av större europeiskt inflytande för den svenska kronan.

De danska bidragen behandlar så vitt skilda ämnen som en fransk frimurares försvar av frimureriet på 1740-talet, Mozarts musik för mästaregraden och hur prins Carl av Danmark var tvungen att avsvära sig frimureriet för att bli kung Haakon VII av Norge. Det norska bidraget handlar om

bröder med judisk bakgrund i den norska frimurarorden. Och det isländska bidraget handlar om den förste frimuraren att bli biskop på Island.

Mer information på webben

För den som vill bekanta sig närmare med rikedomen i den kunskapskälla Acta Masonica Scandinavica utgör, så rekommenderas ett besök på forskningslogens hemsida eckleff.se. Där finns en förteckning över alla titlar i de 27 årsböckerna och ett smakprov i form av de första två sidorna av alla svenska artiklar i AMS 1-22. De flesta årsböcker går också att beställa i webshopen (dock att några av de tidiga är slutsålda). Här kan man också beställa annan gradobunden litteratur, anmäla sig till symposiet 25–26 oktober 2025 i Stamhuset och genom medlemskap försäkra sig om sitt eget exemplar av kommande årsböcker. Så läs och njut! X

text och bild: Magnus Åkerman

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst

måndagen den 26 maj 2025

Samling kl 18:30 på Blasieholmens Restaurang & Festvåning, Blasieholmsgatan 4 C, Stockholm.

Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, vilket kräver anmälan till e-post frims@frimurarorden.se eller telefon 08-463 37 03 före tisdagen den 12 maj.

Styrelsen

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

Utveckling av gradbunden litteratur

u tbildningsdirektoriet , UD, har bland annat till uppgift att förvalta, utveckla och förmedla kunskaper om Ordens ritualer och symboler, historia och ideologi. Därtill att tillhandahålla underlag för bröders studier och att fastställa studieplaner.

Inom UD finns från den 1 januari 2025 en redaktionskommitté (RedK) som tillsatts för att bland annat granska samtliga gradbundna häften som är uppförda på den gradbundna litteraturförteckningen och som därmed ska finnas för utlåning i Ordens alla bibliotek. Redaktionskommitténs uppdrag kring dessa skrifter handlar om att bedöma och föreslå:

• Vilka som bör vara kvar i litteraturförteckningen

• Vilka som bör tas bort från litteraturförteckningen

• Vilka som bör uppdateras och nytryckas med justeringar

• Vad kan behöva skrivas nytt? Finns det något område som du anser behöver beskrivas/utforskas?

Arbetet har påbörjats med skrifterna i arbetsgraderna (I-VI) för att under 2026–2027 fokusera på kapitelgraderna (VII-X). I RedK medverkar Anders Wennergren, ordförande, Tom Randgard, Johan Reimer, Gunnar Nyström, Jan-Erik Nylund och Daniel Rönnow. Om du har förslag, idéer eller vill bidra i arbetet kontakta oss på at.ud@frimurarorden.se. X

text: Anders Wennergren

Läs och svara på e-post så snabbt som möjligt!

under den gångna perioden har flera personer hört av sig till informationsdirektoriet och undrat hur man kommer i kontakt med en viss enhet eller funktion inom Orden. E-post har skickats, men ännu efter lång tid har avsändaren inte fått något svar.

Samtliga enheter och funktioner inom Orden som har en officiell e-postadress förväntas svara på all relevant inkommande e-post. Det är alltså inte ett alternativ att inte bevaka dessa e-postadresser eller att välja att inte besvara inkommande e-post.

Inom den centrala stabsorganisation arbetar vi sedan hösten 2024 med målbilden att alla mail ska besvaras inom 24 timmar, en målbild som haft mycket god effekt.

Det finns i dagsläget inget formellt regelverk för hur snabbt e-post ska besvaras och ett sådant vill vi helst slippa införa. Vi ber därför alla ämbetsmän och uppdragstagare inom Orden att hålla sig med goda rutiner för att läsa och besvara e-post så snabbt som möjligt. X

John Fahlnaes, Ordens överarkitekt Ordförande i informationsdirektoriet.

Heraldikhörnan

delad sköld

Skölden tillhör Mattias Peterson

Blasonering: Delad – i guld, vari ett rött hjärta – och i svart, vari en balansvåg av guld

riddarnamn : riddare av vågen valspråk : störst av allt är kärleken

En delad sköld är avdelad horisontellt på mitten i två fält.

