Frimuraren nr 2, 2024

Drottningen delade ut forskningsstipendier

Ambulanser till Ukraina

Flygande bröder i Linköping

FrimU r A ren

tre bröder om livet som frimurare

Frimureriet har en plats i livets alla skeden. Tre bröder i olika åldrar berättar om ordenslivets betydelse i deras liv.

Frimurarna i samhället

Forskningsanslag till Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet 2024

I ett samarbete med ledningen för Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och ledningen för och pediatriska forskningen där, kunde förra året identifieras tre projekt som särskilt intressanta för forskningsanslag från SFBS. Stiftelsen har efter granskning beslutat att i år fortsätta stödja dessa tre projekt.

Dr Juha Grönholm är specialist i pediatrik vid Helsingfors universitetssjukhus och har en halvtidsforskartjänst vid Programmet för forskning inom Translationell Immunologi vid Helsingfors universitet.

Juha Grönholm tilldelas av SFBS ett forskningsanslag på 500 000 kr till stöd för sin forskning vid Helsingfors universitet om genetiska mekanismer vid medfödda immunbristtillstånd.

Juha forskar på regleringen av B-cellernas bildning av antikroppar och hur den är förändrad vid vissa medfödda immunbristtillstånd.

Docent Laura Madanat-Harjuoja, är specialist i blod- och cancersjukdomar hos barn vid Helsingfors universitetssjukhus.

Laura är docent i pediatrik och folkhälsa med inriktning mot pediatrisk hematologi och onkologi vid Helsingfors universitet och är forskningsledare där för ett projekt för utveckling av cancerdiagnostik hos barn och ett som avser identifiering av barn med genetiskt förhöjd risk för cancer.

Laura Madanat-Harjuoja tilldelas av SFBS ett forskningsanslag på 500 000 kr till stöd för sin forskning vid Helsingfors universitet om metoder för cancerdiagnostik hos barn.

Laura försöker i sin forskning utveckla

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

Ordförande Carl-Gustaf Piehl med forskningsmottagarna Laura Madanat-Harjuoja, professor Emmi Helle och stiftelsens vetenskapliga sekreterare Magnus Iversen.

Juha Grönholm ej med på bild.

träffsäkra men för barnet mer skonsamma metoder för cancerscreeningsdiagnostik och som skulle kunna användas i vanlig öppenvård.

Biträdande professor Emmi Helle är specialist i pediatrik och barnkardiologi.

Emmi är docent i experimentell barnmedicin och har en forskartjänst vid Programmet för forskning på Stamceller och Metabolism vid Helsingfors universitet.

Emmi Helle tilldelas av SFBS ett forskningsanslag på 500 000 kr till stöd för sin

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen

forskning vid Helsingfors universitet om mekanismer bakom medfödda hjärtfel. Emmi bedriver dels registerstudier på hur vissa typer av medfödda hjärtmissbildningar kan nedärvas från föräldrarna och hur förekomsten samvarierar med sjukdomstillstånd hos modern, dels DNAanalyser vid en medfödd missbildning av höger hjärtkammare.

Vi vill också passa på att för SFBS framföra ett varmt tack till våra samarbetspartners vid Helsingfors universitet.

delat ut drygt 207,2 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

I detta nummer

en orden som går för högtryck firar högtidsdag

efter att ha besökt ordens högtidsdag den 23 mars, så står i varje fall en sak helt klar: med tanke på alla deltagande utländska besökarna känns det som om orden nu befinner sig på den plats där vi befann oss innan pandemins utbrott.

Hela 26 deltagare från andra länder talar sitt eget mycket tydliga språk. Här deltog inte enbart tillresta gäster från våra nordiska grannländer, utan även från england, Frankrike, tyskland, Belgien, estland och Lettland.

måltiden intogs i en närmast fullsatt Bankettsal i stamhuset. i stormästarens tal under middagen bekräftades att förra årets målsättning med Återtagandets år, nu hade medfört en 14-procentig ökning i ordens verksamhet med mer än 92 000 besök i loge och brödraföreningar.

i år är det Brödravårdens år, där bröderna är viktigare än någonsin. inga aktiva bröder, ingen brödrakedja och ingen brödrakedja, ingen orden.

så enkelt är det.

en inblick i hur det är att vara ny broder, men även att vara mer mångårig medlem i orden går det att läsa om i den artikel där broder Hans Björkborg intervjuat tre bröder som befinner sig i tre helt olika stadier av sitt frimureri. Läs och begrunda. Förhoppningsvis känner du som broder igen några av tankegångarna. kanske fler än så.

Jag hoppas du finner detta nummer läsvärt. Ha det gärna liggande framme – det här är en tidning alla kan läsa.

tills vi ses och hörs i nummer 3, 2024.

Allt gott!

Ulf Hjelting redaktör

Redaktör:

Ulf Hjelting

070-441 69 10

Änggatan 62, 702 24 örebro frimuraren@frimurarorden.se materialstopp den 12 augusti.

I varje nummer

Annonser: Pierre Dunbar +46-(0)70-765 51 12 ripvägen 2 strömma, 139 41 värmdö pierre@dunbar.se

simon orre, +46-(0)70-607 23 77 simon.orre@sfmo.se

Omslag: tre bröder – Jan-erik nilsson, Per H elofsson, rickard edvardsson. Bild: mats Gärdfors.

Bild: Tomas Karlsson.

Ordens högtidsdag

En Orden som går för högtryck firar högtidsdag

Ordens högtidsdag innebär i princip att Ordens födelsedag firas. Den 23 mars deltog över 200 bröder på måltiden i Bankettsalen och 26 tillresta utländska besökare fanns på plats. De nya Riddarna och kommendörerna med Röda korset fick sina utnämningar tillsammans med mottagarna av Ordens Hederstecken och Prins Bertils Frimuraremedalj.

i år är det 289 år sedan svenska Frimurare orden såg ljuset innanför sveriges gränser. om elva år firar orden 300 år. nedräkningen har börjat.

Det var ett härligt sorl som denna dag fyllde Bankettsalen i stamhuset när bröderna samlades till måltid. Det var med andra ord ivriga 220 bröder som interagerade med varandra och det hördes tydligt. med trumpetfanfarer och bordsbön satte vi oss till bords med både 26 stycken tillresta utländska besökare och nyutnämnda riddarna och kommendörerna med röda korset tillsammans med mottagarna av ordens Hederstecken och Prins Bertils Frimuraremedalj.

text: Ulf Hjelting – Bild: mats Gärdfors

En salt struva Hälsningarna och tacktalen denna dag ville nästan aldrig upphöra och undertecknad har inte sett så många utländska besökare på en högtidsdag, i varje fall inte sedan innan pandemin.

Ytterligare en något märklig upplevelse var det som serverades tillsammans med förrätten. nämligen en salt struva. struvor brukar i vanliga fall vara söta och serveras med kanel och socker och som en efterrätt eller som ett tilltugg till kaffet. till måltiden serverades det även musikalisk underhållning av stora landslogens musikansvarige Attila Gracza som framförde sonata sats 1-2 av J. F. Fasch, k. Williams Hemos Acabado och Graczas egen Pianokvintett, sats 3. i samband med detta fick vi även en musikhistorisk berättelse om J. F. Fasch som var samtida med J. s. Bach och som då var betydligt mera välkänd. när det söktes en kantor år 1723 i Leipzig så tackade denne J. F. Fasch nej till tjänsten som då tillföll J. s. Bach vilket prästen beklagade sig lite över att de fick nöja sig med en medelmåtta som J. s

Bach. med historiskt facit så har det snarare blivit tvärt om idag. ivriga liknelser levererades av några av bröderna där nordisk familjebok från början av 1900-talet hävdar att petroleum ”saknar nationalekonomisk betydelse”.

stormästarens tal vid måltiden denna högtidsdag hölls på svenska. en översättning fanns dock för alla ditresta utländska gäster att ta del av.

i talet bekräftades att förra årets målsättning med Återtagandets år nu hade medfört en 14-procentig ökning i ordens verksamhet med mer än 92 000 besök i loge och brödraföreningar.

– känn dig glad. Du har varit med och levererat. i år är det Brödravårdens år och bröderna är vår mest värdefulla tillgång, sade stormästare Christer Persson.

Klingande Oxfordengelska mör oxkind stod det på menyn. och den var väldigt mör. Under Den nordiska Första s:t Johannislogens högtidsdag kungörs de som ska bli de nya riddarna och kommendörerna med röda korset tillsammans

Stormästare Christer Persson talar till bröderna Ove Lind, Ulf M Mattsson och Eric Nilsson som denna dag tilldelats Prins Bertils Frimuraremedalj respektive Ordens Hederstecken.

Bengt Andersson, storintendent, i samtal med Björn Börsbo, Ordens uppsyningsmästare och Ulf M Mattsson, dagens mottagare av Ordens Hederstecken.

Broder Hans Webert ser med glädje fram mot varmrätten.

Inmarsch i Bankettsalen för bröderna vid honnörsbordet.

med mottagarna av ordens Hederstecken och Prins Bertils Frimuraremedalj. På ordens högtidsdag får de sina utnämningar. nyss utnämnde riddaren och kommendören med röda korset magnus Arpi tog till orda i tacktalet för de utnämnda bröderna.

– stort tack för våra utnämningar. vi

Utländska besökare vid Ordens högtidsdag 2024

Namn Ämbete

ska göra vårt bästa för att leva upp till de krav och förväntningar som ställs på oss. och storprovisor Bengt Davidson rapporterade att hela 10 750 kronor hade samlats in till behövande denna dag, varefter Jonathan spence från UGLe höll gästernas tacktal, som levererades på en klingande oxfordengelska. sällan har ett

Jonathan Spence Pro Grand master of the United Grand lodge of england

Henrik Nylander Grand master of the Grand Lodge of Finland

Ragnar Tollefsen Den norske Frimurarordens stormästare

Kristján Þórðarson Den isländska Frimurarordens stormästare

Antero Lahtinen sovereign Grand Commander of the supreme Council for Finland

Kalle Küttis Grand master of the Grand Lodge of estonia

tacktal inbjudit till så många skratt och leenden.

efter detta bröts taffeln för mingel och samkväm mellan bröderna över en kopp kaffe i Pelarsalen. nu dröjer det ett helt år till nästa utnämningar och nästa högtidsdag i stamhuset. X

england United Grand Lodge of england

Finland Grand Lodge of Finland

norge DnFo

island iFmo

Finland supreme Council for Finland

estland Grand Lodge of estonia

Tore Evensen Den norske Frimurarordens förutvarande stormästare norge DnFo

Joachim Klauss Past Grand master of the Grand Land lodge of Germany-order of Freemasons

Anti Oidsalu sovereign Grand Commander of the supreme Council for estonia

Arne Kaasik Past sovereign Grand Commander of the supreme Council for estonia

Leif Laine First Grand Principal of the royal Arch Grand Chapter in Finland

Ville Alanen Grand master of the Grand Lodge of mark master masons in Finland

Sakari Lehmuskallio Grand master of the Grand Priory of Finland

tyskland Der Großen Landesloge der Freimaurer von Deutschland

estland supreme Council for estonia

estland

supreme Council for estonia

Finland royal Arch Grand Chapter in Finland

Finland storlogen för märkes mästare murare i Finland

Finland storprioratet i Finland

Eero Nousiainen Grand sovereign of the Grand imperial Conclave of Finland - red Cross of Constantine Finland red Cross of Constantine for Finland

Michael Volkvein Grand master of the United Grand Lodges of Germany

Māris Gailis Grand master of the Grand Lodge of Latvia

Peteris Stradins sovereign Grand Commander of the supreme Council for Latvia

Alexandre Cleven Past Grand master of the Grand Lodge of Belgium

Johnny Veum stormästarens prokurator i den norske Frimurarorden

Sigurður Sigurðsson stormästarens ståthållare i den isländska Frimurarorden

Frode Olsbø stormästarens ståthållare i den norske Frimurarorden

Chrisitian Høy-Petersen Den Danske Frimurarordens sigillbevarare och kansler

Paul Engeham Grand Chancellor of the United Grand Loge of england

Gerard Icart Grand Chancellor of the Grand Loge of France

Jan Ray Grand master of the swedish district of the Grand Lodge of Finland

Patrick Miot Grand Director of Ceremonies of the Great Priory rectified of France

tyskland vereinigte Grosslogen von Deutschland

Lettland Grand Lodge of Latvia

Lettland supreme Council for Latvia

Belgien Grand Lodge of Belgium

norge DnFo

island iFmo

norge DnFo

Danmark DDFo

england United Grand Lodge of england

Frankrike Grand Lodge national Francaise

Finland Grand Lodge of Finland

Frankrike Grand Prieuré rectifié de France (GPrF)

Mycket bordsglädje kring den estniske Stormästaren, Kalle Küttis.

Broder Guy Catani (t v) i samtal med Per Lundborg.

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg

utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22

www.golden-days.se

Tomas Elander

Civilekonom, karlstad

Riddarnamn: riddare av harmoni

Valspråk: Frid i sinnet

Född 29 januari 1966 i karlstad.

Utbildad civilekonom, verksam sedan 30 år inom ekonomi och ekonomisk rådgivning, framför allt för svensk skogsindustri men även åt andra branscher. reser frekvent i jobbet inom landet från malmö i söder till kiruna i norr plus en och annan resa till ett 15-tal andra länder.

Gift med tina och har två utflugna barn Jacob och marcus. 1920-tals villan i karlstad med sin trädgård och resor är stora intressen inklusive flera hobbyer, allt från märklintåg till salsa.

recipierade i s:t Johanneslogen s:t Carolus i karlstad 1995 och fick grad X i värmländska Provinsiallogen 2016. Har biträtt Femte fördelningen med rådgivning i ekonomiska frågor, utredningar med mera under många år och på senare tid även inom hela sFmo. Är sedan 2021 verksam i drätseldirektoriet, överofficiant inom orden.

Nya riddare och kommendörer

Magnus Arpi vice vd, karlstad

Riddarnamn: riddaren av fliten

Valspråk: Arbete före Belöning Född 26 juli 1960 i köping Jag är uppväxt i köping där min pappa drev järnaffär. efter studentexamen 1979 flyttade jag till Lund och började på företaget AB Pictura. Jag flyttade med företaget till karlstad senare samma år. Jag har varit Pictura trogen sedan dess, med undantag av ett knappt års militärtjänstgöring i flottan. Läste tre år på Högskolan (nuvarande Universitetet) i karlstad. mellan 1986 och 1991 bodde jag i england och arbetade som vd för Picturagruppens engelska bolag. efter återkomsten till karlstad 1991 har jag haft ett antal olika befattningar på Pictura inom och utom sverige. Under 2024 avvecklar jag mina uppdrag på Pictura.

Utanför arbetslivet lägger vi en hel del tid på våra fritidshus i fjällen och på kusten, vilket ger möjlighet till både skidåkning samt bad och båtliv.

recipierade i s:t Johanneslogen Det Gyllene snittet 2003 och fick grad X 2017 i värmländska provinsiallogen (vPL). Har haft ett antal olika ämbeten, bland annat deputerad mästare i Det Gyllene snittet i åtta år, 2013 – 2021, samt överceremonimästare i vPL under sex år, 2017 – 2022.

Fredrik Bister

ekonomichef, stockholm

Riddarnamn: riddare av uppriktighet

Valspråk: Bygg rätt

Född 7 oktober 1971 i stockholm

Civilekonom samt Politices magister med inriktning mot Public Policy and management från stockholms universitet. Har under mitt yrkesliv arbetat som CFo/ ekonomichef i både privat och offentlig verksamhet. Har även arbetat som managementkonsult inom m&A och strategi samt som vd i Hong kong.

recipierade i Den nordiska Första s:t Johannislogen 2008 och fick grad X 2022 i svea Provinsialloge. tillträdde som ordförande mästare den 1 juli 2019 i Den nordiska Första s:t Johannislogen, där jag dessförinnan hade varit deputerad mästare, bevakande broder samt introduktionsbroder. Har även varit ledamot i planeringsdirektoriet 20152020.

Robin Engstrand tjänsteutvecklingschef, stockholm

Riddarnamn: riddare av Förädling

Valspråk: vårda Lågan Född 10 april 1972 i österhaninge församling

värnplikt på k1 i stockholm som militärpolis och senare utbildning till särskild beredskapspolis i stockholm. efter det några år inom demensvården.

1994-2002 ledare inom restaurangbranschen, sedan 2003 inom logistikbranschen i olika befattningar som ledare främst inom process-, system- och tjänsteutveckling. sedan 2008 inom Bring först som logistikdirektör i ett av dotterbolagen och nu som ledare för tjänsteutveckling av koncernens samtliga hemleveranstjänster i norden.

tränar och tävlar i dynamiskt skytte, reser regelbundet till kloster i Frankrike för tystnad och bön.

recipierade i s:t Johanneslogen Den nordiska Första s:t Johannislogen 2010 och fick grad X 2022 i svea. i Den nordiska Första s:t Johannislogen varit ämbetsman mellan 2012-2024 (tCm, At, AFBB, tDm) och i stora landslogen sedan 2018 verkat som förste ceremonimästare.

Innehavare av Ordens Hederstecken och

Ulf M Mattsson

Arkitekt sAr/msA, Jönköping

mottagare av ordens Hederstecken

Riddarnamn: riddare av stil och ömhet

Valspråk: värna estetik och kärlek

Född 25 november 1950 i östersund.

efter grundskola och gymnasieutbildning i östersund utbildning vid Lunds tekniska Högskola 1969 – 1974, arkitektexamen 1976. reservofficer vid signaltrupperna. tjänstgöring som planingenjör i kungsbacka kommun 1977 – 1979, arkitekt i värnamo kommun 1980 –1988 samt Jönköpings kommun 1988 –2015, avslutningsvis som bygglovschef på stadsbyggnadskontoret. Pensionär sedan 2016.

körsångare genom hela mitt liv, från gymnasiet i östersund, madrigalkören, till Landalakören i Göteborg, Lunds Akademiska kör, Lunds studentsångförening, värnamo kammarkör, Jönköpings kammarkör samt numera sofiakyrkans motettkör, Jönköping.

Är gift sedan 47 år, en dotter och två söner, varav en innehar grad X.

recipierade i sJL Den mellersta Pelaren 1984 och fick grad X i öPL 2010. olika ämbetsmannauppdrag i sJL Den mellersta Pelaren, såsom Fs 2008 – 2014, ADm 2014 – 2016 samt FDm 2016 –2017. sedan 2018 visitationssekreterare åt ordens uppsyningsmästare.

Eric Nilsson

Civilekonom, Uddevalla

mottagare av ordens Hederstecken

Riddarnamn: riddaren av Bothnia

Valspråk: Ärligt uppsåt – God vilja

Född i Piteå 21 maj 1947.

efter studentexamen och militärtjänst flyttade jag till Göteborg för studier vid Handelshögskolan. Därefter påbörjades ett för mig intressant, varierat och givande yrkesliv främst inom finans och logistik. 2009 avslutade jag min tid som anställd och startade företaget nextPart där styrelsearbete och managementrådgivning är de dominerande uppdragen.

Jag är gift sen 52 år, har två barn och fem barnbarn.

Jag recipierade i salmon à trois serrurres 1998 och fick grad X 2013 i Göta Provinsialloge (GPL). Förutom i johannesskedet har jag innehaft ett antal ämbeten; i De tre Förenade kronor var jag stB, BB och om och i GPL har jag varit k och DPm. idag är jag ordförande i fördelningens Pm-råd respektive Lokalförsörjningsgrupp samt ingår i arbetsgruppen sFmo:s samlade fastighetsbestånd - hur skall de ägas och förvaltas.

Ove Lind

studierektor, stockholm

mottagare av Prins Bertils Frimuraremedalj

Riddarnamn: riddaren av lärandet Valspråk: se alla

Fyrtiotalist, årgång 44, född och uppvuxen på söder i stockholm, således äkta söderkis.

Akademiskt behörig i engelska, svenska, pedagogik och fonetik har jag sysslat med utbildning och utbildningsadministration i hela mitt liv både i den civila högskolevärlden och i Försvarsmakten. slutade mitt yrkesliv 2013 som studierektor för den grundläggande officersutbildningen. Helt följdriktigt är jag riddaren av lärandet.