Inom heraldiken bär varje färg, figur och form en djupare mening. Skölden är inte bara dekorativ utan en visuell berättelse om dess bärare – en sammanfattning av värderingar, livsfilosofi och personlig historia. I denna sköld finner vi en harmonisk förening av två kraftfulla symboler, sammanlänkade i strävan efter rättvisa och kärlek.

Vid första anblick kan vapnet tolkas som en symbol för juridik, men innebörden går djupare än så. Här representerar balansvågen inte den formella rättvisan, utan en mer personlig och filosofisk kamp mellan olika värderingar och moraliska val. Hjärtat påminner om att alla beslut i slutändan vägs mot en inre kompass. Vapnets bärare låter inte enbart logiken styra utan följer också hjärtats röst. Kärlek, empati och en stark känsla av moral vägleder varje val.

Ursprungligen refererade vågskålen till stjärntecknet Vågen, men betydelsen har utvecklats. Den symboliserar nu den eviga processen att väga livets beslut – inte genom kall rationalitet, utan genom en kombination av visdom, intuition och känsla.

Hjärtat och balansvågen skapar en helhet där rättvisa och kärlek samspelar. Guldets färg representerar upplysning, sanning och inre värde, medan svart symboliserar eftertänksamhet och djup.

Sköldens budskap sammanfattas av valspråket: ”Störst av allt är kärleken.” Det är en påminnelse om att även när vågskålarna tippar, och livet ställer oss inför svåra val, så bör kärleken vara den yttersta måttstocken. X

text och bild: Thomas Falk, heraldiker GPL

Fler frimurarvapen presenteras under samma rubrik i kommande utgåvor.

Frimurarsommar!

Även under sommaren pågår trevliga och sociala aktiviteter inom Orden. Under vinjetten ”frimurarsommar” vill vi erbjuda en guide för bröder som vill mötas och ha trevligt även under årets sommarmånader.

Frimurarsommar har blivit en succé. Mängder av bröder tar tillfället i akt att träffa andra bröder under sommarmånaderna.

Även detta år gläder vi oss åt att så många fördelningar skickat in bidrag. Samtidigt vet vi att alla enheter inte var klara med sin sommarplanering så tidigt som i mars, när vi hade deadline för materialinskick.

Men ”frimurarsommar” finns förstås också – och kanske främst – på vår hemsida, bakom inloggning. Där hittar du det allra senaste – det kan mycket väl ha kommit tillägg som inte finns med på dessa tidningssidor.

Logga in på hemsidan så hittar du ”frimurarsommar” överst på Min sida.

På hemsidan har vi också lagt in uppgifter du behöver för att kunna delta i evenemangen, såsom klockslag och övrig information.

Botanisera nu på sidorna som följer. Visst skulle det vara trevligt att även under sommartiden få möta bröder, umgås och ha trevligt?

Till sist: kom ihåg att även ett enskilt möte eller samtal med en broder har betydelse, inte minst under sommaren. Håll kontakt med dina bröder, så håller vi ihop brödrakedjan även under sommaren. Vi ses i sommar!

scanna qr-koden

På Ordens hemsida, bakom inloggning hittar du mer information, såsom klockslag för evenemangen. Det kan också finnas evenemang där som inte hann komma med till denna tidnings pressläggning.

Första fördelningen

Sommarträff på Rosersbergs Slott

Söndagen den 24 augusti äger årets sommarmöte på Rosersberg rum.

Notera detta datum i din kalender redan idag då antalet besökare är begränsat till 100 bröder.

Det blir god mat och musik samt en härlig brödragemenskap.

Evenemanget är öppet för anmälan mellan den 30 april och 30 juni.

Se mera information och länk till anmälan på Brödraföreningen

Attundalands hemsida. Efter inbetalning är platsen bokad. Varmt och broderligen välkomna!

Tid: söndag den 24 augusti. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Rosersbergs slott, Slottsvägen

293, Rosersberg

Pris: 595 kr

Anmälan: Via Brödraföreningen

Attundaland hemsida

S:t Botvids Pokal

Boka gärna in eftermiddagen fredagen den 30 maj för en golftävling med frimurarbröder från S:t Botvid samt inbjudna bröder från övriga frimurarsamhällen. Vi kommer att spela på Jönåkers golfklubb och första starttid hittar du på Ordens hemsida.

Inbjudan med uppgift om pris samt ytterligare information kommer när det börjar närma sig, men det är av stor vikt att meddela om intresse finns, så att vi kan börja planera antal bollar med mera.

Tid: fredag 30/5. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Jönåkers golfklubb

Intresseanmälan: görs till Leif Lidevad, e-post: leif@kdb.nu, mobil: 070–213 00 77.

Sommarlunch för frimurarbröder i Nyköpings hamn

Även detta år träffas vi för den traditionsenliga sommarlunchen, med hopp om ett glittrande vatten i bakgrunden önskar vi varandra en fin sommar. Det är valfritt att äta eller bara ta något att dricka.

Tid: tisdag 17/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Kajplats 2, Nyköpings hamn

Anmälan: kommer att kunna göras på hemsidan (S:t Botvid) inom kort.

S:t Botvids kräftskiva

När sommaren sedan börjar gå mot sitt slut så träffas vi för kräftskiva hos

Carola på Grönborgs Café Lugn & Ro.

Tid: [Ej klart]

Plats: Nya Kyrkogården, 611 39 Nyköping

Anmälan: Datum är i dagsläget inte fastslaget men tid och datum kommer att komma ut på hemsidan (S:t Botvid) där vi även anmäler oss.

Schackweekend på Igelsta Gård

Det är med stor glädje S:t

Johanneslogen Mälarporten i Södertälje, i samarbete med Stockholms Schackförbund, för första gången i historien inbjuder bröderna till utbildning och tävling i schackets ädla konst. Det blir en schackweekend utan dess like, lördagen den 31 maj och söndagen den 1 juni.

Naturligtvis går det bra att anmäla sig enbart till lördagens schackskola eller söndagens tävling. Vi ser fram emot att få välkomna dig vid brädet.

På programmet:

• Schackskola under lördagen.

• Schackmästerskapet (FSM) under söndagen (se avgift nedan).

Schackskola: lördag 31/5. För klockslag och övrig info, se hemsidan. Tävlingsdag: söndag den 1/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan. Plats: Igelsta Gård, Vretensvägen 14, Södertälje

Anmälan: Anmälan sker via arbetsordningen. Vid anmälan anges om du önskar äta och ev. rating (spelstyrka). Sista anmälningsdag är 25/5-25. För ytterligare information kontaktas OM Niklas Rimbark mobil 076-115 98 34, Per Kristiansson (mat) mobil nr 070180 16 82, Mikael Sandberg (schack) mobil nr 070-993 37 03.

Anmälningsavgift: 200 kr. Inbetalas till Mälarportens bg 161–8214. I anmälningsavgiften ingår kaffe hela

dagen och priser till de bästa. (Gäller söndag).

Rasslande Kedjan firar 20 år

Den 2 till 5 juni träffas motorcykelåkande frimurare i Stamhuset för att fira 20-års jubileum. Till Rasslande Kedjan är alla välkomna som är medlemmar i Svenska Frimurare Orden och kör motorcykel. Inga krav ställs på gradtillhörighet eller mc-märke eller cylindervolym. Det är engagemanget som räknas.

I programmet ingår en visning av Stamhuset, en skärgårdstur med mat ombord, ett logebesök i passande grad, en mc-tur till Rosersbergs slott med guidad visning och en jubileumssupé på Måns Bock.

Eftersom detta är sista träffen som Bosse och Kjell ansvarar för har man bestämt att även bröder som tidigare deltagit i Rasslande Kedjans aktiviteter får, utan att anlända på mc, anmäla sig som medlemmar till stamhusvisningen, skärgårdsturen, logebesöket och jubileumssupén.

Ett stort antal rum är reserverade på närbelägna Drottning Victorias Örlogshem för besökande bröder.

Är du intresserad, skicka ett mail till kjell@mazetti.se eller bossemag@gmail. com så får du information om hur anmälan sker och fullständigt program.

Andra fördelningen

Bjäreträffen

För 27:e året i rad samlar Bjäreträffen bröder och medföljande damer från när och fjärran.

Träffen infaller i år den 7 augusti och hålls på Hotell Riviera Strand i Båstad.

Bland föredragshållarna i brödraprogrammet hälsar vi likt tidigare år

Ordens Stormästare samt provinsialmästaren i Andra fördelningen. Mer information återfinns på bjaretraffen.se.