Har förtroendeuppdrag i HsB och svenska kyrkan.

recipierade i s:t Johanneslogen s:t erik 2008, där jag även inledde min ämbetsmannabana 2010. Fick grad X 2017 i svea. Har tjänstgjort som sekreterare, talman och ceremonimästare från johannes till kapitel. Är i dag bland annat engagerad i utbildning inom värmländska Provinsiallogen, verksam som ordens språkvårdare och som kanslisekreterare vid ordens kansli.

Ny provinsialmästare

Betydelsefull händelse då ny provinsialmästare installerades

text: Ulf Hjelting – Bild: mats Gärdfors, Bo Pettersson och otto vybiral

Sex år går fort och det är även den tiden som Per Andersson verkat som provinsialmästare i Femte fördelningen. Lördagen den 6 april installerades Magnus Arpi som ny provinsialmästare. Givetvis var Frimuraren där för att rapportera om händelsen.

en hel dag i logehuset i karlstad är precis den tid det tar att installera en ny provinsialmästare. resan mot karlstad började redan klockan 07:30 denna lördag. Framme 09:00. Första sammankomst 10:00. sedan lunch och lite mingel med både svenska och ditresta norska bröder. och nästa sammankomst 14:00 följt av måltid vid 17:00. taffeln bryts vid 19:30. och hemma igen 21:00. Ja, ungefär så såg dagen ut.

Givetvis var den fylld med både nya och gamla bekantskaper. och även av utnämningar.

värmländska provinsiallogens förtjänstmedalj utdelades till både nils eklund och Bo Lindström.

– Ja, jag visste att det var något som skulle hända för Lars Lind ringde och sa att jag behövde närvara. Han talade lite i gåtor tyckte jag, men har man sagt att jag måste närvara så gör jag det, sade Bo Lindström på frågan om han i förväg visste om att han skulle få denna förtjänstmedalj.

Givande samtal

Det här var en historisk dag på många sätt i värmländska Provinsiallogen. en ny provinsialmästare skulle installeras och

en förutvarande skulle avtackas. Byte av provinsialmästare sker enligt en ritual som både är högtidlig och värdig.

vid lunchen hade undertecknad ett kort men mycket givande samtal med den ditresta redaktören för den norska frimurartidningen som fanns på plats med egen utsänd fotograf.

och köksmästare Björn ståhlberg presenterade senare på sedvanligt sätt menyn för middagen som denna dag bland annat bestod av en mjukbakad kalvytterfilé. varje del av menyn som presenterades åtföljdes av ett långt ”Åååååå” från alla närvarande bröder. och till måltiden fanns även Pm:s droppar att inhandla. Dock uppstod det frågor om det var avgående eller tillträdande provinsialmästaren som åsyftades.

Från vänster, Ulf Magnusson, Göran Karlsson, Christer Persson, Magnus Arpi, Magnus Jäderlund, Michael Boström, Per Andersson.

Det var en fullsatt bankettsal i karlstads frimurarhus som verkligen inbjöd till goda samtal bröderna emellan denna sena eftermiddag. i samband med måltiden avhölls en rad tal. Givetvis talade tillträdande provinsialmästaren magnus Arpi och det på ett lite speciellt sätt. ett stort påskägg fick under talet symbolisera frimureriet som då givetvis innehöll en massa godsaker. i äggget fanns bland annat en gyllene låda som fick gestalta den frimureriska verksamheten. Det pratades även om besöksglädje som nyckelordet för magnus Arpis kommande arbete som provinsialmästare. Allt avslutades med ett:

– Jag litar på er mina bröder!

Ord från Gud

Givetvis bjöds det även på musikalisk underhållning till måltiden och då i form av Jörgen martinson som bland annat framförde Anders Fryxell/Anders Dahlgrens Ack Värmeland du sköna.

Avgående provinsialmästare Per Andersson avtackades och fick motta ett standar med värmländska Provinsiallogens flagga av förste deputerade provinsialmästare magnus skoglund och som då med fördel kunde placeras i lämplig bokhylla – allt för att Per inte skulle glömma att besöka logen. Pers hustru kristina fick komma in till middagen för att få ta emot två glas med tillhörande dryck att avnjuta gemensamt på balkongen där hemma. i sitt tacktal nämnde kristina alla de givande möten och samtal det blivit under årens lopp.

Av den norske stormästaren ragnar tollefsen tilldelades Per en medalj med uppmaning att kolla med vår stormästare Christer Persson om det vore okej att bära den även i sverige. ett stillsamt nickade och medgivande kunde skönjas från stormästaren som i samband med sitt tacktal till Per överlämnade ett frimureriskt glas.

Det sägs att musik är ord från Gud och det stämde verkligen in med de musikstycken som framfördes och som alla belönades med stående och mycket välförtjänta applåder. taffeln avslutades med valsmelodin Ögat ser allt och traditionsenliga Koppången av Per-erik moraeus, som är uppkallad efter ett myrmarksområde i orsa, framförd av Lars-olof ejstes.

nu tar magnus Arpi vid som provinsialmästare i sex år innan det är dags för nästa att tillträda. X

Magnus Arpi jämförde frimureriet med ett påskägg fullt av godsaker.

Vid pianot Jörgen Martinson som tillsammans med medmusiker Lars-Olof Ejstes på fiol förgyllde middagen med musik.

Fredrik Sjöstedt bjöd på sång under middagen. I bakgrunden Ole Aleksander Bang som även han underhöll med sång.

Magnus

text: Bo Pettersson & Ulf Hjelting – Bild: mats Gärdfors

Han är ett välkänt ansikte inom Femte fördelningen. Den 6 april installerade sig Magnus Arpi som ny provinsialmästare i Karlstad.

– Jag har mitt mantra: Besöksglädje! med det menar jag att det ska vara så trevligt och givande att besöka logen eller brödraföreningen att helst ingen frimurarbroder vill avstå.

Det här är vad Femte fördelningens blivande provinsialmästare tänker fokusera på när han har installerat sig.

– vi måste hitta ett format som förstärker våra bröders upplevelser – ända från välkomnandet i vestibulen via ritualens genomförande till den avslutande fria samvaron vid måltiderna. Ju högre kvalité på alltsammans, desto större glädje. och framgång

när ordens stormästare Christer Persson besökte karlstad för att samråda var det ingen tvekan om vem de ville ha att efterträda Per Andersson. Uppslutningen kring magnus Arpi var så enhällig att stormästaren, tvärt emot gängse sed, kunde ”släppa namnet” redan samma kväll.

Publika uppdrag

sina erfarenheter i frimurarsammanhang har han främst förvärvat under sex år som överceremonimästare i värmländska Provinsiallogen. men han har även verkat som ”vanlig” ceremonimästare och deputerad mästare i s:t Johanneslogen Det Gyllene snittet.

Hans kommande ämbete som provinsialmästare kräver mer av administration än ritualarbete av honom. Det innebär att han på det administrativa området i stället får plocka fram sina erfarenheter från en lång – ännu inte helt avslutad – yrkesbana i det privata näringslivet.

Uppväxt i Köping

– Jag föddes och växte upp i köping i en järnhandlarfamilj som varit verksam i tre generationer. Jag lärde mig räkna i tum innan jag kunde räkna i centimeter. efter skolan och gymnasiet bar det av till Lund för att spika tavelramar i min farbror eriks företag, Pictura. och i det företaget, som numera är en ”diversehandel” som tillhandahåller allt från jul- och gratulationskort till presentpapper, påsar, ballonger, ser-

Magnus Arpi har ett långt förflutet som ämbetsman i Femte fördelningen.

pentiner, papperstallrikar, servetter, sugrör, almanackor, hårborstar, hårspännen, sybehör, leksaker och mycket mer, där arbetar jag fortfarande.

Flytt till Karlstad

men i Lund blev magnus Arpi inte kvar särskilt länge. Hela företaget flyttade till karlstad, där det då var förmånligt att etablera näringsverksamhet efter bruksdöden i värmland. magnus följde med Pictura och fick med tiden nya arbetsuppgifter: försäljning, ekonomi, organisation och internstyrning. mellan 1986 och 1991 bodde han i england – i royal tunbridge Wells – och ledde ett av Picturas dotterbolag.

i dag har han en koncernövergripande uppgift som vice vd. med cirka 200 anställda i sverige, Danmark, norge, tyskland, Frankrike, Polen och UsA är det en del att hålla reda på.

– men i fall någon undrar – med tanke på mitt kommande uppdrag i orden –så håller jag på att avveckla mig själv vad yrkesarbetet beträffar. Att vara provinsialmästare är inget som man klarar med vänster hand.

Mer andreasfrimureri

Förutom att inspirera Femte fördelningens alla enheter att uppnå besöksglädje har magnus som ambition att det ska fin-

nas andreasreceptioner inte bara i karlstad och örebro, utan även i Falun. Det håller även på att inrättas en Andreasloge i Falun under arbetsnamnet sALiD (s:t AndreasLoge i Dalarna).

tiden som han händelsevis får över när provinsialmästaruppdraget tagit sitt, den ägnar han åt familjen, den tyskfödda hustrun rosi, samt dottern och dotterdottern som återvänt till karlstad. två fritidshus, ett i trysil för skidåkning och ett på västkusten för båt- och badliv, kräver också uppmärksamhet.

Är han släkt med Ivar Arpi, den högerprofilerade politiske skribenten?

– Jo, på långt håll. På en större släktsammandragning har vi faktiskt träffats, fast då var vi barn. släkten Arpi är finsk från början och kom till sverige på 1600-talet från en by som heter Arpila utanför Åbo.

Har du någon ”dold” talang?

– näää, inte vad jag kan komma på. Jag har inget som skulle kunna verka anmärkningsvärt. kan stå på ett ben, men inte mer än så. Haha.

Och vad gör du när du vill koppla av från arbete och frimureri?

– Åker skidor. vi har ett av våra fritidshus i norska trysil. så det blir dit vi åker för att koppla av. X

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Ordens storintendent

St O rintendenten S webb S h OP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Resegarderob: Vår garderob har det ikoniska röda frimurarkorset och texten ”Svenska Frimurarorden” tryckt på svart bakgrund.

Förr: 399 kronor, nu 299 kronor

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Passa på att fynda inför sommaren när vi har rea och gör plats för nya produkter! Priser gäller till 31 juli.

Scarf i ull: exklusiv ull med invävt frimurarkors. Värmer vid kyliga vårnätter, men även bra inför vintern.

Förr: 940 kronor, nu 695 kronor.

Korthållare: tillverkad i mycket kvalitativt extra tjockt läder, präglad med frimurarkors.

Förr: 629 kronor, nu 549 kronor.

Nyckelring: med pressat frimurarkors, finns i svart och brunt.

Förr: 142 kronor, nu 99 kronor

Klackplånbok: i äkta läder med pressat frimurarkors. Passar även bra till insamlingsmynt, spritbongar m m.

Förr: 105 kronor, nu 89 kronor

kvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret.

Förr: 1 465 kronor, nu 895 kronor

Sedelklämma: med präglat frimurarkors. Passar även för att hålla ihop manuskort m m.

Förr 79 kronor, nu 65 kronor

Necessär: högkvalitativ necessär i läder. en produkt som osar kvalitet när du tar i den.

Förr: 1 255 kronor, nu 895 kronor.

Ordens webbshop är öppen för alla och finns på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

Stipendieutdelning

Viktiga bidrag till forskning

text: Göran mellblom – Bild: FruBergkvist

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse ger flera stipendier till viktig forskning i Hennes Majestät Drottningens höga närvaro. Intressant föredrag av professor Erik Westman, Karolinska Institutet. Tal av ordföranden broder Peter Möller och Stormästaren Christer Persson. Hela åttio personer närvarade i Stamhuset.

i stamhusets oscarssal samlades ett 80-damer, herrar och bröder. Förväntan låg i luften och Hennes majestät Drottningen var i antågande, vilket märktes då säkerhetspoliser diskret sökte igenom lokalerna. man intog sina platser, Hennes majestät, med blommor i famnen, samt hennes hovdam, anlände åtföljd av ordföranden i konung Gustaf v:s och Drottning victorias stiftelse broder Peter möller. sedvanligt presenterade broder Peter ett tämligen stort antal bröder för Hennes majestät som sedan tog plats i den gyllene stolen framför Gustaf v:s tronhimmel, oscar i:s tronfond och Adolf Fredriks vackra girandoler. scenen var satt för stipendieceremoni.

Mottaga diplomen ordföranden steg fram och höll hälsnings-

anförande. stiftelsens verksamhetsinriktning, som från dess tillblivelse år 1911 var stöd till forskning kring hjärt-kärlsjukdomar har utvecklats till stöd till forskning om äldres sjukdomar. 2024 koncentrerar man sig bland annat på Alzheimers sjukdom. Broder Peter nämnde i sin exposé att det svenska frimureriets primus motor hertig Carl/karl Xiii på sin tid grundade sveriges medico-kirurgiska institut redan 1810.

omedelbart efter detta anförande inleddes själva stipendieutdelningen. Broder Peter, assisterad av broder sven-Åke Bergkvist, kallade fram de utvalda att ur Hennes majestät Drottningens hand mottaga diplomen. med högtidliga glada anleten steg man fram, bugade, tog emot sina diplom och blev så parvis fotograferade av fru Carina Bergkvist som tjänstgjorde

som stiftelsens fotograf. en liten men tydlig samverkansrutin utvecklades mellan fru Bergkvist och Hennes majestät som ju hade att rangera de aningen pirriga stipendiaterna för fotografering

Intressant och lärorikt föredrag när ceremonin så småningom var till ända tågade alla deltagare med Hennes majestät och ordföranden i spetsen in till riddarsalen där en av stipendiaterna hade förberett ett föredrag om sin forskning. Det rörde sig om den unge professor erik Westman, karolinska institutet. Föredraget var synnerligen intressant men innehöll också data som stämde till eftertanke: 1950 fanns i vårt land omkring 100 000 personer som var 80 år och äldre medan det i år rör sig om närmare en miljon. i denna grupp breder Alzheimers sjukdom

Församlade åhörare inför föreläsningen i Stamhusets Riddarsal.

ut sig. Förloppet pågår under åtta till 20 år. Under denna tid förändras den sjukes kognitiva förmåga gradvis. Goda nyheter är att forskningen går framåt: sjukdomsförloppet kan idag mätas, symptomen kan lindras men i sverige dock ej hindras. Det forskas intensivt på sjukdomens åtskilliga subgrupper.

AI används i forskningen

Forskningsmetoderna beskrevs och de visade sig omfatta tämligen stora grupper patienter. På senaste tiden har artificiell intelligens (Ai) kommit till god användning i sökandet efter och registrering av sjukdomsmönster. vidare tycks det finnas skillnader i sjukdomens utveckling mellan kvinnor och män. idag anstränger sig sjukvården för att tidiga diagnoser skall kunna ställas, läkemedel med hög precisi-

on ordineras och behandling och prevention tidigt sättas in.

Professor Westman öppnade för frågor från deltagarna varvid broder Peter möller inledde, andra bröder följde upp. Föredraget avslutades och när förfriskningar serverades fylldes den vackra riddarsalen av livlig konversation.

Lunch

i Bankettsalen

Hennes majestät tog farväl av broder Peter möller och drog sig tillbaka efter en intensiv vecka med utgående statsbesök till främmande land och andra förpliktelser. så gavs signal till lunch och alla tågade ner till Bankettsalen.

Lunchmenyn förstärktes på ett vackert sätt av väl vald musik av både Grieg, rachmaninov och Beethoven som framfördes utsökt på flygel. ordföranden tog åter till

orda och talade till stipendiaterna om ljuset som besegrar mörkret och rätt förhållningssätt till sanningen samt gjorde vissa reflektioner om föredraget. Forskningen är mycket viktig då vi i världen 2050 beräknar att 30 till 50 miljoner människor kommer att vara drabbade av Alzheimers sjukdom.

när lunchen led mot sitt slut tackade ordens stormästare för ordet och maten. ”vi tackar er för att ni underlättar våra krämpor”. stormästaren berättade om stamhuset, renoveringsarbetena och Bankettsalens nya inredning. ”musik stämmer till harmoni och eftertanke. Den är Guds röst på jorden”. stormästaren önskade stipendiaterna varmt lycka till varefter taffeln bröts.

Broder ingvar Fröberg visade som avslutning på dagen stamhuset för de församlade stipendiaterna. X

Mingel i Riddarsalen innan den traditionella föreläsningen.

Drottningen och ordförande Peter Möller.

Professor Erik Westman, Karolinska institutet.

Drottningen med närvarande stipendiater.

Insamling till Ukraina

Flaggad tacksamhet. En ukrainska flagga, signerad av bröder i Frimurarloge 5 i Lviv, överräcktes av ordföranden Andreii Drozda vid leveransen av en av ambulanserna.

Från broder till broder – ännu en ambulans på väg till Ukraina

Den fjärde ambulansen till Ukraina är levererad. Och det blir fler. Responsen när Brödraföreningen EOS drog igång en insamling för att skänka en ambulans till Ukraina var över all förväntan. Bakom initiativet står en broder där minnen från Andra världskriget varit avgörande.

Avståndet mellan Lund och kyiv fågelvägen är cirka 130 mil, avståndet mellan Lund och kiruna fågelvägen är 140 mil. Det är alltså närmare till kriget i Ukraina än till en stad i norra sverige.

– Det är en av orsakerna till att jag engagerade mig, jag har valt att göra vad jag kan för att hjälpa människorna som drabbats av rysslands hänsynslösa krigföring i Ukraina. Det går helt enkelt inte att sitta still när ett land i vår närhet slåss, inte bara

för sin egen existens utan för det framtida europa, säger David Parry, medlem i brödraföreningen eos i Lund som till vardags driver den klassiska puben John Bull i centrala stan.

när kriget bröt ut i februari 2022 och bilder visade den brutalitet som den ryska invasionen förde med sig och vad sådana upplevelser gör med människor, slog det an minnen från den egna barndomen i staden kidwelly i Wales under andra världskriget.

– Det sägs att kriget tog slut 1945. Det gjorde det inte hos oss. inte förrän 1958 lämnade de sista som evakuerats till oss och flyttade tillbaka till London och andra städer som bombats och där det inte fanns någonstans att bo. samma sak drabbar nu människorna i Ukraina när deras hem och hela tillvaro förstörs. Även om kriget tar

slut i morgon tar det många år innan de kan återvända, fortsätter David Parry.

Inköpet av en ambulans ett växande engagemang för situationen i Ukraina har bland annat gjort att en av de senast anställda medarbetarna på puben är en person som kommit till sverige på flykt från kriget. Än mer växte engagemanget i somras vid ett besök i Lviv och Ukrainska Frimurarsamhällets Loge 5. mitt i lördagsvardagen och flanerande människor, mötte de en begravning av tre ukrainska soldater.

– kistorna var inte stora, om du förstår vad jag menar. Bilderna av de stupade, sorgen hos kamraterna och familjerna var drabbande och jag insåg att kriget fortgår men vi håller på att glömma av det. tillbaka i sverige tog David Parry kon-

text Anders Carlsson – Foto: michael öhman

Vid varje transport fylls ambulanserna med olika sorters förnödenheter. David Parry (t h) och Hans Blom

allt från strumpor till medicinsk utrustning.

Varje transport går från Lund via Gdansk och Wroclaw i Polen och sedan över gränsen in i Ukraina och till Lviv.

lastar

Två ambulanser på ett bräde. David Parry och Hans Blom tillsammans med ukrainska frimurarbröder.

takt med Per ola olsson, ordförande i eos tillsammans snickrade de snabbt ihop ramarna för en insamling med ambition att kunna bekosta inköpet av en ambulans som sedan skulle skickas till Ukraina.

– Det var en idé som direkt fick uppbackning av ett enigt föreningsråd. vi startade en arbetsgrupp med fem personer och började jobba, säger Per ola olsson.

Att målet för insamlingen var just en ambulans bottnar i att en sådan efterfrågades från bröderna i Ukraina. kriget skadar människor på slagfältet men också i de oupphörliga drönarattackerna mot städer runt om i landet och alla behöver de transporteras till läkare och vård. Bilarna är dock på intet sätt fredade från beskjutning, oavsett om de är målade med röda kors eller ej. i vissa fall har bilarna så kort livslängd som ett par veckor.

– om vi därför kan ordna fram fler fordon så kommer fler människor att överleva, svårare än så är det inte, säger David Parry.

Bidrag från privatpersoner

Det visade sig snart att engagemanget fick starkt fäste också utanför eos, hos frimurarbröder runt om i fördelningen men även hos odd Fellow och Donatus.

– samarbetet med dem är helt unikt, mig veterligen har det aldrig gjorts något liknande tidigare.

när väl insamlingen kom igång i höstas började pengar strömma in från olika loger och brödraföreningar tillsammans med bidrag från privatpersoner. De 250 000 kronor som var målsättningen överträffades snart. samtidigt pågick jakten efter en lämplig ambulans vilket visade sig vara svårare än beräknat. ett försök att köpa en avställd tandläkarbuss fastnade i byråkratiska problem och en ny, fullt utrustad ambulans skulle kosta tre-fyra miljoner i inköp. istället vändes blickarna mot begagnatmarknaden. Där har det lyckats arbetsgruppen att hitta både pensionerade ambulanser och olika typer av transportfordon, till exempel varubilar. De inreds och utrustas sedan med plats för medicinsk utrustning, bårar och sjukvårdspersonal. när väl köpet är genomfört planeras transporten ner till Lviv i västra Ukraina samtidigt som bilen fylls med bland annat förnödenheter, kläder och sjukvårdsutrustning.

Ytterligare ambulanser

– via frimurarbröder nere i Ukraina har vi kontakt med hälsoministeriet, den militära chefsläkaren såväl som ett antal sjukhus så att vi plockar med oss sånt som de behöver.

nere i Ukraina tar sedan frimurarbröder hand om bilen, målar om den och ser till att den levereras dit där den för stunden gör mest nytta. Den ordningen har

nu upprepats fyra gånger sedan den första ambulansen levererades i mitten av december. i och med att kassan fortsatt fylls på, enligt planerna ska insamlingen pågå fram till sommaren, räknar arbetsgruppen med ett fortsatt momentum och att kunna leverera ytterligare ett antal ambulanser.

– Det är såna här insatser som vi som frimurare ska hålla på med. vi är bröder och har bröder i Ukraina så självklart hjälper vi dem i en svår situation. Alla de som jag träffat där nere har vänner eller släktingar som har skadats, dött eller flytt landet på grund av kriget. Då går det inte att vara passiv, leva vidare i vår bubbla här hemma. om inte vi frimurarbröder gör något – vem ska då göra en insats?, avslutar David Parry. X

Fler ambulanser

Den fjärde ambulansen är levererad och det mesta pekar på att det blir fler, behovet av att kunna transportera sårade soldater och skadade civila är enormt. Den som vill stödja den fortsatta insamlingen kan göra det genom att sätta in ett bidrag på

Bankgiro, 508-6400 Frimurareföreningen eos

märk överföringen Ambulans

Från broder till broder. Varje fordon gör nytta och kan betyda skillnaden mellan liv och död för soldater såväl som civilbefolkningen.

Ännu en ambulans överlämnad i väntan på att byggas om.

Så här ser frimurarpusslet ut som nu säljs för att samla in pengar till en ny lokal för frimurarsamhällets verksamhet. Vill du också bidra genom att köpa ett pussel? Se faktarutan längre ned på denna sida.

Frimurarsamhället i Östersund på väg mot nya lokaler

Östersunds frimurarsamhälle, bestående av S:t Johanneslogen Arcturus och bördraföreningen Urania, kommer efter 112 års verksamhet i Rådhuset i Östersund att flytta ut från sina lokaler. Jakten på ny frimurarlokal är inledd. Arbetet med att hitta nya lokaler finansieras bland annat genom försäljning av ett frimurarpussel.

östersund har en över 120-årig historik som frimurarsamhälle. redan 1890 infördes frimureriet i staden genom att 21 bröder den 11 februari beslutade att bilda östersunds Frimurareförbund. Under de första åren bedrevs verksamheten i Gröna salongen på dåvarande stadshotellet, sedermera Gamla stadt. Bröderna var redan från första början inställda på att bilda en loge. efter drygt tio års enträget arbete och ekonomiska uppoffringar lyckades man år 1901 grunda s:t Johanneslogen Arcturus i östersund, vilken invigdes året därefter av kung oscar ii norrland hade nu fått sin tredje frimurarloge. 1912 flyttade frimurarna in i det nybyggda rådhuset och i februari 1914 konstitueras slutligen s:t Andreas Brödraföreningen Urania.

Historisk koppling

Under sina 112 år i rådhuset i östersund har frimurarna bedrivit en mycket framgångsrik verksamhet och vid logen i råd-

huset den 20 april 2024 recipierades medlem 1 320.

östersunds kommun har nu beslutat att lokalerna i fortsättningen inte kan användas för den nuvarande verksamheten, vilket betyder att frimurarsamhällets verksamheter behöver flytta ut.

– Det känns naturligtvis mycket tråkigt att efter 112 år flytta ut från dessa fina lokaler, som vi dessutom bekostat själva, konstaterar Anders sundin, ordförande mästare i s:t Johanneslogen Arcturus och Daniel eurenius, ordförande i Brödraföreningen Urania.

– vi har försökt hitta vägar och möjligheter för att kunna stanna kvar, men tyvärr måste vi vara utflyttade den sista maj i år.

Frimurarnas långa historiska koppling till rådhuset i östersund hänger samman med att frimurarna var med och finansierade färdigställandet av byggnaden. Frimurarlogen fick då ett hyresavtal för rådhusets oinredda vind, som genom logens bekostnad förvandlades till matsal, klubbrum, ordförande mästarens rum samt johannessal.

Finna olika vägar

– vi har funnit en tillfällig lokal där vi kan bedriva en verksamhet under en begränsad tid vilket ger en viss respit, fortsätter Anders och Daniel.

– ekonomin för att bygga upp en ny lo-

gelokal finns i dagsläget inte. vi arbetar därför med att försöka finna olika vägar för att få in det grundkapital som behövs framöver. en del i att samla in finansiering till en ny frimurarlokal är att Frimurarsamhället i östersund tagit fram ett exklusivt frimurarpussel som finns tillgängligt för köp. Pusslet består av 1 000 bitar och förställer östersunds rådhus

– vi hoppas naturligtvis att detta pussel både kan komma bröder runt om i landet till glädje, samtidigt som det blir ett viktigt bidrag till vår insamling till vårt framtida frimurarhus i östersund, avslutar Daniel och Anders. X

För att beställa:

swish: 123 603 2759

Ange: pussel

eller via Handelsbanken, Clearingnummer: 6361 kontonummer: 502 922 001 Ange: ”Pussel” samt ditt namn.

Frakt inom sverige tillkommer vid köp utanför östersund.

valfri gåva till ovanstående swish eller bankkonto mottages med största tacksamhet.

Ange ”Frimurarhus” samt namn om du inte vill vara anonym.

text & Bild: erik mattsson

S:t Johanneslogen i Östersunds rådhus.

Spännande fritidsintressen

Flygande frimurare: Att flyga är avkoppling och frihet

text: Håkan Wasén – Bild: mats Gärdfors

Frimurarbröderna Peter Lindh och Magnus Brege har flygandet, vid sidan av frimureriet, som sitt stora intresse. Peter är piloten som tycker om att resa. Magnus är piloten som tycker om att bygga. Och både menar att det finns en styrka i det frimureriska som är till gagn för deras tillvaro i luften.

Att det finns och har funnits många flygande frimurarbröder i flygstaden Linköping, det kan man se på flera vapensköldar i det östgötska kapitlet. två av dagens aktiva flygande bröder är Peter Lindh, till vardags golf pro och magnus Brege, affärsutvecklare.

Frimuraren möter dem båda i en gemenskap som kan liknas vid det frimureriska brödraskapet, i klubblokalen på Linköpings flygklubb. Båda har en kärlek till flyget, men på lite olika sätt.

Peter Lindh älskar den frihet och av-

koppling flyget ger. magnus älskar skapandet i att bygga flygplan.

Gammal pojkdröm

Båda bröderna kommer från trakten av oskarshamn och har varit frimurarbröder ungefär lika länge. De tog sina flygcertifikat samma år, 2001. ett pryojobb i unga år ledde till Peter Lindhs flygintresse.

– Jag fick prya på syd-Aero i oskarshamn och det gjorde mig flygintresserad. men sedan tog det väldigt lång tid innan det hände något.

Peter arbetade bland annat som ambulansman och var en bra golfspelare vid sidan om. Det gjorde han så bra att han sadlade om och blev pro (professionell instruktör) på heltid i Landeryds golfklubb i Linköping.

– i det sammanhanget träffade jag en golfare, även han frimurare, som frågade om jag inte vill följa med till flygklubben

på en informationskväll och på den vägen blev det. Jag vart ”ditlurad” till det första teoripasset och började utbilda mig. Då hade jag fyllt 40.

För magnus var flyget en gammal pojkdröm. intresset väcktes ytterligare genom fallskärmshoppning.

– min bror var fallskärmsjägare och fick mig intresserad av fallskärmshoppning. Har man varit med om 1 524 starter utan landning och suttit lika många gånger bredvid piloten i hopparkärran så blir man intresserad av att flyga. Jag hade en kompis som hade en liten ensitsig kolibri och när den blev till salu så köpte jag den. så jag blev ägare av ett flygplan innan jag hade mitt flygcertifikat.

Förverkligade drömmen

Amatörbyggare i hela världen samlas under den internationella organisationen

Peter Lindh och Magnus Brege är frimurare och aviatörer.

Peter Lindh flyger idag ett modernt privatplan men någonstans finns drömmen om ett flygplan som kan landa på småländska sjöar.

eAA som bedriver kurser i sverige i flygplansbygge. ett egenbyggt flygplan klassas som ”experimental” och har därför ett X i identitetsbeteckningen.

magnus kolibri var ett sådant och det ledde till att han även började gå eAA:s kurser och fick behörighet att modifiera sitt flygplan.

– Jag byggde en ny motor av en vWmotor, egen propeller och monterade vingtankar. Därefter byggde jag en kolibri till och gjorde även träjobbet på den.

magnus hade dock en dröm, att bygga en fyrsitsig sportsman.

– nu när vi sitter här och pratar är det faktiskt tio år på dagen sedan jag förverkligade drömmen och köpte planet som byggsats. Projektet blev dock liggande bland annat på grund av att jag jobbade i U s A i fem år men nu skall det bli färdigt.

i magnus och en annan frimurarbroders hangar trängs hans kolibri och sportsman med ett vanligt privatflygplan tillhörigt en annan frimurarbroder. De båda planen samsas om utrymmet med magnus bygge. större delen av kroppen ingår i byggsatsen men många delar skall ”plastas”. vingarna har magnus byggt av plåt. inuti är det ett virrvarr av kablar, roderlinor med mera. På bänkarna ligger pärmar med bygganvisningar. Den som klagar över en ikeA-byggsats kan se att det ”kan bli värre”.

magnus visar stolt upp hur allt kommer att bli när planet blir färdigt i år.

Då skall han kunna rulla ut ett fyrsitsigt modernt reseflygplan som flyger snålt tack vara mindre vikt och fin strömlinjeform. Dessutom kommer det att få flottörer med inbyggda hjul så det kan landa både på mark och på vatten.

Magnus Brege förverkligar i hangaren sin dröm om ett egenbyggt modernt 4-sitsigt flygplan.

Flyga är passionen – mitt intresse har gått i vågor, ömsom intresset av att flyga, ömsom intresset av att skapa och bygga. när det här blir klart kommer det säkert att svänga till mer flygning.

– Jag skulle aldrig kunna skruva ihop ett flygplan. Jag är för otålig. Jag vill flyga, det är passionen, säger Peter Lindh.

Hans flygdröm var först att kunna få tag på ett klassiskt flygplan av typ Piper Cub, en så kallad ”Lill-Cub”. en mycket pålitlig plantyp som byggts i tusentals exemplar.

– Jag tänkte att om man kunde få tag på ett sådant plan med flottörer så skulle man kunna göra utflykter ned till småland och landa på sjöarna.

Peter flög in sig på ”Lill-Cub” i Florida och fick sjöbehörighet på typen, men drömmen blev inte verklighet.

– Det gick inte att få hem ”drömplanet”, som jag hittat i kiruna, till Linköping. Jag hade fått landa varje timme eftersom planet på grund av sina flottörer drog mycket bränsle och flög sakta. men så småningom fick jag och en kamrat tag på ett modernt privatflygplan av typen Piper Arrow som är underbart att flyga. men drömmen lever att kunna flyga ett plan med flottörer.

– men för mig är resan, precis som i det frimureriska, viktigast.

– Jag har funnit samma kamratskap som i frimureriet med mina klubbkamrater när vi rest ut tillsammans, till exempel östersjön runt eller söderut till normandie eller Alperna. vi har också flugit till sveriges alla flygplatser utom Arlanda, för där det för dyrt att landa, berättar magnus.

Flygning inte farligt

Även magnus menar att frimureriets resa

är något som betytt mycket, bland annat för det som båda menar är oerhört viktigt: flygsäkerheten.

Att vara starka och kunna stå för svåra beslut till exempel när man skall flyga eller inte. eller när det plötsligt händer något. För Peters del en plötslig nedisning av kärnis på vindrutan så att han inte såg framåt. Han behöll fattningen, flög lite på snedden så han såg tillräckligt för att kunna landa oskadad på ett militärt flygfält.

För magnus del den gången han ”anade” att något inte stämde under flygningen och tog beslutet att avbryta bara för att finna att bränsletankarna var nästan tomma på grund av att en dräneringsventil inte stängt. Båda svarar ett samfällt neJ på frågan om de anser flygning vara farligt. – många frågar mig: du som bygger ditt eget flygplan, törs du flyga med det? Då känner jag så här. om det är något flygplan du törs flyga är det ju det som du byggt själv, och som flygare skall man vara noga med vad man sysslar med. någon sa till mig en gång att det är mycket bättre att stå på backen och önska att man var däruppe än att vara däruppe och önska att man var nere på backen, säger magnus.

Kunna möta prövningar Även frimureriets innehåll har en positiv effekt menar de båda. Att man skall bygga på sitt inre och göra det rätta även om det är obekvämt. och kunna möta prövningarna i de olika graderna på rätt sätt och lika viktigt de prövningar man kan få möta i samband med flygning. och att förstå att ingen bryr sig om man gjort fel under en flygning, så länge man inte förtiger det utan vågar delar med sig av det som hänt.

– och, säger magnus, att bygga, det gör jag ju både i frimureriet och i vår hangar. X

Porträttet föreställer kung Karl XIII iförd en frimuraruniform.

Frimuraruniformen

text: Pether ribbefors – Bild: mats Gärdfors

I en museimonter hos Göta Provinsialloge finns en stor hattask av trä. Den är avsedd för en bikorn, en tvåkantig huvudbonad som blev populär i slutet av 1700-talet. Hattmodellen bärs vanligen med spetsarna pekande framåt respektive bakåt. Den stora hatten hör till en frimuraruniform, modell 1797.

Historia

Huvudbonaden bikorn är förknippad med napoleon Bonaparte, som i motsats till sina officerare oftast bar den sidledes – en bataille. Genom att vrida hatten fick den franske kejsaren helt fri sikt, samtidigt som hans mannar enklare kunde känna igen honom på slagfältet. napoleons sätt att bära sin hatt kom att inspirera andra. museets bikorn hör till en frimuraruniform. Denna särskilda dräkt utformades av hertig Carl och var avsedd för bröder av lägst åttonde graden. Uniformen kunde även bäras i allmänna sammanhang och genom denna militärt inspirerade klädsel skulle kapitelfrimuraren framtona som en människokärlekens riddare. en känd bärare var den före detta slaven, hovsekreteraren och assessorn Gustav Badin, som gärna var klädd i frimuraruniform när han rörde sig i stockholm. ett annat bekant namn är borgmästare Carl magnus munthe – odödliggjord av Alice tegnér – som ofta bar frimuraruniform under sin tjänsteutövning i karlshamn kring år 1800.

Modell 1797

Frimuraruniformen gillades och stadfästes av kung Gustav iv Adolf 1797, på för-

slag av hertig Carl. Uniformen skulle bestå av en så kallad fransysk frack av mörkblått kläde knäppt med en rad förgyllda knappar, prydda med ett upphöjt kors, högrött foder samt fällkrage och uppslag av samma färg med vit passepoil eller vit kantning, vit väst, paille-gula byxor, höga stövlar med sporrar, trekantig hatt prydd med röd och vit kokard samt ståndare av vita fjädrar…

Utanpå fracken bars ett vitt taftskärp och uniformen kompletterades med ett vitt skinngehäng med en silverplåt, prytt med ett ”rödt tempelkårs”. Gehängets värja skulle vara förgylld.

Genom modets växlingar utvecklades tidigt den föreskrivna trekantiga hatten mot en tvåkantig bikorn. Uniformsrocken fick sedermera också en rakare skärning. när kråsskjortor inte längre var moderna, ersattes fällkragen av en hög, stående motsvarighet.

Civiluniformer

Civiluniformer låg i tiden. redan 1778 hade kung Gustaf iii infört den nationella dräkten och efter franska revolutionen blev särskild klädsel för tjänstemän vanligt i europa. en uniform signalerade både respekt och stolthet inför ämbetet.

År 1802 fastställde kung Gustav iv Adolf en provinsuniform för civilstaten, vilken kunde bäras av adeln och alla tjänstemän med kunglig fullmakt på sina ämbeten. en särskild uniform för ridderskapet och adeln godkändes 1805. Den blev populär som vardagsdräkt under den första delen av 1800-talet.

icke adliga frimurare, som inte heller kom i fråga för någon ämbetsuniform, satte därför stort värde på frimuraruniformen. Det kommenterades av en adlig broder: ”…och jag vet intet vist om icke några af de ofrälse Bröderna ligga natt och dag i Uniformen, så jämt bruka de den …”

Gustav IV Adolf när kung Gustav iv Adolf besökte Göteborg 1807 förväntade han sig att kapitelbröderna skulle vara iklädda frimuraruniformen, även vid allmänna sammankomster. kungen verkar ha tagit dräkten på största allvar. Gustav iv Adolf avsattes 1809 och i samband med hans död i schweiz 1837 fann man knappar till en frimuraruniform bland de få efterlämnade tillhörigheterna. träknapparna, med mässingshölje, finns i dag hos Livrustkammaren i stockholm.

Artikelförfattaren iklädd en uppsydd frimuraruniform. Bilden är tagen i samband med Göta Provinsialloges 225-årsjubileum år 2013.

Komplett frimuraruniform i Karlstad, har tillhört Andreas Barden (1808-1898).

när en ny tronföljare blivit utsedd, dansk-norske karl August, fick frimuraren och tolagskamreraren Johan Jacob von Holten ett prestigeuppdrag. tillsammans med excellenserna magnus Fredrik Brahe och Axel von Fersen skulle Johan Jacob von Holten i januari 1810 välkomna kronprinsen på sitt landeri marieholm, strax utanför Göteborg.

Den borgerliga värden hade för detta tillfälle iklätt sig det mest representativa han kunde tänka sig – sin frimuraruniform. Färden fortsatte sedan in till staden, där karl August bland annat bevistade en konsert i frimurarnas ordenshus. ingen anade då att den 41-årige kronprinsen skulle komma att avlida redan i maj.

Föregick ordensdräkten

kungliga Carl Xiii:s orden instiftades 1811, men någon särskild ordensdräkt infördes inte förrän 1822. Det finns därför exempel på tidiga riddare som i stället avbildats iförda frimuraruniform, med det kungliga ordenstecknet om halsen.

ett särskilt vackert porträtt målades cirka 1820, förställande statsrådet niels treschow, ordförande mästare i s:t Johanneslogen olaus til den hvide Leopard i kristiania. Han ledde övergången till den svenska riten i norge 1818, efter att landet några år tidigare ingått i union med sverige.