Tid: 7/8. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Hotell Riviera Strand i Båstad. Anmälan: kan göras med början den 22 maj i Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekows arbetsordning på Ordens hemsida. Anmälan är giltig först efter mottagen förskottsbetalning.

Sommarmöte och högtidsdag i Ölands Frimurarklubb

Ölands Frimurarklubb, ”Sveriges längsta klubb – över hela Öland” håller sin HD och traditionella sommarsammankomst sista lördagen i juli, den 26. Förutom sedvanligt mingel och liten andakt i S:t Olofs Kapell, serveras under stor förbrödring och, enligt traditionen, legendariska Wallenbergare. Tid: Lördag 26/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: S:t Olofs Kapell, Byxelkrok

Anmälan: Anmälan öppnar cirka 1/6.

Se då under ”Information & aktuellt” på ÖFk:s hemsida.

Tredje fördelningen

Frimurarklubben Bohuslän

Varmt välkomna till den årliga sommaraktiviteten lördagen den 14 juni. I år anordnas det en ölprovning tillsammans med Qvänum Mat & Malt, ett bryggeri och bränneri sedan 2004 som befinner sig mitt på Varaslätten. Kvällen bjuder även på livemusik med ABBA-tema. Passa på och bjud in era respektive, familj och vänner för att ge dem möjligheten att få uppleva den frimureriska sammanhållningen.

Tid: 14/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Frimurarhuset, Södra Hamngatan 31, Göteborg (Pelarsalen)

Avslut: Se hemsidan.

Klädsel: Vårdad klädsel

Pris: 595 kr betalas på plats (inkluderar ett glas välkomstbubbel, ölprovning, varmrätt).

Anmälan: Anmälan är bindande och görs i första hand via hemsidan alternativt på mail: bohus@frimurarorden. se. Sista anmälningsdag är den 31 maj 2025. Skicka in namn på alla deltagare och glöm inte skriva eventuella allergier (detta görs i fältet ”Ev meddelande om kost/allergi”). OBS: Max antal platser 60, först till kvarn gäller.

Fjärde fördelningen

Midsommarloge i Oskarshamn

S:t Johanneslogen Orion genomför sin traditionella ”midsommarloge”, vilken i år firar 20-årsjubileum. Få bröder trodde från början på idén att ha loge dagen före midsommarafton men den har vuxit i popularitet för varje år och man bör numera anmäla sig tidigt om man ska få en plats. Den ses av många bröder som inledningen på midsommarhelgen i Oskarshamn. Logen är en instruktionsloge i grad I med ett föredrag om Johannes Döparen. Före logen kommer det att finnas möjlighet att besöka frimurarsamhällets museum och där lyssna på historien om Oskarshamnsfrimureriets uppkomst.

Tid: 19/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Logehuset i Oskarshamn, Stora Torget 5

Anmälan: Via frimurarordens hemsida, S:t Johanneslogen Orion

Sommarinstruktionsloge i grad I hos Eystrasalt

Föredragshållare är FCM SJL Kärnan Jan Tornerhjelm som berättar om sin anfader och en av våra ritualfäders spännande och dramatiska liv – Jakob Wilhelm Tornerhjelm. Ett minnesvärt föredrag utlovas.

Tid: Tisdag 8/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Anmälan: via Eystrasalt arbetsordning på Ordens hemsida. Antal platser: 90

Sjätte fördelningen

Sommarträff med Havskrona

Havskrona SFM samlas till sitt årligen återkommande möte, det sextonde i ordningen, på övre våningen av Restaurang L´Escale på Kyrkbacken i Nagu, mitt i den allra mest sommarfagra skärgården! Mötet är öppet för SFMO-bröder av alla grader, samt bröder med lägst grad tre, hörande till Storlogen för F. & A. M. i Finland. Kvällens föredragshållare, Kurt-Erik Långbacka, håller ett föredrag under rubriken: ”Nationalsångerna vid HD-brödramåltiden – en 100-årig tradition”. Efter anförandet serveras en riklig brödramåltid!

Tid: 2/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Program för damer

Också i år har våra damer, Havsdrottningarna, ett eget program i Grilltaket till L´Escale. Ann-Helen Saarinen berättar om föreningen Pro Nagu r.f., dess tillkomst och verksamhet. Efter föredraget serveras en buffémåltid på Grilltaket.