År 1825 kom ett förslag till ny frimuraruniform, eftersom den ursprungliga modellen inte användes i lika hög grad längre. emellertid hade klädskicket börjat bli otidsenligt. ett tydligt bevis på nya ideal var att de svenska ordensdräkterna för sista gången användes vid kung oscar i:s kröning den 28 september 1844. De an-

sågs höra till en svunnen tid, även om bruket av dräkten för just Carl Xiii:s orden har levt vidare.

Diskret herrmode

Under tidigare århundraden hade klädseln tydligt signalerat ståndstillhörighet, men nu skulle man undvika att klä sig pråligt och extravagant. Herrmodet blev mer diskret; detaljer och variationer blev i stället det som utmärkte en självmedveten herre. Carolina Brown skriver i boken Manligt mode – en okänd historia (2022):

Den välklädde mannen vid 1800-talets mitt fick inte sticka ut, utan skulle med säker, oklanderlig diskretion anpassa sig till livets alla skiftande lägen och situationer. Väl medveten om vad fel färg på handskarna vid fel tillfälle kunde innebära.

Museiföremål

i karlstad finns den enda kompletta frimuraruniformen bevarad. Den har tillhört Andreas Barden, som 1834 recipierade i s:t Johanneslogen sanctus Carolus. På våren hade han antagits som underofficer vid värmlands fältjägare.

vid samma regemente började karlstadsprofilen och affärsmannen Johan Anton von matérn sin bana som officer. Han hade deltagit i revolten mot Gustav iv Adolf och var 1835–1847 ordförande mästare i s:t Andreaslogen Carl August, uppkallad efter den kortvarige kronprinsen.

Johan Anton von matérn sågs gärna iklädd frimuraruniform i karlstad, även i allmänna sammanhang. kanske var det han som inspirerade Andreas Barden att också skaffa uniform, trots att bruket var i

avtagande. Barden var torparson från västergötland och hade som begåvad tolvåring antagits som musiker vid kungl. skaraborgs regemente. så småningom övergick han till mer tekniska uppgifter inom det militära. Att kunna anlägga frimuraruniform måste ha varit en kontrast till barndomens blygsamma förhållanden.

En ny tid

Debattklimatet hårdnade i sverige under 1830-talet. Den liberala pressen gjorde utfall mot monarkin och elitens privilegier. Frimurarna ansågs utgöra en bastion för bakåtsträvare. År 1838 utbröt politiska kravaller i stockholm, de värsta dittills i sverige. Det kommande decenniet skulle också bli oroligt.

Att bära frimuraruniform offentligt kan knappast ha präglats av de tidigare decenniernas entusiasm. Herrmodet hade också blivit mer återhållsamt och enhetligt. År 1844 bestämdes att svart klädedräkt eller uniform skulle bäras i de svenska logerna. Frimuraruniformen tillhörde onekligen den senare kategorin, men tiden hade sprungit förbi hertig Carls design.

Undertecknad skribent har inte hittat någon källuppgift om att frimuraruniformen formellt avskaffades – snarare upphörde användningen. År 2013, när Göta Provinsialloge fyllde 225 år, lät jag med sakkunnig hjälp sy upp en uniform modell 1797. Jag använder den ibland vid visningar av det vackra ordenshuset i Göteborg, invigt 1806. Frimuraruniformen förhöjer upplevelsen av lokalerna, fast tyget verkar underligt nog ha krympt något. X

Gustav IV Adolfs efterlämnande uniformsknappar, foto Livrustkammaren, SHM (CC BY-SA 3.0).

Bikorn med hattask, utställd i GPL museum. Norska statsrådet Niels Treschow (1751-1833), iklädd frimuraruniform och med Kungliga Carl den XIII:s Orden om halsen.

Från Istanbul till New Jersey – världen över vill frimurare veta mer

Frimureriet finns i de flesta länder världen över, även där man kanske minst förväntar sig det. Förutom att samlas till loge, genomföra ritualer och umgås med varandra vid måltider har de flesta frimurare gemensamt att de vill veta mer om frimureriets historia, betydelse och utveckling. Jag har under det senaste halvåret haft förmånen att föreläsa vid två internationella tillfällen, i Turkiet och i USA.

som många länder i södra europa har även turkiet två storloger, en som orienterar sig mot Frankrikes Grand orient och en som orienterar sig mot United Grand Lodge of england. i anledning av den turkiska republikens 100-årsjubileum anordnade Grand Lodge of Freemasons of turkey (özgür masonlar Büyük Locası) och dess forskningsloge Janus i oktober 2023 den första konferensen om frimureriets historia. temat var ”Frimureriet och republikens värderingar”, ett känsligt ämne i den situation landet befinner sig nu och där logerna också har attackerats av extremister.

mitt föredrag handlade om ”Constitutionalism – reflections on masonic selfjurisdiction” och hölls på franska då det finns en tradition bland istanbuls bildade överklass att besöka det fransktalande gymnasiet. Utifrån de engelska Constitutions 300-årsjubileum utvecklade jag hur frimureriet har skapat en egen självlagstiftning där man organiserar sig på kon-

stitutionell bas, ett drag som går igen i alla storloger.

konferensen anordnades på ett hotell i centrala istanbul och samlade hundratals deltagare, den filmades och direkttolkades. Andra föredrag handlade om hur frimureriet etablerades under både det osmanska riket och senare under republiken. Det kvinnliga frimureriet i turkiet är starkt kopplat till den sekulära rörelsen.

Under min vistelse fick jag tillfälle att besöka båda storlogers byggnader i det fina kvarteret Galata (Pera), beläget mellan den svenska och franska ambassaden. De turkiska frimurarnas gästvänlighet var mycket överväldigande. oförglömlig blev en middag i månsken mitt i Bosporen på klubben Galatasarays privata ö med klirrande rakiglas som skålades i med utropet ”Ateş!” (”eld!”), precis som på 1700-talet.

Det Svenska Systemet väcker intresse inför en resa till UsA i mars 2024 kontaktade en ordförande mästare från en loge i new Jersey (nutley Lodge #25 F&Am n.J.) mig på sociala medier och undrade om jag kunde hålla ett föredrag. Av en ren slump passade datumet bra och jag tog mig över Hudsonfloden för att i den lilla staden nutley presentera ett föredrag om det svenska systemets idé, tradition och framtid. trots att det var en måndagskväll samlades upp emot femtio bröder från n.J. till måltid, logemöte och föredrag tillsammans med representanter från del-

statens storloge. en särskild överraskning var att träffa svenskättlingen Paul mossberg från GL of new York och mycket aktiv i den frimureriska ungdomsorganisationen De molay.

Logens möte började med middagen som intogs under lättsamma former. sedan öppnades logen enligt den brukliga amerikanska ritualen, logens ärenden behandlades och en spännande presentation av sex nya kandidater gjordes (som även fick vara med under den tidigare måltiden för att visa upp sig). Det är alltid fascinerande att prata om vår rit och dess långa spännande historia, i synnerhet då vi erbjuder vandringen inom graderna inom ett enda system. Frågorna blev många och intresset för ”The swedish rite” gjorde att många dröjde sig kvar även efteråt.

Båda evenemangen fick mig att tänka på den första svenska översättningen av Andersons portalparagraf om frimureriet i The Constitutions. i lagarna för svenska Arméens Loge heter det 1761 att endräkten frimurare emellan visar ”de oförlikneliga medel, hwarigenom redlig wänskap stiftas emellan tusende slags till seder och hierttan olika folkslag, som eljest wid utgången af werlden blifwit hwarannan lika främmande som de dett wid inträdet woro.” oavsett var i världen man träffar frimurare är sannolikheten mycket stor att träffa på likasinnade, i synnerhet när det handlar om att få lära sig mer om vår gemensamma både särskilda och samfällda historia. X

text & Bild: Andreas önnerfors

Tre bröder, tre åldrar, tre röster

text: Hans Björkborg – Bild: mats Gärdfors

Livet som frimurare. På ett eller annat sätt påverkar det oss som människor. Vi tog chansen att tala med tre bröder i tre olika åldrar och med olika lång tid i Orden. Hur hittade de hit? Hur känns det nu? Och på vilket sätt har ordenslivet påverkat dem?

För den som frimureriet får fäste hos blir logen, ritualerna och gemenskapen med bröderna många gånger en självklar del av livet. Det är inte ovanligt att ett medlemskap börjar i relativt unga år och därefter sträcker sig över många decennier, genom livets olika skiften.

var och en av livets åldrar, ung, medelålders eller äldre, har sin roll att spela i kedjan av bröder. Den unge broderns nyfikenhet och entusiasm ger energi och glädje åt den äldre brodern, som i sin tur kan dela med sig av erfarenhet och visdom.

många vittnar om att ordenslivet påverkar oss, kanske ofta i det lilla, det som inte syns på ytan, men som märks desto mer på djupet. vi tog tillfället i akt att intervjua rickard, Per och Jan-erik, tre bröder i tre olika skeden i livet om just den frågan – hur är det att vara frimurare just nu? och, för de två som varit med lite längre, hur har

det varit under åren? vad betyder frimureriet för tre bröder i tre olika åldrar och hur har det hittills påverkat dem?

Berätta lite om er själva och vilka ni är. Rickard Edvardsson (ny medlem), RE – Jag är född och uppvuxen i Gislaved, är 36 år gammal och arbetar som teknisk säljare och konsult. Jag har rest runt i världen i jobbet, men även backpackat. idag jobbar jag med mätteknik mot industrin. Jag blev frimurare i oktober 2023.

Per H Elofsson (erfaren), PHE – Jag är 62 år och lever ett vanligt och fint liv, medlem i orden sedan 2006. Jag har andra intressen utöver det frimureriska, till exempel matlagning. min yrkesbakgrund är i projektledande befattningar och nu arbetar jag med digitalisering av omsorgsverksamhet.

Jan-Erik Nilsson (mycket erfaren), JEN – Jag föddes 1939 i Göteborg, har bott i Backa. Jag gick i skolan och tog sedan realen på läroverket. Jag har jobbat som kamrer hos olika bilfirmor. sedan mitten av åttiotalet drev jag eget företag med revision och redovisning. Jag har ett stort musikintresse och går ofta på konsert.

Varför ville ni bli frimurare?

RE: Jag hörde talas om frimureri första gången i tonåren och blev lite nyfiken. vad är det egentligen? i vuxen ålder träffade jag en vän som är frimurare. vännen berättade en del för mig, dock återhållsamt. så följde jag med på en informationskväll för presumtiva bröder, där jag själv kunde ställa frågor. en sak som fastnade hos mig var möjligheten till paus i vardagen. eftersom jag har ett driv för att utveckla mig själv och utforska saker, bestämde jag mig efter den träffen.

PHE: Jag läste ett reportage i Dagens industri där det fanns bilder från stamhuset, men också en beskrivning av ordens hjälpverksamhet, och då blev jag nyfiken. Jag visste också att min svärfar var frimurare och efter en dialog med honom blev han även min förstefadder. Jag har alltid varit intresserad av historia och såg här ett sammanhang; att tillhöra en gammal orden. Det kändes helt rätt. en ny miljö, som håller livet ut, en fast punkt i tillvaron.

JEN: Jag träffade en person i början av 90-talet som var ceremonimästare i en loge inom orden. Han frågade om jag ville blir frimurare och jag tackade ja – till en del beroende på att min far var med i odd Fellows.

Hur kändes det när ni kom in i Orden (recipierade) för första gången? Vilka var era känslor och intryck?

RE: Det var en upplevelse som helt klart var positiv. Det hände mycket i huvudet eftersom jag inte hade några förväntningar och var öppen. en häftig händelse helt enkelt.

PHE: Jag minns det mycket väl. Att gå uppför trappan och stöta på en gammal kollega som var frimurare – helt överraskande. Jag hade inga särskilda förväntningar, men blev lite förvånad över språket och ljudmiljön – jag kände liksom inte igen mig. en liten lustighet var att jag hörde skrammel av porslin. receptionen var en omskakande men positiv upplevelse.

JEN: För mig var det en positiv känsla. Det var två recipienter på den tiden och det satt 70–80 personer på brödramåltiden, vilket sällan händer idag. Jag uppskattade ämbetsmännen, särskilt ordförande mästaren Ulf söderpalm, och har själv varit flitig som frimurare hela vägen.

Hur har ni utvecklats som människor under er tid som frimurare?

RE: Jag har varit på sex, sju logebesök hittills och försöker få ett bättre grepp om helheten. Jag tror att frimureriet kan utveckla mig som människa och att det kan påverka hur jag agerar i den allmänna världen.

PHE: Det har påverkat mig och jag funderar mer på olika förhållningssätt. Jag tänker på de fyra dygderna i synnerhet. vi får steg för steg flera verktyg och hjälp till egen förändring, något som hjälpt mig framåt. men andra får väl avgöra om det blivit bättre.

JEN: Jag är oerhört tacksam för alla

fina människor jag har träffat och skulle kunna nämna flera personer som jag blivit god vän med. en fin sak är att åldersskillnaden inte spelar någon roll. Jag har alltid trivts bra i frimureriet och har varit skattmästare i många år, men inte haft några andra ämbeten.

Vilken betydelse har den andliga aspekten för er?

RE: Den kristna tron innebär ett fint och rätt sätt att leva. kristendomen innebär goda levnadsregler. Jag var en del i kyrkan som ung, men det har minskat efter hand. Frimureriet är ett fint sätt att behålla kontakten med andligheten.

PHE: min förväntan var att det skulle finnas andlighet här. orden vilar ju på kristen grund. Andligheten hade stått tillbaka tidigare i livet, men fick efterhand större betydelse när jag blev frimurare. Jag är nuförtiden en mer flitig kyrkobesökare.

JEN: kyrkobesöken har blivit fler under tiden som frimurare och särskilt uppskattar jag när det är en frimurare som är präst.

Vad mer har frimureriet betytt i era liv, så här långt?

RE: Det har inte betytt så mycket ännu, men de personliga mötena har varit mycket givande och jag får samtala med människor som jag aldrig skulle träffat annars. Jag tillhör de yngre i orden och att lyssna på de som varit med länge är mycket intressant. Att man skiljer på det frimureriska livet och det allmänna ger perspektiv. Det är väldigt fint med pausen från den allmänna världen.

PHE: Jag har fått många fler nära vänner. man kommer ju närmare människor och kan prata om djupare saker, både positiva och negativa. Jag har fått en annan syn på människan som sådan – varför finns vi till och vad gör vi här? Det funderar jag kring. Jag är en del av ett större sammanhang och har även fått en känsla för vad vi gör här på jorden. instruktionslogerna ger pusselbitar som faller på plats.

JEN: en svår fråga att svara på. För mig har tillämpandet av dygderna och den konungsliga konsten varit ett naturligt sätt att leva, det har liksom kommit av sig själv. Frimureriet betyder mycket och har blivit en självklar del av livet.

Brukar ni öppet visa eller prata om ert medlemskap i Orden?

RE: Jag har nämnt medlemskapet för min närmsta familj, men i övrigt inte skyltat

med mitt medlemskap. Jag vill vara medlem lite längre innan jag blir mer öppen mot andra människor.

PHE: Jag visar mitt medlemskap ganska frikostigt. De flesta av mina vänner i den allmänna världen vet att jag är frimurare. kvinnliga vänner undrar varför de inte får vara med, annars är det mer nyfikna frågor som ”vad gör ni egentligen?”.

JEN: Jag höll inte frimureriet hemligt och blev även fadder för några bröder med blandad framgång. några är kvar, andra har försvunnit. men jag har aldrig hållit det hemligt att jag är frimurare.

Vad tycker era familjer eller närstående om att ni är frimurare?

RE: De tycker att det är spännande. Jag pratade med min sambo innan ansökan och hon ställde frågor om motiven till att bli medlem. Hon har även varit intresserad av hur jag upplever frimureriet och upplever mig som lite mer lättsam efter besök på loge.

PHE: Jag har vuxna barn, som har en förståelse för mitt medlemskap. min fru har inga problem med att jag är frimurare. Prat om frimureri står vanligtvis inte högst på agendan utan är mer händelsestyrt.

JEN: Det har hänt att min fru har haft synpunkter på att jag går på loge, särskilt när det blir sena kvällar. Jag skulle vilja ha fler logesammankomster på dagtid av den anledningen. Familjen har inga principiella invändningar mot engagemanget i orden, möjligen kan jag få en gliring av min son, men mest på skoj.

Ni har säkert en eller flera levnadsregler som ni försöker hålla er till. Har det ändrats på något sätt sedan ni blev frimurare och i så fall hur?

RE: Jag tänker på det som händer i första graden. Att lära sig av det. Jag har nog blivit lite mer förlåtande gentemot människor som har en klart avvikande uppfattning eller argumenterar på ett sätt som kan uppfattas som felaktigt.

PHE: Levnadsreglerna, som jag har haft länge, har snarare förstärkts än att det tillkommit nya. Jag lever mer aktivt med min kristna tro nu än tidigare. Barmhärtighet kan visa sig på väldigt många olika sätt och handlar många gånger om annat än monetära saker, sånt som inte kostar pengar.

JEN: Jag har blivit mindre forcerad och mer välkomnande, ödmjuk och försynt som människa. Det har blivit naturligt att tänka till innan man säger något. X

Internationell utblick

Besök hos Storprioratet och Storkonklaven i Finland

text: John Fahlnaes och Anders strömberg – Bild: Lasse vikgren

Att resa som frimurare är lärorikt och spännande. Ordens överarkitekt gjorde nyligen ett besök i två andra frimurarsystem i Finland och här får du veta lite mer om vad Storprioratet och Storkonklaven är för något.

Frimureri är en världsomspännande företeelse, med ett intrikat nätverk av diplomatiska förbindelser och så har det varit sedan starten för flera hundra år sedan. svenska Frimurare orden är förstås en del av detta nätverk och varje år besöker or-

dens representanter andra länders ordnar och på samma sätt besöker de oss.

Undertecknad besökte i början av april Helsingfors med anledning av två årsmöten som ägde rum i storprioratet respektive storkonklaven. ordens stormästare var denna helg på installation av ny provinsialmästare och sände då ordens överarkitekt i sitt ställe. På så vis blev det möjligt för vår orden att ha personlig närvaro vid de två årsmötena och bygga vidare på våra goda förbindelser.

eftersom det rör sig om så kallade hög-

grader, ungefär som våra kapitelgrader, kan jag förstås inte gå in på några detaljer kring vad som utspelade sig ”mellan klubbslagen”, men en sak är säker: det var en mycket välarrangerad dag, där en av höjdpunkterna var när veli-matti Lummepuro installerades som ny storsuverän i storkonklaven och efterträdde eero nousiainen.

Att som broder från svenska Frimurare orden besöka sammankomster i andra länder och andra system är spännande, lärorikt och trevligt. Det ger förståelse för

Ordens överarkitekt, John Fahlnaes, Ordens förutvarande Stormästare, Anders Strömberg, förutvarande förste deputerad kapitelmästare Guy Catani samt andre deputerad kapitelmästare Kenneth Jönsson Stor Capitlet i Finland efter de båda sammankomsterna, vilka ägde rum i Börshuset i Helsingfors.

hur stort frimureriet är i världen och för den stora variationsrikedomen, både gällande ritualer och logekulturer.

Vad är storpriorat och storkonklav?

Låt oss med anledning av detta besök titta lite närmare på vad dessa två höggradssystem är och nämna något om deras historiska bakgrund.

storpriorat och storkonklav är två riddarordnar med engelskt ursprung som båda kräver kristen bekännelse.

storprioratet i england bedöms ha uppstått under senare delen av 1770-talet men utvecklades till dagens organisation först under 1840-talet. Prioratet bygger på legender under tiden från de första korstågen till riddarordnarnas flytt till rhodos och malta.

storkonklaven i england har ett ursprung som inte är känt, men vissa källor gör det troligt att orden existerade i mitten av 1700-talet. Däremot finns underlag från en rekonstruktion av ”The Grand Council” år 1865, efter vilken storkonklaven i england utvecklades positivt. orden refererar till den romerske kejsaren konstantin den store, som strax före sin död år 337 lät döpa sig till den kristna tron.

Finska Storprioratet

Det Finska storprioratets fullständiga namn är ”Finska storprioratet för den Förenade Frimureriska orden för tempelriddare samt för riddare av s:t Johannes av Jerusalem, Palestina, rhodos och malta”.

Lauri sarkia var den första finländare som upptogs i storprioratets grader år 1965 och blev senare en av grundläggarna av orden i Finland. Det dröjde emellertid till början av 1980-talet innan det engelska storprioratets grader introducerades i Finland.

Det första preceptoriet, Alpha 521, invigdes 1983. Denna kristna frimurarorden utvecklades positivt och ett från england självständigt priorat grundades 1985 och dess förste stormästare blev just Lauri sarkia.

Det stora genombrottet för orden kom under 1990-talet då 15 nya preceptorier (enheter) grundades på olika håll i Finland. idag verkar 36 preceptorier inom de sex finska distrikten och ytterligare fyra preceptorier finns i estland och lyder under det finska storprioratet.

Finska storkonklaven

Den Finska storkonklavens fullständiga

Storprioratet i Finlands vapensköld.

Läs mer:

Storkonklaven i Finlands vapensköld.

om storpriorat på Wikipedia https://en.wikipedia.org/wiki/ knights_templar_(Freemasonry)

om storkonklav på Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/ red_Cross_of_Constantine

namn är ”konstantinus röda kors samt Den Heliga Gravens och den Heliga Johannes evangelistens frimurerliga och militära ordnar”.

Det övervägdes redan under 1930-talet att etablera en storkonklav i Finland. Det krävs emellertid att medlemmar i storkonklaven är medlemmar i ett royal Arch Chapter. royal Arch-verksamheten i Finland, som inleddes 1930 med ett muntligt tillstånd från storchaptret för royal Arch i england var inte bärkraftigt och verksamheten blev redan ett år senare vilande fram till 1961.

Arbetet med att grunda en storkonklav tog nu fart och år 2000 reste ett antal bröder till London för att recipiera. Detta initiativ ledde till att man redan 2002 kunde grunda den självständiga storkonklaven i Finland, med reijo Ahtokari som förste storsuverän. idag finns 24 konklaver i Finland samt ytterligare två i estland som lyder under den finska storkonklaven.

Så gör du inför ett logebesök i utlandet Alla bröder som är nyfikna på att resa utomlands och hur man gör med alla praktiska förberedelser (som i vissa fall är mycket noggranna) är varmt välkomna att läsa mer på ordens hemsida. Bakom lösenord finns gott om information i sidomenyn, under ”internationellt frimureri”. ta alltid kontakt med ordens utrikesavdelning innan resan. X

ANATOMISKA TEATERN

Var hittar jag

Anatomiska teatern i år?

Anatomiska teatern (AT) är en satsning från Svenska frimurarorden att genom okonventionella former förmedla kunskap i ”den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten”.

Anatomiska teatrar sätts regelbundet upp på olika platser inom orden, men även i norge. nedan kan du se när det planeras för kommande uppsättningar i gradordning under verksamhetsåret.  vill du besöka en Anatomisk teater anmäler du dig på uppförande enhets hemsida, precis som vid en vanlig sammankomst.

Var sätts en Anatomisk teater upp?

x Grad i, sJL mälarporten och sJL s:t Ansgar, igelsta Gård den 18 maj 2024

x Grad i, sJL Concordia i eksjö, den 26 oktober 2024

x Grad i, sJL Det Gyllene snittet i karlstad, den 2 november 2024

x Grad i, sJL Augustin i Helsingfors, den 2 november 2024

x Grad i, sJL salomon á trois serrures i skien norge, den 9 november 2024

x Grad i, sJL Det Gyllene snittet i samverkan med sJL engelbrecht i örebro, 23 november 2024

x Grad ii, samtliga sJL loger i stamhuset, den 14 september 2024

x Grad iii, sJL Gustaf Wasa, Falun den 19 oktober 2024

x Grad iii, sJL Ledstjärnan, mariehamn den 27 november 2024

x Grad iv-v, Andreaslogerna i Göteborg, 19 oktober 2024

x Grad vii, sCF Helsingfors, den 12 oktober 2024

Ordens organisation – presidiet

Stormästarens prokurator, SMP, här bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. Han bär en kedja som visar hans ämbete. Broder Magnus Jäderlund uppbär ämbetet sedan år 2023.

Ny artikelserie om Ordens organisation

i denna utgåva av Frimuraren presenterar vi de två första artiklarna i en längre serie om ordens organisation.

syftet är att ge en aktuell bild av ordens centrala organisation och skapa kännedom om hur orden fungerar och styrs. ordens stormästare (osm) är ordens högste styresman och honom möter vi löpande i tidningen i såväl reportage som i osm:s krönika. serien kommer därför att fokusera på det som kallas ”ordens centra-

Så FUNGERAR ORDEN

Presidiet, del 1

la enheter”, såsom ordens presidium, direktorierna, Högsta rådet och ordens centrala kansli. själva verksamheten, det vill säga ordens fördelningar med loger och andra enheter, kallas ”linjen” och kommer att beröras senare i denna artikelserie.

målet är att publicera en till två artiklar per kommande utgåva av Frimuraren. vi i redaktionen hoppas att det ska bli en spännande och lärorik läsning för alla bröder.

Stormästarens prokurator

text: Johan Groth – Bild: mats Gärdfors

Tre viktiga uppdrag för prokuratorn är att bistå Stormästaren, vara delaktig i att förbereda Stormästarens beslutsunderlag och, vid behov, fullgöra Stormästarens åligganden när denne är förhindrad att utöva sitt ämbete. Med en titel som härstammar från de gamla romarna är prokuratorn en av Ordens nio högsta ämbetsmän.

– Prokura är latin och betyder fullmakt. en prokurator är historiskt en förvaltare eller hög ämbetsman som har rätt att företräda den högsta ledaren, förklarar magnus Jäderlund som idag är stormästarens prokurator. magnus berättar att inom orden har prokuratorn flera uppdrag. Det handlar bland annat om att administrera och hantera det stormästaren önskar genomföra, vara delaktig i att förbereda beslutsunderlag och hantera andra uppdrag som stormästaren behöver hjälp med. Han betonar även att prokuratorn inte är ensam i detta arbete utan samråder främst med övriga medlemmar i presidiet (stormästarens ”ledningsgrupp”) samt agerar som ordförande i Högsta rådet där rådplägning alltid sker inför stormästarens beslut. ett exempel är beslutet om ny åldersgräns för ämbeten inom orden där många olika aktörer var inblandade för att utifrån en

konsekvensanalys skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt för stormästaren.

Prokuratorn har också det rituella uppdraget som ordförande mästare i stora landslogen. rollen som provinsialmästare för forskningslogen Carl Friedrich eckleff och frimuraklubben Provincia ligger också på prokuratorn.

Prokuratorns roll blir tydligare när man påminner sig att stormästaren historiskt ofta har varit en kunglig person med begränsad tid för ordens löpande arbete.

Viktiga frågor idag

Bland de många frågor som prokuratorn har på sitt bord vill magnus särskilt lyfta frågan om att skapa en inkluderande orden där alla skall känna sig välkomna och viktiga.

– Det handlar om att finna former för vår verksamhet som gör att vi inte tappar

bröder. Det handlar också om att rekrytera med omsorg. vi vill bygga på det intresse som finns för orden som en kraft i samtiden och ett hopp för framtiden. samtidigt ska vi inte förespegla något som orden inte kan leverera.

en annan viktig fråga är ordens ekonomi och inte minst förvaltningen av de fastigheter som finns hos ordens olika enheter. Här krävs ett långsiktigt tänkande och en fortlöpande kompetenshöjning bland de bröder som arbetar med våra fastigheter. Här kan den kompetens som finns inom drätseldirektoriet många gånger vara till stor hjälp ute i verksamheten. orden måste också löpande anpassa verksamheten till hur befolkningen ändras i landet. På vissa orter kan det behövas nya enheter medan det på andra håll kan vara nödvändigt med konsolideringar av verksamheter. Detta är strategiska, långsiktiga och komplicerade frågor där det är viktigt att lyssna in enheternas tankar och åsikter.

Det är även viktigt att ständigt utveckla ordens varumärke. svenska Frimurare orden är idag en helt öppen orden där det enda som är hemligt är våra ritualer.

Bli och vara prokurator

På frågan hur vägen till prokurator sett ut

berättar magnus att han tidigt fick ämbeten i sankt Johanneslogen s:t erik. Därefter är det rena tillfälligheter som styrt vilka uppdrag han fått. inom orden handlar det om att få frågan. magnus betonar att ”karriär” är något man gör utanför orden. Dock, svarar man ja till ett uppdrag så får man också ta det fulla ansvaret. Detta gäller lika för alla roller och ämbeten inom orden.

rollen som prokurator tar mycket tid. Det är därför viktigt att ha helhjärtat stöd från familjen. Den främsta belöningen är att få vara med och se hur orden utvecklas. en annan belöning är att få besöka loger och andra enheter ute i landet och möta och samtala med bröderna och kanske särskilt de just nyantagna.

rollen som prokurator är en synlig roll. magnus vill här särskilt framhålla att vid sammankomster så är det ämbetet som skall hedras, inte personen som för stunden innehar det. Under icke-rituella brödramåltider, där vi ju alla är bröder, hjälper därför magnus gärna till med att duka upp och ut som en av alla andra deltagande bröder.

– Alla ämbetsmän ska vara förebilder. Det som skiljer ämbetsmän från andra bröder är att vi har tilldelats och accepte-

rat vissa funktioner. Utöver det är vi alla bröder. tillsammans bygger vi orden. Alla behövs för att enheterna ska fungera, praktiskt och rituellt.

Några råd

Avslutningsvis rekommenderar magnus bröderna att gå på loge regelbundet och verkligen njuta av ritualens budskap, samvaron under måltiderna och brödernas engagemang.

ett evenemang som verkligen rekommenderas är åminnelsehögtiden som årligen genomförs av stora landslogen under ledning av stormästaren. Under denna vackra högtid får man se presidiet agera i en ritual som illustrerar och fördjupar alla ordens grader. Högtiden äger rum i september i stamhuset och genomförs i grad i

magnus uppmuntrar också var och en att hjälpa till och bidra i ritualarbetet och logens allmänna arbete. Detta ökar förståelsen för den konungsliga konsten och stärker gemenskapen mellan bröderna.

– och när vi ses på loge kom gärna fram och prata med mig. Alla är alltid välkomna att ställa frågor, komma med tankar och förslag eller helt enkelt bara prata om det vi nyss gemensamt upplevt i loge! X

Är du Frimurare som besöker Rivieran frekvent eller sporadiskt?

Frimurarklubben Provincia är unik med medlemmar från Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Vi träffas på Rivieran minst 4 gånger per år där vi antingen håller ett lunchföredrag eller samordnar besök i främst två engelskspråkiga loger, Abbey Lodge i Nice och

Port of Hercules i Monaco, men även i Franska och

Italienska loger.

Frimurarklubben Provincia lyder under Stora landslogen i Sverige och vi är ett 80-tal medlemmar.

Klubben har sitt säte på Franska Rivieran och är öppen för

bröder som är medlemmar i en nordisk frimurarloge arbetandes i det Svenska Systemet.

På hösten brukar vi arrangera en längre helgträff där även medföljare är välkomna.

Vi har separat program för medföljande när bröderna är på loge, i övrigt är det gemensamt program under höstträffen.

Är du en frimurare som vistas lägre tider eller bara sporadiskt besöker Rivieran är du hjärtligt välkommen att kontakta oss. Det gör du enklast genom att besöka vår hemsida www.provincia.fr

info@provincia.fr www.provincia.fr www.frimurarorden.se

Ordens organisation – presidiet

Stormästarens ståthållare, SMS, här bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. Han bär en kedja som visar vilket ämbete han har. Broder Göran Karlsson uppbär ämbetet sedan år 2017.

Så FUNGERAR ORDEN

Presidiet, del 1

Stormästarens ståthållare

text: Johan Groth – Bild: mats Gärdfors

Stormästarens ståthållare är en av Ordens nio högsta ämbetsmän. Ståthållaren är vice ordförande i Högsta rådet och ledamot av presidiet. Han har som särskilt ansvar att samordna rekryteringen av nya Riddare och kommendörer med Röda korset (R&K).

– rollen som ståthållare har funnits med i stort sett från början i ordens organisation. ståthållarens ansvar har förändrats under årens lopp. Under de senaste decennierna kan man säga att ståthållaren fungerar som personalansvarig i stora landslogen, säger Göran karlsson som idag är stormästarens ståthållare. stora landslogen (sLL) är den loge där alla r&k, såväl ordens Högsta Ämbetsmän som storofficianter, både aktiva och förutvarande, ingår. till sLL hör, förutom ordens nio högsta ämbetsmän, även bland andra ordens instruktionsmästare (oi), provinsialmästarna (Pm), kapitelmästaren för stor Capitlet i Finland (km), ordens högste prelat (oHP), vikarien för ordens högste prelat (voHP) samt storofficianterna.

Detta innebär att sLL är logen där alla som har och har haft centrala förtroendeuppdrag inom orden samlas.

– en utnämning till r&k är inte ett tack för genomförda insatser, utan en markering att en person tagit på sig en ansvarsroll för, i normalfallet, sex år framåt.

Uppdraget att ta fram förslag till nya r&k är nära förknippat med ordens långsiktiga resurs- och kompetensplanering. ståthållaren kan därför även vara involverad i tillsättningarna av deputerade provinsialmästare och kapitelmästare eftersom detta är en grupp där potentiella r&k kan finnas.

ståthållaren är även vice ordförande i Högsta rådet, ledamot av presidiet samt deputerad mästare i sLL.

Ett avancerat pussel

Göran berättar att det idag finns knappt 100 r&k. Årligen rekryteras mellan två och fyra nya r&k. Antalet beror på hur många roller och ämbeten i sLL som blir vakanta. Av medlemmarna i sLL har cirka 60 aktiva förtroendeuppdrag. övriga har tidigare haft uppdrag och är nu “förutvarande”.

Aktiva r&k har ofta två roller, dels en rituell roll inom sLL, dels den som tillhör uppdraget (till exempel att som storhospitalier även vara vice ordförande i barmhärtighetsdirektoriet). Den planeringshorisont ståthållaren arbetar med är minst sex år eftersom de flesta uppdrag har den tidsgränsen. eftersom möjliga kandidaters förutsättningar kan ändras under tidens gång är det viktigt att ha flera möjliga kandidater till varje kommande vakans.

Bland de frågor som behöver hanteras av ståthållaren är vilka de möjliga kandidaterna till framtida r&k är? vilken eller vilka roller kan de vara aktuella för? Hur kommer de att fungera tillsammans med övriga r&k?

när en person identifierats som en möjlig kandidat för uppdrag inom orden

tar ståthållaren en första kontakt för att se om personen är intresserad av ett uppdrag. om så är fallet kan dialogen utvecklas vidare stegvis.

en alltid central fråga är: har du tid? De poster som ligger inom ståthållarens ansvar att rekrytera till tar mycket tid.

Bli och vara ståthållare

Göran, som är läkare, kom in i orden 1996. Han blev tidigt ämbetsman i sankt Andreaslogen De tre Förenade kronor och kom efter några år in i barmhärtighetsdirektoriet. i samband med att han skulle bli ordförande i direktoriet dubbades han till riddare.

ståthållarens vardag påminner om det långsiktiga arbete kring kompetensförsörjning som sker i alla större organisationer. Göran framhåller att han i rollen som ståthållare har stor nytta av sina tidigare erfarenheter som chef och av rekryteringsarbete inom sjukvården och i näringslivet.

Frågan om successionen inom de olika befattningarna diskuteras på varje möte med presidiet. en risk är att många centrala uppdrag behöver besättas samtidigt.

– Även om det skulle hända känner jag

ingen oro. Det finns många kompetenta bröder och det gör att det alltid finns de som har rätt kunskap, erfarenheter och dessutom möjlighet att fylla de luckor som uppstår i organisationen.

Engagerade personer

Göran betonar avslutningsvis att det på många sätt är speciellt att hitta personer till olika roller i just ideella organisationer. Det är stor skillnad på anställda, å ena sidan, och på förtroendevalda och andra frivilliga, å andra sidan. Det är viktigt att de som erbjuder sin tid och sin kompetens känner att de får det stöd de behöver i uppdraget och tillräckligt med återkoppling. orden behöver alltid engagerade personer för olika uppdrag. De som har ledande positioner idag (till exempel ordförande mästare och ordförande i enheter) har ett ansvar i att hålla ögonen öppna på potentiella kandidater.

– Får du frågan kan du alltid tacka nej om förutsättningarna inte stämmer just nu. tackar du ja tackar du också ja till ett ansvar att genomföra uppdraget på bästa sätt, avslutar Göran karlsson. X

• Alla plagg levereras på

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala

Det finns onda krafter som härjar på internet och som gärna vill komma åt din information.

Säkerhet på internet

Säker på nätet

text: Johan Lindqvist – Bild: Adobe stock / Christophe

Nätbedrägerierna ökar snabbt vilket drabbar många men särskilt medelålders män. Bedragarna är skickliga på att bygga upp förtroendet innan de slår till. Det finns dock sätt att skydda sig.

”Hej Pappa. Jag blivit av med min mobil, det här är mitt nya nummer. ta bort det gamla och svara när det är klart.” så kan ett sms från ett okänt nummer lyda. om du ersätter sonens eller dotterns nummer och sedan svarar tar det kanske några timmar innan du får meddelandet ”Jag får en ny telefon på försäkringen, men kan du swisha 3 000 för självrisken så länge?” från det nummer som nu är kopplat till barnets namn.

man kan även ringa och utge sig för att vara från Polisen, din bank, visa eller mastercard som säger att ditt bankkort använts på ett konstigt sätt. Du kan få ett sms från en affär eller näthandel där du ombeds bekräfta ett köp eller en beställning du påstås ha gjort. när du surfar på internet kan det komma en varningsruta om att din dator är infekterad med virus och kommer att förstöras. inte sällan kommer sådan information med ett telefonnummer dit du kan höra av dig för att få hjälp.

Hot skapar stress tillvägagångssätten är typiska för de bedrägerier som blir allt vanligare. Utan att angriparna från början har någon information om dig arbetar de medvetet för att

uppnå ett antal saker. Först vill man skapa något hotfullt: ditt barn är utsatt, du är misstänkt för ett brott, någon försöker stjäla pengar från dig och så vidare. ett sådant hot skapar stress, får dig att tänka mindre logiskt och gör dig mottaglig för förslag som du annars tvekat inför. sedan erbjuder man hjälp, man vill skapa tillit och förtroende så att du ska göra vad man ber dig om.

ett annat sätt att skapa förtroende är falska profiler på Facebook och liknande sociala nätverk. Det går till så att bedragaren hittar en person att imitera och skapar en ny profil med samma namn och profilbild som offret. sedan letar bedragaren upp offrets existerande vänner och skickar en vänförfrågan från den nya profilen. mottagarna ser ett känt namn med rätt bild och godkänner förfrågan. nu är vägen öppen att använda detta förtroende för att starta ett bedrägeri. Det är alltså inte frågan om att ”hacka” ett konto, bara skapa en dubblett som kan användas för kriminella syften.

Nätbedägerierna ökar snabbt

Bedrägerier som dessa är den brottsform som ökar mest: 22 procent förra året. Under 2022 anmälde svenskarna att de blivit lurade på totalt nästan sex miljarder kronor. Det kan jämföras med den uppskattade vinsten av all narkotikaförsäljning på runt två miljarder kronor. Det är alltså stora pengar och organiserad brottslighet bak-

om dessa bedrägerier. inte sällan går nätverken som utför dessa olika typer av brott i varandra. när så stora pengar ligger i potten har angriparna råd att bygga trovärdiga fasader, snygga hemsidor, ge ett professionellt bemötande i telefon - allt i syfte att bygga förtroende hos sina framtida offer.

ofta hör man om äldre som blivit utsatta, men de vanligaste offren är faktiskt medelålders män. sannolikt beror det på att de oftare förfogar över större mängder pengar och därför är (ut bedragarens perspektiv) bättre offer.