Tid damprogram: 2/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan. Plats damprogram: Grilltaket till restaurang L´Escale på Kyrkbacken i Nagu.

Anmälan: Anmäl Dig/Er redan nu. Märk väl att med säkerhet ryms endast de 70 först anmälda bröderna! Samtliga anmälningar bör göras senast tisdagen den 24 juni. Anmälan bör ske skriftligen helst per e-post: Havskrona. SFM@gmail.com eller per sms: +358 400 533 082. I anmälan behöver vi svar på nedanstående frågor: • Ditt namn, grad, SJL/blå loge och sommarviste.

• Namnet på damen, som önskar delta i damernas program

Pris: För måltiden debiteras 44,00 euro + måltidsdrycker, enligt eget gottfinnande. Måltiderna är till innehåll och pris identiska och består, traditionsenligt, av ett buffébord med en ”snapsvänlig” del med äkta ”färsk” nykokt Nagu nypotatis, åtföljt av ”Krögarens överraskning”.

Klädsel: Klädseln är fri.

Mera information om dessa båda möten fås per telefon +358 400 533 082. Varmt välkomna!

Midsommarloge SJL Axel

Gabriel Leijonhuvud

S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Ekenäs arrangerar sin traditionella midsommarloge, ”Johannesloge”, som instruktionsloge i första graden onsdagen den 18 juni 2025 kl. 18.30. Logen är öppen för bröder av alla grader. Anmälan via kalendern.

Tid: 18/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Konsert i Ekenäs kyrka

S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud arrangerar onsdagen den 20 augusti 2025 i anslutning till firandet av 20 år som västnyländsk loge en konsert i Ekenäs kyrka med efterföljande middag på Hotel Sea Front, Ekenäs. Konserten är öppen för

allmänheten och middagen för bröder med följeslagare.

Tid: 20/8. För klockslag och övrig info, se hemsidan. Plats: Ekenäs kyrka

Sjunde fördelningen

Sommarloge med fördelningsdag i Härnösand

Morias sommarloge har blivit en etablerad tradition där bröderna får chansen att träffas mitt i sommaren. Under åren har den skett i formerna av måltidsloge, receptionsloge och instruktionsloge. Nu får Morias sommarloge besök av hela fördelningen och alla grader, då den också blir avslutningen på 7. Fördelningens tredje fördelningsdag. Denna sommardag fyller vi frimurarhuset i Härnösand med reception i grad VII (MNPL) och IV-V (Elysium), intressanta föredrag och seminarium i grad I, samt levande musik. I korthet så finns något för alla och sedan avslutas dagen med att alla kan gå på Morias sommarloge som sker i form av en måltidsloge. Missa inte denna härliga chans till brödragemenskap.

Tid: onsdag 9/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Nybrogatan 3, Härnösand

Anmälan: Sker via arbetsordningarna (Moria, Elysium, MNPL) på Ordens hemsida

Yranloge i Östersund

Storsjöyran i Östersund genomförs i år den 1–2 augusti. Veckan innan är det krogstråk i hamnen med mat, dryck, musik och annat. Vår tillfälliga logelokal ligger vid krogstråket. Staden är full av hemvändare och besökare. Bröder, passa på att gå på loge med reception i grad I medan nära och kära yrar själva för en stund.

Tid: onsdag 30/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan. Plats: Temperance, Strandgatan 11

Östersund

Anmälan: Via SJL Arcturus arbetsordning.

OM-installation i Sollefteå

I Sollefteå har Svenska Frimurare

Orden haft verksamhet sedan år 1914, då brödraföreningen Vintergatan grundades. Brödraföreningen omorganiserades till S:t Johannesloge den 18 mars 1947 och övertog då namnet Vintergatan från brödraföreningen, som i samband därmed antog namnet Solatuni Andreas Bröder och som nu verkar i graderna IV-V och VI. Ämbetsperioden för S:t Johanneslogen Vintergatans nuvarande ordförande mästare utlöper per den 30 juni 2025. Hans efterträdare blir logens tionde ordförande mästare.

Tid: 9/8. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: OM-installationen kommer att äga rum i Ordenslokalen med adress Storgatan 21 B. Brödramåltiden kommer att intagas på en av stadens restauranger efter genomförd logesammankomst.

Anmälan: Anmälan om deltagande i vanlig ordning på Ordens hemsida.

Åttonde fördelningen

Norr om polcirkeln

S:t Johanneslogen Midnattssolen håller en ”Midnattssolsloge” (grad I med reception) den 14 juni. Detta är andra sommaren vi arrangerar denna och premiären förra året blev en stor succé! Till den efterföljande brödramåltiden serveras en trerätters meny.

Tid: lördag 14/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Anmälan: Anmälan till sammankomsten görs på logens hemsida.

På Ordens högtidsdag i mars var det äntligen dags att presentera Ordens vision 2035 – en stark och växande Orden. Det har varit ett omfattande förberedelsearbete som pågått i flera år inom presidiet och Högsta rådet.

Det började som en idé på ett möte med presidiet för tre år sedan. Pandemin och nedstängningen hade vi bakom oss och det kändes som att nu måste vi ta nya tag, skapa något nytt som kan lyfta och engagera bröderna, stärka brödrakedjan och blicka framåt.

Långsiktigt perspektiv

Idéer ska stötas och blötas, prövas och omprövas flera gånger innan man kan säga att nu är vi klara och så har det varit även med detta arbete.

Ett långsiktigt perspektiv på tio år kändes rätt och då passade det mycket bra in med året 2035 då vi firar 300 år med frimureri i Sverige. Det kan hända mycket under resans gång och då måste man kanske justera verksamheten en del, men visionen ligger fast – En stark och växande Orden!

Vision 2035 är här!

Ledorden Kraft i nutiden – Hopp för framtiden – Tidlös och bestående ska hjälpa oss att ta till oss visionen.

Verksamheten under de kommande åren ska utgå ifrån våra fokusområden:

• Behålla och utveckla bröder,

• Stabil ekonomi,

• Attrahera bröder,

• Bevara det historiska arvet och

• Synligt samhällsengagemang. Klarar vi att fokusera på dessa områden kommer vi att ha en stark och växande Orden 2035, kanske ännu tidigare.

Frågan är inte nu eller sedan. Arbetet börjar nu och du är välkommen med på tåget!

Välbesökt högtidsdag

Intresset för att delta på Ordens högtidsdag var mycket stort och det var många som inte kunde beredas plats. Det är främst bankettsalen som sätter gränsen, som är 200 sittande. De ansvariga för

Arvid Emil Uggla, överste och PM VPL, Eric Birger Trolle, storinkvisitor i Orden, PM ÖPL, riksmarskalk och utrikesminister samt Gustaf Lindberg, Ordens uppsyningsmästare och PM GPL.

Vår delegation i år bestod av mig själv, fOSM Anders Strömberg och SMP Magnus Jäderlund. Vi fick uppleva stor gästfrihet och mycket god samvaro med de tyska bröderna och med många gäster från andra länder. Tiderna förändras kan man säga, men Orden och frimureriet består!

Frimurarsommar

TARKOCH VÄXANDE

Stamhuset undersöker hur vi eventuellt skulle kunna utöka antalet. Det handlar dock inte bara om en stol att sitta på utan också om logistik, säkerhet, servering, utrymning etcetera.

VISIO N 2035

Nyss hemkommen från högtidsdag med Grosse Landesloge der Freimaurer von Deutschland i Berlin hade jag med mig program och deltagarförteckning från motsvarande besök 1926.

Då varade besöket i fem dagar och delegationen leddes av Ordens sigillbevarare och kansler, Sveriges statsminister Arvid Lindman. Övrigt att notera var följande bröder från Sverige: Carl Johan Bergö, Ordens högste prelat och hovpredikant, Hans Ludvig von Stedingk, storväktare i Orden, operachef och kabinettskammarherre,

När du läser detta går terminen mot sitt slut. Sol, sommar och ledighet hägrar. Visst kan vi känna oss förtjänta av några lata dagar i solen, att bara vara. Glöm då inte att det finns många aktiviteter även under sommaruppehållet, både för frimurare och tillsammans med partners. Begreppet frimurarsommar lanserades under förra året och kommer tillbaka på hemsidan. Alla enheter som har sommaraktiviteter kan via hemsidan bjuda in deltagare.

Håll utkik på hemsidan och glöm inte din broder. Ta för vana att ringa en broder då och då, ta en fika eller bara prata en stund. Då är du en sann frimurare!