Hur skyddar du dig?

så hur ska man skydda sig? Angriparens metoder kommer att växla, men de bästa skydden är lugn, försiktighet och eftertänksamhet.

Först och främst, se till att du vet vem du är i kontakt med. om du blir misstänksam när någon ringer, lägg då på och ta själv reda på kontaktuppgifter till banken eller företaget (använd deras webbsida eller app, inte uppgifter du fått i sms eller e-post). Det gäller även om den som kontaktar dig erbjuder sig att ”koppla dig till banken”. var hälsosamt misstänksam om du blir kontaktad, lämna aldrig ut lösenord och tillåt aldrig installation av program på eller fjärrstyrning av din dator eller telefon. Använd aldrig BankiD eller bankdosa, om det inte är för att bekräfta din identitet för någon du själv tagit kontakt med på ett säkert sätt. skicka inte vidare koder du får på sms till andra och lämna inte ut personlig information.

Falska profiler

För att skydda dig mot att din profil på sociala medier kopieras, ställ in ditt konto så att enbart dina existerande vänner ser dina nuvarande kontakter. Då vet bedragaren inte till vem han ska skicka vänförfrågningar och ditt konto blir ointressant att kopiera. om du mottar sådana förfrågningar, varna din vän vars konto kopierats och anmäl den falska profilen.

För att sammanfatta: den organiserade brottsligheten använder sig av telefon, sms och internet för att lura till sig pengar. var hälsosamt misstänksam. om du blir kontaktad, lägg på luren. vill du ha vidare kontakt med din bank eller liknande, ta själv reda på deras telefonnummer och använd det. Låt ingen koppla dig till “banken”. och använd aldrig BankiD på någon annans uppmaning. inte minst, behåll ditt lugn och låt dig inte pressas till oförsiktiga handlingar. X

Brödravård

Det viktiga samtalet

Vilket ansvar har jag som ordförande mästare eller ordförande när en broders uppförande lämnar något övrigt att önska? Hur kan jag, som enskild broder, agera när jag känner oro för en annan broder? Ett samtal är ofta ett viktigt första steg.

i ett tidigare nummer av Frimuraren (nr 4, 2023) kunde vi berätta om handboken “ vägledning risk- och missbruk” som tagits fram av en arbetsgrupp inom Första fördelningen. Handboken lyfter frågor kring risk- och missbruk och är tänkt som ett stöd till dem som har en ledande befattning i orden. vägledningen innehåller bland annat råd och checklistor. Arbetsgruppen består av Peter Åström, Patrik Hultgren och mauro Pliscovaz, alla aktiva i s:t Johanneslogen västmanland.

– Det börjar ofta med känslor av oro. oro över att en broder inte uppför sig som han brukat. oro över hur en broder uppför sig nu. oro över att en broder kan komma att uppföra sig på ett oönskat sätt, säger mauro Pliscovaz.

vad gör man då med sin oro? Det finns flera vägar att gå. Handlar det om en broder du inte själv känner eller har någon relation till är det bäst att prata med enhetens ordförande mästare eller ordförande (om/o). Du kan även prata med enhetens caritasgrupp.

Förnekar, förkastar, försvarar

– Det är alltid linjeorganisationen som har ansvaret för att alla bröder mår bra. Därför är det viktiga att om/o är informerad. om/o ska också ha kunskap och kompetens och känna trygghet i att agera, säger Peter Åström.

ett perspektiv som är viktigt att hålla i minnet är att orden inte är en arbetsplats utan en ideell förening. Detta lägger ett större ansvar på den enskilde medlemmen att agera än som varit fallet i arbetslivet.

– Fråga dig själv hur nära står jag den här personen? kan vi prata på ett bra sätt? om du känner att er relation är sådan att du kan ge uttryck för din oro utifrån en äkta omtanke så tveka inte. ingen tjänar på att vi stoppar huvudet i sanden. om du inte känner dig tillräckligt nära, eller inte tror att ni kommer kunna prata på ett bra sått så sök kontakt med om/o eller caritasgrupp så kan ni reflektera över hur ni bäst kan närma er den aktuelle brodern, säger Patrik Hultgren

om du väljer att själv ta samtalet med brodern du oroar dig för så finns det några saker att hålla i huvudet. en är att inte tro eller säga att du vill förmedla en sanning. Berätta istället om det du upplever; uttryck din oro med genuin ärlighet och berätta vad du har sett. Även om personen du talar med blir arg, förnekar, förkastar, försvarar eller rusar ut så är det viktigt att uttrycka oron.

Det är också viktigt att skapa rätt yttre förutsättningar för samtalet. Det bästa är att sitta i ett tryggt och avskilt rum. Det är viktigt att värna sekretessen. ett fysiskt möte är alltid att föredra.

Det förebyggande arbetet

Det viktiga samtalet kan ofta vara ett svårt samtal, för om/o, för den som känner oro och för den broder för vilken någon känner oro. Det är därför önskvärt att bedriva ett aktivt förebyggande arbete så att ingen broder behöver hamna i en situation som leder till oro.

vilka åtgärder kan om/o vidta i det förebyggande arbetet? mauro, Patrik och Peter har under sitt arbete med vägledningen samlat på sig en rad möjliga insatser. De handlar både om att bygga rätt kultur och att vidta konkreta, ofta enkla, åtgärder.

när det gäller att ändra kulturen kan om/o ta initiativ till samtalskvällar med enhetens bröder där frågor om risk- och missbruk lyfts och diskuteras. Det handlar både om att ge grundläggande beredskap och kunskap och om att sänka trösklarna för att ta tag i och diskutera dessa frågor. Frågorna kan också tas upp på ämbetsmannamöten och i logerådet. På så sätt engageras alla ämbetsmän och enhetens ledning i arbetet och kan tala med samma röst.

Avslutande ord

mauro, Patrik och Peter påminner om att det är viktigt att kunna samtala om moralfrågor utan att vara moralist. Det är lätt hänt att diskussionen drar iväg och börjar fokusera på förbud istället för på förebyggande insatser och att skapa en kultur där bröder bryr sig om och tar ansvar för varandra.

ett samtal är en början och i många fall sker efter detta en tydlig förändring vad gäller beteende och upplevd oro. Förändras inte beteendet kan det finnas behov av ytterligare samtal.

i vissa fall kan det vara lämpligt att tipsa brodern i fråga om var professionell hjälp finns att få. Det är alltid upp till den berörda brodern att själv ta sådana kontakter.

vägledningen finns tillgänglig för alla som har behov eller intresse av att lära mer om risk- och missbruk och om hur vi inom orden kan arbeta med frågorna. Arbetsgruppen erbjuder råd och konsultationer och besöker gärna enheter som vill utveckla sitt arbete inom område risk- och missbruk. Gruppen nås på: riskbruk.svea@frimurarorden.se. X

text: Johan Groth – Bild: Adobe stock / Jegas

Som vaksamma bröder bör vi uppmärksamma om det förekommer risk- eller missbruk.

När Filippos träffade Natanael

text: Peter Åström – Bild: Adobe stock / Ckybe

Kanhända tillhör du den generation som i skolan, eller under konfirmationstiden, fick lära sig att rabbla Israels tolv stammar. Stamfäderna utgjordes som bekant av Jakobs söner. Sönernas namn jämfört med vad de tolv stammarna kom att kallas kan emellertid skilja sig lite åt, men har sina förklaringar.

Liknande skillnader, som den med israels tolv stammar, uppstår när vi försöker räkna upp de tolv apostlarna. ett exempel på detta är Bartolomaios, som ofta nämns i par med Filippos.

Apostlarna skickades ofta ut på uppdrag två och två. med anledning av detta kan vi på goda grunder hävda att Bartolomaios är samma lärjunge som i Johannesevangeliets första kapitel benämns som natanael. natanael nämns nämligen i Johannesevangeliet i par med Filippos. natanael Bartolomaios vore inget konstigt att heta. innan till exempel Petrus fick just Petrus som ’smeknamn’ av Jesus, så kalllades han simon Barjona, som helt enkelt betyder simon, Jonas son (Jonasson). i Johannesevangeliet översatt simon, Johannes son. På samma sätt kan natanael ha varit Bar tolomaios, alltså tolomaios son, och benämnts på båda sätten. Han verkar inte få någon framträdande roll när matteus, markus och Lukas berättar, utan nämns bara som Bartolomaios i uppräkningen tillsammans med de andra apostlarna. Däremot när Johannes berättar om honom, så blir det på något vis lite mer personligt och han benämns möjligen också därför lite mer familjärt: natanael.

Led martyrdöden vad kan vi veta om natanael Bartolomaios, förutom det vi strax ska läsa om i Johannesevangeliet? Låt oss börja med namnet natanaels betydelse. Det har hebreiskt ursprung (נְתַנְאֵל netan’el) med betydelsen Gud ger eller Gåva från Gud känd som Bartolomaios missionerade han enligt den kristna traditionen bland annat i indien, mesopotamien och Azerbajdzjan innan han led martyrdöden i Armenien genom att bli flådd levande med en kniv. Han räknas på grund av missionen i dessa län-

Bartolomaios är en av bibelns tolv apostlar. Möjligen rör det sig om samma lärjunge som i Johannesevangeliets första kapitel benämns som Natanael.

der till en av de apostlar som grundade Armeniska apostoliska kyrkan. enligt uppgift från eusebios av Caesarea (’kyrkohistoriens fader’ f 263, d 339) medförde han det arameiska matteusevangeliet till indien. Det finns även ett apokryft evangelium som uppges ha skrivits av Bartolomaios. Hans reliker vördas i kyrkan san Bartolomeo all’isola i rom, kaiserdom st. Bartholomäus i Frankfurt och i katedralen i Canterbury. vidare räknas han som skyddspatron för bokbindare, garvare, handskmakare, läderarbetare, skomakare och herdar. Det mesta med koppling till att han själv blev flådd, får vi väl antaga...

Predikat i Mindre Asien

Det här med att natanael Bartolomaios gick i par tillsammans med sin kompis Filippos tycks inte ha fortsatt i den vidare missionen. Filippos kom aldrig så långt österut som natanael. enligt traditionen skall Filippos ha predikat i mindre Asien och lidit martyrdöden i Hierapolis, nära Pamukkale i nuvarande turkiet. Han blev korsfäst på ett liggande kors, därav ’Filipposkorset’. Hans reliker ska ha förts från Hierapolis till konstantinopel och därefter till basilikan santi Xii Apostoli i rom. Även i Filippos namn har en apokryf skrift tillkommit: Filipposgärningarna. nåväl. Det är nu hög tid att se vad som berättas i Johannesevangeliets första kapi-

tel om natanael och Filippos. som bakgrund behöver vi först se att Johannes Döparen hade två lärjungar i Andreas och evangelisten Johannes. De fick av Johannes Döparen uppmaningen att följa Jesus. Andreas gick därefter till sin bror simon och tog med honom till Jesus. Det var då simon fick sitt smeknamn. Jesus såg på Simon och sade: ”Du är Simon, Johannes son. Du skall heta Kefas” (det betyder Petrus). (Joh. 1:42)

Johannes Döparens lärjungar

Dagen därpå träffade Jesus Filippos, som var från Betsaida, alltså från samma stad som bröderna Andreas och Petrus. vad visste Filippos egentligen inför det mötet? Det enda Jesus sade var ”Följ mig!”. Hur lång tid har förflutit när Filippos träffar natanael och säger ”Vi har funnit honom som det står om i Moses lag och hos profeterna, Jesus, Josefs son, från Nasaret.”? Hur kunde han så omgående vara så säker på det? en förklaring är att Filippos från början också varit en av Johannes Döparens lärjungar och hade bevittnat när denne döpt Jesus i Jordanfloden och låtit sig övertygas av både det himmelska tilltalet vid detta tillfälle och Döparens ord om Jesus.

svaret från natanael var däremot inte lika trosvisst. ”Kan det komma något gott från Nasaret?”

Sprängfyllt av symbolik intressant reaktion. krass, men uppriktig. nasaret tycks ha varit en obetydlig by med obetydliga invånare. natanael var själv från kana, grannby till nasaret, och visst kan vi känna igen grannbyars rivalitet ända intill denna dag. kan det komma något gott från nasaret? Hur svarar man på det? Filippos förhöll sig balanserat till ifrågasättandet och svarade mycket enkelt: ”Följ med och se!” natanael följde med, men blev egentligen först och främst sedd innan han själv fick se.

Jesus sade om natanael innan denne ens hade kommit ända fram till Jesus att ”Där är en sann israelit, en som är utan svek.” natanael tycks ha uppfattat vad Jesus sett och sagt om honom och undrade hur det är möjligt att Jesus kunde känna honom så väl. svaret är spännande. ”Innan Filippos ropade på dig såg jag dig under fikonträdet.” Här behöver vi stanna upp. svaret tycks ju å ena sidan så banalt att vi måste förmoda att det å andra sidan är sprängfyllt av symbolik. Jag går till min bibliska ordbok och hittar ganska mycket om fikonträd.

Trygghet och välstånd till exempel i 1 konungaboken 4:25 där

det står: I Juda och Israel, från Dan till Beer Sheva, satt var och en trygg under sin vinstock och sitt fikonträd, så länge Salomo levde. i noternas kommentarer står det att det är en vanlig bild för ett liv i trygghet och välstånd. Där hänvisas även till mika 4, som är en förutsägelse om sions framtid: Den dag skall komma då berget med Herrens tempel står där orubbligt fast […] De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom. Herren Sebaot har talat. såg Jesus en fredsstiftare i natanael? Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner, sade Jesus i Bergspredikan.

Längtan och inriktning kanske uppfattar vi symboliken starkast i sakarja 3:8-10 där vi kan läsa: Lyssna, Josua, överstepräst, du och dina ämbetsbröder som sitter framför dig – dessa män är ett tecken: Se, jag skall låta Telningen, min tjänare, komma. På stenen där, som jag har lagt framför Josua, på denna enda sten med sju ögon ristar jag en inskrift, säger Herren Sebaot. Jag skall utplåna landets skuld på en

enda dag. Den dagen, säger Herren Sebaot, skall ni bjuda varandra till fest under vinrankor och fikonträd.

var det denna uppriktiga längtan och inriktning i livet som Jesus såg hos natanael, när han sade att denne var en sann israelit utan svek och såg honom sitta under fikonträdet?

i vilket fall uppfattade natanael tydligen att Jesus såg honom på djupet och reagerade med att säga ”Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung.”

Möter de Jesus

Därefter berättas det inte någonting mer specifikt om natanael i Bibeln, förutom i Joh 21:2-3, där han räknas upp bland de sju av lärjungarna, som efter Jesu död och uppståndelse i sin vilsenhet försökte återgå till sina vanliga rutiner: Simon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var tillsammans. Simon Petrus sade till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar.” De sade: ”Vi följer med dig.” De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting.

i gryningen möter de Jesus igen och resten är historia. X

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

en av våra mest älskade psalmer är Den blomstertid nu kommer många, både i sverige och Finland, förknippar den ofta med så glädjande och positiva händelser som skolavslutningar.

Psalmen är gammal och var med i vår första gemensamma psalmbok från 1695. Då kallades den för Sommar-Wisa. Det sägs att författaren, prästen israel kolmodin (1643-1709) skulle ha inspirerats av att ha vandrat i den vackra naturen kring Hångers källa utanför Lärbro på norra Gotland. som alltid finns det olika uppfattningar hur det gick till egentligen. vad vill då denna sommarpsalm säga oss? Låt oss se vad den handlar om.

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Du nalkas, ljuva sommar, då gräs och gröda gror. med blid och livlig värma till allt, som varit dött, sig solens strålar närma, och allt blir återfött.

De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd, de rika örtesängar och lundens gröna träd, de skola oss påminna Guds godhets rikedom, att vi den nåd besinna som räcker året om.

Blomstertiden är viktig för oss. Ljuset behövs så väl. vi människor trivs inte i mörker. varken i det andliga eller materiella. varje år är det som om skapelsen börjar om på nytt. vi letar efter vårtecken och blir glada när vi ser den första enkla tussilagon i diket, de första vitsipporna eller när flyttfåglarna återvänder till oss. skapelsetecknen, vårtecknen talar på ett naturligt sätt om Guds skapelse. Allt som var dött får liv igen. Det är hoppfullt.

Lyser i mörkret

För svenska Frimurare orden är och har skapelsetanken alltid varit viktigt. vi talar gärna om ljuset som lyser i mörkret och tror att vi människor mår betydligt bättre om Guds ljus får komma nära och upplysa oss. Att bli och vara upplyst handlar ytterst om att förstå ljusets nödvändighet i våra liv. resultatet av detta fokuseras sedan i orden: Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem

Den blomstertid nu kommer…

text: Johnny Hagberg, ordens högste prelat Bild: mats Gärdfors

man hörer fåglar sjunga med mångahanda ljud, skall icke då vår tunga lovsäga Herren Gud? min själ, upphöj Guds ära stäm upp din glädjesång till den som vill oss nära och fröjda på en gång.

o Jesus, du oss frälsar, du är de svagas sköld. Dig, glädjesol, vi hälsar. värm upp vårt sinnes köld. Giv kärlek åt det hjärta som ingen kärlek får. vänd bort all sorg och smärta, du vän som allt förmår.

tacksamhet föder tACk vad är naturligare än att vår glädje omfattar den som skapat och uppehåller allt.

Den verklige Mästaren vårt frimureri talar på olika sätt om tacksamhet och om att vända detta tack till Gud, vår skapare, till Den trefalt store Byggmästaren för att lovsjunga honom. men också att frid, enighet och glädje skall följa oss i vardagen. vi vet att Jesus kristus är de svagas sköld men också den verklige mästaren som vi vill följa. Det är inte alltid vi klarar detta. Därför är vår enkla bön till honom att våra liv skall vara sådana att kärlekens eld skall brinna i vårt hjärta och att denna elds värme påverkar

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

oss i vårt förhållande till vår nästa och inte minst de sköra och svaga.

välsigna årets gröda och vattna du vårt land. Giv alla mänskor föda, välsigna sjö och strand. välsigna dagens möda och kvällens vilostund. Låt livets källa flöda ur ordets djupa grund.

Livet är skört. På ett ögonblick kan alla livsförutsättningar försvinna. mat och dryck är inte en självklarhet i delar av vår värld. Just därför ber vi om välsignelse över årets gröda och växt. också det en bön i tacksamhet. och hur mycket borde vi inte tacka Gud för alla de män och kvinnor som arbetar i vårt svenska jordbruk för att producera den mat vi ställer fram på bordet!

I vår vardag

när vi samlas till måltid inom frimurarorden börjar och slutar vi alltid med bordsbön. Denna bön är egentligen något mycket större än vi kanske först anar och

förstår. vi tackar och ber! Här förenar vi oss med många människor runt omkring vår jord som gör på samma sätt. så sant säger en liten bön i Frimurarens Bönbok: O Gud som mättar liten sparv, välsigna maten vår. Amen

som du ser har sommarpsalmen mycket att säga oss i vårt liv och i vår vardag. tänk på detta nästa gång du stämmer in i den. X

Hångers källa.

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott

ANDRAS HÄNDER PÅ FÖTTER

SISTA SKRIKET FÖR KARL KAN VARA SVART I FJÄLLEN

ROCK MEN INTE POP TETITEL GÖRA NÅGOT JÄTTELIKT BÅTPLATS

BOTTEN MOT JORDEN ÄR SÖTT OCH SURT SILVERLÄGE

GER LÄGESBESKRIVNING FINGERVARM DUMPA

ETT

STÖRRE ANTAL RYMMER MÅNGA KÖPS TABLETTER I

KASTAT LJUS ÖVER KVINNONAMN TITTAR FRAMÅT ÄR OFTA EN JULKLAPP

KUMPAN ÄR SINGEL SOM TILLHÖR DJURRIKET

GRIPNA

PAJDEGSBOTTEN SES SÄLLAN AV SAMMA MENING STÅR MED MASK

MYCKET INTRESSANT FLEMING MED BOND ÄR LÖSS GÅ SNETT

POLEMIK STÅR FÖR ALLT ÄR MOSSLIK

MOTA BAKLÄNGES ÄR KVICK PÅ FLYTTHJÄLP I EKAN AVSLÅ KLASS

GER TECKEN AVSLUTNING HAR KÄND DOMSTOL LOVORD SAKNAR BRÅKDEL FÖR PICK OCH PACK PÅ TÅG UTREDDA

LOCKAR HAR INTE LAGRATS SÅ LÄNGE HETTA FÄSTA NÅGOT

ANDE HÅLLER IHOP

BARS AV VATTEN

NING FÖRVARA PÅ FAT BRUKAR INTE SURA GER SYRE I VATTEN

ANDE

SEGT HOPKOK STORA PÅ SKYLT GJORT SKIVOR FÖR LOPPBITNA FOGAR SIG INGÅR TALARE I DRICKS MED STOR SPRIDNING ÄR EFTERSLÄNTRARE SKADEMINNE

TILLBAKA I BÖRJAN

Är du skicklig och har lite tur, så kan din insats mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen. skickligheten står du själv för och har turen i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende.

Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och mobilnummer – eller skicka ett vykort till redaktören. Adresserna finns i redaktionsrutan på sista sidan i tidningen. trisslotterna skickas digitalt. senast den 19 juli 2024 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Lösning

till förra numrets kryss

BÅTPLATS FICK NOG FRAMFÖRDE DREVS MED VATTEN VADSTÄLLE FRAMFÖR FÖRSAMLING KÖLDSKADA

SÄKERHETSRÅD FINT TAR SIG ENGAGERAD STICKER VINST MYTISK NÄTANVÄNDARE NALLAR HADE VIKINGAR

VARA SNETT VERKLIG VAR ÅSKÅDARE STAMSTÄLLE LANDSKAMP PARDON HAR RUTIN MÄRKS GAMMALT STIGER PÅ VÅREN SAMHÄLLSBYGGARE INLEDER NATTEN MÖBLER MINOMRÅDE HINDRAR UTSIKTEN SPAR MAN GÄRNA ÄR SVINDEL HAR ÖGON KURS KÖKSGAS CIRKEL

LINJE HAR DELTAGARE PRESSAD PACKE FALLA IHOP HÄRVA SÖRJA ÄR FÖR DE ALLRA BÄSTA SLÄPPER INTE TAGET VAR LIVEGNA VITAMIN ÄR FÖR KALLT RANGORDNA UTESLUTANDE ORD KRAFT SOM KOSTAR ÖPPNAR PRISTAGARE ÄR UNDER YTAN HÅRD MUN

V R Å S A L T S T E N I P A D

L A V V A S A S D I N V A

T A M A S A N N A N A G R A M

K O R U S E L D A R G G O R M

R O R K U L T D Å N G A P A

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev krister Fritzon, Håkan nirhammar och Ann-Cathrin Hägglund som angivit rätt lösning: Musiker

De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Frimuraren för 70 år sedan

meddelanden från svenska Frimurare orden redaktör och ansvarig utgivare einar Gerdelius Årgång 26 maj 1954 nummer 2

S:t Johannes logen Södermanland 70 år s:t Johannes logen södermanland i eskilstuna har uppnått sjuttio år och högtidlighöll den 19 februari årsdagen med gudstjänst i eskilstuna Fors 1100-talskyrka från biskop s:t eskils tid. Predikan hölls av domprosten nils Johansson från Linköping och Frid, enighet och Glädje och altartjänst utfördes av kontraktsprosten olof Holm och komminister Axel Johannesson. kyrkokören medverkade under ledning av musikdirektör stig salsjö med ”Jag lyfter mina ögon” av otto olsson och hymner av J H  roman. Psalmsången av de församlade bröderna och deras anhöriga fyllde kyrkan.

Är du också en av dem som tror att man bara får glasögon när man ser dåligt?

Blir du trött i ögonen av långa arbetspass vid datorn eller finner det svårt att köra bil i regn och mörker?

Står du eller någon i din familj inför en utredning av dyslexi eller koncentrationssvårigheter?

SIR Optik erbjuder följande tjänster till företag, organisationer och privatpersoner:

• Vi fixar nya glas som passar perfekt i dina egna glasögonbågar för varje tillfälle. Vi erbjuder även köp av enklare bågar.

• Kostnadsfri konsultation, via telefon (värde 600 kr). Vi svarar på frågor om exempelvis dina besvär och synfel, korrektionsalternativ samt remisser.

• Konsultation på plats. Vi hjälper till med recept för glasögon, tillpassning av bågar, remiss till ögonvården vid behov liksom individuella synergonomiska råd till barn, unga och vuxna.

Kontakt sker genom andreas@siroptik.se eller 0735-069036

Broderligen

Andreas Sir Leg. optiker, kontaktlinsbehörig och specialist inom synergonomi.

Insamling i samband med Stormästarens 75-årsdag

Med anledning av att Ordens Stormästare, broder Christer Persson, fyller 75 år genomför Orden en insamling.

stormästarens önskemål är att bröderna skall stå i centrum och därför genomförs en insamling med ändamålet ”brödernas väl”. stora som små bidrag är välkomna från enheter, stiftelser eller enskilda medlemmar. insamlade medel skall kunna användas till lokala aktiviteter som går utöver det rituella arbetet. Aktiviteterna ska engagera bröder, men kan även inkludera partners, familjen eller presumtiva medlemmar och allmänheten. Allt skall syfta till att stärka brödrakedjan och ordens ställning i samhället.

efter beredning av ordens sigillbevarare och kansler samt presidiet kommer stormästaren att fatta beslut om tilldelning av medel. när insamlingen avslutats den 10 september kommer närmare besked om hur ansökan skall ske.

kapitalet skall vara förbrukat senast vid utgången av år 2035 när orden firar att det har gått 300 år sedan den första frimuraren recipierades i sverige.

Bidrag kan lämnas på bankgiro 506-1171 eller swish 123 329 7868.

Även bifogad Qr-kod här intill kan användas.

För inbetalning från utlandet:

iBAn:

se72 6000 0000 0007 4207 2622

BiC: HAnDsess.

magnus Jäderlund

Stormästarens prokurator

Göran karlsson

Stormästarens ståthållare

Kommerserådet

Rapport från Convivium åland 2023

Convivium är ett sällskap för frimurare över 65 år och deras levnadspartner. Allt startades 1985 av karin Wallgren som även blev den första ordföranden. Convivium finns idag på Åland, i Åbo, i vasa och i Jakobstad, men även i Borgå. Convivium Åland inledde sitt femte verksamhetsår den 21 mars 2023 med en ”sopplunch” där skådespelaren mats stenlund inledningsvis framförde ett intressant skådespel, ”Hönshuset”, som skrivits av jordbrukaren och kulturpersonligheten Joel Pettersson från norrby i Lemland. Joel Pettersson var en särling med ambitioner att bli en målande konstnär och som med hjälp av konstnären Wiktor Westerholm som sommartid vistades i sin villa tomtebo vid Lemströms kanal, Lemland, började studera vid Åbo ritskola. Han hade talang för måleriet men dessvärre passade han inte där och återvände hem till jordbruket i hemkommunen. Han var mycket aktiv i Lemlands ungdomsförening där han skrev flera teaterpjäser och målade kulisser till dessa. Han skrev också en del korta berättelser om livet i socknen som långt senare upptäcktes av landsprosten och författaren Waldemar nyman och som såg till att ge ut dem i bokform. som jordbrukare misslyckades han dessvärre och dog utfattig på Grelsby mentalsjukhus år 1937 endast 44 år gammal. Joels tavlor är eftertraktade och har sålts för betydande summor. vid ”sopplunchen” passade vi på att också stadgeenligt välja styrelse som kom att bestå av: Gun karlsson, ordförande, Agnetha Williams, viceordförande, klasGöran mattsson, skattmästare, klas silfverberg, medlem och Håkan Lindberg, sekreterare. 51 medlemmar var närvarande.

En riktig pärla

när hösten närmade sig togs ny sats i verksamheten som inleddes med ett besök den 3 oktober 2023 på Andersudde där kommerserådet Anders Wiklöf generöst och välvilligt tillsammans med guiden Gun styrström visade sin och hustrun ritas mycket imponerande konstsamling. själva området i sig har också blivit en riktig pärla med parets ”sommarvilla” som en slags kronjuvel mitt i allt det vackra. imponerande! nämnas kan också att Andersudde redan hade stängt dörrarna för besökare detta år men som kommerserådet öppnade för oss. 34 medlemmar deltog i visningen som var planerad att taga cirka en timme men som i verkligheten drog i väg till över två timmar.

verksamhetsårets andra ”sopplunch” hölls den 28 november 2023 där 32 medlemmar hörsammat kallelsen. Programmet för dagen var ”kottes Band” som bestod av stig kottelin, kapellmästare, richard Lundberg, Curt Backas, sune sagulin samt Lars sundblom. Låtvalet var anpassat till den mogna publiken som väl kände igen de gamla örhängena.

sammankomsterna som vi valt att benämna ”soppluncher” kommer av den delikata fisksoppan som Jussi Hallakorpi, vår eminente mästerkock, kokar till sammankomsterna som hålls i Frimurarhuset.

Under 2024 väntar vi med spänning på besöket av Convivium Åbo den 15 – 16 april 2024. tisdagen den 14 maj 2024 är en utflykt till kvarnbo i saltvik med diverse aktiviteter och lunch planerad. X

text: Håkan Lindberg – Bild: Ulf Wickström

Anders Wiklöf berättar om några av sina vackra tavlor, ordförande Gun Karlsson och viceordförande Agnetha Williams väntar med blommor samt tack och till höger guiden Gun Styrström.

Loge mitt på dagen?

Utomlands är det inte ovanligt med dagloger, det vill säga loger där man träffas på dagtid. i sverige och norden finns dock bara en enda dagloge: s:t Johanneslogen victory i stockholm. Hans Prag, ordförande mästare för s:t Johanneslogen victory, berättar mer om hur det går till i logen som är ensam i sitt slag.

Hur är det att gå på loge i Victory?

– Det är som att gå på vilken annan Johannesloge som helst. Den stora skillnaden är att när bröderna kommer ner till måltiden är det fortfarande ljust ute. när brödramåltiden är klar kan man välja att gå till biblioteket eller gå på kvällsloge. Det senare kallar vi för ”dagens dubbel”.

Är det bara pensionärer som går på loge på dagen?

– nej, våra besökare är bröder i alla åldrar med vitt skilda livssituationer. Dagloger passar bra för dem som har flexibel arbetstid, yrken där man arbetar kväll eller natt eller är ledig på måndagar. Det passar också bra för den som vill hinna hem till familj och barn och, inte minst, för långväga gäster som vill hinna med tåget hem eller med färjan till Finland.

Är dagloge en hållbar modell?

– Ja, det måste man säga. victory invigdes klockan 11:00 den 11/11 2011 och är inne på sitt trettonde arbetsår. vi har idag

cirka 60 medlemmar och antalet besökare på en vanlig loge ligger runt 30 bröder.

Finns det fler fördelar med att vara dagloge?

– vi har en unik möjlighet i att både då och då kunna ha seminarium som vi kalllar johannesakademi efter brödramåltiden eller att förlänga diskussionen efter måltiden utan att behöva tänka på klockan. Johannesakademin består av ett kortare föredrag och därefter vidtar diskussioner och frågestund kring den konungsliga konsten.

Vilka utmaningarna finns?

– Det kan periodvis vara svårt att hitta recipienter och ämbetsmän. Just nu ser det dock bra ut med fulla ämbetsmannakedjor och cirka fem månaders väntan på att få recipiera. en del av våra medlemmar är internetsökande, det vill säga de har anmält sitt intresse för att bli medlem i orden via internet. sådana sökande tilldelas faddrar av logen.

victory genomför loge de flesta måndagar klockan 14:00 i stamhuset. Då och då genomförs loge på fredagskvällar eller helger för att ge victorybröder som fått ändrade arbetstider möjlighet att gå på egen loge, samt för gästande bröder. Alla bröder hälsas varmt välkomna till en speciell loge där allt är som vanligt men ändå inte. X

Är frimurare goda?

text: Johan Groth – Bild: Fröken Dill

Ordens medlemmar strävar efter att bli goda människor. Vi brukar säga att det är ett livslångt arbete. Ett besök på ett kafé i Sundbyberg visade dock att det finns frimurare som är goda redan från början.

slumpen förde mig till Princess konditoriet i sundbyberg nordväst om stockholm. Här serveras en rund och grön kaka som går under namnet Frimurare. kakan består av mandelmassa, pistage, hackad mandel och hallonsylt. kombinationen borgar för en både söt och god smakupplevelse. konditoriets kallskänka visste mer om frimurarkakan. Ursprungligen var det ingen pistage i kakan. kakan hade även en botten av oblat. Då blir kakan mörkare och man kan skära ut trekantiga kakor.

De nya upplysningarna ledde till “Fröken Dills kök”, en blogg “om spännande mat och dryck till vardags och lite till fest”. Här finns bilder på traditionella frimurarna och dessutom ett recept på frimurare. Besök gärna bloggen och gör själv ett försök i köket.

Recept

Frimurare, cirka 24 stycken

300 g mandelmassa

2 äggvitor

2-3 ark tunn oblat (typ wafer paper)

1 dl god hallonsylt

1/2 dl mandelspån

1/2 dl pudersocker

sätt ugnen på 250 grader. Gräddas cirka sju minuter.

Länk till Fröken Dills kök: https://frkdill.blogspot.com/2018/12/ frimurare-vara-julkakor.html

text: Hans Prag och Johan Groth – Bild: Hans Prag

Brödramåltid i dagsljus hos S:t Johanneslogen Victory.

Traditionella frimurare på Fröken Dills blogg.

Renovering av logehuset i Gävle

text: Johan Groth – Bild: Bo narving

Logehuset i Gävle vilar bokstavligen på historisk grund: källaren till den gymnasieskola som byggdes på 1700-talet och brann ner i den stora stadsbranden 1869. Logelokalen stod färdig 1871 och genomgår nu ett omfattande renoveringsarbete.

Logehuset i Gävle är beläget intill Gavleån och har ett högt kulturhistoriskt värde. Arkitekt var Johan Fredrik Åbom, själv frimurare, och såväl exteriör som stora delar av inredningen är i nygotisk stil. Byggnaden och fastigheten, inklusive de vackra lindar som finns längs fastighetens yttre gränser, byggnadsminnesförklarades år 1987.

Detta innebär att vare sig exteriören, delar av interiören och lindarna får förändras eller tas bort. vid underhållsarbeten måste tidstypiska byggmetoder och material användas.

Nytt bibliotekssystem År 2023 lades taket om och samtidigt reparerades fasaden. Under 2024 fortsätter det utvändiga arbetet med husets spröjsade fönster som är utförda i gjutjärn. invändigt har flera renoveringsarbeten genomförts, från elsystemet via nya utrymningsvägar till bibliote-

ket på vindsplanet. Biblioteket rymmer idag cirka 6 000 volymer lätt åtkomliga via ett nytt bibliotekssystem.

Bland kommande projekt finns installationen av en hiss från bottenplanet till vindsplanet. Hissen kommer att göra huset mer tillgängligt för bröder som av ålder eller andra skäl vill undvika de långa och ofta branta trapporna i huset. Projektet är genomgripande och förknippat med höga kostnader.

– Bröder som har varit frimurare i hela sitt liv ska inte förhindras tillträde till lokalerna på ålderns höst, säger rafael Bengtsson, ordförande mästare i s:t Andreaslogen Gevalia.

Historiskt arv

För bröderna i Gävle innebär de omfattande renoveringsarbetena att det historiska arv som gårdagens frimurare lämnat efter sig av dagens bröder kan utvecklas på ett sätt som gör att logehuset i Gävle fortsätter vara en central mötespunkt för det frimureriska arbetet i Gävleborg.

Bröder som vill bidra till att bevara och utveckla logehuset i Gävle kan använda bankgiro 416-8209. märk inbetalningen med “restaurering”. X

Bröder murare (från vänster Niklas Blomqvist, Arne Ludvigsson, Mikael Lundin, Pär Zandén, Per-Ove Nordqvist och Hans-Olov Rann).

Ny S:t Andreasloge i Dalarna

text: Johan Groth – Bild: Arne Ludvigsson, Gösta Andersson och okänd (Bergalid)

I Femte fördelningen finns idag S:t Andresloger i Karlstad och Örebro. Fler medlemmar och ökad medlemsaktivitet i Dalarna har väckt liv i frågan om en Sankt Andreasloge i Falun. Nu pågår ett intensivt planerings- och förberedelsearbete där Ordens samtliga bröder kan hjälpa till.

För snart 100 år sedan (1925) bildades brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder (DAB). redan vid föreningens första sammankomst diskuterades bildandet av en s:t Andreasloge. Frågan har, med varierande intensitet och framgång, var levande sedan dess.

År 2022 fick arbetet en nytändning. målet är en s:t Andreasloge på Bergalid i Falun. Under 2023 tar projektet form utifrån ett unikt upplägg: verksamheten i den nya logen kommer initialt att drivas inom ramen för s:t Andraeslogen Pilgrimen i karlstad.

Invigs under 2026 en särskild ämbetsmannakedja med bröder från Dalarna recipierar från och med 2024 bröder från Dalarna inom Pilgrimens ram. Parallellt sker an-

passningar av lokalen i Falun. Planen är att lokaler, ämbetsmän och medlemmar ska finnas på plats så att den nya logen kan invigas under 2026.

– ett långt arbete närmar sig mål, säger mikael Lundin, ordförande mästare i DAB och projektledare. en ny loge i Falun kommer att göra det lättare för andreasbröder att utvecklas i sitt frimureriska arbete. Detta ger gott hopp inför framtiden.

Bidra till arbetet Är du intresserad av att stödja arbetet med att skapa Dalarnas första sankt Andreasloge kontakta projektledaren mikael Lundin på miklun15@gmail. com eller 0709-57 22 50. Just nu söker projektet både grundläggare och personer som vill stötta på andra sätt, till exempel som bidragsgivare. Du kan också gå in på hemsidan för DAB där du finner information om hur du kan bidra till arbetet. X

Logehuset Bergalid i Falun.

Riddarsalen, logehusets k-märkta matsal.

Valvbåge återställs med tidstypiska metoder.

Sommaraktiviteter

Frimurarsommar!

Även under sommaren har vår Orden en hel del trevliga och sociala aktiviteter att erbjuda. Under vinjetten ”Frimurarsommar” vill vi erbjuda en guide för bröder som vill mötas och ha trevligt även under årets sommarmånader.

vi gläder oss åt att så många fördelningarna skickat in bidrag till ”Frimurarsommar”. samtidigt vet vi att alla enheter inte var klara med sin sommarplanering så tidigt som i mars, när vi hade deadline för materialinskick.

men ”Frimurarsommar” finns förstås också – och kanske främst – på vår hemsida, bakom inloggning. Där hittar du det allra senaste – det kan mycket väl komma ny eller uppdaterad information som inte finns med på dessa tidningssidor.

Logga in på hemsidan så hittar du ”Frimurarsommar” överst på min sida.

På hemsidan har vi också lagt vissa uppgifter du behöver för att kunna delta i evenemangen, såsom klockslag och övrig information.

Botanisera nu på sidorna som följer. visst skulle det vara trevligt att även under sommartiden få möta bröder, umgås och ha trevligt?

till sist: kom ihåg att även ett enskilt möte eller samtal med en broder har betydelse, inte minst under sommaren. Håll kontakt med dina bröder, så håller vi ihop brödrakedjan även under sommaren. vi ses i sommar!

scanna Qr-koden här intill så kommer du till sidorna om Frimurarsommar på ordens hemsida.

Första fördelningen

Golfspelande bröder i S:t Botvid Boka gärna in eftermiddagen fredagen den 31 maj för en golftävling med frimurarbröder från s:t Botvid samt inbjudna bröder från övriga frimurarsamhällen. vi kommer att spela på Jönåkers golfklubb. Det kommer att finnas möjlighet att starta med en lunch innan vi går ut. Det går att delta i lunchen utan golfspel. inbjudan med uppgift om pris samt ytterligare information kommer när det börjar närma sig, men det är av stor vikt att meddela om intresse finns, så att vi kan börja planera antal bollar med mera.