Glad sommar! X

Christer Persson ordens stormästare

NE

Guldsmedjan Therese Snarberg har lång erfarenhet inom egen tillverkning och yrkesskickligheten har gjort butiken känd landet över. Bland annat är företaget idag ledande inom tillverkning av ordensringar i Sverige.

Verksamheten startade 1959 och det genuina hantverket har alltid varit kärnan i företaget. Tillverkning av kvalitetssmycken och designsmycken samt omarbetningar, gravyrarbeten och reparation till låga priser är företagets fokus och har varit så ända sedan starten.

FRIMURARRINGAR

SMALL

10 800:-

Omarbete med eget guld 2.500:vikt ca 9 g. Bredd 6 mm

MEDIUM

13 200:-

Omarbete med eget guld 3.000:vikt ca 11 g. Bredd 6,3 mm

FRIMURARSMYCKEN

MURSPADE

1 920:-

vikt ca 1,6 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

LARGE

22 800:-

Omarbete med eget guld 3.500:vikt ca 19 g. Bredd 8,5 mm

FRIMURARKULA

10 500:- / 32 400:-

Förgyllt silver: vikt ca 18,5 g.

Guld: vikt ca 27,8 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

Vid beställning maila oss på therese@guldsmedjan-snarberg.se eller besök vår webshop på www.guldsmedjan-snarberg.se

Besöksadress: Östra Storgatan 8, 553 21 JÖNKÖPING

Postadress: Box 105, 551 13 JÖNKÖPING

Tel: 036-16 38 00

TIDNINGEN FRIMURAREN

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Kontakta redaktionen: frimuraren@frimurarorden.se

Nr 2 Årgång 98 ISBN 1651 - 35766

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 41 50

ANSVARIG UTGIVARE

John Fahlnaes

REDAKTÖR ANDRE REDAKTÖR

Ulf Hjelting Pether Ribbefors +46-(0)70-441 69 10 pether.ribbefors@sfmo.se ulf.hjelting@sfmo.se (Redaktör fr o m 1 juli 2025)

BILDREDAKTÖR GRAFISK FORM

Mats Gärdfors Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design

REDAKTIONSSEKRETERARE

Johan Groth +46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

TRYCK UPPLAGA

Trydells Tryckeri 14 500 ex, 4 ggr/år Box 68, 312 21 Laholm

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Varmt välkommen att ta kontakt med vårt centrala kansli i Stockholm. Här hanterar vi frågor som gäller Orden som helhet och på central nivå. Nedan hittar du kontaktuppgifter till våra regionala enheter i Sverige och Finland.

expeditionstider : måndag till torsdag klockan 09.00–12.00

postadress och besöksadress :

Svenska Frimurare Orden

Nybrokajen 7, 4 tr 111 48 Stockholm

telefon : 08-463 37 04

e - post : ordenskansli@frimurarorden.se

webbsida : frimurarorden.se

tidningen : Tidningen Frimuraren, frimuraren@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Ordens centrala nyhetsbrev

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Kungsängsgatan 17-19 75322 Uppsala

telefon : se listan på ämbetsmän i FMS

e - post : cfe@frimurarorden.se

webbsida : eckleff.se

e - nyhetsbrev : Ecklöfwet

FÖRDELNINGSKANSLIER

Svenska Frimurare Orden är geografiskt indelat i fördelningar. Här kan du se vilka områden som ligger i våra åtta fördelningar i Sverige och Finland. Varmt välkommen att ta kontakt med den ort som passar ditt ändamål bäst.

REDAKTIONSKOMMITTÉ

Olof Sköld, SLL Johan Groth, SVEA Urban Fasth, SPL Henrik Lange, GPL Lars Klingström, ÖPL Björn Stenemo, VPL Guy Catani, SCF Jimmy Nilsson, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL

ANNONSER

Pierre Dunbar Simon Orre +46-(0)70-765 51 12 +46-(0)70-607 23 77 pierre@dunbar.se annons@frimurarorden.se

PRENUMERATION

Helår 275 SEK (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90 SEK

Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress. Skicka även namn och adress till frimuraren@frimurarorden.se

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

FRIMURAREN PÅ ISSUU

Detta och tidigare nummer av tidningen finns på Issuu:

ADRESS OCH ADRESSÄNDRING

Orden hämtar adresser och adressändringar från Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar automatiskt i Ordens medlemssystem FMS. Detta betyder att Ordens medlemmar i Sverige inte behöver eller kan uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i Sjätte fördelningen sker adressändring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen på frimuraren@frimurarorden.se

AVSÄGA SIG PAPPERSTIDNING

Om du inte vill ha Frimuraren som papperstidning i brevlådan kontakta sekreteraren i din loge och meddela detta så ändrar han i medlemsregistret.