Tid: fredag 31/5. För klockslag, första starttid och övrig info, se hemsidan.

Plats: Jönåkers golfklubb

Intresseanmälan: görs till Leif Lidevad, epost: leif@kdb.nu, tel: 070–213 0077.

Sommarlunch för frimurarbröder i Nyköpings hamn

sista veckan före midsommar träffas vi i en förhoppningsvis solig nyköpings hamn, med det glittrande vattnet i bakgrunden och önskar varandra en fin sommar. Det är valfritt att äta eller bara ta något att dricka. vi återkommer med menyförslag.

Tid: tisdag 18/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: se hemsidan.

Klädsel: valfri.

Kostnad: som en dagens lunch.

Anmälan: görs senast 16 juni till Jan knodt, e-post: jan.knodt@gmail.com , tel: 070–518 9733.

Rosersbergträffen

söndagen den 18 augusti äger årets sommarmöte på rosersberg rum. notera detta datum i din kalender redan idag.

På årets program:

x Frimurerisk guidning med nya inslag av slott och park.

x nya intressanta talare med aktuella ämnen.

x stormästaren deltar och ger oss goda råd.

Tid: söndag 18/8. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: rosersbergs slott.

Det blir god mat och musik samt härlig brödragemenskap. mer information samt möjlighet att anmäla sig kommer senare i vår. varmt och broderligen välkomna!

Andra fördelningen

Ölands Frimurarklubbs sommarmöte ölands Frimurarklubb, ”ordens längsta klubb”, firar för trettonde gången sitt traditionella sommarmöte och tillika sin högtidsdag i s:t olofs kapell i Byxelkrok. mötet innehåller sedan en kortare andakt i kapellet, traditionell lunchmiddag, och avslutas med stipendieutdelning ur nordiska Förstas Jubelfond till av öFk nominerade och på öland verksamma mottagare.

Tid: lördag den 27/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: s:t olofs kapell, Byxelkrok

Anmälan: Anmälan till mötet sker via ordens hemsida och öFk:s hemsida om sommarmötet.

Bjäreträffen sensommarträffarna på Bjärehalvön den första torsdagen i augusti är en lika uppskattad som lång tradition. en träff för bröder från när och fjärran och av alla grader och med ett separat program för medföljande.

träffens hemvist är det anrika Hotell riviera strand i Båstad. Programmet börjar även detta 26:e år med ett trevligt mingel. Lunchen intas gemensamt, bröder och medföljande.

Liksom tidigare år kommer Den nordiska Första s:t Johannislogens Jubelfonds stipendium i keramiskt konsthantverk att delas ut. som traditionen bjuder är årets huvudföredragshållare ordens stormästare samt provinsialmästaren i Andra fördelningen. Avslutar Bjäreträffen gör provisialmästaren i tredje fördelningen Gillis edman.

Tid: torsdag 1/8. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Bild: Magnus Molander.

Plats: Hotell riviera strand, Båstad Program: komplett program med adress, hålltider, med mera återfinns på träffens hemsida bjaretraffen.se.

Anmälan: Anmälan till Bjäreträffen sker i kapitelbrödraföreningen kjell Christopher Barnekows arbetsordning på ordens webbplats och är, som brukligt, giltig först efter emottagen förskottsbetalning.

väl mött vid Laholmsbuktens strand den första augusti!

Fjärde fördelningen

Midsommarloge

Den 20 juni bjuder s:t Johanneslogen orion i oskarshamn in till en midsommarloge i grad i. Det är en instruktionsloge med Johannes Döparen som passande tema inför den då stundande helgen.

Tid: torsdag 20/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: logelokalen stora torget 5, oskarshamn

”Den motsträvige recipienten” s:t Johanneslogen eystrasalt i västervik genomför för tredje året i rad en sommarloge. Det är en instruktionsloge i grad i instruktionen ”Den motsträvige recipienten” framförs som ett ”spel”, som tar upp vad recipienten i grad i går igenom innan och efter det han kommit in i logerummet samt hur ritualen tar hand om oväntade situationer. Föredragshållare är Per kristiansson, FCm i s:t Johanneslogen victory i stockholm.

Tid: tisdag 9/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: logelokalen strömsgatan 20, västervik

Sjätte fördelningen

Midsommarloge i SJL Axel Gabriel Leijonhufvud

sJL Axel Gabriel Leijonhufvud i ekenäs, Finland ordnar onsdagen den 19 juni 2024 sin traditionella (sjätte) midsommarloge, som är en instruktionsloge med inriktning på Johannes Döparen, gemensam för hela sjätte fördelningen.

Programmet brukar bestå av ett föredrag som behandlar Johannes Döparen från olika vinklar och efteråt en brödramåltid med midsommarstämning. Logen

brukar vara ett passligt tillfälle att lugna ner sig inför midsommarhelgen. varmt och broderligt välkomna från både när och fjärran.

Tid: 19/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: villa Leijonhufvud, där vår verksamhet bedrivs, finns i centrala ekenäs på adressen Bryggerigatan 19, 10600 ekenäs, Finland.

Havskronamöte i sommarvacker skärgård sommaren närmar sig med stormsteg och den första onsdagen i juli samlas Havskrona sFm till sitt årligen återkommande möte på övre våningen av restaurang L´escale på kyrkbacken i nagu, mitt i den allra mest sommarfagra skärgården! till detta, genom tiderna femtonde Havskrona-mötet, samlas vi den 3 juli 2024. mötet är öppet för sFmo-bröder av alla grader, samt bröder med lägst grad tre hörande till storlogen för F. & A. m i Finland. kvällens föredragshållare är Jarl ”Jalle” söderholm, fom i s:t Johanneslogen korsholm och Caritassamordnare inom sjätte fördelningen. Ämnet och rubriken han har valt är: ”Caritas, barmhärtighet som gör skillnad”. efter anförandet serveras brödramåltiden.

Tid: 3/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: restaurang L´escale på kyrkbacken i nagu, övre våningen.

Program för damer också i år har våra damer, Havsdrottningarna, ett eget program.

Tid, damprogram: 3/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats, damprogram: Grilltaket till restaurang L´escale på kyrkbacken i nagu.

nagu kapellförsamlings diakon, susanna Landor, håller ett andragande under rubriken ”Diakonin i dag – både ord och handling”. observera: tidsmässigt så kan intresserade bröder också ta del av damernas föredrag, men gör då också en anmälan om detta.

Under aftonen serveras damernas buffémåltid i Grilltaket. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Anmälan: Anmäl dig/er redan nu. märk

väl att med säkerhet ryms endast de 90 först anmälda bröderna. samtliga anmälningar bör göras senast tisdagen den 25 juni.

Anmälan bör ske skriftligen, helst per e-post till Havskrona.sFm@gmail.com eller per sms: +358 400 533 082.

i anmälan behöver vi svar på nedanstående tre frågor:

1. Ditt namn, grad, sJL/blå loge och sommarviste;

2. namnet på damen, som önskar delta i damernas program;

3. önskar du själv också ta del av damernas föredrag?

För måltiden debiteras 44,00 € plus måltidsdrycker, enligt eget gottfinnande.

måltiderna är till innehåll och pris identiska och består, traditionsenligt, av ett buffébord med äkta ”färsk” nykokt nagu nypotatis, åtföljt av ”krögarens överraskning” som varmrätt, samt kaffe och tillbehör.

klädseln är fri.

mera information om dessa båda möten fås per telefon +358 400 533 082 varmt välkomna, önskar Johan svahnström (X) Havskrona Cm

Sjunde fördelningen

Midsommarloge med traditionell surströmming

Lämna isdubbarna, sparken och broddarna hemma, det är dags för midsommarloge. vi genomför tillsammans en loge i grad i med instruktion för att därefter bege oss till borden och den traditionsenligt serverade surströmmingen.

Tid: 14/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: sJL Höga kusten, örnsköldsvik

Sommarloge i Härnösand

välkommen till s:t Johanneslogen moria och den årliga sommarlogen i Härnösand! ett ypperligt tillfälle för dig, och varför inte din familj, att besöka Härnösand när staden är som vackrast. sommarlogen hålls i grad i och är en välbesökt loge med bröder i alla grader från alla delar av landet. välkomna till logen mitt i sommaren!

Tid: 10/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: sJL moria, Härnösand

Yranloge hos Arcturus i Östersund

Passa på att förena nytta med nöje i östersund den 24 juli. staden är full av besökare och hemvändare på storsjöstråket och i väntan på storsjöyran som i år är den 26–28 juli.

varför inte tillbringa några timmar med bröder i Arcturus nya tillfälliga lokal temperance vid storsjöns strand för att sedan yra med familj och vänner?

Tid: 24/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: s:t Johanneslogen Arcturus, östersund

åttonde fördelningen

Sommarsammankomst i Kiruna s:t Johanneslogen midnattssolen hälsar bröder varmt välkomna på loge i grad i med reception.

Brödramåltiden kommer att bestå av en trerätters meny, inspirerad av regionen. efter avslutad måltid (och om vädret till-

Sommaraktiviteter

låter) kommer vi att bege oss ut och titta på den vackra midnattssolen.

kiruna är en stad i mycket stor förändring, där omfattande delar av staden flyttas till följd av gruvbrytningen. Detta i kombination med mycket turism, gör att vi rekommenderar att man bokar boende i god tid.

Då kommunen är enorm till ytan, kan hyrbil på plats vara ett alternativ om man önskar resa och upptäcka platser som bland annat Abisko, Jukkasjärvi, nikkaluokta, riksgränsen m.m.

Tid: lördag 15/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: s:t Johanneslogen midnattssolen

Anmälan: görs via hemsidan i inloggat läge. meddela gärna eventuella matallergier.

vid frågor och funderingar går det bra att höra av er till oss på: midnattssolen@ frimurareorden.se

varmt och broderligen välkomna till kiruna och s:t Johanneslogen midnattssolen!

Övriga världen

Sommaren är inte slut i augusti… Frimurarklubben Provincia är svenska Frimurare ordens sydligaste utpost med hemvist på den franska rivieran.

medlemmarna är bröder från de nordiska länderna som arbetar enligt den svenska riten och som helt eller periodvis vistas på rivieran med ett intresse av det franska landet.

Förutom egna sammankomster besöker vi frimurarloger i Frankrike, monaco och italien.

varje höst gör medlemmarna en utfärd med partner i sann frimurerisk anda. i år går turen till nice med omnejd den 10-12 oktober, då värmen och solen fortsatt ger ett behagligt väder.

Låter det spännande?

kontakta då snarast vår skattmästare Thomas Högbom, thomas.hogbom@ gmail.com, så berättar vi mer.

ni hittar Provincia på sFmo:s hemsida under stora landslogen.

vi har några platser kvar i höst så tveka inte att anmäla dig. varmt välkommen som medlem. Provincias egna hemsida: www.provincia.fr X

Sommaren nalkas med frimuraraktiviteter

i dag talas det mycket om existentiell hälsa, livets stora frågor som lycka, döden och meningen med livet.

numera lever många människor i vårt moderna samhälle i en tillvaro av mer eller mindre kaos. intrycken som dagligen sköljer över oss i radio, tv, mobiltelefoner och tidningar skapar osäkerhet och ställer många krav på oss, ibland helt omöjliga att infria. Det här skall du köpa för att bli vacker, lycklig och accepterad! Hit skall du åka för att uppleva spänning och gemenskap!

vilken är vår gemensamma identitet? För 100 år sedan hade vi ett samhälle med större trygghet. nyheter om kriser och olyckor kom till oss i ett lugnare tempo. Det var inte sekundsnabba inslag i tv och mobiltelefoner dygnet runt. Allt flyter nu fram i ett hastigt tempo, snabbare och snabbare. Det fanns en trygghet i det som byggt våra samhällen, den kristna grunden.

Existentiella frågor sekulariseringen har inneburit att vi delvis tappat fotfästet och har svårt att hitta svar på de stora frågorna: vad är egentligen viktigt här i livet? vad gör mig lycklig? vad gör att livet känns meningsfullt? Hur förhåller jag mig till det faktum att jag en dag skall dö? Det finns såklart inga enkla svar på dessa frågor och det är helt individuellt hur man ser på dem.

i boken existens Boosten resonerar siri Helle kring de stora existentiella frågorna och ger många goda råd på vägen för ett tryggare och rikare liv.

Först på listan över faktorer, som ökar chansen för ett tryggare och längre liv, står sociala sammanhang.

Här har frimureriet en viktig roll att spela, att erbjuda män en gemenskap i ett sammanhang, som vilar på kristen grund, där frågor av existentiell karaktär dryftas. i dag har vi genom vår verksamhet en möjlighet att lämna vårt bidrag till att fler kan finna sina svar på frågorna: vem är jag? var kommer jag ifrån? och vart är jag på väg?

text: Christer Persson, ordens stormästare

Ordens högtidsdag

För några veckor sedan firade vi ordens högtidsdag i vårt fina stamhus med rekordstort antal bröder. Av både utrymmes- och säkerhetsskäl kan vi inte vara mer än cirka 220 bröder och det blev snabbt fulltecknat.

Jag hade glädjen att dubba fyra nya r&k till deras nya ämbeten och dekorera två bröder med ordens Hederstecken samt en broder med Prins Bertils Frimuraremedalj. mer om detta kan du läsa på annan plats i tidningen.

Att fira högtidsdag är ett tillfälle att summera och reflektera, men framför allt att se framåt. nya ämbetsmän infogas i ämbetsmannakedjan, ordförande mästare/ordförande pekar ut riktningen för det nya verksamhetsåret i sitt högtidstal, vi får lyssna till musik och det är många bröder på plats. Det är högtidligt och vi sätter oss till bords för att äta en festmåltid tillsammans. sådana tillfällen är glädjefyllda och upplyftande. missa ingen högtidsdag i din enhet!

Våren är här nu är det vårkänning, även om jag idag i början på april ser snö där ute. men ljuset är på väg tillbaka. Det kan ingen väderlek påverka. våren är fylld av mycket glädje. Ungdomar tar studenten och alla

övriga i skolorna och på universiteten ser fram emot sommarlovet. För alla oss som har trädgård eller kanske kolonilott blir det en intensiv tid av trädgårdsarbete. Det är tid att så frön och sätta plantor för att sedan kunna skörda. Det är att tro på livet, att tro på undret, att ett litet enstaka frö i jorden med ljus och vatten kan ge riklig skörd av grönsaker.

Frimurarsommar

med sommaren kommer också ett uppehåll i den ordinarie verksamheten i våra enheter. Då finns det tid för annat att sköta med familjen, nära och kära. men glöm inte bort dina bröder! Anmäl dig till någon eller några av de många aktiviteter som listas under rubriken Frimurarsommar här i tidningen och vidare på ordens hemsida.

Jag har bokat in Bjäreträffen, öland och rosersberg och jag hoppas att få träffa många av er då.

om du inte hittar något som passar dig och din kalender föreslår jag att du ringer en broder och stämmer tid för ett möte med en öl eller en kopp kaffe tillsammans. sitt inte och vänta. Gör slag i saken och ring!

Jag önskar dig en fin sommar!

Christer Persson X

Foto: Mats Gärdfors.

Ordens Stormästare, Christer Persson, vid skrivbordet i sitt ämbetsrum i Stamhuset.

Notis

SVENSKA FRIMURARORDENS STAMHUS

Ordens Stamhus är Svenska Frimurare Ordens gemensamma symbol för verksamheten i ett nationellt och internationellt perspektiv. Ordens Stamhus utgör en mötesplats för landets alla frimurare och verkar även som hemvist för den frimureriska verksamheten i Stockholmsområdet.

Orden söker en

ORDENSASSISTENT FÖR STAMHUSET

Stamhuset används i olika verksamheter. För den dagliga driften finns ordensassistenter, en husfru och en lokalvårdare anställda.

För olika stödfunktioner används olika kategorier av hantverkare.

Övergripande målsättning för tjänstgöringen är att svara för Stamhusets expedition och dess tillgänglighet, Stamhusets säkerhet, kommunikationen mellan loger och bröder samt att i övrigt bistå den frimureriska verksamheten.

Befattningsbeskrivning finns för tjänsten.

Arbetstiden är förlagd med tjänstgöring varannan vecka med början onsdag kväll kl. 18:00 till torsdag veckan därpå kl. 12:00. Arbetet pågår under denna tid som det pågår frimurerisk verksamhus i Stamhuset. Detta gäller både dag –och kvällstid.

Lön enligt överenskommelse.

Tjänstebostad i Stamhuset (ca 65 m2), ingår i tjänsten.

Beräknat tillträde första januari 2025.

ARBETSUPPGIFTER

• Ge service åt de som verkar i Stamhuset

• Hantera arbetsuppgifter inom Stamhusexpeditionen

• Ta emot meddelanden

• Ansvara för dagligt underhåll av inventarier

• Bistå logerna m.fl. med dukning, möblering och övriga arrangemang

• Ansvara för fastighetens larmoch övervakningssystem

• Åtgärda akuta behov i Stamhuset

LÄMPLIG BAKGRUND

• Frimurare av lägst grad VIII

• Vana vid praktiskt servicearbete

• Positiv, glad och självständig

• ”Ung” pensionär som vill engagera sig inom Orden

Välkommen med ansökan senast den 31 maj 2024 till: Svenska Fimurarorden, Stamhusets Överkastellan, Blasieholmsgatan 6, 111 48 Stockholm. Märk kuvertet ”ORDENSASSISTENT”. Alternativt via e-post: oka@frimurarorden.se

Officiellt organ för

Svenska Frimurare Orden nr 2 Årgång 97 isBn 1651 - 35766

tidning nummer 1 2 3 4 materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 40 50

Prenumeration:

Helår 275:- (sverige och Finland). övriga utlandet: 325 sek

Lösnummer 90:-

sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i sek till:

iBAn: se72 9500 0099 6042 0003 4405

BiC: nDeAsess

Hemsida: www.frimurarorden.se

Bostadsadresser uppdateras nu via SPAR orden får nu adressändringar för samtliga medlemmar från statens personadressregister (sPAr). Ändringen berör endast medlemmar som tillhör enheter i sverige och gäller alltså inte medlemmar i 6. fördelningen.

Det betyder att inga svenska medlemmar längre behöver eller kan uppdatera sin bostadsadress via ordens hemsida. Uppdatering av din adress i ordens medlemssystem, Fms, kommer att ske automatiskt om du byter adress. För övriga frågor gällande adress kontakta din loge.

Ansvarig utgivare: John Fahlnaes, sLL

Redaktör: Ulf Hjelting

Änggatan 62, 702 24 örebro tel +46-(0)70-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Bildredaktör: mats Gärdfors

Redaktionskommitté:

Ulf Hjelting, ordförande

Johan Groth, sveA

Urban Fasth, sPL

Hans Björkborg, GPL

Lars klingström, öPL

Björn stenemo, vPL

Guy Catani, sCF

Anders Lindström, sCF vakant, mnPL

Patrik Andersson, önPL

Redaktionssekreterare: Johan Groth +46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design

Tryck: trydells tryckeri

Box 68, 312 21 Laholm

Upplaga 14 500 ex, 4 ggr/år

Så skriver du för Frimuraren spontana bidrag till tidskriften Frimuraren mottages med glädje. instruktioner om hur du går tillväga finner du på följande adress: https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren eller genom Qr-kod:

Inplastning av Frimuraren Frimuraren levereras inplastad till sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. i nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från sverige till Finland utan inplastning. inplastning är ett krav även de gånger Frimuraren innehåller bilagor eller ibladningar.

Frimurarna i samhället

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att bedriva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2022 lämna bidrag på närmare 15,3 mkr; huvuddelen, 12,2 mkr, gick till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åder-

förkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

HM Drottningen och mottagare av forskningsanslag i Stockholm 2023

Avsändare:

Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Europas säkraste bank

Ett stort kapital kräver en trygg bank. Handelsbanken är rankad som Europas säkraste bank för andra året i rad enligt Global Finance ranking 2023. Hos oss får du ett skräddarsytt team med din egen Private Banker.

Vi finns här för dig och din familj, vare sig det gäller vanliga banktjänster, familjejuridik eller förmögenhetsplanering.

Välkommen att boka ett personligt samtal på handelsbanken.se/privatebanking