INPLASTNING AV FRIMURAREN

Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning.

SKRIVA FÖR FRIMURAREN

Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du går tillväga finns på webben. Kontakta gärna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag:

https://issuu.com/svenskafrimurareorden

FÖRSTA FÖRDELNINGEN

Stockholm, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Gotland

Svea Provinsialloge

Blasieholmsgatan 6, 111 48 STOCKHOLM

telefon : 08-463 37 13

e - post : svea@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Första fördelningens brödrabrev

ANDRA FÖRDELNINGEN

Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland, Södra Kalmar med Öland

Skånska Provinsiallogen

Nya Boulevarden 8, 291 31 KRISTIANSTAD

telefon : 044-21 16 33

e - post : spl@frimurarorden.se

tidning / nyhetsbrev : –

TREDJE FÖRDELNINGEN

Västra Götaland, Norra Halland Göta Provinsialloge

Drottninggatan 32, 411 14 GÖTEBORG

telefon : 031-780 31 43, 031-780 31 49

e - post : gpl@frimurarorden.se

besöksadress : Södra Hamngatan 31, GÖTEBORG

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev för Tredje fördelningen

FJÄRDE FÖRDELNINGEN

Östergötland, Jönköping samt delar av Kalmar län

Östgöta Provinsialloge

Klostergatan 11, 582 23 LINKÖPING

telefon : 013-24 86 41

e - post : opl@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev från provinsialmästaren

webbtidning ( pdf ): FYRAN

https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren/

FEMTE FÖRDELNINGEN

Dalarna, Värmland/Dalsland, Örebro

Värmländska Provinsiallogen

Västra Torggatan 14, 652 25 KARLSTAD

telefon : 054-14 40 80

e - post : vpl@frimurarorden.se

besöksadress : Tingvallagatan 15, KARLSTAD

tidning : Brödrakontakt

e - nyhetsbrev : Månadsblad för Femte fördelningen

SJÄTTE FÖRDELNINGEN

Finland

Stor Capitlet i Finland

Nylandsgatan 9 F, 00120 HELSINGFORS telefon : 044-751 76 20

e - post : info@frimurarorden.fi

webbsida : frimurarorden.fi

tidning : Föreningsbandet

SJUNDE FÖRDELNINGEN

Västernorrland, Jämtland

Mellersta Norrlands Provinsialloge Köpmangatan 8A, 871 30 HÄRNÖSAND telefon : 073-082 13 35 (PM), telefon : 070-629 59 39 (FÖS)

e - post : mnpl@frimurarorden.se

besöksadress : Nybrogatan 3, HÄRNÖSAND tidning : Frimurare i norr

ÅTTONDE FÖRDELNINGEN

Västerbotten, Norrbotten Övre Norrlands Provinsialloge Skolgatan 49, 903 27 UMEÅ

telefon : 090-77 02 13

e - post : onpl@frimurarorden.se

besöksadress : Skolgatan 49, UMEÅ tidning : Frimurare i norr

Frimurarna i samhället

HM Drottningen och mottagare av forskningsanslag i Stockholm 2024

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att bedriva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2024 lämna bidrag på närmare 16,8 mkr; huvuddelen, 14,05 mkr, gick till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forsk-

ningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärtoch kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/ Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

Avsändare:

Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

En Private Banker nära dig

Private Banking i Handelsbanken är ett tryggt val som lovar mer än bara förvaltning. Hos oss får du tillgång till specialister inom många områden, som kan hjälpa dig med allt från exempelvis skog och lantbruk till att starta en stiftelse. Dina personliga förutsättningar och behov sätter agendan för teamet av experter vid din sida.

Med drygt 200 kontor fördelade över hela landet har du aldrig långt till ett personligt möte med din Private Banker. I avskilt förtroende kan vi diskutera de eventuella frågor eller visioner som är aktuella för stunden. Dessutom har vi kunskap och erfarenhet om de lokala marknaderna.

Välkommen till oss – du också.